Slu

Hela denna bilaga är en annons från SLU

ANNONS

Studera pa VÄGEN TILL JOBB. YRKESEXAMEN ÄR SVARET.

ANNONS

Sok senast OLLE VILLE RÄDDA REGNSKOGARNA. Med jägmästarutbildning förverkligar han sin dröm på WWF. sid 6–7

sid 2

Studenterna lär sig bli entreprenörer. sid 4

t a m r o f Passion Som livsmedelsagronom vill Karin göra skillnad för matens väg från jord till bord – och tillbaka. sid 8

Foto: Samuel Unéus

Distribueras med Dagens Nyheter 2014.04.04

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SLU

43

procent. Så stor var andelen kvinnor av de nyutnämnda professorerna 2012. Totalt har SLU 241 professorer, 3 080 medarbetare, 714 forskarstuderande och 3 935 helårsstudenter.

DU FORMAR FRAMTIDEN

Vi ger dig kunskapen

“I will shape the future by improving the conditions of food and water in my homeland.”

BAHIRU, Food of life

B B JO M Ö DR

Så länge vi äter mat, föder upp djur, skapar städer och landskap, använder energi och nya material, så kommer vår kunskap att behövas.

Våra studenter drivs av den gemensamma ambitionen att de vill göra skillnad. De läser till agronom, jägmästare, lantmästare, miljöekonom, hortonom, veterinär eller landskapsarkitekt. Titlar som i vissa fall låter gammeldags, men som är garanten för den kunskap som behövs i det moderna samhällets regeringskansli, länsstyrelse och kommun, i industri eller ideella organisationer.

Illustration: Lorens Palmgren

En skogsutbildning kan föra dig till ett chefsjobb utomlands i IKEA-koncernen, en agronom kanske jobbar med miljöfrågor inom ett livsmedelsföretag eller konsumentkooperation, som grön ekonom går du i bräschen för framtidens biobaserade ekonomi, och som landskapsarkitekt förändrar du våra livsmiljöer.

I dagens lantbruk och trädgårdsodling krävs ny kunskap och entreprenörsanda, och svensk djurhållning och djursjukvård är ett föredöme internationellt.

En utbildning vid SLU öppnar dörrar till världens arbetsmarknad. Här får du också vänner för livet och ett professionellt nätverk, som kan stötta dig genom yrkeslivet.

Shaping the future är ett begrepp som vi använt på mässor och i annonser och som passar in både på verksamheten och studenterna.

Våra studenter lär sig växla perspektiv, vidga sina ramar och se nya möjligheter, de förändrar i sin tur också universitetet och påverkar innehållet i utbildningarna. Och när de går ut härifrån gör de avtryck i samhället och världen. Här får du möta några av dem.

Studier som ger jobb

Säkra framtiden Av de 37 000 personer som tog en akademisk examen 2010 hade 78 procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett och ett halvt år senare. För studenter med yrkesexamina är siffran ännu högre.

u

Välkommen till SLU!

Lisa Sennerby Forsse Rektor

Landskapsarkitekter, agronomer, djursjukskötare och jägmästare har mycket lätt att få jobb efter yrkesexamen på SLU.

Lena AnderssonEklund, vicerektor vid SLU: – Vi har visat regeringen att etableringsgraden för våra studenter är väldigt god.

Därför vill vi ha fler utbildningsplatser på SLU:s utbildningar.

niversitetskanslersämbetets undersökning visar

att högskoleutbildning över lag ger utdelning på arbetsmarknaden.

– Högskoleutbildning är en bra investering.

Akademiker har under lång tid haft lägre arbetslöshet än personer som bara gått gymnasieskolan. Detta är särskilt tydligt vid lågkonjunktur, kommenterar Anders Viberg, utredare på Universitetskanslerämbetet.

Undersökningen visar att inträdet på arbetsmarknaden var ännu enklare för personer med en yrkesexamen. Fler än nio av tio examinerade jägmästare och landskapsarkitekter fick jobb inom ett och ett halvt år. Dessa yrkesgrupper är tätt följda av agronomer, djursjukskötare, lantmästare och veterinärer, där 82 till 85 procent etablerat sig på arbetsmarknaden ett och ett halvt år efter examen.

För att räknas som etablerad krävs en relativt bra inkomst och att det inte förekommer någon arbetslöshet.

– SLU:s studenter har en bra etableringsgrad på arbetsmarknaden, säger Lena Andersson-Eklund, vicerektor för utbildning.

Hon berättar att SLU följer upp SCB:s data regelbundet och att den goda etableringen på arbetsmarknaden även omfattar studenter som har kandidatexamina från SLU:s utbildningar.

Av undersökningen framgår även att några av SLU:s korta yrkesutbildningar ligger lägre än snittet i etableringsgrad ett och ett halvt år efter examen.

Det beror till stor del på att många studenter med dessa examina helt enkelt väljer att starta egna företag och då kategoriseras som osäker etablering i undersökningen.

– Den goda etableringsgraden på arbetsmarknaden är viktig både för studenterna och för den sektor de ska arbeta inom. Vi framhåller detta till regeringen och begär att få fler utbildningsplatser på SLU:s utbildningar.

TEXT: Linda Badner Johansson

SLU HAR ETT NATIONELLT ANSVAR för vissa yrkesinriktade utbildningar som: agronom, djursjukskötare, etologi och djurskydd, hippolog, hortonom, husdjursvetenskap, jägmästare, landskapsarkitekt, landskapsingenjör, lantmästare, skogsmästare, trädgårdsingenjör, veterinär.

Foto: Viktor Wrange, SLU

En annonsbilaga från SLU Tina Zethraeus svarar på frågor om innehållet, 018-67 15 24, tina.zethraeus@slu.se www.slu.se 2

Intelligent kommunikation sedan 1984.

InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i rikspress.

Projektledare: Mats Westerberg · Texter: Ulrica Segersten · Grafisk form: Tove Engström · Repro: InPress · Korrektur: Solveig Enblom · Tryck: Boldprinting group · För information om InPress-bilagor, kontakta Mats Westerberg, 018-68 30 12.

www.inpress.com

Hela denna bilaga är en annons från SLU

I Uranks rankning av de svenska lärosätena 2012, hamnar SLU på en tredjeplats, efter Karolinska institutet och Handels i Stockholm. I kategorin naturvetenskap rankas SLU som nummer ett.

200

år. SLU bildades år 1977 men rötterna går mer än 200 år tillbaka i tiden, till mitten av 1700-talet.

R A G N I N D L BI T U

ANNONS

Sok senast

Kanner du igen dig?

Världsförbättrare • Agronom – ekonomi • Agronom – husdjur • Agronom – landsbygdsutveckling • Agronom – livsmedel • Agronom – mark/växt • Biologi – bioteknik • Biologi och miljövetenskap • Civilingenjör i energisystem • Civilingenjör i miljö- och vattenteknik • Djursjukskötare • Ekonomi • Etologi och djurskydd

• Hippolog • Hortonom • Husdjursvetenskap • Jägmästare • Landskapsarkitekt – Alnarp • Landskapsarkitekt – Uppsala • Landskapsingenjör • Lantmästare • Skogsmästare • Trädgårdsingenjör – design • Trädgårdsingenjör – odling • Veterinär

Bygg framtid med oss!

Foton: SLU

SLU har 24 grundutbildningar för dig som vill skapa en hållbar framtid för miljö, djur, natur och människa.

Läs mer på: www.slu.se/utbildning

Sh bygg är Sveriges äldsta, familjeägda entreprenadföretag, grundat år 1923.

Vi utför allt inom ROT och nybyggnation, alla typer av sten- och anläggningsuppdrag samt mycket avancerade kajkonstruktioner.

Vi söker alltid nya medarbetare. www.shbygg.se

Affärsområdeschefer Anläggning: Crister Isaksson, 070-826 2026 Bygg Uppsala: Per Almgren, 076-823 2313 Bygg Stockholm: Michael Bogren, 070-689 1194 3

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SLU FORSKNING SOM RÄDDAR LIV SLU-forskarna Björn Vinnerås och Annika Nordin började samarbeta 2006 med Peepoople för att ta fram självhygieniserande engångstoaletter speciellt för fattiga länders kåkstäder.

”Jag vill forma framtiden genom att skapa en attraktiv och hållbar plats för människa och miljö.”

ELLEN, landskapsarkitekt

Foto: Peepoople

OG L PO P I H

n e m a x e t a id d n a k d e m og ol p Hip

STUDENTER SOM GÄRNA STARTAR EGET Fyra av fem studenter vid Sveriges lantbruksuniversitet är intresserade av att starta eget.

Maria Andersson, projektledare på SLU Holding AB, berättar varför entreprenörskapet är starkare på SLU än på många andra lärosäten.

Foto: Viktor Wrange, SLU

4

Maria Andersson på SLU Holding menar att det finns en entreprenörskultur på SLU som smittar av sig.

Tänk att öppna stalldörren, mötas av varm hästdoft och frustande igenkänning, sadla upp och rida till – jobbet!

h

ästnäringen är jordbrukets fjärde största inkomstkälla och det är en näring som sedan några år tillbaka är i stark utveckling.

Sanne Nilimaas hästintresse började hemmavid, strax utanför Luleå, där mamma hade travhästar. Sanne gick i ridskola och skaffade så småningom egen häst. Senare tog hon klivet in i hästvärlden fullt ut, via hippologgymnasiet i Flyinge.

Som så många andra djurvänner drömde

hon om att bli veterinär, men ganska snart upptäckte Sanne Nilimaa att det var friska hästar hon ville arbeta med. Hon ville syssla med träning och hälsa för friska hästar.

– Hippologprogrammet gav mig en bred och djup utbildning, och samtidigt en vidareutbildning i ridning och ridkonst.

Men jag har också fått med mig ämnen som ekonomi, pedagogik och ledarskap.

Hon är den första hippologen med kandidatexamen Sanne Nilimaa får som har valt att söka jobba med sin passion. vidare till master-

Hästnäringen expanderar. På SLU finns masterprogram i Animal Science.

programmet Animal Science vid SLU. I vår är Sanne klar med programmet.

– Jag har fått en enorm bredd nu, och mycket kontakter med agronomer. Jag hoppas kunna doktorera inom träningsfysiologi för hästar så småningom. Men först ska jag

Hippologer kan arbeta inom många områden: som ridlärare, hästutbildare eller stallchefer. Uppdrag inom forskning, verksamhetschef på hästanläggning är också vanligt förekommande. Hippologprogrammet är en treårig högskoleutbildning som bedrivs av SLU på hästnäringens tre riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången.

Jakten pa det vilda Europa Visste du att SLU samlar in älgbajs på Öland för att genom DNA-analyser lösa mysteriet med den höga dödligheten bland älgkalvarna på ön? Eller att vi i dag har en tät population av brunbjörn? Trots larmrapporter är Rewilding Europe ett begrepp som förenar naturvården i många länder.

ut och jobba, och prova mina kunskaper och färdigheter. Jag har sökt några olika stallchefsjobb. Om tio år har jag avslutat min forskning och jobbar inom vad jag tror blir en mycket expansiv näring.

TEXT: Linda Badner Johansson

HIPPOLOG Företagande • Ledarskap • Travhäst • Ridhäst • Islandshäst Studieort: Flyinge, Strömsholm, Wången Webb: www.slu.se/hippolog

Centrum för vilt- och fiskforskning (CFW) är en centrumbildning för de institutioner och forskargrupper vid SLU som bedriver verksamhet inom området. CFW är också ett nationellt nätverk mellan forskare, och mellan forskning och samhälle.

LÄS MER: www.rewildingeurope.com och www.slu.se/cfw

180 hp

Den nationella undersökningen Attityd är glädjande för SLU: två av tre studenter har affärsidéer som bygger på kunskap från deras utbildning. Det är 20 procentenheter högre än det nationella genomsnittet. Undersökningen visar även att sju av tio studenter på SLU redan har affärsidéer de vill förverkliga.

Varför är de entreprenöriella ambitionerna höga på just SLU? – En förklaring är att SLU-studenterna får kunskap som kan omsättas i affärsidéer, vilket gör att man tidigt får en stark identitet med sin kommande yrkesroll och vågar stå på egna ben när man kommer ut. Det entreprenörskapet genomsyrar hela SLU, säger Maria Andersson.

Finns det alltså en SLU-kultur som smittar av sig?

– Eftersom SLU generellt har lite mindre årskullar får studenterna bra kontakt med dem som har gått ut och startat eget.

Det ger en realistisk bild som inspirerar.

– Vi på SLU Holding arbetar på våra campus med att ge stöd för både innovationsutveckling och företagande, berättar Marias kollega Andreas Scheibenpflug.

Inom Student Desktop Researcherprogram får studenterna möjlighet till självutveckling genom timanställning i projekt där deras ämnesspecifika kunskaper kommer till användning. Liknande möjligheter erbjuds genom studentkonsultbolaget Akretus, där SLU-studenter utför uppdrag åt företag och privatpersoner. De två samarbetsformerna gör att det blir enklare att hitta anställning efter examen, förklarar Maria Andersson.

– Det handlar inte bara om att få så många som möjligt att starta eget. Lika viktigt är det att inspirera studenter att tro på sig själva, sin förmåga att driva egna projekt och få intresse för entreprenörskap och innovationer som är nyttiga för samhället.

En expansiv näring Foto: iStockphoto

Foto: Viktor Wrange, SLU

Hela denna bilaga är en annons från SLU

ANNONS

DE SKYDDAR DIG SOM KONSUMENT Karin Törnblad är en överraskad nykomling på Livsmedelsverket och Henrik Björnfot har gjort en stabil chefskarriär. Båda uppskattar variation i arbetet och möjligheten att påverka. enrik Björnfot inledde sin karriär på Livsmedelsverket för 15 år sedan, redan under sin utbildning till veterinär. Då jobbade han som livsmedelskontrollant. Efter veterinärexamen följde uppdrag som inspektör, så småningom fick han en expertroll och senare ansvar för utvecklingsfrågor.

– 2004 började andra uppmärksamma mig på att jag var ett chefsämne. Jag fick utbildningar och blev överveterinär i Uppsala, senare regionchef. Nu är jag enhetschef för södra Götaland med 60 medarbetare.

H

Henrik Björnfot har fått gedigen ledarskapsutbildning och god handledning, som hjälpt honom att utvecklas i sin yrkesroll.

– Mitt uppdrag är att jobba för att maten ska vara säker och att konsumenten inte ska bli lurad. Jobbet är spännande och krävande krävan och mycket variations-

❯ Karin Törnblad är veterinär och brinner för djurskyddsfrågor och säkra livsmedel. Hon jobbar i ett arbetslag med fem veterinärer och 11 livsmedelskontrollanter.

rikt. Livsmedelsverket lägger mycket stor vikt vid utveckling och att se varje medarbetares potential.

– I framtiden kommer vi veterinärer på Livsmedelsverket att få alltmer avancerade arbetsuppgifter. Vi har en unik kompetens i länken mellan djurhälsa och folkhälsa och vår roll blir allt viktigare i en värld där nya livsmedelsfaror ständigt dyker upp och måste hanteras av samhället. Det är stora drivkrafter för mig.

”Mitt uppdrag innebär bland annat att jag bidrar till att du som konsument inte blir lurad. Det är min drivkraft.”

Karin Törnblad har jobbat som privatpraktiserande veterinär med lantbrukets djur i sju år. Hon arbetar sedan årsskiftet som officiell veterinär på Livsmedelsverket. Det innebär bland annat att hon genomför djurskyddskontroller, viltbesiktningar och kontroller av livsmedelsföretagare.

– Det var främst regelbundna arbetstider som lockade mig att söka jobbet och ärligt talat tänkte

Henrik Björnfots kollegor uppmärksammade honom på att han var ett chefsämne. Efter gedigen utbildning och bra handledning är han nu chef för södra Götaland, med 60 medarbetare.

jag mig inte att ett uppdrag på Livsmedelsverket skulle vara så variationsrikt som det faktiskt är. Jag har fått bra utbildning här och jag känner att jag får fortlöpande stöd och gehör för mina idéer.

Karin Törnblad brinner för djurskydd och känner att hon i sin roll på Livsmedelsverket har möjlighet att påverka bland annat slakteriernas djurhållning. www.slv.se

UPPSALA ÄR EN BRA STAD ATT STUDERA I – OCH DET FINNS BOSTÄDER Internationellt har Uppsala ett starkt varumärke och både Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet hamnar högt i rankingar av världens universitet. Med studenter och forskare från hela världen knutna till något av de båda universiteten har staden i dag en internationell prägel som ger studenterna möjligheter till värdefulla globala kontakter.

Universiteten samarbetar också nära med det lokala näringslivet, som är särskilt framträdande inom bland annat Life Science, IT och Green Tech. Efter studierna har studenterna tillgång till starka arbetsmarknader i Uppsala, Stockholm och Mälardalen.

Något annat som verkligen kännetecknar Uppsala som studentstad är att studentbostäderna, de många nationerna och studentlivet i stort är väl integrerat med den övriga staden.

– Här finns en lång tradition och en öppen attityd, och som en av 28 000 helårsstudenter i Uppsala känner man sig som en självklar del av ett större sammanhang, säger Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens ordförande.

Han vill gärna slå ett slag för den årliga välkomstfesten för alla nya studenter och deras familjer en lördag i slutet av augusti då kommunen tillsammans med de två universiteten presenterar vad Uppsala har att erbjuda. En tillställning som avslutas med middag och en konsert.

I dag förekommer det att blivande studenter väljer att inte söka till Uppsala därför att de tror att det inte går att hitta en bostad. Men den oron är överdriven. Uppsala

har flest studentbostäder i Sverige i förhållande till antalet studenter. Men vi nöjer oss inte med det.

– Just nu byggs det 1 000 nya studentbostäder på tre år och ytterligare 3 000 planeras på sikt och vi har ett aktivt samarbete med universiteten, studentorganisationerna och byggbolagen för att fler studentbostäder ska byggas, säger Fredrik Ahlstedt.

Han har även lagt märke till något annat mycket speciellt när det gäller Uppsala.

– Ja, jag har hört många säga att de fått en kontakt med Uppsala ”för livet”, även om de bott och studerat här i bara ett par år. Och många Uppsalabor flyttar gärna hem igen efter att ha bott längre på andra orter.

Det finns en slags välkomnande känsla i den här staden, säger Fredrik Ahlstedt.

www.uppsala.se

Fredrik Ahlstedt (M), kommunstyrelsens ordförande.

5

ANNONS

13

Hela denna bilaga är en annons från SLU

SLU tillhör ett av de 13 bästa universiteten i världen inom jordbruksvetenskaper.

“I will shape the future by highlightning the importance of animal welfare throughout Asia”.

70

NINGCHEN, Animal Science

procent av SLU:s omsättning går till forskning och forskarutbildning.

N M U L A UL S

s n e g o k s Regn n a v e t s ba

Som liten byggde han en egen regnskog. Ville rädda den.

I dag jobbar Olle Forshed på svenska WWF med ansvar för regnskogsfrågor och drömmen att göra skillnad lever vidare – men nu med gedigen kunskap och forskning i bagaget.

Intresset för skog och mark har alltså alltid fun-

nits, men det förstärktes när han 1991 deltog som volontär i ett skogsplanteringsprojekt i Namibia.

– När jag såg de förstörda skogsområdena kände jag ett stort engagemang och ville hjälpa till, men jag saknade den tekniska kunskapen, säger Olle Forshed om tiden i Namibia som kom att prägla hans studie- och yrkesval.

– Då sökte jag till jägmästarprogrammet. Tiden på SLU var oerhört spännande och givande för mig; jag valde alla kurser som hette något med ”tropiskt” för att få tillräckligt med kunskap. På somrarna gjorde jag olika studieresor, bland annat till Madagaskar och Vietnam, där jag läste kurser och fick praktik.

6

Olle Forshed gick jägmästarutbildning på SLU. I dag arbetar han på WWF med regnskogsfrågor.

– Mitt mål har alltid varit att rädda regnskogen och de unika djur som lever där. Men det utesluter inte att jag även känner ett stort engagemang för andra ekosystem och andra icke-tropiska djur. Allt hänger ihop och det är viktigt att inse att vi alla lever tillsammans i ett jättestort ekosystem. Och när chansen att få jobba på WWF med regnskogsfrågor dök upp, sökte jag den utlysta tjänsten och fick den. En fantastisk arbetsplats där jag fått mycket användning för mina kunskaper om skog och hållbart brukande.

Sedan 2010 arbetar han på svenska WWF:s kontor, där han har ansvar för ett flertal regnskogs- och artprojekt i både Sydostasien och centrala Afrika.

Han är också talesperson för WWF i frågor om regnskog och tropiskt skogsbruk. Förutom jobbet på WWF är han nu årets SLU-alumn som inspirerar studenter och uppmärksammar människor om hur viktigt det är med naturvård. Dessutom är han en ”god ambassadör” för universitetet.

JÄGMÄSTARE Marknadsföring • Ledarskap • Skogspolitik • Ekologi Studieort: Umeå Webb: www.slu.se/jagmastare

300 hp

Efter grundstudierna blev det också ytterligare fyra år som doktorand på Institutionen för Skogens ekologi och skötsel, ett spännande arbete som innebar att han tillbringade cirka tre månader per år i regnskogen på Borneo. Där forskade han i hur man på bästa sätt kan minska skadorna på regnskogen när man bedriver skogsbruk. Med sin avhandling visar han att det mycket väl går att avverka träd och sköta en regnskog för uthållig timmerproduktion, utan att skogen ödeläggs eller tappar i produktionsförmåga.

Men Olle Forshed ville göra något mer med regnskogen än att bara studera den: han ville rädda den från skövling och få folk att engagera sig.

Foto: Håkan Årblom

m

ed krukväxter och plastdjur byggde Olle Forshed en djungel i sitt rum. Där begav han sig ut på strapatsrika expeditioner efter oupptäckta växter och djur.

Det var då det såddes ett frö; ett intresse för den tropiska skogen.

– Jag tog alla krukväxter som fanns hemma och byggde mig en egen regnskog. Jag har alltid varit intresserad av djur och natur och varit mycket ute i skogen. Det var en naturlig del av min barndom – att lära sig mycket om skog, natur och olika arter, säger Olle Forshed.

På vilket sätt är du en god ambassadör för SLU? – Jag hoppas att jag ska kunna inspirera andra att utveckla kunskapen om hur människor kan nyttja biologiska naturresurser på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Jag står upp för regnskogen, det har jag alltid gjort, och under de 20 år som jag kämpat känner jag att naturvården i kombination med ett hållbart brukande kommit att spela en allt viktigare roll i samhället.

Den inställningen vill jag sprida vidare.

Han vill bland annat visa att regnskogen och djur som lever i tropikerna kan räddas med ett ansvarsfullt brukande av skogs- och markresurser. Det är viktigt att vi inser att även människan har sin plats i ekosystemen, samt att det är människan som styr brukandet i form av sin konsumtion. Först när vi tar ett helhetsgrepp kan de sista orangutangerna räddas.

– Skogsskövlingen och förstörelsen har varit omfattande på både Sumatra och Borneo. Den naturliga regnskogen med orangutanger, elefanter och tigrar har kraftigt minskat och gett plats för olika typer av plantager, till exempel oljepalmsplantager. Men det är också viktigt att inse att oljepalmerna även bidrar till försörjning för tusentals människor, vilket är viktigt ekonomiskt för ett land som Indonesien. Därför är det nu bråttom att stödja en ansvarsfull utveckling i tropikerna. Det måste finnas plats för både orangutangen och människan, annars kommer vi att förlora allt. Även om situationen är akut för regnskogen och

många djurarter, finns det enligt Olle Forshed ändå hopp. Det finns på sina håll ganska stora sammanhängande arealer kvar, och genom att planera brukande och bevarande där stråk av orörd regnskog lämnas kvar, kan också mycket av skogens värden räddas, förklarar Olle Forshed.

– Ibland får man en känsla av att det inte finns något kvar, men för ett tag sen flög vi in i hjärtat av Borneo, och där finns en hel del skog bevarad. Det var en lycka att se att det finns något att kämpa för.

TEXT: Håkan Årblom

Hela denna bilaga är en annons från SLU SLU:S VERKSAMHETSIDÉ ”SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället.”

ANNONS

”Jag vill forma framtiden genom att ge djurägarna kunskap och därmed bidra till friskare djur”.

DANIEL, veterinär

”Det måste finnas plats för både orangutangen och människan, annars kommer vi att förlora allt.”

Olle Forshed, WWF och SLU alumn Foton: Olle Forshed

– Skogsskövlingen och förstörelsen har varit omfattande på både Sumatra och Borneo. Den naturliga regnskogen med orangutanger, elefanter och tigrar har kraftigt minskat och gett plats för olika typer av plantager, till exempel oljepalmsplantager, berättar Olle Forshed, WWF. 7

ANNONS

14

Hela denna bilaga är en annons från SLU

tusen prover på fiskfjällens årsringar undersöks vid sötvattenslaboratoriet för att bestämma ålder och tillväxthastighet.

“I will shape the future by conducting research and conserve the amazing variety of animals and plants that we share our planet with”.

JOE, Ecology

OM N O R AG

a l m t g i l d y t t t e r a h in r Ka

Hon vill stärka svensk mat Hon vill utveckla livsmedelsproduktionen i Sverige. Nu har Karin Bothén tagit studieuppehåll för ordförandeskapet i SLUSS.

Foto: Samuel Unéus

d

et är något med hennes oräddhet. Energin. Att Karin Bothén vill bygga upp en hållbar livsmedelsproduktion råder det inget tvivel om när vi träffas i den lilla stugan som SLU:s samlade studentkårer SLUSS huserar i.

– Jag har alltid intresserat mig för mat.

Inte bara att tillaga och äta den, utan även ta reda på vad den innehåller och hur den har producerats. Ett tag ville jag bli kock, men av en slump hittade jag SLU i en utbildningskatalog – då tändes ett intresse för en sundare livsmedelsproduktion.

Som livsmedelsagronom vill Karin Bothén arbeta med att få svensk livsmedelsproduktion på fötter. – I dag importeras för mycket livsmedel, tycker hon.

Hon åkte ut till Ultuna, en bit utanför

AGRONOM LIVSMEDEL 270 hp

Mikrobiologi • Hälsa • Kommunikation • Kemi • Fysiologi Studieort: Uppsala Webb: www.slu.se/agronom-livsmedel

ligger inte bara maten vi äter, utan även ansvaret för att vi brukar naturresurserna på ett hållbart sätt, säger Karin Bothén.

Hon säger att det är huggsexa om livs-

medelsagronomerna, även innan de slutfört studierna. De flesta får snabbt en anställning inom livsmedelsindustrin med produktutveckling, kvalitetssäkring och råvarukontroll.

Andra får anställning med kvalitetsbedömningar inom handelns grossistled eller forskar vid något universitet eller institut. Karin Bothén har valt en lite annorlunda väg.

– När jag kom hem och berättade för mina föräldrar vad jag lär mig, undrade de: ”Varför vet inte folk om det här?”. Då blev jag intresserad av hur man kan implemen-

Hallbart globalt

8

Eftersom det är okänd mark vet hon inte

riktigt vilken väg hon ska ta. Klart är i varje fall att hon vet vad hon behöver fylla kunskapsbagaget med och vad målet är inställt på.

– Jag behöver lära mig mer om kommunikation och marknadsföring. Ledarskap och organisation får jag genom mitt engagemang i SLUSS. Något av SLU:s styrka är att man

får ett brett nätverk för framtiden. Vi utbildas ju alla inom de gröna näringarna och många möts återigen i arbetslivet.

– Sen vill jag jobba med att få svensk

livsmedelsproduktion på fötter. I dag importeras för mycket livsmedel, så svenska lantbrukare tvingas lägga ner. Det vore olyckligt om svensk livsmedelsproduktion skulle gå förlorad när svenska livsmedel håller så hög kvalitet. Vi har goda förutsättningar för att kunna bygga upp en trygg, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Det vill jag kämpa för.

TEXT: Håkan Årblom

KURSEN SOM LOCKAR TJEJER TILL SKOGS Foto: Colourbox

Det internationella engagemanget på SLU har djupa rötter och koordineras av SLU Global. Man har särskilt fokus på utvecklingen i Afrika. Ett exempel på SLU-initiativ inom de globala utmaningarna är Global Challenges University Alliance, som samlar de främsta universiteten på varje kontinent kring frågor om livsmedelsförsörjning, bioenergifrågor, hållbar stadsutveckling och klimat.

tera humaniora och samhällsvetenskap i naturvetenskapen för att få människor att ta del av det jag lär mig här på min utbildning vid SLU. Hur livsmedelsproduktionen borde gå till, hur våra konsumtionsmönster ser ut, hur man genom att förändra sin livsstil kan skapa ett engagemang för svensk livsmedelsproduktion.

Under en sommarhelg erbjuds tjejer från 16 år och uppåt att gå en skogskurs i vackra Skinnskatteberg, Bergslagen.

Både jägmästar- och skogsmästarprogrammet vid SLU lockar fler killar än tjejer, så kursen är ett sätt att få fler unga tjejer, oavsett bakgrund, intresserade av att välja ett yrke i skogen.

Under några intensiva dagar får deltagarna kunskaper om traditionellt skogsbruk, men även om så vitt skilda ämnen som forskning, vattenfrågor, teknikutveckling och kartor.

Kursen 2013 Foto: Hedvig Jägeber Jägeberg rg

Uppsala, och fastnade direkt.

– Jag hamnade på precis rätt utbildning.

Utöver kurser i livsmedelsvetenskap får vi kunskap om råvaruproduktion och -kvalitet; hur människan tar upp näringen från maten och hur den påverkar oss samt hur vårt avfall sedan kan tas omhand. Kort sagt: vi studerar matens väg från jord till bord och tillbaka till jord. På människans bord

Hela denna bilaga är en annons från SLU

33

ANNONS

SLU bedriver forskning, försök eller utbildning på 33 orter i landet. Utbildningar finns i Alnarp, Flyinge, Skara, Skinnskatteberg, Strömsholm, Umeå, Uppsala och Wången.

Prisad pedagog:

Foto: Mats Gerentz

”DET BLIR BÅDE GLADA GUBBAR OCH TUFFA KOMMENTARER” Ur kungens hand fick universitetslektor Cecilia Mark-Herbert ta emot pris för ”hennes innovativa pedagogik och enastående förmåga att skapa goda förutsättningar för lärande samt bemöta och motivera studenter utifrån deras olika bakgrund.”

Hur ser hemligheten ut bakom pedagogiken som i januari blev belönad av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA? Lantbruksa – Att se unga människor ta stora steg i livet är så otroligt tillfredsställande. Det gör att jag älskar det här jobbet, att handleda och undervisa. Och det man tycker är roligt blir ofta bra, gissar Cecilia ”Cilla” Mark Herbert.

– Min roll är framför allt att inspirera, att ge verktyg till studenterna att själva ta sig fram.

Jag är helt enkelt genuint intresserad av att det ska vara roligt att lära sig.

Roligare blir det enligt Cecilia om man som lärare vågar använda riktiga case i undervisningen. Men då får man ta risken att diskussionen i klassrummet inte går att styra och att det uppstår frågor utan färdiga svar.

– Så är det ju i verkligheten också. Det finns sällan bara ett rätt svar. En sådan undervisningsmetod förutsätter att man som lärare är prestigelös. Det vill jag vara.

På SLU är ofta en stor del av världen representerad i klassrummet.

– Det ger också mycket energi och mångfald i vokabulär och infallsvinklar.

Och Cecilia medger det villigt, hon satsar mycket mer än vad som krävs och förväntas av en lärare och forskningshandledare.

– Det är tur att jag är gift med en universitetslärare. Vi förstår varandras nördighet och passion att möta studenterna där de är. Men det blir både glada gubbar och tuffa kommentarer i min respons.

LabRum har en helt ny typ av inredning och utrustning till laboratorier – den mest flexibla, ergonomiska och funktionella som finns på marknaden just nu kommer att finnas i nya veterinär- och husdjurscentrum i Ultuna.

SENASTE NYTT FÖR LEDANDE LABORATORIER LabRum är ledande i Sverige på laboratorieinredning, utrustning och skyddsventilation. Just nu levererar LabRum laboratorielösningar till bland annat Karolinska Universitetssjukhuset, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (VHC) och Universitetsdjursjukhuset vid SLU samt till MAX Lab i Lund.

Veterinärmedicin i världsklass

Med mer än 40 år i branschen har företaget LabRum AB levererat inredning, utrustning och skyddsventilation till de flesta av landets många olika laboratorier.

– Under de här decennierna har vi byggt upp en kunskaps- och erfarenhetsbank som är ganska unik. Bland våra medarbetare finns bland annat ingenjörer, CAD-ritare, kemister och arkitekter. Många av dem har decenniers erfarenheter. Vi är en stabil och komplett leverantör som konstruerar, bygger, administrerar och installerar funktionella laboratorielösningar av alla storlekar, berättar LabRums vd Claes Henningsson som också är en av företagets grundare.

Utbildning, forskning och universitetsdjursjukhus under samma tak.

Nya veterinär- och husdjurscentrum (VHC) i Ultuna blir en unik kunskapsmiljö.

Det nya husdjurssjukhuset på SLU i Ultuna kommer att rymma runt 1 600 personer.

– I och med nya VHC kommer vi att kunna samla veterinärmedicin, forskning och utbildning på ett och samma ställe. På så sätt kommer enheterna närmare varandra och skapar en kreativ mötesplats. För våra studenter är det en stor pedagogisk fördel eftersom vi på ett tidigt stadium kan exponera dem för kliniska studier och snabbt fånga upp de senaste forskningsrönen, säger Henrik von Euler, professor i internmedicin för smådjur vid VHC. Han både forskar och undervisar kring onkologi hos smådjur och vet hur viktigt det är att de praktiska färdigheterna är väl utvecklade innan man behandlar djuret.

– Labblokaler och undervisningssalar kommer att ligga vägg i vägg. Studenterna får tidigt klinisk färdighetsträning, studiemotivationen stärks och de teoretiska kunskaperna befästs.

VETERINÄR 330 hp

Biomedicin • Farmakologi • Anatomi • Medicin • Kirurgi Studieort: Uppsala Webb: www.slu.se/veterinar

– Upptäckten att djuren gör oss till bättre och friskare människor gör att de får ta större plats i våra liv. Djuren anses ha rätt att få en sjukvård som liknar den vi människor har, säger Henrik von Euler. Här med rottweilern Aliza, som genomgår en cancerbehandling.

Foto: T. Busch-Christensen

Samtidigt stärks forskningen kring olika sjukdomar. Henrik von Euler har länge forskat kring tumörsjukdomar och sett att behandlingarna av de vanligaste sjukdomarna har utvecklats starkt de senaste åren. Nu kommer man kunna ta ytterligare kliv på forskningsstegen.

– På senare år har vi forskat intensivt kring molekylär genetik för att studera arvsmassan hos hundar. I Uppsala och Stockholm har vi redan en fantastisk samling av expertkompetens på områden som gör oss världsledande inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Nu har vi har alla förutsättningar att bli ännu bättre.

Ett stort och viktigt projekt för företaget just nu är bygget av nya VHC vid SLU, där LabRum har en totalentreprenad på laboratorieinredning.

– Vi levererar en helt ny typ av inredning som tagits fram av Nyréns Arkitektkontor. Det handlar om den mest flexibla, ergonomiska och funktionella inredningen som finns i dag, säger försäljningschef Jeanette Holmlund.

Jeanette Holmlund (försäljningschef) och Claes Henningsson (grundare och vd), LabRum AB.

Detta går i linje med den inriktning som företaget har i dag med sin laboratorieinredning.

– Med vår frihängande inredning blir ett labb oerhört enkelt att förändra eller flytta. Hygienaspekten är också mycket viktig. Våra lösningar är lättstädade och flexibla och därmed ekonomiska, säger hon.

LabRum är även en ledande leverantör av utrustning och skyddsventilation. Nyligen har företaget levererat 100 avancerade säkerhetsbänkar till Karolinska.

– Vi är glada över beställningen av säkerhetsbänkarna som förenar god ergonomi med hög säkerhet, säger Claes Henningson.

FAKTA: LabRum AB • har 20 medarbetare och en årsomsättning på 65 miljoner kronor • har sin marknad i Sverige, Finland och Norge.

• har levererat lösningar även till Baltikum, Malaysia, Thailand, Angola, Abu Dhabi och Sri Lanka.

www.labrum.se

9

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SLU

ULLS HUS – FUNKTIONELLT KUNSKAPSCENTRUM Peab bygger nu Ulls hus på Campus Ultuna. Delar av huset sticker ut med en ny entré i form av en fyrkantig kub i sex våningsplan och en stomme byggd i trä.

Peab bygger en ny huvudbyggnad, Ulls hus, på Campus Ultuna i Uppsala. Johan Eskilsson, platschef, Jens Andersson, blockchef, och arbetschef Tommy Smedberg är nöjda med projektet.

lls hus blir ett naturligt nav för Campus Ultuna. Här byggs ett modernt, ljust, hållbart och funktionellt hus. När huset står klart 2015, flyttar SLU:s ledning in här, tillsammans med bland annat forskningsoch utbildningsgrupper för landskap och samhälle.

U

Johan Eskilsson på generalentreprenören Peab är platschef vid Ulls hus.

Han berättar att han och hans 150 man stora arbetsstyrka är cirka två tredjedelar på väg i projektet, som går helt enligt planerna. Nu tätas fasader och Peab förbereder lärosalar och gör tekniska installationer.

– Den största utmaningen är att det är ett stort projekt och att det är många aktörer som samverkar, det gäller att se till att

projektering och beredning går i takt med utförandet, berättar Johan Eskilsson.

Det riktigt unika med Ulls hus är att delar av husets stomme är byggd helt i trä som har skruvats och limmats ihop.

– Det är ovanligt för en så pass stor konstruktion, men det ger också en mjukare känsla av hållbarhet och nytänkande, som inte liknar något annat.

FAKTA: Peab AB är ett av Nordens största bygg- och anläggningsföretag.

Vi erbjuder tjänster inom bygg, anläggning, industri samt projektutveckling och vår vision är att bygga framtidens hållbara samhälle. Tillsammans med andra samhällsaktörer utvecklar vi moderna samhällen där människor vill bo, leva och arbeta. Vi har många spännande projekt i vår portfölj och just nu bygger vi exempelvis Ulls hus på Campus Ultuna, ett nytt badhus i Märsta och en helt ny stadsdel i Sigtuna.

Fredrik Jihammar och Tommy Smedberg, arbetschefer Ulls hus.

Tillsammans utvecklar vi campus

Vi tror att kunskap kan förändra världen och att briljanta idéer formar Sverige som kunskapsnation.

Tillsammans med lärosätena skapar vi campusplaner med visioner för utveckling av campusområden som platser för inspiration och innovation. Vi vill skapa mötesplatser där akademin, näringsliv och samhälle kan mötas på bästa sätt. Vår gemensamma utmaning är att gå från vision till verklighet.

Genom nyskapande teknik, innovativa idéer och långsiktighet bidrar vi till ett klokare Sverige.

Läs mer om oss på akademiskahus.se

10

Illustration: Robert Hanson

peab.se

Hela denna bilaga är en annons från SLU

Välkommen till SLU Alumn!

Läs mer och registrera dig: www.slu.se/alumn

andra Nyfiken på naturvetare? ast nd Se filmen ”E tter fantasin sä . gränserna”

Mitt mål är att förändra världen!

3,6

A K I N Ö KR

Mitt liv som r o n e r p e r t n e s d r a g d tra Språk, IT, konst … Jag hann prova flera utbildningar innan jag

Vilket är ditt?

hittade till trädgårdsingenjörsprogrammet vid SLU i Alnarp. För mig som vuxit upp nära en stad var det inte helt självklart att det gick att välja trädgård som yrke.

Emilie Bosson, miljövetare.

Medlem i Naturvetarna sedan 2009.

Jag sökte till SLU eftersom jag hade ett starkt växtintresse och vil-

NATU RVETAR NA är akademikerförbundet för professionella inom life science, jord, skog och miljö, de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Naturvetarna vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden.

Plugga i Uppsala, bo i Stockholm. Är du student? Grattis, då reser vart du vill med våra bussar och tåg i hela Uppsala län för bara 550 kronor. För 1 050 kronor får du även resa med SL i hela Stockholms län. Läs mer på ul.se.

le odla växter (vad gör man annars i trädgårdsbranschen?). När kurserna på SLU väl satte igång öppnades en helt ny värld. I trädgårdsbranschen fanns ju alla möjliga yrken!

Jag började inse att min styrka inte bara låg i kännedom om och intresse för växter.

Det jag egentligen gillade mest var att förmedla kunskap och skapa god kommunikation med andra om växter. Kanske skulle jag jobba med odlare i stället för att bli odlare själv …?

”I framtiden skulle jag vilja arbeta som lärare inom trädgård, eller använda mina kunskaper för att hjälpa trädgårdsföretag att bli ännu bättre.”

SLU uppmuntrade oss studenter att starta eget, jag tog klivet våren 2012. Min firma står i dag för en tredjedel av min årsinkomst.

Under växtsäsongen arbetar jag som trädgårdsmästare på en trädgårdshandel utanför Göteborg.

Arbetet kräver bred kännedom om växter och stimulerar mig att hela tiden utöka mina kunskaper. Under vintern arbetar jag som konsult med planering av ett årligt trädgårdsarrangemang i Malmö. Jag skriver artiklar åt två branschtidningar inom trädgård och utemiljö, och håller föreläsningar om växter.

Waldenby

Gå med i alumnnätverket, hitta nya och gamla vänner och håll kontakt med SLU.

studenter per lärare.

SLU liknar i detta avseende de främsta universiteten i USA.

Foto: Sebastian

Har du läst vid SLU?

SLU Alnarp ligger mitt i Öresundsregionen, ett stenkast från havet.

ANNONS

I framtiden skulle jag vilja arbeta som lärare inom trädgård, eller använda mina kunskaper för att hjälpa trädgårdsföretag att bli ännu bättre. Trädgårdsbranschen behöver mer kommunikation – och där kan jag bidra!

SLU var helt rätt för mig. Jag utmanar fler att välja de gröna näringarna!

Jenny Nilsson Trädgårdsingenjör med odlingsinriktning

11

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från SLU

Kunskap är en resa, en ständig strävan efter att veta mer. Vi tog våra första steg 1477. Förra året tog färden oss till Gotland. Vår nyfikna resa fortsätter. Vi håller framtidens dörr öppen.

Uppsala universitet bildades 1477 och är Nordens första universitet. I dag har vi 40 000 studenter som syns och hörs överallt.Vi bedriver forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta. Hos oss finns mångfald och bredd med internationell spjutspetsforskning och ett gränslöst utbud av utbildningar på alla nivåer.

Sedan 2013 finns vi på Gotland. www.uu.se

12