Offentliga Affärer nr 2 2017 by Hexanova Media Group AB

För att kunskap är källan till goda affärer

25år

NUM M E R 2 M A J 2017 | P R I S 9 9 kr

DALAMODELL

FÖR DIREKTUPPHANDLING

Ny forskning

om ledningsgrupper förändrar

synen

på utveckling SHEKARABI LOVAR FÖRENKLA REGLER ”...vi vill förenkla och minska den administrativa bördan.”

Digitalisering ur ett makroperspektiv

PROFILEN

NATALI PHALÉN

TAR FIGHTEN MOT MUTORNA

DIGITAL TRANSFORMATION

2.0

eFÖRVALTNINGSDAGARNA 2017 ÄR här!

Nu har vi släppt programmet för Sveriges största konferens och mötesplats om eFörvaltning och digital transformation.

För mer information och anmälan besök www.eforvaltningsdagarna.se

Mötesplatsen för Sveriges offentliga kommunikatörer är tillbaka! Publikom 2016 gjorde succé. I år är vi tillbaka med ännu ett högaktuellt program. Missa inte att vi har ett SMART erbjudande, om du är ute i extra god tid med din anmälan! Läs mer och boka din plats på www.publikom.se

Mötesplatsen för Sveriges offentliga kommunikatörer är tillbaka

RELEVANT. Vi är en affärsjuridisk partner som ger dig exakt det du behöver inom offentlig upphandling. Inget onödigt. Inget oklart. Läs mer om oss på www.lindahl.se/ingetoklart/upphandling

LEDARE

rer till goda affä kap är källan För att kuns

25år 99 kr A J 2017 | P R I S NUM M E R 2 M

Ny forskning

om ledningsgrupper förändrar

DALA MOD ELL

FÖR DIR EKT -

n syne ckling

UPPH ANDL ING

på utve

SHE KAR ABI

REGLER LOVAR FÖRENK LA

minska ”...vi vill förenkla och bördan.” den administrativa

PROFILEN

Digitalisering ur ett makroperspektiv

NATALI PHALÉN

MUTORN A TAR FIGH TEN MOT

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se

Annonschef

Ann Jangsell ann.jangsell@hexanova.se

Ekonomi

Lennart Olsson lennart.olsson@solvicom.se

Skribenter

Bo Höglander bo@hoglander.nu Gunnar Lyckhage gunnar.lyckhage@onlineforlag.se Patrik Strömberg patrik.stromberg@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se

Externa skribenter Anders Huldén Marie Tornberg Eva-Maj Mühlenbock Hanna Lekås Lukas Granlund

Layout

Michaela Jönsson

Tryck

Exakta

Prenumerera

prenumeration@hexanova.se

Adress-/namnändringar

adressandring.oa@hexanova.se

Adress Göteborg (HK):

Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 Fax: 031-719 05 29 www.offentligaaffarer.se

Står Sverige redo när nya dataskyddsförordningen införs? Den 25 maj 2018 kan tyckas ligga långt fram i tiden, men för företag och myndigheter är det redan hög tid att förbereda sig inför den nya dataskyddsförordningen som börjar gälla just detta datum. Nuvarande PUL, Personuppgiftslagen, försvinner. Om ett drygt år är det begreppet GDPR – General Data Protection Regulation – vi ska hänvisa till när det gäller krav på respekt för individens privatliv och dataskydd i Europa. Idag är vi uppkopplade mer eller mindre dygnet runt, och därmed delar vi omedvetet med oss av personliga beteendedata. När PUL trädde i kraft för mer än 20 år sedan var verkligheten en helt annan, något som Karen Lawrence Öqvist konstaterar i en handbok för GDPR-genomförande tillsammans med en medförfattare. Karen har 20 års erfarenhet inom informationssäkerhet, compliance och privacy, och artikeln om hennes syn på personlog integration i detta nummer av Offentliga Affärer väcker onekligen tankar kring hur personliga vi egentligen har möjlighet att vara när vi är uppkopplade, utan att sätta vår personliga integritet på spel. Karen anser att begreppet ”digitala fotspår” inte längre känns relevant. Idag ÄR vi digitala, menar hon, samtidigt som hon poängterar att den nya lagstiftningen kommer att innebära stora förändringar för både företag och myndigheter. Därför är det redan nu hög tid att till exempel granska säkerhetspolicyer och rutiner. ”Vänta inte, sätt igång direkt”, är Karen Lawrence Öqvists uppmaning. Hur många anammar hennes rekommendation? Hur många är redo när GDPR införs? Fler påminnelser kan onekligen vara på sin plats det kommande året.

Samtidigt strålar solen över ett vårgrönt Göteborg. Folk blir glada och positiva när våren spirar och sommaren är i antågande, och det är en energi som har en förmåga att smitta av sig mellan individer. Det är sådant som föder nya tankar, nya idéer. Inspiration behöver vi alla, vare sig vi hämtar den från solen och värmen eller människorna runt omkring oss. Och det är väl lite detta som är tanken med den klassiska Almedalsveckan på Gotland som snart står för dörren. Även för oss på Hexanova Media Group som ser fram emot evenemanget med stor entusiasm. I år blir det sjunde året i rad som Offentliga Affärer deltar under Almedalsveckan där vi, liksom tidigare år, kan presentera ett riktigt intressant program med högaktuella föreläsare, seminarier och paneldebatter. Det är alltid lika roligt att kunna konstatera att intresset för våra programpunkter alltid är stort och lockar många besökare. Öppenheten och tillgängligheten under Almedalsveckan är unik i såväl Sverige som övriga världen, och det är något vi verkligen ska värna om. Här är alla välkomna och ordet är fritt. Det här är Sveriges största politiska mötesplats och även om det är de politiska partierna som syns och hörs mest under Almedalsveckan är detta också en möjlighet för både intresseorganisationer och företag att träffas för att diskutera politik och samhällsfrågor. Och faktum är att vi blir fler och fler som vill delta. Mycket har hänt sedan Olof Palme höll sina tal i Almedalen i slutet av 60-talet. 1994 arrangerades det första seminariet av intresseorganisationer; Industriförbundet och Företagarna. Annars är det framför allt under 2000-talet som Almedalsveckan har utvecklats som mest. Allt fler vill ta chansen att delta och synas på arrangemanget som valåret 2010 rymde nästan 1 400 event, varav drygt tusen seminarier, vilka bevakades av omkring 900 journalister. Två år senare ägde drygt 1 800 evenemang rum, varav nästan 1 500 seminarier, och därefter har nya rekord slagits. Inget arrangemang slår ett slag för demokrati och öppenhet som Almedalsveckan. Det faktum att arrangemanget har fått flera efterföljare i andra länder är ett gott betyg åt evenemangets betydelse och människors behov av att träffas och föra dialog kring viktiga ämnen som påverkar såväl det politiska systemet som människors vardag. Så, väl mött i Almedalen tillsammans med oss på Offentliga Affärer under vecka 27.

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

Letar du efter rak och tydlig rådgivning? Vår välrenommerade specialistgrupp inom offentlig upphandling erbjuder effektiv rådgivning genom hela processen. Vi hjälper både leverantörer och beställare med juridisk rådgivning genom alla faser; från RFI-stadiet och upprättandet av förfrågningsunderlag/anbud till anbudsförhandling och avtalsförvaltning. Vårt förtroende är starkt hos flertalet ledande svenska kunder – dessutom är vårt team högst rankade i publikationen Legal500.

DEN MODERNA BYRÅN CEDERQUIST.SE

Offentliga Affärer nummer 2 2017

Profilen Natali Phalén Den offentliga sektorn är ur ett korruptionsperspektiv mer riskutsatt än den privata sektorn och har ett viktigt förtroendekapital att förvalta. Det är en av utgångspunkterna för Natali Phalén, ny generalsekreterare på IMM, Institutet mot mutor.

14 | krönika De flesta organisationer upplever idag tydligt ökade krav på närhet till medborgare och kunder och dessa krav tillgodoses ofta med stöd av olika digitala initiativ...

16 | ledarskap Det finns en hel del forskning som visar att ledningsgrupper ofta misslyckas med att uppnå sin fulla potential. När forskarna försökt hitta lösningen på denna problematik har många av de rådande sanningarna inom ledningsgruppsforskningen fått omvärderas – och ibland också omkullkastas. Resultatet av detta är att begreppet ledningsgrupps-utveckling nu får en ny innebörd och betydelse.

22 | offentlig IT

Starten för FGS sker den 1 mars 2001 när regeringen tillsatte Landshövdingen i Norrbottens län, Kari Marklund som särskild utredare för vissa arkivfrågor, detta utmynnade i ett betänkande ”Arkiv för alla – nu och i framtiden” (SOU 2002:78).

36 | upphandling

Digitalisering ur ett makroperspektiv ”Hur hanterar vi en omvärld som rör sig i vad som verkar, en allt snabbare takt? Hur når vi användarna som nu har förändrade beteendemönster jämfört med förr?” Läs mer på sidan 38.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

Civilminister Ardalan Shekarabi lovade att reglerna för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden ska förenklas betydligt. Det förklarade han på SOI:s årsdagar i Gävle 24-26 april.

42 | säkerhet Den 25 maj nästa år börjar en ny lag som ersätter PUL (Personuppgiftslagen) gälla med hårdare krav på respekt för individens privatliv och dataskydd i Europa.

PROFILEN | Natali Phalén

Ny generalsekreterare på IMM

Tar fighten mot mutorna Text Bo Höglander

Den offentliga sektorn är ur ett korruptionsperspektiv mer riskutsatt än den privata sektorn och har ett viktigt förtroendekapital att förvalta. Det är en av utgångspunkterna för Natali Phalén, ny generalsekreterare på IMM, Institutet mot mutor. När hon inte jobbar tränar hon gärna boxning. Hon kan också njuta en cigarr från den egna humidoren när hon ibland känner för det. Den 31-åriga juristen framhåller också umgänget med vänner och familj samt resor och god mat som intressen. OFFENTLIGA AFFÄRER träffar Natali Phalén i samband med att Programrådet för Upphandlingsdagarna håller möte i Stockholm. Institutet mot mutor, IMM, har under många år medverkat på Upphandlingsdagarna i paneldebatter och seminarier på temat mutor och korruption, särskilt relaterat till offentlig upphandling. Det samarbetet fortsätter med den nya generalsekreteraren. Grattis till jobbet som generalsekreterare på Institutet mot Mutor. Hur kändes det att bli tillfrågad? – Tack! Jag blev otroligt glad över förfrågan. Jag har följt IMM:s verksamhet i min tidigare roll som advokat och varit väldigt positiv till verksamheten. Att nu få möjlighet att driva IMM:s verksamhet och helhjärtat arbeta med frågeställningar som för mig är så viktiga ur ett samhällsperspektiv känns fantastiskt roligt och spännande. Enligt vad IMM:s ordförande Fredrik Wersäll sagt i ett uttalande kommer du att ”fortsätta det målmedvetna och utåtriktade arbete som Helena Sundén gjort sig känd för”. Vad innebär det litet mer konkret formulerat? 10

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Personligt:

Fullständigt namn: Natali Linnea Kristina Ph alén Utbildning/karriär: Jur . kand. från Uppsala Universitet, biträdande jurist och sedermera advokat vid Setterwalls Advokatbyrå (med en avstickare för tingstjänst göring vid Justitiekansle rn och Stockholms tingsrä tt), sedan april generalsekreterare på IMM. Familj: Föräldrar, bror och familjeschäfern Äffi Fritid och intressen: Resa, umgänge med fam ilj och vänner, träning och god mat. Bästa träningsform: Beror på dagsform, me n gillar alltid boxningsträni ng. Äter helst: Svårt att väl ja med tanke på all god mat som finns, men en god köttbit är ibland svårslaget. Senaste film: Skönhet en & Odjuret Övrigt? Njuter ibland av en cigarr från min humidor.

PROFILEN | Natali Phalén – En grundläggande del i IMM:s verksamhet är att verka

av IMM:s Etiknämnd rörande olika situationers förenlighet

proaktivt och informativt kring frågeställningar rörande

med koden som viktiga verktyg för att på ett mer konkret och

mutor och korruption och vad som utgör god sed inom

praktiskt sätt påvisa vad som är godtagbart respektive inte

näringslivet. Det förutsätter naturligtvis att IMM och jag som

godtagbart.

generalsekreterare använder flera olika kanaler för att lyfta frågorna och att jag inte bara sitter på kontoret utan istället

När du inte är på jobbet, vad gör du helst då?

tar en aktiv del i samhällsdebatten samt hittar forum för att

– Jag uppskattar mycket att umgås med mina vänner, gärna

lyfta och diskutera frågorna, bl.a. genom att föreläsa, möta

i samband med god mat och rödvin. Att resa är också något

företrädare från näringsliv och det offentliga och uppmuntra

som jag tycker mycket om. På senare tiden har det blivit en

till och delta i olika initiativ för att motverka korruption. Den

hel del resor till Spanien sedan mina föräldrar testat på livet

utåtriktade verksamheten ser jag också som viktig för att

där, vilket gett mig möjlighet att kombinera min reslust med

fånga upp vilka frågeställningar som finns och att säker-

umgänge med familjen och gos med familjens schäfer – två

ställa att den självreglering i form av Näringslivskoden, som

andra favoritsysselsättningar.

IMM har tagit fram och förvaltar, är förankrad i näringslivet. Du är jurist och advokat i botten. Vad var det Du sa när du tillträdde att du i din roll kommer

som gjorde att du valde den banan?

att fortsätta arbetet med att informera om Nä-

– Från början var det en kombination av samhällsintresse

ringslivskoden (”Kod om gåvor, belöningar och

och en viss påverkan av tv-serier, däribland Lagens Änglar

andra förmåner i näringslivet”). Hur tänker du

och Ally McBeal. När jag väl började på juristlinjen kände jag

dig det arbetet? Kommer IMM till exempel att

snabbt att jag hamnat rätt – det juridiska tänkesättet och lo-

bjuda in till seminarier eller liknande?

giska struktur kändes naturligt för mig, men framförallt tyckte

– Jag ser det som en naturlig del i mitt arbete att framhålla

och tycker jag att juridik är spännande eftersom det

och informera om Näringslivskoden i de sammanhang som

spänner över så många områden och har en så central funk-

jag är med i och kommer att använda mig mycket av koden

tion i samhället.

i min kommunikation utåt. Jag planerar också för att IMM ska hålla seminarier och liknande arrangemang i IMM:s regi

Finns något mer som du vill tillägga?

och tillsammans med relevanta samarbetspartners som

– Jag är glad att Offentliga Affärer uppmärksammar IMM,

ett bland flera sätt att belysa frågor kopplade till mutor och

särskilt mot bakgrund av att den offentliga sektorn ur ett

korruption.

korruptionsperspektiv är mer riskutsatt än den privata sektorn och har ett viktigt förtroendekapital att förvalta. n

Du förklarade också att du ska verka för att stödja företagen att navigera ”rätt”, såväl här hemma i Sverige som utomlands. Kan du berätta mer om det? – Frågor kring korruption och vad som är lagligt och lämpligt i olika situationer är inte alltid enkla och det krävs att företag och organisationer aktivt lyfter etiska frågeställningar och har en öppen och fortlöpande diskussion om olika beteenden och vilka värderingar som ska råda. Naturligtvis kräver ett sådant arbete en kunskap om bland annat vilka risker som finns i den egna organisationen, vilka regler som råder och varför det är så viktigt att korruption inte förekommer. Jag vill i mitt arbete hjälpa till att bidra med sådan kunskap. – Jag ser det också som kritiskt för ett framgångsrikt arbete mot korruption att använda konkreta exempel och inte bara diskutera övergripande principer eller redogöra för lagbestämmelser och regler. Utan att relatera till möjliga scenarier blir det annars lätt ”vackert prat” som inte bidrar till ledning för hur man ska agera i en konkret situation. Här ser jag Näringslivskoden och de beslut som har meddelats 12

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Beställ ”Colligios lilla gröna” En komplett och praktisk lagbok i ett smidigt fickformat som under många år har underlättat det dagliga arbetet för upphandlare inom offentlig sektor. Lagboken är en utgåva av den nya upphandlingslagstiftningen och finns i två utföranden – en för LOU, den klassiska sektorn och en för LUF, försörjningssektorn. Beställ ditt exemplar av ”Colligios lilla gröna” på www.colligio.se PS. Om du väljer att gå någon av Colligios utbildningar ingår ”Colligios lilla gröna” som kurslitteratur.

Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 genomförda upphandlingsuppdrag under 2016 har bolaget en position som en av de tio största upphandlarna för offentlig sektor på den svenska marknaden. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling samt Upphandlingsjuridiskt stöd. Colligio finns representerade i Falun, Göteborg, Jönköping, Norrköping och Stockholm.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

FALUN | GÖTEBORG

| JÖNKÖPING

| NORRKÖPING

STOCKHOLM

WWW.COLLIGIO.SE

KRÖNIKA UPPHANDLING | i praktiken

Öka takten på din digitala transformation genom att skapa medvetenhet i organisationen De flesta organisationer upplever idag tydligt ökade krav på närhet till medborgare och kunder och dessa krav tillgodoses ofta med stöd av olika digitala initiativ. Ledningen för både offentliga och privata organisationer är väl medveten om den digitala penetrationen i samhället och den strategiska styrningen av de digitala initiativen blir därför oerhört central – de digitala lösningarna samlar, i mångt och mycket, den uppfattning och upplevelse som myndigheten, företaget och varumärket speglar till sina kunder. Ökad digitalisering, i alla perspektiv, skapar den transformation av verksamheten som i många fall är nödvändig för att sätta kunden i centrum. Samtidigt utmanas traditionella organisationsstrukturer när ledarskap i nätverk får allt större tyngd framför traditionella organisatoriska hierarkier.

Anders Huldén

”I teorin är det enkelt. I praktiken kan det dock vara svårt, både att upprätthålla högsta ledningens engagemang och att styra transformationen i linje med de strategiska målen.”

Övervinn komplexitete

Dessa frågor och den direkta kopplingen till förmågan att etablera och realisera förändring har blivit oerhört betydelsefulla – att skapa och behålla momentet i en förändringsbenägen organisation och verksamhet är en garant för lyckade transformationer och för att hålla verksamheten i linje med de ökande kraven. En grundläggande förmåga för att lyckas i en förändringsresa, är att skapa förutsättningar för en verksamhet i ständig utveckling genom att driva sin digitalisering i två parallella spår. Denna dualitet ser vi som dels förmågan att hantera det etablerade tjänsteutbudet med dess krav på stabilitet och effektivitet, och dels att samtidigt tillhandahålla stöd för digitala innovationer, utveckling av tjänster och nya sätt att distribuera dessa tjänster utan att inledningsvis tyngas av vare sig organisatoriska eller strukturella arv avseende system och processer. För att också själva organisationen ska lyckas i sin förändringsresa, är det absolut nödvändigt för ledningen att behålla styrningen av det digitala initiativet under hela transformationen för att a) garantera tydlig koppling till övergripande strategier samt b) få möjlighet att tilldela rätt prioritet och

resurser baserat på det affärsperspektiv som adresseras i det digitala initiativet.

Vad du borde göra…

Om du nu fått dig delegerat det operativa ansvaret för ett transformationsprogram – hur ska du gå tillväga för att lyckas?Som redan tidigare konstaterats är digitalisering i allra högsta grad en ledningsfråga tack vare de omfattande strategiska inslagen. Som transformationsledare kommer du därför att ha full uppmärksamhet från ledningen - de vill se resultat, de vill se organisation och verksamhet agera på en ny och efterfrågad nivå och de vill se tjänster och processer som sätter kunden i centrum. Som transformationsledare är det naturligt att bygga vidare på det momentum som högsta ledning och andra ledande intressenter redan skapat genom att etablera den första komponenten för en lyckad transformation – medvetenhet i organisationen. Ditt uppdrag är nu väldigt tydligt – synlighet i organisation och verksamhet är nyckeln till organisationens ökade medvetenhet för förändring. Kom ihåg att en transformation alltid drivs uppifrånoch-ner i en organisatorisk kontext - att ledningen är synlig och närvarande i en transformation är därför helt avgörande.

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

KRÖNIKA

Skapa medvetenhet i organisationen

Den grundläggande insikten om hur man skapar ökad medvetenhet kring en förändring bygger på att om du (som en individ påverkad av förändring) är medveten om behovet av förändring, så kommer du att vilja förändras. När du vill förändras, kommer du att ställa frågan ”hur kan jag göra för att förändras och vilka förmågor behöver jag för att åstadkomma denna förändring?”. Genom att på detta sätt arbeta med medvetenhet i organisationen kommer du till den punkt när organisationen, av sig självt, börjar ställa sig dessa frågor. I denna situation börjar man närma sig en lyckad transformation eftersom man då som transformationsledare, tillsammans med företags- eller myndighetsledningen, har en utmärkt möjlighet att också tillhandahålla svaren på organisationens frågor. På detta sätt kan man styra transformationen och hålla en riktning som överensstämmer med den gällande strategin.

Vad du inte ska göra

Alldeles för ofta blir verksamheten varse en digital transformation när ett projekt

plötsligt meddelar att ett nytt system ska införas. Detta införandeprojekt har ofta en aktivitet som kallas ”kommunikationsplan” vilket innebär att verksamheten blir informerade i samband med själva systeminförandet. Detta tillvägagångssätt motsäger helt det vi just lärt oss om ”organisationens medvetenhet” som en framgångsfaktor för förändring. Ett systeminförande ska alltid ses som ett verktyg, en förmåga, som införs i syfte att stödja en förändring, ett systeminförande är alltså inte själva förändringen, bara ett verktyg för att stödja den önskade förändringen. Därför är det också av stor vikt att systeminförandet är en aktivitet i förändringsprogrammet, inte tvärtom.

…och i teorin är det enkelt I teorin är det enkelt. I praktiken kan det dock vara svårt, både att upprätthålla högsta ledningens engagemang och att styra transformationen i linje med de strategiska målen. Du ska även vara övertygad om att andra aktörer arbetar hårt för att erbjuda nya typer av tjänster och närhet till medborgare och kunder - precis samma

mål du själv strävar efter. För att undvika att köra fast i den strategiska transformationen, tveka inte att ta råd från organisationer som bevisligen lyckats. Tveka heller inte att etablera en professionell förmåga att genomföra förändringar, antingen i din egen organisation eller genom att ta hjälp av partners – förmågan att kunna genomföra nödvändiga, strategiska förändringar är nämligen helt avgörande och den utmaningen bör inte underskattas. Att genomdriva en transformation innebär att du ansvarar för grundläggande förändring av beteenden och processer, och det är utmanande - riktig utmanande. n Anders Huldén Concept owne Transformation, Tieto

KVALITETSKONST

på nätet

GA LLERI B E R GM AN GB K WEBBS IDA + W E BB S HO P

www.galleribergmankarlstad.se

UPPHANDLING | Juridik

Ny forskning om ledningsgrupper förändrar synen på utveckling Text Maria Tornberg

Det finns en hel del forskning som visar att ledningsgrupper ofta misslyckas med att uppnå sin fulla potential. När forskarna försökt hitta lösningen på denna problematik har många av de rådande sanningarna inom ledningsgruppsforskningen fått omvärderas – och ibland också omkullkastas. Resultatet av detta är att begreppet ledningsgruppsutveckling nu får en ny innebörd och betydelse. Två av de forskningsfrågor som stötts och blötts är huruvida en ledningsgrupp överhuvudtaget kan anses vara en grupp, och om sammansättning och storlek på ledningsgruppen verkligen har en koppling till den organisatoriska effektiviteten. Båda dessa frågeställningar är intressanta för

ledningsgrupper som vill söka uppnå sin fulla potential, eftersom merparten av de utvecklingsinsatser som genomförs utgår ifrån övertygelsen att en ledningsgrupp är att betrakta som en grupp likställd med övriga grupper i organisationen samt att det är eftersträvansvärt med lednings-

grupper som består av ett mindre antal medlemmar.

En ledningsgrupp är ingen grupp

Många forskare har omdefinierat vad en ledningsgrupp egentligen är. De menar att

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

LEDARSKAP eFÖRVALTNING | i praktiken

”Många forskare har omdefinierat vad en ledningsgrupp egentligen är. De menar att ledningsgruppens ansvar är att peka ut den strategiska riktningen för organisationen och därför bör beslutsfattandet och de strukturella formerna för detta vara i fokus, inte de traditionella grupprocesserna...”

ledningsgruppens ansvar är att peka ut den strategiska riktningen för organisationen och därför bör beslutsfattandet och de strukturella formerna för detta vara i fokus, inte de traditionella grupprocesserna. Karaktären hos denna strategiskt viktiga grupp skiljer sig alltså från andra arbetsgrupper längre ner i den organisatoriska hierarkin då ledningsgrupper utför uppgifter som är mer komplexa och ostrukturerade än de uppdrag som genomförs av till exempel arbetsteam och projektgrupper. Ledningsgrupper måste kunna förstå och tolka vag, tvetydig och ofta motstridig information från många källor och olika externa partners, såsom aktieägare, styrelse, politiska organ, kunder och samarbetspartners. Dessutom måste ledningsgrupper snabbt kunna prioritera bland flera olika alternativ och ta itu med tvetydiga och illa strukturerade problem. De måste också kunna utföra uppdrag med större variabilitet och dessutom handskas med ett ständigt flöde av varierande och överlappade situationer.

Ledningsgruppsutveckling på ett nytt sätt Utifrån detta synsätt är det av stor vikt att ledningsgruppsutveckling tar avstamp i ett genomarbetat mål- och visionsarbete i gruppen, samt att fokus ligger på att ta fram strategiska samarbetsformer och fungerande

arbetsrutiner snarare än att arbeta med de gruppdynamiska processerna. På det sättet accelererar utvecklingstakten och ledningsgruppen får en stadig grund att stå på som automatiskt öppnar upp för fördjupad tillit, ökad helhetssyn och en effektiv dialog. Ledningsgruppsutveckling ger alltså bäst effekt om den genomförs så att gruppens psykologiska utveckling och interaktion sker som en naturlig effekt av att strukturera arbetsformerna och inte som ett isolerat projekt som enbart kretsar kring gruppdynamik och relationspsykologi.

Lika barn leka inte bäst

En annan inriktning inom ledningsgruppsforskningen är den demografiska forskningen som försöker kartlägga hur olika preferenser såsom gruppens storlek, medlemmarnas ålder, utbildning och erfarenhet påverkar utfallet av ledningens arbete. Forskare inom denna riktning pekar på variabler såsom ålder, utbildning och funktionell bakgrund och knyter dessa till organisatoriskt resultat, tillväxt, innovation och omsättning. Denna forskning har dock gett motstridiga resultat och även pekat på stora brister. Studier visar att homogena ledningsgrupper med låg spridning i ålder, utbildning och bakgrund svarar långsammare på konkurrenternas åtgärder. Detta gäller oavsett antal

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

medlemmar i gruppen. Forskare menar också att hög genomsnittlig ålder i ledningsgruppen leder till låg mottaglighet för förändring, brist på innovation, stelbenthet och oförmåga att vidta konkurrenskraftiga åtgärder. Trots att homogena grupper har lättare att komma överens och fatta snabba beslut tappar de i kreativitet och mångfald vilket gör att de lämpar sig bäst i tröga och statiska organisationer. Heterogena grupper med fler medlemmar, som är olika varandra när det handlar om ålder, bakgrund och erfarenhet leder därmed till ökad kognitiv förmåga och interaktion vad gäller problemlösning. Dessa grupper uppvisar också ett tydligt innovationstänk och större öppenhet för förändringar. Å andra sidan reduceras lätt den sociala integrationen i dessa grupper, vilket kan leda till en negativ påverkan på samarbetsklimat och effektivitet med fler konflikter, sämre fokus och försvagad gruppidentifikation.

Har storleken verkligen ingen betydelse?

Kontentan av detta resonemang menar forskarna är att likformiga (homogena) ledningsgrupper med få medlemmarna presterar sämre än ledningsgrupper med en komplex sammansättning och ett större

g 17

antal medlemmar. Det är endast i stabila miljöer, en organisationsform som knappast längre existerar som ledningsgrupper med få medlemmar lyckats visa på högre produktivitet än de grupper med ett stort antal medlemmar. Skälet är att en komplex omgivning kräver mångfacetterade och heterogena ledningsgrupper med det antal medlemmar som krävs för att representera organisationens samtliga delar, i annat fall kommer ledningsgruppen stöta på svårigheter med att nå ut med information i verksamheten utan att den omtolkas på vägen.

Stora ledningsgrupper presterar bättre

Ledande forskare argumenterar för att en hållbar utveckling av ledningsgruppen inte enbart kan utgå från gruppens sammansättning och storlek, utan att effektiviseringen av gruppens arbete ställer stora krav på att gruppens ledare har förmågan att sätta samman, och framförallt leda, en (större) grupp som representerar organisationen som helhet oavsett storlek. Det handlar om att som ledare i gruppen fullt ut kunna hantera och leda arbetet med att utveckla det funktionella och tillitsfulla

samarbetet som är en förutsättning för att nå den grad av effektivitet som krävs i en alltmer hårdnande konkurrens. Att leda en stor ledningsgrupp med många deltagare ställer krav på en förmåga att para en tydlig struktur med öppenhet och en dynamisk och förtroendefull dialog. Ledaren av gruppen måste våga ställa tydliga krav och samtidigt vara prestigelös, vilket kräver trygghet och personlig stabilitet. Det handlar om att vara lyhörd, skapa delaktighet och samtidigt ta rodret och det fulla ansvaret för beslutsfattandet. n

KÄLLOR

Amason, A. C. & Mooney, A. C. (1999). The effects of past performance on top management team conflict in strategic decision making. International Journal of Conflict Management, 10(4), s. 340–359. Canella, A. A., Jr., Park, J. H. and Lee H. U. (2008). Top management team functional background diversity and firm performance: Examining the roles of team member co-location and environmental uncertainty. Academy of Management Journal, 51 (4), s. 768-784. Cannella, A. A. (2011). The handbook of research on Top Management Teams. Cheltenham, Edwar Elgar, s. 15-23. Carmeli, A. & J. Schaubroeck (2006), Top Management behavioral integration, decision quality, and organizational decline. Leadership Quarterly, 17 (5), s. 441-454. Finkelstein, S. & D. Hambrick. (1996). Strategic leadership: top executives and their effects on organizations , Minneapolis/St. Paul: West Pub. Co. Haleblian, J. & S. Finkelstein (1993), Top management team size, CEO dominance, and firm performance: The moderating roles of environmental turbulence and discretion. Academy of Academy of Management Journal, 31 (5), s. 680-699. Koorsgard, M. A., D. M. Schweiger & H. J. Sapienze (1995), Building commitment, attachment, and trust in strategic decision making: The role of procedural justice. Academy of Management Journal, 38, s. 60-84. Yukl, G. (2002). Leadership in Organization. New Jersey: Prentice Hall. Zhang, Z. & Peterson, S. J. (2011). Advice networks in teams: The role of transformational leadership and members’ core self-evaluations. Journal of Applied Psychology, 96, s. 1004-1017.

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Rätt förutsättningar för att lyckas! Vilken kunskap behöver din verksamhet för att lyckas med sitt uppdrag? Håll koll på det senaste på komlitt.se! Prenumerera på våra nyhetsbrev eller följ oss på sociala medier.

Skicka inte folk på dyra kurser! Skräddarsy utbildningar till er arbetsplats:

Organisatorisk och social arbetsmiljö Att använda Stödmodellen med Eva Linér

Introduktion av nya chefer Skapa ett gediget introduktionsprogram med hjälp av KCNC.

Medvetet ledarskap Medvetet ledarskap är en metod för att bygga upp ledarskapet över hela linjen i en organisation. Tanken är att alla chefer ska ”walk the same walk”. Metoden ger chefer på alla nivåer en gemensam vägbeskrivning för att kunna arbeta i takt. Liksom en orkester som spelar samma musik, fast med olika instrument. Är du nyfiken? Hela blogginlägget finns på komlitt.se/anita

”Som jag ser det så saknas det i de flesta organisationer en strategi för vad man vill med ledarskapet.” - Anita Edvinsson

Ger ledningsgruppen fokus på uppdraget Beyond leadership med Jan Blomström

Läs mer på komlitt.se eller följ oss på:

”...ger medarbetare chefer att lita på och att samarbeta med.” Så fattar du!

UPPHANDLING || ii praktiken praktiken UPPHANDLING

DALAMODELL FÖR DIREKTUPPHANDLING Text Bo Höglander

Stärk det lokala näringslivet genom att göra det enklare för företagen att delta i direktupphandlingar. Det vill offentlig sektor i Dalarna. Upphandlingsdialog Dalarna, UDD, har tagit

ETT FÖRSLAG SOM INSPIRERAR

fram rekommendationer och förslag till ”En

UDD har ingen officiell status och därför är En da-

dalamodell för direktupphandling”.

lamodell för direktupphandling ett förslag, något att utgå från och inspireras av i de olika upphand-

Kerstin Angberg Morgården

OFFENTLIGA AFFÄRER har pratat med

lande myndigheterna/enheterna. De gränsbelopp

Kerstin Angberg Morgården, processledare för

som satts är från 30 000 kronor, vilket är lägre än

Upphandlingsdialog Dalarna som uppger att

många har. Lagens gräns för direktupphandling

värdet på den offentliga marknaden i Dalarna

ligger strax under 535 000 kronor.

uppgår till hela 20 miljarder kronor. – Många direktupphandlingar görs. Man kan BILDADE ARBETSGRUPP

tycka att det är små pengar, men för den enskilde

Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) är en

företagaren kan det ändå vara stora pengar. Där-

samling organisationer, myndigheter och

för måste man ha rutiner även för dessa summor,

kommuner som bildat en arbetsgrupp med en

menar Kerstin Angberg Morgården.

representant från varje organisation. Ett långt arbete ligger bakom modellen och man har

Två seminarier hölls i Falun den 16-17 mars med

genomfört undersökningar samt intervjuat folk

110 deltagare. Enbart till det särskilda politiker-

i kommuner och andra instanser.

seminariet kom det 40 personer. Då lanserades modellen, efter det har alla fått ta del av den:

”Det finns inga siffror på hur stor del som går till direktupphandlingar, men vi vet att 73 procent av alla upphandlingar som genomförs i Sverige är just direktupphandlingar.”

– Vi fick goda kunskaper om hur det fungerar.

kommuner, landstinget och de statliga myndighe-

De som varit med och tyckt till är erfarna

ter som har sitt säte i Dalarna.

upphandlare i regionen, understryker Kerstin Angberg Morgården.

FLER SKA LÄMNA ANBUD Syftet är att få fler lokala företag att lämna anbud

Tanken med modellen och dess rekommenda-

till länets offentliga verksamheter. Målsättningen

tioner är att det ska vara tydligt och klart samt

är att stärka den lokala ekonomin och använda

enkelt och lätt för små och medelstora företag

upphandlingar som ett strategiskt verktyg för

att se vilka spelregler som gäller. De ska lätt

tillväxt.

kunna hitta affären och upphandlarna ska ha tillgång till enkla mallar.

Under de seminarier, rådslag och andra möten i Dalarnas län, som Upphandlingsdialog Dalarna tidigare arrangerat, har det funnits en bred

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING| |i ipraktiken praktiken UPPHANDLING

enighet om att ta fram en särskild dalamodell

FLER SMÅ FÖRETAG

för direktupphandling med förslag på

Upphandlingsdialog Dalarna har formulerat

rekommendationer, policy, riktlinjer, rutiner och

sina mål i följande punkter:

ägardirektiv. Modellen har tagits fram utifrån

• Att fler små företag inom alla branscher i

länets behov och består av tio tydliga

Dalarna får ökade möjligheter att lägga anbud

rekommendationer.

och delta i offentlig upphandling. Det ger

Bland rekommendationerna finns följande: • Ange policy och riktlinjer, det fungerar som ett ramverk för de riktlinjer och principer som ska gälla. • Besluta om ägardirektiv med koppling direktupphandling. Medborgarna och samhället ska känna förtroende för att styrningen av kommunernas och landstingens företagssektor sker ändamålsenligt och effektivt. • Utforma enkla mallar Det ska vara enkelt och begripligt. Avesta kommun har ett bra exempel på en mall för offertförfrågan. • Upprätta leverantörsregister samt annonsera på hemsidan. Öppenhet och transparens skapar deltagande och det ökar också möjligheten att hitta flera intresserade leverantörer. • Ställ rimliga och proportionella krav. Dugliga leverantörer ska inte riskera att uteslutas ur upphandlingar på grund av onödiga eller för höga krav. I den nya upphandlingslagstiftningen får inte kravet på omsättning vara högre än två gånger kontraktsvärdet, om det inte finns särskilda skäl. • Utveckla dialogen. Genom dialog finns möjlighet att få fram innovativa och nyskapande idéer från företagare, leverantörer, branschorganisationer eller näringslivsenheter. • Dokumentera Enligt lag måste alla direktupphandlingar över 100 000 kr dokumenteras.

företagen ökad konkurrens- och växtkraft och kommunerna högre skatteintäkter. • Att det blir bättre utveckling för social, jämlik och etisk offentlig upphandling. Det kan ge dem som idag står långt från arbetsmarknaden möjlighet till arbete. • Att ökad hänsyn tas till miljö- och klimatfaktorer.

Anders Karlin

• Att större hänsyn tas till det samlade livsvärdet av en upphandling och att helheten blir hållbar. • Att offentliga myndigheters upphandling ska ses som en strategisk ledningsfråga, ett verktyg för att nå andra samhällsmål än de rent ekonomiska. BRED ARBETSGRUPP Upphandlingsdialog Dalarna drivs av en arbetsgrupp där deltagarna representerar organisationer, myndigheter och sakkunskap inom offentlig upphandling i Dalarna. En av medlemmarna är Anders Karlin, chef på UpphandlingsCenter i Ludvika som sedan 2013 är en gemensam upphandlingsorganisation för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika, Säter och Hedemora kommuner, med tillhörande bolag och förbund. Målet är affärsnytta och att undvika att samma arbete utförs på flera håll. Anders Karlin:

– Det finns inga siffror på hur stor del som

– Dialogen i upphandling ska stärkas. En tydlig

går till direktupphandlingar, men vi vet att 73

ambition med kommunernas upphandling ska

procent av alla upphandlingar som genomförs

vara att små och medelstora företag får

i Sverige är just direktupphandlingar. Det finns

möjlighet att delta som anbudsgivare.

med andra ord väldigt stora möjligheter att

Företagare som svarar på upphandlingar ska

stärka det lokala näringslivet genom att göra

känna sig väl till mods med hur uppdrag, be-

det enklare för dem att delta i direktupphand-

hov och kravspecifikationer beskrivs. n

lingar, säger Kerstin Angberg Morgården. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

OFFENTLIG IT

FGS:ERNAS BÖRJAN

• Att upprätthålla kontakter med arbetsgrupper/projekt, referensgrupper och övriga intressenter, nationellt och internationellt • Att utgöra operativ beställare för arbetsgrupper/projekt • Att ansvara för utgivning och publicering av FGS

Starten för FGS sker den 1 mars 2001 när

• Att främja användningen av FGS

regeringen tillsatte Landshövdingen i

(information, rådgivning m.m.)

Norrbottens län, Kari Marklund som särskild utredare för vissa arkivfrågor,

Till stöd för FGS-funktionen finns det ett

detta utmynnade i ett betänkande ”Arkiv

förvaltningsråd som består av både

för alla – nu och i framtiden” (SOU

kommuner, landsting och myndigheter

2002:78). I detta betänkande föreslogs en

med riksarkivarien som ordförande. För-

forsknings- och utvecklingsenhet som aktivt skulle delta i utvecklingen av tek-

på Riksarkivet med att förvalta och mark-

niska lösningar för långsiktigt bevarande

nadsföra FGS i Sverige. Organisatoriskt är

av digital information. Detta leder till att

FGS-funktionen placerad på Riksarkivets

i juni 2004 startar projektet Långsiktigt

avdelning för Offentlig förvaltning (OFI),

Digitalt Bevarande (LDB) där ett av fokus-

enheten för UTredning och Utveckling

områdena var digitala överföringar till

(UTU). FGS-funktionen består av 3

Riksarkivet. Under detta projekt togs

resurser; en expert inom metadata-

de första stegen mot FGS även om inte

området som är funktions och process-

begreppet användes. 2013 startar

ansvarig för FGS-arbetet, en expert inom

Riksarkivet det treåriga projektet e-arkiv

metadataområdet och en administratör/

och e-diarium (eARD) på uppmaning

samordnare.

av e-delegationen. I eARD fick specifikationerna för utbytesformaten

FGS-funktionen har i huvudsak nedanstå-

namnet Förvaltningsgemensamma

ende uppgifter:

specifikationer (FGS) och användnings-

• Att samordna arbetet med förvaltning,

området utökades till att gälla överföring

revidering och utveckling av FGS

av information mellan alla typer av system.

• Att utgöra sekretariat för och föredra

FGS-funktionen startade sitt arbete 2014

ärenden i förvaltningsrådet

valtningsrådet huvudsakliga uppgift är att verka stödjande vid de beslut som fattas.

MEN VAD ÄR FGS? I korthet är en FGS är ett väldefinierat utbytesformat och dokument som beskriver användningen av utbytesformatet. Dokumenten som gäller FGS är ”Introduktion till förvaltningsgemensamma specifikationer” som dels ger en introduktion till FGS och dels innehåller generell information som gäller samtliga FGS:er. Mer specifikt för varje FGS finns det ett dokument som heter ”FGS [informationstyp]” detta är ett tekniskt dokument som kan användas av tekniker för att dels se vilken information som finns i FGS:en, kardinaliteter och hur FGS:en kan byggas ut. Till FGS:en hör även ”FGS [informationstyp] Tillägg” och i detta dokument återfinns bland annat värdelistor och bilder. Tilläggsdokumentet uppdateras ganska frekvent men de förändringarna som görs kommer inte att påverka användare som redan implementerat eller håller på att implementera en FGS. ”FGS [informationstyp] Schema/Regler” är utbytesformatets egen regeluppsättning som ofta beskrivs via ett XML-schema. ”Att utveckla, förvalta och införa FGS:er” innehåller de övergripande förvaltningsreglerna för FGS.

De förvaltningsgemensamma specifikationernas (FGS) dokument översikt.

OFFENTLIG IT

FGS:ernas användningsområden.

VEM ANVÄNDER FGS? Nästa fråga är vem är FGS:erna till för? En FGS kan användas av alla. FGS:erna är framtagna för att kunna användas av statliga myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer. För att alla intressenter ska kunna använda en FGS så används principen minsta gemensamma nämnare och det innebär att en FGS är uppbyggd med information som alla intressenter har behov av och ingenting mer. Detta medför att det kommer att saknas information som är specifik för varje intressent och att det måste finnas flexibilitet i FGS:erna som tillåter att man lägger till information

mationen som ska flyttas och strukturerar den enligt den informationsspecifika FGS:en och sedan importerar den till det nya verksamhetssystemet. Vid informationsutbyte mellan olika organisationer där man använder en FGS för att strukturera informationen som ska överföras så att mottagande organisation kan ta emot den och föra in den i sitt system. En FGS kan användas för att publicera information om öppna data till organisationer som har intresse av dessa. Man använder då ett välkänt och beskrivet format för att leverera informationen. Det finns möjligheter att använda en FGS för att förse

som vissa organisationer och sektorer har behov av.

informationsmottagare som Mina meddelanden” med

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR FGS

Det finns FGS:er för att skapa överföringspaket till e-arkiv

Vad kan då en FGS användas till? Ja, det korta svaret

information. lösningar eller mellan olika e-arkiv lösningar.

är för att utbyta information mellan system.

Information som är frekvent efterfrågat och utlämnas från

Ett utförligare svar är:

för att strukturera informationen på ett känt sätt. n

exempelvis myndigheter till privatpersoner, använder FGS

Byte av verksamhetssystem där man exporterar infor-

Riksarkivet

FAKTA Vad FörvaltningsGemensamma Specifikationer (FGS) är fastslås av IT-standardiseringsutredningen (SOU 2007:47) redan 2007. Några viktiga punkter som tas upp är: Ska så långt det är möjligt referera till andra självständiga och frivilliga standarder. Kan innebära särskilda anpassningar av existerande standarder för att passa den svenska förvaltningens behov. Begreppet specifikation används i formella standardiseringssammanhang som beteckning på ett dokument som innehåller standardliknande information utan att vara en beslutad standard. De förvaltningsgemensamma specifikationerna är i grunden frivilliga men de kan ges styrande eller bindande status genom hänvisning från andra dokument, t.ex. upphandlingsunderlag, vägledningar eller föreskrifter.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

OFFENTLIG IT LEDARSKAP

Nytt ramavtal för offentlig förvaltning

DATACENTER I HELA SVERIGE Text Bo Höglander

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har tecknat ramavtal för datacenter runt om i Sverige. Avtalet undertecknades den 10 mars 2017 och sträcker sig över två år med möjlighet till förlängning på ytterligare två år. Sex leverantörer finns med på listan och

Ett av företagen, Network Services, uppger

avtalet är indelat regionalt i områdena

att de är stolta och glada över att återigen

Norra Sverige, Östra Sverige, Södra

blivit utvalda som leverantör av Statens

Sverige samt Rikstäckande. Avrop görs

inköpscentral gällande ramavtalen för

med förnyad konkurrensutsättning bland

datacenter. Fredrik Svensson, VD, säger att

följande leverantörer: Atea Sverige AB,

ambitionen och förhoppning är att företaget

Cygate AB, Infrontit Partner AB, Network

ska kunna tillgodose svenska myndigheters,

Services Norden AB, Proact IT Sweden

kommuners och landstings behov inom

AB, samt Tele2 Business AB.

området datacenter.

Ramavtalen omfattar hårdvara, program-

Network Services grundades 2004 och har

vara, molntjänst och kundunik tjänstele-

idag över 115 anställda med kontor i Stock-

verans med tillhörande konsulttjänster för

holm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn.

datacenter. Typiska produktområden är:

I dagsläget har bolaget avtal med ett 50-tal

servrar, Storage Area Network, Network

kommuner.

Attached Storage, lagringssystem, säker-

hetskopiering, hypervisor, avbrottsfri kraft,

Hela den offentliga förvaltningen

nätverksväxel, router, trådlösa nätverk,

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

lastbalanserare, modem, brandvägg, Vir-

har uppdraget att ingå ramavtal om varor och

tual Private Network, intrångsdetektering,

tjänster som är avsedda för andra statliga

övervakning, test- och felsökning, kablage,

myndigheter. Inom IT och telekom gäller upp-

rack, samt andra till datacenter tillhörande

draget hela den offentliga förvaltningen, det

produkter.

vill säga även kommuner och landsting.

Även konsulttjänster

Enligt förordningen om statlig inköps-

Konsulttjänster som omfattas är installa-

samordning ska ramavtal finnas för varor och

tion, konfiguration, migrering, projektled-

tjänster som myndigheterna upphandlar ofta,

ning, systemadministration, systemutveck-

i stor omfattning eller som uppgår till stora

ling, test samt utbildning.

värden. n

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Detta är Jurek Rekrytering & Bemanning AB Jurek Rekrytering & Bemanning AB är ett av Sveriges ledande rekrytering och bemanningsföretag. Vi är dessutom specialiserade på rekryteringar till den offentliga sektorn inom områdena Juridik, Ekonomi, Marknad, HR och Management. Med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall är vi över 250 anställda som jobbar dedikerat för att hitta just er Perfect Match. Dagens arbetsmarknad rör sig allt snabbare och kandidatbristen har blivit en stor del av vardagen för många myndigheter, kommuner och offentligt ägda bolag. Det krävs ett starkt engagemang och ett proaktivt arbete för att anpassa sig efter rådande trender och hitta rätt kandidater. Här kommer Jurek in – vi är er förlängda arm när det kommer till Employer Branding och vi har alltid ett uppdaterat nätverk av kandidater samt Sveriges största utbud av kanaler där vi når ut med er kravprofil.

Kontakt: Eva Meyer Direkt: +46 8 525 018 14 Mobil: + 46 70 142 31 56 Email: eva.meyer@jurek.se

Under de senaste två åren har Jurek bidragit med över 300 rekryteringar och mer än 200 olika konsultuppdrag inom den offentliga sektorn och 2017 väntas denna siffra öka betydligt. Sedan starten har Jurek expanderat med flera specialområden: Jurek Executive Search för chefs- och specialistrekryteringar samt Jurek Student som inriktar sig på uthyrning av studenter för analyser, marknadsundersökningar och andra kortare uppdrag. Vi har även jobbat fokuserat mot den offentliga sektorn där vi hjälpt myndigheter och kommuner att hitta rätt talang. Tack vare våra fantastiska medarbetare har Jurek fortsätt växa i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 2014, 2015 och 2016. Vi har haft samma inställning sedan Jurek grundades 2006 och vi kommer ha samma inställning om 10 år på resan mot The Perfect Match!

Maria von Sterneck Direkt: +46 8 525 018 35 Mobil: +46 73 70 771 70 Email: maria.vonsterneck@jurek.se

Stefan Calrell

”Vi som grossist speglar efterfrågan, det regionala och det svenska är viktigt för alla våra kunder, inte bara för våra offentliga kunder.”

Martin & Servera;

Så vill vi utveckla svensk livsmedelsupphandling! Text Gunnar Lyckhage

I fjol väckte det stor uppmärksamhet då ”Securitas löfte inför den offentliga affären” släpptes. Precis som det tidigare varit i livsmedelsupphandlingar så låg ansökningarna om överprövning på runt 50 procent. Denna utveckling ville Securitas ändra på genom att utveckla dialogen med den offentliga sektorn och genom ett seriöst, hållbart och genomtänkt sätt att göra affärer. Och i precis samma anda resonerar Stefan Calrell, Martin & Serveras försäljningschef mot offentliga kunder. Vi träffas en vacker vårdag för att låta Stefan utveckla resonemanget närmare. – Vi ser ju redan i dag att antalet överprövningar har minskat drastiskt i livsmedelsupphandling och att det börjar dyka upp allt fler exempel på hur man kan arbeta med gemensamma mål. Hur ser du på utvecklingen framåt? – För det första vill jag säga att det krävs att hela branschen är med i förändringsarbetet. Här vill jag gärna lyfta Kost & Närings branschöverenskommelse, där hoppas jag mycket på en fortsättning och att man använder sig av den i fler upphandlingar, då den har en så positiv påverkan för både köpare och säljare. Du och jag har ju diskuterat två viktiga områden, det ena handlar om samverkan och att nå gemensamma mål, det andra om att öka möjligheterna för små lokala producenter att komma med i offentliga anbud. Och här tror jag att vi bara har sett början på en positiv utveckling, när vi jobbar tillsammans med våra köpare finns det plötsligt massor av nya möjligheter till utveckling och nyskapande.

– De ofta mycket höga mål som man vill nå i offentlig upphandling kommer ju från flera håll, från politiker, från upphandlare, från kostchefer och kostpersonal och ofta även från medborgarna. Samtidigt är livsmedelsupphandlingar väldigt komplexa och ofta ganska rigida i utformningen. Vill man nå sina mål så finns det en helt nödvändig väg och det är att inkludera anbudsgivarna i tidig dialog. –Den ena grundläggande delen i upphandling är naturligvis en konsekvent uppföljning, en helt nödvändig del för att få seriösa leverantörer och då är det viktigt att man är överens om hur den görs och även att det får konsekvenser om man inte följer avtalet. Men uppföljning är bara en del i ett avtal, den andra delen är att prata möjligheter och framtid, både i form av tidig dialog inför ett kommande avtal men även under ett löpande avtal och det är viktigt att avsätta tid till detta. Det handlar om att skapa ett sätt att arbeta gemensamt, en samverkan som bägge parter vinner på. Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING | i praktiken – Ett gott exempel är Halmstad kommun, där Martin & Servera och kommunen i ett gemensamt initiativ arbetar för att minska matsvinnet. Detta genom att utmana varandra i att tänka annorlunda, arbeta annorlunda, inte blint stirra på avtalsklausuler, låta Miljö & hälsa delta, låta verksamheterna delta. Här har vi använt en stor portion sunt förnuft och lyckats bidra till ett annorlunda upplägg som förutom effekten av minskat matsvinn bidragit till att föra in dialogen naturligt mellan parter. Detta kommer att presenteras på ett seminarium i Halmstad den 11 maj, och har väckt väldigt stort intresse. Mer än hundra personer har anmält sig hittills. – Hur får man i in fler små lokala leverantörer i offentliga anbud? – Vi som grossist speglar efterfrågan, det regionala och det svenska är viktigt för alla våra kunder, inte bara för våra offentliga kunder. Vi ser gärna till att få in de små och medelstora producenterna på offentliga anbud och stödjer och hjälper till med detta redan idag. Flera av dessa har inte möjlighet eller vilja idag att komma in om vi inte stödjer dem. Ibland kan en distributionscentral hjälpa till givetvis men det vi sett resultat på är endast ett blygsamt antal i förhållande till vad grossister ofta kan erbjuda. Här följer några viktiga saker att tänka på för upphandlare. – Fyra år – det är svårt för mindre företag att våga lämna offert på så kort tid om det krävs investeringar. – Hitta möjligheter i FFU att rikta efterfrågan så att den gynnar mindre producenter och kanske utvalda köpare inom kommun (beroende på tillgång). – FFU är komplexa – inte ens stora leverantörer klarar alltid av att tolka dem.

Arbetar du med rätt precision?

– Låg prisbild i förhållande till antal leveranserer och volym per kund. – Begränsade volymer – vad gäller om det inte finns tillgång, exempelvis vite? – Kvalitétssäkring – är alltid liten procent ”säker” bra? Krav måste ställas. Grossisten säkrar alltid med Hållbarhetsavdelningen. – M&S tar fram alternativ för kommuner – vi kan vara logistikpartner – vi kan ta hela ansvaret – vi kan se om leverantör ingår i ordinarie sortiment/fler köpare – Grossisten kan leverera regionala producenters produkter. Kahls kaffe för Göteborgs stad, EMÅ mejeri för Västervik, Jönssons potatis för Härjedalens kommun är några sådana exempel som fungerar. – Att de varor vi levererar är kvalitetssäkrade, håller rätt temperatur och att vi kan erbjuda våra kunder ett stort urval av hållbara produkter är andra viktiga prioriteringar för oss, säger Stefan Calrell. På Martin & Servera är avdelningen ”Hållbar utveckling och kvalitet” delaktig i arbetet med alla våra leverantörer och produkter. På många olika sätt arbetar vi för god djuromsorg, för att stödja det svenska jordbruket och för att tydliggöra mervärdena med svenska råvaror. Det har vi till och med skrivit in i ett långsiktigt samarbetsavtal med LRF. – Avslutningsvis vill jag lyfta att det lönar sig att arbeta med kloka upphandlingar och kloka modeller. Det kan handla om säsongsprodukter, lokala produkter, matsvinn, maten som pedagogiskt hjälpmedel etc. Låt oss börja med tidig dialog och med ett blankt papper! Stefan ger ett antal exempel på kloka modeller och Offentliga Affärer har pratat med några av dem han nämner, se separat artikel. n

SWEPOS® Nätverks- RTK-tjänst – navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggranhet. Läs mer om SWEPOS och våra tjänster på www.swepos.se ● TELEFON 026-63 37 53

UPPHANDLING | i praktiken LEDARSKAP

Kloka och genomtänkta livsmedelsupphandlingar Text Gunnar Lyckhage

Att upphandla livsmedel på ett klokt sätt, att använda modeller som är genomtänkta och fungerar för den egna verksamheten blir allt viktigare. Här följer några exempel från platser runtom i landet.

laus Dudenhöfer är kostchef i Härjedalens kommun och har tillsammans med upphandlingschefen och Martin & Servera skapat projektet Bygdens Mat, som innebär att den lokala odlaren Pärra Jönssons potatis kan levereras av Martin & Servera mot en hanteringsavgift och att Pärra nu fått möjligheter att expandera (utan att behöva veta så mycket om upphandling, men desto mer om potatis), samtidigt som matgästerna är glada att få äta just Pärras potatis. Att det blev genomförbart beror på att kommunen adderade spårbarheten i avtalet, och att alla avtal har utrymme för förändringar så länge de inte är väsentliga. Även ren, röding och sik kan bli aktuella, berättar Klaus. I Kramfors kommun är Karin Lidén kostchef och hon var tidigare länge ordförande i Kost & Näring. – Jag kände att det måste gå att utvärdera på annat än pris och kvalitet per position och diskuterade detta med vår upphandlare, Anita Åberg. Vi kom fram till att vi skulle inkludera grossistens generella arbete med hållbarhet, jämställdhet och utvecklingsarbete och poängsatte tre nivåer där godkänt sattes som 0 kronor, bra som 3 miljoner kronor och utmärkt som 7 miljoner kronor, i en upphandling på 40 miljoner kronor (tillsammans med Sollefteå och Ånge). Denna utvärderingsmodell innebar att Martin & Servera vann avtalet, som startar 2/5 2017. Upphandlingen överprövades men resultatet stod fast då vi kunde motivera modellen på ett bra sätt i förvaltningsrätten. – Vi känner att detta är ett utmärkt sätt att uppmuntra grossister till att göra ett bra jobb, helt enkelt, menar Karin. Och tidig dialog tror jag väldigt mycket på, både med stora och små leverantörer. Men vi ser att bönderna inte har tid och förmåga att lämna anbud, så jag hoppas vi kan hitta andra modeller. I Lund är Delia Ander upphandlingsjurist och i en gemensam upphandling för ett antal samverkande kommuner gjordes en utvärdering utifrån tre referenser, två externa och en intern referens. – Referenser har vi använt i många år, berättar Delia, men här var det lite speciellt. I tilldelningskriterierna har vi ”bedömt hela uppdraget”. Överprövning är vanlig men

här blev det ingen. Det kan bero på att vi har varit väldigt noggranna med dokumentation hela tiden, vi har skapat en struktur för uppföljning och parametrarna vi har bedömt bygger på ska-kraven i avtalet. Angående tilldelningskriterier skrev man i förfrågningsunderlaget: ”Det anbud kommer att antas som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med användande av nedanstående kriterier och angiven utvärderingsmetod (utvärderingen sker enligt mervärdesmetoden).” De frågor som ställdes var följande: Hur har leverantören genomfört sitt åtagande avseende: 1. Beställning/hemsida / e-handel Bedömningen av denna punkt omfattar tillgänglighet, korrekta avtalade priser, korrekta avtalade produkter 2. Leveranser Bedömningen av denna punkt omfattar hantering av förseningar, hantering av upphandlade artiklar, leveranssäkerhet av lagd order 3. Emballage/packning/skadat gods Bedömningen av denna punkt omfattar felpackade vagnar, bruten kylkedja, skadat emballage, felleverans i form av pall 4. Returgods Bedömningen av denna punkt omfattar leverantörens hantering vid återtagande av gods, dryckesbackar, återtagande av returemballage 5. Kvalité Bedömningen av denna punkt omfattar leverantörens uppfyllande krav i förfrågningsunderlaget vad gäller specifika krav på såväl produktnivå som övriga krav. Bedömningen av den interna referensen gjordes av de åtta kostcheferna i Kostrådet och byggde på följande: Mötesanteckningar från tidigare år med dokumentation kring samarbetet med leverantören gås igenom. Dokumentation i form av avtalsuppföljningsprotokoll, internrapport avseende avvikelser gås igenom. Dessa delgavs och godkändes av leverantör efter varje tillfälle. Vitesföreläggande för icke-godkänt uppdrag i enlighet med alla 5 punkter har utfärdats och betalats ut av berörd leverantör varje månad sedan november 2015 (för Lunds kommun m fl). Bedömningsskalan gick i fyra steg, Icke godkänd, påslag 3.100.000 Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Delia Ander

LEDARSKAP

kr, Godkänd 0 kr, Väl godkänd, prisavdrag 1.550 000 kr och Mycket väl godkänd, prisavdrag 3.100.000 kr. Maximalt mervärde var (-) 46.500.000 , d.v.s. 3 referenser x 5 frågor x 3.100.000 kr. Hela upphandlingen handlade om 110 miljoner kr per år. Bedömningen av referenser hade ett avgörande betydelse i utfallet och vid tilldelningen av kontrakt. Avslutningsvis berättar Delia att man nu har låtit utveckla en applikation, med samma kriterier som användes i bedömningen, detta för att underlätta och spara tid åt all kostpersonal som arbetar med att registrera avvikelser. Vårt önskemål är vi ska byta fokus framöver ifrån avvikelser och avtalsbestämmelser till en ömsesidig utveckling av livsmedelsuppdraget. Göteborgs stad har nyligen uppmärksammats på ett positivt sätt genom att tilldelas Kost & Närings Granatäpple I motiveringen står det bland annat. ”För att ha insett måltidskompetensens avgörande betydelse för matglädje, välbefinnande och folkhälsa. Genom nära samverkan och utbyte – från stadsdelsnivå hela vägen till kommun och inte minst region – är ni ett sant måltidsföredöme. Bland Sveriges storstadskommuner lyser Göteborgs Stads stjärna i särklass klarast på måltidshimlen.” – Göteborgs Stad har under lång tid satsat både systematiskt och strategiskt när det gäller måltidsverksamheten, med en organisation och strukturer som ger goda förutsättningar för samverkan och kunskapsutbyte. säger Marianne BackrudHagberg, Kost & Närings ordförande. Vi har talat med Ann Sagvall på Inköp och upphandling i Göteborgs stad, som tillsammans med Anita Olofsson Enquist har det övergripande ansvaret för livsmedelsupphandling och uppföljning. Ann berättar att Göteborg i stort sett inte upphandlar måltidstjänster utan verksamheterna drivs i egen regi. För att det skall fungera i en stor stad, med många stadsdelsförvaltningar har man skapat ”Måltid Göteborg” för gemensam samsyn och utbildning av personal. Här finns också en strategigrupp, där Ann, Anita och tre av måltidscheferna ingår och där man lägger fast strategin för kommande upphandlingar och samlar in synpunkter kring vart man är på väg. Vi har också väldigt engagerade politiker och en bra dialog i vår nämnd. Förutom Göteborgs stad ingår ett tiotal kranskommuner i ett avtalssamarbete och deras önskemål vägs också in i upphandlingarna. Vi samarbetar med våra grossister under hela avtalsperioden, för att se hur långt vi kommit i våra målsättningar Det är skönt att antalet överprövningar minskar och att klimatet inte är så polariserat längre tycker Ann, även om hon tillägger att hon själv inte har varit så berörd av detta. Men fokus har ändå flyttats från ifrågasättande till att samarbeta. – Martin & Servera är aktiva i att få med små leverantörer och har en särskilt anställd för detta ändamål. Och de kan även hjälpa till med distribution av sådana produkter som de inte själva har avtal på, avslutar Ann. n

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

LÅT TYSTNADEN TALA MITSUBISHI OUTLANDER PLUG-IN HYBRID –NU MED PRIORITERAD ELDRIFT Ta dig till tystnaden, i tystnad. Outlander Plug-in Hybrid är inte bara utrustad med förfinade säkerhetssystem, ett nytt mediasystem och förbättrad fyrhjulsdrift, den har också begåvats med EV Priority Mode. Ett system som låter dig välja prioriterad eldrift med bara en knapptryckning. Så välkommen att uppleva en laddhybrid som låter dig upptäcka både vidderna och tystnaden, upplev Mitsubishi Outlander Plug-in Hybrid.

• RYMLIG SUV • SNABBLADDNING 25 MIN •NYTT KÖRLÄGE PÅ EL • FÖRBÄTTRAD FYRHJULSDRIFT

PRIS FRÅN 399 900 KR, FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 1 188 KR/MÅN Viktad förbrukning 1,7 l/100 km och 134 Wh/km, CO 2 41 g/km. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Förmånsvärde 2017 netto per månad vid 50 % marginalskatt. Bilen på bild är extrautrustad.

RENATA CHLUMSKA, ÄVENTYRARE

DEBATT DEBATT Hanna Lekås

Eva-Maj Mühlenbock

Lukas Granlund

Åberopande av annans kapacitet, underleverantörer och gemensamma anbud

– konkurrensrättsliga problem Text Eva-Maj Mühlenbock, Hanna Lekås och Lukas Granlund, Lindahl

Inom upphandlingsrätten finns en i princip

ibland kan ifrågasättas av konkurrens-

Teliasonera ville bli underleverantör till

obegränsad rätt för en leverantör att

rättsliga skäl.

GothNet om GothNet vann.

åberopa ett annat företags kapacitet för

Den konkurrensrättsliga frågeställningen är

Domstolen framhöll att utbyte av informa-

att kvalificera sig i en upphandling eller

viktig för såväl leverantörer som upphand-

tion mellan konkurrenter kan strida mot

åberopa underleverantörer för att utföra

lande myndigheter att beakta. Konkurrens-

konkurrenslagen när detta utbyte mildrar

kontraktet. Det är även möjligt att lämna

verkets tillsynsarbete har synliggjort att de

eller undanröjer graden av osäkerhet om

gemensamt anbud tillsammans med andra

flesta s.k. kartellöverenskommelser som

den relevanta marknadens funktion och

aktörer. Den upphandlande myndigheten

utreds som en överträdelse enligt

följaktligen begränsar konkurrensen mellan

har endast i vissa fall möjligheter att begära

konkurrenslagen är just anbuds-

företagen. Vidare framhöll domstolen att ett

att uppgifter som är avgörande för anskaff-

samarbeten vid offentliga upphandlingar.

informationsutbyte mellan konkurrenter ska

ningen görs av anbudsgivaren själv.

På senare år har Konkurrensverket utrett

anses ha ett konkurrensbegränsande syfte

Bakgrunden till att det upphandlingsrätts-

flertalet anbudssamarbeten under

om det är ägnat att undanröja osäkerhet

ligt finns mycket begränsade möjligheter

offentliga upphandlingar. Vi vill här särskilt

om hur de berörda företagen har för

för en upphandlande myndighet att hindra

lyfta fram två ärenden som har blivit

avsikt att agera. Vid en bedömning om ett

att leverantörer samarbetar på olika sätt

föremål för domstolsprövning.

informationsutbyte är konkurrensskadligt

är att sådana begränsningar ofta skulle få

beaktas om utbytet avser färska uppgifter

till följd att vissa leverantörer missgynnas,

GothNet-målet

och särskilt att stora företag gynnas. I den

I det ena ärendet har Konkurrensverket

stora majoriteten av upphandlingar som

stämt in TeliaSonera och Göteborgs Energi

Domstolen konstaterade härefter att

genomförs kan med andra ord en anbuds-

(GothNet) där dom i Patent- och mark-

genom att TeliaSonera informerat GothNet

givare efter analys av upphandlingsdoku-

nadsdomstolen meddelades 21 december

om sina avsikter undanröjde TeliaSonera

menten synes tämligen fritt organisera sig

2016 (mål nr PMT 17299-14). Bakgrunden

GothNets osäkerhet om hur TeliaSonera

tillsammans med andra leverantörer – även

var att TeliaSonera, inför en upphandling

hade för avsikt att agera i upphandlingen.

konkurrenter – för att lämna anbud. Vad

i Göteborgs Stad avseende fasta data-

Domstolen framhöll även följande:

bestämmelserna i det upphandlingsrätts-

kommunikationstjänster, informerade sin

”Typiskt sett tjänar konkurrenter på att

liga regelverket emellertid inte behandlar är

konkurrent Gothnet att anbud inte skulle

agera på aktuellt sätt, alltså att det ena

att sådana samarbeten vid upphandlingar

lämnas i upphandlingen, men att

företaget informerar det andra om sin

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

som är exakta och av känslig natur.

g 31

DEBATT

avsikt att inte delta i en upphandling,

Aleris/Capio-domen ger vid handen är att

samtidigt som förhandlingar om ett under-

anbudssamarbeten ofta kan ha en effekt

leverantörsavtal inleds företagen emellan.

på konkurrensen på så sätt att det mildrar

Det företag som får information om att

eller undanröjer graden av osäkerhet om

en konkurrent inte avser att lägga anbud

den relevanta marknadens funktion och

kan nämligen räkna med lägre konkurrens

följaktligen begränsar konkurrensen mellan

och får därmed ett minskat incitament att

företagen. Vad Aleris/Capio-domen ger vid

lämna ett konkurrenskraftigt bud.”

handen är emellertid att denna

Patent- och marknadsdomstolen kom bl.a. med denna motivering fram till att det aktuella samarbetet var en konkurrensöverträdelse. Patent- och marknadsdomstolens dom har överklagats och handläggs för närvarande av Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD).

Aleris/Capio-målet I det andra ärendet hade Konkurrensverket stämt in tre leverantörer som före en anbudsinlämning i en upphandling av klinisk fysiologi kommit överens att parterna – oavsett vem som vann – skulle dela på de upphandlade uppdragen. I upphandlingen agerade de tre leverantörerna således underleverantörer åt varandra – något som upphandlingsdokumenten inte hindrade. Avgörande för bedömningen om det var en konkurrensöverträdelse att respektive leverantör hade anlitat varandra som underleverantörer var, enligt Patent- och marknadsdomstolen, bl.a. om leverantören inte själv hade kapacitet att utföra uppdraget. Domstolen konstaterade även att ingen av leverantörerna hade visat att de inte hade kapacitet att utföra uppdraget på egen hand. Patent- och marknadsdomstolen konstaterade därför att överenskommelsen innebar en konkurrensöverträdelse. Efter att Patent- och marknadsdomstolens dom överklagats till PMÖD, har PMÖD

emellertid meddelat dom den 28 april 2017 (mål nr PMT 7497-16). PMÖD finner, i motsats till Patent- och marknadsdomstolen, att det inte var någon s.k. syftesöverträdelse av konkurrenslagen att dela upp marknaden på så sätt som gjorts genom de aktuella underleverantörsavtalen. PMÖD framhöll bl.a. att ett bevarande av flera möjliga säljare mellan upphandlingstillfällen i någon mån kan vara främjande för konkurrensen, eftersom företag som slås ut från marknaden inte med någon säkerhet kommer att delta i kommande upphandlingar. Det kan för övrigt förhålla sig så att vissa former av samverkan vid anbudstävlingar kan vara både nyttiga och till köparens fördel. PMÖD framhöll även att underleverantörsavtalen inte hade minskat osäkerheten om de tre leverantörernas uppträdande på marknaden. Förhållandet hade varit annorlunda om avtalen inneburit begränsningar för företagen i anbudsgivningen. Då hade förfarandet haft karaktären av en marknadsdelnings-

ett samarbete som innebär begränsningar i själva anbudsgivningen. Det är även viktigt att överväga om de företag som samarbetar har egen kapacitet att lämna anbud i en upphandling. Att PMÖD i Aleris/Capiodomen kom fram till att samarbetet just i det fallet inte påverkade konkurrensen i sådan utsträckning att det var en konkurrensöverträdelse handlade i huvudsak om att samarbetet inte påverkat själva anbudsgivningen – dvs. om och hur en viss konkurrent avser lämna anbud. Det finns således all anledning att noga fundera på vilken information som lämnas mellan två samarbetande företag och vilken typ av samarbete det avser i en upphandling. Genom den nya upphandlingsrättsliga lagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet har lagstiftaren tydliggjort möjligheten för en upphandlande myndighet att utesluta anbudsgivare där det finns tillräckligt sannolika indikationer på att anbudsgivaren har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen.

kartell där antalet konkurrenter begrän-

Mot bakgrund av den senaste tidens

sades med konsekvens att priset höjts

meddelade domar, och det faktum att

och kvaliteten försämrats.

Konkurrensverkets tillsynsarbete ger vid

Eftersom PMÖD kom fram till att de

handen att otillåtna samarbeten i samband

aktuella underleverantörsavtalen inte var

med anbudsgivning i offentliga upphand-

en syftesöverträdelse, så prövades aldrig

lingar är klart mest vanligt förekommande,

vilken betydelse det hade att leveran-

finns anledning för leverantörer att nog-

törerna hade egen kapacitet att utföra

grant överväga vilka samarbeten som

uppdraget.

vidtas inför anbudsinlämning – och för

Finns anledning att överväga samarbete Vad både GothNet-domen och

effekt enklare kan uppkomma om det är

myndigheter att kontrollera samarbetena vid utvärdering av anbud. Ett sätt att göra en första kontroll kan vara att använda Konkurrensverkets vägledning. n

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

ENABLING EVERYDAY COMMUNICATION

Våga släpp tekniken! Vill du fokusera mer på dialogen med din verksamhet och samtidigt ha en stabil och bekymmersfri drift av ditt nätverk? Vi är stolt leverantör av Kammarkollegiets Datacenteravtal, kontakta oss när det gäller Nätverk och IT-säkerhet på info@networkservices.se

www.networkservices.se www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

N.Able AllSTOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

UPPHANDLING | i praktiken OFFENTLIG IT

OFFENTLIGA AFF PÅ SOI:S ÅRSDAG Text Bo Höglander

Gävle bjöd på hagel, snö och kyla när Sveriges Offentliga Inköpare samlades till årsdagar 24-26 april. SOI kontrade med ett brett och intressant programutbud. Och Gevalia i kopparna, även om besöket inte var oväntat… OFFENTLIGA AFFÄRER var på plats med

sektorn samt om framväxten av idéburna of-

monter och flera representanter.

fentliga partnerskap (IOP). Sådana partnerskap kan utgöra ett alternativ till traditionell LOU-upp-

Ann-Heléne Klasson

Seminarier och föredrag i plenum spände över

handling, menar Lars Bryntesson. Han avslöjade

ett brett register. Redan på måndagen fick Gävle

att regeringen jobbar med att se över frågan och

kommun presentera sig och hälsa alla välkomna.

dessutom har Sveriges kommuner och lands-

Dessförinnan lockade arrangören med Paul

ting (SKL) nyligen kommit med ett klarläggande.

Ronge, tidigare Expressenreporter och numera

SKL har antagit ett nytt internt styrdokument

mediatränare och krishanterare.

(positionspapper) om hur man ser på samverkan med det civila samhällets organisationer för att

Från Scuritas berättade Jon Radefalk om företa-

nå en hållbar utveckling på lokal och kommunal

gets löfte inför den offentliga affären – i syfte att

nivå i hela landet.

komma till rätta med skenande överprövningar. Detta nämns även i Gunnar Lyckhages artiklar i

Meteorolog klimatvarnar

detta nummer.

Tisdagen avslutades i kongresslokalen med att den tidigare meteorologen, numera klimat-

Emma Breheim omvald

debattören och anställde vid Länsförsäkringar,

Tisdagen startade med de offentliga inköparnas

Pär Holmgren, visade tankeväckande siffror

eget årsmöte och där omvaldes Emma Breheim,

och statistik om den förhöjda växthuseffekten.

inköpschef i Luleå kommun, till ordförande. Litet

Hoppingivande tecken finns dock och offentliga

senare vidtog parallella seminarier som delta-

instanser kan med sina inköp bidra till att styra

garna bokat i förväg. Här förtjänar den tidigare

utvecklingen i en annan riktning.

profilen i OFFENTLIGA AFFÄRER Ziyene Melki, upphandlare i Malmö stad, att nämnas. Hon ta-

Därefter vidtog mingel och transport till

lade över ämnet ”Måste man vara ett geni för att

Gasklockorna för middag, underhållning och

kunna häva ett avtal?” Ziyene besökte givetvis

utdelning av utmärkelsen Årets inköpare. Det

även OFFENTLIGA AFFÄRERS monter.

blev Ann-Heléne Klasson från Halmstads Fastighets AB fick i år motta utmärkelsen.

Lars Bryntesson, departementsråd vid Finans-

departementet pratade medryckande om hur

– Jag är glad men väldigt förvånad, sa Ann-

offentlig sektor kan samverka med den idéburna

Heléne till OFFENTLIGA AFFÄRER efteråt och

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

UPPHANDLING UPPHANDLING| |i ipraktiken praktiken

FÄRER GAR

sommar eller på Sveriges största event i ämnet, Upphandlingsdagarna, i januari 2018?

Jönköping nästa år Sista programpunkt före tack och avslutning stod Johanna Berlin, RISE (Research Institutes of Sweden) för. Hon visade hur arbetet med en livscykelanalys kan gå till.

tillade att hon ser utmärkelsen som en

Något hon anser bör göras i högre ut-

stimulans till att jobba vidare.

sträckning än i dag i offentlig upphandling.

Ur motiveringen: ”Med fokus på socialt

Mot slutet äntrade Emma Breheim scenen

ansvar, funktion och kvalité har Ann-

tillsammans med Egil Nylén, bördig från

Heléne Klasson med en positiv, ödmjuk

Gävle, nu upphandlingschef i Umeå

inställning både utmanat och utvecklat

kommun. Han har hållit ihop en stor del av

Halmstads Fastighets AB:s upphandlings-

förberedelserna för dagarna. De tackade

arbete.” Årets inköpare har delats ut

alla som jobbat med årets SOI-dagar, inte

sedan 1995 och ger vinnaren ett

minst moderatorn Gabriella Ahlström.

Ardalan Shekarabi

stipendium på 10 000 kr. Allra sist avslöjades att nästa års SOI-

Civilministern på plats

dagar hålls i Jönköping den 16-18 april

Onsdagen startade även den med paral-

2018. n

lella seminarier, följd av en av dagarnas höjdpunkter. Ardalan Shekarabi, civil-

Lars Bryntesson

minister, redogjorde för implementeringen av regeringens nationella upphandlingsstrategi och det pågående och kommande lagstiftningsarbetet. Upphandlingsmyndigheten får en nyckelroll när alla myndigheter ska börja tillämpa strategin och de många kraven. På annan plats i denna utgåva refereras Ardalan Shekarabis tal. Efterföljande parallella seminarier bjöd bland annat erfarenheter från hur Helsingborgs stad styrt upp sin direktupphandling. Genom en omfattande delegering ut i verksamheterna med vägledare och utbildare hoppas man få ordning på torpet. Gränsbelopp är satta och ansvaret fördelat. Johan Svensson, Helsingborgs stad, fick frågor om detta och kan nog räkna med att få föreläsa fler gånger i ämnet, varför inte i OFFENTLIGA AFFÄRERS seminarietält i Almedalen i

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

UPPHANDLING | i praktiken

SHEKARABI LOVAR FÖRENKLA REGLER

Ardalan Shekarabi

Text Bo Höglander

Civilminister Ardalan Shekarabi lovade att reglerna för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden ska förenklas betydligt. Det förklarade han på SOI:s årsdagar i Gävle 24-26 april. Just nu utarbetas direktiven till en utredning vars syfte blir att se över vilka förenklingar som kan göras i LOU gällande sådana upphandlingar som ligger under det så kallade tröskelvärdet, fastställt av EU. Knappt har bläcket hunnit torka på den proposition som blev ”det största enskilda lagstiftningsarbetet i modern tid”, enligt Ardalan Shekarabi, förrän det är dags igen. Vill minska bördan – Lagstiftningsarbetet fortsätter, förklarade civilministern från scenen på Konserthuset i Gävle. För upphandling under tröskelvärdena

”För upphandling under tröskelvärdena vill regeringen se en så enkel lagstiftning som möjligt, vi vill förenkla och minska den administrativa bördan.”

vill regeringen se en så enkel lagstiftning som möjligt, vi vill förenkla och minska den adminis-

många överprövningarna i offentlig upphandling. Regeringen ser det

trativa bördan.

som problematiskt att antalet överprövningar åter ökar.

I ett panelsamtal efter ministerns tal fanns

– Vi kommer att behöva fortsätta utreda, vi behöver ha en lagstiftning

även SOI:s ordförande Emma Breheim på

som är mer effektiv, Sverige sticker ut jämfört med andra länder, slog

scenen. Hon vill att den nya lagstiftningen ska

ministern fast.

ta fasta på de grundläggande EU-principerna och mindre på detaljer.

Civilministern gjorde klart att reformeringen av den offentliga upphandlingen vilar på tre ben: den nya lagstiftningen, Upphandlings-

– Två tredjedelar av alla upphandlingar skulle

myndigheten och den nationella upphandlingsstrategin. Han lovade

kunna förenklas, menar Emma Breheim och

att myndigheten ska få de resurser som krävs för att fullgöra sina

Sveriges Offentliga Inköpare.

uppgifter, bland annat att implementera den nationella upphandlingsstrategin, där SOI haft visst inflytande, vilket ministern tackade för.

Antal överprövningar ska ner Ardalan Shekarabi nämnde även frågan om de

OFFENTLIGA AFFÄRER lär få anledning att återkomma i frågorna. n

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

KA UPPHANDLING K | i praktiken OS

40% EL

10% RESOR

35% ENTREPRENAD

10% KONTORSMATERIAL

5% LIVSMEDEL

INKÖPSANALYS PÅ RIKTIGT Med InExchange Inköpsanalys får ni helt nya insikter i era inköp och utgifter. Med rätt underlag ökar ni era besparingar, minimerar risker och tar kvalificerade beslut baserade på verklig fakta - allt via ett användarvänligt gränssnitt. Boka en kostnadsfri demo där vi visar vad tjänsten kan göra för just er! inexchange.se/bokademo Över 80% av Sveriges kommuner och landsting är idag en del av InExchange Network, Nordens största nätverk för affärskommunikation med allt från inköp, fakturahantering till business intelligence.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

www.inexchange.se

UPPHANDLING | i praktiken Om Shahyan Khan

Han är partner och rådgivare inom digital transformation på investmentbanken Pink Mango Capital Partners, världens första beteendevetenskapliga investment bank. Utöver detta är han tidigare ledamot och expertrådgivare till Regeringens Digitaliseringskommission under 2015-2016 och har bakgrund inom management, digitalisering och internationell politisk ekonomi från Stockholm Universitet och Harvard University. Föreläsare på Handelshögskolan och Stockholms Universitet, och har skrivit en av Sveriges första akademiska skrifter om digitalisering och dess effekter på ledarskap.

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG IT

Digitalisering ur ett makroperspektiv

Text Patrik Strömberg

Shahyan Khan, rådgivare inom digital transformation, är aktuell för eFörvaltningsdagarna i år där han kommer tala om Digitalisering ur ett makroperspektiv. Vi har fått en intervju med honom inför detta välbesökta evenemang. Vad ser du framemot mest inför eFörvaltningsdagarna? Att få träffa alla som är på plats och aktivt arbetar med att digitalisera vårt samhälle på olika sätt. Förra årets program såg riktigt spännande ut så det blir intressant att höra hur diskussionen kring årets tema Digital transformation 2.0 blir. Nu när vi alla förstår att vi går mot digitalisering, hur kommer vi då agera och samordna kring frågan? Om vi förutsätter att vårt samhälle i accelererad fart digitaliseras, vilka trender påverkar då oss, vilka utmaningar och hot kommer vi möta? Vad tänker du berätta om på eFörvaltningsdagarna? Jag ska försöka sätta den digitala transformationen i ett makroperspektiv. Vad innebär denna transformation för offentlig sektor? Vad händer med målgruppen? Det här handlar om så mycket mer än att fråga sig vilka sociala medier man ska befinna sig på. Här handlar det om hur den digitala och virtuella världen påverkar saker som virtuell integritet, data öppenhet och andra fundamentala frågor för samhället, organisationer och individer som påverkar offentlig sektor. Du förespråkar ett gemensamt sätt att tala om det digitala: kan du förklara lite kort vad skillnaden på digitisering, digitalisering och digital transformation är? Absolut: Digitisering innebär att föra över analog information till det digitala. Detta sker när du t.ex. skriver in saker på din smartphone, tablet eller dator. Det är denna informationsinsamling som möjliggör att vi kan digitalisera våra samhällen. Digitaliseringen är den möjliggörande processen som uppkommer tack vare digitiseringen: Big data managment, Algoritmer, Machine-learning, VR, AR, Blockkedje-lösningar som cryptovalutor, Robotik och 3D-printing är alla möjliggörande processer som vi använder för att optimera, effektivisera och utveckla samhället. Den Digitala Transformationen är därför när dessa processer blir starka nog för att påverka och till och med förändra samhällen, organisationer och individer. När detta sker så förändras, eller transformeras, vårt tidigare sätt att arbeta och vara till något nytt. Det är en högst psykologisk förändring, inte bara en teknologisk sådan. Digital transformation handlar därför om vad som händer med samhället och med oss på grund av digitaliseringen. Hur hanterar vi en omvärld som rör sig i vad som verkar, en allt snabbare takt? Hur når vi användarna som nu har förändrade beteendemönster jämfört med förr?

Flexibla, mer horisontella och motståndskraftiga organisationer med en tydlig kärna verkar hittills vara motpolen till detta tillsammans med nya ledarskapstekniker. Genom att förstå hur digitaliseringen påverkar samhället, så kan vi hitta lösningar för att både hantera och dra fördel av det. Men det är viktigt att veta varför man vill digitalisera sin verksamhet. Digitaliseringen är ju trots allt inget mål, utan ett medel. Hur påverkas den personliga integriteten av den digitala transformationen? Integritetspåverkan av det digitala brukar ske på tre nivåer oftast: professionell, personlig och privat. Man hittar enkelt ett exempel på dess påverkan genom att titta på hur unga utvecklar sitt sociala kapital via olika sociala medier. Där kan vi verkligen prata om acceleration av det personliga varumärket som t ex influencers. Det har kommit till en punkt där det sociala kapitalet online värderas högre än det fysiska nätverk många ungdomar har. Från ett mer makroperspektiv så aktiverar förhoppningsvis GDPR1 en stor förändringsresa gällande integritetsfrågor inom EU. Detta innebär tillsynsmyndigheter, dataskyddsombud etc. för att stärka den personliga integriteten, även om vi är långt ifrån mål gällande detta. I USA så är det en mer pressande fråga och kommer bli en mer prioriterad fråga även för oss ju mer dataintrång sker. Vem är ansvarig för den digitala transformationen på samhällsnivå? Frågan har ingen direkt ägare, därför kan man säga att alla bär ett ansvar. Digitaliseringen skapar ofta horisontella utmaningar och möjligheter, och kräver därför att offentlig sektor, privat sektor, akademi och staten tillsammans tacklar dem. När vi talar om en verksamhet så är det ett gemensamt ansvar från ledningen, med en utnämnd person som leder transformationsarbetet. Det blir nästan lite absurt att prata om det i form av ägare då det är en övergripande makrotrend som genomsyrar hela samhället. Ingen kan riktigt komma ifrån det och det kommer hända vare sig man vill det eller inte. Vilka är de största utmaningarna med digital transformation? För en verksamhet är en av de stora utmaningarna samverkan mellan olika yrken, kompetenser och grupper. För att hitta den gemensamma vägen framåt behöver man leda på ett holistiskt sätt. Man måste ha med rätt kompetens i ledningsgruppen men även varierade perspektiv för att veta vart man står, och vart man vill som verksamhet. n

UPPHANDLING | i praktiken

OFFENTLIGA AFFÄRER ÄR ÅTERIGEN PÅ PLATS I ALMEDALEN 2017 Text Patrik Strömberg

I år blir det sjunde året i rad som Offent-

En annan het programpunkt handlar

mellan experter inom offentlig upphand-

liga Affärer är med i Almedalsveckan. Det

om ledarskap och är den som vi valt att

ling.

här är en av våra höjdpunkter för året,

kalla Framgångsrika kvinnliga ledare som

där vi bidrar med ett riktigt bra program,

förebilder. Kvinnliga starka förebilder blir

högaktuella föreläsare, seminarier och

fler och fler. Vi har valt att lyfta fram några

vassa paneldebatter. Intresset för våra

som är ledare för olika organisationer

programpunkter är alltid stort och lockar

och som blivit förebilder för många i

många besökare, så vill du vara säker

Sverige.

på att få en bra plats så får du komma i

Vi har också alltid välbesökta och heta

god tid.

paneldebatter. En av dessa panel-

värdefulla kontakter Detta och mycket mer händer hos oss på Offentliga Affärer i Almedalen. Se till att träffa oss där och håll ögonen öppna för vårt mycket intressanta program. Missa inte att ha koll på när vi pratar om just ditt område. Se till att vara på plats.

debatter som nog kommer att bli riktigt

Använd din tid att träffa många

Vi ser framemot en högintensiv, intresse-

Här är några axplock ur programmet:

intressant är debatten Alternativa fakta

Med utgångspunkt i Regeringens

inom offentlig upphandling. Den handlar

NATIONELLA upphandlingsstrategi

om att fler företag lämnar offentliga

frågar sig Advokatfirman Lindahl om det

anbud och de leverantörer som vinner

också finns en RATIONELL upphand-

ofta använder sig av ”alternativa fakta”

lingsstrategi och hur ser den i så fall ut?

för att vinna. Vad gör vi åt detta? Debatt

väckande och fartfylld Almedalsvecka. Ett tillfälle gott som något är att passa på att mingla hos oss och träffa nya värdefulla kontakter. Nytt för i år är att vårt stora mingel kommer ske i tältet utanför Wisby Congress. n

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött! Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

KRÖNIKA

”Man börja från grunden. Uppfinn inte hjulet igen! Granska vad ni har i dag av säkerhetspolicyer och -rutiner. Kanske kan man utgå från dessa? Säkerhetsprogram finns ofta och kanske kan man komplettera så att man får en policy för personlig integritet.” 42

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

SÄKERHET

Expert på integritet:

Hög tid förbereda sig för nya personskyddet Text Bo Höglander

Den 25 maj nästa år börjar en ny lag som ersätter PUL (Personuppgiftslagen) gälla med hårdare krav på respekt för individens privatliv och dataskydd i Europa.

et handlar om EU:s nya dataskyddsförordning, General Data Protection Regulation, GDPR. I dag när nästan alla är uppkopplade delar vi omedvetet med oss av massor av personliga beteendedata i den smarta bilen, smarta hemmet och i hälsoappen i smartphonen. OFFENTLIGA AFFÄRER fick en intervju med Karen Lawrence Öqvist, specialist på frågor kring integritet, utbildare, talare, författare och dessutom VD på företaget Privasee, med fokus på data- och integritetsskydd. Karen har drygt 20 års erfarenhet inom informationssäkerhet, compliance och privacy på Fortune 500-företag som Novell, Hewlett-Packard och CERN. Hon är medförfattare till en handbok för GDPR-genomförande: Privacy Principles and Data Protection Practices: A Professional’s Guide to EU GDPR. Bokens andre författare är Filip Johnssén, Group Privacy Manager, Group Legal, Sandvik AB. Varför behöver den personliga integriteten stärkas med hjälp av GDPR? – Personuppgiftslagen (PUL) grundar sig på ett EU-direktiv från 1995. Då hade vi inte alla de digitala hjälpmedel som vi har i dag. Få var uppkopplade med Internet. I dag är alla devices som vi använder i vardagen en förlängning av våra liv. Tidigare talade vi om ”digitala fotspår”, i dag ÄR vi digitala.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

Det vi gör kan spridas blixtsnabbt över världen tusen gånger om. Det behövs helt enkelt en ny reglering, därför GDPR. Vissa företag och myndigheter har redan påbörjat ett arbete kring detta, medan andra sackar efter. Hur kommer det sig, tror du? – Det handlar om att inse vem som äger frågan. Tidigare är det juristerna i organisationen som haft den rollen. Men integritet och personskydd är inte bara juridik utan handlar om mycket mer. Det krävs mer än tidigare och bredare kompetens för att hantera i dag. Vilka steg anser du behöver vidtas av en offentlig myndighet för att den ska vara i skarpt läge när EUdirektivet träder i kraft 2018? – Man börja från grunden. Uppfinn inte hjulet igen! Granska vad ni har i dag av säkerhetspolicyer och -rutiner. Kanske kan man utgå från dessa? Säkerhetsprogram finns ofta och kanske kan man komplettera så att man får en policy för personlig integritet. Workshops och utbildning kan vara ett bra första steg. Jag utbildade ett företag i detta och över 20 deltagare fanns med. Alla kunde hitta sin roll i sammanhanget sedan man börjat penetrera frågorna och pratat med varandra. Sådant kan vara en bra kick start. Berätta om din och medförfattarens ”handbok”. Varför ska man skaffa den? Räcker det med en manual? 43

SÄKERHET

– Vår bok ger råd om hur man gör handgripligen för att hantera nya dataskyddsförordningen. Den har mer en praktisk funktion, var ska man börja, o.s.v. Det första är att försöka få koll på alla personuppgifter i organisationen så snabbt som möjligt. Dokumentera och gå vidare. Men försök inte greppa allt på en gång. Sortera utifrån funktioner, syfte och enheter och ange graden av risk: rött, gult eller grönt. Personuppgifter finns i olika konstellationer och hos olika funktioner: HR, affärsrelationer. Skaffa en instruktion – Rent konkret kan det handla om vad medarbetarna ska göra i den praktiska situationen. Om en individ ringer och frågar efter sina personuppgifter så måste det finnas en instruktion. Sådant finns för andra händelser och processer i företaget och myndigheten. En instruktion som detaljerat, steg för steg, talar om hur man ska agera och vem samtalet ska kopplas till, för att ta ett exempel. Någon måste äga frågan!

Karen Lawrence Öqvist rekommenderar företag och offentliga instanser att starta flera mindre projekt i stället för att försöka greppa allt på en gång, då blir det som att försöka fånga en elefant, menar hon. Hon tycker att man ska börja med att separera personuppgifterna. – Börja med de godkända personuppgifterna, HR, affärsregister, m.m. Ofta finns redan en affärsanalys som kan användas. Mycket jobb är redan gjort på säkerhetsområdet. Sådana analyser kan användas även när det gäller personuppgifter. Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Du använder uttrycket ”godkända personuppgifter”. Finns det andra? – Ja, vi har de jag kallar ”osynliga” personuppgifter som finns i till exempel mejl, Worddokument, med mera. Dessa är lagliga i dag men blir olagliga när GDPR träder i kraft. Detta är det svåraste. Här rekommenderar jag utbildning i integritet och dataskydd. Detta kan man börja med redan i dag.

– Resultatet av riskbedömningen kan utfalla olika beroende på i vilken form personuppgifterna förekommer. Är det ett stort register med över en halv miljon individer? Då kanske man bör titta på det först. Sådana personuppgifter kan innebära en risk även om de inte innehåller känsliga uppgifter. Känsliga uppgifter är sådant som berör hälsa, sociala omständigheter, religiös tro och liknande. Även ett affärsregister som har med medlemskap att göra kan vara känsligt. Jag kanske är diabetiker och medlem i en förening för att få rabatt på vissa produkter. För att ta ett exempel. Alla HR innehåller känsliga data. En mejllista är ingen hög risk. – Men vänta inte, sätt igång direkt, är Karen Lawrence Öqvist tydliga uppmaning. n

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa. Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal-, patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt tvätt- och

textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

KUNSKAPSFÖRETAGET SOM LEVERERAR EFFEKTIVT I VARDAGEN Vi förändrar till det bättre

Vi säger som det är

Vi bryr oss om

PROFESSIONALISM

RAK KOMMUNIKATION

OMTÄNKSAMHET

Helt självklart. Men det kan vara bra att veta att vi arbetar målinriktat och metodiskt. Och ger trygghet genom att förankra uppdragsprocessen och kvalitetssäkra resultaten.

Sanningen är smärtsam, men uppriktig, eller hur? Att vi är uppriktiga mot varandra ger bättre resultat. Vi ger ärlig, rättvis och konstruktiv återkoppling på personnivå.

Lika modern som gammalmodig egenskap, men fortfarande högst aktuell. Vi tar reda på om hjälp och stöd är önskvärt. Att få ge hjälp är lika värdefullt som att få ta emot hjälp.

NYFIKENHET

PERSONLIGT ENGAGEMANG

Vi är lyhörda för nya kunskaper. De driver oss framåt. Nyfikenheten ger innovativa och givande utmaningar för våra kreativa medarbetare.

Vår viktigaste drivkraft. Det predikar vi för våra kunder – och för oss själva. Därför vet vi att alla drar åt samma håll.

PRESTIGELÖSHET Vi delar gärna med oss av vår kompetens. Och lyssnar gärna på vad andra kan lära oss. Att bjuda på resultatet är vårt sätt att signalera framgång.

KONTAKTA OSS Hemsida: www.actea.se E-postadress: info@actea.se Telefon: 031-15 26 40

LANDET

RUNT

Ungdomar engagerar sig i framtidens Sollentuna

Nya miljöchefen: ”Bra bemötande är jätteviktigt för oss” Charlotte Leander har tillträtt tjänsten som chef för Söderåsens miljöförbund. Fokus ligger på utveckling och att tillsammans skapa något nytt. - Min senaste tjänst var som miljö- och bygglovschefs i Staffanstorps kommun, berättar Charlotte. Innan dess arbetade jag med miljöfrågor på Länsstyrelsen. Jag har en gedigen myndighetsbakgrund att luta mig mot. Att vara chef för Söderåsens miljöförbund anser hon vara ett jättespännande uppdrag. Mycket finns att göra och att vara ny på jobbet både ger och tar mycket energi. - Jag får hela tiden input men såklart kommer det ta ett tag innan jag är helt varm i kläderna. Det har varit en turbulent tid på miljöförbundet och många medarbetare har känt en oro. Nu är det dags att skapa något nytt och arbeta för att lägga det som har varit bakom oss. Personalen är nummer ett för Charlotte som hon lyfter fram som den utan tvekan viktigaste resursen i Söderåsens miljöförbund. Tillsammans med dem vill hon utveckla en trygg och stabil verksamhet där alla goda idéer tas tillvara. - Ett bra bemötande är jätteviktigt för oss. Vi är en kravställande myndighet och måste vara duktiga på att kommunicera. Näringsidkare ska känna att det finns en tydlighet i varje möte och att de förstår varför vi resonerar som vi gör.

Ett miljövänligt och nytänkande bostadsområde, med fokus på kretslopp genom nya tekniker som elbilar och solceller, eller ett socialt hållbart Malmvägen? Detta handlade de vinnande förslagen om på årets Rådslag där Sollentunas elever fick presentera sina visioner för ett hållbart Sollentuna 2030. Engagemanget var stort när Sollentunas elever fick träffa kommunens politiker och tjänstemän för att presentera sina visioner för ett hållbart Sollentuna 2030. Nu hoppas de att deras idéer tas till vara och blir verklighet. Projektet omfattar både social och miljömässig hållbarhet och eleverna har jobbat i grupper med att ta fram förslag för hur de tycker att Sollentuna kommun ska se ut om 14 år. Denna unika möjlighet för beslutsfattare att möta framtidens invånare och få deras visioner för framtiden uppskattades väldigt mycket av samtliga deltagare. Alla som var med fick dessutom rösta på det elevarbete de tyckte bidrog bäst till ökad social och/ eller ekologisk hållbarhet samt det bidrag de tyckte var mest inspirerande. De vinnande förslagen blev Hållbara energilösningar i Skillinge och Malmvägen, där fokus låg på att utveckla ett miljövänligt och nytänkande bostadsområde, samt att aktivera området och skapa gemenskap genom arbeten, med förhoppningen att minska ojämlikhet och utanförskap.

Beröm från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Lyckad inventering av nya krisledningslokaler. Personal från MSB på besök i Vänersborgs kommun för att bland annat inventera våra nya krisledningslokaler som ligger i den nya konferensanläggningen i kommunhuset. MSB var imponerade av det arbete som vår personal har utfört, speciellt avseende teknik, IT och säkerhet. Enligt MSB är våra krisledningslokaler något av det bästa de har sett i Sverige. Kommunens krishanteringsförmåga stärks i och med de nya lokalerna. Vi är självklart stolta över den feedback kommunen har fått och vill tacka alla som varit involverade under planering och utförande!

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

Habo är en av Sveriges tryggaste kommuner

Luleå kommun vill ha mer närodlad och ekologisk mat

Det är i SKL:s rapport, ”Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet 2016”, som Habo kommun hamnar på sjunde plats bland 290 kommuner när det gäller antal anmälda våldsbrott per 1000 invånare. Rapporten bygger på nationell statistik av bland annat antal personskador med sjukhusvård som följd, antal utvecklade bränder, antal anmälda våldsbrott med mera.

Barn i kommunens skolor ska få en välbalanserad kost, helst mat som produceras ekologisk och nära. Obesprutade grönsaker och kött från djur som fötts upp enligt svenska djurskyddsregler. Kommunfullmäktige har beslutat att andelen ekologiska produkter i våra kök ska uppgå till minst 25 procent inom tre år. Idag är omkring 20 procent av kommunens alla livsmedelsinköp ekologiska.

”Det är mycket positivt att Habo fortfarande är en av de tryggaste kommunerna i landet. Jag tycker däremot inte att vi får slå oss till ro med det utan de insatser och åtgärder vi tillsammans med polisen kommit överens om i medborgarlöftet måste vi fortsätta att hålla”, säger kommunstyrelsens ordförande Gunnar Pettersson. ”I Brottsförebyggande rådet där Polis, Räddningstjänst och samtliga förvaltningar ingår gör man ett bra jobb och har en bra dialog som vi ser ger resultat. Det är viktigt att alla invånare ska kunna känna sig trygga i vår kommun, forsätter Gunnar.”

10 april öppnar vi ett kontaktcenter för att öka tillgängligheten och servicen till dig som är kommuninvånare, företagare eller föreningsaktiv. I den första etappen kommer du få svar på frågor om barnomsorg, bygglov och samhällsbyggnad (till exempel gator, parker, vatten och avlopp). Innan den stora öppningen i slutet av september ansluter vi successivt fler förvaltningar och avdelningar till kontaktcentret. Många kommuner har öppnat kontaktcenter före Enköping. I det projekt som vi haft för att skapa kontaktcentret har vi lärt av andra kommuner hur vi ska bli framgångsrika. En stor nytta i kontakten med kommunens kontaktcenter blir att du direkt kommer i kontakt med våra kommunvägledare, som ger dig rätt information snabbt och enkelt.

Luleå kommuns livsmedelspolicy uttalar tydligt att alla inköp ska vara hållbara med fokus på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ur ett globalt och lokalt perspektiv. Ambitionen är att köpa in mer närproducerad mat. –Redan idag serverar vi mat från lokala producenter i våra skolor och särskilda boenden. Korv och pålägg kommer från våra lokala aktörer, ägg från Klöverträsk, mjölk från en kossa nära dig, potatis från Sunderbyn och Råneå och bröd från Älvsbyn och Överkalix, förklarar Carina Sammeli, ordförande barn- och utbildningsnämnden. Detta var möjligt efter ett omfattande arbete med livsmedelupphandlingen som påbörjades 2015. Kommunen styckade upp volymen i 13 olika varukorgar så att även mindre producenter kunde vara med och lämna konkurrenskraftiga bud. Två varukorgar gällde köttfärs. Luleå kommun inledde upphandlingen med att bjuda in 20 lokala och regionala matproducenter. Därefter hölls dialogmöten med de tio som anmälde sitt intresse, däribland J Petterssons chark och Nyhléns Hugossons som båda har köttfärs i sitt sortiment. De som lämnade anbud på köttfärs var sedan Menigo, Martin & Servera och Svensk Cater, inte någon av de lokala producenterna. Köttfärsen som serveras i Luleås skolor möter de kraven som vi ställer i Sverige. Luleå kommun följer statliga upphandlingsmyndighetens rekommendationer avseende salmonella, antibiotika, transport av djur till slakt och slaktmetod. Nötfärsen testades också i upphandlingen för att säkerställa att den höll rätt kvalitet avseende lukt, konsistens, smak, svinn, utseende och hur produkterna fungerar för varmhållning. De offererade produkterna fick godkänt i alla tester. –Köttfärsen i våra skolor motsvarar alla högt ställda kvalitetskrav, men den är tyvärr inte närproducerad. Luleå kommun vill servera mer mat som produceras på nära håll för att minimera långväga transporter. Vi vill ta bästa möjliga hänsyn till djur och miljö. Det är vår ambition inför nästa livsmedelupphandling. Vi har redan kommit en bra bit på vägen men vi vill komma ännu längre. Helst tillsammans med våra lokala producenter, säger Carina Sammeli.

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

Kompetensutveckling på dina villkor KOMMUNIKATION ALLMÄNT

VÅRD & OMSORG

LEDARSKAP

JURIDIK

UPPHANDLING

EKONOMI

Höstens kurser fylls på snabbt efter vårens dundersuccé!

Nya datum

Nya titlar

Anmäl dig redan idag på:

hexanovaacademy.se

Nya inspirerande föreläsare

JUST NU! 20% till dig som läsare!

Ange ”OFFENTLIGA AFFÄRER” vid anmälan för att ta del av erbjudandet innan 30 juni 2017. Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

NYHETER

ARBETET MOT KORRUPTION INTENSIFIERAS Text Bo Höglander

Statskontoret får regeringens uppdrag att intensifiera arbetet mot korruption. Det beslöts i månadsskiftet mars/april. Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att ”inom ramen för arbetet med en god förvaltningskultur verka för att utveckla och intensifiera arbetet med att upptäcka och förebygga korruption samt andra oegentligheter i staten genom att inrätta ett statligt nätverk mot korruption”, heter det på regeringens hemsida. Ekonomistyrningsverket ska bistå Statskontoret vid inrättandet av nätverket. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till civilminister Ardalan Shekarabi: Är det någon särskild händelse som får regeringen att ge detta uppdrag till Statskontoret eller handlar det mer om en allmän utveckling? – Sverige rankas som ett av världens minst korrupta länder. Den upplevda korruptionen bland medborgarna är också låg. Det är någonting vi ska vara stolta över – men också värna och hela tiden utveckla. Just för att korruptionen är jämförelsevis liten i vårt land finns det en risk för att vi underskattar den. Vi får inte vara naiva. – Sedan regeringen tillträdde har redan ett antal reformer tagits fram i syfte att minska risken för korruption och för att öka förtroendet för staten. Till exempel arbetar regeringen med att ta fram karantänsregler för statsråd och statssekreterare och har beslutat om skärpta villkor för statsrådspensioner. Förra året fattades även beslut om en ny lagstiftning om stärkt skydd för visselblåsare. Med regeringens antikorruptionspaket stärker vi nu upp det förebyggande arbetet. Detta är en naturlig fortsättning på det arbetet men händelser i till exempel Statens fastighetsverk under hösten 2016 har stärkt det behovet. När ska Statskontorets riktlinjer vara klara? Jag syftar på riktlinjer för hur statliga myndigheter dels kan arbeta för att underlätta för anställda, uppdragstagare, leverantörer och kunder som vill meddela misstankar om korruption eller andra oegentligheter, dels hur myndigheterna kan hantera misstankar om oegentligheter. – Statskontoret ska redovisa sitt arbete senast den 22 december i år men målsättningen är att riktlinjerna ska vara klara redan tidigare under hösten. Regeringskansliet har just nu en nära dialog med Statskontoret kring uppdraget. www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2017

Ekonomistyrningsverket har också fått ett uppdrag, nämligen att se över vissa myndigheters tillämpning av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Tillsammans ska de tre uppdragen lämna underlag till regeringens fortsatta arbete mot korruption och oegentligheter. Hur ser det arbetet ut i övriga delar? – Den senaste tidens händelser visar ännu en gång att svensk offentlig sektor inte är immun mot korruption. Därför behöver riskerna för korruption i svensk statsförvaltning hela tiden granskas och diskuteras. Cheferna har ett stort ansvar för att genom sitt ledarskap och ett ständigt pågående arbete upprätthålla en god förvaltningskultur. En viktig del i detta arbete är att myndigheterna vidtar åtgärder för att hantera risker och sårbarheter. Värdegrunden får inte vara ett styrdokument bland andra, den ska levandegöras varje dag. Med antikorruptionspaketet stärker regeringen arbetet men det är en fråga som hela tiden måste upp på dagordningen.

BYGGBRANSCHEN PEKAS UT I regeringens eget pressmeddelande framgår också att i arbetet med att främja en kultur fri från korruption och andra oegentligheter ska uppmärksamhet särskilt riktas mot de myndigheter som gör stora inköp eller verkar nära byggbranschen. Dessutom ska frågor kring offentlig upphandling ska hanteras i samråd med Upphandlingsmyndigheten och frågor som rör riskhantering kopplad till inköp i samråd med Kammarkollegiet.

RIKTLINJER FÖR ARBETET Statskontoret ska också utarbeta riktlinjer för hur statliga myndigheter dels kan arbeta för att underlätta för anställda, uppdragstagare, leverantörer och kunder som vill meddela misstankar om korruption eller andra oegentligheter, dels hur myndigheterna kan hantera misstankar om oegentligheter. Riktlinjerna ska gälla alla åtgärder som kan underlätta för arbets- eller uppdragstagare som vill slå larm internt eller externt. Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att analysera Statens fastighetsverks arbete med en god förvaltningskultur. Ett tredje uppdrag har också givits till Ekonomistyrningsverket för att se över vissa myndigheters tillämpning av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Tillsammans ska de tre uppdragen lämna underlag till regeringens fortsatta arbete mot korruption och oegentligheter.

FACKET VÄLKOMNAR Britta Lejon, ordförande i Fackförbundet ST, välkomnar initiativet, rapporterar Inköpsrådet. Hon vill dessutom vidga meddelarskyddet (som reglerar anställdas möjligheter att tala med medierna om oegentligheter) och anser att en viktig insats för att motverka korruption är att ge statliga bolag meddelarskydd och insyn genom offentlighetsprincipen. Så är det inte idag, trots att kommunala bolag har sådana regler. n

NYHETER NYHETER

MYTER OM VÄLFÄRDSFÖRETAG Text Bo Höglander

Om Socialdemokraterna menar allvar med sin utfästelse att bekämpa faktaresistens är det nödvändigt att Ilmar Reepalus Välfärdsutredning makuleras, skriver Shori Zand, entreprenör och välfärdsföretagare. Debattartikel är publicerad i GP (Göteborgs Posten) den 4 april 2017. Shori Sand menar att utredningens ovetenskapliga förslag att genom lagstiftning fastställa en ”objektivt” godtagbar vinstnivå i privata välfärdsföretag strider mot marknadsekonomins vedertagna principer. Hon finner det också direkt pinsamt att inte ett enda välfärdsföretag välkomnades att vara officiell remissinstans, och skriver: ”Regeringen bjöd ändå in över 140 aktörer för att kommentera utredningen. Om man

nu säger sig vara intresserad av fakta, varför inte lyssna på våra erfarenheter för att kunna göra en samlad bedömning?” Tillsätt ny utredning! Debattören citerar finansminister Magdalena Andersson (S) som nyligen uttalade följande: ”Vi vill kunna ha en debatt som grundar sig i fakta så att vi kan fatta rätt beslut.” Shori Sand kommenterar: ”Om finansministern menar allvar bör hon omedelbart

NETWORK SERVICES SKRIVER AVTAL MED KAMMARKOLLEGIET Network Services är stolta och glada över att återigen blivit utvalda som leverantör av Statens Inköpscentral gällande ramavtalen för Datacenter. Avtalet undertecknades den 10 mars och sträcker sig över två år med möjlighet till förlängning på ytterligare två år. Detta innebär att Network Services är en av sex leverantörer som får möjlighet att leverera produkter och tjäns-

ter inom området Datacenter till offentlig verksamhet. -Det är oerhört glädjande att vi äntligen kommit i mål med ramavtalet. Detta är ett strategiskt viktigt avtal för oss, då vi redan idag har en stor leverans till offentlig sektor. Det är inte bara viktigt för att utveckla vår affär, utan även en mycket god

Shori Zand, entreprenör och välfärdsföretagare.

tillsätta en utredning om hur högkvalitativa och kostnadseffektiva välfärdstjänster kan säkerställas oavsett om de utförs av privata eller offentliga aktörer. Vi behöver fakta och inte fler myter à la Reepalu på bordet om välfärdsföretag.”

kvalitetsstämpel, säger Fredrik Svensson, VD på Network Services. Vår ambition och förhoppning är att vi framåt ska kunna tillgodose svenska myndigheter, kommuner och landstings alla behov inom området “Datacenter”. Network Services är ett specialistföretag inom data- och telekommunikation. Företaget grundades 2004 och vi är idag över 115 anställda på kontoren i Stockholm, Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Vi erbjuder kundanpassade lösningar och managerade tjänster inom nätverk och IT-säkerhet samt kvalificerade konsulttjänster inom data- och telekommunikation. Enkelt sagt, vi möjliggör er kommunikation. Network Services i dagsläget avtal med ett 50-tal kommuner. källa: www.networkservices.se

Offentliga Affärer 2 2017 | www.offentligaaffarer.se

RIKTIGA SKOLOR FÖR OMGÅENDE LEVERANS. Vi är redo att direktleverera och hyra ut riktiga skolor. De uppfyller alla byggbestämmelser och krav på utbildningslokaler, men mer än så: Golven är tysta, dörrarna mjukstängande och alla utrymmen är noga genomtänkta och designade för sitt syfte. Ta kontakt med er Parmacosäljare så hjälper vi er idag.

Jan Sonntag, Area Sales Manager Norr, +46 725 075 455, jan.sonntag@parmaco.se Tony Ringdahl, Area Sales Manager Sydost, +46 727 275 455, tony.ringdahl@parmaco.se Eric Sjöö, Area Sales Manager Sydväst, +46 727 345 455, eric.sjoo@parmaco.se

parmaco.se

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

Kompetenslyft med rätt kurs

Gör som tusentals från den offentliga sektorn, vässa din profil hos oss! MODERN FÖRVALTNINGSRÄTT – UR ETT EU-RÄTTSLIGT PERSPEKTIV EU:s förvaltningsrätt och dess förhållande till svensk rätt Datum: 22 MAJ och 23 NOVEMBER Föreläsare: Karin Åhman, Jane Reichel DATASKYDDSLAGSTIFTNINGEN – EN FÖRDJUPNINGSKURS Nya regler på området och en fördjupad analys av dataskyddslagstiftningen Datum: 30 MAJ och 12 OKTOBER Föreläsare: Daniel Westman, Sören Öman ATT BEMÖTA RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE Hur ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig på en arbetsplats, vad som orsakar det hos en individ, redskap för hur man kan hantera dessa komplicerade möten. Datum: 2 JUNI och 17 OKTOBER Föreläsare: Jakob Carlander ALLMÄN FÖRVALTNINGSRÄTT Om ärendehandläggning, beslutsfattande, motiveringsplikt, rättsverkningar av beslut m.m. Datum: 26 SEPTEMBER Föreläsare: Lena Sandström ARBETSRÄTTSLIGA FRÅGOR FÖR OFFENTLIG SEKTOR Fördjupning om särskilda regler för offentlig sektor, bland annat bisysslor, sekretess Datum: 4 OKTOBER och 1 FEBRUARI Föreläsare: Kristina Ahlström, Sören Öman

ANGE ”OA2017” I FÄLTET FÖR KAMPANJKOD OCH ERHÅLL 10% RABATT. GÄLLER ENDAST NYA ANMÄLNINGAR.

KLARSPRÅK I PRAKTIKEN (1,5 DAGAR) Konkreta metoder, inspirerande exempel och handfasta råd på att anpassa och skriva texter Datum: 5-6 OKTOBER, 21-22

NOVEMBER, 6-7 FEBRUARI Föreläsare: Ann-Louise Forsström MEDIERÄTT NYHET! Yttrandefrihet, upphovsrätt, personlig integritet och straff- och skadeståndsrättsligt skydd Datum: 11 OKTOBER Föreläsare: Dag Wetterberg, Mårten Schultz TILLSYNENS RÄTTSLIGA FAS Fördjupade frågeställningar och rättsliga överväganden för tillsynsmyndigheter Datum: 19 OKTOBER Föreläsare: Margaretha Svenning, Stefan Rubenson STATSSTÖD När kan transaktioner i offentlig och privat sektor innebära otillåtet stöd? Datum: 26 OKTOBER och 8 MARS Föreläsare: Elisabeth Eklund, Stefan Sagebro OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Genomgång av offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretessreglerna Datum: 30 OKTOBER Föreläsare: Lena Sandström STATSRÄTT OCH ROLLEN SOM STATSANSTÄLLD Om att vara statsanställd och det särskilda regelverk som ingår i statstjänstemannarollen Datum: 1 NOVEMBER och 20 MARS Föreläsare: Malen Wallén PERSONUPPGIFTSLAGEN – PRAXIS, PRAKTIK OCH EU:S DATASKYDDSREFORM Personuppgiftslagens bestämmelser med praktiska exempel från rättsutvecklingen Datum: 2 NOVEMBER Föreläsare: Cecilia Magnusson Sjöberg, Sören Öman SÄRSKILDA REGISTERFÖRFATTNINGAR FÖR MYNDIGHETER Ett helhetsgrepp över myndig-

heternas registerförfattningar Datum: 10 NOVEMBER och 15 MARS Föreläsare: Sören Öman FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖR ANSTÄLLDA INOM OFFENTLIG SEKTOR – FÖRBEREDELSE/ FÖRHANDLING NYHET! Förberedelse inför förhandling, kommunikation i förhandlingar samt relationsbyggande Datum: 14 NOVEMBER/5 DECEMBER Föreläsare: Johan Lagerbielke ARBETSRÄTT FÖR CHEFER I OFFENTLIG SEKTOR Arbetsrättsliga regler som gäller anställningar inom oﬀentlig sektor & nyheter och aktuella frågor Datum: 20 NOVEMBER och 18 APRIL Föreläsare: Kristina Ahlström, Göran Söderlöf MIGRATIONSRÄTT Grundläggande genomgång av centrala avsnitt i utlänningslagstiftningen med betoning på skyddsbehovet Datum: 7 DECEMBER Föreläsare: Janet Svensson, Rebecca Stern VATTENRÄTT En genomgång av vattenrättens särdrag, handläggning av vattenmål, MKB samt aktuell praxis Datum: 18 DECEMBER Föreläsare: Agnes Larfeldt Alvén, Göran Stenman ANTI-KORRUPTION Genomgång av regelverk, praxis och praktisk tillämpning beträﬀande mutor och korruption Datum: 20 DECEMBER Föreläsare: Alf Johansson, Louise Brown, Natali Phalén TILLSYN, RÄTTSKRAFT OCH FÖRVALTNINGSRÄTTSLIGA GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Om legala och faktiska begränsningar, omprövningar m.m. Datum: 15 FEBRUARI Föreläsare: Margaretha Svenning

Funckens gränd 1, Gamla Stan, Stockholm Kontakt: 08-41 003 006, info@fakultetskurser.se, www.fakultetskurser.se Kursavgiften hjälper forskningen framåt.