Offentliga Affärer nummer 1 - 2016 by Hexanova Media Group AB

– För att kunskap är källan till goda affärer –

Lagarbete skapade vinnaren av

Handslaget

2015

JU FLER

DESTO SÄMRE

SOPPA - parallella

lagförslag riskerar att leda till otydlig rättspraxis

ÅRETS OFFENT CHEF UTSEDD! LIGA LÄS MER OM CATRIN DITZ VÄG MOT UTMÄRKELSEN

PROFILEN:

Inger Ek

VILL HA UPPHANDLINGSSTÖD

I VÄRLDSKLASS

Tack för två inspirerande dagar på Offentlig Chef 2016! Årets Offentlig Chef i Karlstad samlade chefer, beslutsfattare och ledare från hela landet. Årets dagar bjöd som vanligt på kompetenta föreläsare, nätverkande, aktuella ämnen och bankett med prisutdelning av Årets Offentliga Chef. Vi ser fram emot att träffa dig på Offentlig Chef 2017!

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 1 2016

OFFENTLIG IT

Tack för två fantastiska dagar på Upphandlingsdagarna 2016! Årets Upphandlingsdagar blev en succé med 800 deltagare på plats! Dagarna bjöd på spännande nyheter, intressanta föreläsare och nätverkande. Vi ser fram emot nästa år och välkomnar er till Upphandlingsdagarna 2017!

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

2016

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Aff채rer 1 2016

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

Offentliga Affärer nummer 1 2016

PROFILEN Inger Ek

14 | ledarskap

Evenemanget Offentlig Chef har sin nerv i att vara en årligen återkommande mötesplats för kreativ kompetensutveckling, inspiration och nätverksbyggande. Grundkonceptet har bestått, men i övrigt har utformning och huvudinriktning växlat genom åren, liksom platsen för arrangemanget.

33 | offentlig IT Lägg ditt e-förslag och sätt igång det kommunala maskineriet i ett förändringsarbete. Så ser invånardialogen ut i sina bästa stunder i Västerås stad.

43 | juridik Regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt. Det konstaterar riksdagens Lagråd i sitt remissyttrande över regeringens förslag till nya lagar på upphandlingsområdet.

65 | nyheter De stora leverantörerna tar hem en oproportionerligt stor del av kontrakten, i relation till att de enbart står för knappt fyra procent av anbuden. Men småoch mikroföretag hävdar sig ändå rätt väl totalt sett. Det visar statistik som Upphandlingsmyndigheten presenterade på upphandlingsdagarnas andra dag.

80 | upphandling Upphandlingsdagarna 2016 hade allt! Ministerbesök, internationella experter, välbesökta seminarier, debatt – samt inte minst: mingel och fest. Där var en av de absoluta höjdpunkterna givetvis utdelningen av Handslaget 2015. Läs mer på sidan 49.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Ann-Heléne Klasson, upphandlare på Halmstads Fastighets AB (HFAB) menar att Funktionsupphandling ligger i tiden. Det kommunala bostadsbolag där hon jobbar har testat modellen främst på området yttre skötsel.

C90 - FLYTTBARA LOKALER MED ENERGIEFFEKTIVA RUMSLÖSNINGAR Nu lanserar vi modulsystem C90 - flyttbara lokaler för skola, förskola och kontor. Utvecklade i Skandinavien för skandinaviska förhållanden. De bästa idéerna efter mer än 30 år i branschen har vi tagit med oss när vi skapade C90. YTEFFEKTIV OCH FLEXIBEL C90 kan byggas i upp till 3 våningsplan och modultypen är godkänd som BR1-byggnad för förskola. C90 är ett funktionellt system med genomtänkta lösningar för såväl skola och förskola som kontor – en framtidsinriktad och hållbar lokallösning. ENERGIEFFEKTIV MED MILJÖPROFIL C90 erbjuder direktverkande el eller vattenburen värme, valet är fritt. Vattenburen värme ger stora möjligheter att välja värmesystem, t ex fjärrvärme, pellets, solpaneler eller en pumplösning. ARBETSMILJÖ I TOPPKLASS Planlösningar och funktioner skräddarsys in i minsta detalj för er verksamhet. Ljudabsorberande tak dämpar störande ljud och stora fönster i kombination med välbalanserad belysning ger optimal ljussättning. Läs mer om alla nyheter på www.adapteo.se eller ring 0200-77 87 97.

ROOM FOR GREAT DAYS

En CE-märkt modulbyggnad som kan byggas i 1-3 våninga r.

ku nsk ap – Fö r att

LEDARE

aff äre r – till go da är käl lan

Lagarbete skapade

vinnaren

Handslage

2015

JU FLER

R KOCKSÄAMR E DESTO

r - parallella g riskera

ÅRETS OFFENTLIGA CHEF UTSEDD!

lagförsla dlig till oty att leda is rättsprax

| Hållbarhet

SOPPA

LÄS MER OM CATRIN DITZ VÄG MOT UTMÄRKELSEN

PROFILE

Inger Ek

UPPHAND VILL HA

LINGSST

KL I VÄRLDS

ÖD

ASS

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Gitte Sörensen gitte.sorensen@hexanova.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter

Helena Rosén Andersson Filip Malm Wilda Nilsson Helena Sundén Mikael Engström Peter Riiga Johan Lidén

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Mycket nytt under solen, eller? Efter det att vi passerat in i det nya året som vi på offentliga affärer genom våra upphandlingsdagar tidigare valt att benämna superupphandlingsåret, får väl vän av ordning påpeka att det i skrivande stund inte blev så mycket av det i år. Visst har vi en ny upphandlingsmyndighet sedan en tid tillbaka, denna får även en ny Generaldirektör, en välmeriterad person som vi valt att porträttera i denna utgåva av tidningen. Dock, var den nya lagstiftningen på upphandlingsområdet kanske den viktigaste parametern då vi valde att benämna året just så, men bläcket som skulle manifestera lagtexterna hann ju vare sig torka eller komma på papper innan regeringen flyttade fram datumen. Sedan kom lagrådets dom kring den tänkta lagstiftningen och denna var inte nådig i sin bedömning. Nu finns det vissa

bedömare som ställer sig tveksamma till om vi överhuvudtaget kommer att få se en ny lag i början av Januari 2017. Alltså blir detta ett intressant år, men vi får kanske lov att vänta på ett superupphandlingsår lite till, åtminstone till nästa årsskifte. Vi på Offentliga Affärer har dock en hel del nyheter som vi kunnat presentera i början av detta året, då i form av ett kursprogram framtaget särskilt för dig som arbetar inom offentlig sektor. Vi har förstått att behovet finns och vill du ta del av vad vi kan erbjuda dig i form av riktade kurser inom de områden vi normalt skriver om är du välkommen att titta in på Hexanova Academys hemsida. Med detta sagt återstår endast att önska dig som läsare ett riktigt starkt 2017 fullt av nyheter och inspirerande arbete.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

PROFILEN | Inger Ek

Offentliga Aff채rer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLINGSSTÖD I

VÄRLDSKLASS

ÄR HENNES AMBITION Tillsammans med medarbetarna har hon ambitionen att skapa ett upphandlingsstöd i världsklass. Inger Ek tillträder i april som ny generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

OFFENTLIGA AFFÄRER har fått en intervju med Inger Ek, välkänd i Upphandlarsverige. Men allt i livet kan ju inte handla om offentlig upphandling. Så vi undrade vad Inger gör när hon inte är på jobbet som upptar en ansenlig del av hennes tid. – Ska jag vara riktigt ärlig så arbetar jag rätt mycket. På fritiden försöker jag ofta återhämta mig på olika sätt. Det blir av nödvändighet en del motionerande, antingen genom power walks eller gym. För att riktigt koppla av åker jag upp till norra Bohuslän där mina föräldrar bor. Jag tycker om att vara på och nära havet, det ger energi och kraft! Jag tycker om att läsa, är lite kulturellt och rätt historiskt intresserad. Jag tycker därför om att resa till ställen med intressant bakgrund, till exempel Rom. Vilken var din första känsla och tanke när du fick frågan om att bli gd? – Det är ju en process som man går igenom men min första känsla var en viss förvåning. Jag är ju inte urtypen av statlig tjänsteperson… och tanken var ”Varför- vad tror de att jag kan bidra med”? Efter ett tag när det gått en tid och jag hade fått svar på vad som förväntades och jag själv kände att jag faktiskt skulle kunna bidra – då kom känslan av stolthet och förväntan. Berätta gärna om din bakgrund. Vad jobbade du t.ex. med innan du tillträdde din tjänst i Mölndals kommun? – Efter utbildningen arbetade jag åtta år i statlig verksamhet som förvaltningsjurist, inledningsvis på Trafiksäkerhetsverket och sedan Vägverket i Örebro. Verksamheten i Örebro hanterade bil- och körkortsregistren och var tidigt ute med tillämpning av

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

dataregisterlagstiftning. Under min tid där kom jag i kontakt med den första lagen om offentlig upphandling och var med och upphandlade blanketter till fordonsägare och skrev avtalet med tillverkaren av det ”nya” lilla körkortet. Före tiden i Mölndal jobbade jag närmare tre år i Göteborgs stad inom Utbildningsförvaltningen i en form av juridisk controllerfunktion och arbetade med bland annat upphandling och avtalsfrågor. Vilka problem- och/eller utvecklingsområden identifierar du inom svensk offentlig upphandling framöver? – Känslan är att det inom svensk offentlig upphandling finns en mycket hög krångelfaktor som överskuggar syftet. Offentlig upphandling har över lång tid präglats av formalia som har skapat rädsla för att göra fel och tagit sådan tid och kraft att möjligheten att se den goda affären i många sammanhang missats. Effektivare processer över hela inköpskedjan är nödvändigt – man får inte glömma att upphandling inte sker för sin egen skull – varan eller tjänsten är till för att tillgodose försörjning av ett faktiskt behov för samhällsmedborgare!

– Det finns många delar som måste utvecklas inom offentlig upphandling, ett exempel är dialogen mellan marknadens aktörer och upphandlande myndigheter. Det är fortfarande väldigt stor spridning i insikt och kunskap om vilka möjligheter som ett bra upphandlings- och inköpsbeteende kan ge. Vad tar du med dig från din bakgrund? Du kommer närmast från posten som VD på Upphandlingsbolaget i Göteborg, men har även varit stadsjurist och upphandlingschef i Mölndal. – Att jobba i kommuner innebär en närhet till den lokala politiken, som vissa sammanhang har annat fokus än alla regelverkets grundläggande principer. Det är då som tjänsteperson viktigt att veta vad som är ditt ansvar samtidigt som det är viktigt att vara lyhörd och kreativ inom lagens gränser. Andra erfarenheter från de närmaste befattningarna är naturligtvis erfarenheten att vara chef och ytterst ansvarig för att leda en verksamhet så att uppsatta mål nås och strategier följs. Att vara chef i förändringsarbete förutsätter långsiktig uthållighet och förståelse för att alla medarbetare inte är i samma fas som jag själv. Jag har insett att kunniga, engagerade medarbetare och kommunikation är avgörande för att riktningen ska få bra fäste och spridning. Du har förblivit Göteborgsregionen trogen. Kommer du att flytta till huvudstaden nu? – Jag har ju arbetat och levt en längre period i Örebro, och under studietiden i Lund, så jag har inte varit helt fast i Göteborgsområdet alltid. Nu kommer jag att flytta till lägenhet Stockholm men veckopendla tillbaka till västkusten på helger. Eftersom döttrarna är vuxna och utflugna finns inte de hinder att arbeta på annan ort kvar som fanns när de var i skolåldern och man som förälder behövde vara närvarande i vardagen. Jag ser fram emot att lära känna Stockholmsområdet lite mer och kanske pröva på kulturutbudet lite. Vilka insatser ser du som allra viktigast för upphandlingsstödet när den nya lagstiftningen trätt i kraft 1 januari 2017? Och innan dess? – Rent naturligt är det viktigt att myndigheten är förberedda för att kunna ge ett stöd till intressenterna som underlättar införandet av direktiven i Sverige. Avsikten är ju att det ska finnas stöd i den omfattningen att upphandlande myndigheter ser de nya möjligheterna och vågar börja använda de med en gång. Exakt vilka insatser det blir vet jag inte idag, men kommunikationsinsatser av olika slag känns som ett naturligt inslag.

– För tiden före lagstiftningen träder ikraft kommer myndigheten behöva ta fram vägledning för vad den kommande ”vakuumperioden” utan införda direktiv innebär och bör hanteras av upphandlande myndigheter och leverantörer. Till sist, vad vill du säga i övrigt kring din nya kommande roll? – Uppdraget att ta sig an en ny modern myndighet är hedrande och spännande. Att tillsammans med medarbetarna skapa ett upphandlingsstöd i världsklass är en riktig utmaning – det gillar jag! n BO HÖGLANDER

Personligt:

Namn: Inger Ek Ålder: 50 Familj: Sambo och två döttrar 25 och 22 år Bakgrund: Jur.kand, yrkesbakgru nd bl a förvaltningsjurist Vägverket, upphan dlingschef, stadsjurist i Mölndals kommun, nu senast VD för Göteborgs Stads Upphandlings AB Intressen/fritid: Västkusten och båtliv, läsa och motionera (gym och powerwalks ) Reser helst till: Europa (t ex är Fran krike och Rom fantastiskt – både kultur och histioria!)

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Moderna medborgartjänster ger stora fördelar inom offentlig sektor Vår standardlösning Public 360°, för dokument- och ärendehantering, ger dig bättre förutsättningar för digitalisering genom att ge dig full kontroll över organisationens dokumentation, ärenden, projekt och processer.

Smidiga tjänster för invånarna Vår lösning gör det lätt att ge invånarna en bra upplevelse. Genom att få en övergripande strategi på plats för hur din organisation skall hantera ärenden och arkivering har du skaffat dig en bra grund för morgondagens medborgartjänster.

sites.tieto.com/software-innovation

LEDARSKAP

OFFENTLIG CHEF I EN NY TID Evenemanget Offentlig Chef har sin nerv i att vara en årligen återkommande mötesplats för kreativ kompetensutveckling, inspiration och nätverksbyggande. Grundkonceptet har bestått, men i övrigt har utformning och huvudinriktning växlat genom åren, liksom platsen för arrangemanget.

Med årets erfarenheter som referens är arrangörernas avsikt nu att låta mötesplatsen slå rot i den för året nya spelplanen - den högklassiga eventarenan Karlstad Congress Cultur Center, CCC. Areamiljön har förvisso dignitet som en viktig komponent i en lyckad konferens av detta slag, men än mer avgörande är givetvis programmet. - Vi var medvetna om att Karlstad CCC är en toppanläggning, men blev ändå imponerade av dess kvalitéer och alla spontan kommentarer från deltagare och föreläsare. Och givetvis är vi glada över de genomgående höga betyg som evenemanget fick i utvärderingen, säger Urban Nilsson, VD hos arrangören Hexanova Events AB.

Lilian Eriksson

Nytt för året var också tidpunkten för konferensen, den 20 – 21 januari, veckan före Upphandlingsdagarna. - Vi kommer att fortsätta med denna ordning. För deltagarna blir det något av en kick off inför det nya året och för oss en naturlig uppstart och inledning på det över året löpande utbildningsprogram, som vi introducerade under eventet. Med dessa kurser växlar vi på ett avgörande sätt upp vår potential som kunskaps- och utbildningskanal för den offentliga sektorn. Carina Lundberg Uudelepp

Uppskattad framtidsspaning men … Med Framtidens ledarskap som huvudtema för årets upplaga av Offentlig Chef var det givet att inledda med en framtidsspaning, levererad av omvärldsanalytikern Sofia Rasmussen. Sofia deltog också i det efterföljande panelsamtalet om förutsättningarna för framtidens ledarskap inom offentliga sektorn och vad som krävs för att attrahera unga ledare och ge dem utrymme att växa och ta över som toppledare. Mer om detta på annan plats i tidningen. Det animerade panelsamtalet engagerade auditoriet och fyllde väl ut den programlucka som annars helt oväntat skulle ha uppstått, ty …

… Göran kom inte Göran Persson, vår tidigare statsminister, är ju känd för sin förmåga att kunna dominera scenen, och nu hade han (säkert som en ren lapsus) kopplat det ultimata greppet, för att förbli ett samtalsämne under konferensen. Många hade sett fram emot att få ta dela av vad Han Som Bestämmer hade att säga om framtidens ledarskap – i det nämnda panelsamtalet och i en egen portalföreläsning, med rubriken Tydligt ledarskap, så vinner du medborgarnas förtroende. Och kanske fanns de också deltagare som förväntade sig något extra i mötet mellan Göran Persson och moderatorn Erik Blix, som ju i och

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Men något tomrum i programmet blev det som sagt inte …

Peter Grönberg

genom radioprogrammet Public Service varit delaktig i att skapa alla dessa lysande höjdpunkter inom satirdialog, med Göran Persson i huvudrollen. I avsaknad av administrationsservice, fanns eventet inte inlagt i Görans kalender – fick hans agent veta i direkt anslutning till event. Inte lätt att rätta till om man befinner sig i Etiopien, med toppledarsamtal om skogsprojekt på agendan.

Goda exempel Grundläggande för Offentlig Chef är att programmen skall rymma såväl organisationsaspekter som inslag där fokus ligger på chefens mer personliga ledarkompetenskompetens. Utöver mötesplatskonceptets potential att främja mingel och nätverksbyggande, skall det även i plenumsessioner och seminarier ges utrymme för presentation av goda exempel, så kallade praktikfall. Några exempel: Lilian Eriksson, kommundirektör i Ängelholm, presenterade hur man arbetar med att på ett omvälvande sätt göra om hela förvaltningen med målet att bli Sveriges första agila utvecklings- och servicekommun. Vilka strategier och förhållningssätt ledde till att Täby utsågs till årets Employer branding-kommun 2015? Bästa skickad att svara på den frågan var naturligtvis kommundirektören, Carina Lundberg Uudelepp. Vad har hänt i Lerums kommun, efter det att två av kommunens verksamhetschefer,

”För att nå fram till medarbetarna och hjälpa dem att växa och finna sin optimala plats i organisationen, behöver ledaren själv vara sårbar och ha ett genuint intresse för medarbetarna, med mod och kärlek ge energi åt förändring på djupet. ” Karin Persson och Ann Blom tillsammans fick ta emot utmärkelsen ”Årets Offentliga Chef ” på föregående Offentlig Chef konferens? Pristagarna fanns på plats för att berätta. I en fängslande föreläsning toppade Peter Grönberg auditoriets engagemang när

! n te a m å p v a r k e r a ff tu ll Stä

Vill du också upphandla mat som är schyst mot människor, djur och natur? Bra! Vi har underlagen du behöver för att göra det lätt att göra rätt. Vi reder ut skillnaderna mellan mat och godare mat. Hur länge får till exempel korna gå ute och beta på sommaren? Läs mer på krav.se/offentlig-upphandling www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016 KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

LEDARSKAP

han berättade om hur han arbetar som koncernansvarig för kultur- och organisations-utveckling i hela den globala Volvokoncernenen. Inte svårt att förstå att Peter år 2014 fick tidningen Chefs utmärkelse Årets ledarutvecklare. I sitt anförande med rubriken Det framgångsrika ledarskapet – Mod och kärlek lyfte han särskilt fram hur man genom målfokusering, mod, tydlighet, transparens, tillit och kärlek kan bygga starka team och ge energi åt en globalt sammanhållande företagskultur. I en stor och komplex global organisation är det maximalt viktigt att arbeta med ett värdestyret ledarskap och värderingar som får genomsyra hela organisationen ända ut till kundrelationerna.

”Oftast har det ju helt enkelt handlat om att löpande förse alla intresserade med information, men också då måste informationen förmedlas med ett distinkt och nyanserat språk.”

Öppnandet av Of fentlig Chef med Erik Blix och Karls kommunalråd Pe tad r-Samuel Nisser.

Seminarier och workshops Vid sidan om det sedvanliga seminarieprogrammet fanns inom den så kallade Unconference-delen denna gång tre workshopspass. Retorik, konsten att övertyga, med retorikexperten David Loid, medan företagscoachen Patrik Sandberg ledde workshops om Personlig effektivitet, din tid och Arbeta smartare i möten och i grupp. Festmiddag med prisutdelning Onsdagskvällens festmiddag med prisutdelning och underhållning är en central del i event konferenskonceptet. Alltid uppskattad och nu med uppvärmning redan på eftermiddagen, då kvällens konferencier, Klas Hallberg, avslutade eftermiddagsprogrammet med en bejublad föreläsning om Effektivare offentlig styrning – Hedra mysteriet. Hur balansera mellan medveten strategisk styrning och lyhördhet och anpassning till skeendet i organisationen? Hur mäta enligt mall och samtidigt agera och laga efter läge, med fokus på både organisationens och individens aktuella behov?

Patrik Sansberg

För att nå fram till medarbetarna och hjälpa dem att växa och finna sin optimala plats i organisationen, behöver ledaren själv vara sårbar och ha ett genuint intresse för medarbetarna, med mod och kärlek ge energi åt förändring på djupet. Det tar tid och kräver utrymme i agendan, framhåller Peter och berättar att sedan han sedan han i mars 2015 suttit i koncernledningen i 80 timmar, med fokus på det nya uppdraget att på det globala planet utbilda 10 500 chefer i kulturburet, värdestyrt ledarskap.

Vinnare av utmärkelsen Årets Offentliga Chef 2015 blev i stenhård konkurrens Catrin Ditz, CIO, Uppsala kommun. Kungahusets kommunikatör Att vara tillgänglig, lyssnande och lyhörd, tydlig med ett pregnant språk och inte minst att vara ärlig och sann – är de honnörsattribut som varit vägledande för Elisabeth Tarras-Wahlberg i hennes nu avslutade, 33-åriga tjänst inom Hovstaterna, som bland annat Konungahusets presstalesperson och informatör. Med Elisabeth som avslutningstalare kunde eventet behålla nerven ända ”ända i kaklet”, för vem är inte nyfiken på Elisabeths förmåga att behålla Kungahusets förtroende och stå stadig, bevara lugnet och hantera skvallerpressen och mediedrevet under alla dessa år? - Oftast har det ju helt enkelt handlat om att löpande förse alla intresserade med information, konstaterar Elisabeth, men också då måste informationen förmedlas med ett distinkt och nyanserat språk. Journalister är också människor är titeln på Tarras-Wahlbergs senaste bok, vilken mynnar ut i Elisabeths tio gyllene regler för bästa umgänget med journalister. Ett avslutande tips till deltagarna, så gott som något. Med möjlighet till omedelbar leverans av ett signerat bokexemplar. KENT MOSSHEDEN

Elisabeth Tarras-Wahlberg

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

DEBATT

Säkra lösningar för allt det du vill skydda.

Hur ser ditt behov av säkerhet ut? Vi hjälper dig hela vägen, från förstudie och projektering till installation, driftsättning, service och support. Som en ledande aktör inom lås och kompletta säkerhetslösningar levererar vi fysisk säkerhet som skyddar egendom och skapar trygghet för människor. Med stark, lokal förankring och det stora företagets kapacitet hittar du oss nu över hela Skandinavien.

certego.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

LEDARSKAP

SPANING:

MORGONDAGENS Ingen tvekan – vi tar matchen! Kanske en bra beskrivning på uppstarten av evenemanget Offentlig Chef 2016, med ”Framtidens ledarskap” som övergripande tema för året.

Hur navigera bland alla de vinklingar och nyanser som möter den som blickar mot framtiden och vill utveckla ett vinnande och över tiden hållbart ledarskap och en för unga attraktiv organisation? En levande fråga för de mer än 200 chefer och ledare som samlats på Karlstad CCC, för att konferera om ledarens roll och förutsättningarna för morgondagens ledarskap. Framtiden tillhör de unga, så vad säger den generation som med stort självförtroende har börjat inta scenen? Och hur ser den chef ut som har förmåga att vara en kompetent ledare för de olika yngre generationer som redan finns på arbetsmarknaden eller är på väg in? Engagerande frågor som redan från start gav nerv åt och präglade mötesplatsen. I sitt inledningstal presenterade omvärldsanalytikern Sofia Rasmussen, nämligen en rapport baserad på en enkätundersökning bland unga i åldern 16 – 29 år.

Figur 1: Tänk på ditt eget liv. Vilken av följande aspekter är enligt dig viktigast att uppnå för att du ska känna att du är riktigt nöjd med ditt liv? (16-29) källa: Rasmussen Analys

I sin trendspaning fångade hon in såväl de stora trenderna, som snabba växlingar i generationernas värderingar. Värderingar som grundläggs tidigt i livet och som varje ledare snarare har att förhålla sig till, än att försöka förändra. Allt snabbare förändringstakt vad gäller såväl värderingar och drivkrafter som den teknikdrivna utvecklingen. I Sverige arbetar idag tre av fyra inom tjänstesektorn, med främst kunskapsintensiva uppgifter. Men även här växer potentialen för robotar att ta över. En utveckling som ökar kravet på ledaren och förändringsförmågan hos den organisation hon/han är verksam i. För inte så länge sedan ville vi gå mot större flexibilitet, relaterat till såväl närvaron på en arbetsplats som hur vi över tiden väljer mellan arbete och andra livsuppgifter. Nu handlar det även om ”gränslöshet” i en ständigt uppkopplad värld. Undersökningar säger att hälften av de anställda idag ständigt kan nås av chefen. Förväntningarna på arbetslivet och den goda arbetsplatsen förändras givetvis över tiden. Vid valet av arbetsplats anger de yngre i dag att de prioriterar följande parametrar: trevlig miljö och trevliga kollegor 60 %, möjlighet till personlig utveckling och möjlighet att växa som människa 40 %, möjlighet att var stolt över arbetet 36 % samt hög lön 32 %. I den aktuella undersökningen kunde man välja upp till 5 av totalt 23 svarsalternativ. I botten hamnade att få mycket ansvar 10 %, stor mångfald bland medarbetarna 10 %, att kunna identifiera sig med varumärket 8 % och att jobbet har hög status 6 %.

HÅRDVALUTA FÖR TOPPLEDARE, UTVECKLARE OCH HR-CHEFER

Visst är det alltid aktuellt att förstå och målmedvetet och framtidsinriktat arbeta med Employer branding, men hur ser då framtiden ut? Det finns stora globala trender och undersökningar att luta sig mot. Uppgifterna ovan kommer från den spännande rapport som befruktade Sofia Rasmussens framtidsspaning, Ungdomsfokus 2015. Rapporten gjordes under hösten 2014 som en enkätundersökning bland besökarna på mediehuset Nyheter24Gruppens sajter, med

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

t Panelsamtale rskap! da Framtidens le

gruppen och Rasmussen Analys som avsändare och rapportansvariga. Man samlade in svar från 3089 respondenter, varav 1721 personer tillhörde åldersgruppen 16 – 29 år. I analysen tog man fram skillnader mellan olika respondentkategorier, baserat på bland annat kön, utländsk bakgrund, boendeort och föräldrarnas utbildningsbakgrund. För att få en ännu skarpare analys studerade man i vissa avseenden även skillnaden mellan åldersgruppen 16 – 19 år och de i åldern 20 – 29 år. I det följande redovisade uppgifter är baserade på hela gruppen 16 – 29 år, om inget annat sägs.

INTRESSEN OCH LIVSMÅL

Nya medier och en mångfald kommunikationskanaler ökar tillgängligheten till många intressen, men någon större förändring i ungdomarnas intressesfärer tycks inte ha skett. Fortfarande toppas intresselistan bland 16 till 29-åringar av att lyssna på musik, se på film och/eller TV-serier, resor samt mat, i nämnd ordning. Riktigt intressant och i viss mån paradoxalt blir det när fokus riktas på vad ungdomarna hoppas på och strävar efter, för att få ett liv som man är riktigt nöjd med. Här finns också markanta skillnader mellan ”svenskar” och dem som själva är eller har två föräldrar som är födda utanför Europa. I den senare kategorin är

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

det betydligt viktigare att t.ex. ha akademiska meriter och att ägna sig åt att hjälpa andra för att känna att man är nöjd med livet. Bland de som saknar utländsk bakgrund är det däremot viktigare att ha ett rikt socialt liv med många vänner och att känna inre harmoni. Kanske en ögonöppnare för en del, men faktum är att önskan att bli känd är den aspekt på livet som har minst betydelse för att känna sig riktigt nöjd med livet, se figur 1. (2 i rapporten)

TYDLIGHET, VÄRDERINGAR OCH TILLIT

Så hur leder man då unga? Viktigt är enligt Sofia bland annat att ge kontinuerlig feedback, ge tydliga instruktioner och förmedla vilka förväntningar som finns på medarbetarna. Eller med andra ord ett tydligt ledarskap, samtidigt som det skall finnas utrymmer för medarbetarna att tänka själv, med möjlighet att låta sig matchas av sina egna värderingar och drivkrafter. Dessa ”de seriösa realisterna” vill således kunna utmana sig själva och bli bättre och samtidigt kunna känna personlig trygghet även i det vidare livsperspektivet. I figur 2 redovisas hur de unga (16 – 29 år) som hade arbete svarade på frågan om de viktigaste egenskaperna hos en bra chef. Man kunde välja på högst tre kriterier:

LEDARSKAP

Figur 2

En bra chef …

Prioriteras av, %

… ger kontinuerlig feedback på mina prestationer

… är rak, ger tydliga instruktioner och kan förmedla vilka förväntningar som finns på mig

… är rättvis och ser till att alla behandlas lika

… är snäll och omtänksam och bryr sig om att medarbetarna mår bra

… tar hänsyn till mina idéer och förslag kring hur arbetet genomförs

… förstår mig och ser mina behov

… har visioner för hela verksamheten

… ger medarbetarna mycket frihet att utföra sina sysslor när och på det sätt de själva vill

… ser till att jag presterar på topp och ständigt blir bättre

… har värderingar som stämmer överens med mina egna

… har en naturlig auktoritet och pondus

med förväntningarna, och dessutom har visioner för verksamheten och är öppen för idéer.

SAMSTÄMMIG PANEL

Sofias spaning gav näring till det efterföljande panelsamtalet om framtidens ledarskap, även om paneldeltagarna liksom de engagerade åhörarna säkert skulle kunnat leverera en högintressant session på egna meriter. Förutom Sofia Rasmussen bestod panelen av Carina Lundberg Uudelepp, kommundirektör i Täby, Rebecca Sundberg, verksamhetschef på Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap och Michael Mathsson, grundare av Gaia Leadership. Samtalet rörde sig i vida kretsar omfamnande allt från ansvaret för överstatliga och globala framtidsfrågor till ledarens personliga förutsättningar att skapa förtroende och leda i flersidig mångfald. Att det handlar om snabba och stora förändringar var helt uppenbart. Vad är det då som krävs och vad karaktäriserar ett framgångsrikt ledarskap i framtiden? • Ledaren förmår skapa utrymme för och hantera medarbetarnas

önskan om självständighet och kreativt tänkande.

• Ett ledarskap som befrämjar organisationsgemensamma

värderingar och tydliggör förväntningarna.

• Flexibilitet, att kunna möta människor där de är, i det aktuella

ögonblicket.

Av den vidare analysen framgår dock att den unga i sina svar tenderar att underskatta betydelsen av chefens visioner för helheten och chefens ansvar för alla medarbetarna. Det visar sig nämligen i undersökningen att bland dem som är riktigt nöjda med sin chef anger en av tre att chefens mest utmärkande drag är att chefen har visioner för hela verksamheten. De som var mest nöjd med sin chef relaterade sin uppskattning även till att chefen ”tar hänsyn till mina idéer och förslag kring hur arbetet ska genomföras”. Visionärt ledarskap och öppenhet för medarbetarnas idéer tycks ha klangbotten hos de ungas perspektiv på livet och synen på arbetet. Man vill ha höga mål (personliga och/eller mer altruistiska) och frihet att själv bidra, växa och göra skillnad. I rapporten finns många intressanta infallsvinklar. Uppenbart är att hög status betyder något annat än tidigare. Hög status tycks nu främst vara relaterat till att ha ett arbete som ger dig möjlighet och växa som människa och därmed möjlighet att vara stolt. Och hur ser unga till exempel på CSR (Corporate Social Responsibility) och jämställdhet mellan män och kvinnor? Här liksom på andra ställen i rapporten finns en något komplex svarsbild, relaterad de distinkta grupper av personlighetstyper hos unga som också identifierades i undersökning. Mer om detta på sidan 17.

DE UNGAS IDEALCHEF

Sammanfattningsvis är de ungas förväntan på chefen att hon/han är en tydlig ledare som ger utrymme för kreativitet och tankens frihet: Ger feedback på prestationer, ger tydliga instruktioner och är tydlig

• Att vara nära utan att ”hänga”. • En i sig själv trygg chef som vågar lita på andra. • Fokus på ledaruppdraget - att få alla i gruppen att prestera

maximalt.

• Ledarens förmåga att utvecklas under och matcha snabba

förändringar.

• Att våga och kunna leda medarbetare med heterogena värderingar

och preferenser.

• Ledarskap som befrämjar tillit och ansvarstagande.

Genomgående poängterades betydelsen av tydlighet med organisationens värderingar, vart den vill och varför. En trygg och medveten, tydlig och transparent ledare har potential att lyckas också i morgon. Därtill ligger det i tiden att arbetet som chef och ledare inom den offentliga sektorn har uppvärderats. Ett tufft och komplext ledarskap, men med förmånen att direkt få vara med och bygga Sverige. Morgondagens hjältar! n KENT MOSSHEDEN

Hela rapporten Ungdomsfokus 2015 kan beställas via

www.rasmussenanalys.se.

Där kommer också information om nästa studie, Ungdomsfokus 2016, att presenteras under våren.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

UNGA I SVERIGE PREFERENSER OCH INTRESSEOMRÅDEN (text: Kent Mossheden; bild källa: Rasmussen Analys)

Vid sidan om generationsperspektivet finns givetvis på individnivå stora skillnader relaterade till personlighet och livsstilspreferenser. I undersökningen Ungdomsfokus 2015 gjordes därför också en så kallad klusteranalys. När man analyserade svarsmönstren ifråga om intressen, arbetslivsvärderingar och vad som är viktigt att uppnå för att känna sig nöjd i livet, kunde man identifiera fem distinkta grupper. När dessa grupper tagits fram gick man vidare och sökte svar på hur grupperna skiljer sig från varandra och hur de ser på konsumtion och sociala medier. Inte minst intressant för marknadsförare och den som vill rekrytera medarbetare och utveckla organisationer med optimala förutsättningar för morgondagens medarbetare och ledare. I följande beskrivning av de fem grupperna ligger fokus på de direkt arbetslivsrelaterade kriterierna. Men glöm för den skull inte att faktorer relaterade till de sociala medierna och digitaliseringen redan idag har en avgörande betydelse för möjligheten att bygga framtidssäkrade organisationer.

FASHIONSITAN Flertalet i denna grupp är tjejer, mer än 80 procent, och är därmed den mest könshomogena gruppen av alla. Prestation och framgång är viktigt och det gäller även inom arbetet, där hon vill ha möjlighet till personlig utveckling, kunna prestera på topp och ständigt kunna utmana sig själv. Hon är ingen världsförbättrare och bryr sig således inte så mycket arbetsgivares engagemang inom CSR och miljö. Fashionsitans stora intressen är istället shopping, mode och resor. Hon är familjeorienterad och det är viktigt att få barn.

GAMEAREN Den absoluta motpolen till världsförbättraren. Oftast en kille, vars största intresse i livet är att spela dataspel/gaming, se på film/TV och lyssna på musik. Här finns inget intresse alls för miljö och hållbarhet, mode och resor och inte heller för sport eller att leva ”hälsosamt”. Viktigt är däremot att vara fri och obunden och att ha gott om fritid. Likväl är han mest av alla angelägen om att ha ett arbete och vill gärna tjäna mycket pengar, bara det inte betyder att han måste anstränga sig för mycket. Stress gillar han inte och chef vill han inte bli.

MODERNA MANNEN Som namnet antyder är männen överrepresenterade i denna grupp och här finns fler singlar än i någon annan grupp. Teknik och tekniska prylar är högintressant, liksom att aktivt utöva sport och spela dataspel. Mat, resor, politik och hållbar utveckling är andra preferenser. Utmärkande är stark vilja att utmana sig själv och bli bättre på allt han gör. Han vill avancera på sin arbetsplats och gruppen ligger i topp vad gäller vilja att bli chef och att starta eget företag.

VÄRLDSFÖRBÄTTRAREN Gruppen domineras av tjejer, 70 procent. Att förbättra världen och hjälpa andra människor är viktiga drivkrafter. Vid val av arbetsplats prioriterar hon att arbetsgivaren har engagemang för jämställdhet och mångfald och är etiskt och socialt ansvarstagande. Världsförbättraren drivs inte av hög lön och yrkesframgång, men kan mycket väl tänka sig att bli chef. Miljöfrågor engagerar, liksom konst, kultur och natur – med en kompassnål så pekar mot inre harmoni och att vara nöjd med det lilla i livet.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

STATUSJÄGAREN Killarna är i övervikt i denna grupp, men cirka en tredjedel är tjejer, och medelåldern är lägre än i de övriga grupperna. Gruppen avviker också vad gäller valet av arbetsplats - möjligheten att få hög lön är det mest attraktiva, medan trivsam miljö och trevliga kollegor inte betyder så mycket. Statusjägaren bor i storstäder eller på landsbygden, mindre ofta i medelstora eller små städer. Statusjägaren vill gärna gifta sig och det dominerade intresset är bilar och motorer.

KRÖNIKA

En bra affär helt enkelt Colligio har lång erfarenhet av offentliga upphandlingar och är en kompetent samarbetspartner i hela eller delar av upphandlingsprocessen. Vi är måna om att våra uppdragsgivare ska göra bra affärer på ett affärsmässigt och juridiskt korrekt sätt. Vår lyhördhet och professionalitet är stor, och med vår samlade erfarenhet från upphandlingar av olika typ och omfattning, våra juridiska specialister och övriga resurser samt vår väl inarbetade och beprövade arbetsmodell finns alla förutsättningar för att göra en bra affär. Vi är flexibla i vårt åtagande och kan agera projektledare för genomförande av hela upphandlingen eller vara delaktiga i processen som exempelvis rådgivare eller juridiskt stöd. Utöver våra direkt upphandlingsrelaterade tjänster ställer vi all vår kunskap, erfarenhet och kompetens till förfogande i våra utbildningar för upphandlare några av de bästa och mest kompletta utbildningarna på marknaden. Colligio erbjuder tjänster som • Upphandlingsstöd • Utbildning • Samordnad upphandling • Upphandlingsjuridiskt stöd Läs gärna mer om oss på colligio.se, eller ring så berättar vi mer. Kontaktperson: Johan Lundvall, telefon 08-12047001 eller e-post johan.lundvall@colligio.se.

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2015 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

FALUN

GÖTEBORG

JÖNKÖPING

| NORRKÖPING

| STOCKHOLM

LEDARSKAP

Årets Offentliga Chef:

Catrin Ditz

En kreativ förändringsmotor En kreativ kraft och en glädjespridande förändringsmotor. Så stod det bland annat i motiveringen till utmärkelsen Årets Offentliga Chef, som Catrin Ditz, IT-chef och CIO i Uppsala kommun, tog emot på Offentlig Chef i Karlstad i början av året.

Vidare: ”En person som har klarat av att leda sina medarbetare och fått dem med sig under en stor förändring”. ”… lyckades vända den nya oönskade organisationen och de missnöjda medarbetarna till en bra sammansatt organisation där medarbetarna känner sig stolta.” ”Med över 140 medarbetare under sig får vinnaren dem att känna sig som ledare och ger dem stöttning, ansvar och arbetsglädje.” – Det var så maffigt att vara i Karlstad och få ta emot utmärkelsen! Och när jag kom hem stod folk upp och applåderade en lång stund, säger Catrin Ditz med ett stort leende när vi träffas i ITavdelningens matsal på Verkstadsgatan i Uppsala. Samtidigt erkänner hon att hon upptäckt sin egen inneboende Jantelag. – Jag var ganska obekväm med nomineringen, tyckte att det blev för mycket fokus på mig som person. Men efter ett sådant här pris får man känna sig glad och stolt, menar hon. – Utmärkelsen bidrar till stolthet i den offentliga sektorn. Och att berömmet i mitt fall kommer från medarbetarna är det finaste av allt, tillägger Catrin. UPPSALA UTMANANDE Catrin är uppvuxen i Knivsta i närheten av Uppsala och gillar den kommunala IT-sektorn eftersom det händer så mycket där. Uppsala kommun är särskilt utmanande eftersom kommunen fattat beslut om att utvecklas ytterligare, vilket ställer krav. Det

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Catrina Ditz

handlar bland annat om att öka servicen och tillgängligheten och gå mot mer av e-förvaltning. Samtidigt ska informationssäkerheten vara hög. Innan Catrin Ditz kom till Uppsala kommun drev hon ett eget företag och jobbade bland annat som inhyrd IT-chef på Socialstyrelsen. Innan dess arbetade hon på Vallentuna kommun samt på Vattenfall under ett antal år.

LEDARSKAP

Catrin Ditz ledarstil går ut på att motivera och engnagera medarbetarna. Hon ser priset som en bekräftelse på att hon är på rätt väg i det avseendet. HUR FORMULERAR DU KORT DIN LEDARIDÉ? – Jag tror på människor, jag tycker om människor. När jag tittar på människor så ser jag någonting större, en större möjlighet. Jag ser en version av den människa som står framför mig. Jag menar inte att jag vet mer om någon än vad den människan själv vet, men vi kan hjälpa varandra att bli bättre. Det ligger mycket i detta: att göra varandra bättre! – Om man lyckas motivera sin personal så ordnar sig resten, menar hon och refererar till en undersökning som hon nyligen tagit del av och som visade att engagemang och motivation har fyra gånger större påverkan på resultatet än vad resultatets påverkan har på motivation och engagemang. Att begreppet ”förändringsmotor” också nämns i motiveringen till utnämningen Årets Offentliga Chef 2015 gläder Catrin Ditz ytterligare. – Just detta finns i Uppsala kommuns policy som jag har att följa så det är klockrent, menar hon. IT EN LEDNINGSSTAB Vägen till ett tydligt uppdrag för IT-arbetet har inte varit spikrak. Varje förvaltning hade tidigare sin egen IT-lösning, helheten spretade. Först beslöt den tidigare politiska majoriteten att outsourca IT-verksamheten. Ett beslut som den nya majoriteten som tillträdde efter valet 2014 rev upp. I stället skulle en egen stabsfunktion byggas upp med beställarkompetens. En CIO skulle rekryteras och när Catrin Ditz såg annonsen tänkte och kände hon: ”det här är mitt jobb!”. Vilket det också blev. – Nu utgör vi en stab direkt under kommunledningskontoret. Vi ska se helheten och komma med smarta lösningar, minska kostnaderna för underhållet och öka utvecklingstakten, förklarar Catrin Ditz. Som ny chef för IT-delen såg Catrin till att träffa alla förvaltningsdirektörer för att bland annat förankra sin syn på hur en omorganisation skulle kunna gå till. Hösten 2015 fanns ett klart tjänstemannaförslag som gick igenom i full politisk enighet. – Vi är nu i mitten av förändringsresan, inom vissa områden går det snabbare, andra behöver vi snabba upp, säger Catrin Ditz. MÅNGA UPPHANDLINGAR I reformarbetet ingår massor med offentliga upphandlingar. Att man valt att behålla IT-verksamheten i egen regi innebär inte att behovet av att samarbeta med marknaden försvinner. – Runt 60-70 procent av vår omsättning är leverantörskostnader i form av bland annat konsulter och licensköp, säger Catrin Ditz och trycker på att man vill se en god dialog med leverantörerna på marknaden.

– Vi ska bli tydligare som kund och få ett bättre grepp om avtalsportföljen. IT-inköpen ligger på cirka 240 miljoner kronor om året och vi har 550 leverantörer. Att de är så många är en konsekvens av att varje förvaltning tidigare kört sitt eget race. SAMARBETE – MEN FÄRRE LEVERANTÖRER Även om det kommer att bli färre leverantörer i framtiden så är ambitionen att ta hjälp av dem i utvecklings- och förändringsarbetet. – Hur effektiva vi är och hur väl vi lyckas med vår IT-plan beror bland annat på hur väl vi fungerar på en marknad, säger Catrin och poängterar att man verkligen inte ska göra allt själva. – Vi ska bygga samarbeten och jobba smart, lovar hon. Potentialen att öka dialogen med invånarna i Uppsala är enorm, tror Catrin Ditz. I dag finns mängder av data som matas in i systemen, medan förmågan att återanvända informationen och låta den flöda mellan myndigheterna och på så sätt bli till större nytta, är låg. – För att lyckas krävs digitala gränssnitt som är större än enbart kommunens, menar Catrin och pekar på tre områden där tillgängligheten kan öka: medarbetare, företag och infrastruktur. Och från politiskt håll i Uppsala kommun är uppdraget glasklart: • ökad demokratiutveckling • bli en attraktiv arbetsgivare • skapa innovation – Här finns uppgifter att växa i, sammanfattar Catrin Ditz innan vi skiljs åt och hon ger sig av till nästa möte. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Permanent är inte alltid den bästa lösningen Att bygga eller inte bygga. Det är frågan. När hyrda baracker inte känns rätt och att investera permanent känns för stort. Det är då vi på Parmaco kommer in. Vi bygger upp riktiga byggnader utifrån ert behov. De kan under tiden ni hyr skalas upp eller ned om behovet skulle förändras. Helt enkelt dynamiska byggnader i tid och rum. När projekttiden är slut efter 3-10 år fraktar vi bort dem. Om ni vill. RIKTIGA BYGGNADER FÖR BEHOV SOM FÖRÄNDRAS parmaco.se

UPPHANDLING | i praktiken

Nu kan en handläggare skicka säker digital post direkt till en enskild mottagare. Kom igång snabbt och enkelt med Mina meddelandens Outlook-plugin och spara både tid och pengar. Det krävs inga stora meddelandeflöden och ingen förmedlare. Arbetet sker integrerat i Outlook. Med Mina meddelandens Outlook-plugin kan ärendetider kortas och kundtjänst och annan personal avlastas. En handläggare kan prata i telefon och samtidigt skicka ett meddelande som tas emot och läses under samtalets gång. Mottagaren får sin post snabbt, säkert och miljövänligt. För kontakt angående tekniska frågor eller information om hur ni ansluter: anslut.minameddelanden@skatteverket.se

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skattverket. www.minameddelanden.se Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP

Offentlig Chef 2016

INSPIRATION: vilja, vara, veta, våga OFFENTLIGA AFFÄRERS EVENEMANG BYGGS MED FOKUS PÅ ATT VARA EFFEKTIVA MÖTESPLATSER. TVÅ DAGAR FULLA AV MÖJLIGHETER OCH MAXIMAL POTENTIAL, FÖR ALLA MED HÖGA FÖRVÄNTNINGAR PÅ UTVÄXLING AV DEN TIDSINVESTERING SOM DET INNEBÄR ATT DELTA/ MEDVERKA I KONFERENSERNA. INTENSIVA DAGAR ATT FÖRVALTA!

jälvklart, men ändå… Så tänkte nog programmakarna när man lade in ett inspirationspass under upptakten till årets upplaga av eventet Offentlig Chef – med ny placering i tid och rum, den 20 – 21 januari och förlagd till den högprofilerade eventanläggningen Karlstad Congress Culture

Centre.

En kort session med fokus på att ladda mötesplatsen med energi och engagemang för ett optimalt utbyte, för deltagarna effektiva dagar. Men vad är då effektivitet? En person med många uppdrag att förvalta formulerade följande personliga definition på effektivitet: Förmågan att vara på rätt plats i rätt tid och göra rätt sak på rätt sätt och med rätt motiv. Med de två första kriterierna på plats ställs den effektive ledare och konferensdeltagaren således inför uppgiften att optimera de två följande kriterierna, och relatera dem till motivkriteriet. Just detta, att medvetandegöra den egna attityden och de egna valens betydelse för ett gott utbyte av dagarna, var vad inspirationspasset syftade till. SÅ MAXAR DU OFFENTLIG CHEF Sessionen leddes av Patrik Sandberg, coach och företags-/ledarutvecklare, och Ingvar Gräsberg, konsult inom förändringsledning och grundare och ägare till konsultföretaget Xmentor Management AB. En utmaning för den vassaste inspiratör, hur förmedla till det redan laddade och förväntansfulla auditoriet? Kanske genom att lyfta det enkla och självklara - och just därför förbisedda. Här är Patrik Sandbergs fyra tips: Checka in Checka in hela dig. Stäng av telefonen och mejlen, så långt det är möjligt. Mingla utan att låta telefonen distrahera. Ja, var helt enkelt mentalt närvarande och observant på skeendet. Ge utrymme för nya idéer och tankar.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Patrik Sansberg

LEDARSKAP Ingvar Gräsberg

80-åringarnas tips Man frågade 80-åringar, som på olika sätt varit framgångsrika, vad de skulle gjort annorlunda om de fått leva om sitt liv. Svaren fanns inom följande sfärer:

• Jag skulle varit modigare, mer nyfiken och vågat lära mig nya

saker, satsat mer på att bygga nätverk och träffa ny människor. • Jag skulle ha reflekterat och utvärderat mer i vardagen, kontinuerligt och inte bara ett par gånger om året. • Jag skulle ha satsat mer på nästa generation. Sätt mål I en Harvard-baserad undersökning om mål följde man under 30 år upp hur det gick för en klass elever. Det visade sig att endast 4 % av de elever som inte skrivit ner sina mål nådde dem, medan 54 % av dem som skrivit ner sina mål lyckades nå målen. Kort sagt cirka 12 gånger större möjlighet att nå dina mål, om du skriver ner dem. Det finns en överväldigande mängd fakta som bekräftar betydelsen av att sätta tydliga mål och arbeta målfokuserat. Mål som är konkreta och hålls levande. På en mötesplats som denna betyder målmedvetenhet till exempel att skriva ner det du inser och vill ta med dig. Och en beslutsamhet att ta det vidare in i vardagen och/ eller i nya uppdrag och projekt.

”Pavlos gädda” Pavlos kända experiment med hundar berättas också i en gäddversion, men poängen är densamma, hur erfarenheterna och vanan genom betingning underlättar, men också kan begränsa synfältet och möjligheterna. En gädda släpps in i ett akvarium med småmörtar - och äter upp dem. Sedan sätts en glasskiva in i akvariet, som hindrar gäddan från att fånga småfisken på andra sidan skivan. Efter 1 timmes stångande mot glasskivan ger gäddan upp försöken att forcera skivan och har lärt sig att det inte går. Om skivan därefter tas bort finns lärdomen kvar och gäddan gör inga fler försök att fånga fisken, utan svälter ihjäl, trots att maten finns så nära. Därför: Ge inte upp! Försök på nytt! Tänk i nya banor. Kanske är det inte så naturligt för dig att mingla, men prova ändå, säger Patrik och avslutar sin appell med just detta. Med att utmana och uppmuntra till att prova att mingla, prata med nya personer, ställa frågor och med engagemang ta del av konferensens alla möjligheter. DET ULTIMATA LEDARUPPDRAGET Med utgångspunkt i den offentlige chefens ultimata uppdrag ville Ingvar Gräsberg i sitt inspirationstal vidga perspektiven och pekade på den offentlige chefens roll som en nyckelperson i vårt samhällsbyggande. ”Jag vet att ni som sitter här har några av Sveriges svåraste arbeten. Inte nog med att ni ska leverera värde till oss medborgare, ni ska också vara svenska mästare på en hel mängd andra saker som våra politiker och vi andra tycker är viktiga för samhällsutvecklingen. Ni ska vara föredömen på jämlikhet, ickediskriminering, arbetsmiljö, säkerhet och upphandling. Det är inte enkelt att hitta balansen

mellan att leda vad som ska göras och att leda hur det görs. Ni är ständigt påpassade av media och det som dyker upp i pressen måste hanteras på ett bra sätt utan att organisationen skadas. Vi ser exempel där organisationen fått tydliga sviter efter en batalj i media och där fokus på ett oroväckande sätt flyttats från vad till hur och formalismen blir viktigare än resultatet. Det innebär ofta ett hårt tryck på er som ledare att orka stå upp när det blåser. Samhället utvecklas och det ställs hela tiden nya och större krav på era verksamheter. Det är dock många gånger svårt att mäta utveckling och förbättring. Inom industrin finns tydliga förväntningar på x % rationalisering eller kvalitetsförbättring per år. Regler som alla känner till och som är både mätbara och direkt kännbara. Riktigt samma tydliga feedback eller tydlighet i resultaträkningen finns ofta inte inom det offentliga. Även detta ställer stora krav på er som chefer. Det ställs ofta orimliga förväntningar på offentliga chefer. Många människors chefsparadigm bygger fortfarande på brukspatrontänket. En stark ledare som kan allt och styr allt. Archimedes lär ha sagt ”ge mig en fast punkt så ska jag förändra världen”. En metafor för grunden i allt ledarskap, att stå stadigt i myllan. Utan självkännedom och trygghet i sig själv går det inte att leda. Men idag räcker det inte. En god ledare måste också bygga starka relationer och skapa nätverk som ger säker åtkomst till de kunskaper man själv inte har. Ta tillfället i akt under dessa dagar att öka ert eget kunnande och därmed förankra er ännu bättre i er fasta punkt och ta samtidigt tillfället i akt att bygga på era relationer, så att ni vet vart ni ska vända er när ni behöver hjälp. Att veta när den organisation man leder behöver ta hjälp är en svår uppgift för en ledare. Det är en balansgång mellan att vårda organisationen och att utmana den. När hamnar något i högen ständiga förbättringar och när handlar det om ett större förändringsarbete?” Därmed var det dags att söka svaren här och nu, på Offentlig Chef 2016. Och var du inte där finner du några av sessionerna på lifestream:

http://livestream.com/accounts/6993991/ events/4711987 KENT MOSSHEDEN

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Inspiration för dig med världens viktigaste jobb Perfekt för dem med liten eller ingen erfarenhet av området som vill skaffa sig en övergripande kunskap. En bok som tar upp det viktigaste – utan att kännas krånglig eller överväldigande!

Anna t Cederqvis

munalÅrets Kom 20 15 om ekon

Polit ik & f ör val tning

”Tänk positivt så blir allting bra – vad är det för nonsens?”

L a ga r

Hasse Carlsson

Samh

”Allt vad en handledare kan vilja veta om handledning avhandlas i denna användarvänliga och trevligt illustrerade bok. Författarna skriver lätt och ledigt om vad en handledare behöver veta och kunna för att agera i sin yrkesroll.”

Hur fungerar ditt lag?

Gerhard Bley på Kavli utmanar ditt ledarskap

ällsp laner ing

Perso nal & led

Vård &

L SS &

arska p

omso r

assis

tans

Margareta Hjortmar, Region Skåne

Socia lt arb

Mot målet – dugliga medarbetare

e te

Skola & utb ildnin

Bättre ledarskap med kunskap och rätt strategi

Det är inte lätt att vara chef! Ledarskap är något som man alltid kan bli bättre på. Ofta råder missnöje på arbetsplatsen och som chef ska du både leda dina medarbetare och göra dina egna chefer nöjda.

Nu m

ed al

la bö

cker

från

Komlitts kloka författare delar med sig av sin erfarenheter och sin kunskap. I lättillgängliga böcker utgår vi från dina och dina medarbetares behov. Vi vill stärka dig i din yrkesroll, stimulera till personlig utveckling oh göra din arbetsdag lite lättare.

Välkommen till Komlitt

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Läs mer på komlitt.se

facebook.com/Komlitt

UPPHANDLING | Juridik

Ju fler kockar

desto sämre soppa - parallella lagförslag riskerar att leda till en otydlig rättspraxis om arbetsrättsliga villkor Advokaten Helena Rosén Andersson och biträdande juristen Filip Malm, Advokatfirman Lindahl, oroas av att parallella lagstiftningsprodukter om arbetsrättsliga villkor riskerar att leda till oklarheter för de som ska tillämpa lagarna myndigheterna.

Helena Rosén Andersson

Delägare vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

Om regler om arbetsrättsliga villkor införs i upphandlingslagarna riskerar vi att få två parallella lagstiftningsprodukter där olika tillsynsmyndigheter och olika domstolstyper ska avgöra samma typer av frågor. Det säger sig självt att det riskerar att leda till oklarheter för de som ska tillämpa lagarna, dvs. för upphandlande myndigheter. Vi ser därför anledning att kort kommentera problemen. Två olika myndigheter - Upphandlingsmyndigheten och Arbetsmiljöverket - ska enligt två parallella lagförslag fastställa de anställningsvillkor som utgör en miniminivå när arbete utförs i Sverige med utstationerad arbetskraft. Den 1 september förra året överlämnade den särskilda utredaren Niklas Bruun delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) till regeringen. Ett av lagförslagen i delbetänkandet är att Upphandlingsmyndigheten - som påbörjade sin verksamhet så sent som i september förra året - genom föreskrifter ska fastställa när det ska vara

- de upphandlande

Filip Malm Biträdande jurist vid Advokatfirman Lindahl Göteborg

obligatoriskt för upphandlande myndigheter att kräva arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Nu kan det i och för sig ifrågasättas om myndigheten rent konstitutionellt kan utfärda sådana bindande riktlinjer. De binder ju inte domstolarna som prövar upphandlingar med sådana villkor. Upphandlingsmyndigheten har själv, i sitt remissyttrande över betänkandet, föreslagit en ytterligare utredning av om det överhuvudtaget är rättsligt möjligt för myndigheten att utfärda sådana obligatoriska föreskrifter. Även om Upphandlingsmyndigheten inte kan utfärda bindande riktlinjer är det klart att den har möjlighet att utfärda allmänna råd och vägledningar om de arbetsrättsliga kontraktsvillkor som upphandlande myndigheter får ställa. För att Upphandlingsmyndigheten ska kunna ange kontraktsvillkor i sina råd och vägledningar behöver myndigheten fastställa vilken miniminivå av anställningsvillkor som utstationerad arbetskraft alltid har rätt till - och som upphandlande myndigheter därför alltid kan kräva oavsett om leverantörerna använder sig av utstationerad arbetskraft eller inte. Samtidigt har Utstationeringskommittén i betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) föreslagit att Arbetsmiljöverket ska

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

bedöma vilka anställningsvillkor som utgör en miniminivå när arbete utförs i Sverige med utstationerad arbetskraft. Det finns förstås en överhängande risk för att Upphandlingsmyndigheten och Arbetsmiljöverket har olika uppfattningar om vad som ska utgöra en miniminivå av arbetsrättsliga villkor i olika situationer. Myndigheterna ska dessutom utgå från olika metoder när de fastställer de aktuella miniminivåerna. Upphandlingsmyndigheten ska fastställa miniminivåerna i samråd med arbetsmarknadens parter och i de fall där parterna lämnar motstridiga uppgifter göra en självständig tolkning. Arbetsmiljöverket ska fastställa miniminivåerna genom en ren textanalys av det kollektivavtal som är tillämpligt i just det aktuella fallet. Den begränsningen är inte föreslagen för Upphandlingsmyndigheten. De upphandlande myndigheterna kommer därför att behöva navigera mellan olika riktlinjer baserade på två olika myndigheters uppfattningar. En ny domstolstyp kommer också att börja döma i arbetsrättsliga frågor. Arbetsrättsliga tvister hanteras normalt av arbetsmarknadens parter och om de inte kan lösa dem så är det Arbetsdomstolen som avgör tvisten. Om det inte finns ett kollektivavtal är det tingsrätt och i andra instans Arbetsdomstolen som avgör en arbetstvist mellan den anställde och dennes arbetsgivare. Genom att införa regler om arbetsrättsliga villkor i upphandlingslagarna kommer dessutom de allmänna förvaltningsdomstolarna att ges kompetens att döma över tvister som

rör sådana villkor, låt vara att de tvisterna ytterst gäller frågan om den upphandlande myndigheten har agerat i strid mot upphandlingsreglerna när den har ställt upp en viss typ av arbetsrättsligt villkor. Men det finns förstås en risk för att även de olika domstolstyperna dömer olika. De upphandlande myndigheterna får därför även navigera mellan domstolsavgöranden från olika domstolar - de som normalt avgör arbetstvister och de som normalt avgör upphandlingsrättsliga tvister - och vilka inte är bundna av varandras avgöranden. Mot bl.a. denna bakgrund återstår det att se om lagstiftaren väljer att införa svenska regler om tvingande arbetsrättsliga villkor i upphandlingslagarna. De lagförslagen planerar regeringen att arbeta in i en lagrådsremiss och Lagrådet har därför inte haft anledning att yttra sig över dem. Det vi vet är att Lagrådet nyligen har uttalat sig kraftigt kritiskt mot lagförslagen om nya upphandlingslagar och har avstyrkt förslaget om interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar. Lagrådet kan förväntas vara lika kritiskt granskande av ett kommande lagförslag om svenska regler om tvingande arbetsrättsliga villkor i upphandlingslagarna, eftersom det ju är Lagrådets uppgift att granska och yttra sig över hur ett lagförslag från regeringen förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose angivna syften och vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen av det remitterade lagförslaget. n

Vi tryggar din verksamhet Svenska RCO Security erbjuder specialanpassade lösningar för alla typer av offentlig verksamhet. Med vårt passersystem R-CARD 5000 får ett bolag eller en kommun bland annat tillgång till samtliga möjligheter nedan. 1. PASSERKONTROLL Slipp obehörigt tillträde och ersätt kostsam och osäker nyckelhantering med kort eller taggar som enkelt kan spärras om de tappas bort. Bestäm också vem som ska ha tillträde till särskilda lokaler vid särskilda tidpunkter. 2. INBROTTSLARM OCH BRANDVARNING Med detta integrerat i passersystemet slipper du separata system vilket förenklar användning och installation. Du styr även automatiskt vilka dörrar som ska vara öppna/stängda vid brand och kan se alla larmhändelser i passersystemet.

4. PASSERKONTROLL OFFLINE Slipp kabeldragning och spara pengar med offline-läsare som integreras i passersystemet. De går på batterier som håller i flera år och passar utmärkt för objekt med väldigt många dörrar eller dörrar på svårtillgängliga platser.

3. LOKALBOKNING Du kan smidigt och lätt koppla de kommunala bokningssystemen till RCO:s system vilket innebär att informationen om vem som ska ha tillträde till en lokal och under vilka tider automatiskt integreras i passersystemet.

5. ADMINISTRATION I RCO:s mjukvara M5 administreras allt kring passersystemet samt alla integrerade lösningar oavsett hur stort eller litet systemet är. Du får full kontroll på din anläggning med en programvara som är lättnavigerad och funktionsrik. 6. BOSTADSLÖSNINGAR Ett passersystem i en flerbostadsfastighet skapar i kombination med ett elektroniskt boknings- och informationssystem en tryggare och smidigare miljö för de boende och innebär besparingar både i form av pengar och energi.

ELEKTRONISKA LÅS FÖR HEM OCH FÖRETAG

RCO Security AB | 08-546 560 00 | info@rco.se | www.rco.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

d n a h i d n a h r Kvalitet gå . d n a b a l a i c o s l l i t s n a h c n e med

Har du behov av ramavtal inom socialtjänsten?

För intresserade kommuner påbörjar vi nu upphandlingen av tre nya ramavtal inom socialtjänsten. Ensamkommande barn, Konsulentstödd familjehemsvård och HVB för vuxna med missbruk. Kontakta Frida Skårner frida.skarner@sklkommentus.se

OFFENTLIG IT

Västerås i framkant

Ökad invånardialog med ny teknik Lägg ditt e-förslag och sätt igång det kommunala maskineriet i ett förändringsarbete. Så ser invånardialogen ut i sina bästa stunder i Västerås stad. Enskilda medborgare bör kunna väcka förslag till förslag i riksdag, kommun och landsting. Detta genom att lägga upp en motion på en central webbplats. Det föreslog Demokratiutredningen i sitt betänkande i januari 2016. Västerås stad har redan börjat. Där kan invånarna lägga så kal�lade e-förslag. Staden använder en teknisk plattform som stöd för den interna processen med e-förslag, som folkmotionen kallas där. IT-företaget FlexiteBPMS är leverantör och var 2015 nominerat till e-Diamond aword på e-förvaltningsdagarna. Företaget har jobbat med demokratiutveckling i ett antal år, på uppdrag av kommuner. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Ami Netzler, mångfaldsstrateg i Västerås, om stadens modell för invånardialog.

Hur uppstod idén till e-förslag?

– I Västerås säger vi invånardialog. I och med det inkluderar vi även alla som inte har medborgarskap men bor här, samt näringsliv och besökare. Många bor här utan att vara medborgare, som nya invandrade eller turister och näringsidkare. – Redan 2008 bestämdes det (i kommunstyrelsen)om ett deltagande i SKL:s första satsning på invånardialog för utvecklande former. 2012 ingick vi i fortsättning med inriktning på dialoger i beslutsprocessen (alltså i större förändringsarbeten). Så intresset väcktes i båda fallen av stadens ledning och togs sedan till Kommunstyrelsen för beslut Västerås stad har medvetet valt bort modellen medborgarförslag, där en invånare kan lämna skriftligt förslag till kommunfullmäktige. – Det kräver större och mer omfattande hantering, trots en enda invånares röst. Vi ville att det skulle vara mer demokratiskt. E-förslag blir som en digital anslagstavla där flera kan följa frågan och gå in och ge tummen upp eller tummen ner, samt kommentera.

Tydliga kriterier

Två moderatorer tar emot förslaget och lotsar det sedan vidare. Kriterierna är att det ska vara en kommunal fråga, icke-diskriminerande samt att det inte varit uppe som förslag de senaste tolv

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Ami Netzler

”

E-förslag blir som en digital anslagstavla där flera kan följa frågan och gå in och ge tummen upp eller tummen ner, samt kommentera.

OFFENTLIG IT sidan av gatan”, där Tekniska kontoret beviljade parkeringsförbud på Stångjärnsgatan efter att 282 personer hade röstat för förslaget.

Vilket intresse har ni märkt från andra kommuner för er modell? – Jag får till och från påringningar från kommuner och landsting, framför allt sista halvåret.

På hemsidan kan man se alla publicerade e-förslag. Besökaren klickar på ett e-förslag för att läsa mer om det, för att gilla det eller kommentera. Symbolen ”den röda elden” före förslaget betyder att det fått många röster. Besökaren kan själv sortera förslagen genom att klicka på rubrikerna ovanför kolumnerna. n BO HÖGLANDER

månaderna. Moderatorerna kan bedöma om ett förslag är en ren felanmälan eller bara en synpunkt och i så fall hantera ärendet i andra system. – Om förslaget går vidare och läggs ut så ligger det i offentligheten i 90 dagar. Under den tiden kan folk gå in och gilla eller ogilla. Varje person kan även lägga till en synpunkt, komplettera förslaget och motivera varför man gillar eller ogillar. Detta kan vara av värde för den som ska utreda förslaget. Man får bredare input i ärendet.

Förslagsställaren får veta

-1

Innan ett e-förslag läggs ut på hemsidan ges en signal hem till förslagsställaren att ”nu lägger vi ut det”. Dessutom skickas ett mejl till ordförande och vice ordförande i berörd nämnd. Några gånger har det hänt att man infört förslaget direkt. Nämnden ska veta att en förfrågan ligger ute och kan då be förvaltningen bevaka frågan.

På hemsidan syns ett antal förslag varav flera fått mer än 100 röster. Tog det lång tid innan befolkningen hittade till sidan och vilka informationsinsatser genomförde ni initialt?

eFörvaltningsdagarna

– Om ett förslag fått mer än 100 gilla så ställer vi frågan till den som skickade in förslaget om denne vill gå vidare. I så fall går det in som ett ärende till förvaltningen som har att hantera det som vilket ärenden som helst. Det kan ta fyra till sex månader innan frågan kommer till nämnden för beslut.

Den givna mötesplatsen för dig som berörs av IT-stödd verksamhetsutveckling inom offentlig sektor.

– Vi gick ut brett i december, januari, februari – via stadens två tidningar (varav en gratistidning), i radio och lokal-tv samt reklam på och utanpå stadens bussar. Fick snabbt flera förslag!

Hur länge har möjligheten att lägga e-förslag funnits?

2016

– Sedan december 2014

Finns exempel på förslag väckta via e-petition som förverkligats?

– Förslaget ”Allmänhetens löpning på Arosvallen” blev godkänt av Nämnden för idrott och friluftsliv och nu kan man som motionär springa på Arosvallen vissa tider. Dock drev moderaterna denna fråga parallellt med att förslaget låg ute, så det var inte helt förslagets förtjänst. – Nämnden för idrott och friluftsliv har även godkänt förslaget ”KM-markeringar i motionsspåren” som handlade om att sätta markeringarna högre upp på träden för att man ska kunna se dem bättre. I dagarna godkändes förslaget ”Parkeringsförbud på ena

Var med och påverka programmet! - Vilka ämnen och föreläsare vill du se? Skicka in dina förslag redan idag till: camilla.nordin@hexanova.se

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

KARLSTADS STÖRSTA LAG BEHÖVER FÖRSTÄRKNING TIO GODA SKÄL ATT JOBBA HOS OSS: 1. Hos oss får du meningsfulla arbetsuppgifter. 2. Du får 7 000 stolta och engagerade arbetskamrater att samarbeta med. 3. Du får vara med och göra livet enklare och bättre för Karlstadsborna. 4. Du får jobba med sånt som är viktigt på riktigt – med fokus på service och kvalitet. 5. Vi arbetar med långsiktig hållbar utveckling. 6. Som Karlstads största arbetsgivare erbjuder vi intressanta utvecklingsmöjligheter. 7. Du får nära till jobbet och slipper pendla långa resor. 8. Hos oss har du förutsättning att skapa balans i livet. 9. Här finns schyssta anställningsvillor och bra förmåner för både kropp och själ. 10. Vi jobbar med att tillverka bra dagar, vill du vara med? Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

UPPHANDLING | i praktiken

NY VÄGLEDNING OM DIREKTUPPHANDLING En ny interaktiv vägledning för hur direktupphandlingar får genomföras har tagits fram av Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten. Det handlar till exempel om undantag från upphandlingsreglerna. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en pratstund med Jimmy Dominius, pressekreterare på Konkurrensverket efter den gemensamma lanseringen på torsdagens morgon. – Bakgrunden till vägledningen är att frågan om direktupphandling är den absolut vanligaste som vi får, berättar Jimmy Dominius. Vid torsdagens lansering kom även frågan upp om vilka målgrupper som kan vara intressanta för vägledningen. – Det är inte bara upphandlare och inköpare utan även verksamhetschefer, verksamhetsledare och även politikerna, där upphandlarna ibland har det knepigt att förklara reglerna. Nu kan man gå in själv utan att vara expert men ändå få en insikt i reglerna. Vägledningen är utformad som en interaktiv film där användaren klickar sig fram genom att svara på olika frågor om vilket typ av inköp som organisationen står inför. – Vi vill hjälpa flera att göra rätt från början. Därför har vi tagit fram denna nya vägledning om direktupphandling. Sådant som rör direktupphandlingar, och då särskilt de undantagsregler som finns, är bland

det viktigt att tala om hur vi ser på regelverket, säger Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör.

de vanligaste frågorna vi får kring offentlig upphandling, säger Dan Sjöblom och Ann-Christin Nykvist, generaldirektörer för Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten. Större inköp ska alltid konkurrensutsättas genom en öppen annonsering. Mindre inköp kan i vissa fall direktupphandlas. Det gäller även de undantag som kan göras från reglerna, till exempel så kallade tekniska skäl och synnerlig brådska. Nu har Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten tagit fram en ny interaktiv vägledning som stöd och hjälp för alla som arbetar med offentlig upphandling. – Upphandlande myndigheter ska både ha kunskap om och våga använda de möjligheter som lagstiftningen ger. Genom vägledningen får de på ett lättillgängligt sätt stöd kring frågor om direktupphandling, säger Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Ann-Christin Nykvist. – Den interaktiva vägledningen är ett komplement till annan information om direktupphandlingar. Eftersom detta är ett område som vi får många frågor kring så är

Vägledningen med namnet ”Får jag direktupphandla?” är ett samarbete mellan Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten, och den finns på båda myndigheternas webbplatser. Den vänder sig till de som dagligen arbetar med upphandlingar och till beslutfattare i offentlig sektor. Denna vägledning kan inte ersätta juridisk rådgivning, betonar Konkurrensverket. Det är alltid den upphandlande myndigheten som ansvarar för att upphandlingslagstiftningen följs. Konkurrensverket ger inte vägledning eller förhandsbesked i frågor som rör specifika fall. De bägge myndigheterna hoppas nu på synpunkter och kritik från användarna. Vägledningen utgör en första version som bygger på dagens lagstiftning. Tanken är att hjälp till att utveckla nästa version lagom till den kommande upphandlingslagen träder i kraft.n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Erbjudande till dig som är chef.

si du prova os Just nu kan d. a n st o r utan k tre månade f e n ch Sms:a visio 6 2 till 7 72

Även en ledare kan behöva ledning ibland. Ring Chef Direkt. Professionell rådgivning 9–17. 0771 360 600 I ledande position hamnar man ofta i situationer där man kan behöva snabb rådgivning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt: en exklusiv och professionell rådgivning som finns tillgänglig precis när du behöver den. Klockan 9–17 samtliga vardagar kan du få tips och råd kring exempelvis anställningsvillkor, löner och förhandlingar. Samtliga Visions rådgivare har gedigen erfarenhet av förhandlingar för chefer.

vision.se/chef

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

engar. p h c o d ti e d å b r ta andling kos h p p tu k e ir d n engar. e p h ra c o d ti Att gö e d å b u d vtal sparar a m ra ra å v m o n e G

Läs mer om alla våra ramavtal på www.sklkommentus.se

OFFENTLIG IT

VERKSAMHETSUTVECKLING

GENOM DIGITALISERING: - ett måste för offentlig sektor DIGITALISERING BLIR EN ALLT VIKTIGARE KOMPONENT FÖR EFFEKTIVA OCH FRAMGÅNGSRIKA VERKSAM-HETER INOM BÅDE PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR. TIETOS MATS HAMMARLUND FÖRKLARAR HUR MAN KAN FÖRBÄTTRA OCH FÖRÄNDRA SIN VERKSAMHET MED HJÄLP AV DIGITAL TEKNIK OCH INNOVATIONER.

Internet har för alltid förändrat förutsättningarna för digital informationshantering och för att bedriva offentlig verksamhet. Vården står nu inför en stor effektivisering med hjälp av IT Vårdsektorn är ett tydligt exempel på utvecklingen som sker. När digital information blir lättillgänglig, människors beteende förändras och ny teknik skapar nya kontaktytor förändras sjukvården i grunden. Individer kommer själva att få möjlighet att förvalta sin egna totala hälsoprofil inklusive sin sjukjournal. Människor ställer höga krav på sina vårdgivare och förväntar sig en ständig förbättring. En förutsättning för att detta ska lyckas är att andra intressenter är stödjare i denna process. Parallellt pågår utvecklingen av den offentliga sektorn där vård och omsorg inom landsting och kommuner går mot att ha en gemensam och integrerad administration för alla vård- och patientflöden. – Medborgarens diagnos kommer mer och mer att ske genom mobilen, allt fler tjänster och tillhörande vårdinformation flyttar ut till medborgarens digitala infrastruktur – i mobilen och som molntjänster, säger Mats Hammarlund.

Mats Hammarlund

igitaliseringen är den enskilt största förändringsfaktorn i vår tid och det påverkar alla delar av samhället. Under de senaste åren har digitalisering kommit att bli en allt viktigare strategisk drivkraft och hävstång till ständig förbättring av den egna verksamheten. Den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg.

– Digitalisering möjliggör fler kontaktpunkter mellan medborgare, företag och den offentliga verksamheten vilket skapar flera nya möjligheter för dem som är redo att ta steget från strategi till praktik, säger Mats Hammarlund, chef för konsulttjänster offentlig sektor på Tieto.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Digitalisering är en förutsättning för förändring Arbetet med att effektivisera genom automatisering har pågått en längre tid inom offentlig sektor. För att kunna ta nästa steg behöver servicenivån öka ytterligare och det måste bli lättare för individen att själv

OFFENTLIG IT Proaktivitet och insiktsfulla beslut lägger grunden för att nå ett utav målen gällande verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. – Offentlig sektor behöver se värdekedjorna ur ett medborgar- och behovsperspektiv. Genom att börja förändringsresan inom ett mindre område istället för att förändra t.ex. ett helt landsting eller statligt verk på en gång kan förändringsresan lyckas, säger Mats Hammarlund.

utföra ärenden digitalt. En utmaning ligger i hanteringen av digitala identiteter och att kunna integrera olika sorters tjänster från olika myndigheter. – Det gäller att bli proaktiv. Det kan handla om att inte alltid sätta igång ett ärende efter att en brukare tagit kontakt eller en anmälan kommit in. Istället analyseras information och slutsatser kan dras kring var eventuella problem kan komma att uppstå, säger Mats Hammarlund.

Att driva offentlig verksamhet som en startup – går det? Offentlig sektor kan i stor utsträckning dra nytta av insikter från andra delar av näringslivet där molntjänster och analys av Big Data redan används för att skapa ökad kundnöjdhet. Det är möjligt att både driva verksamhetsutveckling med hjälp av IT samtidigt som man bedriver spjutspetsverksamhet i absolut framkant. Snabb utveckling inom valda delar av organisationen och innovativa satsningar står inte i motsatsförhållande till bibehållen kvalitet i kärnverksamheten och de befintliga processerna.

För att lyckas med den digitala förändringsresan och för att kunna möta denna utmaning är välfungerande och digitaliserade samverkansprocesser mellan offentlig sektor, leverantörer, medborgare och privat verksamhet en förutsättning. n WILDA NILSSON

FÖRÄNDRING I FYRA STEG För att kunna dra nytta av digitaliseringen har Tieto identifierat fyra steg som offentlig sektor behöver genomgå. Förändringen kan ske i turordning men också genom en parallell utveckling där olika delar av en verksamhet befinner sig på olika steg.

1. Effektivisering genom automatisering 2. Ökad servicenivå och effektivisering genom självbetjäning

3. Insiktsfulla beslut utifrån analys 4. Omstöpning av verksamhet och/eller uppdrag

Centimeternoggrannhet!

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst ‒ erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet. RTK-korrektioner sänds idag via Mobilt Internet och GSM och används för till exempel detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positionen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst. TELEFON 026-63 37 53 • FAX 026-65 42 75 • swepos@lm.se • www.swepos.se

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

NYTT ÖVERVAKNINGSSYSTEM AV PATIENTER Kostnaden för fallolyckor bland äldre än 65 år inom vården kostar samhället nio miljarder kronor varje år enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

nligt myndigheten dog år 2013 cirka 1 600 äldre personer till följd av fallolyckor i hemmet. Följden av fallolyckor blir ofta akuta och långdragna sjukhusvistelser till höga kostnader. I takt med att andelen äldre ökar kommer också kostnaderna att öka, enligt myndigheten.

Den typiska fallolyckan sker enligt MSB när en patient är på väg mellan sängen och toaletten eller vid av och påklädning. Lugnande medel och sömnmedel vid behandlingen av patienter, är ofta en bidragande orsak till fallolyckor bland äldre. Nu lanserar ett företag ett nytt övervakningssystem baserat på övervakning med värmekameror, i kombination med intelligent videoanalys av bildströmmen. Analysen gör att fellarm, som idag är ett vanligt problem inom vården, helt elimineras.

Vid traditionell kameraövervakning av patienter, går larmet om patienten eller något i rummet rör sig. Med DoNets övervakningssystem kan patienten röra sig fritt. Larmet utlöses endast om personen blir liggande. Genom att värmekameror, så kallade vårdsensorer används, upplevs systemet inte lika integritetskränkande som vanlig kameraövervakning. En värmesensor placerad i sovrummet eller i korridoren som skickar en termografisk bildström, upplevs inte lika kränkande som en vanlig kamera. Det spelar heller ingen roll om det är ljust eller mörkt i rummet. För de patienter som vistas i bostaden, gör den nya övervakningslösningen att personalen inte behöver lägga tid på onödiga resor och hembesök, på grund av falsklarm. Patienter behöver heller inte bli väckta av nattpersonalen vid fellarm.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Hannu Hjerpe, VD på DoNet

Ett efterlängtat förbättringsområde bland vårdpersonalen har länge varit att slippa fellarm. Helt enkelt en garanterad övervakning av patienterna, där dessa inte faller ur sängen och blir liggande. – DoNets övervakningslösning är utvecklad för att ge patienten full trygghet och anpassad efter personalens behov, säger Hannu Hjerpe, vd på företaget. n BO HÖGLANDER

MED FYRHJULSDRIFTEN KAN JAG UPPLEVA PLATSER JAG ALDRIG VARIT PÅ. RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

”

NYA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i en ny version med över 100 nyheter. Outlander Plug-in Hybrid är en riktig fyrhjulsdriven SUV som rymmer hela familjen och drar släp, fortfarande till ett riktigt lågt förmånsvärde. Den perfekta tjänstebilen har nu blivit ännu bättre. Välkommen till din Mitsubishiåterförsäljare på en provkörning.

Viktad förbrukning 1,8 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 42 g/km. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto per månad vid 50 % marginalskatt 2016. Bilen på bild är extrautrustad.

FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 971 KR/MÅN PRIS FRÅN 409 900 KR

MITSUBISHIMOTORS.SE Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

LAGRÅDET KRITISKT –

”VIDLYFTIGT REGELVERK” Regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt. Det konstaterar riksdagens Lagråd i sitt remissyttrande över regeringens förslag till nya lagar på upphandlingsområdet.

Nu riskerar införandet av lagarna att försenas ytterligare. Det handlar om lag om offentlig upphandling (LOU), lag om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), samt lag om upphandling av koncessioner (LUK). Efter åtta månaders granskning konstaterar Lagrådet att regleringen blir svåröverskådlig och därmed svår att tillämpa redan genom sin omfattning. ”Lagarna innehåller bestämmelser av skiftande slag. Flera är sådana att de knappast kräver lagform – om de alls fyller någon funktion. I lagarna finns omfattande regleringar av förfaranden och metoder som ligger varandra så nära att det kan ifrågasättas att de behövs vid sidan av varandra, särskilt som det under föredragningen har upplysts att somliga av dem knappast används.”

Det finns också bestämmelser som strider mot andra bestämmelser. Brister av nu angivna slag bör inte utan vidare godtas i den svenska lagstiftningen. I vissa fall kan man komma till rätta med bristen genom att den svenska versionen av en direktivbestämmelse tolkas med stöd av andra språkversioner av direktivet. I andra fall måste bestämmelser ges en rimlig innebörd efter vad som kan antas ha varit direktivförfattarnas avsikt. Det bör nämligen – som Lagrådet alltså har framhållit i tidigare lagstiftningsärenden – inte komma i fråga att låta en oklarhet i direktivet stå kvar i den svenska lagen.” Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att regeringen utvärderar Lagrådets synpunkter och skriver fram en proposition för riksdagen att behandla. Tidigast efter sommaren kan riksdagen tänkas klubba ett färdigt lagförslag.

Lagrådet konstaterar att bristerna finns redan på direktivnivå men att detta inte är någon ursäkt för att låta oklarheter i direktiven finnas kvar i den svenska lagen:

Det innebär att lagarna inte kommer att vara införda den 18 april 2016, vilket markerar den tidsgräns som EU-reglerna stipulerar och som vi rapporterat om tidigare. I stället kan de nya upphandlingslagarna träda i kraft tidigast den 1 januari 2017, om ens det.

”Direktiven uppvisar brister av olika slag. Det finns bestämmelser som är rätt och slätt obegripliga eller som är tvetydiga och kan ges olika innebörd. Andra har en innebörd som visserligen är begriplig, men som är oförnuftig.

Lagrådets yttrande kan läsas på följande webbadress: http://lagradet.se/yttranden/Nytt%20 regelverk%20om%20upphandling.pdf

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Christina Möll, upphandlingsjurist, ser en problematik med Lagrådets roll. Lagrådet ska enligt 8 kap. 18 § regeringsformen granska 1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, 4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften, och 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. – Även om man i den juridiska litteraturen ibland lite populistiskt säger att Lagrådet ska fungera som en bilbesiktning som påpekar felen vid bilen, men inte åtgärdar felen, är det ju så att lagrådet ofta pekar på möjliga lösningar, alltså lagförslag. Lagrådets roll är rådgivande, men måste rimligtvis ha en rättskällestatus, vilket skapar än större osäkerhet i frågan, menar Christina Möll. Hon tillägger att om konsekvenserna av lagrådets yttrande är: ”gör om, gör rätt” så är vi tillbaka på ruta ett och kanske borde man överväga upphandlingslagar som är ramlagar med införlivande av direktiven (på gott och ont) medan en mer långtidshållbar lag processas fram. n

BO HÖGLANDER

NY GUIDE FÖR UPPHANDLING MED SOCIAL HÄNSYN Nu finns en ny upphandlingsguide med tips på hur offentliga aktörer kan använda sociala hänsyn i offentlig upphandling.

Den här guiden ger konkreta tips till politiker och upphandlare i framför allt kommuner, som vill använda upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället på olika sätt. Intresset för att upphandla varor och tjänster på ett sätt som bidrar till en hållbar samhällsutveckling ökar. Men hur går det till? OFFENTLIGA AFFÄRER ringde upp handläggaren på Tillväxtverket, Eva Johansson och frågade om varför man ger ut denna guide. – Vår bakgrund i detta är att vi vill underlätta för företagen och då tänker vi att det blir lättare för dem om de som upphandlar har koll på vad de får göra och hur de kan gå till väga. Detta är en guide som i första hand riktar sig till upphandlarna, men den blir också en möjlighet för företagarna. Genom att sprida kunskap om lagstiftningen så kan vi hjälpa till så att det blir bättre upphandlingar med mera sociala hänsyn, ökad samhällsnytta och fler mindre företag som lägger anbud, säger Eva Johansson. Författare är Eva Terngren och boken kan beställas i pappersform från Tillväxtverket. Dessutom finns en kortare version som pdf för fri nedladdning.

På Tillväxtverkets webbplats, där guiden presenteras sägs följande. Upphandling med sociala hänsyn tar med följande aspekter: • anställnings- och sysselsättningsmöjligheter • anständigt arbete • arbetsvillkor som uppfyller arbetstagarnas rättigheter • social integration • lika möjligheter • tillgänglighet för alla • beaktande av hållbarhetskriterier • frågor om etisk handel och CSR Genom att ställa krav i upphandlingen har kommuner och andra myndigheter möjlighet att förbättra integrationen, motverka utanförskap och minska beroende av ekonomiskt bistånd, menar Tillväxtverket. Myndigheten påpekar också att den offentliga sektorn är en stor marknad och upphandlar årligen för drygt 600 miljarder kronor. Många kommuner är positiva och vill utveckla kunskap och verktyg för att genomföra den här typen av strategiska upphandlingar. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Vem tar du hjälp av vid en stor förändring?

Helena Sundén

MUTOR

Undvik fällorna! Tillfället gör tjuven. Många mutbrott har sina rötter i det tillåtna, men sedan följer en händelsekedja som oreflekterat leder de inblandade in på det olagliga. Hur undviker man fällorna, vad är tillåtet och vad är det inte?

elena Sundén, generalsekreterare vi Institutet Mot Mutor (IMM), gav på Upphandlingsdagarna 2016 många intressant exempel och infallsvinklar på detta lite snåriga ämne. Här kan du ta del av några av frågorna som ställdes och Helenas svar.

Vilka fallgropar finns vad gäller mutor och korruption vid upphandlingar och hur undviker vi dem? Frågan om var gränsen går för vad som är tillåtet utifrån aspekten korruption är något som dagligen diskuteras på Institutet Mot Mutor (IMM). Det kan gälla allt från middagar till hockeymatcher, till sponsring och anställningar vid sidan om regelverk. Faktum är att många av de mutärenden som behandlas i svenska domstolar avser situationer där det kanske blivit lite ”för” trevligt

”

Vem bjuds in, varför och vad säger de regleverk som styr mottagarens och givarens verksamheter?

för att ”bara” vara kopplat till utförandet av en arbetsuppgift. I ärenden som behandlats i domstol de senaste åren har vi kunnat läsa om privata aktörer som vill fira ett avtal med en middag, som sedan slutar i en limousin på väg till en strippklubb där notan blir kostsam för inbjudande part. En hockeymatch där privat avtalspart bjuder in offentliganställda och där matchen också visar

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Betyder det att vi måste ha tråkigt på jobbet för att göra rätt utifrån Näringslivskoden? Det enkla svaret är såklart NEJ, men en bra tumregel att ha med i bakhuvudet är just det där att om jag bjuds in och känner att ”det här blir ju väldigt kul” – ja, då är det dags att ta en funderare på vem jag är, varför jag bjuds in och om inbjudan jag fått är förenlig med det regelverk som ställts upp i min verksamhet? Det är inte heller dumt att kasta ett öga på Näringslivskoden för att säkerställa att det som erbjuds sker i enlighet med koden, med god marginal till det straffbara. Ser jag i backspegeln så är det lätta att inse att många av de fall som behandlats i Sverige inte blivit föremål för diskussion om man hade följt Näringslivskoden. sig innehålla ett VIP paket med middag och underhållning. Vi har läst om privata leverantörer som erbjuder offentliga beställare biljetter till melodifestivalen inklusive busstransport och middag. Många fall om mutor i domstol avser upphandlingar och relationsbyggande, tjänster och gentjänster. ”Kliar du min rygg så ska jag komma ihåg att klia din.”

Det sista vi vill är att hamna i situationen där någon ifrågasätter vårt agerande - och där behöver vi inte hamna, om vi följer de regler som kommit till för att hjälpa oss alla att på ett enkelt sätt göra rätt. n HELENA SUNDÉN OCH KENT MOSSHEDEN

Vad kan IMM bistå med och vad kan organisationen göra själv för att hjälpa ledare och anställd att göra rätt? Som en tumregel hör man ofta att allt som är kul är förbjudet ur korruptionssynpunkt, hur ser du på det? En grundregel är att hålla god marginal till alla typer av situationer där den sunda, fria konkurrensen på marknaden på något sätt kan hotas eller där vår opartiskhet och professionalitet på något sätt kan ifrågasättas. Utifrån den Näringslivskod (koden) som Institutet Mot Mutor förvaltar finns tydlig vägledning. Koden är strängare skriven än lagen, för att den som följer koden aldrig ska behöva hamna i situationen där han/hon kan misstänkas för en muta. När privata aktörer firar ett avtal med middag, limousin och besök på strippklubb framgår av koden att det är öppenhet och måttfullhet som är nyckelorden. Att äta en middag mellan aktörer inom det privata näringslivet kan vara tillåtet så länge allt sker öppet, kommunicerat och följer både inbjudande och inbjudna parters regelverk. Besöket på strippklubben däremot är den typ av aktiviteter som utifrån koden aldrig är tillåtna. När offentliganställda bjuds in till hockey med VIP paket faller det inom ramen för sådant som enligt koden är otillåtet, om mottagaren är en person som arbetar med myndighetsutövning eller offentlig upphandling. För alla andra mottagare inom det offentliga läggs vid bedömningen vikt vid sådant som måttfullhet, att det inte är en beslutsfattare som bjuds in, att det finns en naturlig koppling till tjänsteutövningen och att inbjudan ställs öppet till verksamheten. Resonemangen blir desamma i fråga om inbjudan till melodifestivalen. Vem bjuds in, varför och vad säger de regleverk som styr mottagarens och givarens verksamheter?

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Offentliga Sveriges

Kunskapspartner

För dig som arbetar inom det offentliga Sverige! Hexanova Academy erbjuder kurser bland annat inom upphandling, kommunikation, ledarskap, ekonomi, vård & omsorg.

Ange “OFFENTLIGA AFFÄRER” och få 10% på hela kursutbudet

Läs mer på Hexanova.se/academy ARRANGÖR

MEDIAPARTNER

UPPHANDLING | i praktiken

UPPHANDLINGSDAGARNA

2016 HADE ALLT!

Interaktiva övningar på välbesökt workshop med Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsdagarna 2016 på Kistamässan i Stockholm hade allt. Ministerbesök, internationella experter, välbesökta seminarier, debatt – samt inte minst: mingel och fest. Där var en av de absoluta höjdpunkterna givetvis utdelningen av Handslaget 2015.

n smått chockad Martin Jakobsson, Västra Götalands-regionen, fick kliva upp på scenen och ta emot priset av förra årets vinnare. Intervjun med honom kan läsas på annan plats i denna utgåva.

En av höjdpunkterna på dagarna är alltid talet av den minister som i sittande regering har ansvaret för frågor kring offentlig upphandling. Civil- och ”upphandlingsminister” Ardalan Shekarabi vill att Sverige ska bli bäst på offentlig upphandling, vilket också blev temat för hans inledningstal. En ny utredning ska tillsättas som ska föreslå enklare och flexiblare regler för upphandling av sociala tjänster under tröskelvärdena, när www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Alla sätt är bra, ut Parmaco var in om de dåliga… novativa i sin m onter.

det nuvarande arbetet med att implementera EU-direktivet är klart, lovade civilministern. Varför fokuserar regeringen så mycket på upphandlingsfrågorna, frågade han och gav själv svaret: Jo vi ser kraften i den offentliga upphandlingen, vi ser kraften och möjligheten att förändra samhället i en mer hållbar riktning.

INNEHÅLLSRIKT ÅR 2015

Han sammanfattade det händelserika året 2015 med att vi sett tillkomsten av ny Upphandlingsmyndighet, arbetet med ny lagstiftning varit omfattande, en utredning om välfärdsupphandlingar hade påbörjats. Dessutom landade överprövningsutredningen, lik49

UPPHANDLING | i praktiken

Välfylld lokal nä

r civilminister

som utredningen om upphandling med krav på kollektivavtalsliknande villkor. Regeringen avser nu att införa de förslag som denna utredning lagt som förslag. Från den eminente moderatorn Erik Blix fick ministern frågan om varför utredningsarbetet om införande av EU-direktiven i svensk rätt blivit försenat. – Vi tänker inte tumma på kvalitetsarbetet! Detta är det mest komplicerade och omfattande lagstiftningsarbetet under hela mandatperioden. Alternativet hade varit att frångå det beredningskrav som vi har i Sverige, förklarade ministern. Lagrådets remissyttrande kom några veckor senare och visade sig innehålla starkt kritisk av liggande lagförslag (se särskild artikel).

”

Ardalan Shekar ab

i talar.

Vi behöver verkliga förenklingar, inte skenbara.

NYKVIST BJÖD PÅ STATISTIK

Ann-Christin Nykvist, vikarierande generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, inledde dag två med ett välbesökt föredrag om den fem månader gamla myndigheten. ”En liten myndighet med ett stort uppdrag”, som hon uttryckte det.

VÄRLDSSTJÄRNA TALADE

En världsstjärna i upphandlingskretsar är Sue Arrowsmith, Professor of Public Procurement Law and Policy, University of Nottingham, och en av de främsta kännarna på området offentlig upphandling. Hennes föredrag hade fått rubriken ”The fundamentals of EU procurement law”. – Man ska inte behöva ha en doktorsexamen för att förstå lagen och kunna upphandla, sa Sue Arrowsmith i sitt tal och fick sannolikt inköparna på sid sida. Men vad tyckte juristerna på plats? Hon konstaterade att varje gång som EU-kommissionen säger att man ska förenkla regelverket så ökar volymen dokument. Hon visade med armar och händer hur stort det allra första dokumentet var, jämfört med det nya, nästan en halvmeter papper! Lagstiftningen tycks ”bara bli” och är inte alltid genomtänkt. Ett exempel är de två upphandlingsformerna Konkurrenspräglad dialog och Förhandlad upphandling, som i grunden är samma sak. – Vi behöver verkliga förenklingar, inte skenbara, är Arrowsmoths budskap. Hon vill att alla olika direktiv ska sättas samman till ett enda, betydligt med transparent. Mathias Sylwan, upphandlingskonsult och på deltid upphandlingsjurist i Lidingö stad, ställer fråga till civilminister Ardalan Shekarabi.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Hon konstaterade på basis av aktuell statistik att det är se stora leverantörerna som tar hem kontrakten, trots att de enbart står för knappt fyra procents andel av anbuden. Att sammanställa och leverera statistik är en del i stödmyndighetens omvärldsbevakning och kommer att ske fortlöpande. Ännu är statistiken inte tillräckligt mogen för att dra alltför långtgående slutsatser om trenden, men tendenser kan skönjas, menade gd:n. När myndigheten får längre serier av statistik så kommer siffror och data att bli mer relevanta. När det gäller vilka som lägger anbud visar siffrorna att mikroföretag deltar i stor omfattning, med 44,4 procent och småföretag 36,1 procent. De stora utgör bara 3,9 procent bland anbudsgivarna, men ligger ändå på 37,8 procent när man tittar på deras andel av kontraktstilldelningen. Mikroföretagens andel är 16,8 procent och småföretagens 24,5.

digrare kravlistan men påpekar också att kraven ibland är motstridiga och oförenliga. En bättre dialog med de offentliga beställarna efterlyses därför.

DAGAR SOM VIDAREUTBILDAR

Till sist låter vi vinnaren av Handslaget 2015, Martin Jakobsson, Västra Götalandsregionen, få uttala sig om Upphandlingsdagarna som helhet. – En mötesplats för att under två dagar få vidareutbilda sig och ta del av andras erfarenheter, sammanfattar han. Kan det sägas bättre? n BO HÖGLANDER

FÖRDJUPANDE SEMINARIER

På seminarierna kunde deltagare fördjupa sig i sina specialintressen. OFFENTLIGA AFFÄRERS skribent hade förmånen att vara moderator på Martin & Serveras unconference-pass om livsmedelsupphandling och vilka trender som kan skönjas nu och in i framtiden. Panel utgjordes av vd Håkan Åkerström och försäljningschef Stefan Calrell. Samtalet och svaren på frågorna från publiken visade att branschen tycks väl medveten om de nya kraven från en alltmer kräsen marknad. Både offentlig sektor och privatkonsumenter vill i allt högre grad se livsmedel som bygger på kvalitetsråvaror, gärna ekologiska och helst också närodlade. Köttet ska vara svenskt och fläsket komma från ”glada grisar”. Martin & Servera tar till sig den allt

Var slänger du tidningen när du läst den? Vi vill att så många som möjligt sorterar sitt avfall och vi vet att varje område har sina speciella förutsättningar. Vi hjälper dig sortera och återvinna mera och ger därmed möjlighet till ökad miljöprofilering för ditt företag. Vi erbjuder tillgång till daglig support i källsorteringsarbetet via vår personal som aktivt stödjer, utvecklar och utbildar dig som kund i källsortering och miljöengagemang. Vi kallar det plustjänster, läs mer på srvatervinning.se/plus

Tillsammans för miljön

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Tre av konkurrensexperterna som medverkade på Upphandlingsdagarna. Fr.v. Robert Moldén, Pernilla Norman och dr Albert Sanchez-Graells. Foto: Bo Höglander.

VILKA EFFEKTER FÅR DEN NYA

KONKURRENSPRINCIPEN? En ny grundläggande princip läggs till de fem välkända: transparens, proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och ömsesidigt erkännande. Alltså gäller det att tänka om – snart är det nämligen dags för alla som sysslar med offentlig upphandling att ta höjd för den nya – och sjätte – upphandlingsprincipen: konkurrensprincipen.

det nya EU-direktivet står nämligen: ”Upphandlingen får inte utformas i syfte att /…/ på ett konstgjort sätt begränsa konkurrensen”.

OFFENTLIGA AFFÄRER har talat med EU-advokat och doktorand Robert Moldén som forskar om konkurrensprincipen vid Handelshögskolan i Stockholm. Robert Moldén introducerade på Upphandlingsdagarna flera kända upphandlingsrättsforskare på området. Först ut var dr Albert Sanchez-Graells från University of Bristol som talade om ämnet ”The New Competition Principle in the New Directives – What will be the practical effects on public procurement in Europe?”

Enligt honom kommer den nya konkurrensprincipen att börja gälla redan i april i år. Alltså kommer anbudsgivare genom direkt effekt att kunna bygga överprövningsansökningar på brott mot den nya konkurrensprincipen och behöver inte vänta till i januari 2017 när det är tänkt att den nya försenade LOU ska träda i kraft. Det var Albert Sanchez-Graells som i sin mycket uppmärksammade doktorsavhandling för fem år sedan introducerade Competition Principle på den EU-rättsliga arenan. Enligt honom kommer den nya konkurrensprincipen inte börja gälla först i januari 2017 när det är tänkt att den nya försenade LOU ska träda i kraft – utan redan i april i år kommer anbudsgivare genom direkt effekt kunna bygga överprövningsansökningar på brott mot den nya konkurrensprincipen.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

Efter att dr Albert Sanchez-Graells hållit sin introduktion till den nya Competition Principle tog två av Sveriges mest erfarna forskare inom området vid och berättade om den nya konkurrensprincipen ur ett svenskt perspektiv. Först ut var EU-advokat och doktorand Robert Moldén som forskar om konkurrensprincipen vid Handelshögskolan i Stockholm och som är den forskare som genom en rad akademiska och praktiska artiklar i bl.a. Europarättslig Tidskrift under de senaste åren lyft upp konkurrensprincipen för den svenska upphandlingsvärden. Därefter talade advokat Pernilla Norman, som är doktorand vid Stockholms universitet där hon forskar om relationen mellan konkurrens och offentlig upphandling med fokus på centraliserad upphandling genom inköpscentraler.

”Nihil sub sole novum” var rubriken för en av Pernilla Normans bilder, det vill säga ”inget nytt under solen”. Och på ett sätt är den nya konkurrensprincipen inte så helt ny. Dels fanns det redan i 1992 års LOU en bestämmelse om att ”upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns” enligt dåvarande principen om affärsmässighet. Dels har det under många år funnits en ramavtalsrelaterad konkurrensprincip som enbart gällt för ramavtal. Riktigt nytt är däremot att den nya konkurrensprincipen kommer att gälla inte bara vid ramavtalsupphandlingar utan vid alla upphandlingar. Dessutom har den gamla ramavtalsrelaterade konkurrensprincipen varit undangömd i direktiven utan att synas i LOU. Det faktum att konkurrensprincipen nu kommer att lyftas in explicit i nya LOU är något som samtliga de tre upphandlingsrättsforskarna tror kommer att leda till att den nya konkurrensprincipen nu kommer att få en betydligt större genomslagskraft vid offentlig upphandling – och inte minst vid framtida överprövningsprocesser. n BO HÖGLANDER

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa. Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungera.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

UPPHANDLING | i praktiken

INEXCHANGE INKÖPSANALYS Rätt data för rätt beslut Realtidsdata av hög kvalitet ger dig full kontroll på vad ni köper, från vem och till vilket pris. Med InExchange Inköpsanalys ser du vart din avtalstrohet är som störst respektive lägst i till exempel en kategori, på en avdelning eller på individnivå. InExchange har sedan 2008 underlättat för hundratusentals företag att göra affärer via affärsnätverket InExchange Network. Allt från inköp och fakturahantering till Business Intelligence. Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation. Vill du få full kontroll på era inköp? Kontakta oss, vi berättar gärna mer. www.inexchange.se

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | Juridik

NEJ, DU MÅSTE INTE BLI

DIREKT EFFEKT-EXPERT – MEN DU

BÖR LÄSA

DIREKTIVEN

är det stod klart att, precis som förra gången, införlivandet av EU:s nya upphandlingsdirektiv blir försenat identifierades kvickt i flera artiklar två viktiga aspekter med förseningen;

1) risken för att Kommissionen kräver svenska staten på skadestånd på grund av fördragsbrott, samt; 2) osäkerheten kring att bestämmelser i direktiven skulle kunna vara tillämpliga redan nu genom principen om direkt effekt, en princip som kortfattat innebär att en direktivsbestämmelse – som inte implementerats i tid och som är ovillkorlig och tillräckligt precis – kan åberopas av en enskild direkt inför svensk domstol. Särskilt den senare aspekten har vållat huvudbry – vilka direktivsbestämmelser är ovillkorliga och tillräckligt precisa? Kommer varje upphandling att behöva föregås av en analys kring detta? Ska vi behöva genomlida ännu mer ”juridifiering” av de offentliga affärerna?

Nja. Precis som poängterats i dessa artiklar skapar förseningen viss osäkerhet avseende vad som faktiskt kommer att gälla under ”interimsperioden”, dvs. tiden från den 18 april fram till dess att nya upphandlingslagar gäller i Sverige. Vi tror dock att oron över att alla nu måste bli direkt effekt-experter är överdriven. I unionsrätten finns nämligen fler funktioner än direkt effekt som syftar till att säkerställa att direktiv får genomslag i nationell rätt. Precis som advokat Erik Olsson poängterar i sin artikel ”Får vi börja nu då? Om direkt effekt och direktivkonform tolkning vid försenat genomförande av de nya upphandlingsdirektiven” (JP Upphandlingsnet, 201602-02) torde principen om direkt effekt inte aktualiseras i särskilt många fall under interimsperioden, med undantag främst för frågan om rättsmedel för tjänstekoncessioner med anledning av koncessionsdirektivet 2014/23/EU. Istället torde principen om indirekt effekt, även kallad direktivkonform tolkning, få desto större betydelse.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Direktivkonform tolkning kan kortfattat förklaras på så sätt att nationella domstolar – efter utgången av ett direktivs införlivandefrist – är skyldiga att så långt det går tolka bestämmelserna i nationell rätt utifrån direktivets ordalydelse och syfte (se C-14/83 von Colson m.fl.). Denna skyldighet följer i sin tur av art. 288 i EUF-fördraget, som stadgar att de resultat som ska uppnås med ett EU-direktiv är bindande för varje medlemsstat, och därmed även för dess domstolar (företrädesprincipen). Det handlar alltså om hur domstolarna ska hantera att direktivet i någon mån avviker från nuvarande LOU, antingen i det att LOU inte alls reglerar aktuell rättsfråga eller att den för rättsfrågan tillämpliga LOU-bestämmelsen inte fullt ut korresponderar med direktivet. Domstolen måste då tolka den nationella lagstiftningen i enlighet med det bakomliggande direktivets ordalydelse och syfte. Tolkningsprincipen begränsas emellertid av ”så långt det går”, vilket i princip

u 55

UPPHANDLING | Juridik

Peter Riiga

Mikael Engström

innebär stopp vid tolkningar som står i direkt strid med nuvarande lagstiftnings ordalydelse (se C-105/03 Pupino). Enligt oss bör direktivkonform tolkning få relativt stor betydelse under interimsperioden av i huvudsak följande tre anledningar:

1. Direktivkonform tolkning är tillämplig på samtliga frågor där LOU lämnar ett tolkningsutrymme (och inte endast i särskilt utpekade situationer så som för direkt effekt).

2. Direktivkonform tolkning gäller till både för- och nackdel för såväl beställare som leverantörer (till skillnad från direkt effekt som endast gäller till fördel för leverantörer).

3. Stora delar av de nya direktiven innehåller just förtydliganden och utfyllande bestämmelser jämfört med deras äldre syskon. Således torde det finnas gott om materiellt innehåll i de nya direktiven som lämpar sig väl för direktivkonform tolkning (se exempel nedan).

Det här är ju en minst lika komplicerad juridisk övning som att behöva utreda om en viss direktivsbestämmelse har direkt effekt, kan då någon invända. Kanske det. Men att lära sig om direktivkonform tolkning är en bättre investering. Direktivkonform tolkning är nämligen tillämplig även efter det att nya LOU är på plats, medan frågan om en direktivsbestämmelse har direkt effekt eller inte typiskt sett är övergående (så länge vi inte implementerar felaktigt, vill säga). Vi måste alltså ändå börja läsa direktivstext för att fullt ut förstå hur nya LOU ska tolkas och tillämpas framöver. I de situationer där nya LOU inte kommer att ge klart svar på en rättsfråga är det sålunda alltid direktivets ordalydelse och syfte som svenska domstolar ska hämta ledning ur. Ett exempel på detta är Kammarrätten i Stockholms mål nr 56714 där begreppet ”underleverantör” definierades med stöd av direktivkonform tolkning eftersom någon motsvarande definition inte återfinns i LOU. Men vad gäller då de icke direktivstyrda delarna av upphandlingslagstiftningen? Eftersom Sverige har valt att anpassa även

dessa delar av upphandlingslagstiftningen efter direktiven ska också frågor som rör upphandlingar under tröskelvärdena respektive B-tjänster tolkas konformt med bakomliggande direktiv. Detta följer av principen om unionskonform tolkning (se C-28/95 Leur-Bloem). Efter den 18 april 2016 ska således nuvarande upphandlingslagstiftning tolkas som om den var avsedd att införliva de nya direktiven, åtminstone intill det att en sådan tolkning inte strider mot nuvarande lagars ordalydelse. Ett exempel på en fråga som bör tolkas direktivkonformt är väsentliga ändringar i ingångna kontrakt. Det finns inga uttryckliga bestämmelser om detta i nuvarande LOU. Det finns det däremot i de nya direktiven, och dessa är i någon mån mer tillåtliga än vad som följer av nuvarande praxis. Om t.ex. ett leverantörsbyte skett under pågående avtalstid till följd av en ändringsklausul finns det således all anledning för en domstol att, vid bedömningen om ändringen är tillåten eller inte, avgöra frågan

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

utifrån artikel 72.d i) i det nya LOU-direktivet beaktandesats 111 som berör denna fråga. Skyldigheten för domstolarna att tillämpa direktivkonform tolkning gäller förvisso ex officio, dvs. part ska inte själv behöva göra gällande att en fråga ska besvaras direktivkonformt. I vår erfarenhet finns dock (fortfarande) ett visst motstånd hos svenska domstolar mot att, i vart fall på eget initiativ, låta sig styras av långtgående (läs utsvävande) EU-rättsliga resonemang. Om en direktivkonform tolkning skulle ligga ens talan till fördel – och detta gäller alltså oavsett om man är leverantör eller beställare – vore det därför värt att påpeka för domstolen att samt hur en viss bestämmelse ska tolkas enligt de nya direktivens lydelse och syfte. Vidare torde verkligheten överträffa fantasin ifråga om vilka situationer där direktivkonform tolkning kan komma att få betydelse för svaret på en rättsfråga. Så, ni bekräftar alltså att det kommer att uppkomma oklara rättsfrågor?, frågar den redan indignerade, och tänker att vi nu hoppar på den osäkerhetskarusell som går runt sedan lagstiftningsförseningen blev känd. Syftet med artikeln är dock inte att späda på med känslor av vare sig osäkerhet eller uppgivenhet. Vi tror att de flesta rätts- och tvistefrågor alltjämt kommer att kunna besvaras med tillämpning av nu gällande LOU. Med detta sagt är förseningen givetvis otillfredsställande av flera skäl, och vi tror därför att det i det här läget är viktigt att kasta lite extra ljus över den relativt stora betydelsen av direktivkonform tolkning, inte minst jämfört med den mer celebra och nu mycket omdiskuterade släktingen direkt effekt. Det är nog inte så att var och en beställare och leverantör måste ha gjort sin hemläxa på vilka direktivsbestämmelser som är ovillkorliga och tillräckligt precisa för att skapa direkt effekt. Däremot tror vi att den som vill förbereda sig riktigt väl inför både interimsperiod – och framtida tillämpning av nya LOU – inte slipper undan att kasta ett öga på de direktiv som LOU syftar till att förverkliga. Det är en god investering (och intressant läsning). n

”En magisk operaupplevel se” – Borås Tidning en ”Göte borgs Opera ns upps ättni ng hålle r t” myck et högk lass och den berör på djupe – P4 Radio Sjuhä rad

stäl lnin g” – GP ”En rent häp nad svä cka nde före

Visst fäster man fjärilar på nålar? En svidande vacker och omåttligt älskad opera om kulturkrockar och mänskliga relationer i internationella maktspel. Ta med näsdukarna till vår nya uppsättning av Puccinis eget favoritverk, tolkad av den firade japanska regissören Yoshi Oïda. Den italienske dirigenten Manlio Benzi ger Puccinis partitur nytt liv – när vi spelar denna opera i Göteborg för första gången på elva år. Den krävande titelrollen delas av två koreanska sopraner, båda på tröskeln till internationella karriärer.

SPELAS T O M 18 MAJ. Köp biljetter och boka bord i GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00, www.opera.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

NYHETER

UPPHANDLINGSFEL; en överprövning i sex instanser? En kommentar till Svea hovrätts dom den 8 december 2015 i mål T 5227-14 (Trosa kommun-målet).

Nyköpings tingsrätt bifaller leverantörens talan och utdömer ca 3,5 mkr i skadestånd. Tingsrätten fann att det inte förelegat konsultjäv och att kommunen därmed brutit mot LOU genom att förkasta anbudet. Hoppsan. Svea hovrätt har genom dom i december 2015 ändrat utgången. Hovrätten fann, efter en relativt ingående motivering, att leverantören fick anses ha haft en otillbörlig konkurrensfördel i upphandlingen. Något skadestånd blev därmed inte aktuellt. Allt gott? Inte riktigt.

Johan Lidén

S S

vea hovrätts december-dom om skadestånd enligt LOU sätter fingret på en viktig fråga om rollfördelningen mellan domstolarna inom den offentliga upphandlingen. Bör allmän domstol pröva påståenden om upphandlingsfel som fjärde, femte och sjätte instans?

Bakgrund

En kommun (kommunen) genomförde under 2012 en annonserad upphandling. En leverantör (leverantören) fick sitt anbud förkastat på grund av att leverantören ansågs ha haft otillbörliga konkurrensfördelar i upphandlingen (konsultjäv). Förvaltningsrätten i Linköping fann, efter överprövning, att konsultjäv förelegat och avslog ansökan. Leverantören överklagade, men varken kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelade prövningstillstånd. Här tar den principiellt intressanta frågan vid. Leverantören väcker en skadeståndstalan i Nyköpings tingsrätt om det positiva kontraktsintresset. Med andra ord söks kompensation som om leverantören hade vunnit upphandlingen. Som grund för talan anförs (bl.a.) att det inte förelegat konsultjäv och att kommunen därmed brutit mot LOU genom att förkasta anbudet.

När ett påstående om upphandlingsfel framförs i ett tvistemål – vilken betydelse ska tillmätas förvaltningsdomstolarnas lagakraftvunna bedömning av felpåståendet? Nyköpings tingsrätt ägnade denna principiellt viktiga fråga relativt liten uppmärksamhet. Tingsrättens synsätt kan kortfattat sammanfattas enligt följande: En leverantör som har fått avslag på en ansökan om överprövning kan normalt inte räkna med att vinna framgång med en talan om skadestånd. Väljer leverantören ändå att föra talan om skadestånd vid allmän domstol, har domstolen emellertid att göra en självständig prövning grundad på den utredning som läggs fram. I hovrätten förelåg enighet bland domstolens ledamöter vad gäller utgången (inget skadestånd), dock inte vad avser motiveringen fram till domslutet. Om betydelsen av förvaltningsdomstolarnas bedömning gav hovrättens majoritet uttryck för en likartad inställning som tingsrätten, sammanfattningsvis: En tidigare förvaltningsrättslig dom kan ha bevisverkan, innebärande att allmän domstol kan ta intryck av förvaltningsdomstolarnas bedömning. Den av hovrättens ledamöter som var skiljaktig beträffande motiveringen, redovisade istället följande övergripande förhållningssätt: För att allmän domstol ska kunna komma till en annan slutsats än förvaltningsdomstolarna – och i praktiken undanröja förvaltnings-

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken domstolarnas dom – torde krävas att nya omständigheter tillkommit. Att avvika från bedömningen måste också vara möjligt om omständigheter som skulle grunda resning eller domvilla föreligger, eller om målets utgång uppenbarligen berott på förbiseende eller misstag. Eftersom något sådant förhållande inte föreligger i detta mål, är leverantören – även om förvaltningsrättens bedömning av jävsfrågan varit felaktig – inte berättigad till skadestånd. Skillnaden mellan majoritetens och minoritetens förhållningssätt är betydelsefull. Majoritetens synsätt innebär att förvaltningsdomstolarnas bedömning har den betydelse – ”bevisverkan” – som följer av bedömningens juridiska kvalitet. Domen står och faller med (styrkan av) de juridiska resonemang som bär upp den. Minoritetens synsätt erkänner istället förvaltningsdomstolarnas bedömning en självständig auktoritet, bortom bedömningens juridiska kvalitet. Förvaltningsdomstolarnas ställningstagande ska – rätt eller fel – bilda utgångspunkt för bedömningen även i allmän domstol. Att frångå förvaltningsdomstolarnas bedömning är endast aktuellt om nya omständigheter uppkommit eller vid mycket allvarliga brister (resning/domvilla). Det betyder i praktiken att det endast i extraordinära fall blir aktuellt för allmän domstol att avvika från förvaltningsdomstolarnas bedömning.

om allmän domstol därefter ska göra en självständig bedömning av samma fråga. Det kan då bli ytterst riskfyllt att avsluta en överprövad upphandling på basis av en ”dålig” överprövningsdom. De allmänna domstolarna har i näraliggande LOU-sammanhang formulerat principer som värnar förvaltningsdomstolarnas roll att pröva påståenden om upphandlingsfel. Här märks kanske tydligast de hovrättsavgöranden som låtit skadeståndsskyldigheten falla bort (jämkning till noll) då en leverantör utan giltig ursäkt underlåtit att påtala upphandlingsfelet genom överprövning. Enligt min mening framstår den grundprincipen – att en icke ursäktlig underlåtenhet att påtala felet genom överprövning bör gå ut över leverantören – som klok och i linje med rättsmedelsdirektivets målsättningar. Hovrättsmajoritetens förhållningssätt till det lagakraftvunna avgörandet i förvaltningsdomstolarna väcker enligt min uppfattning betänkligheter. Önskvärt vore att Högsta domstolen klargör vilket synsätt (majoritetens, minoritetens eller något annat) som ska gälla. n JOHAN LIDÉN, ADVOKAT, GÄRDE WESSLAU ADVOKATBYRÅ

Den ändamålsenliga ordningen måste enligt min mening vara den som förespråkas av hovrättens minoritet. Att avgöra överprövningsmål och att pröva om (klanderbara) upphandlingsfel ägt rum är en uppgift som har anförtrotts förvaltningsdomstolarna. Ett lagakraftvunnet överprövningsavgörande måste, för att fylla sitt syfte, vara i princip definitivt. Tydligt är att sådan slutgiltighet inte uppnås

När ville du ha en ny stjärna på plats sa du? Ibland går det som man tänkt sig och en ny, vass person måste vara på plats nu. bemanning och rekrytering. Vi ser till att ni snabbt har en riktigt vass kollega inom Juridik, Ekonomi, Marknad, HR & Management. Rätt person på rätt tid! jurek.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

UPPHANDLING | i praktiken

MILJÖVÄNLIGA FÖRKLÄDEN

I UNIK UPPHANDLING

Region Skåne blir först i Sverige med att använda miljövänliga och lokalproducerade engångsförkläden i sjukvården. Redan under våren börjar tillverkningen av en provserie som ska testas i sjukvården.

– En mycket intressant innovationsupphandling, säger Louise Strand, Inköpsdirektör i Region Skåne, till OFFENTLIGA AFFÄRER. De fem miljoner förklädena består till största delen av sockerrör, stärkelse och kalk. Den stora miljösatsningen innebär också att nya arbetstillfällen skapas i Helsingborg. Engångsförkläden i vården är en av våra största miljöbovar. Genom att växla över till förkläden med 91 procent förnybart material kan vi minska koldioxidutsläppen med drygt

250 ton per år. Det motsvarar ungefär 33 varv runt jorden med en medelstor bensindriven bil. OVANLIG UPPHANDLING Bakom förklädena ligger en omfattande innovationsupphandling där Region Skåne bjudit in näringslivet att offerera en produkt som ännu inte existerar. Upphandlingsarbetet har delfinansierats av Energimyndigheten. – Flera företag har deltagit i innovationsupphandlingen. Vi har haft en coachande upphandlingsprocess. Vi har bjudit in till seminarium om nya material, anlitat en industridesigner för utformning, haft testpanel i

vården och utvärderat klimatpåverkan. Gaia Biomaterials i Helsingborg vann upphandlingen och får nu 500 000 kronor som bidrag för klimatomställning, säger inköpsdirektören Louise Strand. KORTA FAKTA De klimatsmarta förklädena består till 91 procent av förnybart material. Förklädena tillverkas av sockerrör från Brasilien (60 procent), kalk från Örebro (40 procent) samt stärkelse från Kristianstad. Jämfört med de fossilbaserade förkläden som används idag innebär miljösatsningen en total minskning av koldioxidutsläppen med drygt 250 ton per år, dvs från 280 till 25 ton koldioxid. Det motsvarar 100 flygresor tur och retur till Thailand eller 33 varv runt jorden med en medelstor bensindriven bil. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

VI KAN INTE ALLT. Men vi kan offentlig upphandling. För dig som kund är det viktigt att vara säker på att du får den mest kvalificerade hjälpen när det behövs. Istället för att sprida ut vår kompetens på alltför många discipliner har vi på Cederquist därför valt att fokusera på åtta affärsjuridiska områden som vi kan utan och innan, däribland offentlig upphandling – så att du alltid kan räkna med bästa möjliga leverans.

RANKADE TOPP 3 PÅ DET VI GÖR. Vi är rankade topp tre i Sverige på de områden som vi är aktiva inom; däribland offentlig upphandling, fastighetsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Självklart är vi stolta över det. Vi ser det nämligen som en bekräftelse på att vår strävan efter att hela tiden bli bättre ger resultat. Att vi lyckas se möjligheterna för våra kunder, och att de uppskattar att vi kan erbjuda det lilla extra. Så visst är vi glada – men mer över resultaten än utmärkelserna.

STORA NOG, TILLRÄCKLIGT SMÅ. Vi är övertygade om att våra kunder tjänar på att vi är en stor liten advokatfirma. Med drygt hundra personers samlade kompetens är vi nämligen tillräckligt stora för att kunna ta oss an de största uppdragen, och samtidigt tillräckligt små för att vara flexibla, snabbfotade och lyhörda inför våra kunders behov. Kort sagt: precis lagom.

CEDERQUIST.SE

Paper art made by Anton Thorsson / Söderberg Agentur.

3 SAKER DU INTE VISSTE OM CEDERQUIST.

NYHETER

NY LEVERANTÖR FÖR KONTAKTCENTER I LOMMA Lomma kommun har fått ett nytt medborgarkontor som döpts till Kontaktcenter. Inför detta viktiga steg bytte man även leverantör. Den 1 februari klipptes invigningsbandet till Kontaktcenter av kommunstyrelsens ordförande Anders Berngarn. – Att inrätta Kontaktcenter är en av åtgärderna för att höja servicenivån i kommunen, eftersom vi har fått signaler från allmänheten om att det behövdes, säger Anders Berngarn. På centret finns fem kommunvägledare som kan bistå med frågor och ärenden som ställs av kommuninvånare och andra. Två av kommunvägledarna är även konsumentrådgivare. Susanne Hallberg, gruppledare för Kontaktcenter lovar att leverera snabbare och bättre service med ett glatt och trevligt bemötande.

kunskapsbas som kunderna själva kan administrera, säger Johan Made, VD på Barium.

Systemstödet har levererats och utvecklats av Barium i nära samarbete med Lomma kommun. Företaget lanserar nu det nya systemstödet för kontaktcenter. Barium har i sin tur haft en partner, Pulsen, en ledande leverantör av IT-system inom det offentliga Sverige. Företagen har arbetat tätt ihop med den gemensamma kunden Lomma kommun för att utveckla ”nästa generations kontaktcentersystem”. Lösningen är framtagen för att ge kunderna en möjlighet att snabbt besvara inkommande frågor, ärenden och klagomål, oavsett kontaktyta.

Kontaktcentersystemet är byggt på plattformen Barium Live – ett webbaserat verktyg för att utveckla affärsprocesser till applikationer. Förutom att utgöra ett verktyg i den privata sektorn används plattformen i dag av ett flertal kommuner, landsting och myndigheter i främst Sverige och Europa. Bariums huvudkontor ligger i Göteborg och företaget grundades 1995. Det är i dag ett helägt dotterbolag till Atine Group Oy i Finland. n

– Vi har fokuserat på att utveckla ett system som är modernt och lättanvänt, med en

BO HÖGLANDER

STORA AKTÖRER TAR HEM KONTRAKTEN De stora leverantörerna tar hem en oproportionerligt stor del av kontrakten, i relation till att de enbart står för knappt fyra procent av anbuden. Men små- och mikroföretag hävdar sig ändå rätt väl totalt sett. Det visar statistik som Upphandlingsmyndigheten presenterade på upphandlingsdagarnas andra dag. Ann-Christin Nykvist, vikarierande generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten, inledde torsdagens program med ett föredrag om den fem månader gamla myndigheten. ”En liten myndighet med ett stort uppdrag”, som hon uttryckte det.

När myndigheten får längre serier av statistik så kommer den att bli mer relevant.

Att sammanställa och leverera statistik är en del i stödmyndighetens omvärldsbevakning och kommer att ske fortlöpande. Ännu är statistiken inte tillräckligt mogen för att dra alltför långtgående slutsatser om trenden, men tendenser kan skönjas, menade gd:n.

När det gäller vilka som lägger anbud visar siffrorna att mikroföretag deltar i stor omfattning, med 44,4 procent och småföretag 36,1 procent. De stora utgör bara 3,9 procent bland anbudsgivarna, men ligger ändå på 37,8 procent när man tittar

De största avnämarna av myndighetens tjänster är kommunerna (47 procent) åtföljda av statliga myndigheter (19 procent).

på deras andel av kontraktstilldelningen. Mikroföretagens andel är 16,8 procent och småföretagens 24,5, medan de medelstora vinner 18,4 procent. Summerar man mikroföretagens och småföretagens andelar landar siffran på 41,2, vilket får gd:n att ändå gilla läget: ”Jag tycker ändå att mikroföretag samt små och medelstora hävdar sig bra”, menar Ann-Christin Nykvist. n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

AVGÖRANDE DOM FÖR SKL KOMMENTUS Kammarrätten i Stockholm konstaterar i dom (mål 6450-15) att SKL Kommentus följer gällande rätt när inköpscentralen fastställer kretsen av kommuner, landsting och kommunala bolag m.fl. som får använda inköpscentralens ramavtal. SKL Kommentus VD Eva-Lotta Löwstedt Lundell välkomnar kammarrättens dom. – Domen innebär att Sveriges kommuner och landsting tryggt kan fortsätta att använda SKL Kommentus ramavtal. Vi vet av tidigare erfarenhet hur besvärligt det hade blivit att hantera en förlust. Domen klargör att lagen kräver att de upphandlande myndigheterna, för att få använda ramavtalen, enbart ska vara identifierade i samband med att upphandlingen

annonseras. Vidare konstaterar kammarrätten att upphandlingslagstiftningen inte kräver att de avropsberättigade parterna ska ha förpliktat sig att utnyttja ramavtalen. Det ligger i ramavtalens natur att en garanterad avropsmängd inte kan anges. SKL Kommentus har – oaktat utfallet i målet – under våren påbörjat ett arbete för att ytterligare förtydliga de affärsmässiga förutsättningarna för anbudsgivarna i samband med upphandling av enskilda ramavtal.

FAKTA SKL Kommentus AB är en koncern med två dotterbolag. SKL Kommentus Inköpscentral utför samordnade inköp åt främst kommuner och landsting. AffärsConcept är ett konsultföretag som arbetar med upphandlingsstöd, utbildning och utredning inom inköp och upphandling.n BO HÖGLANDER

KVALITETSKONST

på nätet

G A LLERI BE R GM AN GBK WEBBS I DA + W E BB S HO P

www.galleribergmankarlstad.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

UPPHANDLING | i praktiken

En annorlunda föreläsning! När de andra föreläsningarna är slut, kan ni avsluta dagen med rockbasisten Magnus Rosén. En färgstark berättelse hur verkligheten ser ut bakom kulisserna från en världsturnérande rockmusiker. Och en verkligt annorlunda föreläsning med film, bilder och virtuost livespel på elbas. En innovationsrik berättelse från rockscenen med 100 000 i publiken, guldskivor och Grammisnomineringar från tiden med Hammerfall, till möte med Nobelpristagare, regeringstjänstemän och politiker i Sverige och utomlands. Välgörenhets-turnéer i Sydamerika till solobaskonserter på Svalbard plus mycket mer. Det har dessutom visat sig att bastonen påskyndar läkningsprocessen i cellerna. Bara en sådan sak. En föreläsningstimme som inte liknar något annat. För den som vill sätta lite guldkant på eventet eller en ovanlig eftermiddag på företaget. Föreläsningen kan även anpassas till skolor, då är inriktningen Framtidstro, drömmar och visioner. ( Magnus Rosén har varit ambassadör för alla Sveriges musik och kulturskolor ) För Bokning X world AB: iam@magnusrosen.com För mer info www.magnusrosen.com Referenser finns på websiten

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

P. Foto Gabriel Henningson

KONKURRENSPRÄGLAD DIALOG

GAV INNOVATIONSAVTAL

Stockholms läns landsting, SLL, har tecknat avtal med Philips om leverans av ett avancerat system för patientmonitorering.

Systemet samlar in vitala parametrar som andningsfrekvens, puls, blodtryck och temperatur och ska användas av Karolinska Universitetssjukhuset som omfattar både Nya Karolinska i Solna (NKS) och Huddinge sjukhus. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Johan Folkunger, Sverigechef på Philips Healtsystems. Han välkomnar att upphandlingen skedde som en konkurrenspräglad dialog, vilket underlättade processen som syftade till att utröna exakt vilken lösning som industrin kunde leverera för att täcka köparens behov. Hur gick upphandlingen till och vilken typ av avtal har tecknats? Jag tänker på att det inom ramen för avtalet finns ett innovationspartnerskap. – Vi ställer oss positiva till upphandlingsformen konkurrenspräglad dialog. SLL har blivit skickliga på den då man genomfört det tidigare. Visst tar den resurser i anspråk men vi anser att det är värt det. När det gäller att ta fram och anpassa lösningar för ett helt nytt sjukhus så är det faktiskt enda sättet. Dialog krävs för att industrin tillsammans med kunden ska kunna mejsla fram rätt lösning. Hur gick det till? – Konkurrenspräglad dialog sker i form av strikta och välstrukturerade möten där frågeställningarna ges i förväg och är väl förberedda av båda parter. Processen pågår i tre, fyra månader. – Innovationspartnerskapet är ett spännande inslag i avtalet och en viktig möjliggörare. För oss som bolag är det viktigt att vara nära kunden om vi ska kunna leva upp till vår vision att förbättra människors liv med meningsfulla innovationer.

Kan du berätta om själva systemet? Patientens andningsfrekvens, puls, blodtryck och temp nämns. – Ja, det är ett system som kontinuerligt samlar in data som används som beslutsstöd för personalen. Det utgår från Early Warning Score, att man i ett tidigt skede ska kunna upptäcka varningssignaler och sätta in resurser utifrån det. Den insamlade informationen ska lagras digitalt. Krävs patientens samtycke för detta? – Samlat in information om patienter har man gjort länge och med våra system kan sjukvården garantera patientens integritet och följa relevanta bestämmelser på området. Vad vill du i övrigt säga i frågan? – Detta är inte bara en av de största beställningarna inom patientmonitorering i världen för oss och alltså viktig i ett affärsperspektiv. Men avtalet ger oss också möjlighet att ingå i ett långt partnerskap där vi tillsammans med vårdgivare och akademi kan samarbeta kontinuerligt för att utveckla de bästa lösningarna över tid. Långsiktigheten möjliggör att båda parter kan investera tid och resurser i samarbetet. Hur långt är avtalet? – Det sträcker sig över sex år med möjlighet till fyra års förlängning. Sedan tidigare har SLL ett avtal med Philips om bild och funktionsutrustning för Nya Karolinska i Solna. Det handlar om att leverera, installera, driftsätta, underhålla och uppdatera så kallad bild- och funktionsutrustning. Hit räknas bland annat magnetkameror, datortomografer och ultraljud. Även här finns innovationstänkandet med. Genom den innovativa avtalsstrukturen säkras sjukhusets tillgång till själva den funktionalitet som behövs, snarare än tillgången till en viss på förhand angiven utrustning. n BO HÖGLANDER

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

NYHETER

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se textil Offentliga eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

NYHETER

HELDAG OM KRAV OCH AFFÄRSANALYS Kan man arrangera en heldagskonferens om hur man ställer krav i affärer? Ja, det tycker arrangörerna av Kravdagen som den 10 mars 2016 bjuder in företag och individer till en dag om krav i en ny tid.

– Med den vill vi visa att krav handlar om innovation, kreativitet och fantastiska resultat. Det var länge sen krav handlade om att skriva specifikationer som såg ut som Nationalencyklopedins inbundna verk, säger Staffan Melin, vd på Require AB, som arrangerar dagen. Kravdagen är tänkt att vara en konferens om krav och business analysis, affärsanalys. Konferensen brukar locka runt 150 deltagare från svensk industri, både småföretag och riktigt stora, från privat till offentlig sektor. I länder som England och USA är Business Analyst ett populärt yrke och det hålls flera konferenser om ämnet. I Sverige har det nyligen tillkommit yrkesutbildningar för kravanalytiker och det uppstår nätverk för branschen. Kravdagen är tänkt att bli en samlingsplats för alla vi i Sverige som tycker att kravhantering är bland det mest intressanta som finns. Bland talarna på Kravdagen märks Fredrik Härén som talar om hur man kan ha ett bredare angrepssätt på världen – som företag och individ. Han är författare och talare och har hållit över 1 500 presentationer i över 60 länder. Förra året talade han i 32 olika länder och blev framröstad som Årets Talare i Sverige. Brittiskan Suzanne Robertson, Atlantic Systems Guild, talar om kommuni-

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

kation i rollen som Business Analyts, BA, eller affärsanalytiker på svenska. Att kunna kommunicera är grunden för allt som en BA gör, menar hon. Hur lätt är det att hitta jobb inom kravbranschen? – Industrin behöver verkligen duktiga kravare och verksamhetsanalytiker. Vi har just nu ett läge där fler och fler företag inser hur kraftfullt modern kravhantering kan vara och med det ökar även efterfrågan, säger Staffan Melin. n

FAKTA OM ARRANGÖREN Require AB hjälper företag att arbeta med vad man kallar modern kravhantering. Med det menar man att få företagen att utveckla inte bara produkter, utan produkter som uppskattas och används. Man håller utbildningar och konferenser, föreläser, analyserar och granskar. Den stora delen av verksamheten består i att hjälpa kunder med det operativa arbetet att förstå och förmedla sina behov. BO HÖGLANDER

UPPHANDLING | i praktiken

Vinnaren av Handslaget 2015:

”Ett

lagarbete i dess bästa form” – Vi har drivit utvecklingen framåt och skapat nya möjligheter för kirurgerna till nytta för patienterna. Det säger Martin Jakobsson, vinnaren av Handslaget 2015 om den upphandling som fick ta emot priset på Upphandlingsdagarna 2016 i Kista.

D D

et är elfte året i rad som årets bästa upphandling, en utmärkelse med stort genomslag över hela landet, utses. Priset, känt som ”Handslaget” ska symbolisera den goda affären.

– Det var jätteroligt att vara nominerad till Handslaget. Roligt att en innovationsupphandling av medicinteknisk utrustning uppmärksammas, där vi i upphandlingen drivit utvecklingen framåt och skapat nya möjligheter för kirurgerna, till nytta för patienterna.

Det är också roligt att mina två kollegor i Västra Götalandsregionen, Per Norstedt och Tommy Malmström, också var nominerade för en annan upphandling, säger Martin. Han har varit projektledare för en upphandling av en operationsavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, med operationssalar som är utrustade med avancerad röntgenutrustning för bildstyrda operationer, så kallade ”hybridoperationssalar”. Det Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

har också varit en innovationsupphandling där inte bara sjukhuset utan också universitetet, Chalmers och leverantörernas utvecklingsavdelningar varit delaktiga.

Vad tyckte du om Upphandlingsdagarna?

– En mötesplats för att under två dagar få vidareutbilda sig och ta del av andras erfarenheter. I år deltog jag också för att presentera den upphandling som jag är nominerad för i Handslaget. Jag höll också föredrag tillsammans med en kollega om våra erfarenheter i Västra Götalandsregionen av upphandlingsformen konkurrenspräglad dialog, avslutar Martin.

Hur har reaktionen varit bland kolleger och chefer efter utmärkelsen?

– Jag vill verkligen lyfta fram att detta är resultatet av ett lagarbete, där jag varit ansvarig som projektledare. Jag har fått mycket uppskattning från kollegor men också från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och är glad att jag har fått vara med i arbetet att utrusta det nya huset, Bild och interventionscentrum. Detta pris lyfter inte bara mig utan också alla mina arbetskamrater på Koncerninköp i Västra Götalandsregionen. Jag vill framhålla alla mina kollegor på Koncerninköp där jag verkligen uppskattar vår sammanhållning, att vi samarbetar och hjälper varandra och gör det möjligt för alla att utvecklas. Det är förutsättningen för att kunna genomföra sådana här projekt.

Hur går du vidare efter detta? Blir det en press på dig att alltid prestera på topp nu eller är allt ”som vanligt”?

– Det är stimulerande att få förtroendet och möjligheten att ansvara för stora projekt. Att leda upphandlingen av hybridoperationssalar till Sahlgrenska har varit den största utmaningen som projektledare hittills. – Det finns också en vardag med andra upphandlingsprojekten som ofta omfattar fleråriga ramavtal på stor investeringar i medicinteknisk utrustning till alla 19 sjukhus i Västra Götalandsregionen. Även här försöker jag hålla en jämn och hög nivå på upphandlingarna generellt. Det är viktigt för både för våra kunder, dvs verksamheten med även för leverantörerna, så att alla parter vet vad de ska förhålla sig till.

Hur ser framtiden ut för ditt speciella inköpsområde, enligt din uppfattning?

– Det är en stor utmaning att upphandla medicinteknisk utrustning till sjukvården med tanke på den avancerade teknikutvecklingen som branschen har. Befolkningen blir äldre, fler sjukdomar kan diagnostiseras och behandlas. Till samma budget behöver vi få mer vård för pengarna. Vi kommer se mer avancerad teknik men också att teknisk utrustning flyttar ut till avdelningar som i dag har lite teknisk utrustning, och oftare hem till patienterna. Det är en förmån att få vara med och upphandla denna framtid.

Finns något i övrigt som du vill tillägga?

– Det har verkligen varit ett lagarbete i dess bästa form där många varit delaktiga i projektet. Projektgruppen har varit både kunnig

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Martin Jakobsson

”

Det är en förmån att få vara med och upphandla denna framtid.

och engagerad och envist har hållit fast vid det kliniska behovet, även om upphandlingen varit både tidskrävande och utmanande. – Upphandlingen har genomförts som en konkurrenspräglad dialog där vi fokuserat på innovation och dialog med leverantörerna. Vi har i upphandlingen lyckats upphandla en funktion som tidigare inte fanns på marknaden genom att vi ställt andra och högre krav än någon annan, fått internationella leverantörer att samarbeta för att lösa behovet. Samtidigt som vi uppnått allt detta har vi hållit oss inom vår budget. Viktigast av allt är att kirurgerna får helt nya möjligheter att använda 3D-bilder under pågående operation till nytta för patienterna.

UPPHANDLING | i praktiken

– Vi ska inte glömma att själva upphandlingen är en sak men att därefter få avtalet implementerat en annan. I detta avtal ingår t.ex. besiktningar av leveranser som är villkor för betalning. Under hela avtalsperioden ansvarar jag som projektledare också för avtalsvården vilket i sig är en viktig del i den ”lyckade affären”. – Hybridoperationssalarna som upphandlades i detta projekt är en del av det nya huset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som håller på att färdigställas. Huset heter Bild- och Interventionscentrum, ”BoIC”, ett helt hus fyllt med utrustning för att ställa diagnos och behandla patienter med stöd av olika bildgivande tekniker. Huset har en budget på två miljarder, varav utrustning för 800 miljoner. – Nu ser jag tillsammans med alla som deltagit i projektet fram emot invigning och att de nya salarna tas i klinisk drift, till nytta för alla patienter, avslutar Martin Jakobsson.

JURYNS MOTIVERING LYDER: Genom en konkurrenspräglad dialog upphandlades en världsunik operationsavdelning av Västra Götalandsregionen där Martin var projektledare. Upphandlingen har fokuserat på innovation och dialog med leverantörerna, där Sahlgrenska definierade ett behov utan att begränsas av vad som tidigare gjorts. Upphandlingen har resulterat i att de har lyckats upphandla något som tidigare inte fanns på marknaden, de har ställt andra och högre krav än någon annan, fått internationella leverantörer att samarbeta för att lösa behovet och de har lyckats hålla budget. Viktigast av allt är att kirurgerna får helt nya möjligheter att använda 3D-bilder under pågående operation till nytta för patienterna. BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

OTYDLIGHET HAR FÖRSTÖRT MÅNGA UPPHANDLINGAR Den 1a september förra året inrättades Upphandlingsmyndigheten i Stockholm. Målet är att utveckla den goda offentliga affären med fokus på hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar. Vi träffar Daniel Falk, en av experterna på nischföretaget Syntell AB med mångårig erfarenhet inom offentlig upphandling, för att diskutera trender, utmaningar och möjligheter.

Vilka trender ser ni inom området offentlig upphandling idag?

De senaste åren har volymen av offentlig upphandling legat still kring en femtedel av BNP, cirka 625 miljarder kronor. Vår bild är att teknikutvecklingen och nya affärsmodeller där man upphandlar en funktion eller en tjänst, snarare än en vara skapar större möjligheter för alla parter. Det finns tyvärr en trend med ökning av andelen överprövningar och nu blir nästan var tionde upphandling överklagad. Utöver detta ser vi också att andelen upphandlingar som avbryts av olika anledningar ökar och även där närmar det sig 10%. Detta ger oss bilden av att fler och fler upphandlingar misslyckas av olika anledningar.

Vad får det för konsekvenser med misslyckade upphandlingar?

Ja, det uppenbara är ju att de som har behovet av produkten eller tjänsten inte får den leverans de tänkt sig, när de tänkt sig. Det kan i sig få allvarliga konsekvenser i fall rörande exempelvis vård- eller försvars- och säkerhetsutrustning. En ofrånkomlig följd av förseningar eller leverans av fel produkt är de ökade kostnader som belastar statsbudgeten. En mer långsiktig effekt blir att förtroendet mellan upphandlande myndigheter och leverantörskollektivet sjunker med en negativ spiral av hårt specificerade krav och ökande antal överklaganden som följd.

Vad är enligt din uppfattning de bakomliggande anledningarna till misslyckade upphandlingar?

Det finns förstås många olika anledningar beroende på en rad omständigheter. Vi ser tydligt att bristen på förståelse för komplexiteten som en upphandling innebär resulterar i bristfälligt upphandlingsunderlag från första början. Dessa produkter ska ofta utvecklas efter tilldelningsbeslutet och vara i användning under lång tid. Att genomföra upphandlingar handlar då om att med transparens och spårbarhet skapa en tydlighet kring processen från början till slut. Tydligheten skapas med hjälp av en genomarbetad kravbild på upphandlingsobjektet som även utgör grunden till en öppen och förståelig utvärderingsmodell för anbuden.

Daniel Falk, en av experterna på Syntell AB med mångårig erfarenhet inom offentlig upphandling.

Vad kan man göra för att vända på trenden?

Det första är att öka förståelsen hos alla inblandade om vikten av att ha en tydlighet kring VAD som ska upphandlas och HUR processen ser ut från början till slut. För den upphandlande parten krävs också att det finns en bättre förståelse för VARFÖR produkten eller tjänsten ska upphandlas, d.v.s. vad är det egentliga behovet. Börja tidigt med att planera projektet, skapa en informationsstruktur och identifiera alla de aktörer vars engagemang behövs för att uppnå det ovanstående. Det är en bra början.

Vad ser ni för möjligheter i framtiden om vi kan vända trenden?

Det finns stora möjligheter inom ramen för den rådande lagstiftningen om vi hanterar upphandlingsprocessen på rätt sätt. Särskilt intressant är utvecklingen mot upphandling av funktioner eller tjänster som innebär nya möjligheter för alla parter. Med fokus på transparens och spårbarhet kan vi säkerställa teknisk innovation med samtidig minimering av miljöpåverkan och livscykelkostnad samt förutse och hantera risker på ett mycket bättre sätt. Framförallt kan vi få ner antalet överprövningar och återställa förtroendet mellan upphandlande myndigheter och leverantörer. Vinsterna är enorma, både hos de direkt berörda parterna men även på makroekonomisk nivå. Det är ju i slutändan en svensk nationell angelägenhet.

LANDET

RUNT

Kommunens växel blir servicecenter Mörbylånga kommuns servicecenter invigdes den 1 februari. Servicecentret är en del i kommunens satsning att förbättra dialogen och servicen till medborgarna. - Till servicecentret ringer du om du har allmänna frågor som rör kommunens service och tjänster, säger Carina Olsson, samordnare. Varje dag får kommunen ta emot flera hundra telefonsamtal till växel, handläggare och övrig personal. Servicecentret, som ersätter kommunens växel och reception, kan ta upp emot 80 procent av de allmänna frågorna som kommer in. - I och med detta kan vi erbjuda en bättre service till medborgarna som snabbare får svar på sina frågor. Samtidigt avlastar vi våra handläggare som får mer tid till handläggning, menar Carina Olsson. För att hjälpa medborgarna på bästa sätt har servicecentrets personal utbildats i verksamhetsfrågor och team- och bemötandefrågor. För att öka tillgängligheten har även öppettiderna utökats till vardagar 8-17 och dag före röd dag 8-12.

Tryggt att bo i Dalarna Det är betydligt tryggare att bo i Dalarna än i riket som helhet och oron för att utsättas för brott är också mindre än i andra delar av Sverige. Det framgår av Brottsförebyggande rådets årliga trygghetsundersökning, som nyligen presenterades. – För oss i Mora kommer detta inte som någon överraskning. Att bo på landsbygden innebär många fördelar – man är inte anonym på samma sätt som i större städer, säger kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C). – Detta har vi bland annat använt som utgångspunkt för vårt arbete med att rekrytera arbetskraft till Mora. Budskapet är ”Här behöver du inte vara känd för att bli sedd”. Vi lockar med en känsla som finns i hela bygden och som är del av den trygghet som vi är så måna att värna om och utveckla vidare. En viktig del i arbetet är dessutom flera lokala initiativ som ska bidra till öppenhet, och det gäller i synnerhet nu när det finns mycket oro och många människor befinner sig på flykt. Ett exempel på ett lokalt initiativ är Sollerö IF:s samprojekt med flyktingförläggningen i Gesunda och som har räddat det klassiska fotbollslaget. Ett annat är föreningen ”Ett Mora för alla”, som arbetar för att Mora ska vara en öppen plats för alla människor och kulturer. Och nyligen drog tre lokala idrottsföreningar igång projektet ”Samma lika” tillsammans med Mora Kommun och Mora Församling. – Allt detta för människor närmare varandra och bidrar därmed till en tryggare vardag, säger Anna Hed. Hela undersökningen finns att läsa hos Brottsförebyggande rådet.

Ny integrationsorganisation I februari beslutade kommunstyrelsen om en ny integrationsorganisation i Hässleholms kommun. Syftet är att arbeta för en lyckad integration och stödja de verksamheter och förvaltningar som är mest berörda av flyktingmottagandet. Hässleholms kommun har tagit ett stort ansvar i att ta emot de flyktingar som kommer till Sverige, och det finns en ambition att erbjuda ett så bra mottagande som möjligt. Efter förra årets ökade flyktingströmmar har Hässleholms kommun haft fullt upp med att ordna boende, skola, HVB-hem och gode män åt de asylsökande. Flera verksamheter har påverkats, framför allt socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Stöd till förvaltningarna Den nya integrationsorganisationen ska huvudsakligen stödja de förvaltningar som berörs av flyktingmottagandet. Den kommer att organiseras under kommunledningskontoret och bestå av en samordnande chef som tillsammans med specialistfunktioner inom ekonomi, kommunikation och personal ska arbeta för att främja integrationen. Finansieras av statsbidrag 2016 Under 2016 finansieras integrationsorganisationen av statsbidrag. För att hantera den rådande flyktingsituationen i Sverige har regeringen nämligen gjort en engångsutbetalning till landets kommuner och landsting. Hässleholms kommun har tilldelats 69,8 mnkr som får användas under 2016.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Regional bredbandskoordinator i Värmland

Rekordmånga bostäder byggdes i Sollentuna 2015

Erik Larsson, nuvarande IT-chef i Sunne kommun, blir från och med april 2016 Värmlands regionala bredbandskoordinator med placering på Region Värmland.

När Sollentuna kommun presenterar sitt årliga bostadsantagande visar siffrorna att det byggdes drygt 600 nya bostäder i Sollentuna under 2015. Det är den högsta siffran för bostadsbyggande hittills i kommunen.

Det är en mycket glädjande nyhet att Erik Larsson fått uppdraget som Värmlands regionala bredbandskoordinator med en övergripande roll för utbyggnaden av bredband i länet. Med sin stora erfarenhet, personlighet och tekniskt kunnande blir Erik en stor tillgång för kommunerna och hela Värmland.

Kommunen gör varje år en befolkningsprognos för de kommande tio åren. Prognosen baseras bland annat på kommunens bedömning och historik av bostadsbyggandet, samt uppgifter från respektive projekt och byggherre, ett så kallat bostadsantagande. De nya siffrorna i det årliga bostadsantagandet visar att Sollentuna under 2015 hade det högsta bostadsbyggandet hittills med drygt 600 nya bostäder, varav 150 studentbostäder. Bostadsbyggandet har ökat generellt de senaste åren och gått från ca 250 lägenheter per år till ca 400. siffran för 2015 är dock preliminär - Det är mycket tillfredsställande att konstatera att vi nu bygger rekordmånga bostäder, eftersom behovet är väldigt omfattande i Sollentuna. Samtidigt är vi mycket måna om att styra dessa byggnationer på ett sådant sätt att vi tydligt visar att det går att både bevara och utveckla en attraktiv kommun. Jag ser framemot att vi nu går vidare med att uppgradera våra stationssamhällen och kommundelscentra samt vår nya kommundel Väsjön, säger Thomas Ardenfors (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Regeringen beslutade i maj 2015 att Sveriges alla län skulle få möjlighet att införa regionala bredbandskoordinatorer genom statligt avsatta pengar som regioner och länsstyrelser kunde söka. Bredbandskoordinatorn ska ha rollen som kontaktpunkt för bredbandsfrågor i länet, ansvara för kartläggning av länets bredbandstillgång, aktörer, utbyggnad, behov och utmaningar. Ett nationellt sekreteriat finns på Bredbandsforums kansli som ska fungera som en stödfunktion för koordinatorerna och jobba med kunskapsstöd, underlätta samverkan och tillvarata det nationella perspektivet. I januari 2016 beslutade regeringen att utöka stödet för regionala bredbandskoordinatorer med ytterligare 21 miljoner kronor för 2016 och en ambition om att det för perioden 2017-2020 ska avsättas ytterligare 21 miljoner kronor per år för regioner och länsstyrelser att söka.

2016 års prognos visar att kommunens pågående planer kan resultera i ca 6500 nya bostäder fram till år 2025, främst i form av flerbostadshus. Av dessa beräknar Sollentunahem att de kommer bygga ca 100 nya bostäder per år. Utbyggnaden kommer i stor grad att ske i Edsberg, Väsjön och Tureberg, men även i Häggvik och Rotebro pågår ett arbete med förtätning. - Som stadsbyggnadschef är jag väldigt glad åt att vi i Sollentuna kan bidra till det regionala bostadsbyggandet för många olika människor. Vi befinner oss i en expansiv region med ett väldigt bra läge och det är därför viktigt att vi möter den stora efterfrågan som finns, säger Christina Leifman, stadsbyggnadschef i Sollentuna kommun. Samtliga av de nya bostäderna i prognosen ingår i planer som har ett politiskt uppdrag. Planerna för de bostäder som ska byggas fram till 2019 är i stort sett redan klara, och nästan hälften av alla planer i prognosen har vunnit laga kraft. Utöver de bostäder som ryms inom prognosen bedöms ytterligare 150 bostäder per år behövas för nyanlända de närmaste åren.

Positiva siffror för näringslivet i Östra Göinge Näringslivet i Östra Göinge växer! Antalet nya företag i Östra Göinge har ökat. 2015 var det 89 företag som valde att starta sin verksamhet i Östra Göinge och 25 företag flyttade hit. Samma år var det 53 företag som upphörde eller flyttade ut. Det betyder att vi i fjol hade en nettoökning med 61 nya företag. De flesta, lite drygt 30 % av företagen, var i tjänstesektorn. Det var också många företag som startades inom branscherna jord, skog och energi. Sedan 2013 har vi haft en ökning varje år av nystartade företag och endast ett fåtal har gått i konkurs. I Östra Göinge fanns det i slutet av förra året 1 337 företag (jämfört med 1 276 samma tid 2014) och totalt 1 421 arbetstillfällen. ”Vi ser fram emot ännu fler nya företag och företagare under 2016. Extra kul är det att se tillväxten av tjänsteföretag, det behövs i Östra Göinge.” – Patric Åberg, Kommunstyrelsens ordförande Vi hälsar våra nya företag välkomna och lycka till!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

UPPHANDLING | i praktiken

LANDET

RUNT

Äntligen har Tomelilla fått sitt bad Torsdagen den 18 februari invigdes äntligen Tomelilla kommuns nya badhus, Österlenbadet. Det var en blandning av inbjudna gäster och allmänhet som deltog i invigningen och det finns ingen tvekan om att både tjänstemän och politiker är stolta över vad man tillsammans lyckats åstadkomma.

Ida Abrahamsson testar

klätterväggen.

Äntligen, äntligen är Tomelilla kommuns nya badhus invigt. Nog är det många som har väntat på den här dagen, allt från invånare som ej haft något bad att gå till på fem år, till politiker som arbetat för det sedan mitten av 90-talet. - Vägen hit har varit krokig, lång och seg och det har varit många turer men nu står vi här och kan bara konstatera att vi har fått ett fantastiskt fint badhus, säger Kommunalrådet Leif Sandberg i sitt invigningstal. Det är en otrolig stor satsning, vi satsar bland annat på simkunnighet, tillväxt, attraktivitet och en massa förbrända kalorier, fortsätter Leif. Det fullspäckade invigningsprogrammet bestod bland annat av fin musik framförd av tre elever från Kulturskolan som alla dagen till ära hade vatten som tema på sina framträdande. Bandet klipptes av Leif Sandberg, klätterväggen invigdes av Ida Abrahamsson och Daniel Jonsgården och Lennart Haglund från Färs och Frostas stiftelse talad om stiftelsens betydelse för badhuset.

Kommunstyrelsens invigningsdopp.

- Det har varit en svår men jätterolig utmaning att leda badhusprojektet och har gett mig många sömnlösa nätter, berättar Peter Svensson, projektledare för bygget av badhuset. Vi har lite småsaker kvar att fixa men jag känner mig mycket glad att det nu är klart efter två år, fortsätter Peter. Den sista punkten på programmet var att stora delar av Kommunstyrelsen hoppade i bassängen och genomförde ett mycket svettigt men kort vattenaerobicpass i ledning av instruktören Korinne Jakobsson. Det hela avslutade med ett trefaldigt hurrande för Tomelilla kommuns egna badhus, Österlenbadet!

Fin musik av Kulturskolans elever.

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

Bra affärer behöver

Upphandling

Avtalshantering

Beställning

Avancerade men lättanvända upphandlingsfunktioner. Dina medarbetare i organisationen kan direktupphandla själva via ett enkelt användargränssnitt.

Administrera avtalen och publicera till organisationer, roller eller personer så att rätt avtal visas för rätt person och att beställning sker på rätt avtal.

Organisationens egen orderportal där alla själva kan skapa beställningar utan behov av utbildning. Förkontering och attest direkt på inköpsordern.

Läs om Kommers moduler på www.primona.se Vi ses på: SOI Göteborg 25-27 april

08- 612 34 53 info@primona.se www.primona.se

Verktyg mot brott! Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Genom handboken får du ett arbetssätt som hjälper dig att jobba strukturerat och kunskapsbaserat med brottsförebyggande arbete. Den reviderade utgåvan av boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete beskriver i fem steg hur samverkan praktiskt kan gå till och hjälper dig att nå bättre resultat i ditt brottsförebyggande arbete. Boken riktar sig i första hand till anställda inom polis och kommun. utgivare BRÅ/Brottsförebyggande rådet pris 193:– exkl. moms

Framtid sökes Slutredovisning från den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare

Låt fler forma framtiden!

Den fortsatta hanteringen av frågan bör läggas in i den ordinarie samhällsstrukturen och enligt utredarens förslag ska länsstyrelserna ska få i uppdrag att samordna arbetet där länsstyrelsen i Stockholm får ett övergripande ansvar.

Föreslår bl.a. ett nytt mål för demokratipolitiken: ”en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”. Det ska uppnås genom att regeringen vidtar åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten.

SOU 2016:6 utgivare Socialdepartementet pris 254:– exkl. moms

SOU 2016:5 utgivare Kulturdepartementet pris 474:– exkl. moms

För beställning besök www.wolterskluwer.se Tel. 08-598 191 90 · Orderfax 08-598 191 91 kundservice@wolterskluwer.se · www.wolterskluwer.se

Hexanova Academy

– ny verksamhet

Nu lanserar Hexanova, med OFFENTLIGA AFFÄRER som medpartner, ett helt nytt verksamhetsområde: Hexanova Academy. Från och med torsdagen den 4 februari erbjuds ett brett spektrum av kurser framtaget särskilt för tjänstemän inom det offentliga Sverige. I samband med lanseringen av det nya verksamhetsområdet lanseras även en ny kurskatalog: Offentliga Sveriges Kunskapspartner – Kurskatalog 2016. Urban Nilsson, VD på Hexanova Media Group understryker att Hexanova har lång erfarenhet av att arrangera mötesplatser särskilt anpassade för den offentliga sektorn.

– På förfrågan från ett flertal deltagare i våra konferenser och event under åren har vi nu tagit fram ett kursutbud som särskilt riktar sig till dem som arbetar inom det offentliga Sverige. Vi har tagit fasta på de särskilda behov och de utmaningar de står inför då vi har tagit fram kurser, seminarier och konferenser, säger han och fortsätter. – Vi vill med vårt utbud erbjuda alla som verkar inom offentligt finansierade verksamheter ett eget forum för kompetensutveckling. Den första utgåvan av kurskatalogen

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

kommer att kompletteras med fler kurser och seminarier inom relevanta områden. Sandra Johannesson, projektledare och kursansvarig på Hexanova är kursansvarig och projektledare. – Vi har sett behovet och har fått många förfrågningar från våra kunder och kontakter, så därför vill vi möta den offentliga sektorns behov, säger hon. n BO HÖGLANDER

OFFENTLIG IT

Myndighetsgemensamt e-arkiv snart verklighet I en rapport till regeringen presenterar Statens servicecenter och Riksarkivet en modell för en förvaltningsgemensam e-arkivtjänst. Tjänsten kommer att ge stora besparingar och bidra till en effektiv e-förvaltning.

yftet med en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv är att förenkla bevarandet av offentlig information och samtidigt göra den lättillgänglig. Varje myndighet måste säkerställa tillgången till sina allmänna handlingar på både kort och lång sikt för att kunna upprätthålla demokrati och rättssäkerhet, stödja forskning och utveckling samt bevara kulturarvet. – Det är mycket viktigt att vi kan erbjuda en förvaltningsgemensam e-arkivtjänst för att

uppnå optimala effektiviseringsvinster för statsförvaltningen och samhället i stort. För att möjliggöra en upphandling med konkurrenskraftiga anbud på system och drift, och för att respektive myndighets arkivinformation ska få juridiskt skydd, krävs en förordningsreglerad anslutning till tjänsten, säger Thomas Pålsson, generaldirektör på Statens servicecenter. – I dagsläget har många myndigheter svårt att komma i gång med digital arkivering på egen hand. För flertalet myndigheter är en anslutning till en förvaltningsgemensam tjänst därför sannolikt den enklaste och mest kostnadseffektiva lösningen, säger Cia Jarehov, projektledare på Statens servicecenter. Enbart lagring i verksamhetssystem räcker

inte för att säkerställa bevarandet av de stora mängder elektronisk information som byggs upp inom statsförvaltningen. I dagsläget finns det en stor risk för att information försvinner. Alla myndigheter behöver börja e-arkivera för att tillgången till allmänna handlingar över tid ska kunna tillgodoses. Många myndigheter har efterfrågat den här tjänsten, även kommuner och landsting. Statens servicecenters och Riksarkivets modell tillgodoser kraven på funktionalitet, säkerhet och juridiska villkor. Samtliga pilotmyndigheter i projektet står bakom modellen. För att upphandlingsprocessen ska kunna fortsätta krävs nu ett nytt regeringsbeslut som bland annat innehåller förordningsreglering och finansiering av upphandlingen.n BO HÖGLANDER

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

För att svenska grisar är gladare. Ett av våra främsta verktyg är omsorgen av våra djur. De är kärnan i vår verksamhet, och en god djurhälsa är gynnsam för både miljön och för kvaliteten på det vi äter. I slutändan gör det att ni kan servera god, säker och prisvärd mat. Och det blir alla lite gladare av!

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

UPPHANDLING | i praktiken

HON GILLAR FUNKTIONS-

UPPHANDLING Ann-Heléne Klasson, upphandlare på Halmstads Fastighets AB (HFAB) menar att Funktionsupphandling ligger i tiden. Det kommunala bostadsbolag där hon jobbar har testat modellen främst på området yttre skötsel.

På Upphandlingsdagarna 2016 i Kista deltog hon i Upphandlingsmyndighetens workshop om funktionsupphandling. OFFENTLIGA AFFÄRER frågade vad hon tyckte om workshopen. – Mycket bra workshop med bra upplägg och intressanta diskussioner i våra grupper! Tyvärr blir det annars alldeles för lite tid för att sätta sig ihop med andra personer som arbetar med samma saker och utbyta erfarenheter. I detta fall blev det möjligt och det ger mig som upphandlare väldigt mycket input till mitt fortsatta arbete på hemmaplan sedan, säger Ann-Heléne Klasson. HUR VÄXTE BESLUTET ATT ANVÄNDA ER AV FUNKTIONSUPPHANDLING FRAM? KOMMER DET FRÅN UPPHANDLINGSSIDAN ELLER FRÅN POLITISKT HÅLL? – Beslutet har successivt växt fram här hos oss som arbetar med dessa frågor inom HFAB men även genom att vi lyssnat av vad våra entreprenörer haft för synpunkter under de gångna åren. Beslutet har således tagits av upphandlingssidan och inte från politiskt håll. – Anledningen till att vi har funderat om och valt att gå över till funktion är att tidigare avtal inom området, där det varit en blandning mellan frekvenser och funktion, inte riktigt fungerat på önskat sätt varken för oss på beställarsidan eller på entreprenörssidan. Genom att nu på ett bättre sätt, genom funktionsupphandling, ta vara på entreprenörernas yrkeskunskap och kreativitet tror vi på ett bättre resultat och en bättre kvalitet i utförandet av dessa funktionsentreprenader. Ann-Heléne Klasson

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

lämna anbud. Det är flera entreprenörer som hört av sig och uttryckt sig positiva till detta sätt att upphandla. Det har även visat sig att det inte var så vanligt med denna form av upplägg på upphandlingar inom området för yttre skötsel vilket är de entreprenader som vi främst avser här. Intresset har även varit stort från andra upphandlande myndigheter som hört av sig och velat ta del av hur vi har gjort här på HFAB. Även andra reportrar har hört av sig med frågor kring detta med funktionsupphandlingar och att sätta högre fokus på kvalitet framför pris. PÅ UPPHANDLINGSDAGARNA HÖLLS EN WORKSHOP OM FUNKTIONSUPPHANDLING. VILKA ÄR DINA INTRYCK? – Mycket bra workshop med bra upplägg och intressanta diskussioner i våra grupper. Tyvärr blir det alldeles för lite tid för att sätta sig ihop med andra personer som arbetar med samma saker och utbyta erfarenheter. I detta fall blev det möjligt och det ger mig som upphandlare väldigt mycket input till mitt fortsatta arbete på hemmaplan sedan.

VILKA ÄR DE STÖRSTA VINSTERNA MED FUNKTIONSUPPHANDLING, SOM DU SER DET? – De största vinsterna är att vi nu på ett bättre sätt kan tillvarata entreprenörernas erfarenhet och kompetens inom området. Det är ju de som är experterna inom sitt yrkesområde. Genom att lägga mer fokus på funktion och kvalitet framför pris vill vi främja konkurrensen och locka till oss entreprenörer som vill och kan utvecklas och använda den kompetens som de sitter på för att tillsammans med oss tänka i nya banor och skapa en ren och trivsam miljö för de som bor och verkar i våra bostadsområden. VILKA SVÅRIGHETER IDENTIFIERAR DU MED MODELLEN? – Det är alltid svårt att gå från en invand och känd modell till något nytt och säkerligen kommer vi stöta på något som vi missat att få med oss från första början vid upphandlingarna men genom dialog och ömsesidigt erfarenhetsutbyte är jag övertygad om att funktionsupphandling och mer fokus på kvalitet kommer att leda till ett bättre utförande och resultat för denna typ av entreprenader. – På kort sikt kanske funktionsupphandling kostar något mer men fördelen är att vi ges större möjlighet att utvärdera funktionen under entreprenadens gång, så vi bedömer inte att det blir dyrare över tid. HUR HAR MODELLEN MOTTAGITS AV LEVERANTÖRER OCH ÖVRIGA? – Reaktionerna från entreprenörssidan har varit positiva och inte minst visar sig detta genom att vi lockat in nya entreprenörer att

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Workshopen kan få ytterligare tid i programmet, om jag får önska något till nästkommande års upplägg under Upphandlingsdagarna. OCH VAD TYCKER DU OM ATT UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN UPPMÄRKSAMMAR FUNKTIONSUPPHANDLING? – Bra. Framför allt vore det bra om de kunde lyfta fram goda exempel på gjorda funktionsupphandlingar runt om i landet så att de som arbetar med upphandling och de som lämnar anbud får kännedom om dessa och som sagt kan få värdefull input till sina egna respektive verksamheter i arbetet med upphandling och framför allt då med arbetet gällande funktionsupphandling. ”MINA MANTRAN” Slutligen berättar Ann-Heléne Klasson att hon har några ”mantran” som hon brukar plocka fram och förmedla vid tillfälle. De är följande: • Ta vara på entreprenörers yrkeskunskap och kreativitet • Dialog är A o O under hela processen. Vi är inte motparter utan samarbetsparter som tillsammans ska uppnå bästa möjliga resultat • Lås inte fast er vid ett visst sätt att tänka eller vid ett visst utförande – tänk funktion framför ex frekvens • Var tydliga med vad ni vill med uppdraget. Vad är det som ska uppnås/uppfyllas? • Sist men inte minst. Våga testa och våga testa nytt! På Upphandlingsmyndighetens hemsida finns mer att läsa om funktionsupphandling. n BO HÖGLANDER

EKONOMI

BÄTTRE UPPHANDLING

KAN SPARA 50 MILJARDER Många överprövningar beror på bristfälliga upphandlingar och ofta ligger kommuner med hög andel överprövningar långt ner på Svenskt Näringslivs rankning av det lokala företagsklimatet. Det rapporteras i Nyhetsbrev från Svenskt Näringsliv (2016-02-10) som refererar till en undersökning. I en tredjedel av Sveriges kommuner skedde inga överprövningar av upphandlingar under 2015. Men i nästan lika många kommuner överprövades mer än var tionde upphandling. ”Det går att undvika genom bättre processer, mer öppenhet och dialog med

företagen”, enligt Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv. Hon anser att en hel del av kommunerna borde fundera på hur de går till väga och hur de kan hitta ett sätt att prata med företagen för bli bättre.

miljarder kronor om året går det att spara uppskattningsvis 50-60 miljarder kronor.n BO HÖGLANDER

Det finns en effektiviseringspotential på åtta till tio procent för offentliga upphandlingar och eftersom det upphandlas för cirka 600

Offentliga chefer har

drivkraft och vill utvecklas. Vi är med på vägen.

Offentligt ledarskap har en riktig utmaning när vardagens behov av omedelbara insatser står i vägen för visionerna. Vi hjälper till med metodik och processledning i det hållbara strategiarbetet och när verksamheten ska utvecklas i vardagen. Med kompetensutveckling, ledarstöd och kraftfulla verktyg kompletterar vi det goda ni redan har.

PlanB är en del av Mannaz PlanB har gått ihop med det internationella konsultföretaget Mannaz som ett resultat av många års nära samarbete med utveckling av människor och organisationer. Våra gemensamma värderingar, vår spetskompetens och våra innovativa metoder inom ledarutveckling gör oss till en stark global aktör med skandinaviska rötter. Framöver kommer PlanB att gå under namnet Mannaz i dessa blå färger.

82Copenhagen • Malmo • Stockholm • London • Hong Kong • www.mannaz.se

Offentliga Affärer 1 2016 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken

När hjälp ska fram snabbt Sedan tio år används ICA Kontantkort av svenska kommuner och myndigheter. Snabba utbetalningar, mindre papperstrassel. Vad kan kortet spara åt er?

Prepaid

Kontantkort 5412 75 00 0000 0000 00-00

A12345678

Läs mer om ICA Kontantkort på icabanken.se/foretagstjanster

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 1 2016

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Har alla en plats i framtidens digitala samhälle? PTS arbetar för digital delaktighet för alla. Varför och hur kan du läsa om på pts.se/funk