Offentliga Affärer nr-1/2 2013

Tema Styrning

Nr 1-2 2013 | Pris 99 kr | 21:a årgången | Upphandling | Ekonomi | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Miljö

Stora data – stora möjligheter

Avtalsnytt

Viktiga ramavtal, se bilaga!

Fokus Ledarskap Tryggare efter utbildningen

Spara pengar med effektiv styrning – går det? Än finns det hinder för den goda affären

Minister med rättvisepatos

SVARA

och vinn 2 Vad har Janne och Tina

e EKONOMI

OFFENTLIG

Svaret finner du

Svaret finner du

RÄTT

biobiljetter Josefsson Thörner gemensamt?

på sidan 23 i tidningen

på sidan 23 inuti tidningen

T

REK I D A OK

B

Upphandlad av hela den offentliga sektorn Vi har lång erfarenhet av att arrangera stora som små konferenser på Säröhus konferenshotell.

Hos oss möter du en personlig atmosfär där vi gör allt för att skapa en lyckad konferens.

Säröhus Konferenshotell mail@sarohus.se www.sarohus.se Tel. 031-936090

Pia Algehov, Caperio

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT Före under och efter en förändring finns vi som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.

NICE TO MEET YOU

WWW.CAPERIO.SE

Avtalsnytt nummer 1 2013

Offentliga Affärer nummer 1-2 2013

Profilen Maria Arnholm

16 | analys

Jämställdhetsministern riktar blicken mot arbetsgivare i offentlig sektor och kräver lika lön, rätt till heltid och jämn fördelning på topptjänsterna – även i kommunala bolag!

Foto: Mikael Andersson.

Peder Blomberg kommenterar Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling.

Tema

18 | styrning Det går fortfarande att spara pengar genom en effektiv verksamhetsstyrning i offentlig sektor, men lösningen är inte att springa fortare.

26 | big data – Det var inte några gigantiska mängder data som krävdes, men den tillämpades på ett effektivt sätt, säger Tommy Flink från Microsoft.

28 | missar målet

10

Glädjekalkyler och bristande projektledning präglar dagens infrastrukturprojekt. Finns viljan till förändring, undrar skribenterna?

Fokus

38 | chefsutbildning Utbudet av olika typer av och ledarskapsutbildningar är stort. Hur hittar man rätt och hur kvalitetssäkrar man utbildningen?

40 | ledarskapet

40

18

“Man var modig nog att se sig själv i spegeln och kraftfullt bryta ny väg.”

Stefan Sandström, vd Sorubin, skriver om innovationshämmande svenska kommuner. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Som chef ansvarar du för att samarbetet ska fungera med alla medarbetare, men vissa är svårare än andra att komma underfund med.

Återkommande 13 | KRÖNIKA av Björn Bergström, SOI 30 | JURIDIK av Advokatfirman Lindahl 32 | EXPERTPANELEN – svarar om upphandling 34 | AKTUELLT – kommande händelser 56 | FORDON av Gröna Bilister 58 | BOKTIPS – 6 böcker 59 | KONFERENS – Aronsborg 64 | LANDET RUNT – nyheter

7

Planeten ska med!

Riksbyggen har tagit ett tydligt strategiskt beslut att bli ett hållbart företag. Vi ska helt enkelt med våra grundvärderingar om långsiktighet, trygghet och samverkan jobba för att som organisation vara hållbara.

Men också skapa lösningar som gör att människor både kan bo bra i hållbara miljöer och själva bidra till ett hållbart samhälle.

Det är vår framtidsvision men också vad vi gör idag. Som företag har vi arbetat långsiktigt, ansvarsfullt och hållbart i över  år, både med bostäder, men även genom våra förvaltningstjänster.

Vill du veta mer om hur vi jobbar med planeten, ska du gå in på riksbyggen.se redan idag.

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Ledare

Kan vi bli effektivare?

Ja, men inte genom att springa fortare!

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Lina Akyuz, lina@hexanova.se Redaktionsledning Malin Ulfvarson malin.ulfvarson@hexanova.se Journalister Arne Öster, Fredrik Moback, Annika Wihlborg Layout Nadja Törnblad Omslagsfoto Mikael Andersson Tryck V-tab Projektledning Göteborg Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Mikael Cornelius mikael.cornelius@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Prenumerera prenumeration@hexanova.se Adress-/namnändringar adressandring.oa@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan 2 117 41 Stockholm Tel: 031-719 05 00 Fax: 08-618 03 27 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn.

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Jo, det går fortfarande att spara pengar genom en effektiv verksamhetsstyrning i offentlig sektor, det menar Petter Spanne och Peter Thorslund, managementkonsulter på Ekan. Men det kräver nytänkande, och att beslutskraften ökar i den operativa verksamheten.

Många som arbetar inom välfärden upplever redan idag att man springer så fort man kan. Samtidigt läser vi i tidningarna om kvalitetsbrister, för lite resurser och arbetsmiljöproblem. Finns det då verkligen utrymme för ökad effektivisering?

Ja, men lösningen är inte att springa fortare!

Maria Arnholm – Minister med rättvisepatos

Vi har också träffat Maria Arnholm: direktör och feminist. Hon tillträdde posten som jämställdhetsminister med 18 års erfarenhet från näringslivet, bland annat som vd för pr- och kommunikationsföretaget Springtime. Trots sin bakgrund inom pr-branschen menar hon att hennes kompetens i kommunikation främst härrör från hennes politiska bakgrund.

Att bli statsråd har varit en mer omtumlande förändring än jag trodde.

Det är en stor uppgift att företräda regeringens politik och framträda som ansvarig inför offentligheten. Det är en ny erfarenhet. Jag förstod att det skulle vara omtumlande, men det var ännu mer än jag först trodde, berättar Maria Arnholm, Sveriges jämställdhetsminister sedan januari i år.

Ledarskapet i fokus

Utbudet av olika typer av chefs- och ledarskapsutbildningar är mycket stort och där finns många olika inriktningar. Hur hittar man rätt och hur kvalitetssäkrar man utbildningen?

Vi skriver också om hur man hanterar ”svåra” människor. Som chef ansvarar du för att samarbetet ska fungera med alla medarbetare, men vissa är svårare än andra att komma underfund med.

Varför ska de alltid invända mot allt, och varför gör de inte som jag säger?

Dessa och andra frågor tas upp i Fokus Ledarskap i detta nummer av Offentliga Affärer.

Expertpanelen svarar

Det höjs kritiska röster till det pågående reformarbetet med nya EU-direktiv för offentlig upphandling. Framförallt pekas på bristen av förenkling av regelverket. Exempel på nytänkande förs fram från andra håll. Hur kommenterar vår expertpanel, spontant och rent hypotetiskt, några av dessa mer radikala förslag?

Aktuellt – ny vinjett i Offentliga Affärer

Här tar vi upp ett axplock av aktuella nyheter med anknytning till den offentliga sektorn – i stort och smått.

Offentlig Chef 2013 och Offentlig Ekonomi 2013 är en gemensam mötesplats för Sveriges offentliga chefer samt anställda ekonomer i mellan och högre befattningar. De båda mötesplatserna, som arrangeras den 29-30 maj 2013, syftar till att förmedla kunskap och nyheter samt verka inspirerande för deltagarna i såväl sin yrkesroll som i den personliga utvecklingen. Målet är vidare att bygga broar och underlätta nätverkande för deltagare i samma eller liknande situation. Program medföljer detta nummer av Offentliga Affärer.

Urban Nilsson Ansvarig utgivare

PROFILEN | Maria Patrik Arnholm Oja En eftertraktad Minister med rättvisepatos kommunchef

Fakta Namn: Maria Arnholm Titel: Jämställdhetsminister Ålder: 55 år Utbildning: Studerade juridik vid Stockholms universitet Familj: man och två vuxna söner Fritid: sjunger i kör Mål: ”Regeringen har ställt upp fyra jämställdhetsmål, som kan sammanfattas med begreppen makt, pengar, vardagsliv och våld. Makt handlar om kvinnors inflytande i samhället och på arbetsplatser, pengar är de ekonomiska förutsättningar som kvinnor har, i vardagslivet ska kvinnor och män dela ansvaret lika och mäns våld mot kvinnor måste upphöra.”

Maria Arnholm riktar jämställdhetsblicken mot offentlig sektor

10

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

PROFILEN | Maria Arnholm Minister med rättvisepatos

”

Hos de kommunala bolagen finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra.

Jämställdhetsminister Maria Arnholm riktar blicken mot arbetsgivare i offentlig sektor och kräver lika lön, rätt till heltid och jämn fördelning på topptjänsterna – även i kommunala bolag!

A

tt bli statsråd har varit en mer omtumlande förändring än jag trodde. Det är en stor uppgift att företräda regeringens politik och framträda som ansvarig inför offentligheten. Det är en ny erfarenhet. Jag förstod att det skulle vara omtumlande, men det var ännu mer än jag först trodde, berättar Maria Arnholm, Sveriges jämställdhetsminister sedan januari i år.

Jag undrar om hon menar till övervägande del positivt eller negativt, men det vill hon inte svara på.

– Det är en fantastisk möjlighet, tillägger hon.

Kommunicera visioner

Jan Björklund presenterade vår nya jämställdhetsminister med orden: Hon är direktör och feminist. Hon tillträdde posten med 18 års erfarenhet från näringslivet, bland annat som vd för pr- och kommunikationsföretaget Springtime.

Vad har du med dig från din bakgrund, som är användbart i politiken?

– Det viktigaste är min erfarenhet från näringslivet, jag känner näringslivets villkor och har respekt för det arbete som bedrivs. Jag är van vid att jobba operativt, med mål och uppföljning.

Hon förespråkar inte kvotering till bolagsstyrelser, men frågan är om det är regeringens ställningstagande snarare än hennes egen?

– Sen finns det ju politiker i EU som förespråkar direktiv om kvotering, och i ett sådant läge kommer vi förstås att implementera det utifrån svenska förutsättningar, säger hon.

Trots sin bakgrund inom pr-branschen menar hon att hennes kompetens i kommunikation främst härör från hennes politiska bakgrund. Hon engagerade sig tidigt i Liberala ungdomsförbundet och blev ersättare i riksdagen som 27-åring och fram till valet 1988.

– Men min kommunikativa förmåga föddes snarare i det politiska. Politik handlar ju om att kommunicera visioner som ännu inte finns, till skillnad från näringslivet som kommunicerar sina befintliga produkter och tjänster.

Det är en ännu större utmaning, menar hon.

Jag vill ändå passa på att ställa en fråga till henne i egenskap av kommunikationsstrateg: Vad är svårast att hantera som politiker, dåligt samvete eller dåligt rykte?

– Det måste alltid vara viktigast att vara sann. Dåligt rykte som saknar grund bör man kunna hantera. Ibland uppfattas det som att dagens mediestormar går för hårt fram i sin kritik, men jag tror att även läsarna ser det och det borde vara möjligt att sitta kvar om kritiken saknar reell grund.

Har aldrig vacklat

När väcktes ditt medvetande kring jämställdhetsfrågor?

– Jag har alltid haft ett starkt rättvisepatos. Jag har aldrig blivit personligt kränkt utan det är något som jag har med mig sedan barnsben. Det ligger i min person och i den värdegrund som jag är uppväxt med.

Hon berättar ändå ett minne från ungdomen. Hon ett antal kurskamrater på gymnasiet fick i uppdrag att göra ett dramatiserat kollage om kvinnorollen.

– Då studerade vi kvinnliga dramatiker som Karin Mannheimer till exempel, och satte upp ett antal sketcher och pantomimer om

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

hur det är att vara kvinna. Då växte en mer formell medvetenhet hos mig och jag blev feminist.

Att vara uttalad feminist är något som verkar gå trend i, men Maria Arnholm har aldrig vacklat i sitt ställningstagande.

Uppfattats som bråkig

Hon är noga med att påtala att hon själv aldrig direkt drabbats av orättvis behandling på grund av sitt kön, hennes jämställdhetsengagemang handlar inte om det.

– Jag har, liksom många andra, varit omgiven av trevliga människor.

Men hon har ändå oräkneliga exempel på erfarenheter som drabbat andra i hennes närhet.

– Jag har massor av erfarenhet, allt från sexuella trakasserier av kompisar i handbollslaget, orättvis behandling på arbetsplatser och olika typer av härskartekniker.

Hur har du agerat inför sådana situationer?

– Jag har ofta agerat, men säkert inte alltid. Men jag har ofta varit ganska högljudd och kanske uppfattats som bråkig.

Lika lön är viktigt

Samma dag som vi gör intervjun ska hon sätta sig på flyget till New York för att representera Sverige på FNs kvinnokonferens under fyra dagar.

– Det är ett viktigt uppdrag, det finns många konservativa krafter runt om i världen som motverkar kvinnors rättigheter, säger hon.

Tillbaka i Sverige igen lagom till internationella kvinnodagen, och inbjuden att delta i ett seminarium arrangerat av den så kallade 15:52-rörelsen, som arbetar för att höja kvinnors löner.

Lönefrågan är en av ministerns uttalade kärnfrågor. Och ser att mer måste göras eftersom skillnaden mellan mäns och kvinnors lönenivåer består. En viktig målgrupp är staten, och det gäller för fler viktiga frågor än bara lönekartläggning. Hon pekar på det ansvar som staten som arbetsgivare har, och där är rätten till heltid en annan viktig fråga.

– Det har hänt mycket de senaste 20-30 åren på jämställdhetsområdet. Vi har idag jämställdhet på regeringskansliet och hos statliga myndigheter och bolag. Hos de kommunala bolagen däremot finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra. Där har jag ett stort ansvar. Andelen kvinnliga professorer är ett annat område, jag tror det i dagsläget ligger på 26 procent kvinnor. Men det stiger, idag tillsätts över hälften av tjänsterna med kvinnor.

Vilka medel står till buds för politiken?

– Som tur är använder inte politikerna lagstiftning till allt som man vill genomdriva. Då hade samhället varit helt outhärdligt.

Inom näringslivet har man formulerat en bolagskod, och jag kan i samtal och kontakter följa upp hur de arbetar.

Maria Arnholm håller en befriande nivå på samtalet, fokuserar på åtgärder istället för att ägna sig åt att bestyrka sakfrågan, vilket på många håll är en strid som alltjämt pågår i vårt samhälle. Men hon är trots allt satt att göra ett arbete som utgår ifrån att det politiskt behövs åtgärder. Detta är också hennes personliga övertygelse.

Malin Ulfvarson

11

Par rp Offentnenyheter tlig Cå hef

Möt oss som älskar ditt jobb!

Vision på Offentlig chef.

Boka tidigt rabatt tom 24 mars 2500 kr.

Rabatt efter 24 mars: 2000 kr.

Som chefsmedlem i Vision har du en egen personlig ombudsman som coachar dig i ditt ledarskap och personliga utveckling. Dessutom får du personligt stöd i chefsfrågor. Ni kan bolla ledarskapsfrågor, prata Erbjudande! om din lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö.

Vision kommer att finnas på plats på Offentlig Chef 29–30 maj.

Som medlem i Vision får du rabatt på inträdet, ange rabattkod Vision när du anmäler dig. Välkommen!

12

För att ta del av rabatten måste du vara m edlem.

Just nu kan du prova oss 3 månader utan kostnad.

Sms:a vision til l 72 672

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

krönika

Vila inte i offentlighetsprincipen I Sverige har vi en princip som gör oss till ett av de mest öppna länderna i världen, åtminstone i teorin. Trots det delger vi inte informationen på ett optimalt sätt, menar Björn Bergström, Upphandlingsansvarig på Sveriges riksbank och vice ordförande i Sveriges Offentliga Inköpare, SOI. En mer tillgänglig information om våra upphandlingar och avtal skulle göra det offentliga till en mer attraktiv köpare.

U

nder de senaste åren har mycket sagts om vikten av att det offentliga gör goda affärer. Definitionen av den goda affären kan se ut på lite olika sätt. En viktig parameter som diskuterats, men som är värd att belysa ytterligare, är informationshantering. I Sverige har vi sedan 1766 en offentlighetsprincip inskriven i Tryckfrihetsförordningen. Den är mycket viktig, eller till och med grundläggande, för ett demokratiskt samhälle.

Hur viktig offentlighetsprincipen än är riskerar den att leda till att det offentliga resonerar ungefär ”eftersom alla kan begära ut vilken handling som helst finns ingen anledning för oss att vara proaktiva med information”. Man följer regelverket men inte mer än så, trots att det inte finns något egentligt hinder för att gå längre. Vissa myndigheter är självklart mycket duktiga på att hantera sin information, men inte i första hand när det gäller offentlig upphandling. Vid en blick utanför Sverige går det att hitta goda exempel från länder som normalt sett inte förknippas med offentlighet som jag tror att vi kan lära en del av! Mer om det nedan.

Förtroendeskapande dialog

En attraktiv köpare behöver ha många goda egenskaper. Utan att gå in på alla dessa och rangordna dem är min uppfattning att en av de mest grundläggande är ”förtroende”. En privat aktör kan bygga ett långsiktigt förtroende gentemot till exempel en utvald grupp av företag där man visar att man agerar affärsmässigt, det vill säga ett agerande som inte baseras på ovidkommande hänsyn. För en offentlig aktör är frågan lite mer komplicerad, eftersom det inte går att välja ut långsiktiga samarbetspartners på samma sätt. Dessutom innebär ett förtroendeskapande arbete att man de facto kan visa att gällande regelverk avseende konkurrensutsättning följs. Vägen till förtroende för den offentliga aktören går därmed i stor utsträckning via öppen och tillgänglig information. Glädjande nog verkar många upphandlande myndigheter ha sett värdet i att delge information genom att till exempel ha en dialog med marknaden såväl före under som efter själva konkurrensutsättningen och på så sätt vara öppna och delge information. Detta kan till exempel ske genom en RFI (Request for Information) inför en upphandling. Mycket bra, men räcker i normalfallet inte för att fylla informationsbehovet även om mer information inte alltid är bättre. Fokus måste såklart vara att presentera rätt information anpassad för den aktuella målgruppen.

Goda exempel

Vid en blick ut i omvärlden bör ett par andra exempel uppmärksammas där man gått ett steg längre. I Storbritannien har man från ministerhåll deklarerat hur offentlig upphandling ska gå till genom ”Our procurement pledge”(not1). Man har till och med lagt ut filer med genomförda köp som är relativt enkla att läsa i Excel (not2). www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Björn Bergström, Upphandlingsansvarig Sveriges riksbank och vice ordförande Sveriges Offentliga Inköpare, SOI.

Inte därför att man måste, utan för att det är en bra åtgärd för att skapa förtroende och göra det offentliga till en attraktiv affärspart!

I Fort Collins har man gjort det ännu tydligare och till och med presenterar inköpen i sina inköpskategorier (not3). Återigen, inte för att man måste, utan för att det är en bra och förtroendeskapande åtgärd. Visst finns det utvecklingspotential även gällande dessa exempel, men samtidigt en öppenhet som ligger långt före Sverige. Även i Sverige finns såklart goda exempel. Googla till exempel på ”Södertörnsportalen” eller ”SLL avtal”, så kommer ni in på en sida som visar ett antal organisationers avtal. På det sättet visar de att de har ordning och reda och dessutom att de vågar stå för att avtalen granskas. Grundläggande kan tyckas, men än så länge inte standardförfarandet hos offentliga aktörer. Det finns såklart ytterligare goda exempel som är värda att uppmärksammas även om det inte sker här.

Dags att utmana oss själva

Sverige har en princip som gör oss till ett av de mest öppna länderna i världen, åtminstone i teorin. Vi delger dock inte informationen på ett optimalt sätt, även om det finns goda exempel. Låt oss utmana oss själva och utveckla exemplen från Storbritannien och USA, för att göra rätt information mer tillgänglig. På så sätt ökar förtroendet för det offentliga som köpare och vi blir vi mer attraktiva som köpare. I och med det skapas bättre förutsättningar för en god konkurrens genom intresset för köparen och därmed en god affär för samtliga inblandade parter! På köpet kanske vi även skapar förutsättningar för en ökad dialog som alternativ till överprövning!

Noter 1) http://www.cabinetoffice.gov.uk/resource-library/our-procurement-pledge.

2) http://www.number10.gov.uk/transparency/how-your-money-is-spent/ 3) (http://www.fcgov.com/openbook/) Björn Bergström

”

På det sättet visar de att de har ordning och reda och dessutom att de vågar stå för att avtalen granskas.

13

nyheter UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGAAFFARER.SE Kundval ökar kvaliteten i välfärdstjänster – Inom ett kundvalssystem är det möjligt för individerna att väga in kvalitativa egenskaper på ett sätt som den offentliga upphandlaren inte kan göra, menar professor Mats Bergman vid Södertörns högskola.

Upphandlingspolicy får bakläxa Konkurrensverket har invändningar mot Kalmar kommuns upphandlingspolicy som kräver att leverantörer inte får ha någon koppling till företag baserade i så kallade skatteparadis.

Diskriminerande, anser Konkurrensverket.

Flera goda idéer i läkemedelsutredning

Foto: Wikipedia/Michiel1972

SKL ställer sig bakom många av förslagen i Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande, men önskar att utredningen hade lagt förslag som tydligare stödjer att landstingen kan förhandla med läkemedelsföretagen om bland annat rabatter på öppenvårdssystemet.

Vill se statsstöd för äldrebostäder De kommuner som ser sin befolkning bli allt färre och allt äldre har en svår ekvation: Hur upprätthålla god välfärd och bostadsförsörjning? Bransch- och intresseorganisationen SABO uppmanar regeringen att titta närmare på orter med svaga bostadsmarknader.

Innovativ robotteknik för äldre Sverige deltar i en EU-gemensam upphandling av robotiktjänster till äldre.

Projektet genomförs som en förkommersiell upphandling där innovativa företag får betalt för att utveckla sina lösningar. Budgeten är satt till 2 150 000 euro.

7 miljoner i böter inte nog Falu kommuns böter på 7 miljoner kronor för överträdelse av lagen om offentlig upphandling är för låg. Summan bör vara 10 miljoner, med tanke på det aktuella avtalets värde. Det anser Konkurrensverket som tar ärendet vidare till Kammarrätten.

Är det låga anbudet seriöst?

Emellanåt får upphandlare in anbud som ligger anmärkningsvärt lågt i pris i förhållande till marknaden. Upphandlingsbolaget i Göteborg förkastade nyligen ett anbud enligt bedömningen att de erbjudna priserna var onormalt låga. Ärendet prövas nu i rätten, och Konkurrensverket skriver i ett yttrande att anbudsgivaren bör bevisa att ett lågt anbud är seriöst.

14

Storaffärer på tapeten i februari 2013:

Kritik mot Vattenfall

Vattenfalls förvärv av det holländska energibolaget Nuon är Sveriges dyraste kontantaffär någonsin. Nyligen beslutade bolaget att säga upp 2 500 personer, men man skyller inte neddragningarna på Nuonaffären.

I juli 2009 köpte statliga Vattenfall det holländska energibolaget Nuon. Prislappen var drygt 97 miljarder kronor. Affären innebar att bolagets skulder ökade kraftigt samtidigt som el-marknaden pressades kraftigt. Vattenfall tappade i kreditvärdighet och Vattenfall har skrivit ner värdet på Nuon med drygt 15 miljarder kronor.

Slutbetalning av köpet är dock ännu inte gjord.

Idag äger Vattenfall 64 procent av Nuon. Ytterligare två delbetalningar är planerade, 10 miljarder kronor i år och 18 miljarder 2015.

Avskedar 2 500

Ett par veckor efter den värsta kritikstormen informerar Vattenfall om att man minskar personalstyrkan med 2 500 anställda. I ett press-

meddelande försvarar Ingrid Bonde, finanschef och ställföreträdande koncernchef, beslutet och menar att det inte finn någon koppling mellan besparingarna och köpet av Nuon.

– Jag kan förstå att man kan göra en sådan koppling. Men vi i företagsledningen fattar inte beslut om framtidens personalstyrka på grund av nedskrivningar av genomförda investeringar, även om nedskrivningarna i Nuon är höga.

Löpande och framtida kostnader, som personalen, måste betalas med löpande och framtida intäkter. Det är dem vi anpassar oss till.

Miljarder till staten

Vattenfall är statens mest lönsamma bolag. Den föreslagna utdelningen för 2012 är 6,8 miljarder kronor. Summerar man utdelningen till staten från de senaste 15 åren landar siffran på över 65 miljarder kronor.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

Malmös starke man tackar för sig Efter 19 år som kommunstyrelseordförande i Malmö stad lämnar Ilmar Reepalu posten till sommaren.

69-årige socialdemokraten Reepalu har synts ofta i medier, emellanåt med uttalanden som han sedan har tvingats ta tillbaka. Han har även varit mycket aktiv i uttalanden kring nationella politiska frågor. Enligt en kartläggning från tidningen Dagens Samhälle är han Sveriges i särklass mest omskrivna kommunpolitiker.

Alternativ finansiering

Nyligen tipsade han kollegorna i Göteborgs stad om finansieringsalternativ till trängselskatt.

Göteborgs stad har fått viss kritik för att man väljer att införa trängselskatt för att finansiera infrastruktursatsningar.

– Sälj era kommunala bolag istället, sa Ilmar Reepalu.

Det var så Malmö stad finansierade sin Citytunnel. Pengarna räckte enligt uppgift även till att göra staden skuldfri och till att köpa mark för att

bygga en ny högskola. Beslutet i Malmö togs i nära samförstånd med moderaterna och under sina 19 år på tronen i Malmö har Ilmar Reepalu kommit väl överens med oppositionspartier.

Anja Sonesson som är kommunalråd i Malmö för moderaterna sedan 2006 säger i en intervju med P4 Malmöhus: – Han har varit väldigt osocialdemokratisk och där har vi tillsammans kunnat samarbeta för att utveckla Malmö som en näringslivsvänlig stad. I andra frågor har han varit mycket med socialdemokratisk och där finns det mycket mer att opponera mot.

Efterträdaren

Malmös skolkommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh föreslås bli Ilmar Reepalus efterträdare.

Hon har bland annat drivit frågan om vinstförbud i privata välfärdsföretag. Formellt utses Reepalus efterträdare på representantskapsmötet den 23 mars.

Foto: Malmö stad/Atelje Brorson

De pratar om utredningen berg (MP), gruppledare i Stockholms stad.

– Upphandlingsutredningens förslag om en kompetenshöjning genom en akademisk utbildning för upphandlare är bra. Men lika viktigt är att ge upphandlare tid och förutsättningar att genomföra kvalitetsuppfölj– Förslaget att reducera antalet förvaltningar av upphandlingarna, säger Annika ningsrätter från nuvarande tolv stycken Strandhäll, förbundsordförande i Vision. till tre, samt endast en kammarrätt för – Upphandlingsutredningen kommer upphandlingsmål är också mycket bra även fram till samma slutsats som Almega gör. om vi hade önskat en särskild upphandDet är inte möjligt att positiv särbehandla lingsdomstol, skriver Sveriges Kommuner företag utan vinstsyfte eftersom detta strider och Landsting. mot likabehandlingsprincipen, skriver – Utredningen har haft i uppgift att Stefan Holm på Almega. utreda om det finns några rättsliga hinder – Offentliga inköpare behöver ingen lag för Sverige att ratificera ILO-konvention som talar om för dem hur de effektivt ska 94. Det har man inte hittat. Ändå uttrycker köpa in varor till våra offentliga verksamutredningen tveksamheter. Det är märkligt, heter, säger Christina Ramberg, professor skriver LO. i civilrätt vid Stockholms universitet till – Vi instämmer i utredningens kritik av Svenska Dagbladet. den bristande uppföljningen av upp – För att den offentliga affären ska uthandlingar som görs idag. Uppföljning vecklas i den positiva riktning utredningen är avgörande, dels för att säkra kvaliteten lägger en grund för krävs att beslutsfattare i stadens verksamheter men också för att träder fram och visar på den offentliga synliggöra de mervärden som bland annat affärens centrala betydelse för verksamheden idéburna sektorn och en mångfald av ten. Även om det finns goda exempel, är driftsformer tillför staden, säger Åsa Jernvår bild tyvärr att beslutsfattare inte riktigt Här är ett axplock av kommentarer efter publiceringen av Upphandlingsutredningens slutbetänkande. Majoriteten var mycket positiva, men inte utan kritik kring detaljer.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

vågat träda fram och sätta den offentliga affären på kartan, skriver Lisbeth Johnson, ordförande SOI. – Det har varit och är för mycket fokus på juridiken inom upphandlingsområdet och jag hoppas att lagen lättas upp. Jag ser också positivt på att öka gränsbeloppet till 600 000 kr för att snabbare komma i mål med mindre upphandlingar, säger Leif Ekström, upphandlingschef i Örebro till Svenska Dagbladet.

– Redan idag är 73 procent av de upphandlingar som görs direktupphandlingar och det är av stor betydelse för många små företag att få reda på vilka affärsmöjligheter som existerar på den offentliga marknaden, skriver Företagarnas Ulrica Dyrke och önskar en mer måttlig höjning av beloppsgränserna för direktupphandling.

– Möjligheterna för stat, kommun och landsting att kunna ställa krav på kollektivavtalsenliga löner och villkor och meddelarskydd borde tydligare ha slagits fast av utredaren säger TCOs seniorjurist Ingemar Hamskär.

15

nyheter

Mycket är bra men grundproblemet kvarstår Peder Blomberg kommenterar Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling.

Å

så är spannet upp till tröskelvärdena för EU- upphandling bara något mer än 500 000 kr för statliga myndigheter. För kontrakt inom detta korta spann tvingas alltså upphandlande enheter tillämpa det fulla regelverket under tröskelvärdena. Vad är poängen och har man inte härigenom byggt in ett starkt incitament för att slippa använda regelverket? Utredningen diskuterar överhuvudtaget inte möjligheten att antingen lyfta ut kapitel 15 ur LOU och i stället förordningsstyra icke direktivstyrda kontrakt, alternativt att avsevärt förenkla förfarandet i kap 15 och introducera nationella bestämmelser som är helt frikopplade från EU-direktiven. Med de föreslagna beloppsgränserna för direktupphandling så är det stor risk att kapitel 15 i LOU tjänat ut som regleringsinstrument i framtiden, åtminstone vad gäller upphandling av varor och tjänster.

et är en omfattande och i många stycken bra analys som Upphandlingsutredningen gjort av den offentliga upphandlingen och särskilt de avsnitt som diskuterar den strategiska dimensionen av offentlig upphandling och sammanhängande förslag till åtgärder. Man diskuterar och lyfter fram nödvändigheten av ett perspektivskifte med ökat strategisk synsätt och agerande på såväl den operativa nivån som den institutionella och politiska nivån. Betänkandet är på dessa områden en god källa till kunskap, vägledning och inspiration.

Många av förslagen är utmärkta, såsom etableringen av en myndighet för det samlade upphandlingsstödet, framtagandet av en nationell strategi och handlingsplan antagen av regering och riksdag, insatser för ökad forskning och utbildning, behovet av mer dialog och förhandling, ökat fokus på kvalitet i upphandlingarna och utvecklingen av den nationella statistiken. Det är bara att instämma och hoppas att förslagen blir realiserade. Jag hade också gärna sett förslag om forskning för att utveckla bra instrument för att mäta effektiviteten inom offentPeder Blomberg, Pol. lig upphandling på mer övergripande nivåer i sammag., har mer än 30 års hället. erfarenhet av internatio Men det finns också svagheter i utredningen. nell och svensk offentlig Trots att grundproblemet definieras rätt, nämupphandling. F.d. seligen att offentlig upphandling lider av ett övernior rådgivare i offentlig tungt och effektivitetshämmande regelverk och upphandling vid OECD, Paris, inom ramen för överprövningssystem, så uppvisar man närmast det s.k. SIGMA programberöringsskräck inför regelverket. Den offentliga met. Har även varit upphandlingen lider av en tydlig slagsida mot laganställd som direktör tillämpning - ett regelverk som upplevs krångligt, och chef för upphandotydligt och inflexibelt. Det strategiska och profeslingsverksamheten vid sionella perspektivet på alla nivåer och inom alla Europeiska Utvecklingsverksamheter måste få ta större plats. Det stora banken (EBRD) i London antalet överprövningar skapar kraftiga störningar i plus genomfört en rad upphandlingsprocessen. Ändå saknas i utredningen uppdrag för internaanalys, diskussion och egentliga förslag om hur protionella och svenska blemen med regelverket ska lösas, vad gäller såväl institutioner under årens EU-direktiven som regleringen av icke direktivstyrlopp. Skrivit och medverda kontrakt. kat i ett antal publikaHöjda beloppsgränser för direktupphandlingar – har Kap 15 i LOU tjänat ut i framtiden?

tioner inom offentlig upphandling.

En stor fråga har varit höjningar av beloppsgränser för direktupphandlingar och de allra flesta som uttalat sig är nöjda med förslagen. Det intressanta är att utredningen inte diskuterar det faktum att med 600 000 kr som beloppsgräns för varor och tjänster, 16

Förändringarna inom överprövningssystemet inte tilläckligt långtgående

Förslaget om att koncentrera överprövningarna till tre förvaltningsrätter och en kammarrätt har förmodligen sina fördelar, men även på detta område saknas en grundläggande kritisk analys av dagens överprövningssystem. Att Sverige har den högsta andelen överprövningar inom EU nämns överhuvudtaget inte. Utredningen föreslår också införandet av en temporär rätt till direktupphandling under ett överprövningsmål för att upphandlande enheter ska kunna fullgöra sina skyldigheter och samhällsservice.

Eftersom beloppet inte får och inte kan överstiga tröskelvärdena så kommer det antagligen inte få någon större betydelse för större avtal och särskilt inte för stora centrala ramavtal. Ett intressant förslag är införandet av en medlingsfunktion. Den ersätter inte överprövningsinstitutet men kan verka dämpande.

I detta sammanhang kan också nämnas att tillsynsfunktionen och sanktionssystemet överhuvudtaget inte diskuteras. Inte heller behandlas den externa revisionens viktiga roll.

Det hade varit värdefullt om utredningen åtminstone hade kunnat ta upp det eventuella behovet av en reformering av överprövningssystemet och understryka att systemet förtjänar en grundläggande analys på EU-nivå med initiering av en grönboksprocess.

Sådana tankegångar framförs idag av ledande internationell expertis inom offentlig upphandling.

Miljö och sociala faktorer tar stort analysutrymme – men tunt på förslag

Utredningen ägnar stort utrymme åt miljöområdet och sociala aspekter och hur dessa områden bättre kan integreras i den offentliga upphandlingen. Man anser också att vi tenderar att övertolka EU- rätten, men om det råder skilda meningar. Det finns dock ett antal vitala principiella problem som kräver uppmärksamhet och en del av dessa diskuteras Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

i utredningen. I ett särskilt yttrande till utredningen så är näringslivets organisationer kritiska till uppfattningen I no att den offentliga upphandlingen public vember ska spela denna vidare roll som Blomb erade Pede instrument för att bedriva mer r e generell samhällspolitik. uppha rg ett PM om Det är viktigt att ”samhällsstiftni ndlingslag nyttoaspekternas” uppenbara nge framväxt inom offentlig uppi sin h n. Läs den elhet p www.o handling och dess konsekvenser å ffentli gaaffa ingående diskuteras och analyserer.se ras. Det finns annars en betydande risk att offentlig upphandling politiseras.

Mindre företag missgynnas inte – en myt mindre

Utredningen konstaterar att små och medelstora företag på basis av tillgänglig statistik inte missgynnas utan är väl representerade, till och med på de stora centrala ramavtalen. Regelverket är besvärligt men det gäller för alla företag oavsett storlek. Därför är det förvånande att utredningen så oförbehållsamt och utan analys uttrycker sin uppskattning av de nya bestämmelserna för mindre och medelstora företag som föreslås i de nya EU-direktiven. Varför reglera när det uppenbarligen inte behövs?

Till sist – jakten på den goda affären fortsätter

Utredningen stora svaghet är inte så mycket innehållet utan vad den avstått från att behandla. Det kanske beror på mandatet men det finns hur som helst här ett stort tomrum vad gäller analys av den bakomliggande problematiken inom regelverket och överprövningssystemet. Desto märkligare då att utredningen genomgående intar en uppskattande inställning till flera av bestämmelserna i förslaget till nya EU - direktiv utan någon bakomliggande analys.

Utredningen har med perspektivförskjutningen lagt ut en bra kompassriktning för den framtida offentliga upphandlingen och mycket kan definitivt bli bättre om dess föreslagna åtgärder genomförs. Men det grundläggande problemet för en effektiv offentlig upphandling kvarstår: ett komplext, mytbelagt och illa fungerande europeiskt och svenskt regelverk. Det är nog tyvärr så att jakten på den goda affären kommer att fortsätta ett bra tag till.

Peder Blomberg

Även Advokatfirman Lindahl kommenterar slutbetänkandet från Upphandlingsutredningen i detta nummer av Offentliga Affärer. Artiklarna kompletterar varandra genom att de tar upp olika frågor. Läs mer på sidan 30-31.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Det finns bara ett original.

17

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

d e m r a g n e p a Spar iv styrning t k e ff e

18

Offentliga Aff채rer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Jo, det går fortfarande att spara pengar genom en effektiv verksamhetsstyrning i offentlig sektor, det menar Petter Spanne och Peter Thorslund, managementkonsulter på Ekan.

Men det kräver nytänkande, och att beslutskraften ökar i den operativa verksamheten.

M

ånga som arbetar inom välfärden upplever redan idag att man springer så fort man kan. Samtidigt läser vi i tidningarna om kvalitetsbrister, för lite resurser och arbetsmiljöproblem. Finns det då verkligen utrymme för ökad effektivisering? Ja, svarar Petter Spanne och Peter Thorslund på managementkonsultföretaget Ekan.

– Men lösningen är inte att springa fortare!

Petter Spanne ser framförallt två orsaker till att offentlig sektor brottas med styrfrågorna.

– Det ena är utmaningen att definiera tydliga och styrande mål i offentlig verksamhet. Det andra är att många fortfarande har en bild av att alla kloka idéer kommer uppifrån. Låt den operativa personalen i verksamheten, som också har störst kunskap om det operativa arbetet, fatta beslut i så stor utsträckning som det är möjligt. Ge dem möjlighet att göra vad de kan för att hålla hög kvalitet och effektivitet.

Vad är rätt nivå?

En mycket viktig faktor för att lyckas med målstyrning är att klarlägga vilka nivåer i verksamheten som har tillräckligt manöverutrymme för att påverka måluppfyllelsen.

– Allt för ofta gör ledningen misstaget att enbart prata om förbättringar i ekonomiska termer, medan vägen dit handlar om mer verksamhetsnära frågor, säger Petter Spanne. Inom vården kan det exempelvis handla om att korta medelvårdtider och att reducera vårdrelaterade infektioner. Genom att tydliggöra dessa samband skapas en bättre förståelse och därmed möjlighet för var och en att bidra. Att arbeta utifrån en gemensam vision och kärnvärden är ett annat sätt att skapa en medvetenhet hos hela organisationen.

Populära Lean

En metod för utveckling som blivit rejält omfamnad av offentlig sektor de senaste åren är Lean. Men den som söker enkla och snabba kostnadsbesparingar med hjälp av Lean har helt missförstått modellen, anser Peter Thorslund.

– Lean bör ses som en långsiktig strategi för att utveckla verksamheten där fokus ligger på att optimera flöden och öka kundvärdet.

Använt på rätt sätt leder det till en mer hållbar effektivitetsutveckling än vad den så ofta använda ”osthyvelsprincipen” klarar av.

Han tycker att filosofin bakom Lean är bra, framförallt ambitionen att delegera ansvar hela vägen ner i organisationen.

– Men om ledningen samtidigt ägnar sig åt detaljstyrning, då lämnar man mycket små utrymmen för personalen att åstadkomma förbättringar. Och om enbart kommunicerar arbetet som ett besparingsprogram riskerar det att drastiskt sänka medarbetarnas motivation. Särskilt då möjligheten för enhetschefer att sänka kost-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

naderna ofta är små i jämförelse med högsta ledningens, de största verksamhetskostnaderna bestäms redan där.

– Nio av tio förbättringsförslag från personalen kan de inte lösa själva, det finns administrativa eller ledningsmässiga hinder. Under sådana omständigheter är det bortkastat att jobba med Lean, säger Peter Thorslund.

Framgångsrikt förbättringsarbete

Det är trots allt möjligt att spara pengar med framgångsrikt förbättringsarbete i verksamheten. Petter Spanne och Peter Thorslund pekar på SKF och Scania som exempel.

– Scanias erfarenheter har även spillt över på Södertälje kommun som numera ses som en föregångare inom Lean. En viktig lärdom från Scania och SKF är betydelsen av en helhetssyn på hur verksamheten arbetar med utvecklingsfrågor. Så länge utveckling ses som en rent operativ angelägenhet avstannar utvecklingsarbetet snabbt.

Hos SKF har kompetens i Six Sigma blivit ett viktigt kriterium för befordran, och vd:n själv har uppnått högsta graden, så kallat svart bälte.

– Det är också viktigt att komma ihåg vilken uthållighet som dessa verksamheter har visat prov på. Arbetet har pågått i 25 år, säger Peter Thorslund.

Inte bara nyckeltal

Framgångsexempel finns även att hitta i offentlig sektor. I Folktandvården Västra Götaland pågår sedan många år ett ambitiöst utvecklingsarbete.

– De visar exempel på hur man inte bara låter nyckeltal och ersättningsmodeller styra verksamheten. Styrningen sker även genom en samverkan mellan strategisk inriktning, organisationskultur och personalens förutsättningar att agera inom definierade ramar, säger Petter Spanne.

För att hitta en väl fungerande styrmodell krävs ett ordentligt förarbete, att först och främst lära känna verksamheten i grunden och sedan definiera de kriterier som innebär framgång. Det är dessa kriterier som ska premieras i styrningen.

– Det vi tydligt kan se är att det man styr på och mäter också blir gjort. Att tillämpa styrmodellerna är inte det svåraste, utan det är istället att definiera vad som är framgång i verksamheten, säger Petter Spanne.

Vad händer i organisationer med dålig styrning?

– Medarbetarna vågar inte fatta beslut på egen hand, inte heller de nödvändiga och kloka besluten, om man inte har fått mandatet. Arbeta hellre med att skapa verksamhetsförståelse och en god kultur, för att stävja felsteg och övertramp, säger Petter Spanne.

Uppföljning och återkoppling

Det är alldeles för sällan som effekterna av ett förändringsarbete följs upp och återkopplas till medarbetarna i organisationen.

– Tyvärr gäller det för nästan alla organisationer vi träffar, säger Peter Thorslund. Man glömmer bort att mäta effekterna och kommunicera detta till organisationen. Det leder till förändringstrött-

Artikeln fortsätter på nästa sida...

19

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING ...fortsättning från föregående sida. het och blir demoraliserande för verksamheten. Medarbetarna förväntas i många fall göra uppoffringar i samband med förändringsarbete, och det kan vara okej – men då vill man kunna se resultatet av sin insats. Här finns en stor outtagen potential genom att driva förändrings-och förbättringsarbete på rätt sätt.

Svårare i offentlig sektor

Offentlig sektor är trendkänslig för nya styrmodeller och verktyg för verksamhetsutveckling. Petter Spanne tror att det kan vara ett resultat av att verksamheten är svårare att målsätta och mäta än vinstdriven verksamhet. Att tillämpa vad som uppfattas som moderna metoder för styrning och ledning kan då uppfattas som framgångsrikt i sig.

– Jämfört med privat sektor är offentlig verksamhet i allmänhet svårare att följa upp utifrån framgång och måluppfyllelse och lösningarna är därmed inte lika självklara. Ovanpå detta utgör kraven på transparens, offentlighet och demokrati också utmaningar som den privata sektorn inte behöver hantera på samma sätt, även om kraven ökar här också.

– Det finns förstås många offentliga organisationer med en mycket professionell och god styrning. Ett exempel är Kungsbacka kommun, som fick utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2011, mycket tack vare en väl genomarbetad styrmodell, säger Petter Spanne.

Tidsperspektivet är en framgångsfaktor. Vill man åstadkomma förändring, få organisationen att tänka på ett nytt sätt, då måste man också vara tydlig med att effekterna kan dröja – förändring tar oftast längre tid än ett budgetår. Särskilt i personalintensiva verksamheter som skola, vård och omsorg.

Men Petter Spanne och Peter Thorslund tillägger att skillnaderna mellan privat och offentligt ägd verksamhet ändå inte är så stora, då är skillnaderna mellan stora och små organisationer mycket större.

Malin Ulfvarson

– Det vi tydligt kan se är att det man styr på och mäter också blir gjort.

Att tillämpa styrmodellerna är inte det svåraste, utan det är istället att definiera vad som är framgång i verksamheten, säger Peter Thorslund och Petter Spanne på managementkonsultföretaget Ekan.

Framgångsrik styrning Känn din verksamhet Definiera framgång Försäkra dig om att målstyrningen landar på rätt nivå i verksamheten.

Välj en modell och arbeta långsiktigt Våga följa upp resultaten. Återkoppla resultaten till medarbetarna.

Stärk kedjan

Fel typ av styrning

En ny rapport från Statskontoret indikerar att det finns brister i styrkedjan från regeringen till myndigheterna. Det behövs mer strategisk styrning i alla led och en ökad tydlighet från regeringens sida när det gäller myndigheternas uppdrag och uppgifter.

Det svenska biståndssystemet är ett kostnadseffektivt och rationellt sätt att kanalisera pengar på, men det finns brister i styrningen, menar Statskontoret som har granskat det så kal�lade ramavtalssystemet.

Rapporten – Stärk kedjan! – bygger på en genomgång av 20 myndighetsanalyser som Statskontoret genomfört på uppdrag av regeringen mellan åren 2009 och 2012. Myndighetsanalyserna är en övergripande utvärdering av en myndighets förutsättningar, verksamhet, resultat och utmaningar.

Genomgången av myndighetsanalyserna antyder brist på ett tillräckligt konsekvent agerande när det gäller styrningen i och av enskilda myndigheter. En mer strategisk styrning efterlyses från såväl regeringen som inom myndigheterna.

Statskontorets analyser visar behov av att tydliggöra inriktningen på uppdragen och tydligare precisera myndighetens uppgifter. När myndigheterna ska översätta regeringens intentioner till konkreta aktiviteter uppstår brister. Det handlar om svårigheter i att operationalisera regeringens politik och bristande rutiner i myndigheterna för att följa upp och redovisa verksamheternas resultat.

Några av de myndigheter som analyserats är Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och flera länsstyrelser.

Ramavtalssystemet omfattar idag 15 svenska biståndsorganisationer, som genom avtal med Sida får stöd i syfte att utveckla det civila samhället i utvecklingsländerna. Budgeten uppgår till 1,5 miljarder kronor årligen.

– Regeringen och Sida behöver höja blicken. Idag är styrningen alltför inriktad på detaljer och formella processer. Systemet bör också öppnas upp för nya aktörer, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson.

Styrningen är idag i alltför hög grad inriktad på kortsiktiga resultat.

Korta avtalsperioder och ett stort antal styrinstrument har också gjort att styrningen och uppföljningen har blivit mycket resurskrävande. Statskontoret anser också att systemet inte tillräckligt uppmuntrar innovativa lösningar och aktörer samt att styrningen behöver begränsas och utvecklas till att bli mer strategisk.

Landskapet för det civila samhället förändras i allt snabbare takt.

En faktor som driver på är teknikutvecklingen som skapar förutsättningar för nya aktörer och idéer.

Källa: Statskontoret

Källa: Statskontoret

20

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Dubbla budskap i dagens verksamhetsstyrning!

Hur väl fungerar verksamhetsstyrningen i offentlig sektor?

Forskning visar att olika styrmodeller tillämpas parallellt, vilket skapar problem för många chefer, berättar Johan Åkesson på Handelshögskolan i Göteborg.

D

en senaste tiden har vi i svenska medier kunnat läsa artiklar, kritiska debattinlägg och bestörta läsarkommentarer som alla har berört bristfällig ekonomi- och verksamhetsstyrning, i framförallt sjukvården.

Johan Åkesson, från företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg tycker att det är bra att kritiken lyfts fram och att vi får en diskussion om oönskade effekter av mer styrning.

– I forskningen har det pågått en aktiv diskussion om nyttan med styrning men den har inte nått ut förrän nu, säger han och tillägger att han är mycket positiv till att diskussionen nu förs.

Men han framhåller att det sällan handlar om att modellerna för styrning är fel, det är tillämpningen som brister. Styrmedel kan

bygga på antaganden som inte stämmer med verkligheten och då blir det fel. Överdos av styrning

Tillsammans med professor Sven Siverbo, som vi intervjuade i Offentliga Affärer 2010, har Johan Åkesson varit en eftersökt föreläsare i ämnet verksamhetsstyrning.

Framförallt med anledning av deras forskning som visar att antalet olika styrmodeller i offentlig sektor blir allt fler – utan att de gamla verktygen tas bort. I varje fall upplever inte mellancheferna att styrmedel skrotas.

– Om en verksamhet styrs genom resultatmål är den underliggande principen att verksamhetschefen rimligt fritt ska kunna utforma bästa väg till målet. Men om vi samtidigt samlar in detaljerade uppgifter om hur verksamheten bedrivs – då minskar rörelsefriheten hos verksamhetschefen som ofelbart börjar studera statistiken för enskilda parametrar. Det kan mycket väl vara en god idé att samla in underlag genom en bred mätning för att kunna finna generella lösningar och/eller gemensamma effektivare processer. Vi måste dock vara medvetna om den indirekta styreffekt denna ökade mätning får. Väljer vi sedan att tydligare handlingsstyra via instruktioner så bör vi

Resultat från undersökningen Styrningen ökar på flera fronter.

Styrningen kan skapa osäkerhet, istället för att reducera den och motverkar därmed sitt syfte.

En ökad samordning av styrningen (och ingående styrmedel) kan vara motiverad.

Styrningen kan även upplevas som stödjande av de tillfrågade cheferna.

Vi behöver mer kunskaper om varför styrning ibland är av godo och ibland av ondo, det vill säga varför cheferna upplever olika reaktioner.

Källa: Johan Åkesson Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och Sven Siverbo, Karlstads universitet

tydligt uttrycka det och inte låtsas att det råder resultatstyrning.

Som om det inte räckte är det vanligt att man samtidigt arbetar med värderingsstyrning, för att få organisationen att enas under en gemensam värdegrund. Även det är i grunden en god idé och förväntas innebära att man inte behöver så mycket formell styrning. I dag känns det dock ofta som om

Artikeln fortsätter på nästa sida...

Ekonomer är eftertraktade

Större öppenhet behövs

Antalet ekonomer som arbetar inom statlig verksamhet blir allt fler, inte minst på chefssidan. Ökade krav på uppföljning och ekonomistyrning gör ekonomer attraktiva i de statliga verksamheterna.

Riksdagen får inte tillräcklig information från regeringen om hur man ser på de långsiktiga finansieringsproblemen inom den kommunala sektorn. Sådan information är central för att riksdagen ska få möjlighet att bedöma hur välfärden ska finansieras, konstaterar Riksrevisionen.

Bara under 2011 anställdes 1 200 ekonomer i staten. Ekonomer har också kvaliteter som ofta gör dem till goda chefer, bland annat kompetens kring utvecklingsfrågor. Här finns just nu goda möjligheter till toppjobb inom staten eftersom många högre chefer närmar sig pensionsåldern, framhåller Ulf Bengtsson, Arbetsgivarverkets generaldirektör i ett pressmeddelande.

Ett samhällsintresse i kombination med en civilekonomexamen ger bra förutsättningar för att få ett spännande jobb i staten.

– En ekonomexamen kryddad med statistik och nationalekonomi är attraktiv inom väldigt många verk och departement, säger Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket.

Källa: Arbetsgivarverket

Riksrevisionens granskning visar att regeringens rapportering till riksdagen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet i vårpropositionen inte tar upp läget i kommunsektorn. Finansdepartementet tar fram långsiktskalkyler i syfte att bedöma hållbarheten i de offentliga finanserna. Dessa visar att kommuner och landsting får ekonomin att gå ihop genom kraftigt ökade bidrag från staten. Men detta redovisas inte öppet i propositioner och skrivelser till riksdagen.

– Den offentliga sektorns finanser är stabila på sikt enligt regeringen, men det beror på mycket starka statliga finanser, säger riksrevisor Claes Norgren. Samtidigt tornar problemen upp sig i kommuner och landsting utan att riksdagen får tillräckligt med information om detta.

Källa: Riksrevisionen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

21

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

...fortsättning från föregående sida. värderingsstyrningen kommer ovanpå en ökad formell styrning.

Johan Åkesson tar sin egen arbetsplats som exempel.

– Högskolan är ekonomistyrningsmässigt volymdriven, verksamheten ersätts av staten vid registrering och examinering, vilket indirekt signalerar att jag inte ska underkänna några studenter. Det är ett tveksamt styrmedel och idag pågår vissa försök till förskjutning mot kvalitetsersättning men det är på marginalen och framförallt mycket svårt att mäta. Jag skulle säga att högskolan fungerar för att det finns en så stark gemensam kultur som klarar av att hantera den tveksamma ekonomistyrningen. Denna kultur understöds också av ledningen. Övergripande är syftet med styrverktygen att underlätta för organisationen att fatta beslut i linje med gemensamma mål, men när allt fler styrverktyg samlas i verktygslådan blir effekten snarare den motsatta. Motstridiga styrsignaler skapar snarare osäkerhet än tydlighet i verksamheten.

att man upplever motstridiga målkrav. Vi har sett en trend i önskan om att mäta fler aspekter av verksamheten utan att reflektera över vilka effekter det ger. Mätbarheten i verksamheten överdrivs ofta av experterna som tillhandahåller systemen, säger Johan Åkesson.

Hur upplever cheferna den här situationen?

– Intressant nog är det långt ifrån alla som upplever det negativt. Upp till ungefär hälften av cheferna finner styrverktygen som ett stöd i verksamheten, framförallt gäller detta för värderingsstyrningen.

Enkäten svarar inte på frågan om varför det upplevs så, men Johan Åkesson är villig att spekulera.

Nya resultat

Johan Åkesson och Sven Siverbo har nyligen genomfört en enkät som besvarades av 100 verksamhetschefer i offentlig sektor. I enkäten får cheferna svara på om styrningen har förändrats, samt hur man upplever det.

– Resultatet visar tydligt att styrningen har ökat, och

Erfarenheter av ny styrning I en rapport från Statskontoret som väntas i april få vi ta del av erfarenheter från ett antal myndigheter där man genomför förändringar i regeringens styrning och uppföljning.

Styrutredningen och Förvaltningskommittén pekade på brister i regeringens styrning och uppföljning av statliga myndigheter.

I budgetpropositionen för 2009 och i den förvaltningspolitiska propositionen framhöll regeringen att styrningen av statliga myndigheter och verksamheter behöver utvecklas och vissa förändringar har genomförts.

Statskontoret har analyserat, i en egeninitierad studie, hur styrningen förändrats i ett antal myndigheter och vilka resultat som uppnåtts.

Analysen bygger bland annat på intervjuer med tjänstemän i Regeringskansliet och med myndigheternas ledning. Rapporten är ny och presenteras för första gången på förvaltningspolitiska dagen i Stockholm den 25 april.

Källa: Statskontoret

22

– Vi har många rutinerade chefer i offentlig sektor, de vet hur verksamheten fungerar och har gott omdöme att dra nytta av de delar av styrverktygen som är relevanta och inte bry sig om det övriga.

Rädslan knuffar undan det goda omdömet Samtidigt kan en omfattande styrning få effekten att medarbetarnas egna goda omdöme inte tillämpas. Allt fler regeldokument och policys formuleras inom allt fler områden.

– Visst, det kan vara skönt att luta sig emot när Janne Josefsson knackar på – att kunna peka på policyn och hävda att medarbetaren bröt mot de regler som faktiskt finns.

Det finns nog en ganska stor rädsla att göra fel som triggats av den mediala granskning som ofta riktas mot offentlig sektor.

En mycket vanlig åtgärd i en organisation som drabbats av felsteg är att man upprättar ytterligare en regel eller policy – som drabbar samtliga i organisationen.

– Vi ska inte tro att vi kan lösa omdömesproblem i en verksamhet genom att formulera fler regler, menar Johan Åkesson och tar Göteborgs stad som med mutskandalen är ett färskt exempel på en granskad arbetsplats.

– I en organisation med 48 000 anställda finns det

Virtuellt krisrum underlättar vid katastrofer Efter en olycka i Norska farvatten 2009 utvärderades krishanteringen och man kom fram till att det hade varit kaotiskt med så många involverade som behövde information.

När olyckan var framme förra året och det isländska lastfartyget ”Godafoss” gick på grund med cirka 800 ton olja i tankarna som började läcka ut i Norges första marina nationalpark hade Norska kustbevakningen nyligen lagt upp sin krisberedskapskommunikation som ett projekt i Projectplace vilket gjorde att det var lätt för alla involverade att dela och dela med sig av information, alla fick tillgång när de behövde informationen. Stundtals var det ca 100 användare framför allt från berörda kommuner som hade tillgång till ”krisrummet”.

Norska kustbevakningen säger att genom att vara väl förberedda och organiserad i det virtuella krisrummet kunde de avvärja en mycket större miljökatastrof.

Källa: Norska kustbevakningen

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

alltid personer som kommer att göra avsteg från reglerna, oavsett om de finns nedpräntade i ett styrdokument eller inte. När vi ökar styrningen bör vi snarare fundera på vilka effekter reformerna får på de som sköter sig på arbetet.

Vi reagerar olika på styrning

Johan Åkesson vill gärna lyfta perspektivet ett snäpp. Han presenterar en teori som handlar om grundläggande mänskliga beteenden och hur det påverkar hur vi bygger upp styrsystem. I korta drag handlar det om att olika typer av organisationer

Flera styrverktyg samsas i verksamheten Valet av styrmodell har traditionellt baserats på två parametrar, ledningens kunskap om arbetets utförande och möjligheten att mäta måluppfyllelse.

Utifrån förutsättningarna väljs mellan tre grundtyper av styrning.

Målstyrning – följer upp resultat Handlingsstyrning – ofta via formulerade regler och policys Värderingsstyrning – att via kultur och värderingar skapa gemensamt handlande

Idag kan vi se en omfattande blandning av flera styrverktyg hos många organisationer.

Johan Åkesson är universitetsadjunkt på Handelshögskolan i Göteborg och samtidigt managementkonsult på Preera på halvtid.

Han har lång erfarenhet av ekonomi- och verksamhetsstyrning samt organisationsfrågor i både privat och offentlig sektor.

mår bra av olika typer av styrning – det viktiga är att chefer och personal utgår från samma synsätt. Har medarbetarna redan verksamhetens bästa för ögonen, eller är det egenintressen som styr hur hon eller han agerar?

A och B är olika personlighetstyper på en arbetsplats, där A drivs av egennytta och styrs genom belöningar och kontroll. För B däremot är egennytta inte lika viktig utan B drivs av verksamhetens mål och självuppfyllelse genom arbetet.

– Det är inte ovanligt att personal i offentlig sektor agerar som B-typer, de känner en tillfredsställelse i att arbeta på till exempel en förskola. Där är egennyttan, som driver A, inte lika vanligt förekommande.

Problemen uppstår när styrningen bygger andra principer än medarbetarnas drivkrafter. B-personer som styrs genom kontroll och belöningar känner sig begränsade och deras motivation lär sjunka. På motsvarande sätt kan en chef med B-profil uppleva sig

lurad om det visar sig att personalen agerar som A-typer. De missbrukar förtroendet och nyttjar det för egen vinning.

– Jag tror att det finns en viktig lärdom att dra här. Olika typer av organisationer behöver olika sorters styrning. Om man väljer att tydligare gå över till en A-inspirerad styrning, som vi ser tecken på i samhället idag, måste man fundera över vad som sker med den personal som är mer av B-typ. Tänk om det är så att många verksamheter idag fungerar för att det finns många B-typer som tar stort ansvar och att deras motivation nu sjunker tillföljd av styrningen. Vad kommer det att leda till?

Otrendigt med detaljstyrning

Framförallt önskar Johan Åkesson att verksamhetsledningar vågar vara tydliga.

– Kan vi inte vara ärliga? Om ledningen betraktar personalen som A-typer, och baserar styrningen efter det, bör man kommunicera det. Problemet är att det inte är någon som vill kommunicera det idag, när alla samstämmigt pratar om den goda arbetsplatsen och vill stimulera kreativitet, initiativförmåga och flexibilitet, säger han.

Att via ökad formell styrning stimulera detta är tveksamt.

Han citerar den gamle General Motorschefen Alfred Sloan, som författat en legendarisk bok inom organisation och ledarskap, My Years With General Motors (1963), baserad på sina år inom just General Motors.

– ”Det är en utmaning att balansera kraven på stabilitet (dvs överordnad styrning) med behovet av initiativ, kreativitet och omställningsförmåga (dvs handlingsfrihet för medarbetaren)”. Redan han kände till risken för att vi kväver initiativ i organisationerna via styrning, säger Johan Åkesson.

Malin Ulfvarson

Svaret på frågan “Vad har Janne Josefsson och Tina Thörner gemensamt?” lyder: Båda är talare på Offentlig Chef och Offentlig Ekonomi 2013, den 29-30 maj på Nacka Strandsmässan.

De tio första som skickar in sitt svar till sarah.nilsson@hexanova.se belönas med två biobiljetter.*

e EKONOMI

OFFENTLIG

*Är du prenumerant på tidningen Offentliga Affärer får du1000 kr i rabatt vid anmälan.

Anmälan gör du på: www.offentligchef.com eller www.offentligekonomi.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

23

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Framgång med rätt beslutsstöd Lätt att köpa, svårare att använda. Hur får man till ett framgångsrikt BI-projekt?

O

ffentlig sektor ligger långt framme finansiella rapporter som levereras med en inom verksamhetsuppföljning och förutbestämd regelbundenhet och med att ta hjälp av beslutsstöd för att pla- samma uppställning varje gång, säger David nera för det som ska Bolton. komma. Det menar – Det vi ser nu är ett Johan Salenstedt, behov av snabba rappornordenchef på Qliktech, ter, till individer och med en leverantör av beslutsmöjlighet att själv välja stödsystem. Kollegan David förfrågningarna till datakälBolton ser att det gäller lorna. Verktygen ska vara även globalt. Lösningar för direkt tillgängliga även för beslutsstöd har fått ett uppde som arbetar ute på fältet, sving i offentlig sektor och exempelvis poliser, socialen bakomliggande orsak sekreterare eller hemtjänst, David Bolton, Qliktech, är en pressad ekonomisk säger David Bolton. är chef för marknadsutsituation.

Med dessa verktyg kan veckling inom offentlig – Offentliga sektorn befler användare i organisasektor i Europa, Mellanhöver skära i sina kostnader tionen få direkt svar på sina östern och Afrika. och öka effektiviteten – helt specifika frågor och direkt enkelt göra mer med mintillgängligt i mobiltelefoner dre resurser. Det har fått och läsplattor. inverkan på hur vi använder Johan Salenstedt, beslutsstöd. Det behövs unNordenchef på QlikTech derlag som visar vad vi spenförklarar fördelarna. derar pengarna på och hur – Att beställa en rapport vi arbetar effektivt, säger på det traditionella sättet David Bolton på Qliktech. kan innebära en lång väntan Han ser till exempel att på rapporten, och för vissa offentlig sektor i allt större typer av statiska data kan utsträckning gör jämförelsedet traditionella verktyget Johan Salenstedt, analyser av verksamheten. vara användbart. Men våra Nordenchef på Qliktech.

– Det är en mycket kunder ser att de måste tydlig trend globalt att hitta komplement. De inser man till exempel jämför effektiviteten och att de inte vet morgondagens behov, det processerna hos två olika enheter för att förändras så snabbt, säger Johan Salenstedt. dra goda exempel och komma fram till hur verksamheten bäst bör bedrivas. Framförallt Ett lyckat införande Att införa ett nytt beslutsstöd handlar mer inom sjukvården, men även många andra om verksamhetsutveckling än om inföverksamheter, säger David Bolton. rande av ett IT-stöd. Det är inte verktyget Trender inom BI som drar slutsatser, det gör medarbetarna.

Marknaden för beslutsstöd växer alltså Därför är det viktigt att förankra ett och analysföretaget Gartner pekar på vissa införandeprojekt hos de som är användare i trender. Fler och fler organisationer bygverksamheten, menar David Bolton. ger analysverktyg som gör det möjligt för – Sätt ihop en liten arbetsgrupp av användarna att utforska sina data på ett mer berörda representanter för att specificera flexibelt sätt. de tekniska förutsättningarna och vilka Svenskgrundade Qliktech är föregångare datakällor man ska använda. Involvera seinom området som kallas för Business dan de som ska dra nytta av verktygen. Låt Discovery – en typ av funktionalitet som dem testköra verktyget, nöj er inte med en kan ses som en utökning av traditionella demonstration utan låt leverantören instalBusiness Intelligence, BI. lera funktionerna mot er befintliga tekniska – Traditionell BI finns i större delen av infrastruktur och ge användarna möjlighet organisationerna i offentlig sektor, det vill att praktiskt testa. Det är mitt bästa och säga lösningar som till exempel erbjuder viktigaste råd. Den största risken med in-

24

vesteringar i beslutsstöd är att funktionerna förblir oanvända, säger David Bolton.

Dela goda exempel

Inspirera medarbetarna genom att visa goda exempel på vad som är möjligt att åstadkomma. Då blir nyttan med verktyget mer konkret.

– Dra goda erfarenheter från andra organisationer. Vi har kunder i offentlig sektor både i Sverige och i andra länder, och ser hur de arbetar. Den mycket stora fördelen med offentlig sektor är öppenheten och viljan att dela sina erfarenheter.

Finns det inte en risk med att ge alla tjänstemän möjlighet att sammanställa rapporter från datakällorna? Till exempel genom att fel slutsatser dras från underlaget?

– Jo, det stämmer. Men med utbildning och vissa begränsningar i användargränssnittet går det att undvika. Dessutom överstiger nyttan av verktygen den risk det eventuellt skulle innebära, säger David Bolton.

Malin Ulfvarson

Beslutsstöd Business Intelligence, BI, omfattar många olika funktioner som stödjer effektivt beslutsfattande i organisationen. IT-stödsystemen samlar ihop data från flera håll, samt hjälper till att skapa god överblick.

Business Discovery, även kallat användardriven BI, eller self-service-BI, är en nisch inom Business Intelligence som låter fler användare i en organisation få direkt åtkomst till verksamhetsdata.

Så åstadkommer du ett lyckat projekt Gör ett noggrant förarbete genom att analysera vilka data ni behöver.

Involvera representanter från hela verksamheten.

Ta hjälp av analytiker, samt ta del av goda exempel från omvärlden.

Låt verksamheten testköra verktygen på egna data.

Visualisering är viktigt för användbarheten. Enkelt är bäst.

Följ upp införandeprojektet med fördefinierade mål.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Fokusera på nyttan i upphandlingen I februari avbröt Ekonomistyrningsverket sin ramavtalsupphandling av beslutsstöd eftersom inte ett enda anbud inkom.

Samtidigt påbörjades en dialog med leverantörerna om vad man borde förändra i upphandlingen. Johan Salenstedt, Nordenchef på Qliktech skrev strax efter en artikel i Computer Sweden där han menade att fokus för upphandlingen varit mer på det tekniska än på nyttan.

Går det att upphandla ett ramavtal som ska täcka 70 myndigheters behov?

– Ja, men man får ta en lite annorlunda utgångspunkt. En intressant upphandling att titta på är en aktuell sjukvårdsupphandling i USA där man har fokuserat på nyttan av verktygen genom att ta ett modernt grepp. Istället för att specificera en lång rad krav som ska uppfyllas, så har man gett leverantörerna tillgång till organisationens data under en intensiv och kort period på till exempel sex veckor för att sedan presentera lösningar för vilka olika data man kan få fram, säger Johan Salenstedt.

Det sätter verksamhetsnyttan i första hand, och de tekniska detaljerna i andra hand. Dessutom eliminerar det en risk med att verktyget ska förbli onyttjat i organisationen.

– Visst, vissa tekniska krav behövs, men ännu viktigare är att välja rätt verktyg – de som kommer att användas. Väldigt många organisationer har den erfarenheten – det vill säga att beslutsstödet sedan inte används i verksamheten. En mer förankrad upphandling minskar risken för sådana kostnadsförluster.

Flera leverantörer behövs

Han är dock kritisk till att en enda leverantör skulle erbjuda alla verktyg som kunderna efterfrågar.

Det finns leverantörer på marknaden som beskriver sitt erbjudande som heltäckande, men Johan Salenstedt menar att alla verktyg har begränsningar. Det Qliktech erbjuder är till exempel funktioner för så kallad BI-selfservice (mer om det i artikeln intill).

Därför anser han att kunden snarare behöver ett ramverk av BI-plattformar att välja på.

– Olika verktyg passar bra till olika saker.

Istället för att försöka hitta ett verktyg som ska passa för organisationens samtliga behov bör man bygga ett ramverk av lösningar som är bra på olika saker.

Kollegan David Bolton håller med.

– Offentlig sektor har använt BI-lösningar sedan länge, men det finns fortfarande organisationer som inte har tagit steget från traditionell finansiell rapportering, ibland med ett kalkylprogram som enda stöd. Om det fungerar bra ser vi ingen anledning att ersätta det, utan erbjuder bara de delar som kunden efterfrågar, säger David Bolton.

Ett ramverk av olika BI-plattformar riskerar dock att bli mycket dyrt. Johan Salenstedt framhärdar att kostnaden måste balanseras.

– Visst, det blir en högre kostnad men till syvende och sist är det verksamhetsnyttan kunden vill åt. Framförallt bör man utgå från organisationens behov, och det finns även behov på längre sikt som man ännu inte ser idag.

Polisens beslutsstöd löser brott Skånepolisen löser brott betydligt snabbare med hjälp av sitt beslutsstöd. Tack vare IT-verktyget kan polisen genomsöka miljontals anmälningar på mindre än en sekund och även prognostisera brott utifrån mobiltrafik.

Skånepolisen kan med hjälp av beslutsstödet QlikView prognostisera brott och hjälpa till att snabba upp och lösa pågående utredningar. Systemet användes bland annat vid fallet med seriemördaren i Malmö. Under sju års tid var Malmö drabbad av en seriemördare som besköt invånare med utländsk bakgrund. Polisens utredningsarbete var omfattande och tog mycket lång tid. Med hjälp av beslutsstödet analyserades alla anmälningar.

– Det skulle egentligen ha tagit tre personer tre månader att läsa igenom alla miljontals anmälningar, säger Berth Simonsson, verksamhetsutvecklare vid Skånepolisen.

– Med hjälp av QlikView kunde vi på mindre än tre minuter söka igenom alla anmälningar som gjorts sedan 1998. Till slut kom vi fram till 58 anmälningar som vi trodde att vi kunde ha en koppling till Mangs-fallet. Detta hjälpte utredningsarbetet.

Förutsäger brott

Skånepolisen är först i världen med att bygga appar med hjälp av verktyget QlikView som analyserar kommunikationsbeteenden, via data från telefonmaster. Genom analys av brottsbeteenden har man sett att samtalsaktiviteten generellt sett är stor innan själva brottet begås och väldigt låg strax efter. Skånepolisen kan nu tack vare IT-stödet fokusera på själva analysen istället för att söka efter information. Ge-

nom att analysera brottsstatistik tillsammans med mängder av annan information, som till exempel väder, veckodag, löningsdag och stora evenemang har polisen skapat modeller för att förutsäga brott.

Verktyget testades

Polisen i Skåne sökte igenom en halv miljon förhör på mindre än en sekund när flera bussar besköts i centrala Malmö. Insamlingen av bakgrundsfakta snabbades upp genom beslutsstödet. Sedan gjordes beräkningar som visade att skottlossningar skulle ske i ett visst område vid en viss tidpunkt. När skottlossningen sedan inträffade visade sig beräkningen korrekt vilket möjliggör för ett mer proaktivt arbete för polisen. Idag kan polisen i Skåne göra denna typ av prognoser på fyra sekunder istället för, som tidigare, fyra timmar.

Genom att tydligt visualisera var och när olika typer av brott sker kan rätt typ av bemanning tillsättas vilket leder till en mer optimerad personalbemanning, målmedveten brottsreducering och ökad trygghet för medborgarna.

Polismyndigheten i Skåne är Sveriges tredje största polismyndighet med 3 500 anställda, varav cirka 2 600 är poliser och cirka 900 är civilanställda. Beslutsstödet används inom både den operativa och administrativa verksamheten. Alla inom Skånepolisen har tillgång till QlikView – samma grundsystem – men använder verktyget till olika saker beroende på vilken typ av information som behövs.

Källa: QlikTech

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

25

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Stora data - stora möjligheter och på vad som erbjuds. Skapa en förståelse för vad man kan åstadkomma. Det gäller att tänka nytt, det är fortfarande många som inte ser eller förstår de kopplingar man kan göra.

Vem är bäst lämpad att identifiera användningsområden?

– Det sker i ett samarbete mellan verksamheten och analytikerna som kan förstå informationsstrukturen.

Analytiker är en yrkeskategori som har fått ett rejält uppsving och är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden just nu.

Tommy Flink berättar om en Harvardstudie som nyligen publicerats. Den visar att företagsledare generellt använder två metoder för beslutsfattande, antingen baserat på fakta eller på känsla. När man studerar skillnaden i resultat visar den sig vara liten – endast fem procent. Men förutsättningarna kommer att drastiskt förändras om man får tro analysföretaget Gartner.

– Gartner menar att skillnaden kommer att växa till 20 procent, till fördel för de företag som implementerar verktygen.

Vanligtvis används två metoder för beslutsfattande – baserat på fakta eller på känsla. Skillnaden i resultat är idag relativt liten, men förutsättningarna är på väg att förändras – med morgondagens intelligenta beslutsstöd, menar Tommy Flink, affärsområdeschef på Microsoft.

D

et finns alltid en risk att trendiga nya termer, såsom Big data, snarare avskräcker än bjuder in intresserade och Tommy Flink tycker att det är viktigt att avdramatisera begreppet.

– Vad vi pratar om i praktiken är hur vi kan dra nytta av data, och då framförallt data med tre olika typer av egenskaper. Det rör data i mycket stora mängder, strömmande data samt ostrukturerad data, säger Tommy Flink, Microsoft.

Tre sorters data

Stora mängder data är något vi idag tvingas hantera, mängden data växer explosionsartat vilket innebär en utmaning att få ut den viktiga informationen. Det handlar om sådana mängder som gör det omöjligt att använda vanliga databasverktyg.

Strömmande data, eller flödande data som det också kallas, är realtidsinformation som – om vi hanterar den rätt – kan erbjuda viktig information för snabba beslut.

– Det kan till exempel vara information från utrustning som i realtid avläser ett förlopp, exempelvis mätningar av surhetsgraden i vattendrag. Lyckas vi fånga upp och hämta ut information på ett intelligent sätt kan vi göra proaktiva insatser istället för att, ett par år senare, sammanställa data i en rapport om försurade sjöar, säger Tommy Flink.

Den tredje typen av big data är så kallad ostrukturerad data. Det kan vara från mobiltrafik, gsm-positioner, väderinformation, sociala medier, mm.

Påbörja ett big data-projekt Hitta inspiration hos andra.

Ordna workshops för att vaska fram idéer.

Rekrytera analytiker.

26

Tommy Flink, affärsområdeschef på Microsoft.

– Det kan till exempel vara intressant för en konkurrensutsatt skola att ta reda på vad medborgarna säger om skolan i sociala medier, hur mycket man pratar och om det är i positiva eller negativa ordalag.

Men Tommy Flink påpekar att intresset för big data går utöver dessa tre typer av information.

– Den kopplas samman med andra datakällor för att få fram rapporter och statistik som kan erbjuda intelligenta underlag för bättre beslut eller proaktiva åtgärder av olika slag.

Det intressanta är inte mängden information utan vad man vill få ut av det. En polismyndighet i USA samkörde sin statistik över brottslighet med andra informationskällor och konstaterade att det fanns ett samband mellan perioder av utförda brott och företagens löneutbetalningar i ett visst område. Efter en dialog med företagen om att sprida löneutbetalningarna har man lyckats minska brottsligheten i stort.

– Det var inte några gigantiska mängder data som krävdes, men den tillämpades på ett effektivt sätt.

Tommy Flink rekommenderar att man startar ett big data-projekt i liten skala.

– Hype-kurvan för big data har precis peakat och det börjar komma fler lösningar på marknaden. Jag rekommenderar att man börjar med att titta på vad andra har gjort,

Malin Ulfvarson

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Intelligent dator föreslår behandlingsalternativ Det finns ännu inte många stora tillämpningar av beslutsstöd som drar nytta av Big data i Sverige, men framförallt inom sjukvården verkar teknikens potential intressera.

I

februari i år lanserade IBM en kommersiell IT-lösning för att hantera mycket stora mängder data i sjukvårdens tillämpningar. Produkten har varit omtalad – kallad Watson, en intelligent maskin som för två år sedan testades i programmet Jeopardy.

IBM har under ett års tid vidareutvecklat lösningen på ett amerikanskt cancerbehandlingscenter, Memorial Sloan-Kettering Cancer Center. Syftet är att förbättra både kvalitet och effektivitet i verksamheten genom att tillhandahålla intelligent beslutsstöd.

Tack vare kapaciteten att hantera enorma mängder data öppnas till exempel möjligheten att kartlägga samtliga tidigare cancerfall och dra lärdomar från materialet. Den amerikanska branschorganisationen Cancer Society bedömer att cirka 1,6 miljoner nya cancerfall kommer att diagnosticeras i USA bara i år. Samtidigt visar studier att komplexiteten i sjukvårdens diagnoser orsakar stora felmarginaler – cirka en av fem patienter får fel eller ofullständig diagnos.

Ett års övning

Det årslånga projektet på Memorial SloanKettering, har framförallt handlat om att öva upp datorns förmåga att analysera det specifika området. Läkare och specialister

Mark Kris från Memorial Sloan-Kettering Cancer Center (till vänster) och Manoj Saxena, IBM, studerar den första Watson-baserade lösningen för onkologiavdelningen. Foto: Jon Simon/Feature Photo Service.

har ägnat mycket tid åt att lära systemet hur det bäst behandlar, analyserar och tolkar informationen. I dagsläget har systemet matats med över 600 000 medicinska bevis, två miljoner textsidor från totalt 42 medicinska tidskrifter samt kliniska studier på området.

Systemet har kapacitet att söka igenom 1,5 miljoner patientjournaler, vilket representerar tiotals år av resultat från cancerbehandlingar och sedan erbjuda läkare ett väl underbyggt underlag för beslut om behandling – allt inom loppet av några sekunder.

– Det kan ta år för de senaste upptäckterna inom onkologi att nå ut till praktikerna.

Kombinationen av omdanande teknologi som den Watson erbjuder, med vår canceranalys och beslutsprocess har potential att

revolutionera tillgängligheten av information för behandling av cancer i samhällen över hela landet och runt om i världen, säger Craig B.Thompson, VD för Memorial Sloan-Kettering Cancer Center.

I samarbete med det amerikanska vårdförsäkringsföretaget Wellpoint kommer systemet att lanseras på marknaden senare i år, vilket gör det möjligt för andra kliniker och forskningsinstitut att koppla upp sig mot informationen.

– I slutänden räknar vi med att denna omfattande, evidensbaserade metod i grunden förbättrar cancervården genom att påskynda spridningen av förändrad praxis i forskning i en aldrig tidigare skådad takt, säger Craig B.Thompson. i g ntli konom e f f E O g r på ntli tne & Offe r a P ef Ch

ekan.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

27

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Upprustningen av Roslagsbanan blir 1,5 miljarder kronor dyrare än kalkylen för två år sedan. Prognosen landar nu på 9,5 miljarder.

Infrastrukturprojekt missar alltid målet Glädjekalkyler och bristande projektledning präglar dagens infrastrukturprojekt, trots att det finns metoder och verktyg för att komma till rätta med problemen – men debattskribenterna frågar sig om viljan finns?

F

ör ett par veckor sedan avslöjade tidningen Metro att upprustningen av Roslagsbanan beräknas bli 1,5 miljarder kronor dyrare än vad som budgeterades så sent som för två år sedan.

Det är en fördyring på 19 procent.

Forskning visar på att det genomsnittliga kostnadsöverdraget i svenska järnvägsprojekt ligger på drygt 21 procent. Roslagsbanan är därmed i linje med snittet. Än så länge. Ytterligare fördyringar kan tillkomma under de fem år som återstår innan projektet ska vara färdigt.

Ansvariga politiker och tjänstemän duckar för frågan om vad detta beror på med hänvisning till kommersiell sekretess.

I Riksrevisionens rapport angående statens satsningar på transportinfrastruktur (RiR 2012:21) granskas styrningen av sta28

tens insatser för att utveckla och underhålla transportinfrastrukturen. Rapporten pekar i fem punkter på problem i regeringens säkerställande av en effektiv användning av statens resurser. En av dessa är ”att överskattade nyttor och underskattade kostnader föreligger i beslutsunderlagen”.

Inga överraskningar

Som nämnts ovan är denna fördyring dock inte unik i infrastrukturprojekt av detta slag. Professor Bent Flyvbjerg vid universitetet i Oxford har under många år studerat träffsäkerheten i budget för olika infrastrukturprojekt och resultatet är skrämmande. Prognoser för kostnader och behov kopplade till denna typ av projekt har varit anmärkningsvärt inexakta i årtionden och det har inte blivit bättre. Variansen är dock stor vilket gör att vissa projekt klarar av att hålla budgeten bra medan andra projekt går långt över budget.

Flyvbjerg pekar på två huvudsakliga orsaker till detta – optimism och vad han kallar ”strategisk förvrängning” (strategic misrepresentation).

Optimism i kalkyler av detta slag kan förklaras i psykologiska termer som en kognitiv predisposition som finns hos de flesta människor att se mer positivt på framtida

händelser än vad man borde om man i stället skulle utgå från tidigare erfarenheter.

Men det finns också i allmänhet en önskan om att göra ett bra jobb, därför går det att relativt enkelt få fram mer realistiska kalkyler genom att föra in historiska data från egna eller andra liknande projekt i processen. Flyvbjerg kallar detta att ta ett ”utifrånperspektiv” på kalkylen (outside view).

Strategisk förvrängning däremot är en medveten och strategisk överskattning av fördelarna med projektet och en likaså medveten och strategisk underskattning av kostnaderna i syfte att säkerställa att det egna projektet, och inte ett konkurrerande projekt, tilldelas medel för genomförande.

Strategisk förvrängning förekommer t ex i organisationer där man slåss om investeringskapital. Det finns i dessa fall ingen intern drivkraft att förbättra kalkylerna, snarare tvärtom. Viljan att få igenom projektet är så stark att man inte tar till sig erfarenheter från expertis. Det krävs därför att man inför ett regelverk som justerar kalkylerna. I Storbritannien beslutade Department of Transport och HM Treasury år 2004 att kräva att alla kalkyler för stora infrastrukturprojekt skulle justeras baserat på historiska data.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Tema: VERKSAMHETSSTYRNING

Även projektledningen brister

Vi menar dock att problemet inte enbart kan förenklas till ett planeringsproblem.

Projektgenomförandet är en minst lika viktigt för resultatet.

Olika projektledningsorganisationer, som PMI och IPMA, jobbar aktivt för att utveckla projektledarmetodik. Sedan i höstas finns även en ISO-standard för projektledning. Dagens infrastrukturprojekt innehåller en helt annan teknisk komplexitet än vad som var fallet för bara något årtionde sedan. Integration av olika tekniska system, såsom intelligenta transportsystem (ITS), signalsystem, elkraftsystem, mm, innebär

att även den tekniska ledningen i projekten måste lyftas fram.

I internationella sammanhang pratar man om Systems Engineering som den ingenjörsdisciplin som har ansvaret för den totala systemlösningen och integrationen av alla specialistområden.

En studie från INCOSE (International Council on Systems Engineering) visar att det finns en tydlig koppling mellan sannolikheten för kostnadsöverdrag och hur mycket, eller snarare lite, metodiskt systemarbete som utförs i projektet.

Baserat på detta och på den förändring i projektgenomförande som har sin grund i en förskjutning mellan det offentliga och det privata deltagandet har holländska Rijkswaterstaat och ProRail sedan 2007 beslutat att samtliga infrastrukturprojekt i Holland måste använda sig av metodiken Systems Engineering.

Vår slutsats är att det idag finns de metoder och verktyg som behövs för att såväl planera som genomföra stora infrastrukturprojekt inom budget, tid och kvalitet. Frågan är om den politiska viljan finns.

Bengt-Göran Steiber, Civilingenjör Daniel Falk, Civilingenjör Asmus Pandikow, Tekn. Dr.

”

Ansvariga politiker och tjänstemän duckar för frågan om vad det beror på med hänvisning till kommersiell sekretess.

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.com

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

29

juridik

Än finns det hinder för den goda affären Advokaterna på Lindahl anser att Upphandlingsutredningens förslag i slutbetänkandet är ett steg på vägen men att fler ändringar behöver göras för att den offentliga sektorn ska kunna göra en god affär. Öka möjligheten till förhandling och slopa rangordningsprincipen är två viktiga synpunkter från Lindahl.

F

ör ett par dagar sedan överlämnade Upphandlingsutredningen 2010 sitt slutbetänkande Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) till regeringen.

Slutbetänkandet innehåller ett femtiotal synpunkter och förslag på ändringar i syfte att den offentliga sektorn ska kunna uppnå den ”goda affären”.

Utredningen uppmanar upphandlande myndigheter att stärka inköpsfunktionerna och förbättra avtalsuppföljningen. Utredningen föreslår också att lagstiftaren ökar möjligheterna till förhandling vid upphandling inom den klassiska sektorn. Inte minst det senare ser vi på Advokatfirman Lindahl som nödvändigt i ett framtida regelverk.

Förhandla före hellre än efter

En förutsättning för att parter i ett avtal ska kunna ingå ett affärsmässigt väl avvägt avtal är att de får förhandla om innehållet, innan de ingår avtalet. Annars är risken uppenbar att de måste förhandla om innehållet efter avtalets ingående och – om det är fråga om väsentliga ändringar – att de gör sig skyldiga till en ny, otillåten direktupphandling.

Förhandlingar får ske före avtalets ingående enligt LOU vid förenklat förfarande. Det förfarandet kan användas vid upphandlingar under tröskelvärdena och vid upphandlingar av B-tjänster. Förhandlingar får även ske före avtalets ingående vid upphandlingar inom försörjningssektorn.

I nu nämnda situationer anses förhandlingar alltså

30

vara förenliga med de fem grundläggande principerna om likabehandling av leverantörer, proportionalitet, förutsebarhet, ickediskriminering och ömsesidigt erkännande.

Vi har svårt att se att ett förhandlat förfarande inte ska kunna tillämpas som huvudregel även vid upphandlingar över tröskelvärdena inom den klassiska sektorn, med tillämpning av LOU. Vill se en vidare analys

För att skapa den goda affären tillkommer givetvis ett antal ytterligare förutsättningar. En sådan ytterligare förutsättning är att den offentliga sektorn ska kunna köpa varor och tjänster av en hög kvalitet till ett rimligt pris och att den offentliga sektorn ska kunna säkerställa att den erhåller offererad kvalitet under hela avtalsperioden. Advokatfirman Lindahl hade här önskat en vidare analys och konkreta ändringsförslag från utredningen.

Vi menar nämligen att upphandlingslagstiftningen behöver ändras på ett mer genomgripande sätt än vad utredningen föreslår, för att möjliggöra en god affär. Advokatfirman Lindahl har presenterat fyra förbättringsförslag i vår kommentar till lagen om offentlig upphandling (Norstedts Juridik) och vi ser anledning att här kort redovisa vår uppfattning om behovet av att göra en god affär vid upphandling av tjänster och ramavtalsavrop.

Slopa rangordning

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att göra en rättvisande utvärdering av kvalitet i en offererad tjänst enbart på grund av de skriftliga anbudsuppgifterna. Dessa uppgifter visar som regel att leverantörer som har en relativt likvärdig ställning på marknaden erbjuder tjänster av relativt likvärdig kvalitet. Priset blir därför ofta avgörande för vem som ska tilldelas kontraktet. I ramavtal där rangordningsprincipen tillämpas medför det att den leverantör som har lämnat det lägsta priset – ibland understi-

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

juridik

gande konkurrenternas med så liten prisskillnad som 10 kronor per timme – får samtliga avrop under ramavtalsperioden. Det är en ordning som driver fram låga priser, ibland onormalt låga priser, och den riskerar att inverka negativt på kvaliteten i tjänsten över tid. Det är också en ordning som gynnar större företag på bekostnad av små och medelstora företag, och som skapar sådana affärsmässiga risker från en ramavtalsperiod till en annan att många leverantörer väljer bort den offentliga kunden till förmån för den privata.

Hur kan man då göra det möjligt för den offentliga sektorn att göra en god affär även vid avrop enligt ett ramavtal? Ett första nödvändigt steg är att slopa rangordning vid ramavtalsavrop. Rangordningsprincipen har, utan att framgå av LOU eller det bakomliggande direktivet, kommit att tillämpas som en slags huvudregel vid svenska ramavtalsupphandlingar. Rangordningsprincipen är en olycklig följd av uttalanden i de svenska förarbetena till LOU, som exemplifierar rangordning som fördelningsnyckel och föreskriver att avsteg från en fastställd rangordning endast får göras vid ”särskilda skäl”. Få upphandlande myndigheter vågar avvika från rangordningsprincipen eftersom det är de som står risken för att den valda avvikelsen inte accepteras av en domstol. Om en domstol vid en överprövningsprocess inte godkänner den alternativa avropsmodell som en myndighet har använt måste upphandlingen göras om. Av det skälet och eftersom förarbetsuttalandena inte öppnar för en flexibel och ändamålsenlig avropsordning i varje enskild upphandling är det nödvändigt att lagstiftaren modifierar dem.

Valfrihet vid avrop

Vi bedömer emellertid att det – oavsett om man använder rangordningsprincipen eller någon annan fördelningsnyckel – inte är möjligt att redan vid upphandlingen av ramavtalet, det vill säga på förhand och ”på papperet”, ta ställning till vilken leverantör som är bäst lämpad att utföra en viss avropad tjänst. Det måste bli möjligt för avropande myndigheter att vid varje enskilt avrop – även då förnyad konkurrensutsättning inte tillämpas – göra en bedömning av vilken leverantör som har bäst möjligheter att leverera en tjänst av hög kvalitet och till ett rimligt pris. I slutbetänkandet föreslår Upphandlingsutredningen 2010 ett alternativ till rangordning för sådana tjänster, som till exempel färdtjänst och vuxenutbildningar, där den fysiska personens valfrihet bör utgöra grunden för avrop. Vi anser att lagstiftaren bör gå ett steg längre och klargöra att valfrihet gäller vid avrop enligt ramavtal för alla typer av tjänster och inte endast om det är fråga om ”särskilda skäl” eller avser enskilda personers behov. Valfriheten ska förstås ske genom tillämpning av i ramavtalet angivna alternativa kriterier för avrop och inom ramen för de fem grundläggande principerna. Genom en sådan valfrihet skapas verkliga förutsättningar för den offentliga sektorn att göra en god affär varje gång den gör ett avrop i ett ramavtal.

”

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att göra en rättvisande utvärdering av kvalitet i en offererad tjänst enbart på grund av de skriftliga anbudsuppgifterna.

Advokat Johan Kennemyr är verksam på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2009 och ledamot i advokatsamfundet sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompetensgrupper för offentlig upphandling samt tvistelösning. Johan är medförfattare till kommentaren till lagen om offentlig upphandling.

Mikael Engström är verksam som biträdande jurist på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2010. Han ingår i Lindahls kompetensgrupper för offentlig upphandling, statligt stöd samt Life Sciences.

Mikael är medförfattare till kommentaren till lagen om offentlig upphandling.

Helena Rosén Andersson är advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl i Göteborg.

Hon är specialiserad på upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom Regeringskansliet. Helena är redaktör och författare till kommentaren till lagen om offentlig upphandling.

Advokaterna Helena Rosén Andersson och Johan Kennemyr samt jur.kand. Mikael Engström

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

31

EXPERTPANELEN SVARAR Det höjs kritiska röster till det pågående reformarbetet med nya EU-direktiv för offentlig upphandling. Framförallt pekas på bristen av förenkling av regelverket. Exempel på nytänkande förs fram från andra håll. Hur kommenterar vår expertpanel, spontant och rent hypotetiskt, några av dessa mer radikala förslag?

Helena Rosén-Andersson, advokat, Advokatfirman Lindahl

Pia Hedström, chefsjurist, SKL Kommentus

Petter Florwald, Upphandlingsstödet, Kammarkollegiet

32

Det nuvarande EU-direktivet för offentlig upphandling inom försörjningssektorerna skulle, enligt professor Sue Arrowsmith, med vissa modifieringar kunna användas också för upphandling inom den klassiska sektorn samt även för koncessions- och försvarsupphandlingar.

Resultatet skulle bli ett samlat direktiv för all offentlig upphandling med betydligt större enkelhet och flexibilitet än idag. Upphandlande enheter får därmed frihet att välja upphandlingsmetod och utnyttja den flexibilitet som erbjuds av detta direktiv. Det löser samtidigt en rad problem av överlappande karaktär mellan dagens direktiv.

Släpp alla upphandlingar under EUs tröskelvärden fria, det vill säga ta bort kapitel 15 ur lagen om offentlig upphandling, LOU, som innehåller bestämmelser för upphandlingar som inte omfattas av upphandlingsdirektivet och ersätt ejdirektivstyrda upphandlingar med förordningar och vägledningar.

Jag delar Arrowsmiths principiella utgångspunkter.

Jag skulle dock vilja gå ett steg längre. Jag föreslår att ett enda direktiv tas fram för offentlig upphandling och anskaffningar av koncessioner och att det direktivet bygger i huvudsak på förslaget till direktiv för koncessioner. Förhandlat förfarande borde vara ett förfarande som är tillämpligt som huvudregel vid alla offentliga anskaffningar. Skälet är att ett affärsmässigt väl avvägt avtal kan ingås endast under förutsättning att avtalsparterna kan förhandla om avtalsinnehållen.

Den offentliga sektorn måste ha samma goda möjligheter att ingå kommersiellt lämpliga avtal som andra marknadsaktörer har.

Jag delar inte den uppfattningen. EUF-fördragets principer om bland annat fri rörlighet av varor och tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet gäller även för vissa upphandlingar utanför det direktivstyrda området. Om B-tjänster över EU:s tröskelvärden framdeles kommer att regleras av EUdirektiven minskar betydelsen av EU-rätten för upphandlingar som regleras av 15 kap. LOU och LUF. Trots det är det min uppfattning att det ur konkurrenssynpunkt och i syfte att undvika misstankar om korruption är viktigt att det finns nationella upphandlingsregler även för upphandlingar som inte omfattas av EUdirektiven. Direktupphandlingsgränsen bör dock höjas i syfte att underlätta mindre inköp.

Varje gång direktiven har reformerats har man pratat om ökad förenkling och flexibilitet. Jag tror inte att någon upphandlare tycker att det har blivit så, tvärtom har regelverket blivit mer och mer komplext varje gång. Jag ser inte några direkta förenklingar med det nu liggande förslaget heller. Nya områden kodifieras, t.ex. förändring av ingångna avtal, vilket gör bestämmelserna än mer komplexa.

Det är ett intressant förslag som Sue Arrowsmith har lagt fram. Ett samlat direktiv för all offentlig upphandling kunde vara bra under förutsättning att det inte innehåller för många särlösningar och blir oöverskådligt. Att fritt få välja upphandlingsmetod är en fördel och inte minst höjda tröskelvärden. Jag kan heller inte se att det finns några bärande argument till varför de olika sektorerna har så vitt skilda spelregler.

Alla förändringar som leder till verkliga förenklingar för offentlig upphandling är bra.

Idag tillämpas ju regelverket i princip på samma sätt oavsett om det är fråga om upphandling över eller under tröskelvärdet. Man skulle åtminstone kunna separera bestämmelserna för upphandlingar under tröskelvärdet och reglera i en separat lag och göra de förenklingar som kan göras. Skulle man verkligen vilja förenkla så tycker jag att rätten till överprövning och sanktioner för upphandlingar under tröskelvärdet skulle tas bort. Enligt min mening är det överprövningsinstitutet, såsom det används, som är ett av de största problemen för offentlig upphandling idag.

Förslaget att med försörjningsdirektivet som utgångspunkt samla alla direktiv i ett nytt, enklare och mer flexibelt direktiv är intressant. Tanken att alla ska få ta del av de förenklingar som finns i försörjningsdirektivet är god och med ett samlat direktiv skulle de problem som finns idag vid val av direktiv elimineras.

Under förutsättning att de anpassningar av bland annat reglerna om ramavtal som Sue Arrowsmith föreslår införs i det samlade direktivet är förslaget både rimligt och lämpligt, åtminstone ur ett teoretiskt perspektiv. Dessvärre är det förmodligen svårt att inom ramen för de pågående direktivförhandlingarna på EU-nivå kunna enas om de samlade bestämmelser som ett gemensamt direktiv förutsätter.

Över 75 procent av alla upphandlingar genomförs enligt 15 kap. LOU. Förslaget att ta bort detta kapitel och därmed kravet på annonsering, kan i och med den minskade öppenheten, leda till en begränsning av konkurrensen då risk föreligger att man enbart vänder sig till redan kända leverantörer. I värsta fall leder förslaget också till en ökad risk för korruption och upplevd korruption.

En bättre väg är att istället förenkla och se över den lagstiftning som finns och eventuellt höja direktupphandlingsgränsen. De förändringar som framförallt behöver göras i 15 kap. är att i möjligaste mån ta bort de korshänvisningar som finns, se över språk och disposition, förtydliga reglerna om direktupphandling och rensa ut de regler som i onödan tynger upphandlingsprocessen.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Peder Blomberg, fd senior rådgivare i offentlig upphandling vid OECD, föreslår att en ministerpost inrättas, med offentlig upphandling som enda ansvarsområde, för att tydliggöra såväl ansvar som den politiska tyngd som offentlig upphandling borde ha med tanke på de stora samhällsvärden som står på spel.

Konsten att ställa krav

Med tanke på de stora ekonomiska värdena och den väldigt viktiga funktion som offentlig upphandling har, så är det konstigt att området är och har varit så styvmoderligt behandlat. Politiker på alla nivåer vill gärna genomdriva politiska mål med offentlig upphandling som ett instrument, på gott och ont. Med en ministerpost för upphandling så skulle frågorna lyftas upp på dagordningen på ett annat sätt än idag och det vore sannolikt bra. Att synliggöra upphandlingens möjligheter tycker jag viktigt, men också att lyfta fram dess begränsningar.

Det finns många sätt att lyfta vikten av offentlig upphandling, varav ett kan vara att införa en särskild ministerpost.

Alla förslag som kan bidra till att stärka den offentliga upphandlingens strategiska betydelse är välkomna.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

– från behov till kravspecifikation Upphandlingsstödets vårkonferens på Nalen tisdagen den 21 maj

expertpanelen SVARAR – ställ DIN fråga till brev@hexanova.se

Det är min uppfattning att regeringen kan tydliggöra upphandlingsreglernas stora statsfinansiella betydelse tillräckligt väl genom att återföra enheten för offentlig upphandling till Finansdepartementet med finansministern eller biträdande finansministern som ansvarig minister.

Den enheten låg tidigare under Finansdepartementet men har under den senaste mandatperioden kommit att utgöra en enhet under Socialdepartementet. Enheten för offentlig upphandling bör dessutom förstärkas personellt så att den har förutsättningar att följa den upphandlingsrättsliga debatten och känna till de frågor och problem som de olika aktörerna inom upphandlingsområdet ställs inför.

En sådan förstärkning är nödvändig även för att kunna ta hand om de många regeländringar som löpande behöver ske inom det området. Med de ändringar jag har föreslagit behöver inte någon särskild ministerpost inrättas.

En lyckad upphandling bygger på ett gediget förarbete med både en kart-­ läggning av de egna behoven och en genomlysning av marknadens utbud.

Kom och låt dig inspireras av vårens matnyttiga ämnen:

Metodik för effektiv planering av

och strategi inför en upphandling

Konsten att ställa ändamåls-­ enliga krav

Att öppna för morgondagens

lösningar för dagens behov – erfarenheter från Norge

Håll ute oseriösa aktörer från offentlig upphandling – vilka krav biter?

Läs mer och anmäl dig idag på upphandlingsstöd.se.

www.upphandlingsstöd.se

33

AKTUELLT

Folkpensionen fyller 100 år Pensionsåldersutredningens slutbetänkande publiceras i april, men utredaren Ingemar Eriksson har redan aviserat förslag kring höjda åldersgränser i pensionssystemet. Förslagen presenteras lagom till 100-årsjubileet av den svenska folkpensionen.

Tre styrande åldersgränser har utredningen tittat på, 61-årsgränsen som är lägsta åldern när man idag får ta ut pension, 65 år är åldersgränsen för garantipension och LAS-gränsen för när arbetsgivare utan särskild motivering kan säga upp en medarbetare.

Höjd pensionsålder ses som en lösning på situationen med ett ökande antal äldre i förhållande till antalet förvärvsaktiva. Betänkandet väntas även innehålla förslag kring arbetsmiljöfrågor – för att underlätta för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Fredrik Reinfeldt har sedan längre pratat om kravet att arbeta längre, men hänvisning till att vi lever allt längre idag. I Pensionsmyn-

dighetens orange kuvert kan man numera läsa en prognos över hur mycket vi får i pension om vi skulle jobba längre än till 65 år.

Blir vi 200 år?

Medellivslängden i Sverige har ökat nästan oavbrutet sedan 1860-talet och utvecklingen bara fortsätter. När folkpensionen infördes 1913 låg medellivslängden för både män och kvinnor på under 60 år. År 2011 var medellivslängden knappt 84 år för kvinnor och nära 80 år för män. Och hälften av dem som föds idag kan uppnå 92 års ålder, enligt SCB. Forskarna ser inte längre något tydligt tak för hur gamla vi kan bli. Den världsberömde demografen James Vaupel vid Max Planck-institutet i Rostock spår att den första personen som kommer att leva till 200 år nog redan är född. Men det förutsätter stora genombrott inom forskningen.

Pensionsåldersutredningen presenteras den 1 april.

Ett säkert arrangemang Den 13-18 maj hålls Eurovision Song Contest 2013 i Malmö Arena. Malmö stad är värd för tillställningen tillsammans med SVT, Region Skåne och Malmö arena.

Arrangörerna satsar på att göra evenemanget unikt. ”Hela Malmö ska vara en spelplats för Eurovision. Ambitionen är att bygga upp

festplatser runt om i hela Malmö. Torg, hotell, restauranger och butiker ska alla engageras i årets största fest”, skriver Malmö stad i ett pressmeddelande.

Finalen följs av cirka 125 miljoner tv-tittare runtom i hela Europa och staden hoppas inbringa cirka 150-200 miljoner kronor i intäkter från besökarna som väntas bli bortåt 100 000. Utöver det kommer mellan 2 000-3 000 journalister och bara artisterna och deras följen uppgår till 1 260 personer. Arrangörerna efterfrågar volontärer – minst 400 personer kommer att behövas.

Polisförstärkning

Hos Skånepolisen pågår underrättelsearbetet inför evenemanget. Polisen har också begärt extra resursförstärkning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Liknande förstärkning har tidigare kallats in i samband EU-toppmöten, klimatmötet i Köpenhamn och kronprinsessan Victorias bröllop, tillfällen när det kan finnas en hotbild. Dessutom har man flyttat en fotbollsmatch, Skånederbyt mellan Malmö och Helsingborg skjuts fram en dryg vecka.

Mer om hur Malmö stad arbetar för att garantera säkerheten kring arrangemanget får man veta på konferensen OffSÄK den 11-12 april i Malmö.

Temat för OffSÄKs vårkonferens är evenemangssäkerhet och krishantering.

34

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

AKTUELLT

Gatan som arena för demokrati Vi blir alltfler medborgare som använder gatan som arena för att protestera och påverka samhället, skrev sociologen och forskaren Magnus Wennerhag i en artikel förra året.

Enligt den internationella attityd- och beteendeundersökningen World Values Survey (WVS) som Magnus Wennerhag refererar till, är Sverige ett av de länder där andelen som har demonstrerat någon gång, ökar mest sedan 1980-talets början. Vi demonstrerar dock inte lika mycket som varken fransmän, italienare eller spanjorer, men i nivå med tyskarna och mer än britterna.

En populär demonstration

Tittar man närmare på statistiken ser man dock att svenskarna inte är lika benägna att gå regelbundet i demonstrationer. Andelen svenskar som uppger att de har demonstrerat ett givet år är lägre än i dessa länder. Mellan 5-8 procent av svenskarna svarade att de hade demonstrerat minst någon gång under det gångna året (European Social Surveys befolkningsundersökningar 2002–2010).

Det finns andra demonstrationer än första maj som lockar ut svenskarna på gatorna. De omfattande demonstrationer som till exempel hölls år 2003 mot Irakkriget, beräknades ha 150 000 deltagare i Sverige.

Men enligt SOM-institutets undersökning 2011 deltog 3,2 procent av svenskarna, alltså cirka 300 000 personer, i förstamajdemonstrationen det året. Genom att studera

den deltagarstatistik som finns till hands drar Magnus Wennerhag slutsatsen att det är just förstamajtågen som ligger bakom den allmänna uppgången i svenskt demonstrationsdeltagande på senare år. ”Även om förstamajtågen under senare årtionden har blivit glesare än de var under 1970- och 80-talet, visar den nya statistiken att arbetarrörelsens traditionella manifestationer på första maj fortfarande har en särställning bland svenska demonstrationer”, skriver Magnus Wennerhag.

Idag anordnar även organisationer utanför den traditionella arbetarrörelsen egna första maj-manifestationer, både Moderaterna och Kristdemokraterna tågar på vissa orter. Sverigedemokraterna däremot har motionerat om att avskaffa första maj som allmän helgdag.

De skulle hellre se kungens födelsedag som allmän helgdag.

Den 1 maj deltar cirka 300 000 svenskar demonstrationer runt om i landet.

Magnus Wennerhags artikel var publicerad i den Socialdemokratiska tidskriften Tiden. www.tidensmagasin.se

Ta chansen att fortbilda dig!

Konferenser och kurser 2013

K A L E N DA R I U M

• • • •

Avancerad nyckeltalsanalys för controller i offentlig sektor – 14-15 maj Prissättning av tjänster – 17-18 september Time management – 17-18 april och 15-16 oktober Lean på ekonomiavdelningen – 13-14 november

För mer information – se hemsidan www.conductive.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

35

AKTUELLT

Ny myndighet ska inspektera vård och omsorg En särskild utredare har fått i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Enligt utredningen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) finns det flera argument som stöder bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet.

Ett argument är att det bör finnas en tydlig gränslinje mellan kunskapsutveckling och tillsyn. Ett annat är att det finns risker för konflikter till följd av Socialstyrelsens olika uppdrag och dubbla roller. Myndigheten meddelar föreskrifter på vissa områden och har således en normerande roll. Dessutom bedriver myndigheten en omfattande verksamhet både med att definiera vad som är god

36

vård genom till exempel nationella riktlinjer och med att följa upp och utvärdera verksamheter. Samtidigt granskar Socialstyrelsen genom sin tillsyn att verksamheterna följer vad myndigheten har fastställt ska gälla.

Den nybildade myndigheten har föreslagits får namnet: Inspektionen för vård och omsorg.

Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Slutbetänkande (Dir. 2012:67) kommer den 31 maj 2013.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

AKTUELLT

Vad gör du när den granskande journalisten knackar på din dörr?

Att möta granskande media är en tuff situation som många verksamhetschefer värjer sig mot. Hur överlever man pressen? Vilka metoder finns och var i ligger utmaningarna för båda parter?

I en tidigare intervju för Offentliga Affärer frågade vi Janne Josefsson hur han oftast blir bemött av chefer och företagsledare?

– Många gånger när de ställer upp, oavsett om det är myndighetschefer eller privata, förvånas jag över att man underskattar situationen. Man tror att man kan svamla eller prata bort grejer. Men jag är ju väl påläst när jag kommer och då gäller det för dem att också vara pålästa. Därför är det viktigt att det är rätt person man pratar med och intervjuar, svarar Janne Josefsson och fortsätter, säger Janne Josefsson.

Han är dock ödmjuk inför situationen, och den makt han själv besitter.

– Det är viktigt att jag också kan ta chefernas perspektiv och inse riskerna med journalistiken. Jag är medveten om vilken makt vi har att förvränga, förstora och förstärka. De ska kunna begära av mig att det är fairplay och de ska ha rätt till sina bästa argument, säger Janne Josefsson.

Janne Josefsson, journalist och programledare på SVTs Uppdrag Granskning berättar och ger exempel på hur man granskar andra likväl som sig själv. På konferensen Offentlig Chef i Stockholm den 29-30 maj.

Försvarshögskolan utbildar i

framgångsrikt ledarskap på alla nivåer

Lär de sig svenska på åtta veckor?

Några av våra utbildningar: UGL - Utveckling av grupp och ledare, UL - Utvecklande ledarskap, IL - Indirekt ledarskap, LoS - Ledarskap och självkännedom, Ledarskap i praktiken - 30 hp

Hur lär man sig bäst svenska? Ja, inte genom arbetsplatspraktik. Det visar en ny avhandling om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser.

Doktoranden Karin Sandwall vid Göteborgs universitet pekar bland annat på att möjligheterna till samtal på praktikplatserna kan vara alltför små. Men om man deltar i en realityserie på TV? Åtta personer från olika världsdelar har antagit utmaningen att lära sig svenska på åtta veckor. Långt bort från den vanliga sfi-undervisningen, i ett slott på landet, med två engagerade lärare till hjälp. Men frågan är – kommer de att klara sfi:s svåra slutprov efter så kort tid?

Deltagarna i UR:s nya realityserie Svenska till varje pris är mellan 17-50 år och kommer från hela världen.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Mer information och fler utbildningar www.fhs.se / uppdragledarskap

37

FOKUS:LEDARSKAP

Tryggare chef efter utbildningen Utbudet av olika typer av chefsoch ledarskapsutbildningar är mycket stort och där finns många olika inriktningar. Hur hittar man rätt och hur kvalitetssäkrar man utbildningen?

Många går på andras rekommendationer.

H Gör en god inventering inför utbildningen Innan du beställer utvecklingsprogram för cheferna i organisationen finns det ett antal frågor man bör ställa sig.

Vilka behov finns? Är det något som inte fungerar tillfredsställande i ledarskapet?

Fokusera på behoven istället för lösningarna.

Vems behov är det du ska tillmötesgå? Individer, grupper eller kanske en hel organisation?

Vad är mest lämpligt, en utbildning internt eller öppna program med deltagare från olika verksamheter?

Vad vill vi uppnå? Hur vill vi att det ska se ut efter utbildningsinsatserna?

Beskriv gärna de önskade effekterna på både kort och lång sikt.

Hur följer vi upp utbildningen?

Hur ska de nya kunskaperna integreras i verksamheten?

Källa: Ledarna

38

ar din organisation inte redan ett avtal med en leverantör av chefsutvecklingsprogram finns det förmedlare att anlita. Många går också på andras rekommendationer.

Vi har pratat med fyra deltagare på tre olika utbildningar för att ta del av deras erfarenheter.

Ta också del av tipsrutan för att garantera mesta möjliga från utbildningen. Att sätta cheferna i utbildning kostar givetvis pengar och kostnaden för programmet är bara en del, lägg där till chefernas avsatta tid. Med sådana utgifter gäller det att få avkastning på investeringen! Ökad förståelse

Vad är då man får med sig från utbildningen? Svaret varierar naturligtvis beroende på vem man frågar, men en gemensam nämnare tycks vara en ökad förståelse.

– Jag har fått en fördjupad förståelse för mitt personliga ledarskap, säger en personalchef på en kommun, som deltagit i ledarskapsutvecklingsprogrammet Framtidens ledare – toppledare, som PwC arrangerar.

Men förståelse är inget som kommer per automatik utan förutsätter ett aktivt deltagande.

– Att man är öppen för att titta in i sig själv, ta del av andras erfarenheter samtidigt som man delar med sig av sina egna.

Erfarenheterna delas under djupdiskussioner kring komplexa ledarskapssituationer.

– Man behöver också ge sig själv utrymme att reflektera och omsätta erfarenheterna till sin egen verklighet så att det inte enbart handlar om teori och akademiska diskussioner, säger personalchefen. Även konkreta verktyg

Deltagarna berättar att de även har fått med sig konkreta verktyg för olika situationer.

– Jag har fått vissa insikter som har förändrat mitt sätt att hantera olika situationer. Om jag ska vara mer konkret så har jag haft god nytta av en coachingmetodik som vi tränade på i utbildningen, säger en näringslivschef i en annan kommun. Även hon deltog i PwCs program Framtidens ledare – toppchefer.

Utbildningen är uppbyggd med fem utbildningstillfällen om två dagar vardera, under en längre period. Där samlas deltagare från hela landet och därmed får man ett värdefullt nätverk på köpet.

– Genom utbildningen har jag fått ett nätverk av andra ledare i liknande roller, som jag kan vända mig till och bolla frågor med, säger näringslivschefen.

Många utbildningsarrangörer, inte bara de stora, uppmuntrar deltagarna att bilda sådana nätverk. Det är ett mycket bra stöd för fortsatt utveckling när man är tillbaka på arbetsplatsen – och inte minst kostnadseffektiv rådgivning. Svårigheten är att hålla liv i kontakterna.

– Jag har haft en del stöd i de kontakter jag knöt i samband med utbildningen. Vi rådgör med varandra när svåra situationer uppstår, säger en avdelningschef i en kommun i norra Sverige. Han gick utbildningen Ny som chef i höstas, arrangerad av Sipu.

– Chefsutbildning kan ge en viss trygghet säger han, även om han hade chefserfarenhet sedan tidigare. Han var dock ny i kommunen när han anmälde sig till utbildningen, och han har ett omfattande personalansvar, närmare 50 medarbetare.

Till skillnad från PwC-utbildningen är

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Ny som chef en kort och intensiv utbildning under tre sammanhängande dagar.

Uppfyllde den dina förväntningar?

– Ja, det har varit mycket bra träning även om en kort utbildning förstås inte kan inkludera alla aspekter av ledarskapet – där många olika ansvarsområden ingår, säger avdelningschefen.

Han skulle gärna följa upp utbildningen efter att ha fått arbeta i verksamheten en tid.

– Att man är väl insatt i verksamheten ger förstås goda förutsättningar för ledarutveckling, säger han.

Vilka konkreta kunskaper har du med dig?

– Att till exempel ta tag i eventuella problem så fort som möjligt. Det är något jag har försökt ta till mig, jag är något benägen att tänka att det löser sig, men ju fortare man tar tag i problemen desto bättre.

– Jag känner mig också säkrare i svåra samtal nu när jag har fått träna. Vi övade med rollspel och då får man tillfälle att fundera kring vad man kan säga och vad man inte bör säga, berättar avdelningschefen.

Den praktiska träningen framhålls som viktig även av andra deltagare.

– Att träna praktiskt på olika saker kan det inte bli för mycket av, även om en del moment är rätt ansträngande och jobbiga, säger personalchefen.

Svårigheten att vara sig själv

På utbildningen Tuff ledarskapsträning är den uttalade utmaningen att vara sig själv.

– Jag har fått värdefulla insikter om att det är jag och ingen annan som bestämmer vem jag vill vara och på vilket sätt jag vill agera och kommunicera, det vill säga att alltid vara vuxen och autentisk, säger en senior rådgivare på ett universitetssjukhus som har gått utbildningsstegen 1-3. Varje steg består av fyra utbildningsdagar, uppdelat på två tillfällen med någon månads mellanrum.

En svårighet för arrangören är att anpassa tempot på utbildningarna så att det passar alla deltagare, med sina olika bakgrunder och erfarenheter.

– Jag hade önskat mig en snabbfil förbi steg 1 och högre ribba på steg 2 och med möjlighet att förlänga och fördjupa steg 3, säger den seniora rådgivaren.

Mer analys, fördjupning, diskussioner och reflektioner alltså.

Har du tillämpat några nya kunskaper när du återvände till verksamheten?

– Jag hoppas, det är i alla fall min ambition, att jag utvecklat min förmåga att lyssna på andra istället för att sälja in det jag anser vara bäst. Jag jobbar på att förbättra min kommunikation och att vara autentisk och framföra mitt budskap rakt, proffsigt och vuxet. Jag har också tränat mycket på att facilitera fram frågor genom att ställa frågor om vad man i gruppen ser som mest angeläget att lösa, säger hon.

Avslutningsvis vill vi förstås ta del av tips från deltagarna.

– Sätt av tid för för- och efterarbete så att de nya kunskaperna kan implementeras i det dagliga arbetet, säger näringslivschefen.

– Man måste släppa ”nån-annan-ismen” och ha ett stort mått av självinsikt och prestigelöshet för att kunna utvecklas som chef och ledare, säger personalchefen.

Malin Ulfvarson

personalchefen senior rådgivare

näringslivschefen avdelningschefen

Träffa personalchefen, näringslivschefen, avdelningschefen och en senior rådgivare som alla deltagit i någon form av ledarskapsutveckling.

FOKUS:LEDARSKAP

Hur hanterar du ”svåra” människor?

Som chef ansvarar du för att samarbetet ska fungera med alla medarbetare, men vissa är svårare än andra att komma underfund med. Varför ska de alltid invända mot allt, och varför gör de inte som jag säger?

B

lir du pressad från medarbetare, ifrågasatt i alla beslut, tvingas hantera problem som inte borde vara dina? Ta ett djupt andetag och satsa på att omvända dina belackare till bundsförvanter.

Vi har samtalat med Bengt Kallenberg, certifierad ledarskapscoach, om varför vissa människor upplevs som svåra och hur man bör hantera dem. Men först vill han klargöra vilka dessa svåra människor är – som vi pratar om.

– Jag gör ett grundantagande om att alla människor vill göra ett bra jobb, man vill göra sitt bästa och vi vill bli omtyckta och uppskattade på arbetsplatsen. Ibland kan man tycka att de som beter sig jobbigt inte delar dessa grundantaganden med oss – men jag vill mena att det mest konstruktiva är att utgå från dessa grundläggande förutsättningar, säger han.

Han påpekar också att det vi pratar om inte berör personer som eventuellt har någon form av sjukdom eller diagnos.

Är det jag eller du som är svår?

För att komma bakom upplevelsen av svåra människor måste vi förstå hur den andra personen tänker och varför hon eller han beter sig som den gör.

– Den som jag tycker är svår – kanske å sin sida upplever mig som svår. Varje synsätt är nämligen ett giltigt synsätt. Vi har olika sätt att se på saker och båda är rätt.

Han säger att man får ofta det man förtjänar.

– Om jag tycker att en person är svår, och låter det bli min sanning, då påverkar det situationen.

” Bengt Kallenberg, certifierad ledarskapscoach.

40

Egentligen är det bra att ha jobbiga människor runt omkring sig, för då kan man lära om sig själv.

Och vi är otroligt snabba med att hitta bevis för att det är så, det ligger i människans natur.

Så om du får höra att någon är jobbig, då kommer du undermedvetet att leta bevis för att det är så och ditt eget beteende blir i linje med det. Ditt beteende påverkar i sin tur den andra personens sätt att vara. Det vill säga, DU blir jobbig i den andra personens ögon.

Bryter man inte mot antagandet kommer man inte ur det här.

– Det är inte så lätt att påverka andra, men jag kan ta ansvar för mitt eget sätt att se på saker. Det är det enda jag kan jobba med egentligen.

Använd de verktyg som står till buds

Frågan är – är du villig att ändra ditt antagande?

– Jag kan välja vilken ”lins” jag använder i min bild av andra människor. Är det en positiv eller negativ bild? Ser jag mina medarbetare som kapabla, kompetenta, som bidrar till verksamheten och med behov av att bemötas med respekt – eller ser jag dem som svåra, osjälvständiga och initiativlösa?

Det ger en fundamental skillnad i hur jag agerar mot mina medarbetare, vilket påverkar medarbetarnas sätt att vara, säger Bengt Kallenberg.

De verktyg som står till buds är alltså hur jag ser på andra och att jag kan anpassa mitt sätt att vara på.

Ta samtalet

Men han medger att människor ibland gör saker som inte går i linje med vad vi kommer överens om på en arbetsplats. Människor som inte följer vissa regler till exempel om att komma i tid, eller leverera eller som baktalar kollegor. Personer som går över gränsen.

– Det kan påverka verksamheten negativt och som chef måste jag ta ett återkopplingssamtal.

Hur samtalet genomförs påverkar utgången.

– Istället för att ge en direkt tillrättavisning bör man hantera situationen med respekt. Inse att det finns olika sätt att se på saker och inrikta dig på att i dialog komma överens om hur vi ska undvika problemet och komma vidare.

Om du i ett samtal med din chef möts av ”du gör fel – gör så här istället” – då underbyggs medarbetarens känsla av att vilja obstruera. Istället bör ingångsvinkeln vara att be personen om egna förslag till hur vi kan lösa problemet.

– Säg då hellre: så här uppfattar jag som chef situationen, det påverkar oss/arbetet på det här sättet, och jag skulle vilja att det var så här istället.

Fråga om personens bild av det hela. Låt sedan personen föreslå en väg framåt. Det kanske inte löser problemet efter första samtalet, men det är en väg framåt. Sedan finns det ibland ytterligheter, när det inte heller hjälper– och då måste man förstås ta det vidare i organisationen.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

Hur fungerar vår hjärna?

LOU och LUF Upphandlingens roll och mål Affärsmannaskap Upphandlingsprocessen Förhandlingsteknik Rätt vid köp Ekonomisk leverantörsbedömning Framgångsrik affärsförhandling Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt Offentliga sektorns beslutsprocess & organisation Affärssimulering offentlig upphandling Hållbara upphandlingar - miljö och CSR Buying Business Services Supplier Relationship Management Ledarskap, kommunikation & förändring Strategisk inköps- och logistikledning

SILF COMPETENCE

Människor har vissa beteendemönster ”inprogrammerade” i hjärnan. Vi kan kalla dem fly eller fäktareaktioner. I den del av hjärnan som kallas amygdala finns vårt känslocentrum som spontant svarar med känsloimpulser på exempelvis ett hot eller i en trängd situation. Denna spontana respons blir ofta antingen att fly, vilket kan översättas i att till exempel undvika ansvar – eller fäkta, vilket kan resultera i ett motangrepp inför kritik.

– Vi kan se exempel på dessa reaktioner om en person blir ifrågasatt, kritiserad eller blir ålagd en uppgift som han inte klarar av. När man känner sig pressad reagerar man ibland på ett sätt som gör att man lätt kan uppfattas som jobbig.

Som chef bör man vara medveten om att flera faktorer spelar in i människors respons.

– Man kanske har en pressad situation i vardagslivet i övrigt, och det kan vara bra att känna till som chef. Pressen skapar en stress som kommer ut på olika sätt. Att i ett sådant läge själv hugga tillbaka är inte konstruktivt.

Dra viktiga lärdomar

Om man stämplar andra som jobbiga och inte inser att man själv har ett ansvar – då lär man sig ingenting. Reflektera över varför du upplever personen som jobbig.

– Egentligen är det bra att ha jobbiga människor runt omkring sig, för då kan man lära om sig själv.

Vi kan lägga olika saker i begreppet svår/jobbig. Någon som har ett helt annat sätt att vara, kan uppfattas som jobbig. Om personen är snabb och agerar på känsla, kan en chef som är mer eftertänksam och vill underbygga sina beslut med mycket fakta bli irriterad.

Men betänk att medarbetaren förmodligen uppfattar chefen som långsam och trögtänkt.

– Vi har olika sätt att vara och det är bra, vi kompletterar varandra. Vi behöver personer som ser saker på olika sätt, avslutar Bengt Kallenberg.

Malin Ulfvarson

Tipsruta 1. Lär känna dig egen kommunikationsstil och hur du kan anpassa den till andras.

2. Träna dig på att hålla ”svåra” samtal på ett coachande sätt 3. Fråga dig då och då – vad kan jag lära av den här situationen och det här mötet?

4. Använd en coach för att få reflektera, lära, få återkoppling och hitta vägar att hantera olika situationer.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Utbildningar för dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar Upphandling och strategiskt inköp är så mycket mer än bara juridik. Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare. Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv.

Utbildningen vänder sig till dig som är upphandlare eller leverantör i offentliga upphandlingar.

Silf är Norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Läs mer på www.silf.se eller ring en kompetensrådgivare på 08-752 16 80.

Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till hållbar lönsamhet sedan 1956.

41

FOKUS:LEDARSKAP

Ingen vill vara chef Den uppfattningen kan man få när man läser den ena enkätundersökningen efter den andra med samma resultat. Men är det hela sanningen? Ibland kan det räcka med att ställa frågan.

I

enkätundersökningarna pekar svenskarna på andra värden i arbetslivet än ledarskapet. Vi vill ha personlig utveckling och frihet. Offentliganställda lyfter i högre utsträckning än privatanställda fram möjligheten till att förbättra världen som någonting lockande med drömjobbet. Men det finns även en tydlig åldersdimension med avseende på vad som lockar. Speciellt tydligt är detta i fallet med världsförbättring: medan 46 procent av svenskar födda på 1980-talet anger möjligheten att förbättra/förändra samhället som något lockande med drömjobbet så är motsvarande andel bland de födda före 1960 endast 14 procent. Idealism verkar avta med ålder. Äldre verkar dock mer benägna än dagens unga att anta ledarskapsutmaningar.

I enkäter som riktar sig till en stor åldersgrupp återfinns titlar som vd och personalchef med på listan över drömyrken. Medan de yngre ratar chefskapet. Nästan varannan

ung kvinna i Sverige tackar nej till en framtid som chef. Samtidigt kan relativt många tänka sig att bli chef någon gång under sin karriär. Men det kräver rätt stöd och rätt förutsättningar.

Sverige har en jumboplacering jämfört med våra nordiska grannländer. Det är i Sverige som de unga, män som kvinnor, är mest negativa och minst positiva till chefskap i allmänhet. Resultaten kommer från enkäter från bland annat Ledarna och Manpower.

Ställ frågan

Ledarna har även ställt frågan vad som skulle få dem att överväga en chefstjänst.

Svaret blir, mer arbetslivserfarenhet samt ett bra stöd från ledningen och goda förutsättningar. Men oavsett det säger en tredjedel av kvinnorna som inte vill bli chef att det överhuvudtaget inte finns något som kan få dem att ändra sig. Av männen är det 17 procent som är så tvärsäkra.

Där finns dock ett stort antal unga som pekar ut en sak som skulle kunna få dem att överväga en cheftjänst tidigare än de hade tänkt sig – helt enkelt att de får frågan. Att bli tillfrågad om att bli chef verkar vara en väg till chefsrekrytering.

Hur viktig är lönen?

Eftersom de yngre generationerna ser arbetet som ett sätt att förverkliga sig själv

25 gånger pengarna för jämställdhetsinsats

Bo Lundgren blir rådgivare hos pr-byrå

Jämställdhet är en rättighet. Men det är också en god affär för samhället. Det visar nya beräkningsmodeller som SKL har tagit fram.

Förra statsrådet Bo Lundgren, som senast var riksgäldsdirektör, blir senior rådgivare hos pr-byrån Prime.

SKL stöder sedan flera år jämställdhetsarbete i kommuner och landsting, som leder till högre kvalitet i verksamheten och till likvärdig service oavsett kön. Tillsammans med Göteborg, Botkyrka och Borås har SKL tagit arbetet ett steg vidare. De tre kommunerna har utvecklat modeller för att räkna på det ekonomiska utfallet av olika jämställdhetssatsningar.

Botkyrka har räknat på utbildningsinsatser för kvinnor som står långt från arbetsmarknaden, för att göra dem anställningsbara i vård och omsorg. Göteborg har kartlagt stödet till flickors och pojkars idrottande.

– Jämställdhet är en mänsklig rättighet och ett mål i sig. Samtidigt finns det stor efterfrågan från våra medlemmar på den här typen av stöd för att ta fram konkreta och tydliga underlag för politiska beslut, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Källa: SKL

42

på och att nå sina livsmål söker de efter meningsfulla uppdrag och arbetsuppgifter med bra villkor. Lön är inte oviktigt, men inte heller det som avgör. Unga vill ha återkommande återkoppling och lönekuvertet är en viktig del av den dialogen, förutsatt att de unga förstår hur lönen satts och hur de kan påverka den.

Genom strukturerade processer som regelbundna utvecklings- och lönesamtal och individuell lönesättning kan medarbetarna både förstå och påverka sin lön. Undersökningen visar att klyftan mellan ungas förväntningar hur lönen ska sättas och den verklighet de möter i arbetslivet är stor.

Av drygt tre av fyra tillfrågade som vill ha betydande eget inflytande över lönesättningen, uppger knappt hälften att det är så det fungerar i praktiken. ”Ju längre ifrån individerna lönen sätts och ju mer det handlar om kollektiva lösningar och generella lönepåslag desto mindre återkopplande – och legitim – känns lönesättningen. Risken är att de unga upplever att chefen inte har mandat och kompetens att sätta eller påverka löner. I en förlängning urholkar det inte bara chefens utan hela organisationens trovärdighet”, skriver Ledarna.

Undersökningen är genomförd under perioden i oktober 2012 och enkäten gick ut till 18–35-åringar som arbetar eller studerar. Enkäten besvarades av 1009 personer i Sverige.

Förra hösten meddelade Bo Lundgren att han skulle lämna posten som riksgäldsdirektör, och nu blir han alltså senior konsult hos prföretaget Prime.

– Jag uppskattar att Prime kombinerar den traditionella verksamheten hos en kommunikationsbyrå med en ambition att förbättra och tillföra nya värden för både uppdragsgivare och för samhället, säger Bo Lundgren i ett pressmeddelande.

– Värdet för oss och våra uppdragsgivare av att ha tillgång till en av världens främsta experter på hantering av finansiella kriser i en tid då den står högst upp på agendan är naturligtvis enormt, skriver Primes Jonas Palmqvist, vice vd och partner, i ett pressmeddelande.

Bo Lundgren var skatte- och finansmarknadsminister mellan 1991 och 1994, partiledare för Moderaterna 1999–2003 och chef för Riksgälden 2004–2012. Vid sidan av sitt uppdrag för Prime har Bo Lundgren styrelseuppdrag och är bland annat styrelseordförande för Sparbanken Öresund.

Källa: Prime

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Passar du som chef?

Funderar du Ăśver om du skulle passa som chef?

Ställ nügra grundläggande frügor till dig själv, var ärlig, och lüt tankarna mogna.

1. VarfĂśr vill du bli chef?

2. Vad ser du fĂśr fĂśrdelar och nackdelar?

3. Vad är det som krävs av en ledare?

4. Hur är din ledarstil?

5. Hur tycker dina närmaste att din ledarstil är?

6. Vilka goda rĂĽd ger du till andra?

7. Vad behÜver du lära dig?

8. Hur kan du fĂśrverkliga dina planer?

9. Vad gĂśr du om 10 ĂĽr?

Framtidens ledare

Kommuner är i regel inte är fÜrstahandsvalet när studenter listar tänkbara arbetsgivare. FÜr att ta vara pü de befintliga medarbetare som har intresse av och fÜrutsättningar fÜr ett chefsuppdrag arbetar münga kommuner idag systematiskt och strukturerat med att identifiera blivande chefer och att genom ett orienteringsprogram fÜrbereda dem pü vad chefsrollen innebär.

Mot bakgrund av den utveckling som sker i samhället, kommunernas verksamhets- och organisationsutveckling samt personalens üldersstruktur är arbetet med ledarfÜrsÜrjning ett viktigt, lüngsiktigt, mülmedvetet och offensivt arbete.

Â

Kommers  är  lättare Â

Ny lag gäller fÜr bemanningspersonal Sedan ürsskiftet finns en ny lag som rÜr uthyrning av arbetstagare är anställda av bemanningsfÜretag med syftet att hyras ut till kundfÜretag fÜr arbete under kundfÜretagets kontroll och ledning.

Anställda i bemanningsfÜretag ska ha minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som skulle ha gällt om han eller hon anställts direkt av kundfÜretaget fÜr att utfÜra samma arbete. Vissa undantag frün kravet pü likabehandling kan gÜras genom kollektivavtal.

Den nya lagen innehüller ocksü skyldigheter fÜr kundfÜretag gentemot bemanningsfÜretagets anställda som arbetar hos kundfÜretaget.

De ska fü tillgüng till gemensamma anläggningar och inrättningar pü samma villkor som kundfÜretagets egna anställda samt fü information om lediga prov- och tillsvidareanställningar hos kundfÜretaget.

Enligt EU:s bemanningsdirektiv som ligger till grund fÜr den nya uthyrningslagen utgÜr personalmatsalar, barnomsorg och transporter exempel pü südana gemensamma anläggningar och inrättningar.

Kommers  Standard  är  mer Â

professionella  inkĂśpare  och  upphandlare.  Med  Kommers  i  allas  webbläsare  uppnĂĽs  Üverblick  Üver  inkĂśpsbehoven,  upphandlingsprojekten,  leveran-­ tĂśrerna,  avtalen,  beställningarna  och  fakturorna.  Â

Kommers  eLite  är  en  nyckelfärdig  tjänst  fĂśr      offentlig  upphandling  i  smĂĽ  organisationer.   Kommers  Annons  är  en  kostnadsfri  portal  där     leverantĂśrer  hanterar  anbud,  avtal,  beställningar  och  fakturor. Â

Källa: BemanningsfÜretagen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

www.primona.se  info@primona.se  08-­6123453 Â

43

FOKUS:LEDARSKAP

Lyckas med kompetensöverföringen I samband med generationsskifte i arbetslivet blir kompetensöverföring en högaktuell fråga för många organisationer. En genomtänkt inventering och kartläggning av företagets befintliga kompetens utgör grunden till en strategi som säkerställer att värdefull kärnkompetens inte försvinner från företaget samma dag medarbetare går i pension.

K

ompetensöverföring är den kanske viktigaste och mest avgörande delen av ett generationsskifte. Den gedigna kompetens och erfarenhet som de pensionsfärdiga medarbetarna har lyckats samla på sig under årens lopp är hårdvaluta för de yngre generationerna och organisationens fortlevnad. Nyckeln till en framgångsrik kompetensöverföring är att genomföra den med god framförhållning på ett strukturerat vis.

– Om ni inte redan har gjort en inventering av organisationens kompetenskapital och kommande kompetensbehov så är det hög tid att ta tag i det. Undersök hur många medarbetare som kommer att gå i pension de kommande åren och resonera kring om de rollerna ska ersättas rakt av eller om ni planerar någon form av organisationsförändring i samband med generationsskiftet, säger karriär- och organisationsrådgivaren Charlotte Hågård, som driver företaget Newstart.

En kompetenskartläggning klargör interna karriärmöjligheter, vilket kan bidra till er attraktivitet som arbetsgivare. Medarbetare som är medvetna om vilka interna karriärmöjligheter som kan dyka upp de kommande åren är sannolikt mer motiverade att stanna kvar än medarbetare som inte vet hur organisationen kommer att förändras i samband med generationsskiftet.

Säkra kompetensen i organisationen

Säkerställ att kompetensen finns hos organisationen snarare än enskilda medarbetare.

Identifiera därefter de individer vars kompetens är tillräckligt kritisk för företaget för att behöva dokumenteras och föras vidare till kommande generationer. Nästa steg består i att hitta ett väl fungerande system för kompetensöverföring.

– För att lyckas med kompetensöverföring så gäller det att strukturera upp det, se till att kompetensen stannar kvar i organisationen och inte är alltför beroende av ett fåtal individer. Satsa på att få medarbetare som ska gå i pension att dokumentera sina kunskaper så att vilken medarbetare som helst kan ta över deras arbetsuppgifter, säger Charlotte Hågård.

Utmaning att dokumentera kompetens

Många företag arbetar nu med att skapa en strukturerad modell för kompetensöverföring mellan sina medarbetare. Det är inte ovanligt att organisationer saknar strategier för hur viktig nyckelkompetens ska överföras och det stora generationsskiftet ställer nya krav eftersom det är ett så omfattande skifte.

– Det finns inga standardlösningar, en lyckad kompetensöverföringsprocess handlar mycket om att motivera medarbetare att överföra sina kunskaper på ett naturligt sätt.

Här finns det goda skäl att snegla på hur andra företag har löst frågan, säger Charlotte Hågård.

Att dokumentera sin kompetens är, enligt Charlotte Hågård, något av det svåraste man kan göra. Det som är självklart för en person efter många år i yrket är sällan lika självklart för nyrekryterade. Motivera medarbetarna att verkligen dela med sig av sin kunskap och komplettera gärna den skriftliga dokumentationen med personliga möten, exempelvis mentorskapsprogram, strukturerade erfarenhetsutbytesmöten eller att en ny medarbetare får gå bredvid en period.

Annika Wihlborg

Den tysta kunskapen De som går i pension har under sitt yrkesverksamma liv utvecklat en struktur, kultur och kompetens som är svår att ersätta. Även om den formella kompetensen har höjts, genom att utbildningsnivån höjts, så finns det en tyst outtalad kunskap i alla organisationer som behöver överföras. En person ska först ”veta vad” för att i nästa steg ”veta att” och sedan öva för att kunna ”veta hur”. En annan kunskap är de kulturella, som styr vilka beteenden vi har och hur vi lyckas samspela med vår omgivning.

Organisationen behöver en uttalad strategi för att säkerställa att den tysta kunskapen överförs till nya medarbetare. Denna strategi bör innehålla ett antal åtgärder.

Rekrytera fortlöpande för att fylla på med ny arbetskraft som ska förnya organisationen.

Integrera de nyanställda och få dem att identifiera sig med organisationen. Överför kunskap från de äldre genom mentorskap och arbetsrutiner.

Karriär- och organisationsrådgivare Charlotte Hågård, Newstart.

44

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

r på Chef e n t Par fentlig Of

Ingen är perfekt. anser n e g ta e r fö v a % ,2 5 9 Bara rad att g g ö h t e k c y m r e ll e i hög as p m ä ll ti n a k r a g in n IHMs utbild n. direkt i verksamhete

n på www.ihm.se ge in n k sö er d n u om Läs allt

Klokt, modernt och flexibelt.

Typiskt Flexator.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.

Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

UPPHANDLING

4 utmaningar vid upphandling av skärgårdstrafik Offentlig upphandling av båttrafik upplevs av många som problemfyllt och tidskrävande, både för beställare och för anbudsgivare. Orsakerna är flera. I många fall beror det på att förutsättningarna till stora delar skiljer sig från annan typ av trafikupphandling, men även mellan olika båttrafikupphandlingar.

1

I många fall opererar båttrafikföretagen lokalt och är förhållandevis små. I de flesta fall är de endast med och bjuder på trafik på enstaka linjer i deras närområde, vilka upphandlas med 8-12 års mellanrum. Kunskapen samt erfarenheten av offentlig upphandling är därför i många fall förhållandevis låg. De bussbolag som deltar vid offentlig upphandling av busstrafik, opererar ofta över större geografiska områden och deltar mer frekvent i upphandling av trafik. De har därför normalt större vana att ta fram anbud. De problem som ofta uppstår med ovana anbudsgivare, vilket ofta är fallet vid båttrafikupphandlingar, är att anbuden i många fall håller låg kvalitet. Detta kan i sin tur leda till risk för överprövningsprocesser i anslutning till tilldelningen, vilken i sin tur är tidsödande och dyra.

2

Skärgårdsbåten Wittus i Karlskrona skärgård. Foto: David Castor

S

tor del av den passagerartrafik som sker med båt i den svenska skärgården är offentligt upphandlad kollektivtrafik, vilken upphandlas av myndigheter eller av myndighet utsedd organisation. Utöver färjetrafiken till Gotland samt trafiken med Trafikverkets vägfärjor, är det myndigheter i respektive län som ansvarar för upphandling skärgårdstrafiken.

Trafikföretagen som bedriver den upphandlade skärgårdstrafiken, är ofta mindre företag med ett fåtal fartyg. I vissa fall har de inga fartyg alls då dessa tillhandahålls av den upphandlande parten. Trafikföretagen opererar ofta lokalt och i många fall ingår endast en linje i ett avtal, vilken i huvudsak kan trafikeras med ett ordinarie fartyg.

Detta medför att offentlig upphandling av skärgårdstrafik till stor del skiljer sig från annan upphandling av kollektivtrafik, exempelvis busstrafik. Exempel på skillnader och svårigheter är:

Storlek på anbudsgivande trafikföretag samt vana vid anbudsgivning

Ickestandardiserade fartyg

Varje enskilt trafikåtagande är ofta unikt. Detta gäller bland annat: • Tidtabellskrav (anger fartkrav) • Krav på reservkapacitet • Krav på fartygens storlek, fribord, antal sittplatser samt vilket fartområde fartygen skall operera i • Utökade åtaganden såsom servering, godshantering, skötsel av bryggor, väntkurer samt fastigheter eller unika transporter såsom ambulanstransporter Det kan medföra att ett fartyg som nyttjats i ett tidigare åtagande inte naturligt kan nyttjas i ett nytt utan ombyggnation. I bussbranschen är det annorlunda. Där används fordon i standardiserade storlekar, utseende och form (bortsett från färg och inredning).

3

Stora investeringar

En båttrafikoperatör som avser att bjuda på ett åtagande (som denne ej trafikerar idag), behöver i många fall investera i nytt/nya fartyg (eller bygga om befintligt).

Avskrivningstiden på ett nytt fartyg är ofta 2-4 gånger avtalstiden. Detta leder till att det kan vara svårt att få in anbud med nya fartyg. Av naturliga skäl gynnas ofta befintlig operatör, då denne redan trafikerar åtagande med fartyg som helt/delvis är avskrivna och är anpassade för aktuell trafik. I

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

åtagande då fartyg tillhandahålls av beställaren, är därför normalt förutsättningarna för ökad konkurrens större. Avseende busstrafikavtal är i många fall avtalstiden i paritet med avskrivningstiden på bussarna.

Stora busstrafikoperatörer har möjlighet att disponera om bussar från flera åtaganden, vilket medför att förnyelsen av bussflottan kan ske löpande under avtalstiden, så att medelåldern på bussflottan aldrig blir för hög. Problemställningen med förhållandevis stora investeringar initialt i ett åtagande samt att befintlig operatör gynnas är därför inte lika tydlig i busstrafikavtal.

Kompetens hos beställare av kollektivtrafik

4

Hos de trafikhuvudmän och organisationer som upphandlar olika typer av kollektivtrafik utgör ofta båttrafiken en förhållandevis liten andel. Det innebär i många fall att det finns en ovana att upphandla båttrafik och det kan därför vara svårt att upprätthålla en hög upphandlarkompetens av båttrafik. Vad gäller busstrafikupphandlingar är dessa av en mer generisk karaktär, även om frågeställningarna i många fall är svåra och avtalsvärdena i många fall är mycket höga. Dessa upphandlingar sker dock normalt med tätare intervall vilket medför att förutsättningarna för att upprätthålla kompetensen är godare.

Ovanstående punkter visar på skillnader och svårigheter som finns gällande upphandling av båttrafik och annan kollektivtrafik. Det visar också på vikten av kunskap och stor förståelse hos alla deltagande parter. Därför är en aktiv dialog mellan parterna viktig, exempelvis genom samråd inför en kommande upphandling, där både beställare och potentiella anbudsgivare ha en dialog kring exempelvis upphandlingsregler, trafikutbud, infrastruktur, fartygskrav samt andra avtalsförutsättningar.

Mats Andersson, Prospero

47

UPPHANDLING

UpphandlingsCenter i Ludvika nu igång

Fem Dalakommuner gör gemensam sak – Äntligen! Så känner upphandlingschef Thomas Karlsson, UpphandlingsCenter i Ludvika, efter starten av den nya organisationen där fem Dalakommuner slår sina påsar ihop och upphandlar gemensamt.

Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säters kommuner ingår i samarbetet.

D

en gemensamma upphandlingsorganisationen satte igång kring årsskiftet och är placerad i Ludvika, i centrala lokaler i Folkets Hus på Carlavägen 24.

Verksamheten leds av en gemensam nämnd, som består av en ledamot från varje kommun.

Tretton upphandlare har anställts och man överväger redan att utöka styrkan. Detta eftersom nya avtal slutits med två kommunala bolag, Säterbostäder och Gagnefbostäder.

– Vi har fått en bra mix, åldersmässigt, könsfördelat och med nya och gamla upphandlare, menar upphandlingschefen. Nu i början handlar mycket om strukturfrågor. Fem kulturer ska svetsas samman till en, så det gäller att enas så att man väljer samma riktning i viktiga frågor.

Nyligen hölls Öppet hus och runt hundra besökare ville ta del av den nya verksamheten. Det var bland andra anställda från kommunerna, politiker, leverantörer och media.

Hur kändes det att slå upp portarna?

– Vi har förberett oss för det här under flera månader, och jag pratar nog för både mig själv och mina medarbetare när jag säger att det ligger massor av förväntan i luften. Många positiva vibbar, säger Thomas Karlsson, som även sitter i styrelsen för Sveriges Offentliga Inköpare, SOI. Sammanlagt ska kommunerna som ingår i samarbetet att göra affärer för runt två miljarder kronor. Är det ett tungt ansvar?

Det är klart att det är mycket pengar, och vi är ju medvetna om att det faktiskt är så mycket pengar så att det påverkar våra kommuners ekonom hur vi använder dessa pengar.

Smarta affärer ska leda till att pengar frigörs och kan användas inom vården, skolan o.s.v.

Vilka förväntningar har du på samarbetet?

– Det är helt nödvändigt att vi bygger upp bra relationer och kontaktvägar med alla våra interna beställare, det vill säga de som ska använda de varor och tjänster som vi på UpphandlingsCenter upphandlar. Jag vet att vi har en resa att göra innan allting fungerar som det ska, men det känns bara stimulerande.

I utredningen som föregått UpphandlingsCenter skriver du om avtalstrohet. För att förebygga att inköp sker vid sidan om ramavtalen och avtalsbrott sker, föreslår du elektroniskt beställarstöd, en tilläggsmodul till kommunernas ekonomisystem. Vilket gehör har du fått för den idén?

– Det här är ju en sak som är upp till varje kommun att

Därför är det bra att samverka om inköp Samverkan inom inköps- och upphandlingsområdet har många fördelar. Det slås fast i den utredning som föregick bildandet av UpphandlingsCenter i Ludvika.

I artikel här intill berättar vi om det nya samarbetet mellan Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säters kommuner.

En rad fördelar räknas upp i utredningen, genomförd av Thomas Karlsson, numera upphandlingschef i den nya organisationen.

En samlad kompetens innebär en högre och säkrare kompetens Spetskompetens inom olika upphandlingsområden Minskad sårbarhet tack vare backup inom organisationen Kommande rekryteringar underlättas, vi blir en attraktiv arbetsplats 48

I många upphandlingar kan storköpsfördelar finnas Det är inte rationellt eller försvarbart att göra samma arbete på sex olika ställen En annan faktor som påpekas i utredningen är en uttalad önskan om att avskilja upphandlingsprocessen och göra den till en isolerad del i försörjningen av varor och tjänster till verksamheterna.

Runt om i Sverige finns exempel på samarbeten kring upphandling och inköp och formerna varierar. Man samverkar genom civilrättsliga avtal, med gemensam nämnd, som kommunalförbund eller aktiebolag. En tämligen ny möjlighet är bildandet av inköpscentral.

En gemensam nämnd

De nu aktuella Dalakommunerna har valt formen gemensam nämnd.

– Den samverkansformen medför storköpsfördelar och en förhållandevis enkel administration, då endast ett tilldelningsbeslut omfattande alla deltagande kommuner krävs, menar Thomas Karlsson.

Vidare så räcker det med diarieföring och arkiv på ett ställe, det vill säga i värdkommunen.

Alla kommuner får också en politisk insyn i upphandlingsverksamheten.

Avtalstrohet är en fråga som diskuterats inför bildandet av UpphandlingsCenter. Bästa sättet att jobba med avtalstrohet är ett ha ett elektroniskt beställarstöd, som en tilläggsmodul till kommunernas ekonomisystem. För inköp som sker via beställarstöder blir det då hundra procents avtalstrohet. Inköp som sker utanför beställarstödet kan lätt identifieras och ekonomiska sanktioner kan bli aktuella.

Bo Höglander Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

– Helena Rosén Andersson, Eva-Maj Mühlenbock, Henrik Willquist, Natalie Svensson En kommentar | NGB. Inb. 888 s. 2013. En ingående och djup kommentar till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Kommentaren behandlar bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och, när det är behövligt för förståelsen, även de direktivbestämmelser som lagens bestämmelser genomför. I kommentaren behandlas även EU- domstolens praxis och en omfattande svensk praxis.

Helena Rosén Andersson, advokat och delägare på Advokatfirman Lindahl är författare och redaktör, och har biträtts av advokatkollegorna tillika författarna Eva-Maj Mühlenbock, Henrik Willquist och Natalie Svensson samt ytterligare åtta medförfattare.

1357 kr exkl. moms ± nr 978-913910974-7 ± nj.se

Andra intressanta böcker: s-

Förvaltningsproces lagen m.m.

R

LAGTEXT OCH KOMMENTARE

Ulf Lindquist Sten Losman

FJORTONDE UPPLAGAN

NDE UPPLAGAN

sjätte upplagan TEK GULA BIBLIO NORST EDTS

Kommunallagen. I lydelsen den 1 januari 2013, 14 u

– Bertil Wennergren, Ulrik von Essen

– Ulf Lindquist, Sten Losman

LOV – lagen om valfrihetssystem

2013. 569 kr exkl. moms nr 978-913901711-0 ± nj.se

Niclas Forsberg

Ellen Heldahl ANDRA UPPLAGAN

Ellen Heldahl

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013 Källa: Upphandlingsutredningen SOU 2013:12

EN HANDBOK MED

Förvaltningsprocesslagen m.m., 6 u

LOV – lagen om valfrihetssystem

Enligt en studie om samverkan mellan mindre kommuner som fil lic. Ronny Svensson utfört på uppdrag av Upphandlingsutredningen var det ännu i början av 2000-talet relativt få kommuner som deltog i någon form av lokal eller regional inköpssamverkan. Denna situation har i grunden förändrats och i dag är det mer regel än undantag att kommunerna samverkar med en eller flera grannkommuner om inköp av varor och tjänster. Formell inköpssamverkan är den vanligaste formen.

I Bengt Svenssons studie listas flera fördelar som lokal inköpssamverkan ger, varav några är: små kommuner ges ökade förutsättningar att klara hanteringen av upphandlingslagstiftningen, samverkan leder till att kompetensnivån höjs, vilket bl.a. bidrar till att överprövningarna minskar, upphandlarna får möjlighet att genomföra större och mer komplicerade upphandlingar, upphandlingsorganisationen effektiviseras totalt sett och för varje enskild kommun, möjligheterna att uppnå högre kvalitet och lägre priser på varor och tjänster ökar påtagligt med ökad kunskap och större volymer.

i lydelsen den

Bertil Wennergren Ulrik von Essen

2013. 829 kr exkl. moms nr 978-913901610-6 ± nj.se

Många fördelar med lokal samverkan

en Kommun1 allag januari 2013

En kommentar

NGB

Bo Höglander

NYHET: Lagen om offentlig upphandling

sjätte

bedöma, men från UpphandlingsCenters sida är det helt klart att vi gärna ser sådana lösningar så att vi inte bara ser till att vi köper från rätt leverantör utan dessutom även ser till att vi köper rätt varor.

När det gäller det operativa arbetet har man valt att ha ett gemensamt kontor i Ludvika, kompletterat med lokal närvaro i samverkanskommunerna vissa dagar i veckan. Varje kommun har alltså en kommunansvarig bland de anställda upphandlarna på kontoret i Ludvika.

Vid ramavtalsupphandlingar ska kommunerna tillsammans utse två eller tre sakkunniga. ”Det måste vara engagerade och kunniga verksamhetsföreträdare och de ska bistå upphandlaren vad gäller att formulera krav och ett affärsmässigt upplägg av förfrågningsunderlaget”, påpekas i utredningstexten.

Ni valde gemensam nämnd framför andra samarbetsformer, till exempel inköpscentral och bolag, vilket du motiverar i utredningen. Var det svårt att övertyga de medverkande kommunernas ledningar om fördelarna med denna modell?

– Nej, inte särskilt. Det är en förhållandevis enkel samarbetsform som har visat sig fungera mycket bra ibland annat Jämtland, där jag arbetade tidigare.

Några områden ligger kvar i kommunerna; byggentreprenader, vård och omsorg samt gymnasieutbildningar. Men alla upphandlingar, inklusive på dessa områden, ska kvalitetssäkras av personal på UpphandlingsCenter, avslutar Thomas Karlsson.

Upphandling enligt LOU, LUF, LUFS Niclas Forsberg

och LOV ANDRA UPPLAGAN

LOV – lagen om valfrihetssystem

Upphandling, 2 u

– Ellen Heldahl

2013. 714 kr exkl. moms nr 978-913901665-6 ± nj.se

2011. 341 kr exkl. moms nr 978-913911128-3 ± nj.se

Beställningar Tel 08-598 191 90 Orderfax 08-598 191 91 kundservice@nj.se

– Niclas Forsberg

Fler titlar hittar du på

nj.se

Norstedts Juridik – främst för de främsta.

49

UPPHANDLING

Upphandlingsdagarna 2013 Vi vill tacka samtliga för er medverkan i årets Upphandlingsdagar och bjuder här på ett axplock från våra två fullspäckade dagar i januari.

Maten – en het potatis En paneldebatt om livsmedelsupphandling på Upphandlingsdagarnas första dag visade att mat och upphandling är en het potatis.

Skivbolagsdirektören och entreprenören Bert Carlssons kategorisering av svensk livsmedelsupphandling var skoningslös.

– En katastrof, kallade han med ett ord hanteringen ute i kommunerna och landstingen, på skolor, äldreboenden och andra platser där upphandlad mat serveras. Den skickliga och från tv kända debattledaren Carin Hjulström fick använda all sin moderatorkompetens och vana från direktsändningar för att hålla ordning i klassen.

Konkurrensverket anklagades av Bert Carlsson för byråkratisering och fyrkantighet men dess företrädare Carin Carlsson försvarade transparens och konkurrens väl.

– Sverige har accepterat EU-direktiv och infört lagar som ska värna om grundläggande principer, bland annat för att förhindra korruption och ”svågerpolitik” i samband med offentliga inköp och upphandlingar, förklarade hon.

Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för området offentlig upphandling på Miljöstyrningsrådet påpekade att det inte är självklart att närproducerat är bättre för miljön. Att avstå från kött en dag i veckan kan vara bättre ur strikt miljösynpunkt, menade han.

En annan uppfattning hade Jill Hartwig, kostrådgivare, som utifrån sitt perspektiv hyllade det närproducerade. Hon varnade för att ”fuska med maten” och klargjorde att närodlade råvaror innehåller ett högre näringsvärde än processade och långväga transporterade.

50

Följ upp, följ upp

Mathias Sylwan, förbundsjurist, SKL, gav närvarande upphandlare ett gott råd, nämligen att det är fullt möjligt och egentligen inte så komplicerat att ställa krav.

– Ni får ställa krav, men följ upp att ni får det ni beställt, uppmanade han de församlade.

Vikten av uppföljning påtalades dock av flera av talarna i panelen. Även Helena Jonsson, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, slog ett slag för att ställa krav på maten. Hon menade att det finns en framkomlig väg för att både kunna få närodlade råvaror till skolor och äldreboenden, samtidigt som man till fullo respekterar LOU.

– Dela upp upphandlingarna i färre kategorier, köp svenskt och höj gränsbeloppet för direktupphandling, var hennes universallösning.

LRF:s uppfattning är att varor och tjänster som den offentliga sektorn köper ska ha en sådan kvalitet att de ligger i nivå med kraven i svensk lagstiftning, till exempel svenska miljö- och djuromsorgsregler. Helena Jonsson hänvisade här till Miljöstyrningsrådets kriterier för bland annat kött och mjölk. I privat sektor finns redan erfarenhet från kravställande som inbegriper djurskydd, även på importerade livsmedel.

Bo Höglander

Trångt på scenen under livsmedelsdebatten. Foto: Bo Höglander.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING

Framgångsrikt partnerskap vann Handslaget 2012 Gävleborgs läns landsting tog hem Handslaget, Offentliga Affärers utmärkelse för årets bästa offentliga upphandling. Jan-Erik Olsson, avtalscontroller och ansvarig upphandlare samt Angela Fessé, projektledare på landstingets utvecklingsavdelning, mottog priset under Upphandlingsdagarna.

– Vi känner oss mycket hedrade över att ha blivit så uppmärksammade. Två års hårt arbete har burit frukt och jag är glad över att laboratoriemedicin hamnar i fokus. Om äran med att ha fått priset förvaltas på rätt sätt kan laboratoriemedicin och medarbetarna bli viktiga budbärare av partnerskapskonceptet i mötet med andra landsting, säger Jan-Erik Olsson.

Diagnostikföretaget Roche är avtalad partner och tillgodoser hela bredden av laboratoriets behov av produkter, samt ansvarar för drift och arbetsflöde. På så sätt kan personalen fokusera mer på den dagliga driften av laboratoriet och öka sin effektivitet.

Sänkta kostnader

Jan-Erik Olsson tror också att samarbetet kommer att leda till en mer flexibel och effektiv användning av resurser. Ett av skall-kraven var att leverantören skulle hjälpa landstinget att sänka kostnadsnivån inom laboratoriemedicin.

Prisutdelare var Theresa Hägglund från Norrbottens läns landsting som förra året kammade hem utmärkelsen.

– Priset har betytt mycket för oss i organisationen, det har motiverat medarbetarna på upphandlingsavdelningen som även har känt ett ökat förtroende från organisationen i stort och vi har under året blivit inbjudna att prata om upphandling i många olika sammanhang, bland annat hos Stefan Attefall som är den minister som ansvarar för offentlig upphandling, säger Theresa Hägglund.

– Vårt nya avtal innebär att vi inte äger instrumenten, leverantören får betalt när läkaren får labbsvaret.

Uppskattningsvis innebär det att Landstinget Gävleborg kommer att göra en besparing på cirka tre miljoner kronor per år under de fyra år som avtalet löper.

– Vi bedömer att det blir mer, bland annat tack vare en avsevärt effektivare administration hos oss, säger Angela Fessé.

Dessutom övertar leverantören ett riskmoment från landstinget.

– Om det kommer nya krav på vår verksamhet har vi inte investerat i utrustning som kanske inte uppfyller kraven. Vår leverantör bevakar marknaden och sköter den omvärldsbevakning som behövs, säger Angela Fessé.

Vanligt i Storbritannien

Avtalet tecknades i oktober 2012 och samarbetet startar i mars 2013. Partnerskapsupphandlingar, eller så kallad Managed Laboratory Service Contracts (MLS), är vanliga inom hälso- och sjukvården i Storbritannien, där man sett flera fördelar med samarbetsformen – både vad gäller ekonomi, kompetensutveckling för personalen samt arbetsflöde och effektivitet på laboratoriet. Är partnerskap ett bra alternativ inom flera upphandlingsområden?

– Jag tror framförallt inom investerings-

– Problemet med offentlig upphandling är att man inkluderar för mycket, vi ska fixa innovation, vi ska fixa miljön, mångfald, arbetslöshet. Det blir för mycket, man riskerar att tappa fokus, säger Louise Strand, inköpsdirektör Region Skåne som deltog i en panel om innovationsupphandling.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

– Det är allmänt erkänt i EU idag att offentlig upphandling är ett misslyckat regelverk som skapat en rädsla för att göra fel. Vi är ense om att det behövs förenklingar men det finns många olika idéer om hur det ska åtgärdas, rapporterar europaparlamentariker Carl Schlyter (mp).

Jan-Erik Olsson, avtalscontroller och ansvarig upphandlare samt Angela Fessé, projektledare på landstingets utvecklingsavdelning.

tunga områden. Men det måste finnas en marknad som är beredd för arbetssättet, och även kunden måste vara mogen, säger Jan-Erik Olsson på Landstinget Gävleborg.

Malin Ulfvarson

Anders Wijkman var förstås på plats för att presentera slutarbetet i Upphandlingsutredningen.

Läs mer om det på sidorna 16-17 samt 30-31.

51

HÅLLBART

Öka innovationstakten i vattenindustrin genom att följa Storbritanniens exempel Vattenindustri var en gång i tiden en svensk paradgren men idag har Storbritannien tagit över Sveriges gamla ledartröja genom en medveten strategi för att främja innovation. Stefan Sandström, vd för ett svenskt uppstartsföretag inom energieffektiv vattenbehandling, beskriver den svenska kommunsektorn som rent innovationshämmande.

U

nder mina fyra år som vd för Sorubin, ett svenskt uppstartsföretag inom energieffektiv vattenbehandling, CleanTech, har jag gjort vissa iakttagelser. Jag ser hur Storbritannien på bara några år har skapat Europas mest progressiva vattenbransch genom en medveten strategi för att främja innovation på ett bra sätt. I Sverige agerar vi idag så som britterna gjorde innan de bytte inriktning. Jag kan inte tänka mig annat än att vi alla gärna skulle se att Sverige tar tillbaka ledarpositionen inom den ständigt växande mångmiljardbransch som vattenteknologi utgör. För att vända Sveriges negativa trend måste vi ändra på något. Kanske finns det något vi kan låna från den brittiska modellen?

Stort intresse från resten av världen

Den fråga jag ställt mig under det senaste året är: Hur kommer det sig att ett litet svenskt uppstartsföretag med en teknologi för energieffektiv avloppsrening fortfarande inte har ett enda kommunalt avloppsreningsverk som betalande kund i Sverige, men väl i Storbritannien och aktiva förfrågningar från flera europeiska länder och mer långväga platser som USA, Filippinerna, Vietnam och Australien? Men inga förfrågningar från svenska kommunala avloppsreningsverk?

Den första fråga man som entreprenör ställer sig blir ju: Vad gör vi för fel på den svenska marknaden? Den andra frågan blir naturligtvis: Hur reser vi tillräckligt med kapital för att släppa den svenska marknaden 52

och bege oss till en marknad där vi är attraktiva? Vi har bland annat fått ett mycket attraktivt erbjudande från borgmästaren i Belfast.

Hämmande lagstiftning

Ett ljus gick dock upp efter att ha läst rapporten ”Improving innovation in the Water Industry: 21st Century Opportunities and Challenges” (Council for Science and Technology, 2009). En av huvudteserna i rapporten uppfattades som mycket alarmerande och omfamnades omedelbart av den brittiske premiärministerns kabinett: The regulatory regime militates against research and development and provides insufficient rewards for innovative solutions.

Med andra ord: Med lagstiftning, reglering, bristande incitament osv hade man i Storbritannien lyckats skapa en vattenbransch som de facto var fientligt inställd till innovation. Och man var modig nog att se sig själv i spegeln och kraftfullt bryta ny väg. De brittiska kunderna för vattenteknologi och deras konsulter såg tidigare bara risk med ny teknologi. ”Vad händer med vår process, vårt miljötillstånd, vårt anseende om det INTE funkar?” Under sådana premisser är intresset lågt för innovationer. Innovation behöver många former av stöd och hjälp på vägen från idé, via trial-and-error till produktanpassningar och slutligen standardisering och lansering. Innovationer behöver inte bara pengar via Almi och Innovationsbron och hårt, skickligt arbete för att lyckas. Man behöver också ett gediget stöd från kunderna i den bransch man riktar sig mot.

Branschen ska bidra till utveckling

Precis detta dilemma kan man med objektiva glasögon också se i Sverige idag. Då vattenbranschen var ung i Sverige, fanns också en stark mentalitet bland kunderna att det var självklart att vara med och testa nytt. Då det begav sig, välkomnades nya lösningar med öppna dörrar! Branschens stöd bidrog således till branschens utveckling. Detta var instrumentellt för att svenska ingenjörsföretag som Flygt, ABS, Pumpex, Purac, Läckeby Water Group, Malmbergs, Nordic Water mfl kunde växa till de internationellt sett starka bolag de är idag samtidigt som Sverige fick en högkvalitativ infrastruktur för vatten. Naturligtvis är dessa företag också frukten av hårt arbetande skickliga entreprenörer och affärsmän. Idag är bara en sådan sak som att få testköra ny teknologi på ett kommunalt reningsverk väldigt komplicerat.

Inte omöjligt, men av många anledningar är det just: komplicerat.

Hur gör man då i Storbritannien?

Jo, ett fristående bolag bildades under namnet Isle Utilities, med syftet att scouta fram innovativ ny teknik.

Dess mission är att proaktivt söka upp lovande vattenteknologier runt om i världen och bjuda in dessa innovatörer att presentera tekniken vid så kallade TAG meetings.

TAG meetings arrangeras idag på flera heta geografiska områden för vattenteknologi: i Storbritannien, Australien, USA och men inte i Sverige. Inom ramarna för detta projekt, har över 150 spännande vattenteknologier från hela världen presenterats för slutkunder (vattenbolag) och intresserade investerare. Över 70 procent som presenterat sina teknologier vid TAG meetings har också fått nyfikna och stödjande kunder.

Cirka 50 procent av de företag som presenterat är idag livskraftiga och flera har flyttat från uppstartlandet till det land där man rest kapital och har branschstöd. Motsvarande knappt 2 miljarder kronor har dessutom

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

HÅLLBART

investerats i vattenföretag som presenterats via Isle Utilities och flera nya framgångsrika vattenföretag har på kort tid fötts fram genom denna process. Att man ger stöd till investerare vid due diligence är säkert också en framgångsfaktor.

Parallellt med detta har man i UK infört politiska incitament för vattenföretagen att testa nya teknologier. Drifterfarenheter delas generöst mellan dem som deltar vid mötena och generellt har man i Storbritannien lyckats föda fram en mycket positiv miljö där en teknologi som inte fungerar vid första försöket hellre betraktas som: ”Let’s give it another try” än som ett misslyckande.

Och vad kan vi i Sverige lära oss av detta?

Jo, att innovationer behöver branschstöd och att det går alldeles utmärkt att skaka av sig den ingrodda känslan av att ”gammalt är bara bra och nytt är bara risk”. I Storbritannien räckte det med en kombination av politiska incitament och en organisation som aktivt ägde uppdraget att samla både kunder och investerare runt nya teknologier från hela världen. Kan vi göra något liknande så

kanske Sverige kan återta ledartröjan som världens ledande vattenteknologiska nation!

I Sverige har vi det kommunala forskningsprogrammet VA-Forsk att lita på för att hjälpa till att lyfta svensk vattenteknologi.

Eftersom deras uppdrag ser väldigt annorlunda ut jämfört med Isle Utilities, så är det inte rättvist att jämföra deras resultat med Isle Utilities. Vi kan därför heller inte utgå från att VA-Forsk är den organisation som ska klara av att göra det som krävs. VINNOVA håller precis på att lansera ett slags ”Testbänksverksamhet”. Det verkar vara ett mycket spännande projekt men såvitt jag begriper är syftet att skapa förutsättningar för att testa nya teknologier och produkter, inte att skapa en kultur som uppmuntrar innovation samtidigt som man för ihop nya teknologier med kunder och finansiärer i en positiv korsbefruktning.

Stefan Sandström, VD Sorubin AB (publ)

Innovationschef Graeme Moore vid Scottish Water (tv) och Sorubins VD Stefan Sandström (th) vid det kommunala reningsverket i Dalderse där Sorubin också installerat luftare.

Svanenmärkta hem på 6 månader

Från

13 000:-$b

2

BOA

=jhine HdIJV! eaVXZg^c\ :c` e^c\!

8 våningar exkl mark, markarbeten och moms.

Hustypen Sofia är Skanskas vinnande bidrag i tävlingen SABOs Kombohus Plus.

Huset baseras på Skanskas byggkoncept ModernaHus byggprocess med hög prefabriceringsgrad, totalkostnadskontroll och gröna fokus.

Med Sofia får du; HkVcZcb~g`iV ejc`i]jh bZY niZ[[Z`i^kV lägenheter i 3–8 våningar. @dgi Wn\\i^Y! Y k h a \V `gZY^i^k`dhicVYZg och snabb inflyttning.

A~\Zc]ZiZg bZY ]Za`V`aVYZ WVYgjb och ekparkett genomgående. :cZg\^egZhiVcYV e +% `L]$b2 och år. :ii ] aaWVgi ~\Vgh`Ve bZY `~cYV Yg^[ihkostnader.

A~h bZg db ModernaHus, våra sex hustyper och de färdigbyggda Kv Tändstickan och Kv Stationsmästaren, e lll#h`Vch`V#hZ$bdYZgcV]jh#

389 029

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

www.skanska.se

53

HÅLLBART

Prisad hållbar upphandlare och leverantör Miljöstyrningsrådet har för sjätte gången delat ut priserna Utmärkt Hållbar Upphandlare och Leverantör. I år gick utmärkelserna till Växjö kommun samt Inrego AB. Båda vinnarna har kunnat visa hur de arbetar strategiskt med miljö och sociala frågor för att kunna göra en verklig skillnad för vår omvärld.

Å

rets prisutdelare var Anders Wijkman som nyligen avslutat sitt arbete med upphandlingsutredningen.

– Det är så roligt att genom det här priset få bekräftelse på vårt arbete säger David Braic, upphandlingschef på Växjö kommun. I kommunen arbetar vi strategiskt med upphandlingsfrågorna vilket gör att hållbarhetsfrågorna får stort genomslag och genom uppföljningen kan vi visa goda resultat, tillägger han.

Vinnare av Utmärkt Hållbar Leverantör är Inrego AB vars hela arbetsmodell Hållbar IT bygger på fem hörnstenar; Ekonomi, Kvalitet, Säkerhet, Miljö och Socialt ansvarstagande.

– För oss är det naturligt att se helhetsperspektivet – att hållbarhet lönar sig. Vår verksamhet fyller en viktig funktion och det gläder oss att vårt arbete uppmärksammas genom att få detta pris, säger Erik Pettersson, hållbarhetschef på Inrego.

Inspirerar

Pristagarna utses av en extern jury bestående av representanter från upphandlarsidan och leverantörssidan.

”

För oss är det naturligt att se helhetsperspektivet – att hållbarhet lönar sig.

54

– Jag tycker att vi har hittat värdiga vinnare som kan inspirera andra med sitt goda arbete. Det är en av de viktiga funktionerna med priset säger, Sven-Olof Ryding VD på Miljöstyrningsrådet.

Utmärkt hållbar leverantör

Inrego vinner årets pris för Utmärkt Hållbar Leverantör genom att vara ett gott exempel på stor samhällsnytta och resursbesparing. Deras arbetsmodell Hållbar IT bygger på fem hörnstenar; Ekonomi, Kvalitet, Säkerhet, Miljö och Socialt ansvarstagande. Inrego bryter kopplingen mellan verklig livslängd och ekonomisk livslängd när IT-produkter som kan leva länge får möjlighet att leva längre. På så vis bidrar Inrego till att minska de miljöproblem som förknippas med tillverkning och skrotning.

Under 2011 förlängde Inrego tillsammans med sina kunder, livet på 120 000 datorer och skärmar vilket gav en miljöbesparing på 5400 ton CO2. Inrego är med i debatten och sprider kunskap om de

Miljöstyrningsrådets priser Utmärkt Hållbar Upphandlare och Utmärkt Hållbar Leverantör delades ut under årets upplaga av konferensen Hållbar Upphandling . Prisutdelare var upphandlingsutredaren Anders Wijkman.

Foto: Miljöstyrningsrådet

möjligheter som finns med att återvinna och förlänga livslängd istället för att köpa nytt.

Tack vare sitt sammanhållna arbete med Hållbar IT och deras visade resultat är Inrego en värdig vinnare av 2013 års pris.

Juryns motiveringar till vinnarna

Källa: Miljöstyrningsrådet

Utmärkt hållbar upphandlare Växjö kommun vinner årets pris för Utmärkt Hållbar Upphandlare för att de arbetar med hållbar upphandling på ett strategiskt och systematiskt sätt. Inköpsstyrning med certifierade inköpare styr inköpen mot de miljöbästa produkterna och avtalstroheten ökar. Växjö ställer miljökrav i upphandlingarna samt etiska krav där det är relevant. Fordon upphandlades med hjälp av LCC och krav på miljövänligt bränsle. Växjö sitter även med i SKL:s expertgrupp för upphandlingen av Uppföljandekontroll av etiska och sociala krav.

Genom att införa en samlastningscentral lyckades Växjö minska koldioxidutsläppen med 74 procent och antalet leveranser minskade med 82 procent (från 1900/vecka till 350/vecka). Genom att ha endast ett leveransställe och genom dialog med producenter innan upphandlingen samt genom att dela upp livsmedelupphandlingen har Växjö tecknat avtal med 17 anbudsgivare. De har nått 33 procent ekologisk mat, mäter andelen närproducerat och har KRAV-certifierat 31 kök i kommunen.

Tack vare sitt strategiska arbete och systematiskt kravställande samt uppföljning kan Växjö visa goda resultat vilket gör dem till en värdig vinnare av 2013 års pris.

Utmärkt hållbar leverantör Inrego vinner årets pris för Utmärkt Hållbar Leverantör genom att vara ett gott exempel på stor samhällsnytta och resursbesparing. Deras arbetsmodell Hållbar IT bygger på fem hörnstenar; Ekonomi, Kvalitet, Säkerhet, Miljö och Socialt ansvarstagande. Inrego bryter kopplingen mellan verklig livslängd och ekonomisk livslängd när IT-produkter som kan leva länge får möjlighet att leva längre. På så vis bidrar Inrego till att minska de miljöproblem som förknippas med tillverkning och skrotning.

Under 2011 förlängde Inrego tillsammans med sina kunder, livet på 120 000 datorer och skärmar vilket gav en miljöbesparing på 5400 ton CO2. Inrego är med i debatten och sprider kunskap om de möjligheter som finns med att återvinna och förlänga livslängd istället för att köpa nytt.

Tack vare sitt sammanhållna arbete med Hållbar IT och deras visade resultat är Inrego en värdig vinnare av 2013 års pris.

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

kia.com

V gen till en gladare personal g r via ett bra tj nstebilsavtal

BUSINESS 1,6 CRDi

PRIS FR N 199.900 KR (ORD. PRIS FR N 229.600 KR) F RM NSV RDE FR N 1.429 KR/M NAD

BERNTZONBYLUND

Med v rt tj nstebilsprogram Easy Business f r du ut maximalt av varenda tj nstebilskrona. Du f r en v ldesignad bil som r fylld med smarta detaljer och den senaste tekniken. Dessutom kostar det vare sig f retaget eller f raren en f rm genhet. Bilen v ljs enkelt fr n v ra paketl sningar S, M, L eller XL. Sj lvklart f r du ett l gt f rm nsv rde och Sveriges l ngsta nybilsgaranti fr n fabrik. Smart, tryggt och bekv mt. F r dig och dina kollegor.

Ett smartare val

G ller f rs ljning till juridiska personer och kan ej kombineras med andra ramavtal eller rabatter. Kostnaden f r f raren motsvarar den skatt denne f r betala per m nad f r bilf rm nen, baserat p en marginalskatt p 50%. Br nslef rbrukning blandad k rning 4,5 5,6 l/100 km. COâ‚‚-utsl pp 117 -149 g/km. Testerna r gjorda enligt EU-k rcykel och milj klass Euro 5. Med reservation f r eventuella tryckfel. Lokala prisavvikelser kan f rekomma.

fordon

Renault Megane var mest sålda miljöbil i januari 2013, före Volvo V40 och Ford Focus, alla i snåldieselutförande. Därefter följde Toyota Yaris hybrid och gasdrivna Volkswagen Passat Ecofuel. Bäst säljande supermiljöbil var Toyota Prius Plug-in, nästan lika många som konventionella Prius.

2013 gyllene år för grön bilism 2012 slogs nya miljöbilsrekord och 2013 blir ett gyllene år för grön bilism, enligt Gröna Bilister.

F

örra året registrerades 279 500 bilar, vilket var 9 500 mer än branschorganet Bil Sweden prognostiserat.

Den huvudsakliga orsaken var den rusch i slutet av året att registrera bilar som klarar den gamla miljöbilsdefinitionen, men inte den nya.

2012 slogs miljöbilsrekord, med 126 703 nya miljöbilar, motsvarande 45 procent av totalmarknaden mot 40 procent år 2011.

Miljöbilsmixen blev dock ytterligare något sämre, med en sjunkande andel bilar som går på förnybara drivmedel – el, etanol eller gas. Istället slog dieselbilarna nytt rekord; två av tre nya miljöbilar går på diesel.

För 2013 förutspår Gröna Bilister en totalmarknad på 250 000 bilar, alltså en klar nedgång jämfört med 2012.

– Allt fler marknader närmar sig ”peak car”, även Sverige. Intresset att spendera en årslön på att köpa ny bil minskar, och 56

många som ska ta ut ny förmånsbil kommer att avvakta de nya regler som börjar gälla nästa år men som rimligen ska påskynda omställningen till miljöbilar. Istället får vi nya rekord för bilpooler och kollektivtrafik, säger Mattias Goldmann som gjort Gröna Bilisters analys.

Färre men bättre miljöbilar

Miljöbilsandelen bedöms hamna på 12 procent av bilmarknaden, det vill säga 30 000 miljöbilar. Av dessa förväntas dieslar stå för 35 procent, gasbilar för 20 procent, etanol för 20 procent, elbilar och laddhybrider för 15 procent och bensin för 10 procent.

Flertalet ”snåldieslar” slängs ut i och med nya definitionen, medan det kommer en rad nya gasbilar och elbilar och laddhybrider börjar synas i trafiken.

– Volvos nya laddhybrid är redan helt slutsåld för 2013, vilket visar vilket intresse det

finns för att köra avgasfritt, kommenterar Mattias Goldmann.

Bättre bränslen – och sämre

Under året bedömer Gröna Bilister att både biobränslen och vanlig bensin och diesel blir bättre ur klimat- och miljösynpunkt.

Redan i mitten av januari höjde Preem andelen förnybar råvara i sin diesel till 30 procent. Även andra bränslebolag är på väg att förbättra sin diesel, och en statlig utredning ska under våren peka ut hur andelen biodiesel i diesel och etanol i bensin kan höjas till sju respektive tio procent. Till hösten ska en statlig utredning också besvara hur Sverige kan nå en fossilbränslefri fordonsflotta till år 2030.

Dessutom redovisar alla bränslebolag nu sina biodrivmedels faktiska klimatpåverkan till Energimyndigheten, vilket ökar pres�sen för ytterligare förbättringar. Biodiesel

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

fordon

Trafikdödlighet minskar – och ökar

2012 omkom 296 personer i Sveriges vägtrafik.

Det är det näst lägsta antalet sedan fyrtiotalet, trots att trafiken ökade något. Cykeldödligheten ökade dock. Den indirekta trafikdödligheten – av partiklar, kväveoxider och andra luftföroreningar – är svårare att beräkna men bedöms vara ungefär 5000 förtida dödsfall om året. Globalt dör cirka 1,3 miljoner om året av trafikolyckor och 3,1 miljoner av partikelföroreningar i luften, mycket från trafiken.

Norge: Över 10 000 laddbilar

2012 registrerades 4 679 laddbara bilar i Norge, som därmed passerade 10 000 laddbilar. I Sverige finns cirka 1500 laddbara bilar, ungefär jämt fördelade mellan elbilar och plug-in hybrider.

Måste elbilar låta?

minskar i snitt klimatpåverkan med 38 procent, etanol med 50 procent och biogas med minst 75 procent, enligt myndighetens senaste sammanställning.

Men allt är inte rosenrött på bränslehimlen. Dagens skattebefrielse för biodrivmedel löper ut nästa årsskifte och regeringen dröjer med besked om vad som händer därefter. Det gör att investeringar i produktion av biogas, etanol och biodiesel minskar kraftigt, tvärtemot vad vi behöver för att klara målet om att fasa ut fossil bensin och diesel.

– Regeringen måste under våren visa om de menar allvar med sina högtidstal om att nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta.

Marknaden behöver tydliga, långsiktiga signaler och det hastar, säger Jakob Lagercrantz.

Mattias Goldmann

USA:s trafiksäkerhetsorganisation NHTSA föreslår krav på ljud för elbilar och hybrider i farter upp till 30 km/h. NHTSA har 13 förslag på ljud; BMW går knappast med på att ha samma ljud som Mercedes som inte vill låta som Skoda som inte vill låta som… Gröna Bilister vill istället att elbilar ska få vara tysta, då var tredje svensk är bullerstörd, huvudsakligen från trafiken.

Första månaden med nya miljöbilsdefinitionen, blev miljöbilsandelen 8,8 procent, eller 1378 bilar. Samtidigt registrerades 40,1 % bilar som klarar gamla definitionen.

– I december snabbregistrerade mängder med bilar som klarade gamla miljöbilsdefinitionen men inte nya. De säljs nu, söver nybilsmarknaden och är i vägen för de nya miljöbilarna. Att ändå nå nästan 9 procent miljöbilar enligt de nya reglerna pekar på att vår prognos på 12 procent ligger rätt, säger Mattias Goldmann, Gröna Bilister.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Tio spännande bilnyheter 2013 - VW E-Up och Eco-Up: El- och gasdrivna VW Up - Volvo V60 Plug-in Hybrid: Försäljningsstart - Renault Zoë: Billig elbil - Tesla Model S: Sjusitsig elbil med 450 km räckvidd - Fiat Panda Natural Power: Billigaste gasbilen - Renault Clio diesel: 83 g CO2/km - VW Golf e-Motion: Elbil - Fiat 500 L TwinAir Turbo Natural Power: Största tvåcylindriga bilen, på gas - BMW i3: Elbil med kolfiberkaross - Nissan EV-N200: Eldriven minibuss.

57

BOKTIPS Strategi för konkurrenskraft

Helhetsbild av rättsläget

Att vara bäst är inte längre lönsamt.

Det gäller att vara unik, anser Michael Porter, en av världens främsta och mest citerade inom konkurrensstrategi. Boken är ett sammandrag av Porters arbete skriven av Joan Magritte som samarbetat med Porter i många år. Porter har även läst och kommenterat varje kapitel och där finns även en intervju där han bland annat svarar på frågan: Vilka är de största hindren för strategiarbete och vilka är de vanligaste misstagen företag gör?

Boken är inte någon handledning utan snarare en bok om hur man ska tänka. För det gäller att se skillnad på en bra och dålig strategi.

Här redogörs utförligt för överprövningsreglerna i LOU och LUF, den allmänna förvaltningsprocessen och den bakomliggande EU-rätten på området.

Bland annat behandlas olika problem och frågeställningar kring talerätt, avtalsspärr, tidsfrister, interimistiska beslut, ändring av talan, tredjemansinträde, sekretess och edition, åberops- och bevisbörda samt ogiltighet av avtal. Författarna går också igenom skadeståndsreglerna i LOU och LUF samt reglerna om upphandlingsskadeavgift. Boken innehåller redogörelser av rättspraxis från bland annat EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna och sätter in denna i sitt sammanhang.

Titel: I huvudet på Michael Porter Författare: Joan Magritte Förlag: Liber Utgivning: 2012 Antal sidor: 200 sidor Cirkapris: 252 kr exkl moms

Titel: Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF Författare: Anders Asplund, Magnus Ehn, Daniel Johansson, Erik Olsson Förlag: Jure Utgivning: 2012 Omfång: 500 sidor Cirkapris: 790 kr exkl moms

Årets HR-bok: Ny chef Boken ger praktisk och mental beredskap för nya chefer och ledare. Ny chef vänder sig till den som fått erbjudande att bli chef, till den som är ny i uppdraget eller till den som vill veta mer om vad chefs- och ledarskapsrollen innebär. Boken vänder sig också till ledare utan chefsmandat, exempelvis projektledare. I boken varvas teori med exempel från verkligheten. Boken innehåller också intervjuer med chefer, rekryterare och HR-proffs .

Ny chef har utsetts till årets HR-bok av Sveriges HR-förening och tidningen Personal och Ledarskap med motiveringen: ”Att bli chef idag innebär idag ett stort ansvar och åtagande. Boken vänder sig till den som är ny som chef och tar på ett förtjänstfullt sätt upp viktiga områden som en just tillträdd chef bör lära om och reflektera kring för att på ett professionellt sätt hantera sin nya roll.”

Titel: Ny chef Författare: Eva Norrman Brandt Förlag: Sanoma Utbildning Utgivning: 2012 Omfång: Cirkapris: 300 kr exkl moms

58

Att leda i blåsväder I krisdrabbade organisationer behöver chefer kunskap om hur man hanterar journalister och sociala media, hur man informerar omvärlden och hur man bemöter enskilda personer som drabbas i krisen. Boken Kriskommunikation – att leda i blåsväder rustar läsaren för att möta de särskilda krav som ställs på ledares kommunikation när organisationen hamnar i kris.

Detta är en guide till det kommunikationsarbete som kan förebygga eller lindra krisen. Boken är skriven för chefer och ledare, kommunikatörer och pressansvariga som vill lära sig om de speciella krav krissituationer ställer på yrkesrollen. Det är en praktisk bok, vars innehåll står stabilt förankrat i kompetens, erfarenheter och forskning på kriskommunikationsområdet.

Titel: Kriskommunikation – att leda i blåsväder Författare: Sverre Sverredal, Maria Langen Förlag: Sanoma Utbildning Utgivning: 2012 Omfång: 216 sidor Cirkapris: 265 kr exkl moms

En introduktion till offentlig upphandling Offentlig upphandling från A till Ö är en bok för den som snabbt vill sätta sig in i enskilda begrepp eller i delar av/hela upphandlingsprocessen. Boken innehåller också mallar som kan användas vid exempelvis begäran om information, skrivelser, sekretessbegäran och överprövning.

Offentlig upphandling från A till Ö kan användas som ett rent uppslagsverk eller som ett undervisningsmaterial. Den fungerar också som en introduktion för studenter och andra vetgiriga. En rad tematiska register möjliggör en samlad läsning kopplad till ett visst område, till exempel förfrågningsunderlag, anbudsskrivning och kontrakt. Relevanta lagtexter finns samlade på bokens hemsida Titel: Offentlig upphandling från A till Ö Författare: Per Werling Förlag: Liber Utgivning: 2012 Omfång: 354 sidor Cirkapris: 300 kr exkl moms

Mer struktur på jobbet Om vi får en bättre struktur i hur vi arbetar, får vi även mer tid över till det som är viktigt, för oss själva och för våra verksamheter. ”Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar” är ett träningsprogram för dig som vill skapa en smidigare vardag på jobbet. I korta kapitel med användbara råd och tips, blandade med konkreta övningar, lär struktören David Stiernholm dig hur du kan arbeta mer strukturerat genom att organisera, fokusera och automatisera. Boken ger dig olika verktyg, tankesätt, metoder och rutiner som gör dig effektivare, flexiblare och faktiskt lyckligare.

Boken finns även som app till iPhone.

Titel: Klart! Bli superstrukturerad på 31 dagar Författare: David Stiernholm Förlag: Roos & Tegner Utgivning: 2012 Antal sidor: 163 sidor Cirkapris: 225 kr exkl moms

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

KONFERENSGUIDEN

fordon

Kärlek, omtanke och…

choklad! www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

59

KONFERENSGUIDEN

Kärlek, omtanke och… choklad!

Tre behäftade ord som visar vad Aronsborgs Konferenshotell vill ge sina gäster. Fyra mil från Stockholm och bara 30 minuter från Arlanda erbjuder man rekreation alldeles inpå knuten.

A

ronsborg ligger strax utanför Bålsta, alldeles invid Mälaren.

Det första som möter gästerna när de anländer är stora dubbelgrindar av amerikansk stil. Väl genom grindarna och upp mot de tre husen, passerar man en liten golfranch på vänster sida och en stor parkering på höger sida. Blicken vandrar över stora grönytor som används flitigt i olika konferensaktiviteter.

En mötesplats av det större slaget

Aronsborg byggdes 1989 med enda syfte att erbjuda lokaler för konferenser med övernattning, till skillnad från landets många ombyggda konferensgårdar. Där finns idag plats för 390 övernattningsgäster, fördelat på 196 rum, flera restauranger där den största rymmer 400 matgäster samt ett stort antal konferensrum. Den största åhörarsalen tar 500 personer.

– Vi har precis sökt bygglov för att utöka anläggningen med två nya hotellbyggnader. Målet är att öka kapaciteten till 540 bäddar, säger Kai Pasma, vd på Aronsborg.

Det gör Aronsborg till en av de större konferensanläggningarna i Sverige.

– Det finns ett fåtal till som tar emot sällskap på över 500 personer. Det är klart, vi får inte några mängder av så stora förfrågningar – men det händer, säger Kai Pasma.

Han påpekar att trots att anläggningen sväljer så många kan man åstadkomma bra förutsättningar även för mindre grupper.

– Huskroppen är avlång och vi har många olika lokaler, olika våningar och flera restauranger och caféer. Ett mindre sällskap kan till exempel disponera lokaler på en övre våning, och en lagom stor matsal. Det är ingen Finlandsfärja, det ska inte kännas som en tom mässhall.

Nya spa- och poolavdelning

Kai Pasma tillträdde som vd på Aronsborg i augusti 2012.

– När jag kom till Aronsborg hade man påbörjat en stor renovering av spa- och poolavdelningen. Allt var utrivet och där fanns inget annat än betong.

Relaxavdelningen har nu nyligen färdigställts och öppnats upp för gäster.

– Inredningen av den nya relaxavdelningen följer förstås resten av anläggningens utformning – anpassad efter vårt motto: kärlek, omtanke och choklad.

Kärlek med alla sinnen

Choklad, ja. Aronsborg har valt att profilera sig med denna goda, förföriska och välgörande ingrediens. Köksmästaren José Paredes tog initiativet till egen pralintillverkning och idag producerar man cirka 70 000-75 000 praliner om året. Gästerna erbjuds att delta i chokladprovning och chokladtillverkning och det är även en ingrediens som förekommer inte bara i desserter, utan även i förrätter och i frukostlimpan!

60

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

– Frukostbrödet med choklad är en riktig hit, säger Kai Pasma.

Vad betyder ert motto?

– Gästerna ska känna vårt motto med alla sina sinnen när de kommer till oss, med synen, hörseln, lukten – det ska vara kärlek.

När vi ändå talar om maten berättar han att de målmedvetet arbetar med ekologiska varor, Fairtrade och miljöhänsyn – till exempel att minska på köttkonsumtionen till förmån för det gröna. Matavfallet är en annan fråga man engagerat sig i, det slängs oerhörda mänger mat i vårt samhälle och på Aronsborg har man vidtagit flera åtgärder för att påverka det.

Recept för en bra konferens

Hur får man till en bra konferens hos er?

– Allt handlar om förtroende för varandra och det kan man åstadkomma genom att kommunicera. Vi uppmuntrar kunderna att komma hit och titta, känna och träffa oss – provsmaka.

Han gör liknelsen med ett bilköp.

– Köper du en bil så provkör du den först.

När det gäller konferenser är en minst lika viktig faktor att få ett ansikte på kontakten, det underlättar när man väl är på plats.

– Vi vill gärna veta syftet med konferensen, vad som är viktigt och vad som absolut inte får gå snett. Det kan gälla vad som helst, från det stora till lilla, säger Kai Pasma.

Att gå närmare in på vilka aktiviteter som konferensanläggningarna erbjuder brukar inte vara nödvändigt. Som Kai Pasma också mycket riktigt upplyser om.

– Allting brukar gå att få. Så länge det är lagligt kan vi ordna det, säger han skämtsamt.

Men en aktivitet vill han ändå framhålla: – Vi har mobila köksöar för matlagning med upp till 70 gäster, direkt under ledning av vår köksmästare. Det brukar vara en fantastisk stämning i köket med så många fokuserade människor som lagar mat tillsammans.

Populär nattklubb

Aronsborg kan även stoltsera med en egen nattklubb. Den har funnits med sedan start, är endast öppen för konferensgästerna, som är väldigt nöjda med den som det är.

– Vi har ställt frågan till våra kunder om nattklubben behöver utvecklas på något sätt, men tvärtom blir svaren att man är angelägen om att ha den som den är.

Det går dock inte för något sällskap att boka nattklubben utan den är till för alla. För sällskap som vill ha lite mer privat kvällsnöje finns Vinterträdgården och Chocolate Bar. Ett par gånger per år öppnar Aronsborg upp nattklubben för den lokala befolkningen.

– Det har hänt, när vi inte har några andra aktiviteter bokade på anläggningen. Senast i november och det var stor succé, det kom 1200 gäster, men trots anstormningen var det en väldigt lugn och trivsam kväll.

Aronsborg tar inte emot privatgäster utan är ett renodlat konferenshotell. Kunderna finns till stor del bland statliga myndigheter och verk, kommuner och landsting, bland privata företag och en del internationella konferenser.

– Vi ligger bara 30 minuter ifrån Arlanda och fyra mil från Stockholm, så läget är mycket bra. Vi har också den fördelen att inte vara en femstjärnig konferensanläggning. Vi vet att vissa kunder undviker att boka på femstjärniga hotell eftersom det kan sticka i ögonen på omvärlden, säger Kai Pasma.

Malin Ulfvarson

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

Fakta Max konferenskapacitet: 500 Konferenslokaler: 20 Grupprum: 38 Hotellbäddar: 390 Antal restauranger: 4 Restaurangplatser: 400 i största

Personligt boutiqehotell i centrala Göteborg.

Kungsportsavenyn 6 031-767 34 00 • mornington.se Ramavtal med Statliga verk och mydigheter.

S, EREN KONF EEKEND W SPA & AGEN L I ROS

Spa

KONFERENS MED – INSPIRATION SOM MOTIVERAR

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE TEL 0175-309 30

Konferens - Möte - Utbildning Helpension: 1925:- exkl. moms Pris enligt statligt ramavtal, 25% rabatt på konferenslokal

Naturskönt läge på norra Lidingö - nära Stockholm city Kontakta oss tel. 08-506 180 00 lovik@lovik.se t www.lovik.se

61

KONFERENSGUIDEN LANDET

RUNT

Götene: Längtar efter vårsolen

I december blev Götene kommuns första solcellsanläggning klar. Den är monterad på Fornängsskolans sydöstra fasad och delvis på skolans tak. De fasadmonterade solcellerna fungerar också som solavskärmning för fönstren så att det inte blir för varmt inomhus, vilket länge har varit ett problem på skolan. Anläggningen beräknas producera drygt 20 000 kWh el per år vilket motsvarar ungefär vad fyra normala villor drar i hushållsel per år. För kommunen innebär det ungefär 20 tusen kronor lägre elkostnad per år. Dessutom minskar behovet av kyla inne i lokalerna vilket ger ytterligare besparing. För en del av anläggningens kostnader fick kommunen ett statligt bidrag. Detta förbättrade ekonomin i projektet ytterligare.

Gnesta: Skänkte marken till kommunen

Gabriella von Eckerman äger 30 000 kvm mark på Jagbacken där Gnesta scoutkår har en scoutstuga. Familjen von Eckerman har tidigare varit ägare av Södertuna slott och markägaren bor numera i Skåne.

Scouterna äger stugan men har haft ett avtal med markägaren om att få nyttja marken för sin verksamhet. Nu har markägaren genom ett gåvobrev överlämnat marken till Gnesta kommun. Kommunen har i sin tur upplåtit marken till scouterna på samma villkor som tidigare. Nu kan scouterna vara kvar så länge som de önskar.

Uddevalla: Flerspråkiga förskolor fick pris

Sex stycken förskolor i Uddevalla kommun har tilldelats utmärkelsen European Label, en europeisk kvalitetsutmärkelse i språkundervisning.

Flerspråksprojektet handlar om att ta tillvara på kunskap kring interkultur och flerspråkighet samt öka det vardagliga samarbetet mellan modersmålslärare och personal i förskolan. Utmärkelsen delas ut varje år av Skolverket till projekt som bidrar till utveckling och nytänkande i samband med språkinlärning.

Uppsala: Förslag till cykelpolicy

Uppsala kommun har tagit fram ett förslag till policy och handlingsplan för att fler invånare ska använda sig av cykeln som transportmedel. Policyn ska, efter antagande, användas inom både planeringen, byggnation, drift och underhåll. Under arbetets gång har Herbert Tiemens, en av världens ledande experter på cykelvänlig stads- och trafikplanering, tillika Nederländernas officiella cykelambassadör varit inbjuden att tala.

62

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

Linköping; Internationell antidrogkonferens

Den 7-8 mars samlades 40 deltagare från Sverige, Norge, Bulgarien, Litauen, Lettland och Estland i Linköping för att delta i en konferens på temat ”Law enforcement at the frontline of international action on drug control”.

Linköpings borgmästare Ann-Cathrine Hjerdt var en av initiativtagarna till konferensen, som arrangeras tillsammans med European Cities Against Drugs och Polismyndigheten i Östergötland. ECAD bildades 1994 på initiativ av Stockholms stad, som en reaktion mot de krafter som dragit igång en rörelse för legalisering av narkotika. ECAD har idag 251 medlemsstäder i 30 länder i Europa, varav 49 svenska kommuner.

Karlskrona: Har en vision för 2030

Karlskrona har en ny målbild för framtiden – Vision Karlskrona 2030. Bakom visionen står medborgare, näringsliv och samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Visionen bygger på en mängd synpunkter från kommuninvånare, politiska partier, föreningar, organisationer och näringsliv.

– Nu vill det till att vi alla också funderar på hur vi kan hjälpas åt för att förverkliga visionen, det är inget som kommunen kan göra på egen hand, säger kommundirektör Ingrid Augustinsson Swennergren.

De närmaste åren prioriteras fem utvecklingsområden: attraktiv livsmiljö, snabba kommunikationer, utbildning och kunskap, upplevelsernas Karlskrona och näringslivets Karlskrona.

Skellefteå: Dialog om drömstaden

Drömstad, är namnet på Skellefteå kommuns månadslånga satsning på medborgardialog kring stadskärnans framtid. Från 28 februari till 28 mars höll kommunen öppet hus, med utställning och inbjudan om öppen dialog, om stadsutvecklingen, den omdebatterade nya centrumbron och tankar kring innehållet i det blivande kulturhuset.

Både politiker och andra nyckelpersoner har varit på plats.

Trelleborg: Letar brudpar

Just nu söker Trelleborgen ett par som vill viga sig i samband med Slaget om Trelleborgen första helgen i juli.

– Vi kan lova något alldeles speciellt, försäkrar borgherren och vigselförrättaren Ulf Bingsgård, till vardags kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Trelleborg.

– Vi har en vikingaborg som kuliss och det kommer att finnas gott om vikingar som både underhåller och hyllar brudparet. Vad vi vet är det ingen annan som ordnar bröllop av det här slaget.

Det är tredje året Trelleborgs kommun arrangerar ett bröllop som en del i firandet av Slaget om Trelleborgen. Giftaslystna kan höra av sig till Trelleborgen.

Ulf Bingsgård och Ylva Kristina Ekelund.

Foto: Ingrid Wall. CC

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

63

PLA TS:

INTERVJU

Wis

by S t

rand

, Str

OFFENTLIGA AFFÄRER TILLBAKA I ALMEDALEN!

and

väg

en 4

För tredje året i rad är vi på plats under Politikerveckan där vi tillsammans med partners arrangerar ett antal högintressanta seminarier inom bland annat upphandling och e-förvaltning.

Foto: Jörgen Bo rg

Den 1-2 juli kommer du bland annat att få ta del av: Debatt om framtidens goda affärer

Anders Wijkman berättar om upphandlingsutredningen och hur framtiden ser ut, tillsammans med bland andra representanter från Advokatfirman Lindahl, SKL och Svenskt Näringsliv.

Offentliga Affärers klassiska mingel

Mingla i den värmande kvällssolen på Kallbadhuset.

Ta en svalkande drink och njut av de svajande palmerna samtidigt som du lyssnar till den hemliga artisten.

Offentliga Affärer tillsammans med partners välkomnar dig till Kallbadhuset den 2 juli kl. 18.00!

Arrangör:

ET PROGRAMM KORT! M O N I S P P SLÄ

Håll utkik på aaffarer.se ig tl n e ff .o w w w

Partners och medverkande organisationer:

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla som vill delta.

För mer information och programtider läs mer på www.almedalsveckan.info/ Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se För 64anmälan till minglet besök www.offentligaaffarer.se eller kontakta sarah.nilsson@hexanova.se

INTERVJU

Perspektiv på offentligt ledarskap Lång erfarenhet ger inga garantier för framgångsrikt ledarskap.

Det krävs en kontinuerlig reflektion och strävan att utvecklas vidare, säger PwCs främste rådgivare inom kommunalt ledarskap, PO Gunnarsson. Han ser också att individer och personlighet är viktigare än till exempel formell utbildning.

F

ör tio år sedan gick PO Gunnarsson från tjänsten som stadsdirektör i Helsingborg till rådgivare hos konsultföretaget PwC. Sedan dess har han arbetat med närmare 100 kommuner, regioner och bolag i hela landet, från norr till söder. Vi är nyfikna på vilka erfarenheter han gjort under de här åren?

– En erfarenhet är att det inte går att dra några förhastade slutsatser kring verksamheten utifrån vilka partier som för tillfället styr i en kommun. Det handlar om människor, vilka är ansvariga, vilka driver utvecklingen? Har kommunen/staden en vision som riktmärke?! Man kan uträtta mycket bara man hittar ett sätt att samarbeta och frigör energin i organisationen. Ledarskapet är ofta avgörande, för att få verksamheten att arbeta mot gemensamma mål, säger PO Gunnarsson.

Vill se tydligare mål från staten

Vikten av gemensamma mål kan inte nog understrykas, och behovet är inte bara stort på kommunal nivå – utan även på nationell nivå.

PO Gunnarsson ger oss en samhällsbetraktelse.

– Sverige är ett fantastiskt land och ett land som har lyckats bra. Men – vi står inför stora utmaningar, vi har till exempel en bekymmersam och allt tydligare segregation i samhället, säger han. Andra exempel som hänger ihop med segregation och ökade motsättningar är integrationsfrågorna, olika villkor i utbildning med mera.

Det ska finnas god utbildning och arbete till alla, vi ska förhindra att människor hamnar utanför samhället och vi behöver öka takten på bostadsbyggandet. För att komma till rätta med våra gemensamma problem behövs tydliga målbilder och en öppnare och mera uppriktig dialog.

– Vi behöver en tydlig bild av hur Sverige ska se ut om 10-20 år. Jag tycker inte att dagens politiker erbjuder några riktigt tydliga målbilder. Ofta undviks de riktigt svåra och brännbara frågorna. Flera av oss behöver

delta i dialogen om hur det framtida Sverige ska se ut. Naturligt nog känner kommunerna ett behov av att arbeta fram egna målbilder och visioner, säger han.

Han menar att det finns en stor utvecklingspotential häri, och framhåller att kommunpolitikerna och kommunernas professionella ledare än så länge är bättre på målbilder än våra nationella politiker.

Regering och riksdag borde ta uppgiften på större allvar och ha en mer aktiv roll, framtiden handlar inte bara om tillväxt och fler jobb.

Han återkommer till de utmaningar Sverige har.

– Vi har ett bra utgångsläge med stora tillgångar men det finns ändå stora utmaningar och svårigheter. Jag är absolut för valfrihet men när vi fritt kan välja till exempel skola ser vi också att segregationen ökar. De flesta som har möjlighet väljer bort skolor och bostadsområden som är ”stökiga” och upplevs som mindre trygga och trevliga. Det finns också många exempel där allmän egendom som skattebetalarna finansierat ”reas” ut och det känns inte rätt.

Det faktum att vissa städer och orter har 15 procent ungdomsarbetslöshet är förstås oacceptabelt! Dessa frågor borde diskuteras mer öppet och allvarligt, anser han.

Cities of the future

För sex-sju år sedan tog PWC initiativ till en global undersökning med den övergripande frågan vilka strategiska utmaningar som stora städer runt om i världen har identifierat som de största och viktigaste, och hur man tänker ta sig an dem. Rapporten fick stort genomslag i internationell press.

PO Gunnarsson är ansvarig för PwC rådgivningsaffär inom kommunal sektor och för de tre nationella ledarskapsutvecklingsprogram som PwC erbjuder kommundirektörer, kommunstyrelseordförande och andra toppchefer inom kommunsektorn.

Han har 20 års egen erfarenhet från kommunal sektor, däribland som stadsdelschef och stadsdirektör i Helsingborgs stad. Han har också skrivit två böcker om ledarskap, Ledarskapets ABC samt en bok om ägarstyrning, och en tredje är på gång.

– Jag arbetar med en bok som samlar alla erfarenheter från våra ledarutbildningsprogram och erfarenheter från kommunerna under tio år, säger PO Gunnarsson.

– Vi kunde se att de strategiska frågorna är ganska samstämmiga runt om i världen, med undantag av den afrikanska kontinenten, som har mer fokus på överlevnadsfrågor. Studien erbjuder en modell för att titta mer specifikt på städer och regioners utveckling och hur man tänker kring kapital i form av miljö, kultur, kommunikation, intellektuellt kapital, med mera. Då kan vi göra jämförelser som kan vara intressanta för städerna, och i förlängningen för oss alla.

Fler rapporter har sedan publicerats kring frågan om en stads attraktivitet och tillväxtpotential. I rapporten Cities of Opportunity från 2011 (fjärde utgåvan) rankas Stockholm på fjärde plats, av totalt 26 städer, efter storstäder som New York, Toronto och San Francisco. Stockholm rankas högst inom innovation och intellektuellt kapital, hälsa, säkerhet och trygghet samt livskvalitet.

– I Sverige är det väl egentligen bara Stockholm, Göteborg och Malmö som kan platsa i kategorin större städer, men vi kan ändå använda materialet i utvecklingsarbete med mindre kommuner. Att ha en stor och brett upplagd undersökning som grund för vårt utvecklingsarbete är givande för vår kunskapsbas och för att informera om hur man tänker på andra håll, i frågor om ekonomisk utveckling, urbanisering, segregation, migration, hur man bygger hållbara tillväxtområden och mycket annat.

Det ger tyngd och legitimitet åt vårt arbete, vi tycker att vi har något spännande att komma med, säger PO Gunnarsson.

Utveckling av ledarskapet

Inte sällan behöver kommuner arbeta igenom syftet och agendan med ledningsgruppen, menar PO Gunnarsson.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1-2 2013

PO Gunnarsson anlitas bland annat av kommuner som beslutat sig för att ta ett samlat grepp om hur kommunen ska ledas.

65

INTERVJU – Då har ofta politiker och tjänstemän tillsammans bestämt sig för att stärka ledarskapet, med tydlig koppling till vision och framtidsbild. Man har definierat ett antal mål, till exempel att förbättra näringslivsklimatet, skapa nya arbetstillfällen, locka dit nya kommuninvånare. Det är ett strategiskt arbete men mot mycket verksamhetsnära mål.

Majoriteten av uppdragen kommer från kommuner eller kommunala bolag.

Uppdragen kommer från hela landet – från norr till söder. Han reser mycket, minst 150 resdagar per år och 70-80 hotellnätter.

– Det är fantastiskt roligt och väldigt konkret, vi tittar på kommunernas styrkor, vad som behöver utvecklas, kommunens värden.

Framförallt värdesätter han sina möten med människor.

– Samtidigt som jag försöker förmedla kunskap och bidra, så lär jag mig saker hela tiden. Lång erfarenhet i sig är inga garantier för framgång. Man måste reflektera mycket.

Jag har ett ständigt lärande i arbetet och överväger alltid hur jag kan göra något bättre.

En annan återkommande uppgift för PO Gunnarsson är ledningsgruppsutveckling.

Hans erfarenhet är att ledningsgrupperna ofta har utmaningar att arbeta med.

– Inte sällan behöver man arbeta igenom syftet och agendan med ledningsgruppen.

Det är ett återkommande uppdrag för mig.

Han blir även ombedd att bidra vid utarbetande av affärsplaner i kommunala bolag.

– Det anknyter till de övriga uppgifterna.

Affärsplaner måste utvecklas utifrån den omvärld som hela tiden förändras och i nära samverkan med verksamheten och dess företrädare.

Det är en av de viktiga frågorna som tas upp under de ledarutvecklingsprogram som han ansvarar för, som vänder sig till kommundirektörer, toppchefer, förvaltningschefer och politiska ledare från hela landet.

PwC anordnar tre nationella program som är uppbyggda med fem utbildningstillfällen om två dagar.

– Vi har lagt upp utbildningarna som träningsläger, det är viktigt att öva, pröva och träna sina färdigheter.

Bland annat får deltagarna lista vilka uppgifter de anser vara viktiga i det strategiska ledarskap de utför, en idealbild. Därefter går man hem och för dagbok i ett antal veckor, för att sedan analysera om det är så de arbetar.

– Ofta lägger man mindre tid än man tror på det stödjande och coachande ledarskapet. Orsaken är att det administrativa arbetet och möten slukar mycket tid.

Lösningen blir att se över arbetsuppgifterna och försöka hitta sådant som går att delegera, som går att utföra smartare eller som man helt kan avvara.

Utmaningar för den offentliga ledaren

Öva på sitt uttryck

PO Gunnarsson känner sig hemma när han besöker kunder i kommunerna.

Vilka är de konkreta utmaningarna för chefer i kommunerna?

– Hur man använder sin tid, förmågan att prioritera och ägna sig åt rätt saker. Det finns många ambitiösa chefer som lägger oerhört många arbetstimmar varje vecka, men risken är att man som chef arbetar med fel saker.

PO Gunnarsson, om att byta sida Under början av 80-talet skrev PO Gunnarsson in sig på doktorandutbildningen i Lund och planen var att doktorera. Men det blev jobb i en kommun istället och sedan rullade det på snabbt, den första chefstjänsten fick han, 28 år gammal – 1986 var PO en av Sveriges yngsta socialchefer. 1990 blev hans stadsdelschef i Helsingborgs stad och mellan 1995-2002 var han stadsdirektör.

– Så jag känner mig rätt hemma när jag besöker kunder i kommunerna.

Hur kommer det sig att du bytte sida?

– Under våren 2001-2002 gick jag själv PWC:s kommundirektörsprogram och träffade där Jan Sturesson. Det var han som lockade mig att börja på PWC och samtidigt visste jag att den nya politiska majoriteten ville välja ”sin” nya stadsdirektör. Det var nog rätt på alla sätt efter sju år på posten. Jag hade dittills bytt jobb ungefär var femte år och längtade efter något nytt.

Det var ändå ett stort steg, förklarar han, att börja arbeta som konsult.

– Visst blir man utvärderad och bedömd även i offentlig sektor, men som konsult blir man det i ännu större grad. Kunden vill känna direkt att man fått något av värde. På det sättet får man en mycket snabb återkoppling.

– Det är roligt, omväxlande och spännande. Och väldigt mycket resande, säger han.

PO Gunnarsson ser att en människas personliga egenskaper och viljan att utvecklas är avgörande för vilken typ av ledare man blir men också förmågan att kommunicera begripligt och övertygande.

– Man bör ha klart för sig vilken känsla man vill förmedla innan man kliver upp på en scen. .

Deltagarna på utbildningen får möjlighet att träna tillsammans med proffs.

– Det är kompetenta chefer som deltar, men det finns alltid möjlighet att utvecklas.

Till utbildningarna anmäler sig både enstaka chefer, liksom grupper av chefer från samma organisation.

Idag är det inte enkelt att rekrytera chefer och ledare till kommuner.

– Chefskapet lockar inte dagens 25 - 30 -åringar lika mycket som förr. Jag tror man ska ta det på allvar och inse att det även är en viktig fråga för att rekrytera kompetens generellt.

– Det hänger ihop, ett bra ledarskap drar till sig bra medarbetare. Det är roligare att jobba i en sådan organisation, säger PO Gunnarsson.

Malin Ulfvarson

Nästa nummer av Offentliga Affärer kommer den 27 maj Missa inget – prenumerera. Gå in på www.offentligaaffarer.se och teckna en helårsprenumeration för 595 kronor.

66

Offentliga Affärer 1-2 2013 | www.offentligaaffarer.se

i tlig onom n e f k Of E på entlig r e tn ff Par ef & O Ch

PROBLEM SKA INTE GÖRAS STÖRRE ÄN NÖDVÄNDIGT. DETSAMMA GÄLLER LÖSNINGAR. Du vill ha raka svar och tydliga råd. Det är en ambition vi delar, oavse komplexiteten i problemet. Vi behärskar affärsjuridikens alla områden och har spetskompetens inom bland annat life science, immaterialrä , teknologi, media och telekom. www.lindahl.se

pü llare Chef ä t s t U ntlig Offe

ework.se

Vi samlar inte bara pü branschens bästa konsulter.

Det fina är att vi metodiskt matchar dem mot dina exakta behov.

Genom eWork für du snabbt tillgüng till 60 000 konsulter med specialistkompetens inom IT, telekom, teknik och affärsutveckling. Med vür unika matchning hjälper vi fÜretag och organisationer att hitta rätt konsult, fÜrhandla fram rätt pris och skÜta administration och XSSI|OMQLQJ (Q LQQRYDWLY VDPDUEHWVIRUP I|U EHKRYVDQSDVVDG à H[LEHO RFK HIIHNWLY NRQVXOWI|UV|UMQLQJ RDYVHWW RP GHW JlOOHU NRPSOH[D OHYHUDQVHU HOOHU HQ LVROHUDG NRQVXOWLQVDWV En komplett konsultleverantÜr med andra ord. Kontakta oss pü 0200-29 55 00 sü berättar YL H[DNW KXU YL NDQ VSDUD WLG NDSD GLQD NRQVXOWNRVWQDGHU RFK RSWLPHUD NYDOLWpQ

Reshaping consulting