Stresshantering PM 1:
Insightguide®Series
HJÄLPA MEDARBETARE TILLBAKA EFTER STRESS
Tidiga åtgärder avgörande Rätt tillvägagångssätt, när en medarbetare blir sjukskriven för stressrelaterad sjukdom, ökar dramatiskt vederbörandes chanser att bli helt återställd, och snabbare kunna återgå till sin normala kapacitet. En tumregel när det gäller psykisk ohälsa är att ju tidigare rehabiliteringsprocessen inleds, desto större är möjligheterna för ett lyckat resultat. Det är därför viktigt att både ledningen och de anställda känner till och är uppmärksamma på signaler som kan tyda på att en kollega mår psykiskt dåligt. Läkarintyget ger sällan någon vägledning vad gäller arbetsförmåga eller anpassnings- och rehabiliteringsbehov. Därför är företagets egen utredning viktig. Här kan även företagshälsovårdens oberoende expertis vara till god hjälp för dig som chef. Försäkringskassans regler för bland annat rätten till sjukpenning förutsätter en väl fungerande kommunikation mellan arbetsgivare, arbetstagare, Försäkringskassan och övriga aktörer. Tänk på följande: • Ha regelbundna utvecklingssamtal med hälsoperspektiv så att du vet hur de anställda mår. • Var uppmärksam på anställda med upprepad korttidsfrånvaro. Diskutera anledningen och möjliga åtgärder. • Skapa tidigt en tät och fortlöpande kontakt med den som blir sjukskriven. • Anpassa arbetsuppgifter med hänsyn till diagnos och arbetsförmåga. • Inför en rehabiliteringspolicy och se till att både chefer och medarbetare har information om interna och externa åtgärder för rehabilitering.
www.insightlab.se
1236212 Pm1.indd 1
Vad säger arbetsmiljölagen? • Arbetsgivaren är skyldig att förändra arbetsplatsen och arbetsuppgifterna så att en anställd med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning kan utföra sina arbetsuppgifter. • I samråd med medarbetaren ska arbetsgivaren lämna över nödvändiga upplysningar kring ärendet till Försäkringskassan, som har övergripande samordningsansvar för insatserna. • Det är arbetsgivarens ansvar att kartlägga rehabiliteringsbehov och vidta åtgärder, men medarbetaren är skyldig att medverka i planerandet och utförandet av rehabiliteringen. • Tystnadsplikt råder vid utredning kring en sjukskrivning. Arbetsgivaren får inte utan medarbetarens medgivande vidarebefordra information rörande detta till annan än Försäkringskassan.
Rehabiliteringsgarantin År 2008 infördes en ”rehabiliteringsgaranti” för att personer med lättare och medelsvåra psykiska besvär snabbt ska kunna återfå sin arbetsförmåga. I garantin, som sköts av landstingen, ingår en snar medicinsk bedömning samt om nödvändigt, kognitiv beteendeterapi och teambaserad rehabilitering.
Exempel på rehabiliteringsåtgärder: • Arbetsträning • Anpassning av arbetsplatsen • Ändrade arbetsuppgifter • Ändrade arbetstider • Utbildning
1
2012-02-07 18:51:11
Stresshantering PM 1:
Insightguide®Series
HJÄLPA MEDARBETARE TILLBAKA EFTER STRESS
Planera för den första tiden efter sjukskrivningen De allra flesta som genomgår en sjukskrivningsperiod till följd av negativ stress eller psykisk ohälsa återhämtar sig så småningom helt och kan återuppta sina arbetsuppgifter till fullo. Men det finns mycket företaget och ledningen kan göra för att underlätta för medarbetaren att ta sig tillbaka.
Planera återgången till arbetet Att tillsammans med den anställde planera återgången till arbetet brukar ge lyckat resultat och öka chanserna till fullkomlig återhämtning. Vid längre tids sjukskrivning kan det bli aktuellt att skriva en mer omfattande rehabiliteringsplan tillsammans med både den anställde, behandlande läkare och Försäkringskassan. Lista tillsammans med den anställde eventuella faktorer på arbetsplatsen som kan ha bidragit till sjukskrivningen, och notera även om dessa kan ändras eller förbättras. Var helt ärlig mot medarbetaren gällande vilka faktorer i företaget du kan vara med och påverka och vad som inte går att styra över.
Mjukstart förbättrar oddsen Efter en längre tids sjukskrivning tar det lite tid att få upp farten och skickligheten igen och tiden för läkning är individuell. Bättre än att vara sjukskriven ända tills man har återfått sin fullskaliga arbetsförmåga är oftast att starta mjukt och långsamt låta medarbetaren få öka sina prestationer utifrån den egna förmågan. Då ökar chanserna att personen kan återhämta sig helt. Försäkringskassan kan i vissa fall hjälpa till att ge medarbetaren en mjukstart genom möjlighet till arbetsträning med rehabiliteringsersättning istället för lön.
2
1236212 Pm1.indd 2
Helhjärtat stöd viktigt Helhjärtat stöd från ledning och medarbetare och täta uppföljningar under den första tiden tillbaka på jobbet är mycket viktigt för en lyckad återgång. Den sjukskrivne behöver också en genomgång av vad som hänt på arbetsplatsen under frånvaron, både arbetsmässigt och socialt. Ibland kan en mentor utses bland övriga medarbetare.
Tips: • Undvik att låta den sjukskrivnes arbete samlas på hög under sjukskrivningen. Rensa bland papper och e-post. • Var realistisk när det gäller arbetsbördan, vissa kan vilja ta på sig för mycket i syfte att visa sitt engagemang. Sätt tillsammans upp rimliga mål som visar att arbetet går framåt. • Avsätt tid för personliga och informella möten i syfte att skapa diskussionsforum för framsteg och problem. Var noga med att mötena inte upplevs som ”kontrollerande” och att uppföljningarna inte kan misstolkas som granskningar.
Hantera personal som medicinerar Vid medicinering kan den anställde uppleva obehagliga biverkningar. Även om han eller hon inte vill diskutera detta med omgivningen är det ändå bra att veta om, då det kan vara lätt att förväxla biverkningarna med sjukdomen i sig. Biverkningarna kan hålla i sig olika länge, och i vissa fall krävs en längre tids reglering av dosen innan medarbetaren kan fungera som vanligt. I dessa fall kan medicineringen påverka arbetsförmågan, och i vissa fall även innebära en uttalad hälso- eller säkerhetsrisk på arbetsplatsen.
www.insightlab.se
2012-02-07 18:51:12
Stresshantering PM 1:
Insightguide®Series
HJÄLPA MEDARBETARE TILLBAKA EFTER STRESS
Möjliga arbetsanpassningar Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att göra de justeringar av arbetsplatser och arbeten som krävs för att den sjuskrivne ska kunna återgå och utföra sina uppgifter. Men bedömningen av företagets rehabiliteringsskyldigheter är inte preciserade i lagen och kan variera från fall till fall. Ofta krävs större insatser av en större arbetsgivare, och vice versa. När det gäller arbetsanpassningar ska den anställde alltid vara med i diskussionerna så att insatserna blir rätt för honom eller henne personligen. Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter eller göra förändringar som försämrar övriga medarbetares arbetsuppgifter eller arbetsmiljö.
Checkfrågor vid bedömning av arbetsanpassning: • Hur mycket bidrar anpassningen till att den anställde klarar av arbetsuppgifterna? • Stör anpassningen övriga anställda? Hur mycket? • Vad kommer anpassningen att kosta? • Är anpassningen praktiskt genomförbar?
Tänk på att: • Vissa former av psykisk ohälsa kan förekomma periodvis. I dessa fall kan det vara bättre att komma överens om att genomföra eventuella förändringar vid uppkommet behov snarare än att göra en eller flera permanenta anpassningar. • Lova ingenting som du inte kan hålla. • Dokumentera både genomförda anpassningar och åtgärder som inte kunde genomföras. • Se över anpassningarna regelbundet.
www.insightlab.se
1236212 Pm1.indd 3
Checklista på möjliga arbetsanpassningar att diskutera: Det är högst individuellt och skiftande vilka arbetsanpassningar som ger bäst resultat, men här är några exempel på möjliga anpassningar att diskutera med den sjukskrivne. • Gradvis ökande arbetstid. Börja med deltid och öka arbetstiden långsamt och efter den sjukskrivnes förmåga. • Gå igenom arbetsområden som personen upplevt som speciellt stressande och se efter om det går att omfördela ansvarsområden inom dessa. • Fördela den anställdes arbetsuppgifter mellan övriga arbetskamrater utan att försämra deras arbetssituation. • Öka den anställdes egna kontroll- och påverkansmöjligheter rörande planering och hantering av den egna arbetstiden och arbetsbördan. • Så långt det är möjligt: Låt den anställde ta ledigt för aktiviteter i form av samtalsterapi, sjukgymnastik, behandling, bedömning eller annan form av rehabilitering. • Överväg möjligheten till ändrade arbetstider i form av deltid, flextid eller uppdelat arbete. Kanske fungerar det bättre med en tidigare eller senare start på dagen, eller med fler schemalagda raster och avbrott. • Undersök utbildningsbehov och ge den anställde och övriga medarbetare nödvändigt stöd för att kunna utveckla sina kunskaper, exempelvis inom specifika arbetsuppgifter. • Diskutera den fysiska miljön. Undersök behov av hörselskydd och flytt från störande moment.
3
2012-02-07 18:51:13
Stresshantering PM 1:
Insightguide®Series
HJÄLPA MEDARBETARE TILLBAKA EFTER STRESS
Om återgången misslyckas En misslyckad rehabilitering kan vara den första i raden eller en av flera. Orsakerna kan vara allt ifrån bristande motivation till en ny sjukdomsbild. Har man gjort alla anpassningar som går att göra kan man överväga förflyttning till en annan befattning inom företaget eller organisationen.
När finns skäl till uppsägning? Som arbetsgivare får man inte säga upp personal på grund av sjukdom. Det finns dock tillfällen efter en sjukskrivning och under rehabilitering när en uppsägning kan komma att bli aktuell:
• Om alla försök till omplacering inom företaget eller organisationen misslyckas kan uppsägning vara enda alternativet. • Uppsägning kan även vara enda utvägen om den anställde utan godtagbara skäl vägrar att delta i rehabiliteringen. • Om arbetsgivaren har fullföljt sitt rehabiliteringsansvar och sin omplaceringsskyldighet, och den anställdes arbetsförmåga är stadigvarande i en situation där han eller hon inte kan utföra ett arbete ”av någon betydelse” för arbetsgivaren, kan uppsägning godtas. KÄLLA: www.hjarnkoll.se
Ny studie: Stöttande kollegor viktigt för utbrända En ny avhandling om utmattningssyndrom och utbrändhet visar att kollegorna har en viktig roll för den sjukskrivnes återgång till arbetet. Sofia Norlund, doktorand i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, har i en avhandling studerat stressrehabilitering. Studien gjordes ur två perspektiv: En studie med enkätfrågor till 117 personer som varit sjukskrivna på grund av stressrelaterade symptom och en annan där mer ingående intervjuer med tolv personer med utmattningssyndrom utfördes. - De som medverkar i studien betonar att öppen kommunikation, tillåtande attityd och flexibilitet är viktigt vid en återgång till arbetet. Man måste känna stöd, bekräftelse och att man blir betrodd på sin arbetsplats, säger Sofia Norlund i en intervju med tidningen Arbetsliv. Både chefen och kollegorna har enligt Sofia en viktig funktion. För chefen gäller tydlig kommunikation, att vara uppmärksam, lyssna och stämma av regelbundet. Enligt Sofia handlar det om en lyhördhet för känslor och förmågan att kunna ändra vissa rutiner om så behövs. Risken för psykisk ohälsa är dessutom mindre på arbetsplatser präglade av kamratskap, samhörighet och där det finns utrymme för att lyssna. Om fler medarbetare ser sin del i en större helhet underlättas återgången till arbete för den sjukskrivne. - Alla kan bidra till att skapa samsyn, mellan kollegorna och med chefen. Det gäller även andra inblandade som Försäkringskassan, läkare, företagsledning, och inte minst den sjuke själv, avslutar Sofia. KÄLLA: http://www.prevent.se/arbetsliv/artikel/2011/stottande-kollegor-viktigt-for-utbranda/
4
1236212 Pm1.indd 4
www.insightlab.se
2012-02-07 18:51:14