Offentliga Affärer nr. 2 2023

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se

Redaktör

Rebecka Jörgensen Gustafsson rebecka.jorgensen.gustafsson@hexanova.se

Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu

Lars-Göran Fröjd lg@virtualmanagement.se

Adina Samuelsson adina.samuelsson@hexanova.se

Externa skribenter Gunnar Lyckhage

Alexander Löfgren

Jonas Rutström

Foto framsida

Madelaine Gustin

Layout Michaela Jönsson

Tryck Exakta

Adress-/namnändringar info@hexanova.se

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00

www.offentligaaffarer.se

Vikten av offentliga inköp som möjliggörare och motor för välfärden har diskuterats tidigare, men detta till trots tas möjligheten inte riktigt tillvara av beslutande organ, politiker och högsta ledningen i våra offentliga organisationer, kommuner, regioner och myndigheter.

Ofta skylls det på stuprörstänk i organisationen, och att ledning och politiker sätter de offentliga inköpen långt ner på prioritetslistan. Själva har vi på tidningen ända sedan 1992 haft fokus på området under devisen ”Kunskap är källan till goda offentliga affärer” och medverkat till att informera och bygga konferensprogram kring offentlig upphandling och inköp genom våra konferenser sedan 2007.

Med undantag av något år har just denna utmaning framställts som en av de viktigaste anledningarna till att vårt land inte sparar de beräknade 10 procenten

som flera aktörer över tid påvisat som besparing enbart genom att landets samlade offentliga inköp effektiviseras bättre.

10% av en estimerad årlig samlad kostnad för samhället om 800 – 1000 miljarder kronor kan lätt beräknas till mellan 80 och 100 miljarder i årlig besparing som om tesen stämmer istället skulle kunna gå till sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, skolor och, ja hela vår samlade välfärd, en hissnande summa väl värd att ägna en tanke eller två.

Vi på tidningen tar naturligtvis detta till oss och vill vara behjälpliga på de områden där vi kan verka, därför fortsätter vi skriva med siktet inställt på potentialen i våra skattefinansierade affärer och därför finns frågan med när vi tar oss till Visby och genomför Offentliga Affärer i Almedalen där frågorna på ett eller annat vis alltid dyker upp, och därefter bjuder vi in till Mötesplats Offentliga Affärer där vi hoppas kunna belysa frågan lite extra. Någonstans längs med denna vägen hoppas vi kunna bidra till lösningar som ger dig som besökare eller läsare möjlighet att bidra till ännu bättre offentliga affärer i framtiden.

Oavsett vill vi önska dig en riktigt trevlig sommar och trevlig läsning. Urban

Ansvarig utgivare

Offentliga Affärer utges av

PROFILEN Ewa Thylén

Ewa Thylén, enhetschef på tillväxtverket, är vinnare av priset årets nyskapande chef i offentlig sektor. För att förstå vad Ewa Thylén, årets nyskapande chef, har lyckats åstadkomma behöver vi börja med att backa bandet till 16 mars 2020. Pandemin har precis börjat...

Årets offentliga chef har en gedigen bakgrund i försvaret och lägger stort fokus på att han själv har blivit en trygg ledare av den metodiken och har även utvecklat en stor erfarenhet kring hur man får experterna på sakfrågor att växa i sina roller.

18 | hållbarhet

Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

20 | vård

6

Trots att det är fantastiskt att vara sjuksköterska larmar stora delar av hälso- och sjukvården och myndigheterna om att behovet av sjuksköterskor ökar. Nu lägger Svensk sjuksköterskeförening fram förslag för att stärka sjuksköterskornas ställning och därmed motverka bristen.

28 | upphandling

Regionernas nationella kansli för hållbar upphandling har fått ett fördubblat anslag för 2023. Det innebär tio miljoner kronor jämfört med fjolårets fem miljoner kronor. På sikt ska kansliet vara bemannat med fem anställda, nu är man tre.

PRISERNA PÅ SOLPANELER SJUNKER IGEN

Under 2022 var elpriserna de högsta någonsin, sedan den nordiska elbörsen Nordpool öppnade 1996. Men nu kommer positiva nyheter för fastighetsägare som överväger att investera i solpaneler och batteri: priserna sjunker.

Läs mer på sidan 24.

32 | säkerhet

Stockholms invånare upplever nu en sällan skådad våldsvåg. Men polisen kan inte jobba fullt ut med att stävja situationen utan får lägga onödig tid på att skriva rapporter och annat administrativt arbete. Frigör i stället tekniken och låt digitala verktyg sköta de enklare sysslorna. Då kan poliserna göra det de är bäst på; lösa brott.

SOI ÅRSKONFERENS

[Text: Gunnar Lyckhage

Foto: Gunnar Lyckhage och Johanna Paluyan]

IMPONERANDE OCH INSPIRERANDE!

mycket omfattande och högklassigt program, med föreläsare och inspiratörer som skidskytten Magdalena Forsberg och civilminister Erik Slottner i spetsen, med underhållning på hög nivå, med Linköpingsonen Anders Ankan Johansson och med inspiratörer som Ari Riabacke och Myrna Palmgren.

Mötesplats Offentliga Affärer fanns förstås på plats med monter där det samlades många intresserade besökare och spännande kontakter.

Ingen hade förväntat sig så många

besökare under dessa två dagar. Men SOI har blivit en mycket kompetent konferensarrangör och Linköpings Konsert & Kongress skötte verkligen sin del med den äran. Teknik, logistik,

mat och allt det där som besökarna inte ser, fungerade perfekt och kompetenta och engagerade moderatorn Johanna Samuelsson höll ett stadigt tag om publiken. SOI hade också satt samman ett

UPPHANDLINGSFORSKNING

En tung och viktig del i konferensen är den satsning som SOI och andra aktörer driver, med målsättning att utveckla forskning och utbildning på

Ari Riabacke.

En milstolpe passerades när SOI nådde nästan 1100 deltagare på plats i Linköping och ytterligare ett antal som deltog digitalt. Suget efter att få träffas, kompetensutvecklas och nätverka tycks vara större än någonsin.

akademisk nivå kring offentlig upphandling. Här fick vi en omfattande lägespresentation med hjälp av fyra olika forskare. Johan Hansson, seniorkonsult och forskare vid Uppsala universitet. Sven-Anders Stegare, doktorand och inköpsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Jakob Rehme, professor på avd. för Industriell ekonomi vid Linköpings universitet samt Katarina Arbin, forskare och lärare vid Gävle Högskola, gav sina respektive bilder av utvecklingen.

ÅRETS INKÖPARE

Höjdpunkten vid den stora middagen på torsdagen var förstås utdelningen av priset till Årets inköpare, som vanligt utan att hen visste något i förväg. Vinnare 2023 blev Emelie Stålberg, från Micasa i Stockholm. Vi saxar ur motiveringen.

Emelie Stålberg har genom sin professionalism, förmåga att hantera både helhet och detaljer och framför allt genom sitt förhållningssätt till yrkesrollen skapat starka positiva känslor kring

inköpsfrågor i sin organisation. Entusiasm, noggrannhet, professionalism och trygghet är ord som återkommer i beskrivningen av Emelie.

MÖTESPLATS OFFENTLIGA AFFÄRER HOS SOI

En annan viktig mötesplats

kring offentlig upphandling är som bekant Mötesplats Offentliga Affärer, 27-28 september på Nackastrandsmässn i Stockholm.

Projektledare Helena Warvås och försäljningsansvarig Martin Nyman var på plats och pratade offentlig upphandling i deras monter.

– Hur tänker ni efter SOI´s årskonferens?

– Det är roligt att se att det finns ett så stort intresse av att kompetensutvecklas, samlas och nätverka kring offentlig upphandling. Dagarna har varit både imponerande och inspirerande. Vi är superstolta över vårt goda samarbete med SOI som både är partner och sitter med i programrådet för Mötesplats Offentliga Affärer, och det är kul att se att de utvecklas även som konferensarrangör.

För vår del är det nu fullt fokus på att skapa en mötesplats med en konferens där deltagarna får ta del av både strategisk höjd och verksamhetsnära erfarenheter, samt ett event som bjuder in till nätverkade och samverkan som alla Sveriges offentliga inköpare och upphandlare vill besöka i höst när det är dags att fylla på med nya friska kunskaper och upplevelser, säger Helena Warvås. n

Magdalena Forsberg. Helena Warvås vid Hexanovas monter.

Martin Kruse, Emelie Stålberg och Martin Magnusson.

Samtal med Ewa Thylén, enhetschef Tillväxtverket

VINNARE AV PRISET ÅRETS NYSKAPANDE CHEF

I OFFENTLIG SEKTOR

För att förstå vad Ewa Thylén, årets nyskapande chef, har lyckats åstadkomma behöver vi börja med att backa bandet till 16 mars 2020. Pandemin har precis börjat få ett grepp om Sverige och regeringen kallar till presskonferens för att meddela att Tillväxtverket får i uppdrag att ta hand om Korttidsstödet för att hjälpa företag som tillfälligt behöver permittera personal, det som kom att bli ett av de största krisstöden i svensk historia. Ansökan skulle öppna tre veckor senare och två veckor efter det skulle förskottsutbetalningarna till de 50.000 första företagen finnas på kontot för att de skulle kunna betala ut löner till sina anställda. För att lösa uppgiften fanns inget färdigt system. Lagen var inte på plats och myndigheten hade inte tillräckligt många medarbetare för att lösa uppgiften. Dessutom behövde alla jobba hemifrån. Det gällde att försöka agera snabbt, rättssäkert och tydligt, trots att det var en helt okänd händelse utan någon tidi-

gare erfarenhet att luta sig mot. Nu behövdes det mod, se till att forma ett lag samt att lita på det personliga ledarskapet. Ewa blev tillfrågad om att hjälpa till att leda handläggningsorganisationen.

- Jag tvekade inte en sekund när jag fick frågan. Vi blev ett akutsjukhus för företag, för mig var det självklart att jag ville vara med och bidra i en viktig uppgift några månader. Tänk om jag då hade vetat att när jag summerade mitt ledarskap i uppdraget skulle det ha gått nästan tre år och jag skulle ha introducerat över tusen medarbetare från sex olika myndigheter, att jag skulle hunnit ha byggt och lett en helt ny organisation där över tvåhundra medarbetare arbetat och att jag fick vara med och säkerställa att det blev en snygg offboarding för alla när krisorganisationen skulle avvecklas.

Ewa bestämde sig direkt i sin nya chefsroll att göra sitt yttersta för att vara en trygg och empatisk ledare när allt omkring dem

stormade. Hon använde sig av tre ledord för arbetet tillsammans med sina medarbetare; företagsfokus, lagarbete och arbetsglädje. Någonstans där började den kultur som kom att bli kännetecknande för Ewas sätt att leda sin avdelning att ta form. Tillväxtverket har på extremt kort tid byggt en helt ny organisation, där Ewas förmåga att våga vara modig att prova, justera och prova igen hjälpt henne att leda i ständig förändring.

Ewa berättar:

- Det här hade aldrig gjorts tidigare, så det fanns ingen strategi på plats. Vi lärde oss längs vägen – samtidigt som vi arbetade helt distansbaserat, alla på geografiskt utspridda hemmakontor, men vi lyckades ändå skapa en exceptionell arbetsmiljö. Jag är en nyfiken person och vill se människorna bakom arbetsinsatsen och förstå helheten genom individen. Jag har tränat våra medarbetare att förhålla sig till ständigt ändrade förutsättningar och uppmuntrat och tillåtit medarbetare att få

växa med ansvar. Det har varit en ära för mig att få bygga mitt egna lag, att rekrytera chefer med ledarpotential. Att få chansen att lyfta fram nya ledarstjärnor och tillsammans skapa recepten för framgångsrikt digitalt ledarskap. Jag började faktiskt med att ge alla mina gruppchefer en tom receptbok, denna har vi tillsammans fyllt med uppåtpuffar, insikter, lärdomar längs vägen, för mig ett sätt att skapa ett dokument som de kan luta sig mot när de framöver ska leda i nya uppdrag.

Några av hennes medarbetare var på sin första arbetsplats efter examen, andra hade tagit tjänstledigt eller var utlånade från andra myndigheter (mestadels Skatteverket) och bidrog med gedigen myndighetserfarenhet. Ewa och hennes gruppchefer fick dem alla att samarbeta som ett lag. Det går inte att ta miste på att Ewa är extra stolt över att ha fått leda den enhet där den största delen av myndighetsöverskridande samarbete gjorts och genom det fått visa på fördelarna

Ewa Thylén. Foto: Madelaine Gustin.

[Text: Lars-Göran Fröjd]

av att Myndighetssverige arbetar tillsammans.

Med en framgångsrik elitfotbollskarriär bakom sig, där hon helst av allt ville vara lagkapten, har hon grundat sin ledarstil från just lagidrottens idé om att olika personligheter och kompetenser kompletterar varandra och gör varandra bättre. Numera är hon är fotbollstränare för ett lag 13-åriga killar och hon hoppas att spelarna alltid ska bära med sig två ord, INSTÄLLNING och MOD. Det gör skillnaden. Både på fotbollsplanen, i förändringsledning och i förmågan att skapa arbetsglädje i en krisorganisation. Detta har varit avgörande faktorer till att de fått medarbetarna att trivas och arbeta målinriktat med extraordinära resultat. I uppdraget har vi visat att det går att rekrytera, introducera, engagera och leverera helt på distans, berättar Ewa och fortsätter:

- I en digital arbetsmiljö behövde vi skapa sociala sammanhang och strukturerad och återkommande möteskultur. Genom detta har helt nya digitala arbetssätt byggts upp, där det varit självklart att delta på korta dagliga videomöten med kollegorna för att skapa lagkänsla och snabbt kunna undanröja hinder i arbetet. Men jag har även varje vecka modererat korta morgonmöten för alla medarbetare i handläggarorganisationen. Dessa möten har fungerat som en påminnelse om den kultur som vi tillsammans skapat och är bärare av. För mig handlar det om att sprida pepp, fira delsegrar och påminna om att det är viktigt att använda friskvårdstimmarna, uppmuntra till promenadmöten, sociala digitala aktiviteter och att lagarbete är det självklara sättet för att driva arbetet framåt. Mötena har börjat och slutat med anonyma digitala in- och utcheckningar,

vilket har varit ett sätt att både kunna ställa frågor som lockar till skratt, men också att kunna fånga upp hur organisationen mår för att använda som underlag i förbättrad styrning.

Det har varit angeläget för Ewa att skapa en arbetsmiljö för medarbetarna som fått dem att trivas på jobbet. Kontinuerligt under uppdraget har det skickats ut anonyma enkäter till medarbetarna med frågor om deras arbetsmiljö. Ewa är märkbart stolt över resultaten. I tio undersökningar har alla grupperna haft genomgående höga resultat på alla frågor som ställts. Några av svaren som framgått är att medarbetare uppgett att de har ett bra samarbetsklimat, inte känner sig ensamma och att de får stöd av sin närmaste chef, detta i en tid med ständigt förändrade förutsättningar och när alla arbetat på distans och inte träffat sina kollegor eller sin chef fysiskt.

Onboarding och offboardingarbetet har legat Ewa extra varmt om hjärtat. I varje rekryte-

ringsomgång har ett stort antal personer börjat. Ewa förmedlar vikten av att introduktionen av nya medarbetare varit välplanerad och med ansvarsfördelning. Att förväntningarna på medarbetaren varit tydliga och att mentorer och chefer gett ett välkomnande intryck av myndigheten redan första dagen. Det ligger också mycket arbete bakom att kunna skapa en arbetskultur som kunnat förhålla sig positiv till ständiga förändringar i gruppdynamiken. I offboardingen har det varit viktigt för Ewa att skapa ett positivt avslut för medarbetaren, uppmärksamma och tacka för insatsen och visa uppskattning för deras arbete. Medarbetarens helhetsupplevelse av anställningen på myndigheten har fått stå i fokus även vid avslut.

Rollen som ledare är att säkerställa ett gott ledarskap som genomsyrar hela organisationen. Ewa har nått det genom ett ledarskap som bygger på tillit, empati, mod, inställning och energi. Av hennes medarbetare har Ewa beskrivits som en

möjliggörande chef som sätter tydlig struktur och ledstjärnor för arbetet för medarbetarna och genom att visa förtroende motiverar till utveckling och lärande. Detta i en organisation som ständigt introducerat nya medarbetare. Hon missar aldrig chansen att hylla eller lyfta en medarbetare eller kollega, trots att hon de senaste åren lett och coachat ett mycket stort antal medarbetare. I Ewas ledarskap prioriterar hon att skapa forum för reflektion, exempelvis retromöten.

- Där följer gruppen upp vad som gjorts bra, vad som ska förändras, vilka lärdomar de tar med sig, men de pratar också om hur de mår. För mig handlar det om att ta hand om varandra, skapa ett lärande och bidra till psykologisk trygghet, berättar Ewa.

Det har varit en ära att sitta i juryn för priset årets nyskapande chef i Offentlig sektor och sällan har vi sett en vinnare som nyttjat erfarenheter från idrotten så tydligt. Grattis Ewa och lycka till på nya uppdrag avslutar vi från Offentlig Affärer. n

Ewa Thylén. Foto: Madelaine Gustin.

Vi är grunden i svensk infrastruktur

Svevia bygger infrastruktur från grunden. I små och stora projekt, i enkla och komplexa. Alltid med så stor hänsyn som möjligt till människor och miljö. Vi bygger och underhåller vägnätet över hela Sverige. Från långa sträckor motorled till enskild väg. Från vägar som leder till vindkraftparker till stadsnära trafi kplatser. Vårt arbete bidrar till samhällsutveckling. Det ger rörlighet och plats åt människor, varor och tjänster i flera generationer framåt. Mer om våra erbjudanden inom asfaltering och vägunderhåll på svevia.se/grunden

Hur skapar du en kundresa i världsklass?

CX Management är den nya mötesplatsen för alla som arbetar med att ordna unika kundupplevelser och genomtänkta kundresor. På mötesplatsen täcks ämnen som:

• Digital transformation

• Omni-kanaler

• Unika kundupplevelser

• AI

Med de förändringar som sker i dagens teknologi och konsumentbeteende behövs en mötesplats för nya idéer, innovativa lösningar och smarta samarbeten som utvecklar framtidens kundresor.

Frida Boisen är årets moderator

Frida kommer med sin breda erfarenhet passa utmärkt som moderator och leda oss igenom programmet under CX Management med bravur! Räkna med många intressanta samtal och lärorika erfarenhetsutbyten under dagen!

Årets programpunkter inkluderar bland annat:

Chat GPT och handeln

Generativ AI har övertygat allmänheten om den exponentiella teknologins styrka. Det är allmänt erkänt att vår samtid i allmänhet

och detaljhandeln i synnerhet påverkas av detta.

I denna panel kommer vi att utforska hur Chat GPT, GAI och en nyfiken samt alltmer kräsen kund kommer att påverkas. Vi diskuterar dessa frågeställningar ur ett kommersiellt, strategiskt och akademiskt perspektiv. Är det möjligt att företag kommer att börja anställa ingenjörer på löpande band för att möta denna utveckling?

Panelen leds av ingen mindre än Alex Baker, en av Rethink Retails Top Retail Influencer 2023!

4 24 oktober | Sergel Hub, Stockholm

Årets moderator Frida Boisen.

u Anmäl dig nu för att säkra din plats och lära dig skapa kundresor i världsklass!

Kommunikation som styr samhället åt rätt håll

Vikten av väl genomtänkt kommunikation ökar för varje dag. I en tid när allt finns lättillgängligt på internet ökar kraven på landets kommunikatörer. Rätt information måste fram till rätt person – i tid.

Ingenting i samhället skulle fungera utan tydlig kommunikation. Medborgarna skulle inte veta vad regeringen gör, och regeringen skulle inte veta hur medborgarna har det. Det skulle inte finnas några nyheter varken på TV eller i någon tidning. Ingen information skulle nå fram och hela samhället skulle kollapsa.

Eller om man tar ett annat perspektiv; vart skulle samhället vara om fake news fick ta över? Om det inte fanns pålitliga källor och källkritiken fallerat? Vad händer om

1177´s hemsida hamnar på plats 859 på Googles sökmotor under alla familjelivs ”experttrådar”?

Trots detta verkar få förstå vikten av kommunikatörernas roll (eller rollen som marknadsförarna, social media managers, content creators, dataanalytikerna, SEO-specialisterna, UX-experterna, marknadskoordinatorerna och alla andra nyckelspelare på kommunikationsavdelningen har). Ständigt kallas vi överbetalda och överflödiga, trots att många ska vara kommunikationsavdelning är alldeles för små i förhållande till det ansvar som förväntas tas.

Publikom är kommunikationsavdelningens egen mötesplats. Hit är du mer än välkommen för att få påfyllning, inspiration, kunskap och framför allt ett stort nätverk av andra kommunikatörer som förstår inte

bara vad du gör på jobbet, utan också vikten av det. Publikom riktar sig främst mot kommunikatörer i offentlig sektor, men alla som jobbar med marknadsföring är såklart välkomna in i gemenskapen!

Vi i teamet bakom Publikom VET att samhället hade gått under utan alla kommunikatörer. Därför skapar vi den här mötesplatsen för att boosta alla kommunikatörer med så mycket energi och kompetensutveckling vi bara kan! Tillsammans säkrar vi upp samhällets framtid.

Kolla in vår hemsida, www.publikom.se, för att se årets programpunkter! Det kommer pratas om ämnen som ledarskap och strategi, kommunikation i praktiken, kriskommunikation, plattformar, sociala medier och AI, nudging storytelling, PR och destinationsmarknadsföring.

Vi har bjudit några av landets främsta kommunikationsexperter för att du ska få den kunskap du behöver för att göra dina arbetsuppgifter både bättre och snabbare.

Jag hoppas vi ses och kan nätverka tillsammans på Sergel Hub den 25-26 okt!

Rebecka Jörgensen Gustafsson, Marknadschef på Hexanova Event & Publikom.

Samtal med civilminister ERIK SLOTTNER under Offentlig Chef

När det gäller området offentlig upphandling vill ministern öka status på området och hitta åtgärder som gör det mer intressant för anbudsgivare att lämna anbud. Man ska så snart som möjligt komma med flera förslag till hur man kan stimulera till att fler ska lämna anbud. Han betonar vikten av att det måste till ett större helhetsansvar och hållbarhetstänk mellan myndigheter, regioner och kommuner.

i Göteborg.

Ministern inledde sitt anförande till landets offentliga ledare med att det gäller att skapa medborgarnytta av investeringar i digital teknik och nytt ledarskap. Han betonade också att en stark stat inte skall vara en överreglerad stat. Han efterlyser också ett större ansvarstagande över partigränser och över mandatperioder.

Erik Slottner fortsätter att nämna om Sveriges historiskt erkända förvaltningskultur som måste utvecklas med en stark ledarskapskultur baserat på empati, mänskliga rättigheter och skyldigheter samt högsta möjliga rättssäkerhet. På frågan om hur mycket digital ministern är säger han:

– Jag känner mig väl förtrogen med ny teknik men på den andra sidan är jag ingen aktiv eHandlare. Jag gillar att besöka butiker och tycker om den mänskliga servicen och uttrycker viss oro för butiksdöden i mindre stadskärnor, fortsätter han.

Erik Slottners ansvarsområde är stort och täcker digitalisering, upphandling, konsumentpolitik, statlig förvaltning samt kommuner och regioner. Samtliga av dessa områden står under stor förändring och kommer att kräva stora omställningar för organisationskulturen likväl som för ledarskapet.

Han är mycket medveten om att kraven på morgondagens ledare kommer att vara mångdubbelt större och komplexiteten i frågeställningar kommer att öka i många olika dimensioner. Viktigt är att samspelet mellan myndigheter –regioner – kommuner ska ökas och integreras på ett sätt som skapar medborgarnytta. Detta gäller framför allt inom välfärdstjänster där 8 av 10 tjänster görs inom kommuner. Det måste bli enklare att samverka mellan myndigheter och övriga inom offentlig sektor. Kompetensfrågan är också ett oerhört viktigt och komplext problem att lösa då 9 av 10 arbetsgivare upplever att kompetensbrist eller att kompetensen finns på fel plats vid fel tillfälle. Här kommer AI att spela en stor roll men naturligtvis med höga etiska och moraliska krav.

Som ledare är han själv en respektfull ledare där tillit och förtroende är de kanske viktigaste pusselbitarna och han efterlyser mer tid på reflektion och träning samt att inte glömma bort att belöna organisationen med olika aktiviteter.

För egen del är fysisk aktivitet på gymmet och promenader ett viktigt inslag i att få vardagen att gå ihop, ministern avslutar med ett glatt tillrop att vi kanske ses på någon av höstens mötesplatser om upphandling och eFörvaltning! n

Vi fick en liten pratstund med ministern efter hans inledningstal under 2023 års Offentlig Chef

Erik Slottner.

[Text: Lars-Göran Fröjd]

TRÄFFA OSS PÅ

Välkomna till Sveriges största och viktigaste mötesplats för offentliga upphandlare och inköpare!

Erik Slottner Civilminister

Inger Ek Generaldirektör Upphandlingsmyndigheten

Göran Mårtensson Generaldirektör FMV

Annika Wallenskog Chefsekonom SKR

Fredo Schotanus Dr. Professor of Public Procurement at Utrecht University

Ulrica Dyrke Jurist och näringspolitisk expert avseende offentlig upphandling Almega

Katrin Stjernfeldt Jammeh Kommunstyrelsens ordförande Malmö kommun

Aron Anderson Äventyrare, föreläsare och författare

Anna Dyhre Expert employer branding

Martin Kruse Ordförande SOI

Gustav Stenbeck Riskkapitalist, entreprenör, affärsängel och föreläsare

Veronica Magnusson Förbundsordförande Vision

Årets Offentlig Chef 2022 – Gustaf Olsson

LEDARSKAPETS KULTUR FÖR EFFEKTIV HANTERING

Årets offentliga chef har en gedigen bakgrund i försvaret och lägger stort fokus på att han själv har blivit en trygg ledare av den metodiken och har även utvecklat en stor erfarenhet kring hur man får experterna på sakfrågor att växa i sina roller.

Att verka i en mindre kommun tycker han är stimulerande, Ulricehamns kommun har ca 26000 invånare varav drygt 1100 i tätorten. Närheten till medborgare

blir väldigt tydlig, man ser snabbt resultat av beslut men man kan också sakna de större resurserna som följer med en större kommun. Ödmjukhet och ett genuint

intresse för uppdraget är viktiga byggstenar för att skapa närhet till personalen enligt Gustaf. Delaktighet och förtroende är andra delar i ledarskapspusslet som nu har givit Gustaf en prestigefylld utmärkelse. Men han vill också betona att framgång i denna roll sällan kan tillskrivas en person utan det är tillsammans som man uppnår full effekt. Detta till trots är det Gustafs ledarskap som skapat en kultur och organisation där medarbetare trivs, utvecklas och växer.

- En viktig del för mig är att se kommunen som en koncern där de kommunala bolagen inlemmas i verksamheten och organisationen. Det får inte bli skillnad på chefer inom bolag och de ”vanliga” kommunala cheferna, säger Gustaf Olsson och fortsätter:

- Ett medel för hur det ska uppnås är att sätta samman olika chefsnätverk för att fokusera på avgränsade områden. Dessa nätverk får i många fall bli referensgrupper

till kommunens ledningsgrupp. En annan positiv bieffekt är att de lär känna varandra ”över gränserna” dvs bra bryggor mellan organisationens olika ”silon”. Ulricehamns kommun har ca 2300 anställda. Via informationsfilmer på intranätet har dessa fått information samtidigt kring beslutade budgets, nytt politiskt styre, nya lagar, arbetsordning m m. Gustaf ville med detta öppna upp den

Tillit är ett värdeord som används flitigt inom offentlig sektor idag men för mig är det viktiga inte att tala om det utan att faktiskt leva efter

Gustaf Olsson.

KULTUR LÄGGER GRUND HANTERING AV SAKFRÅGORNA

ganska stängda organisationen som han kom till. Den inledda kulturresan har nu fångat upp intresset från medborgare och ett fokus hos anställda har blivit just att vara mer serviceinriktade mot kommunens medborgare.

Ett annat bevis på att organisationen blivit mer öppen och utåtriktad är Svenskt Näringslivs ranking där man klev upp ganska många placeringar från föregående år. Långt ifrån tillräckligt men ett bra bevis på att åtgärder har givit resultat i rätt riktning.

Andra aktiviteter Gustaf vill framhålla är näringslivsfrukostar, workshop med kulturföreningar, idrottsklubbar, äldreboenden för att samla så många nyckeltal som möjligt för att leda med bevis på att aktiviteterna ger resultat.

Nu pågår också framtagandet av framtidens vision och det har genomförts olika mätningar för att hitta punkter att utgå från, bland annat anställdes tre gymnasieungdomar under jullovet för att gå runt på stan och samla in synpunkter. Detta ledde till att ca 1400 unika röster bidrar till den kommande vision.

SAMARBETET – EN VIKTIG GRUNDSTEN I KULTUREN

Sin vana trogen vill Gustaf finna samarbeten både på djupet och

bredden. Ett analysverktyg som användes var SKR kommunkompass där Ulricehamn hamnat ovanligt högt. Samverkan över kommungränser är också viktigt för att fånga upp kundnöjdheten hos medborgare.

Han betonar att arbeta i en politiskt styrd organisation har sina svårigheter i att förstå vem som defacto fattar besluten. Ett sätt är att se medarbetarna som tjänstepersoner som skall ”skickliggöra politiken”.

HUR SKA DÅ DETTA GÅ TILL?

Gustaf menar att det är viktigt när man introducerar nya chefer att de ska komma ihåg att de anställts för den de är och inte för någon de förväntas bli.

- Tillit är ett värdeord som används flitigt inom offentlig sektor idag men för mig är det viktiga inte att tala om det utan att faktiskt leva efter det. Jag förväntar mig att de som ingår i gruppen är där för att de är en del av den högsta ledningen, inte bara för att de är

ekonomichef, HR-chef osv. Jag blir alltid glad när medarbetare får beröm och när jag kan se dem växa. Det värmer mer än berömmet till en själv.

Avslutningsvis berättar Gustaf om fikarummet som en av de viktigaste mötesplatserna och dess dynamik, där mötet mellan människor och roller får en händelsestyrd agenda i realtid. n

[Text: Lars-Göran Fröjd]

FORTSATT DEBATT OM

Debatten om Artificiell Intelligens och dess eventuella faror nu och i framtiden fortsätter. Nu får de globala aktörer, däribland Teslas Elon Musk, som nyligen krävde en paus av all AI-utveckling, svar av fem andra forskare. Reella risker blandas ihop med rena spekulationer, hävdar dessa.

De tillägger:

– Att kräva en sex månaders paus på AI-utveckling är både missriktat och svårt att genomföra.

Kring månadsskiftet februari/mars hävdade dessutom en svensk forskargrupp knuten till Uppsala universitet att ”AI-tekniken kan göra oss dummare”. OFFENTLIGA AFFÄRER rapporterade om detta den 2 mars 2023.

– Risken med Chat GPT och motsvarande verktyg är att de komplexa och unikt mänskliga förmågor som har att göra med intellektet, beslutsfattandet, det konstnärliga skapandet och det kritiska tänkandet nu kan hotas på ett mycket mer direkt sätt än tidigare, hävdade de fem.

Liksom de som krävde en sex månaders paus av all AI-forskning så blev även ”varningstexten” stort uppmärksammad i medierna. Undertecknare var Sandra Friberg, docent

i civilrätt, lektor på juridiska institutionen, Uppsala Universitet, Lars Karlander, jur.dr i konstitutionell rätt, Yulia Razmetaeva, jur. dr, gästforskare på CRS, Johan Eddebo, fil. dr i religionsfilosofi, samt Oliver Li, fil.dr i religionsfilosofi, präst i Svenska kyrkan.

RISKER OCH SPEKULATIONER

Nu hävdar fem andra AI-forskare och menar att brevet som kräver att AI-utvecklingen tar ett halvårs paus, tar upp flera reella risker med teknologin, som spridning av desinformation och effekter på arbetsmarknaden. Tyvärr blandas detta upp med rena spekulationer om framtida AI-system som skulle utgöra en katastrofal risk för mänsklighetens överlevnad.

Att lägga fokus på ”existentiell risk” drar uppmärksamhet från de risker som finns här och nu, vilket vi skrivit om tidigare. Det som snarare krävs är en öppen diskussion och

samarbete mellan akademi, myndigheter och samhälle, men ”AI-hypen” i det öppna brevet kan i stället leda till att storföretagen ytterligare begränsar möjligheterna till att vetenskapligt granska teknologin.

De fem som nu svarar på AI-kritiken håller med om att riskerna med AI-teknologin bör diskuteras:

Den nya teknologin, som är central i vår IT-infrastruktur kan inte lämnas enbart i händerna på ett fåtal stora techföretag (BigTech) att exploatera för maximal vinst. Vi har idag en situation där det råder mer eller mindre monopol. Detta har negativa konsekvenser för samhället: det påverkar demokratin negativt och kväver bredden inom innovation. Kraftfull AI-teknik kan ytterligare befästa detta.

Lagstiftning och regleringar är det enda effektiva medel som demokratiska samhällen har för att med säkerhet kunna skydda sig.

De fem undertecknarna av debattartikeln i GP är: Devdatt Dubhashi, Professor, Division of Data Science and AI, Chalmers, Moa Johansson, Docent, Division of Data Science and AI, Chalmers, Shalom Lappin, FBA, MAE, Professor of Natural Language Processing, Queen Mary University of London and Senior Researcher in Computational Linguistics University of Gothenburg, Gerardo Schneider, Professor, Computing Science Division, Gothenburg University. Moshe Y. Vardi, Professor, Rice University, USA; Hon. Doctor University of Gothenburg (2021) n

[Text: Bo Höglander]

Vad är eFörvaltningsdagarna?

eFörvaltningsdagarna är den självklara konferensen och mötesplatsen sedan 2010 för alla som berörs av IT-stödd verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning. Programmet är särskilt anpassat för dig som arbetar med verksamhetsutveckling, digitalisering, IT och införandet av medborgarnära e-tjänster inom Sveriges offentliga förvaltningar.

Under två dagar får du ta del av föreläsningar och praktikfall på ämnen som digitalisering, AI, molntjänster och mycket mer.

Erik Slottner Civilminster

Hanif Bali Tech Sverige

Anna Eriksson Generaldirektör DIGG

AGENDA 2030

VAD ÄR AGENDA 2030?

Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

VAD ÄR

REGERINGSKANSLIETS

UPPGIFT I PROJEKTET?

- Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. I juni 2020 lämnade regeringen en proposition till riksdagen om hur Sverige ska arbeta med genomförandet, såväl nationellt som inom EU och internationellt, säger Cristina under sitt anförande.

HUR SER DU PÅ DIN UPPGIFT

OCH HUR VILL DU SE ATT DEN KAN UTVÄRDERAS?

- Det är viktigt att vi har flera nivåer inom ansvaret för genomförandet av Agenda 2030, fortsätter Cristina. Hon upplever dock svårigheter med att finna hur man mäter effekt och på vilket sätt man kan stimulera till att öka insatsen i de olika leden. Den kanske viktigaste uppgiften blir då enligt Cristina att ”fungera som samordnare för att initiera och främja samverkan och partnerskap mellan samhällsaktörer som kommuner och regioner”.

[Text: Lars-Göran Fröjd]

”

Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Cristina Mattsson Lundberg

PÅ VILKET SÄTT KOMMER

NI ATT SKAPA MÄTMODELLER FÖR ATT SE

OM VI ÄR PÅ RÄTT VÄG?

- Agenda 2030 innehåller 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. På global nivå följs målen upp med hjälp av drygt 230 unika indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett 60-tal nationellt anpassade indikatorer. 2017 tog SCB initiativet att försöka finna nationella indikatorer för att mäta rätt saker på jämförbara sätt.

Inom ramen för SCB:s regeringsuppdrag har också en nationell indikatorlista publicerats årligen. Listan har uppdaterats efter samråd med indikatoransvariga myndigheter och departement mellan publiceringarna.

Mål 16 och 17 är de kanske svåraste målen att hitta mätetal för men samtidigt kan de vara de allra viktigaste för att uppnå övriga mål.

Avslutningsvis vill Cristina

betona att arbetet med att finna mätmetoder som alla kan enas om är kanske den svåraste nöten att knäcka för framtiden.

- Ofta blir målen uppställda så att det ger politiken en chans att ducka eller bordlägga frågan till senare tillfällen. n

Förslag mot bristen på sjuksköterskor

Trots att det är fantastiskt att vara sjuksköterska larmar stora delar av hälso- och sjukvården och myndigheterna om att behovet av sjuksköterskor ökar. Nu lägger Svensk sjuksköterskeförening fram förslag för att stärka sjuksköterskornas ställning och därmed motverka bristen.

Världshälsoorganisationen, WHO, beräknar att den globala bristen på sjuksköterskor uppgår till sex miljoner. Prognosen för framtiden pekar mot 27 miljoner.

Socialstyrelsens rapport om tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården presenterades tidigare i år. I den årliga rapporten publicerar Socialstyrelsen också en ny analysmodell som stöd för att arbeta med kompetensförsörjningen. Myndigheten har kartlagt 22 legitimationsyrken och samtliga läkar-, sjuksköterske- och tandläkarspecialiteter bland annat genom enkäter till regionerna, fackoch yrkesorganisationer och till landets kommuner.

HAR FÖRSÄMRATS UNDER 2022

Rent generellt bedöms personalbristen ha försämrats för majoriteten av regionerna under förra året, när det gäller legitimationsyrkena sjuksköterska, specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska och tandhygienist, uppger Åsa Olsson, utredare vid Socialstyrelsen.

Oili Dahl, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening, påpekar i ett inlägg att sjuksköterskors ledarskap inom omvårdnad ”är en strategiskt viktig framtidsfråga för hälso- och sjukvården”. Hon menar att ett förstärkt ledarskap kommer att öka möjligheterna att rekrytera och behålla sjuksköterskor, vilket är en förutsättning för en god och säker vård för befolkningen.

[Text: Bo Höglander]

Svensk sjuksköterskeförening presenterade den 12 maj 2023 ett förslag i fem punkter som man menar kan minska brister på sjuksköterskor och stärka vården:

• Inför ledningsstrukturer inom hälso- och sjukvården där sjuksköterskor finns på samtliga ledningsnivåer och har beslutsmandat.

• Inför befattningar som chief nurse officer, CNO, i högsta ledningen för primärvård/nära vård, primärkommunal vård och sjukhusvård.

• Utöka antalet förenade anställningar mellan högskola och klinik för att utveckla den patientnära omvårdnaden.

• Instifta ett nationellt program för chefer i att leda omvårdnad.

• Inrätta en tjänst som Sveriges CNO, placerad vid socialdepartementet och med ett autonomt uppdrag som omfattar omvårdnad på både internationell och nationell nivå.

Källor: Socialstyrelsen, Dagens Samhälle.

Oili Dahl. I dag, den 12 maj, är det Internationella sjuksköterskedagen vilket uppmärksammas världen över. ”Sjuksköterska är ett krävande men fantastiskt yrke”, menar Oili Dahl.

Julius 6 år, hjärntumör.

PENNINGTVÄTTSDAGARNA - EN STORSLAGEN SUCCÉ

Den 3 – 4 maj 2023 arrangerades Penningtvättdagarna på Münchenbryggeriet i Stockholm!

Penningtvätt och finansiering av terrorism är idag på allas läppar. Problemområdet berör såväl näringsliv som myndigheter. Det finns idag inte heller några säkra uppskattningar om hur mycket pengar som tvättas varje år men sannolikt rör det sig om mångmiljardbelopp. Ett hot mot samhällsekonomin, det finansiella systemet, vår säkerhet och vår demokrati!

Penningtvättsdagarna är en arena med syfte att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Här skapas förutsättningar för erfarenhetsutbyte, samverkan och kunskapsinhämtning för hela branschen både inom privat och offentlig sektor. Penningtvättsdagarna arrangeras varje år tillsammans med ett flertal samverkanspartners och när dagarna gick av stapeln 3 – 4 maj 2023 var väntelistan lång.

Med en fullsatt publik gästades scenen av bland annat av Niklas Wykman, Finansmarkandsministern, Hans Lindberg, VD, Svenska Bankföreningen, Erik Blommé, Avdelningschef, Finansinspektionen, Diamant Salihu, grävande reporter, SVT. Under två

dagar deltog närmare 30 föreläsare med olika infallsvinklar, kunskap och erfarenhet.

Ämnen som var högt på tapeten under dagarna var informationsdelning, teknik, välfärdsbrott, sanktioner, bedrägerier och mycket mer.

- Vi hoppas att Penningtvättsdagarna ska bidra till ökad medvetenhet och kunskap om penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism. Genom samarbeten med myndigheter, organisationer och företag relevanta för konferensen har vi skapat en arena som höjer kompetensen, lyfter frågorna och ökar medvetenheten, säger Urban Nilsson, VD för konferensarrangören, Hexanova Events.

Vår förhoppning är att besökarna tar med sig mängder med kunskap, nya tips, verktyg, värdefulla kontakter och en stor dos av inspiration, säger teamet och arrangören bakom Penningtvättsdagarna.

Penningtvättsdagarna är ett årligt arrangemang och går av stapeln igen våren 2024! n

[Text: Adina Samuelsson]

Klimat- och energiomställningen ställer helt nya krav på Sveriges elnät och energisystem. Det kommer krävas nya, snabba och kraftfulla investeringar för att möta ett mer än fördubblat elbehov under de närmsta 20 åren. Ellevio rustar för en rekordstor satsning, på såväl traditionell som nydanande teknik.

De närmsta åren kommer Sverige genomgå en elektrifieringsvåg som närmast jämförs med rekordåren och elektrifieringen på 1970- och 80-talen. Siffror från flera olika scenarioanalyser visar att elförbrukningen i Sverige ökar från dagens 140 TWh till sannolikt en bra bit bortom 300 TWh kring år 2045 –mer än en fördubbling. En drivande orsak är klimatomställningen, där elkraft ersätter fossil energi. Men Sverige omvandlas och växer på bred front, med nya industrier, nya transporter, urbanisering, företagsetableringar och infrastruktur. Den gemensamma nämnaren är behovet av en robust elförsörjning.

- Stora delar av det svenska elnätet börjar nå slutet på sin livslängd, och de största och viktigaste satsningarna i elnäten måste därför göras redan under det kommande decenniet, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.

Sveriges smartaste elnät

Utöver enorma satsningar på traditionell elnätsteknik – i form av ledningar, kablar, nätstationer och ställverk – är ett annat minst lika viktigt spår att utveckla tekniken och göra elnätet ”smartare”. Ellevios satsningar på att etablera nästa generations smarta elnät syns i flera olika projekt.

– Ökad lokal produktion av solen-

ergi, fler anslutningar av laddinfrastruktur och batterilösningar samt flexlösningar av olika slag kräver smarta elnät. Genom att digitalisera och automatisera elnäten möjliggör vi energiomställningen, säger Johan Löwemo, programansvarig för satsningen på smarta elnät.

Syftet är att sänka den totala avbrottstiden för kunderna, vilket bland annat sker genom digitalisering och automatisering som gör att fel kan upptäckas och åtgärdas snabbare. I projektet ingår även att öka kapaciteten inom dataanalys.

Nytt ben inom koncernen

Som elnätsföretag är Ellevio relativt begränsat i vad man får göra. Regelverk som träder i kraft vid kommande årsskifte kommer ytterligare skärpa kraven för vad som får ingå i ”elnätsverksamhet” och inte. För att kunna bredda sin verksamhet startades ett systerbolag under förra året, Ellevio Energy Solutions. Målet är att kunna hjälpa företag att ställa om till en elektrifierad, fossilfri verksamhet samt bidra till balans i elsystemet. EES erbjuder ett Power as a Service-upplägg; nyckelfärdiga lösningar inom laddinfrastruktur, energilagring, reservkraft och kompletta elkraftslösningar. Kunder är bland andra industrier, transportoch logistikföretag samt datacenter.

– Vår satsning på energilösningar

är ett strategiskt viktigt steg och vi vill växa kraftigt under kommande år med flera investeringar och nya kunderbjudanden, kommenterar Ellevios vd Johan Lindehag det nya affärsområdet.

Stor satsning på energilager Elektrifieringen av transporter och industrier, alltmer vind - och solkraft samt fler små elproducenter gör att det blir svårare att upprätthålla balansen i elsystemet, vilket ökar risken för störningar. För att stötta systemet och skapa förutsättningar för mer förnybar energi satsar EES bland annat på stora energilager. Den första investeringen var ett stort energilager i Grums på 10 MW. I december 2022 slöts avtal om fler energilager, till ett värde om flera hundra miljoner kronor. Dessa

ska etableras i bland annat Kungsbacka, Lindome och i Närke.

– Investeringarna är viktiga satsningar på vår väg mot att bli marknadsledare inom energilagring, säger Kristofer Fröjd, chef för strategi och affärsutveckling.

Energilager är en otroligt spännande teknik men för att lyckas med energiomställningen behövs flera andra viktiga pusselbitar komma på plats, inte minst att stora energiaktörer som oss jobbar tätt med kommuner, landsting och industrier ute i vårt avlånga land och tillsammans jobbar som ett lag. Det är en förutsättning för vi ska lyckas med våra mål, fortsätter Kristofer. n

u u Kristofer Fröjd Johan Lindehag

Priserna på solpaneler

Detta är goda nyheter för branschen och för de människor som vill bidra till en hållbar framtid.

Under 2022 var elpriserna de högsta någonsin, sedan den nordiska elbörsen Nordpool öppnade 1996. Men nu kommer positiva nyheter för fastighetsägare som överväger att investera i solpaneler och batteri: priserna sjunker.

Enligt Otovo, en marknadsplats för installationer av solceller och batterier för bostäder, visar en rapport omfattande det första kvartalet 2023, att kostnaderna för både paneler och installationer sjunker och kan nå de lägsta

nivåerna på flera år – något som välkomnas efter en långvarig energikris.

Vida Wachtmeister, Sverigechef för Otovo, uppger att man noggrant har följt trenderna inom solenergibranschen i många år och att

[Text: Bo Höglander]

solpaneler sjunker igen

man i vår äntligen kan se den mest prisvärda solenergin för bostäder på länge. – Detta är goda nyheter för branschen och för de människor som vill bidra till en hållbar framtid, uppger hon i ett pressmeddelande.

POSITIV TREND BRÖTS 2022

Sett i ett längre perspektiv har det blivit allt billigare med solcellsmoduler. De senaste 20 åren har priserna på solcellsmoduler fallit med hela 90 procent och mellan 2015 och 2020 sjönk priserna med 45 procent. Den positiva och långsiktiga trenden bröts dock 2022, efter att energipriserna steg kraftigt hösten 2021 till följd av en hög efterfrågan.

I januari 2022 var trycket på solcellsinstallationsbranschen extremt högt och även priserna på arbetskraft i branschen sköt i höjden. Men nu vänder det alltså. Under det första kvartalet 2023 ökade Otovo antalet installationer med 94 procent. Marknadsexperter förutspår en tillväxt för solenergimarknaden för bostäder i Europa och att man 2030 installerar 2,7 miljoner system.

EU-PARLAMENTET RÖSTAR

Samtidigt pågår en politisk diskussion i Europa och Sverige om solceller. Nästa vecka (v 19 år 2023) röstar Europaparlamentet om att uppdatera EU:s marknadsföringslagstift-

ning som förbjuder ogrundade miljöpåståenden, något som också kallas greenwashing. Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M) menar att det är bra att ogrundade miljöpåståenden förbjuds och att vi får en mer rättvis konkurrens i EU för företag som gör klimatnytta.

– Företag som gör klimatpåståenden ska behöva styrka dem med fakta, som konsument ska man kunna lita på att de produkter som utger sig för att vara gröna också är det, anser hon, och tillägger:

– Däremot kommer vi aldrig klara den gröna omställningen om företag inte längre får berätta om sitt hållbarhetsarbete genom miljömärkningar, eller genom förbud att göra reklam för solpaneler.

DE GRÖNA VILL SE REKLAMFÖRBUD

Detta sistnämnda förklarar hon med anledning av att den grupp i Europaparlamentet där Miljöpartiet ingår, De gröna, har försökt driva igenom ett reklamförbud för produkter tillverkade av fossila bränslen. Det skulle till exempel betyda att ingen inom EU skulle få göra reklam för solpaneler eftersom det krävs fossila bränslen för att tillverka solpaneler, befarar Arba Kokalari.

Europaparlamentarikern berörde nyligen detta i ett debattinlägg i Sydsvenskan (5 maj 2023).

– Det kan låta bra att förbjuda reklam för produkter som tillverkas eller drivs av fossila bränslen, men i verkligheten är det ingenting annat än grön populism, hävdar Arba Kokalari.n

Arba Kokalari.

”Ett hot mot den akademiska friheten”

Regeringen har beslutat att halvera lärosätenas styrelsers mandatperiod

från tre år till 17 månader. Sveriges universitet- och högskoleförbund, SUHF, är starkt kritiskt till detta.

I ett brev till regeringen skriver

SUHF:

Beslutet kan inte annat än tolkas som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens och den rådande processen att utse dessa. I förlängningen riskerar beslutet att utgöra ett hot mot lärosätenas självständighet och därmed möjligheten att kritiskt

söka ny kunskap, följaktligen ett hot mot den akademiska friheten.

Hans Adolfsson, ordförande för SUHF uppger för Dagens

Arena:

– Det är naturligtvis inte bra. I praktiken innebär det att en ny styrelse endast kan arbeta i ett år. Det tar tid för en ny

ledamot att sätta sig in i arbetet och vilken roll styrelsen har, det blir inte mycket verkstad.

Professor Shirin Ahlbäck Öberg vid Uppsala universitet anses vara en av landets mest kunniga forskare på området. Hon har påpekat att det institutionella skyddet för forskningens autonomi är svagt. I en studie som jämfört den akademiska friheten i 28 EU-länder hamnar Sverige på 26:e plats. Professor Bo Rothstein tar upp nyordningen i en debattartikel (DN Debatt 2023-05-03).

Han menar att vad regeringen nu försöker göra ”står i strid med vad som enligt gällande lag måste anses vara lärosätenas mest vitala intresse”.

Han tycker att de 238 ledamöter som nu fått sin tid som ledamöter nedskuren från tre år till 17 månader ”bör meddela regeringen att de inte längre står till förfogande eftersom regeringens agerande i detta fall utgör ett potentiellt hot mot den akademiska friheten”. Den före detta finansministern Allan Larsson (S), som varit ordförande för Lunds universitet i många år, har framfört att det mest sannolika är

att beslutet om att korta ner styrelseledamöternas mandat kommer från krav från Sverigedemokraterna om att få mera inflytande över universitetsstyrelsernas sammansättning.

– Detta är i så fall en kopiering av situationen i det alltmer odemokratiska Ungern vars regim partiet hyser beundran för, menar Bo Rothstein. Professorn menar att ”vi lever i en tid då inte bara akademisk frihet är hotad utan detta gäller generellt många medborgerliga fri- och rättigheter. Detta sker inte bara i diktaturstater utan även vissa demokratier.

Bo Rothstein.

Shirin Ahlbäck Öberg.

Källor: Dagens Arena, Dagens Nyheter, Sveriges universitet- och högskoleförbund, SUHF.

[Text: Bo Höglander]

Learning Conference är en ny innovativ och självklar mötesplats för att möta framtidens utmaningar inom Learning & Development.

En inspirerande fullmatad arena fylld med namnkunniga talare. Allt för att tillgodose deltagarna med en inblick i konkurrenskraftens nya valuta, livslångt lärande och utveckling av kompetenser.

Årets tema influeras av frågeställningar om hur innovation skapas på ett effektivt och slagkraftigt sett. För att frigöra utbildningskraft och för ökad flexibilitet och mobilitet.

- Hur man använder lärande för att transformera organisationer. Kraften

att lära sig att omvandla organisationer ligger inte hos individer, utan i kollektivt organisatoriskt lärande. Det är ett djärvt uttalande, men jag vill kunna demonstrera riktigheten och kraften i den idén, säger Dr Nigel Paine.

Genom att penetrera detaljfrågor kring talangutveckling, utbildning, digitalt lärande, kvalitet, strategi och organisation för Learning and development tror vi att deltagarna får verktygslådan som behövs för att tillgodose behovet av att utveckla medarbetarna med ständigt nytänkande kompetens som genomsyrar de flesta delar av vårt samhälle för att klara omställningar på grund av digitalisering och klimathot.

”Learning in the flow of work” är ett stridsrop för att effektivisera och föra lärandet närmare arbetet. Hur utformar vi ett arbetsnära lärande? Vilka verktyg och metoder realiserar ett lärande i arbetsflödet?

Under den storslagna banketten kommer priset Swedish Learning Awards att delas ut. Priset som startats av Swedish Learning Association syftar till att belysa Sveriges bästa utbildningsköpare, lösningar och leverantörer.

Konferensen arrangeras av eventarrangören Hexanova i samarbete med Swedish Learning Association, Promise och Swedish Edtech Industry. Hexanova ligger bakom uppskat-

tade mötesplatser som E-förvaltningsdagarna, Mötesplats Offentliga affärer och Penningtvättsdagarna.

-Sverige har under många år saknat en mötesplats för hur vi löser vår utmaning med kompetensutveckling och det livslånga lärandet. I nutidens samhälle krävs det en ständig utveckling av företag och organisationer till skillnad från förr i tiden då man kunde arbeta ett helt arbetsliv efter sin akademiska grundutbildning. Tiderna förändras och vi med dem, därför har vi på Hexanova skapat mötesplatsenLearning Conference, säger Beatrice de Maré Peterson, affärsområdeschef på Hexanova Events.

Learning Conference tar plats på Sergel Hub i Stockholm den 20–21 september 2023. En unik sammankomst för beslutsfattare, kapacitetsoch kompetensförsörjningsansvariga, strateger från privat och offentlig sektor, dvs företag, organisationer, kommuner, regioner, intresseföreningar, myndigheter och fackförbund.

KONTAKT:

Beatrice de Maré Peterson

Affärsområdeschef beatrice.demare.peterson@hexanova.se

Donald Clark Learning Tech entreprenör, CEO, Investerare, författare, poddare och talare.

u

Dr Nigel Paine Författare, programledare (BBC), och talare.

u

David James Programledare, författare och talare.

u

FÖRDUBBLAT ANSLAG TILL HÅLLBAR UPPHANDLING

Regionernas nationella kansli för hållbar upphandling har fått ett fördubblat anslag för 2023. Det innebär tio miljoner kronor jämfört med fjolårets fem miljoner kronor. På sikt ska kansliet vara bemannat med fem anställda, nu är man tre.

plats berättar Pauline Göthberg att en programplan togs fram 2020 tillsammans med regionerna. I den finns mål och strategier om var man ska befinna sig i hållbarhetsarbetet år 2030. – År 2030 är bara två upphandlingar bort, menar Pauline Göthberg.

Pauline Göthberg, som basat för det nationella kansliet sedan 2012 berättar om hur pengarna ska användas.

Sedan 2010 samarbetar Sveriges regioner i ett nationellt arbete med hållbar upphandling. Regionerna har en gemensam uppförandekod för leverantörer som omfattar områdena mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter, miljö och affärsetik. Arbetet med hållbar upphandling syftar till att identifiera och minimera risker för människor och miljö under produktens eller tjänstens hela livscykel.

PROGRAMPLAN SIKTAR MOT 2030

På Region Stockholms webb-

För att möta dessa förväntningar har ambitionen höjts och anslaget ökats till den nationella samordningen om 50 öre per

Vi ska utveckla fler harmoniserade miljökrav inom områdena klimat, hälsoskadliga

ämnen, samt cirkulär ekonomi

Pauline Göthberg,

[Text: Bo Höglander]

regioninvånare till en krona per år.

På frågan om hur de nya pengarna ska användas svarar hon i intervjun på webbplatsen att man ska öka antalet uppföljningar för att säkerställa att man får det man betalat för.

— Vi ska utveckla fler harmoniserade miljökrav inom områdena klimat, hälsoskadliga ämnen, samt cirkulär ekonomi, förtydligar Pauline Göthberg.

Hon pekar på att även om regionerna vill samma sak skriver man ofta olika villkor. Kansliet strävar efter att öka kompetensen inom hållbar upphandling i samtliga regioner.

— För att lyckas ska vi även

stärka vårt kansli, vi är tre anställda just nu och vi ska bli fem, avslöjar hon.

REVISIONER

OCH STICKPROV

Hur kontrolleras då att leveranskedjorna är hållbara? Svaret är att det handlar om att stötta samtliga regioner i arbetet med uppföljningen. Majoriteten av uppföljningarna och revisionerna görs hos de svenska leverantörerna, men i en del fall görs också revisioner i fabriksledet.

De handskar som vården köper in kommer främst från Malaysia och där finns risk för barnarbete.

— Så ibland gör vi stickprover för att se hur det ser ut

i kedjorna. Vi ska också göra så kallad isotop-testning för att exempelvis pröva om vår bomull kommer ifrån i Xinjiang i Kina där allvarliga övergrepp mot uigurer pågår.

VAD ÄR REGIONERNAS STÖRSTA UTMANING

I DET HÅLLBARA ARBETET?

— Om vi tittar på utmaningarna framåt brottas regionerna med en tajt budget nu på grund av inflationen och pensionsavsättningar. Då är ett samarbete kring hållbar upphandling, där kostnaderna delas, mer effektivt. Upphandlingsmyndigheten anger att i en hållbar upphandling tar man inte bara hänsyn

till de fördelar som uppstår för den egna organisationen utan ser till samhället i stort. Samtidigt minimeras skador på miljön och värnas sociala aspekter såsom schyssta arbetsvillkor. ”Det lönar sig såväl för ekonomin som för samhället att ställa hållbarhetskrav i offentlig upphandling”, slår stödmyndigheten fast.

Källor: Region Stockholm, hållbarupphandling.se Upphandlingsmyndigheten.

SMARTARE ARBETSFORMER I OFFENTLIG SEKTOR

Det talas ofta om att offentliga verksamheter måste effektiviseras, och konsulter har gärna förslag på nya modeller som ska råda på överadministration och byråkratisering.

Men det finns en forskningsbaserad lösning, som kanske snubblat på sin egen enkelhet – smartare samarbete i befintlig organisation. Det menar Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation, utvecklare av kollektiv intelligens.

Alexander Löfgren

doktor i industriell ekonomi och organisation, utvecklare av kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor, författare av boken ”Smart samarbete” (2022)

Sveriges kommuner, regioner och statliga myndigheter måste bli bättre på att hushålla med skattemedel och samtidigt öka effektiviteten. Men lösningen är inte fler strukturer för kontroll av arbete. Lösningen är smartare samarbetsformer i organisationen.

Kollektiv intelligens innebär att låta chefer och medarbetare frigöra tid att tillsammans generera rätt resultat i verksamheten, som skapar reellt värde för samhället. En studie från Handelshögskolan i Stockholm visar att kollektiv intelligens ökar prestationen med upp till 22 procent i arbetsgrupper inom offentlig sektor.

I en debattartikel beskriver organisationsforskarna Johan Alvehus och Gustaf Kastberg Weichselberger tre konkreta steg för att öka effekten och värdeskapandet i offentliga verksamheter:

(1) undvika centralisering av administrativa funktioner, (2) se till att de skickligaste yrkesutövarna är löneledande, samt (3) fundera på vem som leder verksamheten.

Låt mig djupdyka i det första.

Det som varit uppenbart i de offentliga verksamheter som jag har haft förmånen att hjälpa, är att ledare och chefer har lärt sig att lösa strukturpro-

[Text: Alexander Löfgren]

ARBETSFORMER

blem genom att utveckla ny eller ytterligare struktur ovanpå det befintliga. Men det som då händer är att en redan komplex verksamhet riskerar att krånglas till ännu mer.

Ett sådant exempel är en statlig myndighet som ville skapa mer ”pang för pengarna” i sitt utvecklingsarbete, genom ett mer värdeorienterat och agilt arbetssätt. Myndigheten införde en ny utvecklingsmodell som beskrev processer, organisation och beslutande forum. Det förstärkte dock den redan starka kontrollkultur som de delvis hade för avsikt att röra sig bort ifrån, och mycket av innehållet i modellen kretsade kring frågor om beslut och mandat, vem som bestämmer över vad och vem. Myndigheten skapade ytterligare centraliserad styrning och nya lager av administrativa funktioner, men både chefer och medarbetare blev passiva i att organisera sig och ta initiativ till samarbete och värdeskapande. Ingen vågade frångå manualen och alla oroade sig för att göra fel.

Lösningen blev att träna sig i att använda strukturen som vägledande karta och kompass, men inte som ett styrande facit. Det gjordes genom att samla rätt uppgifter och människor på relevanta arenor för samarbete. Med strukturen som stöd byggdes sedan kontinuerligt de samarbetsformer som behövdes, för att tillsammans få utvecklingsarbetet gjort och realisera de önskade resultaten för myndigheten och ut till samhället. Det är alltså det vi gör med de befintliga strukturerna och hur vi omsätter dem till praktisk handling i vardagen som kommer spela den avgörande rollen.

Framöver behöver den offentliga sektorn sträva mot ett förenklat och smartare sätt att samverka, både på organisations- och individnivå, för att uthålligt tillsammans kunna hantera en alltmer svårnavigerad och föränderlig verklighet och verksamhet. n

hjärtlungsjukdom vara hIstorIa

Hjärt-lungsjukdom är vår tids största folksjukdom. Men det finns hopp. Just nu pågår livsviktig forskning som kommer att ge människor ett längre och friskare liv. Problemet är att pengarna inte räcker till. Forskningen behöver mer stöd för att kunna nå nya genombrott.

Forskningen får aldrig ta paus.

Bli månadsgivare idag!

I framtIden kan

AVLASTA POLISEN MED

Stockholms invånare upplever nu en sällan skådad våldsvåg. Men polisen kan inte jobba fullt ut med att stävja situationen utan får lägga onödig tid på att skriva rapporter och annat administrativt arbete. Frigör i stället tekniken och låt digitala verktyg sköta de enklare sysslorna. Då kan poliserna göra det de är bäst på: lösa brott. Det skriver Jonas Rutström på applikationsoch mjukvaruutvecklingsföretaget OutSystems.

Nästan dagligen vaknar stockholmarna upp till nyheter om skjutningar och sprängningar. Flera personer har mördats i

huvudstaden de senaste månaderna i en blodig upptrappning av de gängkriminellas uppgörelser.

Stockholmspolisen har haft så pass svårt att hantera den här brottsspiralen att man har kallat in hjälp från andra

regioner. Resursbristen är tydlig – och kanske till viss del oundviklig – men det finns vissa åtgärder som skulle kunna avlasta polisen.

Den svenska poliskåren måste, enligt Polisförbundets tidigare ordförande Lena Nitz, fylla i pappersarbete motsvarande 1 900 polisers arbetskraft varje år, skrev hon 2021 i en debattartikel i Aftonbladet. En minst sagt ineffektiv, omodern och osmart resursanvändning.

En uppenbart negativ konsekvens av det arbetssättet är att andra brott måste nedprioriteras och hamnar i skymundan. Att utvidga användningen av välutvecklade digitala verktyg skulle motverka problemet. Dessutom är effektivare administration något som efterfrågas av poliser. I en undersökning som Polisförbundet gjorde via Novus 2021 ansåg 56 procent av poliserna att de behövde detta för att kunna utvecklas i sin yrkesroll.

Digitaliseringen har kommit långt i Sverige: vi har en väl utbyggd infrastruktur för internetuppkoppling och vissa offent-

[Text: Jonas Rutström]

MED DIGITALA VERKTYG

liga verksamheter använder avancerad teknik som AI. Så även polisen i viss utsträckning. AI används för att göra bildanalyser, för samla in relevant mobiltelefondata och för att dela underrättelseinformation med andra länder. Det här arbetet skulle kunna utvidgas betydligt och omfatta fler delar av polisen. Tyvärr har nya EU-direktiv om mer säker och etisk användning av AI inneburit restriktioner i hur polisen får använda tekniken.

Men det finns många digitala vägar att gå. Enligt analysföretaget Gartner kommer förenklad kodning att stå för över 70 procent av all mjukvaruutveckling år 2025. När utvecklingen av digitala verktyg blir enklare borde politikerna i sin tur kunna se till att polisen får dessa verktyg så att de kan avlastas. Polisen har utvecklat några appar för att underlätta administrativt arbete, som att utfärda böter med mobilen i stället för med papper och

penna. Initiativ som dessa frigör tid för poliserna att utreda brott. Poliser lägger onödigt mycket tid på arbete som kan utföras av AI och robotar. Se till att slöseriet med skattepengar tar slut och frigör resurser så att poliserna kan lägga tid på rätt saker. Om polisen med hjälp av tekniken blir effektivare får den bättre förutsättningar att klara upp brottsligheten som plågar våra storstäder och skapa ett tryggare samhälle. n

Jonas Rutström, Partner Alliance Manager, OutSystems.

”

Se till att slöseriet med skattepengar tar slut och frigör resurser så att poliserna kan lägga tid på rätt saker.

Han vill förbjuda hybridmöten

– Det är dags för chefer att börja förbjuda mötesformen, menar Gunnar Söderberg, föreläsare och utbildare. Han vill komma åt den felaktiga användningen av hybridmöten, förklarar han för

OFFENTLIGA AFFÄRER.

Hybridmöten är inte bra för någon. De som är på plats upplever ökat strul och de som är på distans har svårt att fokusera, anser Gunnar Söderberg.

I en debattartikel i Expressen föreslår han ”en trend av förbud av hybrida möten i onödan”. Kulturen kring hybrida möten får oss att späda på ojämlikheter på arbetsplatserna, menar debattören vidare.

– Vi har hamnat i ett läge där hybrida möten ibland ses som en rättighet. Det är skönt att själv kunna styra sitt jobb och en lyx vissa tjänstemän har att det går. Vår vardag blir enklare att få ihop. Eller i alla fall för vissa av oss. En ensamstående med ungdomar som bor hemma i en liten lägenhet har inte har samma förutsättningar.

HELT DIGITALT BÄTTRE ÄN HYBRID

Hellre än att ha en blandad form för mötena tycker Gunnar Söderberg att det är bättre att hålla mötet helt digitalt.

Han skriver:

En lösning är att gå över till att – som under pandemin – låta mötena vara helt digitala. Det fungerar, men jag tror att de flesta av oss upplever en saknad av att ses. Även om du skulle tillhöra dem som inte saknade det, har du förmodligen kolleger som gjorde det. Vi ses också för att i det fysiska mötet sker effekter som vi inte har i det digitala. För många kan det handla

om att få en social arbetsmiljö som gör att de kan hålla hela livet.

– Målet är att vi ska ha sunda arbetsplatser och då är fulhybriden ett framtida hot, avslutar Gunnar Söderberg.

OFFENTLIGA

AFFÄRER fick en pratstund med Gunnar Söderberg.

Han berättar att han inte själv satt rubriken som Expressen valt. Hans eget förslag gick mer i stil med att skapa en trend av att förbjuda hybrida möten i onödan.

Jag vill att man ska titta på anledningen till att man har hybridmöten.

– Jag vill komma åt inkluderingen. Tyvärr blir ofta någon exkluderad när man har hybridmöte, förtydligar Gunnar Söderberg. Han vill inte att vi ska hamna i en kultur där folk smygjobbar samtidigt som man sitter i möte.

– Om du är med men ändå inte är med så är mötet förfelat, menar han.

Gunnar Söderberg har själv utbildat jättemånga i hybrida möten – nu vill han komma åt den felaktiga användningen och själva kulturen kring mötena.

– Tyvärr är vi på väg i en olycklig riktning, en ny norm håller på att utvecklas där man kan vara med på fler möten samtidigt eller stapla möten på varandra.

– Jag vill ta bort slentrianen, avslutar Gunnar Söderberg som absolut inte vill lagstifta i frågan utan menar att de som ska ta tag i det är arbetsmarknadens parter, eller cheferna inom organisationen. n

Gunnar Söderberg. Foto: Filip Svensson

[Text: Bo Höglander]

Så blir Sverige ett tryggt land

för alla

Trygg & Säker är mötesplatsen som visar hur främjande och förebyggande trygghet och säkerhetsarbete kan ge positiva effekter inom alla de områden som utmanar oss idag.

Tillsammans skapar vi opinion och gör Sverige tryggare!

5-6

2023 DEC Göteborg

Var med, ställ ut och visa vad du kan erbjuda beslutsfattarna inom säkerhets- och trygghetfrågor i det offentliga Sverige!

Kontakta oss redan idag på info@hexanova.se

www.tryggochsaker.se

3-7 JULI 2022

27 JUNI - 1 JULI

I ALMEDALEN

ETT URVAL AV ÅRETS PROGRAMPUNKTER

Se hela programmet här i

Offentliga Affärer är som vanligt på plats under Almedalsveckan ihop med partners och här följer ett urval av årets intressanta och spännande programpunkter:

3 JULI 13:00 — 13:45

Hexanova Event/Upgrader

TRENDSPANING MED GÖRAN ADLÈN

Hur skall vi kommunicera i framtiden? Hur ser trenderna ut framöver?

Ni hittar oss som vanligt på hörnet av Strandvägen!

3 JULI 15:00 — 15:15

CIVILMINISTERN TALAR HOS OSS

Så klarar Sverige utmaningarna med rätt förutsättningar

DIGITALISERING • LEDARSKAP • UPPHANDLING • VÄLFÄRD •

4 JULI 09:15 — 10:00 Capgemini

DIGITALISERING

Hur räddar vi vår framtid?

Hur får du medarbetare att känna inspiration och motivation - även under tuffare tider?

4 JULI 10:15 — 10:45

LEDARSKAP

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Lära för livet (Hexanova Events). Talare: Tomas Lydahl.

Enhancer

4 JULI 13:00 — 13:45

HÅLLBARHET

EKONOMI

Kan smartare upphandling leda till sänkta kostnader och minskat klimatavtryck för offentlig sektor?

Ledarskap är en konst - vilken typ av ledarskap krävs i effektiva organisationer?

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, 3 StepIT.

DIGITALISERING

Är den traditionella budgeten ett hinder för digitaliseringen i offentlig sektor?

Så höjer vi tempot för digitalisering i offentlig sektor!

Visma Publitech

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Ekan Management.

4 JULI 14:00 — 14:45

LEDARSKAP

Lärdomar efter kris och krig – 10 upphandlingsmåsten inför framtida osäkra tider

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Moll Wendén Advokatbyrå.

Chefer - det är bråttom att agera innan alla medarbetare säger upp sig

Hur skall Sverige bli ett ledande land inom digitalisering? Finns kompetensen?

Brilliant Future

Maximera varje skattekrona med rätt offentlig upphandling

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer.

4 JULI 15:00 — 15:45

Org. Sveriges Servicestationer

HÅLLBARHET

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Moll Wendén Advokatbyrå.

Hur kan branscher som har störst påverkan på de globala målen bidra till en mer positiv utveckling?

Vad innebär det för offentlig sektor att driva innovation och omställning på riktigt?

4 JULI 16:00 — 16:45

HÅLLBARHET

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Compare/ Digital Well Arena.

Convenience Stores Sweden

Ambitioner om ett rökfritt land - värför saknas rösterna ifrån nikotinanvändarna i debatten?

Hur drabbas servicenäringen i glesbygden av det större producentansvaret för fimpar och förpackningar?

Digitaliseringens utveckling och framfart - hur påverkas ditt jobb? Våra barn? Hot och möjligheter?

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer.

Hur får vi fler aktörer att våga delta i offentliga upphandlingar?

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer.

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Snusarnas Riksförbund.

Hur trovärdiga är de branscher som vill ställa om och bidra till en mer hållbar utveckling?

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Philip Morris.

Välfärdsteknikens roll i framtiden för vård och omsorg - vilka är utmaningarna och möjligheterna?

Arrangör: Tidningen Offentliga Affärer, Tunstall.