Offentliga Affärer nr 1 2017 by Hexanova Media Group AB

F ör a tt ku n s kap är källan t ill goda affärer

UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA ASPEKTER AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS FÖRSLAG

Risker för visselblåsare trots ny lag Årets offentliga chef är utsedd ”Jag strävar för det jag tror på, och jag tror på den kommunala verksamheten.” - Birgitta Roos

ÄR DU REDO FÖR

CYBERKRIG? PROFILEN

25år

ZIYENE MELKI

UPPHANDLARE OCH BÄST I GENIKAMPEN

Tack för årets Offentlig Chef! Välkomna tillbaka 2018

“En arena för viktiga samtal om ledarskap och styrning i framtidens offentliga förvaltning” Micael Mathsson, Grundare, Gaia Leadership

“Ett bra forum för att nätverka med andra chefer. Tydligt fokus på ledarskapsfrågor och aktuella ämnen“ Anna Svensson, Primärvårdschef, Landstinget i Blekinge

Årets Offentlig Chef uppskattades av många och besöktes av hela 350 ledare från hela Sverige.

, R Å I R TACK FÖ UARI 2018

N A J I S E S VI

Upphandlingsdagarna 2017 besöktes av 806 deltagare!

vi fick fortsatt höga betyg - tack för att du bidrog Vi hoppas att få se dig på plats även nästa år

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

kun ska För att

lan p är käl

LEDARE

a affä rer till god

Risker för are visselblås trots ny lag

INGSUPPHANDL RÄTTSLIGA AV ASPEKTER VÄLFÄRDSGENS UTREDNIN FÖRSLAG

Ledarskap altning | ik | E-förv

Årets offentliga chef är utsedd jag tror ar för det ”Jag sträv jag tror på den på, och ten.” verksamhe kommunala - Birgitta Roos

O FÖR

Nr 1 2017

| Pris 99 kr

Jurid andling | gen | Upph | 25:a årgån

ÄR DU RED

CYBERNKERMIGE?LKI PROFILEN

| Hållbarhet

25år

ZIYE UP PH AN

DL AR E

NI KA ST I GE OC H BÄ

MP EN

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Malin Vester malin.vester@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter Catharina Piper Ulf Nygren Einar Lindqvist

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Hur trygga är svenskarna egentligen? Trygghet sägs definieras som i första hand en upplevd känsla och inte hur säker, trygg du egentligen är. Alltså, exempelvis känslan av att kunna spatsera runt i sin stad utan att risken att bli utsatt för våld, överfall eller påhopp via sociala medier eller andra nätverk där du intet ont anande medverkar. Denna känsla påverkas självklart av allt det vi ser, hör och läser. Om du ideligen exponeras för bilden av ett kaotiskt samhälle där samhällsfunktionerna i flera stycken verkar fallera så upplever du dig inte särskilt trygg. Frågorna kommer med automatik, vad händer om jag själv ramlar och behöver hjälp, kommer ambulansen eller är de för rädda för att rycka ut i området där jag bor? Om det börjar brinna? Översvämningar, eller i värsta fall, om jag skulle behöva polisiär hjälp, Finns det ens några poliser kvar? Har buset helt tagit över? Cyberkrig! Vår egen rubrik på detta nummer av tidningen, kanske inte skrämmer gemene man i större utsträckning, men vi valde rubriken då problemet faktiskt existerar och myndigheterna numera skärpt varningen till landets offentliga organisationer. Möjligen bidrar vi alltså själva i att stärka otrygghetsbilden något. Men hur är det då egentligen med tryggheten och känslan av densamma i det svenska samhället?

Med tanke på resonemanget jag redan fört så kan du säkert ana att jag ser ett visst problem med den icke granskade bilden av otrygghet som dagligen sprids i diverse mer eller mindre seriös media. Inte desto mindre måste vi förhålla oss till nutidens informationsflöden och självklart är det just känslan det handlar om, för om vi medborgare upplever oss otrygga kommer det om inte annat att få allvarliga konsekvenser på vårt framtida samhälle. Detta då vi i stor utsträckning gör våra val baserat på just känslor. Känslor styr hur vi agerar, hur vi responderar och hur vi faktiskt röstar när vi går till val. Desto viktigare då att bilden är hyfsat nyanserad och i viss utsträckning granskad innan den kommuniceras. Så, om vi som tidning skall kunna påverka detta viktiga ämne i någon riktning vill vi alltså vare sig bekräfta eller dementera utan att vidare granskning eller överväganden sker. Vår text om cyberkrig är således hämtad från verkligheten, åtminstone den upplevda verkligheten hos de som arbetar med frågorna i landets offentliga verksamheter. Vidare är det vi under året kommer att skriva om bekräftat av myndigheter såsom Säpo, som släpper allt mer information om främmande makt som genom offentliga upphandlingar, hackers och andra knep försöker tillskansa sig information eller helt enkelt testa vår känslighet mot samhällsstörningar. Syftet! Det kan vi bara ana än så länge. Inte desto mindre blir vårt bidrag ett antal artiklar med koppling till trygg och säkerhetsfrågor under detta året, och inte minst planerar vi en konferens /mötesplats där samtliga inom svensk offentlig sektor kan delta för att lära sig mer, debattera och bygga nätverk i syfte att samla kraft, sprida riktig information och utveckla tryggheten i vårt svenska samhälle. Vi hoppas att du som berörs av frågorna, liksom vi ser till samhällets bästa och skall känna dig inspirerad nog att besöka vår nya mötesplats kallad trygg & säker som skall genomföras i februari 2018, där hoppas vi kunna få en del av svaren på frågan i rubriken ovan.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

Sveriges Offentliga Inköpares årskonferens Gävle konserthus, 24-26 april 2017 Föreläsningar, underhållning och umgänge av högsta klass. Spännande exempel på upphandlingar som genomförts runt om i landet och många utställare. UR PROGRAMMET Paul Ronge, Medieexperten som alla talar om Ardalan Shekarabi, ministern som brinner för upphandling Johanna Berlin, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut om livscykelanalys (LCA) Resan för Akademiska hus till att bli en upphandlande enhet Securitas berättar mer om sitt löfte inför den offentliga affären Pär Holmgren om hur vi kan undvika framtida klimatförändringar och miljöhot Helena Brynolfsson om spendanalys i praktiken Bankettmiddag på Gasklockorna

Medlemspris 4 500 kr (inkl. middag). Ordinarie pris: 6 300 kr (exkl. middag). Läs mer och anmäl dig på soi.se

DFÖRANDE E MM

MOD

ÖM

Offentliga Affärer nummer 1 2017

Profilen Ziyene Melki Måste man vara ett geni för att vara upphandlare? Kanske inte. Men Ziyene Melki är upphandlare i Malmö stad – och vann SVT:s program Genikampen i höstas.

14 | debatt Vad gäller välfärdstjänster innehåller nya LOU bl.a. bestämmelser om s.k. reserverade kontrakt, enligt vilka deltagandet i en upphandling under vissa villkor får reserveras för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är yrkesmässig integration.

18 | upphandling Banditer i dina korridorer? Det var namnet på en paneldiskussion på Upphandlingsdagarna, som handlade om hur vi håller den organiserade brottsligheten borta från offentlig upphandling.

24 | ledarskap

40 | krönika

Birgitta Roos Offentlig Chef 2016 ”Jag strävar för det jag tror på, och jag tror på den kommunala verksamheten.” Läs mer på sidan 27.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

Genom att analysera några olika artiklar och genomförda undersökningar och komplettera det med lång erfarenhet av outsourcingmarknaden i Sverige, kan jag inte annat än bli förvånad över att inte fler organisationer inom offentlig sektor i Sverige väljer att nyttja de effekter som en väl genomförd outsourcing kan medföra.

44 | säkerhet Svenska kommuner är sämst skyddade mot cyberhot av tio jämförda branscher. Nästan tio procent av Sveriges kommuner saknar skydd för att hantera medborgarsäkerhet vid hackerattacker.

PROFILEN | Ziyene Melki ”De som sett programmet förstår av min reaktion hur det var, den säger mer än tusen ord! Det var uppriktig glädje, förvåning och skratt.”

Personligt: Namn: Ziyene Melki År: 29 Familj: Mamma, pappa, bror Utbildning/bakgrund: Juristprogrammet vid Örebro Universitet. Intressen: Familj, träning, Malmö FF och dess matcher.

UPPHANDLAREN S VANN GENIKAMP Text Bo Höglander

OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Ziyene när hon hade en lucka i sin välfyllda agenda.

Måste man vara ett geni för att vara upphandlare? Kanske inte. Men Ziyene Melki är upphandlare i Malmö stad – och vann SVT:s program Genikampen i höstas. Bland konkurrenterna fanns en partikelfysiker och ett kansliråd vid regeringskansliet.

Att hon hamnade i offentlig upphandling var litet av en slump. Hon hade gått ut juristlinjen i Örebro men upplevde inte att hon hade de kontakter som krävdes för att direkt få ett juristjobb. I hemstaden Malmö pågick ett projekt i stadens regi för unga mellan 18-24 år. Staden gick in och betalade lönen för en arbetssökande i sex månader. Ziyene berättar: – Jag kontaktade projektledaren och åkte in med alla mina betyg. Man skulle hitta en tjänst som passade personen och dennes utbildning. Jag kom

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

till upphandlingsenheten. Först visste jag inte ens vad upphandling var, men jag lärde mig snabbt och blev alltmer intresserad. Upphandlingsenhetens dåvarande chef Sanny Hell blev lite av min mentor och när det hade gått sex månader beslutade han att jag skulle få en tillsvidareanställning. Sedan har det rullat på. Ziyene föräldrar är syrianer från Turkiet som bosatte sig i Tyskland och senare i Malmö. Hon är själv född och uppvuxen i Malmö. Att hon tidigare genomfört en upphandling av tolktjänster åt Malmö stad ska inte kopplas samman med att språk är viktigt i familjen. Pappan talar syrianska, turkiska, arabiska, kurmanji, tyska och svenska. Ziyene själv behärskar svenska, syrianska, engelska och tyska – och lite franska. Hur var det att bli uttagen och tävla i Genikampen och dessutom vinna? – Det hela började med att jag såg en status på Facebook som en kompis som jobbade på produktionsbolaget hade lagt ut. Jag frågade honom vad det var frågan om och helt plötsligt var jag inbokad på en intervju. Då först fattade jag att det var ett TV-program som skulle spelas in. Efter det blev Ziyene uttagen till casting. Hon såg det som en erfarenhet att lära av och tänkte aldrig att det

OM EN

skulle gå så långt som att hon skulle komma med i programmet. De som kallats fick träffa läkare, psykolog och genomgå olika intelligenstester. – Jag åkte hem, nöjd med att ha kommit så långt. När jag sedan fick ett mejl om att jag gått vidare

i uttagningen men ännu inte var utvald så tänkte jag att jag nog ramlar ur under resans gång under de fortsatta testerna. Mitt under årsdagarna 2016 med Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) i Göteborg kom beskedet med texten: ”Grattis, du är en av tolv utvalda”. Ziyene tyckte egentligen inte att hon platsade men bestämde sig för att svara ja och tänkte ”jag får ta det som det kommer”. I juni 2016 började inspelningarna och hon var supernervös. Jag träffade alla andra, den ene smartare än den andre och tänkte: ”vad gör jag här?” Man skulle bygga saker och det var massor med matte och kemi. Och här var jag, en humanist!

GENIKAMPEN

PROFILEN | Ziyene Melki

I början utfördes tävlingarna genom att två lag möttes.

I dag jobbar Ziyene uteslutande med tjänsteupphandlingar

Efteråt genomfördes en duell mellan två deltagare, en från

där det gäller det att få kvalitet i tjänsten.

varje lag. Den som förlorade blev utslagen ur tävlingen. Ziyene tror att hennes samordnande roll och förmåga att

– Det gäller att ställa samman ett förfrågningsunderlag

tänka strategiskt samt fokusera på det viktigaste är en

med tydliga skakrav och strikta uppföljningsrutiner och

anledning till varför hennes lag hade framgång.

avtalsvillkor så att åtagandena har en viss avskräckande effekt för de som inte har för avsikt att leverera i enlighet

Och hur var det att vinna alltihop?

med avtalet. Det måste tydligt framgå att det får kännbara

– De som sett programmet förstår av min reaktion hur det

konsekvenser om man senare inte levererar enligt avtalet.

var, den säger mer än tusen ord! Det var uppriktig glädje,

Jag jobbar alltid efter principen ”hoppas på det bästa men

förvåning och skratt.

förbered dig alltid på det värsta”

Har vinsten hjälpt dig i ditt övriga liv och jobb

Det största problemet med LOU är enligt Ziyene att det är

– kanske stärkt självförtroendet?

svårt att komma ur ett icke fungerande avtal.

– Ja, jag blev tvungen att utveckla min förmåga att prestera under stress för att ha en chans. Jag fick även

– Och det är kanske i första hand inte LOU:s fel utan de

bättre självförtroende – jag har lärt mig att lita på att jag

svenska domstolarnas restriktiva tolkning av LOU som i

själv och det känns som att jag är kapabel till att klara allt.

sin tur skapar prejudikat vilket resulterar i ett juridiskt alltför begränsat rörelseutrymme.

Hur skulle du beskriva jobbat som upphandlare? – Det är ett rätt utmanande jobb, på olika sätt. Dels

Hur tillbringar du din fritid och vilka intressen har

handlar det ofta om mycket pengar. Dels ska man lyckas

du?

få till stånd ett väl fungerande avtal – och det innan man

– Mycket handlar om att umgås med vänner och familj.

vet vem man ska teckna det med! Man måste tänka efter

Sedan gillar jag att träna. Formen varierar, det kan vara

före. Upphandla kan många göra, men att göra det bra

dans, body balance, eller olika pass på gymmet. Jag följer

kräver litet mer.

även Malmö FF när allsvenskan drar igång, jag går ofta med min bror och min kusin och några vänner till. n

Du var nominerad till Årets Upphandlare också. Berätta! Det kändes roligt och hedrande! Det roliga är att det var en leverantör (Språkservice AB, redaktionens anmärkning) som nominerade mig. Även en enhet i Malmö stad gjorde det, men motiveringen togs från leverantörens nominering. Bland annat nämndes min förmåga att fatta snabba beslut. Vilka är de största utmaningarna för Upphandlarsverige, enligt din mening? – För varje upphandlare gäller det att få till stånd en bra affär där alla är nöjda, även leverantören. Lika viktigt som att vi är bra beställare är det att det finns bra leverantörer. Vi upphandlare gör inget för vår egen skull – allt gör vi för andra!

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

Kunskap ger trygghet Vi på Colligio är stolta över att kunna erbjuda några av marknadens mest uppskattade utbildningar. I samband med den nya lagen har vi uppdaterat samtliga utbildningar för att du ska vara helt förberedd och trygg med de nya reglerna. Colligio har genom åren diplomerat cirka 1 000 upphandlare vilket gett oss stor erfarenhet kring vilka utbildningsinsatser som efterfrågas.

STOCKHOLM

Som deltagare ges du en uppdaterad och komplett utbildning för att genomföra dina upphandlingar på bästa sätt. Vi erbjuder dig värdefulla praktiska och verklighetsbaserade exempel inom offentlig upphandling.

Introduktion LOU/LUF – 14/3, 23/5, 27/9, 6/12

Diplomerad Upphandlare – 28/3, 31/10 Grundutbildning Upphandlare – 16/5, 12/9, 14/11 Nya Upphandlingslagstiftningen – 7/3

GÖTEBORG Diplomerad Upphandlare – 3/10

Delta i någon av Colligios utbildningar

Grundutbildning Upphandlare – 21/3, 24/10

Du får ta del av spetskompetens och erfarenheter från Colligios egna experter samt externa föreläsare.

Introduktion LOU/LUF – 4/4, 21/11

Läs mer och anmäl dig till någon av våra utbildningar på www.colligio.se/utbildning.

JÖNKÖPING Grundutbildning Upphandlare – 7/3, 26/9 Introduktion LOU/LUF – 29/3, 11/10

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2016 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

FALUN

GÖTEBORG

JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

UPPHANDLINGSRÄTTSLIGA ASPEKTER AV VÄLFÄRDSUTREDNINGENS FÖRSLAG Text Catharina Piper,

I debatten kring vinster i välfärden, har det

för vissa sociala tjänster och andra särskilda

Advokat vid Advokatfirman Lindahl Malmö

inte tydligt nog uppmärksammats att Välfärds-

tjänster i samband med behandlingen av Väl-

utredningen faktiskt har haft en hel del upp-

färdsutredningen förslag. I upphandlingsdirekti-

handlingsrättsliga frågor på sitt bord. Nedan

ven möjliggörs vidare införandet av ett förenklat

följer en kort analys gällande Välfärdsutred-

och mer flexibelt regelverk för upphandling av

ningen ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv.

välfärdstjänster. Regeringen har i förarbetet till nya

Vad gäller välfärdstjänster innehåller nya LOU

LOU också angett att det nationella handlingsut-

bl.a. bestämmelser om s.k. reserverade kon-

rymmet vid upphandling av sociala tjänster och

trakt, enligt vilka deltagandet i en upphandling

andra särskilda tjänster ska tas tillvara samt att

under vissa villkor får reserveras för skyddade

Välfärdsutredningen har fått i uppdrag att föreslå

verkstäder eller för leverantörer vars främsta

nya regler för upphandling av välfärdstjänster.

syfte är yrkesmässig integration. I förarbetena

Välfärdsutredningen överlämnade i november ett

till nya LOU anger regeringen att de avser att

betänkande, Ordning och reda i välfärden (SOU

återkomma till frågan om reserverade kontrakt

2016:78), till regeringen. Även om Välfärdsutred-

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

ningen har ett tydligt syfte att begränsa vinster i välfärden

omfattar bl.a. fristående förskolor och skolor, hemtjänst,

så innehåller den vissa delar som ur ett upphandlingsper-

HVB, boenden för äldre, assistans och annan verksam-

spektiv kan vara av intresse.

het för funktionshindrade samt all typ av hälso- och sjukvård. För att få ett tillstånd att motta offentlig finansie-

Det är inte möjligt enligt utredningen att i en upp-

ring ska den juridiska personen kunna visa att offentliga

handling generellt ställa krav på att endast idéburna aktö-

medel inte genererar något större överskott i verksamhe-

rer ska tilldelas kontrakt eller möjligt att reservera kontrakt

ten. Kommuner och landsting föreslås vidare endast att

till enbart idéburen sektor (om det finns ett gränsöver-

få ge ersättning i enlighet med avtal till juridiska personer

skridande intresse). Det finns dock enligt utredningen

som har ett tillstånd att ta emot offentlig finansiering.

möjlighet att reservera deltagandet i ett upphandlings-

Utredningen föreslår att Statens skolinspektion och

förfarande för vissa tjänster till organisationer som bl.a.

Inspektionen för vård och omsorg ska ha ansvaret för

återinvesterar eventuell vinst. Utredningen föreslår därför

tillståndsprövning och tillsyn av de föreslagna bestäm-

att denna möjlighet införs i den föreslagna regleringen av

melserna.

upphandling av välfärdstjänster i LOU. Även om det idag inte är möjligt att reservera kontrakt till enbart idéburna

Utredningen lämnar också ett antal förslag som

aktörer, bedömer utredningen att det under vissa förut-

syftar till att i högre grad ta vara på de utrymme som

sättningar kan vara möjligt att ställa krav på de aktörer

finns i direktivet för att skapa ett mer flexibelt regelverk

som deltar i en upphandling att återinvestera eventuell

för upphandling av välfärdstjänster. Utredningen föreslår

vinst i verksamheten.

bl.a. att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet på 750 000 euro ska undantas

Utredningen har vidare som förslag att det endast är

från nya LOU, i de fall upphandlingen inte har ett bestämt

juridiska personer som har tillstånd som ska få ta emot

gränsöverskridande intresse. Finns ett sådant intresse

offentlig finansiering inom välfärdssektorerna. Kravet

ska endast vissa bestämmelser i lagen tillämpas. Det

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

g 15

UPPHANDLING | Juridik ankommer på den upphandlande myndigheten att bedöma

marknaden i Sverige idag är denna marknad avreglerad med

om en upphandling har ett bestämt gränsöverskridande

ett flertalet vårdgivare som är utlandsägda och/eller som

intresse. Upphandlingsmyndigheten ska ges i uppdrag

har verksamhet i andra länder. Detta innebär att marknaden

att utforma en vägledning avseende dels vilka förhållan-

kännetecknas av ett bestämt gränsöverskridande intresse.

den som kan beaktas vid bedömningen av om det finns

Vidare kan det konstateras att flertalet kontrakt inom vård

ett gränsöverskridande intresse, och dels vilka krav som

och omsorg överstiger tröskelvärdet på 750 000 euro om

följer av EU-rätten i de fall ett sådant intresse finns. Vidare

man beaktar alla köp av samma slag (sociala tjänster) som

föreslår utredningen att upphandlingar av välfärdstjänster

en upphandlande myndighet gör under ett räkenskapsår. Det

vars värde överstiger 750 000 euro ska regleras i ett nytt

kan också ifrågasättas om möjligheten till nya förfaranden

kapitel i LOU. Vid sådana upphandlingar ska upphandlande

och uteslutningsgrunder i det föreslagna nya kapitlet är be-

myndigheter själva kunna utforma upphandlingsförfarandet

hövligt, tydligt och bra. Gällande förslaget av nytt valfrihets-

och till viss del uteslutningsgrunder. Det finns naturligtvis en

system kan det konstateras att förslaget innebär att rätten

möjlighet att använda de förfaranden och uteslutningsgrun-

till rättsmedel begränsas då utredningens förslag innebär att

der som redan finns i upphandlingslagarna. Det föreslås

leverantörens rätt att klaga på utformningen av förfrågnings-

vidare att det ska vara möjligt att ingå ramavtal utan

underlaget tas bort. Detta innebär att en leverantör inte kan

beaktande av den tidsgräns på fyra år som följer av LOU.

klaga på ett villkor som t.ex. kan uppfattas som diskrimine-

Utredningen föreslår också att Upphandlingsmyndigheten

rande.

ges i uppdrag att analysera och beskriva utrymmet för upphandlande myndigheter att beakta särskilda behov vid

Av den gemenskapsrättsliga principen, proportionalitets-

upphandling av välfärdstjänster (t.ex. avseende tjänsternas

principen, framgår bl.a. att krav i upphandlingar måste vara

kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet).

proportionerliga, ha en koppling till det eftersträvade syftet och inte vara för långtgående. Frågan här är om syftet med

Utredningen bedömer att valfrihetssystem utgör

förslagen är att få bättre kvalité i välfärden och om det går

en form av auktorisationssystem. Detta innebär, enligt

att uppnå med mindre ingripande medel än på så sätt som

utredningen, att valfrihetssystem inte behöver anpassas till

Välfärdsutredningen föreslår? Detta då vissa av utredningens

det upphandlingsrättliga regelverket. Enligt utredningens

förslag är mer långtgående än vad direktiven tillåter och det

bedömning är det även under vissa förutsättningar rättsligt

kan ifrågasättas om förslagen är till fördel för vår välfärd och

möjligt att reservera ett valfrihetssystem enbart för idéburna

om de underlättar för kommuner och landstingen i deras

aktörer. Utredningen föreslår att en ny lag om valfrihets-

upphandlande verksamhet. Utredningen skapar i vissa avse-

system, som ska bygga på förvaltningslagen, ska ersätta

enden mer frågor än den löser. Frågan som vi därför måste

nuvarande LOV. I stället för att koppla tillämpningsområdet

ställa oss i den kommande debatten är om den eftersträ-

till en upphandlingsrättslig definition föreslår utredningen

vade kvalitén i välfärden går att uppnå med befintlig lagstift-

att den knyter an till förvaltningslagen och att den generellt

ning? Vidare finns det mindre ingripande åtgärder som kan

ska gälla för tjänster som omfattas av vissa angivna lagar,

generera ett transparent och likabehandlande resultat inom

såsom HSL, SoL och LSS.

välfärden och samtidigt vara förenlig med EU-rätten och de

Välfärdsutredningen debatteras flitigt för närvarande och

gemenskapsrättsliga principerna? n

kritiker har t.o.m. angett att utredningen bygger på en falsk problembild. Det kan till att börja med konstateras att ett antal kommuner upphandlar i dag t.ex. drift av äldreboende vilket innebär att det torde finnas ett behov av att ha privata utförare. Förslagen, som de ser ut idag, kommer vidare inte att gynna framväxten av små och medelstora företag inom välfärdssektorn. Om de privata utförare blir färre kan kommuner, kommuninvånarna och framförallt de boende drabbas i slutändan. Avseende den upphandlingsrättsliga aspekten av förslagen kan följande kort konstateras. Vad gäller återinvestering som ett upphandlingskriterium kan det konstateras att varken EU-domstolen eller EU-kommissionen har i någon vägledning angivit att återinvestering av vinst skulle kunna vara ett tilldelningskriterium. Avseende vård- och omsorgs16

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

eFÖRVALTNING | i praktiken

80% av alla dina data kan kopplas till en geografisk position – använder du den möjligheten? Nyckeln till en smartare och mer effektiv organisation Beslutsstöd

Fältarbete

Tillför är en geografisk dimension till dina data och upptäck helt nya mönster

Korta ledtider, eliminera flaskhalsar och kvalitetssäkra organisationens insamlade data

Verksamhetsledning

Ärende- och resurshantering

Hålla koll på, spåra och rapportera händelser och aktiviteter när och där det händer

Hantera stora mängder ärenden och resurser på ett effektivt sätt med stöd av kartan

Kommunikation Skapa dialog och väck intresse med smarta, interaktiva kartor

Se filmklipp om ett GIS-partnerskap med fokus på nytta: esri.se/samverkan

webb esri.se

telefon 0771-98 48 00 mejl info @ esri.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

UPPHANDLING | i praktiken

BANDITER I DINA KORRIDORER? Text Gunnar Lyckhage

Sakerhetspolisens monter

et var namnet på en paneldiskussion på Upphandlingsdagarna, som handlade om hur vi håller den organiserade brottsligheten borta från offentlig upphandling. På senare tid har det kommit larmrapporter från ett flertal myndigheter. SÄPO och BRÅ rapporterar båda om missförhållanden, spionage och intrång i samband med offentliga upphandlingar. Med bland annat Södertäljehärvan i minnet frågade sig panelen hur vi skall agera för att undvika att hamna i brottslingarnas klor. Redan sammansättningen av panelen visar att detta är en fråga som fått vidare dimensioner och att det sker snabba förändringar i samhället, som påverkar både hur brottsligheten ser ut och hur omfattande den är. I panelen deltog Alf Johansson, Chefsåklagare på Riksenheten mot Korruption, Roger

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Svanborg, Kommunstrateg i Södertälje, Ari Kouvonen, Näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen, Johanna Skinnari, Utredare på Brå, Stefan Lundberg, Chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten och en representant för Säkerhetspolisen, som också hade en monter på utställningen. Av samtalet framgick det tydligt att det handlar om flera olika frågor, även om de är sammanflätade med varann. Det handlar om oseriösa leverantörer, som även kan använda sig av målvakter i bolagsstyrelser för att inte upptäckas i kontroll vid avtalsstart, om skattesmitning, om kartellbildningar, om underleverantörer med svartarbetare, om organiserad brottslighet som tar över verksamheter (kriminalitet mot välfärden), om korruption, om intrång i verksamheter för att komma åt information etc. Det har också blivit betydligt vanligare att upphandlare tar råd att Säkerhetspolisen vid säkerhetsskyddad upphandling, så kallade SUA-avtal. Därför finns också en särskild vägledning framtagen, i samarbete med Försvarsmakten, och den kan även laddas ner på nätet (sök på Säkerhetsskyddad upphandling – en vägledning). Det går också utmärkt att kontakta Säkerhetspolisen om man behöver ytterligare hjälp.

Det konstaterades också av panelen att det ofta saknas bra kommunala rutiner för att upptäcka brottslighet i tid. Det är inte rättegångar vi behöver utan det handlar just om att upptäcka i tid. I Södertälje har man fått sin beskärda del av brottslighet riktad mot offentlig sektor och man arbetar i dag intensivt och mycket mer proaktivt för att stoppa detta, vilket Roger Svanborg hade mycket att berätta om. Johanna Skinnari från Brå menade också att man måste vara mer fantasifull vid kontroller och uppföljning. Byts det ofta styrelsemedlemmar i företag så är det en varningssignal. En bra idé är att kontakta en ansvarig i företaget och ställa frågor om verksamheten, får man inte relevanta svar kan det vara anledning att gå vidare. Det kan också vara intressant att jämföra med kontroller gjorda av andra. Är det samma namn i styrelsen, ser namnteckningarna likadana ut och så vidare. Ett bra sätt att kunna fortsätta att var trygga är alltså att vi inte är naiva utan tar det ansvar som krävs för att stoppa brottligheten innan brotten är begångna. n

Panelen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

UPPHANDLING | i praktiken

Upphandling lyfts i livsmedelsstrategi [Text Bo Höglander]

Nu är regeringen överens med Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om en ny livsmedelsstrategi. Den ska fungera som en långsiktig plattform för en hållbar livsmedelspolitik fram till år 2030. Rubriken är ”En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet” (prop 2016/2017:104) och den presenterades i Rosenbad i månadsskiftet janurai/februari för överlämnande till riksdagen som avgör om den ska införas. Inom det strategiska området Konsument och marknad är offentlig konsumtion utpekat som en särskilt viktig fråga: ”Upphandlande myndigheters och enheters kompetens inom offentlig upphandling av livsmedel och måltidstjänster bör stärkas” heter det i propositionen. UPPDRAG STÄRKA KOMPETENSEN Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att stärka kompetensen hos upp-

handlande myndigheter och enheter inom livsmedelsupphandling. Det ska bl.a. ske genom branschdialog och genom att lyfta goda exempel. Stödmyndigheten berättar på sin webbplats att arbetet startade redan hösten 2016. Man har genomfört omvärldsanalys samt rekrytering och inom kort bjuds intressenter inom relevanta områden för uppdraget in till dialog. Syftet att gemensamt öka den offentliga konsumtionens möjlighet att bidra till att uppnå målen för livsmedelsstrategin. SUND AFFÄR OCH HÅLLBAR FRAMTID Monica Sihlén, segmentansvarig Livsmedel uppger att arbetet med branschdialoger är viktigt för att tillsammans finna lösningar som tillgodoser både köpar- och säljarperspektiv i den sunda offentliga affären, och samtidigt bidra till en hållbar framtid. – Som ett stöd i det praktiska genomförandet av Livsmedelsstrategin kommer upphandlingsmyndigheten också främja möjligheterna för offentlig kund att ställa krav i nivå med de krav som ställs på svenskt jordbruk när de upphandlar livsmedel och måltidstjänster till förskolor,

skolor, inom äldreomsorg och på sjukhus, säger Monica Sihlén. LOVAR ÖKAD LÖNSAMHET Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht förklarade i samband med att propositionen lanserades att livsmedelsstrategin ska leda till att lönsamheten och konkurrensförutsättningarna för branschen förbättras. Detta kommer förutom en ökad produktion att leda till jobb och hållbar tillväxt i hela landet, hoppas han. – Sveriges befolkning nådde nyligen tio miljoner människor och världens befolkning fortsätter att öka. Gemensamt för alla människor är att vi måste äta. Regeringen är övertygad om att mer mat kan produceras i Sverige, mat som är hållbart producerad med stor kunskap och innovationskraft, menar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNINGSGRAD Livsmedelsstrategin ska fungera som en plattform för svensk livsmedelspolitik fram till år 2030. Visionen är att Sverige år 2030 har en globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv livsmedelskedja att verka i. Med en ökad total livsmedelsproduktion där relevanta nationella miljömål samtidigt möts skapas tillväxt, sysselsättning och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Regeringen kommer även inom kort att presentera en handlingsplan för hur regeringen avser att arbeta för att nå målen och visionen i livsmedelsstrategin. . n Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Nu kan myndigheter och kommuner minska kostnader och erbjuda bättre service Allt fler vill läsa sin post i mobilen, på läsplattan och på datorn. Att få sin post snabbt, säkert och miljövänligt och slippa en massa papper blir allt viktigare. Nu kan myndigheter och kommuner skicka post digitalt till privatpersoner och företag på ett säkert sätt. Ni kan erbjuda bättre service, minska kostnader och spara resurser. Och mottagaren får sin post säkert och samlat i en digital brevlåda. Hör av er så berättar vi om hur ni kommer igång med digital myndighetspost: anslut.minameddelanden@skatteverket.se

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skatteverket. www.minameddelanden.se

Psst

Vi är snart uppe i en miljon användare, och vi fortsätter att växa!

Hör av dig till anslut.minameddelanden@skatteverket.se så kan vi berätta mer om hur din myndighet kan komma igång med anslutningen till Mina meddelanden.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

OFFENTLIG IT

LEVERANSTEAM SOM TJÄNST – NYTT GREPP I GÄVLE Text Bo Höglander

Lantmäteriet har efter en upphandling tecknat avtal för ”Leveransteam som tjänst”. Man sökte och fick en flexibel avtals-och leveransmodell som även ger förutsättningar för enklare beställningar och snabbare leveranser.

Ulrika Ajax

OFFENTLIGA AFFÄRER blev nyfiken på mo-

att vara innanför skinnet på oss så att den vet

dellen och har talat med några av de som varit

vad avropet avser redan innan det formellt görs.

med i processen.

Det ledde också till valet av ramavtal med EN

En av dem är Michael Nordsven, verksam-

leverantör där vi tillsammans eftersträvar en

hetsutvecklare vid Lantmäteriet i Gävle.

partnerliknande relation. Att nå och upprätthålla denna relation samt att göra enkla begripliga be-

”Vi beskriver samarbetet på operativ, taktisk och strategisk nivå, med mötesagendor och deltagare.”

Vill du berätta om bakgrunden till

ställningar blir också våra största gemensamma

”leveransteam av tjänst”: vad innebär

utmaningar.

detta sätt att köpa resurser och hur kom

Lantmäteriet fram till att just det var den

Hur stor är marknaden på området och hur

lösning man önskade?

uppfattade leverantörerna det hela?

– Vi sökte efter en flexibel avtals-och leverans-

– Analysföretaget Radar uppskattade i sin rap-

modell som även ger förutsättningar för enk-

port Konsultmarknaden 2015 värdet av samtliga

lare beställningar och snabbare leveranser. Det

IT-konsulttjänster till över 50 miljarder kronor. Men

var även viktigt för oss att leveransen sker helt

här ingår också konsulttjänster inom drift och

i linje med våra interna processer och metoder,

infrastruktur och de ingår inte i vår upphandling.

d v s att vi jobbar på samma sätt.

– Vår uppfattning är att de leverantörer som är

– Sett ur ett upphandlingsperspektiv var kravet

stora inom resurskonsulter men samtidigt har ka-

på flexibilitet och enkelhet en ganska svår nöta

pacitet att ta helhetsåtagande är mycket positiva

att knäcka. Det blev ett ramavtal där upphand-

till konceptet eftersom de får växa i värdekedjan.

lingsföremålet är leveransteam men avropen istället formuleras som krav på resultat eller

Ulrika Ajax var tidigare verksam på Lantmäteriet

värde för verksamheten.

och i högsta grad inkopplad på den aktuella

– I kravet på snabbare leveranser handlar det

upphandlingen. Hon har sedan dess gått vidare

framförallt om förmågan att snabbare komma

och är nu verksam på Sentensia.

igång med uppdraget. Att veta vilka och hur

mycket kompetenser som krävs och sedan

Hur skulle du beskriva ”leveransteam som

försöka få tag på dem är svårt och tar tid.

tjänst”?

Därför måste vi ge leverantören förtroendet

– Inom IT och systemutveckling arbetar man ofta

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

i agila team, så kallade leveransteam. Lantmäteriet har cirka 15 sådana inom IT-utvecklingsorganisationen. I ett leveransteam finns alla roller och kompetenser som krävs för att kunna leverera en tjänst som exempelvis förvaltning av en applikation (om vi fortsätter prata IT-utveckling). Verksamheten har en så kallad PO (product owner) som styr och prioriterar vad leveransteamet ska arbeta med. Att köpa det som tjänst innebär att leverantören står för alla resurser med rätt roller och kompetens och levererar resultatet i form av en tjänst. Fokus för Lantmäteriet är här att ta emot leveransen och se till att den styrs på rätt sätt. När man talar om ”resurskonsulter”, vilka områden inkluderar man vanligen då? – Tittar vi på de statliga ramavtalen inom ITkonsulter, finns en hel del roller att avropa som resurskonsult. Några exempel är testledare, testare, arkitekter, utvecklare och projektledare.

operativ, taktisk och strategisk nivå, med mötesagendor och deltagare. – För att lägga grunden för en god relation tog vi hjälp av en konsult och hans koncept Marriage Counselling (MC). Syftet med MC är bland annat är att stärka relationen och förståelsen för varandras möjligheter, utmaningar och mål. Konsulten och jag genomförde MC-dygnet tillsammans med teamen från leverantören och Lantmäteriet. Upplägget är att man har några förmöten och intervjuer enskilt med respektive leverantör och gemensamt med båda parter. Detta för att skapa sig en bild av utmaningar, syn på samarbetet och hur man agerar tillsammans.

Områdena som omfattas är: 1. Användbarhet 2. Verksamhetsutveckling och krav 3. IT-arkitekt 4. Systemutveckling och systemförvaltning 5. Test och testledning 6. Ledning och styrning 7. IT-säkerhet

– Sedan ses man på internat lunch till lunch och kommer riktigt nära varandra. Partnerseminariet innehåller en blandning av teori och praktiska övningar. Vi arbetade med värderingar, intressebaserad problemlösning, beteenden, feedback och hur vi skulle påbörja vårt samarbete genom att skapa en gemensam roadmap. MC-dygnet gav oss en riktigt bra start i vårt samarbete.

Antar att detta kräver ett stort mått av

av samarbete mellan leverantör och offent-

”Vår uppfattning är att de leverantörer som är stora inom resurskonsulter men samtidigt har kapacitet att ta helhetsåtagande är mycket positiva till konceptet eftersom de får växa i värdekedjan.”

Hur tror du framtiden ser ut för denna form

samarbete leverantör-köpare. Du nämnde tidigare ett mycket lyckat partnerseminarium. Berätta gärna mer om detta! – Eftersom partnerskap är nytt för oss, bestämde vi oss för att skapa de bästa förutsättningarna för en god relation. Rent konkret innebar det att vi i samverkansbilagan i förfrågningsunderlaget skrev att vi att vi ville inleda med ett möte för att lägga en bra grund för vår relation. Samverkansbilagan beskriver hur vi vill att samarbetet ska fungera under avtalstiden. Vi beskriver samarbetet på

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

lig aktör? Kan fler tänkas ta efter modellen och har ni fått frågor kring den från andra aktörer? – Vad jag vet har vi inte fått frågan från andra aktörer. Jag tror absolut det finns fler områden där detta skulle fungera bra. Vid ett möte med en divisionsledning, lade jag fram idén om att köpa en viss typ av tjänstemän som leveransteam som tjänst och detta därför att det är svårt att rekrytera och behålla den typen av profession som anställs.

LEDARSKAP

Att leda i förän

– i stort och i smått

[Text och Bild Gunnar Lyckhage]

Fredrik Reinfeldt var statsminister 2006-2014 och partiordförande i Moderaterna 2003-2015. Med utgångspunkt i förändrings- och förnyelsearbetet talade han om ledarskapets roll i en ständigt föränderlig omvärld. Hur påverkas vi av dessa förändringar, hur ska vi anpassa och förnya oss? Vad krävs av det offentliga ledarskapet i framtiden? Han konstaterade att de flesta tycker om förändring ”om det går bra”. Vi tror också att vi själva styr och leder förändringen, men egentligen pågår den ju hela tiden, i högt tempo och den kommer från alla håll. Och de flesta av oss är inte så förändringsbenägna som vi själva tror.

Så vad är den nya ledarskapsuppgiften i vår tid? Det är att kunna se om hörn och att få med sig sitt lag. Och då skall man veta att undersökningar visar att de flesta i dagens organisationer egentligen är emot chefen. Att kunna inkludera och att attrahera är en del av det moderna ledarskapet. Det var ett föredrag i högt tempo och med distans och självironi. Och Fredrik Reinfeldt vill inte titta bakåt och inte vara involverad i politiken. Stafettpinnen är överlämnad och då är det dags för de nya krafterna att ta över, helt och hållet. På publikfrågan om framtiden i USA och Europa konstaterade Fredrik Reinfeldt, med hänsyftning till Trump och Le Pen att man kan sätta enorma krafter i rörelse genom att låtsas att det är möjligt att gå bakåt i tiden, till det trygga och invanda. Men att tro att vi kan återskapa 1950 eller för den delen 1850, gå tillbaks till det trygga och invanda, är en illusion och vi har troligen en del mycket besvärliga år framför oss. Det blev ett bejublat föredrag, som gav långa applåder. Detsamma gällde en annan förändringsarbetare, som var konferensens hemliga gäst. Stigge – förändringsarbetaren Stig-Arne Bäckman, Stigge kallad, är Skelleftebo, numera dock bosatt i Stockholm. Stig-Arne Bäckman har vigt sitt liv åt att motivera medarbetare. Han vill väcka lust, kraft och energi hos människor. Stig-Arne började sin resa med att ställa krav på att socialtjänsten i Skellefteå skulle väcka drömmar och lyfta människor till stordåd. Han ville att socialtjänsten skulle rusta människor till att bygga sig en bättre framtid. Han började sin vuxenkarriär som mods, med svarta solglasögon även på natten. Han har arbetat som fritidsledare, som socialsekreterare, på Kulturdepartementet och på Arbetsmarknadsverket. Men det han verkligen blev känd för var när han drog igång ungdomsprojektet Urkraft i Skellefteå. Med obändig energi, med

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

ndring

LEDARSKAP

humor och slagkraftighet, fick han loss pengar på en massa olika håll och drog 1988 igång sitt mångmiljonprojekt, som resulterade i ett bageri, ett kafé, en restaurang, en sporthall, odlingar och mycket annat.

Det fanns en brinnande vilja att projektet skulle gå så pass bra att det skulle bli aktuellt med stöd för en fortsättning. Arbetsförmedlingen var villiga att placera femton arbetslösa ungdomar på projektet och tidsschemat var, milt uttryckt, pressat. Sex månader var den tidsrymd som fanns att visa upp ett gott resultat. Projektet blev en stor framgång och därmed var grunden till Urkraft lagd. Just tanken att alltid utgå från riktiga uppgifter där deltagarna verkligen har fått känna att de är behövda, har varit en av hörnpelarna på Urkraft. En behövd människa, som har sammanhang i sitt liv, växer. Likväl som en människa utan detta, i många fall förlorar alltmer av sitt värde. Projektet pågår än i dag. All vinst återinvesteras i verksamheten och det övergripande målet är att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. n

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

LEDARSKAP

BIRGITTA ROOS OFFENTLIG CHEF 2016 [Text Bo Höglander]

Birgitta Roos från Göteborgs Stad tog hem priset Årets Offentliga Chef 2016. – Omtumlande och fantastiskt! Jag känner mig också ödmjuk inför att min ordförande och mina medarbetare har nominerat mig, varmt och roligt, kommenterade vinnaren till OFFENTLIGA AFFÄRER.

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP Under årets bankett för Offentlig Chef i vecka tre korades

kom till en sargad ledningsgrupp för några år sedan och för-

vinnaren av Årets Offentliga Chef 2016, ett pris instiftat av

ändringsarbetet satte igång direkt med ökad trygghet i organi-

OFFENTLIGA AFFÄRER. För femte året utsågs den chef

sationen som följd. Efter att ha rekryterat tre nyckelpersoner till

som fått andra ledare att utvecklas och växa. Personen ska

ledningsgruppen har Birgitta Roos fått en fantastisk grupp som

även genom sitt ledarskap ha motiverat, engagerat och

är självständig, jobbar mot utsatta mål och åstadkommer kva-

inspirerat sina medarbetare.

litetsförbättringar. Hemtjänsten har blivit den bästa i Göteborg och skolorna har de bästa resultaten.

Motiveringen löd: Vinnaren av Årets Offentliga Chef 2016 har genom sin personliga ledarstil motiverat och inspirerat

TOG TAG I FLYKTINGKRISEN

sina medarbetare på ett mycket utvecklande sätt. Som

Under flyktingkrisen agerade Birgitta Roos beslutsamt med att

chef får vinnaren sina medarbetare att känna trygghet och

personligen gå in för att lösa den kaotiska situationen. Organisa-

växa i sina uppgifter. Genom sitt engagemang har personen

tionen hade inte tillräckligt med folk men hon fick med sig hela

också skapat en organisation i ständig personlig utveckling

ledningsgruppen till att ta emot människor under några timmar.

och möter med stor lyhördhet både medarbetare, chefer

Birgitta har ett stort kontaktnät och skaffade 3 000 plastflaskor

och politiker på samma självklara sätt.

från Göteborg Vatten, fyllde dem och delade ut till flyktingarna.

Målsättningen med denna utmärkelse är att Sveriges of-

Hon ringde till pensionerade medarbetare och ordnade en sam-

fentliga chefer och ledare alltid skall hålla högsta kvalitet

lingspunkt. Flera frivilligorganisationer hade tyckt att kommunen

och bidra med det bästa både för den egna verksamheten,

inte gjorde något och eftersom Birgitta var på plats kunde hon

men också för medborgarna.

lugna dem och få till ett fungerande samarbete.

I STADEN SEDAN 1977

OFFENTLIGA AFFÄRER var bland de första att gratulera och

Birgitta har varit chef i Göteborgs Stad sedan 1977 och

prata med Birgitta Roos efter utnämningen på Offentlig Chef.

hennes chefskap har utvecklats från att vara en specialist till att bli en generalist som arbetar mycket med strategiska

Grattis! Berätta om ditt ledarskap. Vad tror du gjort

frågor. ”När du inte längre är specialist inom området måste

det så framgångsrikt?

du istället skapa tillit och förtroende i organisationen”, har

– Att jag lyssnar och känner tillit till mina medarbetare och att

hon sagt. Sedan 1995 har hon funnits på högsta nivån

jag delar med mig. Men jag kan också ta svåra beslut och jag är

under en politisk nämnd och för tre år sedan kom hon till

tydlig. Jag strävar för det jag tror på, och jag tror på den kom-

Centrums stadsdelsförvaltning, som vid den tiden befann

munala verksamheten. En styrka är att jag alltid haft väldigt bra

sig i ekonomisk kris med en blödande ekonomi. Man ville få

samarbete med politiken.

en ekonomi i balans. Tillämpar du någon särskild metod eller filosofi i ditt Anna Sibinska, ordförande i Stadsdelsnämnden Centrum,

ledarskap?

var den som föreslog Birgitta till Offentlig Chef. Hon berättar

– Jag har varit chef/ledare i 40 år och mycket i mitt ledarskap

att hela ledningsgruppen var med på motiveringen. Birgitta

bygger på frågan innan. En del av mitt ledarskap bygger på det Systemiska perspektivet och det nyfikna frågandet (Appreciative Inquiry, red:s anm). Dessa två teorier blandat med att vara lösningsorienterad har hjälpt mig i många förändringar och utvecklingsarbeten. Framförallt tror jag dock att lyssnandet, til�liten och samarbetet har bidragit. Hur firade du utmärkelsen? – Vi firade redan på Uppsala slott då min ordförande och några från min ledningsgrupp bjöd på champagne. Jag har fått cirka 300 mail och sms från nära och kära men de flesta från medarbetare och kollegor från nu och förr. Det blev ett långt firande på många olika sätt. Måndagen efter Offentlig Chef blev det stor smörgåstårta på ett chefsmöte. Jag har också åter-

”Jag strävar för det jag tror på, och jag tror på den kommunala verksamheten. En styrka är att jag alltid haft www.offentligaaffarer.se väldigt bra samarbete | Offentliga Affärer 1 2017 med politiken.”

knutit kontakten med flera gamla arbetskamrater via luncher, möten, med mera. Stadsdelsnämndens politiker uppmärksammade också utmärkelsen och många gladde sig tillsammans med mig! Lycka till! – Tack!

LEDARSKAP

Catrin Ditz

ennes inslag hade rubriken ”Personliga tips för ett framgångsrikt ledarskap”. Ett nytt grepp var att ett antal medarbetare ställde frågor till henne efter hennes inledande korta summering av vad man gjort för att få framgång med sin IT-verksamhet i Uppsala kommun.

Spännande inslag på offentlig chef Catrin Ditz, CIO i Uppsala kommun, var en av talarna på årets Offentlig Chef. Hon fick själv ta emot utmärkelsen året innan. [Text Bo Höglander]

Från att ha varit en svag, fragmentarisk och delad verksamhet har IT fått ett utökat ansvar och mandat att genomsyra hela den kommunala organisationen. En avgörande faktor är att Catrin Ditz är direkt knuten till Kommunledningskontoret. Genom sitt ledarskap har hon spelat en avgörande roll i den framgångsresa som Uppsala upplevt på området IT. STORT INTRESSE Intresset för hennes medverkan på Offentlig Chef 2017 var alltså stort. – Jag gjorde mitt framträdande tillsammans med fem av mina medarbetare, ett viktigt skäl till att det blev så bra. Tillsammans är bäst helt enkelt, det stämmer ju väl med mitt budskap från tidigare, säger Catrin Ditz till OFFENTLIGA AFFÄRER. Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP Hon vill verkligen lyfta fram sina medarbetare som turades om att en och en ställa frågor till henne på scenen. – Frågorna som de ställde till mig var inte repeterade, vi körde verkligen live. Vi tror att det blir både roligare och bättre i skarpa lägen, menar Catrin Ditz. De som deltog i samtalet – som för övrigt finns på Youtube för den som är intresserad, se <https://youtu.be/w2CQD5y2zLI> – var Sara Johansson, GIS-strateg, Peter Stålberg, IT-koordinator, Markus Bylund, IT-strateg, Åsa Engblom, enhetschef, samt Klas Nilsson, enhetschef. ROCKIGT LEDARSKAP En frågeställning som kom upp var hennes sätt att försöka ha ett mer autentiskt och ”rockigt” ledarskap. Catrin Ditz har ambitionen att vara ”en naken chef ”, det vill säga tillämpa transparens och öppenhet. Det finns en massa tips och råd om hur man ska vara som chef, men på samma gång ska man vara personlig. En balansgång att hantera och enligt medarbetarna har hon klarat det. Åsa Engblom inledde med att berömma sin chef och framhålla att Catrin Ditz lyssnat på henne och hennes enhet. Men inte bara det: hon är också med och analyserar förändringarna tillsammans med sina medarbetare. Är det svårt för dig? var frågan. – Ja, ibland är det svårt. Ibland finns det saker som jag vill ta hand om själv och det är svårt att se brister hos sig själv. Men även empati

och att delta i andras svårigheter kan innebära smärta, menade Catrin. LEDARSKAP UTAN CHEFSKAP Markus Bylund tog upp frågeställningar kring personalansvar och ledarskap. Alla i ledande ställning har inte personalansvar, till exempel en del IT-strateger. Måste man ha andra egenskaper som kompenserar när man är ledare utan chefskap, undrade Markus. – Ja, man måste ha andra egenskaper och ställa ännu högre krav på sig att vara en skicklig relationsbyggare. Du behöver kunna hantera de svåra frågor som alla inte är medvetna om. Vad behöver man ha för egenskaper för att klara det? undrade Makrus. – Lyssna, först och främst. Och bejaka ”det nakna”, våga sänka garden, svarade Catrin Ditz, och tillade: Våga låta sig förändras, våga gå på tvärs i hierarkierna. FRÅGA ANDRA! Sara Johansson undrade om hur hon ska göra för att leda och utveckla sig själv. Catrin svarade bland annat att man vet mer om sig själv än vad man tror. – Ett annat bra sätt då är att fråga andra, vara varandras ”gratiscoacher”. Många runt omkring dig ser dig och de ser saker. Att få del av den informationen kan vara klargörande. Fråga dem! Det utvecklar även den som får frågan. Så be om information om dig själv och ditt ledarskap av andra. n

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa. Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

UPPHANDLING | i praktiken

Fortsatt högt tryck på Upphandlingsdagarna Text Gunnar Lyckhage

Paneldebatt – De nya utmaningarna

et är några år sedan Upphandlingsdagarna fick lämna lokalerna på Stockholm city conference center, då de inte längre räckte till för att hysa in alla konferensdeltagarna. Menfortfarande är intresset skyhögt och både 2016 och 2017 når man taket om drygt 800 deltagare, i år var vi 806 personer på plats i Älvsjö.

Året 2017 är lite speciellt ur upphandlingssynpunkt. Nu finns både en nationell upphandlingsstrategi och en ny lagstiftning på plats. Åratal av harvande kring lagstiftning och strategi skall nu övergå i verkstad. Eller som Henrik Karlsson i SOI uttryckt det. Vi har just gått från apans år till tuppens år, eller som vi också kallar det; från lagens år till affärens år. Detta innebär inte att alla frågetecken kring upphandling har övergått i ett förklarat ljus utan fortfarande har vi behov av mötesplatser, nätverkande, fortbildning och ny kunskap. Konferensen, som så ofta modererad av den kunnige Erik Blix, inleddes med att Sverige fick mycket beröm ur ett EU-perspektiv av Nikita Stampa, Head of Unit, Innovative and e-procurement, i hans föredrag kring Boosting the trans European trading. Bland annat tyckte han att vår nationella upphandlingsstrategi är ett föredöme för andra länder. Det enda vi är dåliga på är att i efterhand annonsera offentliga kontrakt och deras värde, vilket gör det krångligt både för forskning och för jämförelser mellan länder.

Debatt - Den goda affären. På bilden syns Stefan Holm, Almega, Inger Ek, Upphandlingsmyndigheten, Stefan Calrell, Martin & Servera och Eva-Lotta Löwstedt Lundell, SKL, Foto: Christina Gezelius.

Den kanske spänstigaste och roligaste debatten, där synpunkterna var ganska så divergerande men humöret gott, handlade om Den goda affären – Men för vem? Deltog i debatten gjorde Inger Ek, Generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten, Stefan Holm, Näringspolitiskexpert, Almega, Shaniaz Hama Ali, Upphandlingskonsult, Colligio, Helena Rosén Andersson, Advokat, Advokatfirman Lindahl, Johan Höök, Huvudsekreterare, Välfärdsutredningen, Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD, SKL Kommentus, Stefan Calrell, Försäljningschef, Martin & Servera och Anders Wijkman, Ordförande, Romklubben samt Ordförande i Upphandlingsutredningen 2013. I panelsamtalet kring vad som krävs för att axla de nya utmaningarna var nog det viktigaste bland många kloka ord att utveckla dialogen med både leverantörer och med beställarna (i vid mening). Olika vägar kring dialogen presenterades och Emma Breheims slutord blev; Viktigast är att dialogen blir av!

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se Erik Blix, årets moderator

UPPHANDLING | i praktiken

Förre statsminister Fredrik Reinfeldts föredrag och debatten kring Banditer i dina korridorer presenteras på annan plats i denna tidning. Det gäller även den hemlige gästen, Stig-Arne Bäckman och vinnaren av Handslaget, Joachim Wersén från Swedavia Inköp. Även debatten kring Mäkleri för miljarder – På gott eller ont? visade att Konkurrensverket och Upphandlingsmyndighetens rapport kring mellanhänder inte har nått vägs ände. Bland annat fruktade Roger Himmelsköld nya problem efter rapporten om mellanhänder och han menade att det kommer att behövas en pragmatisk hållning hos domstolarna för att vi inte skall köra fast på nytt.

Tisdagskvällen ägnades åt den festliga och underhållande banketten på K-märkt, där också Handslaget 2016 delades ut. Och förutom nämnda föredrag och debatter så fanns det gott om spännande ämnen att ta del av på de cirka trettio seminariespåren. Det minglades också friskt bland femtiotalet utställare i pauserna. Och nästa år är det dags att mötas igen, då Upphandlingsdagarna arrangeras för trettonde gången. n

NYHETER ”... när de så ropade upp mitt namn var det omtumlande. Jag känner mig otroligt stolt över att få representera Swedavia!”

HAN ÄR VINNAREN AV HANDSLAGET 2016

[Text Bo Höglander]

Joachim Wersén från Swedavia Inköp är vinnare av OFFENTLIGA AFFÄRERS Handslaget 2016! Det blev klart på tisdagskvällens bankett på K-Märkt med deltagare från Upphandlingsdagarna.

rets bästa upphandling utses genom Handslaget, en utmärkelse med stort genomslag över hela

Motiveringen lyder: Vinnaren av Handslaget 2016 är ett föredöme för andra i

landet. Bakom utmärkelsen står tidningen OF-

offentlig sektor. Man har genom sin upphandling utvecklat

FENTLIGA AFFÄRER, som fick en kort pratstund

upphandlingsförfarandet och gynnat innovation. Den skapar

med vinnaren i tumultet.

nytta för både den egna organisationen och för samhället i stort. Vinnaren har tagit ansvar för att deras pengar ska

Hur känns det? Trodde du att du kunde vara vinnaren?

verka för en hållbar framtid och en bättre miljö. Upphand-

– När jag började lyssna på nomineringen tänkte jag att det

lingen bidrar till fortsatt goda offentliga affärer.

kunde vara jag. Fast samtidigt fanns ju ytterligare en nominerad med miljömotivering. Men när de så ropade upp mitt

Joachim Wersén är kategoriansvarig strategisk inköpare

namn var det omtumlande. Jag känner mig otroligt stolt över

på Swedavia. Han ledde den upphandling av förnyelsebart

att få representera Swedavia!

flygbränsle till Swedavias tjänsteresor som nu belönas.

Vad har du fått för reaktioner?

Av den inskickade motiveringen framgår det att produkten

– Väldigt positiva reaktioner från kollegor, vänner och andra

är mycket begränsad idag på världsmarknaden och det

som hört av sig med sms, telefonsamtal, mejl. Swedavias

krävdes omfattande analys och marknadsdialog för att

kommunikationsavdelning har också pratat med mig och

hitta en affärsmodell som inte bara säkerställde inköpet

kommer lägga ut en artikel om att vi fått priset. Jag vill också

utan även drev på marknaden mot storskalig produktion av

ge cred till alla övriga inblandade: miljö, koncernstrategi,

denna typ av bränsle. I sitt upplägg och innehåll en världsu-

jurister och andra.

nik upphandling med tydligt fokus på minimering av utsläpp och en mer miljömässigt hållbar framtid.

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

KO S

40% EL

10% RESOR

35% ENTREPRENAD

10% KONTORSMATERIAL

5% LIVSMEDEL

INKÖPSANALYS PÅ RIKTIGT Med InExchange Inköpsanalys får ni helt nya insikter i era inköp och utgifter. Med rätt underlag ökar ni era besparingar, minimerar risker och tar kvalificerade beslut baserade på verklig fakta - allt via ett användarvänligt gränssnitt. Boka en kostnadsfri demo där vi visar vad tjänsten kan göra för just er! inexchange.se/bokademo Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation med allt från inköp, fakturahantering till business intelligence.

www.inexchange.se

r e n i n n t o i le as t b r a u r g s a i r a d t r n åu e a p t v g a s r r K e o t o e r r T p

UPPHANDLING | i praktiken EKONOMI

r e t is

re s g

Tre tunga organisationer skriver till regeringen och begär förtydligande när det gäller kontroll av leverantörer vid offentlig upphandling, särskilt obligatoriskt krav på utdrag ur belastningsregistret. Text Bo Höglander

– Det blir en oerhört stor administrativ belastning för både för upphandlande myndigheter och leverantörer, menar Kerstin Viss Holmdahl, förbundsjurist, Avdelningen för juridik på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).

Kerstin Wiss Holmdahl

OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat förbundsjuristen som finner det mycket bekymmersamt är att regeringen i propositionen anser att det ska vara obligatoriskt att, innan kontrakt tilldelas, kontrollera alla vinnande leverantörer

vad avser uteslutningsgrunderna för de angivna brotten (deltagande i kriminell organisation, terrorbrott, barnarbete, med mera). I VARJE ENSKILD UPPHANDLING Från den 1 januari 2017 gäller de nya reglerna för offentlig upphandling med krav på att myndigheten ska kontrollera att anbudsgivare inte har gjort sig skyldig till något av de brott som omnämns i LOU. Utdrag ur belastningsregistret måste begäras i varje enskild upphandling för alla personer som företräder ett vinOffentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken gatoriskt eller inte måste regeringen ta tag i detta. Det finns ju viktiga integritetssynpunkter att beakta. I propositionen står att regeringen skulle återkomma i frågan men så har inte skett, säger Kerstin Wiss Holmdahl. I skrivelsen anför de tre organisationerna att utdrag ur belastningsregistret som upphandlande myndigheter begär in ”bör begränsas till sådan brottslighet som regleras i upphandlingslagstiftningen.” Detta bör kunna lösas genom en ändring i förordningen om belastningsregister, menar man.

”..det stora bekymret är att företag väljer att avstå från att delta i offentliga upphandlingar, vilket är ett stort samhällsekonomiskt problem. Vi behöver fler anbudsgivare, inte färre.”

nande företag. Följden är att vd, styrelseledamöter, särskilda firmatecknare och revisorer måste begära ut utdrag från polisen. Men det är inte nog. Även vid förnyad konkurrensutsättning, krävs ytterligare registerutdrag. Det är mot den bakgrunden som Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen att göra något åt den uppkomna situationen. Och det är bråttom, skriver organisationerna i en formell begäran. De anser att den tidigare ordningen fungerade väl. Myndigheter kunde då begära ut information ur belastningsregistret, när det fanns anledning till det. KERSTIN WISS HOLMDAHL: – Så även om man använder egen försäkran (ESPD) så ska innan kontrakt tilldelas regelmässigt kontroll göras. Problemet är dessutom att det inte finns något ändamålsenligt utdrag ur belastningsregistret att använda. Så oavsett om det anses obliwww.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

MER PAPPERSARBETE Organisationen Svenskt Näringsliv tog upp frågan i sitt nyhetsbrev i slutet av januari. ”Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande”, sammanfattade man och pekade på att krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. ”En vansinnig administration väntar”, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group, till Svenskt Näringslivs nyhetsbrev. För det Tranåsbaserade möbelföretaget är offentlig upphandling en del av vardagen eftersom hälften av verksamheten är riktad mot offentlig sektor. Vd Marcus Westdahl bedömer att belastningen på företag, upphandlande myndighet och polis blir tung. I spåren följer risk för överklagande. Marcus Westdahl flaggar för en mer pragmatisk hållning och uppmanar politikerna att tänka igenom konsekvenserna innan man driver igenom detta fullt ut. Ambitionen med de nya upphandlingsreglerna var bland annat att minska den administrativa bördan för alla parter, men med obligatoriska utdrag ur belastningsregistret blir det tvärtom: mer pappersarbete, menar de tre organisationerna. MINDRE FÖRSEELSER De bedömer också att det föreligger risk för att den personliga integriteten kränks, då utdragen även innehåller mindre förseelser, som till exempel rattonykterhet. – Det är olämpligt att upphandlande myndigheter hanterar fullständiga utdrag ur belastningsregistret eftersom de blir allmänna handlingar, som kan begäras ut av vem som helst, säger jurist Birgitta Laurent till Nyhetsbrevet. – Men det stora bekymret är att företag väljer att avstå från att delta i offentliga upphandlingar, vilket är ett stort samhällsekonomiskt problem. Vi behöver fler anbudsgivare, inte färre, tillägger hon. SKL, Företagarna och Svenskt Näringsliv vill nu räta ut frågetecken. I sin hemställan skriver de att det finns oklarheter i lagstiftningen som regeringen behöver klarlägga. De tre organisationerna vill nu att regeringen ska agera skyndsamt i ärendet. n

OFFENTLIG IT

KUNSKAPSFÖRETAGET SOM LEVERERAR EFFEKTIVT I VARDAGEN Vi förändrar till det bättre

Vi säger som det är

Vi bryr oss om

PROFESSIONALISM

RAK KOMMUNIKATION

OMTÄNKSAMHET

Helt självklart. Men det kan vara bra att veta att vi arbetar målinriktat och metodiskt. Och ger trygghet genom att förankra uppdragsprocessen och kvalitetssäkra resultaten.

Sanningen är smärtsam, men uppriktig, eller hur? Att vi är uppriktiga mot varandra ger bättre resultat. Vi ger ärlig, rättvis och konstruktiv återkoppling på personnivå.

Lika modern som gammalmodig egenskap, men fortfarande högst aktuell. Vi tar reda på om hjälp och stöd är önskvärt. Att få ge hjälp är lika värdefullt som att få ta emot hjälp.

NYFIKENHET

PERSONLIGT ENGAGEMANG

Vi är lyhörda för nya kunskaper. De driver oss framåt. Nyfikenheten ger innovativa och givande utmaningar för våra kreativa medarbetare.

Vår viktigaste drivkraft. Det predikar vi för våra kunder – och för oss själva. Därför vet vi att alla drar åt samma håll.

PRESTIGELÖSHET Vi delar gärna med oss av vår kompetens. Och lyssnar gärna på vad andra kan lära oss. Att bjuda på resultatet är vårt sätt att signalera framgång.

KONTAKTA OSS Hemsida: www.actea.se E-postadress: info@actea.se Telefon: 031-15 26 40 36

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

UTFALL OCH MÖJLIGHETER Nya affärsmodeller kopplar samman betalning för utrustning och teknik med resulterande affärsnytta. Näringslivet förändras. Organisationer kan inte längre räkna med

teknik och organisationer har möjliggjort att man kan se vad som

att deras etablerade maskiner, utrustning och teknik kan hålla

betalas av privata eller offentliga organisationer med de förvän-

dem konkurrenskraftiga i över ett decennium. Det industriella in-

tade affärsmässiga fördelarna. Begreppet diskuterats nu som

ternet möjliggör att utrustning och teknik kan fjärrövervakas, ana-

den framväxande affärsmodellen inom sjukvården1, tillverkning2

lyseras, förbättras, underhållas och effektiviseras. Virtuella miljöer

och byggnader och infrastruktur3. Finans och teknik kombineras

tillför nya produkter och processer allt snabbare till marknaden.

till en integrerad lösning där leverantören erbjuder organisationer möjligheten att betala för förväntade affärsresultat, t.ex. produk-

Detta har möjliggjort att finansiärer fått ökad insyn i hur utrust-

tivitetsförbättringar, optimerad drifttid, exakta prestandavinster,

ning och teknik används, så att de kan basera skräddarsydda

kostnadsminskningar eller minskad energianvändning.

finansieringslösningar på de förväntade affärsmässiga fördelarna

till följd av användningen av den nya tekniken.

PAY-FOR-OUTCOMES Under de senaste åren har det skett en betydande ökning av tillgången på och intresse för att betala för affärsresultat, snarare än att betala för att använda den teknik som företaget tror kommer att producera det fördelaktiga resultatet. Framväxten av en ny generation av digitaliserad teknik som förenar människor,

”För att kunna erbjuda trygga utfallsbaserade lösningar krävs stor kunskap om den teknik som används, tillsammans med deras sannolika inverkan på användarorganisationen.”

AT Kearney, “Building Value-based Healthcare Business Models,” 2013. University of Cambridge, Institute for Manufacturing, “Making the Shift to Services,” October 2014; “Information Age, How the Internet of Things is Changing Business Models,” May 4, 2016. 3 Navigant Research, Energy Service Company Market Overview, 2015. 1 2

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

UPPHANDLING | i praktiken ringslösningar såsom leasing, hyra och tillgångsbaserad finansiering och har stadigt vunnit terräng under de senaste 20 åren då företag har kunnat förvärva viktig teknik och utrustning medans betalningarna skett över den period de använt utrustningen, maskinerna eller tekniken. Dessa arrangemang har vunnit popularitet eftersom de stöder företags behov av att få tillgång till den nödvändiga tekniken för att konkurrera utan att kräva förskottskapital. Fördelarna med utrustningens användning matchas i stort sett mot betalningarna samtidigt som det är ett sätt att undvika föråldrad teknik. Att kunna betala för affärsresultat förvandlar tillförlitlig

Pay-to-use modeller gör det möjligt för tillverkare, tjänstein-

finansiell planering inom industri, tjänster, infrastruktur

dustrier, sjukvårdsorganisationer och även städer att göra

och hälsovård till det bättre. Det är inte bara kostnaden

nödvändiga tekniska uppgraderingar och njuta av af-

som är mer transparent, man undviker även risken för

färsnyttan som det resulterar i. Dessa modeller utvecklas

föråldrad teknik och bundet kapital.

också till mer sofistikerade former som har börja omfamna och ta emot nya trender på teknikmarknaden.

”Affärsresultat” kan ta många former, beroende på priori-

Vår forskning tyder på att både pay-for outcomes och pay-

teten för slutanvändarorganisationen.

to-use modeller kommer att fortsätta att vinna popularitet.

Tillverkare brukar sträva efter en (eller flera) av fyra affärs-

Resultatet för organisationer är sammansmältningen av ny

resultat: reducerad kostnad per tillverkad produktenhet

teknik, underhåll, finansiering, uppdatering, support och

(genom exempelvis snabbare produktionstakt, minskad

så vidare i en enda integrerat affärsmodell. Funktionsan-

ställtid, etc.); minskade rörelseomkostnader (till exempel

passad finansiering (där finansiering är en del av försälj-

lägre energiförbrukning); förmåga (och smidighet) att

ningspropositionen) kommer att fortsätta växa i betydelse

kunna leverera produktvarianter till varje kund utan ökad

som en av de viktigaste faktorerna som gör så att pay-for-

kostnad; och snabbare produktutveckling (t.ex. genom

outcomes affärsmodeller fungerar.

virtuella testmöjligheter) - som alla leder till ökad konkurrenskraft, ny marknadspenetration och tillväxt.

Denna artikel är baserad på resultaten från Siemens Financial Services (SFS) forskning.

För att kunna erbjuda trygga utfallsbaserade lösningar krävs stor kunskap om den teknik som används,

Siemens Financial Services

tillsammans med deras sannolika inverkan på användarorganisationen4. Den förståelsen för teknik och dess tillämpningar brukar inte finnas hos generalistfinansiärer. Det kräver specialistkunskap och bred erfarenhet, tillsammans med en nära relation mellan leverantör och finansieringspartner.

PAY-TO-USE Vid sidan av uppkomsten av denna ”pay-for-outcome” lösningar ’, är det troligt att” pay-to-use” metoder kommer att fortsätta att spela en viktig roll för att ge tillgång till de senaste framstegen inom teknik och utrustning. Pay-to-use arrangemang möjliggörs genom finansie-

See, for instance, McKinsey, “Digitizing the Value Chain,” March 2015; Industry Week, a Transatlantic Race to Digital Manufacturing, August 25, 2016. 4

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Tel. 0585-255 50 •Affärer Fax. 0585-255 www.offentligaaffarer.se | Offentliga 1 2017

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med39 varandra i samma matta.

KRÖNIKA

VARFÖR NYTTJAR INTE OFF SEKTOR DE MÖJLIGHETER S I STÖRRE OMFATTNING?

enom att analysera några

för digitalisering och verksamhetsutveckling. Det går

olika artiklar och genomförda

dessutom att skaffa kunskaper och kompetens om

undersökningar och komplet-

hur man uppnår goda effekter av sin outsourcing

tera det med lång erfarenhet

genom att ta lärdom av andra organisationer som

av outsourcingmarknaden i

kommit längre i sin outsourcingmognad.

Sverige, kan jag inte annat än bli förvånad över att inte fler

Radar Group genomförde både 2015 och 2016,

organisationer inom offentlig

på uppdrag av Tieto en undersökning Effekter av

sektor i Sverige väljer att nyttja

outsourcing för att kartlägga och analysera väntade

de effekter som en väl genomförd outsourcing kan

och oväntade effekter av outsourcing bland orga-

medföra.

nisationer som genomfört outsourcing i flera cykler. En fråga vi ställde oss var: Ger erfarenhet av att ha

Att friställa ekonomiska medel till att påskynda den

genomfört outsourcing flera gånger några tydliga

digitala utvecklingen borde ligga i alla organisationers

positiva effekter?

intresse, men en överblick över marknaden i Sverige TEXT Ulf Nygren,

pekar snarare på att möjligheter som finns inte nyttjas

Svaret blev ja och dom positiva effekterna utifrån hela

[som just nu arbetar med outsourcingaffär nr 106]

fullt ut.

intervjugruppens resultat kan sammanfattas med följande konkreta genomslag i verksamheterna:

I Offentliga affärer nummer 4 – 2016 finns en artikel

”Bättre ordning och reda, högre standardisering i

där det under rubriken ”Outsourcing som källa till

leveransen, ökad mätbarhet, högre process-

verksamhetsutveckling” konstateras av skriben-

mognad, ökad specialisering med tydligare ansvar

ten att upphandlingar av outsourcing inte i tillräcklig

och roller. Allt detta har lett till ökad förutsägbarhet i

omfattning tar sikte på att ”upphandla en outsourcing-

IT-leveransen hos de organisationer som har

leverantör och få upphandlingen att följa samhälls-

kommit längst i sin outsourcingmognad.

utvecklingen eller att skapa de interna förutsättningarna att ta emot, driva och utveckla de outsourcade

Den goda nyheten, för de organisationer i offentlig

tjänster som levereras.

sektor som ännu tvekar inför outsourcing, är att med rätt förberedelser kan man förvänta sig samma

Det innebär att resultatet av många outsourcing-

effekter som de som är ”bäst i klassen”

upphandlingar som genomförs inte ger de effekter

Det konstateras i rapporten att erfarenheten bidrar till

som de skulle kunna göra. Min egen erfarenhet

ökat verksamhetsfokus och att denna erfarenhet kan

styrker också uppfattningen att det stämmer.

nyttjas av andra.

En väl genomtänkt och genomförd outsourcing är

Vi vet att det mesta av de ekonomiska resurserna

ett bra verktyg för att skapa ökade förutsättningar

som avsätts till IT nyttjas till förvaltning och optimering

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

FENTLIG SOM FINNS

lösningar, leveranskvalitet och framtida utveckling helt är satta ur spel. Leverantörernas förmåga att bistå med ökad digitalisering och verksamhetsutveckling bedöms inte och framgår inte av lämnade anbud. Valet av öppen upphandling som upphandlingsform innebär också att den leverantör som erbjuder det lägsta priset vinner avtalet oavsett kvalitet eller förmåga. Upphandlingsformen tillåter heller inga förhandlingar, så eventuella oklarheter måste hanteras sedan avtalet redan är tecknat.

”Ökat eget ansvar kräver ökad kompetensutveckling och kompetensförsörjning i IT-organisationen.”

Om det långsiktigt är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet är tveksamt, då valet att begränsa sig till att nyttja egenägd utrustning skapar inlåsningseffekter och investeringsbehov långt över dem som moderna molntjänster kräver. Upphandlingar som genomförs enligt detta exempel skapar inte förutsättningar för att uppnå de effekter en väl genomförd outsourcingupphandling kan ge.

av det som redan finns (80 procent) och att bara en liten del (20 procent) nyttjas till utveckling.

Ett annat exempel som riskerar att minska kundernas

Jag vill påstå att en väl genomförd outsourcing kan om-

möjligheter att utveckla sin IT utifrån verksamhets- och

fördela den del av IT-budgeten som nyttjas för löpande

samhällsnytta är upphandlingar med ökad multisourcing.

drift och optimering, till att göras tillgängliga för utveckling

För något år sedan fanns en tydlig trend att gå från

och innovation.

spretiga leverantörssituationer med många leverantörer till mer homogena leverantörskombinationer. Färre

Mognadsgrad i förmågan att nyttja outsourcing har stor

leverantörer och tydliga processer då de organisationer

påverkan på i vilken omfattning och i vilken takt denna

som nyttjat outsourcing i flera cykler konstaterat att ju fler

omfördelning kan ske.

leverantörer, desto mer komplex vardag, vilket i sin tur

Varför nyttjas inte outsourcing i högre omfattning för att

skapar ökade krav på beställarorganisationen.

få ut mer positiva och verksamhetsinriktade effekter av

De praktiska konsekvenserna är en mer komplex tillvaro

sin outsourcing, och varför har inte fler organisationer

gällande ärendehantering i vardagen, change manage-

förmågan att lära sig av och ta till sig vad andra gjort för

ment och uppföljning och rapportering.

att själva uppnå positiva effekter? Jag tror inte att ökad multisourcing och ökat egen Trender på marknaden

koordineringsansvar bidrar till verksamhetsutveckling

Det finns exempel på upphandlingar där uppsatta krav

och ökad digitalisering. Tvärtom så kommer de interna

direkt eller indirekt begränsar förutsättningarna att ta vara

IT-avdelningarna snarare ha fullt upp med att hantera en

på den nya teknikens möjligheter och att ha utveckling

allt mer komplex vardag. Ökat eget ansvar kräver ökad

och samhällsnytta som övergripande mål. Vi ser exempel

kompetensutveckling och kompetensförsörjning i IT-

där valet av upphandlingsform, urvalskriterier och grund-

organisationen.

läggande krav helt utesluter alla möjligheter till innovation och verksamhetsnytta. Ett exempel i närtid genomfördes

Sammanfattningsvis ter det sig märkligt att inte fler nyttjar

som öppen upphandling med näst intill 100 procent pris

möjligheterna som finns i outsourcing och tar del av

som övergripande utvärderingskriterium. Upphandlingens

andras gjorda erfarenheter som en viktig komponent i

grundkrav var dessutom att kundens befintliga IT-

ökad digitalisering och som ett instrument för att öka

utrustning skulle nyttjas.

verksamhetsnyttan med IT. Det finns fortfarande en del att göra för såväl organisationer som leverantörer för att

En sådan upphandling innebär att kriterier som leve-

gemensamt bidra till ökad digitalisering och medborgar-

rantörernas förmåga att nyttja nya tekniska innovativa

nytta. n

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

41 41

UPPHANDLING | Juridik

Risker för visselblåsare trots ny lag Text Bo Höglander

Sedan den 1 januari 2017 gäller en ny lag om som ska skydda arbetstagare som larmar om allvarliga missförhållanden. Men det är tveksamt om lagen verkligen innebär ett bättre skydd, skriver Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor vid juridiska fakulteten i Uppsala, i ett debattinlägg.

kärpningen av lagen är en tydlig markering från

om detta inte leder till ”skäliga åtgärder” får uppgifterna

samhällets sida att enskilda anställda spelar en

offentliggöras. Men redan detta steg kan innebära allvarliga

viktig roll för att komma till rätta med korruption och

risker för den anställde, hävdar Carl Gustaf Spangenberg.

maktmissbruk, menar skribenten vars inlägg publicerats i

Särskilt just om det handlar om ”allvarliga missförhållanden”.

Dagens Samhälle 31/1 2017.

Det visade sig också i fallet med Macchiarini, där budbärarna utsattes för repressalier och obehag.

Sedan den första januari 2017 gäller en lag om ”särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om

VAD ÄR SKÄLIGA ÅTGÄRDER?

allvarliga missförhållanden”. Man lagen gäller inte utan

Och vad är ”skäliga åtgärder”? Begreppet kan lätt fyllas

reservationer, påpekar universitetslektorn. Till att börja med

med verbala dimridåer och skenbara åtgärder. Efter ett

avses endast konkreta misstankar om allvarliga missför-

tag tröttnar kanske anmälaren eller ger upp. Men för den

hållanden. Med det senare avses brott på vilket kan följa

envise och samvetsgranne kan nästa steg bli att vända

fängelse eller ”därmed jämförliga” missförhållanden. Detta

sig till media. Det är dock förenat med mycket stora risker,

är inga enkla saker för gemene man att bedöma. Inte ens

påpekar lektorn. Och det gäller även den offentliganställde.

juristerna i lagrådet ansåg det okomplicerat.

För inte heller det grundlagsskyddade repressalieförbudet är ett effektivt skydd mot att hamna utanför karriären och

MÅSTE SLÅ LARM INTERNT

bli stämplad som besvärlig och illojal. Lagstiftningen hindrar

Nästa inskränkning, skriver debattören, är att arbetstagaren

inte heller arbetsgivaren att till sist ”köpa ut” den obekväme,

måste börja med att slå larm internt till arbetsgivaren. Först

skriverCarl Gustaf Spangenberg. Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

Detta är Jurek Rekrytering & Bemanning AB Jurek Rekrytering & Bemanning AB är ett av Sveriges ledande rekrytering och bemanningsföretag. Vi är dessutom specialiserade på rekryteringar till den offentliga sektorn inom områdena Juridik, Ekonomi, Marknad, HR och Management. Med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall är vi över 250 anställda som jobbar dedikerat för att hitta just er Perfect Match. Dagens arbetsmarknad rör sig allt snabbare och kandidatbristen har blivit en stor del av vardagen för många myndigheter, kommuner och offentligt ägda bolag. Det krävs ett starkt engagemang och ett proaktivt arbete för att anpassa sig efter rådande trender och hitta rätt kandidater. Här kommer Jurek in – vi är er förlängda arm när det kommer till Employer Branding och vi har alltid ett uppdaterat nätverk av kandidater samt Sveriges största utbud av kanaler där vi når ut med er kravprofil.

Kontakt: Eva Meyer Direkt: +46 8 525 018 14 Mobil: + 46 70 142 31 56 Email: eva.meyer@jurek.se

Under de senaste två åren har Jurek bidragit med över 300 rekryteringar och mer än 200 olika konsultuppdrag inom den offentliga sektorn och 2017 väntas denna siffra öka betydligt. Sedan starten har Jurek expanderat med flera specialområden: Jurek Executive Search för chefs- och specialistrekryteringar samt Jurek Student som inriktar sig på uthyrning av studenter för analyser, marknadsundersökningar och andra kortare uppdrag. Vi har även jobbat fokuserat mot den offentliga sektorn där vi hjälpt myndigheter och kommuner att hitta rätt talang. Tack vare våra fantastiska medarbetare har Jurek fortsätt växa i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 2014, 2015 och 2016. Vi har haft samma inställning sedan Jurek grundades 2006 och vi kommer ha samma inställning om 10 år på resan mot The Perfect Match!

Maria von Sterneck Direkt: +46 8 525 018 35 Mobil: +46 73 70 771 70 Email: maria.vonsterneck@jurek.se

SÄKERHET KRÖNIKA

T G I L Å D R E N U M M O K A D D E R E R B E R K Ö C F A T T A R E B Y C PÅ o [Text B

nder]

Högla

SVENSKA KOMMUNER ÄR SÄMST SKYDDADE MOT CYBERHOT AV TIO JÄMFÖRDA BRANSCHER. NÄSTAN TIO PROCENT AV SVERIGES KOMMUNER SAKNAR SKYDD FÖR ATT HANTERA MEDBORGARSÄKERHET VID HACKERATTACKER. Det framkommer i rapporten ”Svenskt IT säkerhetsindex” från Dataföreningen, Advenica och branschspecialisten Radar. I en debattartikel på annan plats i denna tidning hävdar Einar Lindqvist, VD på Advenica, att kommunerna måste bli bättre på sitt säkerhetsarbete och på att ta ansvar för medborgarnas säkerhet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har också ägnat frågan stor uppmärksamhet.

Mikael Lagergren, säkerhetsdirektör i Västerås stad, påpekar att allt kring cyberhot inte kan lösas med teknik, mycket ligger på personalen. Därför utbildar man nu chefer och andra medarbetare. 44 44

Utan datorer ingen service Utan fungerande datorer, nätverk och servrar slocknar så gott som all samhällsservice. Detta belystes nyligen i ett inslag i Sveriges Radio P1. Ett 60-tal fall av allvarliga IT-incidenter rapporterades 2016 från svenska myndigheter, där datorer bland annat blivit hackade. Det skrev Svenska Dagbladet nyligen. Informationen om de IT-attacker som identifierats av myndigheter i USA kommer samtidigt att användas i Sverige för att anpassa säkerheten, hävdar MSB. Jobbar inte systematiskt Hela 170 av 241 kommuner som svarade på en enkät från MSB visar nedslående resultat. I den fördjupade

”Tidigare har fokus varit policys och planer – nu är målsättningen konkret utbildning och varseblivning.” analysen från MSB, visar det sig att sju av tio kommuner inte arbetar systematiskt med informationssäkerhet, samt att fyra av tio kommuner saknar en utpekad funktion för informationssäkerhet och att lika många upplåter att göra en riskanalys avseende informationssäkerhet. Sedan den 1 april 2016 är det ett krav att myndigheter rapporterar IT-incidenter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller till säkerhetspolisen. MSB:s analys visar bland annat följande: 7 av 10 kommuner arbetar inte systematiskt med informationssäkerhet. 4 av 10 kommuner saknar en utpekad funktion för informationssäkerhet. Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

6 av 10 kommuner anger att det inte finns kontinuitetsplaner framtagna för att hantera bortfall av information i kritiska verksamhetsprocesser inom kommunen. 4 av 10 kommuner gör ingen riskanalys avseende informationssäkerhet. MSB rekommenderar För att stödja kommunerna i det fortsatta arbetet med informationssäkerhet, ger MSB i korthet följande rekommendationer: Utse en funktion för informationssäkerhet. Ta fram en analys av nuläget i kommunen. Informera ledningen om hur nuläget ser ut. Skapa en handlingsplan utifrån nuläget. Klassa kommunens information. Se till att höja säkerhetsmedvetandet inom kommunen. Ta fram informationssäkerhetsrelaterade krav som sedan används vid upphandlingar. Gör uppföljningar. Västerås i framkant En svensk kommun som tagit cyberhotet på allvar är Västerås, där Mikael Lagergren är säkerhetdirektör. Västerås stad utsätts

för ständiga it-attacker och har trappat upp säkerhetsarbetet, framför allt under det senaste året. ”Tidigare har fokus varit policys och planer – nu är målsättningen konkret utbildning och varseblivning”, förklarade Mikael Lagergren när han intervjuades av Radio Västmanland i januari i år. OFFENTLIGA AFFÄRER har pratat med honom och han berättar att staden har utgått från det som kallas ”bibeln” för informationssäkerhet, ISO 27001, och gjort en lokal anpassning. – Vi har en informationssäkerhetspolicy, riktlinjer och styrdokument. Det finns basinformation om IT-säkerhet, logg- och spårbarhet, med mera, berättar Mikael Lagergren. Men nu vill man ta nästa steg och medvetandegöra användarna och medarbetarna samt inte minst cheferna kring informationssäkerhet.

sonalen. Man håller på att ta fram presentationsmaterial, ordna arbetsplatsträffar och tydliggöra chefsansvaret. Även tekniska lösningar utvecklas men Mikael Lagergren påpekar att allt inte kan lösas med teknik, mycket ligger på personalen. Västerås stad får som många andra mejl som ser ut att komma från Telia eller Postnord men som är spam eller försök till att hacka datorer. – Vi hade en Cyber Securitydag där vi bjöd in ansvariga från verksamheterna, berättar Mikael Lagergren. Han känner sig överraskad av intresset och tror att många även vill bättra på sin säkerhet därhemma. Det finns en ambition att lära sig mer. Just nu sker det saker på din dator men runt hörnet händer det i din mobil. Vi kommer inom kort att styra mobilerna så att de kan återställas om något händer, säger Mikael Lagergren avslutningsvis. n

Utbildar personalen Västerås stad har 10 000 användare och tänker nu satsa hårdare på att utbilda per-

DEBATT

KOMMUNERNA MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ ATT FÖRBEREDA SIG FÖR

CYBERKRIG S

venska kommuner är sämst skyddade

inte arbetar systematiskt med informationssäkerhet,

mot cyberhot av 10 jämförda branscher.

att fyra av tio kommuner saknar en utpekad funktion

Nästan tio procent av Sveriges kommuner

för informationssäkerhet och att lika många upplåter

saknar skydd för att hantera medbor-

att göra en riskanalys avseende informationssäkerhet.

garsäkerhet vid hackerattacker. Trots att

kommunerna hanterar känslig medborgarinforma-

Som tillägg till bilden av förväntningarna på kom-

tion saknar de riskmedvetenhet, det visar en rapport

muner kan Peter Hultqvist, Försvarsminister (S) syn

”svenskt IT säkerhetsindex” från Dataföreningen,

på krisberedskap inom kommuner nämnas. I ett

Advenica och branschspecialisten Radar.

debattinlägg påtalar Försvarsministern att om reger-

Kommunerna måste bli bättre på att förbereda sig för cyberattacker och arbeta med riskscenarios. TEXT Einar Lindquist,

Varje dag cirkulerar närmare

VD på Advenica

150 000 elakartade virus inom Europa, trots detta saknas ITsäkerhetsstrategier hos kommunerna. Sveriges kommuner rankas sämst av alla jämförda branscher i Sverige, de är sämst förberedda och saknar strategier för IT-säkerhet. Hela 170 av 241 kommuner som svarade på ytterligare en enkät från MSB visar samma nedslående resultat. Kommunerna arbetar inte systematiskt med informationssäkerhet. I den fördjupade analysen från MSB, visar det sig att sju av tio kommuner

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT OFFENTLIG IT

”Varje dag cirkulerar närmare 150 000 elakartade virus inom Europa, trots detta saknas IT-säkerhetsstrategier hos kommunerna.”

ing och riksdag menar allvar med upprustning av det civila försvaret måste man också vara beredd att finansiellt prioritera de åtgärder som behövs. En väldigt viktig del av krisberedskapen är såklart cybersäkerheten. I dagens digitalt uppkopplade värld är den mest kostnadseffektiva metoden att åstadkomma stor skada på kommuner, är att utföra en cyberattack på kritisk infrastruktur som kommuner ansvarar för. Om kommuner ska lyckas att radikalt minska ris-

intrång, dataläckage eller manipulation av information.

ken att cyberattacker kan utgöra en stor risk för liv

I svenskt säkerhetsindex får kommunerna bottenbetyg och kommunerna

och lem hos kommuninnevånare, måste de ställa

måste börja ta frågan på allvar.

krav på myndigheter som MSB och på Regering-

en. Dessa krav kan uttryckas som ett antal viktiga

Kommunerna måste börja revidera säkerhetspolicys löpande

verktyg för att kommunerna ska lyckas;

Närmare 38 procent av kommunerna svarar att IT-säkerhet inte är en priorite-

rad fråga för exempelvis kommunfullmäktige. Rapporten visar även att kom-

1. Tydliga krav och prioriteringar från MSB för att

munerna inte prioriterar att revidera de policys som finns. 72 procent reviderar

kunna fatta rätt beslut

sina policys mindre än vartannat år, trots hög digitaliseringstakt.

2. Ta ansvar för de faktiska riskbedömningarna

och deras konsekvenser. Vara proaktiva istället för

Kommunerna måste göra sårbarhetstester och analyser

reaktiva minskar markant den slutgiltiga kostna-

Endast 2 av 10 kommuner gör sårberhetstester och analyser med personal-

den

risker görs i princip inte alls. Endast 3 procent av kommunerna analyserar

3. Investeringar som är dedicerade för att åstad-

IT-risker bland de kommunanställda.

komma informationssäkerhet ska baseras på

affärskalkyler som inkluderar alla aspekter av ett

Kommunerna måste bli bättre på sitt säkerhetsarbete och ta ansvar för medborgarnas säkerhet. Riskerna måste även tas på allvar av kommunfullmäktige. Annars finns det stora risker att medborgarnas drabbas, exempelvis när de kommunala bolagen som hanterar vår kritiska infrastruktur med el, vatten och avlopp fallerar vid en cyberattack. Fakta om undersökningen: Rapporten svenskt IT säkerhetsindex har utförts under perioden juni 2016 till september 2016. Totalt har 266 personer besvarat enkäten. Rapporten är frukten av ett samarbete mellan Advenica, Dataföreningen, Sig Security, Radar, SACS och Christer Magnusson Docent vid Stockholms Universitet. n

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

LANDET

RUNT

Kristianstads kommun i nationellt jämställdhetsprojekt Kristianstad är en av 15 kommuner i landet som valts ut att delta i ett projekt för utveckling av jämställdhetsarbete. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver projektet med syftet att fler kommuner ska kunna ge kvinnor och män en jämställd service.

Samverkan kring energioch klimatrådgivning

Anders Svensson, Anna Elofsson och Mattias Wirsén deltar i startträffen på SKL för ett projekt som ska leda till mer jämställd service för medborgarna. Malmö stad ska det närmaste året fungera som mentor åt Kristianstad i projektet. I projektet Modellkommuner utvecklar kommuner sitt jämställdhetsarbete genom att systematiskt jämföra sina arbetssätt med varandra, så kallad benchmarking. Efter ett pilotprojekt under 2016 fortsätter spridningen under 2017 till 15 nya kommuner. – Det är självklart att vi ska ge invånarna likvärdig service oavsett kön och att kommunens resurser ska fördelas jämställt. Det här projektet hjälper oss att få in ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie arbetet och det höjer kvaliteten i verksamheten, säger kommunstyrelsepolitikern Anders Svensson (S), som deltar i projektet. Den här veckan reser Anders Svensson tillsammans med HR-chefen för barn- och utbildningsförvaltningen Anna Elofsson och HRstrategen Mattias Wirsén från kommunledningskontoret till SKL i Stockholm för att träffa kollegor från de övriga kommunerna och komma igång med arbetet.

Fem kommuner börjar nu samverka för att stärka energioch klimatrådgivningen. Kommunerna Essunga, Grästorp, Götene, Skara och Vara kommer framöver att stärka upp energioch klimatrådgivningen i kommunerna genom att samverka. Energimyndigheten finansierar energioch klimatrådgivningen och för att utnyttja resurserna på bästa sätt kommer energioch klimatrådgivarna Hugo Franzén och Thomas Skagenborg driva frågorna i de fem kommunerna. Genom samverkan kan kommunerna exempelvis samnyttja resurser såsom elcyklar och värmekameror på ett bättre sätt. Extra fokus kommer att läggas på temat solenergi där kompetensen hos de två energioch klimatrådgivarna är hög. -Många är intresserade av solenergi och vi vill stötta upp för att möjliggöra för fler att dra nytta av vinsterna med solenergi, säger Hugo Franzén. En till nyhet är dessutom en ny inriktning där energioch klimatrådgivarna kommer att jobba mer gentemot företagen i kommunerna genom att utbildas till företagscoacher. Du som privatperson kan såklart också fortsättningsvis boka tid med energioch klimatrådgivarna.

Mentorer stöttar arbetet De 15 kommunerna ska ”benchmarka” med varandra i grupper om två eller tre under 2017. Sex av deltagarna från pilotprojektet 2016 deltar som mentorer för att stötta arbetet och bidrar med konkreta exempel från sina egna verksamheter. Fokus ligger på ett systematiskt lärande, det vill säga att både lära in och lära ut kunskap och erfarenheter. Lärandet tas tillvara i respektive organisation genom att förbättringsarbeten implementeras, sprids och följs upp på hemmaplan. Politiker, chefer och nyckelpersoner Deltagarna träffas fem gånger under ett år: en politiker, en chef och en jämställdhetsstrateg från varje kommun. Mellan träffarna genomförs förbättringsarbeten på hemmaplan, med stöd från SKL. – Att ha med alla tre nivåer är en avgörande framgångsfaktor. Politiker benchmarkar med politiker, chefer med chefer och strateger med strateger, samtidigt som projektet ger nivåerna möjlighet att arbeta tillsammans, säger projektledaren Lillemor Harnell. Under 2018 kommer benchmarking-kommunerna från 2017 att vara mentorer åt nya kommuner som valts ut för att jämföra med och lära av varandra. Mentor för Kristianstad och Halmstad blir Malmö, som deltog i pilotprojektet.

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

Skolinspektionen: Ockelbo har gjort sin läxa

Härnösand satsar 3 miljoner på unga arbetslösa Kommunstyrelsen beslutade att satsa 3 miljoner kronor på arbetslösa unga i utsatta grupper. Antalet unga arbetslösa, 18-24 år minskar i kommunen, men för de som är i samma åldersgrupp och födda utanför Sverige ökar arbetslösheten. Sedan i september 2015 har antalet arbetslösa unga minskat med 33 personer i Härnösand. Antalet arbetslösa unga som är födda utanför Sverige har istället ökat med 29 personer.

Utpekade brister i utbildningsverksamheten har åtgärdats Under en granskning hösten 2015 hittade Skolinspektionen en del brister i Ockelbos skolverksamheter. De har nu åtgärdats och i ett uppföljningsbeslut ger inspektionen grönt ljus: Ockelbo har gjort läxan. Skolinspektionen genomförde tillsyn i Ockelbo kommun under hösten 2015. Den gjordes för att granska hur kommunen sköter sig som huvudman för de olika skolverksamheterna förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och vuxenutbildningen. I de fyra förstnämnda verksamheterna påpekade inspektionen att kommunen generellt brast i uppföljning och analys av de olika skolenheternas resultat och att det i sin tur gör det svårt för politikerna och förvaltningen att identifiera och besluta om de utvecklingsbehov som finns. ”Förbättra ert systematiska kvalitetsarbete!” blev uppmaningen. Och det har Ockelbo gjort. Nu följs betygsresultat, resultat från nationella prov och elevenkäter upp på ett mer strukturerat och ändamålsenligt sätt. Man har byggt upp ett systematiskt kvalitetsarbete vars innehåll man regelbundet kommer att delge de förtroendevalda i utbildnings- och kulturnämnden. ”Under 2016 har vi arbetat med att upprätta enhetliga mallar för kvalitetsbilder från samtliga enheter inom förskolan och skolan. De redovisar vilka förutsättningar verksamheterna haft och hur man arbetat för att nå läroplanernas mål. Utifrån det kan vi analysera vilka utvecklingsfrågor vi bör prioritera, och upprätta en plan för hur vi ska genomföra förbättringar”, säger Lotta Wennlund, utbildnings- och kulturchef. Även när det gäller Vuxenutbildningen ansåg Skolinspektionen att det fanns brister i uppföljningen och utvecklingen av verksamheten. Man ansåg också att Vuxenutbildningen inte jobbade tillräckligt aktivt med att nå ut till, eller motivera, kommuninvånare att delta. Ytterligare brister påpekades när det gällde elevernas tillgång till studie- och yrkesvägledning. I sitt uppföljningsbeslut konstaterar Skolinspektionen att bristerna är avhjälpta: information om utbildningen har spritts på många sätt. Nu finns samarbetsavtal med Arbetsförmedlingen och med kommunens Företagscenter, och man har informerat om kursutbudet hos stora arbetsgivare i kommunen. Nu har både tjänsten för studie- och yrkesvägledare och för rektor utökats från deltid till heltid.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2017

– Genom tidiga insatser kan riskerna för långtidsarbetslöshet minska. Att vara arbetslös leder ofta till att unga lever isolerat utan rutiner och med dålig självkänsla. Det vill vi försöka förhindra med den här satsningen, säger Anders Byquist, ordförande i arbetslivsnämnden (S). Pengarna ska användas till studier och arbetsförberedande åtgärder som stärker deltagarnas möjligheter att få en anställning. Det är arbetslivsförvaltningen i samarbete med skolförvaltningen som får i uppdrag att genomföra insatserna. – Den här satsningen är möjligt tack vara de särskilda pengar kommunen fick av regeringen för ett år sen för att förstärka nyanländas möjligheter i det svenska samhället, säger Fred Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (S).

NYHETER

UTVECKLINGSPOTENTIAL FÖR E-HANDEL I STATEN Ekonomistyrningsverket (ESV) har i uppdrag att följa upp och främja elektronisk handel (e-handel) i staten. I den årliga statusrapporteringen till regeringen konstaterar ESV att det fortsatt finns utvecklingspotential för e-handeln i staten och att det finns stora skillnader i hur långt olika myndigheter kommit i sitt e-handelsarbete. ESV kommer under 2017 att fortsätta följa och stötta utvecklingen av e-handel i staten. E-handel bidrar till att effektivisera myndigheternas inköpsprocess. Att gå över till en elektronisk hantering av exempelvis beställningar och fakturor bidrar till såväl tidoch kostnadsbesparingar som ökad kvalitet och service. ESV konsterar att det fortsatt finns en stor utvecklingspotential för e-handel i staten. Idag är omkring hälften

av alla fakturor som statliga myndigheter tar emot elektroniska. Jämfört med andra nordiska länder är denna andel låg. Även antalet elektroniska beställningar av varor och tjänster samt automatisk matchning av fakturor borde kunna öka och därmed bidra till effektivisering. Omkring 60 procent av myndigheterna är anslutna till PEPPOL vilket är en positiv utveckling. Senast 1

Actea-koncernen fortsätter växa – förvärvar Framtidsverket Framtidsverket har sitt huvudkontor i Stockholm och arbetar med organisationer över hela Sverige. I samband med förvärvet öppnar Framtidsverket kontor även i Göteborg. Köpet av Framtidsverket är ett led i Actea-koncernens tillväxtstrategi och genom förvärvet breddar koncernen sitt tjänsteutbud ytterligare. Framtidsverket har bland annat flera tjänster på området employer branding/arbetsgivarvarumärke för offentliga organisationer. Framtidsverkets verksamhet passar väl in i Acteas erbjudande om att verka för ökad samhällsnytta. •

Framtidsverket är en väldigt viktig komponent i vår tillväxtresa där vår gemensamma ambition är att skapa samhällsnytta och effekt i vardagen för företag och organisationer. Genom Framtidsverket kan vi hjälpa offentlig sektor att både hitta, utveckla och behålla individer i början av sin karriär, säger Anders Larsson, vd för Actea.

Framtidsverkets vd Maria Högberg ser nya stora möjligheter för Framtidsverket att växa tillsammans med Actea-koncernen. •

Att ingå i Actea-koncernen är helt rätt steg för Framtidsverket. För oss har det hela tiden varit viktigt med ägare med ett starkt samhällsengagemang. Detta tillsammans med den stora kompetens som redan finns i koncernen gör att vi kommer kunna öka kundnyttan genom att utveckla vårt tjänsteutbud, säger Maria.

OM ACTEA Actea är ett framgångsrikt konsultbolag som startade verksamheten år 2000. Acteas huvudkontor är lokaliserat i Göteborg och har kontor i Lidköping, Linköping, Malmö, Stockholm, Västerås och Växjö. Actea har sin bas på den svenska marknaden, men verkar även internationellt. Acteas kunder finns inom myndigheter, kommuner och landsting, produkt- och tjänsteföretag och detaljhandel. I Actea-koncernen ingår även

november 2018 ska alla myndigheter vara anslutna till PEPPOL. Resultaten visar också på stora skillnader mellan olika myndigheter. Generellt tycks de stora myndigheterna ha kommit längre i sitt e-handelsarbete, även om det finns undantag. ESV stöttar myndigheterna i sitt e-handelsarbete genom bland annat rådgivning, informationsträffar, utbildningar och framtagande av handledningar. Under 2017 kommer ESV att fortsätta att följa upp utvecklingen av e-handel i staten samt att ge stöd till myndigheter. – I våra kontakter med myndigheterna upplever vi att många arbetar aktivt med att effektivisera sina inköp med e-handel och vi tror att resultaten kommer att synas i kommande uppföljningar, säger Sören Pedersen, projektledare för e-handel i staten. källa: esv.se

konsultbolaget Axakon som hjälper företag och organisationer under förändring med system- och webutveckling, affärsutveckling och talent management. Axakon är dessutom bland de snabbast växande konsultbolagen i Sverige. OM FRAMTIDSVERKET Framtidsverket grundades med syftet att nyansera och kommunicera bilden av jobben inom framtidssektorn, den offentliga sektorn. Vår vision är att framtidens professionella, studenter och nyutexaminerade, känner till sina karriärmöjligheter inom den offentliga sektorn och ser offentlig sektor som ett självklart karriäralternativ. Framtidsverket har ett stort tjänsteutbud inom employer branding/arbetsgivarvarumärke för organisationer inom offentlig sektor. Exempelvis arrangerar vi Framtidsmässan – Sveriges största karriärevent för och om offentlig sektor och Framtidsgalan. För mer information, kontakta: Vd, Actea Anders Larsson, anders.larsson@actea.se, 070 893 89 89 Vd, Framtidsverket Maria Högberg, maria@framtidsverket. com, 070 766 37 53.

Offentliga Affärer 1 2017 | www.offentligaaffarer.se

Kvalitetssäkrade utbildningar och program med

internationell standard

Vi vet hur du lyckas med

framgångsrika inköp Med Silfs femstegsmetod kan du känna dig säker på vägen mot framgångsrika inköp. Våra utbildningar, internationella certifieringsprogram, företagsakademier och konsulttjänster ger dig och din organisation rätt kompetens för framgång. Silfs mål är att omsätta kunskap till lönsamhet för dig och din organisation. Vårt erbjudande består av utbildningar och konsulttjänster. Våra inköpsutbildningar innehåller allt du behöver för att lyckas med framgångsrika inköp. De passar dig som arbetar på en operativ, taktisk eller strategisk

nivå och de finns anpassade för både privat och offentlig sektor. Våra konsulttjänster erbjuder hjälp och stöd, t ex när din organisation ska implementera ett kategoristyrt arbetssätt.

SILFS FEMSTEGSMETOD

Mät inköpsmognad på verksamheten

Identifiera förbättringspotential och formulera målbild

3 Upprätta handlingsplan och utforma kategoristrategi för bättre inköpsprocess

Fyll på med rätt kunskap

Implementera i organsiationen

Framgångsrika inköp

Är du redo att ta nästa steg mot framgångsrika inköp? Kontakta oss så berättar vi mer om hur du lyckas! Mejla oss på silfonline@silf.se eller ring våra kompetensrådgivare på 08-752 16 80. Mer information hittar du på www.silf.se

www.silf.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

RIKTIGA SKOLOR FÖR OMGÅENDE LEVERANS. Vi är redo att direktleverera och hyra ut riktiga skolor. De uppfyller alla byggbestämmelser och krav på utbildningslokaler, men mer än så: Golven är tysta, dörrarna mjukstängande och alla utrymmen är noga genomtänkta och designade för sitt syfte. Ta kontakt med er Parmacosäljare så hjälper vi er idag.

Jan Sonntag, Area Sales Manager Norr, +46 725 075 455, jan.sonntag@parmaco.se Tony Ringdahl, Area Sales Manager Sydost, +46 727 275 455, tony.ringdahl@parmaco.se Eric Sjöö, Area Sales Manager Sydväst, +46 727 345 455, eric.sjoo@parmaco.se

parmaco.se