Sida

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

SVERIGES ROLL I

2015

ALMEDALSVECKAN Bistånd är ett ämne som skapar många debatter i Almedalen.

Nr 1/6 Dagens tema från: Sida

”Svenskt r ö g d n å t s i b d”sskilmlend a bistånd

Intervju lla Lövin. e b a Is r te is min Sid 11

En flicka på gatorna i Aleppo efter att de syriska regeringsstyrkorna attackerat staden.

Foto: Dona Bozzi/Shutterstock.com

Vårt stöd når fram Aldrig tidigare i modern tid har så många människor varit i akut nöd. 50 miljoner är på flykt undan krig och ytterligare 22 miljoner har drabbats av naturkatastrofer.

Läs om Sveriges arbete för att minska nöd och lidande i världen.

Foto: Radio Rozana

Radiostation ger röst åt Syriens folk Lina Chawaf har byggt upp en radiostation som sänder program till invånarna i Syrien. Till sin hjälp har hon 70 medborgarreportrar som tränats i oberoende journalistik.

SID 10

Näringslivet kan bidra 2

”Först begås hiskeliga brott mot de mänskliga rättig­heterna, sedan hindras hjälpen.”

Dubbel utsatthet i moderna konflikter SID 6–7

Svältkatastrofer förebyggs i Afrika 4–5

Foto: iStock Photo

H&M i Kambodja 8

Distribueras med Dagens Nyheter 2015.06.26

Intelligent kommunikation sedan 1984.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

1,3

Visste du att ...

... nio av tio barn börjar grundskolan och 90 procent av dem som börjar slutför sin utbildning? Stora framsteg har gjorts i Afrika söder om Sahara, där skolinskrivningen har ökat från 58 till 76 procent mellan 1999 och 2010.

2015

Ett ödesår för världens utveckling

2015 är ett särskilt år. Under året hålls tre viktiga internationella konferenser som kommer att påverka världens utveckling för en lång tid framöver. Därför har EU utnämnt år 2015 till Europaåret för utvecklingssamarbete.

Under året planeras mängder av aktiviteter runt om i den Europeiska Unionen för att stimulera medborgarnas intresse för utvecklingssamarbete och sprida information om de resultat som EU har presterat i egenskap av världens största biståndsgivare. Syftet med Europaåret för utvecklingssamarbete är att skapa en gemensam plattform där EU, dess medlemsländer, civilsamhällesorganisationer och medborgare ska kunna diskutera globala frågor och EU:s roll i världen. Det är första gången någonsin som det Europeiska året fokuserar på yttre förbindelser.

D

4 000 miljarder dollar krävs per år EN HÄR TIDNINGEN HANDLAR om biståndet och

vilka möjligheter det för med sig att faktiskt kunna förbättra andras liv. Varje skattebetalare bidrar med en tia om dagen till att göra det möjligt för andra att få en bättre vardag med tillgång till rent vatten, häl­ sovård, utbildning och demokrati.

Med biståndstian blir det också möjligt att bistå dem som drabbats av konflikter och katastrofer, och står inför tuffa utmaningar.

I DAG ÄR ÖVER 50 miljoner människor på flykt un­

dan krig och konflikter medan ytterligare 22 miljoner fördrivits från sina hem på grund av naturkatastrofer.

Långdragna kriser och konflikter riskerar att göra flyktingläger permanenta.

Sverige är en stor aktör inom det humanitära biståndet, där vi bidrar till att människor får tillgång till mat, rent vatten och tak över huvudet vid nöd­ situationer hos dem som tvingas leva så.

Mödradödligheten har halverats sedan 1990.

-50% Hitta mer statistik och läs mer om Sidas arbete på sida.se

Under 2014 eskalerade humanitära behov till rekordhöga nivåer på grund av flera, av FN så kallade megakriser, såsom Syrien, Irak, Sydsudan, Centralafrikanska republiken (CAR), tyfonen Haiyan i Filippinerna, andra utdragna kriser såsom Demokratiska Republiken Kongo (DRK), Somalia, Sudan, Jemen, Afghanistan och Palestina samt Ebolaepidemin i Västafrika. Cirka 56 respektive 22 miljoner människor har fördrivits från sina hem på grund av väpnade konflikter och naturkata­ strofer. Kostnaden för skydd och stöd steg från 12,9 till 17,9 miljarder USD, vilket är den högsta nivån någonsin. Endast 52 procent av behoven finansierades, vilket satte stor press på det humanitära biståndet.

”Det är viktigt att vi nu får med oss närings­ livet som kan inves­ tera och skapa jobb.”

Foto: Pavel Flato

om året fram till 2030 för att nå de hållbara utveck­ lingsmålen. I dag saknas hälften av de pengarna, så vi måste utnyttja resurserna smart.

DET HÄR ÄR ETT särskilt viktigt år för den framti­

DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att vi nu får med oss

da utvecklingen i världen: i september beslutar FN om de nya hållbara utvecklingsmålen som ersätter millenniemålen, och ett nytt globalt klimatavtal ska antas i Paris i december. Den ekonomiska grunden läggs i juli vid FN:s konferens i Addis Abeba om hur vi ska bredda och öka finansieringen av de nya utvecklingsmålen. Att mötet blir lyckat är oerhört viktigt, för utan denna finansiella grund kan inte målen förverkligas.

näringslivet som en viktig aktör som kan påverka utvecklingen positivt genom att skapa jobb som ger skatteinkomster till utvecklingsländerna för att bygga vägar, skolor, vårdcentraler och sociala trygghets­ system. Men också genom att investera i länderna.

Det finns en hel del kvar att göra, och i den här tidningen kan du läsa om hur Sida arbetar. Men självklart finns det plats för oss alla att bli ”möjlig­ görare” genom att bidra och engagera oss på olika sätt.

Låt oss fortsätta framåt och göra världen till en bättre plats – för alla.

SEDAN MILLENNIEMÅLEN antogs år 2000, har utvecklingen gått stadigt framåt. Många fler flickor går i skolan, allt fler kvinnor överlever en graviditet, barnadödligheten har minskat kraftigt och medellivs­ längden har ökat. Men det finns fortfarande stora utmaningar. De nya hållbara utvecklingsmålen är mer omfattande, de inkluderar alla och kommer att påverka politiska beslut över hela världen.

Men biståndet kan inte ensamt lösa alla problem.

FN har räknat ut att det krävs 4 000 miljarder dollar

miljoner ...

... människor levde på flykt under 2014

Charlotte Petri Gornitzka Generaldirektör, Sida

MÅNGA PÅGÅENDE KRISER Sveriges humanitära bistånd uppgick 2014 till 5,2 miljarder kronor. Sverige var därmed den 5:e största humanitära givaren i världen efter USA, Storbritannien, Tyskland och Japan. De humanitära kriser som mottog mest stöd var Ebolaepidemin i Västafrika, konfliktrelaterade kriser i Sydsudan, Syrien, Irak och Somalia och Sahel-regionen.

PLANERAD BISTÅND TILL PÅGÅENDE KRISER 2015 (MSEK) SAHELKRISEN SYRIENKRISEN 220 165

En bilaga från: Vid frågor om innehållet, kontakta: Joachim Beijmo, tel 073-257 25 36. www.sida.se

0

2 Världen

krisdrabbade människor har fått tillgång till hälsoinrättningar under 2013 genom svenskt bistånd.

Generaldirektören

vår värld vår värdighet vår framtid

72

miljoner

Som svensk

222

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO SYDSUDANKRISEN 146 AFGHANISTAN 123 Planerat bistånd till pågående kriser SOMALIAKRISEN 114 JEMEN 110 2015 (msek). (Diagrammet visar PALESTINA 96 de länder som får störst stöd.)

SUDAN 95 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 70 MYANMARKRISEN 68 IRAK 67 PAKISTAN 63 ETIOPIEN 46 COLOMBIA 39 UKRAINA 33 NORDKOREA 32 Intelligent kommunikation sedan 1984.

50

100

Hur mycket och till vad bidrar du?

bidrar du med ungefär 10 kronor per dag i skatt till bistånd. Det hjälp er bland annat gravida kvinnor att föda på förlossni ngskliniker i stället för hemma; kliniker som gör att kvinnor och barn får rätt vård vid graviditet och förlossning, och att barn får livsnödvändiga vacc iner som vi här hemma tar för givet. Biståndet bidra r också till stärkt demokrati genom till exempel fler vallokaler, så att det blir lättare för människor att rösta.

Projektledare: Conny Unéus och Kim Virsén Texter: Johan Holmström Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå För information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, 018-68 30 70 www.inpress.com

150

200

250

ANNONS

Foto: Colourbox, iStockphoto

Hela denna bilaga är en annons från Sida

– Kunskapen om när torka eller översvämningar slår till påverkar såväl människors säkerhet och hälsa som de afrikanska böndernas odlingar, säger Eleonor Marmefelt vid SMHI.

Information som räddar liv Vädrets krafter slår hårdast mot utvecklingsländerna.

SMHI genomför därför flera projekt i dessa länder för att såväl besluts­fattare som enskilda bönder ska ha tillgång till rätt klimat- och vatteninformation.

S

MHI har genom åren utvecklat

vassa verktyg för att kunna förut­ säga framtida klimat. Information och prognoser som beslutsfattare i utvecklingsländer har stor nytta av. Just nu genomför SMHI flera Sida-under­ stödda projekt, bland annat i Afrika. Det kan handla om att se när en torrperiod är på väg att inträffa i Sydafrika, eller när ett skyfall hotar att skapa översväm­ ningar i Botswana.

– Torrperioderna blir längre och mer intensiva. Då är vattentillgången avgö­ rande för var någonstans människor ska

kunna leva och bo tryggt. Och när neder­ börden blir kraftig ökar risken för över­ svämningar, säger Eleonor Marmefelt, segmentschef för SMHI Capacity Buil­ ding.

Informationen är livsnödvändig. Inte minst påverkar den det så viktiga jord­ bruket: – I de här länderna är jordbruket oerhört styrt av tillgången till vatten. Det finns inte vattenlager att använda om torkan slår till. Genom att få rätt kunskap om vädret, kan bönderna planera sin sådd och även

välja rätt grödor, säger Eleonor Marmefelt.

För att lyckas behövs kraftfulla model­ ler som teoretiskt beskriver hur naturen beter sig i olika situationer. Det är en kombination av beräkningsmodeller och mätdata från satelliter och mätstationer.

Tack vare att SMHI har många olika ämnesdiscipliner i samma institut har man stor kompetens att bygga dessa model­ ler. SMHI genomför även utbildnings­ program kring klimatförändringarnas påverkan med deltagare från utveck­ lingsländer.

– Klimateffekterna drabbar den fattiga delen av världen hårdast, och därför är klimatfrågan så viktig. Om vi ska lyckas uppnå den nya håll­barhets­agendan som det internationella samfundet tar fram, behövs en kraftsamling, säger Eleonor Marmefelt.

SMHI I VÄRLDEN ■ Framtida vattenflöden i Nigerfloden beräknas med ett svenskt verktyg, som forskare vid SMHI varit med och tagit fram.

■ Ökad beredskap och åter­hämtning vid över­svämningar och torka i Nigerflodens avrinningsområde.

■ Varningssystem för torka byggs upp i Sydafrika, i nära samarbete med lokala aktörer.

■ Klimatets påverkan på arabregionens framtida vattentillgång.

■ Utveckling av prognos­verk­samhet i Botswana.

www.smhi.se

Världen 3

Humanitärt bistånd

712

Cirka 9 procent tilldelas mindre humanitära kriser och regionala insatser.

miljoner

242

Drygt 60 procent fördelas till de 17 största humanitära kriserna i världen i början av året.

miljoner

miljoner

2015

Sidas totala anslag för humanitärt bistånd 2015 uppgår till 2 777 miljoner kronor.

Förutom geografiska kriser, går en del av anslaget till katastrofförebyggande och kapacitetshöjande åtgärder.

1690 miljoner

Hela denna bilaga är en annons från Sida

2777

ANNONS

Cirka 26 procent av anslaget behålls i beredskap för plötsligt uppkomna kriser under året.

Text: Johan Holmström Foto: Röda Korset I Somalia och Etiopien bidrog svenskt bistånd under 2013 till att …

• 362 000 krisdrabbade fick rent vatten, 9 000 fick tillgång till sanitet • 178 000 akut undernärda barn fick behandling eller näringstillskott • 13 000 fick livsmedelsbistånd • 22 000 fick tillgång till hälsoinrättningar • 80 400 mottog försörjningsstöd • 3 700 skolbarn fick bättre utbildningsmöjligheter • 15 500 människor har fått skydd (överlevande från sexuellt och könsbaserat våld, barn och fångar)

Uppdrag: förebygga svältkatastrofer SOMMAREN 2011 drabbades Afrikas horn av den värsta torkan på 60 år. I kombination med pågående konflikter blev konsekvenserna enorma. För världssamfundet blev det en lärdom: det förebyggande stödet måste bli mer effektivt så att liknande katastrofer inte sker igen.

D

E HUMANITÄRA behoven i

världen är större och mer kom­ plicerade än någonsin. Ofta handlar det om att möta den tredubbla utmaning som fattigdom, klimat­ förändringar och väpnade konflikter innebär.

– Men genom ett förebyggande arbete kan vi stärka utsatta männi­skors och sam­ hällens förmåga att skydda sig, och därmed lindra effekterna av en katastrof när den inträffar, säger Susanne Mikhail på Sidas humanitära enhet.

AFRIKAS HORN består till största delen av

klimatkänsliga träd-, gräs- eller busk­savanner där en stor del av befolkningen försörjer sig på boskapsskötsel. Tidigare har människor

Glömda kriser Vissa kriser får mycket uppmärksamhet, andra nästan ingen, ofta på grund av att det inte finns några större politiska intressen. Djibouti är ett tydligt exempel. Här finns en stor humanitär kris, men landet får väldigt lite humanitära resurser. Förra året var endast 28 procent av de humanitära behoven täckta. Sida väger alltid in EU-kommis­sionens index för glömda kriser när biståndet fördelas.

överlevt torka genom olika strategier som bevattningssystem och minskade boskaps­ hjordar, men politiska konflikter och hög befolkningstillväxt gör att länderna har det svårt med matförsörjningen under torrperio­ derna. Sida går numera in redan några må­ nader innan de återkommande riskperioderna.

– Genom våra partners stärker vi utsatta människors motståndskraft, till exempel ge­ nom stöd till att trygga sin egen försörjning, säger Adam Kahsai-Rudebeck, programan­ svarig för Afrikas horn. Utsäde och verktyg delas ut så att man kan odla sin mark, bönderna får kunskap om hur de ska använda olika ut­ säde, och de får vaccin till boskap som annars skulle dö. I mer akuta situationer går man mer och mer mot att istället för matpaket dela ut matkuponger och kontanter direkt till de be­ hövande, vilket bidrar till att hålla igång den lokala marknaden och ökar mottagarens in­ flytande över situationen.

SIDA STÖDER FRÄMST aktörer som ar­

betar med helhetsperspektiv.

– Parallellt satsar vi på undernäring, hälsa och tillgång till mat, vatten och sanitet. Fattas någon del av biståndskedjan kan allt falla.

På ett liknande sätt gäller det att jobba både med akut livräddande insatser och sådana med ett något mer långsiktigt perspektiv. Även om humanitära aktörer inte kan ta huvudansvaret för att arbeta med grundor­ sakerna till utsatthet, spelar de en viktig roll i att möjliggöra en övergång till långsiktigt

Mauretanien

Sahelkrisen: Läget i Senegal Sahel­ området har länge försvårats av konflikter, klimatförändringar och svagt politiskt ledarskap när det gäller utveckling av jordbruk och social välfärd. Krisen har en kronisk karaktär och 20 miljoner människor lever i ständig mat­ osäkerhet.

utvecklingsstöd och fattigdomsbekämpning.

Den humanitära krisen på Afrikas horn är kronisk, något som har förstärkts av de väp­ nade konflikterna i Somalia och Sydsudan.

Bara i Somalia har drygt 900 000 människor flytt sina hem, vilket även påverkar grann­ länderna.

”Vi stärker fattiga människors möjlig­ het att trygga sin egen försörjning.”

Adam Kahsai-Rudebeck

– En helt ny situation är att människor flyr från konflikten i Jemen till Somalia och Dji­ ­b­outi. En omvänd flyktingvåg mot vad vi har sett tidigare, säger Adam Kahsai-Rudebeck.

SAMTIDIGT SOM DET finns gemensamma utmaningar i samtliga länder i regionen, kan man inte dra alla över en kam. I till exempel Kenya är de huvudsakliga humanitära beho­ ven relaterade till att man har stora mängder flyktingar från främst Somalia, men även Syd­ sudan. I Etiopien är situationen mer blandad med omfattande flyktinginsatser och in­ hemska humanitära behov, medan Somalia står inför den mest komplexa humanitära krisen med sviter från svälten 2011, klimat­ relaterad utsatthet och väpnad konflikt som drabbar befolkningen. I länderna stödjer

4 Världen

Burkina Faso

Sida aktörer som Läkare Utan Gränser, Röda Korset, Svenska kyrkan och olika FN-organ med behovsanpassade insatser.

ERFARENHETERNA AV förebyggande hu­

manitärt bistånd på Afrikas horn har gett mersmak. När en liknande situation uppstod i Sahelområdet i västcentrala Afrika 2012, var Sida en av de givare som gick in tidigast med stöd. Hjälpens snabbhet och omfattning gjor­ de att en större svältkatastrof kunde avvärjas.

– Sahel är fortfarande den region som får mest humanitärt stöd från Sida, säger Susanne Mikhail. Regionen är fortfarande mycket sårbar och 20 miljoner människor lever i ständig matosäkerhet. Därför är det viktigt att balansera det humanitära biståndet mel­ lan livräddande insatser, som matstöd, och preventiva åtgärder, som jordbruksstöd, till småbönder i högriskområden med mat- och nutritionskriser.

Under 2014 eskalerade de humanitära be­ hoven i världen till rekordhöga nivåer. Det har satt stor press på det humanitära biståndet.

– Gapet mellan behoven och vad världssam­ fundet kan möta ökar drastiskt. Förra året kun­ de enbart runt hälften av de globala humanitära behoven täckas. Konsekvenserna blir att vi måste prioritera akut bistånd, insatser som räd­ dar liv och de mest kritiska behoven av nutri­ tion, livsmedel, vatten och sanitet och tak över huvudet. Det kan tvinga oss att prioritera bort det förebyggande arbetet som vi tror är mest effektivt.

Liberia äntligen fritt från ebola Den 9 maj förklarades Liberia fritt från ebola. Nu väntar en period av grundlig återuppbyggnad, berättar Sidas chef för utvecklingssamarbetet i Liberia, Ewa Nunes Sörenson.

– Viktigast är att människor får jobb så att tillväxten i landet kommer igång. Ungdomsarbetslösheten måste ner, demokratin stärkas och landet stabiliseras.

På landsbygden råder det stora brister inom vården eftersom den koncentrerats till utsatta områden.

Ebola tog också resurser från malaria-, olycksfalls- och mödravård, liksom från före­byggande vaccinationer. En

Mali

decentralisering är nu nödvändig.

– Att få ordning på utbildningen och öppna skolorna är en prioriterad åtgärd. Vidare måste livsmedelssituationen säkras.

Under epidemin övergav ebolasjuka lantbrukare sina marker för att flytta till städerna och få vård.

– Odlarna måste få möjlighet att flytta tillbaka till sina fält, säger Ewa Nunes Sörenson.

Svenskt bistånd har bidragit med cirka 537 miljoner kronor i kampen mot ebola.

Ebola Det första fallet av ebola inträffade i Guinea i december 2013. Viruset spreds snabbt till Sierra Leone och Liberia, och sedan vidare till Nigeria och Mali.

Hittills har cirka 10 000 människor avlidit av Ebola.

Hela denna bilaga är en annons från Sida

ANNONS

Visste du att ... ... under 2013 i Demokratiska Republiken Kongo bidrog svenskt bistånd till att 48 100 krisdrabbade människor – såsom överlevande från sexuellt och könsbaserat våld, barn och fångar – fick skydd och stöd?

Sydsudan: Väpnad konflikt, internflyktingar, flyktingar, epidemier.

Sudan: Väpnad konflikt, internflyktingar, flyktingar, matosäkerhet.

– Kenya är ett föregångsland vad gäller mobiltelefoni och mobiltelefonbetalningar. Det ger bra förutsätt ningar för tillväxt även på landsbygden, säger Björn Hansson, projektledare på NIRAS.

Niger Tchad

Sudan

Jemen Djibouti

Jemen: Väpnad konflikt, internflyktingar, flyktingar, matosäkerhet. En ny omvänd flyktingvåg när människor flyr från Jemen till Somalia och Djibouti.

Etiopien Sydsudan

Jordbruket effektiviseras i Kenya

Somalia Uganda

Kenya

Etiopien. Flyktingar, matosäkerhet.

Somaliakrisen.

Väpnad konflikt, internflyktingar, flyktingar, matosäkerhet. Det fördelades sammanlagt 217 miljoner kronor till Somalia, Etiopien, Kenya, Uganda och Djibouti.

Sahelområdet

Afrikas horn

Främsta målet att rädda liv De humanitära behoven i världen ökar snabbt till följd av flera utdragna kriser samt nya naturkatastrofer. Sveriges humanitära bistånd har därför ökat från 3,3 till 5,2 miljarder kr/år mellan 2005 och 2015. Sverige är därmed den femte största bilaterala humanitära givaren i världen. Cirka 60 procent av stödet hanteras av Sida, medan UD administrerar det humanitära kärnstödet till FN-organisationerna.

Svenskt humanitära bistånd går till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet i katastrofsituationer.

När en jordbävning eller översvämning sker, en svältkris breder ut sig eller våldsamma konflikter får människor att

fly – då är det viktigt att snabbt kunna bidra med mat, vatten, grundläggande hälsovård och skydd för de drabbade.

I det akuta skedet av en kris är det dessutom viktigt att bidra med räddningsoch sjukvårdspersonal.

Det humanitära biståndet skiljer sig från utvecklingsarbetet genom att vara behovsbaserat och grundat på den humanitära rätten (se nästa uppslag).

Utvecklingsbiståndet bygger däremot på politiska beslut av givarlandets regering.

Arbetet bygger på de fyra humanitära principerna: humanitet, neutralitet, opartiskhet och operationellt oberoende.

Genom ett nationellt utvecklingsprogram som stödjs av Sida stärks kedjan mellan enskild jordbrukare och konsument i Kenya. På så sätt förbättras tillgången på mat för fattiga samtidigt som landets tillväxt ökar.

K

enya är på god väg att bli ett medelinkomstland i glo­ bala mått men på landsbyg­ den går utvecklingen lång­ samt. Jordbruken är ofta ineffektiva och den enskilde jordbrukaren fattig.

– Målsättningen med programmet är att reformera hela förhållningssättet till jordbruk i Kenya, säger Björn Hansson, projektledare på NIRAS som är rådgivare åt den kenyanska regeringen. Det småskaliga jordbruket, där äldre bönder producerar i huvudsak för husbehov, behöver kommersiali­ seras så att det blir attraktivt för unga.

Jordbrukare och producenter län­ kas ihop med uppköpare för att för­ enkla produkternas väg från jord till matbord. Genom dialog skapas för­ ståelse för varandras krav och behov.

– För mangoodlare, till exempel, finns tre uppköpare: den lokala mark­ naden, exportmarknaden för frukt med hög kvalitet och restmarknaden där juice och sylt produceras. Varje småbrukare behöver sälja till alla tre nischerna för att optimera värdet av sin skörd och få en slant över.

En av NIRAS viktigaste uppgifter är

att se till att insatserna når utsatta

SAMVERKAN I KENYA NIRAS leder sex olika nationella utvecklingsprogram i Kenya. Rådgivarna i de olika programmen träffas regelbundet och utbyter erfarenheter och på så sätt sprids kunskap samtidigt som viktiga nätverk byggs upp.

grupper som fattiga, kvinnor och unga.

Ett lyckat exempel kommer från ett di­ strikt i södra Kenya, berättar Kristina Mastroianni, tekniskt ansvarig för jord­ bruk inom NIRAS. – Bönderna har lyckats förbättra kvaliteten på mjölken och mejerierna åker nu dit under regnperioden då mycket mjölk produceras. Eftersom försäljningen sköts av kvinnorna kom­ mer inkomsten hela hushållet till del.

NIRAS har under programmets gång märkt en ökad vilja att investera.

– När vissa prövar nytt och blir framgångsrika följer andra efter. Vi har sett det här i många andra länder förut, nu händer det i Kenya, säger Kristina Mastroianni.

NIRAS I VÄRLDEN NIRAS är en av Europas största organisationer inom internationellt utvecklingssamarbete. NIRAS internationella avdelning har 200 anställda och driver projekt i 70-talet länder. Samarbetspartners är bilaterala givare som Sida, Danida och MFA Finland, och multilaterala givare som Asiatiska utvecklingsbanken, Europeaid och Världsbanken.

Läs mer på: www.niras.com

Världen 5

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

1,9

2015

Konflikten i Irak

Visste du att ... miljoner människor fick tillgång till primärhälsovård förra året tack vare svenskt bistånd.

... endast fem länder lever upp till löftet om att avsätta minst 0,7 procent av sin BNI till bistånd – Sverige är ett av dessa.

Biståndsnivån faller dessutom för första gången på över tio år.

Text: Inga-Lill Hagberg och Johan Holmström Foto: Roger Turesson/Scanpix och IOM Iraq

Prioriteringar i Irak Sedan december 2013 har drygt två miljoner människor fördrivits i Irak. Ett exempel är förra höstens massflykt från landets näst största stad Mosul, där en halv miljon flydde i bara kläderna de bar, främst till tre provinser i den kurdiska regionen i norra Irak där många bor i tält, ofärdiga eller övergivna byggnader, skolor och moskéer.

– Majoriteten av vårt humanitära stöd är riktat till flyktingar i den kurdiska regionen, berättar Bilan Osman Jama, områdesansvarig på Sida för Irak. Vi prioriterar säkert boende och grundläggande servicebehov som mat, nutrition, sjukvård, vatten och sanitet. Vi fokuserar särskilt på utsatta grupper som barn, kvinnor, äldre och minoriteter.

Flyktinglägret nära den syriska gränsen växer med hundratals tält varje dag. Merparten av flyktingarna är yazidier från berget Sinjar. Förra året dog minst 17 000 civila i Irak.

Då är inte de områden som står under IS kontroll inräknade, de som är mest utsatta. Därifrån finns inga tillförlitliga uppgifter och mörkertalet är enormt.

Två miljoner får in Av Iraks tre miljoner flyktingar befinner sig över två miljoner i IS-kontrollerade områden dit ingen hjälp når. Frågan är hur världssamfundet ska hjälpa de nödställda när den humanitära rätten inte respekteras och hjälparbetare attackeras.

E

FTER DECENNIER av krig och diktatur hoppades många på en positiv utveckling i Irak.

Det finns en demokratisk kon­ stitution, en nationell utveck­ lingsplan och inte minst inkomster från lan­ dets oljeproduktion, världens tredje största.

Men i Irak råder politisk instabilitet och ti­ digare konflikter har lett till en upptrappad humanitär kris. Under förra året ledde våld­ samheter och konflikter i olika områden till fyra olika flyktingvågor, bland annat under sommaren 2014 då yazidier tvingades fly 6 Världen

undan islamiska staten (IS) upp på Sinjarberget där de led svårt av den extrema het­ tan, brist på mat, vatten och skydd.

Av Iraks 36 miljoner invånare har nu drygt tre miljoner människor tvingats fly från sina hem och över två miljoner av dem befinner sig i IS-kontrollerade områden dit ingen hjälp når. De icke-statliga väpnade grupperna begår systematiskt brott mot den humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.

– Vi ser liknande problem på många håll i världen i dag och Irak är tyvärr inget undan­ tag. Brotten mot den humanitära rätten drab­

bar i första hand de civila som inte får assis­ tans, men det gör också de humanitära hjälp­ arbetarnas vardag omöjlig då riskerna med att nå ut med livräddande humanitär hjälp i ISkontrollerat område är direkt förknippat med livsfara. Trots detta försöker Sida och om­ världen att tillsammans bistå utsatta irakier så långt det bara är möjligt säger Peter Lundberg, som är chef för Sidas humanitära enhet.

LÄNGE FANNS EN respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt bland ickestatliga aktörer i världens väpnade konflik­

ter. Men grupper som IS, Boko Haram och Al-Shabab struntar helt i det internationella samfundet, som snarare ses som en fiende vars värderingar är förkastliga.

– Förra året dog minst 17 000 civila i Irak. Då är inte de områden som står under IS kontroll inräknade, de som är mest ut­ satta. Därifrån finns inga tillförlitliga upp­ gifter och mörkertalet är enormt, säger Bilan Osman Jama, områdesansvarig på Sida för det humanitära biståndet till Irak.

VÅLDET ÖKAR INTE enbart mot civila

utan även mot dem som arbetar med att bi­ stå utsatta människor, vilket gör det svårare och mer riskfyllt att genomföra insatser.

Många gånger saknas uppgifter om var frontlinjen går. Vägspärrar, trakasserier och bakhåll skapar riskfyllda situationer och hjälparbetare har kidnappats och dödats.

Bara under 2014 dödades 460 hjälparbetare – vilket är en fördubbling sedan 2012 – och 171 skadades och 134 kidnappades.

– När humanitära organisationer inte längre kan verka under det så kallade huma­

Hela denna bilaga är en annons från Sida

2,4

miljoner krisdrabbade människor fick tillgång till till rent vatten under 2014 tack vare svenskt bistånd.

ANNONS

Visste du att ...

113 000 ...

svenskt bistånd 2013 bidrog till att 807 000 krisdrabbade människor fick tillgång till skydd. Till exempel barn som separerats från sina föräldrar.

... krisdrabbade skolbarn fick 2013 förbättrade utbildningsmöjligheter genom svenskt bistånd.

”PAPPA DOG AV KROSSAT HJÄRTA” Sa’ada Khalil och dottern Nadira hör till en av tusentals familjer som tvingades fly från Sinjar när staden angreps av IS förra sommaren.

– Min mamma dog av hjärtattack när vi flydde, berättar Sa’ada. Min pappa dog bara tre dagar senare av krossat hjärta. Vi var tvungna att begrava dem båda långt från vårt hem. Mitt syskonbarn har fyra barn och hela familjen blev tillfångatagna av IS. Vi har ingen aning om var de är och vad som har hänt med dem.

I stekande sol tog familjen sin tillflykt till Sinjarberget, där de blev belägrade tillsammans med tiotusentals andra flyktingar. Förhållanden var omänskliga, det saknades vatten och människor svalt.

– Mina döttrar såg förfärliga saker. Det fanns kvinnor som kastade sig från klipporna i förtvivlan. Andra försökte släcka sina barns törst med sina egna tårar.

Familjen befinner sig nu i tältlägret Shekhan i norra Irak.

– Jag kommer att gå i skolan när den öppnar, säger Nadira, och jag har hört att det kommer att finnas grupper för kvinnor och flickor som jag kan vara med i. Det blir så tråkigt att bara sitta här i tältet hela dagarna utan något annat att göra än att sakna mina vänner.

Vem gör vad i Irak m.

Ett effektivt humanitärt bistånd kräver bra samordning och lokal kännedo Irak: i rs tspartne Det här är Sidas samarbe * FN-organ för deras roll att leda, samordna och genomföra humanitära insatser och administrera humanitära fonder. och * Rödakorsrörelsen för dess unika roll inom internationell humanitär rätt t. kapacite stärkande av lokal het * Civila organisationer för sin kompetens om lokalbefolkning, tillgänglig plats på den förhållan specifika om kunskap samt , i drabbade områden inom till exempel hälsa, nutrition, vatten och sanitet. stödja * Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för dess roll att er. olika aktörer i deras hantering av allvarliga olyckor, kriser och katastrof

nte hjälp nitära imperativet – att lindra nöd och rädda liv utifrån de grundläggande principerna om humanitet, oberoende, opartiskhet och neu­ tralitet – riskerar den yttersta konsekvensen bli att de tvingas dra sig tillbaka, säger Peter Lundberg.

HUR GÖR MAN DÅ för att upprätthålla den

humanitära rätten? Bara politiska lösningar kan rå på grundproblemen, menar Bilan Osman Jama. Det humanitära biståndet kan, parallellt med sin akuta hjälp, stärka respek­ ten för de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Internationella Röda Korset har en central roll genom sina konfi­ dentiella dialoger med icke-statliga grupper och traditionella ledare. De sköter förhand­ lingarna om tillträde och problematiken runt humanitär rätt. Ännu syns ingen ände på konflikten i Irak. Tvärt om är sannolikt ytterligare flyk­ tingströmmar att vänta.

– Framtiden ser mörk ut. Och av de huma­ nitära behoven som finns i landet kan vi inte ens möta hälften, säger Bilan Osman Jama.

Genèvekonventionen Enligt Genèvekonventionen, de internationella överenskommelser som reglerar väpnade konflikter, ska den som inte är delaktig i striderna skyddas. Det handlar om sårade och tillfångatagna soldater, men också om civila och hjälparbetare.

Traditionellt sätt har de grundläggande humanitära principerna oftast respekterats av de stridande parterna, men de senaste åren är trenden att allt fler icke-statliga grupper begår allvarliga brott mot dem. Ett annat växande problem är att de internationella organisationerna vägras tillträde till platser för humanitära kriser.

Skärmdump från www.openaid.se.

Öppet bistånd med openaid.se En ny webbplats ger möjlighet till insyn och granskning av svenskt bistånd.

På webbplatsen openaid.se hittar du Sveriges biståndsdata, både avslutade och pågående insatser. Här finns information om vem som får stöd från Sverige och för vilka ändamål biståndsmedel har betalats ut. Informationen är sökbar som så kallad öppen data.

– Sajten ger möjlighet till insyn och granskning av biståndet som inte tidigare har varit möjlig, säger Joachim Beijmo som är kommunikationschef på Sida och

ansvarar för myndighetens transparensarbete.

Openaid.se bygger helt på den så kallade IATI-standarden (IATI står för International Aid Transparency Initiative), en internationell standard för redovisning av öppna biståndsdata som används över hela världen. Sajten är byggd med öppen kod, vilket innebär att vem som helst kan återanvända den mjukvara som utvecklats.

– Den som önskar kan också med ett knapptryck ladda ned all biståndsdata i ett Excel-kompatibelt format, förklarar Joachim Beijmo.

För investerare:

VI HAR KOLL PÅ SOCIALA RISKER OCH MÖJLIGHETER

NCG Sweden arbetar med socialt ansvarstagande. Våra uppdragsgivare är privata företag, myndigheter och internationella investeringsbanker inom och utanför Sverige.

Vi är specialiserade på social analys i samband med kommersiella investeringar, främst på svåra marknader.

Vi erbjuder bland annat: • Bred hållbarhets- och riskanalys • Social auditing; Due diligence, strategisk planering och rapportering

ncgsw@ncgsw.se • 08-441 55 30 • www.ncgsw.se

Anja Taarup Nordlund är en av våra experter inom jämställdhet och socialriskbedömning.

Email: anja. nordlund@ ncgsw.se

Utrikespolitiska institutet i Almedalen 2015

Sönderfall i Mellanöstern Måndag 29 juni kl. 11.45–12.45 i Krukmakarens Hus, Mellangatan 21 I samarbete med Utrikespolitiska förbundet Sverige opplingen mellan IS och Boko Haram K Torsdag 2 juli kl 10–11.30 på Mötesplats Sigrid, Visby hamn. I samarbete med Folk och Försvar Välkommen!

Följ oss på Twitter @UISweden med #uievent

➤ Läs mer ui.se Världen 7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

Utbildningsmöjligheter

2015

Näringsliv

I Sydsudan fick 16 000 krisdrabbade skolbarn förbättrade utbildnings­möjligheter under 2013 tack vare svenskt bistånd.

Visste du att ... … svenskt bistånd bidrog till att 662 000 krisdrabbade människor mottog livsmedelsbistånd under 2013.

Hållbarhet – en strategifråga

Swedish Leadership for Sustainable Development är ett nätverk med företag som tillsammans med Sida arbetar för en hållbar global utveckling och minskad fattigdom i världen.

Text: Johan Holmström Foto: H&M & iStockphoto

H&M ÄR EN GLOBAL aktör med en verksamhet som berör runt en miljon människor världen över. Nu driver företaget ett pilotprojekt tillsammans med Sida för att förändra textilindustrin i Kambodja på nationell nivå.

Textilindustrin är den stora tillväxtmotorn i Kambodja och sysselsätter totalt runt 400 000 personer i 350 fabriker. Över 85 procent är kvinnor. Exporten mots varar en tredjedel av landets BNP.

H&M vill göra Kambodja till föregångsland

F

ÖRRA ÅRET gick textilarbe­

tare i Kambodja ut i general­ strejk med krav på högre mini­ milöner och bättre arbetsvillkor.

Strejken slogs ner brutalt av polisen, och hundratals textilarbetare blev av med jobbet och flera fackföreningsledare blev åtalade.

Kambodja har till skillnad från många län­ der i regionen en historia av facklig repre­ sentation – 90 procent av H&M:s leverantörs­ fabriker i landet har fackföreningar på plats.

Men med förhandlingarna inom sektorn kommer ofta sammandrabbningar, även våld­ samma sådana.

– Kambodja är en strategisk produktionsmarknad och har en stor potential att fortsätta att växa, säger Hanna Hallin, ansvarig för sociala frågor på H&M.

H&M arbetar sedan många år för att stär­ ka arbetarna i Kambodja och har nu sjösatt ett pilotprojekt som syftar till att förbättra textilarbetarnas situation. Hanna Hallin är ansvarig för sociala frågor på H&M. – Det bästa sättet att stödja de fabriksan­ ställda är att se till att de har tillgång till föreningsfrihet och kollektiva förhandling­ ar. Det är därför detta samarbete med Sida är ett så viktigt steg i vårt arbete mot att se till att arbetstagarna har dessa rättigheter, säger hon.

PROJEKTET SKA FÖRBÄTTRA relatio­

nerna mellan arbetsmarknadens parter inom textilindustrin genom en blandning av ut­ bildning och politisk rådgivning.

– Vi på H&M är bra på den lokala dialo­ gen med leverantörerna, vilket lett till exem­ pelvis minskad övertid, längre anställnings­ kontrakt och bättre jämställdhet. Men för att förändringsarbetet ska bli ännu bättre, måste vi upp på industrinivå och nationell nivå. Vi har börjat arbeta för ett legalt ram­ verk i enlighet med Internationella arbets­

organisationen ILO:s riktlinjer så att mini­ milönerna kan höjas och arbetsvillkoren förbättras för hela landet, säger Hanna Hallin.

”För att göra förändringsarbetet ännu bättre, måste vi upp på industri­ nivå.”

Hanna Hallin Förutom ILO deltar Sida, den svenska ambassaden i Phnom Penh och IF Metall i projektet. På branschnivå ska IF Metall stötta de största fackförbunden samt bransch­ organisationen för textilleverantörer i Kam­ bodja. På nationell nivå kommer ILO att ge landets arbetsmarknadsdepartement politisk rådgivning.

– ILO och den svenska ambassaden har för första gången fått arbetsmarknadens parter att sitta i samma rum. Det är först ge­

nom dialog som det går att hantera norm­ bildning, motverka konflikter och lösa tvis­ ter med fredliga medel.

Det finns en stor potential att reformera industrin och göra den hållbar ekonomiskt, miljömässigt och socialt, menar Hanna Hallin.

– Stabilitet och förutsägbarhet över tid är oerhört viktigt. Fler och bättre kollektivav­ tal gör arbetarnas situation bättre, men för­ bättrar även investeringsmiljön. Kanske blir det lite dyrare för leverantörerna på kort sikt, men på lång sikt blir kostnaden lägre om man har stabila produktionsmarknader.

Vår stora förhoppning är att Kambodja kan bli ett föregångsland i regionen.

H&M H&M har ett produktionskontor med 50 anställda i Phnom Penh. Av dem arbetar 8 personer med hållbarhets­ frågor.

Sida inspirerar till investeringar i Afrika Sida vill underlätta för svenska investerare att investera i hållbar afrikansk infrastruktur.

Afrika är fortfarande en förbisedd kontinent, drygt en tredjedel av befolkningen beräknas vara undernärd. Särskilt utsatta är länderna söder om Sahara, där den största andelen fattiga människor på jorden finns. Nu arbetar Sida för en strategi för att öka hållbara investeringar i Afrika. Förenklat kan man säga att biståndsorganisationer ska gå in och minska en del av riskerna i investeringarna.

8 Världen

– Vi vill få investerare att gå från att vara passivt intresserade till att bli aktivt agerande, säger Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

Riskgarantierna kan leda till att nya projekt startas, som kan resultera i betydande positiva utvecklingseffekter för miljontals människor som lever i fattigdom, till exempel ökad energi-, vatten- och livsmedelsförsörjning.

Detta gör att de får bättre förutsättningar att bruka sin jord, får större utväxling på sin utbildning

och kan därmed bedriva sin näringsverksamhet effektivare.

Tillväxten i de afrikanska ekonomierna söder om Sahara är högre än resten av världen. Alltså har kontinenten stora möjligheter, men brist på energi, och svag infrastruktur begränsar utvecklingen.

– En satsning på hållbar infrastruktur och energiproduktion kan skapa tillväxt och minska fattigdomen på sikt.

Hela denna bilaga är en annons från Sida

O

ANNONS

mVärlden är Sveriges ledande magasin om globala frågor. Vi beskriver

de utmaningar och förändringar som präglar världen omkring oss.

Magasinet är digitalt och det går att ta del av OmVärlden på många sätt.

För det vi berättar vill inte låta sig beskrivas på ett och samma vis.

Här hittar du oss  omvarlden.se  omvarldenberattar.se  Omvärlden nyhetsbrev  Utvecklingssamtalet – podd

Foto: Åsa Sjöström

Mer från OmVärlden på: Twitter @omvarlden – Instagram @omvarlden – Facebook Omvärlden

De har fått nog av svältlöner I flera av Asiens länder tappar arbetare tålamodet, och fyller gator och torg för att kräva lön som det går att överleva på. Under usla arbetsvillkor växer ilska, men också styrka.

U

nder ett kort, men intensivt, besök i den kambodjanska huvudstaden Phnom Penh, mötte Hermine Schimann, vid IF Metalls organisationsenhet, några av de kvinnor som jobbar inom den kam­ bodjanska textilindustrin.

FACKLIGA KÄMPAR – Kvinnorna jag mötte under besöket i Kambodja har en fantastisk facklig ide­ alism och kraft som de vill använda för att förändra deras situation, säger Hermine Schimann.

– De jobbar dygnet runt – i hemmet och i fabriken – och de är stridbara fackliga kämpar.

De blir också deltagare i ett gemen­ samt projekt mellan facken i Kambodja, IF Metall och Industri All samt arbets­

givarna H&M och ILO. Syftet är att för­ söka få arbetsgivare och arbetare att börja föra en dialog med varandra.

– Facken i Kambodja är många och små, mer som klubbar, och med splitt­ rad syn på vem som för talan. Vår roll ihop med Industri All blir att försöka berätta om vad de kan åstadkomma om de gör gemensam sak och blir en stark motpart till arbetsgivarna.

100 USD I MÅNADEN Svenska H&M, som sedan 15 år har an­ vänt textilleverantörer i Kambodja, vill också att företagen utvecklar bättre rela­ tioner, och för en dialog med arbetarna och facken.

– Det är här som vi gemensamt kan berätta om svenska modellens parts­ samverkan, säger Erik Andersson, IF

Fackliga kämpar på facklig utbildning, studiecirkelformen är något som passar lika bra i Kambodja som i Sverige.

IF Metall driver utvecklingssamarbete i 35 länder.

Metalls internationella enhet.

För trots att textilindustrins tillväxt har exploderat och svarar för 80 procent av Kambodjas export, ligger den lagstad­ gade minimilönen på samma låga nivå.

Månadslönen på 100 USD (cirka 825 kronor) är en av de lägsta i världen.

– Därför handlar det också om ett statligt ansvar från regeringshåll och i det fallet är ILO tillsammans med glo­ bala facket en påtryckare, säger Erik Andersson.

MER AKTUELLT ÄN NÅGONSIN Projektidén har funnits långt innan pro­ testerna startade mot regeringen och mot arbetsgivarnas oförmåga att förstå att landets löner är lika med svält.

– Den senaste tidens våldsamma at­ tacker från polis och militär, som dödade

4, arresterade 23 och skadade 39, gör att samarbetet känns mer aktuellt än någon­ sin, säger Hermine Schimann.

UTVECKLINGSSAMARBETE

Totalt driver IF Metall 22 projekt tillsammans med fack­föreningar i 35 länder. Inriktningen är fackliga kärnfrågor: • organisera • stärka fackliga ledare • förhandla

www.ifmetall.se

Världen 9

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

489 600 barn vaccinerades mot mässlingen under 2013 genom svenskt bistånd. Drygt 312 000 fick behandling för akut undernäring.

2015

Krigsjournalistik

1,5

ANNONS

miljoner

Håll koll på världen

krisdrabbade män­niskor fick hjälp att försörja sig inom jordbruk genom svenskt bistånd.

På det svenska FN-förbundets webbsida varldskoll.se kan du få koll på läget i världen med hjälp av aktuell FN-statistik.

Text: Tove Smeds Foto: Röda Korset & Radio Rozana

Det syriska folkets röst DET SÄGS ATT krigets första offer är sanningen. Lina Chawaf, syrisk radioreporter, vill ändra på det. Hon har byggt upp den oberoende radiostationen Rozana, som sänder program till invånarna i Syrien från Turkiet och Frankrike. Till sin hjälp har hon 70 medborgarreportrar som tränats upp i oberoende journalistik.

D

et dröjde ett halvår efter att re­ volutionen i Syrien inleddes till dess att Lina Chawaf tvingades lämna landet. Då var hon programchef på en pri­ vat radiostation, men när regimen ville tvinga henne att sända propaganda vägrade hon.

”Syrien är en av världens farligaste platser för journa­ lister.”

Lina Chawaf

– Vi har aldrig kunnat säga helt fritt vad vi velat i radion i Syrien. Men då förstod jag att mitt och familjens liv var i fara för att jag vägrade göra det regimen krävde av mig.

I dag sänder Lina Chawaf ut radio i Syrien

igen, fast nu från Paris och Turkiet. Radio­ kanalen hon byggt upp heter Rozana och får stöd av Sida via International Media Support (IMS). I dag arbetar 70 medborgarreportrar med att skicka in rapporter och vittnesmål som sänds via radio Rozana.

– Under kriget finns det inte längre nå­ gon plattform där befolkningen får höras.

Det är mer propaganda från olika sidor.

Radio Rozana vill vara syriernas röst.

Det är inte förbjudet att lyssna på radio Rozana i Syrien, men reportrarna tvingas arbeta anonymt eftersom deras liv är i fara.

– Det är också farligt för oss att placera ut radiosändare, och vi har svårt att veta när de förstörs.

Som journalist i Syrien är du särskilt ut­ satt med ständiga hot om att bli tillfångata­ gen, sårad eller dödad. Men vardagen är farlig för alla.

– Vet du, det går inte att hitta en enda människa i Aleppo som inte har någon i familjen som dödats, säger Lina Chawaf.

FYRA DAGAR innan vi talas vid, har Lina

Fick fly. Men i dag sänder programchefen Lina Chawaf radio till syrierna igen, nu från Paris och Turkiet.

Chawaf varit insmugglad till Aleppo i Syrien för att träffa några av medborgarreportrarna för att spela in en dokumentär om deras ar­ bete.

– De är inte utbildade journalister och behöver därför få basala kunskaper om yrket och den teknik de ska använda. De måste vara professionella. Om de överdriver ska­ dar det trovärdigheten, vilket på sikt även skadar den syriska revolutionen.

En viktig del av arbetet har därför blivit att

Vägen från död och hat till demokratiska processer och yttrandefrihet är lång. Radio Rozana utbildar syriska medborgarjournalister i oberoende journalistik.

utbilda Rozanas medborgarreportrar. Men att be en syrier vara neutral är inte enkelt.

– När man förlorar en nära vän eller fa­ miljemedlem är det självklart att man kän­ ner ilska och hat. De som tar till vapen för att slåss för sina värderingar tror inte att de kommer att vinna utan vapen. Man tänker inte logiskt längre. Det är klart att de då vill att vi rapporterar till deras fördel. Fast vi måste vara oberoende.

lyssnare som tycker att det är bra att vi rap­ porterar oberoende, och att vi inte tar nå­ gons parti.

Eftersom Syrien inte har en historia av yttrandefrihet och demokrati, tror Lina Chawaf att det kommer att ta tid att nå dit.

– Efter 40 år som diktatur är det ingen lätt resa till fri demokrati. Men Rozana fungerar som en träning i yttrandefrihet.

– DET ALLRA SVÅRASTE är när vi har trä­

FLERA AV DE REPORTRAR Lina Chawaf

har tränat upp har dödats.

– Det finns de som vill tysta oss, hotet finns både från regimen och från extremis­ ter. De vill inte ha en media som arbetar med oberoende rapportering. Priset är högt och våra reportrar går in i detta med öppna ögon. Men de vill alla att den här revolutio­ nen ska leda till syriernas frihet och demo­ krati. Och vi får mycket respons från våra

nat våra reportrar och de ska in i Syrien igen.

Det kan vara sista gången vi ser dem. Många studerade tidigare på universitetet. Nu vill de inget hellre än att avsluta det vi påbörjat.

Vad motiverar dig?

– Mitt land. Vi måste fortsätta att kämpa för vårt land. Då menar jag inte en kamp med gevär, utan en fredlig kamp. Om jag som syrier inte kämpar för detta, vem ska då göra det?

Skydd och inflytande för utsatta kvinnor FN:s resolution 1325 kom till år 2000 och slår fast att kvinnor och flickor är särskilt utsatta i konflikter, och därför behöver speciellt skydd, samt att kvinnor ska garanteras fullt och lika inflytande i arbetet med förebyggande hantering och lösning av konflikter.

Några exempel på svenskt arbete: ✔ I Afghanistan bidrar stödet till att UN Women kan genomföra den nationella handlingsplanen för kvinnors rättigheter samt lagen för att avskaffa våld mot kvinnor.

✔ I Bosnien-Hercegovina har stödet till Agency for Gender 10 Världen

Equality bidragit till att kapaciteten att identifiera och bemöta överlevare av könsrelaterat våld förbättrats.

✔ I Guatemala har stödet till Diakonia och nationella samt lokala organisationer bidragit till att bekämpa straffrihet för könsrelaterat våld. Som ett resultat började kvinnor att organisera sig och har aktivt deltagit som vittnen i processer som rör sexuellt våld under konflikten.

✔ I Liberia har stödet till FN bidragit med att förbättra skyddet för överlevare av könsrelaterat våld. Under 2014 resulterade det till exempel i sju så kallade ”one stop centres”, som

kan ge ett heltäckande stöd till de som drabbats. Centren tog förra året emot 1 500 personer.

✔ I Libanon har har humanitärt stöd till flyktingar från Syrien genom International Rescue Committees (IRC) bidragit till att förebygga könsrelaterat våld samt ge stöd till överlevare av könsrelaterat våld.

På global nivå bidrar Sida med det normgivande arbetet av 1325, inte minst genom stödet till UN Action Against Sexual Violence in Conflict och UN Women, där Sida och Sverige är en av de största givarna.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

ANNONS

830 000 fick förnödenheter

Visste du att ...

Extrem fattigdom halverad

I länderna drabbade av Syrienkrisen bidrog svenskt bistånd 2013 till att 830 000 utsatta människor fick hygienartiklar, köksredskap, filtar, med mera.

… I Afghanistan 2013 fick 41 300 barn behandling mot svår akut undernäring eller erhöll näringstillskott för att förebygga akut undernäring genom svenskt bistånd.

Den extrema fattigdomen har halverats sedan 1990 och andelen människor som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen har sjunkit från 47 till 23 procent.

Text: Johan Holmström Foto: Fredrik Hjerling

DET HUMANITÄRA SYSTEMET GÅR PÅ KNÄNA när antalet människor i behov av humanitär hjälp är större än någonsin. Vad kan Sverige bidra med?

Vi frågade biståndsminister Isabella Lövin.

Förslag på nya utvecklingsmål: 1. Utrota all form av fattigdom överallt.

2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förespråka hållbart jordbruk.

3. Garantera ett hälsosamt liv för alla.

4. Garantera en rättvis utbildning.

5. U ppnå jämställdhet.

6. G arantera tillgång till vatten och sanitet för alla.

7. G arantera tillgång till prisvärd och hållbar energi för alla.

8. Uppmuntra en hållbar ekonomisk tillväxt och anständiga jobb.

9. Bygga upp en hållbar infrastruktur och främja innovation.

10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.

11. Göra städer och mänskliga bosättningar säkra och hållbara.

12. Garantera hållbara konsumtionsoch produktionsmönster.

13. V idta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen.

14. B evara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.

15. Återställa hållbar användning av ekosystemen på land och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

16. Uppmuntra fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen.

17. A rbeta globalt för en holistiskt hållbar utveckling.

Med tre viktiga FN-konferenser – om utvecklingsmål, klimatmål och utvecklingsfinansiering – kallas 2015 ett ödesår. Vilken grund finns för att hävda att Sverige har en stark internationell röst?

– Genom vårt långsiktiga globala engage­ mang har Sverige en stark röst, vi har ihärdigt

stått upp för mänskliga rättigheter och jäm­ ställdhet. Vi är en av de största givarna i världen och tongivande i klimatfinansiering­ en. När jag är ute och reser möts jag stän­ digt av människor som tackar oss, det svenska folket, för vårt engagemang.

I år går nästan var fjärde biståndskrona till att betala för asylsökande i Sverige. Hur motiverar du det?

– Att avräkningarna ökar beror på situa­

Hur kan svenska skattebetalare veta att bi­ stånds­pengarna används på bästa sätt?

– De senaste åren har flera steg tagits för att det ska bli lättare att hitta information om biståndet, till exempel på openaid.se – Det finns också flera aktörer som ut­ värderar och granskar svenskt utvecklings­ samarbete. Det är så vi utvecklar vårt bi­ stånd och skapar bättre förutsättningar för att nå målen.

Hur fördelas Sveriges bistånd?

Cirka 38 miljarder kronor År 2013

•

19 miljarder Bistånd via internationella organisationer

11 miljarder Bistånd till länder

• •

8 miljarder • Avräkningar, pengar som används i Sverige

Foto: Colourbox

tionen i världen och att det tyvärr inte finns något annat utrymme i budgeten. Avräkning­ arna är i linje med internationella bistånds­ riktlinjer och vi är fortfarande en av värl­ dens största biståndsgivare.

– Över 50 miljoner människor är på flykt. Vi i den rika världen har också ett an­ svar att respektera asylrätten. Sverige är ett av de länder som tar ansvar och det är jag stolt över.

•

I år ska FN enas om nya globala utvecklingsmål. Vilka enskilda frågor vill Sverige lyfta fram och varför?

– Klimatförändringarna, ojämställdheten och det ökade antalet krig och konflikter hindrar en hållbar utveckling. Därför priori­ terar vi klimat, jämställdhet – inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter, de­ mokrati och fredliga samhällen. Dessutom arbetar vi för att agendan lyfter sysselsätt­ ning, präglas av ett rättighetsperspektiv och har ett särskilt fokus på de mest utsatta och marginaliserade grupperna.

Isabella Lövin, biståndsminster.

– Vi prioriterar klimat, jämställdhet – inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter, demokrati och fredliga samhällen.

•

Sverige har ökat sitt humanitära bistånd kraftigt de senaste tio åren, från 3,3 miljarder 2005 till 5,2 miljarder 2015. Vilka är de utvecklingspolitiska prioriteringarna för 2015?

– Antalet människor i världen som är i behov av humanitär hjälp har fördubblats under de senaste tio åren och det humani­ tära systemet går på knäna. Samtidigt har det blivit svårare att hjälpa människor på flykt och i nöd då säkerheten för hjälparbe­ tare försämrats. Därför kommer vi att arbeta aktivt inför det världsomspännande huma­ nitära toppmötet i maj nästa år, för att utreda hur mer resurser kan mobiliseras globalt och hur hjälpen verkligen ska kunna nå fram i alltmer svårtillgängliga miljöer.

Foto: iStockphoto

Vilken skillnad gör svenskt bistånd?

I september ska FN:s generalförsamling enas om nya utvecklingsmål. Ambitionen är att all form av fattigdom ska utrotas – överallt.

Arbete för jämställdhet och mot växande klyftor får stor prioritet, likaså sociala och ekonomiska rättigheter. Ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling utgör den röda tråden.

Foto: Colourbox

Nya utvecklingsmål i höst:

Foto: iStockphoto

Biståndsministern

För ett jämställt Ukraina Ett femårigt Sida-finansierat projekt ska säkra att myndigheter och regioner i Ukraina tänker jämställt när de fördelar skattemedel.

K

ONSULT­BOLAGET INDEVELOP arbetar med att säkerställa att bistånd används så ef­ fektivt som möjligt och genomför uppdrag bland annat för Sida, FN, EU-kom­ mis­ sionen och UN Women.

– Vi utvärderar biståndsinsatser, ger råd för hur man kan genomföra resultatstyrda insatser och utbildar i frå­ gor om mänskliga rättigheter, FN-konventioner och jämställdhet, säger Catharina Schmitz, vd för Indevelop.

Ett av Indevelops uppdrag för Sida handlar om ”gen­ der budgeting” i Ukraina. Det går ut på att man ska ha

ett jämställdhetsperspektiv redan i budgetfasen inom myndigheter och kommuner.

– STUDIER FRÅN OECD visar att ett mer jämställt samhälle får en högre BNP-utveckling och är mer inno­ vativt. Vi arbetar med praktiska genomgångar för att se vilka som nås av medlen som avsätts i budgeten. Ett exempel är ungdomssport: är de statliga medlen jämnt fördelade mellan pojkar och flickor? Är resultatet det vi vill uppnå? Bidrar fördelningen av medel till ett jäm­ ställt samhälle?

Indevelop samarbetar med de ukrainska myndigheterna för att ta fram bra beslutsunderlag så att fördelningen av skattemedel bidrar till ett socialt hållbart samhälle.

– Det finns en otrolig förändringsvilja i Ukraina.

Intresset när det gäller jämställdhet och att få in det per­ spektivet både nationellt och regionalt är stort, säger Catharina Schmitz.

www.indevelop.se

Världen 11

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Sida

GLOBALA FRÅGOR

I ALMEDALEN 28 JUNI - 2 JULI

SEMINARIER

#SVERIGEIVARLDEN

Norden, Östersjöregionen, Europa, Världen. Sverige finns och agerar i många internationella sammanhang. Hur ser den nya världskartan ut? Behöver vi uppdatera vår bild av omvärlden? Och hur bidrar Sverige till den globala utvecklingen?

FOTOUTSTÄLLNING

Dessa och närliggande frågor diskuteras på Sverige i Världen, en mötesplats under Almedalsveckan - fem dagar med debatter, seminarier, utställningar och spännande möten, från morgon till kväll.

Sverige i Världen arrangeras av Sida tillsammans med mer än 40 organisationer.

SÖNDAG

ARRANGÖR

15:00-16:00 16:00-17:00 17:00-18:00 18:00-19:00

Swedish Institute Alexandria Erasing memories, diversity and identity – destruction of culture heritage in the Middle East Ankdammigt eller nyttigt – biståndet på twitter OmVärlden Hur blir Sverige bäst i världen på hållbarhet? – ett samtal om svenska företags ansvar och möjlighet till förändring Vi-skogen OmVärlden och FUF sammanfattar dagens biståndsdebatt. Dessutom Live-podd med Utvecklingssamtalet: Från smygpropaganda till livsstilsmagasin, och sen? 45 år med Sidas tidning, varav 20 med OmVärlden. Vad var syftet med tidningen förr och vad är det idag?

ENGAGEMANG

MÅNDAG 08:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00 14:00-15:00 15:00-16:00 16:00-17:00 17:00-18:00 18:00-19:00

Mistra Urban Futures, The Mayor Initiative Urban goals and new roles for city leaders Svenska institutet Ryssland – kan vi samarbeta?

Svenska institutet Ryssland – hur kan vi samarbeta?

FN-förbundet Kvinnors makt över sitt eget liv – nyckeln till utveckling!

FOI, Försvarsmakten, FN-förbundet Svenska FN-soldater i Mali – blir det fred nu?

Liberia och vägen mot fred, säkerhet och utveckling Folke Bernadotteakademin Forum Syd Kulturkrockar – en förutsättning för bra bistånd Somalia, Mali och sedan..? Vem ska skapa fred i framtidens Afrika?

Nordiska Afrikainstitutet, Försvarshögskolan Svenska institutet, SISP, RISE InnoNation – inspiration till nya lösningar och global innovationskraft (följs av workshop och mingel i loungeområdet) Global Bar Global Bar Debatt: Säkerhetsrådet nästa?

TRÄDPLANTER

ING

TISDAG 08:00-09:00 09:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00 14:00-15:00 15:00-16:00 16:00-17:00 17:00-18:00 18:00-19:00

Hållbar miljö – en förutsättning för effektiv fattigdomsbekämpning En feministisk utrikespolitik från vaggan till graven – vilken roll spelar demografin i biståndet?

Hur kan skatteflykt motverkas?

Rapportsläpp: Varmare klimat – iskall nyhet? Så ser den svenska mediebilden ut av klimatförändringarna

Hand in Hand, Forum Syd Plan Sverige, PRO Global Forum Syd, CSR Sweden Vi-skogen

Havs- och vattenmyndigheten Nya SDG-mål men samma gamla vatten – hur jobbar vi tillsammans för livsviktigt vatten till alla 2030?

We Effect De fattigas lobbyister – hur blir lobbying ett verktyg för de svagaste i samhället?

Folke Bernadotte Academy Time to talk to the terrorist?

Svenska kyrkans internationella arbete Kakuma Dateline – we need more than food and water to survive Dag Hammarskjöld Foundation, UNDP, Unicef Sverige, FN-förbundet Vem bestämmer hur en stat ska styras?

Ungt ledarskap för hållbar global utveckling – hur engagerar man unga att delta i demokratiprocesser?

SPÄNNANDE MÖTEN

ActionAid

OmVärlden och FUF sammanfattar dagens biståndsdebatt. Dessutom live-podd med Utvecklingssamtalet och We Effect: Rapportsläpp av #Allaharettnamn: Namnlösa barn och vuxna välgörare – hur ser bilden av Afrika ut?

ONSDAG 08:00-09:00 09:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00 14:00-15:00

Fordon, gruvor och kläder – hur kan näringslivet bidra till att minska fattigdomen i världen?

Tar svenskt bistånd religionen på allvar?

Svenska modellen bästa fattigdomsutrotaren?

Från krig och flyktingkatastrof till fred och utveckling – hur kan vi stödja Syrien och Irak?

Sverige – en humanitär stormakt?

På väg mot en feministisk utvecklingspolitik – hälften av biståndet till kvinnor

15:00-16:00

Peacekeeping in the future Rätt att delta – vad händer med funktionshinderfrågorna i svenskt bistånd?

16:00-17:00 18:00-19:00

Remitteringars betydelse för global migration och utveckling Global Bar Debatt: Varför är fattiga så jobbiga?

Sida Sida, Kunskapsforum för religion och utveckling Union to Union FOI, Sida, Folke Bernadotte Academy Svenska nätverket för humanitära aktörer We Effect Folke Bernadotte Academy

Individuell Människohjälp - Swedish Development Partner (IM), MyRight, Svenska Afghanistankommittén Delegationen för migrationsstudier (DELMI) Global Bar

TORSDAG 08:00-09:00 09:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-14:00 14:00-15:00 15:00-16:00 16:00-17:00 17:00-18:00 18:00-19:00

MINFÄLT

Swedish International Agricultural Network Initiative, Stockholm International Water Institute Schyssta kedjor – bananens väg från jord till bord FN-förbundet FN:s utvecklingsarbete måste effektiviseras!

Hand in Hand, Läkarmissionen Kvinnors entreprenörskap – nyckeln till effektiv fattigdomsbekämpning!

Svenska Afghanistankommittén Sviktande stater – vägen från kaos till stabilitet CONCORD Sverige, UNDP, Dag Hammarskjöld Foundation En universell utvecklingsagenda post-2015 – allas och ingens ansvar?

En feministisk utvecklingspolitik i kriser Kvinna till Kvinna Bistånd, skatter, pensionspengar – vem betalar för hållbar utveckling?

Sida Utrikesdepartementet Midwives4All – kan digital diplomati skapa förändring?

Swedish International Agricultural Network Initiative 50 shades of green OmVärlden och FUF sammanfattar dagens biståndsdebatt. Dessutom Live-podd med Utvecklingssamtalet: – 50 år med Sida, men vad har man egentligen uträttat?

3D-FILM

Allt livestreamas på sverigeivarlden.se och kan också ses i efterhand.

Vi finns på Donnersgatan 6, tvärs över gatan från politikerscenen i Almedalen. www.sverigeivarlden.se 12 Världen