MINIGUIDE
Insightguide®Series
RISKER OCH utsatta situationer
Stress på grund av risk för hot och våld Risken för olyckor, hot och våld orsakar ofta stor stress hos personalen. Bland medarbetare som faktiskt utsätts för fysiskt eller psykiskt våld i arbetet är olika typer av psykosociala problem fyra gånger så vanliga jämfört med dem som inte drabbas. Man har även slagit fast att interna konflikter och kränkningar leder till minst lika hög grad av psykiska och psykosomatiska besvär som våld och hot utifrån. Stödet från arbetskamrater och chefer är avgörande för att man ska kunna hantera svåra upplevelser. Frånvaron av stöd från ledning påverkar starkt negativt. Enligt svensk och europeisk lagstiftning faller det på arbetsgivaren att arbetsplatsen uppfyller rimliga krav på personsäkerhet. Till detta kommer även krishanteringsplaner och riskförebyggande arbete. Som chef bör du vara väl insatt i allt från riskerna med skiftarbete, olycksfall och våld till hur du hanterar en krissituation på arbetsplatsen.
Särskilt utsatta grupper Poliser, skötare, vårdpersonal, lärare och personer som arbetar inom offentlig service är exempel på sådana grupper som är mer utsatta än andra och dominerar statistiken. Inom den privata sektorn återspeglas mönstret i yrkesgrupper som hotell- och restaurang-
Utbilda Kontakter med allmänheten innebär en större risk än att arbeta inne på ett kontor. På platser med mycket folk finns även personer som är psykiskt sjuka, befinner sig i en krissituation eller är påverkade av alkohol eller droger. Kunskaper i kommunikation och bemötandeteknik är mycket bra försvar samtidigt som det måste finnas rutiner för att kalla på hjälp i svåra situationer.
www.insightlab.se
1236212 Pm4.indd 1
anställda, callcenters, banker, enmansföretag och taxichaufförer. Men hoten mot den personliga säkerheten kommer även inifrån den egna organisationen. En tredjedel av det fysiska våldet på arbetsplatser inom EU sker mellan medarbetare. Interna bråk, konflikter och trakasserier förekommer i större utsträckning på arbetsplatser som är exponerade för externa hot och våldsamheter.
Hotbilden skapas av tre olika riskprofiler Som chef bör man vara medveten om de tre riskprofilerna som kan utgöra hot mot medarbetarna: Den kriminella inkräktaren För många människor är hot från kriminella element en fråga för samhället och inte det enskilda företaget. Enligt svensk lagstiftning ska arbetsplatsen uppfylla rimliga krav på personsäkerhet. Den missnöjda kunden Även här gäller det att ha ett gott fysiskt skydd för medarbetarna, men kommunikation och bemötande är särskilt viktigt för att säkerställa att en eventuell konflikt inte eskalerar till våld eller hotelser. Medarbetarna bör övas i att tidigt känna igen tecken på hotfullt beteende och hur man kommunicerar för att avvärja konflikt. Den labila medarbetaren Enligt experter på mental hälsa kan verbala överfall ofta vara en förvarning om att en person kan bli våldsam. Ansvaret vilar tungt på företagsledningen att skapa en professionell och tolerant företagskultur, och det är av största vikt att den tillämpar nolltolerans mot alla typer av aggressivt beteende. Ofta är det ett tecken på att en organisation är sjuk om våld, hot och trakasserier blossar upp på en arbetsplats. Källor: Hot och våld i arbetslivet. SCB, maj 2007; Violence at work. International Labour Organisation 2006
1
2012-02-08 07:36:32
MINIGUIDE
Insightguide®Series
RISKER OCH utsatta situationer Case: Bussförare lär sig tekniker för konflikthantering Sveriges bussförare är i hög grad utsatta för hotoch våldsbrott på sin arbetsplats. Just nu pågår en utbildning där 200 handledare landet över genom föreningen Prevent utbildas i konflikthantering. Målet är att handledarna med hjälp av skriften ”Konflikthantering för bussförare” och kortare filmsekvenser i sin tur ska utbilda omkring 6000 bussförare fram till mars 2012. Alla bussförare tilldelas även broschyren ”Konflikttipsaren för bussförare”. Psykologen Alex Tilly står bakom broschyren. Han är specialiserad i konflikthantering, och presenterar i skriften den så kallade ”konflikttriangeln” som belyser vikten av att hålla fokus på sakfrågan och inte dras
med av sina egna känslor. Alex ger i Konflikttipsaren för bussförare 12 tips för hur man hanterar konflikter på bästa sätt och undviker upptrappning: 1. Ge alternativ som samtidigt räddar ansiktet 2. Sätt gränser 3. Använd jag-budskap 4. Använd humor 5. Var vänlig och artig 6. Be om ursäkt 7. Hantera rena provokationer 8. Lyssna aktivt 9. Använd de andra passagerarna om de vill hjälpa till 10. Få ledaren i en grupp på din sida 11. Var medveten om ditt kroppsspråk 12. Välj dina strider KÄLLA: www.prevent.se
Fakta om våld på arbetet
Checklista: Chefens ansvar
Enligt statistik från SCB har fler personer blivit utsatta för våld på jobbet än på gatan. Dessutom är trenden att våldet ökar på våra arbetsplatser. Våldet tenderar också att sprida sig till allt fler branscher och yrkeskategorier, men fortfarande är vissa arbeten mer riskfyllda än andra. Störst risk löper personal: • Som hanterar pengar eller stöldbegärliga varor. • Som har en makt- eller myndighetsfunktion. • Som arbetar på platser där man riskerar att möta aggressiva personer.
Chefen är ansvarig för arbetet med arbetsmiljön och för att organisationen i möjligaste mån undanröjer olika typer av hot. I förlängningen innebär det även att chefen har ett ansvar för situationen om en incident uppstår. Oavsett om man har en säkerhetsplan eller inte finns det ett antal åtgärder som en chef måste ta tag i när en incident inträffar:
I ett våldsamt samhälle ser man att våldet smittar på så vis att även våldet inom familjerna blir vanligare. Effekten gäller även i arbetslivet. På arbetsplatser där personalen utsätts för mycket externt hot och våld bråkar personalen mer sinsemellan och behandlar varandra respektlöst. I dessa situationer finns en risk att våldet blir legitimt och kanske enda sättet att lösa konflikter.
• Ta dig till platsen och se till att de drabbade får hjälp. • Skaffa dig en överblick över situationen. Bestäm vem som ska göra vad under de närmaste timmarna efter incidenten. • Besluta vem som informerar vem. • Bestäm vem som ska göra vad de närmaste dagarna efter incidenten. • Avlasta arbetsuppgifter från den som är drabbad. • Stötta med rehabilitering, underlätta för drabbade att återvända till arbetet och gör organisatoriska förbättringar utifrån erfarenheter företaget får av incidenter.
Källa: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2006, SCB
KÄLLA: Vad gör chefen när någonting har hänt? Checklista. www.hotpajobbet.se
Våld smittar
2
1236212 Pm4.indd 2
www.insightlab.se
2012-02-08 07:36:33
MINIGUIDE
Insightguide®Series
RISKER OCH utsatta situationer
Stress på grund av risk för olycksfall Den fysiska arbetsmiljön är i många fall en avgörande riskfaktor när det gäller olycksfall på arbetet. Risken för arbetsskador och olycksfall ser naturligtvis olika ut för olika verksamheter. Gemensamt i alla yrkeskategorier är vikten av att satsa på förebyggande åtgärder. Det kan röra sig om lokalens utformning, ljudnivåer, ventilation, belysning eller hjälpmedel i arbetet. Tänk på följande i förebyggande syfte: • Lägg huvudfokus på förebyggande arbete genom att minimera riskerna så långt som möjligt och åtgärda orsaker till problem. • Genom tekniska insatser på arbetplatsen kan riskerna helt tas bort eller minimeras. • Se över vilka organisatoriska insatser som kan sättas in. Kanske kan faktorer som kortare arbetstider och arbetsrotation hjälpa till att minimera riskerna. • Fundera över alternativa, säkrare arbetsmetoder eller andra typer av maskiner, redskap och material.
Sveriges 25 mest olycksdrabbade yrken Höga fall, vassa maskiner eller fingrar som hamnar i kläm. Farorna är många på Sveriges arbetsplatser. De vanligaste förekommande olyckorna i arbetsmiljön består dock av lyft och ansträngande rörelser. De näst vanligaste olyckorna sker till följd av halt underlag. Flest olyckor drabbar följande yrkesgrupper i Sverige: 1. Träindustriarbete 2. Metallarbete 3. Livsmedelsarbete 4. Gruv- och bergarbete, stenhuggare 5. Yrkesförare 6. Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 7. Säkerhetspersonal 8. Bygg- och anläggningsarbete 9. Städare m.fl. 10. Textil-, skinn- och läderindustriarbete 11. Övrigt industriellt arbete
Arbetsmiljölagen i korthet Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivarens ansvar inkluderar bland annat följande skyldigheter vad gäller den fysiska arbetsmiljön: • Vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. • Upplysa arbetstagare om risker och förhållanden på arbetsplatsen. • Fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten. • Anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarens särskilda förutsättningar. • Tillhandahålla utrymmen för vila, förtäring och personlig hygien. Källa: Chefens personalguide, Insightlab
www.insightlab.se
1236212 Pm4.indd 3
12. Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 13. Pappers- och pappersmassearbete 14. Grafiskt arbete 15. Lager- och transportassistenter m.fl. 16. Vård- och omsorgspersonal m.fl. 17. Förskollärare och fritidspedagoger 18. Administrativt arbete 19. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. 20. Lärare och skolledare 21. Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 22. Hotell-, restaurang- och storköksarbete 23. Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 24. Ingenjörer och tekniker 25. Hälso- och sjukvårdsspecilister Källor: AFA försäkring, www.arbetarskydd.se och Arbetsmiljöverket
3
2012-02-08 07:36:35
MINIGUIDE
Insightguide®Series
RISKER OCH utsatta situationer
Framgångsexempel:
Arbetsmiljöarbete på Liseberg som ger resultat Liseberg i Göteborg jobbar både förebyggande och främjande med arbetsmiljön. Det förebyggande arbetet ska minska risken för skador och olyckor medan det främjande arbetet ska öka delaktigheten och skapa en hälsosam arbetsplats. Säkerhetsarbetet inbegriper såväl maskin-, gäst- som medarbetarsäkerhet. För att skapa en trygg och säker arbetsplats har Liseberg genomfört en omfattande satsning på utbildning av chefer och skyddsombud i riskanalysmetodik. Ett tiotal medarbetare har dessutom fått fördjupade kunskaper och färdigheter för rollen som riskanalysledare. Varje avdelning skapar en egen riskanalysgrupp som består av ansvarig chef, en riskanalysledare, skyddsombud och 1–3 medarbetare. Gruppen delar sedan upp sin verksamhet i områden som riskanalyseras och där identifierade risker bedöms och dokumenteras.
Webbaserat system Alla riskkällor som upptäcks analyseras och bedöms gentemot de krav som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och koncernens egna policyer och standarder. Som ett extra stöd för att bedöma sannolikheten för en skada eller sjukdom har analysgruppen ett webbaserat statistiksystem. I systemet finns information om tillbud, arbetsskador, rehabiliteringsärenden och sjukfrånvaro. Man kan även se vilka orsakerna var som låg bakom ett tillbud eller ett rehabiliteringsärende. Dokumentationen av riskanalysarbetet och handlingsplanerna läggs in ett webbaserat system som alla chefer och skyddsombud har tillgång till. Utöver de fysiska riskerna ser riskanalysgrupperna också till organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön. – Genom riskanalysen gör vi en bedömning av den psykosociala arbetsmiljön, till exempel mobbning, kränkande särbehandling, diskriminering och utanförskap. Ett annat område vi tittar på är hur man upplever stressen, säger Gunnar Svensson, arbetsmiljökoordinator på Liseberg.
Medarbetarnas engagemang avgörande En viktig del i riskanalysarbetet är medarbetarnas engagemang, detta eftersom det är medarbetare står för expertisen när det gäller att veta vad som kan göras bättre för att både förebygga ohälsa såväl som att befrämja hälsa. Och arbetet har redan gett resultat. Nöjd medarbetarindex har ökat från 63 till 69 sedan 2007 och är nu ett av de högsta värdena i Göteborgs stad. Dessutom har sjukfrånvaron minskat från 5,46 procent 2006 till 3,94 procent, och är nu under målet på fyra procent. Källa: Prevent, Krister Zeidler; http://www.prevent.se/Arbetsmiljoarbete/Riskbedomning/Mangsidigt-arbetsmiljoarbete/
4
1236212 Pm4.indd 4
www.insightlab.se
2012-02-08 07:36:35