Vård&Hälsa nr. 1 by InPress

#LEVNADSVANOR

VÅRD&HÄLSA JUNI 2016 • VETENSKAP • UTBILDNING • ETIK • KVALITET

Vård&

magasHälsa inet www.vå rdochh älsa dsvano .se r

#levna

SAMTAL OM LEVNADSVANOR GÖR SKILLNAD SID 28

Sanna Lundell:

”Alla anhöriga borde få veta att alkoholism är en sjukdom.” SID 26

1,8

Kalles recept

miljarder unga är en maktfaktor för framtidens hälso- och sjukvård SID 21

I SVT:s realityserie Gympaläraren fick Kalle Zackari Wahlström upp ögonen för folkhälsans akutläge bland skoleleverna. SID 10

Foto: Janne Danielsson/SVT/TT

@VardoHalsa#levnadsvanor

#LEVNADSVANOR

INNEHÅLL

LEDARE

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • NUMMER 1 2016

”Levnadsvanor viktiga för hälsan”

Foto: Samuel Unéus

Hälso-och sjukvården inriktas allt mer på att främja hälsa istället för att endast behandla sjukdomar. Ambitionen på samhällsnivå är ”bästa möjliga hälsa för alla”. Då behövs samverkan mellan olika aktörer. Det finns bara en hälsa och den är beroende av många faktorer; klimat, miljö, rent vatten, föda, samhällsbyggnaden, ekonomi, yrkesliv, sociala nätverk, psykiska, medicinska med flera. Inte bara i ett nationellt utan allt mer i ett globalt perspektiv. För att nå framgång behöver hälsooch sjukvården bland annat bidra med sin kunskap till utvecklingen av ett hälsofrämjande samhälle. Men också med ett perspektiv inriktat på möjligheter till hälsa och god livskvalitet även hos dem som har en eller flera kroniska sjukdomar.

Förebyggande kajaktur. Världsunik studie i Finland och Sverige visar att levnadsvanor kan förebygga demens.

Alkohol ökar risken för utvecklandet av ett 60-tal sjukdomstillstånd. Utöver det drabbas barn och anhöriga hårt av alkoholens andrahandseffekter. Sanna Lundell berättar.

▼

Våra levnadsvanor har stor betydelse för hälsan, både för att förhindra uppkomst av sjukdom och för att förbättra förutsättningarna för hälsa hos dem som är långvarigt sjuka. Därför är det angeläget att öka kunskapen hos alla om hur man kan påverka sina levnadsvanor i en hälsofrämjande riktning. Det är en central uppgift för Svenska Läkaresällskapet att bidra till ett hälsofrämjande samhälle. Magasinet Vård och Hälsa är ett viktigt verktyg i det arbetet!

Arbetsliv

Foto: Jessica Gow/TT

Antalet sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar igen. Läkare och forskare verkar eniga om att mer resurser behövs till förebyggande insatser.

Global hälsa Skulle Sverige kunna gå före i lagstiftning för den globala hälsans skull?

Sanna Lundell

Äldre

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Forskning Världsunik studie visar att levnadsvanor kan förebygga demens.

En timme per dag behöver barn och unga vara fysiskt aktiva enligt nya rekommendationer.

6. Mötet. Läkare och patient möts på Svärdsjö vårdcentral.

18. Frågor&svar Vanliga frågor om levnadsvanor besvaras av experter. 21. Vad dör vi av? Vilka är de största riskfaktorerna för hälsa bland unga? 30. Hjärt-kärlpatienter behöver tydligare rehabiliterings-modell.

Mats Hogmark, läkare.

▼

Foto: Samuel Unéus

Barn&unga

Världens största hälsoundersökning visar att samtal om levnadsvanor gör skillnad.

4. Debatt Hälsogapet i Sverige ökar. Dags att reagera.

Foto: Samuel Unéus

[ I SAMARBETE MED: Autism & Aspergerförbundet www.autism.se

Barncancerfonden www.barncancerfonden.se

[TACK TILL: Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. www.barnplantorna.se

www.msd.se

www.novartis.se

Fibromyalgiförbundet www.fibromyalgi.se

FUB Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning www.fub.se

HISO Handikappidrottens samarbetsorganisation www.hiso.nu

Instutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet www.oru.se/institutioner/ medicinska-vetenskaper

Lungcancerföreningen Stödet www.stodet.se

Mind www.mind.se

Odontologiska fakulteten Malmö Högskola www.mah.se/od

Odontologiska institutionen Region Jönköpings län plus.rjl.se/oi

RBU Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar www.rbu.se

[WEBBEN:

Alla artiklar i Vård&Hälsa finns på www.vårdochhälsa.se. Nästa nummer #psykiskhälsa kommer i mitten av oktober. Håll utkik på sajten och twitter @VardoHalsa.

[OM SLS: RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

RSMH Riksförbundet för social och mental hälsa www.rsmh.se

Sköldkörtelföreningen www.skoldkortelforeningen.se

Svenska OCD-förbundet www.ocdforbundet.se

Redaktion SLS: Stefan Lindgren, Agneta Davidsson Ohlson, Jaana Logren Bergqvist. Vid frågor mejla: info@sls.se. Redaktion InPress: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50 Art Director: Sofia Karlsson • Grafisk form: Tove Engström • Korrektur: Solveig Enblom Tryck: Quad Graphics Europe. För mer info kontakta SLS på 08-440 88 60 eller sls@sls.se. Tack till: Anna Kiessling, projektledare Levnadsvaneprojektet och Peter Friberg, överläkare/ professor, Sahlgrenska Akademien som gett råd och tips.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens vetenskapliga organisation. Målsättningen är att vara den aktivt ledande oberoende och ideella organisationen som driver utvecklingsfrågor inom hälsa, vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. SLS hela fokus är inriktad på att verka för en bättre folkhälsa och att ge patienter en ännu bättre upplevelse av vården över tid. www.sls.se Följ oss på Facebook: facebook.com/svenskalakaresallskapet/

[DEBATT

TEXT: ANNA KIESSLING FOTO: SAMUEL UNÉUS

Hälsosamma levnadsvanor för alla

Dags för nästa steg De flesta kan se fram emot ett längre och friskare liv. Folkhälsan som helhet i Sverige är förbättrad. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan individer som lever under olika socioekonomiska förhållanden. Hälsogapet ökar mellan de som har bäst och sämst hälsa.

ökning, riskbruk av alkohol,

ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet är de levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Vi vet att det finns en tydlig socioekonomisk gradient där ohälsosamma levnadsvanor är väsentligt vanligare bland socioekonomiskt utsatta. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Som individ är man expert på sina egna vanor. De som har utbildning, arbete, mat för dagen och lever i ett välfungerande socialt sammanhang har både möjligheter och förmåga att göra kloka val, kan ofta utveckla och bibehålla hälsosamma levnadsvanor med ett marginellt stöd av hälso- och sjukvården – om bara viljan finns …

å är det dock inte för alla.

Socioekonomiskt utsatta, särskilt personer med funktionsnedsättning och psykisk sjukdom kan behöva omfattande stöd från vården för att lyckas. Alltså kan och bör vägen till hälsosamma vanor se olika ut för olika individer. Däremot påverkas framgången av samma drivkrafter. För att lyckas förändra sitt beteende och utveckla hälso-

samma levnadsvanor måste individen: • Uppleva att det finns en mening och ett syfte med att leva hälsosamt • Uppleva att man gör framsteg och att man mår bra av att göra det, och av att leva hälsosammare • Få välja hur, med vem och på vilket sätt man vill förändra sina vanor till det bättre.

ur kan hälso- och sjukvården

stödja och hjälpa människor till hälsosamma levnadsvanor? I samarbete med Socialstyrelsen startade Svenska Läkaresällskapet år 2012 Levnadsvaneprojektet. Syftet är att bidra till att omsätta Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i praktiska åtgärder för att hjälpa människor att förbättra sina levnadsvanor. Fokus är inställt på insatser för att stimulera läkares samtal om levnadsvanor, och ett fruktbart samarbete har utvecklats mellan olika professioner. Projektet har över tid fått en allt tydligare inriktning mot jämlik hälsa. Vi har i dag riktade projekt för att utveckla stöd för hälsosamma levnadsvanor inför kirurgiska ingrepp, för personer med psykisk ohälsa, för barn och ungdomars fysiska aktivitet samt omfattande utbildnings- och informationsinsatser till vårdpersonal, chefer och ledare.

ngagerade och kunniga med-

arbetare i hälso- och sjukvården är en förutsättning för stöd och hjälp för ökad hälsa. Jag har under mitt yrkesliv mött många eldsjälar som uträttat storverk. Det som förenar dessa är

Anna Kiessling, docent i kardiologi och projektledare för Levnadsvaneprojektet, Svenska Läkaresällskapet

Hälso- och sjukvårdens medarbetare bör stödja patienter baserat på rådgivning och samtal: • Ha ett hälsofrämjande förhållningssätt som ger patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling • Föra en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan, och som tar hänsyn till patientens motivation till förändring.

drivkraften att utan egen vinning bidra till utveckling för andra. Goda exempel på hur vården kan arbeta med levnadsvanor har ofta sitt ursprung i eldsjälars engagemang. Erfarenheten visar dock att många goda initiativ läggs ner på grund av bristande stöd från ledningen. Vårdens organisation och styrning är tyvärr inte utformad för förebyggande insatser utan mer för att åtgärda akuta tillstånd. Målet för framtiden är att minska hälsogapet och utveckla en jämlik hälsofrämjande vård som arbetar förebyggande med tidiga insatser. Lösningen är inte fler eldsjälar. I stället måste hälso- och sjukvårdssystemet där vårdens medarbetare verkar styras, ledas och organiseras för att skapa jämlik hälsa. Det är viktigt att eldsjälarna fortsätter att göra stora insatser, men än viktigare är att det preventiva och jämlika perspektivet får en central plats i hur hela hälso- och sjukvårdssystemet styrs. Vi i Svenska Läkaresällskapet kan, vill och orkar tillsammans med övriga vårdprofessioner verka för denna utveckling.

Anna Kiessling

Ohälsosamma levnadsvanor: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer till vården om följande ohälsosamma levnadsvanor: ➤ tobaksbruk ➤ riskbruk av alkohol ➤ otillräcklig fysisk aktivitet ➤ ohälsosamma matvanor

FOR THE PEOPLE

”We try never to forget that medicine is for the people. It is not for proﬁts. The proﬁts follow, and if we have remembered that, they have never failed to appear.” – George W. Merck, VD för MSD, 1951 Det sitter i väggarna Dessa ord är lika aktuella och levande för oss idag som de var när vår tidigare vd uttalade dem i ett tal inför läkarstudenter vid College of Virginia för snart 70 år sedan.

Genom screening och biomarkörer kan vården idag identiﬁera vilka patienter som bäst svarar på olika typer av behandlingar och vilka patienter som har störst risk för biverkningar.

Att satsa på att utveckla nya läkemedel som verkligen gör skillnad för patienten har varit en framgångsrik strategi och MSD är idag ett lönsamt globalt hälso- och sjukvårdsföretag.

Det innebär nya möjligheter för oss att tillsammans med vård och akademi ta fram innovativa behandlingar och metoder för att identiﬁera de patienter som har störst nytta av dem. Det optimerar nyttan för patienterna och det har potential att spara resurser i dagens ansträngda vårdbudgetar.

MSD i Sverige är sedan ett drygt år en del av det framväxande Life Science klustret i Hagastaden. Det är en innovativ miljö som vi tror kan hjälpa oss att ta nästa steg; att skapa förutsättningar för att kunna optimera behandlingen för varje enskild patient. Det bygger i sin tur på att vi i Sverige blir avsevärt bättre på att följa upp både vårdinsatser och behandlingsresultat.

För MSD betyder ”for the people” att varje patient ska ha bästa möjliga behandling, oavsett vilket företag som står bakom behandlingen. Men självklart gör vi allt för att vara det företag som utvecklar några av de bästa behandlingarna.

Besök vår videoblogg innovationsverige.se och vår helt nystartade podcast om Life science, diagnossverige.se www.msd.se

[I DALARNA TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: SAMUEL UNÉUS

”Vi i vården är ofta drabbade av hjälpnödighet. Det kan göra det svårare att få ett bra samtal.” Mats Hogmark, läkare

Med samtal som det viktigaste verktyget

Expert möter expert Maja-Lisa Tysk, 79 år, skojar med sin läkare på Svärdsjö vårdcentral i Dalarna. ”Det finns ingen distans mellan oss.” ”Jag kan medicin och Maja-Lisa är expert på sitt liv”, säger allmänläkare Mats Hogmark.

et är på gränsen att jag blir

tårögd. Kontrasten på vårdcentralen i Svärdsjö utanför Falun är så milsvid mot den söndetrasade bilden av dagens vård. Mats Hogmark, allmänläkare, hälsar hjärtligt på nyblivna tvillingföräldrar och frågar vad lille Axel i samma familj tycker om att bli storebror. ”Jag har ju träffat Axel på BVC, så honom känner jag väl.” – Det blir så hos oss. Personalen gör lite av allt och de flesta av oss känner patienterna väl, säger Mats Hogmark. Och det upplägget stämmer bra för honom. Han valde att bli allmänläkare för att han intresserade sig för folkhälsoperspektivet och för att jobba preventivt och tillsammans med sina patienter. – Jag har alltid sett samtalet som mitt viktigaste verktyg som läkare. Visst, jag måste kunna den medicinska aspekten väl, men om jag inte lyckas förmedla kunskapen till min patient är ju mycket bortkastat. När Folkhälsomyndigheten erbjöd

utbildning i motiverande samtal (MI)

för allmänläkare, var Mats snabb att hänga på och i dag undervisar han själv i MI inom landstinget i Dalarna. Ändrade levnadsvanor för patienter med övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck kan göra stor skillnad både preventivt och som behandling. Ändå är inte samtalet om levnadsvanor självklart i alla läkarpatientmöten. För Mats Hogmark handlar motive-

rande samtal mer om ett sätt att vara, ett självklart förhållningssätt. Han ger inte mycket för argumentet tidsbrist. – Även fem minuter räcker om man ställer frågan på rätt sätt. Man kan så ett litet frö i stället för att tänka ut hela kedjan av åtgärder på en gång. Vi i hälso- och sjukvården är ofta så hjälpnödiga, har så bråttom och en övertro på vår makt att förändra. Vi kan bara hjälpa patienterna på vägen mot deras egen förändring. – I det motiverande samtalet finns alltid två experter: läkaren som är expert på medicin och patienten som är expert på sitt eget liv. Som doktor kan jag ändå

aldrig få en människa att ändra på sina levnadsvanor om hon inte själv vill det. Ett hinder för att prata om levnadsvanor

Maja-Lisa Tysk jobbade 36 år som lärare i Svärdsjö. När hon slutade bröt astman ut. Nu besöker hon vårdcentralen för förhöjda blodvärden och eftersviterna av två hjärtinfarkter.

»I motiverande samtal finns alltid två experter: Medicinexperten och patienten som kan sitt eget liv.«

kan vara att dessa inte är på patientens egen agenda vid läkarbesöket. Att snacka matvanor eller få in frågan om motion eller alkohol naturligt i patientsamtalet kan kännas svårt när tiden är kort. – Jag brukar lösa det genom att säga: ”med alla som har problem med högt blodtryck brukar jag prata om alkohol, tobak, fysisk aktivitet och kost”. Patienten svarar: ”Jag dricker väl som folk mest”. ”Aha, berätta mer”, säger jag då. – Och så är vi igång. Som doktor vill jag skapa reflektivt rum där patienten får utrymme att resonera med en annan person hur hon skulle vilja att livet skulle vara. När jag vet att motion både kan dämpa depression och minska medicinering, varför skulle inte jag som läkare prata om det med patienten? Ofta dyker en skuldkänsla upp när man kommer in på levnadsvanor. – Det är så viktigt att visa acceptans. Ingen mår bra av att känna sig dålig.

Maja-Lisa Tysk tycker att träffarna med läkaren Mats Hogmark är som att träffa en kompis, även om det ibland kan bli allvarliga samtal också. Sakta men säkert är hon igång efter två hjärtinfarkter med både promenader och simturer i sjön.

Vi kan alltid uppmuntra de små stegen. Bekräfta alla små förändringar. Maja-Lisa Tysk, 79 år, är en av pa-

tienterna som regelbundet kommer till vårdcentralen i Svärdsjö. Hon har ett långt yrkesliv bakom sig. 36 år som lärare på låg- och mellanstadiet. När hon blev pensionär kastade hon sig över vävstolen och vävde mattor. – Jag tror att det var allt damm från mattrasorna som utlöste min astma, berättar Maja-Lisa. I kontakt med vården visade det sig att hon hade förhöjda kolesterolvärden. – Men jag gillade inte medicinerna jag fick. Det gjorde ont i hela kroppen. Jag kunde knappt hålla i telefonen. Mats Hogmark har sett till att antalet mediciner blivit färre. – Vi har alltid en bra dialog. Jag kan säga vad som helst till Mats och behöver inte vara nervös. Mats är en närvarande människa, säger Maja-Lisa, även om samtalen kan bli allvarliga också. Under ett års tid har hon fått två hjärtinfarkter. Den första kom på födelsedagen.

– Ingen trevlig present. Men jag spelar bridge tre gånger i veckan och det får mig att glömma. Och jag kommer sakta men säkert tillbaka och kan röra mig mer och mer. Fortfarande tar Maja-Lisa Lisa gärna ett

dopp i sjön från mitten av maj tills älgjakten börjar. Hon tycker om att tt cykla, köper gärna sina grönsaker från lokala odlare i Sundborn. Helst äter hon regnbåge regnb nbågge som hon och sambon drar upp i fjäl fjällen. lle len. n. – Jag hoppas kunna taa up upp p st styr styrkeyrke kehur hela hela träningen igen. Jag kändee hur kroppen blev starkare när jag tränade. Vävstolen får däremot ot vila vila. a. Och när fönster ska tvättas får det bli någon annan som gör det. et. – Lite konstigt känns det för en bär, men det bärplockare att köpa blåbär, gör jag numera. – Det är hemskt att bli gammal. Jag känner mig ju så ung inuti. nuti. Insidan och utsidan stämmer inte. e. När jag ser passfotot ser det ju ut som min mormor. Svårt att förstå, säger Maja-Lisa ooch ch h skrattar till. Igen.

D motiveDet ra rande samta talet, MI, är ett fö förhållningssä sätt. Det handla lar inte om att öv övertala (en pa patient), man fö försöker inte lö lösa någonting i sstunden. Ger in inga råd. – Jag brukar b o bokstavligen ssä ä mig på sätta hä händerna för at att lyssna respe pektfullt först i sstället för att ko komma med fr frågor eller er erbjuda inform mation innan pa patienten är kl klar, säger M Mats Hogmark, al allmänläkare.

”Vi är allt mer övertygadeHela denn om att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.”

[ÄLDRE TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: SAMUEL UNÉUS

”Att få ha huvudet i behåll”, önskar vi när vi åldras. Demens har tidigare setts som något vi inte kan påverka. Men FINGER-studien visar att vi själva kan göra mycket för att förebygga minnessjukdomar.

Levnadsvanor kan förebygga demens

ör inte så länge sedan hade

man en fatalistisk syn på minnessjukdomar; det var gener och åldern som tog ut sin rätt. Och visst, när man väl fått demens går den inte att bota, men genom förändringar i livsstilen kan man minska risken att få minnesstörningar upp till 30 procent, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, universitetssjukhuset, och verksam vid ARC (Aging Research Center).

Unik studie *FINGER – Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability.

FINGER-studien*, som hon och hen-

nes forskargrupp genomförde, var ett samarbete mellan Sverige och Finland, och en av världens största och första

studier där man aktivt försökte påverka flera riskfaktorer samtidigt. Totalt deltog 1 260 personer i åldern 60–77 år med risk för demens, vilka delades i två grupper. Kontrollgruppen fick allmänna råd om hälsa, medan den andra gruppen – interventionsgruppen – fick utförliga kostråd av en dietist, lagade mat och tränade fysiskt tillsammans, samt minnestränade med hjälp av dataprogram. Man övervakade regelbundet blodtryck, blodsocker och övervikt. – Efter två år hade interventionsgruppen förbättrat sin minnesförmåga betydligt mer än kontrollgruppen. Vi var förvånade över att resultaten var så tydliga och att effekten kom så snabbt.

”Det är aldrig för tidigt eller för sent att ändra sin livsstil för att minska risken för demens.” Miia Kivipelto

Foto: Erik Cronberg

Det standardiserade testet för olika mentala funktioner visade att interventionsgruppen hade minst 25 procent bättre resultat än kontrollgruppen. När det gällde hjärnans förmåga att organisera och planera var interventionsgruppens resultat 83 procent bättre, och hastigheten vid samordning av tanke och handling var 150 procent högre än kontrollgruppens. – Alla de här förmågorna är viktiga

för att klara vardagen. Centralt för det positiva resultatet är kombinationen av åtgärder. Att deltagarna i interventionsgruppen utförde aktiviteter tillsammans har även det stor betydelse, för då kunde man stötta och motivera varandra. Vi blev också allt mer övertygade om att det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan. – Vi tror att aktiv handledning om skyddande livsstilsfaktorer gör det möjligt att försena debuten fem till tio år. Jag brukar säga att det aldrig är för tidigt eller för sent att ändra sin livsstil för att minska risken för demens.

a bilaga är en annons

Actic tar ett bredare grepp kring friskvård:

Sigurd Petersson, 74 år, har varit fysiskt aktiv i hela sitt liv. Han är mer eller mindre beroende av rejäla skogspromenader flera gånger i veckan. Men också att hugga ved och en tur med kajak när vädret tillåter håller igång kroppen och knoppen. – Om jag inte får röra på mig blir jag så stel i kroppen och mår nästan psykiskt dåligt.

– Vi har en egen Akademi som säkerställer den kompetens vi erbjuder våra medlemmar, berättar Christer Zaar (t h).

”Företag måste ha en hälsostrategi”

Miia Kivipeltos checklista för en demensförebyggande livsstil: ➤ Hjärnan behöver omättade fetter som olivolja samt raps- och solrosolja. Ät gärna fet fisk, avokado och nötter.

När det gäller att jobba strategiskt med hälsa har svenska arbetsgivare generellt långt kvar, menar Christer Zaar, vd för träningskedjan Actic.

➤ Ät varierad och balanserad kost med mycket grönsaker, frukt och fullkornsbröd; medelhavskost är bra. Vitaminer ska helst fås från kosten, speciellt B12-, D- och E-vitamin, liksom antioxidanter.

i måste börja se mer strategiskt på hälsoarbetet – därför vill vi på Actic få svenska företag att lyckas med det hälsostrategiska arbetet för öka hälsa och välbefinnande hos sina medarbetare, säger han. I dag handlar det om mycket mer än att bara lösa ett träningskort och få personalen att träna några gånger i månaden, förklarar Christer Zaar. Det krävs ett mycket större engagemang hos ett friskvårdsföretag för att ge långsiktiga positiva resultat. – Vår ambition är att träningen ska få fäste hos våra medlemmar. Därför börjar vi med hälsovägledning och ser vilken typ av träning som passar individen bäst. Sen gör vi uppföljningar för att se hur den fysiska aktiviteten fungerar. Den typen av guidning är avgörande för att man ska fortsätta träna.

➤ Motion. Träna styrka, kondition och balans. Mångsidig träning är bäst. Involvera gärna och ta stöd av andra. Dans är roligt och fyller flera funktioner. Stillasittandet är en riskfaktor. ➤ Utmana hjärnan! Inte bara med korsord, utan med helt nya saker, till exempel med att lära ett nytt språk, läsa olika typer av böcker.

Källa: Socialstyrelsen

Just guidning och stöttning går som en röd tråd genom all

friskvård inom Actic. Det ska kännas som att komma till en klubb, säger Christer Zaar. – Träning handlar också i hög grad om att skapa sammanhållning på jobbet. Därför har vi olika träningsgrupper för företag att stärka relationerna på arbetsplatsen. Då fångar man även upp de som vanligtvis inte tränar. Alla mår bättre och orkar med jobbet och får en aktivare fritid som är så viktig del för återhämtningen.

➤ Psykosociala faktorer är viktiga: Undvik stress och se till att få tillräckligt med sömn. Delta i sociala aktiviteter. Ensamhet, nedstämdhet och depression är riskfaktorer.

Foto: Colourbox

Det finns drygt 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Antalet demenssjuka personer under 65 år beräknas vara ungefär 5,7 procent av samtliga demenssjuka. En övervägande andel av dessa är mellan 60 och 65 år.

➤ Ta hand om hjärtat och kärlen. Känn dina värden och håll koll på blodtryck, kolesterol, blodsocker och fetma. Måttlighet med alkohol. Rökning är en stor riskfaktor.

[BARN&UNGA TEXT: KARIN REHN FOTO: EMILIA BERGMARKҺJIMÉNEZ

3 tips för att få barn och unga att röra sig mer: • Ställ färre

krav och ge mer uppmuntran. • Tänk mer på rörelseglädjen och endorfinkicken än på prestationen. • Gör ofta fysiska aktiviteter tillsammans, gärna utomhus, och inte bara med dina egna barn.

Träning (fast kul) är Kalle Zackari Wahlströms devis i boken ”Stark som en björn. Snabb som en örn!” (*Printz Publishing)

Kalle Zackari Wahlström:

”Vi vuxna måste få fart på barnen” Kalle Zackari Wahlström passerade rakt igenom tv-rutan och landade i tusentals svenska hjärtan under våren. Hans budskap var lite obekvämt, men samtidigt fullständigt omöjligt att värja sig emot: ”Våra barn rör sig för lite. De mår dåligt av det, både psykiskt och fysiskt. Det är hög tid för oss vuxna att ändra på det”.

SVT: s realityserie Gympa-

läraren åkte Kalle Zackari Wahlström tillbaka till sin egen högstadieskola. Han skulle försöka få eleverna att röra sig mer för att bli starkare, må bättre i själen, koncentrera sig lättare och bli friskare. – Barnen får gamlingsjukdomar i förtid. Dagens unga generation riskerar – för första gången någonsin – en kortare medellivslängd än tidigare generationer, mässade Kalle, och visade samtidigt oss hemma i tv-sofforna att stillasittandet går att påverka. Kalle förbjöd surfplattor på raster-

na, och eleverna började spela pingis. Han lärde William att resultaten i Counter-Strike förbättras genom promenader. Och han hjälpte Mimmi att hitta aktiviteter där rörelseglädjen vann över prestationsångesten. Visst. Kalle hade ett tv-team, en given dramaturgi och en skicklig klippning till sin hjälp. Men han fick ungarna i högstadiet att röra på sig mer. Det är ett oemotsägligt faktum. ”Varje skola skulle ha sin egen Kalle”, utbrister rektorn lyriskt i ett av programmen. – Det där ... njae ... nej. Jag gjorde egentligen inte något märkvärdigt, säger

Kalle. Jag var bara en vuxen som hade mer tid än de andra vuxna. Men du fi ck ju ungarna att vilja träna och tro på sin egen förmåga, invänder jag. Genom att verkligen se varje enskilt barn.

– Ja, men hur svårt är det? Det är ju bara att sätta sig ner och hålla käften. Lyssna på deras verklighet. Sluta för-

”I alla tider har vuxna tjatat på att barn ska sitta still. Nu måste vi göra tvärtom.” mana. Sluta att berätta hur fel de gör. Det får barn höra hela tiden. Visa dem i stället hur grymma de är när de gör någonting bra. Det har gått en tid sedan inspelning-

en av Gympaläraren. Kalle har hunnit landa. Han har fortsatt att reflektera. Och han har dessutom fått årets svenska barnidrottspris för sitt sätt att i tv-programmet motivera ungdomarna att röra sig mer. I dag är han än mer övertygad

om vad som är nyckeln. Vi vuxna. – Man ser det ju hela tiden; hur barnen sitter still och umgås via sina telefoner. Under tv-serien blev det till kött och blod för mig. Jag förstod vad vi behöver göra, och det är faktiskt inte rocket science. Det kräver däremot ett mycket större engagemang från vuxenvärlden. De unga rör sig inte på egen hand. Därför måste vi hjälpa dem att göra det. Kalle pratar om ett paradigmskifte. I

alla tider har vuxna tjatat på att barn ska sitta still. Nu måste vi göra tvärtom. Vi måste få barnen att röra sig. Hitta fysiska aktiviteter som de är trygga med. Och vi måste själva aktivera oss tillsammans med barnen, trots att vi får ett nej de första tio gångerna vi försöker. Kalle lever som han lär när det gäller den egne sonen. – Jag ska gå och träna, ska du följa med? Nähä. Då frågar jag nästa dag igen. Och nästa. Det är ju tjat, men det är bra tjat. Slow and steady wins the race. Sedan är det också väldigt viktigt att vara utomhus. Utomhusaktiviteter är en av de saker som bevisligen funkar för att få igång barnen. Och då pratar vi inte om fjällvandringar; följ bara med barnen ut. Punkt. Kalle håller med mig när jag tror att

Barn och unga med funktionsnedsättning eller sjukdomstillstånd blir ofta inaktiva i onödan. – Genom individuellt anpassade råd vill vi att de så långt det är möjligt ska kunna följa nya rekommendationer för fysisk aktivitet, säger barnläkare Ulrika Berg.

Rekommendationer för fysisk aktivitet Barn och unga 6–17 år Daglig fysisk aktivitet, minst 60 minuter/dag (det behöver inte vara i följd), måttlig–hög intensitet Hög intensitet (andfådd och svettig), minst 3 ggr/vecka Muskelstärkande/skelettstärkande aktivitet minst 3 ggr/vecka

dagens barn sitter för mycket stilla hotar både folkhälsan och skolprestationerna. Men akut är inte samma sak som hopplöst. Vi kan fortfarande vända utvecklingen. Det kräver dock insikter och insatser från alla håll. Förskola och skola når alla barn, oavsett deras förutsättningar i hemmet, och spelar därmed en väldigt viktig roll. Politikernas styrmedel måste också dra sitt strå till stacken, liksom föräldrarna. – Men detta handlar inte bara om de egna barnen. Alla barn är allas barn. Och vem vill svika sina barn? Det är dags att sluta skylla ifrån sig. Alla – precis alla – som läser den här texten har också ett stort ansvar.

[ ] Fysisk aktivitet hos barn och unga har effekt på: ➤ Benmineraltäthet ➤ Blodtryck ➤ Blodfetter ➤ Insulinkänslighet ➤ Blodkärlens funktion ➤ Mental hälsa ➤ Kognition

Det låter så självklart. Att barn rör på sig är bra. Att de sitter stilla för mycket är dåligt. Men hur mycket vetenskapliga belägg finns det egentligen bakom dessa påståenden? Ulrika Berg är barnläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna. Tillsammans med Örjan Ekblom, docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, har hon haft ansvar för att ta fram nya svenska rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Därmed hör de till dem som vet allra mest om de bevisade effekterna ur ett medicinskt perspektiv. De har plöjt genom vetenskaplig litteratur som finns i ämnet. Alla forskningsresultat har sedan koncentrerats – och konkretiserats – till handfasta råd. Fysisk aktivitet medför många positiva hälsoeffekter för både kropp och själ (se faktaruta). – Alla barn och ungdomar bör därför vara fysiskt aktiva minst en timme per dag, totalt sett. Det behöver inte vara märkvärdigare än att de tar sig till skolan till fots eller med cykel, och att de sedan rör på sig under rasterna, säger Ulrika. Dessutom ska barn och ungdomar göra något som gör dem andfådda och svettiga minst tre gånger i veckan, och någon typ av viktbelastande aktivitet. Simning, löpning, cykling. Allt som

engagerar de stora muskelgrupperna är bra. Att barn inte ska träna på gym är en myt. Däremot behöver de inte lyfta så tungt, det är viktigare att rörelserna utförs korrekt. Och gillar de

inte att träna på gym går det utmärkt att hoppa hopprep hemma i stället. Det viktiga är att hitta en aktivitet som är tillräckligt lustfylld för att den ska fortsätta utövas och bli en hälsoinvestering, både på kort och lång sikt. – Vi människor gör till exempel stora insättningar i vår egen benbank redan före puberteten. För att få ett starkt skelett som äldre gäller det alltså att röra på sig som barn, och att fortsätta vara aktiv som vuxen. En annan sak som är viktig att veta när det gäller barn med övervikt, är att fysisk aktivitet gör kroppen friskare inuti, även om det inte direkt syns på vågen. Det finns också bevis för att fysisk aktivitet har effekt på depression.

Foto: Privat

Läget är akut, menar Kalle. Att

Forskarnas rekommendationer

Ulrika Berg, barnläkare, har tagit fram de nya svenska rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

Foto: Linus Hallgren

han riskerar att predika för de redan frälsta. Men detta faktum vänder han snabbt till en möjlighet: – Bra. Då får väl de redan frälsta bli ambassadörer för hela budskapet. Det tror jag förresten att de redan är. Jag hör talas om dem hela tiden. Eldsjälar som inspirerats av tv-serien och som startar gratisträningar utanför skoltid. För alla som vill röra på kroppen snarare än att idrotta för att bli bäst på en sport.

Rekommendationerna gäller barn

och unga mellan 6 och 17 år. De anger miniminivåer. Rör man sig mer blir hälsoeffekterna ännu större, förutsatt att kroppen hinner vila emellan och att man får tillräckligt med näring. Och självklart ska även barn som är yngre än 6 år uppmuntras till att röra på sig regelbundet, menar Ulrika. Inte minst eftersom levnadsvanor etableras mycket tidigt i livet. – Jag vet inte vilken den bästa aktiviteten är, men den sämsta är den som bara utövas en kort tid och sedan ger en besk bismak resten av livet, säger Örjan Ekblom.

Örjan Ekblom, docent vid GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan.

[RÖSTER Vilket ansvar har olika samhällsaktörer för hur våra levnadsvanor ser ut? Till exempel arkitekter, reklamare och matbutiker. ELIN HENRIKSSON, LANDSKAPSARKITEKT:

Cykelvänligt Att cykla cyk cy kla till jobbet är lika nyttigt som att tr kla träna äna vvarje arje dag. Därför satsar nu allt fler kommuner på exempelvis pumpstationer och bättre cykelvägar. I Örebro kan pendlare till och med ställa sin cykel i ett särskilt cykelgarage vid Centralstationen.

liter. Så mycket sockerssötad läsk drack svenskarna 2014. Det är mycket, men äändå en rejäl minskning från 2003 när vi drack 72 liter per person.

Foto: EAT 2016 Johan Lygrell

Enligt WHO är mindre salt en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för en bättre folkhälsa. Finland lyckades minska saltintaget med 25 procent mellan 1979 och 2002. Under samma period minskade insjuknandet i hjärt- och j kärlsjukdomar kraftigt.

en god hälsa. På svenska förskolor har utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre nattsömn, välbefinnande, viktkontroll och koncentrationsförmåga hos barnen. Det går inte att tvinga fram fysisk aktivitet, men det går att skapa bra förutsättningar som gör det enkelt och intressant att röra sig.”

Att produkters exponering i matbutiker spelar stor roll för vad vi köper är väl känt. Men vad händer om man låter en grupp beteendevetare driva matbutik? På fem veckor lyckades den danska forskargruppen Inudgeyou öka försäljningen av frukt och grönsaker med 24 procent.

Hallå där ...

Je Jessica Bjurström på Komm Komm, vad v är reklambranschens hälsoansvar? – Reklamen tar för sig i samhällsdebatten och har därför ett stort ansvar. Ett ansvar som man också tar, till skillnad från vissa tv-program. Reklambranschen har alltid talat om värderingar eftersom kunderna vill att deras varumärken ska kommunicera något positivt.

”Reklamen har ett stort ansvar.”

Foto: Colourbox

Det går att bygga städer där vi lockas att gå, som stimulerar vardagsrörlighet. Viktiga saker att fokusera på är att gatunätet hänger samman och att det finns en täthet som gör avstånden korta. Samtidigt får inte tätheten bli så stor att det inte finns plats för barn och unga. Att utemiljöerna vid skolor och förskolor, där barn är tillräckligt stora och stimulerar till lek och aktivitet lägger grunden för

Foto: Thomas Zaar/White

”Som stadsplanerare utformar jag människors livsmiljöer och kan göra olika val i vardagen lättare eller svårare. Vi gör hela tiden val och prioriteringar mellan olika intressen. Vill vi till exempel att bilen ska styra utformningen av de offentliga rummen, eller vill vi bygga staden med utgångspunkt i gåendets och cyklandets logik?

Foto: Sveriges Kommunikationsbyråer

TEXT: SOFIA HILLBORG

SPANING De små plockgodispåsarna från 70-talet är tillbaka! Å andra sidan verkar godisbitarna bli allt större – Godisbilarna har blivit limousiner och både sega råttor och nappar finns numera i megastorlek.

”Sorry guys ... ingen regering, inget företag, organisation eller individ kan ensam förändra hur världen äter.” Gunhild Stordalen, läkare och grundare av EAT Foundation

Lotsmottagningen på GIH kan hjälpa dig som fått FaR att långsiktigt ändra din livsstil

Kom igång och rör på dig – GIH:s lotsar hjälper dig Visste du att du kan få gratis coachning och stöttning av hälsopedagoger efter att ha fått fysisk aktivitet på recept (FaR)? Den lotsen är ett extra stöd för att ändra sin livsstil långsiktigt, menar Lena Kallings och Elin Ekblom-Bak, som är ansvariga för friskvårdslotsmottagning på GIH.

tt få fysisk aktivitet på recept (FaR)

är en bra start. Men många behöver mer stöd över längre tid av någon som ser dina individuella förutsättningar och din vardag ur ett större perspektiv och kan motivera dig till fysisk aktivitet, förklarar Lena Kallings, forskare på GIH. – Om man vill nå hälsa långsiktigt är det viktigt att möta individen i vardagen och vägleda till en mer aktiv och hälsosam livsstil, inte bara ge råd och information om träningsövningar, säger hon. – Tack vare att lotsarna har kontakt

med FaR-personen vid fyra olika tillfällen under ett halvår, skapas kontinuitet och bättre förutsättningar för att kunna stötta personen för att förändra ett beteende. Annars kan det vara svårt att själv veta vilken fysisk aktivitet som passar och vilken effekt den ger för kroppen.

förklara vad det betyder, och utifrån diagnosen och det nuvarande hälsoläget lotsa personen till ett mer aktivt och hälsosamt liv, så att riskerna för sjukdom minskar. – Lotsmottagningen på GIH fyller i

Lena Kallings är ansvarig för friskvårdslotsmottagningen som hjälper FaR-personer att få en hälsosam livsstil.

Elin Ekblom-Bak, forskare på GIH, menar att hälsopedagogerna fungerar som en länk mellan sjukvård och preventiv hälsovård. – Hälsopedagogerna förklarar fördelarna med fysisk aktivitet utifrån ett hälsofrämjande synsätt, baserat på vetenskaplig grund. När en person kommer med FaR i handen kan hälsopedagogen

Kontakta oss: Hit e-postar du om du har fått FaR och vill få stöttning att komma igång: lotsmottagningen@gih.se För mer information se gih.se/lotsmottagningen 14

dag en viktig funktion. Hit kommer människor som har en sak gemensamt: alla är i behov av att bli mer fysiska aktiva. Det behovet växer i takt med att vi blir mer stillasittande och står inför demografiska utmaningar, säger Karin Larsén, rektor på GIH. – Flera studier talar för att vi blir mer stillasittande, vilket ökar risken för farlig övervikt med följdsjukdomar. Dessutom får vi en allt större andel äldre som behöver röra på sig för att inte insjukna. I längden är det inte samhällsekonomiskt hållbart. Det vill vi på GIH motverka med bland annat vår lotsmottagning.

[ARBETSLIV

TEXT: ULRICA SEGERSTEN/TOVE SMEDS ILLUSTRATION: NINA HEMMINGSSON

Duktigsyndromet Sjukskrivningar för utmattningssyndrom ökar lavinartat – igen. Ingen kan riktigt förklara varför. Men fortfarande gäller devisen: det är svårt att bota, lättare att förebygga.

et var Marie Åsberg,

professor emerita i psykiatri vid KI, som myntade begreppet utmattningssyndrom i slutet av 1990-talet. Precis som nu sköt sjukskrivningarna för psykisk ohälsa i taket även då. Att depressionerna var relaterade till arbete var uppenbart. – Stressrelaterad ohälsa är den vanligaste psykiska sjukskrivningsorsaken i dag, sade Marie Åsberg när ett seminarium om utmattningssyndrom samlade läkare från hela landet under Medicinska riksstämman i slutet av 2015. Inte minst verkar de som arbetar inom hälsooch sjukvården vara drabbade. Ändå finns det inte så mycket veten-

skapliga bevis för lyckade behandlingsformer om det så handlar om KBT, gruppterapi, meditation, trädgårds- och skogsterapi eller läkemedel.

Marie Åsberg menar att de största behandlingseffekterna verkar ske i arbetslivet. – Men det viktigaste vi kan göra är att minska andelen som blir sjuka. Och hon låter förstå att det kan gå. Ingibjörg Jonsdottir från Institutet

för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen håller med. – Vi kan inte bara fokusera på de redan sjuka, utan måste se till att stoppa inflödet. Den som är på väg in i utmattningssyndrom kostar samhället mer än själva sjukskrivningen. Att det är en större andel kvinnor som drabbas är ingen hemlighet. – Men det är absolut inte en könsfråga. Östrogen och testosteron har inget med saken att göra. Skulle män utsättas för samma belastning, inte minst inom vård och omsorg, skulle de drabbas i lika

stor utsträckning som kvinnorna. Jämför till exempel vilket stöd en person i hemtjänsten får om bilen krånglar jämfört med om det är en arbetare inom teknisk förvaltning som får motorproblem. Det spelar ingen roll om det är kvinna eller man. Man måste också se på den totala belastningen i livet. Är den för stor drabbas man, oavsett kön.

”Det är absolut ingen könsfråga. Östrogen och testosteron har ingenting med saken att göra.” Ingibjörg Jonsdottir

Den vanligaste diagnosen av alla sjukdomsfall i Sverige är akut stressreaktion, som ökat med 73 procent de senaste två åren. Statistik från Försäkringskassan visar också att kvinnor i 30-års åldern är de som drabbas mest.

Foto: Samuel Unéus

Sjukskrivning för psykisk ohälsa ökar Av personer med sjukersättning eller sjukpenning uppger 45 procent av kvinnorna och 43 procent av männen att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. 2015 Stressad

35%

37%

Mycket stressad

11%

Nedsatt psykiskt välbefinnande

45%

43%

Siffror från Försäkringskassan visar att mellan 2010 och 2015 ökade antalet startade sjukfall med psykiatriska diagnoser med 57 000 eller 59 procent och är sedan 2014 den vanligaste diagnosen. Källa: Försäkringskassan

Foto: Colourbox

Utmattningssyndrom: • Medelåldern på de som insjuknar i utmattningssyndrom är 43 år. De är ofta högutbildade eller ambitiösa. • Den genomsnittliga sjukskrivningstiden är två år. • 20–25 procent av de som finns på arbetsplatserna i dag riskerar att sjukskrivas för utmattningssyndrom. Källa: Institutet för stressmedicin i Göteborg, har behandlat patienter med uttalat utmattningssyndrom i flera år och har samlat data från över 500 patienter för att identifiera de personer som riskerar att bli långvarigt sjuka och ge dem rätt behandling för en tidig och varaktig återgång i arbete.

Med andra ord spelar arbetsgivare

och ledarskap en oerhört viktig roll. – Förebyggande insatser är egentligen en förlustaffär för psykiatrisk verksamhet, säger Alexander Wilczek, verksamhetschef, överläkare, psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus. – Som läkare får jag bara betalt för att ta hand om de redan sjuka. Han konstaterar att antalet läkare som sjukskrivs på grund av utmattningssyndrom har ökat kraftigt under ganska kort tid. – På Ersta märker vi att allt fler läkare hamnar i en etisk konflikt med sina värderingar. Det skapar samvetsstress och kan bidra till utmattningssyndrom. – Men sjukskrivning på heltid är en behandling med tydliga och allvarliga biverkningar, det måste man alltid komma ihåg. När sjukdomen väl gått så långt att sjukskrivning är ett måste, behöver den ”medicinen” doseras noggrant. – Rehabiliteringen måste involvera arbetsplatsen och patientens hjärna stimuleras i tillräckligt stora doser, inte helt olik rehabiliteringen efter en stroke. – Man kan likna den vid rehabiliteringen efter en benfraktur. Benet läker, men det tar tid. Vi vägrar inte att behandla, utan anstränger oss för att skapa bästa möjliga betingelser för läkning, säger Marie Åsberg. Utmattningssyndrom kan drabba vem som helst, ung som gammal. Och det går att bli frisk. Det är en av våra ministrar ett levande bevis på. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström är en av dem som öppet berättat om hur han drabbats – och blivit frisk. Det var när Gabriel Wikström läste dubbla kurser vid Uppsala universitet, var politiskt aktiv och nyss hade blivit pappa som han drabbades av utmattningssyndrom. Under din studietid råkade du ut för utmattningssyndrom, har du märkt av fördomar eller rena felaktigheter kring detta?

– Det finns både missuppfattningar och fördomar kring psykisk ohälsa. Många tror till exempel att en utmattningsdepression är något man aldrig återhämtar sig från. Därför är det viktigt för mig att vara öppen med mina erfarenheter. Jag tror att mina erfarenheter gjort mig bättre på att till exempel hantera stress och känna mina egna gränser. Tidigare har du berättat i en debattartikel i Aftonbladet om hur tystnaden kring den psykiska ohälsan måste brytas. Tvekade du själv inför att berätta om dina erfarenheter?

– Egentligen inte, jag tycker det är viktigt att visa att psykisk ohälsa är något som vi måste våga prata om. Tre av fyra personer i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen i sina egna liv eller i sin närhet. Ändå är tystnaden stor, och många döljer sin ohälsa även för sina närmaste. Det blir ingen hjälpt av. Därför är det viktigt att alla vi som kan och orkar vågar prata om våra erfarenheter. Hur kan svensk hälso- och sjukvård bli bättre på att möta människor med psykisk ohälsa?

– Vi behöver framför allt bli bättre på att möta människor med psykisk ohälsa i ett tidigare skede och se på psykisk hälsa med ett helhetsperspektiv. I höstbudgeten satsade vi cirka 1 miljard kronor per år fram till 2019 för insatser inom psykisk hälsa. Det är en förstärkning jämfört med tidigare år på 280 miljoner kronor som går till att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete och stimulera nya initiativ på området. – Jag hoppas att vi ska kunna skapa en mer lättillgänglig verksamhet som

”Sjukskrivning på heltid är en behandling med tydliga och allvarliga biverkningar.” Alexander Wilczek

Sedan i våras (31 mars 2016) börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter att gälla. Det innebär ett ökat arbetsmiljöansvar för chefer, bland med syfte att garantera en rimlig arbetsbelastning, hälsosamma arbetstider och rutiner kring kränkning. Tidningen Chef har gjort en sammanfattande checklista: ➤ Anpassa resurserna till kraven i arbetet – eller vice versa ➤ Klargör arbetets innehåll ➤ Identifiera psykiska påfrestningar

I farten. Gabriel Wikström besöker Sandarnas lag C för ensamkommande flyktingbarn i Göteborg.

Du har tidigare talat om den moraliska skyldigheten vi har att sluta hälsoklyftorna. Vad vill du som folkhälso- och sjukvårdsminister göra för att minska dessa?

– Regeringens övergripande mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. För att göra det krävs insatser på många olika politikområden – vi behöver ett arbete som både är brett och sammanhållet. Att sluta de påverkbara hälsoklyftorna är inte bara en folkhälsofråga. Visst handlar det i allra högsta grad om klassiska folkhälsofrågor såsom tobak, alkohol och kost, om sjukvård och även om idrott för den delen. – Men när vi söker lösningar måste vi göra det med en bred ansats där vi tittar inom alla politikområden såväl som att vi tittar på hur de samverkar med varandra. Det är också därför vi har tillsatt en kommission för jämlik hälsa. De har i uppgift att ta fram förslag på kort, medel lång och lång sikt för att nå målet om att sluta hälsoklyftorna – att se helheten och lägga pusslet.

Foto: Kristian Pohl/Regeringen

➤ Förebygg kränkande särbehandling ➤ Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö. ➤ Se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling. Detta är arbetsgivarens ansvar.

Gabriel Wikström, sjukvårdsminister, har egen erfarenhet av utmattningssyndrom.

Foto: SAmuel Uneús

kan möta barn och unga i ett tidigare skede. Vi har också ett pågående arbete med att se över hur långsiktigt hållbara insatser ska utformas så att vi kan ta ett bättre helhetsgrepp än vad som finns i dag.

Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri, menar att den viktigaste insatsen mot utmattningssyndrom är den förebyggande.

➤ Bedöm risker kopplade till arbetstid, till exempel vad finns för återhämtningsmöjligheter.

Källa: www.chef.se

De faktorer som främst kopplats till psykiskt välbefinnande bland medarbetare är ett gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande och bemyndigande), kontroll i arbetet, balans mellan arbete och fritid, balans mellan arbetsinsats och belöning, tydliga mål och anställningstrygghet. Källa: Försäkringskassan

”Att hjärnan är anpassningsbar, flexibel och inte gör ont vid överbelastning gör att vi kan pressa den till max innan vi plötsligt – och till synes utan förvarning – går över gränsen.” Emma Holmgren, författare till boken Våga vara rädd: En bok om utmattningssyndrom

[FRÅGA&SVAR

Kan man träna för mycket?

TEXT: LARS BERGSTRÖM ILLUSTRATION: SOFIA KARLSSON

Tränar du väldigt mycket kan effekten av ökad träning utebli. Skaderisken ökar också. Men det är inte huvudproblemet. Två tredjedelar av svenskar i övre medelåldern rör sig för lite. Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi, Sahlgrenska Akademien svarar. Hos elitidrottsmän och elit-

idrottskvinnor samt en grupp som ligger snäppet under kan risken för hjärtflimmer öka om man stegrar träningen ytterligare. Men för den övervägande majoriteten av oss är den risken så gott som obefintlig – och de goda effekterna av träningen överväger vida riskerna. Det säger Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi vid Sahlgrenska Akademien och överläkare i kardiologi vid Östra sjukhuset i Göteborg.

”Vi ska gå från kossan till det som växer.” Mai-Lis Hellénius

Går det att lita på de undergörande dieter?

vad som är bra att äta för hälsan. För varje år blir kunskapen allt mer solid. – Det har gjorts cirka två miljoner studier och så gott som alla pekar i samma riktning, säger Mai-Lis Hellénius. Grönsaker och frukt kan vi nästan inte få i oss för mycket av. När det gäller fett och kolhydrater är det inte sant, som vissa dieter gör gällande, att vi ska undvika dem. Däremot gäller det att välja rätt kolhydrater och fetter. Samma sak gäller för proteiner. En allmän regel är att vi bör äta mer från växtriket samt fisk och skaldjur – och mindre av kött. Mest sparsamma bör vi vara med rött kött som i stora mängder kan orsaka mag- och tjocktarmscancer. Mai-Lis ger ett enkelt kostråd:

Mai-Lis Hellénius, livstilsprofessor och överläkare

Foto: Johan Wingborg, GU

Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor och överläkare på Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, svarar. Forskarvärlden är i dag enig om

– Vi ska gå från kossan till det som växer. Detta kan också illustreras av en modern kostpyramid där basen, alltså det vi ska äta mest av, består av grönsaker, rotfrukter, frukt, bönor, linser, ärtor, grovt bröd, vegetabiliska oljor och nötter. Går vi upp en nivå hittar vi fisk, skaldjur, musslor och andra havsdjur. Först därefter kommer kött från fågel, ägg, ost och smör, som vi alltså bör vara lite mer restriktiva med. Högst upp i pyramiden hittar vi rött kött som vi bör vara mycket återhållsamma med. Men det är inte så svenskar äter. En undersökning från Stockholms läns landsting visar att endast 11 procent av kvinnorna äter tillräckligt mycket grönt och bara fyra procent av männen. – Ett positivt budskap är dock att bra mat förebygger och förbättrar hälsan, oavsett om det handlar om hjärt- och kärlsjukdomar, demens, Alzheimer, inflammatoriska sjukdomar, viktökning, diabetes eller depression. Det visar många vetenskapliga studier, säger Mai-Lis Hellénius.

Foto: Ulf Sirborn

Nästan dagligen läser vi om nya undergörande dieter som ska förbättra vår hälsa och få oss att gå ner i vikt. Men vem ska man lita på? Och vilka frågor är viktiga att få svar på?

Enligt Mats Börjesson handlar problemet inte om för mycket träning, utan snarare om att de flesta svenskar rör sig för litet. För lite rörelse ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra välfärdssjukdomar som exempelvis diabetes. Risken för en för tidig död ökar också påtagligt. – Det positiva budskapet är att effekten av träningen är störst om man går från att inte ha tränat alls till att träna lite grann, säger Mats.

Kort om: Skapisstudien är ett samarbete mellan Hjärtlungfonden och sex universitetskliniker. Den visar att 60 procent av svenskarna i övre medelåldern (50–65 år) är stillasittande. 35 procent följer minimirekommendationen för träning, det vill säga motsvarande 30 minuters promenad fem dagar i veckan. Endast fyra procent tränar på medel till hög nivå flera dagar i veckan.

Hur många glas är riskkonsumtion? En miljon svenskar har ett riskbruk, skadligt bruk eller är beroende av alkohol. Det är drygt var sjätte svensk. Av dem har ungefär 50 000 kontakt med vården. Överläkare Karin Hyland, Mottagningen för alkohol och hälsa Riddargatan 1, svarar. Gränsen för det man kallar riskbruk

går vid 14 små glas vin i veckan för män och 9 glas för kvinnor. Det har man bestämt på internationell nivå. – Dricker man över riskbruksnivå ökar risken för skador och olyckor. Även de kroppsliga och psykiska följderna av alkoholen ökar, säger överläkare Karin Hyland. Men känsligheten för alkohol är individuell. En del tål mycket, andra lite. Exempelvis kan äldre personer med många läkemedel ha svårare att tolerera alkohol eftersom många läkemedel liksom alkohol bryts ner i levern. Vad är då tecken på beroende?

– När alkoholen kontrollerar dig i stället för att du kontrollerar alkoholen. När du dricker mer eller oftare än du tänkt dig. När du planerar ditt liv för att dricka. Och när du inte mår bra av ditt drickande, men ändåå n. inte kan minska eller sluta, säger Karin.

Visste du att ... Alkohol ökar risken för utvecklandet av ett 60-tal sjukdomstillstånd.

En dirty drug Alkohol är en så kallad ”dirty drug” som påverk verkar många rec receptorer och ke kemiska pr processer i kkroppen.

Foto: Colourbox

Är e-cigaretter ett alternativ? Förmodligen är e-cigaretter inte lika farliga som vanliga cigaretter. Men det finns ännu för få vetenskapliga studier. Därför är de långsiktiga riskerna inte kartlagda. Och som rökavvänjning fungerar inte e-cigaretter bättre än de traditionella metoderna. Hans Gilljam, prof em. vid KS, svarar. – Produktutvecklingen av e-cigaretter går med en

rasande fart. Från början hade cigaretterna färdigladdade patroner. I dag har de en tank där man själv kan blanda nikotin, smakämnen, propylenglykol, glycerin och vatten. Många experimenterar och stoppar i vad som helst, till och med droger, säger Hans Gilljam är professor emeritus vid Karolinska universitetssjukhuset och har jobbat med tobaksprevention och tobaksavvänjning en stor del av sin yrkeskarriär. I dag är han ordförande i Läkare mot tobak. Rökningens skadeverkningar är kända och grundade på 50 års observationer. Ett 60-tal olika sjukdomar beror på tobaksbruk, bland annat lungcancer, KOL och hjärtkärlsjukdom. Varje år bokförs cirka 12 000 tobaksrelaterade dödsfall i Sverige. – E-cigaretter underhåller och förstärker bruket av tobakscigaretter. Det visar studier bland ungdomar i USA, säger Hans Gilljam.

För en förbättrad vård och hälsa i samhället! Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens vetenskapliga organisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi arbetar med frågor baserade på vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Vårt huvudsakliga syfte är att verka för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Det gör vi bland annat genom att initiera och driva viktiga samhällsfrågor genom våra medlemmar och vetenskapliga sektioner. Vi står för en stor del av utvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Integritet och oberoende är fundamentet för vår verksamhet och en förutsättning för SLS samhällsroll.

Vetenskap Utbildning Etik Kvalitet

www.sls.se 19

Nya forskningsrön visar på att vegetabiliskt fett är viktigt för hälsan.

AAK går före i utvecklingen

Mer hälsosamma fetter Hur mycket fett bör vi äta? Vilken typ eller vilka kombinationer av fett är bäst för vår hälsa och vårt välmående? Och hur skapas bästa möjliga produkter utifrån de senaste forskningsrönen och rekommendationerna?

ivsmedelsindustrin har i många av-

seenden förändrats förvånansvärt lite de senaste decennierna, men när det gäller rekommendationerna för vilka typer av fett vi ska äta och i vilka mängder så har det skett en enorm utveckling, säger Karsten Nielsen, teknisk direktör på AAK, som producerar vegetabiliska fetter för livsmedelsindustrin. – Det kommer hela tiden nya rekommendationer och nya forskningsrön och vårt fokus är att ligga i framkant av utvecklingen. Genom att utgå från den senaste kunskapen kan vi erbjuda produkter som lever upp till högt ställda krav på hälsoeffekter, hållbarhet och kvalitet. AAK, som bildades efter en fusion av

danska Aarhus United och svenska Karlshamns 2005, är i dag världens ledande producent av vegetabiliska specialfetter med hög förädlingsgrad. Produkterna används bland annat för tillverkning av livsmedel, choklad, konfektyr och kosmetika men även som vegetabiliska smörjmedel. All produktion bygger på förnybar råvara från växtriket.

AAK är världsledande på att utveckla specialprodukter och lösningar för en nyttigare och mer hållbar fettkonsumtion.

– För 20 år sedan var den rekommendationen att kosten skulle innehålla så lite fett som möjligt, men sedan dess har kartan ritats om många gånger. I dag är rekommendationerna att ha en sund balans där fett är ett viktigt inslag i kosten för att vi ska må bra. Frågan är alltså inte om vi ska äta fett eller inte, utan hur mycket och i vilka proportioner och att mättad fett i större utsträckning ska ersättas med enkel- eller fleromättat fett från växtriket. AAK satsar i dag stora resurser på att

skapa produkter och lösningar som gör det möjligt att optimera kombinationen

av olika typer av fett från växtriket och utvecklingen går snabbt. – Vi måste vara lyhörda för såväl den senaste kunskapen som för vad kunderna efterfrågar, säger Karsten Nielsen. Våra kunder ska alltid kunna känna sig trygga med att vi levererar produkter och lösningar som lever upp till högt ställda krav på allt från ansvarsfull odling och produktion till bästa kvalitet när det gäller innehåll och förpackningar med en märkning som gör det lätt för kunden att göra kloka val.

Fakta • AAK är världens ledande tillverkare av vegetabiliska specialfetter med hög förädlingsgrad. • Produkterna används som råvara inom livsmedels-, choklad- och konfektyrindustrin samt även vid kosmetikatillverkning samt för användning som vegetabiliska smörjmedel. • Alla råvaror kommer från växtriket och är därmed förnybara. • AAK har huvudkontor och utvecklingsavdelning i Malmö

Visste du att … … du genom att ersätta andelen mättat fett i maten med enkel- eller fleromättat fett från växtriket påtagligt kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, enligt nya forskningsrön som stödjer Livsmedelsverkets och WHO:s rekommendationer. 20

www.aak.com

[VAD DÖR VI AV? TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: COLOURBOX

De främsta riskfaktorerna globalt för tidig dig död d i åldersgruppen 15–19 år för män & kvinnor. k 2013, killar, topp 10

2013, tjejer 20

1. Alkohol ( 1, 1990: –4%) 2. Oskyddat sex ( 14, 1990: +1580%) %) 3. Osäkert vatten ( 2, 1990: –34%) 4. Sanitära olägenheter ( 3, 1990: –43%) 3%) 5. Yrkesrelaterade skador ( 4, 1990: –34%) 6. Handtvätt ( 5, 1990: –36%) 7. Droger ( 7, 1990: +64%) 8. Nedsatt njurfunktion ( 6, 1990: +27%) 7% 7%)

1. Oskyddat O sex ( 11, 1990: +774%) 2. Osäkert O vatten ( 1, 1990: –38%) 3. Partnervåld P ( 5, 1990: +11%) 4. Alkohol A ( 3, 1990: –15%) 5. Sanitära S olägenheter ( 2, 1990: –47%) 6. Handtvätt H ( 4, 1990: –39%) 7. Järnbrist J ( 6, 1990: –46%) 8. Droger D ( 13, 1990: +48%) 9. Sexuella S övergrepp mot barn ( 9, 1990: –13%) 10. Nedsatt njurfunktion ( 10, 1990: –5%)

(Low glomerular filtration)

9. Sexuella övergrepp mot barn ( 8, 1990: 0: –16%) 10. Luftföroreningar i hemmiljö ( 9, 1990: 0: –21%)

(Low glomerular filtration) Källa: www www.t www.thelancet.com. thelancet com Publicerad online 9 maj 2016. 2016

Bortglömd maktfaktor I maj publicerade medicintidskriften The Lancet en rapport om de främsta anledningarna till försämrad hälsa hos 10–24-åringar. ”Unga människor är världens största outnyttjade resurs”, kommenterade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. nadsvanor som grundläggs när vi är unga vuxna har stor betydelse för vår hälsa resten av livet, skriver The Lancet. Dagens 1,8 miljarder unga (10–24-åringar) har också helt nya utmaningar med fler som lider av övervikt, psykisk ohälsa, hög ungdomsarbetslöshet och därmed högre risk för radikalisering. Resultatet borde bli en väckarklocka.

Här har vi världshistoriens största generation unga vuxna. Om vi kan investera i deras levnadsvanor nu, kan

Foto: Privat

et finns bevis för att lev-

Åsa Wetterqvist – Om vi inte tar tag i levnadsvanorna kommer vi inte ha råd med morgondagens hälsooch sjukvård.

”Länge har unga vuxna varit en bortglömd grupp i hälsooch utvecklingsagendan. Vi har inte råd att fortsätta försumma dem.” Melinda Gates, The Bill & Melinda Gates Foundation

vi räkna hem tredubbla hälsovinster, menar författarna bakom rapporten, 30 experter från 14 länder. Att inte göra någonting för den här ofta bortglömda gruppen kan stå oss väldigt dyrt. ”Det är avgörande att involvera unga människor, att stärka deras välbefinnande, personliga utveckling och hälsa. Till exempel erbjuder digital media och ny teknologi utmärkta möjligheter att engagera och ge unga egenmakt att driva förändring”, skriver de vidare. Den allra största riskfaktorn för för-

sämrad hälsa i gruppen 20–24-åringar är alkohol som står för 7 procent av sjukdomsbördan. – Samtidigt är det viktigt att inte ställa olika levnadsvanor mot varandra, säger Åsa Wetterqvist, allmänläkare, delprojektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt och sakkunnig inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård vid Folkhälsomyndigheten. – Läkare har en viktig roll som policyskapare att lyfta levnadsvanor till

en samhällsfråga. Lagar, hur vi bygger städer och samhället påverkar den totala sjukdomsbördan. Vi har ett ansvar att påpeka detta. När vi ser vilken betydelse levnadsvanor har, kan det inte vara rätt att tiga. Det förändrar inte vårt arbete med den enskilde patienten. Där gäller det alltid att med hjälp av motiverande samtal gemensamt med patienten hitta verktygen till förändring. – Det är egentligen konstigt att vi inte har folkhälsoöverläkare med samordnat ansvar för levnadsvanearbete och policyfrågor. Någon måste äga frågan. Någon som vågar protestera när vi bygger strukturer och samhällen som skadar folkhälsan. Att investera i levnadsvanor är hälso-

ekonomi så det skriker om det. Inte minst i unga vuxna. Sveriges tradition av väl fungerande BVC och MVC är en bra start. Men vi har en utmaning med samorning i skolhälsovården i kombination med mer fysisk aktivitet i skolan, menar Åsa Wetterqvist.

[HÄLSA

TEXT: LARS BERGSTRÖM FOTO: SAMUEL UNÉUS, COLOURBOX & BO BERGMAN/KI ӇPORTRÄTTӈ

Ett av de nya vetenskapliga rönen är att det är bra att stå upp och arbeta under delar av dagen istället för att sitta. Överhuvudtaget ska man undvika att sitta för länge. Ungefär en gång i halvtimmen bör man ställa sig upp, röra på sig och sträcka ut kroppen.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, har blivit en viktig del av den svenska sjukvården. Varje år skrivs cirka 100 000 FaR-recept ut. Och forskningen är entydig: fysisk aktivitet minskar risken för flera av våra vanligaste folksjukdomar. Regelbunden träning har gjort Christer Edberg, 57 år, symtomfri.

”Smärtan försvann med

nom den medicinska forsk-

ningen råder nästan total samstämmighet; tillsammans med matvanor är fysisk aktivitet den faktor som har störst betydelse för vår hälsa och livslängd. – Det fi nns en rad olika diagnoser där fysisk aktivitet hjälper – både som förebyggande åtgärd och som behandlingsform, säger Ing-Mari Dohrn, medicine doktor. Hon forskar om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa vid Karolinska Institutet, sektionen för fysioterapi i Huddinge. Fysisk aktivitet på recept har använts inom den svenska sjukvården i cirka tio år och används i dag i alla landsting. Ing-Mari radar upp ett tiotal sjukdomar där FaR kan göra stor skillnad. Här finns allt från hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och

fetma, till benskörhet, psykisk ohälsa, cancer, stress och demens. Forskaren Lena Kallings har följt

en grupp personer med metabolt syndrom under sex månaders träning. Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för faktorer som ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, som exempelvis hjärtinfarkt och stroke. De vanligaste faktorerna är övervikt, bukfetma, nedsatt känslighet för insulin, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. I Kallings försöksgrupp minskade midjemåttet med 2,5 centimeter, andelen kroppsfett med 5 procent och vikten med 2 kilo i genomsnitt. Även riskfaktorer som blodsocker, blodfetter och kolesterol förbättrades påtagligt. Annan forskning visar att FaR leder till en ökning av hälsorelaterad livskvalitet och bättre kostnadseffektivitet inom vården. All legitimerad sjukvårdspersonal

kan skriva ut FaR. Men nästan alla landsting erbjuder sin legitimerade sjukvårdspersonal en halvdagskurs

upp till tvådagarskurser för att höja kompetensen. – Förskrivaren utgår alltid från vad vetenskapen säger om hälsa och träning i sitt samtal med patienten. Man lyfter fram de positiva effekterna av träning – som exempelvis större muskelmassa, bättre blodfetter, lägre blodsocker och bättre kondition. Till skillnad från traditionell behandling med mediciner handlar fysisk aktivitet på recept om att skapa bestående livsstilsförändringar. Den som skriver ut FaR måste därför behärska olika samtalstekniker, som exempelvis motiverande samtal. En snöig vinter för ett och ett halvt

år sedan fick Christer Edberg, 57 år, en inklämning i axelleden. Det hela utlöstes av för mycket tungt snöskottande. Sjukgymnasten på vårdcentralen skrev ut styrketräning på recept och i dag – ett och ett halvt år senare – är Christer symtomfri. – Det var den där snöiga vintern med flytt av firman och snöskottning

Ing-Mari Dohrn, medicine doktor. – Fysisk aktivitet på recept har minst lika god följsamhet som utskrivning av mediciner. Över hälften, eller 50–65 procent, av dem som får recept på fysisk aktivitet följer det.

är minimidosen måttlig träning för att hålla sig frisk

Forskning

Hälsa och rörelse 3.0

Christer Edberg (t v) tränar tre gånger i veckan efter att ha fått fysisk aktivitet på recept utskrivet. Richard Svenberg är FaR-ledare på Friskis & Svettis Tyresö. Han hjälper FaR-motionären att hitta en träningsform som passar.

träningen” vid både villan och företagslokalen som det hände, berättar han. Det gjorde djävulskt ont och axeln var infl ammerad. När det var som värst kunde Christer inte klä på sig själv. För att hantera smärtan fick han ta smärtstillande medicin.

”Jag skulle ha börjat med träning tidigare (...), men nu kommer jag hålla på resten av livet.” Christer Edberg

Läkaren på Bollmora vårdcentral

remitterade honom till en sjukgymnast och efter fyra veckors träning i vårdcentralens gym skrev hon ut Fysisk träning på recept. Christer och sjukgymnasten träffade tillsammans Richard Svennberg, medlems- och teknikansvarig samt FaRledare vid Friskis & Svettis Tyresö. – En gång i veckan tar jag emot motionärer med FaR. Jag visar runt i lokalerna och informerar om vårt träningsutbud – både de ledarledda passen och den individuella träningen i gymmet, säger Richard Svennberg. Efter introduktionen på Friskis &

Svettis började Christer träna regelbundet tre dagar i veckan. Han börjar

passen med 15 minuters uppvärmning på träningscykel eller löpband. Sedan följer styrkeövningar med gymmaskiner, hantlar och gummiband. Sammanlagt tränar han 45 minuter upp till en timme och får både konditions- och styrketräning. Han funderar på att lägga till ett ledarlett pass. Förmodligen blir det skivstång eller core soft, som stärker ryggmusklerna och förbättrar hållningen. Softpassen passar nybörjaren perfekt. Här är tempot lägre så att motionären får tid att lära in rörelserna. – Jag skulle ha börjat med träning tidigare. Men för 30 år sedan när barnen var små och jag startade firman hade jag ingen ro, sedan har det inte blivit av. Men nu kommer jag träna resten av livet.

– Forskningen om sambandet mellan hälsa och rörelse är inne i sin tredje fas, säger Carl Johan Sundberg, professor i molekylär arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet. Under 1960- och 1970-talet studerade forskarna sambandet mellan träning och hälsa. Från 1990-talet låg fokus på sambandet mellan hälsa och vardagsmotion. – Dagens forskning fokuserar mycket på sambandet mellan stillasittande och hälsa. I Australien har den här typen av forskning kommit långt. Bland annat gör man studier på kontor där personalens rörelser registreras under hela arbetsdagen, säger Carl Johan Sundberg. Annan forskning visar att de som sitter mer än elva timmar per dygn löper 40 procent större risk att dö i förtid. Foto: Caroline Andersson

Recept på fysisk aktivitet ... ... påminner om ett vanligt recept. Förskrivaren kommer tillsammans med patienten fram till en eller flera aktiviteter, intensitet och dosering – alltså hur lång tid och hur många gånger i veckan träningen ska ske. För personer med diabetes är det extra viktigt med regelbunden träning och patienter med hjärt- och kärlsjukdomar kan behöva hjälp med att hitta rätt nivå.

[ ] Samarbeten Landstingen har för det mesta ett samarbete med olika regionala träningsaktörer, som Friskis & Svettis, Korpen och idrottsföreningar inom kommun och landsting. Många träningsanordnare har utbildade FaR-ledare.

Så kan regelbunden uppföljning, struktur, motivation och redskap leda till hållbar viktminskning i stor skala.

”Det är dags för viktminskning på recept” Nära hälften av alla svenskar lider av övervikt eller fetma. – Att sprida tydlig information om hälsosamma kostvanor är bra men det är långt ifrån tillräckligt för att vända överviktstrenden, säger Stefan Ryme, ViktVäktarnas vd.

amhällets främsta vapen mot fetmaepidemin har hittills varit att tillhandahålla information om hur vi bör äta och motionera för att nå och hålla en hälsosam vikt. Men de allra flesta vet redan vad som gäller: ät mindre och rör dig mer. Ändå blir vi allt fetare. Information i sig är inte tillräckligt.

har vi lång erfarenhet att luta oss mot, inklusive ett stort antal internationella vetenskapliga studier, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna. – Vårt program är anpassat för att uppmuntra och hjälpa människor att göra bättre val med ett system som klassar nyttig mat bättre och sockerrik mat sämre; vi har redskapen för att hjälpa människor att minska sitt sockerintag. Till skillnad från nikotin och alkohol så kan vi inte avstå från att äta utan måste lära oss att förhålla oss till mat samt skapa vanor och rutiner som hjälper oss att göra bra val.

”Man behöver redskap, motivation och struktur för att ändra livsstil.”

Det behövs redskap, struktur och motivation för att ändra livsstil och det är vad som krävs för att uppnå viktminskning som är hållbar över tid, säger Stefan Ryme, vd ViktVäktarna. Under sina 45 år i branschen har ViktVäktarna mejslat fram ett program som gör just detta. Fokus ligger på hälsa och livsstil, inte enbart viktminskning. – Eftersom vi funnits sedan 1972

ViktVäktarna välkomnar den debatt

som nu förs om socker och en eventuell sockerskatt och anser att det vore bra med en skatteväxling som leder till att

nyttig och bra mat (till exempel frukt och grönt) blir billigare medan onyttig (godis och läsk) blir dyrare. Man anser också att det är hög tid för ett konkret och närmare samarbete mellan vården och seriösa privata aktörer som ännu ett led i kampen mot fetma. – Samhället behöver mer än enstaka insatser från offentliga och privata aktörer. Vi behöver en strukturerad modell över hur vi bäst kan möta olika individer och säkerställa att de får den hjälp och de redskap de behöver för att gå ned och lära sig hålla en hälsosam vikt och därigenom förbättra sin hälsa, säger Stefan Ryme.

Stefan Ryme, vd, och Karin Nileskog, kostexpert ViktVäktarna.

Fakta • Man får äta allt – men inte alltid. • ViktVäktarna följer de svenska näringsrekommendationerna. • Programmet Mat & Motion med SmartPoints bygger på en vetenskapligt beprövad metod med grundpelarna mat, motion, motivation, och möten. Läs mer på: viktvaktarna.se

Välbeprövat. Över två miljoner svenskar har minskat sin vikt med hjälp av ViktVäktarna, som erbjuder både motivation, redskap och struktur.

[GLOBAL HÄLSA

TEXT: ULRICA SERGERSTEN FOTO: COLOURBOX, TORKEL EKQVIST ӇPORTRÄTTӈ

Hälsa och levnadsvanor är gränsöverskridande

Vågar vi vara radikala? Ry ss lan d

22,8%

a Kin

13,1%

3,8% 27,5%

19,5% 15%

Tan zan ia

A US

■ % kvinnor som röker ■ % män som röker Rökningen ser rätt olika ut i världen. Inte minst procenttal för hur stor andel kvinnor respektive män som röker.

Formgivning av cigarettförpackningar är en viktig reklam- och rekryteringskanal för tobaksindustrin. Australien införde som första land i världen standardiserade cigarettpaket i december 2012.

Australien

16,7%

1,8%

Källa: WHO, Tobacco Use, data by country

20,4%

47,6%

”Sverige skulle kunna skapa radikala pilotprojekt för andra länder att ta efter”, säger Tobias Alfvén, barnläkare, forskare och ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa.

59%

Foto:Tobaksfakta :Tobaksfakta

e ig er v S 20,8%

[ ] Global hälsa: Den rika världens levnadsvanesjukdomar har tyvärr fått fäste i världens låginkomstländer. Samtidigt möter en läkare på en svensk vårdcentral människor från hela världen. Därför är det viktigt att den moderna läkarutbildningen innehåller globala hälsostudier.

är det gäller hälsa hål-

ler det inte att ha ett strikt nationellt perspektiv. Levnadsvanor och ohälsa tar ingen hänsyn alls till nationsgränser. Det menar Tobias Alfvén, ordförande för global hälsakommittén på Svenska Läkaresällskapet. Ett område där Sverige kan visa på ett paradigmskifte är arbetet kring ”Tobacco Endgame – Tobaksfritt Sverige 2025”, ett politiskt beslut som definierar ett datum då rökningen ska ha reducerats till några få procent i befolkningen. – Med detta arbete är vi i Sverige radikala. Vågar vi, i likhet med Australien, lagstiftningsvägen också förbjuda varumärkesexponering med logotyp på cigarettpaketen, gör vi en viktig insats för den globala hälsan. Samhällsplanering som underlättar cykling och gång samt gårdar som uppmuntrar till lek på förskolor och skolor är andra åtgärder. – Vi har också mycket att lära av andra länder. Italien var till exempel tidiga med att införa förbud mot rökning på restauranger, till mångas förskräckelse. Men det blev inte upplopp och många andra länder följde efter. När det gäller levnadsvanor, att äta

mindre kött och mer grönsaker, kan

reduceras till den rika världens lyxproblem. Tobias håller inte med. – Hållbart är hälsosamt och hälsosamt är hållbart, oavsett vilket land eller vilken världsdel vi pratar om. – Men vi kan aldrig lägga över hela ansvaret på individen. Samhället måste skapa förutsättningar att välja det som är hållbart och hälsosamt. Ett praktiskt exempel är Södersjuk-

huset som ordnat subventionerade cykelreparationer för att locka fler att ta cykeln till sjukhuset. – Vi behöver skapa små och stora knuffar i rätt riktning. Världen har kommit överens om Agenda 2030 och WHO har en viktig roll. Det verkar vara svårare att ta de första stegen på nationell nivå. Vi lär ju få starka krafter emot oss då vi tar steget att förbjuda reklam på cigarettpaket. Men jag väljer då att tänka på den skillnad vi kan göra för länder som får allt sämre folkhälsa på grund av rökning. Några måste våga gå före för den globala hälsans skull.

Tobias Alfvén tror att Sverige skulle kunna spela en viktig roll genom att skapa tydliga pilotprojekt som främjar levnadsvanor och folkhälsa.

”Hållbart är hälsosamt – och hälsosamt är hållbart.” Tobias Alfvén

[RAPPORT

TEXT: ULRICA SERGERSTEN FOTO: JESSICA GOW/TT, FREDRIK HJERLING ӇPORTRÄTTӈ

380 000 barn i Sverige har förälder med riskbruk

Anhörigskapets vånda ”Om jag vore statsminister skulle jag se till att alla barn i Sverige hade fått reda på att alkoholism är en sjukdom i hjärnan. Det skulle underlätta livet för hundratusentals barn”, säger Sanna Lundell, journalist och programledare.

anna Lundells egen

uppväxt hade förmodligen blivit mer skonsam om någon sagt till henne att pappas drickande berodde på en sjukdom i hjärnan. Inte minst omgivningen hade betett sig annorlunda. – Inställningen till alkoholister är så genomsyrad av moralism och tystnad. Och det smittar lätt av sig på barn, säger hon när Systembolaget bjuder in till seminarium om »Hur vi påverkas av andras drickande«. Förutom Sanna Lundell är bland annat två av världens främsta alkoholforskare, Harold Holder och Tim Stockwell, på plats för att presentera vad forskningen säger om alkoholens andrahandseffekter. Sanna Lundell och Ann Söderlund har gjort dokumentärserien Djävulsdansen i SVT som fokuserar på de anhöriga.

– Jag lärde känna Ann när vi befann oss djupast i anhörigkrisen. Jag lyckades hitta en person mitt i stormens öga, någon att vara skamfri med. Alla kommer vi att vara anhöriga till någon som är sjuk. Människor vi älskar kommer att drabbas. – Men det här anhörigskapet drabbar på ett annat sätt och så mycket hårdare, eftersom det handlar om attitydfrågor i vår omgivning. – Pappas alkoholism nådde kulmen när jag var åtta år. Han hade turen att ha människor omkring sig som påpekade att han var sjuk. Vänner som sa: ”Du håller på att dricka ihjäl dig”. De allra flesta svenskar, 75 procent, tror inte att alkoholism är en sjukdom, utan att det handlar om karaktärslösa personer som väljer flaskan.

Inget kan vara mer fel. Alkoholism

Harold Holder är en av världens främsta alkoholforskare. – Det mest framgångsrika sättet för att komma åt alkoholmissbruk är att ta till sig forskningen och göra praktisk tillämpning på lokal nivå, säger han.

är en folksjukdom. Över en miljon svenskar har någon i sin närhet som dricker. – Ändå har anhöriga en gemensam nämnare: ensamhet, blandat med en känsla av skam för att föräldrarna klassas som karaktärslösa idioter. – Om jag vore statsminister skulle jag se till att alla barn i skolan skulle få kunskap om sjukdomen. Jag skulle uppmana lärare och förskollärare att våga möta barnen. Alkoholforskaren Tim Stockwell

lyfter fram alkoholens andrahandseffekter på internationell nivå, både för de som överkonsumerar och anhöriga. – Man kan konstatera att alkohol är den ledande orsaken bakom för tidig död, försämrad hälsa och sjukdomar i åldersgruppen 15–49 år. Alltså mer riskabel för hälsan än kolesterol och övervikt. Men framför allt drabbar den anhöriga mer. Både han och alkoholforskaren Harold Holder menar att det finns tydliga resultat i forskningen för hur man kan minska missbruket. – De bevisbara andrahandsskadorna av alkohol borde vara tillräckligt starka argument för att behålla och i vissa länder införa en strikt politik för prissättning på alkohol, begränsa tillgång, ha tydlig åldersgräns, kortare öppettider för försäljning och begränsa marknadsföringen av alkohol, säger Tim Stockwell.

Ryssland Kanada

Sydafrika

10,5%

65%

43%

England/ Wales

32%

55% USA

36% Australien

Partnervåld procentuellt i olika länder. Procent som uppger att partnern/förövaren druckit alkohol innan misshandel. Källa: WHO

Folkhälsan hotades

RAPPORT: Alkoholen och samhället Alkoholen är det enda toxinet som påverkar kroppens alla organ, men inte bara hos den som dricker. I forskningsrapporten Alkoholen och samhället från IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet, lyfter en internationell forskargrupp hur alkoholen kan drabba både samhälle och individer kring de/den som dricker alkohol.

Visste du att det var läkare (Svenska Läkaresällskapet) som såg hur alarmerande alkoholen var för folkhälsan under början av 1900-talet? Läkarna mer eller mindre krävde att staten skulle begränsa utbudet – det som sedan lade grunden till alkoholmonopol i Sverige. Ur Svenska Läkaresällskapets betänkande Alkoholen och Samhället, 1912: ”Alkoholens förråande inflytande på andan inom hemmet och äktenskapet torde vara en av de viktigaste posterna på dess debetsida ... den skada alkoholen härvid utöfvar icke kan i siffror uttryckas.”

”A drink a day – keeps the doctor away” I en ny metaanalys på nästan 4 miljoner personer, konstaterar forskare från Kanada, USA och Australien att det inte finns några hälsofördelar med lite eller moderat alkoholkonsumtion.

[ ] Källa: J Stud Alcohol Drugs 2016

1–3 procent av vårdkostnaderna i Sverige är alkoholrelaterade och alkoholeffekterna kostar 1–5 procent av BNP globalt. I Sverige räknar man med att alkoholmissbruk innebär en samhällskostnad på cirka 50 miljarder kronor. Källa: Alkoholen och Samhället, IOGT-NTO och SLS, 2015

att förebygga cancer The European Code of Cancer, WHO ➤ Rök inte. Använd inte tobak i någon form. ➤ Ha ett rökfritt hem. Följ och uppmuntra rökförbud

på din arbetsplats. ➤ Vidta åtgärder för hälsosam kroppsvikt. ➤ Var fysiskt aktiv i vardagen. Begränsa tiden du sitter still. ➤ Skapa en hälsosam diet:

• Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt • Begränsa högkalorimat (maträtter med hög fettoch sockerhalt) • Undvik processad mat; begränsa intag av rött kött och mat med hög salthalt. ➤ Om du dricker alkohol, begränsa din konsumtion. Att undvika alkohol helt fungerar som ännu säkrare cancerprevention. ➤ Undvik för mycket sol, speciellt barn. Använd solskydd. Undvik att ligga i solen. ➤ Skydda dig själv på arbetsplatsen mot cancerframkallande ämnen genom att följa hälso- och säkerhetsföreskrifter. ➤ Ta reda på om du utsätts för strålning från höga radonnivåer hemma. Åtgärda vid höga nivåer. ➤ För kvinnor: • Amning minskar cancerrisk för modern. Om du kan, amma ditt barn. • Hormonersättningsterapi (HRT) ökar risken för viss typ av cancer. Begränsa användningen av HRT. ➤ Delta i organiserade cancerscreening-program som finns för: • tarmcancer • bröstcancer • livmoderhalscancer ➤ Se till att barnen deltar i vaccinationsprogram för: • Hepatit B (för nyfödda) • HPV, Human papilliomavirus (för flickor) The European Code Against Cancer fokuserar på det som en individ kan göra för att förebygga cancer. WHO poängterar att framgångsrik cancerprevention bygger på att de åtgärder en individ kan vidta understöds av respektive regerings politik och riktlinjer.

[FORSKNING

TEXT: SOFIA HILLBORG ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

Kan man bevisa att riktade hälsosamtal kan påverka folkhälsan? ”Ja, absolut ”, säger Margareta Norberg, adjungerad lektor, distriktsläkare och medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar.

Samtal gör skillnad

et finns en mängd studier

som påvisar evidens för att man kan sluta röka, bli fysiskt mer aktiv och ändra matvanor, säger Margareta Norberg. Västerbottens hälsoundersökningar, mer känt som Västerbottensprojektet, är världens största hälsoundersökning i sitt slag. Programmet har pågått sedan 1990 och berört 110 000 personer. Kohortanalysen 1990–2006, som publicerades 2015 i BMJ Open, baseras på en miljon personår av uppföljningar och visar att nästan 600 dödsfall har kunnat förebyggas (*se länk i blå pil). Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, visar att riktade hälsosamtal som pågår långsiktigt kan ha positiv effekt inte bara på enskilda individers hälsa, utan på folkhälsan som helhet.

1980-talet hade landets högsta dödstal i hjärt-kärlsjukdomar. Ett pilotprojekt inleddes därför i lilla Norsjö kommun. Efter tio år kunde man se att blodtryck och kolesterolvärden hade utvecklats bättre där än i andra delar av länet och i Norrbotten, och därför infördes programmet i hela Västerbotten. I dag har arbetssättet spridit sig till Gävleborgs, Norrbottens, Västernorrlands och Sörmlands län. Liknande undersökningar görs också i Sollentuna och Habo. Att vården bjuder in västerbottningar till hälsoundersökning när de

fyller 40, 50 och 60 år är ett känt och självklart faktum. På vårdcentralen får man ta olika prover och göra sockerbelastning. Man får också fylla i en stor enkät om levnadsvanor, arbete och sociala förhållanden. – Många berörs rätt mycket av att reflektera över sin hälsa på det här sättet. Lite senare får man komma tillbaka och gå igenom provsvaren med en distriktssköterska. – Det går ut på att förstå sambanden mellan levnadsvanor, riskfakorer och hälsan, och komma fram till vad man kan göra. Det viktiga är dialogen.

”Det viktiga är inte att människor går ner i vikt, utan att de blir fysiskt aktiva och äter bättre.” Margareta Norberg

– Om man ska fåå effekt på en befolkbefollk-ning, är det viktiga att nåå många mång ngga som kan förbättra sin hälsa lite grann. n. Om många går ner 5 procent i vikt, börjar j ta cykeln eller promenera oftare, då får det stor effekt på folkhälsan. Samtidigt fångar vi också in högriskindividerna. Deltagarna kan delas in i tre grupper.

De med klar risk att utveckla livsstilsrelaterad sjukdom skickas kanske direkt in till doktorn i rummet bredvid. Den stora gruppen med goda vanor stöttas att hålla fast vid dem. Och de som har förhöjda värden kan med levnadsvaneförändringar minska risken. – Det viktiga är inte att folk går ner i vikt, utan att människor blir mer fysiskt aktiva och äter bättre. En vanlig kritik mot breda hälso-

satsningar är att de främst når de med bäst förutsättningar.

▼

Bakgrunden är att Västerbotten på

Programmet hålls hela tiden uppdaterat enligt aktuella riktlinjer och har gått från att koncentrera sig på enskilda riskfaktorer, till en helhetssyn på hälsan med individens levnadsvanor och socioekonomiska livssituation.

Margareta Norberg distriktsläkare

▼

– Men vi har kunnat visa att största antalet sparade dödsfall återfinns bland grupperna med kort och medellång utbildning, inte bland akademiker. Hälsoeffekten har inte bara inskränkt sig till de västerbottningar som faktiskt deltog i programmet, på senare år cirka 70 procent av alla inbjudna. – Det fi nns en befolkningseffekt, oavsett om man var med eller inte. Margareta förklarar det med att folk pratar med varandra och en ny inställning till levnadsvanor sprids. Men för forskarna innebär det ett problem. När ett hälsoprogram har lyckats så väl att man liksom har marinerat en hel befolkning, är det ytterst svårt, för att inte säga omöjligt, att genomföra en randomiserad kontrollerad studie. I Västerbotten finns helt enkelt inte tillräckligt många i befolkningen som inte känner till programmet eller har påverkats av det för att få fram en statistiskt godtagbar jämförelsegrupp.

VHU

Hallå där... ... Carina Gustafsson

Sjuksköterska och hälsoutvecklare för Västerbottens Hälsoundersökningar, VHU 31½. Är hälsoundersökningarna något som folk känner till? – Ja, det är något som folk känner till och förväntar sig. I ett lokalt samhälle sprider sig informationen snabbt. Hälsoundersökningen är uppskattad. – I en utvidgning av programmet, VHU 31½ där vi träffar 30-, 31-åringar och föräldrar till barn på 1½ år, uppger många att de har närstående som har ändrat levnadsvanor tack vare VHU, vilket har påverkat även dem. Bemötandet är grundläggande, poängterar Carina Gustafsson. Som sjuksköterska måste man

utgå från patientens situation. Det kan vara tufft att ta tag i hälsoproblem om man har en svår livssituation. Men ofta bidrar hälsoundersökningen till små, viktiga livsstilsförändringar. – Om man exempelvis får vetskap om att man har förhöjda blodfetter kanske man går hem och gör små förändringar, som att ändra pålägg på smörgåsen och gå en extra promenad. Små förändringar som inte är belastande för individen och som man kan leva med. En extrem diet är svår att hålla, det viktiga är att göra något som är långsiktigt hållbart.

Västerbottens Hälsoundersökningar Mellan 1992 och 2006 har VHU sparat 587 förtida dödsfall bland västerbottningar i åldrarna 40–74 år. Bland kvinnorna minskade de förtida dödsfallen med 12 procent och bland männen med 8. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har minskat i hela landet under perioden, men i Västerbotten har den minskat mer. * http://bmjopen.bmj.com/ content/5/12/ e009651.full. pdf+html

INFORMATIONSHÄFTE OM KOST OCH HÄLSA ”Mat vikt och fysisk aktivitet”

Ma t, vikt och fysi sk akt ivit et Informationshäfte från Nordic Sugar

Ett undervisningsmaterial, som handlar om hälsofrågor kring mat, vikt och fysisk aktivitet Informationshäftet ger en god inblick i de många aspekter och fackuttryck, som knyter an till övervikt/ fetma, optimal fysisk aktivitet och livsstil, energi och kroppens funktioner, kostråd och matens sociala och psykologiska betydelse m.m. Häftet lämpar sig bra att använda i undervisningen på kortare och medellånga utbildningar och är på det hela taget relevant för alla, som intresserar sig för hälsa.

| 1 Mat, vikt och fysisk aktivitet

”Mat, vikt och fysisk aktivitet” är på 40 sidor. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas – även som klassuppsättning – på www.perspektiv.nu. Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö

[FRAMTID

TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: ISTOCKPHOTO, COLOURBOX

Vi har aldrig vetat så mycket om betydelsen av levnadsvanor för vår hälsa. Ändå tycks vi förstå allt mindre.

Hjärtat – och paradoxen D

et är verkligen en paradox.

På 80-talet gick åtta av tio hjärt-kärlpatienter igenom rehabilitering efter en hjärtinfarkt och gjorde ett hyggligt försök att ändra sin livsstil. I dag är siffran bara fyra av tio, säger Joep Perk, läkare och professor i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet. Hypereffektiv kirurgi med patienter som kan gå hem redan samma dag kan tyckas samhällsekonomiskt lönsamt, men om resultatet är fler återfall kan man ifrågasätta det på flera plan. Kanske kan man säga att hjärt-kärlvården är ett offer för sin egen framgång. Att den avancerade vården klarar av allt svårare fall har i alla fall fått en oväntad bieffekt.

ina kamrater på den akuta

sidan har blivit så fantastiskt duktiga på att rädda liv, att intresset för att göra livsstilsförändringar har sjunkit bland patienterna. Man tänker att vården fi xar det här. Men i och med det förlorar vi ett antal liv per år på grund av att människor inte lägger om sina vanor. – När SPICI-studien på hjärtkärlpatienter kom 2012 chockades Vårdsverige av att patienter som varit så illa ute att de behövt operation i hälften av fallen uppgav att de inte hade fått någon information om ändrade levnadsvanor, inte ansåg att deras hälsotillstånd hade något med deras livsstil att göra och inte heller hade för avsikt att göra några förändringar. – De här patienterna har kan man säga tilldelats ett gult kort av naturen. Om de inte är försiktiga kan de komma att få ett gult kort till och bli utvisade för resten av livet. Nu lanseras nya riktlinjer för förebyggande vård för hjärt-kärlpatienter i hela landet. Varje patient som har fått

En hjärtinf hjärtinfarkt kan vara so som att tilldelas ett gult kort av natu naturen om att det äär dags att än ändra levnadsvanor. levnadsvan

en hjärtinfarkt får under sex månader en personlig coach, en hjärtsköterska som ska stödja patienten att göra livsstilsförändringar.

lyckas lägga om sina vanor under sex månader är chanserna att man håller fast vid dem goda. Därför är det extremt viktigt att man inte släpper folk under den här tiden.

en första informationen ges

redan under behandlingen och 1–2 veckor efter utskrivning får patienterna komma tillbaka och träffa en hjärtsköterska tillsammans med en anhörig. – De sätter sig ner och går igenom vad de kan göra själva för att undvika att detta händer igen. Sedan gör de upp med varandra om ett skriftligt kontrakt. Patienten ska uppnå fem delmål: total tobaksfrihet, en halvtimmes motion om dagen och vettigare matvanor. Dessutom försöker man få ner blodtryck och kolesterolvärde. Med vissa mellanrum får patienten träffa läkare och sköterska. Hur viktigt är det att ha en kontinuitet i uppföljningen?

– Oerhört viktigt. Om vi ska ha någon slags trovärdighet, måste det vara samma person som man har kontakt med. Det är jobbigt att genomföra livsstilsförändringar, men om man

Joep Perk läkare och professor vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Nya nationella riktlinjer lanseras under hösten 2017 för förebyggande vård för hjärt- och kärlpatienter.

nder hösten kommer den nya rehabiliteringsmodellen att börja rullas ut över hela landet. – 2017 hoppas vi kunna göra en ny studie för att se om det fungerar. Vårt mål är att komma tillbaka till de nivåer av livsstilsförändringar som vi hade på 1980-talet. Och insikten att man själv kan och måste ta ansvar för sin hälsa, säger Joep Perk.

hjärtinfarkter inträffar varje dag. År 2014 fick 27 500 personer i Sverige akut hjärtinfarkt. En fjärdedel ledde till döden inom cirka en månad. Källa: Hjärt- & Lungfonden

Aptitlig portionsstorlek laddad med protein och energi – för dem med liten aptit

Gott och proteinrikt för dem med liten aptit På senare tid har problemet med undernäring hos framför allt äldre uppmärksammats allt mer. Arla lanserade nyligen en serie med proteinrika produkter anpassade för målgruppen.

anken är att de små portionerna

ska vara aptitliga även för personer som har svårt att få i sig den näring de behöver. Arla Protino® är färska mejeriprodukter som tagits fram för att smaka riktigt gott. – God smak ökar lusten att äta och därför är matens smaklighet extra viktig för personer med dålig aptit. De allra flesta mjölkprodukter är naturligt rika på protein. Det vi gjort med Protinosortimentet är att förstärka och anpassa innehållet till vår målgrupp som behöver mer protein och kalorier, säger Karin Arkbåge, nutritionist vid Arla.

som snabbt tas upp av kroppen. Protein bidrar till att bibehålla muskelmassa och ett normalt skelett. När vi blir äldre får vi naturligt en nedsättning av muskelfunktionen och minskad muskelmassa, så kallad sarkopeni. Att belasta musklerna och att äta en väl sammansatt kost är viktiga faktorer för att bibehålla en kropp som fungerar bra även i senare delen av livet. Det positiva är att även små förändringar i rätt riktning, att träna sina muskler och att få i sig den näring man behöver, kan göra stor skillnad i livskvalitet.

”Även små förändringar i rätt riktning kan göra stor skillnad i livskvalitet.”

För personer med dålig aptit kan det

vara svårt att få i sig tillräckligt med protein, energi och andra näringsämnen. Att sprida ut näringsintaget över dagen kan vara ett sätt att öka det totala intaget. – Protino kan fungera både som förfrukost, mellanmål och dessert. Produkterna är baserade på vassleprotein

Karin Arkbåge, nutritionist på Arla.

Fakta Arla har har utvecklat en serie proteinrika produkter för personer med dålig aptit. Arla Protino finns både som dryck och dessert. De färska mejeriprodukterna är baserade på vassleprotein och smakar gott och friskt. Drycken finns i varianterna citron/vanilj och hallon. Desserten som påminner om filbunke äts med sked och smakar äpple/kanel. Arla Protino är inga kompletta näringsprodukter och ersätter inte en hel måltid utan fungerar som komplement till annan varierad kost.

arla.se/protino

För en förbättrad hälso- och sjukvård för patientens bästa

ADRESS Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm TELEFON 08-440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se