Vård&Hälsa nr.3

#KRONISKA SJUKDOMAR

VÅRD&HÄLSA DECEMBER 2016 • VETENSKAP • UTBILDNING • ETIK • KVALITET

Vård&H

magas älsa inet www.vå rdochh

#kronis

ä kasjuk lsa.se domar

Vi behöver vettiga arbetsplatser och skolor som inte gör oss sjuka.

SID 21

KVINNOHJÄRTAT förtjänar mer uppmärksamhet SID 8

”Jag är inte min epilepsi” SID 6

Annies styrka

Det är maten och social status som hamnar i topp som största hoten mot vår hälsa.

SID 19

Mycket M k tk kärlek ä l k – och h med d tonårshormoner t å h som dansar d krigsdans. Annie Carnbring, 14 år, kan tack vare sina personliga assistenter, häst och hundar angripa vardagen nästan som vilken tonåring som helst.

SID 12 Foto: Samuel Unéus

@VardoHalsa#kroniskasjukdomar

#KRONISKA SJUKDOMAR

INNEHÅLL

LEDARE Kroniska sjukdomar är hälsooch sjukvårdens största utmaning och måste prioriteras resursmässigt.

Hälso- och sjukvården behöver organisatoriskt anpassas till denna huvuduppgift samtidigt som den resurseffektivt och med hög kompetens möter behovet av akutsjukvård. Vården av patienter med kroniska sjukdomar innefattar inte enbart den inledande behandlingen utan i lika hög grad långsiktig kontinuitet, tillgänglighet och samordning av behandling och uppföljning. Här ingår rehabilitering samt psykologiskt och socialt stöd.

Foto: Tommy Hvitfeldt

FRÅN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • NUMMER 3 2016

Goda levnadsvanor kan förbygga uppkomsten av kroniska sjukdomar, men också förbättra prognosen och livskvaliteten för kroniskt sjuka. Låg fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol samt matvanor anses enligt samstämmiga uppgifter ligga bakom 80 procent av alla hjärtsjukdomar och stroke liksom 30 procent av all cancer.

Svenska Läkaresällskapet bidrar genom Levnadsvaneprojektet och Kommissionen för prevention till att främja goda levnadsvanor.

06 ”Det finns en bild av hur man ska vara som sjukpensionär.” Anna Eksell väljer att inte tänka på det hon missar på grund av epilepsin.

Forskning

08

Kvinnohjärtat gäckar Det behövs mer forskning kring särbehandling i hälso- och sjukvården.

Foto: Colourbox

Global hälsa Stigmat mot hiv förändras den dag fler betraktar det som en kronisk sjukdom som många lever med, inte dör av.

Äldre

Redan för 20 år sedan insåg Lennart Minthon att den annalkande demensepidemin kräver krafttag och nytt tänk.

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Foto: Samuel Unéus

Arbetsliv

2

21

Gör dagens arbetsliv och skola oss sjuka? Intervju med professor Peter Friberg.

10. Kvinnor och män. Olika symtom på hjärtsjukdom.

Läkare&patient

Fysisk aktivitet kan vara helt avgörande för livskvaliteten, speciellt för de med kronisk sjukdom.

Det har överläkare Eva Zeisig stor erfarenhet av.

Sid 4. ”Mission impossible” Fler äldre, fler kroniker. Hur ska vi få ekvationen att gå ihop och samtidigt jobba för jämlik hälsa för alla?

Sid 19.

Hur vi äter verkar vara den största hälsorisken.

Sid 30.

Varför räknas inte munnen?

Foto: Samuel Unéus

16

Eftersom sjukdomsframkallande levnadsvanor i högre utsträckning förekommer hos personer med låg socioekonomisk livssituation, är insatser för dem särskilt viktiga. Men de måste genomföras så att de verkligen når dessa, och inte bara dem som redan är motiverade. Svenska Läkaresällskapet vill bidra till en utveckling av hälso-och sjukvården som främjar kontinuitet och samordning, men också till vetenskapligt grundade insatser för att främja hälsan i samhället och ge personer med kroniska sjukdomar bästa möjliga hälsa och livskvalitet.

”Vi får en inlåsningseffekt med dubbla lås. Barnen isoleras och föräldrarna får inget eget liv. Effekten blir ohälsa för alla parter”, säger Thomas Jansson, FUB, om det han upplever som en hets mot personlig assistans.

[ I SAMARBETE MED: www.autism.se

www.barncancerfonden.se

[TACK TILL: www.telia.se

Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. www.barnplantorna.se

www.carlbennetab.se

www.fibromyalgi.se

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning www.fub.se

Institutionen för medicin www.gu.se

www.msd.se

www.pfizer.se

Handikappidrottens samarbetsorganisation www.hiso.nu

www.oru.se/institutioner/ medicinska-vetenskaper

www.stodet.se

www.astrazeneca.se

www.novartis.se

www.mind.se

www.mah.se/od

Region Jönköpings län plus.rjl.se/oi

RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

www.psoriasisforbundet.se

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar www.rbu.se

Riksförbundet för social och mental hälsa www.rsmh.se

[WEBBEN: Alla artiklar i Vård&Hälsa finns på www.vårdochhälsa.se Nästa nummer kommer 16 mars #medicinskaframsteg Håll utkik på sajten, Facebook och twitter @VardoHalsa.

[OM: www.skoldkortelforeningen.se

www.ocdforbundet.se

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin www.umu.se

Redaktion SLS: Stefan Lindgren, Agneta Davidsson Ohlson, Jaana Logren Bergqvist.

Redaktion InPress: Redaktör: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50 • Art Director: Sofia Karlsson • Korrektur: Solveig Enblom • Repro: InPress • Tryck: UPC Print Vasa.

För mer info, kontakta SLS på 08-440 88 60 eller info@sls.se.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation som driver utvecklingsfrågor inom hälsa, vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. SLS hela fokus är inriktad på att verka för en bättre folkhälsa och att ge patienter en ännu bättre upplevelse av vården över tid. www.sls.se Följ Svenska Läkaresällskapet på Facebook: facebook.com/ svenskalakaresallskapet/

3

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

[DEBATT TEXT: ULRICA SEGERSTEN ILLUSTR: JOAKIM FORSBERG

Har vi inte en moralisk skyldighet att motverka de sociala skillnader i hälsa som finns om vi har kunskaper om vad som behöver göras för att överbrygga hälsoklyftorna?

I över 30 år har vi pratat om hälso- och sjukvård, men fortfarande är inriktningen i första hand på vårdproduktion och ”reparation” i stället för prevention.

Den stora hälsoutmaningen N P

D

4

et är därför av strategisk be-

tydelse att tidig diagnostisering förbättras och större möjligheter skapas att vara delaktig i sin vård. Det förutsätter också att förebyggande insatser prioriteras högre.

– I Sverige har man inte satsat på prevention. Folk har sagt ’hälso- och sjukvård’ i 30 år, men vi måste få ett skifte, fokusera mer på hälsa, inte bara på sjukvårdsproduktion, sade Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, på en hearing hos SNS med Kommissionen för Jämlik hälsa.

Kommissionen för Jämlik hälsa tillsattes 2015 av regeringen – med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar.

ästan alla människor i Sve-

rige delar uppfattningen att hälsa är mycket viktigt (86 procent, 70 procent uppger kärlek, 63 procent lycka och 8 procent menar att rikedom är mycket viktigt, visar SOM-undersökning). Att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv uttrycks i svensk grundlag, i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, liksom i WHO:s stadgar.

Olle Lundberg, ordförande för kommissionen och professor i forskning om ojämlikhet i hälsa, Stockholms universitet, lyfter i betänkandet till Gabriel Wikström sju livsområden där ojämlikhet i villkor och möjligheter (resurser) är avgörande för en jämlik hälsa.

– I verkligheten har inte alla människor i Sverige samma möjligheter till en god hälsa och ett långt liv, säger han.

– Mellan människor i olika yrken, med olika lång utbildning eller med olika stor inkomst fi nns påtagliga skillnader i hälsa, sjukdomsrisk och förväntad livslängd. Redan under de första levnadsåren finns och uppstår skillnader i livsvillkor som påverkar deras hälsa. Barn med olika familjebakgrund får olika förutsättningar, på samma sätt som deras föräldrar och andra vuxna har olika villkor och möjligheter till god hälsa.

I

gruppen av människor med kro-

nisk sjukdom är skillnaderna ännu tydligare.

Foto: Eva Dalin/SU

aradoxen i vår tid är att sjukvårdens framsteg och ekonomiskt välstånd gör att både gruppen äldre och personer med kroniska sjukdomar blir allt större. Hur mycket resurser hälso- och sjukvården än får, kommer det alltid att krävas prioriteringar, fokus på levnadsvanor och större delaktighet för att vårdens ”Mission impossibleuppdrag” ska vara möjlig.

När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället i stort.

Dessa personer är också i högre grad långtidssjukskrivna och står utanför arbetsmarknaden, något som i sig är ett stort hot mot hälsan.

Olle Lundberg professor, ordförande för kommissionen Jämlik hälsa.

– Hälsa är del i ett stort samspel, men har inte tagit särskilt stor plats i politiken. Vi grälar inte om hälsans plats i den politiska debatten. Och inte ens samspelet mellan hälsa och arbete tar särskilt stor plats, säger Olle Lundberg.

Visst, folkhälsan har utvecklats positivt för befolkningen som helhet.

De flesta av oss kan se fram emot ett både längre och friskare liv än generationer före oss. Men god hälsa är inte jämlikt fördelad, inte ens i Sverige.

Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydlig nästan oavsett vilket hälsoproblem det gäller, visar kommissionens betänkande.

P Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de största bakom förtida dödlighet.

De allra största hoten mot hälsa i dagens Sverige är ändå arbetslöshet och låg utbildningsnivå.

sykisk ohälsa, möjligheten att arbeta ett helt arbetsliv, tandhälsa, fetma och allmänt hälsotillstånd verkar påverkas av socioekonomiska skillnader, men kan också kopplas till kön, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.

Med tanke på vad Kommissionen för jämlik hälsa hittills kommit fram till, kan man hävda att det fi nns en moralisk skyldighet att minska sociala skillnader i hälsa. Om vi nu har kunskaper om hur det kan göras. Skillnaderna i hälsa är orättfärdiga och kräver insatser på samhällsnivå. Orsakerna till skillnaderna kan nämligen inte reduceras till slump och otur eller olyckliga och felaktiga val av enskilda individer eller familjer. ■

FOR THE PEOPLE

Långvariga sjukdomar – en allt större utmaning I takt med att vi lever allt längre ökar antalet långvariga sjukdomar, som diabetes och hjärt/kärl-sjukdomar. Vi har genom vår framgångsrika forskning inte minst i Sverige och Norden utvecklat nya behandlingsprinciper som bidrar till att minska risken för följdsjukdomar, men det behövs fortfarande bättre behandlingsmöjligheter.

En annan orsak till långvarig sjukdom är virusinfektioner. HIV, HPV och Hepatit C är områden där utvecklingen kommit långt. Vi kan idag minska virusmängden för HIV dramatiskt så att HIV idag är en kronisk sjukdom, vi har HPV-vacciner som skyddar mot infektion och för Hepatit C är det idag ofta möjligt att helt eliminera virus i kroppen.

Vi tar utmaningen med långvariga sjukdomar på allvar och samarbetar med ledande högskolor och regioner för att tillsammans hitta nya lösningar på dagens och morgondagens sjukdomar, allt i en strävan att bidra till en förbättrad hälsa och ett längre liv!

www.msd.se

[PORTRÄTT

”Min önskan är att människor inte skulle ha så mycket förutfattade meningar om hur en kroniskt sjuk person ska vara.”

TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: TOMMY HVITFELDT

”Jag är inte min epilepsi” Anna Eksell, 37, har haft epilepsi sedan hon var 6 år. Sjukdomen har präglat hennes liv sedan dess, men hon har bestämt sig för att ändå leva ett så normalt liv som möjligt. Det här är hennes berättelse:

D

et ena av de två första

stora anfallen inträffade i badhuset med skolan, jag gick i första klass. Jag höll på att sjunka när vi badade. Först trodde alla att jag var duktig på att dyka. Sedan blev alla rädda, både de andra barnen och föräldrarna som var där. Den andra gången var jag hemma med en barnvakt, mamma var på föräldramöte.

Efter det fick jag en utredning och en diagnos.

Min mamma var väldigt snabb att läsa på hur hon skulle göra för att jag skulle bli stark och klara mig. Hon kom till skolan och berättade för klassen och lärarna om min epilepsi. Hon har alltid varit ett otroligt viktigt stöd för mig.

Jag minns inte så mycket från den där

tiden, men jag hade många små anfall, sådana som inte märks så mycket.

Så jag tänkte inte på det hela särskilt mycket innan jag fick de riktigt stora anfallen. Vad jag minns från skoltiden

är att jag var ganska ensam. Kanske berodde det också på något annat än på sjukdomen, men som vuxen kan jag se sambandet med min epilepsi.

Jag blev till exempel inte hembjuden till klasskamrater när de hade kalas.

Det var inte så mycket barnen som deras föräldrar. De var väl rädda att jag skulle få anfall. Barnen är oftast öppna, tar saker och ting mer naturligt.

Under tonåren var jag rätt vild. När jag träffade killar berättade jag inte om min sjukdom, utan tänkte att de kommer att märka det när jag väl får ett anfall. Lite grann som en lektion i livet, haha. När jag blev lite äldre tog jag upp ämnet ganska snart, men inte så att jag någonsin skulle ha presenterat mig som en person med epilepsi. Jag är ju inte min epilepsi.

Med yrkesval var det svårare. Jag hade

haft det besvärligt i skolan, klarade inte prov när jag blev stressad och kunde ha problem med minnet. Eftersom jag

”Man behöver vara stark när man får en sådan här diagnos.”

Anna Eksell

6

Anna Eksell Ålder: 37 år.

Utbildning: Studier vid Örebro universitet.

Utbildad florist.

Arbete: Projektarbete 25 procent i Svenska Epilepsiförbundet.

Familj: Dotter Agnes och sambo Ronny.

Intressen: Djur och natur. Ofta socialt umgänge med vänner.

Utmärkelse: Svenska Epilepsiförbundets Guldljuspris 2012.

var praktiskt lagd kom jag efter gymnasiet in på floristlinjen. Det var ett fysiskt arbete och jag fick jobba med händerna. Men när jag sökte praktikplats och arbete stod folks fördomar ändå i vägen; de ville inte ha någon som kunde falla ihop på jobbet. Då spelar det ingen roll hur bra du är, så jag gav upp det där ganska snart.

Sedan läste jag om engelska och matte på folkhögskolan för att bli lärare; jag hade höga ambitioner. I dag har jag 25 procents projektanställning på Svenska Epilepsiförbundet och är sjukpensionär resten av tiden. När jag sökte sjukersättning hjälpte min mamma mig. De på Försäkringskassan hade svårt att förstå att min epilepsi varierar.

När hon började kämpa för mig sa hon: ”Man måste för farao var frisk för att orka vara sjuk”.

Det finns en viss bild hur man ska

vara när man är sjukpensionär. Det kan till exempel handla om hur man väljer att leva. Jag vill gå på konserter, kanske gå ut och ta en öl. Då tycker många att är man så pass sjuk att man inte kan arbeta, då ska man sitta hemma. Men jag vill leva och uppleva, även om jag

ibland blir dålig av det. Men då tar jag det, det är priset man får betala.

Min önskan är att människor inte skulle ha så mycket förutfattade meningar om hur en kroniskt sjuk person ska vara. Vi alla är individer. Jag föreläser en hel del om epilepsi, men också om att våga leva. Det händer att det sitter folk framför mig med armarna i kors och säger: ”Vad vet du? Du lever som du vill!”. Då berättar jag om mina svårigheter, sorger och att det inte alltid är så lätt. Men också att jag väljer att inte tänka på allt som jag missar på grund av epilepsin. Allt ifrån att skaffa barn – jag ville ha sex barn – till att inte kunna ta körkort eller vissa jobb.

Jag hade ändå lyckan att få min dot-

ter Agnes, i dag 12 år. Men det var inte lätt, både jag och min dotter höll på att stryka med flera gånger. Jag fick massor med anfall, kunde inte äta ordentligt, fick inte röra på mig som vanligt och mådde fysiskt jättedåligt. Epilepsimedicinen påverkade graviditeten, och Agnes föddes med hjärtfel och förträngningar i luftvägarna. Hennes luftvägar utvidgades senare med hjälp av en operation, och hjärtfelet växte bort.

Fram till för ett par år sedan hade jag många mindre anfall, 15–20 per dag. I dag har jag i stort sett bara två i veckan och ett par stora anfall i månaden. I mitt fall påverkar stress och oro min epilepsi negativt. Det saknas kunskap om hur de psykiska faktorerna påverkar sjukdomen, man pratar nästan enbart om mediciner. Men epilepsin sitter ju i hjärnan och man behöver må bra på många andra sätt för att minska risken för anfall.

Först nu börjar läkarna se helheten;

vad man äter, vad man gör på fritiden, om man mår bra i övrigt. Och det är först nu som jag har hittat en läkare, en neurolog, som förstår mig och alla mina tillhörande komplikationer. I dag skulle jag inte vilja vara utan min sjukdom, den har lärt mig så mycket om livet. Att hitta balansen i livet är den stora utmaningen. Att lära känna och acceptera sig själv. Och att få omvärlden att förstå att jag vet vad som är bra för mig och vad jag klarar av. Jag tror att jag har hittat en bra balans, men det har tagit väldigt lång tid. Nu har jag flyttat ut på landet, jag har hittat en ny kärlek, mår bra och är jättelycklig! ■

Om du träffar på någon som får epilepsianfall I Sverige har cirka 1 procent av befolkningen epilepsi.

Orsaken är en permanent eller tillfällig skada i hjärnan.

Anfallen förekommer i olika omfattning.

En person som får ett epileptiskt anfall på offentlig plats bör som regel av praktiska skäl föras till sjukhus, även om det inte är nödvändigt medicinskt sett. De allra flesta epileptiska anfall är nämligen självbegränsande. Som vittne kan man därför avvakta. Om personen tuggar sig i kinden eller i tungan försöker man på lämpligaste sätt skydda personen mot skador, t ex genom att lägga något mjukt under huvudet. Man bör däremot inte stoppa något i munnen, det kan skada mer än det hjälper.

Stanna kvar hos personen till dess att hen klarar sig själv.

Många personer med epilepsi bär en symbol i form av ett tänt ljus som brosch, armband eller halskedja för att informera omgivningen om att de har epilepsi.

Epilepsiförbundet har precis kommit med en ny handbok om epilepsi.

För mer info: www.epilepsi.se

7

[FORSKNING

TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: COLOURBOX, MADELEINE SWÄRD ӇKARINӈ, MATTIAS PETTERSSON ӇKATARINAӈ

”Vi behöver mer forskning om kvinnohjärtan” ”Antalet hjärtinfarkter minskar, men inte lika mycket bland kvinnor som bland män.

I dag är det vanligare för kvinnor att dö i hjärtinfarkt än för män”, säger Karin SchenckGustafsson, professor i kardiologi och grundare av Centrum för genusmedicin vid KI.

H

on menar att mycket

har blivit bättre, men att okunskapen ännu är stor när det gäller kvinnors hjärt-kärlsjukdomar. Det mesta av forskningen är fortfarande baserad på män, vilket till exempel kan leda till att kvinnors symtom inte tas på allvar.

– Vi behöver få till ett medvetande om det här. Kvinnors och mäns biologi skiljer sig, och därför är det viktigt med mer forskning om skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärt-kärlsjukdomar.

Kvinnor får hjärtproblem senare i li-

vet och symtomen ser ofta annorlunda ut än hos män. Allt som är kopplat till kvinnans olika faser under livet med menstruation, barnafödandet och klimakteriet kan påverka hjärthälsan.

Kvinnor har också större känslighet än män för vanliga riskfaktorer som högt

blodtryck, höga blodfetter, diabetes, övervikt, dålig kost, fysisk inaktivitet och rökning.

– Även den farliga stressen ser annorlunda ut hos kvinnorna; förutom stress på jobbet spelar stress i nära relationer stor roll. Kvinnor som lär sig att hantera stress har större möjlighet att tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre.

Karin Schenck-Gustafsson kon-

staterar att inom hjärt-kärlområdet kvarstår underbehandling av kvinnor med vissa läkemedel. Dit hör blodförtunnande medel vid förmaksflimmer, blodkärlsutvidgare vid hjärtsvikt och högt blodtryck, samt blodfettssänkare och acetylsalicylsyra efter hjärtinfarkt.

– En svensk studie har visat att kön och socioekonomisk position baserad på yrke påverkar tillgången till kranskärlskirurgi. En annan studie visade att kvinnor och äldre oftare hamnar

Karin SchenckGustafsson professor kardiologi.

Katarina Hamberg professor i allmänmedicin, Umeå universitet.

Könsrollstänkande påverkar medicinska bedömningar.

på medicinavdelning i stället för hjärtintensiven efter hjärtinfarkt.

Sex av tio dödsfall i hjärtinfarkt kan förebyggas genom ändrade levnadsvanor; speciellt rökning är en stor riskfaktor.

Karin uppmanar också kvinnor att ta reda på släktens anlag för hjärt-kärlsjukdomar samt hålla koll på blodtryck och kolesterolvärden. Även vid andra sjukdomar särbe-

handlas kvinnor och män i sjukvården.

Forskning visar att män får tillgång till god vård i högre utsträckning än kvinnor vid exempelvis artros, psoriasis, blodhosta, tbc och urinblåsecancer.

Läkare sjukskriver också män längre än kvinnor, enligt en helt ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, trots att de sjukskrivna kvinnorna bedömdes ha större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än männen.

– Men särbehandlingen är ibland den omvända och kvinnor får till exempel mer och bättre vård vid depression, migrän och benskörhet, säger Katarina Hamberg, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och genusforskare.

Hon har länge forskat i hur män och

forts. nästa sida

8

▼

kvinnor bemöts och behandlas inom vården. Enlig henne är det uppseendeväckande att dessa skillnader uppkommer utan medicinska skäl och utan att läkarna medvetet avser att göra skillnad.

– Det verkar ”bara råka bli så”. I min forskning har jag kunnat se hur

Tänk dig att du har hjärt/kärl-besvär och måste besöka läkare varje vecka för kontroll. Skulle du i så fall vara intresserad av att med hjälp av en sensor vid ditt hjärta och en app i din telefon själv övervaka din hjärtstatus, för att slippa tre av fyra läkarbesök? Om svaret är ja är du inte ensam. Hela 64 % av dem över 56 år är intresserade av en sådan lösning och bara 16 % tror att risken för tekniska fel är för stor.

Den snabba teknikutvecklingen gör det möjligt för dig att hålla koll på din egen hälsa och få hjälp på distans, oavsett var du är. Det är ett spännande område vi på Telia nu utforskar och som du kommer höra mer om från oss i framtiden.

Källa: Opinion Hälsa, Kairos Future, våren 2013

Visste du att ... ... SVBK var en förkortning och kodord för sveda-, värk- och brännkärring, ett uttryck tidigare använt av vissa läkare på kvinnor som sökte hjälp för mer eller mindre diffusa smärtsymtom?

När läkaren inte lyckades diagnostisera problemet, togs SVBK till som förklaring mellan vårdpersonal. Tidigare hände det att beteckningen SVBK även skrevs ned i journalerna, men när patienterna fick laglig rätt att läsa dessa upphörde detta.

➤ Hjärtinfarkt. Kvinnor saknar oftare än män signifikanta kranskärlsförträngningar. I vissa fall kan kvinnors hjärtinfarkt bero på tidig åderförfettning som inte syns på kärlröntgen, men går att upptäcka från insidan av kranskärlet med intravaskulärt ultraljud. Hjärtinfarkten kan även bero på så kallad småkärlssjuka och förändringarna finns då i de små kärlen längst ut. Tillståndet är mycket vanligare hos kvinnor än män. ➤ Kärlkramp (angina pectoris). Vanligen det första tecknet på kranskärlssjukdom hos kvinnor. Smärtan brukar vara mer diffus hos kvinnor. Kvinnor får oftare kärlkramp av mental stress än män.

➤ Brustet hjärta (takutsobo syndrom). Samma symtom som vid hjärtinfarkt, utlöses ofta av akut, svår stress och består av hjärtsvikt. Av drabbade är 95 procent kvinnor.

Tillståndet är allvarligt och ska behandlas. Efter någon vecka har hjärtats funktion återhämtat sig. För att ställa diagnos måste man undersöka med hjärt-eko eller vänsterkammarangiografi i samband med kranskärlsröntgen under de första dagarna; hjärtförändringarna försvinner på en vecka.

forts. från sid 8

könsstereotypa idéer om mäns och kvinnors behov och beteenden påverkar sjukvårdspersonalens sätt att fråga, lyssna och tolka det patienter säger. Män tillfrågas typiskt nog mindre om hemsituation, psykisk hälsa och känslor, medan kvinnor tillfrågas mindre om yrke, arbetsvillkor och alkohol.

– En vanlig föreställning är att män drar sig för att söka läkare, så när män kommer till läkaren tas de mer på allvar än när kvinnor söker. Även om forskning faktiskt visar att det är minst lika vanligt att kvinnor väntar onödigt länge med att söka vård, så lever bilden av den stoiske mannen och den oroliga hjälpsökande kvinnan vidare och stör läkarnas bedömningar. Det är tydligt att mer forskning och ökad medvetenhet behövs om hur könsrollstänkande och stereotypa idéer om män och kvinnor påverkar vården.

■

➤ Hjärtsvikt. De flesta män med hjärtsvikt har nedsatt vänsterkammarfunktion, kvinnor har mest bibehållen vänsterkammarfunktion, men är lika sjuka som männen.

➤ Förmaksflimmer. Vanligare hos män, men farligare hos kvinnor, de löper större risk att få stroke på grund av detta.

Livsavgörande att man tar blodförtunnande medel. ➤ Depression. Forskare i Uppsala har visat att hjärtkärlsystemet åldras i förtid hos unga kvinnor som lider av depression.

➤ Graviditet och amning. Drabbas man av havandeskapsförgiftning, ökar risken senare i livet för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Under graviditet kan man även få en hjärtmuskelsjukdom. Forskning visar att utebliven amning ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

10

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i den övriga världen. Hjärt-kärlsjukdom, i första hand stroke, är också en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning. I Sverige lever cirka 1,4 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom. År 2015 avled 31 999 personer i hjärt-kärlsjukdom, 16 416 kvinnor och 15 583 män.

(Källa: Socialstyrelsen)

Karin SchenckGustafsson, professor i kardiologi och grundare av Centrum för Genusmedicin på KI. Författare till Det brustna kvinnohjärtat, medverkat i regeringens jämställdhetsutredning 2015, område Hälsa. Tilldelades 2016 H.M. Konungens medalj för insatser inom medicinsk forskning och Harry Boström-priset av Svensk internmedicinsk förening. förlagsgrupp)

Skillnader vid hjärt-kärlsjukdomar

Foto: Prisma (Nordstedt

Kvinnor & män

▼

Foto: Colourbox

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

[SAMHÄLLSRÖSTER

GUNILLA WALLENGREN, PARAIDROTTARE

Professor Michael Marmot

Källa: Försäkringskassan

Det är inte alltid så att en person som beter sig oväntat vill jävlas med dig. Det kan finnas bakomliggande orsaker till beteendet. Ungefär 1 procent av befolkningen i Sverige har autism. Men många som börjar arbeta i skola, som boendestödjare eller personliga assistenter, saknar ofta kunskap om autism. Tack vare en kostnadsfri webbkurs kan deltagare gå en introduktionskurs om autism.

– Naturligtvis kan den som själv har någon form av autism eller är närstående också gå kursen, säger Mats Jansson, ombudsman på Autism- och Aspergerförbundet, som tog initiativ till webbutbildningen för drygt ett år sedan. ➤ www.e-autism.se

Ordens makt

Rörelsehindrad och handikappad är föråldrade ord för att beskriva nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Nu talar vi i stället om funktionsnedsättning. Funktionshinder är något som uppstår först i mötet med omgivningen.

”Unga människor med diabetes ska sluta känna skuld och skam.”

Foto: Olle Nordell

För den med återkommande korttidssjukfrånvaro finns högriskskydd. En person med migrän kan efter läkarutlåtande slippa karensdagar samtidigt som arbetsgivaren slipper betala sjuklön.

MÖTER DU AUTISM I DIN VARDAG?

Foto: Mostphoto

”Vi ser tydligt att en människas sociala position i samhället i hög grad påverkar hans eller hennes hälsa. Därför är det så viktigt att vi ger varje barn den bästa starten i livet.”

uppvisningslopp och fick skriva autografer för första gången. Efter OS i Peking och Rio har även den journalistiska bevakningen av Paralympics uppgraderats.

– Innan hamnade artiklar om de tävlande på sin höjd på tidningarnas kultursidor, medan vi numera behandlas som de elitidrottare vi är, säger Gunilla Wallengren, som för inte allt för länge sedan flög hem från Paralympics i Rio – utan läkarintyg.

Foto: James Willis Sayre, Wikipedia

Under Gunilla Wallengrens drygt 30 år som idrottare och rullstolsburen har mycket hänt. Rullstolarna har blivit bättre och framför allt har attityderna förändrats, säger hon.

– Tillgängligheten i samhället har blivit betydligt bättre, även om det fortfarande finns förbättringspotential som andra än funktionshindrade skulle ha nytta av.

I början av Gunillas karriär som elitidrottare krävdes intyg från läkare inför flygresor som garanterade att hon inte var ”ett anstötande objekt och inte luktade illa”. Detta var alltså 1995! Samma år som hon deltog i VM i Göteborg i ett

Migrän är ett handikapp för 1,3 miljoner svenskar och påverkar i allra högsta grad arbetsliv och skola för dessa.

Foto: Colourbox

”Innan hamnade artiklar om tävlande på sin höjd på tidningarnas kultursidor.”

Foto: Samuel Unéus

TEXT: ULRICA SEGERSTEN

Det kämpar programledaren Peter Jihde, själv diabetiker, för.

En livsuppgift till är att verka för att det tas fram en kvalificerad studie på hur diabetiker ska äta. Han driver även Instagram-kontot ”Jihdesdiabetes” med över 30 000 följare och har precis kommit ut med boken Jihdes diabetes (Förlag Volante).

kroniska sjukdomar som kan ta tid att få diagnos för: MS, IBS (irritable bowel syndrome), diabetes, ledgångsreumatism, fibromyalgi, celiaki och migrän.

Källa: www.health.com

En medlemsenkät från Autism- och Aspbergerförbundet 2016 visar på stora brister i skolan för elever med autism.

51 procent av elever med autism har varit frånvarande till följd av bristande stöd och anpassningar i grundskolan.

Ungefär lika många elever, 49 procent, saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

11

[BARN&UNGA TEXT: KARIN REHN FOTO: SAMUEL UNÉUS

12

Annie Carnbring Ålder: 14 år Familj: Mamma Malin, pappa Claes och lillasyster Greta (12 år).

Bor: På landet på en gård i Västmanland.

Gillar: Hästar, hundar, musik, racerunning, mobilen och sin iPad. Ogillar: Igelkottar och när assistenterna tjatar (till exempel om att duscha hela tiden).

Idol: Tobbe Larsson (hästartist) och Emil (i Lönneberga).

Annie, 14 år

Annorlunda, men bara bäst På hästryggen rör sig Annie Carnbring lika obehindrat framåt som alla andra.

Det gäller bara att ta sig dit först. Men det går oftast väldigt bra, tack vare en passionerad envishet. Och förstående personliga assistenter. svansen och överöser Annie med blöta morgonpussar. Sömnigt surmulen trevar hon efter mobilen. Precis som vilken morgontrött 14-åring som helst.

Men Annies liv ser inte riktigt ut som andra tonåringars.

– Ta emot mig. Min balans är dålig, säger Annie och svajar till där hon sitter på sängkanten.

Mamma Malin stöttar, samtidigt som hon trär på Annie en tröja. Tillsammans tar de sig in på toaletten.

Hunden studsar mot trapphissen, hoppar upp och lägger sig tillrätta på plattan under specialstolen. När Annie är klar åker de gemensamt till köket på neder våningen för att äta frukost.

– Cookie är bara bäst. Och min musik är bara bäst, tjoar Annie och klickar igång Fattig bonddräng på mobilen.

Just i dag är hon nämligen lite kär i drängen Alfred, han i Lönneberga. Föremålen skiftar, men det finns alltid mycket kärlek i Annie. Och alla dessa känslor ska helst ventileras precis just nu, trots att det börjar bli så där morgonbråttom.

– Eller hur mamma? Alfred är ju jättesnäll. Han är bara bäst. Och Tobbe Larsson, mamma. Vi MÅSTE fi xa en träff med Tobbe Larsson.

Malin kör rullstolen ut till skolbussen.

Under tiden förklarar Annie upprört att andra barn, typ alla i hela världen, får hjälp av Tobbe Larsson när de har problem med sina ponnyer. Men inte Annie.

Eftersom hon bara har snälla hästar.

Annie föddes tre månader för tidigt

via akut kejsarsnitt efter en havandeskapsförgiftning. Malin berättar: – Jag åkte egentligen in på sjukhus för urinsamling, men moderkakan lossnade och Annie föddes samma

”Blir det billigare att ha barnen på institution? Eller ska vi föräldrar sluta jobba?” kväll. För mig var det helt självklart att hon skulle överleva. Åtminstone tvivlade jag inte just i det ögonblicket.

Jag hade ju fått min bebis. Världens vackraste 860 gram.

Men Annie fick en hjärnblödning under sitt andra dygn i livet. Sedan följde många oroliga år med shuntoperationer, infektioner, epilepsiut-

redningar och synundersökningar.

Under denna tuffa tid kom också lillasyster Greta till världen. Skillnaden mellan systrarna blev smärtsamt uppenbar efter några år. Familjen beviljades personlig assistans enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade.

– Eftersom tjejerna var så nära i ålder, var det så lätt för mig att jämföra och beskriva svårigheterna som Annie hade, både intellektuellt och fysiskt. Jag tycker vi har haft en väldig tur. Eller … Tur är kanske fel ord, ler Malin krasst, men vi har alltid blivit tagna på allvar och fått de timmar vi har ansökt om.

Malin har engagerat sig mycket i den senaste diskussionen om personlig assistans. Annie kan varken gå på toaletten när hon är kissnödig, ta en macka när hon är hungrig eller gå till sitt rum när hon är arg. Inte utan hjälp. Det är svårt att förstå hur dessa behov ens kan mätas i pengar.

– Blir det billigare att ha barnen på institution? Eller ska vi föräldrar sluta jobba? Hur bra skulle det vara för barnets kommande vuxenliv? Man måste i debatten kunna skilja på de behov som faktiskt finns och de rötägg som utnyttjar systemet.

Fakta: Annies pappa Claes verkar som egen arbetsgivare för Annies tre personliga assistenter.

Varje år erhålls ett schablonbelopp per beviljade timmar, och en gång per halvår redovisas de exakta timmarna samt hur mycket lön och arbetsgivaravgifter som är utbetalt.

forts. nästa sida

▼

C

ookie viftar häftigt på

13

Malin är kontrollerat upprörd.

Hon skulle gärna prata mer om det här, men teet är uppdrucket och hon måste släppa ut hästarna i hagen innan hon skyndar vidare till arbetet som rektor på en gymnasieskola.

Dagen går mot eftermiddag. Annies

14

lektioner på särskolan i Hallstahammar är slut. Ida Baringson tar över uppgiften att verka som Annies armar och ben. Hon har jobbat som Annies personliga assistent sedan 2010.

– Kom igen nu Annie, jag vet att du klarar det själv, peppar Ida när Annie vill ha hjälp med att hämta sin senaste favorithund.

Annie himlar med ögonen och protesterar. Tonårshormonerna dansar krigsdans och hatar besvärliga assistenter. Men efter lite skämtande är glimten i ögonen tillbaka, Annie stödjer sig på bordet och tar sedan själv ett par steg för att hämta sin hund. En osynlig pointer, som är ”bara bäst” på att hjälpa barn med epilepsi. Annie har väldigt många djur runt omkring sig och en del av dem är det bara hon som kan se.

Ponnyn Ronja är dock synlig för oss alla. Det är dags för en ridtur och Annie borstar den vita manen med omsorg. Hon har varit tvungen att avstå från ridningen under en lång tid efter en komplicerad ryggoperation. När jag frågar hur det känns att äntligen få rida igen ser hon lurig ut.

– Gissa det du, säger hon och gör en konstpaus. Sedan lyfter hon sin friska högerarm, flinar och gör tummen upp.

■

”Indirekta ekonomiska samhällsvinster uppnås med väl fungerande assistans” För Maria Persdotter är ett barn i första hand ett barn. Oavsett funktionsförmåga. Och de svårigheter som barn med funktionsnedsättning möter, måste kompenseras av samhället. Det anser både hon och FN. FN:s barnkonvention understryker att barn med funktionsnedsättning har rätt till att delta i samhället på samma villkor som alla andra barn.

Hur ser det ut i Sverige i dag?

– Det är förstås en mycket komplex fråga, säger Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU. Att skapa verklig delaktighet och samtidigt ha ett bra vuxenansvar, är inte enkelt med något barn. Och för barn med funktionsnedsättningar är utmaningen ännu större, eftersom de ofta är mer beroende av hjälp från någon annan att fysiskt förflytta sig, att kommunicera eller något annat.

Maria har själv en 21-årig dotter som

sitter i rullstol. Det har hänt mycket positivt kring den fysiska tillgängligheten och anpassningen i offentliga miljöer sedan flickan var liten.

– Man behöver inte längre ringa varje gång man ska någonstans för att kolla om det går att ens komma in med en rullstol.

Men för många barn finns det flera

moment att ta sig genom först, innan man överhuvudtaget kan leka på den anpassade lekplatsen eller besöka det välgenomtänkta museet. Moment som

att tvätta sig, klä på sig och att äta till exempel. Självklarheter för de flesta, omöjligheter för andra.

– Det är därför som personlig assistans är en oförliknelig frihet. LSS är en fantastisk reform som kompenserar för begränsningarna. Det är förstås viktigt för vuxna också, men den har en alldeles speciell betydelse för barn.

Att barn har inflytande över sitt eget

liv har ett egenvärde i sig, dessutom är det viktigt för att de ska kunna växa upp till självständiga och ansvarstagande individer, så långt det är möjligt efter de egna förutsättningarna. Med en fungerande personlig assistans blir uppväxten och chansen att utveckla sina förmågor oändligt mycket bättre.

Det underlättar inte bara för barnet självt, utan också för alla som möter honom eller henne på vägen genom livet, menar Maria. Skola, arbetsliv och olika samhällsaktörer.

– Vi har först och främst enormt mycket att vinna ur en ren mänsklig aspekt. Men det diskuteras ju ofta om pengar i det här sammanhanget, och där tycker jag att det pratas alldeles för lite om de indirekta ekonomiska samhällsvinster som uppnås av en väl fungerande assistans.

■

Foto: RBU

▼

Annie Carnbring får äntligen rida på ponnyn Ronja igen. T.v med Ida Baringson, Annies personliga assistent. På bilden ovan med mamma Malin.

Maria Persdotter ordförande i Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.

Hon menar att de strängare behovsbedömningarna av personlig assistans drabbar de barn och familjer som har de allra största behoven.

RBU grundades 1955 då barn med rörelsehinder oftast sattes på institution.

Framtidens Medicin & Hälsa 14-15 nov 2017 Stockholm Svenska Läkaresällskapet inviger den 14-15 november 2017 ”Framtidens Medicin & Hälsa” – den nya mötesplatsen för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Under två dagar arrangeras vidareutbildning och fortbildning, debatter och seminarier kring hälso- och sjukvårdens viktigaste utmaningar inom forskning, utbildning, etik och kvalitet.

Kongressen vänder sig till läkare, studenter, andra vårdprofessioner, forskare, beslutsfattare, myndigheter, organisationer och näringsliv.

Mer information uppdateras löpande på www.sls.se

s n e d i t m a r F

& Hälsa Medicin STOCKHOLM 14-15 NOV 2017

Alla barn har rätt till en bra barndom. Alla barn har rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Självklart, eller hur? Men för barn med rörelsehinder är det inte alltid så.

Stöd vårt arbete för varje barns rätt att maxa livet.

PG 90 00 71-2 Swish 9000712

[EXPERTSVAR TEXT: ULRICA SEGERSTEDT FOTO: ISTOCKPHOTO

Vad betyder indragen eller minskad assistansersättning för barn och unga med utvecklingsstörning?

Thomas Jansson, ordförande FUB – Vi får en inlåsningseffekt med

Att prova kläder i provhytt kan vara en utmaning för den som har psoriasis.

”Man tar illa vid sig. Så är det.”

– Ja, huden bagatelliseras, och

även utan följdsjukdomar kan psoriasis vara nog så allvarlig. Det gör ont, ungefär som en brännskada och dessutom blir det många frågetecken när vi ska förklara att vi också har ont i lederna eller i magen. Vi kan bli utstirrade, kanske nekade att få prova kläder i provhytt och får ta emot kommentarer som: ”Varför har du kjol när du ser ut så där på benen”. Man tar illa vid sig. Så är det.

16

Förutom att psoriasis är ett livslångt lidande av klåda, värk och rätt omständliga behandlingar, är det en stigmatiserande sjukdom. Nedstämdhet och depression är vanligt bland personer med psoriasis.

– Generellt är kunskapen rätt låg kring psoriasis och speciellt hur sjukdomen drabbar själen. Här önskar vi mer forskning. Den låga kunskapsnivån kring psoriasis gör också att det kan ta lång tid att få diagnos, speciellt om det handlar om psoriasisartrit som ger värk även i lederna och en trötthet som är svår att förklara.

– Många har fått fel diagnos. Ofta

är det reumatologer som löser gåtan om patienten väl kommer till en sådan.

Psoriasis kräver någon form av be-

handling varje dag för de flesta drabbade. Många behöver gå på anläggning för ljusbehandling 2–3 gånger per vecka samt få hjälp med insmörjning där man själv inte kommer åt.

– På de flesta ställen i Sverige drivs anläggningarna oftast av landsting och är inte öppna på arbetstid. Det kan vara svårt för psoriasisdrabbade att få ledigt från jobbet, även om de är beroende av behandlingen.

Kosmetiskt är psoriasis en besvärlig sjukdom, och ytterst besvärlig för dem med svår psoriaris som kan drabba olika delar av kroppen.

– När jag själv hade det som värst, var jag patient på fem kliniker för samma sjukdom.

Man blir slussad från specialist till specialist. Och i slussandet är det patienten som får bära informationen och kunskapen vidare. ■ Fakta: Psoriasis är en av våra vanligaste folksjukdomar. En ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. Det finns 250 000–300 000 personer med någon form av psoriasis i Sverige.

Foto: Stefan Tell

Bagatelliseras kroniska sjukdomar som drabbar huden?

Tina Norgren, ordförande Psoriasisförbundet

dubbla lås. Barnen isoleras och föräldrarna får inget eget liv. Effekten blir ohälsa för alla parter. Det, om något, blir dyrt för samhället.

Föräldrar tvingas gå ner i arbetstid eller blir sjukskrivna.

FUB är förvånade över hetsen mot assistans. Och oförmågan eller oviljan att se till helhetsekonomin.

– Sparar man på detta, kommer kostnaderna att dyka upp någon annanstans. I kläm hamnar redan utsatta individer och familjer.

Under drygt 20 år har det pågått en kamp om vem som äger berättelsen om LSS, berättelsen om assistansfusk eller om ett bra liv med funktionsnedsättning.

– Vi känner till tio fall där anklagelser om fusk gått till domstol, säger Thomas Jansson. Försäkringskassan säger att de hittar cirka 100 miljoner felaktiga utbetalningar per år (av de ca 30 miljarder kronor som betalas ut per år), medan man i den offentliga berättelsen nämner 2–3 miljarder kronors fusk årligen.

På FUBs önskelista står en utredning om hur det verkligen ser ut.

– Ingen vet. Hur många är det som luras? På vilket sätt används timmarna fel?

– Jag menar att Försäkringskassan har kommit undan sitt eget ansvar att kontrollera och följa upp.

Många av FUBs medlemmar hör av sig och är oroliga.

– Det finns de som säger att det är vi som organisation som skapar oro.

Det är en rätt fascinerande vinkel. ■ Kort om: FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv.

Denna sida är en annons från GIH

Hälsoprojektet vänder sig inte bara till personer med depression, utan även till seniorer utan och med olika folksjukdomar.

Fysisk aktivitet motar depression Fler personer med depression bör skickas till friskvårdsmottagningar för fysisk aktivitet.

I ÖVER 15 ÅR har Mikael Engström drabbats av längre depressioner. Under åren har han i kontakt med sjukvården bland annat fått olika behandlingar mot nedstämdhet.

I våras fick han via Ersta sjukhus tips om Hälsoprojektet på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Här gavs i GIHstudenternas regi ledarledd fysisk aktivitet två gånger per vecka under åtta veckor. Innan och efter perioden genomfördes en rad tester.

Efter perioden märkte Mikael en förbättring av depressionsskattning, styrka och kondition.

– Nu är jag med i en fortsättningsgrupp på GIH. Att börja med det här har förändrat mitt liv. De engagerade ledarna och delaktigheten i gruppen ger struktur och spiller över på resten av vardagen. Jag tar längre promenader varje dag, orkar mer och mår mycket bättre.

EVA ANDERSSON är läkare

och docent vid GIH och leder Hälsoprojekten. För henne är det ett mysterium att inte fler deprimerade

personer får chansen att träna.

– Fysisk aktivitet minskar depressiva symtom och förbättrar livskvalitet i samma omfattning som samtalsterapi eller SSRIläkemedel vid lindriga till måttliga depressioner. Förutom att delta i regelbunden, gärna ledarledd, fysisk aktivitet behöver individer med depression i vardagen försöka minska sin stillasittande tid, som är förhöjd jämfört med friska, säger hon.

GIH SAMARBETAR med flera psykiatriska mottagningar. Eva hoppas att fler inom vårdens alla delar använder fysisk aktivitet som depressionsbehandling och efterlyser verksamheter som kan hålla i ledarledd fysisk aktivitet över hela landet. Vinsterna skulle härmed kunna vara kortare vårdköer och friskare individer. Mikael Engström instämmer: – Jag brukar säga att jag är dubbelt kompetent eftersom jag också arbetar som vårdare inom psykiatrin. Träningen bör vara det första steget vid behandling av lindriga och måttliga depressioner.

Kort om depression Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden. Regelbunden fysisk aktivitet ökar självförtroende, självkänsla och egen tilltro. Inaktiva kan få en positiv förändring på depressiva känslor, negativa tankar, kognitiva förmågor och sömn. Fysisk aktivitet motverkar den vid depression ofta sedda låggradiga inflammationen som inte sällan utöses av kronisk stress.

Regelbunden fysisk aktivitet ger också fler hjärnceller i centrala minnescentrat hippocampus samt i pann- och tinningslober.

GIH:s hälsoprojekt Personer kan vara med i GIH:s Hälsoprojekt efter att de har anmält sig till sjukvårdspersonalen på de aktuella psykiatriska mottagningarna som GIH samarbetar med. Hos GIH genomförs olika hälsotester både före och efter åttaveckorsperioden med ledarledd fysisk aktivitet två gånger per vecka. Förutom att deltagarna vid hälsoprojekten får bättre fysik, visas tydliga förbättringar av självskattade depressionssymtom, utan några som helst biverkningar.

”Fysisk aktivitet minskar depressiva symtom och förbättrar livskvaliteten.”

Eva Andersson, läkare och docent vid GIH

www.gih.se

AstraZeneca forskar för att utveckla läkemedel inom diabetesområdet Diabetes är en växande sjukdom VRP EHGµPV S¤YHUND ư HU £Q 642 miljoner människor år 2040.1

Psoriasis

kan drabba huden, lederna och självkänslan.

Psoriasisförbundet arbetar för ökad satsning på forskning, för bättre vård och behandling och för att skapa kännedom om och förståelse för hur det är att leva med sjukdomen.

Välkommen som medlem! www.psoriasisforbundet.se, 08-600 36 36

18

AstraZeneca AB | AstraZeneca Nordic-Baltic | 151 85 Södertälje | astrazeneca.se

1.021.109,011_11/16SE Ref 1. International Diabetes Federation. IDF Diabetes Atlas, 7th ed. 2015.

Available at: http://www.diabetesatlas.org/

What science can do

[VAD DÖR VI AV? TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: COLOURBOX

Rankningslista över de tio främsta riskfaktorerna kombinerat för förtida död och funktionsnedsättning, mätt med DALY i Sverige.

Vilka hälsoproblem orsakar mest förtida död, 2015 ➤ Ischemisk hjärtsjukdom ➤ Cerebrovaskulära sjukdomar

Dålig kost Högt blodtryck Rökning

(Stroke, hjärtinfarkt, hjärnblödning) ➤ Lungcancer ➤ Alzheimers sjukdom ➤ Självskada ➤ Tjock- och ändtarmscancer ➤ KOL ➤ Bröstcancer ➤ Prostatacancer ➤ Nedre luftvägsinfektion

Högt BMI Hög nivå fasteglukos Högt totalkolesterol Alkohol- och drogmissbruk Fysisk inaktivitet Nedsatt njurfunktion

Tio-i-topp

Arbetsrelaterade risker Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation 2015

Hur mår Sverige? Icke smittsamma sjukdomar svarar för majoriteten av förtida dödsfall i världen. I Sverige svarar kroniska sjukdomar för 90 procent av alla dödsfall och står för två tredjedelar av vår sjukdomsbörda (enligt FN).

D

e hälsoproblem som or-

sakar flest fall av förtida död är hjärt-kärlsjukdomar (37 procent), cancer, psykisk ohälsa och lungsjukdomar – alla mer eller mindre kroniska tillstånd.

Ska man, hur absurt det än kan te sig, skapa en tio-i-topp-lista för vilka hälsoproblem i Sverige som orsakar störst funktionshinder, är det smärtor i rygg och ländrygg, nedsatt syn och hörsel, depressioner, hudsjukdomar, diabetes, migrän, ångest, funktionshinder i rörelseorganen och sjukdomar i munhålan, enligt Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME).

IHME som är ett globalt oberoende forskningscenter vid University of Washington har analyserat riskfaktorer för ohälsa och dödsfall i över 100 länder.

Historiskt Fram till 1920talet var vården av kroniskt sjuka obefintlig och kan närmast beskrivas som en icke-fråga inom sjukvårdspolitiken.

Källa: Socialstyrelsen

Hälsoproblemen, både de som orsakar förtida död och funktionshinder, har fyra huvudsakliga gemensamma riskfaktorer: tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Räknat som förlorade friska levnadsår, och inte endast dödlighet, är psykisk ohälsa en av de stora sjukdomskategorierna, lika stor som cancer. En bakomliggande faktor som behöver uppmärksammas mer är vilken roll arbetslöshet och utanförskap har för ovannämnda riskfaktorer.

Det betyder att levnadsvanor har allt

större påverkan på folkhälsan i Sverige. Forskarna vid IHME föreslår att man även politiskt behöver lägga större fokus på beteende och samhällsvetenskaplig forskning kring prevention. ■

”Vi vill engagera alla att söka större förståelse för hur vi kan förbättra hälsan. Svaren är Christopher J.L. Murray, Global inte längre förbehållet specialister.” Dr.Health University of Washington

Infrastruktur Utbildning

8%

Allmän offentlig förvaltning

15 %

13 %

14 % 3%

41 % Socialt skydd

Hälso- & sjukvård

3% 4% Försvar

Samhällsskydd, rättskipning

Övrigt

I dag går knappt 0,2 procent av BNP till investeringar i medicinsk forskning, medan vårdkostnaderna står för 14 procent. (2014)

Kort om: För den som drabbats av hjärtinfarkt är rökstopp, fysisk träning och hälsosammare matvanor avgörande för att minska risken för en andra infarkt. Trots det fortsätter nästa hälften att röka efter sin hjärtinfarkt.

Källa: Hjärt-Lungfonden

19

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation.

Vårt huvudsakliga syfte är att verka för förbättrad hälsa och sjukvård i samhället.

Följ vårt arbete på www.sls.se 20

[ARBETSLIV

TEXT: KARIN REHN ILLUSTRATION: NINA HEMMINGSSON

En vettig vardag Gör arbetslivet oss sjuka? Vad kan vi själva göra för att undvika farlig stress, psykisk ohälsa och fysiska skador på en rad viktiga organ i kroppen? Peter Friberg forskar på dagens unga för att finna framtidens svar. kohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa fyra dåliga levnadsvanor ökar risken för att bli sjuk i en kronisk sjukdom. I dag talas det också allt oftare om stress i detta sammanhang.

Peter Friberg, professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har under hela sitt yrkesliv intresserat sig för dessa frågor. Han är bekymrad över dagens höga sjukskrivningstal på grund av psykisk ohälsa.

– Vi måste helt enkelt lära oss att hantera det här med stress bättre. Vi behöver sätta oss ner över kunskapsgränserna, professionella yrkesmänniskor, patienter, elever och politiker, för att diskutera hur vi skapar en

vettig skola och ett vettigt arbetsliv.

Systemet med arbetstid till exempel, det känns väldigt gammaldags. Varför inte individualisera mer? Reflektioner om ”lagomtid”, och om möjligheten att kunna jobba mindre under hektiska småbarnsår för att ta igen det senare, det är viktiga frågor som kan ha stor inverkan på hälsan.

Det är egentligen märkligt. Stress –

denna så viktiga fysiologiska reaktion, som genom evolutionen har hjälpt oss att överleva i akuta nödsituationer – har i vårt moderna samhälle omvandlats till kroppens och själens värsta ovän.

Inte nog med att stress i allra högsta grad är delaktig i lejonparten av dagens sjukskrivningar, den kan dessutom i det tysta orsaka stor skada på många viktiga organ i kroppen.

Det var de rent kroppsliga mekanismerna som väckte Peter Fribergs intresse från början. Och då pratar vi bokstavligen ”från början”. Läkare var drömyrket redan som barn.

”Alla dessa stressade 40-åringar som kommer till vårdcentralen.

De mår inte bra, är yra, har huvudvärk. Och skyhögt blodtryck.”

Högt blodtryck, rökning och högt BMI är de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. Men den största kumulativa verkan på hälsan står dock kosten för.

Peter Friberg forts. nästa sida

▼

R

ökning, riskbruk av al-

21

▼ Foto: Colourbox

– Fråga mig inte varför, men på något sätt har jag alltid tyckt det var spännande med hälsa. På gymnasiet skrev jag uppsatser om fysisk träning och effekten på blodkärlen, och under doktorandtiden undersökte jag mekanismer bakom stress och blodtrycksreglering i djurmodeller. På den tiden diskuterades det inte så mycket om stress i samband med psykisk ohälsa, då handlade det mest om kopplingen mellan stress och högt blodtryck, och därmed kärlförändringar och åderförkalkning.

Foto: Mostphoto

Högt blodtryck anses fortfarande vara

– Vi behöver mötas över kunskapsgränserna, professionella yrkesmänniskor, patienter, elever och politiker, för att diskutera hur vi skapar en vettig skola och ett vettigt arbetsliv, säger professor Peter Friberg.

Pågående sjukfall Psykiatriska diagnoser är de vanligaste diagnoserna bland pågående sjukfall för anställda män (och kvinnor). I januari 2016 utgjorde de 32 procent för män.

Rökning

▼

Hälsoriskerna i Sverige och globalt

Fetma

Högt blodtryck Högt blodtryck, följt av fetma och rökning, hör till de största hälsoriskerna i Sverige och globalt. I Sverige har cirka 2 miljoner människor högt blodtryck.

22

ett av de allra största hoten mot folkhälsan, både i Sverige och globalt, och ökar risken för till exempel hjärtinfarkt, stroke, njursjukdom och demens.

Tillståndet är lömskt eftersom det ofta inte ger några tydliga symtom förrän skadan redan är skedd. I Sverige har ungefär två miljoner människor högt blodtryck, vilket har fått Peter att tänka utanför den traditionella boxen i sitt senaste stressforskningsprojekt. Han vill studera människorna innan de blir patienter. Genom att undersöka 4 000 13-åringar, och följa upp vad som händer efter 2, 5 och 10 år, hoppas Peter på att, tillsammans med sina medarbetare, räta ut många frågetecken.

– Alla dessa stressade 40-åringar, mitt i arbetslivet, som kommer till vårdcentralen. De mår inte bra, är yra, har huvudvärk. Och så mäter de blodtrycket för första gången och det visar sig ligga skyhögt. Utan att någon vet varför. Jag vill börja tidigare och undersöka hur det ser ut hos våra unga, både när det gäller riskfaktorer och skyddsfaktorer för att utveckla kronisk stress och högt blodtryck. Vilken påverkan har familjesituationen? Miljön? Och hur ska vi komma till rätta med den ojämlikhet som nu råder? I Göteborg skiljer det nästan ofattbara 10 år i förväntad livslängd mellan de som har lägst respektive högst socioekonomi. Vi ser även en tydlig könsskillnad redan i unga år i det att flickor är väsentligt mer stressade än pojkar.

Olika individer kanske kräver olika in-

satser, och det är egentligen först när vi har bättre kunskap om detta som vi kan hjälpa till, i rätt tid och på rätt sätt.

Och därmed är Peter inne på ett an-

nat favoritämne, prevention. Att lägga mer fokus på att förebygga sjukdomar är en hjärtefråga för denne folkhälsans förkämpe. Och han tycker det borde gälla alla aktörer, såväl försäkringsbolag och arbetsgivare som de egna kollegorna inom läkarkåren.

– Läkarutbildningen är extremt sjukdomsfi xerad. Vi skulle behöva lära oss mycket mer om folkhälsa och epidemiologi. I dag finns det starka bevis för hur mycket levnadsvanorna påverkar hälsan, och jag ser det som en etisk skyldighet för en läkare att prata med sina patienter om det här.

Men hur undviker man att ett patientsamtal utmynnar i meningslösa moraliseringar? För de flesta vet väl redan, innerst inne, att det är dumt att röka, dricka, äta chips och sitta still.

– Ja … men det handlar om att förstå på djupet. Kunskap är det enda som kan revolutionera. Det är svårt att fatta sina livsval utan tillräcklig grund, och det är många förvirrande budskap i informationsbruset i dag. Vi läkare måste förklara mekanismerna för patienterna, allt som händer i kroppen, den evidens som fi nns. Vi behöver också känna in den människa som sitter framför oss. Våga ställa frågan: ”Hur mår du egentligen? På riktigt?”.

Lyssna på svaret, bena ut varför en patient dricker för mycket. Förstå ”the causes of the causes”. Detta kräver tid.

Stress leder lätt till sämre levnadsvanor.

En öl eller en extra cigarett för att slappna av. Snabbmat, och för lite tid för att hinna motionera. Den onda cirkeln är ett faktum.

Peter försökte ta sig den tiden under

de många år som han mötte patienter

”I Göteborg skiljer det nästan ofattbara 10 år i förväntad livslängd mellan de som har lägst respektive högst socioekonomi.”

Peter Friberg

Peter Friberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska Akademin och Universitetssjukhuset, hoppas att hans forskning ska leda till bättre förståelse för varför vissa människor klarar återhämtning bättre än andra.

Fynd som kan komma framtidens patienter till nytta.

Men det går inte att bara sitta med armarna i kors och vänta tills resultaten är klara. Inte när så många människor mår dåligt just nu.

Både på och av sina jobb.

Foto: Samuel Unéus

på blodtrycksmottagningen. Därför hände det allt som oftast att han blev lite sen. Hur undvek han då själv att stressen tog över?

– Jag försökte fokusera på att jag gjorde något vettigt och meningsfullt. Och genom att gå ut i väntrummet och förklara situationen för väntande patienter, behöll jag en viss egenkontroll.

Han är mycket medveten om att det är få förunnat att kunna styra över sin arbetsvardag på det sättet.

– Stress handlar ju ofta om att kraven är för stora, samtidigt som kontrollen är för liten. Att ha för mycket att göra utan att kunna leverera som man önskar.

Jag tror att det föder stor frustration hos väldigt många människor, inte minst bland vårdpersonal och andra offentliga yrkesgrupper, som lärare och poliser.

Men att känna sig stressad då och då

är helt naturligt. Det är när kroppen inte får chansen att repa sig som det blir farligt. Förmågan till resiliens, återhämtning, är därmed en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att inte drabbas av långvarig psykisk ohälsa.

Peter hoppas på att hans forskning ska leda till bättre förståelse för varför vissa människor klarar återhämtningen bättre än andra. Fynd som kan komma

Peter Friberg Ålder: 60 Familj: Hustru Ingrid och 7 barn, 3 egna.

Fritid: Träffa vänner, löpning, musik Motto: Om dina drömmar inte skrämmer dig då är de inte stora nog.

Förebild: Dr Denis Mukwege, som hjälper utsatta kvinnor och barn trots hot, och min hustru Ingrid för klokt och lugnt resonerande.

Blir arg av: Vanskötsel av äldre.

Glad av: Att fiska hummer och Jussi Björling.

framtidens patienter till nytta. Men det går inte att bara sitta med armarna i kors och vänta tills resultaten är klara.

Inte när så många människor mår dåligt just nu. Både på och av sina jobb.

– Vi inom den akademiska världen måste bli bättre på det som kallas knowledge transformation, alltså på att föra ut den evidensbaserade kunskap som redan fi nns. Samtidigt kräver detta stor ödmjukhet och förståelse för den enskilda individens situation, vilket – som sagt – tar tid.

Minskad byråkrati inom sjukvården skulle möjligen kunna frigöra denna tid, menar Peter. Det är dock långt ifrån säkert att enskilda samtal alltid hjälper, och här kommer åter samspelet med andra samhällsaktörer in. Vad man än tycker om höga skatter och restriktioner när det gäller tillgängligheten på alkohol och tobak, fi nns det vetenskapliga bevis för att det är bra för folkhälsan.

– Det krävs också ett vettigt och empatiskt ledarskap för att styra arbetslivet åt rätt håll när det gäller stress och psykisk ohälsa. Jag tror att vi är inne på en farlig väg när gränserna mellan arbete och fritid suddas ut genom den ständiga uppkopplingen, konstaterar Peter.

■

Tips för återhämtning för att stress inte ska leda till ohälsa: • Försök att styra mot ”lagomtid” på arbetet.

• Sov tillräckligt.

• Hitta stunder av stillhet och reflektion.

• Träffa och prioritera familj och vänner.

• Läs, gå på teater, lyssna på musik eller hitta något annat som öppnar dina sinnen.

• Prova dig fram till fysiska aktiviteter som du trivs med, och rör på dig.

23

[LÄKARE&PATIENT TEXT: THERESE LARSSON FOTO: SAMUEL UNÉUS, COLOURBOX, PRIVAT

Gotländskan Cajsa Olsson gör 30–60 minuters andningsgymnastik varje morgon för att minska slemmet i lungorna.

Cajsa Olsson, 22 år, har cystisk fibros

Livsviktigt med bra kontakt En tät kontakt med läkare ökar hälsan hos patienter med kroniska sjukdomar.

För barn och vuxna med cystisk fibros har ökad kontinuitet i vården vid specifika centra resulterat i att medellivslängden ökat från 7 till 50 år.

Cajsa Olsson, 22 år, har cystisk fibros

24

och ser många fördelar med lättillgänglig kontakt med läkarexpertis: – Vetskapen om att jag snabbt kan

nå en läkare som känner mig och är expert på min sjukdom gör mig trygg.

Hon bor på Gotland och har under uppväxten haft kontakt både med allmänläkare på ön och Karolinska Universitetssjukhuset. Hennes erfarenhet är att det är oerhört viktigt att känna sig sedd och lyssnad på som patient.

Hon har vid ett par tillfällen upplevt motsatsen.

– Att leva med cystisk fibros innebär stor risk för infektioner och jag känner tydligt när något inte är bra. Men när jag misstänkte lunginflammation ville inte läkaren bevilja lungröntgen, då

han menade att min syreupptagningsförmåga var bra, säger Cajsa.

Foto: Privat

S

tudier visar att kontinuitet i vården ger lägre vårdkostnader och bättre kvalitet. De mest positiva effekterna finns hos patientgrupper med kroniska sjukdomar. På 60-talet var medellivslängden för cystisk fibros drygt 7 år. I samband med att expertkunskap för sjukdomen organiserades i specifika mottagningscenter, ökade livskvalitet och livslängd snabbt.

– Hälsan hos en person som har cystisk fibros kan snabbt förändras, vilket kräver snabb justering av behandlingen. Att minimera patientens kontakt med olika läkare och omvägen via akuten, har fått många positiva effekter, säger Birgitta Strandvik, professor emeritus inom barnmedicin och en av initiativtagarna bakom den framgångsrika vårdmodellen.

Cajsa Olsson, 22 år, håller sin sjukdom cystisk fibros i schack med hjälp av daglig andningsgymnastik.

”Vetskapen om att jag snabbt kan nå en läkare som känner mig och är expert på min sjukdom gör mig trygg.”

Cajsa Olsson

Det var lunginflammation den

gången och Cajsas mamma Lotta Olsson betonar vikten av lyhörda och engagerade specialistläkare som lyssnar in och förstår att patienten som lever med sjukdomen har viktiga insikter: – Vi har träffat så många bra läkare, men har vid flera tillfällen mött läkare som saknat ödmjukhet. Cajsas första läkare var helt underbar. När han var bortrest satte han ett stort rött meddelande till jourhavande läkare: föräldrarna och Cajsa vet bäst.

Sjukdomen drabbar framför allt lung-

orna då slemmet på kroppens slemhinnor är tjockare och segare än normalt.

Följden blir hosta, andningssvårigheter samt upprepade luftvägsinfektioner.

Fysisk aktivitet och andningsövningar är viktiga inslag i behandlingen.

– Jag tar cirka 60 vitamin- och medicintabletter om dagen och börjar

Jämlik hälsa Nationell strategi Regeringen beslutade 2014 om en satsning för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Den presenterades i form av en nationell strategi som ska utveckla vården för personer med kroniska sjukdomar och skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård i Sverige.

Fysisk aktivitet är en viktig bit av vården för en patient med cystisk fibros. Eva Zeisig, överläkare samt specialist i ortopedi, här tillsammans med naprapat Mikael Pettersson, ser fördelar med att följa samma patient under en längre period.

”Föräldrarna och Cajsa vet bäst” Cajsas läkare

med 30–60 minuter andningsgymnastik varje morgon för att minska slemmet i lungorna, säger Cajsa.

Därefter väntar stallsysslor och tre timmars ridning som fysisk aktivitet.

Var tredje månad åker hon till Karolinska Universitetssjukhuset för medicinering intravenöst.

– Där kan jag träffa dietist, sjuksköterska, läkare och sjukgymnast. Om jag känner mig sämre hemma, ringer jag för snabb hjälp på telefon, säger Cajsa.

Eva Zeisig, överläkare, specialist i

ortopedi och delaktig i Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt har

hjälpt barn med cystisk fibros och lyfter vikten av att känna sin patient: – Genom att träffa samma patient kontinuerligt har jag som läkare större chans att snabbare upptäcka subtila förändringar i sjukdomsförloppet.

Om det är första gången vi ses är det inte säkert att samma förändringar ger mig en lika tydlig indikation på att behandlingen bör justeras, säger hon. ■

Levnadsvaneprojekt 2016 Svenska Läkaresällskapet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att lyfta fram läkares vetenskapligt grundade arbete för hälsosamma levnadsvanor. Projektet består av följande insatser: ➤ Stark för kirurgi – stark för livet. ➤ Hälsosamma levnadsvanor vid psykisk ohälsa. ➤ Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. ➤ Uppmärksamma och sprida kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete. ➤ LiR – levnadsvanor inom reumatologi (tillsammans med Svensk sjuksköterskeförening, Fysioterapeuterna, Dietisternas Riksförbund, Sveriges Arbetsterapeuter samt representanter från Svensk Reumatologisk Förening).

Forskning och erfarenheter visar att många av dagens kroniska sjukdomar både kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjukvård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig för patientens välbefinnande.

När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar, får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Vården av personer med kroniska sjukdomar står för en stor del av sjukvårdskostnaderna.

Dessa personer är också i högre grad långtidssjukskrivna och står utanför arbetsmarknaden. Det är därför av stor strategisk betydelse att vården förbättras. Det leder till en i alla delar mer långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård.

Bättre vård förutsätter ökade möjligheter för patienterna att vara delaktiga i sin vård. Det förutsätter också att de förebyggande insatserna prioriteras mer. Dessutom krävs ett mer fokuserat och systematiskt arbete för att öka de nationella riktlinjernas genomslag.

”I Sverige skiljer det 5 år i medellivslängd mellan lågutbildade kvinnor och kvinnor med högre utbildning.

Det är en tydlig hälsoklyfta. Vi vill sluta de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige under en generation. Det är ett enormt åtagande.”

Statsråd d Gabriel Vikström i sitt invigningstal vigningstal för Medicinska nska Riksstämman arrangerad erad av Svenska a Läkaresäll sällskapet 2014.

Källa: Lägesrapport gesrapport 2015 alstyrelsen. från Socialstyrelsen.

25 25 Foto: Samuel Unéus

Hjälp oss hitta ett botemedel mot diabetes!

Stöd forskningen via swish på 900 9010 www.diabetesfonden.se

26

[GLOBAL HÄLSA

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: LÄKARE UTAN GRÄNSER, TOVE SMEDS ӇPORTRÄTTӈ

Numera en kronisk sjukdom

Ett liv med hiv Foto: iStockphoto

I Europa är genomsnittsåldern för den som får en hiv-diagnos 38 år för män och 34 år för kvinnor. Dessa kommer att leva med sin sjukdom i 30–40 år tack vare effektiva kombinationsbehandlingar.

13,3 miljoner barn i världen räknas ha förlorat sin ena eller båda föräldrarna på grund av hiv.

miljoner människor med hiv hade tillgång till bromsmediciner 2015

➤ 73 procent av världens gravida

➤

kvinnor som lever med hiv hade under 2014 tillgång till bromsmediciner för att förhindra överföringen av smitta till sina barn.

Nya infektioner bland barn har minskat med 58 procent mellan år 2000 och 2014.

Kort om: Den globala kampen mot hiv har förhindrat 30 miljoner nya hiv-infektioner och nästan 8 miljoner (7,8 miljoner) aidsrelaterade dödsfall sedan 2000, då kampen mot aids fastställdes i FN:s millenniemål.

G

lobalt lever cirka 36,7

miljoner människor med hiv*, och kommer att fortsätta leva med sjukdomen tack vare effektiva kombinationsbehandlingar – förutsatt tillgång till hiv-mediciner. Att hiv numera kan betraktas som en kronisk behandlingsbar sjukdom kan skapa ett paradigmskifte för hiv-patienter. Det tabu som finns kring sjukdomen kan lättare brytas ned och det blir enklare att tala om prevention. Detta gäller inte minst i Afrika söder om Sahara, med 25 miljoner människor som lever med hiv, och där hiv fortsatt är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och dödlighet. Enligt FN:s Hållbarhetsmål ska aids vara utrotat till 2030.

Ett av de mest effektiva sätten att

förebygga hiv och aids är just genom att visa att behandling är möjlig. Om man vet att det inte innebär en dödsdom att vara hiv-positiv är man mer benägen till testning och behandling, vilket hjälper till att begränsa sjukdomens spridning väsentligt.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för Global hälsa och som har arbetat på UNAIDS (FN:s samlade program mot hiv/aids) både i Vietnam och i

Geneve, håller med. Bara för 15 år sedan ansåg många att det var en utopisk tanke att hiv skulle räknas som en kronisk sjukdom även i fattigare länder.

– Men ibland är det omöjliga möjligt; år 2000 hade färre än 1 miljon människor som levde med hiv tillgång till behandling, nästan inga i fattiga länder. Ett års behandling kostade 10 000 dollar. När kampen för allas rätt till behandling startade var det många som sa att det både var omöjligt och slöseri med pengar. I dag är det 17 miljoner som har behandling, de flesta i fattiga länder och ett års behandling kostar 100 dollar. Bara det sista året har ytterligare 2 miljoner fått tillgång till behandling.

Tobias Alfvén Barnläkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset, SÖS, forskare vid KI och ordförande för SLS kommitté för Global hälsa.

Samtidigt som utvecklingen för

hiv-drabbade är positiv, visar hiv fortfarande på stora hälsoklyftor i världen.

Tydligare insatser mot aids i låg- och medelinkomstländer skulle kunna avvärja 28 miljoner nya hiv-infektioner och 21 miljoner aidsrelaterade dödsfall mellan 2015 och 2030. ■ * UNAIDS siffror för 2015

”Ibland är det omöjliga möjligt.”

TobiasAlfvén

27

[ÄLDRE

Lennart Minthon har prisats för sina insatser för demensvården. Han betonar vikten av att se hela människan och att inte enbart medicinera.

TEXT: TOVE SMEDS FOTO: SAMUEL UNÉUS

Vad håller vi på med?

Antalet människor med demens beräknas tredubblas till år 2050.

Lennart Minthon, forskare och tidigare chef vid Minneskliniken i Malmö, insåg redan för 20 år sedan att något radikalt måste göras.

N

är Lennart Minthon blev

chef vid Minneskliniken i Malmö hade kliniken 199 slutenvårdsplatser.

– Då tänkte jag: vad håller vi på med? Det måste gå att lösa problemen innan det går så här långt, säger han.

Det som startade för drygt 20 år sedan håller i dag på att utvecklas till Europas största Minnesklinik med både forskning och mottagning.

Hur gammal är du? undrar Lennart.

När han får reda på att jag fyllt 42 konstaterar han att jag borde göra en riskprofil: – När minnet börjar svikta har sjukdomen pågått i upp till 20 år.

Så vid 87 års ålder är det lite sent. Ät sundare, rör på dig – och håll koll på blodtrycket och kolesterolet. Kan vi få människor att sköta detta, kommer vi att åstadkomma underverk, säger han.

Minthon menar att vården behöver

28

tänka demens oftare. Om en patient kommer till vården och klagar på problem med minnet eller med glömska, ska det tas på allvar. Då är hjärnans reservkapacitet redan uppäten.

Enligt Minthon krävs det inte komplicerade saker för att förbättra vården för patienter med demens. Men man kan inte enbart lita på läkemedel.

Lennart Minthon har infört ett sätt att bedöma patienter med demens. I dag samlas all data i ett svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Över 6 000 boende är knutna till registret.

– Vi tittar på saker som mat, dryck, urin, avföring, smärta, blodtryck, intressen. Patienterna får olika höga poäng beroende på vilka problem de har.

Utifrån det görs en plan för hur just den patienten ska få hjälp.

Lennart Minthon menar, att man

inte enbart ska lita på läkemedel. Han visar siffrorna från en äldre dam på ett boende i Mellansverige.

– Hon hade det väldigt besvärligt och behövde extravak, och man försökte med olika insatser. När de talade med hennes man fick de reda på att hon alltid tyckt om att vara i köket och att röra på sig.

”Jag hörde att folk från andra länder som drabbades av demens behandlades dåligt i Sverige. Och vi som vurmar för jämlikhet.”

Lennart Minthon

Förebygg demens: ät sundare, rör på dig och håll koll på blodtrycket och kolesterolet.

Man beslutade att maken tre gånger i veckan skulle ta med henne på promenader, och sedan fick hon hjälpa till i köket på boendet. Resultatet?

Alla värden som tidigare varit höga i utvärderingen gick ned. Alla utom en.

– Hon led av depression, fick antidepressiv behandling och sedan gick även det värdet ned. Det här ser vi hela tiden. Medicinerna, fallen, hot och våld – allt det sjunker.

Lennart Minthon vill ge alla en bättre demensvård.

– För en tid sedan kom det två sjuksköterskor och berättade hur dåligt folk från andra länder som drabbats av demens behandlas. Nu samarbetar vi med kollegor i Danmark för att ta fram ett liknande skattningssystem som man kan använda för dem. Vi som vurmar för jämlik vård i Sverige, här fi nns verkligen en möjlighet att utjämna klyftor.

■

Funderar du over dina alkoholvanor?

Hjärnmotion Ett rikt socialt liv och problemlösning är viktigt. Då byggs hjärnans reservkapacitet.

Ring 020-84 44 48 www.alkohollinjen.se miljarder kronor

Funderar du på att sluta Röka eller snusa?

Kontakta oss idag!

beräknades den totala samhällskostnaden för demenssjukdomar vara 2012.

Demenssjukdom • Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige i dag.

10 000 av dem är under 65 år.

Källa: Socialstyrelsen

Enligt en rapport från Socialstyrelsen bor cirka 94 000 personer med demenssjukdom i egen lägenhet/villa, medan runt 66 000 bor på demensboende eller särskilt boende.

Källa: Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012

Demens är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för flera sjukdomar som orsakas av skador på hjärnan.

Vanligast är Alzheimers sjukdom.

020-84 00 00 www.slutarokalinjen.se

Doktor Alzheimer Alos Alzheimer, som gett namn åt en av de vanligaste demenssjukdomarna, var en tysk psykiater och neuropatolog.

När han studerade hjärnan hos en avliden kvinnlig patient som konstant glömde bort saker, såg han att det fanns fullt av små klumpar mellan de döda nervcellerna.

Klumparna var de plack som vi i dag vet bildas av proteinet betaamyloid, och som blockerar signalerna mellan nervcellerna.

Foto: Colourbox

• 25 000 insjuknar varje år.

Fler år – eller fler friska år?

Nyfiken på Autism?

Besök vår hemsida www.autism.se

Vi har vant oss vid att svenska kvinnor hamnar i topp när det gäller förväntad livslängd (84 år). Men enligt Global Burden of Disease-studien kan kinesiska kvinnor förvänta sig fler friska år, 69 år (med förväntad livslängd på 79 år), jämfört med svenskornas 68 år. Även om den här metoden att räkna på visserligen kan ifrågasättas, ställer den ändå ett antal intressanta frågor. Var har vi vårt fokus? Fokuserar man mer på sjukdom inom hälsooch sjukvården, än på hur vi ska hålla oss friska?

29

[FRAMTID

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

TEXT: TOVE SMEDS FOTO: ISTOCKPHOTO PORTRÄTT: TOVE SMEDS

Forskningen visar allt mer munnens påverkan på resten av kroppen. Så varför behandlas den så ojämlikt?

Munnens (o)hälsa, då?

V

ärldens vanligaste sjukdomar, förutom infektionssjukdomar, finns i munnen. Senare års forskning har visat munnens påverkan på resten av kroppen. Bland annat har man sett att det finns en koppling mellan hjärtkärlsjukdomar och inflammationssjukdomen tandlossning. Ändå tillhör inte munnen kroppen i Sverige, i alla fall inte rent försäkringsmässigt eller lagstiftningsmässigt.

– Det blir allt konstigare att hantera den kroppsdelen annorlunda försäkringsmässigt. Har du en infektion eller inflammation någon annanstans i kroppen går du till sjukvården och betalar 250 kronor. Men har du en kronisk inflammation i munnen eller tänderna får du betala upp till 3 000 kronor själv, konstaterar Björn Klinge, professor och övertandläkare vid Karolinska Institutet och Malmö högskola.

S

30

tudier visar att upp till 20 procent tvingas avstå från tandvård, trots att de har behov. Enligt Björn Klinge handlar det framför allt om utlandsfödda, arbetslösa och ensamstående.

– Jag förstår också att samhället måste prioritera mellan kostnader, men ett naturligt steg skulle vara att låta infektioner och inflammationer i munnen ingå i taxan för övrig hälso- och sjukvård, säger Björn Klinge.

Ofta ser man nämligen en tvåvägsrelation mellan munhälsa och resten av kroppen. Om personer med kroniska inflammationer avstår att gå till tandläkaren och därav utvecklar allvarlig sjukdom i munnen, kan detta ge systempåverkan på resten av kroppen.

– Dålig munhälsa med mycket kronisk inflammation påverkar exempelvis diabetessjukdom negativt.

Men hur kommer det sig att det

greppet börjar i snitt åtta år innan det är så pass allvarligt att det behöver lagas.

– Bara för att man haft en god tandhälsa som barn är det inte en fortsatt självklarhet under resten av livet.

Att munnen betyder mycket för livskvaliteten har Björn Klinge själv erfarit.

– Jag hörde hur hemlösa som behandlades och fick sina leenden återställda hos oss fick en helt ändrad tillvaro. Helt plötsligt sågs de av socialsekreteraren och arbetsgivare.

B Tandvården kostar 24 miljarder per år. Ändå finns det väldigt lite forskningsmedel för munnens sjukdomar. Vi värderar den typen av sjukdomar annorlunda.

skiljer sig så mellan tandvård och annan sjukvård?

– I början var tandvården till stor del som en teknisk smedsverkstad.

Man kunde inte göra så mycket mer än att ta bort tänder. Så är det inte längre, men uppdelningen kvarstår.

M

en den goda tandhälsan

kommer inte av sig själv. I epidemiologiska studier har man varje år sett en förbättring av tandhälsan.

Fram tills nu.

– Många ungdomar ser friska tänder som en självklarhet. De förstår inte hur viktig den egna insatsen och kontakten med tandvården är för en fortsatt bra munhälsa. När man lämnar barn- och ungdomstandvården är det lätt att skippa tandläkarbesöken till förmån för ett par nya jeans, säger Björn Klinge.

Det är ofta en långsam process när tandsjukdomar utvecklas. Kariesan-

Björn Klinge ”Kurvan planas ut. Vi ser allt mer problem med munhälsan hos barn i socioekonomiskt utsatta situationer.”

jörn lät en tandtekniker tillverka en protes med ruttna och saknade tänder.

– Det råkade vara så att morgonen efter protesen blev klar var jag inbokad att vara med i ett morgonprogram på tv.

Björn smög in protesen och log ett brett leende när programledaren dök upp och frågade efter en tandprofessor.

– Hon blev så chockad att hon backade rakt in i väggen.

Men hon var inte den enda som reagerade på det sättet när Björn använde protesen.

– Jag blev tagen av hur äcklad folk blev av mig och hur de avstod kontakt.

Men för mig var det enkelt. Jag kunde lyfta ur protesen. Men det kan inte alla.

Björn Klinge såg också att folk skämdes för sin egen reaktion och sitt sätt att betrakta folk annorlunda för att de såg ruttna ut i munnen.

– Programledaren hade svårt att erkänna sin reaktion. Men den finns där, och den påverkar livskvaliteten hos dem med dåliga tänder.

■ Påverkar kroppen: Studier har visat att risken att drabbas av sin första hjärtinfarkt ökar med 30 procent om man samtidigt har tandlossning.

Hela denna tidning är en annons från Svenska Läkaresällskapet

Du kan enkelt stödja forskningen om fibromyalgi genom att swisha valfritt belopp till 123 900 3997.

Ingen gåva är för liten – alla gåvor behövs!

Mer information om Fibromyalgiförbundets forskningsstiftelse hittar du på www.fibromyalgi.se.

Forskning handlar om livet.

Idag lever den som drabbas av hjärtinfarkt i genomsnitt 12-15 år längre jämfört med för 30 år sedan.

Forskningen är vägen framåt för nya genombrott.

Hjälp oss rädda fler!

Rädda liv!

Ge 100 kronor i månaden, sms:a LEVA till 72 901. www.hjart-lungfonden.se

Postgiro 90 91 92-7