ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
ANNONS
SMART
STAD Arkitektur presenterar Nordbygg Sustainable Days 2014
EXPERIMENT I HAMBURGFÖRORT En flirt med en tid då tron på framtiden var stor och en vägran att bara bygga dyra vattennära bostäder. SID 2
SKA VI DELA GREJER? Varifrån kommer denna besatthet av att äga egna borrmaskiner och gräsklippare? Forskaren Oksana Mont hävdar att det är mer rationellt att dela. SID 5
ARKITEKTUR FÖR UNGA
IDÉER FÖR ETT FOLKETS PALATS I FITTJA SID 4
Vanda Kehr har kanske hittat ett kryphål i systemet som kan ge Stockholms unga egna bostäder. SID 6
LÄTT ATT GÖRA RÄTT I Västra Hamnen i Malmö har arkitekter skapat ett radhus i hållbarhetens tecken, där hyresgästerna ändå inte behöver välja bort eller minska på komforten. SID 5 Foto: Peter Karlsson
Distribueras med Dagens Industri mars 2014. Frågor om innehållet besvaras av Tommy Rundqvist, 08-702 78 50.
1–4 APRIL
Nordbygg Sust ainable Days – Featuri ng Germany. Här får du färs r ka exempel på ekologisk m edvetenhet, snabba byggp rocesser och arkitektonisk fr ihet.
Foto: Samuel Unéus
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
”För mig råder ingen tveksamhet om att byggnader i framtiden kommer att generera energi. Det görs enkelt genom att använda fasadintegrerade solceller.” HÅLLBARHET ÄR ETT BEGREPP som snart fyllts med så mycket att det håller på att gå sönder. Det är som om man nu snart kommit till den punkt när ordet och dess innehåll behöver slås i bitar, för att sättas ihop igen. Så att man bland skärvorna av allt som stoppats in där kan urskilja det som kan göra skillnad. En del sådana skärvor finns med i den här tidningen. Men lika mycket som att hitta det viktiga i det befintliga, handlar det om att utmana det accepterade. ANNE KATRINE BRAAGAARD HARDERS tankar om vad som egent-
ligen gör en bra cykelstad är sådana nya tankar, arkitektkontoret Spridds förhållningssätt till renoveringarna av miljonprogrammet och Vanda Kehr och Svenska Bostäders projekt ”Snabba hus” andra. Det krävs människor som tänker på tvärs. Som Uli Hellweg och teamet bakom den stora bostadsutställningen IBA i Hamburg 2013, som valde bort det givna när de skulle ta sig an ön Wilhelmsburg. I stället för att bygga dyrt vid vattnet, för att skapa ännu en tudelad plats där den fattiga och rika världen aldrig skulle mötas, började de se på hela ön. Och svaret blev delvis en återgång till den modernism som de senaste 30 åren förpassats till historiens sophög. INNAN MAN FÖRKASTAR saker ska man vara noga med de kvaliteter som finns i dem. Det gäller den småskaliga hållbarheten; arkitektkontoret Spridd återbrukar köksluckorna när de renoverar miljonprogramshusen i Fittja. Men det gäller också på idénivå. Den modernistiska arkitekturen har omfamnats som form och uttryck under en lång tid, men de idéer som byggde den ligger sorgligt dolda. Bostaden som rättighet och en rumslig fördelning av staden mellan alla människor. Det tar oss till politiken. För alla de här initiativen, tankarna, är inget värda om de landar i ett apolitiskt vakuum. Utan politik är allt prat om hållbarhet bara en fernissa över ett fuskbygge.
GERHARD HAUSL ADEN, TAL ARE PÅ NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 3 APRIL
Projektledare: Karl Månsson Redaktör: Ulrica Segersten Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla. V-TAB, Landvetter. Daily Print, Umeå. För information om InPress-bilagor, kontakta Karl Månsson, 018-68 30 11. www.inpress.com
2 SMART STAD
#Nordbygg
Justerat 1900-tal Årets Internationale Bauausstellung, IBA, i Hamburg ger svar på de sociala, ekologiska och strukturella problem som den moderna urbaniseringen fört med sig. TEXT: TOMAS L AURI, FOTO: MARTIN KUNZE
FAKTA
Ett bostadsområde där fattiga och rika möts. Wilhelmsburg, en förort till Hamburg, där den stora bostadsutställningen IBA hölls 2013, planerades så att bostäderna stärker integration och motverkar barriärer mellan folkgrupper.
Efter IBA 1927 i Stuttgart, där modernismen introducerades, har IBA tydligt gått i bräschen för stadsbyggnadsfrågor. Varit ett internationellt lokomotiv med möjlighet att väcka stora frågor till liv, skapa nya utopier och testa dem i full skala.
ningar på skolor, ålderdomshem, sjukvård och hyresläDEN STORA internationella bostadsutställningen i Hamburg, IBA, som hölls på ön och i stadsdelen Wil- genheter för mindre bemedlade. Det var inte heller fel helmsburg under 2013, var mer än en utställning av med trafikseparering, förortscentrum och hus i park, för bostäder. Uli Hellweg, IBA Hamburgs högste chef, hit- att nämna några av de grepp som går att läsa in i förslatade med sina medarbetare ett sätt att göra utställningen gen. IBA Hamburg undviker att stigmatisera 1900-talet. Snarare erkänner de att utvecklingen är ett minnesvärd. I stället för att exploatera faktum. strandlinjen av ön och stadsdelen Wilhelmsburg, var det öns mitt som fick ge Medborgarna fokus. Det är ett nödvändigt beslut. Att DET FINNS INGEN anledning att gå emot ska känna att ta sig an strandlinjen, där en tungt trade strukturer som finns. Men justeringar fikerad hamn finns, låter sig inte göras. i samma anda kan rätta till förhållandena. det är deras Avsikten är dessutom att bryta den soMassor av punktvisa åtgärder som smyger idéer som ciala utvecklingen. Dyra bostäder med sig in i vardagen och stöper om den utan realiseras. vattenkontakt skulle inte vara svaret. De att vara spektakulära. Åtgärder som landar, omfattande sociala problemen i Wilbörjar verka och gör skillnad. Medborgarhelmsburg skulle bestå. Det skulle bara bli ännu en tu- dialog har varit ett redskap så att ingen upplever att delad plats där den fattiga och den rika världen aldrig interventionerna kommer utifrån. Medborgarna ska möts. känna att det är deras idéer som realiseras.
En tidning från:
Tidningsmakare:
NORDBYGG ger dig ett perfekt grepp om utvecklingen inom bygg-, VVS- och fastighetsbranschen. Över 800 utställare från drygt 30 länder är på plats för att visa upp spännande nyheter, smarta lösningar och nya idéer.
MODERN URBANISERING
Dan Hallemar, Chefredaktör Arkitektur
Nordbygg och Arkitektur Förlag. Vid frågor om innehållet, kontakta: Tommy Rundqvist tommy.rundqvist@arkitektur.se 08-702 78 50 www.arkitektur.se
!
ANNONS
Prenumerera! Älskar du också Arkitektur? Bli prenumerant! En helårsprenumeration kostar 660 kronor. Som prenumerant får du även en digital version anpassad för telefon eller läsplatta. www.arkitektur. prenservice.se
”
WILHELMSBURG LIGGER vid randen av Hamburgs stad.
Kommunikationerna har skurit sönder ön. Många av urbaniseringens baksidor har hopat sig. Lägenheterna är dåligt underhållna och kriminaliteten hög. Det är ingen ort någon i några led prioriterar. För att ge IBA:s stadsbyggnadsgrepp ett namn, talar Uli Hellweg själv om reflexiv modernism. Det går att se det hela som en flirt med en tid då tron på framtiden var stor. IBA Hamburg vill ingjuta hopp. Men det är också något mer än så. I botten finns en återvunnen tro på modernistisk samhällsbyggnad. Det var inte fel med kommunala sats-
EN BÄTTRE UTBILDNING OCH EN ÖKAD tro på lärandet spelar en viktig roll. Ett utbildningscenter, ett projekthus, en språkskola, en ny grundskola och ett grannskapsuniversitet har kommit till. En annan intrikat uppgift som IBA Hamburg arbetar med är att tillföra rätt typer av bostäder. Bostäder som stärker integrationen och motverkar barriärer mellan folkgrupper, generationer och ekonomiska klasser. Det hela sker genom varsam renovering och nya socialt anpassade lägenheter där bland annat Sverigebaserade Hauschild & Siegels projekt Hamburgterrassen ingår.
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
ANNONS
“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare
På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings
SMART STAD 3
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
”Stadens bakgårdar har stor potential när människorna där själva tillför något. Då är de heller inte längre bara bakgårdar.” ULI HELLWEG, IBA HAMBURG NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 1 APRIL
!
Tänk om ... Vad skulle hända om bostadsrättsägarna gick ihop och byggde sitt hus tillsammans? Konceptet finns redan i Tyskland. Missa inte den spännande programpunkten om byggemenskaper. NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 2 APRIL
15
ANNONS
MILJARDER KRONOR kommer det att kosta att flytta Kiruna när gruvan utvidgas och slukar dagens stad. Vissa kulturbyggnader, som kyrkan, flyttas, men för övrigt blir det mesta nytt. En genialisk, bandformad stadsplan av White arkitekter låter förflyttningen ske gradvis.
MAKEOVER – MILJONPROGR AMMEN
”Fittja behöver inte en stor lösning. Igen.” TEXT: DAN HALLEMAR, FOTO: MOA K ARLBERG
Arkitektkontoret Spridd vann den svenska delen av tävlingen Nordic Built Challenge i samarbete med NCC. Förslaget Fittja People´s Palace vill se helheten och renovera fram kvaliteterna i den befintliga miljön i Fittja. Hur har ni hittat det viktiga, det som ni vill förändra och det ni vill behålla? Klas Ruin: Vi har gjort en noggrann genomgång av huset och använt våra arkitektoniska redskap för att göra det. Vi har gjort 3D-modeller för att komma in i materialet. Ritat alla planlösningar och sektioner på nytt. Vi har wallraffat med arkitektverktygen. För att känna kvaliteterna och förstå, men också för att analysera dem. Annars fastnar man i den ytliga omläsningen. Ola Broms Wessel: Det är ju något som skulle vara självklart om man renoverade vilken byggnad som helst som är minst 100 år gammal.
Vi ville motverka radikala hyreshöjningar. Då måste vi göra det nödvändiga och samtidigt hitta befintliga kvaliteter.
för hyreshöjning i tävlingsförslaget. Då måste vi göra det nödvändiga och samtidigt anstränga oss för att hitta och tala om befintliga kvaliteter. Till exempel så river vi inte ut köken, utan renoverar skåp och stommar. Hyresgästerna kan bo kvar och kostnaden blir hälften så stor. Vi vill ta det som finns på allvar, vilket också är givet i den hållbarhetsdiskussion som finns. Klas: Vi tänker att våra små ingrepp i husen kommer att färga av sig på hela miljön och också på hur man ser på sin egen miljö. Om någon tar sig an och renoverar ditt kök och inte bara byter ut det, behåller fasaderna och öppnar upp på sina ställen, så är det ett sätta, att säga att det har ett värde. I ljuset av dessa kvaliteter kan man anta att attraktiviteten framöver kommer att öka, vilket stödjer idén om att värna de kvaliteter som redan finns. Men detta förhållningssätt kräver också lokal förankring och ett arbete som inte syns i det byggda, vilket är centralt i vårt förslag. De som bor här känner den här platsen utan och innan. Åtgärderna måste ske på deras premisser.
Klas: Vi har sett och hävdat behovet av en djupgående och tidig analys. Annars kommer man att hamna i investeringar som nya, dyra ventilationssystem eller andra tekniska lösningar, eftersom man inte har argumenten för att det befintliga fungerar. Det är klart att man kan spara energi och vi har förslag på framför allt tätningar som kan sänka energikostnaderna med 25 procent, men i jämförelse med en villa i Bromma eller ett sekelskifteshus i en innerstad, är de här husen bra ur energisynpunkt. Fixar man fönstren kommer man långt. Ola: Planer på renoveringar leder ofta till protester. Man misstänker helt befogat att det ska leda till stora hyreshöjningar, uppemot 50–60 procent är inte ovanligt. Vi ville motverka radikala hyreshöjningar genom att sätta upp ett mål på 10 procent
En sak som Botkyrkabyggen såg som en av förslagets stora kvaliteter var att folk kan bo kvar under renoveringen. Klas: Vi har ju frågat oss, tillsammans med NCC, om vi inom deras system kan renovera ett badrum på sju dagar? Kan vi byta ut fönstren medan de bor kvar? Det går, men det krävs att vi som arkitekter är med i processledningen från början och argumenterar för att det är där de viktigaste insatserna kan göras. Ola: Vi har velat utvidga formbegreppet. Det handlar om att strukturera arbetsprocessen, hur saker blir till. Det är arkitektens ansvar. Hur prioriterar vi ekonomiskt? Ska man ha en tekniklösning som dominerar totalt eller kan vi argumentera för att byta ut fönstren och täta? Vi behöver vara med i de besluten om formen ska bli bra.
”
4 SMART STAD
FAKTA
Ser kvaliteterna. Klas Ruin och Ola Broms Wessel på arkitektkontoret Spridd har analyserat Fittjas hus.
I Arkitektkontoret Spridds förslag till renovering i Fittja finns tre nivåer av renovering Liten, medel och stor. De tre nivåerna tar hänsyn till befintliga kvaliteter. I till exempel kök renoveras stommar och luckor i stället för att ersättas.
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
”Om jag hade försökt göra det här i Stockholm, hade jag haft demonstranter utanför min dörr varje dag.” GÖR AN CARS, STADSUTVECKL ARE MED ARBETSUPPGIFT ATT FLYTTA KIRUNA, TAL ARE PÅ NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 1 APRIL
7 ! ÅR TAR DET i genomsnitt att genomföra ett svenskt byggprojekt från planering till färdigställande. I Tyskland tar samma process bara 3 år.
ANNONS
EFTER NATURENS MODELL Tyske professorn och ingenjören Jan Knippers har blivit världsberömd genom att använda designprinciper som efterliknar naturens egna när han ritar sina ekologiskt effektiva lättviktskonstruktioner. TAL ARE PÅ NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 3 APRIL
Foto: KnippersHelbig
ANNONS
URBAN SHARING
Allt mitt är ditt – eller? TEXT: SOFIA HILLBORG, ILLUSTR ATION: DAVID MARKLUND
Den nya trenden mot urban ter i sharing har egentligen rötter efterkrigstidens välfärdsbygge. Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion på Lunds univer-sitet, pekar på ett mycket svenskt fenomen. Tvättstugan.
TRIVSAM URBAN LIVSSTIL I MALMÖ
SYFTET MED TVÄTTSTUGAN, som in-
troducerades i flerbostadshus av HSB på 1920-talet, var att avlasta kvinnor från hushållsarbetet och man byggde in strukturen kring tvättandet i själva byggnaderna. Därför finns det i källaren på de flesta äldre svenska flerbostadshus en kollektiv tvättstuga. Ofta med ett praktiskt torkrum och en mangel. Ett par timmar och man har kommit till botten av tvättkorgen – utan att drapera badrummet i lakan och kalsonger en vecka. Ändå anses det ofta som högre standard att ha egen tvättpelare. Varför? De svenska tvättstugorna är bara ett exempel på delandets rationalitet. – DET ÄR SÅ MÅNGA SAKER som vi är
tvungna att äga, och som ligger och samlar damm, men som vi använder mycket sällan. En borrmaskin använder man i genomsnitt 13–15 minuter om året. Många av oss bor rätt trångt. Det man kan tjäna överlägset mest pengar på genom att dela med andra, är bilen. – En bil är nog den värsta investering man kan göra. Och hur mycket använder man den egentligen? En europeisk bil används i genomsnitt 29 minuter om dagen, svenska bilar något mer.
Många äger en bil för att kunna transportera varor, exempelvis för att klara av veckans storhandling. Och här börjar det hända saker. Allt fler beställer sin mat på nätet och får den hemkörd till dörren. Också en form av urban sharing. I stället för att 50 individer i varsin bil kör till stormarknaden och handlar, så åker en enda varubil runt och levererar deras varor. Man kan säga att de delar bil. – Miljöbelastningen av att konsumenterna kör bil till affären för att handla är lika stor som hela den miljöpåverkan som har gått åt för att frakta varorna från andra sidan jordklotet.
dela på många saker, från tvättstugor och bilar till gräsklippare. Men vad är det som ändå gör att vi till varje pris vill äga? Varifrån kommer drivkraften? – Hela samhället är uppbyggt på ägandet som institution och ditt värde som individ definieras utifrån dina tillgångar. Den amerikanska sociologen Juliet Schor har studerat hur konsumtionen hela tiden ökar i en slags kapprustning, inte längre för att imponera på grannen (Keeping up with the Joneses), utan för att jämföra sig med miljardärer och superstjärnor (Keeping up with the Gateses). – Det är helt bisarrt. Den som vill gå en annan väg, kanske drar ner på arbetstid och ägodelar, den går verkligen mot strömmen.
ÄR DET HÄR FRAMTIDENS urban sha-
ring? Oksana tror det. – Men för att det ska fungera fullt ut måste bostäder och bostadsområden planeras med det i åtanke. Kanske behövs ett transportrum dit matvaror och andra saker kan levereras när de boende inte är hemma. Det kan vara ekonomiskt rationellt att
– Urban sharing är
en reaktion på ett samhälle där du städigt bedöms utifrån dina ägodelar, säger Oksana Mont.
TEXT: K ATARINA RUNDGREN FOTO: PETER K ARL SSON
HÅLLBARHETEN ÄR namnet på energijätten E.ON:s experimenthus i Västra Hamnen i Malmö. I dag är hållbarhet ett begrepp med lika många definitioner som sökträffar på Google. Här rör det sig om en variant där hyresgästerna inte ska behöva minska på komforten eller avstå något. I stället ska det vara lätt att göra rätt. Här finns tillgång till elcyklar och gas- eller elbil, huset producerar lokal förnyelsebar energi och med hjälp av 100 mätpunkter per lägenhet kan man som i ett spel via surfplattor och smarta telefoner mäta och styra sin energianvändning. ARKITEKTERNA CORD SIEGEL och Axel Hauschild befäster med sina åtta radhus staplade på varandra sin position som uttolkare av en trivsam urban livsstil. Med sin poetiska och normvrängande pragmatism har de utvecklat tekniska lösningar och inredningsdetaljer som på samma gång är både rationella och överraskande.
SMART STAD 5
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
Foto: Tord-Rikard Söderström
BETONGMODERNISM i ny B BET skepnad. Igelkotten är Örnsköldsviksskep bornas smeknamn på detta bostadsborn b hus som svävar över stadens kulh turskyddade tingshus. Färgskalan tturs hämtad från koloristen Bengt äär h Lindström. Ritad av Wingårdh L Arkitektkontor, 2013. A
!
Visste du att ... ... Förskolan Skogslunden i Åkersberga är en unik förskola? Den är nämligen den första i Sverige som byggts som passivhus. För barnen innebär det varma golv och större ytor att springa på. NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 1 APRIL
Foto: IG Passivhus Sverige/ Kreuzer
ANNONS
ANNONS
EN NY TYP AV bostadsfinansiering växer fram. Ekobanken redovisar öppet för insättarna vilka företag den lånar ut pengar till. Det är framför allt till företag som sysslar med hållbart byggande och förnyelsebar energi. NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS 2 APRIL
BOSTADSBRISTEN
Stad i världen. Men hur ska unga få plats på storstädernas bostadsmarknad? Vanda Kehr på jagvillhabostad.nu har kläckt idén om flyttbara bostäder på tillfälliga bygglov.
Nytt koncept ska ge snabbare boende för unga Ett tusen lägenheter. Så många bostäder hoppas Svenska Bostäder och jagvillhabostad.nu kunna få fram genom bostadsprojektet Snabba Hus. Med hjälp av tillfälliga modulbostäder ska mark kunna utnyttjas medan planprocesser pågår. TEXT: SOFIA HILLBORG, FOTO: SAMUEL UNÉUS
I DAG ÄR DET INTE ovanligt att bostadsprojekt tar sju år från idé till färdigställande. Och vissa projekt tar ännu längre tid. – Vi firar tioårsjubileum för vårt projekt med studentbostäder i Albano, säger Pelle Björklund, vd för Svenska Bostäder, med en suck. Det är ett bittert jubileum. Boven är
6 SMART STAD
enormt komplexa planprocesser och oerhört många möjligheter att överklaga. Till länsstyrelsen, förvaltningsrätten, miljödomstolen, högsta domstolen. Samtidigt är bostadssituationen i storstäderna desperat, inte minst för unga. – Det är så oändligt många instanser inblandade, säger Vanda Kehr, ordförande
för jagvilllhabostad.nu, som redan 2009 gjorde en förstudie om hur bostäder för unga skulle kunna tas fram snabbare. MEN KANSKE SKULLE man trots allt kunna hitta en lucka i den extremt trögrörliga processen? Nu har jagvillhabostad.nu inlett ett samarbete med Svenska
Bostäder för att utveckla ett nytt bostadskoncept. Projektet Snabba Hus, som går ut på att bygga flyttbara bostäder på tillfälliga bygglov, är en ambition att försöka komma runt problemet. – På det sättet skulle man kunna utnyttja marken medan utredningarna och planprocesserna pågår. Naturligtvis ska vi göra
Hela denna bilaga är en annons från Nordbygg och Arkitektur Förlag
”I ett föränderligt samhälle som präglas av en akut bostadsbrist i storstadsregionerna, finns fler målgrupper än kärnfamiljen.” R AHEL BEL ATCHEW LERDELL, ARKITEKT
”
3
PROCENT AV JORDENS yta. Så stort utrymme tar städerna. Men samtidigt använder de 75 procent av all energi och släpper ut 80 procent av all koldioxid. Källa: Rethink Cities, Stellan Fryxell
Man skulle kunna utnyttja marken medan utredningarna och planprocesserna pågår. Naturligtvis ska vi göra det med förnuft. Vi ska inte bygga i Humlegården. Pelle Björklund
det med förnuft och eftertanke, och välja platserna väl. Vi tänker inte bygga i Humlegården, säger Pelle Björklund. MAN TÄNKER SIG NÅGON typ av prefa-
bricerat boende, kanske i form av färdiga bostadsmoduler som ställs på plats tillfälligt, under några års tid, och sedan kan flyttas till en annan plats. Det blir små, yteffektiva lägenheter, med rimlig prisnivå och något enklare utförande än vanliga, permanenta bostäder. Allt ska vara flyttbart, själva bostäderna, utebelysningen, planteringarna. – Men det handlar inte om byggbodar, det ska vara fullgott boende. Och vi kommer att ha mycket fokus på social hållbarhet och trygghet i bostadsmiljön. Det är frågor som Svenska Bostäder kan mycket om, säger Vanda Kehr, som just nu befinner sig i en paus från sina arkitektstudier. UTFÖRANDET
BLIR
NATURLIGTVIS
annorlunda än vanliga nybyggnationer, men det behöver inte innebära lägre kvalitet rent arkitektoniskt.
– Det finns goda skäl att prova ett mer industriellt sätt att bygga, säger Pelle Björklund, vd för Svenska Bostäder.
– Det kanske blir lite råare ytskikt som inte slits så lätt, och lite mindre ekparkett, men det kan bli spännande. Jagvillhabostad. nu har hjälpt oss att ta reda på vad som är viktigt för unga genom att ställa upp med fokusgrupper, säger Pelle Björklund, som också han är arkitekt i botten. PELLE BJÖRKLUNDS och Vanda Kehrs tankar handlar om kompakta bostäder som ändå har ljus från två håll, med funktionella köksdelar i öppen planlösning med vardagsrummet, möjlighet att skärma av sovutrymmen och smarta förvaringslösningar. – Vi hoppas att vi ska få in intressanta offerter från många olika aktörer. Bland annat byggs spännande bostäder med liknande lösningar i Holland. Själva byggprocessen skulle kunna göras väldigt kort, det skulle handla om ett par månader. Vi hoppas naturligtvis att vi ska kunna bygga till lägre kostnad än normalt. Det är förutsättningen för att det ska fungera eftersom vi får kortare tid att räkna av kostnaderna. Det finns goda skäl att prova ett annat, mer industriellt sätt att bygga. Vi måste hitta ett sätt att erbjuda boende i stockholmsregionen även för dem som inte är höginkomsttagare, säger Pelle Björklund. – Vår vision är att det här inte bara ska bli en engångsföreteelse. Stockholm har som mål att bygga 140 000 nya bostäder till 2030. Vår önskan är att Snabba hus ska ingå i detaljplanen och kanske också bli ett verktyg för stadsplanerare att testa platser, säger Vanja Kehr.
NORDBYGG SUSTAINABLE DAYS FEAT. GERMANY PÅ ÅRETS NORDBYGG 1–4 APRIL PÅ STOCKHOLMSMÄSSAN lanseras ett nytt inslag: Sustainable Days, en årlig konferens med internana tionellt anslag. Tanken är att belysa olika aspekter av hållbarhet – från det ekologiska till det sociala och ekonomiska. För årets Sustainable Days är temat Tyskland, som för många Läs mer om stadsplanerare och arkitekter är ett föregångsland när det o programmet för gäller hållbarhet. Samtidigt är den tyska byggprocessen Sustainable Day betydligt mer effektiv – och resulterar ofta i mer spännande på nordbygg s .se och egensinnig arkitektur. Missa inte att träffa tysk bygg- och arkitekturelit som finns på plats under Nordbygg.
Foto: FWTM/ Schoenen
ANNONS
ANNONS
NÄR CYKELN BLIR NORM I ekoförorten Vauban utanför Freiburg äger majoriteten av hushållen ingen bil. I stället väljer man att cykla, ta spårvagnen eller ingå i en bilpool.
CITYCYKLAR
Dansk forskare:
”CYKELSATSNINGAR MÅSTE SKE PÅ BILARNAS BEKOSTNAD” TEXT: ANDERS FAHLMAN, FOTO: PERNILLE DAMGA ARD & COLOURBOX
- Det räcker inte att bara bygga cykelbanor och sedan tro att cyklingen kommer igång av sig själv. Vill man nå resultat måste cykelsatsningar i städer ske på bilarnas bekostnad, säger danska cykelforskaren Anne Katrine Braagaard Harders. KÖPENHAMN ÄR EN av de mest
cykelvänliga storstäderna i världen och staden har genom åren fått ta emot många utmärkelser på området. I Köpenhamn cykelpendlar cirka 40 procent av dem som bor i stadens närförorter. – Men jag skulle ändå inte vilja karakterisera Köpenhamn främst som en ”cykelstad”. För mig är Köpenhamn helt enkelt bara ”en bra stad att leva i” och i detta spelar cykelvänligheten en stor roll, säger civilingenjören och cykelforskaren Anne Katrine Braagaard Harders som också är doktorand vid Aalborg Universitet i Köpenhamn. ANNE KATRINE HAR några råd att
ge till stadsplanerare i städer som har ambitionen att öka andelen cyklister. – Ett råd är att inte bara bygga cykelbanor och sedan tro att cyklingen kommer igång av sig själv. För det gör den
FAKTA
inte. Vill man nå resultat måste cykelsatsningar ske på bilarnas bekostnad. Det fungerar inte med strategier där man ordnar både bra bil- och cykelmöjligheter samtidigt. Människor väljer helt enkelt inte att börja cykla om det fortfarande är lika lätt att ta bilen. – Sedan tror jag också att det är fel att i så stor utsträckning som möjligt försöka separera de olika trafikslagen. Separerade vägar gör oss lätt ”blinda” för de andra fordonsslagen och risken för olyckor ökar i korsningar där bilar, cyklar och kanske bussar möts. – ETT INTRESSANT EXEMPEL är cykel-
staden Amsterdam där många av gatorna är ”shared spaces”. Men där sker trafiken på cyklisternas och fotgängarnas villkor, med lägre hastigheter för bilarna. Och det är samma sak med Köpenhamn; här är den främsta anledningen till cykelns popularitet att man kan ta sig fram överallt på ett enkelt sätt utan att andra färdmedel egentligen hindrar, säger hon. Anne Katrine tror inte på cykelkampanjer för att få fart på cyklandet. – Nej, i Köpenhamn cyklar vi inte av miljöskäl eller på grund av cykelkampanjer. Vi cyklar helt enkelt därför att här är cykeln ett sådant överlägset transportmedel, säger hon.
Anne Katrines cykelråd till stadsplanerare: • Underlätta för cyklisterna – på bilarnas bekostnad • Separerade vägar är inget krav – tvärtom • Hoppa över cykelkampanjerna – gör cykeln till det självklara transportmedlet
SMART STAD 7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons frün Nordbygg och Arkitektur FÜrlag
ANNONS
UNIKA DAGAR OM FRAMTIDENS BYGGANDE Nordbygg Sustainable Days arrangeras i
samarbete med Tyska Svenska Handelskammaren. 'ULDPARTNER "!3& OCH EBM PAPST !" 3ILVERPARTNER 3IEMENS
Lyssna pü de senaste rÜnen frün Tyskland! Tyskland är i dag ledande pü omrüdet energieffektivt byggande. Nu kommer nügra av toppnamnen inom tysk arkitektur, byggnadsfysik och stadsplanering till Nordbyggs satsning pü framtidens byggande: Nordbygg Sustainable Days featuring Germany. HÜr dem prata om sina visioner, tankar och idÊer. Ta del av de mest framgüngsrika och avancerade projekten man genomfÜrt i Tyskland. Det bli fyra dagar i en internationell anda med inspiration, kunskapsutbyte och mÜjlighet till nya affärskontakter. & 9 2 ! $ ! ' ! 2 - % $ & 2 ! - 4 ) $ % . 3 " 9 ' ' ! . $ % 3 ž + 2 ! $ ) . 0 , !4 3 2 % $ ! . ) $ ! ' +  0 " ) , * % 4 4 0¿ . / 2 $ " 9 ' ' 3 % Dag 1. Tisdag 1 april
Dag 2. Onsdag 2 april
Dag 3. Torsdag 3 april
Dag 4. Fredag 4 april
Hüllbar stadsplanering fÜr ett sundare samhälle ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Fastighetsutveckling och ďŹ nansiering.
Arkitektur och forskning, framtidens stadsbyggnad och byggande.
GrĂśnt boende: Framtidens byggmaterial.
Ur innehĂĽllet: s +EY NOTE TALARE 5LI (ELLWEG VD fĂśr IBA Hamburg, s 'ĂšRAN #ARS 0ROFESSOR v+IRUNA n EN STAD I OMVANDLING v s 0ROF $R 7OLFGANG &EIST )NNS BRUCK v%NERGI OCH EKOLOGI v s 0ANELDEBATT MED TYSKA OCH svenska deltagare. s -ODERATOR 0ONTUS (ERIN JOURNALIST -ILJĂšRAPPORTEN
Ur innehüllet: s #ORD 3OEHLKE 3TAFFAN 3CHARTNER v3TADSBYGGNAD med privata byggemenskaper – Tßbingens strategi fÜr STADSUTVECKLING v s 0ANELDEBATT "YGGKOSTNADER UNDER 3%+ PER KVM n är det genomfÜrbart och lÜnsamt? s -ODERATOR 3ÚREN !NDERSSON hüllbarhetsexpert.
Ur innehĂĽllet: s +EY NOTE TALARE 'ERHARD (AUS laden, tysk arkitekt och vinnare av ĂĽrets bayerska arkitekturpris v)NTEGRERAD PLANERING OCH BYGGANDE v s 0ROF $R *AN +NIPPERS v&RĂ?N NATUREN TILL TILLVERKNING v s 0ANELDEBATT MED TYSKA OCH svenska deltagare. s -ODERATOR $AN (ALLEMAR Arkitekt.
Ur innehĂĽllet: s +EY NOTE TALARE $R )NG "ASTIAN 7ITTSTOCK &RAUNHOFER )NSTITUtionen fĂśr konstruktionsfysik, avdelning: HelhetscertiďŹ ering av byggnader. s )NSPIRERANDE OCH INNOVATIVA ideĂŠr frĂĽn utvalda tyska fĂśretag. s $ISKUSSIONSFORUM v-ILJĂš CERTIlERING AV BYGGNADER v s -ODERATOR 0ROF ÂŤRJAN 7IKFORSS
Nügra av fÜreläsarna. 5LI (ELLWEG VD FÚR )"! (AMBURG v&ÚRNYBARA 7ILHELMSBURG %N BL�KOPIA fÜr en miljÜvänlig stadsUTVECKLING v $R *AN +NIPPERS )NSTITUT fÜr bärande konstruktion och konstruktiv design, 3TUTTGART "IONIK
3IMONE +REUTZER svensk passivhusexpert. v2EALISATION AV PASSIVHUS I 3VERIGE v
'ERHARD (AUSLADEN TYSK arkitekt och vinnare av ĂĽrets bayerska arkitekturpris 2013.
MER INFORMATION OCH BILJETTER -ISSA INTE DETTA ENAST�ENDE TILLFËLLE 3ËKRA DIN PLATS P� seminarierna pü nordbygg.se. Välj vilka dagar som är MEST INTRESSANTA 3EMINARIEBILJETT KR DAG
" /+! $) . " ) ,* %44 0Âż ./2 $"9'' 3%
8 SMART STAD
Nordens stÜrsta byggoch fastighetsmässa 1– 4 april 2014