Offentliga Affärer nr 3-4, 2020 by Hexanova Media Group AB

För att kunskap är källan till goda affärer

N UMM E R 3-4 Decemb er 2 0 2 0

Digitaliseringens fördelar överväger Kommer vi att utnyttja brain gate för att ge blinda syn och döva hörsel i framtiden?

UPPHANDLINGSDAGAR

ÅTERUPPSTÅR Mötesplats Offentliga Affärer i Nacka strand

PROFFSETS

KATRIN STJERNFELDT JAMMEH

bästa mingeltips

Anneli Egestam delar med sig av sina bästa tips och trix i Hexanovas Mingelskola.

Malmö ska bli en tr ygg plats för alla

Upphandling | Juridik | E-förvaltning | Ledarskap | Hållbarhet

S ELE R U HÄL

SAM

r oda affäre ällan till g nskap är k För att ku

Decemb er 2020 N UMM E R 3-4

Digitaliseringens ger fördelar övervä gate för att utnyttja brain Komme r vi att i framtid en? och döva hörsel ge blinda syn

UPPHANDLINGSD

AGAR

ÅTERUPPSTÅR Mötesplats Offentli

ga Affärer i Nacka

strand

PROFFSETS

bästa mingeltips

KATR IN STJE RN FE LD T JA M M EH

av sina delar med sig Anneli Egestam vas Mingels kola. trix i Hexano bästa tips och

för alla en tr ygg plats Malm ö ska bli

Upphandlin

ni | E-förvalt g | Juridik

skap ng | Ledar

t | Hållbarhe

Offentliga Affärer utges av

VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Catrin Johansson ekonomi@hexanova.se Skribenter Bo Höglander bo@hoglander.nu Örjan Persson orjan.persson@hexanova.se Urban Nilsson urban@hexanova.se Externa skribenter Hans Sundström Marcus Gustring Jenny Carlstedt Anna Granö Layout Michaela Jönsson Tryck Exakta Adress-/namnändringar info@hexanova.se Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00 www.offentligaaffarer.se

ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning.

Nytt år, och nya möjligheter 2020 har varit ett tufft år för oss på tidningen och hela bolaget. Inte nog med att Covid-19 drabbat oss personligen, gjort avståndet till kollegorna längre när många tvingats jobba hemifrån så har våra konferenser inte kunnat genomföras annat än digitalt. Men nu ser vi äntligen ljuset i tunneln och låter med glädje 2021 komma till oss, hellre förr än senare. I spåren av corona är det extra roligt att kunna berätta att vi nu planerar för en nystart av vår tidigare största mötesplats riktad till alla som berörs av upphandling

& inköp men även statsstöd och ehandel inom vår skattefinansierade offentliga sektor. På mångas begäran har vi lagt mötesplatsen på nackastrandsmässan och självklart på en tidpunkt då vi alla räknar med att kunna mötas på riktigt, lära av varandra och inspireras att tillsammans bygga ett gott samhälle med goda Offentliga Affärer i fokus. Den 15-16 september ses vi på riktigt igen!

Urban Nilsson

Ansvarig utgivare

Offentliga Affärer nummer 3-4 2020

PROFILEN Katrin Stjernfeldt Jammeh

10 | debatt

S-politikern Katrin Stjernfedt Jammeh, 46, är sedan halvårsskiftet 2013 kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Tillsammans med övriga politiker, tjänstemän, polisen, socialen, skolan och andra krafter jobbar hon stenhårt för att vända utvecklingen och skapa ökad trygghet för Malmöborna.

Hot och våld är ett ökande problem bland både elever och lärare på landets skolor. Det framhåller Marcus Gustring, talesperson skolsäkerhet, AddSecure, i denna debattartikel. Han pekar även på hur det går att skapa förutsättningar för skolorna att genomföra ett starkare förebyggande arbete utan att skapa oro.

14 | vård Färre vårdval och färre privata aktörer. Det kan bli följden när Region Stockholm ser över sina vårdval i en nyligen tillsatt utredning.

18 | offentlig IT Erfarenhet och kunskap om hur geodata kan skapa värde, på tvärs över olika discipliner, inom både den privata och offentliga sektorn, är avgörande för att vi som samhälle ska kunna växla ut potentialen.

4 24

27 SÅ KAN KONKURRENSEN BLI BÄTTRE – Goda möjligheter till mätning och uppföljning underlättar upphandling, både absolut och jämfört med egenregi. Och sådana förutsättningar ändras över tid i båda riktningar, exempelvis genom digitalisering.

Läs mer på sidan 20.

22 | säkerhet Nyligen annonserade Folkhälsomyndigheten att den rådande rekommendationen om att arbeta hemifrån troligtvis kommer att finnas kvar ett år till. Det finns alltså anledning att göra strategin för distansarbete långsiktigt hållbar. Det framhåller Anna Granö, VD på HPE Sverige, i denna krönika för OFFENTLIGA AFFÄRER.

33 | upphandling Regeringen vill styra upp de offentliga inköpen. Inköpsorganisationerna ska bli mer strategiska och effektiva. Svenskt Näringsliv och Ellen Hausel Heldahl, jurist och upphandlingsexpert, välkomnar planerna.

PROFILEN

Malmö ska bli en trygg plats för alla 4

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIGA AFFÄRER har fått en intervju med den ledande politikern i Malmö stad. Hon tillträdde den 1 juli 2013 som kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö. Därmed är hon den första kvinnan som valts till stadens mäktigaste politiska post. Dessförinnan har hon hunnit med att bland annat vara ledarskribent på tidningen Arbetet, inneha posten som politisk sekreterare och jobba som konsult i samhällskommunikation. Brottsligheten i Malmö var den lägsta på 20 år, rapporterade SvD i slutet av 2019. Hur känns det som KSO att höra en sådan nyhet?

– Det känns såklart positivt, även om det finns risk för bakslag. Vi arbetar systematiskt för att alla Malmöbor och besökare ska kunna känna trygghet. De senaste årens samarbete med polisen och andra myndigheter fortsätter, arbetet mot den organiserade brotts-

FA KTA Ka trin St j e rnfe ldt Jam m eh Ål d e r : 4 6 . F ami lj: m a n o c h tv å ba rn. Ti d i ga r e jobb: b l.a . l eda rs k r ib e n t , k röni k ör, pol i t is k s e k re t e rare oc h utbi l d a d s t a t s v e t a re i Lund. I n tre s s e n: f a m ilj oc h vän n e r, t rä n in g , b öc k e r oc h trädg å rd s a r b e t e . Ö v rigt : S it t e r i SK R:s sty re l se och i S o c ia ld e m ok ra te rna s part is t y re ls e.

ligheten och välfärdsfusket växlas upp. Allt detta sammanvävt med regeringens lagskärpningar, bättre förebyggande arbete och sociala insatser för att fånga upp unga på glid, har minskat brottslighet, skjutningar och sprängningar i staden. Trots förbättringen är nästan tre av fyra invånare ändå oroliga för att utsättas för brott, enligt en trygghetsmätning. Biträdande polisområdeschef Mattias Sigfridsson menar att Malmöborna känner sig mer otrygga än vad de behöver vara. Håller du med?

– Den senaste trygghetsmätningen polisen gjorde i samband med Operation Rimfrost, visar på att människor känner mindre oro i sina egna närområden och att de upplever att polisen bryr sig mer. Det är positivt. Sedan vet vi att den faktiska utsattheten och oroskänslan inte alltid korrelerar, men eftersom känslan riskerar att begränsa en så behöver den tas på allvar. Malmö stad har nyligen utrett möjligheten att utöka antalet anställda kommunala ordningsvakter. En rapport finns framme. Vill du berätta litet om bakgrunden, m.m.?

– Vi jobbar systematiskt och långsiktigt för Malmöbornas trygghet. Vi har lobbat för hårdare straff, fler poliser, stärkt tull, och allt det har vi fått igenom. Efter dialog med Polisen prövas nu kommunala ordningsvakter vid Möllevången. Deras uppgift är att vara synliga i stadsmiljön på de tider som otryggheten är som störst, och i kombination med kameror runt Möllevångstorget göra effektiva insatser där det behövs. Vi ser dem som ett komplement till annat brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete som pågår i det offentliga rummet.

www.offentligaaffarer.se www.offentligaaffarer.se | |OOf ff feennt tl li gi gaa AAf ff fäärreerr 33- 4 - 4 22002200

Anser du att det vore mer optimalt (än lösningen med ordningsvakter) om kommunerna hade laglig möjlighet att anställa egna lokala poliser?

– Nej. Kriminaliteten stannar inte vid kommungränserna. Vi har länge jobbat för att få hit fler poliser och har i dag äntligen en polishögskola i Malmö. Ordningsvakter är inte i stället för poliser, utan ett komplement. Satsningen på att fortsätta utbilda fler poliser är viktig för uthålligheten. – Vi ser att det behövs en samverkan, och en uthållighet, för att komma åt otryggheten. Projektet BID Sofielund är ett bra exempel på det, och tilldelades första pris i European Crime Prevention Award (ECPA) förra året. Du har sagt att Malmö brottas med antisemitism och påpekat att staden gjort omfattande satsningar för att långsiktigt få bukt med problemen. Ni satsar bl.a. på hågkomstresor till Auschwitz för Malmös skolungdomar. Ni pläderar också för att ett kommande Förintelsemuseum borde etableras i Malmö. Anser du att ni fått bukt med antisemitismen?

– Vi tycker att det finns mycket starka skäl att förlägga ett statligt Förintelsemuseum i Malmö. Främst för att vi har den historiska platsen med relevans för Förintelsen, att vi har närheten till universiteten här, både i Malmö, Lund och Öresundsregionen, som gör att museet kan få en stark forskningsanknytning, men också för att vi verkligen engagerar oss. – Malmö brottas med antisemitism och vi har därför gjort omfattande satsningar på drygt 20 miljoner kronor över tid för att långsiktigt få bukt med problemen. Vi satsar bl.a. på judisk kultur, ett judiskt informationscenter, hågkomstresor till Auschwitz för Malmös skolungdomar och vi har anställt en samordnare för arbetet mot antisemitism i grund- och gymnasieskolan. Givetvis är vi inte klara, men vi är fast beslutna att göra Malmö till en trygg plats för alla. Malmö stad är värd och medverkande i Trygg & Säker, som förhoppningsvis kan arrangeras 2021. Hur ser ni på detta partnerskap och vad förväntar ni er av eventet?

– Det är ett gynnsamt partnerskap för hela sektorn, och vi är stolta över att få stå värdar för konferensen här i Malmö. Jag uppskattar att det är en tvärsektoriell mötesplats som ser värdet i samverkan mellan kommun och näringsliv, bland annat. På grund av Coronapandemin har vi inte kunnat genomföra konferensen under 2020, men ser fram emot den nästa år. Välkomna till Malmö! n 55

Effektiv digitalisering börjar med förenkling av dina mallar En modern mall ersätter alla mallar i dina ärendehanterings- och verksamhetssystem. Automatisering

Effektivisering

Förenkling

Få kunskap om den teknologi som har effektiviserat 70% av Danmarks kommuner. Boka en demo på vår hemsida eller träffa oss på eFörvaltningsdagarna 2020 och få en kort introduktion till DynamicTemplate som med 1-klick-mallar skapar kompletta och felfria dokument.

www.daniasoftware.com

OFFENTLIG

”För höga krav i

IT-ramavtal” [Text: Bo Höglander]

– Företag som är hårt nischade har svårt nå fram till offentlig sektor utan att gå in som underleverantörer till större företag. Det menar Marcus Wahlberg, vd nLogic och med många års erfarenhet av ITsektorn och affärer med det offentliga. Han menar att det har blivit en alltför stor apparat att delta med anbud och gå in i avtal – man måste ”måla med stora penslar” för att staten ska få det att fungera. Det ställs till exempel höga krav på ISO-Certifieringar och annat. Mindre företag får panik när de ser alla krav. – Leverantören krävs på en stor bredd av produkter och kompetens vilket är svårt som du inte är en stor IT-aktör, förklarar Marcus Wahlberg.

Ser avtalen i nytt ljus

Han vill rikta strålkastarljuset på Kammarkollegiets ramavtal. Som ledare för ett litet nyetablerat företag betraktar han de avtal som han själv jobbat med hos andra större aktörer genom åren i ett nytt ljus. – Jag kan göra en jämförelse med vårt moderbolag i Norge. De valde att avsluta alla statliga ramavtal. Konkurrensen blev inte bättre med dessa avtal utan de stängde ute nischade spelare som inte hade samma resurser som de stora aktörerna. Så trots att Kammarkollegiet har varit ambitiösa och försökt att anpassa sig så fortsätter detta att utgöra ett problemområde, menar Marcus Wahlberg.

Sämre ersättning

Han pekar på att det dessutom skett en deflation i ersättningen till IT-konsulterna. Snittpriset för en konsulttimme är densamma som 1997 då Marcus jobbade hos ett fackförbund för 950 kronor i timmen. I dag är ersättningen cirka 1000 kronor per timme, alltså en deflation, menar vd:n i nLogic. Det finns andra modeller än den svenska där varje instans i stället gör en mini-konkurrensutsättning lokalt. Detta gynnar de som inte är störst. I Norge är det enklare – både från leverantörssidan men även från den offentliga sidan. Bristande transparens En annan utmaning är förtroendet mellan underleverantören och slutanvändaren. Eftersom det är Marcus Wahlberg, VD nLogic www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

ramavtalsleverantören som skickar slutkundsfakturan så är man som underleverantör beroende av att huvudleverantören står för priset. Det finns inget sätt att säkerställa att prislappen som går fram till kunden är den som man kommit överens om, påpekar Marcus Wahlberg. Transparensen är bristfället och det är ett problemområde, tillägger han. Ett sätt att komma till rätta med det här är att Kammarkollegiet krävde att få se samarbetsavtalet mellan ramavtalsleverantör och underleverantör. Men inte ens där framgår alla försäljningsvolymer. Nu förblir det en förtroendefråga – fast med en stor osäkerhet.

Vill se en förändring

Marcus Wahlberg ställer frågan: – Bör man över huvud taget ha statliga ramavtal på IT? Är det mest effektivt för skattebetalarna? Sparar man pengar? En sak är att tillämpa det på kontorsmateriel, bussar, och liknande. Gällande IT är situationen helt annorlunda. Han vill nu se en förändring, en förenkling som gynnar de nischade företagen. Att dessa får möjlighet att ha en slutkundsrelation.

Lä s Kam m ar kollegiet s svar på kr it iken p å n ä s ta s ida.

g 7

UPPHANDLING

Kammarkollegiet svarar på kritiken Små och medelstora företag förekommer på ramavtalen och är inte på något sätt ovanliga inom IT-upphandlingen. Om man anser att nischade (IT)- företag är detsamma som SME med hög specialisering så har vi historiskt haft den sortens leverantörer på våra IT-ramavtal. Det framhåller Hans Sundström, enhetschef ITupphandlingen, Kammarkollegiet, Statens inköpscentral, i detta genmäle. Vi avgränsar vårt svar till huvudfrågan i artikeln om nischade IT-företag utestängs i upphandlingar. Kammarkollegiet och Statens inköpscentral välkomnar alla företag, stora som små, att delta i våra ramavtalsupphandlingar. Definitionen nischade företag är i sig själv svår eftersom det kan betyda så många olika saker beroende på upphandlingsområde och upphandlingsföremål. Det Statens inköpscentral upphandlar inom ITK-sektorn är produkter och tjänster från stora och små företag.

SME är inte ovanliga

Små och medelstora företag, så kallade SME, förekommer på ramavtalen och är inte på något sätt ovanliga inom IT-upphandlingen eller på

”Nyckeln för att kunna upphandla SME med hög specialisering är, inom ramen för vårt uppdrag, dels ett tämligen unikt utbud från SME leverantören dels, en relativ stor efterfrågan från myndigheterna. 8

vår andra upphandlingsenhet Varor och tjänster. Om man anser att nischade (IT)- företag är det samma som SME med hög specialisering så har vi historiskt haft den sortens leverantörer på våra IT-ramavtal. Nyckeln för att kunna upphandla SME med hög specialisering är, inom ramen för vårt uppdrag, dels ett tämligen unikt utbud från SME leverantören dels, en relativ stor efterfrågan från myndigheterna. Ett bra exempel är upphandlingsområdet Programvaror och Tjänster där det tidigare under två ramavtalsperioder fanns ramavtal för Öppen programvara som mestadels bestod av SME med hög specialisering som efterfrågades av myndigheterna.

Beakta underleverantörer

Öppen programvara går nu att avropa på nuvarande ramavtal inom Programvaror och tjänster. För att förstå omfattningen av SME i vår verksamhet måste också underleverantörsledet beaktas. Vi uppskattar antalet underleverantörer på våra ramavtal till några tusen, flera av dessa underleverantörer är SME med hög specialisering. Enligt förordningen om statlig inköpssamordning har Statens inköpscentral en skyldighet att beakta små och medelstora företags möjligheter att delta i ramavtalsupphandlingar. Även den nationella upphandlingsstrategin har som ett inriktningsmål att skapa förutsättningar för små och medelstora företag att konkurrera om offentliga kontrakt. Statens inköpscentral gör årsvisa uppföljningar av andelen SME som har ramavtal med Statens inköpscentral.

Många unika leverantörer

Totalt antal ramavtal som är publicerade på avropa.se är 2.335 (i oktober 2020), antalet publicerade unika leverantörer på avropa.se är 804 som är verksamma inom 33 områden. En övergripande SME-analys av samtliga ramavtal på Statens inköpscentral anger att summan av antal SME leverantörer är 695 (upp till 199 anställda), varav 52 SME lweverantörer av totalt 78 härrör från IT-området. • Totalt antal avtal publicerade på avropa. se: 2 335 • Antal publicerade unika leverantörer: 804 • Områden: 33 Vi vill också nämna den nya möjlighet som 4 kap. 15 § LOU ger oss i upphandlingar, dvs. att den anbudsgivare som vill lämna anbud på fler än ett anbudsområde ombeds rangordna anbudsområdena, vilket syftar till att öka antalet unika leverantörer samt möjliggöra för mer specialiserade leverantörer att lämna anbud och tilldelas kontrakt för det anbudsområde där de har sin specialistkunskap.

Flera specialiserade SME

Vi har använts oss av den här möjligheten som LOU ger oss vid två stora ramavtalsupphandlingar inom IT-området. Vi tycker att resultat har varit bra och tror också att vi kan utveckla den här möjligheten och på så sätt få flera specialiserade SME in på våra ramavtal. Avslutningsvis är ett ökat SME-deltagande på våra ramavtal något som vi ständigt arbetar med och där vi kontinuerligt bedriver verksamhetsutveckling för att möjliggöra deltagande i våra upphandlingar som också kan leda till ett ramavtal. HANS SUNDSTRÖM Enhetschef IT-Upphandlingen Kammarkollegiet Statens inköpscentral

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

SEMINARIESPÅR DIGITAL INNOVATION Paneldebatt ”Hur redo är myndigheterna för digital samverkan?” Onsdagen den 20 januari kl. 13.30-14.00

HUR REDO ÄR MYNDIGHETERNA FÖR DIGITAL SAMVERKAN? För att myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer ska kunna samverka med varandra i utvecklandet av nya digitala tjänster krävs både interna och externa förutsättningar. Välkommen på en paneldebatt som - utifrån en ny studie från PA Consulting med med drygt 30 makthavare och utförare i Myndighetssverige - diskuterar hur myndigheterna arbetar för att kunna samverka digitalt och hur förberedda de är med teknik, styrning, regelverk, organisation och det kulturella perspektivet. Moderatorer: Peter Daniel och Anders Persson, digitala experter på PA Consulting

DEBATT

Så kan skolvåldet förebyggas Behovet av förebyggande arbete mot hot och våld i skolor ökar Hot och våld är ett ökande problem bland både elever och lärare på landets skolor. Det framhåller Marcus Gustring, talesperson skolsäkerhet, AddSecure, i denna debattartikel. Han pekar även på hur det går att skapa förutsättningar för skolorna att genomföra ett starkare förebyggande arbete utan att skapa oro. [Text: Marcus Gustring]

Det senaste halvåret har varit utmanande för skolvärlden, med nedstängningar och stora omställningar från fysisk till digital undervisning. I takt med att elever återgår till utbildning i skolans lokaler under hösten, så måste vi se till att elever återgår till en trygg skolgång. Utöver oro för pandemi och smittspridning, så ska vi inte glömma att hot och våld är ett ökande problem bland både elever och lärare på landets skolor. Enbart under 2019 inkom 4 623 anmälningar till Skolinspektionen och Barnoch elevombudet, där grundskolan står för 80 procent av anmälningarna. Det måste vi ändra på.

Utsatta skolor En gemensam nämnare för många utsatta skolor är uppfattningen om att barriärerna för allvarligt våld är på väg att brytas ned. Det kräver gemensamma krafttag och ett stort fokus på förebyggande arbete samt metoder för att hindra situationer från att eskalera. Målet är att alla lärare och elever ska må bra och känna sig trygga på sin skola och arbetsplats. Under 2019 fick Arbetsmiljöverket, enligt en sammanställning av nyhetsbyrån Sirén, in 835 anmälningar rörande hot och våld mot personal i skolan. 2014 var den siffran 517. Med anledning av läget tillsatte regeringen 10

tidigare i år en utredning som ska föreslå åtgärder för en tryggare skola med större studiero. Bland annat utreds mobilförbud och förslag om att elever som hotat andra elever eller personal ska kunna stängas av eller omplaceras. Regeringens arbete ska mynna ut i en nationell handlingsplan.

Marcus Gustring Talesperson skolsäkerhet, AddSecure

förhindrar man inte bara mobbning, utan minskar även risken för att de utsatta själva blir utåtagerande och skadar andra. En annan viktig och effektiv åtgärd som skolorna kan vidta är att kartlägga risken för olika incidenter som omfattar våld och hot och ha en detaljerad beredskapsplan på plats. Samt att öva för de olika situationer som kan uppstå. Skolor har under lång tid utövat brandövningar, men varför övar man inte på händelser som är mycket mer förekommande?

Incidenter sker snabbt

Ja, problemet kräver att alla parter agerar, där vi upplever att det finns förebyggande åtgärder som skolorna med stöd av kommunerna kan satsa på. Det handlar inte om att vara alarmistisk, utan snarare att vara förberedd på att allvarliga saker kan hända. Situationer som tidigare skulle ha slutat i knuffar och fula ord slutar nu oftare allvarligare. Om bråk tillåts eskalera, finns det också stor risk att de faktiskt gör det.

När en incident inträffar är nyckeln att rätt person får rätt information vid rätt tillfälle. Många incidenter sker otroligt snabbt där minuter kan vara avgörande. Den största skadan sker vanligtvis under de första tio minuterna, och på den tiden hinner hjälp utifrån inte komma på plats. Om personalen får stöd av sina kolleger, eller fler tillkallas för att stoppa ett bråk, kan händelseutvecklingen ofta bli mindre dramatisk. Glädjande nog ser vi att landets kommuner under de senaste åren arbetat mer för att öka säkerheten i skolorna. Det visar att man är villig att ta ansvar och arbeta aktivt med frågan. Vår gemensamma övertygelse är att det krävs transparens i sättet vi angriper problemet med otrygghet i skolan.

Inkludering och respekt

Handlar om säkerhet

Kräver att alla agerar

För att öka säkerheten handlar det om att hitta vägar framåt som inte begränsar elevernas och lärarnas känsla av frihet och öppenhet. Traditionella metoder som kameraövervakning, säkerhetsvakter eller portar och lås ska alltid vara sekundära. Arbetet bör primärt handla om pedagogiska initiativ med fokus på inkludering, respekt, vänskap och gemenskap. Genom att fokusera på antimobbningsarbete i skolorna

Vi på AddSecure anser att vi måste vidga debatten kring hot och våld bland elever och lärare till att handla om säkerhet. Det hårdnande klimatet bland Sveriges skolor kan bemötas och underlättas med en god kombination av teknik, kunskap och erfarenhet. På det viset kan vi skapa förutsättningar för skolor runtom i Europa och i Sverige att genomföra ett starkare förebyggande arbete utan att skapa oro. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

Proffsets bästa ming Anneli Egestam är ett riktigt mingelproffs. Nu kommer hon att dela med sig av sina bästa tips och trix i Hexanovas Mingelskola. [Text: Bo Höglander] Det kommer att ske som en programpunkt på Hexanovas olika mötesplatser framöver. Tanken är att skapa mervärde för deltagarna och bidra till ett kontaktskapande klimat. Hon kommer att leverera konkreta råd från scenen som alla har glädje av. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat Anneli som redan här och nu bjuder på några smakprov.

Vilka är dina tre bästa tips för ett lyckat mingel?

Ge dig ut och öva! När du väl är på ett event, ha ett öppet sinne och rimliga förväntningar. Du vet aldrig vem du springer på och vem hen känner! Många affärer och jobb är rena tillfälligheter.

2 Fokusera på den du möter istället för att tänka på vad du själv ska säga hela tiden. Visa intresse genom att ställa frågor och följdfrågor. Du kan lära dig massor och lyfta fram det som är mest relevant för den du pratar med, istället för att berätta allt företaget gör.

3 Prata kundnytta, vad man får och vilket värde du skapar för dina kunder istället för vem du är och vad du gör, hur många medarbetare ni har och på hur många orter i landet. Detta gör det lättare för den du pratar med att ”köpa” dig – missförstå mig rätt.

Och för att lyckas nå ut på en mässa eller i en monter? – Här handlar det mycket om beteende, vad vi gör och inte gör. Glöm till exempel begreppet ”stå i monter” – man arbetar i en monter. Här är några tips!

1 Vänta inte på att besökarna ska komma fram till dig. Deltagarna har tagit sig tid och råd att delta på evenemanget och uppskattar att du som utställare är den som tar initiativ till samtal. Ett hej, ett leende och en spontan kommentar eller fråga är en bra start, det betyder att jag ser dig. Alla vill bli sedda!

2 Ha något som lockar deltagarna att vilja stanna och prata. Tävlingar funkar ibland, någon enklare gallup där frågorna föranleder det du vill prata med besökaren om är bra. Gör det kul och lättsamt. Bjud på dig själv, inte bara på pennor och konfekt. Alla vill ha roligt på jobbet!

3 Connecta även med nya kontakter på LinkedIn (folk byter jobb då och då) utöver att byta visitkort eller scanna besökarens badge. Följ upp alla nya kontakter så snart som möjligt. Fördela ansvaret om vem som kontaktar vem och sätt en deadline så det blir gjort. Gör det ni har sagt att ni ska göra, det bygger förtroende. Det är nu relationsbyggandet börjar!

Vilka är de vanligaste felen som folk gör i samband med mingel eller när man jobbar från en mässmonter?

1 Att vi fastnar med människor vi redan känner eller pratar för länge med en och samma person. Då missar du tillfällen att möta människor som kommit för att träffa dig!

2 Att vi ”småjobbar” lite i montern. Ta hellre en paus och gå undan en stund om du måste ta ett viktigt samtal eller svara på mail. Allt du gör sänder signaler vilket påverkar ditt företags varumärke.

3 Att vi inte avsatt tid för uppföljningen efter eventet. 80 procent missar att följa upp sina nya kontakter. Se till att inte vara en av dem!

Hur hamnade du i ”mingel-branschen”? – Jag utsågs till Årets Affärsnätverkare inom ett affärsnätverk redan 2007 och samma vecka började jag få förfrågningar om att föreläsa för företag och organisationer om hur man nätverkar. Jag verkade väl ha lösningarna inom detta område där det tyvärr inte finns

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

eltips Anneli Egestam

något facit. Just detta faktum gör människor osäkra i mingelsammanhang. Alla vill bli omtyckta, sedda och bekräftade för dem vi är och det vi har att erbjuda. Men det är upp till mottagaren, den du pratar med, att avgöra om hen gillar dig, känner förtroende, vilja och mod att släppa in dig i sin sfär och dito, förstås.

Hur mycket hos en bra minglare är talang och läggning och hur mycket beror på förvärvade kunskaper och utbildning? – Vi är olika, vissa får energi av möten och tycker att relationer är det viktiga. Ofta får man idéer och ser möjligheter utifrån behov eller beröringspunkter, samtidigt som man känner sig sedd och får vara viktig för någon. Och det är förstås ömsesidigt – vi gillar människor som gillar oss. – Andra skyr mingel, tycker det är ytligt, ser inte nyttan och trivs bättre med att ha en konkret uppgift att lösa. Dessa personer tankar oftast energi i sin ensamhet och trivs helt enkelt inte i mingelsammanhang.

Värdet med nätverk

– Allt fler ser nyttan och värdet med att ha ett nätverk och ju mer rutin man skaffar sig, desto mer naturligt blir det att prata med människor du inte känner. Det finns tips och trix och fraser som får fart på pratet och inte minst avslutar ett mingelmöte efter fem till sju minuter. Det är lika mycket en konst att avsluta på ett snyggt sätt som att initiera ett samtal. Viktigt att ha i åtanke är att mingelmöten lätt kan bli maratonsamtal. Du gör er båda en tjänst genom att antingen föreslå ett nytt möte eller tacka för samtalet med ett glatt tillrop t. ex. utifrån information den andre nyss delat.

– Att ha ett nätverk på sin arbetsplats är minst lika viktigt som att ha ett utanför, inte minst i stora organisationer. Dels blir det trevligare på jobbet, mingel och småprat blir ett kitt som förenar människor. Dels för att veta vem som påverkar vad, allt från nya projekt som ska sjösättas till annat som kan påverka din karriär. Men det är en egen föreläsning…

Berätta om din nya roll i Hexanova!

– Gärna! Jag bidrar just nu en dag i veckan (måndagar) med kunskaper, erfarenheter och ett hyggligt stort nätverk efter att själv ha arbetat med mässor och event i många år, som Göteborgsminglet. Att jag är moderator och föreläsare med mänskliga möten som specialitet är ju passande i sammanhanget!

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

Bollplank

– Jag är också bollblank till VD Urban Nilsson. Våra vägar har korsats i många år, jag har bland annat varit i beställarroll och medverkat på ett flertal av Hexanova Events mötesplatser. Vi har beröringspunkter samtidigt som jag ser saker i ett utifrånperspektiv och kan lyfta frågor, lite som ”djävulens advokat”. – Urbans välvilja och driv håller sig inte bara till området mötesplatser för offentligt drivna verksamheter utan återspeglas även i företagskulturen. Måndagar har blivit en dag att längta till med god stämning och mycket skratt bland medarbetarna, avslutar Anneli. n

VÅRD

Region Stockholm ser över vårdval Färre vårdval och färre privata aktörer. Det kan bli följden när Region Stockholm ser över sina vårdval i en nyligen tillsatt utredning. [Text: Bo Höglander]

Region Stockholm har de allra flesta vårdvalen inom specialistvården i hela Sverige. Och det har blivit fler och fler genom åren. Majoriteten bestående av M, C, L, KD och MP vill nu se över hela modellen.

För OFFENTLIGA AFFÄRER uppger Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregiTobias Nässén (M) Foto: Moderaterna.

onråd, att man utvecklar vårdvalen för att de

ska hålla över tid och för att bättre möta förutsättningarna. Korta väntetider och stor valfrihet för patienterna är fortsatt viktiga mål för politiken och detta ska kombineras med så effektivt användande av skattemedel som möjligt, säger Tobias Nässén.

Bredare vårduppdrag

– En av flera olika utvecklingsmöjligheter är att i vissa fall slå samman vårdval till ett bredare vårduppdrag, och i andra fall kan det handla om att styra mot något större mottagningar så att det blir lättare att konsultera kollegor och att kunna delta i forsknings och utbildning. Det finns också vårdval som redan i dag fungerar mycket väl och där behövs inga stora förändringar. Det är inte antalet vårdval som står i fokus utan att patienterna får god vård i rätt tid och på rätt plats i sjukvårdssystemet, säger Tobias Nässén.

Bättre samverkan

Han pekar också på ett annat utvecklingsområde, nämligen att man behöver hitta bättre lösningar för samverkan mellan vårdvalsaktö-

rerna och akutsjukhusen vad gäller utbildning och forskningsuppdraget.

– Vi vill förbättra möjligheterna till forskning och utbildning i nätverkssjukvården och det är också ett av uppdragen för den vårdvalsutredning som arbetar och ska vara klar under 2021, tillägger Tobias Nässén.

Rätt vårdnivå från början

Enligt vård- och valfrihetsregionrådet är det 14

också viktigt att patienter hamnar på rätt vårdnivå från början. – För oss är det viktigt att varje patient ska få rätt vård på rätt nivå i god tid. Om patienter inte hamnar rätt från början blir det ofta mer kostsamt för samhället och det finns även risk för undanträngningseffekter. Här har vårdvalsutredningen ett tydligt direktiv att förbättra detta än mer inom ramen för Vårdval Stockholm, avslutar Tobias Nässén (M), vårdoch valfrihetsregionråd.

Köerna har minskat

På regionens webbplats heter det: Under tio år med vårdval har köerna minskat och valfriheten ökat. Samtidigt är antalet vårdgivare fler än någonsin. Som med alla system behöver man tidvis se över hur alla delar fungerar tillsammans. Med patienten i fokus sjösätter koalitionen i Region Stockholm därför en större utredning som ska identifiera både framgångsrecept och områden i vårdvalen där det finns förbättringspotential. Utredningen kommer under 2020 att presentera konkreta åtgärder för att öka tillgängligheten, stärka vårdkvalitén, och hitta långsiktigt hållbara ersättningsmodeller samt en effektiv användning av skattebetalarnas pengar.

Fotsjukvården först ut

Det första vårdvalet som enligt tidningen Dagens Samhälle avvecklas är fortsjukvården, den 1 januari 2022. Vårdvalet inom ortopedi görs om från den 1 oktober 2021 och förändringarna där innebär bland annat att kliniker som vill delta i vårdvalet måste ha minst sex läkare anställda och nå ett årligt volymkrav. På frågan från tidningen om det kan bli så att ännu fler vårdval helt läggs ner svarar Tobias Näsén: – Det kan det absolut bli. Det kan hända att vi tittar mer på om husläkarvårdvalet kan ta om hand något mer vårdval. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

Vilka hus klarar sig när havsnivån stiger? För att samhället ska fungera både nu och i framtiden behövs data vi kan lita på. Data om vägar och vattennivåer, om berg och dalar är en grund för att kunna planera framtidens samhällen med hänsyn till klimatförändringar – och till exempel skydda hus och människor mot översvämningar när havsnivåerna stiger. Vi på Lantmäteriet har koll på varenda plats i Sverige. Vi kartlägger verkligheten, sätter gränserna och håller reda på ägandet.

Grunden till allt

OFFENTLIG

Johan och Jesper spelar fotboll

Förändringsarbete gör skillnad mer och mer mot utveckling av IT-tjänster, där Yvonne har sin bakgrund. Idag har nästan all annan verksamhet fasats ut i företaget som numera är personalägt, varav merparten av delägarna är verksamma i bolaget.

e-srv

[Text: Örjan Persson]

Såväl privata som offentliga organisationer behöver en stark IT-partner i ryggen för att växa och utvecklas. Här kan Mebyou AB spela en central roll. Mebyou AB jobbar med förändringsarbete och implementering, utbildar och coachar, och förfogar över en bred verktygslåda som lägger grunden till utveckling för målmedvetna organisationer, inte minst inom offentlig sektor. Mebyou AB utvecklar både företag och organisationer, bland annat genom att arbeta med förändringsarbete och implementering med hjälp av duktiga verksamhetskonsulter och projektledare. Mebyou AB utvecklar också ledningsgrupper och team, samt utbildar och coachar både ledare och medarbetare. Det rör sig om både små och stora uppdrag för såväl 16

privata som offentliga aktörer. Yvonne Liberg, VD och huvudägare till Mebyou AB startade företaget 2011 med syftet att utveckla både människor och företag. Bolaget omfattade till en början en mix av verksamheter, såsom vandrarhem, kontorshotell, organisationsutveckling, ledningsgruppsutveckling och coachning, men med tiden började man gå

Mebyou har länge levererat produkter och tjänster till den offentliga sektorn, inte minst till kommuners organisationer. Här har man tydligt kunna konstatera att behovet har förändrats med tiden. – Ökad digitalisering är en av de kanske viktigaste parametrarna i det svenska samhället och det har lett till större efterfrågan av digitala hjälpmedel. Vi på Mebyou brinner för att förändra och förenkla genom att tillhandahålla digitala tjänster och hjälpmedel till främst offentlig verksamhet, men även till privata aktörer, säger Yvonne Liberg. Hon lyfter i sammanhanget fram den helautomatiska molntjänsten e-srv, som Mebyou själva har tagit fram, och som främst används av den offentliga sektorn. Landets kommuner har behov av ett digitalt stöd i syfte att öka tillgängligheten till kommunernas resurser, såsom gymnastiksalar, sporthallar, badhus, teatrar och kulturhus för såväl föreningar

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

som medborgare. Med e-srv går det att både boka och betala online genom att användaren ges möjlighet att på ett enkelt sätt hitta lediga tider och lokaler. Direkt i tjänsten kan användarna boka och avboka med direktbetalning, samt erhålla automatisk återbetalning utifrån anläggningens valda avbokningsregler. Samtidigt erbjuder e-srv kommuner och föreningar stöd i bidragsprocesserna, föreningar kan skicka in och signera sina bidragsansökningar med hjälp av BankID. Kommunens handläggare hanterar sedan ansökningar och utbetalningar via e-srv, vilket innebär minskad administration och manuell pappershantering. Via e-srv, som levereras som en multi tentant-lösning, tillhandahålls också ett föreningsregister som erbjuder kommunens medborgare information om föreningslivet.

Förändrar, förenklar, effektiviserar

Yvonne Liberg berättar att Mebyou i flera fall har sökt upp kommuner och visat vilka fördelar de får när det blir enklare och effektivare att använda en e-tjänst för sin boknings- och bidragsprocess. Detta har i de fall kommunen väljer att direktupphandla lett till affär. Om

som

kommunen väljer att gå via RAM-avtalet, sker det via upphandling med ny konkurrensutsättning. – Vi ser Mebyou, med vår tjänst e-srv, som den självklara samarbetspartnern om man vill förändra, förenkla och effektivisera sin verksamhet. Vi är agila, lyhörda och förstår den offentliga verksamhetens behov, samtidigt som vi alltid vill vara det lilla personliga företaget med stort engagemang och fokus på relationer, teamet, agilitet och kundnärhet, säger Yvonne Liberg. Hon vill i sammanhanget framhålla personalstyrkan som består av en mix av kompetenser, skarpa utvecklare, duktiga projektledare och verksamhetskonsulter.

som i stora delar har funktioner som prioriterats fram av UM, upplyser Yvonne Liberg. Hon berättar vidare att Kundrådet tar fram en prioriteringsordning som i första hand fastställs på Mebyous kunddag och sedan underhålls via kundrådsmöten. Utöver denna rutin, som håller samman företagets kunder, upprättar man enskilda förvaltningsplaner i varje enskilt fall, företrädesvis för de större UM. – Tillsammans med de upphandlande myndigheterna omvärldsbevakar och nyttjar vi varje tillfälle för att automatisera vår tjänst, allt utifrån den digitala utveckling som sker. Vi levererar tjänsten i form av en delad molntjänst där användaren slipper tänka på drift och uppgradering av servrar, säger Yvonne Liberg.

Utvecklingsfokus

Blickar framåt

Mebyou står för ett koncept som onekligen ligger i tiden, vilket den ökande efterfrågan på företagets tjänster skvallrar om. I dagsläget levererar Mebyou sin tjänst e-srv till ett 20-tal kommuner där man befinner sig i förvaltningsfasen. – Vi ser stora synergieffekter genom att ta tillvara på de olika önskemål om utveckling av tjänsten som de upphandlande myndigheterna ställer. Det är för oss en självklarhet att UM ska delta i utvecklingsarbetet, vilket sker i samarbete med vårt kundråd. Kundrådet har fyra möten per år, det vill säga lika ofta som vi genomför de kundgenerella uppdateringarna, vilket innebär att det en gång i kvartalet utkommer en ny release

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

Just Mebyou AB:s tydliga utvecklingsfokus är en av de främsta anledningarna till den framtidsoptimism som råder i företaget. Med tio år på nacken tar man ny sats mot nästa tioårsperiod. – Vi kommer att i samband med tioårsjubileet sätta en plan för Mebyou 2.0, så att vi kan skörda nya framgångar fram till 20-årsjubileet. Men som alltid gäller det att vara agil och lyssna på omvärlden. Därför ska vi inte cementera våra planer på allt för lång sikt. Ingen vet vad framtiden har i sitt sköte, konstaterar Yvonne Liberg. n

OFFENTLIG

Stadens geodata har aldrig varit mer värdefull Erfarenhet och kunskap om hur geodata kan skapa värde, på tvärs över olika discipliner, inom både den privata och offentliga sektorn, är avgörande för att vi som samhälle ska kunna växla ut potentialen. [Text: Jenny Carlstedt]

Det framhåller Jenny Carlstedt, ordförande Geoforum Sverige, i denna debattartikel för OFFENTLIGA AFFÄRER. Vårt välfärdssamhälle behöver utvecklas. Vi behöver smartare trafiksystem, smartare utbildning, smartare hälsovård, smartare företagande och smartare samhällsbyggnad. Dessa sektorer kommer att år för år bli mer datadrivna. Det möjliggör matchning av service och behov samt ökad effektivitet i planering, byggande och förvaltning av alla typer av fastigheter och verksamheter. Förutsättningen för en datadriven välfärd är att samhället tillgängliggör och nyttjar både traditionella och nya data på ett bättre sätt.

Om Geoforum Sverige Geoforum Sverige är en ideell förening och nationell plattform som arbetar för att långsiktigt främja samhällsnyttan av geodata – data kopplad till en plats – och datadriven utveckling av ett hållbart samhälle.

Jenny Carlstedt ordförande Geoforum Sverige

Geoforum Sveriges medlemmar är statliga myndigheter, kommuner, företag, högskolor/ universitet och andra organisationer som samlar in, producerar, tillhandahåller, analyserar och visualiserar geodata. Geoforum verkar för att geodata och digitaliseringens möjligheter tas tillvara inom planering och byggande med särskilt fokus på smarta samhällen, öppna geodata och digital samhällsbyggnadsprocess.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

Datadriven utveckling

Geodata är information som är kopplade till en plats, till exempel infrastruktur, fastighetsindelning, befolkningsstatistik och miljöinformation. Geodata spelar en allt större roll i vårt datadrivna samhälle och är ett grundelement i digitaliseringen av samhället. Till exempel kan stora mängder ostrukturerade data kombineras och visualiseras med stöd av kartor och annan geodata. Under de senaste åren har den civila och professionella användningen av geodata stigit markant. Geodata finns i många plattformar, som till exempel i appar, mobiltelefoner och på sociala medier, som en del av människors vardag.

Kan skapa värde

Erfarenhet och kunskap om hur geodata kan skapa värde, på tvärs över olika discipliner, inom både den privata och offentliga sektorn, är avgörande för att vi som samhälle ska kunna växla ut potentialen. Bolag och organisationer som går över till att jobba datadrivet förändrar spelplanen för konsumtionsmönster och beslutsprocesser på ett mer genomgripande sätt, och det skapar stora värden. Dessa möjligheter vill Geoforum bidra till att skapa medvetenhet om och inspirera till.

17 svenska myndigheter använder Safesprings molntjänst idag Vill ni också effektivisera er myndighets IT-miljö med vår svenska IaaS-tjänst?

Nya samarbeten krävs

För att möjliggöra de effektiviseringar och automatiseringar som har pekats ut av både regering och andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn, krävs inte bara tillgång till dessa värdefulla data. Vi behöver också processer som möjliggör utbyte av informationen, och även utredningar, analyser och modeller som baseras på dessa data. Det kräver i sin tur att vi blir bättre på att återanvända information som tagits fram, och att dela med oss. Med andra ord finns det behov av nya och förändrade samarbeten, såväl inom exempelvis en kommun som mellan offentliga och privata aktörer. Det pågår nu ett flertal regeringsuppdrag och andra initiativ inom området för att främja denna utveckling.

www.safespring.com/myndighet

Förespråkar öppna data

Geoforum Sverige förespråkar en övergång till öppna geodata. Ett exempel där öppna data är viktigt är i övergången till en helt digital samhällsbyggnadsprocess som ger lägre planeringsoch byggkostnader, kortare handläggningstider och lägre miljöoch klimatpåverkan. Genom att stödja de regeringsuppdrag och andra initiativ som nu pågår kan Geoforum genom sina medlemmar nå ut inte bara till offentlig sektor, utan också brygga informationsflödet och kommunikationen mellan offentlig och privat sektor.

Hållbara smarta samhällen

Digitaliseringen av samhället sker nu. Genom att vara aktiva i dessa frågor vill vi på Geoforum säkerställa att de ansatser och initiativ som drivs genomförs på ett sådant sätt att de nyttor som vi ser är möjliga också blir verklighet. Vi tror att digitalisering som genomförs rätt, där vi tillvaratar de värden som finns i såväl traditionella som nya geodata, leder till hållbara smarta samhällen, med invånarnas behov i fokus. Detta vill vi vara med och bidra till. n

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

Fredrik Andersson Professor

krav som i allt högre grad ställs; certifiering (t.ex. miljömärkning) förefaller vara lättare än kontroll men jag har ingen bra kvantitativ uppskattning av förekomst. Tilläggas kan att jag har sett detta i andra sammanhang när jag har studerat kontraktsstyrning.

Nya områden för upphandling?

Så kan konkurrensen bli bättre De transaktionskostnader som det innebär att delta i offentliga upphandlingar utgör en barriär. Det slår professor Fredrik Andersson fast i en nyutkommen rapport från Konkurrensverket. ”Detta gäller både direkta kostnader för att behärska regelverk och uppfylla formella krav, och indirekta kostnader som det innebär att investera tid och kraft i en affär med ett utfall som är osäkert”, slår rapporten fast. – Att som upphandlande myndighet aktivt underlätta deltagande genom transparens och information är alltså uppenbart konkurrensbefrämjande, menar Fredrik Andersson. Andra konkurrensproblem som identifieras är ofullständig uppföljning av ställda villkor samt deltagandet som sådant i anbudsgivningen och hur man främjar det. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde några frågor till Fredrik Andersson, knuten till Uppsala universitet, med anledning av rapporten och dess innehåll.

O.A: I rapporten hävdas: ”Att ha och fullt ut implementera klara och tydliga principer för uppföljning är alltså en förutsättning för fungerande konkurrens.” Detta sagt mot bakgrund av att ofullständig uppföljning av ställda villkor utgör ett konkurrensproblem. Fick du någon bild av hur omfattande denna problematik är? – Denna observation har sitt främsta underlag i det kvalitativa materialet – i de intervjuer jag gjorde med ett antal personer i olika roller och i referensgruppen. Det nämndes särskilt i samband med de sociala och miljömässiga

OFFENTLIGA AFFÄRER noterar att den fjärde slutsatsen i sammanfattningen är formulerad: ”Det är viktigt för all offentlig verksamhet att fortlöpande utvärdera upphandlingar och ställa frågan om det finns varor/tjänster/aktiviteter som inte upphandlas som borde göra det; samma fråga bör givetvis löpande ställas omvänt. Fungerande konkurrens värnas av att aktivt ställa frågan om det finns anledning att göra upphandlingar på nya områden.”

O.A: Detta kan väl delvis anses vara en politisk frågeställning. Kan det vara så att den politiska sfärens intresse av den offentliga upphandlingen och dess utveckling i Sverige i för hög grad är inriktat på vad man kan åstadkomma genom krav och villkor i upphandling (miljö, arbetsrätt, o.s.v.) än av frågor som berör konkurrens, ekonomi, affären i sig, m.m.? – Ja, det är delvis en politisk frågeställning. Icke desto mindre skymmer den politiska diskussionen ofta en saklig analys om hur förutsättningar och omvärldsfaktorer påverkar möjligheten till framgångsrik kontraktsstyrning, upphandling mm. Goda möjligheter till mätning och uppföljning underlättar upphandling, både absolut och jämfört med egenregi. Och sådana förutsättningar ändras över tid i båda riktningar, exempelvis genom digitalisering. På liknande sätt kan man se att förutsättningarna för brukarval är olika i primärvården och skolan, och jag skulle hävda att de är betydligt bättre i det förra fallet, men det är en annan och förmodligen än mer politisk observation. n

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

En meddelandelösning, byggd på modern federerad teknologi, där du har hela kontrollen över innehållet. Ingen känslig information lämnar lösningen, varken till ditt mejlprogram eller till någon molnleverantör.

www.tdialog.com Kommunicera internt, med privatpersoner och med andra organisationer

Integration med Outlook/Oﬀice365

Fullt stöd för Inera-projektet Säker digital kommunikation

Integration med eIDAS elektroniska underskrifter

Webservicegränssnitt för egna integrationer

Integration med Mina meddelanden

Funktionsbrevlådor för strukturerad kommunikation

Visselblåsarfunktion

Flexibel federativ inloggning

Koppling till virtuell fax

Möjlighet till automatisk rensning av meddelanden och användare

info@tdialog.com – 076-711 95 69

SÄKERHET

Pandemin utmanar sä och effektivt distans [Text: Anna Granö]

Nyligen annonserade Folkhälsomyndigheten att den rådande rekommendationen om att arbeta hemifrån troligtvis kommer att finnas kvar ett år till. Det finns alltså anledning att göra strategin för distansarbete långsiktigt hållbar. Det framhåller Anna Granö, VD på HPE Sverige, i denna krönika för OFFENTLIGA AFFÄRER. Rådande pandemi har tvingat de flesta företag att skapa en strategi för effektivt och säkert distansarbete och de nya restriktionerna innebär att kraven på att arbeta hemifrån håller i sig. Även om distansarbete förekom före pandemin, så sker det nu i mycket större utsträckning. Covid-19-pandemin har dessutom resulterat i att även de största kritikerna till hemmaarbete har behövt anpassa sig och nu förlita sig på tekniken.

Säkerhet i första rummet Att ha så säkra lösningar som möjligt är nyckeln till framgång i distansarbetet. Hackare världen över försöker utnyttja osäkerheten som anställdas hemmanätverk och utspridda medarbetare medför och detta ställer betydligt högre krav på företagens egna säkerhetslösningar. En sorts nolltolerans för säkerhetshot är en taktik som är vanlig bland företag. Alla

” AT T S Ä K E R S TÄ L L A AT T F Ö R E TA G E T S V P N K A N HANTERA ETT STORT A N TA L A N VÄ N D A R E SAMTIDIGT ÄR GRUNDL Ä G G A N D E F Ö R AT T A N S TÄ L L D A S K A H A E N GOD UPPKOPPLING. 22

nätverk och trafik som ligger utanför företagets egna, behandlas som främmande och som hot, tills det att man kunnat klassa trafiken som säker. Med den senaste AI-teknologin med maskininlärning, i kombination med högpresterande datorer, kan man idag analysera enorma mängder data i realtid. Detta kan i sin tur användas för att identifiera attacker och skadlig kod som virus, bifogade filer eller popupfönster, varpå dessa stängs ner innan de hinner göra någon skada. En lösning som är vanlig i exempelvis finanssektorn eller på callcenters är att använda en stark VDI-lösning, vilket innebär ett nätverk där datorerna helt och hållet körs från en gemensam server, vilket gör att säkerhetsrutinerna centraliseras.

Överbelastade VPNanslutningar

Att säkerställa att företagets VPN kan hantera ett stort antal användare samtidigt är grundläggande för att anställda ska ha en god uppkoppling. Tidigare har en otillräcklig VPN-lösning kanske bara inneburit tillfälliga problem, men nu när kraven på att arbeta hemifrån håller i sig har detta blivit en hygienfaktor.

God företagskultur

Första steget till säkert distansarbete börjar med de anställda. Ett företag kan ha IT-infrastruktur och rutiner i världsklass, men om de anställda inte följer riktlinjerna så faller det platt. Kontinuerlig säkerhetsutbildning är av yttersta vikt och anställda ska förses med rätt utrustning för säkert och produktivt hemmaarbete, samtidigt som de informeras om de

risker som otillräckliga säkerhetslösningar faktiskt innebär. Pandemin ställer nya krav på sammanhållning och tillhörighet, med färre sociala möjligheter. På HPE försöker vi uppmuntra anställda att bibehålla sociala interaktioner med kollegor, till exempel genom digitalt morgonkaffe, vilket återskapar de informella mötena som vanligtvis sker vid kaffeautomaten. Detta uppmuntrar idé-utbyte, problemlösande och förbättrar gemenskapen på arbetsplatsen i utmanade tider.

Vägen framåt

Nyligen annonserade Folkhälsomyndigheten att den rådande rekommendationen om att arbeta hemifrån troligtvis kommer att finnas kvar ett år till. Det finns alltså anledning att göra strategin för distansarbete långsiktigt hållbar. Många anställda är positiva till att i framtiden fortsätta arbeta hemifrån - på HPE säger så många som 72 procent att de kan tänka sig att jobba hemifrån på längre sikt. Som en del av vår ”Edge-to-Office Workplace”, har HPE tagit fram 5 goda råd på hur företag bäst lyckas med hållbart distansarbete:

•

Bra arbetsstation

•

Snabb uppkoppling

Se till att anställda har rätt verktyg för en bra ergonomi hemma: justerbara ställ till bärbara datorer och ergonomiska stolar är A och O. Den kanske viktigaste punkten av dem alla. Säkerställ att de anställda har en god uppkoppling utan tekniska flaskhalsar hemma.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

äkert arbete Anna Granö VD på HPE Sverige

• Samarbete och produktivitet

Interaktionen och spontana samtal försvinner lätt med distansarbete. Uppgradera system för videosamtal och konferens, det finns även bra programvara för just samarbete och kreation. Arbetsgivare kan utnyttja systemen som används för videosamtal och skapa miljöer för de anställda att använda till mer informella kontakter.

•

Hälsa och välmående

•

Support

Säkerställ att företaget har goda rutiner – och mjukvara – för att följa upp den psykiska hälsan hos de anställda. Inget är så frustrerande som en IT-support som är svår att nå, HPE rekommenderar därför en virtuell help-desk för IT, så att de anställda kan få hjälp så snabbt som möjligt. De som hittills har lyckats bra har en gemensam nämnare: en balans mellan en stark infrastruktur och en bra företagskultur. På HPE rekommenderar vi våra uppdragsgivare att arbeta efter devisen connect and protect ett koncept som fungerar lika bra under covid-19 som när pandemin är över. n

UPPHANDLING

Mötesplats Offentliga Affärer i Nacka strand

Upphandlingsdagar [Text: Bo Höglander]

Den 15-16 september 2021 gungar det till rejält i Upphandlarsverige. Mötesplats Offentliga Affärer lanseras – en uppgraderad variant av de tidigare Upphandlingsdagarna med Anbudsmässa som grädde på moset. Offentlig upphandling är i ropet igen. Fler företag söker affär med offentlig sektor. När ekonomin sätts på prov i spåren av en världspandemi som även prövar Sverige rejält behövs åter mötesplatser av rang. Därför tar Mötesplats Offentliga Affärer sikte på Nackastrandsmässan – på mångas begäran.

Erfarna programmakare

Helena Rosén Andersson, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen

Ett digert program med två av Sveriges mest erfarna på området kommer att presenteras, och

Urban Nilsson, vd Hexanova och grundare av de ursprungliga Upphandlingsdagarna, står för programmet. Till sin hjälp har de ett sexton personer starkt programråd som ska se till att det blir både bredd och djup på dagarnas innehåll. Medlemmarna i programrådet kommer från både privat och offentlig sektor och där finns både offentliga köpare och privata leverantörer, liksom större och mindre aktörer. En av dem är Helena Rosén Andersson, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen.

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

återuppstår

I programrådet ska hon bidra med förslag på programpunkter och seminarier inom områdena upphandlingsrätt och statsstödsrätt. – Jag tycker det är viktigt att följa den upphandlingsrättsliga debatten och allt det nya kring statsstödsfrågor. Jag deltar därför ofta på olika konferenser kring dessa teman. Det finns ett stort intresse att ta del av vägledande rättspraxis och där bidrar jag gärna själv med mina kunskaper, säger Helena Rosén Andersson till OFFENTLIGA AFFÄRER. OFFENTLIGA AFFÄRERS redaktör fick även en pratstund med Urban Nilsson.

Kontakter har även förekommit med Svenskt Näringsliv och Ellen Hausel Heldahl, välkänd i Upphandlarsverige. Även här finns ett stort intresse.

Anbudsmässan – nyhet

Anbudsmässan etableras i syfte att öka transparensen, stärka den goda affären och öka dialogen mellan avropare, upphandlare och

Breda samarbeten

Varför lanserar Offentliga Affärer och Hexanova detta just nu?

– Just nu är förhållandena gynnsamma, menar Urban Nilsson, grundare av de ursprungliga Upphandlingsdagarna som nu alltså återuppstår i ny form. Många har efterfrågat ett nytt konferensgrepp kring den offentliga affären. – Myndigheter och andra aktörer har hört av sig och några har redan angett intresse om att eventuellt delta, berättar Urban Nilsson och nämner Upphandlingsmyndigheten, Kammarkollegiet och AffärsConcept (ägt av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR). Dessutom kommer HBV, allmännyttans inköpsfunktion, att delta. www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

leverantörer. För att fördjupa just den dialog som många efterlyser, vilket vi rapporterat om vid flera tillfällen i OFFENTLIGA AFFÄRER. Urban Nilsson betonar att huvudsyftet är just att beställare och leverantörer ska erbjudas ett särskilt tillfälle till den dialog som är så eftertraktad på båda sidor. Fokus under dagarna kommer att ligga på de goda affärerna, upphandling och inköp men nu med tilläggen statsbidrag och e-handel, vilket gör mötesplatsen än mer komplett.

Urban Nilsson, VD Hexanova

Arrangör är Tidningen OFFENTLIGA AFFÄRER som fram till 2017 arrangerade Sveriges då största mötesplats kring offentliga inköp Upphandlingsdagarna. Då som nu i samarbete med relevanta myndigheter, organisationer och leverantörer. Sist men inte minst måste vi även nämna Handslaget, priset för årets bästa offentliga affär, som delas ut under banketten den första dagens kväll. De banketter som Hexanova och Offentliga Affärer arrangerar vid sina olika konferenser är mäkta populära och eftertraktade. Med andra ord handlar Mötesplats Offentliga Affärer om en chans att utvecklas, inspireras och träffa andra som berörs av den offentliga affären. Om att blanda allvar, kompetensutveckling och dialog med mingel och trevligheter. n 25

OFFENTLIG

Digitaliseringens

fördelar överväger [Text: Bo Höglander]

Kommer vi att utnyttja brain gate för att ge blinda syn och döva hörsel i framtiden? Kommer fabrikerna att gå dygnet runt sju dagar i veckan med hjälp av robotar och digital teknik? Den sortens frågor reser Anders Källström, ekonomie doktor knuten till tankesmedjan Sustainability Circle och författare till en nyutkommen bok om hur digitaliseringen påverkar oss. OFFENTLIGA AFFÄRER har intervjuat honom med anledning av den rykande färska Anders Källström, ekonomie doktor

boken Du i en smartare värld – så påverkas vi av digitaliseringen. Författaren vill peka på möjligheterna och det som kan bli verklighet framöver. – Många av de faciliteter som Hollywood och James Bond-filmer varit först med har blivit verklighet. Fastän vissa forskare sagt att det inte går… Ta självkörande bilar och 3D-skrivare. Medan vissa sa att det var omöjligt så satte andra igång att göra det.

Helt nytt samhälle

Han pekar på att vi håller på att skapa ett helt nytt samhälle. Precis som livsstilen förändrades i grunden när vi gick från jordbrukarsamhället till att bli industrialiserade så kommer vår livsstil att på nytt förändras i grunden. Förändringarna är större och kommer att gå snabbare än då. Men det gäller att få grepp om helhetsperspektivet. De flesta som jobbar med digitalisering ägnar sig bara åt en speciell aspekt av den.

Alla påverkas

– Alla som har en dator eller en mobil påverkas av digitaliseringen. Det är jättestort. Problemet är att alla som jobbar med det måste avgränsa www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

sid, så det är få som har ett helhetsperspektiv. Till och med professorer har sagt till mig att om man inte kan ta så stora perspektiv som professor. Går inte att forska på allting. – I dag ägnas samhällsdebatten oftast bara åt en fråga i taget. Just nu klarar vi två: Covid19 och gängkriminalitet/integration. Ett av de stora problemen är att vi inte hinner med de positiva frågorna, och digitaliseringen är en sådan.

Du skriver tänkvärt om digitalisering och makt/politik (på bl.a. sidorna 22-23). Antar att du följt utvecklingen i länder som Kina, Belarus, m.fl. där makthavarna begränsar sociala medier men gärna använder digitala verktyg för övervakning och kontroll. Någon kommentar till detta? – Grejen är den att allting kan brukas och missbrukas. En bil rätt använd kan vara en ambulans som räddar liv, en felaktigt körd bil kan vara ett mordverktyg. Samma sak med en kniv, den kan brukas av kirurg eller en ligist. Dynamit likaså. Tänker man på det så gäller det allting. Digitaliseringen är ett kraftfullt verktyg och det är bra om det är de goda krafterna som använder det, för att till exempel förhindra terrorism. När ”onda” krafter använder det, en diktator, blir det fel. – Lösningen heter medvetenhet! Vi måste diskutera frågorna, ju mer vi diskuterar desto bättre är det. Ju mindre folk fattar, desto större blir risken.

OFFENTLIG

På sid 85 skriver du om att ett resultat av digitaliseringen kan bli cyborgs. Där visar du vissa tvivel på teknikens framsteg. ”Konsekvenserna av att vara en cyborg är svåröverblickbara”. Du utvecklar också några ”analoga” exempel på aktiviteter i nästa mening, skogspromenader, m.m. Hur ofta möter du tvivel och skepsis från omgivningen kring digitalisering och hur tacklar du det? – Ordet har sitt ursprung i Hollywood i början på 60-talet. Cyborg är när man kopplar ihop människan med tekniken. En del förutspår ett ökat användande av brain gate – en kontakt rakt in i hjärnan som kan översätta digitala signaler till biologiska och biologiska till digitala. Det går så fort.

Hjälper funktionshindrad

– När du använder en sådan kontakt ”inifrån och ut” så kan du få hjärnan att styra en robotarm, vilket betyder att en funktionshindrad person kan få en rörelse utförd med hjälp av robotar. Det skulle också kunna fungera utifrån och in och då ge blinda syn och döva hörsel. Det är helt enkelt en kamera som hanterar digitala signaler som syncentrum kan tolka. Det sista är än så länge futuristiskt. Skulle man kunna koppla upp hjärnan mot wikipedia? En del forskare svarar ja på detta. Då kommer man in på existentiella frågor. Om det skulle gå, vad händer då? En del forskare säger att det aldrig kommer att gå, andra att det går om tusen år. Medan vissa förnekar så sätter andra igång att göra det…

Du nämner också de ca 500.000 svenskar som inte är uppkopplade och får allt svårare att klara sin vardag. Har du idéer om hur det digitala utanförskapet kan tacklas? – 98 procent har tillgång till Internet enligt senaste siffror, 95 procent ÄR uppkopplade. Det betyder att tre procent avstår. Hörde en intervju med en dam om sa att man inte behöver ha internet för att vara svensk, det står inte i grundlagen... Men om jag vill jag köpa en tågbiljett, hur gör jag då? Eller gå på opera? Det gäller snart även om jag vill konsultera en läkare eller kontakta skattemyndigheten. – Jag tror att detta är ett övergående problem. De som inte är uppkopplade tenderar att utgöras av en äldre generation.

Slutligen, vilka är de tre enskilt största möjligheterna med digitaliseringen som du ser när du blickar framåt?

– Jag ser stora fördelar med digitaliseringen på tre områden, ekologi, ekonomi och socialt. – Ekologi först. Digitaliseringen har enorma möjligheter att bli bra för miljön. Tekniken i sig är miljövänlig, inte problemfri, men man försöker till exempel återvinna metallerna i datorerna. Tekniken är eldriven och el går att producera miljövänligt. Coronapandemin har visat att man kan jobba digitalt vilket minskat utsläppen. Fabriker med mänsklig arbetskraft jobbar med två eller tre skift – men smarta fabriker som är helt digitaliserade kan gå dygnet runt sju dagar i veckan. Då behöver du inte lika många fabriker. Om en fabrik i framtiden gör vad tre fabriker gör i dag sparar du in på jordens resurser.

” E K O L O G I F Ö R S T. D I G I TA L I S E R I N G E N HAR ENORMA MÖJL I G H E T E R AT T B L I B R A F Ö R M I L J Ö N .”

Mer välfärd, mindre arbete

– Ekonomin sedan. Jag är övertygad om att den digitala tekniken kommer att ge oss ännu större utväxling på arbetet. Mer välfärd med mindre arbete. Vi får tid över till annat. Eller som jag skriver i boken – vi får mer tid över till det och de vi älskar. Jag tänker på hobbys och intressen men framför allt på nära och kära. De som varken har ett intresse eller vänner blir förstås ensamma, och det måste vi hantera. – Socialt, till sist. Som livsstilen förändrades i grunden när vi industrialiserade samhällena så kommer vår livsstil att förändras i grunden nu med. Vi kan jobba utan att åka till jobbet. Det kräver helt nya former av ledarskap som säger att ”det är helt okej att ni jobbar hemma, jag ser ju resultatet”. Ekonomiskt är det intressanta vad du leverarar – inte när och var du gjort det.

Digitala promenader

– Ett sätt att mötas är de ”coronader”, coronapromenader som jag och ett gäng genomför kl. 10.00 en dag i veckan. En bor i Australien, andra i Sverige. Hjärnan tänker bättre när man rör sig och vi har sett att när man går en timme och pratar med en person som man känner väl så skapas en sorts kvalitetstid. Vi ser varandra framför oss eftersom vi känner varandra. Detta gäller även kontakten med mormor och barnbarnen.

Varnar för täta städer

– Om man jobbar hemma gör det stor skillnad om man har stor luftig bostad med skog i närheten, jämfört med etta med kokvrå mitt i stan. Förtätningen som pågår i städerna tycker jag att man ska se upp med. I Göteborg har man byggt några stadsdelar där husen ligger så tätt så att man inte ser himlen. Här ska man alltså både bo och jobba. – Vissa kan jobba i sommarstugan med skogen intill och en bra internetuppkoppling. Sociala kontakter och träd kommer att behövas även i framtiden, men inte förtätade stenöknar dit solen inte når, avslutar Anders Källström.

BRILLIANT DATA | 79% upplever ett starkt personligt bemötande från kommunernas handläggare i kontaktcenter och talar varmt om hur de blir bemötta.

Brilliant hjälper organisationer inom offentlig sektor att utveckla och stärka dialogen med kunder och medborgare. Vi mäter upplevelsen av organisationens service och bemötande, men också det interna klimatet inom organisationen. Vi analyserar data och levererar agerbara insikter som sedan ligger till grund för organisationens framtida utveckling.

Brilliantfuture.se

VD Nebojsa Rasovic och Konsultchef Mats Granath

I Iteration vill man forma framtidssäkra IT-miljöer [Text: Örjan Persson]

Allt fler verksamheter, inte minst inom den offentliga sektorn, ser ett ökande behov av välfungerande ITmiljöer i det dagliga arbetet. Trenden är tydlig i ett företag som Iteration AB där man sedan länge tar fram skräddarsydda IT- och telefonilösningar för en mängd olika behov. – Vi vill vara en del av utvecklingen mot verksamheter med säkra, flexibla, skalbara och framtidssäkra miljöer, säger Nebojsa Rasovic, VD. 30

Iteration startades 1995 av nuvarande VD:n Nebojsa Rasovic tillsammans med tre kollegor. Nebojsa minns: – Vi hade en idé om att utveckla en elektronikpryl som skulle användas för telefonkommunikation med vuxendöva i Sverige, det vill säga text åt ett håll och ljud åt det andra. Det blev inget av den idén, minns han med ett leende och berättar att företaget inledningsvis i stället fick ett uppdrag från Handikappsinstitutet. Bolaget har sedan dess utvecklats till ett nischat teknikföretag med fokus på skräddarsydda tjänster kring IT och telefoni, framför allt för den offentliga sektorn. – Det finns flera anledningar till det, främst för att vi representerar den kompetens som just nu efterfrågas inom den offentliga sektorn, där man har ett stort behov av stabila konsulter. Eftersom vi är ett mångfacetterat företag kan vi bidra med vår mångåriga kompetens, säger Nebojsa och nämner tjänster inom agil system-/programutveckling, nätverk, virtualisering, datacenter, automatisering samt drift och underhåll. – Våra konsulter jobbar gärna inom offentlig sektor då det ofta förekommer uppdrag som får dem att utvecklas vidare.

I teknikens framkant

Iterations utvecklare besitter bred och djup kompetens inom de modernaste programmeringsspråken, och inom såväl backend som frontend. Beträffande datacenter är man duktiga inom SDDC-teknik (Software Defined Data Center). Verksamheten går att dela in

O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0 | www.offentligaaffarer.se

OFFENTLIG

i tre huvudsakliga affärsområden: systemoch programutvecklig, datacenterteknik och systemdrift. – Vi har mångårig erfarenhet att utveckla kompletta lösningar för våra kunder, vilket sker av både team och enstaka konsulter. Beträffande SDDC, vilket är en komplett virtuell miljö för både server och nätverk, ligger fokus på säkerhet, och när det gäller systemdrift kan vi drifta allt från enstaka applikationer till kompletta system med tillhörande hårdvaruplattformar och nätverk, upplyser Nebojsa Rasovic. Han berättar att Iteration under flera år, via sina partners, har levererat ett flertal resurser till en av Sveriges större myndigheter. – Vi har hos myndigheten idag ett flertal systemutvecklare och arkitekter som jobbar med applikationer inom både legacy och nya lösningar som ska ersätta de äldre, säger Nebojsa och lyfter i sammanhanget fram företagets insatser kring myndighetens infrastruktur/datacenter, som i princip numera är ett mjukvarudefinierat SDDC. – Det är ett arbete som vi under fyra år har jobbat med i nära samarbete med kundens kompetenta personal. De har ställt höga krav på flexibilitet, skalbarhet, säkerhet och miljö, vilket gjort att vi har iklätt oss rollen som både arkitekter, projektledare, nätverks- och säkerhetsspecialister, liksom specialister för virtuella miljöer.

Lyfter fram personalen

Iteration AB hade länge sex delägare. För några år sedan gjorde man det dock möjligt för företagets anställda att också bli delägare i bolaget, vilket gör att ägarantalet idag är 27. Personalstyrkan består av 30 personer med gedigen

”VI ÄR DOCK ÖDMJUKA F Ö R D E N D I G I TA L I S E R I N G S O M PÅ G Å R , M E N VÅ R A M B I T I O N Ä R F Ö R S TÅ S AT T FÅ M Ö J L I G H E T AT T F O R TS ÄT TA VA R A E N D E L AV U T V E C K L I N G E N M O T VERKSAMHETER MED SÄKRA, FLEXIBLA, SKALBARA OCH FRAMTIDSSÄKRA MILJÖER”

erfarenhet och kompetens inom allt från nätverkslösningar och mjukvaruutveckling till automation och integration. – Vi har alltid strävat efter att knyta de bästa kompetenserna till oss. Våra medarbetare är vana vid att utveckla eller hantera applikationer med höga krav på tillgänglighet och höga SLAnivåer. De är väldigt drivande, gillar utmaningar och står för ett nytänkande i branschens framkant, berömmer Nebojsa Rasovic. Han ser framtiden an med tillförsikt och spår att efterfrågan på Iterations tjänster, liksom den goda utvecklingen, kommer att hålla i sig. – Vi är dock ödmjuka för den digitalisering som pågår, men vår ambition är förstås att få

möjlighet att fortsätta vara en del av utvecklingen mot verksamheter med säkra, flexibla, skalbara och framtidssäkra miljöer, säger Nebojsa. Vägen dit går, menar Nebojsa, via ständigt ökad kompetens och rekrytering av fler kunniga konsulter. Framöver ser han ett växande kompetensbehov beträffande bland annat privata molntjänster, övergång till containermiljöer för applikationer samt lösningar för automatisering. – Vi vill bredda oss såväl kunskapsmässigt som geografiskt. Vi kan till exempel möta ännu fler aktörer inom offentlig förvaltning, säger Nebojsa Rasovic. n

Nebojsa Rasovic, Martin Falberg och Mats Granath

INNOVATION INKLUDERING SAMVERKAN &

WWW.EFORVALTNINGSDAGARNA.SE

TVÅ KONFERENSER - FLER MÖJLIGHETER 20-21 januari 2021

TILLSAMMANS SKAPAR VI EN VINNANDE VÄLFÄRD FÖR ALLA - IDAG OCH FÖR FRAMTIDEN!

WWW.VALFARDSDAGARNA.SE

BESÖK OSS DIGITALT - ANMÄL DIG NU

UPPHANDLING

Regeringen vill styra upp inköpen

Lena Micko, civilminister

Regeringen vill styra upp de offentliga inköpen. Inköpsorganisationerna ska bli mer strategiska och effektiva. Svenskt Näringsliv och Ellen Hausel Heldahl, jurist och upphandlingsexpert, välkomnar planerna. [Text: Bo Höglander]

Regeringen gav nyligen Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att verka för ökad styrning och organisation av inköp i staten, kommuner och regioner samt följa upp denna utveckling. Det framkom nyligen. I ett pressmeddelande Staten, kommuner och regioner köper in varor och tjänster för närmare 800 miljarder kronor varje år. Det är inköp som kan användas för att åstadkomma en bättre samhällsservice och bidra till en hållbar utveckling.

Tydligare ägarskap

– När samhället köper in varor och tjänster måste vi få ut så mycket samhällsnytta som möjligt. Myndighetsledningar och ledningar i

kommuner och regioner behöver därför ta ett tydligare ägarskap för dessa frågor, säger civilminister Lena Micko i pressmeddelandet. OFFENTLIGA AFFÄRER fick svar via mejl på några frågor till ministern.

www.offentligaaffarer.se | O f f e n t l i g a A f f ä r e r 3 - 4 2 0 2 0

Tanken är att ge en tydlig politisk signal om att upphandlande organisationer behöver säkerställa att det finns en styrning och organisation av inköpsarbetet som svarar upp det ansvar som följer med att spendera skattemedel. – Det är också särskilt angeläget att komma igång med detta arbete mot bakgrund av de utmaningar som välfärden står inför, och återhämtningen efter pandemin. Vi behöver använda alla verktyg som står till buds. Med sina 800 miljarder i ryggen är upphandling ett mycket kraftfullt sådant.

Kommuner och regioner behöver ta ett tydligare ägarskap för dessa frågor, säger civilminister Lena Micko, mot bakgrund av de stora volymer som dessa upphandlar för. Vad kan staten göra för att underlätta? – Jag tror att det huvudsakliga skälet till att upphandling ännu inte hanteras som en strategisk viktig fråga i alla organisationer är bristande kunskap om möjligheterna hos ledningen.

UPPHANDLING

Upphandlingsmyndigheten är en central aktör för att driva denna utveckling, både när det gäller att sprida kunskap och ge insikter om vilka möjligheter ett strategiskt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation för inköp erbjuder. Hur detta ska uppnås lämnar regeringen till Upphandlingsmyndigheten att bestämma. En del av uppdraget innebär också att myndigheten ska föreslå en plan för det fortsatta arbetet för att stimulera denna utveckling.

Det talas om ”ett strategiskt arbetssätt” och ”en ändamålsenlig organisation för inköp” samt att ”en sådan organisation” bör ”etableras snarast.” Vad betyder detta i klartext? – Det vi menar med en ändamålsenlig inköpsorganisation är att det finns en styrning och organisation av inköpsarbetet som utgår från ett helhetsperspektiv. I själva verket handlar det t.ex. om att genomföra inköpsanalyser för att veta vad pengarna spenderas på, att följa upp avtalen och att medarbetare i andra delar av organisationen bidrar med sina olika kompetenser i inköpsarbetet. Det handlar också om strukturer och processer för dialoger med näringslivet. Intern och extern samverkan samt en strategisk hantering av olika typer av inköp är centralt för att åstadkomma goda offentliga affärer. Så långt civilminister Lena Micko. OFFENTLIGA AFFÄRER ställde även frågor till Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv, med anledning av regeringens initiativ.

Regeringen gav nyligen Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att verka för ökad styrning och organisatiown av inköp i staten, kommuner och regioner samt följa upp denna utveckling. Vad anser Svenskt Näringsliv (SN) om initiativet? – SN välkomnar initiativet från Lena Micko och regeringen. Det är hög tid att regeringen prioriterar de organisatoriska frågorna kring inköp, eftersom det är helt centralt för en god ekonomisk styrning av verksamheten. SN:s rapport från juni 2019, Effektivare offentlig upphandling, avslutas med ett antal förslag som jag ansåg att regeringen borde vidta. En av hörnstenarna var att i regleringsbrev eller instruktioner till de statliga myndigheterna, tvinga dem att införa kategoristyrning, och därmed även inspi-

”DE MYNDIGHETER S O M I M P L E M E N T E R AT METODEN HAR SÄNKT SINA KOSTNADER FÖR INKÖP MED I SNITT 10 P R O C E N T, S A M T I D I G T S O M K VA L I T E T E N I N T E B L I V I T S Ä M R E .” rera kommuner och regioner. (Regeringen kan ju inte tvinga kommuner och regioner på annat sätt än genom lag). Kommuner och regioner behöver se potentialen i inköp, både kvantitativt och kvalitativt.

Kommuner och regioner behöver ta ett tydligare ägarskap för dessa frågor, säger civilminister Lena Micko, mot bakgrund av de stora volymer som dessa upphandlar för. Är din uppfattning också att det behövs en ökad tydlighet? – Utan tvekan ja! Idag arbetar de flesta kommuner och regioner i stuprör, vilket är olyckligt. Svenskt Näringsliv har tillsammans med Upphandlingsmyndigheten under flera år bedrivit ett arbete med att sprida kunskap om ”inköpsmognad” i Sverige. En bärande del av att vara en inköpsmogen myndighet är att implementera ”catagory management”, på svenska kategoristyrning, som är en lean-baserad metod för inköp. Kategoristyrning innebär att myndigheten har ett holistiskt angreppssätt på upphandling, det vill säga anlägger en helhetssyn.

Ellen Hausel Heldahl, Svenskt Näringsliv. Foto: Ernst Henry Photography AB

En förutsättning

– Kategoristyrning och strategisk styrning och ledning av inköp är i själva verket en förutsättning för att myndigheten ska kunna åstadkomma den bästa affären för medborgarna och skattebetalarna. Kategoristyrning innebär att myndigheterna på ett underbyggt sätt prioriterar mellan olika projekt och skapar samspel mellan enheter och förvaltningar. Stuprören bryts upp och tvärfunktionellt samarbete skapas. Grunden är ett faktabaserat arbetssätt där områden, inom vilka mervärde kan skapas, identifieras, till exempel genom lägre kostnader, lägre risktagande eller högre kvalitet. Arbetssättet innebär också tydliga utvecklingsinriktade krav på leverantörerna och att dessa följs upp regelbundet.

Det talas om ”ett strategiskt arbetssätt” och ”en ändamålsenlig organisation för inköp” samt att ”en sådan organisation” bör ”etableras snarast.” Vad tror du detta betyder i klartext? – Jag hoppas och tror att det är kategoristyrning som avses. De myndigheter som implementerat metoden har sänkt sina kostnader för inköp med i snitt 10 procent, samtidigt som kvaliteten inte blivit sämre. Det borde locka politiken! n

Allt i ett tjänst för bokning-, bidrag- och föreningsprocess för föreningar, kommuner, företag och privatpersoner. Bidrag och föreningsprocess

e-srv erbjuder föreningar och kommuner stöd att hantera hela bidragsprocessen från ansökan till utbetalning. Möjlighet till digitala kontaktvägar mellan kommuner och föreningar och att minska administration. e-srv ger föreningar möjlighet till självservice, kan själva uppdatera sina föreningsuppgifter och får en överblick på bokningar och bidragsansökningar.

Bokning

Med e-srv får användaren möjlighet att på Mebyou är leverantör i SKI Kommentus ett enkelt sätt hitta lediga tider, boka och ramavtalsupphandling för bokning- och avboka med onlinebetalning samt erhålla bidragslösningar automatisk återbetalning. e-srv ger möjlighet till att öka tillgänglighet och beläggning, minska fakturahantering och öka era intäkter. e-srv har integrationer mot lås- och passagesystem för att stödja hela det digitala flödet. Lokaler görs tillgängliga efter bemannad receptionstid.

Returadress: Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORG

posttidning

PLATS ATT VÄXA

VI BYGGER FÖR EN OFÖRUTSÄGBAR FRAMTID

De rum där vi tillbringar mest tid påverkar hur vi mår. Och hur vi mår påverkar våra liv. Välkommen in i en byggnad från Adapteo. Vi skapar rum där människor kan växa och utvecklas - oavsett ålder. Att förutspå framtiden har alltid varit svårt, och i en tid då vårt samhälle förändras allt snabbare blir det svårare och svårare. Våra anpassningsbara byggnader kan förändras i storlek och form beroende på vad situationen kräver och vi är alltid öppna för nya idéer. Oavsett vad framtiden för med sig så anpassar vi oss till de Vi är Adapteo. Med över 30 års erfarenhet skapar vi nya förutsättningarna och behoven, när och var de finns.

adapteo.se

anpassningsbara och hållbara modulbyggnader för skolor, kontor och boende. Välkommen in! adapteo.se

ADAPTABLE BUILDINGS SPACE TO GROW