Kungliga Slotten 2016

ANNONS

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

KungligaSlotten

Fest och vardag

11

KUNGLIGA SLOTT. Hur många har du besökt?

Kungliga Slottet INNOVATIONER OCH TRENDER GENOM TIDERNA Sid 10–11

Intervju med Kungaparet

Välkommen till Slotten Kungaparet om de historiska skatterna på de Kungliga Slotten och varför slotten ska vara öppna för alla. Sid 2

Husfrun på Gripsholm

Gustaf V:s kök

Drottningholm

Margareta Leijonhufvud, husmor och 1500-talschef.

Sid 14

Slottsköket på Tullgarn berättar.

Sid 8

Gustav III:s magiska dagar på Drottning­holm.

Sid 6

Distribueras med Dagens Nyheter 2016.05.14. Frågor om innehållet besvaras av Ståthållarämbetet, tel. 08-402 60 00.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

ALLT OM KUNGLIGA SLOTTEN Läs allt om slotten, utställningar, muséer, kyrkor och parker som är öppna för besök! Här finns all besöksinformation du behöver och du kan också köpa entréoch programbiljetter. www.kungligaslotten.se

70

ANNONS

BAKOM KULISSERNA år – grattis Kungen!

Läs mer om kunga­familjen på www.kungahuset.se

Vill du veta lite mer om vad som händer bakom kulisserna? Följ kungahuset på www.insta­ gram.com/kungahuset eller se unika filmklipp på www.youtube.com/kungahuset

INTERVJU

Foto: Rickard L. Eriksson

Ett liv i rampljuset 30 april i år fyllde Kungen 70 år.

Det sade bara klick I år är det 40 år sedan Carl XVI Gustaf gifte sig med Silvia Sommerlath och Sverige fick en ny drottning.

Välkommen till de Kungliga Slotten 2016 är ett speciellt år. Kungaparet firar sin 40-åriga bröllopsdag den 19 juni och Kungen firade 70-årsdag den 30 april. Detta jubileumsår vill Kungen och Drottningen också uppmärksamma de Kungliga Slotten och parkerna som besöksmål.

– VI VILL HÄLSA ALLA varmt välkomna

till de Kungliga Slotten och parkerna. Det är vår förhoppning att så många som möj­ ligt ska ta del av det unika kulturarv som visas – här finns mycket för alla åldrar att upptäcka, säger Kungaparet.

I Sverige finns elva Kungliga Slott. Tio av dem är öppna för allmänheten. Det är unikt i världen och många utländska besökare blir förvånade över att man till och med kan besöka Drottningholm, där Kunga­ paret har sin bostad. Men för Kungen har det alltid varit en hjärtefråga att öppna upp de Kungliga Slotten så mycket som möjligt.

– För oss är det viktigt att de Kungliga Slotten och parkerna i så stor utsträckning som möjligt kan vara tillgängliga. Här för­ valtas vår historia och såväl slotten som parkerna är ämnade att visa upp det finaste vi har av inredningar och trädgårdar från flera århundraden. Det känns angeläget att så mycket som möjligt kan vara öppet för alla att besöka, säger Kungaparet.

På vissa av slotten har tiden stannat. På Rosendal härskar Karl XIV Johans 1800-tal, Kina Slott präglas av rokokoinredningar från Lovisa Ulrikas tid, i paviljongen på Haga

möter vi Gustav III och på Gripsholms Slott kan man spåra Vasafamiljen.

Men på andra slott, som Kungliga Slottet och Drottningholm, lever det förflutna och nutiden sida vid sida. Här vandrar man i samma rum och salar som kungar, drott­ ningar, prinsar och prinsessor har gjort ge­ nom tidevarven. Historien är i högsta grad närvarande och många gamla föremål är fortfarande i bruk.

I DE KUNGLIGA SLOTTEN finns allt – från fantastiska konstskatter till enklare bruksföremål som på sitt sätt är lika oskatt­ bara därför att de ger oss en så levande bild av historien. Tidigare generationer stiger fram som gestalter av kött och blod, som hade sorger och glädjeämnen precis som vi.

Människor vilkas liv visserligen var fyllda av fest, men som också levde vardagsliv.

På Kungliga Slottet i Stockholm visas i sommar utställningen ”I tiden – kungliga klockor under 400 år”.

– Mitt valspråk är ju ”För Sverige i tiden” och något jag alltid har fascinerats av är just ”tid” i olika aspekter. Tideräkning har alltid varit en påverkansfaktor i människans tillvaro

och på Kungliga Slottet har vi nu en mycket intressant och sevärd utställning med klockor och urverk från 1500-talet och fram till nutid, som visas hela sommaren, säger Kungen.

– ATT BESÖKA DE Kungliga Slotten är

som att öppna en fantastisk källa av kun­ skap och spännande historia. När vi har gäster vill vi ofta bjuda in till besök i nå­ got av slotten eller parkerna, det är en ut­ märkt aktivitet och upplevelse för såväl officiell representation som för mer privat förkovran, säger Drottningen.

Kungliga Slottet, mitt i Stockholm, är H. M. Konungens officiella residens. Slottet har ända sedan det stod inflyttningsklart år 1754 använts för den svenska monarkens officiella åtaganden och så är det fortfa­ rande – här tas delegationer, officiella be­ sök och diplomatiska sändebud emot. Här hålls officiella middagar och i slottets gästvåning bor utländska statschefer vid statsbesök. Det är också daglig arbetsplats för Kungafamiljens medlemmar och ho­ vet. Samtidigt är slottet öppet för besökare och representationsvåningarna stänger endast tillfälligt, vid exempelvis statsbesök.

UTGIVEN AV: Ståthållarämbetet. Kungl. Hovstaterna Redaktion Kungl. Hovstaterna: Morgan Gerle, Timmy Cox, Margareta Thorgren, Margareta Nisser-Dalman, Christian Buchberger, Inger Petersson, Helena Chreisti, Jonas Rosin, Jim Sjöberg, Suzanne Möller, Ellinor Flingdal, Josefine Weilander, Sofia Hillborg (Inpress) Vid frågor om innehållet, kontakta Ståthållarämbetet, tel. 08-402 60 00. www.kungligaslotten.se Foto: Alexis Daflos (bl. a. framsida), Gomer Swahn, Kate Gabor, Clas Göran Carlsson, Charlotte Gawell, Dick Norberg, Håkan Lind, Claes Helander, Carl Hammarsten, Anna-Lena Ahlström, Erika Gerdemark, Åke E:son Lindman, Urban Wedin, Kungl.

Hovstaterna, Kungl. Husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket, Nationalmuseum Stockholm, Colourbox, iStockphoto, Mostphoto, Magnus Torsne, Åke Ericson, David Marklund (illustration), Bonner Fakta.

Och när de utländska sändebuden anländer i hästdragna vagnar och karosser, som skramlar över slottets stenbeläggning, är det ljudet av historien man hör. För så här har utländska sändebud tagits emot just här i hundratals år.

DE KUNGLIGA SLOTTEN ska erbjuda nå­

got för alla. Förutom att de är öppna i så stor utsträckning som möjligt för visning, ordnas en mängd olika evenemang, från konserter och temakvällar till utställningar och barn­ aktiviteter. Parkerna är alltid öppna. Redan Gustav III öppnade upp Drottningholms slottspark och Karl XIV Johan gjorde Djur­ gården till en inbjudande park för stockhol­ marna, med gångvägar, kanaler, planteringar och bänkar. I dag utgör Kungliga Djurgården tillsammans med Hagaparken och Ulriksdal världens första nationalstadspark.

– Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att vårda och sköta våra parker och naturområden på bästa sätt. Det är ett kulturhistoriskt arv vi förvaltar och miljöer att värna om för framtiden, säger Kungaparet. Än en gång – varmt välkomna till de Kungliga Slotten och parkerna!

Intelligent kommunikation sedan 1984.

InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag.

Projektledare: Lars Jakobsson Artiklar: Sofia Hillborg Grafisk formgivare: Sofia Karlsson Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB. För information om tidningar på uppdrag, kontakta Lars Jakobsson 010-410 44 40. www.inpress.com Intelligent kommunikation sedan 1984.

Intelligent kommunikation sedan 1984.

Intelligent kommunikation sedan 1984.

2 Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Kungl. Hovstaterna 3

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Kunskap för livskvalitet är mottot!

Att kunna leva med hög livskvalitet trots demenssjukdom och som anhörig är målet.

Demens är en av vår tids stora utmaningar. Antalet drabbade i världen beräknas till 47 miljoner, ett antal som stadigt ökar.

Sedan 1996 har kunskap om demensvård för livskvalitet förmedlats utifrån Silviahemmets vårdfilosofi.

Kunskap som fortsätter spridas via medarbetare och genom 547 Silviasystrar, 190 Silviasjuksköterskor och 12 Silvialäkare.

Våra utbildningar finns nu också i sju länder som valt att utbilda Silviahemsinstruktörer.

Via Silviahemscertifieringar i Sverige, Tyskland och Polen erhåller hela vårdenheter kunskap om hur personer med demenssjukdom och anhöriga kan stödjas.

I år fyller Silviahemmet 20 år!

Vi firar med ett intensifierat arbete för att nå ut till ännu fler. Silviahemmet satsar nu också på att skapa ett tilltalande och klokt boendekoncept för den som vill fortsätta leva i eget boende, tillsammans med anhöriga och på egna villkor samt med närhet till social aktivitet, kompetens och trygghet.

Storkyrkan Upplev krönings- och vigselkyrkan, Silveraltaret, Vädersolstavlan, skulpturen S:t Göran och draken.

Lyssna till musik, tänd ett ljus, fira gudstjänst. entré

pensionärer

barn tom 18 år gratis

Gudstjänst, en stunds tystnad eller bön är alltid gratis. öpp et 3 6 5 dagar o m år et

www.storkyrkan.nu Foto © Ralf Turander

www.silviahemmet.se

Varmt välkommen att besöka prins Eugens tidigare hem med den vackra parken och trädgården. Året om erbjuder vi även tillfälliga utställningar och en variationsrik programverksamhet.

Följ med Prinsessan Christina fru Magnuson in på fantastiska Drottningholms slott Här berättas personligt om slottets historia, miljöer och personligheter, inte minst de starka kvinnor som satt sina avtryck.

Öppet: tis-sön kl 11-17, tors kl 11-20. Prins Eugens väg 6, Djurgården. www.waldemarsudde.se 4 Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

NYHET: WEBBUTIK

ANNONS

Förboka dina biljetter på kungahuset. se/ biljetter

Specialvisningar, temakvällar, konserter och föredrag: Se programmet för Kungliga Slotten på www.kungahuset.se/program

I Slottsboden på de Kungliga Slotten kan du shoppa roliga inredningsdetaljer med slotts­an­knytning, böcker och annat. Eller handla i webbutiken: www.kungligaslottsboden.se

UTFLYKTSMÅL

②

①

③ ④ ⑤ ⑥

11

Kungliga

.

:

⑧

⑩

BESOKSMAL

⑨

• 1. Strömsholms Slott • 2. Rosersbergs Slott • 3. Ulriksdals Slott • 4. Haga Slott • 5. Gustav III:s Paviljong • 6. Rosendals Slott • 7. Kungliga Slottet • 8. Kina Slott • 9. Tullgarns Slott • 10. Drottningholms Slott • 11. Gripsholms Slott • 12 Hovstallet • 13. Riddarholmskyrkan

INNEHÅLL Sid 6

Drottningholms Slott Minnet av Gustav III:s romantiska riddarspel lever i slottsparken.

Sid 7

Våra slott

Kina Slott Kungligt hantverk.

Sid 8

Tullgarns Slott Besök Gustaf V:s kök.

VISSTE DU ATT det finns inte mindre än 11 Kungliga Slott?

Alla ligger i Stockholm eller Mälardalen och 10 av dem är öppna för allmänheten. De Kungliga Slotten tillhör alla oss svenska medborgare (även om Kungen har dispositionsrätten).

➤ www.kungligaslotten.se

Missa inte

Slottskyrkans musikprogram med orgelspel och klassisk musik.

Under sommarsäsongen är kyrkan, som skapades av Carl Hårleman och Tessin den yngre, öppen för egen rundvandring.

Slottskyrkans gudstjänster på söndagarna är öppna för allmänheten.

⑦

12 13

Gör en dags­ utflykt till den svenska historien! Årets program för De Kungliga Slotten hittar du på kungahuset.se/ program

Slottsboden Butiken Slottsboden är en unik present­butik där många av produkterna har tagits fram med inspiration från de kungliga samlingarna. Här handlar du böcker, presenter och inredningsartiklar som har en historia att berätta.

Butiker finns på Kungliga Slottet, Drottningholms Slott, Gripsholms Slott och Ulriksdals Slott.

➤ www.kungligaslottsboden.se

Rosendals Slott Familjeliv på sommarslottet.

Sid 10

Kungliga Slottet Dit de internationella trenderna och nya innovationerna kom först.

Sid 13

Gustav III:s Paviljong Här levde Gustav IV Adolf lyckligt och småskaligt familjeliv.

Sid 14

Gripsholms Slott Här härskade en kompentent husmor – Margareta Leijonhufvud.

Rosersbergs Slott Ta båten till en unik porslinsutställning och Afternoon tea på slottet.

Sid 17

Ulriksdals Slott Målarkungen Karl XV:s tillflyktsort.

Här levde han konstnärsliv.

Riddarholmskyrkan Gör en tidsresa till 1300-talet och besök en historisk kunglig begravningsplats.

Tyg för en drottning! I den sengustavianska karmstolen, som tillverkades för Sofia Magdalena, ligger en av Slottsbodens kuddar. Karmstolen finns i Bernadottevåningen på Kungliga Slottet och kuddfodralet kan köpas i Slottsboden.

Sid 18

Hovstallet Hästkrafter och levande historia.

Strömsholms Slott När Arméns ridskola flyttade in i slottet.

Kungl. Hovstaterna 5

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

BESÖK ETT VÄRLDSARV Hela Drottningholms slottsområde med Drottning­­ holms och Kina Slott, teatern och parken finns med på UNESCO:s världsarvslista över platser av omistligt värde för mänskligheten.

I den nya boken Dagar på Drottningholm berättar Prinsessan Christina personligt om slottet.

BRÖLLOPSVISNINGAR Drottningholms Slott har varit platsen för många kungliga bröllop genom historien.

19 juni – 17 juli kan du gå en temavisning om kungliga bröllop just här, dagligen kl.15.

DROTTNINGHOLMS SLOTT

Divertissemang på Drottningholm

SLOTTSPARKEN SOM SCEN Under några somrar på Drottningholm iscensätter Gustav III Sveriges genom tiderna mest påkostade och ambitiösa lajv. Det är makalösa allkonstverk med hundratals medverkande, nykomponerad musik, baletter, kulisser i slottsparken, poesi och specialsydda kostymer.

1774 ÄR DET svenska hovet inte någon sär­

skilt munter plats, trots kung Gustav III:s vurm för teater. Men när Hedvig Elisabet Charlotta kommer till Sverige som hertig Karls brud ändrar hon snabbt på det. ”Hennes största nöje är att skämta och hitta på galenskaper. Det vore lyckligt om hon införde den seden, ty vår av naturen något dystra nation behövde nog muntras upp”, skriver rikskanslern Fredrik Sparre.

Denna fantasifulla dräkt bars av hertig Karl under ett av divertisse­ mangen på Drottningholm.

HEDVIG ELISABET Charlotta är rolig, be­ gåvad och dansar bra. I sin dagbok beskriver hon många practical jokes. En gång spelar hon hertig Karl ett spratt genom att inreda en skomakarverkstad med skomakare, ge­ säller, tvätterskor och tuppar i en slottssal, ett skämt som roar kungen mycket. I december 1775 rövar hon bort en tårta. ”Om någon skulle hafva sagt eder, att den där bortrövade tårtan skulle komma att gifva upphof till åtskilliga förlustelser och kanhända så småningom till riktiga fester, skulle ni nog ej hafva trott det, kära vän, men det har

verkligen varit händelsen … Kungen har fått smak för dylika divertissementer”, skriver hon.

Så blir det verkligen. Hennes hyss inspi­ rerar Gustav till mängder av förströelser (divertissemang). Med tiden blir de allt stör­ re och mer avancerade. De mest påkostade är jättelika lajv med hundratals inblandade personer. Konstnärer, musiker och författare formger kulisser, komponerar musik och skriver manus, ofta i samarbete med kungen.

Mycket görs dock av hovet själva. I en aris­ tokratisk uppfostran ingår vid den här tiden sådana färdigheter som att sjunga, spela in­ strument, rida, dansa och sy – och allt detta får hovfolket användning för när Gustav III iscensätter sina makalösa evenemang.

Gustav återupplivar renässansens riddar­ spel. Han skapar romantiska fantasier i slotts­ parken, fyllda av riddare, féer, eldsprutande drakar, tillfångatagna prinsessor, gudar och gudinnor. Handlingen är ofta osammanhäng­ ande, med hjältemodig kamp för det goda som röd tråd. Tornerspelen innehåller rätt av­ ancerade moment, bland annat ringränning och spansk hästbalett, parecas.

AV HEDVIG ELISABET Charlottas dagbok

framgår att det är rätt arbetskrävande med alla sånger och danser som ska övas in. Till och med kungen rycker in för att sy kostymer och standar. Man återanvänder också äldre kläder och föremål.

I augusti 1778 är det divertissemanget Erövringen av Gibraltarklippan som upptar al­ las tid. Det spelas upp flera gånger, men vid det

Missa inte

• Hedvig Eleonoras paradsäng­ kammare.

•L ovisa Ulrikas vackra bibliotek där drottningen mötte vetenskapsmän som Carl von Linné.

Gustav III återupplivade renässansens riddarspel i Drottningholms slottspark.

laget är alla inblandade rätt trötta på det hela. ”Till allas belåtenhet hindrade väderleken dess framställande för tredje gången, vi voro nämligen fullkomligt uttråkade af det oändliga repeterandet, som tagit en tid af tre veckor, under hvillka vi ständigt fingo öfva oss uti utförandet av baletter och sånger.” Även om riddarlekarna och divertissemang­ en främst iscensätts utomhus, i lövteatern eller med uppbyggda kulisser i slottsparken, har tea­ tern på Drottningholm, som Gustav III:s mor Lovisa Ulrika lät färdigställa 1766 (och som fortfarande är i bruk), en central roll. Gustav III bygger ut den med en sagolikt vacker matsal, Déjeunersalongen, med franska fönster som öppnas ut mot parken. Gränserna mellan ute och inne är mycket flytande – man kan säga att teatern svämmar ut i parken utanför.

1785 genomför Gustav ett sista påkostat divertissemang, Inträngandet i den förtrollade skogen. Evenemanget är som vanligt öppet för allmänheten, men sällsynt otursförföljt.

Prinsessan Sofia Albertina räddar sig med ett nödrop från en skenande häst, en mässlings­ epidemi bryter ut och en av stallpagerna råkar vådaskjuta sig med en pistol.

Men en kväll blir verkligen precis som kungen har drömt om. Den kvällen förvandlas Drottningholmsparken till en marknad med in­ spiration från S:t Germain i Paris. Balettelever, lindansare och teatertrupper uppträder, och augustikvällen lyses upp av ljuskronor med levande ljus som har hängts upp i alléerna.

Det är den sista förtrollade kvällen innan hoten börjar torna upp sig mot kungen.

ROKOKOMASKINERIET En hyllning till födelsedagsbarnet Drottningholmsteatern och till teaterns hantverkare. En rokokomusikal för hela familjen!

Loa Falkman, Kerstin Avemo, Matilda Paulsson, Elisabeth Meyer, Martin Vanberg, Johan Schinkler Dansare Drottningholmsteaterns orkester Drottningholmsteaterns Vänners jubileumsgåva till teatern Mer opera, visningar och evenemang på www.dtm.se 6 Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

SLOTTSTEATERN 250 ÅR

KAFFEPAUS

HÄR BOR KUNGAPARET

Drottningholms unika slottsteater, komplett med kulisser från 1700-talet, firar 250-årsjubileum i år. Missa inte ett besök här! Boka på dtm.se

Hungrig? På Drottningholm kan du stilla aptiten på Karamellan vid Drottningholms Slott och våffelstugan i Kina Slotts kök.

Drottningholms Slott är bostad för Kunga­paret, men större delen av slottet är öppet för besökare. Något som utländska turister brukar bli mycket förvånade över.

KINA SLOTT I Drottningholmsparken, med sina förgyllda portar, grusgångar, fontäner och planteringar vid Mälarens vatten, utspelades Gustav III:s fantastiska diver­ tissemang med riddarspel, dans och musik.

Drottningholm ÖPPETTIDER: Maj–sep. kl. 10– 16:30. Övriga tider, samt visningar se webbsidan.

Inträde: Vuxna 120 kr, studerande och barn 7–17 år, 60 kr, barn 0–6 år fri entré.

Kina Slott ÖPPETTIDER: Maj–aug, kl. 11–16:30.

Sep, 12–15.30 Inträde: Vuxna 100 kr, studerande och barn 7–17 år, 50 kr, barn 0–6 år fri entré.

Servering: Ja, i besökscentret och Våffelstugan Barnaktiviteter: Ja, massor.

Hitta hit: T-bana Brommaplan, därefter buss 301– 323, 176 eller 177, cykelväg från Stockholm C, bil till Bromma­ plan, följ skyltar mot Drottningholm, parkering finns.

Slottsbutik: Ja. Båtutflykt: Ja, med Strömma Kanalbolaget.

Bröllop: Ja, vigslar i Slottskyrkan. ➤ www.kungliga­ slotten.se/ drottningholm

Hedvig Elisabet Charlotta hittade på många upptåg.

Sydda rum och kunglig svarvning Som alla andra har kungar och drottningar i alla tider haft fritidsintressen. På sommarnöjet Kina Slott hade kung Adolf Fredrik en svarvkammare och här ägnade sig drottning Lovisa Ulrika åt broderi. Sydda rummet på Kina Slott är täckt av broderade väggfält i siden som visar hennes höga hantverksskicklighet.

I en av slottets paviljonger finns kungens svarv fortfarande kvar.

Kungen svarvade snusdosor och hade främst svarvningen som avkoppling. På 1700-talet sågs hantverket av de övre samhällsskikten både som ett nyttigt arbete och konst. Man njöt, precis som vi i dag, av tillfredsställelsen att skapa något med sina händer.

Men för kvinnorna var sömnadskonsten mer än så. Det vittnar hundratals broderade eldskärmar, kuddar och tavlor på de Kungliga Slotten om. Redan vid fyra, fem års ålder fick flickor börja lära sig sy och runt tio års ålder sydde de den första märkduken. Som vuxna sydde de ständigt. Man sydde kläder, lagade kläder, märkte linne, stickade, virkade och broderade. För en högreståndsflicka var handarbetet en av de saker som hon helt enkelt måste kunna för att kvalificera sig för de fina salongerna. Det fanns också rent ekonomiska orsaker till att man värderade sömnadskonsten högt. Eftersom det låg så mycket möda bakom alla textilier var de otroligt värdefulla, och en skicklig husmor som kunde väva och sy bidrog till att öka gårdens kapital. Också på ett slott representerade textilierna stora värden, ofta var de dyrbarare än all annan inredning tillsammans.

Att arbeta med värdefulla material som siden var tekniskt utmanande och krävde en hög grad av skicklighet. Men det gick ändå utmärkt att umgås samtidigt.

Eller lyssna till musik eller högläsning.

Sömnadskonst förknippas mycket med kvinnor, men faktum är att det inte var helt ovanligt med broderande män, ännu långt in på 1900-talet. Den mest be­ römde manlige brodören var nog Gustaf V, vars verk, precis som Lovisa Ulrikas, finns lite överallt på de Kungliga Slotten.

Vakttältet i slottsparken påminner om en teaterkuliss. I dag kan man äta sin medhavda matsäck här.

Vad har hänt på våra kungliga slott?

På Kina Slott kopplade Lovisa Ulrika av med broderi. Både drottningen och kungen svarvade också.

Utsökta broderier av Lovisa Ulrika och hennes hovdamer.

Boende i

Välkommen att bo i prinsessan Eugenies f.d. sommarresidens på Gotland.

Boka idag på boka@fridhemspensionat.se eller ring 0498–29 60 18

www.fridhemspensionat.se Kungl. Hovstaterna 7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

TA BÅTEN TILL SLOTTEN

Visste du att du kan åka båt till många av de Kungliga Slotten? Drottningholm, Rosendal, Haga och Gripsholm är några av slotten dit du kan ta dig med en härlig båtresa. Mer info: www.stromma.se, www.mariefred.nu

TULLGARNSDAGEN

På Kungahusets officiella Facebooksida kan du läsa om både Kungafamiljen och de Kungliga Slotten.

Missa inte Tullgarnsdagen 5 juni.

Slottsvisningar, parkvandring, musik och mycket mer. Läs mer på kungligaslotten.se

ROSENDALS SLOTT

TULLGARNS SLOTT

:

GUSTAF V:S KOK Ett av de första beslut Gustaf V tog som kung var att reducera antalet rätter vid middagarna. Ändå var han livet igenom mycket matintresserad, något hans kök på Tullgarns slott vittnar om.

Familjeliv

på Rosendal

De första åren i Sverige arbetar Karl (XIV) Johan hårt för att försöka rädda sitt konkursmässiga nya hemland. Drottning Desideria har flyttat tillbaka till Frankrike och något socialt liv finns det inte utrymme för. Men 1823 återvänder drottningen i sällskap med den nya svärdottern Josefina.

Tullgarns slottskök ser fortfarande ut ungefär som på Gustaf V:s tid. Mitt i köket tronar en enorm vedspis.

REDAN SOM NYGIFTA fick Gustaf och

Gustaf, Victoria och barnen på sommarslottet Tullgarn.

Missa inte • Holländska våningen. Miljöer återställda från Gustaf V:s och Victorias tid.

• Blå kabinettet, där prins Fredrik Adolf har klistrat upp souvenir­bilder på väggarna.

8 Kungl. Hovstaterna

Victoria disponera Tullgarn som sommar­ slott. Här var tillvaron lite friare, här mådde den ständigt sjuka Victoria lite bättre och orkade göra roliga saker med sina barn, som att ge sig ut på badutflykter.

På 1930-talet moderniserade Gustaf slotts­ köket. Då fick det rostfri diskbänk med vatten­ kranar, varmvattenberedare, kylrum, värme­ ­hylla, mathiss, skärmaskin och kaffekvarn.

Köket hade också separat konditorikök och bageri. Underligt nog valde man inte att dra in elektricitet.

I DAG SER SLOTTSKÖKET fortfarande ut ungefär som på Gustafs tid. Längs väg­ garna hänger rad efter rad av kopparkastruller och mitt i köket ståtar vedspisarnas Rolls Royce, toppmodellen från Bolinders med ett avsevärt antal ugnar och plattor. En per­ son i kökspersonalen var avdelad enbart för uppdraget att ständigt hålla vedspisen igång.

I köket härskade kungens franske kock, Paul Arbin. Rangordningen var strikt, Monsieur Arbin skötte sitt kök enligt nästan militära principer. Köksgolvet skurades flera gånger om dagen och en gång i veckan put­ sades kopparkastrullerna tills de glänste.

Maten serverades exakt på minuten.

En del av råvarorna stod de kungliga själva för. Kungen fiskade gärna gäddor och var ofta ute och jagade i Tullgarns skogar. Över huvud taget lagade man i slottsköket, liksom överallt annars i samhället vid den här tiden, mat efter säsong. Det var också själv­

klart att ta tillvara råvarorna i närområdet. Man kokade sylt, torkade svamp och lade in päron.

I MOTSATS TILL vad man kanske skulle

kunna tro, var varken kungen eller drottning­ en bortskämda med gourmetmat. Victoria hade uppfostrats extremt spartanskt och Gustaf var uppfödd på svensk husmanskost.

Kungen steg upp tidigt och åt en rejäl frukost. Först gröt och ägg, därefter rostat bröd med apelsinmarmelad samt te och kaffe. Därefter plöjde monarken igenom tidningarna och sedan var det dags för audien­ ser och pappersarbete. På eftermiddagen inföll dagens högtidsstund – eftermiddagsteet.

Middag åt kungen i smoking, gärna med en röd nejlika i knapphålet.

Matsedeln var ofta kontinentalt inspirerad.

Både kungen och drottningen reste mycket i Frankrike och Italien, och tog säkert med sig gastronomiska influenser därifrån. I re­ ceptet på Tullgarnspaj, som traditionsenligt åts vid jakterna på Tullgarn, ingår till exempel både parmesanost och spaghetti – knappast allmängods i de svenska köken i början på 1900-talet. Men när det infördes ransone­ ring i Sverige under första och andra världs­ krigen gällde den också i slottsköket. Då fick inte ens monarken njuta sin livrätt är­ ter och fläsk mer än ett par gånger om året.

Utflykt i det gröna på Gustaf V:s Tullgarn. Kanske jakt­middag med Tullgarnspaj?

ÖPPETTIDER: Guidade turer. Maj och sep, lör–sön, juni till aug, tis–sö.

Inträde: Vuxna 100 kr, studerande och barn 7–17 år 50 kr, barn 0–6 år fri entré.

Servering: Ja, kafé och restau­ rang finns i anslutning till slottet.

Barnaktiviteter: Ja, aktivitetsspår.

Hitta hit: Pendeltåg till Södertälje, där­ efter buss 702.

E4 söderut mot Nyköping, avfart Tullgarn.

Slottsbutik: Ja. ➤ www.kungliga­ slotten.se/tullgarn

Den vackra och begåvade Josefina charmar alla, särskilt kungen, som gör allt för att hon ska trivas. Det börjar förekomma nöjen, musik och utflykter, och på 1820-talet låter kungen bygga ett litet lustslott på Djur­gården. Det inreds i den allra senaste mode­stilen – empire. Familjemedlemmarna får rum i egna färger. Drottning Desiderias rum kläs med blå sidentapeter, kronprinsessan Josefinas med orange. Färgprakten är fortfarande överväldigande, nästan 200 år senare. Lustslottet Rosendal, som ligger på så lagom avstånd från Kungliga Slottet, fortsätter att vara ett populärt utflyktsmål för de kungliga, inte minst när Oskars och Josefinas barn kommer. De får fem barn, Josefina drev fyra pojkar och en på för liberala flicka. reformer, bland

annat för kvin­ Musiken har en nors rättigheter. framträdande plats i familjelivet. Både Oskar och Josefina är skickliga musiker, och familjen sjunger och spelar gärna tillsammans – på ovanligt hög nivå. Man komponerar egna stycken och sjunger arior och duetter ur operor.

Dottern Eugénies teckningar visar ett familjeliv där man sjunger, dansar och handarbetar. Troligen talar man även politik.

Oskar och Josefina har liberala åsikter och när Oskar så småningom blir kung genomförs en mängd reformer, bland annat när det gäller kvinnors rättigheter, fattigvård och fångvård.

Genom hela livet fortsätter Josefina att engagera sig för samhällets fattigaste. Två dagar i veckan tar hon emot hjälpsökande på Kungliga Slottet. Men på Rosendal kan hon vara mer privat. Här väljer hon också att bo sommartid under sina sista år.

ÖPPETTIDER: 1 juni–31 aug: tis–sön kl. 12, 13, 14 och 15.

Inträde: Vuxna 100 kr, studerande och 7–17 år 50 kr, barn 0–7 år fri entré.

Servering: Nej, men Rosendals Trädgård har kafé. Slottsbutik: Ja. ➤ www.kungliga­slotten.se/rosendal

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

M i ss a

ANNONS

i n te

vår u n ika Ångb åtskr yss n in g!

Lunch- & middagskryssningar till Drottningholm

Lunch-, brunch- & middagskryssningar till skärgården

Kryssning: 190kr À la carte ombord

Kryssning: 190kr À la carte ombord

Oskar & Josefina Vid sexton års ålder gifte sig Joséphine av Leuchtenberg med den svenske kronprinsen Oskar. Dynastin Bernadottes framtid skulle tryggas och relationen med Napoleon stärkas.

Till 50-årsdagen av bröllopet tillverkades en minnesvärja till Josefina, dekorerad med porträtt av det gifta paret och deras föräldrar. Deras historia, och andra kungar- och drottningars, finner du i Livrustkammaren. Och värjan också, förstås. Öppet dagligen i sommar. Välkommen!

AVG Å N G A R F R Å N N Y B R O K A J E N O C H S TA D S H U S B R O N HITTA AVGÅNGSTIDER OCH BOKA PÅ stromma.se

slottsbacken 3 | livrustkammaren.se

, (NHU| NRPPXQ KDU YL VRP WUDGLWLRQ DWW ÀUD nationaldagen i samarbete med Drottningholms slottsförvaltning i Drottningholms slottspark.

9lONRPPHQ DWW ÀUD QDWLRQDOGDJHQ PHG RVV Tid: måndag 6 juni

Foto: Kenneth Bengtsson

Håll utkik efter det festliga programmet på ZZZ HNHUR VH RFK ZZZ NXQJDKXVHW VH NXQJOLJDVORWWHQ GURWWQLQJKROPVVORWW

Kungl. Hovstaterna 9

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

KLOCKUTSTÄLLNING

ÖPPET SLOTT 6 JUNI

Passa på att se jubileumsutställningen I tiden med unika kungliga klockor. Utställningen förlängd till 25 september.

I present- och souvenirbutiken Slotts­ boden finns chansen att köpa med sig något kungligt hem. Produkterna har anknytning till de kungliga samlingarna.

Den 6 juni har Kungliga Slottet fri entré och öppnar sina dörrar för en mängd aktiviteter som passar både stora och små. Programmet finns på kungligaslotten.se

KUNGLIGA SLOTTET

Kungliga Slottet i Stockholm var länge den mest internationella platsen i Sverige.

Victoriasalongen. Toppmodernt i slutet av 1800-talet.

I Kungliga Slottets gästvåning övernattar ofta gästande statschefer.

Trender på Kungliga Slottet

ETT SLOTT I TIDEN Under hundratals år var Kungliga Slottet i Stockholm först med det senaste. Från racketsport och simbassäng till klockor och vattenledningssystem. Det var hit som nya innovationer och trender kom först, och sedan spred sig ut i landet.

INTE SÅ KONSTIGT, för Kungliga Slottet

På 1600-talet var denna klocka med rörliga figurer hightech.

var under lång tid kanske den mest internatio­ nella platsen i Sverige och är alltjämt i bruk för statschefens officiella representation.

Det har inte alltid talats svenska i slotts­ salarna, men rätt så ofta franska, tyska och engelska.

De kungliga gemålerna från Europa förde med sig moderna föremål från kontinenten; tekniska underverk som klockor, konst av sin tids främsta konstnärer och kunskaper om intellektuella strömningar och nya mo­ destilar. De fortsatte sedan att brevväxla med släktingar och vänner i de gamla hem­ länderna – bland annat för att hålla koll på de senaste trenderna.

Många av de mest fascinerande föremålen togs hit av Hedvig Eleonora av HolsteinGottorp, drottningen och sedermera riksänke­ drottningen som i praktiken styrde i Sverige när sonen Karl XI ännu var barn och så småningom också när sonsonen Karl XII var borta i krig.En del av dem ingår i Skatt­ kam­marsamlingen i Fest­våningen och i sommar kan man se några av hennes unika klockor i utställningen ”I tiden – Kungliga klockor under 400 år”. Här finns bland annat ett ur från 1600-talet i form av ett lejon i halsband, inköpt av Hedvig Eleonoras far.

Ursprungligen kunde lejonet

10 Kungl. Hovstaterna

skaka på huvudet, lejonskötaren röra på sig och aporna dansa. Detta ur är en automat, en apparat med ett förprogrammerat rörelse­ mönster, med andra ord en slags tidig före­ gångare till våra datorer. Man kan tänka sig vilken sensation detta extremt högteknolo­ giska före­mål måste ha väckt. Och det var verkligen främst avsett som kuriositet, att visa upp och imponera med. Urtavlan sitter ovanligt avigt till.

ATT MÄTA TIDEN var inte så viktigt på

1600-talet. Besattheten av minuter och sek­ under är ett sentida fenomen. Ända tills järn­ vägarna byggdes ut i slutet av 1800-talet hade varje stad i Sverige i princip sin egen tid. Ändå spred sig dessa exklusiva föremål i Sverige. På 1700-talet hade fickur blivit van­ liga bland välbeställda och på 1800-talet fanns de mer eller mindre i var mans ficka.

På 1700-talet kom de eleganta förgyllda kon­ soluren från Frankrike till Kungliga Slottet och spred sig därifrån till herrgårdarnas salonger, och så småningom till bondgårdarnas finrum. Slottets exklusiva franska golvur i rokoko inspirerade till allmogens moraklockor.

SVENSKA REGENTER ansträngde sig för

att få in utländsk kompetens i landet. Gustav III anställde exempelvis arkitekten och konst­ nären Louis Jean Desprez från Frankrike.

Ofta finansierade de också utlandsvistelser för arkitekter och konstnärer. Till bygget och inredningarna av Kungliga Slottet rekrytera­ des mängder av utländska experter. Snickare och bildhuggare från Frankrike, gipsgjutare

Missa inte •V ita havet, det vackra rum där många kungliga fester hålls.

• Karl XI:s galleri där långa festbord brukar dukas. Speglarna är större än i Versailles.

från Italien, glasmästare och skulptörer från Tyskland.

Också svenska kungligheter gav sig ibland ut på utlandsresor. När Johan (III) kom hem från sin misslyckade engelska friar­ resa till drottning Elisabeth för sin bror Erik XIV:s räkning, tog han med sig mycket spännande. Exempelvis en entusiasm för racketsport, vilket medförde att det byggdes ett bollhus vid slottet (nuvarande Finska kyrkan). Här spelades ett mellanting av ten­ nis och squash. Johan såg också till att det redan på 1500-talet byggdes något så exotiskt som ett ”swimbadh”, alltså en swimmingpool, samt slottets första vattenledning. Gustav III:s resa till Italien i slutet på 1700-talet gjorde också stora avtryck. Intrycken från utgrävningarna i Pompeji gav faktiskt upphov till en helt ny svensk inredningsstil – den sengustavianska, som på Kungliga Slottet exempelvis kan ses i Gästvåningen.

ATT VANDRA GENOM Kungliga Slottet är

När kakelugnarna kom blev det enklare att värma upp slottssalarna.

som att vandra genom lager på lager av svensk inredningskonst, ibland med nästan chockartade kontraster. Det beror på att kungar och drottningar alltid har inrett sina rum i de mest moderna inredningsstilarna.

Det nuvarande slottet började inredas i ba­ rock. Karl XI:s galleri, spegelgalleriet där officiella middagar ofta hålls, var toppmo­ dernt på sin tid, strået vassare än spegelsalen i Versailles (speglarna här är större än på det franska slottet). Men när Kungliga Slottet stod färdigt för inflyttning, hade modet skiftat och Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

SLOTTETS ÄLDSTA HISTORIA På Museum Tre Kronor i Kungliga Slottets källare vandrar du genom historien om slottet som förstördes i en förödande brand 1697.

SPECIALVISNING FÖR GRUPPER På stora slottsvandringen 1 000 år på 100 minuter får vi följa med på en tidsresa som börjar i Tre Kronors medeltida valv och slutar i våra dagar. Boka på www.kungahuset.se/gruppbesök

Missa inte Skattkammaren.

Här, i de dunkla källarvalven, kan du se de svenska riks­regalierna.

Kungliga Slottet

Foto: Åke Ericson

Under sommarsäsongen har Kungliga Slottet öppet dagligen, med fri rundvand­ ring, utställningar och guidade turer.

Under sommaren har också slottets kafé på Inre borggården öppet med kaffe, juice, bakverk och lättare luncher.

Vaktparaden lockar många. Vaktavlös­ ningen sker klockan 12:15 vardagar och 13:15 helgdagar. Slottsboden har förstås också öppet.

I Oscar II:s skrivrum har tiden stannat. På det sena 1800-talet slog viktiga uppfinningar som elektriciteten och telefonen igenom på allvar. På Oscar II:s skrivbord står därför bland annat en telefon, samt en skrivbordslampa med synlig glödlampa.

Kaffe och bullar på sommarkaféet på Inre borggården – kan det vara något?

Missa inte ... maj–augusti

Kina Slott I det gamla maskinhuset vid slottet ligger Evert Lundqvist ateljémuseum.

Ateljén visas söndagar 15:00 maj till augusti.

fick inredningar präglade av lätt, luftig roko­ ko. Gustav III lät i stället inreda rum i den lite stramare nyklassiska stilen. Och under senare delen av 1800-talet skapades bland annat Victoria­salongen, som präglas av den då moderna nyrokokon med tunga förgyllda sammetsmöbler, enorma ljuskronor, mönst­ rade heltäckande mattor och extra allt.

DE TEKNISKA innovationerna kom inte

alltid lika snabbt till slottet. Först 1873 fick slottet rinnande vatten inomhus. El drogs in 1883–1900, vattentoaletter installerades år 1900 och de första telefonerna kom 1884.

Att man var stolt över innovationerna märks bland annat i Oscar II:s skrivrum där en telefon samt en arbetslampa med synlig glödlampa ståtar på skrivbordet. I kungens frukostrum hänger en enorm ljuskrona i silver från 1897 – också för el, naturligtvis.

Innan dess var det gasljus som gällde och dessförinnan levande ljus. På 1700- och 1800-talen stod det antal vaxljus (högre status) eller talgljus (lägre status) man tilldelades i direkt förhållande till ens status. Men också kungligheter sparade på ljusen. Därför sig­ nalerade fullt upplysta – och uppvärmda – rum fest.

ATT VÄRMA UPP Kungliga Slottet har all­

tid varit något av en utmaning. Före central­ värmens tid sprang vedbärare i skytteltrafik från slottets vedkällare (en av dem är fortfa­ rande i bruk) för att hålla salarna åtminstone nödtorftigt uppvärmda. Lovisa Ulrika bad dock om att få kakelugnar i sina gemak, trots

”Johan III såg till att det redan på 1500-talet byggdes en swimmingpool på slottet.” att denna nya innovation ansågs ha lägre status än öppna spisar. När de betydligt bränsle­ effektivare kakelugnarna väl slagit igenom, medförde det att vedbehovet minskade högst väsentligt. Men i de stora representationsrum­ men var det fortfarande öppna spisar som gällde. Kungligheterna bodde i allmänhet inte i dessa enorma salar. I stället levde man i be­ tydligt mindre rum med halva takhöjden, som ofta låg i fil innanför representationsrummen.

Det kan man fortfarande se i Gäst­våningen, den våning som används när utländska stats­ chefer kommer på besök. Här, i prins Fredrik Adolfs gamla våning, har celebriteter som Urho Kekkonen, François Mitterrand, prins Charles, Lech Walesa och Nelson Mandela övernattat.

De stora salarna i vå­ ningen är magnifika.

Men innanför ligger en rad mindre, mer ombo­nade rum som är avsevärt enklare att värma upp.

Kunglig hemtrevnad på 1700-talsvis.

28–29 maj ÖPPETTIDER: Öppet dagligen 14 maj–14 sep 10–17:30 Inträde: Vuxna 160 kr, barn 7–17 år och studerande 80 kr.

Barn 0–6 år fri entré i vuxens sällskap.

Hjortvandring, Gripsholm Klockan 11:00 och 14:00. Guidad vandring i Gripsholms hjorthägn.

28–29 maj

Trädgårdsvandring, Gripsholm. Klockan 11:00 och 14:00 Lär dig mer om slotts­ trädgårdens historia. 13:00 föredrag av Pelargonsällskapet.

5 juni

Tullgarnsdagen Upplev sommarslottet Tullgarn med slottsvisningar, parkvandring, musik och mycket mer.

6 juni

Högvakt har funnits på Kungliga Slottet sedan 1523.

Servering: Sommar­kafé.

Barnaktiviteter: Ja. Hitta hit: T-bana Gamla stan, buss 2, 43, 55, 71 eller 76 till Slottsbacken.

Slottsbutik: Ja. ➤ www.kungliga­ slotten.se/ kungligaslottet

Öppet Slott, Kungliga Slottet Nationaldagen firas på Kungliga Slottet med många spännande aktiviteter. Firande sker även på flera andra slott som Kina Slott och Rosersbergs Slott.

12 juni

Hagadagen Drakflygning, båtfärd, teaterföreställning i Silvertältet och visningar av Gustav III:s paviljong.

27 augusti

Museum de Vries-dagen Se unika 1600-talsskulpturer av Adriaen de Vries i Museum De Vries på Drottningholm.

Kungl. Hovstaterna 11

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

250 år

1766 Kungliga Patriotiska Sällskapet grundas “till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran.” Sällskapet blir snabbt en mötesplats för Sveriges mest framstegsvänliga vetenskapsmän och näringslivspersoner, som Carl von Linné, Jöns Jacob Berzelius och Niclas Sahlgren. En patriot är en människa som arbetar för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning.

med Kungliga Patriotiska Sällskapet

Kungliga Patriotiska Sällskapet har i 250 år bidragit till framsteg för jordbruk, industri, näringsliv och forskning i Sverige.

1772

Foto: T. Busch-Christensen

Gustav III stadfäster Kungliga Patriotiska Sällskapets grundregler och Sällskapet blir kungligt.

1773 utlyser kungen en tävling om en nationell dräkt för att minska dyrbar import.

1806 Jean Eric Gerss propagerar för växelbruk i Sällskapets tidskrift. När växelbruket slår igenom bidrar det till avsevärt större skördar för lantbruket.

Det gula och gröna i Sällskapets medaljband står för spannmål och vall.

Kungliga Patriotiska Sällskapets 250-årsfirande samlade inflytelserika personer från svenskt näringsliv, forskning, föreningsliv, politik och kulturliv. Kungaparet hedrade jubileet med sin närvaro.

Sedan grundandet 1766 har Kungliga

Patriotiska Sällskapet främjat framsteg, upp­ lysning och samhällsnytta. Under 1700-­talet arbetade sällskapet för ett modernare jord­ bruk, under 1800-talet tillkom engagemang i industri och folkbildning. Under vår tid har sociala frågor och integration kommit i blickpunkten vid sidan av näringsliv och vetenskap. Det ursprungliga idealet är fort­ farande utgångspunkten: att arbeta för det allmännas bästa.

”Kunskap om Sveriges historia och kulturarv är inte bara en fråga om allmänbildning. Det är nödvändigt för att förstå vår samtid. Och att göra den kunskapen tillgänglig för fler, som sällskapet gör med sitt forskningsstöd – det är en viktig insats för vårt lands framtid.”

Det är missväxtår och Sällskapet ger ut skriften Våra bästa Matsvampar för att främja svampätande. 1868 är situationen ännu mer desperat och Sällskapet publicerar en skrift om ätliga lavar.

Ur Kungens tal vid 250-årsjubileet

Kungliga Patriotiska Sällskapet stöder i dag landets utveckling genom bidrag bland annat till vetenskapliga symposier, publice­ ring, utställningar, sociala ändamål samt till kvinnor som arbetat inom vården. 2015 be­ viljades 15 miljoner kronor.

1906 Har sockenbibliotek i 150 kommuner delfinansierats.

1926 2015

Kungliga Patriotiska Sällskapet delar ut ett antal belöningar. Såsom Medalj för Betydande gärning, Uppskattad arbetsinsats, Närings­ livsmedalj, Kulturarvs­ medalj, Hantverksmedalj, Trädgårdsmedalj och Fostrargärningsmedalj.

1867

Exempel på bidrag: De Svenska Historiedagarna, Fryshusets Entreprenörs­ projekt, Invitationsdepartementet, clown­ besök på bland annat Astrid Lindgrens barnsjukhus, Sveriges Vildnad mm.

Sällskapet bidrar med pengar till en rad badstugor i mellersta och norra Norrland där bygdens invånare saknar badmöjligheter och få kan simma.

www.kungligapatriotiskasallskapet.se

12 Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna HAGA MED BÅT

GUSTAV III:S PAVILJONG

Upplev underbara Haga med båt. Gå i Gustav III:s fotspår i Hagaparken och upplev Gustav III:s paviljong vid en guidad visning. Arrangeras från 9 juli. Mer info: www.stromma.se

På Haga

LYCKLIGT FAMILJELIV Haga var inte bara Gustav III:s favoritplats. Också hans son Gustav IV Adolf, kungen som så småningom avsattes och landsförvisades, älskade naturen på Haga.

I dag bor Kronprinsessan och hennes familj här.

NÄR GUSTAV III MÖRDADES på maske­

radbalen 1792, var hans son Gustav Adolf bara tretton år gammal. Underligt nog fick en av Gustav III:s främsta fiender, Gustaf Adolf Reuterholm, ansvaret för hans uppfostran.

Denne lade beslag på Haga för egen räkning, men när Gustav Adolf myndigförklarades var en av de första sakerna han gjorde att ta tillbaka sitt Haga. Han firade också jul och nyår på Haga, precis som fadern hade gjort.

När Gustav IV Adolf gifte sig med Fredrika av Baden 1797, började han dela sin tid mellan Stockholm och Gustav III:s paviljong på Haga, och från och med 1802 blev paviljongen kungaparets fasta bostad flera månader åt gången. Ändå var pavil­ jongen verkligen inte anpassad för kungligt permanentboende. Gustav IV Adolf var ganska anspråkslös i sina vanor, men när barnen blev allt fler såg han sig 1802 tvingad att uppföra ett ”barnens palais”

några meter från paviljongen. Här skulle de fem barnen och hovuppvaktningen få bättre plats. Byggnaden är nuvarande Haga Slott, där Kronprinsessan och hennes familj bor i dag.

Gustav IV Adolf tyckte om att motio­ nera och ägnade sig åt ”kroppsrörelse” ute på Haga. Han badade också i Brunns­viken och lät bygga en badbåt, Noe ark, som låg förtöjd nedanför paviljongen, och som hade badrum, vilrum, kakelugn, kök och salong (!).

GUSTAV IV ADOLF gjorde ingen större lycka som kung. Särskilt illa gick det kata­ strofala kriget mot stormakten Ryssland, vilket ledde till att Sverige 1809 förlorade sin östra rikshalva Finland, som hade till­ hört Sverige i över 600 år.

Den sista måltid som Gustav IV Adolf åt på Haga var drottningens födelsedagsmiddag den 12 mars 1809. Man åt bland annat ”boeuf

Missa inte • Spegelsalongen, Sveriges kanske vackraste rum.

•D ivanen, Gustav III:s bekväma arbetsrum.

à la mode” på oxe och fläsk, filéer av järpe, kaviar, sallad, ägg, holländsk sill, sylttårta samt kalkonstek. Men under födelsedags­ firandet fick kungen höra talas om konspira­ tionen och begav sig hastigt till Kungliga Slott. Där övermannades han av sina egna officerare. Kungen fördes sedan till fångenskap på Drottningholm och Gripsholm, medan bar­ nen och Fredrika hölls bevakade av soldater med skarpladdade vapen på Haga. Det är bara några meter mellan paviljongen, där Fredrika hölls inlåst, och Haga Slott, där barnen satt, men drottningen fick inte träffa sina barn. I juni kunde familjen återförenas. I slutet av året lämnade de Sverige för alltid.

ÖPPETTIDER: Juni–aug, tis–sön vid visningar.

Inträde: Vuxna 100 kr, barn 7–17 år och studerande 75 kr. Barn 0–6 år fri entré. ➤ www.kungliga­ slotten.se/

På Haga levde Gustav IV Adolf och Fredrika ett lyckligt familjeliv.

Först bodde de i Gustav III:s paviljong, men för barnens skull byggdes Haga Slott alldeles intill.

Där bor i dag Kron­prinsessans familj.

Kungl. Hovstaterna 13

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna HJORTVANDRING

TRÄDGÅRDSVANDRING

SLOTTENS EGEN APP

I naturreservatet Gripsholms hjorthage kan man se ståtliga hjortar på nära håll. Följ med på en unik naturvandring i hjorthägnet. 28–29 maj kl. 11:00 och 14:00, vandringen tar 1,5 timme. Biljetter säljs i Slottsboden samma dag.

Följ med på en trädgårdsvandring som sträcker sig tillbaka till Gripsholms 1500-tal och lär dig mer om de blommor och frukter som odlats i trädgården. 28–29 maj kl. 11:00 och 14:00. Biljetter säljs i Slottsboden samma dag.

I AppStore och Google Play kan du ladda ner Kungliga Slottens egen app helt gratis till din smartphone. Med appen kan du själv guida dig i slottens våningar och parker.

GRIPSHOLMS SLOTT

Margareta Leijonhufvuds

GRIPSHOLM Under Vasatiden var Gripsholms Slott arbetsplats för hundratals personer och i princip helt självförsörjande. Chef över allt detta var husfrun, drottning Margareta Leijonhufvud.

DROTTNING MARGARETA Leijonhufvud,

Gustav Vasas andra hustru, var en ovanligt kompetent husmor. Dessutom var hon en duktig chef och logistiker, och den enda som den misstänksamme kungen helt litade på.

På Gripsholm, Vasafamiljens favoritslott, kan man fortfarande ana spåren efter denna anmärkningsvärda kvinna.

På Margaretas tid var Gripsholms Slott ett samhälle i miniatyr, i princip helt självför­ sörjande. Här kärnade man smör, bryggde öl, födde upp djur, stoppade korv och bakade.

Här odlade man säd, grönsaker, örter och frukt, fiskade, jagade, vävde och sydde kläder.

Chef över alltsammans, med ansvar som en vd för ett större företag, var husfrun, drott­ ning Margareta.

Margareta hade det yttersta ansvaret för det kungliga hushållet och fatburen, de kungliga förråden. Hon skulle se till att alla anställda hade mat och kläder, och fick vård om de blev sjuka. Det var också hennes upp­ gift att hålla ordning på ekonomin och fun­ gera som något av en diplomat. Man gick nämligen inte gärna till kungen direkt, i stället talade man först med Margareta, som var en av de få personer kungen verkligen litade på.

Allt detta klarade hon utmärkt. Hennes bror, Sten Eriksson, skriver till exempel i minnesanteckningar att hon var ”med allgod lycksalighet begåvad …; både rika och fattiga det bekände”.

Margareta Leijonhufvud måste med an­ dra ord ha varit en mycket stark och kompe­ tent kvinna.

På Margaretas tid odlades grönsaker, frukt och örter i slottsträdgården. I dag kan man köpa den berömda gripsholmspelargonen i växthusen.

Missa inte • Hertig Karls kammare där Johan III satt inspärrad.

• Gustav III:s teater, inrymd i ett av borgens torn.

ÖPPETTIDER:

GRIPSHOLM VAR DET slott som Vasa­

familjen föredrog och här bodde de allt längre perioder under tiden då familjen växte. Slottet hade fyra försvarstorn med tjocka väggar och små gluggar av försvarsskäl. Huvudentrén låg mot vattnet eftersom båt var det snabbaste färdmedlet. Inåt borggården är fönstren större och där fanns kungafamiljens rum. Barnens rum låg ovanför föräldrarnas med en trappa emellan. Boningsrummen hade lågt i tak, bara 2,5 meter, och var rätt små, för att man skulle kunna värma upp dem någotsånär. I kungens och drottningens våning fanns också tre rik­ tigt stora salar med dubbel takhöjd, varav två delvis är bevarade. Troligen möttes kungens och drottningens rum i våningens mitt.

Under 1500-talet täckte man ofta väggar och tak med målningar eller rikt dekorerade

ROSERSBERGS SLOTT Ta båten till porslinsutställning och Afternoon tea på Rosersberg M/S Evert Taube lägger till direkt vid slottets brygga, sen kan du gå en guidad visning av slottet, se en unik utställning och avsluta med Afternoon tea i slottets hotelldel. Båtbiljetter: www.stromma.se. Afternoon tea: kungahuset.se/biljetter.

14 Kungl. Hovstaterna

paneler, medan golven var enkla brädgolv.

Möblerna var ofta väggfasta och stolar var sällsynta, även i kungens våning. I stället använde man bänkar och enkla bockbord, som täcktes av textilier. I högstatusrum hängde dyrbara vävda tapeter. De var de mest exklusiva inredningsföremålen och togs med, packade i kistor, när man flyttade mellan de olika slotten. Köket låg på grund av brandrisken i en separat byggnad, liksom badhuset (en bastu). I omedelbar närhet till slottet låg visthusbodar, förråd och ladugårdar.

Margareta var den person som allt snur­ rade kring. Hon mjölkade förstås inte korna själv (det gjorde de 22 mjölkerskorna i Kungsladugården), men hon gick dit och in­ spekterade – och framförde klagomål om korna gav för lite mjölk.

Upptäck törnrosaslottet Rosersberg med sina fantastiska, orörda empireinteriörer.

Guidad tur ingår i biljettpriset.

14 maj–sept: dagligen 10–16. Övrig tid, se webbsidan.

Inträde: Vuxna 120 kr, studerande 60 kr, barn 0–6 år fri entré i vuxens sällskap.

Servering: Ja. Barnaktiviteter: Ja. Hitta hit: E20 mot Strängnäs, avfart mot Mariefred/ Gripsholm.

Slottsbutik: Ja. Båtutflykt: Ja, med Mariefreds Ångfartyg.

Tåg: Tåg till Läggesta, därefter ångtåg till Mariefred. ➤ www.kungliga­ slotten.se/ gripsholm

RÖRSTRANDSMUSEET Rörstrandsmuséet firar 290 år med en unik utställning om kungligt porslin på Rosersberg i samarbete med Kungliga hovstaterna. Här finns allt från kungligt praktporslin till samlartall­rikar som finns i många hem.

Här kan du förstås också se Karl XIII:s Rosersbergs­ servis, special­beställd för slottet. Servisen står fortfarande i samma skåp som när kungen bodde på slottet ...

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

MUSIK PÅ GRIPSHOLM Missa inte sommarens klassiska konserter på Gripsholm. Några tips: I huvudet på Bach lördagen den 18 juni, Bellmandagen i Hjorthagen söndagen den 24 juli, Telemanns spelmän lördagen den 13 augusti.

För mer information och biljetter: www.kungahuset.se/program

Fotavtryck i teglet från Margaretas tid.

Margareta Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru, var en ovanligt kompetent husmor som framgångrikt axlade ansvaret för det kungliga hushållet.

”Ett för husliga värv synnerligen väluppfostrat och dugligt fruntimmer.”

Historikern Anders Fryxell

I en av 1500-talets bästsäljare, Hushålls­ ekonomi för ungt adelsfolk, skildrar Per Brahe hur hushållsarbetet på ett stort gods organiserades. Han beskriver bland annat vad det innebar att ha ansvar för fatburen: ”allt det, som kvinnofolksgärning tillkommer, såsom fatebur, boskapsrykt, spinna och väfva, hålla not och nät vid makt, mälta, brygga, baka och skräda, kokning, mjölkning, ystning, och kärning”.

Arbetet följde årstidernas växlingar och en kompetent husmor visste vad som behövde göras varje månad för att det hela året skulle finnas mat åt dem som bodde och arbetade i huset, samt kläder och ved för att hålla vär­ men. I juli var det slåtter, i augusti skulle man sylta körsbär, torka plommon och plocka humle, och i oktober var det slakt­ månad. Drottningen hade många som skötte det praktiska arbetet, men det var ändå hennes ansvar att se till att alla gjorde det de skulle.

TILL VARDAGS UTFÖRDE Margareta en stor mängd handfasta arbetsuppgifter. Bland annat betalade drottningen räkningar och tog emot och lämnade ut varor. En sommar­

Utställning

Kungligt Porslin visas 14 maj –25 september. Sommar­tid har slottet varje öppetdag guidad visning klockan 11:00, 12:00, 13:00, 14:00 och 15:00 (juni–aug, även 16:00).

dag 1539 påminde hon till exempel kamre­ rerna om att en skräddare skulle få betalt, en annan dag i juni 1545 noteras det att hon tog emot 16 tunnor med honung som leve­ rerades till det kungliga hushållet.

Margareta hade inte bara ansvar för Gripsholm, utan även för hushållet vid de andra Kungliga Slotten, samt de 60-tal gårdar som hon ägde privat. Till råga på allt skulle Margareta ha koll på den komplicerade logis­ tiken när kungafamiljen, personalen och statsförvaltningen flyttade mellan de olika slotten. Det var Margaretas ansvar att se till att det fanns mat, sängar och ved när följet anlände till nästa Kungliga Slott. Om ölet var blaskigt klagade kungen.

Under sitt äktenskap var Margareta nästan ständigt gravid. Hon födde tio barn, varav åtta överlevde till vuxen ålder, något av en bedrift vid den här tiden. Både drottningen och kungen vakade ständigt över barnens hälsa. Den annars fruktade kung Gustav var något av en hönspappa och skickade ängsliga instruktioner när barnen skulle resa någon­ stans: ”Ha god tillsyn med, att de bliva välförvarat med kläder ett och annat, ty förty den köld och frost här efter är, det är ganska farligt”. Föräldrarna budade också över frukt och instruktioner om kläder och hus­ kurer, och när dottern Cecilia blivit sjuk skrev kungen att de andra barnen skulle hålla sig inomhus för att undvika ”den sjukdom där vankar”. Men döden kan ingen undgå.

Margareta Leijonhufvud avled 26 augusti 1551, 35 år gammal och djupt sörjd av kungen.

Krönikören Per Brahe skrev om hennes död: ”Då miste solen sitt sken”.

ÖPPETTIDER: Maj & sep, lör–sön, 1 juni–31 aug: tis–sön. Inträde: Vuxna 100 kr, studerande och barn 7–17 år 50 kr, barn 0–6 år fri entré. Servering: Ja Barnaktivitet: Ja. Slottsbutik: Ja. ➤ www.kungliga­slotten.se/rosersberg

GRATTIS I EFTERSKOTT ERS MAJESTÄT. BOKA IN ERT NÄSTA JUBILEUM HOS OSS. Välkommen

Hemliga rum.

En dag. En chans.

Lördag 28 maj, kl 10--16. www.hemligarum.se

Statens fastighetsverk tar hand om kultur- och naturmiljöer som ägs av staten. Upptäck ditt kulturarv genom att besöka oss på sfv.se, Instagram, Facebook eller genom appen Sevärt.

Kungl. Hovstaterna 15

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

Välkommen till oss, vi har öppet året runt!

Slottsträdgårdsvägen 8, 170 79 Solna

- Handelsträdgård - Trädgårdsbutik - Café & Restaurang - Konferens & Festvåning

- Trädgårdsdesign - Visningsträdgårdar - Frilandsodling med självplock - Växthusodling

Öppet alla dagar Stor servering Open every day Grande café

16 Kungl. Hovstaterna

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

BARNENS ULRIKSDAL

UTESERVERING I PARKEN

UPPLEV CONFIDENCEN

Gå på upptäcktsfärd med barnen på Ulriksdal. Aktivitetsboken Mitt Ulriksdal uppmuntrar till spännande upptäckter på slottet och i slottsparken.

Fikasugen? Slå dig till ro på Ulriksdals slottskafé. På ute­ serveringen kan man njuta av vyn över slottsparken.

Missa inte Sveriges äldsta rokokoteater, Confidencen på Ulriksdal. Guidade visningar 14:00 varje dag 17 juli till 14 augusti. Här ges också konserter hela sommaren.

ULRIKSDALS SLOTT

RIDDARHOLMS­­ KYRKAN

Tidsresa

till 1300-talet

Ulriksdals Slott ligger naturskönt beläget vid Edsviken i Solna. Slottet har anor från 1600-talet och drott­ ning Kristina älskade att åka hit.

Oxenstiernska salen var ett av de historieromantiska rum som Karl XV skapade i samarbete med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Det är ett rum som gjort för fester.

Karl XV:s

ULRIKSDAL På Ulriksdal levde Karl XV konstnärsliv och njöt av båtfärder på Edsviken, lycklig att vara ”fri från krona tung”.

NÄR KARL (XV) tog över Ulriksdals slott 1856 återstod inte mycket mer än ett tomt skal; under perioden som militärsjukhus hade allt blåsts ut. Men Karl såg möjlighe­ terna – här fanns det plats för hans stora samlingar. På Ulriksdals slott vimlar det därför av fantasieggande föremål, som ljus­ kronan i form av en drake eller stolpsängen där Gustav II Adolf sägs ha sovit. Alla såg inte värdet i föremålen. Så här skrev kungens kammarherre och konstnärsvän Fritz von Dardel i sin dagbok: ”Ett eller ett par dussin gamla söndriga stolar, en antik ljuskrona af tvifvelaktig smak samt en kinesisk tafla af halm. Det hela var af föga behaglig verkan men i öfverensstämmelse med kungens vurm för tillfället. Om det fortsättes länge på detta sätt, kommer hans våning att blifva öfverfylld med antika skåp samt pokaler och porslin från alla tidsåldrar”.

Missa inte • Orangeriet.

Visningar varje dag klockan 13.

• Vardagsrummet inrett av Carl Malmsten.

Ljuskronan i form av en drake är ett av många spännande föremål på Ulriksdal.

Kungen målar Karl XV var en ivrig landskaps­ målare.

Många av föremålen finns i dag på Nationalmuseum. Men allt på slottet är inte så gammalt som det ser ut. Mycket är nyskapade historieromantiska miljöer, sammansatta av både gammalt och nytt för att ge en passande bakgrund för samlingarna. Karl deltog själv handfast i renoveringsarbetena. I Oxenstiernska salen är det till exempel barocken som härskar.

Här står tennstopen i rad – det är ett rum som gjort för glada fester och det användes också just så.

UNDER KARL XV:S TID var Ulriksdal

nämligen navet i ett livligt sällskapsliv med maskerader, sångaftnar, fisketurer och kägel­ spel. I kungens umgängeskrets fanns konst­ närer, skådespelare, författare, musiker och studiekamrater från Uppsala. Festerna på Ulriksdal var legendariska. Man rimmade verser, skämtade och sjöng. I det studentikosa sällskapet Enkan Bloms Bekanta ägnade man sig åt kägelspel under skämtsamma for­ mer. Drottning Lovisas intressen fanns mer i välgörenhet – hon grundade bland annat flera skolor för döva och blinda barn.

Karl var en entusiastisk målare, med ro­ mantiska landskapsmålningar som specialitet, och god vän med i princip alla den tidens svenska konstnärer. Han hjälpte dem med ateljéer, pengar och inte minst genom att stödköpa deras konst. Vissa av konstnärs­ vännerna bodde tidvis på Ulriksdals Slott. Även om Karl XV aldrig själv blev någon framstående konstnär, kan hans betydelse för den svenska konsten knappast överskattas.

Många av det sena 1800-talets stora svenska konstnärer hade inte blivit så framgångsrika utan kungens stöd.

ÖPPETTIDER: Lör & sön under maj–juni, och alla dagar juli–aug kl.12–16.

Inträde: Vuxna 100 kr, studerande & 7–17 år 50 kr, barn 0–7 år fri entré. Kombibiljett sommartid 120 kr.

Servering: Ja, kafé i slottsparken.

Barnaktiviteter: Aktivitetsbok, Parkkul Quiz.

Slottsbutik: Ja. Båtutflykt: Nej. Bröllop: Ja, vigslar i Ulriksdals slottskapell. ➤ www.kungliga­ slotten.se/ ulriksdalsslott

Ett stenkast från turiststråken i Gamla stan ligger Riddarholmskyrkan.

Kyrkorummet har inte förändrats mycket sedan kyrkan byggdes. 1300-talets män­ niskor såg alltså nästan samma kyrka som du nu befinner dig i. En svårslagen tidsresa!

Det var gråbröderna, munkar i franciskanerorden, som började bygga kyrkan på 1270-talet. År 1300 hade Stockholm ungefär 4 000 invånare och munkarnas ankomst betydde mycket. Bland annat introducerade de konsten att slå och bygga med tegel. I klosterträdgården odlade de nyttiga örter och frukter, dessutom introducerade de boktryckarkonsten i Sverige.

I jämförelse med dåtidens små trähus måste tegelkyrkan ha tett sig mycket imponerande. Magnus Ladulås bestämde också att han skulle begravas här. Framför altaret finns ett gravmonument, men var kungens kvarlevor finns är något av ett mysterium. Efterforskningar pågår dock och mycket tyder på att man har hittat kungens gravkammare.

Det fanns bara två andra kyrkor i Stock­ holm vid den här tiden. Storkyrkan och S:ta Klara kloster som revs av Gustav Vasa runt 1527 för att bli byggmaterial.

Kanske klarade sig Riddarholmskyrkan för att Gustav Vasas farfars far var begravd här.

Riddarholmskyrkan var det svenska kungahusets begravningskyrka under hundratals år. Här vilar bland andra Gustav II Adolf och Gustav III. Kistorna vittnar om att inte heller kunga­huset besparades personliga tragedier. I det karolinska gravvalvet vilar bland annat Karl XI och hans hustru Ulrika Eleonora den äldre samt fem av deras barn, varav fyra dog i späd ålder.

I det Bernadotteska gravkoret vilar familjen Bernadottes regenter, med Karl XIV Johan i en ståtlig sarkofag av röd granit.

Men kron­prinsessan Margareta ville inte begravas i Riddarholmskyrkan och numera begravs kungafamiljens medlemmar på den kungliga begravningsplatsen i Hagaparken.

Runt om i kyrkan finns en mängd vapensköldar. De tillhör avlidna riddare och ledarmöter av Serafimerorden. Förut ut­ delades denna orden bland annat ut till rikets främsta ämbetsmän, men sedan 1975 förlänas den exklusivt till medlemmar av kungafamiljen och utländska statschefer vid statsbesök. På en serafimerriddares begravningsdag slår Riddarholmskyrkans klockor och vapenskölden hängs upp i kyrkan. Eftersom kyrkan inte längre är en församlingskyrka, är det ett av få tillfällen då kyrkklockorna slår.

Kungl. Hovstaterna 17

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

SOMMARLOV FÖR HÄSTARNA Hästarna på Hovstallet har sommarlov 28 juni–15 juli, men finns i stallet igen från 18 juli. Hovstallets inner­gård med trädgård, butik och kafé har öppet hela sommarsäsongen.

TEMAVISNINGAR Visste du att ... ... man kan gifta sig i Strömsholms vackra slottskapell?

17 september–15 oktober är det temavisningar på Strömsholms Slott.

Missa inte!

STRÖMSHOLMS SLOTT

HOVSTALLET

HOVSTALLET Före bilarnas tid var det Hovstallets hästar som skötte transporterna för kungahuset till vardags. I dag blir det häst och vagn vid högtidliga tillfällen.

I HOVSTALLET finns i dag 16 hästar, men

i stallbyggnaden från 1894 finns det plats för 120. I det gamla Hovstallet på Helge­ands­ holmen rymdes 200. Det säger en del om hur betydelsefulla hästarna var innan bilarna slog igenom.

1894 arbetade 43 personer i Hovstallet, från stallmästare till hovslagare. Hovstallet skötte transporterna, inte bara för de kungliga, utan också för hovets anställda.

Livet som kusk kunde vara ganska hårt.

Kuskarna skulle vara redo dygnet runt och särskilt vintertid var det kallt och slitigt.

Långresor var lika med strapatser, för både kuskar och kungligheter. Vägarna var dåliga och många vagnar hade dålig fjädring.

Dessutom måste hästarna antingen få vila eller bytas ut längs vägen. Det var också mycket dyrt att resa. Den som skulle hålla sig med häst och vagn året runt måste äga ett flertal hästar och vagnar, och ha anställda för att ta hand om dem. Därför var ett vackert ekipage med välskötta hästar en riktig statusmarkör. Än i dag är Hovstallet en levande arbets­ plats. Hästarna utför officiella uppdrag och trots att många av vagnarna är mer än hundra år gamla används de fortfarande. De finaste vagnarna är ytterst sällsynta och värdefulla.

Sjuglasvagnen, som exempelvis används vid statsbesök är den mest kända.

I Hovstallets vagnhall kan man också exempelvis se Gustav V:s jaktvagn och Haga­sessornas ponnyvagn.

DEN FÖRSTA BILEN kom till Hovstallet 1899 och var mycket lik en vagn. Den styrdes med spak i stället för ratt. Några år senare började bilarna slå igenom på allvar, även om inte alla var lika förtjusta. Carl Stenson, kusk och chaufför vid Hovstallet, berättade exempelvis i sina memoarer att Oscar II inte tyckte om bilar: ”Jag körde honom en gång Ulriksdal-Stockholm och åter. Han tackade mycket vänligt och tyckte att det hade gått bra, men det lät som om han hade varit glad över att han lyckligt kommit ifrån ett onödigt äventyr”. 1907 fanns bara ett 80-tal hästar kvar och många av kuskarna hade också blivit chaufförer. I dag åker kungafamiljen till vardags i helt vanliga bilar, oftast elhybrider för miljöns skull. (De första elbilarna kom till hovstallet redan 2009.) Men i hovstallet står också två veteranbilar. Den ena är en högerstyrd, engelsk Daimler från 1950, som köptes in för Gustaf V:s räkning och sedan användes av Gustaf VI 18 Kungl. Hovstaterna

När ridskolan

intog slottet

Hedvig Eleonora lät bygga Ströms­ holms Slott och det blev ett omtyckt jaktslott för den ridintresserade Karl XI och hans familj. Men hästarna har funnits på Strömsholm längre än så. Redan på 1500-talet bedrev Gustav Vasa avel här. Under drygt hundra år fanns också Arméns rid- och körskola på slottet – en delvis bortglömd del av slottets historia som i sommar uppmärksammas lite extra.

När Arméns rid- och körskola flyttade in 1868 blev det liv och rörelse på slottet efter att det stått tomt en lång period. Här fanns stall, ridhus och rikliga marker för bete och utomhusridning. Ja, och så ett tomt slott, där elever och lärare kunde flytta in.

På övervåningen inreddes sovrum för eleverna, den ståtliga Rikssalen inreddes till gymnastiksal med ribbstolar och romerska ringar, och ett rum inreddes till mäss.

När det stod klart att elevernas gymnastik­ ­ vningar i Rikssalen hotade kinesiska matö salen inunder, flyttades gymnastikunder­ visningen. Men den övriga undervisningen, Klubben och sovrummen blev kvar. Även om omgivningen var magnifik, var sovrummen enkelt möblerade. En byrå, enkla sängar, trästolar samt tvättställ. Golvmatta och rullgardiner saknades. Bara mellan 14 och 25 elever ingick i varje årskull, men de fick Nordens mest avancerade ridut­ bildning med skolridning, löpningsridning, hinderhoppning, terräng- och fältridning samt jaktridning. En av de elever som utbildades här var den nuvarande kungens far, Gustaf Adolf.

I dag anlitas Hovstallet vid festliga tillfällen. Hovstallet är öppet för besök och har bland annat familjevisningar.

I Hovstallet kan man besöka hästarna och se praktfulla seldon och uniformer.

Här finns också unika bilar.

Missa inte • Vagnarna. Här finns bland annat Sjuglasvagnen.

Adolf, den andra en imponerande Cadillac Fleetwood limousine från 1969, som använ­ des av prins Bertil. Den kronprydda Daimlern är enormt stor och tung, och enligt Hovstallets chaufför rätt svårkörd – den väger hela 2,7 ton. Å andra sidan är den minst sagt impone­ rande. Karossen är specialbyggd och har åtta sittplatser och extra stora fönster för att all­ mänheten skulle kunna se sina kungligheter ordentligt. Bilarna används vid speciella till­ fällen. Cadillacen kommer till exempel att köras i Gärdesloppet i år.

ÖPPETTIDER: Vid guidad visning från 8 jan–2 sep.

Se tider på webbsidan. Mellan 28 juni och 15 juli är samtliga hästar på grönbete.

Inträde: Vuxna 100 kr, stude­r­ande & barn 7–17 år 50 kr, barn 0–6 år fri entré.

Servering: Ja, under sommaren.

Hitta hit: Väpnar­ gatan 1. T-bana Kungs­träd­gården eller Östermalm.

Slottsbutik: Ja. ➤ www.kungliga­ slotten.se/ hovstallet

Klubben – I mitten av 1990-talet reno­ verades ”Klubben i slottets övre våning och i sommar tillkommer också ett för­ läggningsrum med inredning från tiden.

ÖPPETTIDER: 14–31 maj: lör, sön, helgdag, 12–16, juni & aug: dagligen 12–16, juli: dagligen kl. 12–17.

Inträde: Vuxna 100 kr, studerande 50 kr. Barn 0–17 år fri entré i målsmans sällskap. Servering: Ja, slotts­kafé.

Hitta hit: E18 till Västerås, avfart 252 mot Ströms­holm, besöks­parkering finns. Slottsbutik: Ja. Bröllop: Ja, bröllopsvigslar i slottskapellet. ➤ www.kungliga­slotten.se/strömsholm

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

Stockholms elinstallatör sedan 1919.

Rojalistiska Föreningen

Stöd gärna vår verksamhet!

Medlemskap 200 kr/år inkluderar tidskriften Rojalisten Plusgiro 10 10 06-5

Bankgiro 699-2960

Valhallavägen 128 114 41 Stockholm Tel. 08-783 67 64 (svarare) www.rojf.se

info@rojf.se

Foto: Colourbox

Rojalistiska Föreningen är en riksomfattande, ideell och partipolitiskt obunden sammanslutning, vars målsättning är att vidmakthålla och stärka den konstitutionella monarkin i Sverige som en omistlig del i tradition och statsskick.

Som medlem i Rojalistiska Föreningen hjälper du oss att sprida ökad kännedom om det monarkiska statsskicket, dess historiska förankring och nuvarande ställning.

Riddarhusets yttre belysning har projekterats och installerats av Lennströms El.

Den senaste eltekniken under 97 år!

I fyra generationer har familjeföretaget Lennströms El stolt lyst upp Stockholm. Vi projekterar, designar och utför elinstallationer hos privatpersoner, företag och i det offentliga rummet.

Vi har under åren genomfört många arbeten i Stockholms kulturhistoriska byggnader. Och precis som under de sista 97 åren, använder vi oss av den senaste tekniken.

Sandsborgvägen 52 • 122 33 ENSKEDE Telefon: 08-545 255 80 • www.lennstromel.se

RECEPT FÖR UTVALDA STUNDER

Barn älskar IT Men vem gillar programmering?

Göteborgs Skagen toppad med löjrom

Gravad lax med citron och rostade solroskärnor

• 2 dl handskalade räkor • 3 msk majonnäs • 2 msk hackad dill • ½-1 tsk vitvinsvinäger • Salt & peppar efter smak • 30 gr löjrom

• 3 skivor gravad lax • 1 citron • 2 msk rostade solroskärnor • Salt & peppar efter smak

Hacka räkorna grovt, blanda allt, toppa med lite löjrom o en dillkvist.

Dela laxskivorna i två, snurra runt pekfingret & lägg på crostinin. Rosta solrosfrön med salt i stekpannan tills de fått färg, låt svalna. Strö rejält med solrosfrön.

IT får allt större betydelse. Därför är det viktigt att vi redan nu inspirerar framtidens ingenjörer. Vi älskar programmering och arbetar aktivt för att det ska bli ett ämne i grundskolan.

Hogia är ett IT-företag som entreprenören Bert-Inge Hogsved startade hemma i källaren 1980. I dag består Hogia-gruppen av 27 bolag med över 600 medarbetare i Norden och Storbritannien. Med programvaror som gemensam nämnare bedriver Hogia verksamhet inom tre områden: ekonomi- och affärssystem, löne- och HRsystem samt transportsystem. Läs mer på www.hogia.se

Kunglig Hovleverantör sedan 1987.

Kungl. Hovstaterna 19

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Kungl. Hovstaterna

Vårda kulturarvet med oss Sedan 1923 har vi arbetat med sten och stenarbeten och renoverat både slott och kojor, Nordiska museet, Dramaten samt kända broar. Många är de fina stenhus i Stockholm och Uppsala vi fått arbeta med. Utöver detta tar vi oss också an ROT-jobb och nybyggnationer och vi är mycket stolta över förtroendet.

Vill du också vara med och vårda kulturarvet tillsammans med oss? Vi är ett familjeföretag med 300 medarbetare som ständigt söker nya yrkesarbetare, platschefer och specialister i takt med att vi växer. Under 2015 omsatte vi 913 Mkr. På vår hemsida finner du lediga tjänster men självklart är du välkommen att när som helst kontakta våra affärsområdeschefer för att skicka in en spontanansökan: Sten & Anläggning Crister Isaksson, 070-826 20 26 Bygg Per Almgren, 076-823 23 13 Nybyggnad Magnus Fernström, 072-361 22 55

www.shbygg.se 20 Kungl. Hovstaterna