Ida Sofia Carolin Bergstrรถm CAND ARCH PORTFOLIO
Ida Sofia Carolin Bergström Cand. Arch Fødselsdato: Adresse: Tlf. Email: LinkedIn: issuu:
3. oktober 1985 Sommerstedgade 6 4.tv, 1718 København V 6192 6947 iscbergstrom@gmail.com dk.linkedin.com/in/idasofiacarolin/ http://issuu.com/idasofiacarolin
Erhverserfaring Metro Arkitekter / SWECO Gustav Adolfs Torg 8B, 211 39 Malmö (01.14 - X.X) Byplanlægning, infrastruktur og landskab __ Projektering, gestaltningsprogram, design og konceptudvikling, strategi og markedsføringsarbejde, skitseforslag, konkurrencer. Lendager Arkitekter, Grønttorvet 280 1th, Copenhagen (09.13-01.14) Byplanlægning og landkab __ Design og konceptudvikling, skitseforslag, konkurrence. Arkitema, Rued Langgards vej 8, 2300 Copenhagen (04.13 - 09.13) Byplanlægning og landkab __ Projektering, design og konceptudvikling, skitseforslag, konkurrence. Sign Consult, Langebjerg 23 A, 4000 Roskilde (05.10 - 07.12) Inredningsarkitektur__ Design og konceptudvikling, skitseforslag. ARM Architecture, 86-88 Rue Edmond Rostand, 13006 Marseille (09.09 - 02.10) Praktikophold __ Design og konceptudvikling, skitseforslag, konkurrence.
Uddannelse Cand. Arch. KADK, Arkitektur, (2010-2013) Studieafdeling 1: Arkitektur, By og Landskab Bachelor i Arkitektur, Kunstakademiets Arkitektskole (2006-2009) Studieafdeling 2: Arkitektur, By og Bygning Foundation Diploma in Architecture and Interior Design, London Metropolitan University (2005 - 2006) Department of Architecture and Spatial Design
It-kvalifikationer AutoCad, Revit, Archicad, Photoshop, InDesign, Illustrator, SketchUp, ArchGIS, Rhinoceros, Word, Excel, PowerPoint, Wordpress
Referencer Rafael Palomo, Arkitekt, tidl. Metro Arkitekter Mirja Wande, Arkitekt, tidl. Metro Arkitekter Kerstin Johansson, Landskabsarkitekt, Arkitema Morten Kjer Jeppesen, Arkitekt, Vandkunsten Kontakt mig gerne for flere detaljer og kontaktoplysninger.
#ibike10k PROJEKTET I juni 2014 tog jeg initiativ til at starte op en hashtag-kampagne der havde til formål at synliggøre Studio Metros passion og kompetencer indenfor bæredygtig byplanlægning og fokus på cyklisme. Projektet har siden hen udviklet sig, og jeg arbejder nu med en strategi der involverer hele Sweco Øresund. Idéen er et pilotprojekt med fokus på bæredygtig planlægning, infrastruktur og cyklisme, hvor et tværfagligt samarbejdsprojekt, i tæt dialog med kunden, skal munde ud i en stærkere profil og markedsføringskampagne. MIN ROLLE Jeg har på egen hånd udviklet og styret projektet, lavet det grafiske materiale og præsenteret pitchen for Swecos partnergruppe. Nu hvor projektet bevæger sig ind i sin anden fase, hvor en gruppe skal sammensættes, er der mig der styrer dette, og etablerer interne så vel som eksterne kontakter og netværk. I projektet har jeg demonstreret mine stærke organisatoriske og projektstyrings kompetencer, mit drive og min kreative arbejdsprocess.
VAD
Ett (pilot)projekt som ska styrka Sweco (Öresund) med fokus på hållbar stadsplanering, infrastruktur och cykling. Genom ett strategiskt, tvärvetenskapligt samarbete - en tänk tank, ämnar projektet skapa nya interna samarbeten på tvärs av bolagen, styrka våra medarbetare och ge ett konkret svar på hur Sweco, som ”har alla kompetenser” faktiskt skapar starka projekt och resultat. Genom att fokusera på cykling och hållbarhet, kan vi få väl definerade ramar, inom vilka våra ”test”-piloter och projekt kan utvecklas. Ett mindre projekt som kan fungera som föregångsexempel.
Etablering/ integrering av marknadsföringsavdelning
Resultaten genererar nytt säljmaterial
Interna workshops
Alla intresserade bjuds in till informations och inspirationsmöte
Tänk Tanken etableras
Boksläpp
Publicering av hemsida
Interna seminarier presenterar/ diskuterar idéer
Cykelevent arrangeras i samverkan med lokala/nationella aktörer
Marknadsföringskampanj drar igång ”buzzet” Nya samarbeten med potentiella kunder startas upp
Externa workshops
Stort publikt seminarium med kunder och branchfolk. Presentation av internt resultat i kombination med externa föreläsare
IDÉEN
HUR
Styrka och marknadsföra vår offentliga profil! Styrka våra interna samarbeten på tvärs av bolagen.
Grundstommen i projektet är den interna tänk tanken. En ”expertgrupp” med blandade kompetenser. Idéen är att gruppen (när underlag finns) ska arbeta med att utveckla visioner, projekt, skisser, kunskapsdelning, etc.
Utveckla en kreativ samarbetsmetod, i konkreta projekt. Fokusera på hållbar cykel- och stadsplanering.
Projektet startar i en liten skala med en mindre grupp från olika bolag som arbetar fram en strategi och målsättning samt undersöker möjligheten för att starta upp samarbetsprojekt med intresserade investerare/kunder/byggherrar.
Hållbara lösningar är en växande, och efterfrågad del av arkitektur- och planeringsuppdragen. Genom att profilera och synliggöra oss på denna marknad för hållbar arkitektur, kan vi skapa en stark profil, nya möjligheter och attrahera framtida kunder.
FLERA DELAR
VILKA
Tänk Tanken är projektets maskin, som ingår i: Det interna projektet
Om/när projektet växer kan fler involveras och gruppens resultat, arbete, förmedlas vidare.
pUblicerat material marknaDSFöring SamarbetSpartnerS & kUnDer
#ibike10k
Detta kommer att kunna användas internt i form av kompetensdelning och utveckling, och senare externt i marknadsföringssyfte och nätverkande. På så sätt skapas en bredd, och ett internt och externt engagemang!
Sommaren 2014 tog vi initiativet till #ibike10k. En hashtag-kampanj genom vilken vi ville uppmana allmänheten att använda cykeln på resor på upp till 10km (istället för bil och offentlig transport). Samtidigt publicerade vi idéer, skisser och tidigare projekt på vår blogg, för att skapa ett större buzz omkring projektet. Vi fick också satt upp en testsida där alla instagrambilder samlades.
#ibike10k
#ibike10k
ALLA! Tanken är att alla som vill, och är intresserade ska få möjlighet att deltaga, men i olika omfång.
Denna del är grundenstommen och understöttar och understöttas av de tre underkategorierna:
Station Centralen, Gøteborg - systemhandlingsfase PROJEKTET I projekt Västlänken har Metro Arkitekter sammen med Cowi og Tyréns udarbejdet systemhandlinger til den kommende Station Centralen, der ligger i forlængelse af den eksisterende Gøteborg Central, og Nils Ericson terminalen. Projektet er meget omfattende og inkluderer skitsering både over og under jorden, skitsering af stationsbygning, formgivningsprogram og diverse mindre opgaver i forhold til byplanlægning og overordnede visioner. Samtidig indholder det også flere typer af anlægsbeskrivelser, for de forskellige dele (installation, arkitektur, m.fl.). Metro Arkiteker har lavet et arkitektoniskt forslag der gennem naturligt dagslys og nøje udvalgte materialer, accentuerer og giver stationen en karaktær og unikhed. I platformsrum så vel som i ankomsthal, skabes et trygt og attraktivt stationsrum, hvor sigtelinier og lys giver en rumlig oplevelse og god orienterbarhed. Projektet projekteres (hovedsageligt) i Revit. MIN ROLLE Jeg har været meget deltagande i formgivningen af stationsrummet, så vel som i udarbejdelsen af gestaltningsprogrammet, hvor jeg primært har arbejdet med illustrationer og tekst. Min styrke, at på en overbevisende og tydelig måde beskrive arkitekturen, har i høj grad været med til at bære beskrivelsen fremad. Jeg har været redaktør i projektet også haft hovedansvaret for alle illustrationer, og billeder, i alle anlægsbeskrivelser og har efterfølgende fået meget ros for dette arbejde.
n
Nya Hisingsbron
ata sg
lag
rgs
Be
Teknikrum Staden
Entréhallen
Plattformar i mittskeppet
Sidoskeppet
figur 5.20. Den rumsliga sekvensen börjar redan i staden och leder genom hela resan.
n ta ga re
na
stjä ad St
3. Östra uppgången
Bergslagsbanans Stationshus
2. Mittuppgången
Teknikrum
keringar. Dessa kontrastytor utförs i samma material och formspråk som intilligande ytor för att uppfattas som en självklar och naturlig del av stationsrummet. Stationens variationer i material och rumsligheter tydliggör skillnaden mellan aktiva gångstråk och mer stillsamma platser. Kommunikationsytor är generösa och vertikala transporter, så som rulltrappor och hissar, ligger i samma läge för samtliga uppgångar. Hissar och rulltrappor är väl synliga inbördes både på plattform och marknivå. Den rumsliga uppdelningen är positiv för det akustiska klimatet på plattformarna, vilket är viktigt för både taluppfattbarhet och trivsel.
n
ata sg
lag
rgs
Be
Norra entrén 1. Västra uppgången Mellanplan
5.3.5 Rumsliga sekvenser och flöden
Genom att ha en rumslig sekvens som börjar redan i stadsrummet, med en logisk variation av rummens proportioner, skapar vi en självinstruerande rumslig regi som stärker den intuitiva orienterbarheten, se figur 5.20. En tidvis hög belastning med många människor i rörelse, tidvis endast några väntande resenärer, kräver variation för att kännas behaglig i de olika situationerna. Den variation i rumsligheter som skapats på Station Centralen underlättar vid korsande gångstråk och mötet mellan människor. Detta är en framgångsfaktor för kollektivt resande. Se figur 5.21.
Teknikrum Alternativa vägval
Nils Ericsonterminalen
Rumslig variation
Hinderfri gångväg
Säkerhetszon
Bytespunkter Centralstationen
Södra entrén Teknikrum
3D hela station GP clean
Möblerbar zon
Station centralen
14
Säkerhetszon
figur 5.21. Ett varierat resenärsflöde på plattform skapas genom stationsrummets skillnad i takhöjd, pelarplacering och Plattformsplan - pelarrad 11/15/13 möbleringszoner. Fördelning av resenärer utmed plattformen sker naturligt genom variationen. Stationsrummet ger möjlighet att luta sig mot en pelare, sitta ner, blicka ut över det stora taket eller ställa sig i den lugnare området i sidoskeppen utifrån preferens.
Gestaltningsprogram 2014-06-17 - Station Centralen
Tåget
Lanterniner med släpljus på pelarväggen
Taklanterniner på Mittuppgångens entréhall
Translucent glasgolv
Ljussatt baksida på rulltrappor
Ljussatta ytterväggar
figur 5.22. Ljussättningsstrategi här illustrerad i en längdsektion vid Mittuppgången. Taklanterniner i entréhallens tak leder dagsljus vidare ner i stationsrummet med ljusinsläpp framför uppgångarna på torgytorna och i entréhallens golv.
5.3.6 Vägledande ljus
Med hjälp av dagsljuset som silas ner genom entréallen och lanterninerna vid mitten på stationen minskas känslan av en underjordisk station och orienteringen underlättas. Ljuset förstärker rummens olika karaktär. I mittskeppet får vi ett naturligt ljus från lanterninerna och samma dagsljuskvalité längs med takets balkar, ner på väggarna och pelarna längs mittspåren. Sidoskeppen har ett varmare ljus från armaturer under det lägre taket och från ytterväggarnas belysning. Armaturer finns placerade både på de längsgående skifferväggarnas nedre kant, riktade upp mot takbalkarna, och mellan balkarna. Samspe-
Belysning upp mot undersida balk
let mellan ljuskällorna ger ett reflekterat mjukt ljus i mittskeppet. Släpljus på skifferväggarna placeras vid varje pelare. Pelarraden, och alla större hinder som trapphus och hissar, belyses tydligt för att motverka känsla av otrygghet.
figur 5.30. Illustrationsexempel visande vy av stationsrummet längs med plattformen.
5.3.7 Siktlinjer och målpunkter
En underjordisk station annonseras inte lika självklart som en traditionell station ovan mark. Tydliga entréer och organisation av rulltrappor och hissar blir extra viktigt. En visuell koppling mellan markytan och plattformar är en avgörande faktor för att lyckas med orienterbarheten och skapa trygghet. Liksom det
ett dolt bärverk utan synliga infästningar vilket också möjliggör demontering och viss dragning av installationer bakom väggbeklädnaden. Skifferväggen går förbi sidoskeppens undertak så att skifferplattans kortsida livar med plåten undertill. Stenen på väggen fortsätter i samma liv ned på pelarna och runt om pelaren med ett avslut i en mässingslist mot golvet.
Belysning längs med balk och mot reflektorer som studsar ner ljuset till plattform
Plattform
Belysning i undertak
Genom stationen sträcker sig två generösa plattformar i djupgrön natursten. Plattformarna representerar anläggningens centrala funktion och skiljer ut sig visuellt i rummet. Konstrastverkan mot väggarna bidrar till stationens tillgänglighet och läsbarhet. Säkerhetszonen, från plattformskant och en meter in är en ljus natursten. Gränsen mellan säkerhetszonen och plattformen markeras genom en varningsyta med mässingskupoler. Ledstråk är urfrästa sinuskurvor, se figur 5.30. Luckor i plattformen är klädda med stationsgolvets karaktäristiska gröna marmor med en tunn mässingsram som indikerar placering.
Ljussatt glasvägg
Ytterväggarna
figur 5.23. Ljussättningsstrategi illustrerad i en tvärsektion. Det högre mittskeppet flödar i ljus av lanterniner och armaturer längs med skifferväggen. Takbalkarna belyses i mellanrummen ut mot spår samt på balkarnas undersidor. Sidoskeppens varma ljus från undertakets armaturer och ytterväggarnas bakbelysta u-profilglas ger en ombonad känsla.
Station Centralen - Gestaltningsprogram 2014-06-17
Stationens ytterväggar föreslås klädda med u-profilglas som bakbelyses med ett jämnt mjukt
15
20
Gestaltningsprogram 2014-06-17 - Station Centralen
ljus. Glasväggen och det ljusa undertaket i sidoskeppen ger ett ljust och tryggt rum. Glaselementen fästs in med en lutning som reflekterar och riktar ljud mot akustikelementen i taket, vilka framförallt absorberar buller som kommer från tågen.
Skyltar
Dynamiska plattformsskyltar placeras nedpendlat från tak i linje med plattformskant. Fasta hänvisningsskyltar och fasta stationsskyltar placeras främst vid utgångar eller i undertaket i sidoskeppen.
figur 5.31. Illustrationsexempel visande vy av Mittuppgången, stående i det mittersta rum som bildas av trapphusen
fristående rulltrappornas lutning, har ett lätt och transparent uttryck. Samtidigt undviks skymda hörn genom att rulltrapporna endast tar så mycket utrymme den behöver med lutande undersida, se figur 5.32.
Trapphus och hissar
Varje trapphus har tre reversibla rulltrappor för
Siktlinje över plattformarna
Translucent golv ger dagsljus och kontakt mellan planen
att kunna dubblera kapaciteten i dominerande resenärsflödet. Trapphusens väggar utförs som glaspartier. Partierna ska klara höga brand- och explosionslaster och därför blir bärverket relativt kraftigt, med täta pelare och stag. För att möjliggöra hög transparens i trapphusens uttryck, blir bärverkets utformning därför mycket viktig. Bärverket
Transparenta trapphus ger ökad trygghetskänsla
Ljus skiffervägg följer med upp i trapphus
Mittuppgången
Dagsljuset som silas ner genom det uppglasade golvet, taklanterninerna och rulltrappornas generösa öppningar annonserar Mittuppgången tydligt från plattformsnivå. Taket i mittskeppet som sträcker sig upp mot uppgångarna skapar en siktlinje till Mittuppgångens entréhall ovanför plattformsrummet. Tillsammans förstärker de en intuitiv orientering mot uppgångarna, och framförallt mot Mittuppgången, från plattformsnivå. Rumsligheten som skapas på plattformsytan under trapphusen fylls av dagsljus, samtidigt som man anar liv och rörelse av människor i entréhallen ovanför. Glaspartierna, som följer de
Hissar på utsidan av pelare
Tydliga ledstråk och skyddsräcke vid undersida rulltrappa
figur 5.32. Illustration av mittuppgången från plattform
Station Centralen - Gestaltningsprogram 2014-06-17
21
Knutpunktens nye entré - indbudt konkurrence PROJEKTET Helsingborg Stad inviterede Metro Arkitekter til at lave et forslag til en ny, temporær, sydlig entré, til Helsingborg Centralstation, Knutpunkten. Forslaget skulle bland andet indeholde et parkeringsgarage for cykler, en entrédel til platformsområdet og et forslag på hvordan omgivelserne kunne designes. I samarbejde med 2 kollegaer udviklede jeg et forslag hvor fokus var at skabe et levende rum i byen, hvor arkitektur og forskellige funktioner understøtter bæredygtig rejsekultur og skaber en ny mødesplads. Vi foreslå vi en let og kosteffektiv limtræskonstruktion, der omfavnede de primære funktioner, og hvor klimaskærmen var en enkel konstruktion i farvet og ufarvet plast. Vi foreslår flere nye programmer og funktioner for entréen, bland andet opbevaring, spejl, food truck arealer, cykelpumpe m.m. MIN ROLLE Jeg var ansvarlig for design og udformning af omgivelserne og programmering af stedet. Jeg lavede alle planer, snit og elevationer til afleveringen og var også ansvarlig for al tekst og beskrivelser i projektet.
KAFFE
Fremtidens Bæredygtige Almene Bolig, Seest - konkurrence Delt 1. plads, fase 1
PROJEKTET Forslagets helhedsplan placerer tæt-lav bebyggelsesklynger på terrænets naturlige plateauer omgivet af et velplanlagt og varieret rekreativt landskab med søer, enge, havebrug, dyrehold etc. Den fælles parkering midt igennem området funger som den samlede bebyggelses sub-urbane gade eller pladsflade. Bebyggelsesklyngerne består af fire boligklynger, korte sekvenser af toetagers dobbeltrækkehuse med en glasoverdækning i mellem. Det halvprivate/halvoffentlige klimabeskyttede mellemrum/drivhus kan, mere eller mindre lukket, udnyttes til dyrkning, leg, forhaver eller blot som sæsonforlængende fælles opholdsareal. MIN ROLLE Jeg havde hovedansvaret for den overordnede masterplan og landskabet, hvor jeg tegnede og programmerede hele sitet i skala 1:2000 samt 1:500. Samtidig var jeg meget aktiv gennem hele projektet i forhold til idéskitsering og analysearbejd.
ZONER LANDSKAB
PROGRAM FÆLLESFUNKTIONER
SUNDHEDSHUSET
CYKELPIT
OVERDÆ FÆLLESRU
GROVKØKKEN
VASKEHUSET
RESSOURCEHUSET AFFALDSSTATION
PRIVAT HAVELOD
ÆKKET UM
INFRASTRUKTUR/ADGANG
OFFENTLIGT LANDSKABSRUM
LANDSKAB
PARKERING ADGANG BOLIG CYKELPIT
SLÅET STI GENNEM HØJT GRÆS SEMIPRIVAT LANDSKABSRUM
AFFALDSSTATION
ADGANG KLYNGE
VANDFORSINKELSE
OVERDÆKKET FÆLLESRUM M. DRIVHUS EGENSKABER
VILD NATUR DANNER LANDSKABELIGE RUM
LAR FÆLLES FRUGTTRÆER OG BÆRBUSKE
PRIVAT HAVELOD
CYKELPIT NIVEAU-SPRING TERRÆN
FORSYNINGSVEJ
Solhusene, Landskab og gårdrum - skitsering PROJEKTET En mindre skitseringsopgave hvor jeg lavede en overgribende landskabsplan for Solhusene. Idéen var at skabe et uderum hvor bæredygtighed, fællesskab og det private hverdagsliv var i centrum. Gårdrummet deles ind i forskellige zoner. Både i forhold til privathed, fra offentlig plads til den private have og bolig, så vel som i program for fællesarealerne. Gårdanlæggets “rygrad” er en centralt placeret gangsti der gennem fordelingsstier forbinder lejlighederne og opgangerne, samt de forskellige haver, der med hver sin karakter skaber et unikt sted i gårdrummet. Gennem at arbejde med forskellige typer af beplantninger, højt og lavt græs, pergolaer og tydelige grænser mellem gangstier og grønne arealer, skabes en naturlig hierarki i gårdrummet. MIN ROLLE Jeg stod for udarbejdelsen af landskabsplanen, med program, design, beplantningsvalg og koncept. Visualiseringerne blev lavet senere af Lendager Arkitekter.
STAUDER
RUTSJEBANE
LEGEHAVEN TRAMPOLIN
SANDKASSE
KRYDDERURTER
SIDDEPLADSER
SPISEHAVEN KIRSEBÆR RIBS
STAUDER
PARADISÆBLE
BERCEAU
SOLBÆR
VILDE STAUDER BIER PERGOLA
FUGLEKASSER
KAPRIFOLIE PERLEHYACINTER
KLØVER
ENGHAVEN
HØJT GRÆS SOM NATURLIG GRÆNSE
HØJD
REGNBED LAVNING
KOMPOST
VILDE STAUDER
HØJD
FLERSTAMMED BUSKE BLOMME
LAVNING
HØJT GRÆS SOM NATURLIG GRÆNSE
PERGOLA REGNBED
KAPRIFOLIE HØJD
KLØVER
TRIBUNE
SCENE/DANS
BORDTENNIS
SPORTHAVEN
TRIBUNE
PÆLEHEGN
BASKETBOLD
HØJT GRÆS SOM NATURLIG GRÆNSE STAUDER
1:200 LANDSKABSPLAN
Børnehaven Marthagården - projektering PROJEKTET Børnehaven er en tilbygning og renovering af Diakonissestiftelsens børnehave Marthagården på Frederiksberg. Den integrerede børnehave og vuggestue producerer energi, laver og dyrker økologisk mad, genbruger vand og madaffald og sorterer affald. Vi havde også ansvaret for landskabet hvor ønsket var at få skabt en legeplads der rummer alt fra mangfoldig natur, dyrkningsmuligheder, bevægelse og pladser til ro, til forskellige ‘klassiske’ legeplads elementer, så som sandkasser, klatrestativ, gynger m.m. MIN ROLLE Jeg har haft hovedansvaret for udformningen af landskabet, og arbejdet med belægninger, materialer, programmer og lokal afledning af regnvand. Samtidigt med landskabet, har jeg også tegnet børnehavens indretning og været ansvarlig for valg af gulve og møbler. Vi har beholdt mange af de eksisterende møbler, og de er blevet malede i nye farver, der vil matche den enkelte stues gulve.
madras
reol
sofa
klods reol
madras
gulvtæppe
legetæppe
kasse på hjul
PUSLERUM/ TOILETTER
legetæppe
PUSLERUM/ TOILETTER reol reol
spisebord 5 pladser
hynde
HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
spisebord 10 pladser
reol
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
tørreskabe
opslagstavler
klods hynde hynde
madras
hynde hynde
klods HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
klods madras
spisebord 6 pladser
madras
HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
reol
puslebord
hynde
reol
PUSLERUM
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
reol
reol
reol
madelevator GARDEROBE
spisebord 5 pladser
reol reol
sofa
spisebord 9 pladser
spisebord 10 pladser
gulvtæppe
puslebord
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
reol
reol
madras legetæppe
gulvtæppe klods
kasse på hjul
sofa
legetæppe
reol
kasser på hjul
reol
madras
reol
sofa
klods madras
gulvtæppe
legetæppe
reol
kasse på hjul
PUSLERUM/ TOILETTER
legetæppe
PUSLERUM/ TOILETTER reol reol
spisebord 5 pladser
hynde
HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
spisebord 10 pladser
reol
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
tørreskabe
opslagstavler
klods hynde hynde
madras
madras
HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
madras
reol
hynde
reol
spisebord 6 pladser
puslebord
hynde hynde
klods HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
klods
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
PUSLERUM
reol
reol
reol
madelevator GARDEROBE
spisebord 9 pladser
spisebord 10 pladser spisebord 5 pladser
reol reol
GRUPPERUM VUGGESTUE 12 BØRN 3 VOKSNE
sofa gulvtæppe
puslebord reol
reol
madras legetæppe
gulvtæppe klods
legetæppe
reol
kasse på hjul
sofa
kasser på hjul
reol
scenelamper teater
scene SAMTALERUM
madras bevægelse
højskabe
klods
legetæppe
dans
musik
køkkenbord
hynde
gymnastik
PUSLERUM/ TOILETTER
klods hynde
hynde
tumlemadras
tumlemadras
HYGGEKRO/ LÆSEHJØRNE
lille bord GRUPPERUM BØRNEHAVE 24 BØRN 3 VOKSNE
spisebord 8 pladser
skyggeteater TOILET/BAD
kasser på hjul
spisebord 9 pladser
‘biograf’ morgensang
hynde
gulvtæppe hynde kasser på hjul
projektor klods tumlemadras
klods
klods klods
sofa
Gødstrup Hospital - projektering PROJEKTET Sammen med AART og MOE rådgivende ingeniører tegner og projekterer Arkitema et nyt ‘superhospital’ i Jylland. Arkitema plan og landskab havde opgaven at projektere landskabet. MIN ROLLE Jeg har tegnet alt fra gårdrum, med beplantning, belægning og detaljerede snit og LAR-løsninger, til større helhedsplaner, hvor jeg har arbejdet med den overordnede landskabsplanlægning, parkering og infrastruktur. Projektet har givet mig projekteringserfaring og også styrket mine kompetencer indenfor LAR, belægning og landskab. Jeg har også fået en del erfaring med at arbejde med Land 4 i AutoCAD.
Holbæk Arena - konkurrence Ska
gera
kve j
afsætningsplads
skyggeparkering
4
5
PROJEKTET Konkurrence i samarbejde med EFFEKT, hvor vores team fra Arkitema lavede landskab og masterplan. Vores forslag ‘Den grønne løber’, kobler den nye arena sammen med byen, gennem en hovedrute, hvor forskellige aktiviteter foldes ud, langs med vejen og i landskabet. Aktiviteternes placering ønsker styrke og få skabt synergier, i forhold til program, bruger og 2 også i samspillet med landskabet. 1 2 MIN ROLLE 3 3 Jeg bidrog til den overordnde masterplan, i forhold til programmering, placering og infrastruktur, samt lavede analyser, 4 diagrammer og snit. busholdeplads samt busstop for offentlig transport
stier
aktivitetszoner
belysning
Omfartsvejen
Ska
NS LAg
gera
kve j afsætningsplads
system, som refererer og tils bygningkompleks.
t hovedankomsten for kørende en struktur af parkeringsomparkeringsområdet bevæger såre, den grønne løber, mod
2 skyggeparkering
å holdepladsen ved Skagerak-
e både fra parkeringsområdet er.
1
2
4
3 3
ske ad den grønne løber, edt nok til at rumme flere og min. 3,5 meter bred langs hoannelser i form af udposninger ld eller andre aktiviteter.
5
s aktivitetszoner. Disse zoner an modificeres og omlægges kabt en ramme, hvori der kan eter.
4
beplantning aktivitetszoner Vej og parkering
stier bygninger
busholdeplads samt busstop for offentlig transport
Vandflader, permanente belysning
Vandflader, kraf
Omfartsvejen
Ska
gera
kve j afsætningsplads
baner placeres så nænsomt i es placering understreger det men med de geomorfologiske ger, vandhuller, vandveje og dstrækning.
ksisterende, historiske læhegn Skovrejsning etableres for at umener og det omkringligtningen fungerer som skalaforg bygningerne. 2
n. Regnvand som ikke er i 1 kørsel opsamlesskyggeparkering i lavninger, er eller indgår i vandets kredsder med kørsel samler vandet olie og forurenende partikler. 4 e vandhuller hvorfra det ned-
2
3 3
5
4
busholdeplads samt busstop for offentlig transport
beplantning baner Omfartsvejen
stier Vandflader, permanente terræn, reguleret
aktivitetszoner Vandflader, kraftigt regnskyl
belysning
00077 Holbæk Arena
beplantning
Vandflader, permanente
35
Vandflader, krafti
Et nyt forstadslandskab ved letbanens spor, Afgangsprojekt Kirkebjerg Erhversområde gennemgår en omvandling, fra industri til videnerhverv, på samme tidspunkt er der planlagt en ny letbane, vilket skaber muligheder for en intensiv udnyttelse af området. Min intention har været at området skal fungere som en regional, såvel som en lokal knudepunkt. Det landskabelige hovedgreb er en genåbning af den nedgravede Magleå, kombineret med et nyt parklandskab der etableres i de områden hvor risikoen for oversvømmelse er størst. Den grønne struktur går igennem hele området og binder sammen Kirkebjerg med andre bydele, og vigtige program. Projektet har tre hovedfokus: landskab, kickstartpunkter og matrikelstrukturen.
PLAN 1:2000
En ny vandkant, semesterprojekt Projektet tager udgangspunkt i problematikken der berør en forhøjet vandnivå og hyppigere nedbør. Eksisterende vandløb som mindre åer og dræneringsgrøfter, samt oversvømmelsesområden, tegner et fremtidsscenario , hvor der er mere vand i området. Dette bruges som en katalysator for nye rekreative muligheder, så vel som måder at kunne bebo det nye vandlandskab. Nye koblinger etableres på tværs af Taastrupvej, og området flettes sammen. Udsnit i 1:500 viser mulighederne for at bo tæt, på hinanden, den nye vandkant og det rekreative landskab.
Oversvømmelse ‘Vådområde Kanaler/Søer Tørt
IDA SOFIA CARO CAND
PORTF SHORT V
OLIN BERGSTRÖM ARCH
FOLIO VERSION