Temarapport digital omställning by Insightlab AB

HR&LEADERSHIP BRIEFING

NR#3 2015

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN – utmaningar och möjligheter Helt nya förutsättningar för affärsmodeller och arbetsliv

gamification

Den automatiserings- och digitaliseringsvåg som vi nu står inför kommer att förändra förutsättningarna för dagens affärsmodeller och arbetsliv radikalt. Detta visar både svensk och internationell forskning. Så nu gäller det att hänga med och kunna ta vara på de nya möjligheter som ges. År 2013 publicerades resultatet från en studie vid Oxford University, där man granskat arbetsmomenten i över 700 olika amerikanska yrken och analyserat hur de påverkas av datorisering och robotisering. Det man kom fram till var att 47 procent av dagens anställda i USA skulle kunna ersättas av digital teknik inom 20 år. Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) blev nyfikna på vad motsvarande beräkning för den svenska arbetsmarknaden skulle visa. Därför gav man Stefan Fölster, som är nationalekonom, adjungerad professor vid KTH och chef för Reforminstitutet, i uppgift att ta reda på det. Resultatet, som presenterades förra året, visar att Sverige påverkas i ännu högre grad än USA. Hela 53 procent av de svenska jobben kan vara automatiserade innan dagens studenter fyller 40 år! Redan idag kan man driva multimiljardföretag med väldigt få anställda och det står nog inte på förrän vi ser mer eller mindre autonoma företag där försäljningen sker via e-handelsplattformar, maskiner tillverkar det som sålts, självkörande bilar levererar, kundtjänsten består av en dator och ekonomifunktionen är automatiserad.

Rutinmässiga jobb med kortare utbildningskrav som kassapersonal, försäljare och maskinskötare förväntas påverkas mest, medan yrken som kräver högre utbildning inte påverkas lika mycket eller till och med gynnas av datoriseringen då exempelvis en vd eller en matematiker kan bli mer produktiv och skapa mer värde med hjälp av datoriseringen. Men det finns många undantag från den här regeln. Till exempel är frisörer, florister och personliga tränare som har relativt låga utbildningskrav mindre utsatta än revisorer, finansmäklare och biomedicinska analytiker med lång utbildning. Så gott som alla branscher och yrken kommer att påverkas av teknikutvecklingen, men yrken som kräver kreativitet, fingerfärdighet och social förmåga har lägst sannolikhet att ersättas.

En nyanserad bild

automatiseringens tidevarv – även den gjord på uppdrag av SSF. I den nya rapporten nyanserar han sina tidigare slutsatser. Den snabba automatiseringen som förutspås kvarstår, men kanske är den inte så alarmerande som det först kunde tyckas. Vid en tillbakablick visar det sig att under åren 2006-2011 automatiserades den svenska arbetsmarknaden i just den takten. Ändå ökade antalet sysselsatta i Sverige. Anledningen till att vi i Sverige har kunnat hålla sysselsättningen på en fortsatt hög nivå antas delvis bero på att arbetsmarknadsreformer, som bland annat RUT-avdrag och sänkt arbetsgivaravgift för unga, har kompenserat för en del av de jobb som förlorats. Men också på att vi har lyckats ta tillvara den nya tekniken och hittat nya affärsmöjligheter som skapat nya arbetstillfällen.

Alldeles nyligen presenterade Stefan Fölster en ny studie – De nya jobben i

Alla yrkeskategorier påverkas Till skillnad från tidigare teknikskiften är det nu inte bara kroppsarbeten, utan även många tjänstemannayrken kommer att påverkas. Antalet jobb inom ekonomi, som är en stor yrkesgrupp, riskerar till exempel att halveras, vilket innebär ungefär 50.000 jobb. Och även arbetsuppgifter för ingenjörer och tekniker kommer att kunna ersättas av datorer.

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

Den digitala omställningen Tre kanaler där de nya jobben skapas I Stefan Fölsters senaste studie identifierar man tre kanaler där nya jobb kan skapas:

1. Jobb för att skapa robotteknik och annan digital teknik Den första kanalen för nya jobb är att några måste vara med och utveckla den nya tekniken. Trots trenden att flytta IT-jobb till låglöneländer är utvecklarna den snabbast växande stora yrkeskategorin i Sverige. Antalet dataspecialister ökade med drygt 3.000 personer per år under perioden 2006-2011 och det är också den grupp som väntas ge störst tillskott till jobb under de kommande 20 åren.

2. Jobb till följd av ett nytt och mer komplext utbud I samband med digitaliseringen har vi fått ett helt nytt utbud av digitala tjänster och produkter, som smartphones, läsplattor, Spotify, Netflix och spel, och detta är bara början. Alla dessa nya plattformar måste drivas, produkter måste levereras och servas och kunder måste ha tillgång till kundtjänst. Detta skapar nya jobb. Digitaliseringen leder också till att det blir mycket enklare för företagen att tillhandahålla ett bredare sortiment och kundanpassade lösningar och alla de nya varianterna ska produceras, säljas, levereras och servas. Detta leder till en ökad komplexitet som tycks kunna generera många nya jobb. Å ena sidan behövs det

Teknik på gång…

färre säljare eftersom många säljprocesser kan automatiseras. Å andra sidan behövs det fler säljare som kan hjälpa kunderna med skräddarsydda lösningar. Den ökade komplexiteten med kundanpassade produkter och tjänster, olika villkor och priser kan också leda till fler juridiska processer och att fler resurser satsas på att påverka lagstiftning och regelverk. Det skulle kunna leda till en ökning av antalet jurister och byråkrater. Och så har det också sett ut för perioden 2006-2011 då antalet jurister ökat med 18 procent. Även de som ska leva med regelverken får en ökad arbetsbörda. Chefer klagar alltmer på att administrativa uppgifter upptar mycket av deras tid och gruppen ”drifts- och verksamhetschefer” har ökat kraftigt.

TEMARAPPORT

Stefan Fölsters bägge rapporter kan laddas ner gratis på stratsearch.se

Digitaliseringen medför sänkta produktionskostnader vilken leder till sänkta priser på många områden. Det gör att vi får utrymme att köpa mer eller dyrare varianter, vilket ökar efterfrågan och skapar nya jobb. Medan rutinmässiga kassajobb försvinner, väntas jobb i delikatessaffärer och bagerier öka. Det väntas också bli fler jobb inom turism, underhållning, säkerhetstjänster och miljö. Och även jobb som bygger på att vissa människor har mer pengar än tid, såsom färdiga matkassar, läxhjälp, hemstädning, trädgårdsservice och personliga tränare.

FURHAT

– Jag tror absolut att det här sättet att interagera med maskiner kommer att bli viktigt i framtiden. Då måste det finnas ett intuitivt sätt att kommunicera med dem, säger Jonas Beskow som är docent på KTH och en av Furhats skapare.

Rapporter att ladda ner

3. Jobb till följd av ökat ekonomiskt utrymme

ROBEAR

Den sociala roboten Furhat, som skapats av tre forskare på KTH, kommunicerar med både naturlig röst och ansiktsuttryck. En liten projektor inne i skallen visar levande ansiktsuttryck på en ansiktsmask. Avancerad taligenkänning och talsyntes sköter snacket med hjälp av programvara för dialoghantering. Den känner igen dig och kan prata med flera människor på samma gång.

Jeanette Fagerhall

Robear är det nya namnet på det japanska företaget RIKENs senaste version av sin robotbjörn. Robear är bland annat tänkt att hjälpa till inom äldrevården med att lyfta patienter, till exempel från en säng till en rullstol. Dessa lyft är en av de mest ansträngande uppgifterna för vårdpersonal, men än så länge klassas Robear som en forskningsplattform.

FREIGHTLINER USA har redan fått självkörande lastbilar registrerade i delstaten Nevada och det är Daimler-ägda Freightliner som är först i världen med tekniken. Bilarna håller själva koll på laglig hastighet, att den håller sig i rätt fil på ett säkert bromsavstånd från fordonet framför och den kan också bromsa eller stanna lastbilen på egen hand när trafiksituationen kräver det. Än så länge fungerar systemet endast på motorvägar och det krävs fortfarande en förare bakom ”ratten”, som ska vara redo att rycka in vid omkörningar eller om man ska in på en avfart, men det är nog bara en tidsfråga innan bilen klarar även detta på egen hand. Källa: http://robotnyheter.se/2015/03/01/robotbjornska-lyfta-japans-aldrande-befolkning/ #more-29479; http://www.aftonbladet.se/bil/article20751734.ab

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter Intervju med Gunnar Karlsson, professor på KTH’s avdelning för kommunikationsnät

”Nu automatiseras inte bara våra muskler, utan även vårt intellekt – alla yrkeskategorier påverkas och det går fort” Det teknikskifte som vi nu har omedelbart förestående skiljer sig på ett avgörande sätt från tidigare teknikskiften. Den här gången är det inte bara vår muskelstyrka, utan även vårt intellekt som automatiseras. Detta menar Gunnar Karlsson som är professor inom internet och mobil teknologi på KTH och engagerad i högskolans egen digitaliseringsprocess med nätutbildningar. Gunnar, som har en mycket god insikt i den nya teknikens möjligheter, menar att förutsättningarna kommer att förändras markant för en mängd yrken som inte påverkats så mycket vid tidigare teknikskiften, till exempel kontorspersonal, försäljare, finansrådgivare och läkare. Även industrijobben kommer att automatiseras och robotiseras i allt högre grad, men där är man sedan tidigare alltid lite beredd på att något kan hända, menar Gunnar. Tjänstemannasidan riskerar man däremot att bli tagen på sängenöverraskad. – Idag vet vi inte om det finns något jobb som inte kan automatiseras inom 20 år och vi måste vara medvetna om att det kan gå väldigt fort, för investeringskostnaderna i ny teknik är så väldigt låga. Det är inga nya fabriker som behöver byggas upp, utan det handlar ofta bara om att installera ny programvara. Och det är både billigt och enkelt, vilket gör att kostnadseffektiviteten blir omedelbar – och då är det inte mycket som bromsar utvecklingen, säger Gunnar Karlsson, professor på KTH.

Även högskolorna digitaliseras Högskolorna är inte på något sätt undantagna från automatiserings och digitaliseringsprocessen. ”Massive open online courses” – eller MOOCs som de också kallas – där en föreläsare kan ge en kurs till 100.000 studenter är exempel på sådant som förändrar förutsättningarna. Men på högskolan har man inte bara att ta hand om sin egen digitaliseringsprocess, utan man har också en roll att hjälpa till med den kompetensväxling som samhället har behov av. Just kompetensväxlingen är en av företagens stora utmaningar för att man ska kunna använda automatiseringen som en hävstång till ännu bättre affärer. Ofta är det uppgifter som uppfattas som ganska tråkiga, omständliga och tidsödande som kan automatiseras. Då frigörs tid som personalen potentiellt kan använda till mer utmanande och produktiva uppgifter. Men för att det ska bli så behöver personalen förmodligen annan kompetens och det gäller att identifiera den i tid för att kunna växla över.

Kompetensväxling – en stor utmaning Den kompetensväxling som nu behövs är inget ”engångs-gig”. Vi behöver helt enkelt bli mycket bättre på att lära nytt under hela livet. Det kommer inte att fungera att fortsätta göra som vi hittills har gjort där vi först studerar i tio tre till fem år på högskolan och sedan jobbar med det vi då lärde oss under hela vårt yrkesliv karriär. Utvecklingen kommer inte att stanna av och den kunskap

Gunnar Karlsson, professor på KTH’s avdelning för kommunikationsnät.

Kort om Gunnar Karlsson Sedan 1998 är Gunnar Karlsson professor på KTHs avdelning för kommunikationsnät, det vill säga internet och mobilkommunikation. Gunnar föreläser på kurser inom elektroteknik och bedriver egen forskning inom mobilnät. Dessutom är Gunnar engagerad i utvecklingen av högskolans nätutbildningar och har därigenom kommit in på frågorna kring automatisering och digitalisering och den omställning som sker och kommer att ske i samband med detta. Gunnar Karlsson läste själv sin grundutbildning på Chalmers i Göteborg och forskade sedan på Columbia University i New York. Innan han kom till KTH jobbade Gunnar bland annat på IBMs forskningslaboratorium i Zürich.

som efterfrågas blir alltmer en färskvara. En större del av arbetslivet kommer att behöva bestå av kompetensutveckling, men hur formerna för detta ska se ut är inte självklart. Vilket ansvar ligger på individen? Vilket ansvar har arbetsgivarna? Vad bör göras på samhällsnivå? – Det är många frågor som vi behöver diskutera oss fram till lösningar på. Vi kan inte helt och fullt lägga det ansvaret på individerna själva. Vi på högskolorna måste se över vårt sätt att utbilda och arbetsgivarna och HR har en skyldighet att hjälpa sina medarbetare att skaffa sig förutsättningar

Den digitala omställningen att vara produktiva och anställningsbara även om tio år, anser Gunnar.

EXEMPEL: OPUSCAPITA

Förbered medarbetarna Företagsledningar, chefer och HR har – eller bör i alla fall ha – en bättre insikt i vad som är på gång i organisationen och hur utvecklingstrenderna i branschen ser ut och det måste man dela med sig av till medarbetarna – både för deras och organisationens bästa. – Om jag vore chef på en kundtjänst skulle jag fråga mina medarbetare: ”Vad gör vi om det kommer hit en säljare och demonstrerar en digital tjänst som gör jobbet både bättre och billigare än alla vi tillsammans?”. IBM’s ”Watson” och ”IPSofts Amelia” är exempel på plattformar som redan börjat ersätta kundtjänstfunktioner (se artikel här intill). – Och om jag ansvarade för en ekonomiavdelning skulle jag fråga: ”Om robotar tar över alla våra manuella rutiner – vad får vi då tid att göra istället, som både är mer utmanande och mer produktivt?” Företaget OpusCapita tillhandahåller exempelvis programvarurobotar för att automatisera ekonomiadministrationen och de har själva använt dem och automatiserat hela sin ekonomiavdelning, säger Gunnar.

Vi behöver ändra vår utbildningsmodell För att lärandet ska kunna bli livslångt måste kompetenshöjande kurser också bli mer tillgängliga. Det måste till en större flexibilitet i tid och rum och de behöver delas upp i mindre block. Förmodligen blir nätutbildningar en viktig komponent. – I princip borde man kunna gå en kurs i mobilen och göra miniövningar på bussen till och från jobbet. Men vi har en hel del att göra för att det här ska bli möjligt. Vi måste strukturera om vårt material så att det blir relevant i småportioner, utan att sammanhanget går förlorat, säger Gunnar.

Även högskolornas grundutbildningar kan behöva ses över – Idag är grundutbildningarna långa och kan lite grann liknas vid att skjuta med hagel – vi skickar iväg en massa skott ochman hoppas att något från utbildningen

TEMARAPPORT

På OpusCapita drivs man av övertygelsen att varje ekonomisk process kan utvecklas. Genom att leverera automatiserade ekonomiprocesser hjälper man kunderna att öka kontrollen, sänka riskerna och spara både tid och pengar. En stor del av jobbet på våra ekonomiavdelningar är datoriserat sedan länge, men oftast finns ändå en hel del manuella rutiner kvar. Det är arbetsuppgifter som har ansetts vara för svåra, för små eller för dyra att automatisera. Men med hjälp av den nya tekniken inom robotiserad processautomation, RPA, kan nu även dessa processer automatiseras på ett kostnadseffektivt sätt. Robotiserad processautomation, RPA, innebär att man lär en virtuell programvarurobot att utföra rutinuppgifter på samma sätt och med hjälp av samma datasystem som människorna idag gör. Precis som en människa, kan de nya programvarurobotarna växla mellan olika programfönster och använda sig av data från olika system. – Med RPA kan man nästan omedelbart göra dessa processer mer effektiva. I och med att både implementeringstiden är kort och kostnaderna låga kan man uppnå fördelarna på några veckor. Även om man använder RPA i en mer komplicerad process tjänar man oftast in tiden som går åt till implementeringen på mindre än sex månader, säger Jaakko Lehtinen, chef på OpusCapitas Ventures-enhet. Repetitiva mekaniska och manuella rutiner är inte bara tidskrävande – det finns också stor risk för fel när de utförs av människor. Dessutom är de ofta omständliga och tråkiga. Programvarurobotar kan frigöra de anställdas tid så att de kan ägna sig åt viktigare, mer utmanande och meningsfulla uppgifter som exempelvis kundservice och problemlösning. OpusCapita som implementerat programvarurobotar i sina egna ekonomi- och redovisningsprocesser har nu också börjat tillhandahålla tekniken till sina kunder. Hos de första kunderna ersätter RPA manuella rutiner på löneavdelningen. Programvarurobotarna kontrollerar exempelvis att uppgifterna om de anställda i lönehanteringssystemet motsvarar uppgifterna i affärssystemet och de samlar även in information från många olika källor och sammanställer den i rapporter. Källa: www.opuscapita.se/

träffar på behoven i jobbet, fast det mesta kommer aldrig till nytta. Jag kan tänka mig att vi kanske ska ha mycket kortare grundutbildningar, men att man sedan fortsätter att utbilda sig parallellt med sitt arbete, och löpande skaffar sig den kompetens som man de facto behöver. Då får man ju också

chans att tillämpa det man lär sig och dessutom kan den akademiska forskarvärlden och näringslivets praktiker komma närmare varandra, säger Gunnar.

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter Amelia och Watson – det perfekta paret som tar över jobben? Amelia gör som vi människor gör... Under de senaste 15 åren har det amerikanska bolaget IPsoft utvecklat Amelia, ett datorsystem som man lovar kommer att förändra arbetsmarknaden. Målet har varit att åstadkomma ett system som kan tre saker – förstå naturligt språk, lära sig via naturligt språk, och att använda inlärd kunskap för att lösa problem. Framförallt har utvecklingen inriktats på att Amelia ska kunna hantera rutinmässiga kundtjänstfunktioner och enklare serviceärenden. Det nya och revolutionerande med IPsofts system är att Amelia själv kan räkna ut vilken information som behövs för att lösa ett problem och hon ställer på egen hand kompletterande följdfrågor som klargör frågeställningen. Amelia kan inhämta kunskap genom att läsa texter, till exempel manualer. Dessutom lär hon sig av sina mänskliga kollegor genom att observera deras arbete. På så sätt bygger systemet ständigt upp sin kunskap. När Amelia testades i en kundtjänst hos ett stort medieföretag kunde hon efter en månad besvara 42% av de vanligaste frågorna och efter två månader hade hon, genom att observera sina mänskliga kollegor lärt sig så mycket att hon kunde hon svara på 64% av alla frågor.

...medan Watson istället kan något som vi människor inte är bra på IBMs Watson är världens kanske mest omtalade expertsystem. Watson blev känd redan 2011, när den vann över människor i frågesporten Jeopardy. Medan Amelia är bra på att lösa problem genom naturligt språk, på samma sätt som vi människor, är Watson istället bra på något människan inte är bra på. Watson löser problem genom att analysera mycket stora mängder ostrukturerad data och hitta mönster och statistiskt troliga svar bland dessa. Precis som Amelia, kan ”Watson engagement adivisor” hjälpa till på kundtjänsten. Dessutom kan Watson jobba som läkar-

WASP – Wallenberg Autonomous Systems Program Robotindustin förväntas tredubblas de närmsta fem åren och stora satsningar görs runt om i världen på autonoma system och mjukvaruutveckling. Det handlar om självkörande bilar och produkter som kan producera sig själva, men även smarta energisystem, intelligenta och resurseffektiva transportsystem, kvalificerade beslutsstöd eller system som möjliggör räddningsinsatser i katastrofområden dit människor har svårt att nå.

assistent och diagnosstöd. Den mängd information som läkare idag har tillgång till har fullständigt exploderat och är betydligt större än vad den mänskliga hjärnan klarar av, men det är precis vad Watson är bra på. Genom sina analyser kan Watson potentiellt ställa mer träffsäkra diagnoser än många läkare. Kopplar vi Watson till våra pulsklockor och liknande, kanske den kan varna oss redan innan vi vet att något är fel. Tanken är dock inte att ersätta läkarbesök med Watson, utan att systemet ska göra läkare och forskare mer produktiva. Källor: http://www.reforminstitutet.se/amelia-skoterkundtjansten/ http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/ article3859403.ece; http://computersweden.idg. se/2.2683/1.590384/amelia-vill-bli-din-digitala-assistent-och-livskamrat

I Sverige får de fyra lärosätena KTH, Chalmers, Lunds och Linköpings universitet nu dela på 1,8 miljarder kronor till grundforskning, utbildning och rekrytering inom autonoma system och mjukvaruutveckling. Forskningsprogrammet Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, är ett samarbete mellan Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, universiteten och svenska industriföretag. https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-del-i-storsatsning-pa-autonoma-system-och-mjukvaruutveckling-1.569457

Den digitala omställningen Intervju med Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM

”Kreativiteten är en av de största utmaningarna för att kunna dra fördel av den nya tekniken”

Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM

En av de allra största utmaningarna för företagen just nu är att få fram den kreativitet som behövs för att man ska kunna utnyttja teknikomvandlingen och komma på de nya lösningarna. Det menar Mikael Haglund, teknisk direktör på IBM.

Kort om Mikael Haglund Mikael Haglund är teknisk chef för IBM Sverige. Under 25 år har Mikael arbetat med olika aspekter av IT infrastruktur och innovation och han har också varit teknisk teknisk talesperson för IBMs forskning och utveckling. Sin grundutbildning till civilingenjör skaffade sig Mikael på Chalmers tekniska högskola och vid University of Kansas i USA.

– Den verkligt nyskapande kreativitet som behövs just nu är svår att få till i en organisation eftersom de nyskapande idéerna uppfattas som konkurrenter till det som man gör idag och konkurrenter vill man bekämpa, menar Mikael. Ett beprövat sätt att komma runt detta är att bryta ut den nyskapande verksamheten och bedriva den helt separat i så kallade ”skunk works”. Lego har just en sådan sidoorganisation för att ta fram lite mer speciella byggsatser.

På mymms.com kan man köpa specialdesignade dragéer, till exempel examensgodis med klassbeteckning i skolans färger. Trots att receptet på dragéerna är detsamma är verksamheten skild från övriga M&M.

– Och med websidan mymms.com har godistillverkaren M&M en sidoordnad verksamhet som skräddarsyr dragéer till exempelvis företagsevent, bröllop eller fotbollslag. Dessa dragéer kan kunderna få i önskad färg och med önskad text. Eftersom både tillverkningsprocessen, försäljningskanalerna och distributionsvägarna är helt annorlunda än för M&Ms ordinarie verksamhet blir det mest effektivt att hålla verksamheterna åtskilda, berättar Mikael.

HR måste engagera sig mer i teknikutvecklingen Teknikutvecklingen och de nya krav och möjligheter som denna innebär är nummer ett över det som får vd:ar att ligga vakna om nätterna. Det är bara att tänka på Nokia för att förstå vad som kan hända om man satsar fel och inte hänger med.

TEMARAPPORT

Vd:ar tänker mycket på vad som kan hända och funderar över om affärsmodellerna håller. Men Mikael menar att också HR borde vara involverade och engagerade i frågorna kring teknikutvecklingen. – Tänk om man till exempel är HR-chef i diskmaskinstillverkarbranschen och den utvecklas så att kunderna inte längre köper sina diskmaskiner, utan istället hyr diskfunktionaliteten och förväntar sig att diskmedlet doseras rätt, att vattnet stängs av och sätts på av sig självt och att de inte behöver tänka på servicen. Då måste HR ha funderat igenom vilka arbetsuppgifter som skulle finnas, vem skulle göra vad, hur man bäst ska organisera sig och vilken kompetensutveckling som behövs, konstaterar Mikael.

Utvecklingen går snabbt – men är svår att förutse – Det står helt klart att arbetsuppgifter som kan automatiseras också kommer att automatiseras. Det svåra är att förstå vad som kan automatiseras och i vilket tempo detta kommer att ske i. Just nu ser det ut att kunna gå väldigt fort, på många områden, säger Mikael. – En bransch som håller på att automatiseras stenhårt är vår egen – IT. All den IT som handlade om att sköta och underhålla i företagets datarum eller det större företagets datahall. Denna manuella hantering som att beställa hårdvara – ladda, placera och ombesörja ventilation – försvinner nu i snabb takt när serverhanteringen flyttas upp i molnet.

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter Lego involverar kunder i utvecklingen – en av bitarna som skapar deras innovationskraft Det kan tyckas otroligt nu, men för bara 10 år sedan var LEGO nära att försättas i konkurs. Idag är Lego ett framgångsrikt företag och varumärket har samma status i leksaksbranschen som Apple har i teknikbranschen. Nyckelstrategierna bakom denna framgång har varit att omfamna mångfald i alla dess former, att entusiasmera kreativitet och göra innovation till en naturlig och organisk process. Här är deras huvudsakliga metoder:

Innovationskraft genom rekrytering Lego har medvetet och konsekvent anställt personal med olika bakgrund, som ett sätt att öka dynamiken och innovationskraften i arbetsmiljön. För närvarande ligger fokus på att rekrytera fler kvinnor till högre positioner.

Innovationskraft genom spets och bredd En av de främsta anledningarna till att Legos varumärke är så starkt i dag är det konstanta flödet av nya produkter som de kommer ut med på marknaden. För att lyckas med detta har man sett till att ha hög expertis inom många olika områden som tillsammans ansvarar för utvecklingen – allt från programmerare och marknadsförare till produktchefer.

Innovationskraft genom kundrelationer Genom sin crowdsourcing-plattform ”Lego ideas”, har företaget hittat ett sätt att direkt samarbeta med kunderna och får därmed kraftfulla insikter i deras önskemål. I den öppna innovationsplattformen kan Legofans komma med idéer till nya leksaker, och om en idé gillas av minst 10.000 andra fans i 365 dagar, kvalificerar det för officiell granskning av Legos marknadsförare och designers.

Innovationskraft genom samhällsengagemang

grundskola i Wisconsin 600 Lego-kit för att se vilka typer av sociala budskap de sänder ut. De fann att de flesta Legouppsättningar marknadsfördes till pojkar och innehöll mycket få kvinnliga figurer och att det fanns en brist på kulturell mångfald. Studenternas forskning fick Legos vd Steve Clines att lova att bolaget ska omvärdera sitt sortiment av figurer och bland annat tänka på vilka roller kvinnofigurerna tilldelades så att de spelar en del av handlingen och äventyren och inte bara väntar på att bli räddade.

Lego girl power! På Legos öppna innovationsplattform kan Lego-fans komma med egna idéer och förslag. Efter klagomål från en sjuårig flicka om att det fanns så få Lego-tjejer, kom ett annat Lego-fan som själv var geofysiker med idén att göra ett forskningslaboratorium med kvinnliga Legofigurer. Idén blev verklighet 2014 och det var första gången som Lego tillverkade kvinnliga forskare. Källa: http://www.managers.org.uk/insights/ news/2015/may/how-lego-harnessed-diversity-tobuild-an-innovation-culture

Pixar ökar skaparkraften med stenhård kritik Varje dag på filmbolaget Pixar börjar likadant. Animatörer och datautvecklare samlas vid sitt morgonfika och sågar varandras arbete jäms med fotknölarna. Därmed bryter de medvetet mot brainstormingens första gyllene regel, som handlar om att man inte får kritisera någon annans idéer. Pixar beskriver metoden som ”brutalt kritisk”. Minsta detalj ifrågasätts och debatteras. En viktig regel handlar dock om att ”plussa”. Ingenting får sågas utan att kritikern själv har ett alternativt förslag på vad som borde göras i stället. Cheferna är också noga med att språket aldrig får bli nedlåtande. Visst är dessa morgonmöten mentala stålbad och det psykologiska priset är högt, men medarbetare vittnar om hur processen får dem att ständigt överraska varandra och sig själva med nya kreativa idéer. Och den stora belöningen är att få vara delaktig i att skapa världens bästa animerade filmer. http://tusentips.se

Förra året studerade eleverna vid en

Den digitala omställningen Annika Steiber, författare till boken ”Googlemodellen” sammafattar ledningens sex viktigaste förmågor för innovation Ett företags innovationsförmåga kan till stor del förklaras av hur företaget leds och organiseras snarare än av dess tekniska skicklighet, konstaterar Annika Steiber i sin nya bok ”Googlemodellen”. Google är kända för att bygga sin framgång på sina anställdas kreativitet och att bygga en företagskultur som främjar innovation och nytänkande. Svenska Annika Steiber från Chalmers är den första universitetsforskaren i världen som blivit insläppt på Googles huvudkontor i Silicon Valley för att kunna studera företaget under ett helt år. Nu har hon gett ut boken ”Googlemodellen” om sitt unika forskningsprojekt. Boken ger en förståelse för hur Googles många gånger oortodoxa managementprinciper skapar förmågan till kontinuerlig innovation. I boken ger Annika också tips på vad andra organisationer kan göra för att transformera sin managementmodell i syfte att öka sin innovativa förmåga.

viss struktur krävs, men också friheten att improvisera och experimentera.

3. Låta alla medarbetare vara kreativa Kontinuerligt innovativa företag har en fast tro på att var och en vill och kan vara kreativ och att innovationer i första hand drivs av inre individuell motivation. Därför sätter man individerna i centrum och låter dem göra sådant de brinner för. Framgångsfaktorer är enkla rutiner, små team, naturliga hierarkier, transparens och frihet att ta egna initiativ och fatta beslut. Styrningen sker i första hand genom en stark, attraktiv och trovärdig vision och tydliga värderingar.

4. Vara en både-ochorganisation

Annika Steiber menar att kontinuerlig innovation kräver sex viktiga managementförmågor:

Det är en svår konst att samtidigt både satsa på innovation och behålla greppet om sin nuvarande produktion. Men dagens mest framgångsrika företag hittar denna balans. De låter gärna så många medarbetare som möjligt vara delaktiga i såväl nytänkandet som den dagliga produktionen.

1. Klara stora och snabba förändringar

5. Riva gränser mot omvärlden

Man kan inte längre lita på att samma gamla kärnkompetenser ska ge långsiktig konkurrenskraft. I stället krävs förmågan att känna av nya hot, ta tillvara nya möjligheter och när som helst kunna göra stora och snabba anpassningar.

Så kallad Open Innovation är närmast en förutsättning för att klara ständig förnyelse. Företaget måste nätverka och bilda allianser med kunder, leverantörer, startupföretag, universitet, statliga myndigheter och även konkurrenter för att hänga med i utvecklingen. Det kan kräva ordentliga uppgörelser med gamla föreställningar och företagskulturer.

2. Alltid ligga steget före Det räcker inte med brandkårsutryckningar och att tänka om när man blir tvungen. En förnyelseinriktad organisation är i en ständig omstöpningsprocess och vänjer sig vid att leva i gränslandet mellan ordning och kaos. Målet bör vara tydligt, men färdplanen tillräckligt vag för att det ska uppstå självorganisering bland medarbetarna. En

TEMARAPPORT

6. Se företaget som ett system Annika Steiber betonar att företag måste gå från ett processperspektiv till ett systemperspektiv. Med det menas att man betraktar företaget som bestående av

Ladda ned boken gratis: http://www.vinnova.se/sv/Aktuellt--publicerat/ Publikationer/Produkter/googlemodellen/

ett antal beståndsdelar, som affärsidé, styrelse, medarbetare, företagskultur, organisationsstruktur, varumärke och kommunikation. Dessa måste samverka som ömsesidigt beroende delar i stället för att ses som egna ”boxar” som maximerar produktiviteten var och en. Källa: http://tusentips.se/sex-strategier-for-standiginnovation/

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter Scenarioplanering – ett viktigt verktyg för att klara sig i en tid av teknikomvandling och strategisk osäkerhet Den automatisering som forskarna förutspår för de närmsta åren, tyder på att vi går en turbulent tid med stor strategisk osäkerhet till mötes. Troligen kommer varenda organisation och varenda medarbetare att påverkas av teknikskiftet. En del kommer att bli vinnare medan andra blir förlorare. Genom att systematiskt arbeta igenom alternativa framtidsscenarier och möjliga konsekvenser för organisationen, ökar man chanserna att tillhöra det vinnande laget. Det menar Mats Lindgren, som är vd på Kairos Future och specialist på strategiskt ledarskap i turbulenta miljöer. Scenarioplanering är ett utmärkt verktyg för att hantera strategisk osäkerhet och det kan göras på olika nivåer; för samhället globalt eller regionalt, för en viss bransch eller för en enskild organisation. Skissar man idag på en scenarioplanering på samhällsnivå – vilket Kairos Future också har gjort – kan man se två alternativa scenarier. Det ena scenariot är att automationen leder till en tillfällig dipp på arbetsmarknaden, men att vi sedan hittar på nya jobb. Så har det varit historiskt, vid tidigare teknikskiften. När jobb har försvunnit inom tillverkningsindustrin har tjänstesektorn istället växt och absorberat en stor del av arbetskraften. Det andra möjliga scenariot är att det inte handlar om en tillfällig dipp, utan att det skifte vi ser nu är något helt nytt och att det inte tillkommer några nya jobb. Det är ju så att företag kan sköta det mesta på automatik idag – automatiserad tillverkning, automatiserad försäljning, automatiserade lager, automatiserade transporter, automatiserad kundtjänst och automatiserad ekonomifunktion. Man kan ju bedriva multimiljardföretag utan

nästan någon personal alls. – Med detta andra scenario, som inte är helt otroligt, kan vi hamna i ett läge som liknar det gamla Rom, där slavar gjorde allt jobb – fast med skillnaden att vi nu har vi robotar och mjukvara istället. Vad ska vi göra då? Roa oss med gladiatorspel för robotarna? Men hur ska vi försörja oss? Och hur ska vi finansiera våra gemensamma utgifter? Om mängden arbete minskar fungerar ju inte systemet med inkomstskatt. Då skulle vi istället behöva beskatta kapital och utnyttjande av naturresurser. Men det kan vi inte göra nationellt – för då skulle ju alla företag registrera sig i det land som hade lägst kapitalskatt – så då måste vi ha ett globalt skattesystem. Den här typen av scenarioplanering är något som alla politiker och samhällsplanerare bör vara engagerade i, konstaterar Mats.

Mats Lindgren, vd Kairos Future

Kort om Mats Lindgren Mats Lindgren är grundare och vd för Kairos Future och specialist på strategiskt ledarskap i turbulenta affärsmiljöer.

Man måste våga stretcha ordentligt Som företagsledare, chef eller HRansvarig gör man scenarioplaneringen på en lägre nivå och ställer sig frågor som: ”Hur långt kommer automationen att drivas i den här branschen?”, ”Hur snabbt kommer det gå?”, ”Vilka möjliga scenarier kan vi se?”. Man kan inte räkna med att kunna förutspå framtiden med scenarioplanering, men man kan förbereda sig på olika möjligheter och man kan identifiera olika signaler som kan indikera vilken väg utvecklingen tar. Och om man iakttar dessa signaler har man ett bättre utgångsläge än många andra.

Scenarioplanering : länken mellan framtid och strategi av Mats Lindgren och Hans Bandhold, 2014 Går det att förutse framtiden? Går det att förbereda sig för det okända? Ja det går, hävdar författarna till denna bok. Med hjälp av scenarioplanering kan varje organisation lära sig enkla metoder, tekniker och skaffa lämpliga verktyg för att förbereda sig för framtiden. I boken presenteras de tankar och idéer som ligger bakom scenarioplanering och den innehåller även exempel och praktikfall.

– Det viktiga är att man klarar av att tänka tillräckligt långt att vågar stretcha sin fantasi ordentligt, menar Mats. Ska man planera ett länstrafiksystem fram till 2030 räcker det nog inte att göra som

Den digitala omställningen man brukar och utgå från befolkningsutvecklingen i länet. Istället måste man ställa sig frågor som ”Vad händer om människor har självkörande förarlösa bilar, som de hyr ut när de inte själva använder dem – som Uber, men utan chaufförer?”, ”Vilken roll får Länstrafiken då?” Det här kan kännas som science-fiction, men det händer så mycket nu och det ser ut att gå så fort att det är precis såhär vi måste våga tänka för att hänga med.

Tips för att hänga med i teknikutvecklingen För att kunna fantisera i de här banorna måste man hänga med i teknikutvecklingen och förstå vad som faktiskt är eller snart kommer att bli en reell möjlighet. I Schibstedts nyhetstjänst ”Omni”, kan man själv skräddarsy sitt nyhetsflöde,

SCENARIOPLANERINGENS 6 STEG I en fullständig scenarioplanering går man igenom nedanstående sex steg. För att förbereda sig i en tid med stor strategisk osäkerhet är det framförallt de första tre stegen som är viktiga.

1. Nulägesanalys Kartlägg nuläget och de viktigaste förändringarna. Vad händer på marknaden – bland kunder, konkurrenter, leverantörer och andra nyckelspelare? Hur ser situationen ut internt? Vilka arbetsuppgifter och vilken kompetens har vi idag? Vilka är trenderna och de strategiska osäkerheterna på kort och medellång sikt?

2. Scenariokarta Identifiera några huvudscenarier för hur branschen skulle kunna utvecklas på kort och medellång sikt. Vilka alternativ, drivkrafter och utlösande faktorer finns?

och Mats rekommenderar att man ställer in tekniknyheter på maxnivå. Han rekommenderar också ”The Economist”, för att de gör bra analyser på samhällsnivå och även ”Wired” som är smått besatta av att försöka förstå hur tekniken utvecklar företag och samhälle på alla nivåer.

3. Konsekvensanalys Analysera konsekvenserna för er organisation av de scenarier som ni identifierade. Hur påverkas er efterfrågan, era konkurrenter och era leverantörer? Hur påverkas er organisation internt?

4. Händelseportfölj Skapa en lista över tänkbara händelser som förändringar i efterfrågan, förändringar i flöden, förändringar i kompetensbehov och så vidare. Listan kan bestå av såväl plötsliga händelser som mer långsamma förskjutningar över tiden.

5. Risk- och möjlighetskarta Gör en snabb riskvärdering av var och en av dessa händelser. Placera ut dem i en risk/möjlighetskarta med ”betydelse” på ena axeln och sannolikhet att händelsen inträffar på den andra.

6. Handlingsplan Gå systematiskt igenom händelserna med start i de mest kritiska. Vilka är de tänkbara konsekvenserna i detalj? Behöver vi agera omedelbart eller kan vi sikta på att skapa en mer långsiktig beredskap? Hur kan vi vända tänkbara händelser till vår fördel? Vilka indikatorer kan vi använda för uppföljning? När behöver vi agera och hur?

Boktips! The Zero Marginal Cost Society – The Internet of Things, the Collaborative Commons, and the Eclipse of Capitalism av Jeremy Rifkin, 2014 Digitalisering, prylarnas internet och delande av tjänster gör att produktionskostnaderna håller på att sjunka till nästan ingenting. En ny gemenskapsekonomi, där tillgång blir viktigare än ägande, håller på att skapas och den kommer att ersätta delar av kapitalismen. Det menar den amerikanske ekonomen Jeremy Rifkin i sin senaste bok. ”Don’t let the future leave you behind” råder tekniktidningen Wired i sina reklamannonser på nätet.

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter International trends & studies AI smart enough to think strategically When you think of robots and humans working together, the automatic assumption is that the human is the one giving the orders, while the robot does as instructed. But now, with sophisticated artificial intelligence (AI), robots are being used for complex management tasks as well. In several companies, robots are being used for employee evaluations. Many manufacturing companies are also using AI technologies to make logistical decisions – what products to make, how much to make, and where/how to deliver. At other companies robots are being used extensively to field about 80% of customer support questions. These systems are sophisticated enough to sense when a customer is getting angry or annoyed and pass them onto the right customer service agent at the right time. In the near future, AI will become sophisticated enough to delegate tasks and think strategically, letting managers focus on more high-value tasks, says Katherine Barr, partner at Mohr Davidow Ventures.

Source: Harvard Business Review https://hbr.org/2015/05/ai-is-getting-good-enough-to-delegate-the-work-it-cant-do

Business process discovery can now be automated Business process discovery – the process of mapping, defining, and analysing a company’s business processes to identify problems and improvement areas – has traditionally been a manual task that cost a lot of money. With improvements in automation, business analytics and business intelligence, business process discovery is increasingly becoming automated. Unlike the manual process, automated business process discovery (ABPD) has the ability to observe business users go about their normal day-to-day activities within their business system. With the help of artificial intelligence, ABPD is able to string together the myriad business processes across functions and put together detailed business flow chart diagrams, giving managers/executives a complete 360 degree view of the entire business process. Automated business process discovery is poised to grow heavily in the years to come, as organisations demand more accurate and dynamic process maps that can assist business analysts execute better process optimisation.

Source: CIO http://www.cio.com/article/2915961/business-process-management/business-process-discovery-can-now-be-automated.html

Creative jobs susceptible to automation too Robots have traditionally been used by manufacturers to carry out repetitive and time-consuming tasks. This led to the perception that jobs that are considered ‘creative’ or ‘strategic’ can only be performed by humans. This is not necessarily true, claims a study conducted by researchers at Oxford University. The study lists more than 700 occupations and ranks them by degree of creativity. Jobs considered most creative and hence most immune to automation are: performing artists, radio broadcasters, film/TV producers, and natural science researchers. Jobs considered least creative and hence least immune to automation are: call centre employees, farmers, miners, bartenders, car salesmen, and hospitality staff. But the researchers strike a note of caution by adding that jobs considered immune to computerisation/robots today may not be so in the future due to the drastic restructuring of the labour market in the years to come.

Source: Herald Sun http://www.heraldsun.com.au/business/breaking-news/creative-jobs-not-immune-from-automation/storyfnn9c0hb-1227324246931

Den digitala omställningen Small businesses adopting automation rapidly Automation and computerisation are no longer just for Fortune 500s. Even small to medium businesses are now jumping on the automation bandwagon thanks to the promise of better sales, productivity and efficiency. This is in keeping with the results of a recent study by Boston Consulting Group which found that within the next decade, 25% of all industrial jobs will be done by robots. As automation technology becomes more readily available to small/medium businesses, more people are starting their own small businesses because unlike in the past, significant labour costs no longer pose a huge entry barrier. Martin Ford, author of Rise of the Robots: Technology and the Threat of a Jobless Future, contends that very soon, companies will have to seriously rethink their recruitment strategies because traditional jobs may disappear and companies may have to hire fewer or even no employees!

Source: NBC News http://www.nbcnews.com/tech/innovation/even-small-businesses-are-jumping-robot-bandwagon-n352186

Preparing for the brave new world of business Through social media, e-commerce, and instant access to information, the Internet has fundamentally changed the world. The Internet is going to have a massive impact on our physical landscapes too in the years to come, predict Bill Davidow, author of Marketing High Technology. Businesses are going to have to prepare for the following trends, says Davidow: • Most shopping will happen at home: It’s happening already with Amazon, eBay, and a million websites. Over time, brick-and-mortar stores may become completely obsolete. • Most work will happen at home: More and more employees will demand work from home options, as they look for ways to save time and money on commutes. • Most entertainment will happen at home: People will spend even more money on virtual goods – music, movies, games, bandwidth, and education – which means less money will be spent on physical alternatives.

Source: Harvard Business Review https://hbr.org/2015/05/how-new-technologies-push-us-toward-the-past

Replacing employees with robots – it’s already happening in China Researchers estimate that within the next 10 years, about 30-50% of all jobs will be replaced by robots and smart computers. A Chinese electronics manufacturing company, Shenzhen Evenwin Precision Technology, has plans to surpass this statistic by replacing about 90% of its employees with robots! The remaining 10% will be supervising the work being done by the robots. Companies across the world will follow in the footsteps of Shenzhen Evenwin because the shift from a human employee base to a mechanical one is inevitable, say AI and computational learning researchers. In fact, Ray Kurzweil, Google’s director of engineering, predicts that in within just 15 years, robots will reach human levels of cognition and intelligence, making the replacement of human employees with robots even more feasible for companies. Manufacturing will witness the bulk of this shift because automation can ensure fewer defects and failures and most importantly, lower long-term costs.

Source: Business Insider http://www.businessinsider.com/chinese-company-replacing-workers-with-robots-2015-5

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

– utmaningar och möjligheter Focus on augmentation – not only automation While the panic about robots replacing humans seems understandable, humans aren’t going to become irrelevant if they shift the focus from automation to augmentation, says Dr. Thomas Davenport, professor at Babson College. While automation looks to replace human labour as soon as specific tasks can be codified, augmentation is about enhancing/deepening human work with the help of automation. Smart machines and robots can be our ally in problem solving and decision making, contends Davenport. Here’s how humans can augment the work they do in a way that can’t be replaced by robots: • Think about the big picture and come up with big ideas. • Think of ways to amp up your creativity – something that can’t be codified. • Understand how to supervise the work that robots/smart machines do. Learn to manage their work functions and output. • Develop a super-specialty niche/skill which no robot can usurp anytime soon.

Source: Harvard Business Review https://hbr.org/2015/06/beyond-automation

Virtual staffing on the rise More than raises, vacations, or free food, the best way of improving employee productivity and motivation (and hence company revenues) is to let your employees work when they want from where they want, revealed a survey by FlexJobs. Other studies have also shown that within the next eight to ten years, about 50% of the workforce will be working from home due to the significant flexibility, convenience and time/money savings it affords. This is especially true for millennials who do not necessarily see the point of a nine-to-five commitment at an office when they can do that same work remotely from just about anywhere thanks to Internet-enabled communication technologies that are now instant and ubiquitous. Some employers are responding to these expectations by going 100% virtual. The FlexJobs survey found that popular virtual positions include UI developer, accountant, creative director, and marketing manager.

Source: Fast Company http://www.fastcompany.com/3046333/the-new-rules-of-work/how-a-company-works-when-100-of-the-staff-isvirtual

Collaborative technology – your new employee According to the Accenture Technology Vision 2015 Survey, more than 75% of executives predicted that by 2018, companies will have to invest heavily in training machines AKA machine learning. Collaborative technology – humans and machines working together – is truly the future of the workplace, and can lead to more productivity than when machines and humans work separately. Technology, according to the Accenture survey, is no longer just a tool but a full-fledged work partner. 40% of surveyed organisations are considering the use of wearable technology to collect data and improve the integration of employees and business processes. 33% of companies are considering the use of automation to make business processes more efficient. Experts at Accenture recommend that companies must perform an assessment to identify business processes where augmentation technologies are needed. They must also conduct a gap analysis to determine the collaborative technology skills that future employees will need.

Source: Accenture http://techtrends.accenture.com/us-en/downloads/Accenture_Technology_Vision_2015_Workforce_Reimagined.pdf

Den digitala omställningen

Audit – digital omställning Hur ser er beredskap ut för att hantera den digitala omställningen och de utmaningar den för med sig? Gör så här Gå igenom listan över utvecklingsområden nedan vilka alla påverkar organisationens förmåga att identifiera, utforma, initiera och upprätthålla den digitala omställningen. Ange din/er spontana uppfattning inom vilka av områdena ni anser er vara rustade respektive inte. Låt gärna en grupp personer fylla i testet oberoende av varandra och diskutera sedan gemensamt vilka era största utmaningar och prioriteringar är.

Bedömning, vårt nuläge

Kultur och inställning hos chefer och medarbetare • • • • •

Fokus på att skapa maximalt värde för kunder/användare En kultur som genomsyras av att samarbeta, dela kunskap och information Ständigt sökande efter bättre och effektivare lösningar Nyfikenhet och vilja till konstant lärande och utveckling Öppenhet för ny teknik och förändrade arbetssätt

Förståelse för förändringsfaktorer och drivkrafter • • • • •

Kunskap om våra kunders behov och önskemål Kunskap om den teknik/teknologi som påverkar vår verksamhet Kunskap om nya aktörer och deras affärsmodeller inom vårt område Kontinuerlig omvärldsbevakning för att fånga upp förändringsimpulser Kunskap om generella trender i omvärlden som påverkar oss

Verksamhetsförändringar och förändringsberedskap • • • • •

Vi gör regelbundna scenarioanalyser kring vår framtida verksamhet/tjänsteutbud En organisatorisk beredskap/plattform för kontinuerliga förändringar En systemsyn på förändring där kunder, medarbetare mfl grupper är involverade Vi lanserar ständigt nya ”beta”-versioner av tjänster/produkter för utvärdering Det finns acceptans för nya projekt som utmanar den existerande verksamheten

Kompetensförsörjning • • • • •

De kompetenser vi behöver inom 2-3 år är tydliggjorda utifrån omvärldsanalysen ovan En strategi för att knyta till oss kompetens på andra sätt än fasta anställningar Medarbetare som är aktiva ambassadörer i sociala medier Mobilanpassade karriärsidor Vi rekryterar medvetet personer med digitala kompetenser

Kompetensutveckling och introduktion • • • • •

Relevanta delar av introduktionsprogram är digitalt tillgängliga Teknik och plattform som stödjer informellt lärande Gamifierade utbildningar (tydliga steg, nivåer med kopplade belöningar) Effektiva hjälpmedel för överföring och spridande av kunskap Specifika utbildningar kring de områden som rör digital transformation

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

Väl rustade

Ej rustade

– utmaningar och möjligheter Bedömning, vårt nuläge Väl rustade

Coaching och ledarskap • • • • •

Ej rustade

Ledare och chefer som förmedlar en trovärdig och attraktiv framtidsvision Vi ger de anställda stor frihet att genomföra egna idéer och utvecklingsprojekt System som synliggör mål och ger feedback i realtid Vi erbjuder utbildning och uppmuntrar det personliga ledarskapet Vi låter de anställda i stor utsträckning arbeta med sådant de brinner för

Kommunikation och samarbete • • • • •

Effektivt användande av digitala samarbetsplattformar Transparent och öppen informationstillgång och spridning Effektiv kommunikation via en rad kanaler som stärker förändringsviljan och förmågan Vi har regelbundna möten där vi utvecklar och ger feedback på varandras idéer Vi samarbetar över alla interna gränser och avdelningar

Den fysiska arbetsmiljön • • • • •

Vi använder uppdaterade personliga arbetsverktyg/IT-stöd Vi utnyttjar möjligheterna som erbjuds via molntjänster Vi har aktivitetsbaserade kontors-/arbetsmiljöer Det är lätt för våra chefer och medarbetare att vara effektiva oavsett tid och rum Vi erbjuder aktiviteter som främjar hälsa och energi

Organisation och styrning • • • • •

Processer och aktiviteter anpassas utifrån analys av stordata (big data) Dashboards som visar KPI:er och nyckeltal i realtid Vi har verktyg för att genomföra prediktiv analys av beteenden och händelser Vi lanserar nya initiativ, utvärderar och avslutar som en ständigt pågående strategisk process Vår högsta ledning är mycket engagerad och kunnig i den digitala omställningen

Kundorientering och kundupplevelse • • • • •

Vi kombinerar tekniska lösningar för kunden med nära personlig kontakt och service Vi är mycket lyhörda för våra kunders behov, önskemål och beteenden Vi försöker medvetet göra våra kunder till ambassadörer Vi mäter och följer löpande upp kundnöjdhet och kundupplevelse Vår kompetensutveckling är tydligt kopplad till att förbättra kundupplevelsen

Vilka är era prioriterade utvecklingsområden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Den digitala omställningen Livslångt lärande för den digitala omställningen Jobbmässor och rekryteringsevent vimlar av utexaminerade unga människor med kompetens och framtidstro. Efter många års studier tänker nog många triumferande att de aldrig ska öppna en bok igen. Morgondagens arbetsplats kan ge ett bryskt uppvaknande för dem. Automatisering och digitalisering av tjänster och processer ställer nya krav på ständigt lärande.

numera på topp bland ung talang när de ska välja arbetsgivare. De är mer benägna att skicka in jobbansökningar till organisationer där de vet att deras kunskaper och färdigheter har störst värde. Yngre talang är också mer benägna att delta i mobilt lärande än äldre. Enligt en undersökning från företaget SoftwareAdvice uppgav mer än femtio procent av respondenterna mellan 18-34 att tillgång till lärande via MOOCs skulle inverka positivt på deras val av arbetsgivare. Ungefär 75 procent uppgav att de skulle delta i MOOCs sponsrade av företaget och femtio procent uppgav att tillgång till e-lärande skulle påverka deras vilja att stanna kvar inom organisationen. Yngre medarbetare vill inte att deras utbildning stannar när de lämnar skolan och de är lojala mot organisationer som visar engagemang i deras lärande.

Omställningen möter olika förutsättningar

För många yngre är tanken på livslångt lärande dock en sporre och de ser arbetslivet som en möjlighet att lära och växa förutom att säkra en inkomst. Dessa individer kommer att välkomnas med öppna armar av progressiva företag och organisationer. För att hålla jämna steg med den föränderliga digitaliseringen av arbetsliv och värdeskapande krävs att verktyg för livslångt lärande anammas av organisationer som har ambitionen att ligga i framkant. Detta innebär att initiativ inom e-lärande, främst MOOCs, kommer att bli centrala för rekrytering och retention av ny talang. Ordet MOOC står för Massive Open Online Course och syftar till att skapa obegränsad tillgång till lärande inom många typer av områden. Digitalt lärande varvas med interaktiva moment med andra deltagare. Tillväxten av MOOCs är mycket stor och utmanar traditionella utbildningsformer samtidigt som de snabbt lyfter fram ny kunskap till en global publik.

Digital kunskapsutveckling ger en grund för lojalitet

När medarbetare har egen tid är det mobiltelefonen eller plattan som ligger närmast till hands och intimiteten med mobil teknologi är en resurs som kan utnyttjas. Mobil integration i en strategi för e-lärande ger tids- och samordningsvinster för organisationer och medarbetare. Alla har olika förutsättningar och tanken att traditionella utbildningsinsatser ska kunna leverera mot snabbt föränderliga individuella behov blir alltmer orealistisk. Samtidigt ligger det i organisationers intresse att optimera avkastningen på sina investeringar för att hålla takten med den digitala omställningen. En viktig aspekt hos MOOCs är möjligheten till social samverkan runt lärande vilket till stor del är en följd av den digitala omställningen. Ofta är interaktion i nätverk mer genuin och fokuserad än fysiska möten där man är bunden till vissa grupper som bestäms av geografiska eller organisatoriska parametrar. Utmaningarna i omställningen innehåller med andra ord många möjligheter.

Mats Frick Ett av mina favoritklipp på YouTube handlar om robotprototyper som försöker göra saker människor tar för givet som att öppna dörrar eller gå i trappor. Resultatet är dråpliga misslyckanden man kan skratta gott åt. Robotarna är gulliga och harmlösa. John Maynard Keynes skrev 1930 en framtidsessä kallad ”Economic Possibilities for our Grandchildren”. Det var en mycket optimistisk text men den innehöll också en varning. Det handlade om vad han kallade för ”teknologisk arbetslöshet” vilket skulle kunna följa på att tekniska framsteg frigjorde arbetskraft snabbare än man kunde hitta nya arbeten till de friställda. Under större delen av den industriella eran kunde man bortse från Keynes varning och robotarna var långt borta. Produktiviteten ökade och spred välstånd som i sin tur skapade efterfrågan och nya arbetstillfällen. Denna positiva cirkel har dock börjat mattas av under den digitala eran och frågan om automatisering handlar inte längre bara om maskiner utan alltmer om aspekter som ansetts vara exklusiva för mänsklig intelligens. Utmaningarna idag kommer inte från klumpiga robotar som trillar på ändan utan om vassa algoritmer och Big Data. PS. Klippet kan du se här: https://goo.gl/ODk4lV DS.

Källor: Matthew Stollak. ”MOOCs and Mobile Technology”. Thehiringsite.com, January 5, 2015; Erin Osterhaus. Can MOOCs Help You Attract and Retain Gen Y Talent? The New Talent Times, SoftwareAdvice. com, May 14, 2014

Personlig och professionell utveckling ligger

TEMARAPPORT

DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN