Biblioteket i fokus

VARSÅGOD – Ta ditt ex GRATIS 1 | 2012

Hurra

för Alfons Åberg, 40!

bokbuss en lösning för friskolor

I rampljuset – 50 år efter debuten

Richard

YATES För första gången på svenska: ”Inte farligt alls!” – Läs novellen i bif

90-talet – våldsamt minnesvärt

Sveriges största bok- & bibliotekstidning – varsågod!

Tio år efter Festen är inget begravt

En grym historia om de förödande konsekvenserna av att försöka begrava familjehemligheter.

Begravelsen

Regi: Vibeke Bjelke

Skandinavienpremiär 9 februari Spelas februari, mars, april.

av Thomas Vinterberg och Mogens Rukov

En man och en kvinna träffas vid en parkbänk. En ovanlig, udda och trevande kärlekshistoria inleds.

Regi: Sofia Jupither

Premiär 24 februari Spelas februari, mars, april.

Vargtimma - en magisk saga

Ära vare Gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden!

Pågår 3/2-12 – 13/1-13. www.nordiskamuseet.se

Vinter

En kärlekshistoria av Jon Fosse

för barn av Peter Svenzon med nypremiär 6 mars.

Dessutom flera olika gästspel!

Biljetter/ Information: folkteatern.se alt 031-60 75 75

ÅRETS BOKBUSS 2011

FINSK KVALITET OCH DESIGN

ERFARENHET • Karosserifabrik sedan 1949, bussar för många olika behov • Tillverkning av bokbussar sedan 1965 – med över 4 decenniers utveckling och erfarenhet • Omkring 600 bussar levererade till alla de nordiska länderna och mellaneuropa VISION • Att tillsammans med biblioteken utarbeta tilltalande och fungerande lösningar • Ett utmärkt koncept med finsk kvalitet och design • Visionen skapas av kreativt samarbete mellan bibliotek och professionell tillverkare PÅLITLIG KVALITET • Rostfri konstruktion mot tidens tand • Varm och robust bokbuss för krävande nordiska förhållanden • Kvalitetsprodukt som behåller sitt värde KIITOKORI OY Box 22, FI-47401 Kausala, Finland, tel. +358 10 616 1200, fax +358 10 616 1222

www.kiitokori.fi

• Till LÄSAREN

Glädje när bussen rullar in

S

kolbibliotek behövs! Den nya skolla­ gen har tagit fasta på detta. Tillgång till varierad litteratur är en förutsätt­ ning för att skapa lust att läsa och från första juli förra året måste alla skolor ha skol­ bibliotek. Inte bara de kommunala som förut, utan också alla friskolor, särskolor och same­ skolor. Många små friskolor har inte haft mer än en samling ihopskrapade böcker i klass­ rummen och kanske har klasserna åkt på be­ sök till ett kommunalt bibliotek någon gång per termin. Nu har lagstiftarna sett till att det inte räcker.

På en del mindre friskolor på landsbygden får nu bokbussen en växande roll som ambulerande skolbibliotek.

Alltid något. Skolinspektio­ nen har inte ännu tagit ställ­ ning till om detta är tillräckligt för att uppfylla lagkravet.

Vi besöker i detta nummer Särö Montessoriskola där glädjen är stor varannan fredag när bus­ sen rullar in. När den sedan åkt en timme senare sitter läshung­ riga barn med sina nya låne­ böcker i varje vrå av skolgården och fördjupar sig i allt från An­ ne Frank till Star Wars.

du den amerikanska förfat­ taren Richard Yates som vi lär känna lite närmare i ett författarporträtt. Hans mest kända roman, Revolutionary Road, blev en biosuccé för ett par år sedan med Leonardo di Caprio och Kate Winslet i huvudrollerna.

Yates kontroversiella berättarstil och hans förmåga att slå an på känslosträngar som man knappt visste att man hade, är fascine­ rande.

Vi är stolta över att här kunna ge ett smakprov på hans författarskap då vi presenterar hans novell No Pain Whatsoever för första gången över­ satt till svenska med titeln Inte far­ ligt alls.

På omslaget ser

på att gratulera Alfons Åberg som fyller 40 år i år, hipp hipp hurra!

Vi passar också

Madeleine Wendel, Tf redaktör

Nr 1 | 2012 Årgång 16 Utges av: Biblioteket i Fokus. Mässans Gata 10.

412 51 Göteborg www.biblioteketifokus.se Tel: 031-708 66 95, 0707-205 997 e-post redaktion: redaktion@biblioteketifokus.se Ansvarig utgivare: Håkan Linger Tf redaktör: Madeleine Wendel Annons: J2 Media info@j2media.se Redigering: Thomas Glans, Mattias Malmgren Omslagsbild: Jerry Bauer Tryck: V-TAB 2012 Publiceras även på: www.biblioteketifokus.se Biblioteket i Fokus är TS-kontrollerad och trycks i cirka 55 000 exemplar.

Artiklarna i bif får kopieras fritt om det sker i rent ideellt syfte och med tydligt angivande av källa. I alla övriga fall måste utgivarens tillstånd inhämtas.

För ej beställt material ansvaras ej.

Vinnare i tävlingar beskattar eventuell vinstskatt själva.

– är en kulturtidning som vänder sig till besökare och anställda på landets alla bibliotek.

– vill informera, inspirera och guida besökare och anställda genom att erbjuda ett aktuellt och läsvärt innehåll utifrån de möjligheter biblioteken erbjuder.

– vill vara där det händer, spegla debatten och lämna plats för många röster.

Vill du bli en fena på alla arter?

www.nationalnyckeln.se biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 3

2 605

Kul bokklocka från Karlsson

Klocktillverkaren Karls­ son har tagit fram den per­ fekta klockan för bokälska­ re. Dessutom är den riktigt snygg i bokhyllan. Återförsäljare hittar man på www.karlsson-clocks.com

Antalet personer som gillar sidan Bibliotekarier i allmänhet på Facebook.

»

av spekula­ tioner står det klart att litte­ raturrecensenten och ra­ dioprataren Jessika Gedin tar över som programledare för SVT:s litteraturprogram Babel.

Hon är tidigare känd från Spa­ narna i P1 och som sommarprata­ re. Härom året gjorde hon också en berömvärd insats i På Spåret till­ sammans med Hans Rosenfeldt.

Uppdraget med Babel blir Jessika Gerdins första som programledare i tv.

– Det hade varit oerhört korkat av mig att tacka nej. Det verkar vara världens roligaste jobb, säger hon till Dagens Nyheter.

Vårens säsong av programmet drar igång i mars, och Jessika Gerdin ser med glädje fram mot att sätta sin prägel på det popu­ lära programmet.

– Att sitta och prata litteratur är vad jag ägnat mig åt de senas­ te tjugo åren. Jag ser mig som en lycklig läsare, säger hon.

Efter en höst

Radioprofilen Morgan Larsson berättar om sina läsvanor i GöteborgsPostens Två Dagar.

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

#prataomdet blir bok

Det började på Twitter och slutade med Sto­

ra Journalistpriset för Årets Förnyare. Mäng­ der av twitterinlägg, artiklar, bloggposter, teateruppsättningar och radioprogram har behandlat kampanjen ”Prata om det” kring ämnet sexövergrepp. Nu blir det även pocket­ bok med utgång i materialet.

Boken innehåller ett urval av de texter som publicerades under rubriken ”Prata om det” och dessa är hämtade både från tidning­ ar och nätet. Boken ges ut av förlaget Kalla Kulor.

4 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

Kulturpris till Kristian Lundberg

Kristian Lundberg tilldelas tidning­ en Sydsvenskans kulturpris för 2011. ”Med stor konstnärlig konsekvens har han i en lång rad diktsamlingar placerat Värn­ hemstorget, Lundavägen och Västra hamnen på den existen­ tiella kartan”, lyder en del av motiveringen.

Lundberg debuterade 1991 med Genom september och har sedan dess publicerat ett tjugotal böcker. Som poet har han de senaste åren utvecklat en tydlig kristen tematik utöver Malmötemat, som också är ett återkommande motiv. Han har även publicerat en serie kriminalromaner om Malmöpolisen Nils Forsberg och blivit mycket uppmärksammad för den självbio­ grafiska romanen Yarden.

Poeten och författaren

Foto: olivia mariette borg/Sveriges radio

En klassiker jag läst om och som var precis lika grym andra gången var Röde Orm av Frans G. Bengtsson.

Jessica Gerdin tar över Babel

spännande böcker i liten upplaga Alla böcker i annonsen kan beställas på Litenupplaga.se eller hos din favoritbokhandel. Du kan också höra med ditt bibliotek om de har boken tillgänglig eller möjlighet att köpa in den.

7 x Buenos Aires

av Mats Lundman och Margaretha Schön I Buenos Aires förenas färgstark smältdegel à la New York med charmen hos Paris. Staden har blivit ett av de hetaste turistmålen i Sydamerika.

I boken finns sju reportage om folkliga passioner som tango och fotboll och om fascinerande gestalter som Eva Perón, Maradona m.m.

En fridsfurstes tankar av Mats Lundmark

Vad rör sig inom människorna? Ofta är vi mer lika varandra än vi tror. Det vi trodde var unikt för oss själva, visar sig vara allmänmänskligt beteende och tankesätt. Med denna diktbok försöker Mats Lundmark finna de vardagliga tankarna och händelserna.

Litenupplaga.se/880 av Katrin Branke

av Anders Östman Vill du leva livet enklare? I slutet av boken skrivs följande text in av sej självt på datorskärmen, precis framför mina ögon: «Ju mer du bejakar din inre glädje och tacksamhet ju mer mirakler sker i ditt liv utan ansträngning. Det är MAGI.» Men vem var det som skrev det?!

En användarvänlig handbok för att utöva Feng Shui! Grafik och tabeller underlättar förståelsen av principerna. Feng Shui är en urgammal vetenskap som kan användas av alla och som hjälper oss att uppnå harmoni i vara inre och yttre rum.

av Johanna Ericsson

Gina är ung och egensinnig och håller på att växa upp till en vacker kvinna. Dessvärre visar sig livet inte vara så problemfritt som hon hade väntat sig.

När hon äntligen möter kärleken i den stilige men hemlighetsfulla Bobby så blir hon plötsligt osäker på om det är det livet hon vill ha.

Eriks samlade värk av Erik Markstedt

I tjugo års tid har Erik Markstedt skrivit dikter. Här är ett axplock ur denna poetiska mylla. Håll till godo!

Litenupplaga.se/809

Litenupplaga.se/935

Caeleste Gaudium Himmelsk Glädje av Isabelle Agnani

Isabelle Agnani har hämtat ur sin egen erfarenhet korta innerliga möten med Gud. Boken handlar om hennes liv tillsammans med Gud och hans kärlek till henne och till var och en av oss. Den beskriver ett djupt andligt liv och visar på en gudsrelation som var och en kan ha genom sin tro och genom bön. Dikterna är korta men slående och teckningarna är skapade av författaren själv.

I dag undrar många hur man ber, hur man kan få kontakt med Gud. Detta är en vacker liten bok som ger svar på dessa frågor.

Enkla teckningar illustrerar dikterna.

Fader Wilfrid Stinnisen, känd författare inom kristenheten i Sverige, har gett sitt utlåtande kring denna bok; «Jag har aldrig läst dikter som dessa, skrivna med en sådan kärlek till Gud.»

Ett envist varför

av KG Johansson

«Ni kommer att leva och dö i basarerna och kåkstaden. Och en dag kommer ni att erkänna för er själva. Ni kommer att sitta vid en eld i höstmörkret, läsa tecknen i dimman och fundera på vart vinden blåser och vart fisken och sjömaskarna går i morgon.»

av Jannike Molander

En berättelse om två människor som träffas utan att riktigt mötas, eftersom de båda två av olika anledningar håller igen; hon på grund av en inlärd misstänksamhet och han på grund av en ovilja att lämna ut sig.

av Maria Georgadas

Vad skulle livet ge om man inte sökte svar på frågor om det egna innersta mysteriet? Det gäller bara att inte skada andra genom sitt osäkra beteende när man gör det och att man är rädd om de som älskar en och tänker efter hur orden kommer ut.

Litenupplaga.se/907

av Gunvor Nilsson Författarinnan Cathy Lanner i Bromma får en dag en försändelse från en advokatfirma i den norrländska stad där hon växte upp. Försändelsen, i form av en trälåda, innehåller föremål, dagböcker och minnesanteckningar skrivna av Cathys biologiska mor, vilken dittills varit okänd för henne.

Litenupplaga.se/926

Och han ska flyga över himlen i mina armar av Staffan J Thorsell

Här berättar den 34-årige journalisten Staffan rakt och gripande om vad han råkat ut för till följd av sitt alkoholmissbruk. Vi får följa med genom den förnedring och fara som förlusten av kontroll ofta för med sig, men vi får också en öppenhjärtig bild av den romantik som alkoholisten förknippar med sin drog.

Litenupplaga.se/908

Tanken med den här boken är att påminna om hur viktigt det är att bevara en gammal ladugård, om det så bara är att lägga ett temporärt plåttak över annars vittrande murar. På en resa från Kilimanjaros sluttningar till Sverige inleds trevande försök att komma över sorg och saknad.

Litenupplaga.se/941

Ett Sinne Mörkt

Litenupplaga.se/923

Stickat i kontstickning.

av Johanna Larsson

av Marianne Bladin

Skulle allt bara sluta så här? Var det här verkligen hans uppgift? Var det därför han blev född, för att bli en dråpare? Sun är femton år och lillebror till en tronarvinge. Han lever ett blekt liv på slottet där han särbehandlas av både sin bror Lucius och deras fader.

Låt dig inspireras av modellerna för kontstickning och dubbelvirkning i denna bok. Beskrivningarna i text och diagram hjälper dig att förstå de olika teknikerna. Kontstickningens ökningar och hoptagningar är detaljerat beskrivna.

Litenupplaga.se/829

Litenupplaga.se/819

In i Karoo och bortom av Mats Röyter

Pieter lever i en tid då det gamla Sydafrika omvandlas och nya villkor skapas. Efter att ha förlorat sitt arbete lämnar han hem och familj och ger sig ut i ett Sydafrika som är hemland för så många olika folk och kulturer.

Litenupplaga.se/871

Jag leder Hjärna

av Maria Engström Eriksson Har du råkat ut för att det inte blev som du tänkt dig? Att andra reagerat oväntat? Att du själv inte riktigt sagt eller gjort det du egentligen ville? Att ni tillsammans inte gick i mål? Ta ditt ledarskap till en ny nivå genom att förstå hur hjärnan hjälper och stjälper dig.

Litenupplaga.se/915

Dikter, tankar och känslor på papper

Norna

av A.H. Reimers

Detta är berättelsen om en ung mans sökande efter sin väg under det omvälvande 60-talet. Sökandet för honom över halva jordklotet. Vi får följa hans resa landvägen till Indien och sedan vidare till Australien genom Thailand, Malaysia och Indonesien.

Litenupplaga.se/944

Det är nånting med böcker

Litenupplaga.se/785

Råntorp ridå

av Jörgen Sundvall

Litenupplaga.se/936

De drömmande städerna

I denna bok berättar Karl Skoglund öppenhjärtligt om sina minnen som krigsbarn. Med lapp om halsen, Nr UH 7083, avreste han 1944 från Helsingfors, till det lilla glasbrukssamhället Limmared i Västergötland.

Litenupplaga.se/940

Litenupplaga.se/892

Bortom bokskogens dis

av Karl Skoglund

Litenupplaga.se/930

En liten handbok i Feng Shui

Atomens öga

Morfar Karl berättar

Litenupplaga.se/937

Lilla Blå

There is Someone in there av Susanna Carolusson

«What a wonderful book! I started reading it and couldn’t put it down.» Betty A Erickson, MSc Dallas «This is a book about struggle, joy, sorrow and desperation. It is written by a woman who suddenly finds herself simultaneously in the role of both mother and professional, and both are put to the test. Susanna has an unusual passion for justice. No feelings or situations come up without her reviewing them critically. It is exactly this confrontational expression of her integrity that makes her story so gripping.

She makes it possible for us to begin to understand something so painful that it is almost impossible to comprehend. At the same time, her story helps give us the courage to try to act effectively in similarly difficult situations.» Peter Währborg, Senior Physician & Ass. Prof. Sahlgrenska University Hospital, lic psychologist, lic psychotherapist

Litenupplaga.se/803

Under en kvinnas hjärta

av Lise Devrient

av Gunvor Wikblad

Och nerkrupen i mattes hatt den lilla Blå hon tänkte att, jag vill inte vara en sån liten katt! Jag vill också bli stor, precis som min bror! Jag vill också gunga, hej och hå i trädets topp och himlen nå!

Litenupplaga.se/894

Två ungdomar, som aldrig har behövt försaka något, möts och blir förälskade. Alla bitar har fallit på plats, nu börjar livet och de vet precis hur de ska ha det. De ska älska varandra tills döden skiljer dem åt, men man kan inte styra varken livet eller känslorna.

Litenupplaga.se/890

Varför ligger ditt manus i byrålådan?

Recito Förlag ger dig personlig service och skapar en högkvalitativ bok utefter dina egna önskemål. Vi hjälper till med allt från typsättning och omslag via tryckning till försäljning och distribution. Du godkänner i alla steg och har full insyn i vårt arbete så att du blir helt nöjd med slutprodukten. Allt ingår och du betalar ingenting i förväg.

Recito Förlag AB 033-340 13 30 info@recito.se

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 5

Foto: Jerry Bauer

6 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

När Revolutionary Road nu har funnits i tryck i närmare femtio år är det underligt att föreställa sig att det faktiskt finns personer som slår upp den för första gången.

Yates fantastiska roman har haft ett så genomgripande inflytande på två generationer att det nästan känns pinsamt att bara lämna över den så där utan vidare, litegrann som att presentera en vis gammal vän för en försigkommen ny vän: man nästan drar sig för det, eftersom det finns så mycket viktigt som inte låter sig sägas och tänkas en gång till. Ändå måste det ju göras, eftersom goda böcker, liksom goda vänner, är till för att dela med sig av.

Easter Parade är kanske Yates mest helgjutna bok. Tyvärr landade den i skuggan av Revolutionary Road, som i sin tur redan befann sig i en sorts skugga. Aldrig har Richard Yates litterära handlag varit lättare än här.

Richard

YATES

Utanförskapets mästare

Ensamhet, utanförskap och alkoholiserade karlar i bästa Mad Men-anda.

Richard Yates författarskap från det amerikanska 1960-talet lämnar ingen läsare oberörd.

Biblioteket i fokus passar på att hylla och berätta om en av våra absoluta favoritförfattare.

I år är det 50 år sedan Richard Yates debutbok Revolutionary Ro­ ad gavs ut. Ändå har hans författarskap aldrig känts hetare. Kan­ ske är det en effekt av att boken filmatiserades med Leonardo di Caprio i huvudrollen eller tack vare att tv-serien Mad Men skapat en hype kring det amerikanska 1960-talet. Men det känns som att Yates popularitet fått sig ett uppsving i Sverige, trots att han fak­ tiskt inte översattes förrän 2008. Ändå försökte författaren Mats Kempe få Norstedts att översätta och ge ut hans böcker redan i slu­ tet av 1990-talet.

– Jag tror inte riktigt att jag lyckades övertyga dem om att en så bra författare kunde vara så totalt bortglömd, berättar Mats Kem­ pe idag om Richard Yates, som han fortfarande håller som en av sina favoritförfattare.

Yates föddes 1926 i Yonkers, en förort till New York. Hans föräld­ rar skilde sig ”så tidigt som han kan minnas” och tillsammans med

mamman och sin äldre syster flyttade han runt till en mängd orter under sin uppväxt. Redan under skoltiden blev han intresserad av skrivandet. Han var också en skicklig tecknare och fick så små­ ningom axla rollen som redaktör för skoltidningen. Ett händelse­ förlopp som känns igen från delvis självbiografiska A Good School, som handlar om Yates år på internatskola i Connecticut. Precis som i de flesta av hans böcker saknar A Good School tydliga hjäl­ tar, skurkar och huvudpersoner. Persongalleriet består av allt från mer eller mindre mobbade pojkar till en fransklärare som har en otrohetsaffär med rektorns fru. En inte helt ovanlig tematik hos Yates, vars karaktärer ofta är rätt osympatiska, ordinära männis­ kor. Ändå lyckas han få läsarna engagerade i deras öden och svag­ heter. Mats Kempe berättar att han alltid identifierat sig med just den typen av karaktärer.

– De enastående och exceptionella människorna har jag tyvärr allt­ för sällan kunnat spegla mig i, inte med någon ärlig uppriktighet

〉〉

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 7

Mats Kempe.

» Yates var

helt klart en kämpande människa.

Frågan är väl bara om han vann kampen?

8 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

Richard Yates bibliografi

och Håkan Bravinger (numera förläggare på Norstedts) tänkt ge ut den på Håkans dåva­ rande förlag, Salamonski.

– När Håkan började jobba på Norstedts w Revolutionary Road 1961 som förläggare kom ju saken i ett helt nytt w Eleven Kinds of Loneliness 1962 läge. Men det är klart att filmatiseringen sä­ w A Special Providence 1969 kerligen bidrog, inte minst med den kommer­ Efter examen skeppades Richard Yates, liksom w Disturbing the Peace 1975 siella potential som boken då plötsligt fick. Jag många av hans klasskamrater till Europa där de w The Easter Parade 1976 tror aldrig att Yates hade fått det genomslag w A Good School 1978 deltog som amerikanska soldater i andra världs­ som han nu fått i Sverige om boken kommit ut w Liars in Love 1981 krigets slutskede. När kriget var över återvände på 90-talet och filmen inte hade funnits. En w Young Hearts Crying 1986 han till New York för att försöka försörja sig på film som jag för övrigt tyckte var ganska då­ w Cold Spring Harbor 1986 sitt skrivande. Han skrev journalistik, reklam, lig, säger Mats Kempe. w The Collected Stories Of Richard och under en period var han talskrivare åt Ro­ Yates, postumt 2001 Richard Yates började jobba som lärare i bert Kennedy. kreativt skrivande vid olika lärosäten i USA – Jag tror att det var så jag upptäckte honom, och hade en rätt gles och oregelbunden bokut­ säger Mats Kempe. Jag noterade någonstans att givning. Ett par äventyr som manusförfattare han varit talskrivare åt Bobby Kennedy och tyck­ i filmbranschen resulterade i samma negativa erfarenheter som te att det lät intressant. På Stadsbiblioteket vid Odenplan fanns hans förebild F. Scott Fitzgerald hade gjort några decennier ti­ två av hans böcker i magasinet, Revolutionary Road och Easter digare. Yates fysiska och psykiska hälsa försämrades också i Parade, och det räckte för mig att komma några sidor in i den takt med en kraftig konsumtion av alkohol och cigaretter. Av där genanta teateruppsättningen i Revolutionary Road för att och till var han intagen för vård, bland annat för TBC. förstå att det här hörde till det bästa jag hade läst. i alla fall. Yates styrka är att han skriver sig in i gestalterna, inte bort från dem. Man känner dem till slut nästan lika bra som man känner sig själv. Vi är inte ensamma. Och vi är alla någon­ stans lika pinsamma.

Richard Yates som romanförfattare med Re­ volutionary Road. Debutromanen blev hyllad och nominerad till National Book Award, men vann inte. Priset gick istället till Biobesökaren av Walker Percy i hård konkurrens med bland annat J. D. Salinger.

Debutboken översattes till svenska först efter att Mats Kempe 1961 debuterade

Miljöerna i Yates böcker utspelar sig både innan, under och efter andra världskriget. Det handlar om unga män som blir inkallade i armén. Nästan lika unga män som kommit tillbaka från kriget, och något äldre män i 50-talets USA när ekonomin började blomstra och New York på allvar växte fram som en modern storstad. Genomgående är dock ett utanförskap och en

Mats Kempe om: w Hopplösheten i Richard Yates böcker: ”Jag vet att Roy Andersson någon gång sa angående sina filmer att han ville rikta ljuset från strålkastaren rätt in i mörkret. (Och därigenom göra det synligt.) För mig funkar Yates böcker just så. Det känns väldigt förtröstansfullt att någon har kunnat skriva de här böckerna på just det här sättet så att många fler kan dela den litterära erfarenheten och därigenom känna oss lite mindre ensamma. För mig har alltid Yates romaner varit mycket mer av tröst än av hopplöshet och jag rycker alltid till när folk pratar om att de är så mörka – även om jag naturligtvis förstår varför böckerna upplevs så. ”

w Kopplingen mellan TV-serier som Mad Men och The Hour och Richard Yates författarskap: ”Jag har faktiskt fått den här frågan tidigare och jag måste säga att jag ställer mig lite undrande inför den. Jag har inte sett någon av de här TV-serierna och jag har aldrig läst Yates böcker som tidsdokument. Böckerna har drabbat mig på ett mycket mer personligt plan, så utifrån den aspekten så är hans böcker för mig mer tidlösa.”

Annonsera i

•

Kontakta Johan Luckhaus 031-708 16 34

Börja din karriär hos oss. Vi har utbildningarna!

Nu är det dags att söka din utbildning

Donatella Prete . Pierangelo Sassola

1

italienska fÖr gymnasiet

Läromedel i språk!

Georg ios Ioa nnidis

Denna cd inne ord till hålle r över nygrekis alla slag ka. Ord sättning av sven , såso boke ålder ska domliga m vardagso n omfattar ord av ord. rd, högs ord, Nya tämd ord från slang, äldre likso dato m ord och nytil a och från andr rvärlden teknik, lkom na finns a ämn bota med, nik är rikt esom råde represen och med n, såso icin. terad Idiom 45000 e. och uttry m nygr ck ekis den som ka ord söke är en ordb r efter oken översättn guldgruv ges ut lätt att a för inga som bära r. Efte en pdf med rsom på en sig och De nygr cd, är anvä ekiska den nda i grek orde en dato iska n är skriv alfab r. etets Författar tecken. na med det ett omfa e är Geo rgios ttand Ioannidis översätta e och , som gediget alla de lagt ner i ordb arbe 45 000 oken te på . ord, att som Georgios pres enteras Ioannidis lärare i vuxe har varit nutb har publ verksam ildningen icera som på Folk t flera unde r lång lärob universit tid och öcke etets r i nygr förlag. ekiska

www.folkuniversitetetsforlag.se

45 0

nygre 00 kiska ord

45 00

0 nyg rekisk

a ord

· Ge orgios Ioa

nygre kiska ord

nnidis

Efter 1975 kom Yates böcker ut med en något större regelbunden­ het. Under sin livstid gav han sammanlagt ut sju romaner och två novellsamlingar. Succéerna uteblev dock och den 7 november 1992 dog Richard Yates, 66 år gammal. Yates anses av många skrivit sin bästa bok just i debuten Revolutionary Road, och lär själv ha sagt att han gjorde misstaget att skriva sin bästa bok först. Sanningen är dock att flera av Yates böcker når upp till minst lika hög nivå och vilken som är hans bästa är ett ständigt diskussionsämne bland hans nutida anhängare.

www.ostragreviefolkhogskola.com

45 00 0

ensamhet som går som en röd tråd genom hans författarskap på samma sätt som överkonsumtion av alkohol och otrohetsaffärer.

– Om man försöker se hans böcker från ett övergripande per­ spektiv så är det lätt att se samtliga böcker som ett enda långt pro­ jekt. Några olika teman med variationer går igen från bok till bok.

Jag har alltid gillat konstnärer som verkligen kämpar med sig själ­ va, att deras konstnärliga uttryck har en återkoppling till deras eget liv. Att deras konstnärliga uttryck också är ett försök att kom­ ma till rätta med sig själva. Yates var helt klart en kämpande män­ niska. Frågan är väl bara om han vann kampen?

Vad var det du själv föll för i Yates författarskap?

– Jag tror att det var den totala avsaknaden av heroism i Yates böcker. Många andra manliga amerikanska författare kan beskri­ va samma typ av problem, men ändå blir det mest lite manligt klädsamt med alkoholism, otrohet och annat, lite Zeb Macahan över alltihop så att säga. Hos Yates finns ingen heroism över huvud taget, bara ett stort mått av skärskådande och just denna efterföl­ jande genans.

Östra Grevie folkhögskola har en väg in men flera vägar ut. Våra utbildningar kan leda till många olika verksamhetsområden, där fortsatta studier på högskola/universitet eller direkt in i arbetslivet är de vanligaste. Sista ansökningsdag 30 april 2012. Läs mer på vår hemsida.

9 7 89

174

346

503

Georg ios

Ioan nidis

OLLE RÅDE

w Vilka författare man kan jämföra Richard Yates med: ”Egentligen skulle man kunna säga att Yates skriver i en ganska typisk realistisk, amerikansk tradition. Det är bara det att han gör det med en större litterär och psykologisk uppriktighet än de flesta av sina generationskamrater. Själv var Yates mycket förtjust i F. Scott Fitzgerald – själv tycker jag ändå att Yates är strået vassare.”

Välkommen till PROs folkhögskola i Gysinge invid nedre Dalälvens strand.

Här kan du äta och bo till förmånliga priser!

Boka din kurs, konferens, fest eller ditt bröllop hos oss.

Läs mer på www.gysingeherrgard.se eller www.pros.fhsk.se Ring: 0291-21 220 eller maila på: konferens@pros.fhsk.se biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 9

På samma sätt som Mats Kempe och Håkan Bravinger en gång slogs för att få Norstedts att ge ut Richard Yates på svenska vill vi på Biblioteket i fokus låta er läsare ta del av hans noveller på svenska. I arbetet med reportaget om Yates och intervjun med Mats Kempe föddes idén att översätta och publicera en novell i tidningen. Efter tips från Håkan Bravinger på Norstedts tog vi kontakt med Yates engelska förlag för att köpa rätten att publicera en novell. Vi har också anlitat samma översättare som Norstedts, Kerstin Gustafsson för att få den översatt och är nu stolta att för första gången på svenska kunna bjuda på novellen No pain whatsoever från novellsamlingen Eleven Kinds of Loneliness. Här med den svenska titeln Inget farligt alls. Trevlig läsning!

Olle Råde

M

INTE FARLIGT ALLS Översättning: Kerstin Gustafsson Illustration: Mikael Biström

yra rätade på sig i baksätet, slätade till kjolen och föste undan Jacks hand. ”Okej, gumman”, viskade han leende, ”ta det lugnt.” ”Ta det lugnt själv”, sa hon. ”Jag menar all­ var.”

Hans hand lydde och blev slapp, men hans arm låg lojt kvar om hennes axlar. Myra struntade i honom och tittade ut genom rutan.

Det var en tidig söndagkväll i slutet av december och Long Islands ga­ tor verkade glåmiga; skarsnön bildade smutsiga, hopskrumpna högar på trottoarerna och jultomtar av papp blickade lystet ut genom fönst­ ren till de stängda spritbutikerna. ”Jag tycker ändå det är onödigt att du ska behöva köra mig ända hit”, ropade Myra till Marty, som körde, om man nu kunde kalla det så. ”Inga problem”, muttrade Marty. Sedan tutade han och tillade med adress till en långsam lastbil framför sig: ”Få undan fanskapet nån gång.”

Myra var irriterad – varför måste Marty alltid vara en sån surkart? – men Irene, Martys fru, slingrade sig runt i framsätet med sitt välvilliga leende. ”Det gör Marty så gärna”, sa hon. ”Han mår bara bra av att komma ut på söndan i stället för att gå hemma och skrota.” ”Ja ja”, sa Myra. ”Jag är i alla fall väldigt tacksam.” Sanningen var den att hon mycket hellre hade velat ta bussen, ensam, som vanligt.

Under de fyra år som hon varje söndag hade åkt hit för att hälsa på sin man hade hon vant sig vid den långa resan, och på hemvägen brukade hon stanna till en stund på ett litet kafé i Hempstead, där man måste byta buss, och ta en kaffe och en bakelse. Men idag hade hon och Jack varit på middag hos Irene och Marty, och det hade blivit så sent att Marty måste erbjuda sig att köra henne till sjukhuset, och hon måste tacka ja. Och så hade Irene förstås följt med, och Jack också, och alla tre uppförde sig som om de gjorde henne en tjänst. Men man måste vara artig. ”Fast det är ju väldigt skönt”, ropade Myra, ”att få åka bil i stället för att – låt bli, Jack!” ”Sch-h-h” sa Jack, ”ta det lugnt, gumman”, men hon slog till honom på handen och vände sig bort. Irene tittade på dem och stack ut tungan mellan tänderna och fnissade, och Myra kände hur hon rodnade. Det

10 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

var inte det att det fanns något att skämmas för – Irene och Marty vis­ ste allt om det här med Jack; det gjorde de flesta av hennes vänner, och ingen anklagade henne (det var väl trots allt nästan som att vara änka?)

– men Jack borde faktiskt veta bättre. Han kunde väl åtminstone ha vett att hålla tassarna i styr just nu av alla tillfällen? ”Sådärja”, sa Marty. ”Nu är det fritt fram.” Lastbilen hade svängt av och de ökade farten och lämnade spårvagnsspåren och butikerna bak­ om sig tills gatan förvandlades till en landsväg och sedan till en motor­ väg. ”Har ni lust att lyssna på radion, ungdomar?” ropade Irene. Hon rat­ tade in en station och en röst manade alla att ta del av televisions­ utsändningarna i sina egna hem, nu i kväll. Hon rattade in en annan och en röst sa: ”Jajamän, ni får mer för pengarna på Crawfords!” ”Stäng av skiten”, sa Marty, och så tutade han igen och styrde ut i ytter­fi len.

När bilen körde in på sjukhusområdet vände sig Irene om i framsä­ tet och sa: ”Oj, här är ju riktigt fint. Jomen visst är det fint? Åh, titta, de har satt upp en julgran, med lampor och allt.” ”Jaha”, sa Marty. ”Vart?” ”Rakt fram”, svarade Myra, ”till den stora runda platsen där julgra­ nen står. Sen svänger du åt höger, runt administrationsbyggnaden, och fortsätter tills gatan tar slut.” Han gjorde som hon sagt, och när de när­ made sig den låga långsmala tbc-byggnaden sa hon: ”Här är det, Mar­ ty, precis här. Han körde in till trottoaren och stannade, och hon sam­ lade ihop tidskrifterna som hon hade tagit med sig till sin man och klev ut på den tunna gråa snön.

Irene hissade upp axlarna och kurade ihop sig. ”Ooo, vad kallt det är här ute. Jo förresten, raring, vilken tid var det du skulle vara klar? Åtta?” ”Det stämmer”, sa Myra, ”men hörni, varför åker ni inte hem alli­ hop? Jag kan lika gärna ta bussen tillbaka, som vanligt.” ”Tror du jag är helt från vettet?” sa Irene. ”Tror du jag har lust att åka hela vägen hem med Jack som sitter och tjurar i baksätet?” Hon fnissa­ de och blinkade. ”Det blir svårt nog att försöka hålla honom på gott humör medan du är där inne, och ännu värre att åka hela vägen hem.

Nej men du, vi kör omkring lite och kanske tar ett glas eller nåt, och sen kommer vi tillbaka och hämtar dig prick klockan åtta.” ”Ja ja, vi säger väl det, men jag kan lika gärna –” ”Precis här”, sa Irene. ”Vi träffas precis här utanför porten prick klockan åtta. Skynda dig nu och stäng dörren innan vi fryser ihjäl alli­ hop.”

Myra log när hon slog igen dörren, men Jack var sur och varken vin­ kade eller tittade upp och log tillbaka. Sedan rullade bilen iväg och hon gick längs gången och uppför trappan till tbc-avdelningen.

Det luktade ångvärme och blöta galoscher i det lilla väntrummet, och hon skyndade sig genom det, förbi dörren där det stod SKÖTER­ SKEEXPEDITION – DESINFICERAT OMRÅDE och in i den stora bullrande allmänna salen. Det stod trettiosex sängar i allmänna salen, som hade en bred gång i mitten och genom axelhöga skärmar var in­ delad i öppna bås med sex sängar i varje. Alla lakan och sjukhuspyja­ maser var gulfärgade, för att skilja dem från obesmittat linne i sjuk­ hustvätteriet, och tillsammans med väggarnas blekgröna nyans upp­ stod en vedervärdig färgkonstellation som Myra aldrig lyckades vänja sig vid. Och oväsendet var rent förskräckligt; patienterna hade varsin radio, och alla verkade ha tagit in varsin station. Vid några sängar stod klungor av besökare – en av de nyintagna männen låg med armarna om sin fru i en omfamning – men i andra sängar såg männen ensam­ ma ut där de låg och läste eller lyssnade på radio.

Myras man fick inte syn på henne förrän hon stod alldeles intill hans säng. Han satt upp, med benen i kors, djupt koncentrerad på något han hade i knät. ”Hej Harry”, sa hon.

Han tittade upp. ”Åh, hej raring, jag såg dig inte.”

Hon lutade sig fram och kysste honom hastigt på kinden. Ibland kys­ ste de varandra på munnen, men det fick man egentligen inte.

Harry kastade en blick på sitt armbandsur. ”Du är sen. Var bussen för­ senad?” ”Jag tog inte bussen”, sa hon och drog av sig kappan. ”Jag fick skjuts.

Irene, flickan på mitt kontor, du vet? Hon och hennes man körde mig hit.” ”Så snällt. Varför tog du inte med dem in?” ”Äsch, de kunde inte stanna – de skulle nånstans. Men de hälsade så gott båda två. Här, jag tog med mig de här.” ”Tack, alla tiders.” Han bredde ut tidskrifterna på sängen: Life, Collier’s och Popular Science. ”Alla tiders. Sätt dig en stund.”

Myra lade kappan över ryggen på besöksstolen och satte sig. ”Hallå där, mr Chance”, sa hon till en mycket lång neger i sängen intill, och han nickade och log mot henne. ”Hur står det till, mrs Wilson?” ”Tack bra, och själv?” ”Ingen idé att klaga”, sa mr Chance.

Hon kikade tvärsöver Harrys säng på Red O’Meara som låg och lyss­ nade på radio. ”Hallå där, Red.” ”Åh, goddag, mrs Wilson. Jag såg inte att ni kom.” ”Kommer din fru i kväll?” ”Hon kommer på lördagarna nu. Hon var här igår kväll.” ”Jaha”, sa Myra. ”Hälsa henne så mycket.” ”Alla gånger.”

Sedan log hon mot den äldre mannen på andra sidan båset, han vars namn hon aldrig kunde minnas och som aldrig hade några besökare, och han log tillbaka, ganska blygt. Hon satte sig tillrätta på den lilla me­ tallstolen, öppnade handväskan och tog fram ett paket cigaretter. ”Vad är det du har i knät, Harry?” Det var en ring i ljust trä, trettio centimeter i diameter, med en massa blått garn som var fäst vid små piggar runt kanten. ”Den här?” sa Harry och höll upp den. ”Det är nåt som kallas påtram.

En grej jag fick på arbetsterapin.” ”Vadå – påt-vadå?” ”Påtram. Du förstår, man gör så här att man tar den här lilla kroken och liksom lirkar upp garnet och för det över piggarna en efter den, så där, och så fortsätter man varv efter varv runt ringen tills man har en halsduk eller en mössa – eller nåt sånt.” ”Jaha, jag förstår”, sa Myra. ”Det är nåt liknande som det vi gjorde när jag var liten, fast vi gjorde det med en riktig liten spole, med nålar som satt instuckna. Man virar ett snöre runt nålarna och drar det genom spolen och så blir det nån sorts stickad snodd eller nåt.” ”Säger du det?” sa Harry. ”Med en spole? Ja, just det, det gjorde nog min syster också när jag tänker efter. Med en spole. Du har rätt, det här är samma princip, fast större.” ”Vad ska det bli?” ”Äsch, jag vet inte, jag bara lattjar lite. Jag tänkte att jag skulle göra en mössa eller nåt, jag vet inte.” Han inspekterade sitt verk och vred och vände på påtramen, och så lutade han sig fram och lade den ifrån sig på nattygsbordet. ”Det är nåt att sysselsätta sig med, helt enkelt.”

Hon räckte honom paketet och han tog en cigarett. När han böjde sig fram för att ta tändstickan öppnades en glipa i den gula pyjamasjackan och hon såg hans bröstkorg, obegripligt tunn, delvis insjunken på ena si­ dan där revbenen var borta. Hon kunde skymta änden av det fula nyläk­ ta ärret efter den senaste operationen. ”Tack, raring”, sa han med cigaretten vickande mellan läpparna, och så lutade han sig bakåt mot kuddarna och lade upp sina strumpklädda fötter på överkastet. ”Hur mår du, Harry?” frågade hon. ”Jag mår finfint.” ”Du ser kryare ut”, ljög hon. ”Om du lägger på dig några kilo så kom­ mer du att se riktigt frisk ut.” ”Dags att betala”, sa en röst genom radiobruset, och Mary tittade sig omkring och fick syn på en liten man som närmade sig längs mittgång­ en i en rullstol som han manövrerade genom att långsamt hasa sig fram med fötterna. Så gjorde alla tbc-patienterna för att undvika bröstsmär­ torna när man vred på hjulen med händerna. Han satte kurs mot Harrys säng medan han flinade med gula tänder. ”Dags att betala”, sa han igen när rullstolen stannade bredvid sängen. En gummislang stack ut från någon sorts bandage över hans bröstkorg. Den ringlade sig över pyjamas­ jackan, där den hölls på plats med en säkerhetsnål, och slutade i en liten flaska med gummipropp som tyngde ner ena bröstfickan. ”Fram med pengarna”, sa han. ”Dags att betala.” ”Javisst ja, Walter”, sa Harry och skrattade. ”Det hade jag fullständigt glömt bort.” Ur lådan i nattygsbordet tog han upp en dollarsedel och räckte den till mannen, som vek ihop den med smala fingrar och stoppa­ de ner den bredvid flaskan i fickan. ”Då så, Harry”, sa han. ”Då är vi kvitt, va?” ”Just det.”

Han backade rullstolen och vände den, och Myra såg att han bröst­ korg, rygg och axlar var krökta och vanställda. ”Förlåt att jag störde”, sa han och riktade sitt matta flin mot Myra.

Hon log. ”Det är ingen fara.” När han hade försvunnit utom hörhåll sa

hon: ”Vad var det där?” ”Jo, vi hade vadslagning om boxningsmatchen i fredags kväll. Jag hade fullständigt glömt bort det.” ”Jaså. Har jag träffat honom förut?” ”Vem då? Walter? Jovisst, det tror jag nog. Du måste ha träffat honom när jag låg på kirurgen. Walter låg på kirurgen i över två år; han kom inte tillbaka hit förrän i förra veckan. Han gick igenom en riktig pärs.

Det är tåga i grabben.” ”Vad var det där han hade på pyjamasen? Flaskan?” ”Dränage”, sa Harry och lutade sig mot kuddarna. ”Walter är en bra kille, jag är glad att han är tillbaka.” Sedan sänkte han rösten, i förtroen­ de. ”Faktum är att han är en av de få bra killarna som finns kvar här på avdelningen, nu när så många i det gamla gänget är borta, eller ligger på kirurgen.” ”Tycker du inte om de nya pojkarna?” frågade Myra och talade även hon i dämpad ton för att Red O’Meara, som var ganska ny, inte skulle höra. ”Jag tycker att de verkar väldigt hyggliga.” ”Ja, det är väl inget större fel på dem, skulle jag tro”, sa Harry. ”Jag me­ nar bara att, ja, att jag kommer bättre överens med killar som Walter.

Det är väl det att vi har gått igenom så mycket tillsammans. Inte vet jag.

De nya killarna kan gå en på nerverna ibland, när man hör hur de pra­ tar. Ingen av dem vet ett skvatt om tbc, fast de inbillar sig att de vet allt; man får inte tala om nåt för dem. Jag menar, sånt kan gå en på nerver­ na.”

Myra sa att hon trodde att hon förstod vad han menade, och sedan kändes det som om det var bäst att byta samtalsämne. ”Irene tyckte att det var fint här på sjukhuset, med julgranen och alltihop.” ”Säger du det?” Mycket försiktigt sträckte sig Harry fram och slängde cigaretten i det fläckfria askfatet på nattygsbordet. Alla hans rörelser var exakta och avmätta, en vana efter så lång tids sängliggande. ”Hur är det på kontoret då?” ”Jo, det är väl rätt så bra. Minns du att jag berättade om Janet, hon som fick sparken för att hon tog för långa lunchraster, och att vi var rädda att de skulle börja dra ner på halvtimmeslunchen?” ”Ja, just det”, sa Harry, men hon märkte att han inte kom ihåg det och inte lyssnade så noga. ”Jo, det verkar som om det har blåst över nu, för förra veckan var Ire­ ne och två andra flickor på lunch i nästan två timmar och ingen sa ett ord. Och en av dem, en flicka som heter Rose, har gått och trott att hon skulle bli avskedad i ett par månader nu, men inte ens till henne sa de nåt.” ”Säger du det?” sa Harry. ”Det var väl bra.”

Det blev tyst en stund. ”Harry?” sa hon. ”Vad är det?” ”Har du fått veta nåt nytt?” ”Nåt nytt?” ”Jag menar, om du behöver opereras på andra sidan eller inte.” ”Nej, raring. Jag har ju sagt att vi inte kan räkna med att få höra nåt om det där på ett bra tag – jag har för mig att jag har förklarat allt det där.” Hans mun log och hans ögonbryn drogs ihop som ett tecken på att hon hade ställt en dum fråga. Det var samma min som han alltid hade satt upp i början, för länge sedan, när hon frågade: ”Men när tror du att du får komma hem?” Nu sa han: ”Kruxet är att jag behöver lite tid att hämta mig efter den senaste. Man måste ta en sak i taget i den här bran­ schen; man behöver en lång postoperativ period innan man är på den säkra sidan, särskilt med tanke på alla bakslag jag har råkat ut för de se­ naste – hur lång tid är det nu igen – fyra åren? Nej, de brukar vänta ett tag, kanske ett halvår, kanske längre, inte vet jag, och ser hur den här si­ dan artar sig. Sen beslutar de om den andra sidan. Kanske får jag fler operationer, kanske inte. Man kan inte räkna med nåt i den här bran­ schen, det vet du ju.” ”Ja, det är klart, förlåt. Det var inte meningen att ställa dumma frågor.

Jag undrade bara hur, ja, hur du känner dig och så. Har du fortfarande ont?” ”Inte alls, inte nu längre”, sa Harry. ”Jag menar, så länge jag inte lyfter armen för högt eller så. Då gör det ont, och ibland vänder jag mig på den här sidan i sömnen, och då gör det också ont, men så länge jag håller mig – ja, du vet, i nån sorts normal ställning, ja, då är det inte farligt alls.” ”Det låter bra”, sa hon. ”Det var väldigt skönt att höra.”

Ingen av dem sa något på en lång stund, och i oväsendet från radio­ apparaterna och de högljudda skratten och hostningarna från andra säng­ ar verkade deras tystnad malplacerad. Harry började frånvarande att bläddra i Popular Science. Myras blick förirrade sig till den inramade bilden på hans nattygsbord, ett förstorat fotografi av dem båda strax före bröllopet, taget i hennes mammas trädgård i Michigan. Hon såg mycket ung ut på fotot, långbent i sin veckade fyrtiotalskjol, okunnig om hur man skulle klä sig eller ens hur man skulle stå, okunnig om allt och be­ redd på allt med ett barns leende. Och Harry – det överraskande var att Harry på något sätt såg äldre ut på fotot än han gjo rde nu. Antagligen var det för att ansiktet och kroppen var fylligare, och kläderna hjälpte förstås till – den mörka dekorerade Eisenhowerjackan och de blänkande kängorna. Jodå, visst hade han varit stilig med sin fasta haka och sina

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 11

hårda gråa ögon – mycket stiligare än till exempel en alltför liten och satt man som Jack. Men nu när han hade gått ner i vikt fanns det ett vekt drag över läpparna och ögonen som fick honom att likna en mager liten pojke. Hans ansikte hade förändrats så att det passade ihop med pyjamasen. ”Jag är verkligen glad att du tog med dig den här”, sa Harry om sin Popular Science. ”De har en artikel som jag vill läsa.” ”Så roligt”, sa hon, och hon fick lust att säga: Kan det inte vänta tills jag har gått?

Harry betvingade sin läslust, vände tidskriften uppochner och sa: ”Hur är det annars då? Bortsett från kontoret menar jag.” ”Rätt så bra”, sa hon. ”Jag fick brev från mamma häromdan, en sorts julbrev. Hon hälsade så hjärtligt.” ”Bra”, sa Harry, men tidskriften vann. Han vände på den igen, slog upp artikeln och läste nonchalant några rader – liksom bara för att för­ säkra sig om att det var rätt artikel – och sedan försjönk han i den.

Myra tände en ny cigarett på den förra, tog upp Life och började vän­ da på sidorna. Då och då tittade hon upp och betraktade honom; han låg och bet på en knoge medan han läste, och kliade sig under den ena foten med en krökt tå på den andra.

På det sättet tillbringade de resten av besökstimmen. Strax före klockan åtta kom en leende grupp människor marscherande längs gången med ett piano på gummihjul – söndagkvällens rödakorsunder­ hållare. Processionen anfördes av mrs Balacheck, en vänlig, storvuxen kvinna i uniform. Efter henne kom pianot, påskjutet av en blek ung te­ nor som alltid var våt om läpparna, och sedan de kvinnliga sångarna: en uppsvälld sopran i en taftklänning som verkade snäv under armar­ na och en bister mager kontraalt med portfölj. De rullade fram pianot till Harrys säng, ungefär mitt i salen, och började packa upp noterna.

Harry tittade upp från läsandet. ”God kväll, mrs Balacheck.”

Hennes glasögon glimmade mot honom. ”Hur står det till i kväll, Harry? Har du lust att höra några julsånger?” ”Ja tack.”

En efter en stängdes radioapparaterna av och tjattret dog bort. Men just som mrs Balacheck skulle slå an tangenterna ingrep en bastant sjuksköterska som kom klampande gången fram på gummisulor med ena handen utsträckt för att hejda musiken tills hon hunnit uttala ett tillkännagivande. Mrs Balacheck lutade sig tillbaka, och sköterskan vred på halsen och ropade: ”Besökstiden är slut!” till ena änden av salen och ”Besöktstiden är slut!” till den andra. Sedan nickade hon åt mrs Ba­ lacheck, log bakom det sterila munskyddet och klampade iväg igen. Ef­ ter en stunds viskande rådslag började mrs Balacheck med dallrande kinder spela ”Bjällerklang” för att överrösta de störande ljuden från be­ sökarna som var på väg ut, alltmedan sångarna diskret harklande höll sig i bakgrunden: de väntade tills åhörarna hade slagit sig till ro. ”Oj”, sa Harry, ”jag insåg inte att klockan var så mycket. Seså, jag föl­ jer med dig ut till porten.” Han satte sig långsamt upp och svängde ner fötterna på golvet.

12 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

”Nej, bry dig inte om det”, sa Mary. ”Ligg kvar du.” ”Äsch, det är ingen fara”, sa han och stack in fötterna i tofflorna. ”Vill du ge mig morgonrocken?” Han reste sig, och hon hjälpte honom på med en manchesterrock som var alldeles för kort för honom. ”God kväll, mr Chance”, sa Mary, och mr Chance log och nickade.

Sedan sa hon god kväll till Red O’Meara och den äldre mannen, och när de passerade Walters rullstol i gången sa hon god kväll till honom ock­ så. Hon tog Harrys arm, överraskad över hur tunn den var, och anpas­ sade sig mycket noga till hans långsamma steg. De stod mittemot var­ andra i den besvärade lilla klungan besökare som dröjde sig kvar i vänt­ rummet. ”Jaha”, sa Harry, ”ta hand om dig nu, raring. Vi ses nästa vecka.” ”Ooo”, sa någons mamma som hukande tog sig ut genom porten, ”det är verkligen kallt i kväll.” Hon vände sig om och vinkade till sin son, och så grep hon tag i sin makes arm och gick nedför yttertrappan till den översnöade gången. Någon annan fångade upp porten och höll upp den för andra besökare så att rummet fylldes av ett kallt drag, och sedan stängdes den igen och Myra och Harry var ensamma. ”Harry”, sa Myra, ”gå och lägg dig nu och lyssna på musiken.” Han såg mycket bräcklig ut där han stod med morgonrocken öppen. Hon sträckte sig upp och drog ordentligt ihop den över hans bröstkorg, tog det dinglande skärpet och knöt en bestämd knut medan han log ner mot henne. ”Nu går du tillbaka in innan du förkyler dig.” ”Ja ja. God kväll, raring.” ”God kväll”, sa hon och ställde sig på tå och kysste honom på kinden. ”God kväll, Harry.”

I porten vände hon sig om och såg efter honom här han traskade till­ baka in i salen i den för snäva morgonrocken med skärpet åtdraget högt ovanför midjan. Sedan gick hon ut och nedför yttertrappan och fällde upp kappkragen i den plötsliga kylan. Martys bil syntes inte till: gatan låg öde med undantag för ryggtavlorna på de andra besökarna som just passerade under en gatlykta på väg till busshållplatsen utanför admi­ nistrationsbyggnaden. Hon drog kappan tätare omkring sig och ställde sig intill husväggen i lä för vinden. ”Bjällerklang” klingade ut där inne, till dämpade applåder, och snart började underhållningen på allvar. Några högtidliga ackord hördes från pianot, och sedan stämde rösterna upp: ”Lyss till änglasångens ord: Gud är kommen till vår jord!”

Med ens fick Myra en klump i halsen och gatlyktorna flimrade för ögonen på henne. Sedan hade hon halva näven i munnen och snyftade förtvivlat så att små ångpuffar svävade iväg i mörkret. Det tog en lång stund innan hon förmådde sig att sluta, och varje snörvlande inand­ ning åstadkom ett gällt skarpt ljud som lät som om det kunde höras fle­ ra mil. Så småningom gick det över, eller nästan; hon lyckades kontrol­ lera axlarna, snyta sig och stoppa ner näsduken och stänga väskan med en rask, betryggande knäppning.

Och så närmade sig billyktorna bortåt gatan. Hon sprang nedför gången och ställde sig och väntade i blåsten.

I bilen hängde en varm whiskydoft bland de körsbärsröda cigarret­ glöderna, och Irenes röst gastade: ”Ooo! Skynda dig och stäng dör­ ren!”

Jacks armar håvade in henne i ett fast grepp när dörren slog igen, och med en hes viskning sa han: ”Hallå där, gumman.”

De var lite fulla alla tre, och till och med Marty var på gott humör. ”Håll i er nu allihop!” ropade han när de svängde runt administrations­ byggnaden, förbi julgranen, och satte fart mot raksträckan fram till grinden, i allt högre hastighet. ”Håll i er!”

Irenes ansikte svävade babblande ovanför ryggstödet till framsätet. ”Myra, raring, vi har hittat ett gudomligt litet ställe bortåt vägen, en sorts värdshus, fast väldigt billigt. Så nu tänkte vi ta med dig dit på ett litet glas. Vad sägs om det?” ”Visst”, sa Myra, ”det låter bra.” ”För jag menar, vi har ju faktiskt en hel del försprång, och hursom­ helst så vill jag att du ska få se det här stället... Marty, kan du inte ta det försiktigt!” Hon skrattade. ”Ärligt talat skulle jag vara livrädd att åka med nån annan som har fått i sig så mycket som Marty. Men med Mar­ ty behöver man inte vara orolig. Han är den bästa bilföraren i världen, full eller nykter, det kvittar.”

Men de lyssnade inte. Djupt inne i en kyss lät Jack handen leta sig in innanför hennes kappa och vant känna sig fram, och innanför alla de andra lagren tills den höll om hennes bröst. ”Du är inte arg på mig längre, va?” mumlade han mot hennes läppar. ”Visst vill du väl ha en li­ ten drink?”

Hennes händer grep om hans starka rygg och klamrade sig fast. Se­ dan lät hon sig vändas mot honom så att hans andra hand förstulet kunde smyga uppför hennes lår. ”Okej”, viskade hon, ”Men vi tar bara en och sen –” ”Okej, gumman, okej.” ”- älskling, sen åker vi raka vägen hem.”

Klassikern 13 x 13 1

2

3

4

5

6

7

Namn..............................................

Adress..............................................

Postnummer...................................

8

9

Ort...................................................

Rätt svar vill vi ha senast 15 april 2012 Biblioteket i Fokus Rivista AB Mässans gata 10 412 51 Göteborg Märk kuvertet ”Klassikern”

10

11 14

16

S U R D E G S H O T E L L

T U P R Ö R E E T A S Y V N P L A N N K O M A K P V E T T R R M E R I T T Ö Ö T A R

R Ä T T S H A V E R I S T

B I S O L A Ä A A C K L Ö S K S A A V T Å G A N R T U M M E V P X E M P E L S Ö A A V L A T L S T R A D E R A

13

15

17 20

Rätt lösning Klassikern 4

12

24

18 21

22

19

23

25

26

27

28

29

VÅGRÄTT

LODRÄTT

8 Mitt i på teve (7)

2 Den är det svårt att ha ett historiskt perspektiv på (7)

9 Mittitant hos MacDonald (5)

3 Preciserar bostad (6)

10 Hemort för känd representant för våg. 1 (5)

4 Utövar ett begränsat axeltryck (6)

11 Gnäggar i luften (7)

5 Talrör (men inget språkrör) (6)

14 Föremål för biblisk upplösning (6)

6 Brott på det hala (5)

16 Nr 3 fotograferade månens baksida (4)

7 Är stora i verksamhet där storleken är viktig (13)

18 Efter eget är en omdömesfråga (4)

12 Fågelslag, dock inte duvslag (4)

1 Mitt i politiken? (13)

1 Främjar gemensam mottagning (13)

VÅGRÄTT

1 Mitt i politiken? (13) 8 Mitt i på teve (7)

13 Har ett eget språk (3) 9 Mittitant hos MacDonald (5)

20 Mitt i politiken (6) Här ovan ser du den rätta lösningen av Klassikern 4/11. Av alla rätta svar har vi dragit tre vinnare som belönas med tre trisslotter. Vi gratulerar: • Marita Lindgren, Sundbyberg • Alf Andersson, Färjestaden • Maj-Lis Lindgren, Stockholm

24 Lämpar sig film noir för? (7)

15 Ämnesstad (4)

13 Har ett e

15 Ämness

17 Förekom

19 Förknipp

17 Förekommer med jord 10 Hemort för känd representant för våg.

1 och (5)berg (3)

21 Drakma

11 Gnäggar i luften (7)

22 Perpend

26 Inget för den med talsvårigheter (5) 27 Tar slut vid 9 (5)

19 Förknippas med förhör (7)

28 Mitt i på radio (7)

21 Drakmadelen fordom (6)

29 Har substantiv i centrum (13)

22 Perpendikel (6)

23 Vaccinationsmärke (6) 14 Föremål för biblisk upplösning (6)

23 Vaccina

16 Nr 3 fotograferade månens baksida (4)

25 Manifes

25 Manifesteras av pålar (5)

18 Efter eget är en omdömesfråga (4)

Slut i bokhandeln – 20finns på Bokbörsen Mitt i politiken (6) 1,8 miljoner lästa böcker!

Miljövänlig läsning. Bokbörsen tror på kulturåtervinning!

Vi gillar lästa böcker, sedda filmer, lyssnade skivor och spelade spel och tror att du också gör det.

Bokbörsen är med i Svanens nätverk Köp miljömärkt.

24 Lämpar sig film noir för? (7) 26 Inget för den med talsvårigheter (5) 27 Tar slut vid 9 (5) 28 Mitt i på radio (7) 29 Har substantiv i centrum (13)

www.bokborsen.se

Böcker — Serier — Skivor — Filmer — Spel

LODRÄTT

Hermann Hesse Stäppvargen

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 13 1 Främjar gemensam mottagning (13)

2 Den är det svårt att ha ett historiskt perspektiv på

40 år med Alfons Åberg

En liten kille som är rädd för spöken, inte vill gå och lägga sig och visst kan spela kort. Alfons Åberg är vad hans skapare Gunilla Bergström beskriver som en helt vanlig unge.

I år fyller han 40 år. Eller så blir han fyra, sju eller nio. Man vet aldrig så noga med Alfons, han är som alltid den ålder han behöver vara.

Det är hösten 1971 och Gunilla är 29 år. På middagsbordet hemma i bosta­

den ligger en sju, åtta tecknade småkillar utspridda. De är avlånga, runda och fyrkantiga, med lite hår eller mycket hår och med olika kläder. De är resultatet av en helgs roligt provande och bland dem finns originalet till en av Sveriges mest älskade sagofigurer.

– Jag hade berättelsen och behövde någon unge som det skulle handla om. Jag satt hela helgen och ritade och framåt söndagen fanns han där. Vid den här tiden skulle barn alltid vara så romantiskt gulliga eller lite rekla­ migt hurtiga. Men jag ville ju ha en unge, en människa, varken hurtig eller insmickrande söt. Så man kan säga att Alfons kom för att han behövdes.

Den lille ungen blir året därpå huvudperson i sin första bok, God natt, Alfons Åberg, vilken blir en omedelbar succé och ger generationer av barn – och vuxna – chansen att lära känna Alfons, pappa Åberg, Mållgan, Mil­ la, Viktor och de andra.

Men att det blev just en Alfons var mest en slump.

– Det var roligt att ha ett litet ovanligt namn, särskilt med det töntiga Åberg efter. Det var liksom kontrasten som gjorde det, i dag kanske han hade hetat Muhammed Svensson i stället.

Hade Gunilla haft någon aning om hur populär han skulle bli, hade han dock fått heta något annat. Böckerna om Alfons är i dag översatta till 30 språk och på de allra flesta av dessa finns inte bokstaven å. Förnamnet Al­ fons fungerar inte heller särskilt bra i de flesta länder. Därför heter han ex­ empelvis Alfie Atkins på engelska, Willi Wiberg på tyska, Mikko Mallikas på finska och Ifan Bifan på walesiska.

– Jag har själv valt namnen och oftast har det blivit alliterationer. Hade jag vetat hur många språk han skulle översättas till hade det nog blivit ett annat namn från början, det är väldigt jobbigt med olika utgåvor och copy­ right och allt sådant.

Gunilla var en av de allra första svenska barnboksförfattarna att både skriva och illustrera sina egna verk och hon var den allra första att använ­ da collage som berättarform.

– Jag har alltid blandat färger och former och använde mig av collage­ teknik redan i min första bok (Mias pappa flyttar, utgiven 1971, red anm), så det kändes väldigt naturligt att fortsätta med det när det blev dags för Al­ fons.

Hon arbetar i A3-format och använder sig av alla upptänkliga material, som spetsar, smörgåspapper och tapeter. Metoden har förfinats genom åren, men i botten är tekniken fortfarande densamma.

– Det är klart att jag skulle kunna använda mig av en dator i dag, men jag har valt att fortsätta som förut eftersom det fungerar och känns hemvant.

Gunilla, 69 år, januari 2012. Alfons fyller 40 år och för första gången pre­ senteras en doktorsavhandling med Alfons i fokus, ”Synligt/osynligt –

14 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

Receptionen av det visuella i bilderböckerna om Alfons Åberg” av Annika Gunnarsson, konstvetenskapare vid Moderna Museet i Stockholm. Det är dessutom första gången en enskild svensk bilderboksförfattare blir föremål för en avhandling utifrån ett bildvetenskapligt perspektiv.

– Det här är verkligen jätteroligt och jag är otroligt stolt. Dessutom har det varit nyttigt, jag har fått många aspekter av mitt arbete som jag inte var medveten om. Jag har exempelvis inte riktigt förstått hur mycket jag berät­ tar med bilder.

Tittar man i en Alfonsbok ser man väldigt sällan ett skriftligt uttryck för en känsla, det upplever man i stället i bilden.

– Jag skriver inte ”sa han, och såg ledsen ut”, det läser man av i bilden. Allt är en helhet, en enda historia och det är också så jag jobbar. Jag skriver ett ord där, ritar en bild där. Eftersom bild och ord kompletterar varandra måste allt stämma, så jag jobbar väldigt mycket med texten.

Genom åren har Alfons fått ett allt livligare minspel.

– Ibland sitter jag framför spegeln och tittar för att se hur en sur männis­ ka egentligen ser ut. För det räcker inte att bara rita honom ledsen eller glad, man måste kunna se om han är ganska glad, mellanglad eller jublan­ de storglad. Inga smiley-gubbar här.

Men innan det är dags att sätta ord och bild på papper gäller det att en idé utkristalliserar sig.

– Jag har alltid idéer, det har jag haft hela mitt liv. Jag känner mig jagad av alla idéer och kan bli stressad av alla möjligheter. Samtidigt är det när jag går och grubblar jag är verkligt kreativ.

För att hitta berättelsen iakttar hon människor, antecknar roliga repliker och är uppmärksam på ämnen hon återkommer till känslomässigt.

– Jag skriver ner utdrag ur samtal på lappar flera gånger om dagen och samlar i mappar och dagböcker. Sedan är det ofta något särskilt som biter sig fast, något som gnager i hjärnan av egna, vuxna, skäl. Och sedan är det någon slutlig grej som gör att det bara säger poff och då kommer arbetet igång.

Genom åren har Alfons tacklat allt från allvarliga frågor som mobbing och

krig till vad Gunilla kallar glada bagateller.

– Sedan är det intressant att se vad man fastnar för. Mitt då treåriga barnbarn tyckte till exempel att det viktiga med Alfons med styrke-säcken (2010) var att alla fick kanelbullar. Det kanske inte var mitt huvudsyfte, men det var vad hon kom ihåg.

Så hur skulle du själv beskriva Alfons?

– Han är fundersam, full i fanken och lite iakttagande.

Lagom till Bokmässan i september kommer nästa Alfonsbok, den 27:e i ordningen: Skratta lagom! sa pappa Åberg.

ANNA RIKNER

GUNILLA BERGSTRÖM Ålder: Fyller 70 år i juli Familj: Änka, två barn, ett barnbarn på fyra år Bor: Vid Odenplan i Vasastan i Stockholm. Jag har varken pälsar eller diamanter, men jag har ateljé, bostad och kontor med tusen meter emellan, det har jag satsat på.

Utbildning: Sjuårig flickskola i Göteborg, ettårig Handelsutbildning i maskinskrivning och stenografi, journalistexamen från Göteborgs universitet – jag arbetade 15 år som journalist, varav tio år på Aftonbladet.

Läser: Tjechov, Strindberg, Lagerlöf, Gorkij, Proust, Conrad och gamla sagor, sägner och myter.

Lyssnar på: Mitt största intresse i livet är musik. Jag lyssnar mycket på de vanliga, som Beethoven, Mozart, Sjostakovitsch och Chobert, men det blir även mycket gammaldags ragtime och modern jazz. Musik är en oändlig källa till glädje och är så ofysisk, den tränger sig inte på samma sätt som böcker och film gör.

BÖCKERNA OM ALFONS ÅBERG n Det finns 26 bilderböcker med Alfons, samt en textbaserad kapitelbok (Hokus Pokus Alfons Åberg!, 1987). Dessutom har det så här långt gjorts 16 tecknade filmer utifrån böckerna och 13 nya avsnitt är under produktion i ett nordiskt filmsamarbete. n Böckerna finns översatta till 30 språk och 1985 blev Gunilla Bergström den första nutida svenska författare (alla kategorier) att översättas till arabiska. Enbart den första Alfonsboken (God natt Alfons Åberg) är tryckt i över 800 000 exemplar, varav nästan en halv miljon är på svenska. n Varje år lånas runt en miljon Alfonsböcker ut på svenska bibliotek.

Foto: Jörn H Moen

biblioteket i fokus 4 ❘ 2011 • 15

Studie i grymhet I en värld där människorna besegrat döden åldras folket ändå. Ruttnande människor försöker undvika att bli skickade till Valsverken – en plats från vilken man inte återvänder. I Valsverken halshuggs nämligen kropparna för att befria själarna, vilka istället går in i bödeln som höll i yxan. Det innebär att bödlarna är fyllda av själar från halshuggna människor.

lever syskonen Zorn och Dirna, som har en besynnerlig gåva. Genom att tillsammans vidröra någon och koncentrera sig, kan de upplösa dennes själ och på så vis dö­ da denne. Det är en unik gåva som gör att de blir ett eftertraktat byte.

Det är besvärligt med alla själar som ingenstans har att ta vägen, och dess­ utom finns det ljusskygga figurer som gärna ser att vissa personer försvin­ ner en gång för alla.

Personporträtten är intressanta och väl skild­ rade. I den första delen ”Valsverken”, framstår flickan Dirna som ganska grym och känslokall, men i efterföljande album mattas detta av något, vilket ger ett mer finstämt porträtt. Vi stiftar ock­ så bekantskap med den hårdhudade zombiejäga­ ren Seldnör, vars värv är att fånga in ruttnande människor och föra dem till Valsverken, samt en tatuerad jättelik man med minst sagt splittrad personlighet, en sadistisk kronprins som väntat alltför länge på att bli kung (eftersom hans far I denna värld

aldrig dör) och en mängd andra färgstarka karak­ tärer. ”Zorn och Dirna” ges ut av Albumförlaget, som också ger ut andra kvalitetsserier som ”Bouncer”, ”Tredje Testamentet” och ”Hammerfall”. Även om illustrationerna i albumen rör sig inom sam­ ma stil som exempelvis Percevan eller Asterix, så är detta inte en allåldersserie. Det är en grym be­ rättelse med ruttnande människor, gott om våld, blod och stympade kroppsdelar samt en del sa­ distiska våldsscener. Serien torde passa läsare från mitten av tonåren och uppåt. Serieskaparna undersöker konsekvenserna av en där döden inte längre flåsar dig i nacken. Och det blir stundtals väldigt grymt.

Detta att själar från halshuggna krop­ par går in i sin bödel, gör att den starkaste viljan kan ta den nya kroppen i besittning.

Det innebär att det uppstår rätt komiska situationer där en själ från en kropp tagit över en annan - lite som filmen ”Lost Hig­ hway” av David Lynch, eller tv-serien ”Dollhouse” av Joss Whedon.

Serien är tecknad i klassisk fransk stil med känsla av animerad film. Trots alla stympningar, blod och tarmar är bilderna mest gulliga, vilket jag antar är meningen, det uppvä­ ger de grymma scenerna.

Zorn och Dirna är en uppfriskande och under­ hållande fantasyserie, något vi inte är bortskäm­ da med här i Sverige. De fyra delar som hittills översatts följs upp av del fem till hösten. Den sjät­ te och avslutande delen är ännu inte utkommen på originalspråket. Vi får hoppas att det inte drö­ jer alltför länge innan vi får se också avslutningen på bokdiskarna.

Daniel Lehto

Om du gillar detta, läs också: Serierna om ”Johan och Pellevin” och ”The Legends of Percevan”.

Hänger du med i samhällsdebatten? Är du intresserad av miljö- och hållbarhetsfrågor? Då känner du kanske redan till vår pocketNY POCKET boksserie Formas Fokuserar. Böckerna presenterar många forskares olika sätt att se på viktiga samhällsfrågor inom miljö och hållbarhet. I varje bok skriver ett antal forskare utifrån sina olika perspektiv. Syftet är att klargöra kunskapsläge och väcka debatt. Böckerna används också i skolundervisningen från skolår 9 och uppåt.

Mer information om pocketböckerna hittar du på www.formasfokuserar.se där du också kan beställa. Pris 51 kr/st (inkl moms, exkl frakt). Under fliken ”För lärare” finns tips för undervisningen och arbetsuppgifter till några av böckerna.

Formas Fokuserar ges ut av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas.

Information om Formas och våra övriga publikatioiner hittar du på www.formas.se

16 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

ord i fokus

BONDGUBBE

KONCIPIERAS I ROMAN AV KIHLGÅRD

TESTA- KAN AKTUELL STOR BOK VIVACE TÄVLING MENTS- KRITIAV 1 KER MAN

HUVUDSTAD I DALARNA

ÄR KÖNSNEUTRALT

ARB

MES

SPELPLATSER PLATS F. WESTFALISKA FREDEN

HÖJDPUNKT

AVSLUTAR ORD

HÅLLPLATS ARGON

FÖR SINGELFÄRD

FICK GÅ 2011

MORRISON

FÖRE LEE

FASTÄN

EFTER ABBA

ÖBO LITET LAND

PLOCKA IN

FORMGIVARE

DEL AV SEPTETT

GÖR HAN NÄR HAN ÅKER

AKTUELL BOK AV 2

DECKARPIONJÄR

SVALKAR PÅ IBERISKA HALVÖN

ÄCKLAT SLUTAR ALDRIG UTVÄXA TRYCK OPERA

YTTRADE LIGGER ROLIGT LÄNGST I SKÅNE IN

VÄXTSLÄKTE VARKEN SVART ELLER VIT GRANNSÄNDARE

FÖRKNIPPAS MED FUNKIS

ÄR DET HÄR

FISK RYMMER MYCKET VATTEN

STORT ROCKBAND

FICK NOBELPRISET 2004

DEBUTBOK AV 1

ORT PÅ CORSICA FÖR FORTKÖRARE

FÖR FÖRVARING

OCKSÅ EN SAK

FRÅN VÄNTANDE

GENRE

LYSER I OXENS ÖGA

LUTA

PLATTA

I ADRESS STROPP

LADY HAR MÅNGA BÖCKER

SAMLAS CENTRALT DEL AV BRYGGA

ÄR RASERA SVADOR POLEN

GORE

KAN BLI PAJ

I ETT HUS NÄRA DIG

VERKAR DRIVANDE

DEL AV SALONG

MÅLANDE NILS

JÄMFÖRD STOPPAR PUCK

TRÄD KANSKE IBLAND

BROMSBEGREPP

STRUNT- FÖRE TAL PRATSDEL RIKTIG

RADON

KAN BLI KOMMISBÅDE SARIE I BI OCH BÖCKER MYRA AV 2

L. KÅGSTRÖM

Rätt lösning ord i fokus Författarna i förra numret heter Sara Bergmark Elfgren och Bengt Ohlsson.

Fem vinnare får tre trisslotter. Lotterna kommer med posten. Vi säger grattis till förra omgångens vinnare.

• Olof Åkerman, Lerum

Namn................................................................

Adress................................................................

• Bi Pettersson, Uppsala • Sven Orrsjö, Alingsås

Postnummer.....................................................

• Elly Gustafsson, Falköping • Sven Bager, Flen

Ort.....................................................................

Rätt svar vill vi ha senast 15 april 2012 Biblioteket i Fokus Rivista AB Mässans gata 10 412 51 Göteborg Märk kuvertet ”Ord i fokus”

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 17

• XXXXXXX

Nora Deninger är nöjd med att ha fått skolbibliotek i form av bokbuss. Varannan vecka kommer den till Särö Montessoriskola utanför Kungsbacka.

Bussiga besöket

Skärpt lag ger fler skolbarn tillgång till skolbibliotek. Men på små skolor på landet är det inte lätt att leva upp till kravet.

Bif besökte Särö Montesoriskola som löst problemet med hjälp av bokbuss.

inte behövt ha skolbibliotek och många små skolor har inte resurser för att bygga upp ett stort bibliotek.

Men enligt skolinspektionens riktlinjer kan bokbus­ sen vara en del av lösningen i de fall det av geografiska skäl inte är möjligt för en skola att till exempel samver­ ka med en annan skola i närheten.

– Vi utgår från att varje rektor organiserar det hela på

Friskolor har tidigare

18 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

rätt sätt. När vi inspekterar skolor så är skolbiblioteket en av de saker som vi tittar på, säger Ingegärd Hillborn på Skolinspektionen.

tillgång till bokbussen som skolbibliotek under en timme var fjortonde dag.

Det är en liten friskola utanför Kungsbacka med 56 elever mellan 6 och 12 år och 20 barn på förskolan.

Rektor Mattias Valborg är mycket nöjd.

– Det är ett bra komplement för oss. Sedan tidigare har eleverna tillgång till Bukärrskolans bibliotek en och en halv timme i veckan. Den ligger några minuters pro­ menad bort. Bokbussbesöket blir en utökning av skol­ biblioteksverksamheten för oss.

– En fördel med bokbussen är att vi kan lämna be­ Särö Montessoriskola har

ställningar av böcker. Just nu har vi tio exemplar av ”Bli ihop” av Thomas Halling som vi läser och diskuterar i en bokcirkel med treorna.

– Att läsa och diskutera i grupp är väldigt roligt tyck­ er eleverna och de blir ofta diskussioner där egna erfa­ renheter tas upp, särskilt när man läser en sådan känslo­ bok som ”Bli ihop”. Utmaningen är att hitta en bok som är på lagom nivå – i trean är elevernas läsvana väldigt skiftande.

på sitt andra besök på skolan. I veckan som gått har klassen uppmärksammat förintel­ sens minnesdag och i samband med det pratat om Anne Franks dagbok. Nu är många av barnen sugna på att lä­ sa boken själva. Bokbussbibliotekarien Eva Bergius pre­

I dag är bokbussen

• Xxxxxxx

Trots bitande kyla är det mysigt att sitta ute och läsa de nya låneböckerna på rasten när bokbussen varit på besök. Överst från vänster: Wilma Wesley-Clingston och Nora Deninger. Nere från vänster: Max Norberg, Eden Smith, Jonathan Näslund och Felix Uggla.

Skärpta krav på skolbibliotek i nya skollagen n Tidigare fanns det bara krav på skolbibliotek i grundoch gymnasieskolor, men enligt den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 ska även eleverna i grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek.

Den nya skollagens bestämmelse om skolbibliotek gäller dessutom även fristående

skolor. De tidigare bestämmelserna gällde bara skolor som drevs av kommuner och landsting. n Skolinspektionen bedömer att följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna ska anses ha tillgång till skolbibliotek.

Myndigheten kommer därför att utgå från dessa krav i tillsynen: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna

skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

3. Biblioteket är anpassat

till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

– Det är alltid svårt att veta hur man ska tolka bestämmelserna i en ny lag, därför känns det bra att kunna formulera dessa tydliga krav, så att skolorna vet hur vi tolkar de nya reglerna, säger Ingegärd Hilborn, juridisk expert på Skolinspektionen.

Foto: Niklas Maupoix

fixar böckerna

senterar två varianter för barnen. En lättläst och en lite svårare.

– Får man ta med sig dem hem? Undrar Max Norberg som valt den mer avancerade.

– Ja, om du har ditt privata lånekort med dig. Om du lånar på skolans kort så får den stanna i skolan, svarar Eva Bergius.

De flesta eleverna har egna lånekort som de också an­

vänder på Kungsbackas bibliotek på fritiden. Men om de råkar glömma det hemma så finns lärarnas skollå­ nekort att låna på. Ingen ska behöva gå tomhänt från bokbussen.

– Det är inte bara nu sedan lagen om skolbibliotek skärpts som vi kommer med bokbussen till skolor. Vi

har kört till skolor på landsorten länge. Det går bra när det är små skolor, max sex klasser på en förmiddag fun­ kar. Blir det fler så blir det jobbigt, säger Eva Bergius.

Men hon hävdar bestämt att det bara är i de lägre klasserna som bokbussen kan fungera som skolbiblio­ tek.

– För högstadium och gymnasier kan vi inte täcka be­ hovet av faktaböcker, där krävs det ett riktigt skolbiblio­ tek, tycker jag, säger Eva Bergius.

Bokbussen har ju trots allt ett begränsat utrymme och det handlar i första hand om att plocka med sig reserva­ tioner, anser hon.

– Men vi har ju alltid lite av det ”gottaste”, de mest po­ pulära böckerna, säger Eva Bergius.

Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektiv­ byrå är exempel på dem som alltid är utlånade, liksom den senaste upplagan av Guinness rekordbok och Star Wars-böckerna. har dock lyckas hitta ett ex­ emplar av de eftertraktade Star Wars-böckerna och sät­ ter sig på en bänk utanför skolan för att läsa på rasten.

– Det är jättebra att bokbussen kommer hit! Helst skulle jag vilja ha ett ”riktigt” skolbibliotek på skolan.

De böcker som är bra som vi har i klassrummet har jag redan läst. Jag brukar ofta åka till Kungsbackas biblio­ tek och jag hittar alltid typ tio böcker som jag vill läsa när jag är där!

Elvaåriga Walter Fabler

Madeleine Wendel

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 19

• XXXXXXX

Skolan lockar Stor guide till böcker i skolmiljö Skolan som miljö fortsätter att fascinera, oavsett om vi själva studerar eller inte.

Bif tipsar om böcker i skolmiljö – från Harry Potter till Donna Tartt. få svenskar har levt på internat är vi många som fas­ cinerats av de otaliga barn- och ung­ domsböcker med just internatskolor som miljö. Säkert handlar tjusning­ en mycket om ett äventyr utan vux­ na, utan att man som ung särskilt reflekterar över vad det egentligen innebär att inte kunna gå hem efter skolan. För den vuxne är det kanske snarare därför miljön kittlar – en sluten tillvaro där allt kan hända ut­ an yttre inblandning och där de fles­ ta känner igen sig oavsett vilken miljö man själv har studerat i.

Det finns mängder med litteratur där skolan har stor betydelse för his­ torien, som David Nicholls aktuella En dag eller J D Salingers klassiska Räddaren i nöden. Men det finns även en rad skildringar där den hu­ vudsakliga handlingen utspelar sig på en skola. Några av dem rekom­ menderar vi här.

Never let me go Kazuo Ishiguro Handling: På en isolerad internatskola uppfostras en grupp barn vars hälsa inte bara är viktig för dem själva, utan i första hand för samhället. Men varför är det så?

Huvudperson/er: Vännerna Kathy, Tommy och Ruth Typ av skola/utbildning: Internatskola Utspelar sig: Den engelska landsbygden, 1980-talet och slutet av1990-talet Genre: Roman Utgivningsår: 2005 Omdöme: En tankeväckande skildring av kärlek och vänskap i en värld där man ser (eller blundar för) den yttersta konsekvensen av genetik och kloning.

Trots att extremt

ANNA RIKNER

20 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

För hennes eget bästa (For the sake of Elena) Elizabeth George Handling: Elena är en livsglad toppstudent med en lössläppt syn på förhållanden, något som provocerar omgivningen extra mycket eftersom hon är född döv.

När hon hittas mördad inleds en komplicerad mördarjakt i den exklusiva universitetsmiljön.

Huvudperson/er: Kommissarie Thomas Lynley, hans assistent Barbara Havers och den mördade studenten Elena Weaver Typ av skola/utbildning: Universitet (Cambridge) Utspelar sig: England, 1990-talet Genre: Deckare Utgivningsår: 1993 Omdöme: Kärlek, besatthet, svartsjuka och oväntade vändningar.

Lynley och Havers i sitt essä.

Norwegian Wood (Noruwei no mori)

Engleby

Haruki Murakami

Handling: Den udda studenten Engleby blir alltmer besatt av studiekamraten Jennifer och hans anteckningsböcker fylls av detaljer om hennes liv. När hon plötsligt försvinner står han som huvudmisstänkt, men släpps i brist på bevis. Så vad var det egentligen som hände?

Handling: Den bräckliga Naoko var flickvän till en av Torus vänner, men när denne tog livet av sig tappade de kontakten. På universitet möts de igen och Toru blir närmast besatt i sin förälskelse, trots att han också är starkt attraherad av en annan kvinna.

Huvudperson/er: Toru Watanabe och Naoko Typ av skola/utbildning: Universitet Utspelar sig: Tokyo, slutet av 1960-talet Genre: Roman Utgivningsår: 1987, på svenska 2003 Omdöme: Språket är som alltid hos Murakami en upplevelse i sig och fångar in läsaren som en improviserad jazzslinga som sammanfogar dåtid och nutid, förälskelse och ensamhet, vardag och överraskningar.

Sebastian Faulks

Huvudperson/er: Studenten Mark Engleby Typ av skola/utbildning: Universitet (Cambridge, även om det aldrig uttalas) Utspelar sig: England, 1970-talet och framåt Genre: Roman Utgivningsår: 2007, på svenska 2009 Omdöme: En fascinerande historia om besatthet, självbedrägeri och ofta självvalt utanförskap. Vad är egentligen sanningen och vem kan

• Xxxxxxx

till läsning Katt bland duvor (Cat among the Pigeons) Agatha Christie Handling: En revolution i Mellanöstern leder till ond bråd död på den tidigare (på ytan) så idylliska engelska internatskolan.

Huvudperson/er: Elever, lärare och mannen med de små grå cellerna – Hercule Poirot Typ av skola/utbildning: Internatskola för flickor Utspelar sig: England och ett fiktivt land i Mellanöstern, 1950-tal Genre: Deckare Utgivningsår: 1959, på svenska 1960 Omdöme: En klassisk Christie med oväntade förvecklingar, svårfångade ledtrådar och intensiv intrig.

Gentlemän och spelare (Gentleman & Players) Joanne Harris Handling: Reformvindar blåser på det klassiska läroverket samtidigt som någon väcker en gammal skandal till liv genom allt hotfullare practical jokes. Plötsligt hotas skolans framtida existens. Så vem är den mystiske Mullvaden?

Huvudperson/er: Bokens berättarjag, den reformovillige läraren Roy Straitley Typ av skola/utbildning: Läroverk för pojkar Utspelar sig: Norra England, 1990-tal Genre: Spänningsroman Utgivningsår: 2005, på svenska 2006 Omdöme: En klassisk ”vem har gjort det”-historia i en oväntad miljö, med oväntade vändningar. Harris har tagit ett gammalt beprövat recept och lagt till en ny smakrik kryddning.

Svart flicka, vit flicka (Black girl, White girl)

Serien om Harry Potter

Joyce Carol Oates

JK Rowling

Handling: Minette Swift dör på sin 19-årsdag, en våldsam och smärtsam död. Men vad hände egentligen? Var den svarta flickan ett offer för hatisk rasism eller låg det något mer bakom.

Huvudperson/er: Rumskamraterna Genna Meade och Minette Swift Typ av skola/utbildning: College Utspelar sig: Pennsylvania, i nordöstra USA, 1975 Genre: Roman Utgivningsår: 2006, på svenska 2007 Omdöme: En smärtsamt aktuell skildring om hur synen på klass och hudfärg formar och förstör enskilda individer, mot bakgrund av det svarta Amerikas kamp för mänskliga rättigheter i spåren av Vietnamkriget.

Handling: Harry upptäcker som elvaåring att han är en trollkarl och börjar på Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. En magisk värld (i dubbel bemärkelse) som ju längre historien fortskrider förmörkas allt mer av hotet från den onde trollkarlen Voldemort.

Huvudperson/er: Vännerna Harry Potter, Hermione Granger och Ron Weasley Typ av skola/utbildning: Internatskola (11-18 år) Utspelar sig: Skottland, nutid Genre: Fantasy Utgivningsår: 1997-2007, på svenska 1999-2007 Omdöme: Serien om Harry Potter är med all rätt några av världens mest lästa böcker. I synnerhet de senare riktar sig till en vuxen publik och även om grunden är en fantasyvärld med häxor, trollkarlar och magiska varelser handlar den egentliga historien om eviga värden som vänskap, lojalitet, ondska, humor och mod.

Ondskan Jan Guillou Handling: När Erik relegeras skickas han till internatskolan Stjärnsberg. I stället för den nya chans han hoppats på tvingas han snabbt ta ett beslut – att slå tillbaka eller stiga åt sidan.

Huvudperson/er: Erik Ponti, rumskompisen Pierre och en grupp mobbare Typ av skola/utbildning: Internatskola för pojkar (bokens Stjärnsberg är alias för Solbacka läroverk) Utspelar sig: Stockholm och Södermanland, 1950-tal Genre: Roman med självbiografiska inslag Utgivningsår: 2003 Omdöme: Ondskan kan läsas som en äventyrsskildring i Hamiltonanda eller som ett ifrågasättande av klassroller, pennalism och synen på motstånd.

Den hemliga historien (The Secret History) Donna Tartt Handling: Richard lyckas ta sig in i en av skolans slutnaste världar, den grupp på fem personer (sex med honom själv) som studerar antik grekiska. Grupprelationerna är komplicerade och leder till ett mord, något som avslöjas redan i första kapitlet. Men det här är ingen deckare, det är en relationsroman.

Huvudperson/er: Richard Papen och nya vännerna Bunny, Henry, Francis, Charles och Camilla Typ av skola/utbildning: College Utspelar sig: New England, USA Genre: Spänningsroman Utgivningsår: 1992, på svenska 1993 Omdöme: Det finns ett skäl till att Den hemliga historien nästan alltid återfinns på diverse ”måste läsa”-listor, det är helt enkelt en fantastiskt bra bok. Stilen, handlingen, intensiteten, originaliteten.

Allt fogas samman till urtypen för en modern klassiker.

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 21

Språnget över åldersgränserna

”Harry Potter” brukar ofta dras som det första stora exemplet, men kanske man säga att det började redan 1951 med ”Räddaren i nöden”, skriven av J. D Salinger.

Crossover alltså.

tänkt för vuxna, men den blev snabbt en ungdomsklassiker och idag hittas den nog främst av nya läsare under tjugo år. Samma öde till mö­ tes gick ”På drift” från 1959 och ”Glaskupan”, publicerad 1963. Alla tre är de exempel på romaner som skrivits för en viss ålder, men även hittats av andra.

Idag hör man oftare och oftare termen crossover, och det är just det här överskridandet som fenomenet går ut på. Det kan handla om ungdomsromaner som hittas av vuxna, eller vuxenromaner som hittas av unga. Huvud­ poängen är att romanen går över åldersindelningarna.

I Storbritannien blev ”Harry Potter”-succén så stor att förlaget gav ut vissa delar med två olika omslag – ett vux­ et, ett mer barnsligt. En annan ungdomsserie som slagit stort som crossover är ”Twilight” av Stephenie Meyer. En tredje, ”Hungerspelen” av Suzanne Collins. I Sverige har vi ”Cirkeln” som hittat läsare i alla åldrar.

Salingers roman var

Men vad är så speciellt med att vuxna läser ungdoms­ böcker då? Ja, det är just det. Att vuxna läser ungdoms­ romaner. Det är nämligen inte särskilt vanligt. (Betyd­ ligt vanligare att unga läser vuxenromaner ju.) Kanske tänker man på dåliga ungdomsböcker man läste när man själv var tonåring, kanske beror det på att man ofta måste leta sig igenom hela bokhandeln och komma in på

småbarnsavdelningen för att till slut nå ungdomshyllan.

Det är inte särskilt givet att en väldigt bra ungdomsbok hittas av vuxna läsare även om de garanterat skulle upp­ skatta den. är långt över femton, vad har man för ut­ byte då av en bok som skrivits med sådana i tanken? Of­ ta ganska stort visar försäljningsframgångarna ovan. För precis som bra vuxenromaner handlar bra ungdomstit­ lar om de eviga frågorna. Hur ska man leva, hur klarar man kärlek och relationer, hur undviker man misär och elände? De faktiska livsvillkoren må se annorlunda ut för en 36-åring, men den känslomässiga grundstommen är nog i hög grad likadan, och det gör att man uppskat­ tar ungdomsböckerna.

Om man själv

Crossover handlar inte om att gå in på ungdomsavdel­

ningen och plocka vilken titel som helst. En del är fak­ tiskt bäst före femton, men sen finns det några som över­ skrider. Ungdomslitteraturen har dessutom aldrig varit så bra som den är nu.

Plussa på fördelarna med att slippa långrandiga, sega partier för ungdomsförfattare vet att sådana får publiken att ge upp.

Bonniers har nyligen startat Mix förlag som riktar sig till läsare mellan 17 och 27 år. Den litterära chefen Ca­ tharin Wrååk tror att crossover i Sverige kanske kom­ mer att vara mer böcker som vandrar neråt snarare än uppåt. Hon menar att deras utgivning riktar sig till de som kommit förbi ungdomsböcker men inte känner sig hemma i vuxenvärlden. På frågan om vilken hylla de skulle hamna på i biblioteket så är svaret ”unga vuxna”.

Johanna Lindbäck

12

bra crossovertitlar

Här är några bra titlar att börja med när man vill upptäcka crossover. Alla hittas de på ungdomsavdelningen:

◗ Fjäril Sonya Hartnett

◗ Mycket mer än så Sarah Dessen

◗ Jellicoe Road ◗ Saving Francesca ◗ The piper’s son (på engelska) Melina Marchetta

◗ The fault in our stars (på engelska) John Green

◗ The vast fields of ordinary (på engelska) Adam Burd

◗ Hold still (på engelska) Nina LaCour

◗ Hunger­ spelen Suzanne Collins

◗ Majas morsas kompis sambo Katarina Kieri

◗ Cirkeln Mats Strandberg och Sara Bergmark-Elfgren

◗ 62 dagar Cilla Naumann

Vi utbildar framtidens bibliotekarier.

Läs biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet höstterminen 2012.

Kurser Bibliotek och skola i samverkan kring läsmiljöer och informationskompetens, 15 hp Informationspraktiker för ledarskap inom kollaborativt arbete, del I, 7,5 hp Informationspraktiker för ledarskap inom kollaborativt arbete, del II, 7,5 hp Kulturarvsdigitalisering, 15 hp 22 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

Program Biblioteks- och informationsvetenskap 180 hp, helfart/campus Mer information: Lnu.se/KGBOA

Novellix sätter spår – blir nytt ord

Förlag begränsar e-boksutlåning diskuterat hur de ska ställa sig till e-boksutlåning av nya titlar. Nu blir Norstedts och Piratförla­ get först med att införa tre månaders karenstid för nya e-böcker på bibliote­ ken.

– Vi är smärtsamt medvetna om att det här är en fråga som måste lösas och att det är ett problem för biblioteken – vi vill ju värna om ett stort e-boksut­ bud. Men vi jobbar med att bygga

Flera förlag har

mark­ naden och måste värna om våra författare och för­ lagsverksamheten.

Fast vi ser inte det här som en långsiktig lösning, säger Teresa Knochenhauer på Norstedts till tidningen Svensk Bokhandel.

En bok som stått för rekordsiffror är

ALMA-priset tio år – här är alla vinnare berömda författare Astrid Lindgren gick bort 2002 beslutade regeringen att instifta ett pris till hennes minne.

Sedan det inrättades har elva pristagare belönats för sina konst­ närliga livsverk och läsfrämjande insatser.

Sedan priset inrättades har över 550 kandidater från drygt 90 länder nominerats. Nomineringsinstanserna består av organisa­ tioner och forskningsinstitutioner med anknytning till barn- och ungdomslitteratur. Idag har ALMA- kansliet kontakt med över 400 instanser över hela världen.

Tioårsjubileet firas med en utställning om priset på världens största barnboksmässa i Bologna, Italien, den 19-22 mars 2012.

Den 20 mars tillkännages årets mottagare.

Språkrådets lista över nya ord, eller ord

som ökat i användning och varit extra aktuella under 2011 innehåller inte bara lustigheter som säpojogg, surdegshotell och möbelhund.

För 2011 har förlaget Novellix spän­ nande novellsatsning gjort sådant avtryck att själva ordet novellix listas med bety­ delsen ”bok i litet format”.

Mindre roligt för oss bokälskare är det nya uttrycket ”koka böcker” (från engel­ skans cook the books), som innebär att fuska med bokföringen.

Zla­ tanbiogra­ fin, Jag är Zlatan, som slagit rekord i både utlåning och försäljning.

Totalt har 13 000 e-böcker lånats och köpts. Vanligtvis står utlåningen för runt 80 procent. Men för Zlatanboken är låneandelen större.

2005: Ryôji Arai

2003: Maurice Sendak

När Sveriges mest

2004: Lygia Bojunga 2009: Tamerinstitutet

2006: Katherine Paterson

2003: Christine Nördlinger

2005: Philip Pullman

2007: Banco del Libro

2008: Sonya Hartnett

2010: Kitty Crowther

2011: Shaun Tan

Elton John ska skriva sin första bok.

Enligt brittiska medier har den popu­ läre popsångaren skrivit på ett kon­ trakt för att göra en personlig betrak­ telse av den globala aidsepidemin.

– Det här är en sjukdom som mås­ te botas, inte av ett fantastiskt vaccin, utan genom att vi förändrar våra hjärtan och sinnen, säger Elton John.

Intäkterna från försäljningen av boken Love is the cure går direkt till Johns egen välgörenhetsorganisation Elton John Aids Foundation. Boken ges ut i juli i samband med en inter­ nationell aidskonferens i Washington och i den berättar Elton John bland annat om nära vänner som avlidit i sjukdomen.

Bonniers köper in sig i Bokbörsen Bonniers investmentbolag B. Media Invest köper 20 procent av nätporta­ len Bokbörsen, en samlingsplats för försäljning av begagnade böcker på nätet. Med köpet tar Bonnierkoncer­ nen ett första kliv in den växande nät­ marknaden för begagnade böcker.

Bokbörsen startades i juni 2000 och är vid sidan av www.antikvariat.net Sveriges ledande handelsplats för be­ gagnade böcker. Under 2011 såldes 252 000 böcker för to­ talt 22 miljoner kronor via sajten – en fördubbling på tre år.

De två grundarna Mats Le­ win och Sven Bonde har ge­ nom åren fått flera propåer

från intresserade investerare, men det är först nu som det blivit en affär.

– Bonniers känns väldigt rätt, säger Sven Bonde som inte vill avslöja köpe­ skillingen för den femtedel av aktierna som Bokbörsen säljer.

Foto: Daniel Pedersen

Elton John debuterar som författare

Foto: Sandra Qvist

Foto: Stefan Tell, Redfive Studios, Samantha Loomis Paterson, Jerry Bauer, Helene Komlos Grill, Douglas Engle, Julia Maetz

Nominerade: Liffner och Frostenson.

Frostenson och Liffner – Sveriges hopp

litteraturpris de­ las ut i april står det svenska hoppet till Katarina Frostenson och Eva-Marie Liffner. Frostenson är nominerad för sin diktsamling Flodtid och Liffner för romanen Lacrimosa. Senaste gången en svensk vann priset var 2007, då Sara Stridsberg fick det för sin roman Dröm­ fakulteten.

När Nordiska rådets

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 23

Mord och handskak

Tips på bra filmer från 90-talet Edward Scissorhands

Tim Burton, 1990 På alla sätt sagolikt. Som ofta när Burton samarbetar med Johnny Depp.

Wild at Heart

David Lynch, 1990 Våld, kärlek och Trollkarlen från Oz-referenser i lynchsk blandning.

Fisher King

Terry Gilliam, 1991 Skruvad, rolig, rörande och alldeles underbar.

När lammen tystnar Jonathan Demme, 1991 ”Stilbildande” är en underdrift.

Thelma & Louise

Ridley Scott, 1991 Klassisk roadmovie om duo som blev feministikoner.

Tre 1990-talsikoner – Joan Cusack, Jeff Bridges och Tim Robbins – i Mark Pellingtons tumskruvsspännande thriller Arlington Road från 1999.

Foto: Scanbox

I huvudet på John Malkovich

Spike Jonze, 1999 Sinnesvidgande och infallsrikt.

Manus av geniet Charlie Kaufman.

Bram Stokers Dracula Francis Ford Coppola, 1992 Skrämmande visuellt begåvat.

Orlando

Sally Potter, 1992 Vacker, suggestiv och på flera sätt gränsöverskridande.

Falling Down

Joel Schumacher, 1993 Svettigt obehag med en briljant Michael Douglas.

Pianot

Jane Campion, 1993 Perfekt tonträff i bild och musik.

Pulp Fiction

Quentin Tarantino, 1994 Filmen som i princip startade en egen genre.

Vintergästen

Alan Rickman, 1997 Finkalibrerad mor-dotter-skildring med Phyllida Law och Emma Thompson – som är mor och dotter på riktigt.

1990-talets filmvärld utmärktes av seriemördarpsykopater, ensembleberättande och skakiga danska handkameror.

Samt två T:n – Tarantino och Thompson.

Att summera ett filmdecennium på sista årets nyårsafton brukar inte vara särskilt lyckat. Det är för tidigt att skilja tidlösa klassiker från snabbt åldrande dagsländor – man behöver distans för att uppfatta mönster, toppar och dalar.

Med andra ord: Först nu är det dags att sam­ manfatta 1990-talsfilmen. Årtiondet inleddes med ett tillfälligt uppsving för westerngenren genom filmer som Dansar med vargar och De skoningslösa. Det avslutades med danska Dogma-filmer som Festen och Idio­ terna. Däremellan såg vi en välbehövlig uppdate­ ring av skräckgenren genom ironiska metafilmer som Scream och skakiga fejkdokumentärer som Blair Witch Project, och en nyförälskad förtjus­ ning i oväntade intrigvändningar, som i De miss­ tänkta och Sjätte sinnet.

Några av de starkaste strömningarna går att direkt härleda till enskilda filmer. När lammen tystnar och Seven startade en psykopat- och se­ riemördartrend som håller i sig fortfarande – och som nu har blivit rätt tråkig.

Short Cuts var inte först med stora persongal­ lerier och sammanflätade historier, men filmens

24 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

framgångar gjorde att många kopierade berät­ tartekniken. På samma sätt följdes Quentin Ta­ rantinos Pulp Fiction av en flodvåg av epigoner som också ville mixa ultravåld, skräpkultursre­ ferenser, nördig dialog och omkastad kronologi.

Det finns många filmpersoner som precis som Tarantino förkroppsligar 1990-talet. Regissörer som Tim Burton, Paul Verhoeven och Oliver Sto­ ne, skådespelare som Kate Winslet, Julia Roberts, Demi Moore, Jim Carrey, Kevin Spacey och Tim Robbins.

Emma Thompson.

I decenniets början nämndes hon mest som ena halvan av kändisparet ”Ken & Em”, efter alla samarbeten med dåvarande maken Kenneth Branagh. Men ganska snabbt etablerade hon sig som ett 1990-talsmonument omöjligt att runda.

Hon fick till exempel en Oscar både som skåde­ spelare (Howards End) och manusförfattare (För­ nuft och känsla), vilket hon är helt ensam om.

Inte bara som kvinna och inte bara under 1990-ta­ let – utan som den enda personen i filmhistorien.

Och så finns

Ulf Benkel

Sömnlös i Seattle

Nora Ephron, 1993 De romantiska komediernas manusdrottning Ephron har här även regisserat.

Tsatsiki, morsan och polisen

Ella Lemhagen, 1999 Charmigt och snitsigt av megabegåvade Lemhagen.

Seven

David Fincher, 1995 Sönderkopierad men fortfarande fasansfullt bra.

Dark City

Alex Proyas, 1998 Snygg och fascinerande Matrixhistoria – ett år före Matrix.

Fucking Åmål

Lukas Moodysson, 1998 En av de bästa svenska ungdomsfilmer som gjorts.

Allt om min mamma Pedro Almodóvar, 1999 Skratt och sorg. Sentimentalt, skruvat, spanskt.

Magnolia

Paul Thomas Anderson, 1999 En bättre Short Cuts-film än Short Cuts.

Terminator 2 – Domedagen

James Cameron, 1991 En av de bästa actionfilmer som gjorts.

Månadens bästsäljare Förra månadens placering inom parentes, månader på listan efter förlagsnamnet.

Skönlitteratur 1. (3) Gustavs grabb Leif GW Persson Albert Bonniers förlag (3) 2. (1) Eldvittnet Lars Kepler Albert Bonniers förlag (2) 3. (4) Dikter och prosa 1954–2004 Tomas Tranströmer Albert Bonniers förlag (5) 4. (2) Du gamla, du fria Liza Marklund

Piratförlaget (1) 5. (6) Brobyggarna

Jan Guillou

Piratförlaget (4) 6. (7) Avig Maria

Mia Skäringer Bokförlaget Forum (2) 7. (5) Grand final i skojarbranschen Kerstin Ekman Albert Bonniers förlag (2) 8. (10) Änglamakerskan

Camilla Läckberg Bokförlaget Forum (5) 9. (8) När börjar det riktiga livet?

Fredrik Lindström Albert Bonniers förlag (1) 10. (NY) Felicia försvann

Felicia Feldt

Weyler förlag (-)

Listorna bygger på uppgifter från cirka 300 bokhandlar och varuhus. Källa: Svensk Bokhandel, www.svb.se

Facklitteratur 1. (1) Jag är Zlatan Ibrahimovic´:

Min historia David Lagercrantz &

Zlatan Ibrahimovic´ Albert Bonniers Förlag (2) 2. (3) Steve Jobs: en biografi

Walter Isaacson Albert Bonniers förlag (2) 3. (2) Guinness World Records 2012 Bonnier Fakta (3) 4. (4) Jag vill förändra världen

Percy Barnevik Albert Bonniers förlag (2) 5. (5) Den stora matresan

Per Morberg Bonnier Fakta (1) 6. (NY) Dags att bli smal!

LCHF på mitt sätt Katrin Zytomierska Bokförlaget Lind & Co (-) 7. (8) Postkodmiljonären:

2 500 frågor för heta stolen Rickard Sjöberg

Max Ström Bokförlag (1) 8. (NY) LCHQ: lågkolhydratkost

av högsta kvalitet

Fredrik Paulún

Fitnessförlaget (-) 9. (-) Mera Halv åtta hos mig Bonnier Fakta (1) 10. (NY) Systrarna Eisenmans mingelmat

Monica Eisenman & Lisa Eisenman Frisk Bonnier Fakta (-)

Barn & ungdomsböcker 1. (1) Simborgarmysteriet

Martin Widmark & Helena Willis Bonnier Carlsen (4) 2. (2) Arvtagaren eller själavalvet

Christopher Paolini Bonnier Carlsen (2) 3. (4) Cirkeln

Mats Strandberg &

Sara Bergmark Elfgren Rabén & Sjögren (8) 4. (5) Gittan gömmer bort sej

Pija Lindenbaum Rabén & Sjögren (3) 5. (6) Mamma Mu läser

Jujja Wieslander Natur & Kultur (3) 6. (9) LEGO Star Wars Bildlexikon

Simon Beecroft Bonnier Carlsen (5) 7. (3) Lilla barnkammarboken:

julsånger Bonnier Carlsen (2) 8. (7) Natten då Sigge föddes Lin Hallberg, Bonnier Carlsen (4) 9. (-) Flyga högt Katarina von Bredow Rabén & Sjögren (1) 10. (NY) Rum 213 Ingelin Angerborn Rabén & Sjögren (-)

Tävling: Den okände poeten Nu längtar vi efter våren! Och det har många svenska poeter genom tiderna också gjort. De har dessutom fått ner sin längtan på pränt. Kan du para ihop rätt poet med följande strofer hämtade ut vårdikter?

Ditt svar vill vi ha senast 15 april 2012.

Glöm inte att skriva Okänd poet på kuvertet och texta ditt namn och din adress. Lycka till!

A

D

Det visslar en bondtrygg stare, det skymtar en räv över mon, det hoppar en jagad hare – jag trampar en mask med skon.

Jag blev väckt av liv som larmar – jag har vaknat i vårens armar, och fast hungrig jag strängat har min lyra bland alarnas droppande blom är jag rusig av vårens yra, där jag går i min fattigdom …

Men vaknar du en dag vid vårens dropp tag dig till vara då för nytänt hopp.

E

Alla mina luftslott ha smultit som snö, alla mina drömmar ha runnit som vatten, av allt vad jag älskat har jag endast kvar en blå himmel och några bleka stjärnor.

F

Kastanjeträden trötta luta efter regnet sina tunga vita spirors blom.

Syrenernas stora våta klasar sakta gunga.

Skyggt och tvekande börjar redan näktergalen sjunga.

B

Grönt! Gott, friskt, skönt, vått!

Rik luft, mark!

Ljuvt stark, rik saft, stor kraft!

Friskt, skönt grönt!

C

Mor, nu är våren kommen mor Nu får vi gå utan strumpor och skor.

1. Edith Södergran 2. Anna Maria Roos 3. Dan Andersson 4. Vilhelm Ekelund 5.Olof Lagercrantz

Här är förra tävlingens rätta svar

A: 5

B: 4

C: 6.

D: 2

E: 3

F: 1

Vinnare Tre trisslotter var går till Ragnar Altgård, Halmstad, Paula Jonaeus, Strängnäs, Barbro Landberg, Uppsala, Wille Pettersson, Uppsala och Kjell Berglund, Nås. Grattis!

A...... B.....

C.....

D......

E.....

F.....

Namn.....................................................................

Adress.....................................................................

Postnummer..........................................................

Rätt svar vill vi ha senast 15 april Biblioteket i Fokus Rivista AB Mässans gata 10 412 51 Göteborg

Ort..........................................................................

Märk kuvertet ”Okänd poet”

biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 25

recensioner 26 • biblioteket i fokus 1 ❘ 2012

Döda dem alla Salim Bachi Översättning: Christer Olsson Bokförlaget Tranan Salim Bachi är född i Algeriet men bosatt i Paris.

Döda dem alla kom ut i Frankrike 2006. Titeln syf­ tar på korståget mot katarerna och massakern på invånarna i Béziers i södra Frankrike 1209. På frå­ gan hur man skulle skilja kättarna från katoliker lär påvens sändebud ha sagt: ”Döda dem alla, Gud känner igen de sina.”

Romanen är fiktiv, ganska kort men laddad. Vi får ta del av tankarna hos en av självmordspiloterna dygnet innan han kapar ett plan för att flyga in i ett av tornen vid World Trade Center. Hans minne speglar ett liv i förnedring och främlingskap, ett tacksamt offer för fundamentalister. Parallellt fort­ skrider nuet, den sista natten tillsammans med en främmande kvinna, vandringen på Portlands ga­ tor. Men det som egentligen skildras är en pågåen­ de inre kamp. Ödet hade fört honom på villovägar som en del i den gudomliga planen. Han har gjort sitt val men väntar ändå på ett tecken som ska om­ intetgöra planerna och ändra hans öde. Han vet att han är fördömd, att han är på väg att göra något som är emot Guds skapelse.

Det är en mörk berättelse om ett inre tillstånd innan det totala uppslukandet, med referenser till både Conrad och Shakespeare. Genom hela texten löper Koranens ord. Språket är poetiskt och filoso­ fiskt, texten ifrågasättande. Sanningar, obekväma för både öst och väst, uttrycks enkelt och klarsynt.

Det är en tankeväckande bok och jag hoppas på fler översättningar av Salim Bachi.

Kollaps David Jonstad

Christina Uddfeldt

Ordfront Förlag

tar Kollaps upp vår civilisations stora kriser – energi, ekologi och ekonomi – och hur myterna påverkar vårt beteende. Vare sig det är myten om tillväxt och ständigt nya framsteg eller myten om alltings undergång. Det är skrämmande men även hoppfull läsning.

Människor har i alla tider byggt upp komplexa samhällen som sedan kollapsat. Jonstad jämför med bland annat romar­ nas och mayafolkets högstående kulturer och avancerade tek­ nologier. Likheterna med vår civilisation är påfallande. Att rubba hela världens klimatsystem är vi däremot ensamma om.

Dilemmat är att komplexa samhällen kräver ett ständigt flöde av billig energi. Förr användes människokraft. Men genom upptäckten av de fossila bränslena fick människan ett överskott av tid och pengar, vilket lade grunden till konsumtionssamhäl­ let.

Många fattiga länder upplever redan ett kollapsliknande till­ stånd. Största trycket på planeten kommer emellertid från den rika världens höga konsumtionsnivåer. Så länge vi själva inte drabbas fortsätter många att tro på framstegsmyten. Men pla­ netens resurser håller på att ta slut. Människans aktiviteter av­ gör nu planetens öde, men vi är ett samhälle på kollisionskurs med naturen.

Jonstad lägger sen fram olika scenarier, både positiva och ne­ gativa, hur framtiden kan te sig beroende på hur människor och länder väljer att hantera situationen. Mycket beror på den enskilda individen. Han påpekar vikten av ett resilient samhäl­ le, det vill säga mindre sårbart och mer anpassningsbart. Vi vet redan hur ett enkelt elavbrott lamslår samhället.

Hans egen lösning, att starta ett kollektivjordbruk, är inte så realistisk, inte i vår globaliserade värld med familjer och vän­ ner spridda över jordklotet. Men boken har ett angeläget bud­ skap till både beslutsfattare och enskilda människor, för vi kommer inte undan verkligheten.

Konkret och övertygande

Christina Uddfeldt

Vad kostade det?

Lars O Lagerqvist Historiska Media

om priser och löner, kan det verkligen vara något för den allmänintresserade?

Absolut. Lagerqvist sammanställning är fylld av spännande jämförelser och fungerar lika bra att fördjupa sig i som att använda som uppslagsverk.

Visste du till exempel att det som räknas som världens största mynt är svenska plåtmynt från mitten av 1600-talet som vägde nästan 20 kilo styck? Inget man hade i börsen direkt. Eller att just tyngden är en av orsakerna till att Sverige ut­ vecklade papperssedlarna.

Eller att en murare 1360 tjänade ett öre om da­ gen, vilket innebar att han fick arbeta 20 dagar för att kunna köpa en tunna salt kött och om han mot förmodan skulle köpa en stridshingst hade det ta­ git honom tre år och 25 dagar att betala den – un­ der förutsättning att han arbetade varje dag och inte köpte något annat under tiden. Och då var muraren ändå relativt välbetald.

Dessa och otaliga andra jämförelser finns att hitta i denna otippade pärla.

En historisk bok

ANNA RIKNER

Fallet med de försvunna böckerna Ian Samson Massolit förlag

från London för ett jobb som ansvarig på ett irländskt folkbibliotek.

Där möts han av beskedet att biblioteket har stängts och att hans tjänst har gjorts om till ”kringresande resursperson”, med andra ord bib­ liotekarie på en bokbuss. Bussen är i förfärligt skick och eftersom de femtontusen biblioteks­ böckerna är försvunna måste Israel börja sin tjänst med att leta efter dem. Det blir en strapats­ fylld jakt, fylld av möten med excentriska bybor och, för Israels del, en hel del huvudvärk och kroppsliga skador.

Det här är Ian Samsons första bok som över­ satts till svenska. Den är smårolig och ordrik, emellanåt med mycket långa meningar. Miljöer och personer skildras frikostigt, men gestaltning­ en är oftast ensidig och, särskilt i beskrivningen av Israel, något stereotyp. Viktigast är dock att boken är spännande. Slutet är tillfredsställande men något öppet – kanske får vi läsa fortsättning­ en i ”Mr Dixon försvunnen”, den andra delen om Israel Armstrong som ges ut i april.

Israel Armstrong reser

Prövningen

Kulinariska ord

Michael Connelly

Olle Bergman

Norstedts

Historiska Media

Mickey Haller är försvarsadvokaten som alltid stått på den anklagades sida. När ett över två de­ cennier gammalt åtal tas upp igen blir han erbju­ den att jobba på åklagarsidan. Trots sitt tidigare löfte att aldrig jobba som åklagare tackar han ja. Åtalet handlar om ett mord på en tolvårig flicka.

Den livstidsdömda Jason Jessup har begärt en ny rättegång. Men att gå över till åklagarsidan visar sig inte vara det enklaste. Det blir en enorm pröv­ ning för Haller både i och utanför rättssalen. Re­ san mot en fällande dom är lång och rättsproces­ sen är en labyrint av lögner och slugt spel. Ju när­ mare sanningen Haller kommer desto mer in­ vecklat blir det. Och desto säkrare blir han på att Jessup är skyldig.

I Prövningen skildrar Connelly en berättelse där inget är vad det verkar vara. Inte heller är per­ sonerna alltid vilka de utger sig för att vara. Pröv­ ningen är en riktigt spännande roman som är svår, om inte omöjlig, att lägga ifrån sig.

den perfekt gå bort-presen­ ten till middagsbjudningen. En fin liten bok med historiska utvikningar runt ett sammelsurium av ord på något sätt kopplade till köket. Här lär vi oss till exempelvis att ordet grogg kommer från den brittiska amiralen Edward Vernon som fick öknamnet Old Grog för att han spädde ut besättningens romranson med vatten. Och att uttrycket ”prata persilja”, det vill säga att prata strunt, förmodligen är en skämtsam ombildning av ”prata persiska”, ett språk få 1700-talssvenskar begrep.

Ska man ha en invändning är det just spretig­ heten som stör lite, det blir helt enkelt lite väl rö­ rigt. Hur Bergman har valt sina ord är högst oklart och det är förvånansvärt få maträtter medtagna. Däremot rör sig mycket runt alkohol, så mycket att jag kan tycka att det hade gjort sig bättre som ett eget tema. En god dryck i all ära, men hur kulinariskt är det egentligen?

Kulinariska ord är

ANNA RIKNER

Lisa Eriksson

My Svensson

Gengångare Jo Nesbø Översättning: Per Olaisen Piratförlaget

längtat efter Jo Nesbøs nya bok Gengångare. Precis som för många andra har Nesbø också för mig blivit en rik­ tig favorit inom deckargenren. Gengångare är den nionde boken om polisen (numera expolisen) Harry Hole. Jag har slukat alla böck­ er om den hårde, alkoholiserade ensamvar­ gen trots att det egentligen bara är de två fö­ regående Harry Hole-böckerna Snömannen och Pansarhjärta som jag tycker är riktigt ly­ sande. Gengångare bjuder på överraskning­ ar, är spännande och har dessutom en riktigt smart upplagd intrig med två parallella be­ rättelser som driver handlingen framåt och hela tiden erbjuder en bit till det pussel deck­ argåtan utgör. Men, den är inte den bästa Hole-deckaren. Vad som gjorde just Snö­ mannen och Pansarhjärta så bra var att se­ riemördare med sinnrika mordmetoder fick härja innan Hole tog fast dem. I Gengångare är det så att Oleg, son till Harrys stora olyck­ liga kärlek Rakel (ska de någonsin få varan­ dra?), sitter häktad för mordet på sin vän och knarkdealerpartner Gusto. Ingen påhittig seriemördare här alltså. Den här romanen har en svärta och sorgsenhet över sig, som till stor del beror på att det är just Oleg som är misstänkt för mord och att det är just han som är slav under fiolinet - en ny drog produ­ cerad i Oslo. Harry lämnar sin fristad i Hongkong för att på egen hand utreda mor­ det på Gusto för att därigenom få Oleg fri­ känd. Han hamnar i en härva av knarkligor och korrupta poliser och det tar 560 (trots allt) njutbara sidor för Harry Hole och Jo Nesbø att komma i mål.

Jag har verkligen

Rikitikitavi Rikard Wolff Wahlström & Widstrand

som julläsning, ni vet den där boken man ser fram emot att sjunka ner i läsfåtöljen med så fort man får en stund över. Det visade sig vara ett klokt val. Wolff har skrivit en nära och öppen bok om sitt liv, där han varken viker för sin kärlekslängtan och ensamhet eller den ångest som tyvärr verkar vara en livslång följeslagare. Inte heller undvi­ ker han de mörkare sidorna av sitt eget hand­ lande, som hysteriskt svartsjuka som till och med leder till våld. Något som aldrig är okej, men där få är så modiga att de själva tar upp det.

Det är också uppenbart att Rikard Wolff är just en modig och stark människa. Knappt vuxen kommer han ut som homosexuell, något han alltså varit öppen med hela sin karriär. Ett positivt exempel på att det visst går att vara öp­ pet bög och få jobb inom film och teater. Där­ med inte sagt att vägen på något sätt varit pro­ blemfri, men hans högst personliga val är ett av alla liknande som banat vägen för ett öppnare och mer tolerant samhälle.

Riktikitavi är en extremt personlig bok utan att för den skull bli alltför privat. Jag som inte alls känner Rikard känner ända att jag på nå­ got sätt gör det – i alla fall lite. Men det känns inte påträngande, det känns som ett förtroen­ de. Tack för att du litade på oss Rikard!

Jag sparade Rikitikitavi

ANNA RIKNER

Catharina Bergman

Nästa ute den 11 maj biblioteket i fokus 1 ❘ 2012 • 27

Vår på GöteborgsOperan

opera

Lucrezia Borgia

Enastående sångfest i starkt operadrama. Premiär 31 mars. Spelas t o m 19 maj.

opera

Lady Macbeth från Mzensk

Förbjuden kärlek, lyxliv och giftmord. Premiär 4 februari. Spelas t o m 14 april.

opera

Trollflöjten

En musikaliskt svindlande saga med ett klarögt livsallvar, lika hjärtslitande dramatisk som komisk och underhållande. ”Åk och se och ta med alla ni känner.” DN. Nypremiär 12 maj. Spelas t o m 10 juni.

musik al

Charlie Chaplin

Charlie Chaplin – en lek med allvar. Musikteaterföreställning av Leo Cullborg.

Nypremiär 10 mars. Spelas t o m 18 mars. GöteborgsOperan Skövdescenen.

konsert

Tjolahopp, tjolahej!

Familjekonsert med musik ur Astrid Lindgrens sagovärld. Nypremiär 20 april.

Spelas t o m 29 april.

noBody dans

noBody

Poetiskt och drabbande dansverk av Sasha Waltz. Premiär 25 februari.

Spelas t o m 30 mars.

Titta, lyssna, läs mer på opera.se Biljetter och GöteborgsOperans Restaurang 031-13 13 00