Saco2014

Välja yrke och hÜgskoleutbildning 2013/2014 www.saco.se/valjayrke

sista ansökningsdag

9 maj 2014 a n s ö k p å w w w. n p h . s e

Utbilda dig till

NAPRAPAT Ett givande yrke för dig som vill arbeta med människor och hälsa.

Läs mer på nph.se

N A P R A PAT

HÖGSKOL AN

s ca n d i n av i a n c o ll eg e o f n a p r a pat h i c m a n u a l m e d i c i n e

stockholm

Innehåll Välja yrke är uppdelat i flera delar. Den första delen ger dig olika slags tips och information om högskolestudier och ditt studieval.

Det andra avsnittet innehåller våra yrkestexter, Yrken A-Ö, i alfabetisk ordning. I slutet finns planeringssidor, kontaktuppgifter och register för Yrken A-Ö.

Om boken Välja yrke

2

En ljus framtid väntar dig som utbildar dig

4

Högskolevalet är inte alls så ödesdigert som många tror

6

Intervjuer om studieval och karriärvägar

8

Goda råd från Saco

16

Framtidsutsikter – kommer det att finnas jobb?

18

Sacos studievägledare tipsar

20

Hjälp i skolarbetet

22

Saco Studentmässor

26

Sacos webbplats Högskolevalet/Välja yrke

26

Väljayrkebloggen

28

Saco Studentråd inför framtiden som student

34

Fakta om högskolestudier

36

Andra utbildningsvägar

41

Utlandsstudier

50

Yrkesroller som inte är kopplade till en speciell utbildning (t.ex. chef, forskare)

54

Yrken A-Ö

62

Planeringsstöd

227

Annonsörsregister och kontaktuppgifter

232

Register Yrken A-Ö

236

Denna bok är utgiven av: Saco, Sveriges akademikers centralorganisation www.saco.se genom Sacos Studentmässor AB E-post: sandra.wahlgren@saco.se Redaktionskommitté: Sandra Wahlgren och Mona Donnerfjord. Saco Studentmässor AB Omslagsfoto: Fotograf Kalle Assbring ISSN 0349-1889

Publiceras även på www.saco.se/valjayrke Produktion: Rivista, www.rivista.se Projektledning: Håkan Linger, Rivista Grafisk form: Attila Hein Annonser: Johan Luckhaus, 031–708 16 34 Tryck: Uniprint, Estland, 2013, upplaga: 105 000 ex.

Beställningar kan göras på www.saco.se/valjayrke Pris: 50 kr/st inkl. moms, exkl porto

Om boken Välja Yrke

Om boken Välja Yrke Vi som ger ut den här boken är Saco, Sveriges akademikers centralorganisation.

Våra 22 medlemsförbund är professionella yrkesförbund och det är hos något av dessa som du kan bli medlem som högskolestudent eller nyexaminerad akademiker.

Saco och förbunden har tillsammans mer än 600 000 medlemmar inom mer än 100 olika yrken.

I sin dagliga verksamhet hjälper de sina medlemmar bl. a. vid löneförhandlingar och i arbetsrättliga frågor och har därför den bästa tänkbara kunskapen om både utbildningar och arbetsmarknad för de yrken de representerar. Denna kunskap delar vi med oss av här.

Den här boken handlar om högskole-

yrken. Den vänder sig till dig som funderar på att läsa vidare efter gymnasiet och vill veta mer om vilka valmöjligheter du har. Du kommer att upptäcka många yrken som du inte ens visste existerade och vi hoppas att du får inspiration inför ditt utbildningsval.

Första delen av boken består av nyttiga tips och fakta. Här finns också ett avsnitt om utlandsstudier. Yrkesbeskrivningarna, Yrken A-Ö, är sorterade i alfabetisk ordning – se register längst bak i boken. Före yrkesbeskrivningarna kommer ett avsnitt om yrkesroller som inte är direkt knutna till en speciell utbildning.

I slutet av boken bjuder vi på lite planeringsstöd.

Lycka till med ditt studieval!

Sacos medlemsförbund När du börjar studera kan du bli studerandemedlem hos något av våra 22 förbund. Då kan du bland annat få medlemstidning, hjälp med att skriva CV när du ska börja söka jobb, lönestatistik så att du vet vilken lön du ska begära, förmånliga försäkringar och banklån och möjlighet att delta på events och workshops där du kan knyta värdefulla kontakter.

2

www.saco.se/valjayrke

150 FOLKHÖGSKOLOR 2500 KURSER 100 000 MÖJLIGHETER På folkhögskola kan du få behörighet till högre studier, utveckla ett intresse eller utbilda dig till ett yrke.

Behörighetsgivande kurser På Allmän kurs kan du komplettera grund- eller gymnasieskolan och bli behörig till högskola eller yrkeshögskola.

Profilkurser • konst • dans • musik • teater • miljö • skrivande • idrott • globala frågor • media

Yrkesutbildningar • fritidsledare • journalist • drama-/teaterpedagog • kyrkomusiker • friskvårdare • behandlingspedagog • personlig assistent • entreprenör m.fl.

Nyfiken? info@folkhogskola.nu • 08-796 00 50

En ljus framtid

En ljus framtid väntar dig som utbildar dig Arbetsmarknaden är mycket bättre än den ser ut i massmedia. Du som pluggar har en ljus framtid framför dig.

Massmedias rapportering om ungdomsarbetslösheten är full av dystra procent.

Men rapporteringen är missvisande. Dels är dagens siffror överdrivna (många studenter räknas in), dels är framtiden bättre än nuläget.

Den viktigaste frågan är: kommer det att finnas jobb? Det vanligaste sättet att räkna är att ta antalet jobb idag plus/minus det beräknade antalet jobb i morgon, och så blir skillnaden svaret. I många branscher handlar det då bara om några hundra eller tusen jobb upp eller ner.

Men det är ett alldeles ointressant sätt att räkna för den som väljer väg till arbetsmarknaden. Då måste frågan ställas annorlunda: hur många vakanser kommer det att finnas när jag är klar?

Svaret på den frågan är helt annorlunda, även om det är omöjligt att ge någon exakt siffra på fyra-fem års sikt. Antalet vakanser är nästan alltid flera gånger större än antalet nya jobb. Det beror på att många som har jobben idag slutar och söker sig någon annanstans. De går till ett annat jobb, de börjar själva läsa – eller så går de helt enkelt i pension.

Ta kommunerna och landstingen! Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att välfärdssektorn kommer att öka med 90 000 anställda under åren 2010–2019.

Men pensionsavgångarna beräknas bli

4

330 000, mer än tre gånger så många. Om man dessutom lägger till alla som byter jobb eller slutar av andra skäl betyder det mer än en halv miljon vakanser under de kommande tio åren – och de flesta pensionsavgångarna kommer före 2014.

Lägg till staten och – framför allt – hela den privata sektorn, så tonar bekymren bort. Varje årskull ligger i snitt strax över 100 000 personer, så vakanserna kommer att räcka och bli över för dem som går ut på arbetsmarknaden.

Visst, alla ungdomar får inte jobb. Men det är ganska tydligt vad som gör skillnad. De som skaffar sig en ordentlig utbildning har mycket större chans till arbete än de som inte gör klart gymnasiet. Med högre utbildning blir chansen ännu större.

Naturligtvis är det olika lätt på olika områden. När många människor blir äldre kommer vården och omsorgen att behöva mycket folk. Industrin ropar efter civilingenjörer. Många lärare går i pension. Andra ämnen har det tuffare, men den som visar upp goda studieresultat och blandar in matnyttiga ämnen i sin drömutbildning har ändå goda chanser. Att sommarjobba och delta i föreningslivet – varför inte Sacoförbundens studentverksamhet? – ger ofta kontakter och erfarenheter som arbetsgivarna sätter värde på.

Gunnar Wetterberg Utredare, Saco

www.saco.se/valjayrke

Hej! Hos oss kan du bland annat bli:

68 utbildningar som ger jobb

systemarkitekt, fritidspedagog, bibliotekarie, modedesigner, textilingenjör, maskiningenjör, butikschef, designtekniker, affärsinformatiker, förskollärare, logistikingenjör, sjuksköterska, administratör, dataekonom, event manager, systemutvecklare, byggingenjör, textildesigner, civilekonom, it-tekniker, textilekonom, ambulanssjuksköterska, energiingenjör, barnmorska, lärare, personalvetare, webbredaktör, systemvetare, och affärsingenjör. kolla in våra utbildningar på hb.se!

HÖGS KOLAN I BOR ÅS

att välja högskola

Högskolevalet är inte så ödesdigert som man kan tro Känner du dig stressad av ditt utbildningsval? Känns det som att du måste bestämma vad du ska göra med resten av ditt liv?

Ditt utbildningsval behöver inte alls låsa dig till ett yrke. Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till ett specifikt yrke. Det gäller särskilt yrken som är reglerade, så kallade legitimationsyrken. Några sådana exempel är läkare, psykolog, dietist och tandläkare.

För dessa yrken måste man gå ett särskilt program.

Andra utbildningar, både yrkesexamina och generella examina, kan leda till många olika slags yrken. Många av dessa examina kan du också sätta ihop själv med fristående kurser istället för att gå ett utbildningsprogram.

Läs mer om detta på sida 32 under ”Fakta om högskolestudier”.

Yrkesspridning gör att du inte behöver låsa upp dig – din utbildning kan leda till många olika yrken Om man med en utbildning kan jobba inom många yrken talar man om yrkesspridning.

Yrkesspridningen är ganska stor för många akademiska utbildningar.

Många personer med en socionomexamen arbetar till exempel som socialsekreterare och kuratorer, behandlingsassistenter, vård- och omsorgspersonal samt en mindre del som drift- och verksamhetschefer.

Det finns till exempel högskoleutbildade med en examen inom ekonomiområdet

6

inom alla näringsgrenar och sektorer på arbetsmarknaden. Några vanliga yrken bland dessa är banktjänsteman, kreditrådgivare, revisor samt bokförings- och redovisningsassistent.

Detta gör det på sätt och vis lättare att välja utbildning eftersom man inte behöver låsa upp sig för ett särskilt yrke om man inte är säker på exakt vad man vill jobba med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra senare, när man genom utbildningen vet lite mer om vilka alternativ som finns.

En akademisk utbildning ger dessutom en bra grund att vidareutvecklas från under hela det framtida yrkeslivet.

Utbildningsspridningen visar att du ofta kan nå ditt drömyrke på flera olika sätt Man kan också vända på det och se på utbildningsspridningen, alltså vilka olika utbildningar personer som arbetar inom ett visst yrke har.

Ett bra exempel på en yrkesgrupp med stor utbildningsspridning är systemerare och programmerare. Bland dessa finns många civilingenjörer med inriktning mot elektroteknik, teknisk fysik eller data, högskoleingenjörer med motsvarande inriktningar samt de som har en annan typ av eftergymnasial programmerar- och systemvetarutbildning.

Det kan alltså finnas flera utbildningsvägar till det yrke man är intresserad av.

Du behöver alltså inte känna dig stressad om du inte vet exakt vad du vill bli.

www.saco.se/valjayrke

att välja högskola Många akademiska utbildningar ger dig möjligheten att skjuta upp det valet och istället skaffa dig en bra grund inom ett utbildningsområde som intresserar dig.

Använd våra yrkesbeskrivningar som inspi-

ration för att hitta ett sådant utbildningsområde. Några exempel på hur människors karriärvägar ofta ser ut ser du på de följande sidorna och på www.valjayrkebloggen.se under fliken Yrken & karriärvägar.

Några exempel på yrkesspridning Bilden visar några exempel på yrkesspridning. De utbildningar som förbereder dig för ett specifikt yrke/jobb har låg yrkesspridning. Vissa är dessutom knutna till specifika arbetsplatser, som läkare eller präst. Andra utbildningar är bredare och kan leda till många olika slags jobb på olika slags arbetsplatser. Det innebär stor yrkesspridning. Några sådana exempel är Civilekonom, Civilingenjör och Fysiker. Att välja en utbildning med stor yrkesspridning är ett sätt att hålla flera vägar öppna och kan vara ett bra alternativ om du fortfarande känner dig osäker på vad du vill jobba med i framtiden.

Ett specifikt yrke

Många olika jobb

Maximal yrkesspridning Få möjliga arbetsplatser, många möjliga typer av jobb

Liten yrkesspridning Få möjliga arbetsplatser, få möjliga typer av jobb En typ av arbetsplats

www.saco.se/valjayrke

Många olika sorters arbetsplatser

7

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR Gilla oss på Facebook och få bra tips för ditt utbildningsval och var med i olika tävlingar! www.facebook.com/valjahogskoleutbildning

Vicky läser in en kandidatexamen i Företagsekonomi med fristående kurser Namnlöst-5 1

2013-09-23 20:14:40

Vicky Nilsson, 26 år Intressen: Vänner, fotboll, ideellt engagemang och nya kunskaper Utbildning: Fristående kurser mot kandidatexamen i Företagsekonomi på Södertörns Högskola/Stockholms Universitet Hur tänkte du när du valde högskoleutbildning?

– Jag visste inte riktigt vad jag ville göra när jag började studera, och valde att läsa ekonomi då det är ett brett ämne, med flera olika intriktningsmöjligheter. Ekonomer behövs överallt, i alla företag och man kan hitta ett ämne som man intresserar sig för mest, exempelvis redovisning eller marknadsföring.

Pluggar du i din hemort eller fick du flytta?

– Jag gjorde ett aktivt val att söka till Stockholm, trots att jag är född i Växjö.

Att söka till en annan stad ser jag bara som positivt, då man ökar chanserna enormt att träffa nytt folk och samtidigt lära sig att bo och leva själv. Jag tror inte att man ska vara rädd för att söka sig till bort, även om det kan verka läskigt. Har nog inte hört någon som ångrat att de flyttat då de börjat stu-

8

www.saco.se/valjayrke

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR dera. Tänk på att du med största sannolikhet inte är ensam om att komma som ny till en främmande stad!

Kan du berätta lite om din utbildning?

– Jag började läsa på programmet Ekonomi, Teknik och Design på Södertörn.

Efter ett år insåg jag att det var ekonomi på programmet som jag tyckte var allra roligast. Därför bestämde jag mig för att hoppa av programmet för att läsa fristående kurser och själv plocka ihop till min kandidatexamen. Fördelen med att läsa fristående kurser är att man har oändliga valmöjligheter.

Till hösten ska jag till exempel läsa Arbetsmarknadskunskap och Management på SU, då jag under tidens gång börjat intressera mig mer för organisation, personal och HRfrågor. Är studierna svåra?

– Jag skulle säga att det är väldigt individuellt. Man märker att man har lättare för vissa saker än andra. Svårigheten är inte mycket högre än gymnasiet skulle jag vilja säga, men man ska inte sticka under stolen med att det krävs mer tid för högskolestudier än på lägre nivåer.

Hur är studentlivet?

– Fantastiskt! Trots att Stockholm inte är lika studentikost som exempelvis Lund eller Uppsala, så tycker jag att det händer mycket. Bor man också i ett studentområde så lär man känna människor från hela världen. Sedan jag började på högskolan 2011 så har jag aktivt engagerat mig i högskolans ekonomiförening, något jag verkligen vill tipsa om. Här lär man känna nya vänner för livet!

www.saco.se/valjayrke

Blev det som du hade tänkt?

– Jag skulle snarare säga att det blev bättre än vad jag har tänkt mig. Jag har utvecklats enormt som person, och samtidigt fått massor av nya erfarenheter och kunskaper.

Hur hoppas/tror du att det blir när du är klar med studierna? Vad vill du helst jobba med och var?

– När jag är klar med studierna hoppas jag att jag kommer att ha ett jobberbjudande inom den bransch jag vill jobba. Jag vet fortfarande inte exakt vad jag vill jobba med, men jag har absolut mina funderingar. Men en sak är säker; jag vill arbeta med många likasinnade människor runt omkring mig på en arbetsplats med ”högt i tak” och där jag trivs med mina arbetsuppgifter.

Har du några goda råd till andra som ska välja utbildning?

– Om du inte är helt säker på vad du vill göra i framtiden, välj hellre ett program där du efter något år kan välja inriktning mot det du tycker verkar intressant.

– Ett generellt tips är också att inte titta så mycket på VAR utbildningen finns, utan snarare OM det du vill läsa finns. Det ökar dina chanser att trivas med dina studier, och med det kommer du med största möjlighet att även trivas på den ort du hamnar.

– Ett annat tips är också att engagera dig i högskolans föreningar och vara med på aktiviteter. Det är inte bara roligt, utan du får också vänner och kontakter för livet, samt en hel del erfarenhet att sätta på framtida CV:t!

– Lycka till!

9

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR

David har nyss tagit studenten, så här tänker han om framtiden vetenskap eller teknik. Jag gillar matte och fysik och sånt, samhällsämnena är inte riktig min grej.

Var studierna svåra?

– Inte särskilt, man måste lägga ner mer tid än i grundskolan men det är absolut inte så att man måste vara något geni för att klara sig.

Vad tänker du göra efter gymnasiet?

– Jag har inte riktigt bestämt mig ännu, men det lutar åt att jobba ett år och samtidigt satsa på simningen. Sedan hade jag tänkt att söka in till någon civilingenjörsutbildning antingen på KTH eller någon annan teknisk högskola i Sverige.

David Lind, 19 år Intressen: Simning och trumpet Utbildning: Gick naturvetenskapligt program på gymnasiet.

Hur tänkte du när du valde gymnasieprogram?

– Jag tänkte att jag ville ha en så bred utbildning som möjligt, vilket naturvetenskap anses vara. De ämnen som var i fokus på programmet är också de som jag då var bäst på, vilket passade bra. Är du nöjd med ditt val? Skulle du göra likadant med facit i hand?

– Jag är nöjd med mitt val, om jag fick välja om nu skulle det antingen bli natur-

10

Hur ser du på framtiden?

– Förr tänkte jag alltid att jag ville ha ett så välbetlat jobb som möjligt, nu strävar jag mer efter att hitta något jag gillar.

– Man kommer ändå ägna en stor del av livet åt att arbeta, och det är viktigt att man inte tycker att den tiden är tråkig. Men självklart är det ekonomiska också viktigt, pengar öppnar många dörrar och möjligheter.

– I framtiden hoppas jag att kunna hitta ett jobb som ger mig bra ekonomi, men som jag också trivs med och ger plats för en mina fritidsintressen. Det skulle vara kul att få lite tid över så att jag inte helt behöver lägga ner mina intressen för jobbet.

www.saco.se/valjayrke

Sök och jämför högskoleutbildning på studera.nu

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR

Adam läser till Civilingenjör i medicinsk teknik Adam Mälberg, 21 Intressen: Träning, musik och bara umgås med kompisar Utbildning: Civilingenjör i medicinsk teknik på KTH. Börjar årskurs 3 till hösten.

Hur tänkte du när du valde högskoleutbildning?

– Det viktigaste för mig vid valet av högskola var att läsa något jag tyckte var intressant. Jag kollade även runt hur marknaden såg ut för olika jobb eftersom en utbildning utan några karriärmöjligheter ofta slutar med att man antingen tappar gnistan eller hamnar på en arbetsplats som inte alls har med ens utbildning att göra.

– Jag hade redan bestämt mig för att jag ville läsa något som hade med medicin att göra samtidigt som jag var sugen på någon teknisk utbildning såsom civilingenjör. Så valet civilingenjör inom medicinsk teknik blev mer eller mindre en självklarhet.

Pluggar du i din hemort eller fick du flytta?

– Jag bor fortfarande hemma. Enligt mig finns det många fördelar med att göra det.

För det första slipper man ta några lån som senare i livet måste betalas tillbaka. För det andra slipper man ”lämna sitt tidigare liv bakom sig”. Lite klyschigt att skriva så

12

kanske, men flyttar du till en ny stad där du inte känner en enda person så börjar du ju om från början med det sociala livet. Detta är i och för sig väldigt individuellt eftersom vissa kanske vill börja om från början, medan andra är mer som jag och gillar hur de redan har det.

Kan du berätta lite om din utbildning?

– Den är väldigt intressant tack vare dess bredd. Vi läser allt från ren teknik såsom ellära till medicinska kurser som fysiologi. Det förekommer självklart även en hel del kurser som är en blandning av dessa (det är ju faktiskt det utbildningen går ut på). Vi får lära oss hur tekniken kan tillämpas inom vården. Exempelvis har vi nyligen fått lära oss hur olika diagnoser kan ställas med hjälp av tekniken och vilken teknik som kan användas till vad och varför. Är studierna svåra?

– Ja, studierna är tuffa. Det gäller att ligga i och plugga kontinuerligt redan från dag ett, annars kommer man efter vilket blir jobbigt att ta ikapp. Studietakten är nämligen bra mycket högre än den på gymnasiet.

På gymnasiet räcker det för en del personer att sitta och nöta två dagar innan provet och lyckas få ett bra resultat. Den taktiken fungerar inte här. Tro mig, jag har provat.

www.saco.se/valjayrke

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR

Hur är studentlivet?

– Studentlivet är bra, utan tvekan. Själv har jag inte levt det ”riktiga” studentlivet speciellt mycket eftersom jag bor hemma och har mina fritidsintressen, men jag vet att det hålls mycket aktiviteter för den som vill engagera sig i något. För den musikintresserade finns exempelvis föreningar för Dj:ing, körsång, band och mycket mer.

Blev det som du hade tänkt?

– Både ja och nej. Visst skiljde det sig från vad jag först trodde. Den största skillnaden är att man på högskolan pluggar för framtida jobb och karriär, medan man på gymnasiet mest pluggade bara för att plugga. Här finns inga lärare som tjatar om läxor, här gäller det att inse allvaret själv och göra det man ska.

Hur hoppas/tror du att det blir när du är klar med studierna? Vad vill du helst jobba med och var?

– Jag hoppas att jag får jobba med det jag

utbildas till. Något som har med medicin och vård att göra är det jag brinner mest för.

Har du några goda råd till andra som ska välja utbildning?

– Välj med ditt hjärta men var samtidigt medveten om hur marknaden ser ut. En utbildning utan jobbmöjligheter leder nästintill ingenvart om man inte råkar ha tur och lyckas få ett relevant jobb. Hur kul det än är så måste du kunna försörja dig på det. Väljer du en utbildning du saknar intresse för så lär du tröttna snabbt och tappa all motivation för studielivet. För att orka plugga på den här nivån måste du gilla det du gör, annars går det inte. Ett annat råd jag insett nu i efterhand är att inte ha för bråttom. Är du osäker på vad du vill göra eller känner att du inte orkar plugga vidare direkt så gör inte det. Jobba ett år, res utomlands eller kanske läs någon kurs på distans för att känna hur det känns. Det finns otroligt många olika vägar att gå och du kommer jobba hela ditt liv sedan så känn ingen stress.

e s . a k r y www.k

Vi kan kyrkan!

Kyrkans Akademikerförbund är den fackliga organisationen för anställda i Svenska kyrkan.

NÅGRA UTBILDNINGSVAL OCH KARRIÄRVÄGAR

Göran Arrius, ordförande i Saco berättar om sin bakgrund Jag heter Göran Arrius och är ordförande i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Min väg till ordförandeposten på Saco har tagit ganska vida svängar. Karriären tog sin början vid Sjökrigsskolan där jag utbildade mig till officer i Flottan. Det militära livet var en utmärkt ledarskapsutbildning.

Ombord på ett fartyg får man lära sig vikten av att alla människor kan bidra och sträva åt samma håll, vilket är något jag har haft stor nytta av i min fortsatta karriär.

Efter min anställning i militären, som varade i tio år, övergick jag till bankoch försäkringsbranschen.

Det ingick absolut inte i någon större plan utan var, som med så mycket annat i livet, något av en slump.

En kompis tipsade mig om ett jobb på Trygg Hansa som han tyckte jag borde söka och så blev det. Jag hade möjligheten att ha många olika arbeten inom Trygg Hansa och därefter i SEB, jag började med att sälja livförsäkringar parallellt med internutbildning och därefter arbetade jag som produktspecialist, försäljningschef, utbildningsansvarig och personalkonsult.

Jag var lokalt fackligt engagerad under tiden i SEB: arbetstagarrepresentant i styrelsen för Skandinaviska Enskilda Banken och ordförande i Akademikerföreningen i

14

SEB och slutligen ordförande i fackförbundet Jusek under tre års tid.

Detta ledde till att jag valdes till Sacoordförande för drygt ett år sedan. Att jobba fackligt tycker jag är väldigt givande, eftersom man får en mycket god inblick i hur arbetsliv och företag fungerar. Men man får också möjlighet att hjälpa medmänniskor varje dag. Det är nog den största tillfredsställelsen, att kunna gå hem för dagen och säga till sig själv att jag faktiskt gjort skillnad och nytta för någon annan.

Men allt kan ju inte vara arbete. Jag har en mindre gård i Östergötland som upptar en hel del av fritiden. På en gård finns det alltid saker att fixa med.

Och jag gillar att jobba med händerna, snickra och måla. Som kontrast till det man håller på med i jobbet är det skönt att kunna koppla av med konkreta och omedelbara saker.

När du gör ditt val av utbildning så ska du såklart välja något som du brinner för, det gjorde jag för 35 år sedan. Att man sedan faktiskt kommer att byta karriär under livet är inget konstigt utan helt naturligt; din grundutbildning har du alltid med dig och alltid nytta av!

Göran Arrius Ordförande i Saco

www.saco.se/valjayrke

FÅ FEEDBACK DIREKT Som lärare får du hela tiden omedelbar feedback på din insats i form av nyfikna frågor, ögonbryn som höjs, skratt och diskussioner som uppstår bland eleverna. Den energi som du ger får du tillbaka så att det räcker och blir över. Läs fler anledningar till att bli lärare på fördetvidare.se

GODA RÅD FRÅN SACO

Vad påverkar lön och jobbchanser?

Skaffa kunskap inför valet av utbildning Gör ditt val efter intresse, men det är viktigt att du skaffar dig kunskap om arbetsmarknaden, arbetsvillkor och löner innan du väljer.

Skillnaderna i till exempel lön mellan olika utbildningar är stora, däremot visar flera studier att valet av högskola spelar mindre roll.

Börja plugga direkt efter gymnasiet Om du har möjlighet så är det bäst ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv att börja plugga direkt efter gymnasiet och inte ta något sabbatsår. Annars tar det längre tid

innan du börjar tjäna så mycket pengar att du får tillbaka det du investerat i din utbildning.

Extrajobb kan kosta mer än du tjänar Att jobba extra när du pluggar kan ge en bra extrainkomst, men om det gör att studietiden blir längre, så kan det kosta mer än du tjänar på det. Arbetslivserfarenhet som du fått efter att du tagit examen brukar ofta ge bättre effekt på din lön.

Tänk dig för innan du byter högskola Vi har sett att många som byter högskola får Högskolan i Halmstad är bäst på att samverka med näringslivet enligt Svenskt näringsliv, 2013.

du styr din framtid hh.se/bestallkatalog

16

www.saco.se/valjayrke

en lägre lön. Ett byte av högskola kan ofta innebära att studietiden blir längre, eftersom du inte alltid kan tillgodoräkna dig allt du har läst.

Om du ändå väljer att byta högskola är det extra viktigt att du tar ut din examen.

Plugga utomlands ger bra erfarenheter, men inte alltid högre lön Det finns många positiva saker med att jobba och plugga utomlands. Du lär dig språk, får möta andra kulturer och du utvecklas på många olika sätt.

Tyvärr visar undersökningar att arbetsgivare inte alltid värderar de här erfarenheterna så högt.

Bäst effekt på lönen har det om du skaffar utlandserfarenheten genom att jobba utomlands efter examen.

Börja söka jobb i tid Vänta inte med att söka jobb tills du tagit examen. Om du blir arbetslös – även en kortare tid – i samband med examen kan det göra att du får lägre lön och svårare att få jobb långt senare i karriären. Även ett jobb där du inte får användning av din utbildning är bättre än inget jobb alls.

Använd gärna studietiden till att komma i kontakt med arbetsgivare. Kanske finns det möjlighet att göra praktik inom utbildningen eller så kan du kontakta ett företag eller organisation när du ska göra ditt exjobb eller skriva uppsats.

Du kan ladda ned rapporterna som ligger till grund för dessa råd på www.saco.se/lonjobbchanser

www.saco.se/valjayrke

Framtidsutsikter

Framtidsutsikter – kommer det att finnas jobb?

Ett skäl till att man investerar tid och pengar i en utbildning är ju att få jobba med något man trivs med i framtiden. Därför är det väldigt bra att ta reda på hur jobbchanserna ser ut framöver.

Sacorapporten Framtidsutsikter är en sammanställning av våra yrkesförbunds bedömningar av hur arbetsmarknaden kommer att se ut för olika akademikeryrken om fem år. Att vi har valt just fem år

beror på att det är intressant för dig som funderar på att börja studera på högskolan nu, vilket ofta tar mellan tre och fem år.

Sacoförbunden har tack vare arbetet med sina medlemmar unika kunskaper om sina yrkes- och utbildningsområden och kan därför ge mycket bra och genomarbetade prognoser. Våra prognoser är uppdelade efter liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om jobben.

Arbetsmarknaden för nyexaminerade och erfarna Prognoserna innehåller en bedömning för nyexaminerade och en för erfarna, för att visa hur det kan se ut när du är nyutbildad och saknar erfarenhet samt hur det ser ut för dem som har jobbat ett tag.

Liten konkurrens om jobben = När det är liten konkurrens om jobben finns det fler jobb än utbildade inom ett yrke. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är därmed mycket goda.

Balans = Med balans menas att det råder balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det finns ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb kommer därmed att vara goda.

Stor konkurrens om jobben = När det är stor konkurrens om jobben finns det fler utbildade än det finns jobb inom ett yrke. Det kan därmed vara svårt att få jobb och än svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Ett arbetsmarknadsläge med stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.

18

www.saco.se/valjayrke

framtidsutsikter Under yrken A-Ö i den här boken kan du läsa om hur arbetsmarknaden ser ut idag under rubriken ARBETSMARKNADEN 2013 och på www.saco.se/framtid kan du ladda ned rapporten Framtidsutsikter.

Vad påverkar efterfrågan på arbetskraft inom ett visst yrke?

4 Hur gammal är befolkningen? Fler födda kan innebära ökat behov av exempelvis lärare. Fler äldre kan enligt samma slags logik bland annat innebära ökat behov av vård och omsorg.

4 Ändrade konsumtionsmönster och trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss typ av varor eller tjänster.

4 Konjunkturens utveckling, både nationellt och globalt. Våra prognoser tar inte hänsyn till konjunktursvängningar, eftersom de inte kan förutses på så lång sikt.

Däremot berättar vi hur känsligt yrket är för konjunktursvängningar.

4 Politiska prioriteringar och beslut. Till exempel ökade efterfrågan på farmacevter när apoteksmonopolet släpptes fritt.

4 Tekniska innovationer. Nya sätt att organisera arbete. Ett bra exempel är den intensiva globaliseringsprocess som under de senaste årtiondena bland annat har inneburit att arbetsuppgifter har flyttats från Sverige, samtidigt som andra har kommit till eller ökat i betydelse.

www.saco.se/valjayrke

MITT YRKESVAL Namn: Anton Berglund Ålder: 25 år Utbildning: Fastighetsekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet Varför valde du att läsa fastighetsekonomprogrammet vid Handelshögskolan i Karlstad?

– Intresset för människor och affärer har på senare år vuxit sig allt starkare. Jag brinner för mötet med olika människor och att bygga relationer. Självklart har jag ett stort intresse för fastigheter, arkitektur och entreprenörskap. Här tar jag del av ett utbildningsprogram som förvaltar och utvecklar mina resurser och intressen på vägen mot mitt mål. Karlstad är dessutom en mycket trevlig stad.

Kan du berätta lite mer om din utbildning?

– Den är på tre år och ger formell kompetens att söka registrering som fastighetsmäklare. Man kan även arbeta som till exempel fastighetsförvaltare. Den är också certifierad av CEPI (European Council of Real Estate Professions). Utbildningen, som innehåller bland annat ekonomi, juridik och byggteknik, anser jag förbereder mig väl inför mitt kommande yrkesval som fastighetsmäklare.

Efter examen och några år framåt. Vad gör du då?

– Jag arbetar med mitt drömyrke. Siktet är inställt på att bli egenföretagare inom mäklarbranschen och vägen dit kommer att vara ett antal utvecklande år. Jag ser fram mot många lärorika möten på min väg.

Du blev utsedd till Årets Mäklarstudent 2013.

Hur kändes det?

– Fantastiskt roligt och utmanande. Att höra juryns motivering värmde. De tyckte bland annat att jag är ödmjuk och ärlig, men ändå målmedveten och driftig och ser lösningar snarare än problem. Det var förstås jättekul att höra.

www.hhk.kau.se

Sacos studievägledare tipsar

Sacos studievägledare tipsar I dag finns oändligt många möjligheter.

Men det innebär också att du själv måste ta ansvar för att skaffa dig den överblick och de kunskaper som behövs för att kunna göra bra val. För det krävs både tid och energi, och inte minst en hel del kreativitet från din sida. Men se inte detta som ett stort ödesdigert val som avgör hur resten av ditt liv kommer att utvecklas. Vägen genom utbildningar och arbetsliv kommer att vara kantad av situationer som kräver att du gör olika val som varje gång öppnar nya möjligheter och leder till nya val. De flesta har tagit både krokiga och inte alltid så självklara vägar genom sina karriärer. Du hittar några bra exempel på det på Väljayrkebloggen/ yrken och karriärvägar I den här bokens inledande del hittar du det som är viktigt att känna till om högskolstudier. Behörigheter och antagningsregler, ekonomi under studietiden och framtidsutsikterna för de utbildningar du funderar på är sådan viktig information.

Som studievägledare tycker jag att det allra viktigaste är att du tillåter dig att se både möjligheter och eventuella svårigheter – fastna inte vid svårigheterna så att de hindrar dig från att ta vara på de möjligheter

som alltid finns. Om du kör fast kan det vara bra att ta hjälp av en professionell studie- och karriärvägledare. Du kan hitta vägledare hos de flesta utbildningsanordnare (skolor, vuxenutbildning, universitet, högskolor) och ibland på arbetsförmedlingar och kommunala vägledningscenter samt på privata karriärvägledningsföretag.

De flesta professionella utbildade vägledare arbetar enligt en modell som bygger på några enkla steg. För att du ska kunna fatta ett väl underbyggt val behöver du först veta vilka alternativ som finns, sen behöver du fundera på dina egna intressen, egenskaper och förmågor. När du väger samman dessa kunskaper och insikter har du ett bra beslutsunderlag och kan gå vidare med att tex söka en utbildning eller ta något annat steg i karriären.

Lite stöd med att tänka enligt den här modellen kan du få på www.saco.se/valjayrke > Planera ditt utbildningsval. På samma webbplats kan du också ställa frågor till mig – Sacos studievägledare, om du har kört fast.

Sussi Thuré

Studie- och yrkesvägledare

på www.saco.se/valjayrke

Sacos studievägledare Sussi Thuré besvarar dina frågor på www.saco.se/valjayrke 20

www.saco.se/valjayrke

TESTA ETT TOPPJOBB. SÖK SENAST 30/5 2014.

Tekniksprånget ger dig som pluggat NV och T chansen att testa ett toppjobb som ingenjör i fyra månader. Du får 13.500 kronor för besväret. I månaden. Ta chansen och sök senast 30 maj 2014.

TEKNIKSPRÅNGET.SE

Hjälp i skolarbetet

Hjälp i skolarbetet Har du insett att du borde ha satsat lite mer i ettan och tvåan? Varför inte ge järnet och rädda det som räddas kan? Det finns en hel del hjälp att få både i och utanför skolan bara du är beredd att be om hjälp. Säkert kan du få extra stöd i skolan om du pratar med din lärare och på många städer finns gratis räknestugor.

Skolverket har gamla nationella prov att träna på, jättebra övningsmaterial! Läs mer på www.skolverket.se/bedomning / nationella-prov-bedomningsstod Gratis stöd på nätet 4 webbmatte.se: Grundskolematte ovh grundläggande gymnasimatte.

4 matteboken.se: Mycket bra och pedagogiskt stöd med diskussionforum där man kan få hjälp med Matte 1-4 samt träning inför högskoleprovet.

4 Pluggakuten: Ett forum där man kan få hjälp med allt som rör skolarbete, från ren läxhjälp till mer allmänna tips om hur man pluggar effektivt och hur man undviker onödiga poängavdrag på prov.

4 Mattecentrum: En ideell förening som helt gratis hjälper över 120 000 barn och ungdomar att förbättra sina kunskaper i matematik. Vi arrangerar öppna räknestugor i 20 städer och erbjuder hjälp på internet via matteboken.se helt gratis!

Privatlektioner, räknestugor och läger Några är gratis, andra kostar pengar. Bra att veta att undervisning i hemmet ger möjlighet till RUT-avdrag (skatteavdrag med 50%).

22

4 Mattecentrum: gratis mattestöd i form av räknestugor. www.mattecentrum.se 4 Studybuddy: läxhjälp och privatlärare www.studybuddy.se 4 Matteakuten: intensivkurser och privatundervisning med högskolestudenter som lärare www.matteakuten.se 4 Myacademy: intensivkurser och läxhjälp www.myacademy.se 4 Upgrades: läxhjälp, privatundervisning, intensivkurser www.upgrades.se 4 Studie-intensiven: privatundervisning och läxhjälp www.studie-intensiven.se 4 Matte-intensiven: Mattekurser i grupp www.matte-intensiven.se 4 Min läxhjälp: privatundervisning i Stockholm, Göteborg och Malmö. Erbjuder dessutom undervisning i Kinesiska i Stockholm, Göteborg och Malmö. www.minläxhjälp.se 4 Allakando: privatundervisning och kurser, www.allakando.se 4 Smartstudies: undervisar både i hemmet och online. www.smartstudies.se

Studieteknik Med rätt studieteknik blir din inlärning mycket mera effektiv. Studievägledaren Ingmar Andersson, som bloggar på Väljayrkebloggen och förläser på Saco Studentmässor har många värdefulla tips att ge. Du kan

www.saco.se/valjayrke

Hjälp i skolarbetet se hans filmade miniseminarium på www. youtube.som/sacomassor och läsa hans blogginlägg på www.valjayrkebloggen.se Ingmar har också en egen hemsida: utb. komvux.ornskoldsvik.se/studieteknik/ Här kommer ett litet smakprov på Ingmars tips: Repetera mera, repetera mera, Repetera mera, rep…

Du har hört ordspråket många gånger: Repetition är kunskapens moder. Men hur ska det gå till i verkligheten? Det skönaste med repetition är att det går snabbt. Den korta tid du behöver använda är den mest effektiva under hela ditt pluggande.

Direkt efter en föreläsning eller efter ett studiepass bearbetar hjärnan intrycken för att få ihop allt som du hört och läst. Efter en halvtimme är du därför ”på topp”. Du kommer ihåg det mesta och hjärnan har dessutom fått ihop pusslet. Då är det dags att repetera! Annars glömmer du snabbt, speciellt det första dygnet.

Att repetera inom en halvtimma.

Hur ska det gå till?

1. Direkt efter föreläsningen går ni och fikar. Ni pratar och funderar över vad läraren sa.

2. Efter dagens sista föreläsning tar du bussen hem. Ta fram anteckningarna och ögna igenom dem innan du stiger av.

24

3. Du har bestämt att sitta hemma och läsa till klockan nio. Ambitiös som du är håller du ut ända till den plingar nio. Då smäller du igen boken och känner dig nöjd. FEL! När det är tio minuter kvar slutar du, tar ett djupt andetag, bläddrar tillbaka för att kolla in det du läst under passet. Anteckningar, understrykningar, rubriker. Det räcker för att allt ska aktiveras igen i hjärnan – blixtsnabbt.

Nästa repetition bör ske efter ett dygn.

4. Efter en natts vila har hjärnan fått ihop alla lösa trådar. Nu gäller det. Två minuter!

Det tar två minuter att borsta tänderna (du vet 2-2-2, två gånger om dan, två centimeter tandkräm och två minuter). Bläddra i boken under tiden. Eller – om du är liiite mer seriös – gå upp två minuter tidigare än du brukar 5. Cirkeln sluts. Innan du börjar läsa ett nytt kapitel kollar du snabbt igenom det gamla. Fem minuter räcker för att allt ska komma tillbaka, och du har stenkoll på hur den nya texten förhåller sig till helheten.

Repetitio est mater studiorum

www.saco.se/valjayrke

Vi erbjuder 130 gymnasiala kurser och 14 yrkesutbildningar. Du kan läsa på heltid eller deltid, i klassrum eller på distans.

Läs mer och ansök via jensenvuxenutbildning.se

Behöver du hjälp?

Om du inte kommer vidare på egen hand kan du fråga vår studievägledare på

www.saco.se/valjayrke/fragasyo

Namnlöst-1 1

2010-09-07 15:59:27

SACO STUDENTMÄSSOR

Saco Studentmässor - inspiration och fakta inför högskolevalet du inte bör missa Stockholm Stockholmsmässan 28-30 november 2013 Stockholmsmässan 27-29 november 2014

En yrkes- och utbildningsmässa om utbildning efter gymnasiet. Här träffar du universitet och högskolor, andra eftergymnasiala utbildningar som Yrkeshögskolor, Folkhögskolor och privata utbildningar.

Dessutom Internationella utbildningar och förmedlare av utbildning utomlands samt framtida arbetsgivare, myndigheter och

Malmö Stadionmässan 4 december 2013 Malmömässan 21-22 november 2014

naturligtvis Saco med sina yrkesförbund.

Du kan välja mellan 100 inspirerande miniseminarier (50 i Malmö) om utbildningsval, studieteknik, olika utbildningar, yrken och mycket annat. Alla är välkomna och många besöker oss med sin skola. Fråga din studievägledare. Välkommen!

www.saco.se/sacomassor

Väljayrkesajten – allt från boken och mycket mer: www.saco.se/valjayrke Planeringsverktyg – Yrken A-Ö – Personlighetstestet ”Vad passar jag som?” – Sacos jobbprognoser ”Framtidsutsikter” – Fråga studievägledaren – Fakta om högskolestudier – Vad påverkar lön och jobbchanser?– Hjälp i skolarbetet – Intervjuer med olika yrkespersoner och studenter – Info om utlandsstudier .

Under Yrken A-Ö kan du också ställa frågor till våra förbund och läsa vad andra har skrivit.

Välkommen in!

26

www.saco.se/valjayrke

DEN SÄKRA VÄGEN TILL JOBBET STAVAS SAMVERKA MERA På vår sajt Samverkamera.se kan du gå in och kolla vilka utbildningar, vid universitet och högskolor, som bäst och mest samverkar med företag, kommuner och statliga myndigheter. Genom branschaktuella föreläsare, exjobb eller skarpa projekt, får du som nybakad student i särklass bäst förutsättningar när du ska ut i arbetslivet. Så ta den säkra vägen till jobbet och ta hjälp av Samverkamera.se.

SAMVERKAMERA.SE STÖDS AV SVENSKT NÄRINGSLIV

www.samverkamera.se

Utvärdera Väljayrke på www.saco.se/valjayrkeutvardering och tävla om biocheckar!

Planerade utbildningar 2014:

Kyl- & värmepumptekniker Elkrafttekniker Drifttekniker kraft & värme Solenergiingenjör

Rykande heta med ett brinnande engagemang! facebook.com/hetautbildningaryh

www.hetautbildningar.se

Väljayrkebloggen

Väljayrkebloggen

www.valjayrkebloggen.se

Här bloggar flera ungdomar om sitt studieval. Några går fortfarande på gymnasiet och ska snart välja utbildning. Andra har redan pluggat ett tag, både i Sverige och utomlands.

Men här finns också studievägledaren Ingmar Anderssons inspirerande blogginlägg om hur man kan tänka kring sitt studieval och hur man kan förbättra sin studieteknik. Här följer några smakprov från Ingmars bidrag.

Lär känna din fiende

Att prata om hinder låter negativt. Men i varje hinder kan du också se en möjlighet.

Varje hinder du möter ger dig en chans att välja: 1. Vill du försöka ta dig över hindret?

Hinder som upplevs stora kanske inte alls är svåra att ta sig över efter lite funderande. Ett samtal med någon kanske gör att du kan se din situation med nya ögon.

2. Är det bättre att ta ett sidospår förbi?

Ibland är det bäst att inte ge sig på de värsta hindren. Om du vill använda din personlighet på bästa sätt finns det självklart utbildningar och yrken du bör undvika.

Att benämna det som hindrar dig är första steget för att komma över hindret. Ett ordspråk säger: Lär känna din fiende för att kunna besegra honom.

Tänk vad tråkig världen vore om det inte fanns lite motstånd att övervinna! Här är några vanliga typer av hinder när du ska välja utbildning.

Fysiska hinder Här handlar det bland annat om funktionshinder, ADHD, dyslexi, dålig kondition,

28

defekt färgseende, för hög eller till och med för låg ålder.

Psykologiska hinder Detta kan handla om ditt självförtroende.

Eller har du kanske en felaktig uppfattning om din egen förmåga? Råkar du vara inne i en period där känslor för stunden påverkar allt du gör? Det kan också vara tankebegränsningar till följd av social bakgrund (föräldrars utbildning och yrke) eller kön.

Social bakgrund och kön är faktiskt de enskilt största krafterna som begränsar dina valalternativ. De blir därmed hinder för vidgade vyer. Kom ihåg att den begränsningen bara finns i ditt eget huvud.

Personliga hinder Detta är hinder av mer privat karaktär som kan stoppa dig. Du kanske inte är beredd att bryta upp från familjen, pojk/flickvännen, sällskapsdjuret, föreningslivet eller kompisarna.

Om du är lite äldre kanske du hunnit skaffa egna barn, hus och fast jobb. I vår västerländska kultur är vi oerhört individcentrerade. Vad passar mig? Vad vill jag? I många andra kulturer betonas familjens, släktens och gruppens önskemål på ett helt annat sätt. Här måste du i alla fall fråga dig vilka hänsyn din omgivning kräver.

www.saco.se/valjayrke

Väljayrkebloggen Formella hinder Här krockar individens vilja med samhällets. Staten och skolorna bestämmer antalet utbildningsplatser. Du kanske har för låga betyg eller ett högskoleprov som inte räcker.

Eller har ditt drömjobb en alltför dålig arbetsmarknadsprognos? Det kan också handla om otillräckliga förkunskaper som du kanske måste läsa in på komvux.

Ekonomiska hinder För vissa udda utbildningar ges inget studiestöd. Även om du får pengar från CSN kanske du tycker att det inte lönar sig att plugga. Eller har du inte råd? Den som har haft ett jobb och vant dig vid mycket pengar kan uppleva det jobbigt att börja plugga.

Har du dessutom skaffat lägenhet, bil och andra dyra prylar gör det inte saken lättare.

Och krävs det att åka utomlands kan du lätt få punga upp med några hundra tusen.

Geografiska hinder Är avståndet till utbildningsorten för långt?

Måste du till och med utomlands om du ska nå ditt mål?

Andra hinder Finns det ytterligare saker som håller dig borta från studier? Saknar du nödvändiga kunskaper om utbildningssystemet? Saknar du kontaktnät? Upplever du att ditt val inte faller i smaken hos kompisar eller föräldrar? Orkar du bara inte ta tag i valet när det är så mycket att välja på? Om du inte vet vad du vill är det naturligtvis också ett stort hinder.

Bli väldigt handfast!

Skriv ner dina eventuella hinder. Ta ställning till om du vill ta dig över. Var i så fall konkret och beskriv hur det ska gå till i praktiken:

Ditt konkreta hinder

Kan/vill du över ( ja eller nej)

Om ja, hur ska du göra

Fysiska hinder

Jag har dyslexi

Ja

Kontakta universitetet för pedagogiskt stöd

Psykologiska hinder

Jag letar bara ”tjejutbildningar ” med låg lön

Ja

Våga tänka annorlunda!

Personliga hinder

Jag vill inte skiljas från min kanin

Ja

Ta med kaninen

Formella hinder

Jag har för låga betyg

Ja

Satsa på högskoleprovet.

Ekonomiska hinder

Jag vill inte låna

Ja

CSN ger bra lån .

Förhoppningsvis får jag hög lön efter utbildningen

Geografiska hinder

Jag kan inte flytta

Ja

Finns distansutbildning?

Andra hinder

Jag har dålig koll på vad som finns

Ja

Börja leta på nätet.

Kontakta en SYV.

Väljayrkebloggen

Tre sätt att tänka nytt Jag vill visa tre vägar, tre metoder, som hjälper dig att tänka utanför ramarna.

1. Sök i databaser 2. Prova ett test 3. Gör en yrkeskarta 1. Sök i databaser Här kommer ett exempel som visar vad jag menar.

Jag är intresserad av ekonomi och vill gärna plugga på universitetet. Har hört talas om civilekonom men vet inte så mycket mer. Jag går till Utbildningsinfo.se och söker på ordet Ekonomi. Det blir 542 träffar på 55 sidor. A är först i alfabetet så redan på första sidan kommer Agronomprogrammet upp.

Agronom? Men jag vill ju bli ekonom.

Men vänta nu – jag klickar på länken. och upp kommer ”Agronom – ekonomi, 270 hp”. Oj, det här verkar vara en rejäl utbildning i ekonomi där jag kan kombinera med mitt naturintresse. En ny möjlighet har poppat upp, långt utanför ramarna. Outside the box.

2. Prova ett test Ett intressetest kan ge förslag på yrken som du inte ens vet existerar. Du svarade att du gillar ledarskap, att jobba med människor,

30

att läsa lagtexter, att hjälpa andra. När du tryckte på resultatknappen räknade du med att få upp yrket advokat. Och det fick du.

Men också HR-specialist, ett yrke du aldrig hört talas om. Personalvetarprogrammet tre år på högskolan. Jätteintressant! Något helt nytt har dykt upp. Outside the box.

3. Gör en yrkeskarta Du har bestämt dig för att bli sjuksköterska. Inget dåligt val utifrån dina intressen.

Men vänta! Varför är du så fixerad vid just sjuksköterska? Kanske för det är det enda du vet om. Innan du bestämmer dig kan du göra en yrkeskarta. Titta på hela ”familjen sjukvård”. Alla yrken inom området. Alltså liknande yrken.

Utbildningslängd

Tänk utanför boxen Thinking outside the box, att tänka utanför ramarna, är att tänka annorlunda. Att tänka från ett helt nytt perspektiv.

Tänk nytt när du tänker framtid! Tänk förutsättningslöst. Gå tillbaka till ruta ett. Älta inte det du redan gjort i åratal. För istället upp problemet på ett högre plan.

Läkare

Kiropraktor

Sjuksköterska

Sjukgymnast

Massageterapeut

Skriv ”Sjuksköterska” mitt i yrkeskartan.

Vilka yrken finns på samma nivå? Alltså med ungefär samma utbildningslängd. Ta hjälp av Arbetsförmedlingens sidor. Du hittar snabbt sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, audionom, tandhygienist, logoped och optiker. Vilka yrken finns med lite längre utbildning? Där finns läkare, kiropraktor och tandläkare, kanske också naprapat och veterinär. Och skulle du vilja ha

www.saco.se/valjayrke

Bygga nytt?

Studera kärnkraft

Vattenfall har sökt tillstånd att bygga nya reaktorer. Strålsäkerhetsmyndigheten jobbar just nu med att ta fram regler för nya kärnkraftverk. Förutom eventuell nybyggnation kommer branschen att anställa minst 5000 de kommande 10 åren.

KTH och Chalmers har tvååriga mastersprogram i kärnkraftteknik. Uppsala universitet har ettårigt högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik. Då ska du ha läst minst två år på något högskoleingenjörsprogram i Sverige innan.

Forska om framtidens kärnkraft Nyss startade ett stort svensk-franskt projekt att utveckla reaktorer som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle.

Intresserad att bo några år i Provence för att utveckla framtidens energi?

Alla tre erbjuder kurser i kärnkraft för civilingenjörer. Uppsala har en intensivkurs i kärnkraft för civilingenjörer på andra högskolor.

Inom alla utbildningar ingår laborationsresa till Frankrike.

Sök på studera.nu senast 15 april Mer information: www.svenskkarnkraft.se

SKC

Svenskt Kärntekniskt Centrum

Väljayrkebloggen en kortare utbildning kan du bli exempelvis undersköterska eller personlig assistent.

Titta förutsättningslöst på alla dessa yrken. Sedan kanske du ändå väljer sjuksköterska. Men då har du gjort det medvetet. Du har tillbringat en stund outside the box.

Bär du skygglappar?

Vi kände inte varandra så väl, men han var jättesäker på sin framtid. Han skulle bli jurist. Ville inte diskutera något annat alternativ.

Det var det enda som gällde.

Han hade pratat om det under hela gymnasiet. Han gick ut med toppbetyg och kom in på Juristlinjen direkt.

Efter ett år var han tillbaka i hemstaden.

Han hade hoppat av. Inte för att det var svårt att hänga med. Men livsvalet kändes helt fel.

Det är lätt att bli enögd. Att få tunnelseende. Sätta på sig skygglappar och inte lyssna på någon annan.

Det är till och med så att man riskerar att förstärka en uppfattning som från början inte var speciellt välgrundad. Det kal�las selektivt lyssnande. Man lyssnar på alla argument som talar för den egna saken. Och stänger öronen när någon påstår att det finns svagheter i resonemanget.

EU-studien Metapredict visade att människor svarar mycket olika på konditionsträning. För några kan det rentav vara skad-

32

ligt för hälsan att träna.

Rubriken i DN löd: Träna kondition inte nyttigt för alla Genast kom reaktionerna i sociala medier: – Äntligen fick jag det bekräftat – Jag är ingen svarare – träning biter inte på mig – Skönt att inte ha dåligt samvete för att vara lat En del skämtade naturligtvis, men i alla fall. Det är lätt att ta till sig det som känns bra för stunden.

Livet är sällan svart eller vitt När man är okunnig är det lätt att vara tvärsäker.

Men ju mer man lär sig, desto mer inser man hur lite man egentligen vet. Ju mer jag förstår, desto mer inser jag hur lite jag förstår.

Går du i trean och är redan 100 procent säker på ditt val av utbildning?

Ifrågasätt dig själv ännu en gång. Har du kollat upp alternativen? Har du bollat dina idéer med någon? Har du läst kataloger, broschyrer och hemsidor? Har du vågat fundera med någon utomstående om andra vägar i livet? Eller har du lagt alla ansträngningar åt sidan?

Det är jobbigt att fundera över framtiden.

Det är roligare att leva endast här och nu.

Men kolla lite mer. Då blir den 15 april en skön dag.

www.saco.se/valjayrke

”Jag är med för att jag vet hur det är att inte vara med.

Väl investerade pengar – varje månad.”

Sonja musiklärare

www.aea.se @akademikernas info@aea.se

SACO STUDENTRÅD

Saco Studentråd ger tips inför framtiden som student Studentdagen kommer troligen vara en av de bästa dagarna i ditt liv. En helt ny värld väntar dig när du fått ditt examensbevis i handen. Ska du plugga, resa, jobba? Det finns så många möjligheter men ingen som kan ge dig svaren.

Saco Studentråd är Sveriges största fackliga studentorganisation. Vi har nästan 100 000 medlemmar som alla en gång har tagit beslutet att börja plugga. Vi har alla suttit framför studera.nu, klickat på en knapp och tagit klivet från att vara elev till att vara student. Det var ett läskigt steg, men för de allra flesta är det värt det.

För att göra steget lite enklare att ta har vi här samlat några av de frågor som vi gärna hade velat ha svar på innan vi började plugga.

Hur väljer jag?

Först ska du bestämma dig för om du vill plugga eller inte. Att ta steget in på ett

universitet eller en högskola ska vara ditt beslut. För att bestämma dig för en utbildning bör du göra en ordentlig undersökning kring vad olika utbildningar innebär och vilka storters jobb de kan leda till. Gör gärna mer än att bara läsa kurskataloger. Prata med gamla studenter och fråga vad de gör idag och vad de tyckte om utbildningen.

Bestäm dig för vad du vill ha ut av studieorten. Studentliv, storstad, idrott, nära hem?

Det finns många anledningar att välja en viss stad att plugga i.

Det kan också vara bra att se om utbildningen har en stark så kallad arbetslivsanknytning, till exempel erbjuder praktik eller har externa föreläsare. En stark arbetslivsanknytning kan hjälpa dig att bygga upp ett bra nätverk som kan vara till god hjälp när du söker jobb efter avslutade studier.

Var får jag pengarna ifrån?

När du ansöker till universitet eller hög-

Fakta om Saco Studentråd 4 Sveriges största fackliga studentorganisation 4 19 studentsektioner med nästan 100 000 medlemmar.

4 Vi samlar medlemmar efter profession och utbildning; se www.saco.se/student för att se vilket förbund som passar just dig.

4 Ett medlemskap ger dig möjlighet att påverka din utbildning och framtida profession, få hjälp när det är dags att söka jobb och gå på intressanta föreläsningar.

4 Saco Studentråd driver studentsektionernas gemensamma frågor och vill påverka utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra för studenters och nyexaminerades situation. Självklart är vi partipolitiskt obundna och drivs för studenter, av studenter.

Läs gärna mer på www.saco.se/student

34

www.saco.se/valjayrke

SACO STUDENTRÅD

Studerandemedlemskapet i ett Sacoförbund är kostnadsfritt eller kraftigt rabatterat.

Som medlem kan du oftast teckna inkomstförsäkring, få tillgång till karriärstöd och möjlighet att engagera dig i din studentorganisation. Du får fackligt stöd och kan ofta söka stipendium för stöd under utbildningen, teckna flera förmånliga försäkringar och ta del i mentorskapsprogram skola kan du markera om du vill ha studiemedel. Det är Centrala Studiestödsnämnden (CSN) som har hand om lån och bidrag till studerande.

Läs mer under avsnittet Fakta om högskolestudier. Du kan även ha rätt till bostadsbidrag. Mer om det hittar du på Försäkringskassans hemsida eller genom att läsa våra rapporter som du hittar på www.saco.se/ student.

Boende och fritid Det absolut viktigaste rådet vad gäller boende är börja leta i tid! Bostadsbristen är stor på många studieorter, och ju tidigare du börjar förbereda dig för en eventuell flytt, desto lättare kommer du att hitta en bostad.

På högskoleorterna finns studentkårer eller nationer som kan hjälpa dig som nyanländ student. Många väljer att dela lägenhet med vänner, nya eller gamla sådana, eller att bo i studentkorridor. Då har man eget rum men

www.saco.se/valjayrke

delar kök och kanske badrum. Båda dessa boendeformer gör det lätt att lära känna nya vänner och det är ofta billigare och enklare än att skaffa en egen lägenhet. Priserna för ett studentrum eller lägenhet brukar ligga mellan 2 000 och 4 000 kronor i månaden.

Till sist vill Saco Studentråd uppmana dig till en sak: engagera dig! Stå i baren på studentpuben, gå med i ett politiskt studentförbund, bli kåraktiv eller engagera dig fackligt.

Oavsett vad du väljer kommer aktiviteter vid sidan om studierna ge dig vänner, kunskaper och kontakter du aldrig annars skulle ha haft. Kanske kommer din kompis i studentteatern en gång vara den personalchef som ger dig ett jobb? Framförallt är engagemanget otroligt roligt och ger ett mervärde till dina redan intressanta studier! De flesta Sacoförbund har en studentsektion som du kan engagera dig i.

35

Fakta om högskolestudier

Fakta om högskolestudier Det finns många olika typer av utbildningar efter gymnasiet. Vanligast är studier på universitet och högskola men det finns även en del andra alternativ som du kan läsa om i slutet av det här kapitlet.

Universitet och högskola Att plugga på universitet och högskola skiljer sig en del från det du är van vid från gymnasiet. Studietakten är högre och antalet schemalagda undervisningstimmar är färre. Du måste läsa mer på egen hand och ta större ansvar för dina studier på högskolan. Dessutom fördjupar man sig ofta i ett ämne/en kurs i taget. Undervisningen på högskolor och universitet är alltid gratis, men du får själv betala kurslitteratur och annat studiematerial. Om du studerar på minst halvtid kan du söka studiemedel (bidrag och lån) från CSN. (Läs mer under rubriken Studiemedel.)

Skillnaden mellan universitet och högskola är att universitetet har rätt att utfärda examina på forskarnivå (läs mer om forskning på sid 56). En del högskolor har också rätt att bedriva forskarutbildning inom vissa områden. Dessutom är oftast universiteten större än högskolorna, har fler studenter och ett bredare utbud av kurser och program.

Läs mer om studier på Universitet och högskolor på UHR:s (Universitets- och högskolerådet) webbplats www.studera.nu.

Utbildningsprogram eller fristående kurser?

Alla studier på högskolan består av kurser av olika längd och på olika nivåer. Du kan

36

välja att läsa ett sammanhållet program som leder fram till en examen, eller läsa fristående kurser och på så vis sätta ihop din egen examen.

Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Läser du fristående kurser bestämmer du själv vilka kurser du läser och när du gör det. Nackdelen är att du inte kan vara säker på att du kommer in på precis de kurser du tänkt dig.

Varje universitet och högskola sätter ihop sina egna kurser och program, inom ganska fria ramar. Därför kan två utbildningar vid olika högskolor heta ungefär samma sak men ha innehåll som skiljer sig rejält åt.

Det kan också vara tvärtom: utbildningar som heter olika vid olika högskolor kan ha i stort sett samma innehåll. För att få reda på vilken utbildning som passar dig bäst bör du därför ta reda på allt du kan om innehållet och vart de leder i de utbildningar som intresserar dig. Den informationen hittar du lättast på universitetens och högskolornas webbplatser eller via Sök och jämför utbildningar på www.studera.nu.

Högskolepoäng Kurser och utbildningar på högskolan mäts i poäng. En termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) och ett läsår 60 högskolepoäng (hp).

Examina På grundnivå kan du ta en generell examen, en konstnärlig examen eller en yrkesexamen.

Se översiktsbilden till höger.

www.saco.se/valjayrke

Fakta om högskolestudier Generella examina De flesta universitets- och högskoleutbildningar leder fram till en generell examen.

Den visar att du har studerat ett ämne eller ämnesområde till en viss fördjupningsnivå.

Generella examina på grundnivå är: 4 Högskoleexamen, 120 högskolepoäng inklusive ett examensarbete.

4 Kandidatexamen, 180 högskolepoäng , minst 90 högskolepoäng ska vara inom huvudområdet, inklusive ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng En generell examen kan du få både genom att läsa ett utbildningsprogram och genom att läsa fristående kurser. Observera att du måste ta hänsyn till en del regler om du läser fristående kurser för att de ska leda till en examen. Kolla därför alltid med den högskola där du vill läsa vad som gäller för att fristående kurser ska leda till en examen.

Tänk också på att du inte kan vara säker att

bli antagen till alla kurser du vill inkludera i din examen om du väljer fristående kurser.

Yrkesexamina Utbildningar till yrken där det krävs legitimation eller speciell behörighet leder till en yrkesexamen. Dessa kan variera i längd och kan ligga på både grundnivå och avancerad nivå. Du kan inte få en yrkesexamen genom att läsa fristående kurser, utan måste gå ett utbildningsprogram. Apotekarexamen, arkitektexamen, brandingenjörsexamen, civilingenjörsexamen, lärarexamen och tandläkarexamen är exempel på yrkesexamina.

Konstnärliga examina En konstnärlig examen får du genom att gå på en konstnärlig universitets- eller högskoleutbildning.

År 4

Doktorsexamen

3

Licentiatexamen

1 Forskarnivå År

Konstnärlig Magisterexamen magisterexamen

2 1

Masterexamen

Konstnärlig masterexamen

Avancerad nivå År 3 2

Högskoleexamen

1 Grundnivå

Konstnärlig högskoleexamen

Kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen

Yrkesexamina

Universitets- och högskoleutbildning

2

År 3 2

Gymnasieutbildning eller motsvarande

1

www.saco.se/valjayrke

37

Fakta om högskolestudier Konstnärliga examina är: 4 Konstnärlig högskoleexamen, 120 högskolepoäng inklusive ett examensarbete.

4 Konstnärlig kandidatexamen, 180 högskolepoäng inklusive ett examensarbete på minst 15 högskolepoäng.

Betyg Det förekommer olika betygsskalor inom högskolan eftersom varje högskola själv kan bestämma vilken skala man vill tillämpa.

Vanligt är en tregradig skala som kan ge betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). På en del högskolor har man som ett led i Bolognaprocessen (en anpassning som syftar till att göra högskoleutbildningar inom EU mer jämförbara med varandra) infört en ny, sjugradig betygsskala som består av fem godkända betyg: A, B, C, D och E – och två underkända betyg: Fx och F. Behörighet Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Du kan få de på flera olika sätt: genom avslutade fullständiga studier på gymnasiet, komvux eller studier på folkhögskola.

Särskild behörighet (områdesbehörighet) Särskild behörighet är ytterligare krav hos många utbildningar och är då en förutsättning för att man ska kunna antas till utbildningen. De särskilda behörighetskraven är olika för olika utbildningar. Oftast handlar det om att du ska ha läst vissa gymnasiekurser på en viss nivå med minst betyget godkänt.

38

Man har delat in dessa krav i områdesbehörigheter, som innehåller både de kurser som krävs för särskild behörighet men också de kurser som kan ge meritpoäng . I slutet av det här avsnittet finns en översikt över områdesbehörigheterna.

Se tabeller med områdesbehörigheter från studera.nu i slutet av det här avsnittet.

Behörighetskomplettering Om du inte är behörig kan du komplettera genom att läsa in de gymnasiekurser som du saknar på vuxenutbildning / komvux)eller på folkhögskola.

Du kan också komplettera genom att läsa det som kallas basår/bastermin . Vanligast är tekniskt basår eller naturvetenskapligt basår och dessa anordnas på många olika lärosäten runt om i landet . På många högskolor ger basår/bastermin platsgaranti.

Vänd dig till det universitet eller den högskola du är intresserad av för mer information. Du kan också titta i Sök och jämför utbildning på www.studera.nu.

Tänk på att om du kompletterar dina betyg ger det konsekvenser för ditt meritvärde och i urvalsprocessen. Läs mer om det på www.studera.nu Kommer du in?

Hur konkurrensen ser ut på olika utbildningar och vad antagningspoängen har varit vid tidigare antagningsomgångar kan du läsa om på www.antagning.se, UHR:s webbplats. Här finns antagningspoängen för alla program/kurser på svenska universitet och högskolor.

Om dina betyg inte räcker till kan du kanske försöka göra högskoleprovet och på så sätt öka dina möjligheter att bli antagen.

www.saco.se/valjayrke

etagen Ingenjörsvägen – ett projekt från arbetsgivarorganisationen Teknikför

Fakta om högskolestudier Högskoleprovet Högskoleprovet är ett prov som ska mäta dina förutsättningar att klara högskolestudier.

OBS! Högskoleprovet ger dig inte behörighet till högskolestudier, utan är bara ett sätt att öka dina chanser att komma in på en utbildning du redan har behörighet till. Läs mer på UHR:s webbplats Studera.nu. Här kan du också hitta gamla prov som du kan öva på.

Till vissa utbildningar kan det också finnas något som kallas alternativ antagning.

Det brukar innebära att de sökande får göra tester, intervjuer och liknande som grund för antagning.

Anmälan Du anmäler dig på www.antagning.se.

Webbanmälan öppnar ungefär en månad före sista anmälningsdag, vilket brukar vara 15 april för ansökan till höstterminen, 15 mars för sommarkurser och 15 oktober för ansökan till vårterminen. Men kolla alltid på www.antagning.se eftersom ändringar kan ske och det finns några få utbildningar som kan ha andra sista datum för ansökan.

Studiemedel Den som studerar på ett universitet eller en högskola kan söka studiemedel hos Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Studiemedlet består av två delar: lånet och bidraget. Du kan själv välja antal veckor med lån (1 549 kronor per vecka). Du kan också ansöka om enbart bidragsdelen (707 kronor per vecka).

Du kan få studiemedel för högskolestudier i högst 240 veckor (tolv terminer) och till och med det år du fyller 54 år. Rätten till

40

studielån begränsas dock successivt från det år du fyller 45.

Du kan även få studiemedel för deltidsstudier.

Läs mer om studiemedel på www.csn.se Om kvaliteten i högskoleutbildningarna På www.studera.nu kan du läsa om resultatet av Högskoleverkets kvalitetsgranskningar av utbildningarna inom olika ämnes områden.

Studievägledning Du kan få hjälp av studievägledare som finns på alla universitet och högskolor – dels allmän studievägledning men ofta också studievägledare knutna till viss utbildning.

Sacos studievägledare svarar också på frågor via www.saco.se/valjayrke

www.saco.se/valjayrke

Andra utbildningsvägar

Andra utbildningsvägar Skolverkets webbplats www.utbildningsinfo.se har detaljerad information om hela det svenska utbildningssystemet.

Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen är till för att ge vuxna kunskaper som motsvarar grundskolan eller gymnasieskolan. Vuxenutbildningen finns i alla kommuner, och man kan där läsa in en grundskole- eller gymnasieutbildning, komplettera inför högskolestudier eller läsa mer yrkesinriktade kurser utifrån sina behov. Du kan läsa om vuxenutbildningen på din hemkommuns webbplats.

Folkhögskola Folkhögskolornas informationstjänst informerar om alla folkhögskolor och deras utbud på www.folkhogskola.nu.

Yrkeshögskolan Myndigheten för yrkeshögskolan informerar om flera olika utbildningsformer – yrkeshögskola (YH) och kompletterande utbildningar.

Privata utbildningar Privata utbildningsföretag erbjuder utbildningar inom många olika områden. Utbildningarna är avgiftsbelagda och ger inte rätt till studiemedel.

www.saco.se/valjayrke

Fakta om högskolestudier

områdesbehörigheter från studera.nu

områdesbehörigheter från studera.nu

Fakta om högskolestudier

Fakta om högskolestudier

områdesbehörigheter från studera.nu

områdesbehörigheter från studera.nu

Fakta om högskolestudier

Fakta om högskolestudier

områdesbehörigheter från studera.nu

områdesbehörigheter från studera.nu

Fakta om högskolestudier

Fakta om högskolestudier

områdesbehörigheter från studera.nu

områdesbehörigheter från studera.nu

Fakta om högskolestudier

utlandsstudier

Utlandsstudier Det har blivit allt vanligare att studera utomlands under en längre eller kortare tid.

Skälen kan variera, här följer några exempel: 4 Du kommer inte in på din drömutbildning i Sverige 4 Du vill profilera din svenska utbildning 4 Du vill skaffa lite internationell erfarenhet 4 Du vill gå en utbildning vars motsvarighet inte finns i Sverige 4 Du vill skaffa bättre språkkunskaper 4 Du vill prova på att studera i ett annat land Det finns flera olika upplägg för utlandsstudier – vanligast är: 4 Du läser en hel utbildning utomlands och tar en examen på grundnivå eller avancerad nivå 4 Du läser delar av din svenska utbildning utomlands, genom att delta i ett utbytesprogram som erbjuds av ditt svenska universitet/högskola 4 Du läser enstaka kurser, t.ex. språk utomlands Oavsett vilket alternativ som är aktuellt för dig kan det vara bra med lite tips på hur du kan gå vidare och vad du bör tänka på.

På Sacos webbplats www.saco.se/valjayrke hittar du mer information kring olika möjligheter till utlandsstudier och där kan du också ställa frågor till vår studievägledare.

Hitta utbildningen Det finns många spännande utbildningar att utforska på olika universitet, högskolor eller språkskolor utomlands. För att hitta

50

dessa utbildningar krävs en hel del spaning eftersom alternativen ofta är många och ibland lite svåra att överblicka. En bra startpunkt är UHR:s webbplats www.studera. nu/studerautomlands, där det finns länkar till samlad utbildningsinformation och till utländska universitet i de flesta länder runt om i världen.

Vissa länder har också någon form av officiellt och oberoende informationskontor i Sverige som kan ge information om högre studier i respektive land. Det gäller t.ex Fulbright Commission – USA, British Council – Storbritannien, Franska Institutet – Frankrike, Goethe Institutet – Tyskland. Mer information och länkar om dessa hittar du också på www.studera.nu/studera utomlands/länder A-Ö Det finns också en mängd företag/förmedlingar här i Sverige som erbjuder hjälp med att hitta och välja utbildning i andra länder. De förmedlar platser på uppdrag av ett/flera utländska universitet/språkskolor.

I utställarlistorna på www.saco.se/sacomassor hittar du information och kontaktuppgifter till flera agenter/ förmedlingar som verkar i Sverige och som brukar vara med på Sacos mässor eller ha egna mässor.

Utbytesprogram Alla svenska universitet och högskolor erbjuder sina studenter möjligheter till utbyten i andra länder.

Att delta i ett utbytesprogram innebär att den svenska högskolan (där man måste vara inskriven) erbjuder olika studiealternativ på utländska högskolor som man har avtal med.

www.saco.se/valjayrke

Utlandsstudier Fördelarna med att studera utomlands inom ett utbytesprogram via en svensk högskola är att: 4 din högskola hjälper dig med praktiska detaljer 4 studierna utomlands kan räknas in i din svenska examen 4 du behöver oftast inte betala terminsavgift 4 du får studiemedel och ibland stipendier för att klara ekonomin 4 du vet att utbildningen vid det utländska universitetet håller den kvalitet som krävs för att godkännas i Sverige

Utbildningens kvalitet Att bedöma utländska utbildningars kvalitet kan vara mycket svårt, men här är några tips som kanske kan vara till hjälp: 4 För att få studiemedel från CSN krävs att utbildningen har godtagbar standard . Läs mer på www.csn.se.

4 Kontakta Universitets- och högskolerådet (UHR) www.uhr.se för att höra om det gjorts någon bedömning av utbildningen/ examina från aktuellt universitet tidigare.

4 Kontakta internationella sekretariatet på en svensk högskola som har motsvarande utbildning och fråga om de känner till det utländska universitetet.

4 Kontakta aktuellt Sacoförbund för att höra vad de vet om utbildningar inom sitt område i andra länder.

Det finns rankinglistor över universitet

om utbytesprogram finns GDER Information VITENSKAPSAKADEMI www.poznan.no hos de svenska universiteten och högskolornas internationella sekretariat som du hittar via deras hemsidor.

GDER VITENSKAPSAKADEMI www.poznan.no AGDER VITENSKAPSAKADEMI www.poznan.no AGDER VITENSKAPSAKADEMI www.poznan.no medicinska studier i polen

en utbildning för livet AGDER– VITENSKAPSAKADEMI www.poznan.no medicinska studier i polen medicinska studier i! polen www.medicalstudies.se

medicinska studier i– polen AGDER VITENSKAPSAKADEMI www.poznan medicine en utbildning för livet !

–isenloved, utbildning för livet! ed, – en utbildning för livet!

Collegium Medicum • Högklassiga, internationella medicinska studier i polen ,of humanity.– Collegium Medicum utbildningar på engelska. !

” ”

”

•

en utbildning för livet •• Högklassiga, internationella Collegium Medicum Medicum Läkare (MD, 6 år) Collegium Medicum Högklassiga, internationella Collegium • Högklassiga, internationella Hippocrates

es

Poznan University of

s loved, nity.

Medical Sciencesof Poznan University

”

Läkare (M.D., 6 år)

Läkare (M.D., 6 år) Sjukgymnast (B. Sc., 3 år) Sjukgymnast (B. Sc., 3 år) Läkare (M.D., 6 år)

Tandläkare (D.D.S., 5 år) Tandläkare (D.D.S., 5 år) Läkare (M.D., 6 år) Läkare (M.D., 6 år) Apotekare (Pharm. D., 6 år) Tandläkare (D.D.S., 5 år) Tandläkare (D.D.S., 5 år) Apotekare (Pharm. D., 6 år)

Tandläkare (D.D.S., 5 år) Apotekare (Pharm. D., 6 år)

Apotekare (Pharm. D., 6 år) University of Warsaw

””

pocrates

• Trevliga studentmiljöer där många kulturer möts. utbildningar på engelska.

Poznanstudentmiljöer University of Trevliga med många kulturer möts.

• Låga bo- och levnadskostnader många kulturer möts.

• Trevliga studentmiljöer där • Låga bo- och levnadskostnader • Låga bo- och levnadskostnader många skandinaver.

Medical Sciences många kulturer möts.

• CSN-stöd.

Besök oss på: Låga bo- och levnadskostnader • CSN-stöd.

• CSN-stöd.

• Låga bo- och levnadskostnader Sjukgymnast (B. Sc., 3 år) • Antagningsintervju i Sverige • Antagningsintervju i Sverige Antagningsintervju i Sverige CSN-stöd.

•• Låga bo-och levnadskostnader.

• CSN-stöd. www.medicalstudies.se Läkare (M.D., 6 år) eller Norge. eller Norge.

• Antagningsintervju i Sverige • Antagningsintervju i Sverige eller Norge. +47 38141475 / 38141957 • Vägledning från anmälan Tandläkare (D.D.S., 5 år) eller Norge.

• Vägledning från anmälan • CSN-stöd. eller Norge.

• Vägledning från anmälan till studiestart.

• Vägledning från anmälan poznan@uia.no / cm-byd@uia.no till studiestart.

Apotekare (Pharm. D., 6 år) • till studiestart.

Vägledning från anmälan till studiestart. wisp-psyc@uia.no • Vägledning från anmälan till studiestart.

www.poznan.no – en utbildning för livet!

studiestart.

CollegiumtillMedicum

Psykologi (M.A., 5 år)

Trevliga studentmiljöer där

medicinska studier i polen

Sjukgymnast (B. SC., 3 år) Medical Sciences Sjukgymnast (B. Sc., 3 år) Sjukgymnast (B. Sc., 3 år) Medical Sciences

Apotekare (Pharm. D., 6 år)

•

• • Högklassiga, internationella Trevliga studentmiljöer där många kulturer möts.

•

Poznan University University of of Läkare (MD, 6 år) Poznan

Poznan Medical University Sciences Medical of Sciences

utbildningar på engelska.

• utbildningar Trevliga studentmiljöer där på engelska.

Läkare (MD, 6 år) utbildningar på engelska. utbildningar på engelska.

Läkare (M.D., 6 år)

Läkare (MD, 6 år) Läkare (MD, 6 år) Collegium Medicum

Högklassiga, internationella

” ” ”

• Högklassiga, internationell

”

Collegium Medicum är ett universitet med Collegium Medicum är ett universitet medCollegium Medicum är ett universitet med mycket entusiastiska lärare som gör utbildningen mycket entusiastiska lärare som gör utbildningen väldig intressant! mycket entusiastiska lärare som gör utbildningen väldig intressant!

”

Läkare (MD, 6 år)

Collegium Medicum är ett universitet med Collegium Medicum är ett universitet med El-Khayat IsraaIsraa El-Khayat mycket utbildningen svensk medicinstudent i Bydgoszcz svensk medicinstudent i Bydgoszcz mycket entusiastiska entusiastiska lärare lärare som som gör gör utbildningen väldig intressant! facebook.com/agder.vitenskapsakademi väldig intressant!

väldig intressant!

Poznan University of

• Trevliga studentmiljöer där

Israa El-Khayat

svensk medicinstudent i Bydgoszcz

Israa Israa El-Khayat El-Khayat

Medical Sciences

svensk svensk medicinstudent medicinstudent ii Bydgoszcz Bydgoszcz

Sjukgymnast (B. Sc., 3 år)

utbildningar på engelska. många kulturer möts.

• Låga bo- och levnadskostn • CSN-stöd.

utlandsstudier

och högskolor i många länder. Det råder dock delade meningar om dessa listors värde, så tolka dem med förnuft.

Om du deltar i ett utbyte anordnat av din svenska högskola har bedömningen redan gjorts att utbildningen vid det utländska universitetet håller den kvalité som krävs för att godkännas i Sverige. För att bättre kunna förstå och ta ställning till rankinglistor så kan du läsa Sacobloggen med inlägget om varför ranking kan vara problematiskt http://sacobloggen.se/2012/04/13/darforar-rankinglistorna-problematiska/ Kostnader I många länder betalar man terminsavgifter för att få studera, medan det i andra kan vara gratis.

Andra kostnader som kan bli aktuella i samband med ansökan är språktester och andra tester, översättning av betyg, ansökan om visum och liknande. Dessutom behöver man ofta ett bra försäkringsskydd som också kan kosta en del.

Om du studerar inom ramen för ett

52

utbytesprogram regleras oftast eventuella terminsavgifter i avtalen mellan lärosätena eller via stipendier som kan täcka kostnaderna.

Finansiering Man kan finansiera många utbildningar med hjälp av studiemedel från CSN. För att det ska vara möjligt måste utbildningen uppfylla vissa krav. Kontakta CSN, www. csn.se för att se vilka lån och bidrag du kan få för den utbildning du är intresserad av.

Att söka stipendier kan vara ett annat sätt att finansiera studierna – helt eller delvis.

Det finns olika stipendieguider på nätet och företag som arbetar med att mot betalning söka i databaser för stipendier.

Möjligheten att arbeta vid sidan om studierna varierar från land till land så kontrollera noga vad som gäller för möjligheten att få arbetstillstånd i det land som du vill studera i.

Ambassaderna kan hjälpa till vad gäller regler för dina möjligheter att få arbeta jämsides med studier. Även universiteten eller

www.saco.se/valjayrke

Utlandsstudier skolorna vet vanligtvis vad som gäller för arbete vid sidan av studierna.

Om du deltar i ett utbytesprogram som anordnas av din svenska högskola får du studiemedel från CSN och det finns också en hel del stipendier som du kan få för att täcka extrakostnader i samband med ditt utbyte.

För mer information kontakta den högskola du studerar på.

Utbildningens giltighet Om du vill ta en hel examen i ett annat land bör du ta reda på om den blir giltig och gångbar i Sverige när du kommer tillbaka.

Detta gäller alldeles särskilt om du valt att ta en examen som leder till ett yrke som kräver någon form av legitimation (reglerade yrken).

UHR (www.uhr.se) gör bedömningar av

vissa utländska examina och har information om vilka andra myndigheter som bedömer utländska examina för vissa speciella yrken.

Saco har även webbplatsen Omstart som riktar sig till akademiker med utländsk utbildning, www.saco.se/omstart. Här kan du även du som funderar på att läsa en hel examen utomlands hitta värdefull information.

Sacoförbunden har också viss information, så läs mer under respektive yrke här i boken eller ta kontakt med förbunden för att se vad som gäller för det yrke du är intresserad av.

Arbetsförmedlingen och rekryteringsföretag kan ha värdefull information om hur utländska examina värderas på arbetsmarknaden.

#1 w o r ld

SIM

w id e

Financial Times Global Masters in Management Ranking 2011, 2012 and 2013

Will you become one of tomorrow’s global business leaders?

Master in Strategy and International Management – SIM Designed for a select body of international students • Personal development & coaching • Personal networking with companies and practical projects • International programme (taught in English), average class size 40 • Wide range of exchange and double degree programmes • 3 job offers at graduation on average and top starting salaries University of St.Gallen (HSG) | +41 (0)71 224 23 67 sim@unisg.ch | www.sim.unisg.ch

EFMD

YRKESROLLER

Yrkesroller som är oberoende av utbildning Vissa yrkesroller är inte beroende av vilken utbildning du har. De handlar snarare om var och hur man utför sitt jobb. Några av dessa kan du läsa om här.

Chef En chef arbetar med att leda en verksamhet.

Det är chefens uppdrag att se till att avdelningen/arbetslaget/gruppen åstadkommer ett tillräckligt resultat. Som chef har man ofta ansvar för både verksamhet, personal och ekonomi.

Man kan vara chef på olika nivåer. Man kan vara VD, högre chef, mellanchef eller grupp/enhetschef och ansvara för allt mellan två och flera tusen anställda. VD är den högsta chefsbefattningen. VD:n har ofta

54

flera chefer under sig. Högre chef är direkt underställd VD, och har chefer under sig.

Mellanchefer har chefer under och över sig och finns i större företag/verksamheter.

Grupp/ enhetschefer arbetar i verksamheten och direkt med personalen.

Det finns många olika chefstitlar. Titlarna varierar beroende på bransch och arbetsområde. Några exempel på chefstitlar är ekonomichef, IT-chef, forsknings- och utvecklingschef, personalchef, administrativ chef, affärsområdeschef, kommunikationschef och rektor.

Det är chefens uppgift att leda sin grupp, fördela arbetsuppgifter och se till att de anställda har tillräckliga resurser för att nå önskat resultat. En chef har ansvar för att planera och lägga upp strategier för verksamheten samt för att rapportera till ledningen och/eller styrelsen. Chefen har även i uppdrag att motivera sina medarbetare, se till att de har en bra arbetsmiljö samt hantera kriser och interna konflikter.

Många chefer ansvarar dessutom för att rekrytera och säga upp personal samt för att ha löne- och utvecklingssamtal med sina medarbetare.

Som chef är det viktigt att vara kommunikativ, tydlig och att man har ett intresse för människor. Det är även bra att kunna tänka långsiktigt och se verksamheten ur ett helhetsperspektiv. Chefsrollen kräver engagemang och mycket arbete.

Chefsrollen kräver ofta en akademisk utbildning. Vilken utbildning som lämpar sig beror på vilken typ av organisation och

www.saco.se/valjayrke

yrkesroller bransch man arbetar inom. Är man chef på ett IT-företag är det bra att ha en ITutbildning, medan en avdelningschef på ett sjukhus har nytta av en medicinsk utbildning etc. Oavsett vilken bransch man arbetar inom är det en fördel att ha kunskaper inom ekonomi, organisation och ledarskap.

Många civilekonomer/ekonomer och civilingenjörer är chefer. Att ha arbetslivserfarenhet inom den bransch man arbetar inom är meriterande.

Egen företagare/ entreprenör Många som har läst på högskolan startar ett eget företag någon gång under sin karriär. Vissa börjar direkt efter examen, eller kanske till och med redan samtidigt som de pluggar. Andra väntar med sitt företagande tills de har lite mer erfarenhet och använd-

bara kontakter. Du kan också ha ett företag vid sidan av en vanlig anställning om du inte konkurrerar med din arbetsgivares verksamhet.

Du behöver inte sälja varor i ditt företag.

Det blir allt vanligare att sälja tjänster eller helt enkelt sin kunskap i ett konsultföretag. Fördelen med ett sådant företag är att du inte behöver investera i lager, maskiner eller annat. Dessutom kan du oftast sköta jobbet hemifrån med hjälp av din dator och telefon.

Har man nytta av en högskoleutbildning om man vill starta eget företag?

Ja, verkligen! Under din högskoleutbildning får du lära dig mycket som du har nytta av i ett eget företag. Det finns flera kurser i företagande och entreprenörskap på universitet och högskolor. Ta reda på

yrkesroller vad de olika kurserna innehåller. De kan se väldigt olika ut på olika högskolor och kan vara mer eller mindre inriktade på praktiskt entreprenörskap. De flesta högskolor har så kallade inkubatorer eller företagskontor där studenter och nyexade får hjälp med sina företagsidéer.

Varför ska man starta eget?

Det finns många olika skäl att starta eget.

Du kanske har en smart idé, en ny lösning på ett problem eller en kompetens eller tjänst som du tror att du kan tjäna pengar på.

Många företagare tycker att en av de stora fördelarna med att vara egen företagare är att de själva bestämmer över sin tid och sina uppdrag och att de kan jobba på det sätt som de själva tycker fungerar bäst.

Inom vissa yrken är eget företag ett vanligt sätt att jobba på. Några sådana exempel är veterinär, tandläkare och arkitekt. Är det krångligt att starta företag?

Det är viktigt att du förbereder dig innan du startar ditt företag.

Det är vanligt att starta som enmansföretag och att vänta med att anställa tills det börjar gå bra. Du kan starta ett företag tillsammans med andra - ofta är man ju bra på olika saker. Själva proceduren för att starta företag är ganska enkel och mycket kan ordnas via nätet.

Vad ska jag tänka på?

Ta ut din examen. Den är oftast en fördel både för dig som företagare och om du senare vill bli anställd istället.

Ta reda på vad som gäller för sjukdom, arbetslöshet och annat som kan inträffa, så att du slipper obehagliga överraskningar.

56

Företagande innebär alltid en risk. Du måste helt enkelt våga pröva.

Du kan få mycket stöd och information från högskolan, myndigheter, föreningar, företag och dina egna kontakter. Använd dig av det. Du kan också vända dig till ett Sacoförbund, se under respektive yrke.

Ha tålamod - det är vanligt att det tar ett år eller två innan företaget är igång helt och kanske ännu längre tid innan du börjar tjäna pengar.

Om du gör något du brinner för och tror på är det värt att ägna mycket tid i ett eget företag.

Starta företag för att du själv vill. En arbetsgivare får inte kräva att du ska skaffa F-skattsedel (bli registrerad företagare) för att slippa anställa.

Forskare Forskning är när man systematiskt arbetar för att söka efter ny kunskap.

En systematisk metod kan till exempel vara att mäta längden på var tusende person som står med namn i Stockholms telefonkatalog. Man kan då få ett noggrant medelvärde av hur lång en person som bor i Stockholm är. Man kan forska inom de flesta ämnesområden.

Här följer två exempel på olika sätt att forska – forskning inom historia och medicinsk eller naturvetenskaplig forskning.

Forskning inom historia Forskare inom historia använder många olika typer av källor, som kan vara 4 Skriftliga, som protokoll, brev eller memoarer 4 Muntliga, som sånger eller inspelningar av dialekter

www.saco.se/valjayrke

yrkesroller 4 Föremål, som gamla mynt eller jordbruksredskap som någon hittat i marken Det är viktigt att vara källkritisk. En fiende till en drottning, till exempel, kanske beskriver drottningen på ett mer negativt sätt än en vän till drottningen gör. Då gäller det att kunna avgöra vad som är sant.

Medicinsk eller naturvetenskaplig forskning Experiment är vanliga inom medicinsk forskning och också inom naturvetenskapliga forskningsområden.

Experiment sker under mycket kontrollerade former för att inte kunna manipuleras och ge tillrättalagda resultat som gagnar till exempel något ekonomiskt intresse.

Men det är inte alltid man kan göra experiment och då får forskarna i stället dra slutsatser genom att använda andra forskningsmetoder än experiment.

Hur blir man forskare?

När studierna på grundnivå och minst ett års studier på avancerad nivå är avslutade (alltså efter minst 240 hp eller 4 år) är man behörig till forskarutbildning.

Utbildningen på forskarnivå är två eller fyra år och leder till licentiat- respektive doktorsexamen. Det tar alltså minst åtta år innan den som börjar på en akademisk utbildning idag är färdig med sin doktorsexamen.

Vad gör forskare?

Den traditionella bilden av en forskarutbildad person är att man forskar och undervisar på ett universitet eller en högskola. Normalt sett krävs en doktorsexamen för att arbeta som universitetslärare. Doktorander

www.saco.se/valjayrke

med anställning eller med utbildningsbidrag kan också undervisa.

Om du vill fortsätta forska efter tiden som doktorand kan du göra det som postdoktor eller lektor och professor eller genom andra anställningar som forskare. En stor del av forskningen finansieras genom externa forskningsanslag som söks i hård konkurrens med andra forskare.

Den som har avlagt en forskarexamen kan också arbeta utanför högskolesektorn, t.ex. på en statlig myndighet, på ett museum, på ett sjukhus, inom utbildningseller socialförvaltningen i en kommun eller i ett läkemedelsföretag. Kraven på avlagd forskarutbildning kommer med stor sannolikhet att ställas i framtiden inom allt fler verksamheter.

Du kan läsa mer om de olika befattningarna/karriärstegen för forskare under Lärare/forskare vid universitet och högskola.

Handläggare Handläggare arbetar med att hantera ärenden, ofta inom statliga myndigheter och kommunal förvaltning, men återfinns även inom privat sektor så som försäkringsbranschen samt inom ideella organisationer.

Handläggarens uppgift kan vara att fatta beslut i olika myndighetsärenden och att genomföra utredningsarbete. Vanliga utbildningar är Beteendevetare, Jurist, Civilekonom/Ekonom, Samhällsvetare och Socionom. Läs mer under dessa rubriker.

Konsult Akademiker arbetar ofta som konsulter. Att vara konsult innebär att man tar uppdrag hos olika uppdragsgivare. En konsult kan

57

yrkesroller antingen vara företagare eller anställd på ett konsult- eller bemanningsföretag.

Det positiva med att vara konsult är att man får träffa många nya människor, bygger sitt nätverk och får en inblick i många olika verksamheter. Det är lärorikt och utvecklande, men det krävs att man är social, trygg i sig själv, flexibel och serviceinriktad. Konsulter är ofta experter på något och anlitas för att de kan leverera högre kvalitet eller insikter som är svåra att få när man är för involverad i verksamheten.

Konsulter på bemanningsföretag är ofta ersättare för personer som är frånvarande en tid eller anlitas för uppdrag som inte är en del av den löpande verksamheten. Att arbeta på ett bemanningsföretag kan vara ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden eller att få möjlighet att byta bransch.

Oavsett vilken typ av konsult du är kan uppdragen variera i längd. Ibland sträcker sig uppdragen över flera år och ibland bara några timmar.

Det finns konsulter inom i stort sett alla områden. Naturvetare och ingenjörer kan till exempel arbeta som teknikkonsulter, kommunikatörer som PR-konsulter och ekonomer som ekonomikonsulter etc.

Konsult kan du med andra ord bli oavsett vilken högskoleutbildning du väljer.

Ombudsman En ombudsman representerar en organisation och dess medlemmar eller en specifik målgrupp. Exempel på ombudsmän är ombudsman inom fackförbunden. Där företräder man medlemmarnas intressen och är ett stöd till de förtroendevalda på en arbetsplats. Arbetsuppgifter är vanligtvis

58

förhandlingsarbete, utredningsarbete, information och utbildning. Vanliga utbildningar är: Jurist, Civilekonom/Ekonom, Samhällsvetare, Beteendevetare, Socionom.

Läs mer under de rubrikerna och även på www.arbetsformedlingen.se

Projektledare Projekt är uppdrag som är avgränsade i tid och har en egen budget. Det är ett sätt att arbeta som passar för tidsbestämda uppdrag med specifika mål där man behöver kraftsamla resurser.

Ett projekt kan sträcka sig från några dagar till flera år. Det kan till exempel handla om att utveckla en ny produkt, marknadsföra ett företag, driva ett byggprojekt, utföra ett speciellt arbete på uppdrag av en kund eller genomföra interna förändringar. IT, reklam och media är branscher där den dagliga verksamheten ofta är uppbyggt helt och hållet i projektform.

Projektledaren ansvarar för projektet och för det mesta jobbar man i en projektgrupp bestående av personer med olika kompetenser. Projektledarens arbetsuppgifter skiljer

www.saco.se/valjayrke

yrkesroller sig åt beroende på bransch och företag men man är alltid den sammanhållande länken som driver projektet och leder arbetet i projektgruppen. Det är också projektledarens uppgift att se till att kostnaderna ligger inom budgeten och att arbetet blir färdigt i tid. Projektledaren måste också kunna engagera och stödja medarbetarna.

Projektledare på en reklambyrå jobbar för det mesta i en projektgrupp tillsammans med en planner, en art director, projektadministratörer och copywriters. Projektledaren har ett helhetsansvar för ett reklamprojekt, samordnar arbetet i projektgruppen och ser till att kommunikationen fungerar mellan de olika personerna i arbetsgruppen och med kunden.

För att jobba som projektledare måste man i allmänhet ha både utbildning och erfarenhet inom det område man vill arbeta, oavsett om det är marknadsföring, reklam, IT, teknik, media, offentlig förvaltning eller något annat. Man kan sedan bygga på med en projektledarutbildning. Det finns många olika typer av utbildningar, både på universitetsnivå, som yrkeshögskoleutbildningar (YH) och på fristående skolor.

Projektledare på reklambyråer har ofta högskoleutbildning i exempelvis ekonomi, samhällsvetenskap eller teknik kombinerat med studier i marknadsföring och reklam.

I vissa utbildningsprogram kan man kombinera fackkunskap med projektledning, till exempel IT, projektledning och affärs­ system på Karlstads universitet.

Vissa universitet och högskolor har program som är speciellt inriktade på marknadsföring och projektledning, som

www.saco.se/valjayrke

Institutionen för reklam och PR (www. giihr.su.se/) vid Stockholms universitet.

Dessutom har många högskolor och universitet fristående kurser i projektledning.

Vid universitetet i Umeå finns ett masterprogram i Organisation och Projektledning.

Det finns också fristående skolor som ger utbildningar inom marknadsföring och projektledning, till exempel Berghs School of Communication.

Vanliga utbildningar är Civilekonom/ Ekonom, Civilingenjör, Högskoleingenjör, Socionom, Samhällsvetare, Kommunikationsyrken samt Naturvetare. Läs mer under de rubrikerna och på www.studera. nu samt om yrkeshögskoleutbildningar på www.yhmyndigheten.se.

Säljare Säljare är ett utåtriktat arbete som erbjuder många olika karriärvägar. För att bli en skicklig säljare bör du ha sinne för affärer, gilla att arbeta på ett resultatfokuserat sätt och vara bra på att känna av andra människors behov och önskemål.

Det finns olika typer av säljarjobb. Om man jobbar på ett tillverkande företag säljer man varor till återförsäljare, detaljhandel eller till andra industriföretag. Det är vanligtvis stora pengar och komplexa problem-

59

yrkesroller lösningar inblandade både för kunden och för det säljande företaget. Man kan också arbeta med att sälja tjänster.

Som utesäljare åker man ut till kunderna för att sälja sina produkter eller tjänster. Det handlar mycket om att lyssna av kundens behov och försöka hitta lämpliga affärslösningar utifrån detta.

Som säljare ansvarar du ofta för hela ledet – allt ifrån beställning till leverans och uppföljning. Utesäljare har ofta oregelbundna arbetstider och reser mycket i tjänsten.

Som utesäljare kan du jobba som Account Manager, Key Account Manager, Area Sales Manager, Region/kundansvarig eller Projektledare inom försäljning och marknad.

Gemensamt för samtliga titlar är att jobbet bygger på ett långsiktigt och strategiskt arbete där syftet är att skapa en bra affärsrelation på lång sikt – affärer görs mellan människor som litar på varandra.

Jobbet innebär oftast att man har ansvar för den löpande kontakten med ett antal kunder, både nya och befintliga. Man utgår

från kundens behov och hur man som säljare kan tillgodo se dessa.

En innesäljare har kontakt med kunderna från sitt kontor. Man tar emot beställningar och säljer produkter och tjänster över telefon och e-post men jobbar även med att ta emot klagomål, ge råd och service.

Vissa innesäljare bevakar också leveranser, administrerar transporter och gör fakturaunderlag.

En trend idag är att du jobbar med försäljning snarare än som säljare. Hela företaget som du jobbar på är ofta involverat i det som säljaren åstadkommer, vilket innebär många kontakter för dig både utåt mot kunder och inåt på det egna företaget.

Säljarens roll är ofta att ta ansvar för affärsuppgörelsen från början till slut och dessutom följa upp och försöka hitta nya affärsmöjligheter hos den aktuella kunden.

Viktiga personliga egenskaper hos en säljare är god social kompetens och förmåga att lyssna och kunna omvandla kundens behov i lösningar som företaget man job-

FOTO: M WÄRENFELDT

International Sales & Marketing 180 hp Marknadsföring & Försäljning till företag 60

400 yhp

cil.se

www.saco.se/valjayrke

yrkesroller bar på kan erbjuda. En säljare behöver goda fackkunskaper om sin egen bransch och marknad. Du följer utvecklingen inom ditt område och känner till konkurrenternas varor och tjänster. Arbetar du t ex med industriell försäljning (rådgivande säljare av lösningar/system) bör du vara insatt inom detta område. Jobbar du inom IT-försäljning gäller det att kunna data och kommunikationsfrågor osv.

Säljaryrket är brett och arbetsuppgifterna för olika typer av säljare kräver olika utbildningsnivåer. Många som jobbar med försäljning har en ekonomisk utbildning.

För att få jobb som säljare inom IT-sektorn måste man ofta ha teknisk bakgrund, till exempel en civilingenjörutbildning. Ofta efterfrågas en kombination av teknisk och ekonomisk utbildning. Kunskaper inom ledarskap, företagsekonomi, marknadsföring, psykologi, inköp och organisation är ofta meriterande.

Utbildning Det finns idag ett flertal säljutbildningar

med olika inriktning. Du kan studera till säljare både inom ramen för högskola/universitet och via yrkeshögskola.

Det finns flera olika YH-utbildningar (yrkeshögskoleutbildningar) med inriktning mot bland annat försäljning, internationell försäljning, marknadsföring och Account Management.

Vanliga utbildningar är: Civilekonom/ Ekonom, Civilingenjör och Högskoleingenjör. Läs mer under de rubrikerna och på www.studera.nu samt om yrkesutbildningar och YH-utbildningar på www.yhmyndigheten.se.

Utredare Utredare arbetar inom företag, organisationer, myndigheter, på kommuner, fackförbund etc. Arbetsuppgifterna kan ofta sammanfattas i att sammanställa och dra slutsatser från olika typer av information.

Utredare har ofta hand om handläggning av ärenden som kommer in och har då som uppgift att till exempel att skriva utlåtanden och göra konsekvensbeskrivningar.

Välkommen till Väljayrkebloggen!

Låt dig inspireras av andra i din situation.

Våra bloggare delar med sig av sina tankar kring utbildningsvalet på www.valjayrkebloggen.se Vill du blogga hos oss? Läs mer på www.saco.se/jagvillblogga

www.saco.se/valjayrke

61

A

YRKEN A-Ö

AGRONOM och naturvetare Vill du skapa en hållbar livsmedelsproduktion? Livsmedel av hög kvalitet, odling och en god djurhållning är centrala frågor för agronomer.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Agronomers kompetens behövs inom många branscher och i alla sektorer på arbetsmarknaden. De arbetar i livsmedelsoch foderföretag, inom handeln, på banker, försäkringsbolag samt på myndigheter såsom till exempel Jordbruksverket. Andra jobbar som rådgivare på olika typer av tjänsteföretag, ofta med lantbruksföretag som kunder. En del arbetar också som forskare på universitetet.

Agronomers arbetsuppgifter är oftast relaterade till lantbruk, livsmedelsproduktion eller miljö. De kan ägna sig åt utredning, analys och rådgivning. Fler och fler agronomer jobbar med kretslopp och andra miljöfrågor. De kan exempelvis arbeta med kvalitets- och miljöledning eller med

Läs våra intervjuer på www.saco.se/valjayrke 62 puff_intervjuer kort.indd 1

bistånds- och utvecklingsfrågor. Att kvalitetssäkra, utveckla, marknadsföra och sälja nya produkter är andra vanliga arbetsuppgifter.

Agronomutbildningen är en bred yrkesutbildning och det finns väldigt många olika yrken som en agronom kan ha. De fem vanligaste titlarna är handläggare, rådgivare, lantbrukskonsulent, forskare och projektledare. Naturvetarna bedömer att det finns ca 3 500 yrkesverksamma agronomer i Sverige.

UTBILDNING Agronomutbildningen är en tvärvetenskaplig yrkesutbildning som siktar till att ge en grundläggande förståelse för lantbruks- och livsmedelssektorn. Kopplingen till arbetslivet är tydlig genom hela utbildningen.

Genom fallstudier, projektarbete, redovisningar och utredningar tränas viktiga färdigheter.

Innehållet i agronomutbildningen ser olika ut beroende av vilken inriktning du väljer. Agronomutbildningen med ekonomisk inriktning är en ekonomiutbildning med inriktning mot naturvetenskapliga branscher. Husdjursagronomer har kompetens när det gäller professionell djurhållning. Inriktningen mot landsbygdsutveckling ger kunskaper om naturresurser och hur de kan användas för att utveckla

www.saco.se/valjayrke 2012-09-14 17:42:39

YRKEN A-Ö samhället. Livsmedelsagronomer är specialiserade på hela livsmedelskedjan från jord till bord. Mark/ växtagronomer är inriktade på lantbrukets växtproduktion.

Utbildningens längd Efter 4,5 år (270 hp) får du en yrkesexamen som agronom.

Inriktningar & vidareutbildning Det finns fem olika agronomprogram: 4 Ekonomi 4 Husdjur 4 Landsbygdsutveckling 4 Livsmedel 4 Mark/växt Som agronom kan du genom att läsa ytterligare en termin ta ut en masterexamen exempelvis inom husdjursvetenskap, livsmedelsvetenskap, biologi, markvetenskap, företagsekonomi eller nationalekonomi.

Efter examen finns det möjlighet för agronomer med ekonomiinriktning att vidareutbilda sig till auktoriserad revisor.

SLU erbjuder också ett kandidatprogram i husdjursvetenskap vilken ligger till grund för fortsatta studier på avancerad nivå. Den som väljer kurser strategiskt kan efter 4,5 år uppfylla kraven för en agronomexamen.

Här kan du studera Se www.slu.se BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För att läsa inriktningarna ekonomi och landsbygdsutveckling krävs grundläggande behörighet och särskild behörighet enligt områdesbehörighet 3 / A3. För att läsa övriga inriktningar

www.saco.se/valjayrke

A eller kandidatprogrammet i husdjursvetenskap krävs särskild behörighet enligt områdesbehörighet 14 / A11 .

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

UTLANDSSTUDIER Det finns god möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta SLU för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, se under Naturvetare samt avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

LÖN FÖRE SKATT Se under Naturvetare.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Naturvetarna, www.naturvetarna.se

ANALYTIKER Finansanalytiker En finansanalytiker är oftast civilekonom, och arbetsplatsen är vanligtvis bank, fondbolag, värdepappersbolag eller kapitalförvaltningsföretag. Försäkringsbolag, investmentbolag eller riskkapitalbolag är också typiska arbetsgivare, tillsammans med den finansiella fackpressen. Många finansanalytiker jobbar också med företagsfinansiering (”corporate finance”), det vill säga med

63

A börsintroduktioner, emissioner, företagsöverlåtelser och riskkapital, alltså vanligtvis med onoterade företag.

De flesta finansanalytiker är idag specialister på en specifik bransch, till exempel fastigheter eller läkemedel, samtidigt som direktkontakter med firmans kunder är ett väsentligt inslag i arbetsdagen. Dessutom måste finansanalytikern också känna till de internationella motspelarna. En analytiker som bevakar fyra till åtta bolag plus ett par internationella konkurrenter har ett stort antal delårsrapporter, kapitalmarknadsdagar och företagsbesök varje år att hålla reda på. Därtill kommer kanske över hundra kundmöten per år och att analytikern förväntas publicera ett antal genomarbetade analyser och rekommendationer.

Makroanalytiker och ränteanalytiker Dessa är ofta nationalekonomer. De har fokus på centralbankernas agerande och räntesättning och analyserar ländernas förhållanden och stora världshändelser.

Med hjälp av olika ekonomiska analysmetoder kan nationalekonomen dra slutsatser kring vilka konsekvenser politiska beslut får för samhällsekonomin och för människorna i samhället. Man studerar arbetsmarknadens sätt att fungera. Man kan också undersöka hur enskilda företag och människor beter sig i olika ekonomiska situationer.

Den insamlade informationen bearbetas med hjälp av statistiska metoder. Olika ekonomiska modeller används för att analysera resultaten. Nationalekonomen drar slutsatser och ger förslag till åtgärder.

I arbetet ingår att skaffa information och hålla sig informerad om nya teorier och

64

YRKEN A-Ö modeller. Det är viktigt att kunna hantera stora informationsmängder och att ur ett omfattande material kunna ta fram det väsentliga. Att utveckla modeller och lösa problem ställer krav på kreativ förmåga.

En nationalekonom behöver också kunna tänka logiskt och vara analytisk.

Omvärldsanalytiker Omvärldsanalytiker analyserar vad som händer i den omvärld som vi påverkas av.

Politiska beslut, miljön, skatter, regler och hur branscher förändras. De håller koll på konkurrenter och kundundersökningar, bevakar branschorganisationer, vissa lobbyorganisationer och marknadsutvecklingen.

Omvärldsanalytikerna bidrar till att stärka företags affärer på kort och lång sikt genom att identifiera och analysera hot och möjligheter som finns i omvärlden. Förutom löpande bevakning av informationsflödet gör de fokusanalyser.

Generellt sett inleds analysarbetet med informations- och datainsamling. Källorna är många och varierande, till exempel kan de vara statistik, pressklipp, myndigheter och kundundersökningar. Informationen hittas ibland internt på bolaget. Materialet prioriteras, bearbetas, sammanställs och analyseras för att exempelvis se mönster, trender eller för att få en bild av en viss marknad. Målsättningen är också att dra fram slutsatser och komma med åtgärdsförslag.

Vanliga utbildningar för analytiker är: Civilekonom/Ekonom, Samhällsvetare. Läs mer under de rubrikerna.

Vill du blogga på Väljayrkebloggen?

Läs mer på www.saco.se/jagvillblogga

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

APOTEKARE Apotekare är hela samhällets läkemedelsexperter. Apotekare arbetar inom alla delar av läkemedelsindustrin och på kvalificerade roller inom hälso- och sjukvården, till exempel på apotek och sjukhus. Apotekare har mycket goda möjligheter att arbeta internationellt.

Farmaceut är ett samlingsnamn för apotekare och receptarier.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Apotekare finns i hela kedjan från att ett läkemedel forskas fram till att det når sjukvård, apotek och patienter. Apotekarens breda arbetsmarknad inbegriper läkemedelsföretag, apotek, myndigheter, sjukhus, landsting och universitet. Apotekare är med andra ord hela samhällets läkemedelsexperter.

Arbetsuppgifterna på läkemedelsföretag är många. Apotekare jobbar exempelvis med forskning och utveckling, kvalitetsarbete, att testa nya läkemedel, tillverkning, registrering, information, marknadsföring och försäljning.

Apotek är en viktig del av hälso- och sjukvården. De fördjupade kunskaper apotekare har gör att de är lämpliga för arbetsledande och andra specialistfunktioner på apotek.

Apotekare på apotek arbetar idag till exempel med att utbilda apotekspersonal och fungera som expertstöd. De arbetar med receptexpedition och ger råd och vägledning till kunderna, tillsammans med andra farmaceuter. Flera av arbetsuppgifterna på apotek regleras via lagkrav och den som utför dem måste vara antingen apotekare eller receptarie. Den roll på apotek där det enligt lag krävs högre formell kompetens än receptarie och där en apotekarutbildning

www.saco.se/valjayrke

AA är att föredra är rollen som läkemedelsansvarig. Läkemedelsansvarig ansvarar för att verksamheten följer lagar och håller hög kvalitet. Läkemedelsansvarig är på många sätt myndigheternas förlängda arm ute på landets apotek.

På sjukhusapotek ansvarar apotekare, tillsammans med andra farmaceuter, för läkemedelsdistributionen från apoteket och informerar om hur läkemedel ska hanteras och användas. Apotekare på sjukhusapotek arbetar nära personalen på sjukhus.

Apotekare kan även arbeta med specialtillverkning av läkemedel, som vissa cancerläkemedel och sterila läkemedel, eller läkemedel för små barn som annars inte tillverkas i tillräckligt små doser. Detta kan apotekare arbeta med på sjukhus eller på specialiserade företag.

En ny roll för apotekare är att inne på sjukhusets vårdavdelningar arbeta tillsammans med läkare för att se till att patienter får rätt läkemedel och att de används på ett bra sätt. Vanligen har dessa apotekare fördjupat sig inom klinisk farmaci, till exempel läst magisterprogram i så kallad klinisk farmaci (se nedan).

Landsting anställer apotekare, dels för arbete på sjukhus, dels som ansvariga för delar av sjukvårdens läkemedelsfrågor. En del landsting har apotekare anställda på läkemedelsinformationscentraler och i läkemedelskommittéer, där de till exempel utreder vilka läkemedel som gör störst nytta. Apotekare kan ansvara för information riktad mot läkare och annan sjukvårdspersonal. Apotekare kan även medverka i forskningsprojekt kring läkemedel.

För att arbeta som apotekare inom hälsooch sjukvården, inklusive apotek, måste

65

A du ha apotekarlegitimation. Legitimation ansöker du om hos socialstyrelsen efter avlagd apotekarexamen.

Som apotekare kan du också arbeta på de myndigheter – exempelvis Läkemedelsverket – som bl.a. kontrollerar arbetet inom läkemedelsindustrin och på apotek. Apotekare arbetar även som lärare och forskare på universitet och högskolor.

Apotekare kan ibland även arbeta inom områden som ligger utanför de farmaceutiska. Detta gäller främst inom livsmedels, kosmetika och kemiskteknisk industri men även inom miljö och naturvård.

Det finns idag över 2 500 yrkesverksamma apotekare.

UTBILDNING Apotekarutbildningen ger dig en bred och djup kunskap inom kemi, biovetenskap och farmaci. Laborationer och praktik kompletterar de teoretiska delarna av utbildningen.

Du lär dig hur läkemedel forskas fram, vad läkemedel innehåller, hur de framställs, hur de påverkar kroppen och hur olika läkemedel kan påverka varandra. Att du som apotekare kan jobba inom många olika områden beror till stor del på apotekarutbildningens breda och djupa naturvetenskapliga innehåll.

Utbildningens längd Utbildningen till apotekare omfattar 300 hp motsvarande fem års heltidsstudier inklusive sex månaders praktik på apotek.

Gå in på studera.nu för ytterligare information.

Här kan du studera Apotekarutbildningen ges vid Uppsala uni-

66

YRKEN A-Ö versitet, Göteborgs universitet och Umeå universitet. Vid Umeå universitet är utbildningen på distans, där finns även möjlighet för receptarier att vidareutbilda sig till apotekare Gå in på studera.nu för ytterligare information.

Inriktningar & vidareutbildning Apotekarutbildningen är forskarberättigande, det vill säga du kan fortsätta med doktorandstudier efter examen. Forskarstudier efter apotekarutbildningen leder fram till doktorsexamen, se beskrivning av examensstrukturen i början av denna skrift.

Under forskarutbildningen undervisar man ofta vid en institution.

Efter avlagd doktorsexamen kan man till exempel arbeta med forskning inom läkemedelsindustrin eller som lärare/forskare vid universitetet.

Vid Uppsala universitet finns en specialistutbildning inom klinisk farmaci . Denna innebär ett års studier och kursen kan läsas av dem som har apotekar- eller farmacie magisterexamen. För mer information om antagning, kontakta aktuellt lärosäte.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 13/A13. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER Det brukar finnas goda möjligheter till utbyte med andra länder när du studerar.

Kontakta det universitet du vill läsa vid för mer information.

www.saco.se/valjayrke

APOTEKSBRANSCHEN

Apotek – Här finns det jobb!

Välkommen till apoteksbranschen!

Inspireras du av hälsa och drömmer om ett jobb där du kan hjälpa andra? Vill du ha ett arbete som erbjuder många utvecklingsmöjligheter? Oavsett om du brinner för friskvård, hälsa, läkemedel eller naturvetenskapliga ämnen så ger apoteksbranschen dig unika möjligheter till ett spännande arbete.

”Mitt jobb är både att hjälpa kunder och at sonalen inom t utbilda perläkemedelso råden. Det är väldigt ut mvecklande.”

Apotekare

resserad av ”Om du är int på kropkan ver på rs ine medic de kan hjälpa r hu och n pe samtidigt är människor, och kundkontakter, intresserad av att apoteksdå tycker jag rfekt.” branschen är pe Receptarie

kunekniker har jag ”Som apotekst inte är som r kte du pro skap om alla r våra och jag hjälpe n receptbelagda, t produkter utifrå rät ta hit att kunder tycker det är jät Jag r. ha de v ho de be dkontakter!” kun d me gt oli ter Apotekstekniker

APOTEK- HÄR FINNS DET JOBB!

Apoteksbranschen har nyligen omreglerats och fortsätter att växa.

Bara på 4 år har det tillkommit över 370 nya apotek över hela landet. Inom kort kommer också en stor del av apotekens personal att nå pensionsåldern. Här finns det jobb! Branschen behöver därför fler receptarier, apotekare och apotekstekniker vilket gör Dig eftertraktad på arbetsmarknaden!

Vi söker nya medarbetare som vill lära sig mer om läkemedel och friskvård och som vill hjälpa och arbeta med människor i kundmöten. I denna bransch arbetar vi med hälsa och läkemedel och med ca 1 300 apotek i Sverige idag kan du arbeta var som helst i landet. Vi är samhällets läkemedelsexperter. Vilken utbildning väljer du?

MER INFORMATION OM YRKENA INOM BRANSCHEN Receptarie, högskoleutbildning (3 år) Receptarien arbetar med läkemedelsinformation och rådgivning och ansvarar för att kunden får sitt läkemedel i rätt dos och kan använda sin medicin på rätt sätt.

Apotekare, högskoleutbildning (5 år) De fördjupade kunskaper apotekare har, gör att de utöver det ordinarie kundarbetet ofta får spännande specialistfunktioner i apoteksbranschen. Apotekare arbetar också med utbildning mot apotekspersonal och sjukvårdspersonal.

Apotekstekniker, yrkeshögskoleutbildning (1,5 år) I dag är apoteket mer än receptbelagda mediciner. Som apotekstekniker ger man tips och råd om allt från tandvård och hygien till solskydd och egenvård av enklare åkommor.

HÄR HITTAR DU UTBILDNINGAR www.sa-student.se

ADRESS Sveriges Apoteksförening Wallingatan 26B 111 24 STOCKHOLM E-post:

info@sverigesapoteksforening.se

Webbplats: www.sa-student.se

A Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Apotekarutbildningen och apotekaryrket finns över hela världen. Internationellt sett är apotekare samma sak som farmaceut (”pharmacist”). Apotekarutbildningen är EU-anpassad och det betyder att en apotekarexamen från ett EU-land erkänns i andra EU-länder. Om du vill jobba utanför EU kan du behöva komplettera din svenska utbildning.

LÖN FÖRE SKATT Inom läkemedelsindustrin, på apotek och inom den offentliga sektorn sätts lönen individuellt. Det innebär att du får lön efter den utbildning du har och den kompetens du visar i ditt arbete.

Ingångslönen inom industrin för apotekare var år 2012 cirka 30 000 kr/mån. Vid 35 års ålder var medianlönen för en apotekare cirka 45 000 kr/månad och vid 45 år var den 55 000 kr/mån.

En nyexaminerad apotekare hade år 2012 på apotek cirka 28 000 kr/mån.

Vid 35 års ålder är medianlönen cirka 35 000 kr/mån och vid 45 år var den 38 000 kr/mån.

Ingångslönen för den som valde att arbeta i den offentliga sektorn var 2012 cirka 28 000 kr/mån för en apotekare. Medianlönen för en apotekare vid 35 års ålder var cirka 36 000 kr/mån och vid 45 år var den 44 000 kr/mån.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

68

YRKEN A-Ö SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Sveriges Farmaceuter är ett Sacoförbund med cirka 7200 medlemmar som organiserar Sveriges apotekare och receptarier. Mer information finns på www.sverigesfarmaceuter.se

ARBETSFÖRMEDLARE Arbetsförmedlaren fungerar som en länk mellanarbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla arbeten eller platser och medverkar till att arbetssökande får jobb.

Var och hur kan man arbeta Arbetsförmedlaren förväntas ha god inblick i hur arbetsmarknaden ser ut och arbetar med matchning av arbetssökande mot lediga platser. Arbetsförmedlaren vägleder arbetssökande till efterfrågad kompetens och aktiverar dem som är i behov av stöd i sitt arbetssökande. Arbetsförmedlarna har också en myndighetsutövande roll. De kontrollerar att de arbetssökande söker anvisade arbeten enligt reglerna för a-kassa.

En arbetsförmedlare ska kunna motivera och lära arbetssökande att på egen hand få information om olika arbeten och utbildningsvägar, samt hjälpa arbetsgivare att hitta lämpliga sökande till lediga jobb.

Allt större krav ställs på professionell matchning och ofta krävs en fördjupad kunskap i psykologi, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. En överväldigande majoritet arbetsförmedlare är anställda vid Arbetsförmedlingen och arbetar i något av Arbetsförmedlingens 60 geografiska arbetsmarknadsområden.

De flesta som rekryterats till myndigheten de senaste åren är beteendevetare,

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö socionomer, arbetsterapeuter, studie- och yrkesvägledare, personalvetare eller en annan samhällsvetenskaplig utbildning.

Också utländska utbildningar är gångbara.

Eftersom arbetet innebär nära kontakter med arbetsgivare och arbetssökande är den personliga lämpligheten viktig.

Arbetsförmedlare med högskoleutbildning kan också arbeta hos flera andra arbetsgivare där kunskaper om arbetsmarknaden ses som meriterande. De kan till exempel arbeta inom fackliga organisationer eller med arbetsträning hos kommuner eller privata aktörer. Vid sidan av den statliga Arbetsförmedlingen finns också ett antal privata arbetsförmedlingar och uthyrningsföretag.

Utbildning Utbildningens längd Krav på högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng. En högskoleutbildning på grundnivå omfattar 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare ett år för magisterexamen eller två år för en masterexamen. Läs mer om utbildningarna under respektive utbildningsgrupp, se till exempel Arbetsterapeut, Beteendevetare, Samhällsvetare, Studie- och yrkesvägledare och Socionom. Som nyanställd på Arbetsförmedlingen genomgår man en intern utbildning som till största delen genomförs i anslutning till arbetsplatsen. Under utbildningen varvas teori och praktik.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Behörighetskraven varierar mellan olika utbildningar. Se tabell

www.saco.se/valjayrke

A över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade är 25 000 kr.

Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen) är 27 000 kr.

Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen) är 29 400 kr.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student SRAT, www.srat.se/sratarbetsmarknad

69

A ARBETSMILJÖINGENJÖR och naturvetare Vill du förebygga hälsorisker på våra arbetsplatser? Då kan du bli arbetsmiljöingenjör och expert på kemiska och fysiska arbetsmiljörisker. I det dagliga arbetet ingår uppföljning, revisioner, rapportering, analys och dokumentation.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Många arbetsmiljöingenjörer eller skyddsingenjörer, som de tidigare kallades, arbetar som konsulter på teknikkonsultföretag eller inom företagshälsovården. I större verksamheter och på industrier finns också alltid arbetsmiljöexperter, som då snarast har rollen som internkonsulter, projektledare eller samordnare.

Arbetsmiljöingenjörernas uppgift är att se till att alla ska kunna gå till sitt arbete utan att riskera sin hälsa. De arbetar systematiskt med att förhindra olyckor och förebygga skador. Att identifiera, mäta och utreda fysiska och kemiska risker på arbetsplatsen är en viktig del i arbetet, men det handlar också om att genomföra åtgärder och se till att alla på arbetsplatsen har tillräcklig kunskap om de risker som finns och hur de kan undvikas, samt att följa upp detta arbete.

Konkret kan det handla om att identifiera risker för brand, explosion eller att se till att medarbetare inte tar skada av buller, strålning, dammpartiklar eller kemiska ämnen.

Det kan både röra sig om sedan länge kända risker och om nya risker som uppkommer på grund av användningen av nya produkter, material eller arbetssätt. På senare tid har till exempel användningen av nanomaterial uppmärksammats.

70

YRKEN A-Ö Arbetsmiljöingenjören är också skicklig på att kommunicera risker till ansvariga chefer och lösa arbetsmiljöproblem genom att föreslå adekvata lösningar.

Det kan handla om att införa nya arbetsrutiner eller att ställa krav på underleverantörerna. Arbetsmiljöingenjören bidrar också med kunskap om arbetsmiljölagstiftningen och håller ofta i kontakter med myndigheter.

De kan vidare arbeta med implementering av arbetsmiljöledningssystem och certifieringssystem.

En del arbetsmiljöingenjörer arbetar med processäkerhet inom industrin. Riskerna är då ofta mer storskaliga och kan även få konsekvenser i omgivningen.

Arbetsmiljöingenjörer kan också arbeta på Arbetsmiljöverket som arbetsmiljöinspektörer. (Läs mer på sidan 54) Yrkes- och miljöhygieniker På landstingens arbets- och miljömedicinska kliniker finns naturvetare som har specialistkompetens inom arbets- och miljömedicin.

Yrkes- och miljöhygieniker har ofta en forskarexamen och ägnar sig åt forskning, patientutredningar samt gör exponeringsutredningar på uppdrag av olika verksamheter. Det kan till exempel röra sig om biologiska risker i form av mögel och bakterier i fuktskadade byggnader.

Yrkeshygieniker arbetar främst med arbetsmiljön och miljöhygieniker med den yttre miljön och bostadsmiljön.

För mer information se http://symf.nu.

Det finns i dag ungefär 1 000 arbetsmiljöingenjörer, 400 arbetsmiljöinspektörer och 200 yrkes- och miljöhygieniker.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

AA

UTBILDNING Det finns ett magisterprogram i arbetsmiljö och hälsa. Utbildningen leder fram till en magister med inriktning arbetsmiljöteknik och avslutas med ett självständigt examensarbete.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många jobb som utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Utbildningens längd Utbildningen är ettårig (60 hp).

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Här kan du studera Du kan studera teknisk företagshälsovård på Kungliga Tekniska högskolan och Umeå universitet. Se studera.nu för mer information om utbildningar inom arbetsmiljöområdet.

ARBETSMILJÖINSPEKTÖR

BEHÖRIGHET Kandidatexamen inom det teknisk-naturvetenskapliga området eller yrkesexamen om minst 180 hp inom motsvarande områden såsom högskoleexamen eller civilingenjörsexamen, innehållande minst 15 hp examensarbete, samt - En A, Kemi B och Sv B. UTLANDSSTUDIER Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

LÖN FÖRE SKATT Se under Naturvetare.

www.saco.se/valjayrke

En arbetsmiljöinspektör arbetar på Arbetsmiljöverket och inspekterar arbetsplatser för att kontrollera att arbetsmiljölagen och myndighetens föreskrifter följs. Arbetsmiljöinspektören undersöker arbetsmiljön som helhet utifrån fysiska, psykiska och social risker.

Utbildningsbakgrunden varierar. Arbetsmiljöverket anställer till exempel beteendevetare, tekniker av olika slag, ergonomer, sjuksköterskor, jurister och naturvetare, eftersom de behöver personer med olika utbildningsbakgrund för att bedöma alla upptänkliga arbetsmiljöproblem.

De som rekryteras ska ha högskoleutbildning, några års arbetslivserfarenhet och ett stort intresse för arbetsmiljöfrågor. Nyanställda inspektörer får en grundutbildning inom Arbetsmiljöverket.

Utbildningen pågår under ca 6 månader och handlar bland annat om den nya yrkesrollen.

Läs mer under respektive yrke samt på http://www.av.se/fragorochsvar/245.aspx

Utvärdera Väljayrke på www.saco.se/valjayrkeutvardering och tävla om biocheckar!

71

A ARBETSTERAPEUT Arbetsterapeutyrket är fritt, självständigt och ansvarsfullt, med fokus på människans hälsa, aktivitet, delaktighet och miljö. Som arbetsterapeut hjälper du människor till ökad livskvalitet och ett självständigare liv.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Arbetsterapeuten arbetar med individer eller grupper för att förebygga, lösa och mildra de begränsningar som en sjukdom eller skada kan innebära i vardagen. Arbetsterapeuten tränar patienter/klienter till att klara eget boende, att få en aktiv fritid, och att klara av skola och arbete. Arbetet sker ofta i team tillsammans med andra yrkesgrupper. Totalt finns det drygt 11 000 legitimerade arbetsterapeuter i Sverige. Åtta av tio arbetsterapeuter har kommun eller landsting som arbetsgivare och arbetar på sjukhus, vårdcentraler, inom barn- och vuxenhabilitering eller äldre- och handikappomsorg. Övriga kan arbeta till exempel på Arbetsförmedlingen eller inom Kriminalvården.

En del ägnar sig även åt undervisning och forskning inom arbetsterapi. Det finns också arbetsterapeuter som arbetar inom privat sektor, till exempel på hjälpmedelsföretag eller inom företagshälsovård.

UTBILDNING Utbildningen är både praktisk och teoretisk. Huvudämnet är arbetsterapi, men du läser också medicin (anatomi och sjukdomslära), samhälls- och beteendevetenskap (psykologi och pedagogik).

Studierna handlar om att förstå människors aktivitetsförmåga i olika miljöer och hur de hänger samman med hälsa och ohälsa.

72

YRKEN A-Ö Verksamhetsförlagd undervisning (praktik) ingår som en viktig del av utbildningen. Under dessa studier får du tillämpa dina teoretiska kunskaper och lär känna de arbetsfält där arbetsterapeuter är verksamma.

Utbildningens längd Arbetsterapeututbildningen är på 180 högskolepoäng (motsvarande tre års heltidsstudier) och leder fram till en arbetsterapeutexamen som berättigar till legitimation.

Legitimationen söks hos Socialstyrelsen.

Här kan du studera Arbetsterapeututbildning finns på följande universitet/högskolor: Hälsohögskolan i Jönköping, Karolinska Institutet, Linköpings universitet (Campus Norrköping), Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Umeå universitet och Örebro universitet På Luleå tekniska universitet kan du studera på distans.

Inriktningar & vidareutbildning Utbildningsorterna har något olika utbildningsprofiler. Ta därför kontakt med respektive universitet/högskola för närmare information, eller läs mer på www.studera.nu.

Som arbetsterapeut kan du välja att utveckla dig till specialist i arbetsterapi eller till ledare, pedagog eller forskare. Dessa utvecklingsvägar ser olika ut och tar olika lång tid att uppnå.

Efter avslutad arbetsterapeutexamen finns möjlighet till fortsatta studier i arbetsterapi; magister-, master-, licentiat-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

AA

och doktorsexamen. För att bli specialist i arbetsterapi krävs både fördjupad kunskap i arbetsterapi och genomgången specialistutbildning.

Specialistutbildningen hålls i Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters regi.

olika arbetsgivare och arbetsmarknadssektorer.

Medianlönen för nyutexaminerade är 23 500 kronor/månad. 10 år efter examen är medianlönen 26 500 kronor/månad, och 20 år efter examen 28 000 kronor/månad.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Områdesbehörighet 16 (matematik B, samhällskunskap A och naturkunskap B eller fysik A, kemi A och biologi A motsvarande naturkunskap A+B).

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

På vissa orter råder brist på arbetsterapeuter. Samtidigt kan det förekomma ett överskott på utbildningsorterna, där kan det vara svårt för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid.

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

UTLANDSSTUDIER Samtliga svenska arbetsterapeututbildningar har internationella samarbeten som gör det möjligt för studenter att läsa en del av utbildningen på ett utländskt lärosäte.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Den svenska arbetsterapeututbildningen är godkänd av World Federation of Occupational Therapists (WFOT), vilket gör den internationellt gångbar.

Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer generell information.

LÖN FÖRE SKATT Lönen för arbetsterapeuter är individuell och differentierad. Det betyder att lönen varierar både mellan individer och mellan

www.saco.se/valjayrke

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, www.fsa.se och www.bliarbetsterapeut.nu

ARKITEKTYRKEN Arkitekt, Planeringsarkitekt, Inredningsarkitekt, Landskapsarkitekt Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader, stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar.

En arkitekt ritar och beskriver miljöer av olika slag, allt från rum och byggnader till landskap och städer. Att arbeta som arkitekt innebär att kunna sammanväga en rad olika behov och krav och omsätta dessa till ett gestaltat förslag. I arbetet ingår att vara spindeln i nätet under hela byggtiden. Därför behöver en arkitekt vara bra på att kom-

73

A municera både muntligt, i skrift och med olika sorters bilder.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Arkitekters arbetsfält sträcker sig från den lilla skalan – med utformning av inredningsdetaljer och möbler – till den stora skalan – regional planering och stadsbyggande.

De flesta arkitekter arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.

Arkitektens viktigaste arbetsredskap är datorn och modellbordet. Arkitekten utformar ett förslag och presenterar det i form av ritningar, texter och modeller, ofta i två- eller tredimensionell form.

De flesta arkitekter arbetar på medelstora privata arkitektkontor eller konsultföretag.

Enmansföretag är ganska vanligt och det finns även några få företag med hundra arkitekter eller fler. Närmare en tredjedel arbetar inom den offentliga sektorn, framförallt med planering och arkitektur i kommunerna.

De flesta med en arkitektexamen arbetar som arkitekter. Men det finns också de som arbetar med andra saker inom design/ formgivning eller som lärare på högskolor som forskare eller som utredare på olika myndigheter. Även i bygg och fastighetsbranschen finns arkitekter.

UTBILDNING Alla utbildningar inom arkitekturområdet är uppbyggda kring projekt och undervisningen är till en stor del problemlösningsbaserad. Ett projekt börjar med att man

74

YRKEN A-Ö ställs inför en uppgift som ska lösas. Det kan till exempel vara att analysera en tomt i staden för att sedan göra förslag på vad tomten ska användas till och slutligen utforma ett badhus, en park eller vad det nu är man kommit fram till i analysen. Uppgifterna varierar förstås beroende på utbildning och syfte.

Under hela utbildningstiden spelar de regelbundet återkommande kritiktillfällena en stor roll. Kritiken går till så att studenten presenterar sitt projekt och får därefter frågor och synpunkter från en panel av till exempel lärare och yrkesverksamma.

Feedback och respons på kreativa lösningar och formgivning ses som avgörande för utvecklingen av de förmågor och kunskaper man behöver för att arbeta som arkitekt.

Förutom projekten består utbildningen av ett antal ämneskurser som arkitekturhistoria och materialkunskap. Praktiska och konstnärliga övningar i verkstäder och ateljéer förekommer framför allt på inredningsarkitektutbildningen, men finns även på de andra utbildningarna. Studieresor inom Sverige och ut i världen är ett återkommande inslag i alla utbildningarna.

Utbildningens längd Utbildningen till arkitekt och landskapsarkitekt omfattar 300 poäng, det vill säga fem års studier. Många studerar längre än fem år på grund av extra studieterminer, gäststudier på andra högskolor och praktik. Utbildningen till inredningsarkitekt och planeringsarkitekt omfattar en kandidatnivå om 180 poäng och en masternivå om 120 poäng, det vill säga tre år + två års studier.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Inriktningar & vidareutbildning Huvudinriktningen väljer du genom att avgöra om du ska satsa på att bli arkitekt, inredningsarkitekt, landskapsarkitekt eller arbeta med fysisk planering. Är du säker på att du vill rita hus så är det arkitekt som gäller. Är det möbler eller inredning som du är intresserad av väljer du i första hand inredningsarkitekt.

Om det är utemiljö, rummen runt husen du vill arbeta med så är det landskapsarkitekt som är förstahandsvalet.

Om du vill arbeta med stadsplanering eller översiktlig regional planering är utbildningen i fysisk planering inriktad på dessa uppgifter, men även arkitekt och landskapsarkitektutbildningen innehåller dessa ämnen.

Utbildningarna inom arkitekturområdet erbjuder stora möjligheter att välja kurser och inriktning själv. Det finns också stora möjligheter att söka kurser på de andra skolorna i Sverige och utomlands.

Vidareutbildning som verksam arkitekt sker oftast internt på arbetsplatsen. Många arkitektföretag ordnar regelbundet studieresor för personalen. Organiserade vidareutbildningar är det annars ganska ont om inom arkitekturområdet. Sveriges Arkitekter har en professionaliseringsutbildning i tre steg: yrkesroll, processhantering och ledarskap. Konstakademien anordnar regelbundet fördjupningsutbildning för bland annat arkitekter.

Här kan du studera Det finns tio utbildningar inom arkitekturområdet i Sverige. Fem arkitektutbildningar med fokus på byggnadsarkitektur, i Stockholm (KTH), Göteborg (Chalmers),

www.saco.se/valjayrke

AA Lund (LTH) och Umeå (Umeå Universitet).

Chalmers har även en utbildning i arkitektur och teknik som kan leda både till en arkitekt- och en civilingenjörsexamen beroende på vad man väljer att läsa för ämnen de sista två åren.

En utbildning i fysisk planering finns i Karlskrona på Blekinge Tekniska Högskola (BTH) där du blir planeringsarkitekt. Två landskapsarkitektutbildningar finns inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – en i Ultuna utanför Uppsala och en på Alnarp i Skåne. För att bli inredningsarkitekt finns i dag en utbildning på Konstfack i Stockholm. På Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg finns en bred designutbildning med möjlighet att inrikta studierna mot rumsgestaltning och därigenom bli inredningsarkitekt.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Arkitekt Närliggande områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B (kan ersättas av Kemi A + Fysik A) samt Samhällskunskap A. Cirka en tredjedel av alla studenter som antas vid arkitektprogrammet tas in via arkitektprovet. Se www.arkitektprovet.nu för vidare information.

Arkitektur och teknik Närliggande områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E, Samhällskunskap A. Upp till en fjärdedel av platserna tillsätts på grundval av ett särskilt antagningsprov.

Kontakta Chalmers för mer information.

75

A Planeringsarkitekt Områdesbehörighet 3.

Inredningsarkitekt Särskilt antagningsprov.

Se www.konstfack.se och www.hdk.gu.se.

Landskapsarkitekt SLU Ultuna områdesbehörighet 14 med undantag från Matematik D. SLU Alnarp områdesbehörighet 3.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER Det finns likvärdiga utbildningar i de flesta länder i västvärlden. Men det finns också ett stort utbud av utbildningar som inte motsvarar de svenska. Dessa kan vara mer tekniskt inriktade och mer lika en svensk ingenjörsutbildning eller vara kortare förberedande utbildningar.

I vissa länder är planerings, landskaps och inredningsutbildningarna en påbyggnad på arkitektutbildningarna. Om man vill studera utomlands finns ett EU-direktiv som talar om vilka utbildningar som leder till en godkänd arkitektexamen.

Om du funderar på en arkitektutbildning utomlands bör du kontrollera med Högskoleverket om denna motsvarar en svensk utbildning.

Tumregeln här är att den bör omfatta minst fem års studier på heltid. Alla utbildningar i Sverige ger möjlighet till utlandsstudier/utbytesstudier under en eller två terminer.

76

YRKEN A-Ö Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

För att arbeta som byggnadsarkitekt inom EU krävs att du gått en utbildning som uppfyller EU:s direktiv för yrkeskvalifikation.

Arkitektutbildningarna på KTH, Chalmers, LTH och Umeå gör det.

Yrkesexamen finns även för Landskapsarkitekter, riktlinjer för detta författas av Högskoleverket. För inredningsarkitekter och planringsarkitekter finns inget motsvarande direktiv. Fri rörlighet råder i princip.

På grund av regionala skillnader är inte alla typer av arkitektjobb tillgängliga för dem som inte är utbildade i landet. Detta gäller framför allt anställningar som innebär myndighetsutövning.

LÖN FÖRE SKATT Ingångslön för nyutexaminerade 2013: 29 300 kr/mån Lön efter 10 års erfarenhet: 36 200 kr/mån Lön efter 20 års erfarenhet: 40 200 kr/mån ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många jobb som det finns utbildade). Viss brist kan komma att råda på inredningsarkitekter framöver om inte antalet utbildningsplatser ökar.

För erfarna: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än det finns utbildade).

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/bli/arkitekt

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

ARKIVARIE För varje dag lagras mer information, via digitala sociala tjänster, media på nätet mm än vad det gjordes dagen innan. Beräkningar har gjorts som visar på att mängden digital information kommer att öka med 35 trillioner gigabytes fram till 2020. Parallellt med den ständigt ökande mängden digital information finns det analoga kvar och vi behöver strategier för hur vi ska förvalta informationen för att göra den hanterbar idag och framöver. Inom området informationsförvaltning ryms många spännande yrken!

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Arkivarie Arkivarien arbetar med historien, samtiden och framtiden. Arkivarien värderar och bedömer vilken information som ska sparas för framtiden.

Arkivarien har ett tvådelat ansvar: dels att ”dokumentera nuet”, vilket innefattar upprättande av planer för hur dokument ska hanteras och vårdas inom en organisation och dels att ”rekonstruera det förflutna”, vilket betyder att göra den historiska informationen i arkiven levande tillgängliga och sökbara för forskare och en intresserad allmänhet.

Arkivarien strukturerar informationen i arkiv som kan innehålla allt från skolbetyg, sjukhusjournaler och kommuners offentliga handlingar till Karl XII:s barnteckningar, politikers krognotor och SVTs programutbud. Arkivarien bevarar och vårdar arkiv och har såväl vetenskapliga som administrativa arbetsuppgifter.

Som arkivarie kan du välja att specialisera dig på olika områden. Vissa arkivarier arbetar med att förvalta historiska texter

www.saco.se/valjayrke

AA och jobbar med forskare till exempel på ett universitet.

Andra arbetar med att utveckla digitalta lösningar för e-arkiv med att ta fram informationsmodeller och strategier för digitalt långtidsbevarande. Som arkivarie arbetar du i en levande verksamhet med att ge råd och stöd och ser till att arkiven förvaltas på bästa sätt.

Arkivariens kompetens behövs inom alla sektorer i samhället, på arkivinstitutioner, i kommuner och landsting, på myndigheter, museer, företag, ideella organisationer och som egna företagare.

Det finns ca 950 arkivarier ute på arbetsmarknaden idag.

IT-arkivarie Som It-arkivarie jobbar du med digitala arkiv och en viktig fråga är hur digitalt sparad information ska vara tillgänglig över teknikskiften och byta av hårdvarusystem.

Det som utmärker IT-arkivariens arbete är att de arkiv och dokument du arbetar med enbart är i digital form och att arbete helt utförs framför datorn. Det är viktigt att kunna grunderna för utveckling, förvaltning och avställning av system samt att förstå terminologin. För att arbeta som ITarkivarie krävs att du även har en särskild kompetens inom till exempel systemvetenskap.

Dokumentingenjör Som dokumentingenjören är du den sammanhållande länken i projekt vad det gäller att följa upp dokumenthantering och rapportera status på både interna dokument och externa dokument från exempelvis leverantörer och tillverkare. Du jobbar ofta

77

A

YRKEN A-Ö

lor runt om i landet. På www.studera.nu kan du söka och få aktuella uppgifter om vilka kurser som ges och BRA ATT VETA var du kan läsa.

Systemarkitekt Som arkivarie ska du vara Kontrollera alltid Som systemarkitekt beredd på att jobba självständigt och på högskolas hemansvarar du för beroende på vilket sorts arkivarbete du sida för aktuell teknisk design av bedriver kan det vara en hel del damm, mörinformation. hela eller delar ker och trånga utrymmen i arbetsmiljön. Du av ett IT-projekt bör även vara öppen för att utvecklas med tekBEHÖRIGHET eller system. niken då digital dokumenthantering kommer FörkunskapsSystemarkitekbli allt viktigare framöver. En rejäl dos av ordkraven varierar ter har ofta en ningssinne är även viktigt. Många som stumellan utbildteknisk bakgrund derar arkivvetenskap kompletterar med ningsorterna till allt och arbetar nära systemvetenskap vilket gör dem mycket attraktiva på arbetsfrån grundläggande arkivarier till exempel marknaden. behörighet till krav på vid utbyggandet av nya tidigare högskolestudier. dokumenthanteringssystem Se tabell över områdesbehörighet i och e-arkiv. avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då Utbildning variationer kan förekomma!

Arkiv och informationsvetenskap kan läsas både som program och som enskild kurs.

Utlandsstudier Arkiv och informationsvetenskap ges vid De flesta universitet och högskolor har de flesta högskolor som en yrkesförbereutbyten med lärosäten runt om i världen. dande påbyggnadsutbildning. MittuniverDen internationella standarden och kraven sitetet ger som ända lärosäte grundkurs i på utbildningen varierar. arkivvetenskap för högskolenybörjare.

På avancerad nivå, master, ges ofta ABMLön före skatt program, Arkiv, Bibliotek, Museum. Där Lönenivån varierar beroende på tjänstens vissa kurser är gemensamma och andra är svårighetsgrad och personens kompetens ämnesspecifika. och erfarenhet. Löneutvecklingen skiljer sig också mellan olika arbetsmarknadssekUtbildningens längd torer, det vill säga om du är anställd inom Utbildningen för att bli arkivarie varierar från 1–3 år. De flesta utbildningsorter kräver offentlig eller enskild sektor. Ingångslönen för nyexaminerade 2012 låg mellan 22 50o dock tidigare högskolestudier för att du ska och 27 000 kr/mån med en median på 23 100 vara behörig att söka. kr/mån. Tio år efter examen är medianlönen 30 000 kr/mån. 20 år efter examen är Här kan du studera Arkivvetenskap ges vid en handfull högsko- medianlönen 29 100 kr/mån. med att granska teknisk dokumentation och arbetar mycket självständigt.

78

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben Arkivarier med kompetens inom IT och databashantering kommer med sannolikhet ha goda utsikter på arbetsmarknaden framöver.

Sacoförbund och källa DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se

AUDIONOM Som audionom arbetar du självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team som arbetar med habilitering/rehabilitering av hörselskadade barn/vuxna. Intresse för teknik, medicin, pedagogik, ljud och människor är bra förutsättningar.

Var och hur kan man arbeta Audionomens yrke innefattar en integrerad tillämpning av tekniska, beteendevetenskapliga och medicinska kunskaper inom hörselområdet. Att förebygga uppkomsten av hörselskador och informera kring hörsel är också en del. I arbetet ingår även samtal och vägledning om de psykologiska och psykosociala konsekvenser som en hörselskada kan medföra.

Ett terapeutiskt förhållningssätt i audionomens yrkesutövning är därför av stor vikt. Med den tekniska kompetensen som grund har audionomen även en betydande pedagogisk roll och bedriver undervisning

www.saco.se/valjayrke

AA såväl individuellt som i grupp. Audionomer är till största delen anställda i landstingens sjukvårds-/rehabiliteringsverksamhet.

Ett mindre antal audionomer kombinerar forskning med sitt audionomarbete. Utöver landstingen arbetar audionomer främst inom privat hörselvård, som anställd eller i eget företag. Audionomen kan också arbeta inom statlig verksamhet, exempelvis arbetsförmedlingen. Ett fåtal arbetar med forskning och/eller utveckling inom hörapparatindustrin.

Inom de företag som utvecklar och säljer hörapparater och andra hörhjälpmedel finns ett antal audionomer anställda som produktspecialister.

I Sverige finns idag cirka 1 200 legitimerade audionomer enligt Socialstyrelsen.

Utbildning Audionomprogrammet har huvudämnet audiologi/hörselvetenskap. Till huvudämnet kopplas kurser i andra relevanta ämnesområden. Utmärkande för utbildningen är dess tvärvetenskapliga karaktär.

I huvudämnet ingår följande: vetenskapsmetodik, audiologisk diagnostik och rehabilitering, teknisk audiologi med akustik och signalbehandling, klinisk utbildning, rehabiliteringsplanering, psykosocial och pedagogisk hörselrehabilitering, medicinsk audiologi med anatomi och fysiologi och hörapparatteknik. Övriga ämnen som ingår: Fysik, psykologi, neurologi, gerontologi och geriatrik, fonetik och lingvistik, pedagogik och terapeutiskt förhållningssätt.

Arbetsplatspraktik på audionommottagning är integrerad i utbildningen.

79

A Utbildningens längd Grundutbildningen ger en kandidatexamen vilket motsvarar 180 hp. På audionomprogrammet i Lund kan man studera i fyra år (magisterexamen). Efter tre år kan man söka legitimation hos Socialstyrelsen utifrån samtliga studieorters utbildningar.

YRKEN A-Ö Kanada, Storbritannien och USA. Örebro universitet erbjuder möjligheter till att skriva projektarbeten utomlands.

Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns även efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning Inriktningar & vidareutbildning BRA giltig internationellt och På alla studierorter finns det ATT VETA tvärtom? möjlighet att läsa till en För en audionom finns Detta ser väldigt olika ut. masters- eller magisterarbetsplatserna oftast i större I Norden är den svenska examen efter avslutad samhällen/städer där det finns audionomutbildningen grundutbildning. Det sjukhus samt en större kundkrets helt godkänd. I flera finns även möjlighet att för de privata klinikerna. Det är andra europeiska länder doktorera inom audiolodärför inte ovanligt att man liknar utbildningen/ gins område. kan behöva flytta för att professionen den nordiska få sitt önskade jobb. men i övrigt är det olika om Här kan du studera audionomyrket alls finns. Istället På Göteborgs universitet, Karoär det ofta läkare eller tekniker som skölinska Institutet i Stockholm, Lunds ter hörselvården/hörapparatutprovningen universitet samt Örebros universitet. Mer på sina privata mottagningar. information på www.studera.nu.

I exempelvis USA, Australien och på Nya Zeeland har man fyra eller femåriga BEHÖRIGHET magisterutbildningar vilket innebär att den Grundläggande behörighet krävs för alla svenska audionomutbildningen inte räcker högskoleutbildningar. till. Kontakta därför motsvarande HögskoOmrådesbehörighet 16/A14. leverket eller Socialstyrelsen i det land du Se tabell över områdesbehörighet i vill arbeta i för mer information. avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då LÖN FÖRE SKATT variationer kan förekomma!

Ingångslön för nyexaminerade: 25 000 kr/ mån.

Utlandsstudier Medianlön vid 35 års ålder: 26 975 kr/mån.

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med Medianlön vid 45 års ålder: 28 650 kr/mån. andra länder när du studerar på grundnivå.

Karolinska Institutet erbjuder utbytesArbetsmarknaden 2013 studier i Belgien och jobbar även med konFör nyutexaminerade: idag liten konkurtakter i USA och Norge. Lunds universitet rens om jobben (det finns fler jobb än utbiltillhandahåller utbytesstudier i Australien,

80

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö B dade) För yrkeserfarna: idag liten konkurrens om jobben Sacoförbund och källa SRAT, www.srat.se.

Mer information: Audionomerna, www.audionomerna.nu

BANKTJÄNSTEMAN Inom bankvärlden finns många olika slags arbeten, såsom rådgivare, bankjurister, fondmäklare och analytiker.

Som banktjänsteman har man ofta ett utåtriktat arbete med mycket kontakt med kunder. In- och utlåning, köp och försäljning av värdepapper, utlandsbetalningar och krediter är exempel på sådant en banktjänsteman arbetar med. Den höga IT-nivån inom bankerna gör också att branschen anställer många med goda IT kunskaper.

Vanliga utbildningsbakgrunder är Civilekonom/ Ekonom, Jurist, Samhällsvetare och Systemvetare. Läs mer under de rubrikerna och under Yrken A-Ö på www.arbetsformedlingen.se.

BETEENDEVETARE Beteendevetare kan arbeta med områden som gruppdynamik, behandlingsarbete, organisationer och arbetsmiljö. Det är en växande yrkeskategori t.ex. därför att alltfler arbetsgivare satsar på personalens hälsa och utveckling.

Var och hur kan man arbeta Är du intresserad av gruppdynamik, organisationer och arbetsmiljö? Då kan en beteendevetenskaplig utbildning vara något för dig. Beteendevetare arbetar inom

www.saco.se/valjayrke

många områden och med en bred variation av arbetsuppgifter. Valet av arbetsuppgifter påverkas av hur du inriktar dina studier.

En del skaffar sig en specialistinriktning redan under utbildningen, som de sedan arbetar inom, medan andra specialiserar sig när de har börjat arbeta. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete eller interaktion mellan människa och IT. Beteendevetare är en växande yrkeskategori. En hel del beteendevetare är egenföretagare med konsultverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter är att ansvara för utredningar, undersökningar, behandlingsinsatser och kompetensutveckling. Arbeten återfinns inom områden som ligger nära socionomers, personalvetares och samhällsvetares yrken (se dessa).

Utbildning Utbildningens längd En beteendevetenskaplig utbildning på grundnivå omfattar tre år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare två år för en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar två respektive fyra år. Läs mer på www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning De beteendevetenskapliga ämnena finns inom pedagogik, psykologi och sociologi,varav ett väljs till huvudämne.

Som en del i din beteendevetenskapliga utbildning kan du exempelvis läsa arbetsvetenskap, arbetsliv, företagsekonomi, informatik, organisation, socialpsykologi eller andra samhällsvetenskapliga ämnen.

81

A B En beteendevetenskaplig utbildning får du antingen genom att läsa ett program eller fristående kurser. Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman en examen.

Fundera på vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Här kan du studera Beteendevetenskapliga ämnen kan man studera vid de allra flesta svenska universitet och högskolor. Det finns totalt ungefär 60 olika beteendevetenskapliga utbildningsprogram. Många lärosäten erbjuder beteendevetenskapliga utbildningsprogram med olika inriktningar. Därutöver finns det fristående kurser på de flesta lärosäten. Mer information hittar du på www.studera.nu och på respektive högskolas eller universitets hemsida.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Behörighetskraven varierar mellan olika utbildningar. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet eftersom variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

82

YRKEN A-Ö Blir din svenska utbildning giltiginternationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade: Ca 25 000 kr beroende bland annat på arbetsmarknadssektor.

Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efterexamen): 32 600 kr i privat sektor och 28 500 i offentlig sektor Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen): 43 300 kr i privat sektor och 32 000 i offentlig sektor Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

BIBLIOTEKARIE Det finns en varierad arbetsmarknad för bibliotekarier, från tjänster vid folkbibliotek, vid skol-, gymnasie- och folkhögskolebibliotek, universitets- och högskolebibliotek och sjukhusbibliotek, till tjänster inom näringslivet och organisationer.

Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö B att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granskar olika informationskällors kvalitet och innehåll.

Det är inte ovanligt att en bibliotekarie arbetar på flera olika slags bibliotek under sitt yrkesliv.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Bibliotekarie vid folkbibliotek Bibliotekarier som jobbar på ett folkbibliotek ger, som på andra typer av bibliotek, biblioteksservice åt de människor som använder biblioteket.Du som jobbar på ett folkbibliotek har ett särskilt uppdrag som omfattar lässtimulans, tillgänglighet till information och litteratur, och delaktighet.

En viktig uppgift är att hjälpa människor att ta del av samhällets tjänster som finns på nätet, det kan handla om att förklara hur du skaffar en e-legitimation och hur du använder den när du ska deklarera.

I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Det kan också handla om att förmedla upplevelser av olika slag, framförallt inom kultur och utbildningsområdet.

Du kan även ha ansvar för att anordna författarträffar, läsecirklar och andra lässtimulerande aktiviteter. Vissa bibliotekarier jobbar främst med barn och är experter på hur barns läsvanor kan stärkas, de har ofta titeln barnbibliotekarie.

Tidigare benämndes bibliotekarier som arbetar på ett folkbibliotek för folkbibliotekarier. Idag har de flesta mer specialiserade yrkestitlar som socialbibliotekarie, it-bibliotekarie eller pr-bibliotekarie.

Bibliotekarie vid utbildningsbibliotek (skol- och gymnasiebibliotekarie samt

www.saco.se/valjayrke

bibliotekarie vid universitet och högskola) Som bibliotekarie vid ett utbildningsbibliotek är din arbetsplats t ex ett skolbibliotek och du kan arbeta med elever från förskoleklass upp till gymnasiet, eller med studenter och forskare på en högskola eller ett universitet. Att vara bibliotekarie vid ett utbildningsbibliotek jobbar du i ett tydlig pedagogiskt sammanhang, i samverkan med lärare för att utveckla och stödja barns och ungas/elevers/studenters lärande. Det pedagogiska sammanhanget kräver en pedagogisk och didaktisk kompetens i och med att det ofta ingår i dina arbetsuppgifter att ha undervisning kring sökmetoder, källkritik, upphovsrätt m. I arbetet med forskare kan arbetet handla om att söka rätt på källor och bedöma deras värde.

För skol- och gymnasiebibliotekarier ingår läsutveckling och lässtimulans som en stor och viktig arbetsuppgift, en annan är att utveckla elevers digitala kompetens. Till skillnaden från det läsfrämjande arbetet i folkbiblioteken måste du som skolbibliotekarie på ett tydligt sätt utgå och förhålla dig till skolans styrdokument, så som läroplan och likabehandlingsplan.

Länsbibliotekarie/ bibliotekskonsulent Ett läns/regionbibliotek har som viktigaste uppgift att samordna utvecklingsinsatser för biblioteksverksamheten i ett län eller region. Länsbibliotekarien, som är chef för länsbiblioteket, har ett ansvar för att leda och delta i regionala, nationella och internationella samarbeten och nätverk.

Omvärldsbevakning, kompletterande medieförsörjning och att delta i det offentliga

83

A B samtalet om biblioteksfrågor är också en uppgift.

Som bibliotekskonsulent, och anställd vid läns/regionbiblioteket, arbetar du med utvecklingsfrågor på länsnivå. Vilka frågor du arbetar med beror på din bakgrund och kompetens men det kan handla om att fungera som ett stöd eller bollplank när en skola ska bygga upp ett skolbibliotek eller att utföra en utredning åt en kommun som vill se över hur biblioteksverksamheten fungerar.

För att jobba som länsbibliotekarie eller bibliotekskonsulent krävs tidigare erfarenhet av biblioteksarbete. Istället för termen konsulent används ibland utvecklingsledare.

Företagsbibliotekarie Som företagsbibliotekarie är du anställd på ett företag eller av en organisation och fungerar som informationsexperten på plats. De flesta företagsbibliotek har bytt namn och vanligare idag är att du som företagsbibliotekarie jobbar på enheter med namn som ”Business intelligence” eller ”Technology intelligence”.

Som företagsbibliotekarie har du som uppgift, precis som på andra bibliotek, att tillgodose användarnas informationsbehov, att utbilda andra delar av organisationen och att systematisera den information som används.

Utbildning För att bli bibliotekarie behöver du studera inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området.

En biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning ger en förberedelse för

84

YRKEN A-Ö kvalificerade arbetsuppgifter inom hela informationssektorn, inte bara vid bibliotek, utan också inom andra pedagogiska, vetenskapliga och administrativa verksamheter. Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap är bland annat inriktat på urval, lagring, systematisering, sökning, förmedling och användning av böcker, webbsidor, ljudupptagningar och andra typer av media.

På avancerad nivå, master, ges ofta ABMprogram, Arkiv, Bibliotek, Museum. Där vissa kurser är gemensamma och andra är ämnesspecifika.

Utbildningens längd En akademisk examen med biblioteks och informationsvetenskap som huvudämne är 3 – 5år. Av dessa år läser du två eller tre år inom huvudämnet.

Här kan du studera Lärosäten som ger utbildningar inom biblioteks och informationsvetenskap är Högskolan i Borås, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Linnéuniversitet Kontrollera alltid på högskolas hemsida för aktuell information. På www.studera. nu kan du söka och få aktuella uppgifter om vilka kurser som ges och var du kan läsa.

BEHÖRIGHET Förkunskapskraven varierar mellan utbildningsorterna till allt från grundläggande behörighet till krav på tidigare högskolestudier. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö B Utlandsstudier De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen.

Den internationella standarden och kraven på utbildningen varierar.

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. Löneutvecklingen skiljer sig också mellan olika arbetsmarknadssektorer, det vill säga om du är anställd inom offentlig eller enskild sektor. Ingångslönen för nyexaminerade 2012 låg mellan 23 50o och 25 500 kr/mån med en median på 24 000 kr/mån. Tio år efter examen är medianlönen 27 500 kr/mån. 20 år efter examen är medianlönen 28 000 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag viss konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb). För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

DIK ställer sig försiktigt positiv till arbetsmarknadens utveckling för bibliotekarier. Det överskott som har kännetecknat arbetsmarknaden visar tecken på att gå mot ett mer balanserat läge. De förändringar som gjorts i skollagen kan leda till en ökad efterfrågan på skolbibliotekarier.

Du kan läsa om hur vi bedömer att arbetsmarknaden ser ut om 5 år på www.saco.se/ valjayrke i vår rapport ”Framtidsutsikter” som släpps med nya prognoser i slutet av november.

Sacoförbund och källa DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se

www.saco.se/valjayrke

BIOLOG och naturvetare Vill du arbeta med bioteknik, läkemedelsutveckling, hälsa, miljö eller naturvård? Då bör du lära dig mer om livet i alla dess former och all dess komplexitet.

Var och hur kan man arbeta Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi.

Det finns ingen grupp naturvetare som finns på så många olika befattningar och branscher.

Väljer du biologi med inriktning mot molekyler, celler, organismers och organs funktioner finns jobben ofta inom läkemedels och bioteknikindustrin, med ansvar för bland annat kvalitetstestning, provning och produktutveckling. Biologer med denna inriktning finns också på hygieniska och diagnostiska laboratorier, till exempel inom sjukvården.

Väljer du biologi med fokus på miljö och ekologi kan du jobba som konsult inom miljöområdet, som ekolog, samhällsplanerare, inventerare, utredare, miljörevisor, -samordnare eller -chef.

Livsmedels-, djurskydds- och miljö- och hälsoskyddsinspektörer är också ofta biologer, men de vanligaste befattningarna är handläggare, biolog, projektledare, naturvårdshandläggare och laboratorieingenjör.

Oavsett vilken inriktning du väljer finns det en arbetsmarknad inom forskning, utveckling och utbildning. Många biologer breddar sin utbildning genom att läsa exempelvis kommunikation, marknadsföring, juridik eller ekonomi och jobbar som exempelvis vetenskapsjournalister och miljörevisorer. I allt större utsträckning behövs

85

A B biologer med teknisk kompetens för att utveckla produkter, processer och tjänster.

Biologer med specialistinriktningar av olika slag finns framför allt på offentlig sektor, på myndigheter och universitet och högskolor. Inom landstingen finns exempelvis sjukhusgenetiker, på djurparker etologer och zoologer, samt på botaniska trädgårdar botaniker.

Bioinformatiker Bioinformatik har växt fram som ett arbetsområde i gränslandet mellan matematik, datavetenskap och biologi. Bioinformatiker behövs för att hantera och analysera de stora mängder biologiska data som genereras av nya effektiva analysmetoder.

De stora gensekvenseringsprojekten och den pågående kartläggningen av proteinernas struktur och funktion i cellen är exempel på områden som ställer stora krav på biologers förmåga att analysera data.

Verktygen för bioinformatiker är datavetenskapliga men frågeställningarna är biologiska. Flera universitet erbjuder mastersprogram i bioinformatik för de som läst ett kandidatprogram i biologi, biomedicin eller matematik och data kompletterad med kunskaper i cellbiologi.

Molekylärbiolog/bioteknolog Du får kunskap om bakterier, växter, virus, djur eller människor på molekylär nivå.

Molekylärbiologer arbetar ofta med forskning och utveckling inom hälsa, miljö och lantbruk.

På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kan du studera till bioteknolog och på flera universitet och högskolor kan du studera molekylärbiologi.

86

YRKEN A-Ö Toxikolog Toxikologer studerar med hjälp av olika modeller hur olika ämnen påverkar människors hälsa vid olika exponeringssituationer. Det kan till exempel handla om att bedöma risken för att olika kemiska ämnen kan orsaka fosterskador och sjukdomar som exempelvis cancer. Många toxikologer arbetar på Kemikalieinspektionen och andra myndigheter. Andra forskar eller arbetar som konsulter eller experter på olika företag.

En gren av toxikologin, ekotoxikologi, undersöker hur kemiska ämnen påverkar ekosystem och olika organismer i miljön.

De som jobbar med detta kallas ekotoxikologer.

Läs mer om utbildningarna som finns som program på Karolinska institutet www. ki.se, Stockholms universitet www.su.se respektive Uppsala universitet www.uu.se (ekotoxikologi). Det finns en förening för verksamma toxikologer med webbplatsen www.imm.ki.se/sft/ Utbildning Biologutbildningen är mycket bred och ger studenterna stora möjligheter att själv utforma sin utbildning. Viktiga grundläggande biologiska kurser är cellbiologi, mikrobiologi, fysiologi, genetik, botanik, zoologi och ekologi.

De flesta biologer läser också minst en termin kemi, matematik och statistik samt kanske också ytterligare några eller något ytterligare ämne såsom geovetenskap, kommunikation eller ekonomi. På en del orter finns också färdiga inriktningar mot exempelvis miljö och naturvård, molekylärbiologi, marinbiologi eller sötvattensbiologi

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö B det vill säga limnologi. I alla kurser läggs stor vikt vid att utveckla förmågan att göra självständiga bedömningar, att kommunicera samt att kunna hantera problem. Laborationer eller fältstudier är viktiga inslag i utbildningen.

Utbildningens längd Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning Biokemi, bioteknik, botanik, cellbiologi, ekologi, etologi, genetik, immunologi, limnologi, marinbiologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, naturvård, neurobiologi, populationsbiologi, strukturbiologi, toxikologi, zoologi och biologisk mångfald är några exempel på inriktningar inom biologin.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För att läsa biologi krävs ofta områdesbehörighet 13 / A13.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet fakta om högskolestudier. Kolla också med respektive högskola/universitet då lokala variationer förekommer!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

BIOMEDICINARE och naturvetare Vill du arbeta med medicinsk forskning, läkemedelsutveckling eller bli en framtida ledare på ett biomedicinskt företag? Som biomedicinare lär du dig om människans biologi på cell- och molekylärnivå. Du studerar hur sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och allergier uppkommer.

Var och hur kan man arbeta De allra flesta biomedicinare arbetar inom life science. De finns på läkemedels-, bioteknik och medicinteknikföretag, men också på myndigheter, landsting, samt på universitet och högskolor. En del biomedicinare arbetar också på laboratorier.

Som biomedicinare kan du arbeta med forskning, utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning, patentfrågor, klinisk prövning och säkerhetsbevakning av läkemedel. Vissa möjligheter finns också att arbeta med utredning, kommunikation eller journalistik inom life science området.

Vanliga befattningar är klinisk prövningsledare, forskare, laboratorieingenjör samt projektledare. Det finns ungefär 2 500 personer med biomedicinsk utbildning i Sverige.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

www.saco.se/valjayrke

87

B Utbildning Utbildningen ger träning i att använda grundläggande biologiska kunskaper för att lösa medicinska problem. Den är också en utomordentligt god förberedelse för en forskarkarriär. Laborationer, datorövningar samt fallstudier är viktiga inslag. Utmärkande är kurserna i medicin, farmakologi och humanfysiologi. Efter de första tre åren får studenterna ytterligare fördjupning under ett till två år på ett mastersprogram.

Arbetsmarknaden inom life science är internationell och undervisningen sker på engelska på många program.

Utbildningens längd Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning Biomedicinare kan förutom biomedicin läsa masterprogram i molekylär medicin, toxikologi och forensisk vetenskap. Många biomedicinare satsar på en forskarkarriär och börjar doktorera efter en masterexamen, vilket innebär ytterligare fyra års studier. En annan vanlig vidareutbildning är inom kliniska prövningar av läkemedel, samt annan internutbildning inom läkemedelsindustrin.

Här kan du studera Det finns utbildningar i biomedicin på Högskolan i Skövde, Karolinska Institutet, samt på Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro universitet. Läs mer på www. studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13/A13.

88

YRKEN A-Ö Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det finns mycket goda möjligheter att läsa delar av utbildningen utomlands. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare samt avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb) .

För erfarna: Stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

BIOMEDICINSK ANALYTIKER och naturvetare Gillar du att laborera och analysera? Biomedicinska analytiker har en viktig roll inom sjukvården. Det är ofta de som analyserar de prover som läkare och sjuksköterskor tar.

Var och hur kan man arbeta Läkarna är beroende av biomedicinska analytiker för att veta om en patient har en viss sjukdom, hur utbredd den är och om en viss

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö B behandling har gett resultat. De gör analyser, provtagningar, bearbetar, redovisar och bedömer mät- och undersökningsresultat.

Arbetet är självständigt och kräver stor noggrannhet.

En biomedicinsk analytiker är väl förtrogen med metoder för provtagning och analys, både manuella och sådana där det krävs avancerad utrustning.

Biomedicinska analytiker arbetar ofta på sjukhuslaboratorier eller om de är inriktade mot fysiologi med mer patientbunden diagnostik. De finns även på analys- och life science-företag samt inom djursjukvården. Även inom rättsmedicin behövs biomedicinska analytiker liksom på statliga myndigheter och på forskningslaboratorier.

Biomedicinska analytiker är metodexperter och kan hantera den avancerade utrustning som krävs för forskarnas analyser. En del biomedicinska analytiker arbetar också med metodutveckling.

Antalet yrkesverksamma biomedicinska analytiker uppgår i dag till ca 11 000.

Utbildning Utbildningen till biomedicinsk analytiker är en teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk yrkesutbildning. Du får en bred metodologisk basutbildning som förbereder för ett laborativt arbete. Under utbildningen tränas du i att lösa metodologiska frågeställningar, för att du efter utbildningen ska fungera som ett stöd till läkare och övrig vårdpersonal i hela kedjan från provtagning till analys. Teoretiska studier varvas med praktiska moment under hela utbildningen och den yrkesförlagda utbildning är en viktig del. För att arbeta som biomedicinsk analytiker inom vården krävs en yrkeslegi-

www.saco.se/valjayrke

timation, som utfärdas av Socialstyrelsen.

Utbildningens längd Utbildningen omfattar tre års heltidsstudier (180 hp). Du kan dels få en yrkesexamen som biomedicinsk analytiker, dels en kandidatexamen i medicinsk vetenskap med huvudämnet biomedicinsk laboratorievetenskap. Efter kandidatexamen kan du läsa vidare på avancerad nivå, se Inriktningar & vidareutbildning nedan. Läs mer på www.studera.nu Inriktningar & vidareutbildning Biomedicinsk analytiker kan antingen inrikta sig mot laboratoriemedicin eller klinisk fysiologi. Därefter finns möjlighet att specialisera sig på magisternivå inom exempelvis diagnostisk cytologi, klinisk kemi, immunologi, mikrobiologi (bakteriologi och virologi), molekylärbiologi, genetik, transfusionsmedicin, patologi och farmakologi. Det finns också möjligheter för biomedicinska analytiker att läsa vidare på master- och forskarnivå.

Se www.studera.nu Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 12 / A12.

Se tabell om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

89

B Blir din svenska utbildning giltig utomlands och tvärtom?

Ja, de svenska biomedicinska analytikerutbildningarna har gott rykte internationellt och möjligheterna att få arbete utomlands efter fullföljd utbildning är goda, men du kan behöva ansöka om behörighet. Eftersom det är ett legitimationsyrke så krävs det godkännande av Socialstyrelsen för de som vill arbeta i Sverige. För personer utanför EU/EES-området krävs prövning av utländsk utbildning som grund för legitimation. Läs mer på www.socialstyrelsen.se Lön före skatt Medianlönen för biomedicinska analytiker inom landstinget, där det absoluta flertalet av de biomedicinska analytikerna arbetar är 24 500 kr/mån, men på privat sektor kan lönerna vara betydligt högre.

De flesta biomedicinska analytiker, även de utanför landstinget, har en lön i spannet mellan 22 700 kr/mån och 35 000 kr/mån.

Siffrorna ger dig en uppfattning om löneläget men säger inte särskilt mycket om vilken lön just du kan få. Naturvetarna rekommenderar alla sina medlemmar att ta kontakt med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

90

YRKEN A-Ö

BRANDINGENJÖR En stor del av brandingenjörerna är anställda som brandbefäl i kommunernas räddningstjänst. Andra arbetar vid statliga verk, som t ex Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB). Brandingenjörer finns också i det privata näringslivet, bland annat inom industri, försäkringsbransch och konsultföretag. Där arbetar de med uppgifter som är knutna till brandsäkerhet, riskhantering, räddningstjänst och skyddsfrågor.

Var och hur kan man arbeta?

Till arbetsuppgifterna kan höra operativ räddningstjänst, men också riskbedömningar, förebyggande åtgärder och byggnadstekniskt brandskydd. Även personalledning och utbildning är vanligt. Brandingenjörer finns i första hand i den kommunala räddningstjänsten, men arbete i den privata sektorn blir allt vanligare. Idag finns i Sverige uppskattningsvis 700-800 brandingenjörer och 350 civilingenjörer i riskhantering.

Utbildning Utbildningens längd Utbildningen till Brandingenjör omfattar 3,5 års studier (210 hp) och leder till en yrkesexamen på grundnivå.

Här kan du studera Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet.

Inriktningar & vidareutbildningar Brandingenjörsutbildningen finns vid Lunds tekniska högskola och vid Luleå tekniska universitet. Inriktningarna i Lund och Luleå har lite olika fokus – läs mer

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö på lärosätenas webbplatser. Brandingenjörsexamen kan kompletteras med ett års påbyggnadsutbildning vid MSB Revinge.

Utbildningen krävs för att kunna arbeta som räddningsledare inom räddningstjänsten.

I Lund finns möjlighet att läsa vidare till Civilingenjör i Riskhantering. I Luleå ges även andra utbildningar med inriktning mot riskhantering och säkerhet, och brandingenjören har möjlighet att läsa vidare till civilingenjör.

För generell information om utbildningssystemet, se även det inledande avsnittet om högskolestudier.

Behörighet Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 9/A9.

Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, generellt sett. Men kompletterande kunskaper om lokala bestämmelser kan krävas.

Lön före skatt För brandingenjörer och civilingenjörer i riskhantering i kommunal tjänst med examen 2008–2012 låg lönen i spannet 32 000–

www.saco.se/valjayrke

AC 39 000 kr/månad (median 34 000), enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik för 2012.

Med 15-20 års erfarenhet var spannet 41 000–55 000 kr/ månad (median 45 000).

För chefer är lönespannen högre, liksom i regel även för yrkeserfarna i privat tjänst.

Arbetsmarknaden 2013 Brandingenjörerna är en liten yrkesgrupp, vilket gör det svårare att bedöma arbetsmarknaden.

Efterfrågan har varit mycket stark, men i och med att fler examineras börjar situationen övergå i balans. Arbetsmarknaden är idag bra för nyexaminerade och ännu bättre för yrkeserfarna.

För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Sacoförbund och källa Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

CIVILEKONOM/EKONOM Civilekonomer och ekonomer finns inom alla branscher på arbetsmarknaden och är utbildade att förstå och analysera komplexa ekonomiska sammanhang. De fattar beslut och tänker affärsmässigt och långsiktigt.

Var och hur kan man arbeta Civilekonomer/ekonomer får en bred utbildning med affärstänkande och problemlösning satt i centrum. Som civilekonom eller ekonom har du stora möjligheter att välja mellan yrken och kan arbeta i det privata näringslivet, i stat, kommuner och

91

A C landsting men också inom intresseorganisationer. Många väljer också att driva egna företag.

Det finns idag omkring 81 000 etablerade civilekonomer och ekonomer på arbetsmarknaden. Ungefär 80 procent arbetar inom den privata sektorn. Mer än var tredje civilekonom/ekonom är verksam inom tillverkningsindustrin och parti- och detaljhandeln. Banker, revisionsbyråer, försäkringsbolag och finansföretag är andra stora arbetsområden. Omkring 20 procent arbetar inom stat och kommun, många av dem inom skatteförvaltningen, de statliga affärsverken och kommunala bolag.

Nationalekonomer, som är specialiserade på samhällsekonomi, jobbar bl a inom offentlig sektor och bank- och finansbranschen.

Många är också anställda i stora industrioch tjänsteföretag.

Många civilekonomer/ekonomer arbetar med budgetering och ekonomisk planering, marknadsföring och försäljning, redovisning och revision samt utredningsarbete.

Vanliga yrken för civilekonomer/ekonomer är affärsutvecklare, banktjänsteman, controller, ekonomichef, marknadsförare, projektledare, redovisare, revisor, företagsrådgivare, försäljare eller inköpare av varor och tjänster, privatrådgivare och produktchef. Många företagsledare är civilekonomer och ekonomer.

Controller En controller analyserar information om det ekonomiska resultatet, gör prognoser och ser till att ledningen får den ekonomiska information som behövs för att driva och utveckla verksamheten. Controllern fungerar också som rådgivare. Som control-

92

YRKEN A-Ö ler kan man ha olika inriktning, till exempel vara affärsinriktad eller inriktad på redovisning och arbeta med bokslut.

Redovisningsekonomer Redovisningsekonomer arbetar bland annat med analyser av bokslut i ett företag, en förvaltning eller organisation för att hitta förklaringar till resultatet. En del redovisningsekonomer arbetar med att utveckla modeller för hur redovisningen ska gå till och många deltar också i budgetarbetet.

Revisor En revisor granskar redovisningen i ett företag, en förvaltning eller organisation för att se hur ledningen styr verksamheten. Revisorn kontrollerar också att redovisningen sker enligt de lagar och regler som gäller.

Som revisor kan man specialisera sig inom olika områden, som skattelagstiftning eller internationell redovisning.

Utbildning Utbildningens längd Ekonomprogrammet är 3 år (180 högskolepoäng) och leder till en kandidatexamen.

Civilekonomprogrammet är 4 år (240 högskolepoäng) och leder till civilekonomexamen, som är en yrkesexamen på avancerad nivå.

Den som har en kandidatexamen kan bygga på den med 1 år för att få en magisterexamen eller 2 år för att få en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen, som omfattar 2 respektive 4 år.

Inriktningar & vidareutbildning Utbildningsprogrammen ger en bred bas

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö i företagsekonomi och nationalekonomi.

Många av ekonomprogrammen innehåller också kurser i statistik och juridik. Efter grundkurserna väljer man företagsekonomisk eller nationalekonomisk inriktning och en fördjupning inom ämnet, som exempelvis kan vara affärsutveckling, ekonomistyrning, entreprenörskap, finansiell ekonomi, internationell ekonomi, offentlig ekonomi, makroekonomi, mikroekonomi, hållbar utveckling, ledarskap/ organisation, logistik, marknadsföring eller redovisning.

Du kan också skapa din egen ekonomiutbildning genom att läsa fristående kurser.

De internationella civilekonom- och ekonomprogrammen kombinerar ekonomi med språk och ofta utlandsstudier. Vissa ekonomprogram är inriktade från början, till exempel mot detaljhandel, fastighetsekonomi eller turism. Andra program kombinerar ekonomi med ett annat område som hälsoekonomi, industriell ekonomi och textilekonomi.

För att bli godkänd revisor krävs en ekonomie kandidatexamen, tre års kvalificerad praktik och revisorsexamen. Auktoriserade revisorer har en fyraårig akademisk utbildning, minst fem års kvalificerad praktik och revisorsexamen (Läs mer på www.revisorsnamnden.se och www.far.se).

Här kan du studera 27 svenska högskolor och universitet erbjuder kurser och utbildningsprogram i ekonomi.

Civilekonomexamen ges vid: Universiteten i Linköping, Luleå, Umeå, och Örebro, vid Linnéuniversitetet (Kalmar och Växjö) samt högskolorna i Borås, Karlstad, Halmstad och Jönköping. Civilekonomexamen

www.saco.se/valjayrke

C ges även vid Göteborgs universitet genom att läsa det femåriga ekonomprogrammet.

Kandidatprogram med ekonomisk inriktning ges vid: Universiteten i Karlstad, Linköping, Luleå, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro samt vid Mittuniversitetet (Sundsvall/Östersund), Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet (Ultuna).

Handelshögskolan i Stockholm.

Högskolorna i Blekinge, Borås, Dalarna (Falun/Borlänge), på Gotland, Gävle, Kalmar, Kristianstad, Malmö, Mälardalen (Eskilstuna/Västerås), Skövde, Södertörn och Högskolan Väst (Trollhättan). Magister och/eller masterprogram finns på de flesta lärosäten.

Läs mer om utbildningarna på respektive universitets eller högskolas hemsida och på www.studera.nu. Katalogen Nordiska Akademiska Ekonomutbildningar med samlad information om olika utbildningsprogram finns att läsa och beställa på www.civilekonomerna.se.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För ekonomutbildningar krävs dessutom vanligtvis områdesbehörighet 4 (Matematik C, Engelska B, Samhällskunskap A).

För civilekonomprogram med språklig inriktning krävs C-språk kurs B/steg 3 i det sökta karaktärsspråket.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

93

A C Utlandsstudier Du kan bli civilekonom eller ekonom genom att läsa hela utbildningen utomlands eller välja att studera utomlands som en del av dina studier i Sverige. Det kan man göra på olika sätt, exempelvis: Delta i ett utbytesprogram som anordnas av din högskola eller ditt universitet.

Fördelen med detta är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning. Du behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana. Kontakta de högskolor och universitet som du är intresserad av för mer information om möjligheter till utbytesstudier.

Ett annat sätt är att ordna allt på egen hand och själv söka till ett utländskt universitet. Väljer du det alternativet måste du noggrant undersöka om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen. Ta alltid reda på vad som gäller innan du reser iväg. Efter avslutad grundutbildning kan man läsa ett master eller doktorandprogram utomlands.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Många civilekonomer och ekonomer arbetar utomlands under kortare eller längre perioder, både i svenska och internationella företag och organisationer. En del arbetar inom den svenska utrikesrepresentationen, till exempel på ambassader, eller inom EU:s institutioner. För utlandsarbete krävs goda språkkunskaper.

Om du läser hela utbildningen utanför Norden, är det mycket viktigt kontrollera att utbildningen är godkänd. Kontakta Högskoleverket och CSN innan du bestäm-

94

YRKEN A-Ö mer dig. Det är också bra att spara alla kursbeskrivningar och litteraturlistor, så att du kan visa vad som ingått i kurserna du läst. För mer information, se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen av Välja Yrke.

Lön före skatt Månadslönen (median) för nyexaminerade civilekonomer och ekonomer 2012 var 25 325 kr inom privat sektor, 25 000 kr inom statlig sektor och 24 100 kr inom kommunal sektor.

Cirka 10 år efter examen är månadslönen (median) för en privatanställd civilekonom och ekonom 45 000 kr, för statligt anställd 35 450 kr och för anställd inom kommun eller landsting 36 200 kr. Medianlönen 20 år efter examen är 53 350 kr för privatanställda, för statligt anställda 40 850 kr och för anställda inom kommun och landsting 40 500 kr.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag är det balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Civilekonomerna, www.civilekonomerna.se Jusek, www.jusek.se/student

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

CIVILINGENJÖR En Civilingenjör kan arbeta inom många olika områden, beroende på vilken inriktning utbildningen har och vilken bransch det gäller.

Arbetet som Civilingenjör är kreativt och ger dig bra möjligheter till personlig utveckling.

Civilingenjörsutbildningen leder till en yrkesexamen. Det betyder att den ger både bred teknisk kunskap och fördjupning inom ett specialområde. Även matematik och naturvetenskap ingår.

Utbildningen ger förutsättningar för arbete med utveckling av ny teknik.

Var och hur kan man arbeta?

Civilingenjörens arbetsuppgifter kan innebära allt från forskning och utveckling av ny teknik till produktionsplanering och marknadsföring. Med stigande erfarenhet blir civilingenjörer ofta chefer eller företagsledare. Civilingenjörer arbetar som regel tillsammans i projekt, där även andra yrkesgrupper ingår.

I det privata näringslivet arbetar civilingenjörer på industri- och konsultföretag

AC inom en mängd olika branscher – från gruvoch pappersindustri till samhällsbyggnad, elektronik och IT. Den största gruppen statligt anställda civilingenjörer är lärare och forskare vid högskolor och forskningsinstitutioner.

Civilingenjörer finns t ex också vid stora statliga verk som Trafikverket och Lantmäteriverket samt inom försvarsförvaltningarna.

I kommunerna finner man civilingenjörer på tekniska eller ledande befattningar vid stadsbyggnadskontor, energiverk och fastighetskontor.

Ingenjörsyrket är i hög grad internationellt. Svenska ingenjörer arbetar både som direktanställda vid utländska företag och vid svenska företag verksamma i utlandet.

2010 fanns i Sverige 105 000 yrkesverksamma civilingenjörer, varav c:a 11 000 även hade avlagt forskarexamen.

Utbildning Utbildningens längd Utbildningen till civilingenjör omfattar 5 års studier (300 hp) och leder till en yrkes-

C examen på avancerad nivå. Se studera.nu för ytterligare information.

Här kan du studera Civilingenjörsutbildning finns vid Blekinge tekniska högskola, Chalmers i Göteborg, Karlstads universitet, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Linköpings tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Umeå universitet samt vid Uppsala universitet. Även andra högskolor kan ibland erbjuda civilingenjörsprogram i samarbete med någon högskolorna ovan.

Inriktningar & vidareutbildningar Civilingenjörsexamen ges inom ett stort antal teknikområden.

Det finns även alternativ med så kallad öppen ingång. Där läser studenterna under ett första år (vanligtvis) samma grundläggande kurser som övriga civilingenjörsstudenter, innan de slutligen väljer inriktning.

Studenter som saknar behörighet för ingenjörsstudier har ofta möjlighet att läsa ett förberedande tekniskt basår för att komplettera sina gymnasiebetyg.

För generell information om utbildningssystemet, se även det inledande avsnittet om högskolestudier.

Behörighet Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 9/A9 eller 10/A10.

Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

96

YRKEN A-Ö Utlandsstudier De flesta högskolor med civilingenjörsutbildning har utbyte med lärosäten i andra länder. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ingenjörsyrket är internationellt och det är i allmänhet inget problem att utöva yrket i ett annat land än där man tagit sin examen.

Se även avsnittet om Utlandsstudier i inledningen.

Lön före skatt Lönerna för civilingenjörer varierar beroende på bransch, arbetsuppgifter och ansvar samt – inte minst – erfarenhet och individuella meriter. Tydligast är detta inom den privata sektorn, där också det stora flertalet civilingenjörer arbetar.

För nyexaminerade civilingenjörer i den privata sektorn låg lönen 2012 enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik i spannet 27 000–32 000 kr/månad, med en median på 28 500.

Med 10 års yrkeserfarenhet var medianlönen för civilingenjörer utan chefsbefattning 41 000, och efter 20 år i arbetslivet 49 000 kr/månad. Medianlönen för chefer med motsvarande erfarenhet var 8 000 respektive 14 000 kronor högre. Lönerna kan också vara betydligt högre, särskilt för chefer med stort ansvar. Samtliga uppgifter avser privat sektor.

Arbetsmarknaden 2013 Förutsättningarna för att få arbete är bra för nyexaminerade och ännu bättre för yrkeserfarna, men det är vissa skillnader

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö beroende på inriktningan. För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb). För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

CYTODIAGNOSTIKER och naturvetare Är du nyfiken och noggrann? Då kan du bli expert på att upptäcka tidiga tecken på cancer i cellprover. Cytodiagnostikernas viktigaste arbetsredskap är mikroskopet.

Var och hur kan man arbeta I stort sett alla cytodiagnostiker arbetar på landstingens laboratorier eller på privata laboratorier, som ägnar sig åt att analysera cellprover. Cytodiagnostiker identifierar cancer och tidiga cellförändringar, som kan leda till cancer, främst livsmoderhalscancer men även andra cancerformer. Arbetet kräver stor noggrannhet och erfarenhet, eftersom en patient som får en felaktig diagnos riskerar att inte få rätt behandling eller att utsättas för onödig oro.

Du arbetar mycket självständigt och ansvarar för att skilja ut vilka prover som innehåller celler som tyder på att patienten ska behandlas eller utredas vidare. Bedömningen sker framförallt med mikroskopets hjälp, men vid vissa undersökningar kombineras den konventionella mikroskoperingen med avancerade datatekniska verktyg och andra laborativa metoder. Cytodiagnostiker assisterar också vid undersökningar och provtagningar. I arbetet ingår

www.saco.se/valjayrke

C också kvalitetsarbete och metodutveckling.

Antalet yrkesverksamma cytodiagnostiker är ca 200.

Utbildning Magisterprogrammet i diagnostisk cytologi är en specialistutbildning, som är inriktad på att ge en teoretisk grund och praktisk träning i att känna igen cellförändringar i kroppens olika organ. Cytodiagnostikerna får också lära sig hur olika prover ska tas, hur de ska hanteras och hur de kan behandlas för att underlätta bedömningen som ofta sker i mikroskop. Huvudämnet är klinisk cytologi.

Utbildningens längd För att bli cytodiagnostiker måste du studera 3 till 5 år. Det vanliga är att du har en kandidat-, magister- eller masterexamen.

Här kan du studera 2013 finns ingen svensk utbildning i cytologi. Möjlighet finns emellertid att studera utomlands.

BEHÖRIGHET I de flesta länder krävs en kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap, medicin eller biomedicin. Det finns också utbildningar på grundnivå för att bli cytodianostiker.

Utlandsstudier Kontakta Naturvetarna för mer information, www.naturvetarna.se Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

2013 finns ingen svensk utbildning i cyto-

97

A D logi. För den som har en utländsk utbildning går det bra att arbeta som cytodiagnostiker i Sverige eftersom området är oreglerat. Den utländska benämningen på yrket är ”cytotechnologist”.

Lön före skatt Medianlönen för cytodiagnostiker är 30 200 kr/mån, med ett spann från 26 000 till 34 700 kr/mån. Siffrorna ger dig en uppfattning om löneläget men säger inte särskilt mycket om vilken lön just du kan få. Naturvetarna rekommenderar alla sina medlemmar att ta kontakt med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

DESIGNER Design används för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. En designer arbetar utifrån en kombinerat affärsmässig och konstnärlig grund med form, funktion och varumärke genom att skissa på och utforma hur en produkt eller tjänst ska se ut, låta och fungera.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Gemensamt för alla designers är att de följer en process där arbetet börjar med kartläggning av mål och förutsättningar för designprojektet, varefter man under hela projektets gång förkastar eller förädlar olika

98

YRKEN A-Ö skisser och prototyper. En designprocess kännetecknas även av att målet är formulerat utifrån ett behov, snarare än en specifik lösning.

Allt viktigare blir medvetenheten om hur en produkt eller tjänst är en bärare av företagets identitet. Därför måste alla designers kunna kommunicera med och ha intresse för, både marknad och teknik.

En designer kan vara specialiserad på ett visst material, en viss slutprodukt eller en viss tillverkningsprocess men kan också jobba med målsättningen att skapa koncept där inget slutresultat är likt det andra. Idag finns en mängd olika uppdelningar av yrket i olika branscher och titlar, men allt fler arbetar tvärdisciplinärt. De tydligaste branschuppdelningarna är: grafisk design, industridesign, interaktionsdesign, modedesign, möbeldesign, produktdesign, textildesign och webbdesign.

Grafisk designer En grafisk designer arbetar antingen som egenföretagare eller i team på en design eller reklambyrå med att utveckla visuella identiteter bestående av till exempel logotyper, webbplatser och bildspråk för företag eller förpackningar till produkter och tjänster.

Industridesigner En industridesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet och samverkar med andra kompetenser och arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer och miljöer.

En industridesigner tar hänsyn till de ingående krav och förutsättningar som förekommer, och säkerställer att resultatet

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö D

A av produktutvecklingsprocessen i slutändan möter användaren. Man kan antingen arbeta som anställd eller som inhyrd konsult.

Interaktionsdesigner En interaktionsdesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet och samverkar med andra kompetenser och arbetar med att utveckla hur en ny produkt eller tjänst ska fungera. Fokus ligger på interaktionen mellan människan och hela produkten eller tjänsten. Det kan vara allt från hur en webbplats blir klickvänlig till hur en bildörr ska låta när den slår igen för att människan ska uppfatta att den gått i lås.

Man kan antingen arbeta som anställd eller som inhyrd konsult.

Modedesigner En modedesigner arbetar med att designa kläder som han/hon sedan själv marknadsför och säljer.

Man kan också arbeta inhouse på ett modeföretags designavdelning. En modedesigner som jobbar i eget företag ägnar ofta mycket tid åt att hitta underleverantörer, distributörer och återförsäljare.

Möbeldesigner En möbeldesigner formger möbler som han/hon sedan själv marknadsför och säljer.

Alternativt arbetar designern som konsult med uppdrag av någon av de större möbeltillverkarna.

Produktdesigner En produktdesigner designar produkter som till exempel kastruller, solglasögon, eller inredningsartiklar som han/hon sedan själv marknadsför och säljer. Alternativt

www.saco.se/valjayrke

arbetar designern som konsult med uppdrag av någon av de större produkttillverkarna. De flesta som kallar sig produktdesigner ser sig som entreprenörer som driver sina egna företag.

Webbdesigner En webbdesigner arbetar antingen som egenföretagare eller i team på ett IT-konsultföretag, en design eller reklambyrå med att utveckla webbplatser och intranet för företag. Både den analytiska förmågan och visualiseringsförmågan som man utvecklar som designer kan även användas i andra sammanhang, exempelvis inom designforskning eller undervisning.

UTBILDNING För de akademiska utbildningarna: 3 år (180 hp) till kandidatexamen. De flesta utbildningarna ger möjligheten att fortsätta ytterligare 2 år (120 hp) till en masterutbildning.

Inriktningar & vidareutbildning Exempel på inriktningar: 4 Avancerad produktdesign – spänner över hela produktområdet 4 Bokdesigner – bokomslag, inlagesättning, typografering.

4 Corporate identity designer – logotyper, grafiska manualer 4 Design Manager – Chefsposition som ansvarar för den strategiska nyttan med företagets design (en design manager behöver inte alltid vara designutbildad utan kan vara tex ekonom) 4 Fordonsdesign – bilar, lastbilar, bussar etc 4 Herrmode – modedesign för män 4 Konfektion – kläder som säljs i affärer

99

A D 4 Typsnittsdesigner – bokstavsformer, teknisk typsnitt produktion.

Här kan du studera Man kan skilja på de utbildningar som vilar på konstnärlig grund där intagningen sker med hjälp av antagningsprover och de utbildningar som har en traditionell antagning. I vissa fall tillämpas en kombinationsantagning.

Gå in på studera.nu > Sök och jämför och sök på designutbildningar.

Exempel på skolor där utbildningen vilar på konstnärlig grund och intagningen sker med hjälp av allmänbehörighet och intagningsprover: 4 Berghs School of Communication – Grafisk design 4 Beckmans Designhögskola – Grafisk design, modedesign allmänproduktformgivning 4 Designhögskolan i Umeå – Industridesign med specialisering på magisternivå – interaktion, produkt, fordons inriktning 4 Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK), Göteborgs universitet – Bred designutbildning 4 Konstfack, Stockholm – Industridesign, grafisk design 4 Lunds Tekniska Högskola – Industridesign 4 Växjö universitet – Bred designutbildning 4 Textilhögskolan i Borås – Modedesign och textildesign Det finns också ett magisterprogram för design management på högskolan i Kalmar.

Många som jobbar strategiskt med design som kommunikativt verktyg har läst på IHR på Stockholms universitet.

100

YRKEN A-Ö GI (Grafiska institutet), också på Stockholms universitet, är en utbildning som ofta leder till arbete med design inriktad mot produktionsledning.

Förutom högskolor finns det dessutom flera alternativa vägar för att bli designer, t.ex. KY, Folkhögskola eller olika privata utbildningar. Det kan också vara möjligt att lära sig designyrket genom praktik på en designbyrå. Några exempel på välkända svenska privatskolor är Berghs School of Communication, Forsbergs och Hyper Island.

KÄLLA OCH MER INFO Sveriges designer www.sverigesdesigner.se Mer info om designeryrket kan också fås från SVID www.svid.se eller från Svensk Form, www.svenskform.se

DIAKON En diakon ger stöd åt människor i olika livssituationer. En del arbetar direkt inom kyrkliga institutioner och andra inom till exempel sjukhuskyrkan.

VAR OCH HUR MAN KAN ARBETA En diakon i Svenska kyrkan arbetar mycket med det personliga mötet. Det kan innebära stödjande samtal med ungdomar och hembesök hos äldre och sjuka.

Diakonen leder och organiserar ofta dem som arbetar frivilligt.

Diakonen bygger nätverk med andra institutioner som polisen och socialtjänsten för att undvika att någon hamnar utanför och för att ge hopp och stöd.

I Svenska kyrkan finns drygt 1 100 yrkesverksamma diakoner.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö D

A UTBILDNING För att bli diakon behövs en godkänd högskoleutbildning som t.ex. socionom, sjuksköterska, psykolog, pedagog med viss komplettering eller teologie kandidat .

Utöver det behövs Svenska kyrkans grundkurs, tre månaders handledd församlingspraktik, parallell kursverksamhet anordnad av stiftet. Därefter kan man börja den ettåriga diakonutbildningen.

Beroende på vilken grundexamen du har eller väljer, så blir utbildningens längd lite olika. Gemensamt är den ettåriga diakonutbildningen, den 16 veckor långa grundkursen och den tre månader långa församlingspraktiken.

HÄR KAN DU STUDERA Svenska kyrkans grundkurs finns på 13 folkhögskolor. Fackutbildning ges vid universitet och högskolor. Den ettåriga diakonutbildningen ges vid Bräcke i Göteborg, Ersta i Stockholm samt Vårsta i Härnösand.

UTLANDSSTUDIER Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte där du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Det finns möjlighet för diakoner från andra från andra länder och andra evangelisklutherska kyrkor att arbeta i Svenska kyrkan.

Särskilda bestämmelser om detta finns i Kyrkoordningen. Svenska diakoner har på motsvarande sätt möjlighet att arbeta utomlands i dessa kyrkor.

www.saco.se/valjayrke

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag är det balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag är det balans på arbetsmarknaden.

LÖN FÖRE SKATT Ingångslönen för en nyexaminerad diakon är idag ungefär 25 600 kr. Efter tio år i yrket ligger medianlönen på ca 27 000 kr. Sjukhus och stiftsdiakoner har ofta högre lön än församlingsdiakoner.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA För mer information kan du vända dig till fackföreningen Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se.

DIETIST och naturvetare Vill du hjälpa människor att äta hälsosamt eller att äta rätt för att återfå hälsan? Genom att stötta och ge råd höjer dietisterna livskvaliteten för många människor. Samtidigt spar samhället pengar genom att sjukdomar förebyggs.

Var och hur kan man arbeta Dietister arbetar huvudsakligen med nutritionsbehandling inom hälso- och sjukvården. Det innebär att de förebygger, utreder och behandlar problem relaterade till kost och hälsa, såsom exempelvis undernäring som är vanligt bland äldre och fetma.

Dietisten är en del av vårdteamet och utbildar andra yrkesgrupper inom vården i nutritionsfrågor. Dietister arbetar också i kommunal verksamhet med kvalitetsarbete, till exempel utveckling av rutiner och

101

A D

YRKEN A-Ö

utbildning samt behandling av enskilda inom skola, barn- och äldreomsorgen.

Dietister arbetar också i forsknings och utvecklingsprojekt kring kost och hälsa, eller inom nutritionsföretag och livsmedelsindustri som produktspecialister. Allt fler dietister driver egna konsultföretag.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 16 / A14.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive universitet då variationer kan förekomma!

Utbildning Dietistprogrammet är en treårig yrkesutbildning med naturvetenskaplig profil med inriktning mot kostvetenskap, dietetik och klinisk nutrition. Du kommer också in på ämnen som näringslära och fysiologi. Ett av de viktigaste redskapen för en dietist är samtal och förmåga att ge och ta emot information. Därför ingår även kommunikation, psykologi och samtalsmetodik i utbildningen. En central del av utbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen då studenterna under handledning av yrkesverksamma dietister träffar patienter.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till delar av masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Utbildningens längd Dietistutbildningen är på tre år (180 hp) och ger en yrkesexamen som dietist. Efter examen kan man ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Utbildningen ger dig också möjlighet att fortsätta studera på avancerad nivå. För mer information se www.studera. nu.

Inriktningar & vidareutbildning Möjlighet till olika inriktningar på avancerad nivå genom magister- eller masterprogram.

Här kan du studera Dietistprogrammet ges vid Göteborg, Umeå respektive Uppsala universitet.

102

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Det kan vara en bedömningsfråga från land till land, för mer information kontakta lärosätena.

Lön före skatt Medianlönen för dietister är 26 700 kr/mån.

De allra flesta har en lön i spannet mellan 23 500 och 34 000 kr/mån, men dietister i näringslivet kan ofta ha en högre lön.

Naturvetarna rekommenderar alla sina medlemmar att ta kontakt med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb). För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö D

A Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

DIPLOMAT En diplomat är en tjänsteman som företräder sitt lands regering och är periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Diplomaten är anställd i Utrikesförvaltningen.

En diplomat benämns ofta som departementssekreterare, kansliråd eller ambassadör. Utrikesdepartementet, UD rekryterar personal en gång om året till sitt traineeprogram – Diplomatprogrammet.

För att söka till det krävs svenskt medborgarskap, en akademisk examen och goda språkkunskaper. Du ska också ha goda allmänna kunskaper om det svenska samhället och ett brett och levande intresse för omvärlden liksom för frågor som rör Sverige i världen.

Vanliga bakgrunder för dem som antas är statsvetare, jurister och ekonomer. Läs mer under dessa yrken samt under www.srat.se och www.regeringen.se/sb/d/1475/a/39401

DJURSJUKSKÖTARE och naturvetare Vill du bli en sjuksköterska för djur? I så fall bör du läsa till djursjukskötare. Du tränas i att bedöma djurs hälsotillstånd och att kommunicera med djurägare.

Var och hur kan man arbeta Djursjukskötare arbetar främst med omvårdnad av häst, hund, katt och exotiska

www.saco.se/valjayrke

sällskapsdjur på djursjukhus och djurkliniker. De kan självständigt hantera viss behandling, vaccination och undersökning.

Djursjukskötare förbereder djuren för operativa ingrepp och övervakar narkos. De tar prover och gör enklare laboratorieanalyser, samt hanterar och kontrollerar behandlingsutrustning samt säkerställer hygienen.

Djursjukskötare har också ofta ansvar för journalföring och utbildar djurägare när det gäller allmän vård och skötsel samt efterbehandling eller rehabilitering. Det finns idag över 800 yrkesverksamma djursjukskötare med legitimation, men eftersom kravet på legitimation infördes nyligen och det behövs betydligt fler kan vi förvänta oss att antalet kommer att öka kraftigt.

Utbildning Djursjukskötarprogrammet förbereder för ett arbete inom djursjukvården och ger behörighet att ansöka om legitimation hos Jordbruksverket som djursjukskötare.

Förutom kunskap om husdjurens anatomi, fysiologi och beteende är djuromvårdnad, sjukdomslära, vårdhygien, rehabilitering och anestesiologi tongivande inslag. Dessutom studeras djursjukvårdens drift och planering, statistik samt kommunikation och rådgivning.

Under hela utbildningen tränas studenterna på att tillämpa sina kunskaper praktisk och en stor del av utbildningen är verksamhetsförlagd. Stor vikt läggs också vid vetenskaplig förankring och social förmåga.

Utbildningens längd 180 högskolepoäng (3 år) leder fram till en kandidatexamen inom djuromvårdnad.

103

A D

YRKEN A-Ö

Inriktningar & vidareutbildning Efter kandidatexamen kan du läsa vidare på avancerad nivå. För mer information se www.slu.se.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Här kan du studera Djursjukskötarprogrammet finns på SLU.

Vill du arbeta för en bättre djurhållning? I så fall kan du satsa på att bli djurskyddsinspektör.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15/A14. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”.

Utlandsstudier Det finns möjlighet att läsa delar av utbildningen utomlands. Kontakta SLU för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, men det kan vara en bedömningsfråga från land till land.

Lön före skatt Medianlönen för djursjukskötare är 23 700 kr/mån. De allra flesta har en lön i spannet mellan 22 000 och 27 500 kr/mån.

Siffrorna ger dig en uppfattning om löneläget men säger inte särskilt mycket om vilken lön just du kan få. Naturvetarna rekommenderar alla sina medlemmar att ta kontakt med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben.

104

DJURSSKYDDSINSPEKTÖR och naturvetare

Var och hur kan man arbeta Djurskyddsinspektörer finns på våra länsstyrelser. De jobbar med att kontrollera att landets djurägare följer djurskyddslagstiftningen. Kontroller sker efter anmälningar om att djur far illa eller som förebyggande kontroller av t.ex. djurtransporter, försöksdjur, lantbruksdjur och verksamheter med ett större antal sällskapsdjur. Vissa verksamheter med djur kräver tillstånd, t.ex. zoo-butiker, hunddagis och ridskolor.

Djurskyddsinspektörerna utfärdar dessa tillstånd.

I arbetet jobbar du med människor, men för djuren. I arbetsuppgifterna ingår att informera djurägare om regelverket. Följer inte djurägaren bestämmelserna kan beslut behöva fattas som innebär att djurägaren tvingas att genomföra en åtgärd eller förbjuds att göra något. I vissa fall kan djur behöva omhändertas från sin ägare.

Det finns idag ca 200 djurskyddsinspektörer i landet.

Utbildning De som arbetar som djurskyddsinspektörer är ofta agronomer, lantmästare inriktade på husdjur, veterinärer eller miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Andra lämpliga utbildningar är biologutbildningen eller etologioch djurskyddsprogrammet på SLU.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Utbildningens längd Längden är varierande beroende på utbildning. Tre år (180 hp) för en kandidat- eller lantmästarexamen och 4,5 år (270 hp) för en agronomexamen.

Inriktningar & vidareutbildning Efter kandidatexamen kan du läsa vidare på avancerad nivå. För mer information se www.studera.nu.

Här kan du studera Utbildningarna till agronom, lantmästare samt etologi- och djurskyddsprogrammet finns på SLU. Miljö- och hälsoskyddsprogram finns på Umeå universitet och Halmstad högskola. Biologprogram med möjlighet att inrikta sig mot etologi finns på Stockholms, Linköpings och Lunds universitet samt på Linnéuniversitetet. Vid Linnéuniversitetet finns även en påbyggnadsutbildning i biologi med inriktning mot djurskydd (60 hp).

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet och ytterligare behörighet beroende på vilken utbildning du väljer. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”.

Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det finns möjlighet att läsa delar av utbildningen utomlands. Kontakta respektive högskola/universitet för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, men det kan vara en bedömningsfråga

www.saco.se/valjayrke

AE från land till land.

Lön före skatt Medianlönen för djurskyddsinspektörer var 2012 28 800 kr, med ett spann från 25 700 kr till 31 800 kr. Siffrorna ger dig en uppfattning om löneläget men säger inte särskilt mycket om vilken lön just du kan få. Naturvetarna rekommenderar alla sina medlemmar att ta kontakt med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Egen företagare/ entreprenör

se sid 7

ESTETISKA YRKEN/ UTBILDNINGAR Långt ifrån alla som skaffar sig utbildning inom området kan räkna med en fast anställning. De allra flesta arbetar på frilansbasis.

DANSARE En dansare har ett lustfyllt och krävande jobb. Som dansare måste man ha bra fysiska förutsättningar och stark vilja för att klara av jobbet. Dansare tränar flera timmar varje dag för att hålla sig i form. Inför en uppsättning ägnas mycket tid åt att repetera tillsammans med koreografen och de andra dansarna.

105

E VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Dansare kan medverka i olika slags föreställningar. De kan dansa klassisk balett till exempel vid Operan i Stockholm eller Göteborg. De kan också dansa modern fridans. Då ingår man ofta i ett kompani, en ensemble som sällan har någon fast scen. De kan också dansa jazz och showdans och då medverka i musikaler, revyer och operetter eller teaterföreställningar där olika former av dans ingår. Här krävs ibland att man också måste kunna sjunga. Många dansare är specialiserade på en dansform men det är också vanligt att man håller på med flera former. Arbetet som dansare är mycket fysiskt ansträngande. Rygg, ben och fötter är särskilt utsatta och skador är vanliga.

Detta är orsaken till att fast anställda dansare går i pension redan vid 41-44 år.

UTBILDNING Det är mycket hård konkurrens om platserna vid olika dansutbildningar. För att bli antagen krävs goda fysiska förutsättningar och känsla för rytm och musik.

Dansare börjar ofta sin utbildning redan i unga år. För den som inte börjat som barn finns fristående skolor, till exempel Balettakademin som ger en möjlighet att komma in i yrket.

Performing Arts School är en fristående skola i Göteborg med en utbildning som kombinerar dans, sång och teater. Samtliga fristående skolor är avgiftsbelagda.

Dans- och cirkushögskolan i Stockholm har bland annat ett kandidatprogram i dans som är tre år långt. Se studera.nu för mer information om dansutbildningar på högskolenivå.

106

YRKEN A-Ö BEHÖRIGHET För information om behörighetskrav och antagningsprov, kontakta respektive utbildningsanordnare.

ARBETSMARKNAD 2013 Konkurrensen om jobben som dansare är hård och arbetslösheten är stor inom gruppen. Det krävs både drivkraft, talang och skicklighet för att kunna försörja sig som dansare.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på yrken A-Ö) DESIGNER Se egen rubrik, DESIGNER DRAMAPEDAGOG Dramapedagoger kombinerar pedagogiskt och konstnärligt arbete. De arbetar med lekar, rollspel och improvisationer tillsammans med gruppdeltagare som själva får uppleva och pröva olika situationer för att till exempel lösa en konflikt. Detta arbete kräver att man är kreativ och utåtriktad.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Dramapedagoger kan arbeta inom många olika fält och med olika ålderskategorier.

Från dramalek med små barn till forumspel med vuxna. Dramapedagoger sysslar inte alltid med drama som konstform (teater/ film) utan utgår från den mer ursprungliga innebörden av uttrycket. Drama är att “gestalta genom handling”. Förhållandet mellan drama som konst och den pedagogiska aspekten, dramapedagogik, är dock något som diskuterats inom dramapedago-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö giken under flera decennier. Arbetsplatser för dramapedagoger är framförallt hela skolsektorn, kulturskola, amatörteaterverksamhet eller vårdinstitutioner.

UTBILDNING Utbildningar till dramapedagog finns på folkhögskolor och universitet. För närvarande driver Västerbergs Folkhögskola i Gästrikland en tvåårig utbildning för dramapedagoger. Läs mer på lg.se/vasterberg BEHÖRIGHET För att antas till dramapedagogutbildningen krävs erfarenhet av drama/teater samt pedagogisk erfarenhet och minst ett års arbetslivserfarenhet. Utöver detta krävs grundläggande behörighet till högskola samt visst särskild behörighet. Dessutom krävs intyg som styrker erfarenhet av drama/teater, pedagogiska erfarenhet och arbetslivserfarenhet. Kontakta utbildningsanordnaren för information om behörighetskrav. Det finns också andra högskolor (exempelvis Högskolan i Gävle och Malmö Högskola) som har fristående kurser i dramapedagogik/pedagogiskt drama.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på yrken A-Ö) För mer information om utbildningar se utbildningsinfo.se eller studera.nu.

Film-/radio-/tv-yrken Filmfotografen, filmklipparen, filmljudsteknikern, regissören, producenten och manusförfattaren jobbar tillsammans i skapandet av en film. Radio och TV-producenter har det övergripande ansvaret för en

www.saco.se/valjayrke

E produktion. För samtliga yrken inom området är den konstnärliga drivkraften och förmågan att jobba i team mycket viktig.

Utbildning Det finns en rad olika högskoleutbildningar för dig som vill jobba inom film, radio, TV och teater, både på grund- och avancerad nivå. Gå in på www.studera.nu för att få ytterligare information.

För samtliga estetiska yrken finns utbildning även inom andra utbildningsformer än högskola. Dessa kan man hitta om man söker tex på www.folkhogskola.nu eller på www.utbildningsinfo.se eller www.yhmyndigheten.se Sacoförbund och källa DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation, www.dik.se.

FOTOGRAF Fotografen arbetar med bildkomposition, ljus, teknik och bildbehandling. Förutom fotografering är en vanlig arbetsuppgift att efterbehandla bilderna i datorn och anpassa dem till olika typer av webbpublicering och tryck.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? De flesta fotografer är egenföretagare. Fotografens kunder kan vara en reklambyrå, ett företag eller en privatkund. Det är också vanligt att ta frilansuppdrag åt en tidning.

Många fotografer arbetar även med rörlig bild.

UTBILDNING Inom universitet och högskola finns Bildjournalistikprogrammet på Mittuniversite-

107

A E tet i Sundsvall. Akademin Valand på Göteborgs universitet har utbildningar inom film och konstnärligt fotografi. Stockholms Dramatiska Högskola har utbildningar inom film och TV. Inom Yrkeshögskolan finns flera eftergymnasiala utbildningar inom området.

En del folkhögskolor, studieförbund och fristående skolor har utbildningar i foto/ film/TV/video av olika slag och på olika nivåer.

Auktorisationsutbildning i digital bildleverans finns hos Svenska Fotografers Förbund. För att bli auktoriserad måste man vara medlem i förbundet.

Många fotografer och filmfotografer utbildar sig utomlands.

Erfarenhet som assistent till en fotograf kan vara en alternativ väg in i fotografyrket.

ARBETSMARKNADEN 2013 Det är mycket hård konkurrens om jobben.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på Yrken A-Ö) KONSTNÄR Som konstnär kan du ha många olika inriktningar och uttrycksmedel. Det krävs en stark drivkraft i yrket, många konstnärer har långa utbildningar bakom sig men få kan försörja sig på sin konst. Måleri, grafik, teckning och skulptur eller video och film är några av de vanligaste inriktningarna.

Tidigare var uppdelningen mellan olika konstinriktningar ofta strikt, men idag närmar sig de olika inriktningarna varandra, både inom utbildningen och bland de praktiserande konstnärerna. Nu är det vanligt

108

YRKEN A-Ö att en och samma konstnär både målar, gör konstvideos och arbetar med skulptur eller datagrafik.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Konstnärer kan anlitas för utsmyckning av offentliga lokaler som sjukhus, skolor, kyrkor eller bostadsområden. Oftast rör det sig om enstaka konstverk men det kan även handla om helhetsmiljöer utom eller inomhus. Konstnärer arbetar ibland även som konsulter och rådgivare i sådana sammanhang.

Målande konstnärer målar ofta tavlor på duk, men de kan även måla direkt på en mur eller vägg. Det finns många olika sorters färger och tekniker att välja mellan; till exempel olja, akvarell, akryl och pastell. Konstnärer kan även göra skisser för konstverk som sedan någon annan utför i exempelvis mosaik eller som vävnad.

Grafikern graverar på en yta av koppar, trä eller sten för att sedan göra avtryck på papper. Som Skulptören arbetar med skulpturer eller reliefer. Materialen kan vara nästan vilka som helst men lera, gips, sten, brons, plåt och trä är vanliga material.

Skulptörer kan även arbeta med installationer; där både enskilda föremål eller objekt och hela rummets arrangemang bildar ett konstverk.

UTBILDNING Högre konstnärlig utbildning med inriktning Fri konst ges vid konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö.

Utbildningarna omfattar 5 år och leder fram till en magisterexamen. Konstnärliga högskoleutbildningar finns också vid Konstfackskolan i Stockholm, vid Högsko-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

E

ARBETSMARKNADEN 2013 Idag råder stor konkurrens om jobben för konstnärer.

orgel, piano, sång och harmonilära. För att få kantorsexamen och behörighet till kantorstjänst krävs dessutom Svenska kyrkans grundkurs. Den är en termin lång och ges vid ett tiotal av Svenska kyrkans folkhögskolor.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på Yrken A-Ö)

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på Yrken A-Ö)

KYRKOMUSIKER Kyrkomusikern leder musiklivet i församlingen. Arbetet kräver att man är utåtriktad och tycker om att samla människor kring musik och kyrkans budskap.

Inom Svenska kyrkan kan man som kyrkomusiker arbeta som organist eller kantor.

Som kyrkomusiker ordnar man musikgudstjänster och konserter i kyrkan och är den som engagerar solister, andra musiker och sångare.

LJUDTEKNIKER Ljudteknikern sköter ljudet vid till exempel teater-, film-, TV- och videoproduktioner, radiosändningar och musikkonserter.

Arbetet kräver intresse för både musik och teknik.

lan för design och konsthantverk (HDK) i Göteborg.

UTBILDNING För att bli organist krävs en treårig konstnärlig kandidatexamen samt ett års pastoral utbildning i Svenska kyrkans regi. Utbildningen som ges på fyra orter omfattar sammanlagt fyra år.

Kantorsutbildningen är tvåårig och ges vid ett antal folkhögskolor samt vid Musikhögskolan i Malmö. Folkhogskola.nu har mer information om folkhögskoleutbildningar.

BEHÖRIGHET För antagning krävs allmän behörighet för högskolestudier (dispens kan ges) och tillräckliga musikaliska förkunskaper.

Antagningsprov i musik- och gehörslära,

www.saco.se/valjayrke

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Ljudtekniker kan arbeta på en mängd skilda arbetsplatser och på olika nivåer. De sköter olika typer av ljudutrustningar vid teatrar eller vid produktion av rörlig bild. De kan också arbeta med radiosändningar, i inspelningsstudio, installationer av ljudanläggningar och mycket annat.

Ljuddesignern arbetar med allt från talteateruppsättningar på stora och små scener till dansföreställningar och olika sceniska projekt. Hon eller han gestaltar med hjälp av ljudeffekter, ljudlandskap och musik det sceniska verket.

Men en ljuddesign kan även bestå av en komplicerad högtalarrigg och mängder av ”myggor” för en musikal. Då är själva ljudbilden, eller den musikaliska mixen, det centrala.

UTBILDNING För att få jobb som ljudtekniker krävs oftast

109

E

YRKEN A-Ö

ljudteknikerutbildning av något slag. Det finns många olika varianter och inriktningar på sådana, både inom högskolan, på folkhögskolor och på fristående skolor.

Det finns olika kurser och program inom ljudteknik vid landets högskolor. Se studera.nu för mer information. Stockholms Dramatiska Högskola erbjuder en ljudutbildning i filmljud och en utbildning i ljuddesign för scenkonst.

Kulturama i Stockholm är en fristående skola som har en ettårig musikproduktionslinje.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Musikern kan spela i olika slags ensembler och grupper, i större och mindre orkester eller vara solist. Musikern kan också vara kompositör, arrangör eller dirigent.

Musikernas arbetsplatser varierar. Beroende på genre kan du arbeta i konsertsalar, skolor, kyrkor och studior, folkparker, på dansrestauranger, diskotek, klubbar och vid privata tillställningar. Musiker kan också arbeta på sjukhus samt inom barn och äldreomsorg.

Bland fast anställda musiker i Sverige finns det dansbandsmusiker som är anställda av så kallade orkesterbolag.

KÄLLA & MER INFORMATION Det finns också ett tiotal orkestrar inom www.arbetsformedlingen.se konstmusikområdet som arbetar med fast (sök på yrken A-Ö) anställda musiker. Dessutom finns några fasta musikteaterinstitutioner, samt ett MUSIKALARTIST antal större ensembler där musikerna ofta Utbildning till musikalartister omfattar 180 kombinerar orkestertjänstgöringen med poäng och är treårig. Den ges vid Teater och någon annan form av musikalisk verksamOperahögskolan i Göteborg. Lika vikt fäshet på orten. Nästan alla län har en länsmutes vid sång, skådespeleri och dans. sikorganisation, men bara ett fåtal har fasta ensembler. En del musiker arbetar också KÄLLA & MER INFORMATION som lärare i musik. www.teaterforbundet.se Arbetstillgången och arbetstiderna skiftar. Det är ofta fråga om arbete på kvällar MUSIKER och helger långt från hemorten. Många Musikeryrket är brett. Som musiker kan du musiker är utan fast anställning och är stänvara allt ifrån gitarrist i ett rockband till celdigt på jakt efter nya uppdrag list i en symfoniorkester. Musiker kan BRA och tillfälliga anställningar. ha olika musikalisk inriktning: ATT VETA Genomströmningen i spela västerländsk konstmuFör samtliga estetiska yrket är mycket stor. sik (som också kan kallas yrken finns utbildning Det är inte ovanligt att ”seriös” eller klassisk) i en inom andra utbildningsformer musikern också har en symfoniorkester eller resa än högskola. Dessa kan man annan yrkesutövning land och rike kring som hitta om man söker tex på www. vid sidan av musiken dansbandsmusiker eller folkhogskola.nu eller på www. för att klara sin försörjsom pop, rock, jazz eller utbildningsinfo.se eller ning. folkmusiker. www.yyrkeshogskolan.se

110

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

E

UTBILDNING Vid musikhögskolorna: den kortare utbildningen omfattar 120/180 högskolepoäng (2-3 år) och den längre 180/300 högskolepoäng (3-5 år). Många kompletterar också sin utbildning med ett eller flera års utlandsstudier. Läs mer på www.studera.nu samt Sveriges Yrkesmusikerförbund, www.symf. se och Svenska Musikerförbundet, www. musikerforbundet.se Utbildning till musikalartister omfattar 180 poäng och är treårig. Den ges vid Teater och Operahögskolan i Göteborg. Lika vikt fästes vid sång, skådespeleri och dans.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på yrken A-Ö) REGISSÖR Som teaterregissör är man huvudansvarig för den konstnärliga utformningen av en föreställning. Regissören väljer den pjäs som ska sättas upp. Ibland sker detta i samarbete med en dramaturg. Dramaturgen granskar och bedömer pjäser eller bearbetar och anpassar texter för sceniskt uppförande. De väljer också ut de skådespelare som ska vara med i föreställningen.

Teateregissören läser och analyserar manus tillsammans med skådespelarna. De planerar sedan arbetet med pjäsen fram till premiären.

Regissören leder repetitionerna. Arbetet med skådespelarna kräver att man är lyhörd och öppen för synpunkter och idéer, samtidigt som man måste ha förmågan att driva arbetet framåt mot premiären. Förutom skådespelarna arbetar regissören också med scenografen, maskörer och den tekniska

www.saco.se/valjayrke

MITT STUDIEVAL Namn: Maja Andersson Ålder: 23 år Utbildning: Ämneslärarutbildning Musik med huvudinriktning klassisk fiol på Kungliga Musikhögskolan (KMH) Hur tänkte du när du valde utbildning?

- Jag tycker det är oerhört intressant med pedagogik och älskar musik. Jag jämförde även studieupplägg på de olika högskolorna för att få en bild av vad som skiljde de olika skolorna åt Pluggar du i din hemort ?

- Jag pluggar inte i min hemort vilket jag finner många fördelar med. Oerhört utvecklande att hamna i en helt ny miljö där man får möjlighet att träffa nya människor och bygga upp nya kontaktnät. Härligt att läsa en estetisk utbildning i en kulturell stad som Stockholm.

Kan du berätta lite om din utbildning?

- En bred musikalisk utbildning som samtidigt innehåller spetskompetens.

Här jobbar man både med gruppmetodik och på individ nivå. Det är inspirerande att jobba med både sin egen musikaliska och pedagogiska utveckling och parallellt jobba med andras. Även alla teoretiska ämnen läser vi på musikhögskolan vilket är en stor förmån. Grupperna är små och vi har lärare som är engagerade, kompetenta och själva musiker i grunden.

Hur är studentlivet?

Trivsamt med en lite mindre högskola, då det blir en fin gemenskap.

Vi får bra möjligheter att gå på konserter vilket är en stor förmån.

Vår kår jobbar på och det känns som att den blir mer och mer aktiv.

Blev det som du hade tänkt?

- Jag är väldigt nöjd i stora drag och har blivit positivt överraskad!

Kungliga Musikhögskolan

www.kmh.se

A F personalen, alla lika viktiga för den konstnärliga helheten.

Det är regissören som har det övergripande konstnärliga ansvaret för föreställningen och är den som måste se till att alla medverkande tar ansvar för sin uppgift.

Filmregissör leder arbetet med filminspelning. Det kan vara allt från korta reklamfilmer till filmer i långfilmsformat eller dokumentärfilm. Ofta har regissören själv skrivit manus till filmen. Regissören kontaktar och instruerar skådespelare och andra som ska medverka i inspelningen. De söker rätt på inspelningsplatser och leder arbetet med att bygga ateljéer. Under själva inspelningen samarbetar de intimt med fotograferna. Efter inspelningen deltar de i klippningen av filmen.

Såväl teateruppsättningar som filminspelningar kräver att många människor samverkar. Man måste vara stresstålig och ha lätt för att både samarbeta och göra sig förstådd, och man måste kunna föra fram sina idéer så att medarbetarna förstår.

UTBILDNING Många regissörer är skådespelare i botten.

Regissörer utbildas vid Stockholms dramatiska högskola och vid Filmhögskolan i Göteborg. Kontakta utbildningsanordnarna för mer information om programmens innehåll, behörighetskrav med mera.

På Medieinstitutet och Kulturama (utbildningar inom Yrkeshögskolan) finns utbildningar inom det här området.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på yrken A-Ö)

112

YRKEN A-Ö SKÅDESPELARE Skådespelare är ett konstnärligt yrke och det krävs både talang, drivkraft och hårt arbete för att lyckas.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Som skådespelare kan du arbeta inom flera olika områden. Du kan jobba på en teater men du kan också få arbete vid film- radiooch TV-produktioner. Du kan också bli engagerad som uppläsare för att läsa dikter eller andra texter i olika medier.

Arbetet som skådespelare innehåller mycket mer än att stå på scenen eller framför kameran. Bakom en teaterföreställning ligger mycket förberedelser.

Du arbetar i grupp tillsammans med regissören och de andra skådespelarna. Ni går igenom och diskuterar manus. Ni läser också annan litteratur för att sätta er in i de frågor pjäsen handlar om. Ni skaffar er en bild av den tid eller den miljö där pjäsen utspelas. Mimartister använder kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck för att förmedla känslor, stämningar och händelser till publiken. De flesta mimartister är fria yrkesutövare och har mer eller mindre tillfälliga engagemang.

En stuntman ersätter filmskådespelare i riskfyllda situationer, tillexempel när rollfiguren ska ramla ner för en trappa eller volta med bilen. I uppgifterna kan även ingå att instruera skådespelare, till exempel inför ett slagsmål. Kunskap i ljud, ljus och kameraföring är viktigt. Det finns ett fåtal som kan försörja sig på yrket, men det vanligaste är att ha annat arbete vid sidan om.

UTBILDNING Du kan utbilda dig till skådespelare inom

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö högskolan. Se studera.nu för mer information och antagningskrav men det finns även andra utbildningsformer.

ARBETSMARKNADEN 2013 Konkurrensen är hård inom de scenkonstnärliga yrkena och det är ofta svårt för skådespelare att få arbete.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se (sök på yrken A-Ö)

FASTIGHETSMÄKLARE En fastighetsmäklare är den förmedlande länken i bostadsaffären mellan säljare och köpare. Det finns även andra mäklaryrken där man förmedlar eller handlar med företag, aktier eller värdepapper. (Se Banktjänsteman) VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA För att bli registrerad som fastighetsmäklare med fullständig registrering måste du ha dels teoretisk utbildning från universitet eller högskola. Du ska dessutom praktisera hos en registrerad fastighetsmäklare i tio veckor. Den teoretiska utbildningen ska vara inom kunskapsområdena fastighetsförmedling, civilrätt, fastighetsrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik och fastighetsvärdering. Det underlättar om man dessutom har ett genuint intresse av människor och förmåga att visa omsorg om samtliga parter som är inblandade i en bostadsaffär. I arbetsuppgifterna ingår att skapa kontakter mellan köpare och säljare och att hjälpa parterna till ett avtal som har en skälig avvägning mellan partsintressena.

Fastighetsmäklaren ska vara opartisk i sin relation mellan köpare och säljare, vilket

www.saco.se/valjayrke

F innebär att båda parter ska kunna lita på fastighetsmäklaren och få den rådgivning som var och en behöver. I ett avseende har mäklaren en närmare anknytning till sin uppdragsgivare och detta gäller själva prisfrågan och närbesläktade överlåtelsevillkor.

Arbetet består såväl av administrativt arbete på kontor som besiktning av fastigheter och visningar i samband med försäljning.

Det dagliga arbetet kräver kunskaper i juridik, byggnadsteknik, fastighetsvärdering och ekonomi. Arbetstiderna är naturligtvis oregelbundna, eftersom det i många fall handlar om kundmöten på kvällar och helger.

I dag finns cirka 6 400 registrerade fastighetsmäklare under tillsyn av Fastighetsmäklarinspektionen.

Långt ifrån alla som genomgår utbildningen väljer att arbeta som fastighetsmäklare. En del finns i andra yrken som till exempel på banker, fastighetsförvaltning, kommunala bostadsbolag och andra närstående fastighets- och bostadsrelaterade verksamheter.

UTBILDNING Utbildningens längd Utbildningen ska, enligt Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter, omfatta minst 120 högskolepoäng. Läs mer på www.fmi.se.

Inriktningar & vidareutbildning Branschorganisationerna, till exempel Mäklarsamfundet, bedriver fort- och vidareutbildning. Se www.maklarsamfundet.se under fliken Utbildning.

113

A F Här kan du studera Följande universitet och högskolor erbjuder programutbildningar med fastighetsmäklarinriktning.

Universiteten och högskolorna har ett eget ansvar för att de erbjudna fastighetsmäklarutbildningarna är anpassade till rådande utbildningskrav.

4 Malmö högskola (www.mah.se) 4 Högskolan i Borås (www.hb.se) – tills vidare inga nya kurser 4 Högskolan i Gävle (www.hig.se) 4 Högskolan i Halmstad (www.hh.se) 4 Högskolan Väst (www.hv.se) 4 Karlstads universitet (www.kau.se) 4 KTH (www.kth.se) 4 Luleå tekniska universitet (www.ltu.se) Följande universitet och högskolor erbjuder påbyggnadsutbildningar med fastighetsmäklarinriktning.

4 SLU i Uppsala (www.slu.se) Kurser i enstaka ämnen kan läsas även vid andra universitet och högskolor. Respektive universitet eller högskola kan ge närmare information.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Matematik C, Samhällskunskap A, Engelska B. Områdesbehörighet 4. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER Vissa delar i fastighetsmäklarutbildningen kan du tillgodoräkna dig om du studerar utomlands. Det är Fastighetsmäklarinspektionen som godkänner eventuell utbild-

114

YRKEN A-Ö ning, förutom den som bedrivs på högskolor/universitet enligt ovan.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

I vissa länder är mäklaryrket reglerat, det vill säga det fordras tillstånd eller registrering och i dessa EU-länder kan krävas praktik eller kunskapsprov för yrkesutövning.

Vad krävs för att få arbeta som fastighetsmäklare utomlands?

För frågor som rör förutsättningarna för att verka som fastighetsmäklare i utlandet hänvisas du till respektive lands beskickningar.

LÖN FÖRE SKATT Löneläget i branschen varierar starkt eftersom inkomsten normalt baseras på provision. Det som avgör är därför såväl läget på fastighetsmarknaden som den egna prestationen och fallenheten för yrket. Inkomsten varierar också stort över landet beroende på verksamhetens lokala förutsättningar om man befinner sig på en marknad där prisläget på bostäder är högt och där efterfrågan är stor, till skillnad från orter där utflyttning sker.

ARBETSMARKNADEN 2013 Branschen är konjunkturkänslig. Konkurrensen mellan fastighetsmäklare är hård på bra marknader och i storstadsregionerna, men det finns utrymme för nytillskott ute i landet och speciellt i vissa kommuner. Den utbildningsvolym som finns för närvarande bedömer vi stå i paritet med efterfrågan på fastighetsmäklare. På några års sikt, på grund av genomförd generationsförändring, bedömer vi att behovet kommer att minska.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

F

KÄLLA OCH MER INFO Källa: www.maklarsamfundet.se www.fmi.se

FLYGLEDARE Flygledarens uppgift är att leda flygplanen genom luftrummet och på flygplatsen för att förhindra kollisioner mellan flygplan och se till att flygtrafiken fungerar säkert och smidigt.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Flygledaren leder trafiken vid start och landning, i närområdet vid flygplatsen eller längs flygvägarna mellan flygplatserna.

Flygledare arbetar antingen vid en radarskärm i en kontrollcentral eller i ett kontrolltorn på en flygplats.

Flygplanet syns på radarskärmen där det finns bland annat information om vilket flygplan det är samt på vilken höjd och med vilken hastighet det rör sig. Flygledaren ser till att flygplanen i luften och på start och landningsbanorna inte kommer för nära varandra. Beroende på var man arbetar ansvarar man för ett visst luftområde.

I kontrollcentralen arbetar flygledaren enbart framför en radarskärm medan man i kontroll-tornet även kan se flygtrafiken.

Som flygledare håller du kontakt med piloterna och ger dem instruktioner och tillstånd för start och landning. Kommunikationen sker med radio på en speciell radiofrekvens. Flygledarens arbete följer internationella regler och överenskommelser. Arbetsspråket är engelska. Arbetet utförs med hjälp av avancerad teknik och noggrant utprovade arbetsmetoder.

Som flygledare har du ett omväxlande arbetstempo med stressiga såväl som still-

www.saco.se/valjayrke

A F

YRKEN A-Ö

samma perioder. Att kommunicera och samarbeta är viktiga inslag i flygledarens arbetsuppgifter. Man ska också vara bra på att tänka logiskt, lösa problem och fatta snabba beslut. Det är viktigt att kunna behålla lugnet i arbetet och göra flera saker samtidigt utan att bli stressad. Flygledare arbetar i skift. Arbetstiden varierar beroende på arbetsplats men natt och helgarbete är vanligt.

I Sverige samarbetar civil och militär flygtrafikledning med varandra för att utnyttja luftrummet maximalt.

Ett antal flygledare arbetar vid landets flygflottiljer. Utöver att vara flygledare i LFV är de även reservofficerare i Försvarsmakten. I Sverige arbetar c:a 800 flygledare.

flygplats. EPN är en skandinavisk flygledarskola samägd av Avinor i Norge, LFV i Sverige och Naviair i Danmark.

Det går att kombinera flygledarutbildningen med en reservofficersutbildning via Försvarsmakten. Vill du veta mer om detta läs mer på www.forsvarsmakten.se. Denna väg till flygledare är undantagen universitetsutbildningen. Läs mer om flyledareutbildning på www.bliflygledare.nu.

UTBILDNING LFV har inlett ett samarbete med LiU/ Linköpings Tekniska Universitet genom programmet ”Flygtrafik och Logistik” vid LiU. Därefter finns flera alternativ, ett är flygledarspåret. För att vara behörig till flygledarspåret, skall den sökande vara godkänd av LFV. LFV och LiU rekommenderar att man först söker till LFV. Efter godkända tester (fyra faser) söker du sedan till LiU och programmet Flygtrafik och Logistik!

För att kunna söka utbildningen måste du ha fullständigt avgångsbetyg från gymnasieutbildning. Du måste också vara fullt frisk, ha normalt färgseende och ha normal hörsel. Krav på synskärpan ställs.

Detta ger en Kandidatexamen i logistik, 180 hp och efter godkänd flygledarutbildning utfärdas ett flygledarcertifikat. Hela utbildningen är ca 4,5 år.

Flygledare utbildas på Entry Point North, Nordic ATS Academy på Malmö-Sturup

BEHÖRIGHET Behörighetskraven till LFV hittar du på www.bliflygledare.nu

116

Här kan du studera Linköpings Tekniska Universitet, LiU, Campus i Norrköping. Entry Point North, Nordic ATS Academy som ligger på Sturups flygplats utanför Malmö. Antagning sker efter tester.

LÖN FÖRE SKATT Ingångslönen för en nyutexaminerad flygledare är ca 30 000 kronor i månaden. Slutlönen efter 18 år är mellan 60 000 och 69 000 kronor i månaden, inkl eventuella tillägg, beroende på var man arbetar.

ARBETSMARKNADEN 2013 Under de närmaste åren fortsätter LFV att rekrytera flygledare. Antalet elever varierar år från år beroende på behovet. Behovet styrs av pensionsavgångar, flygtrafikens utveckling och av att en del flygledare väljer att arbeta utomlands eller går vidare till andra arbetsuppgifter.

KÄLLA OCH MER INFO Källa: Luftfartsverket, www.lfv.se

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Se även www.bliflygledare.nu, www.liu.se/flygtrafik och EPNs hemsida www.trynorth.com

FYSIKER och naturvetare Vill du lösa problem, modellera, räkna på eller förutsäga processer och fenomen? Då kanske du bör läsa fysik. Fysiker är tränade på att experimentera och att utveckla mätmetoder.

Kompetensen är framförallt efterfrågad i högteknologiska branscher, då i stort sett all den teknik som omger oss bygger på kunskap om fysik.

Var och hur kan man arbeta Fysikers breda utbildning och djupa kunskap inom fysikens kärnområden gör dem eftertraktade inom alla branscher som ägnar sig åt högteknologisk forskning och utveckling exempelvis inom telekom, fordonsindustrin och annan verkstadsindustri.

Fysiker finns inom såväl näringslivet som myndigheter såsom försvaret eller på universitet och högskolor.

För områden som it, bioteknik, medicinsk diagnostik, miljö och energiteknik, materialteknik och elektronik har fysikern en avgörande kompetens. Fysiker kan också bygga modeller, förfina mätmetoder samt göra beräkningar och prognoser. Inom i stort sett allt utvecklingsarbete är fysikers förmåga att lösa problem värdefull.

De värdesätts också som analytiker inom exempelvis finansbranschen. De vanligaste titlarna för fysiker är universitets- och högskolelektor, projektledare, fysiker, professor och konsult. Det finns ca 2 500 fysiker och 400 sjukhusfysiker i Sverige.

www.saco.se/valjayrke

AF Astronom Astronomer är experter på universum, himlakroppar och annan materia i vårt universum. De allra flesta forskar och finns på landets universitet och högskolor. Vissa möjligheter finns också att arbeta med kommunikation och utbildning.

Hydrolog Hydrologer är experter på vattnets förekomst, fysik och kemi samt vattnets kretslopp i naturen. Som hydrolog kan du exempelvis förutse hur mycket vatten vårfloden kommer med och om den medför risker för översvämningar.

Många hydrologer forskar på bland annat klimatförändringar och försurning. De kan också arbeta med att göra modeller och riskbedömningar för hur exempelvis olika kemiska ämnen kommer att spridas i naturen. Stora arbetsgivare är myndigheter, såsom SMHI samt universitet och högskolor. Hydrologer kan också arbeta på vattenkraftföretag och teknikkonsultföretag.

Meteorolog Meteorologer är en liten grupp naturvetare som har en bredare arbetsmarknad än att bara presentera väder i radio och TV. Många forskar om klimatet, hur föroreningar sprider sig i atmosfären och utveckling av de modeller som väderprognoser bygger på.

Med hjälp av allt kraftfullare datorer kan meteorologerna analysera större datamaterial och därmed förfina sina metoder. SMHI är en stor arbetsgivare men även inom försvaret, samt inom andra myndigheter finns meteorologer.

117

A F Oceanograf Oceanografer är experter på havets fysik.

Många oceanografer forskar, men de kan också arbeta med utredning och som teknikkonsulter. Fysik och matematik är viktiga delar i utbildningen men även biologi, kemi, geovetenskap etcetera.

Sjukhusfysiker Se under sjukhusfysiker, sid 182.

Utbildning Utbildningen ger träning i modellering samt att planera och genomföra experiment. Det kan handla om att kartlägga energiförluster i en viss process eller om att kontrollera att ett nytt material verkligen har de förväntade egenskaperna. Att analysera och kommunicera resultaten och se konsekvenserna i ett vidare perspektiv, samt att identifiera och kvantifiera felkällor är andra viktiga delar i utbildningen.

Den som genomgått utbildningen får givetvis bra grundkunskaper i fysik, men också i matematik, statistik, programmering och mätteknik. Skillnaden mot en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik behöver inte vara särskilt stor, men avgörs av vilken inriktning du väljer. Civilingenjörer får mer träning i att använda befintliga metoder. Fysiker får istället en djupare begreppsförståelse, till gagn för kreativiteten och flexibiliteten. För att underlätta steget ut på arbetsmarknaden kan det emellertid vara bra att läsa en del tekniska kurser. Sök på fysik på www.studera.nu.

Utbildningens längd Se under Naturvetare.

118

YRKEN A-Ö Inriktningar & vidareutbildning Materialfysik, geofysik, geokemi, partikelfysik, biofysik, mekanik, mätfysik, elektricitet och elektronik, teoretisk fysik, kvantfysik, kärnfysik, optik, akustik, astronomi, meteorologi, oceanografi och radiofysik är några exempel på inriktningar inom fysiken.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 7-10 /A7-A10. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer förekommer!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare och avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

FÖRSAMLINGSPEDAGOG Församlingspedagogen arbetar inom Svenska kyrkan med undervisning i olika former.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA En församlingspedagog arbetar med barn-, ungdoms-, konfirmand- och föräldragrupper och följer dem ofta under en längre tid.

Det är församlingspedagogen som arrangerar läger, kurser och seminarier i församlingen. Många församlingspedagoger ingår också i nätverk med skolor, fritidsgårdar, och polisen.

Informationsverksamhet är ett område som snabbt växer inom kyrkan och många församlingspedagoger arbetar med församlingsblad och hemsidor och håller i församlingens kontakter med media.

I dag arbetar 2 700 personer med olika pedagogiska uppgifter i Svenska kyrkan. Av dem är 800 utbildade församlingspedagoger.

En församlingspedagog arbetar normalt i en församling, men Svenska kyrkan behöver också duktiga församlingspedagoger på andra håll. Pedagogen kan arbeta i olika kyrkliga utbildningar eller i utlandstjänst.

Församlingspedagoger är också efterfrågade utanför kyrkan, exempelvis inom skola och barnomsorg.

UTBILDNING Svenska kyrkan utreder just nu utformningen av samtliga utbildningar, men just nu består utbildningen till församlingspedagog av tre huvuddelar: Du behöver gå Svenska kyrkans grundkurs. Dessutom behöver du en eftergymnasial pedagogisk fackutbildning som t.ex. förskollärare, fritidspedagog, fritidsledare, grundskollärare, dramapedagog, eller teo-

www.saco.se/valjayrke

AF logie kandidatexamen. Den tredje delen är en pedagogisk profilutbildning under ett år som Svenska kyrkan ansvarar för. Den är förlagd till en folkhögskola.

Beroende på vilken pedagogisk fackutbildning du väljer blir utbildningens längd lite olika, men tillsammans med Svenska kyrkans grundkurs och den pedagogiska profilutbildningen på ett år blir det minst 3,5 år eftergymnasial utbildning.

Efter några år i yrket kan vissa församlingspedagoger få tjänster som handlar om utveckling, samordning, planering, utvärdering, organisering, budgetering och arbetsledning.

Här kan du studera Svenska kyrkans grundkurs finns på 13 folkhögskolor. Pedagogisk fackutbildning ges på högskolor och universitet.

Pedagogisk profilutbildning ges vid Sigtuna och Jämshögs folkhögskolor. För mer information se www.folkhogskola.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Svenska B. Betyget ska vara lägst Godkänd.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

119

A G Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Viss pedagogisk utbildning från annat land kan godkännas som del i den svenska församlingspedagogutbildningen.

LÖN FÖRE SKATT Ingångslönen för en församlingspedagog har ökat de sista åren och är idag ca 24 000 kr. Ingångslönen varierar dock mellan stiften. Efter tio år i yrket är medianlönen ca 27 000 kr.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa För mer information kontakta Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMAN Som försäkringstjänsteman utvecklar, säljer och förvaltar du olika typer av försäkringar, exempelvis liv-, sak- och hemförsäkringar.

Vanliga tjänstetitlar är skadeinspektörer och skadereglerare, som hanterar inträffade skador och bedömer ersättningsanspråk med mera, ofta i kontakt med olika myndigheter och institutioner. Utöver försäkringsverksamheten finns många arbetsuppgifter med inriktning på finansiella tjänster såsom kapital och fastighetsförvaltning.

Gångbara akademiska utbildningar för den som vill arbeta med försäkringar är utbildningar inom juridik, ekonomi, teknik eller samhällsvetenskap (läs mer under res-

120

YRKEN A-Ö pektive yrke). Ett annat vanligt yrke är att vara försäkringsmatematiker. Läs mer på: Försäkringsbranschens karriärinformation, www.spannandejobb.se

GEOVETARE och naturvetare Vill du göra undersökningar inför väg-, tunnel- och husbyggen, hitta naturtillgångar eller förvalta naturresurser, såsom mineral, grus, torv och vatten? Då bör du studera de processer som verkar i berg, jord, luft och vatten.

Var och hur kan man arbeta Geovetare arbetar framför allt på myndigheter såsom SGU, på teknikkonsultföretag samt inom gruvnäringen. De arbetar bland annat med marksanering, vattenförsörjning, markanvändning och prospektering av mineral. Vid planerandet av stora infrastrukturprojekt, som byggen av tunnlar, broar, hamnar och flygplatser samt inom natur och miljövårdsprojekt behövs geovetenskaplig kompetens. Många geovetare arbetar inom miljö-, bygg- och materialbranschen, ofta som konsulter. Andra arbetar med miljövård samt samhälls- och naturresursplanering inom kommuner, länsstyrelser eller statliga myndigheter som SGU, SMHI, Vägverket och Naturvårdsverket. Inom forskning, utbildning och internationell miljövård inom bistånds- och utvecklingsprogram finns också en hel del geovetare. Möjligheterna att koppla ihop data med en geografisk position har skapat nya möjligheter att analysera och visualisera information. En del geovetare arbetar också med att utveckla och administrera geografiska informationssystem (GIS). De vanligaste titlarna för geovetare är geolog, projektledare, konsult,

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö handläggare och miljöutredare. I Sverige finns ca 4 000 geovetare.

Geolog Geologer är specialiserade på kunskap om berggrund, lösa avlagringar/jord och grundvatten. Ofta ägnar de sig åt att kartlägga förekomsten av jordarter och grundvattenmagasin, bergarter, mineral, ekonomiskt intressanta mineraliseringar, olja och gas. En del geologer är också forskare på universitet och högskolor. Forskning som bland annat handlar om att förutsäga och förebygga naturkatastrofer, såsom vulkanutbrott, jordbävningar, jordskred och översvämningar men även om att kartlägga den geologiska utvecklingen.

Naturgeograf Naturgeografer kan tolka landskapet och förstår vilka processer som har format det.

Naturgeografer arbetar framför allt med att förvalta våra naturresurser och övervaka förändringar i landskapet exempelvis genom att tolka satellit- och flygbilder.

GIS-ingenjör GIS-ingenjörer är experter på att hantera platsbunden information. De tränade på den teknik som krävs för att samla in och bearbeta geografisk data. En del GISingenjörer utvecklar också geografiska itapplikationer.

Landskapsvetare Landskapsvetarprogrammet är tvärvetenskapligt och utöver naturvetenskap läses även samhällsvetenskap och humaniora.

Landskapsvetaren är experter på att söka information om landskapet, samt på att

www.saco.se/valjayrke

AH bearbeta, analysera och synliggöra denna information med hjälp av datorstödd presentationsteknik, såsom GIS och multimedia. De arbetar framför allt inom statlig och kommunal förvaltning.

Utbildning En geovetare är expert på berg, jord och markförhållanden, samt på de processer och system som har betydelse för detta.

Utbildningen ger förståelse för landskapets utseende och ett hissnande historiskt perspektiv. Se www.studera.nu Utbildningens längd De flesta geovetar har läst längre än 3 år dvs. en kandidatexamen (180 hp). En masterexamen omfattar 5 års studier (300 hp). Se www.studera.nu Inriktningar & vidareutbildning Atmosfärsvetenskap, geografisk informationsvetenskap (GIS), kvartärgeologi, mineralogi, marin geologi, naturgeografi, oceanografi och paleontologi är några exempel på inriktningar inom det geovetenskapliga området.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13 / A13. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

121

A H Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare samt avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Idag är det svårt att få tag på geovetare inriktade mot prospektering. Det gäller inte bara i Sverige utan även internationellt.

GIS-ingenjörer är också efterfrågade.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

HIPPOLOG och naturvetare Vill du bli stallchef, ridlärare eller tränare av rid- eller travhästar? Då kan hippologprogrammet vara intressant för dig. Utöver talang och lämplighet krävs ett brinnande hästintresse, eftersom arbetet ofta utgör en livsstil.

Var och hur kan man arbeta De allra flesta hippologer arbetar i hästbranschen. De anställs av ridskolor, träningsstall, stuterier, hästkliniker och hästorganisationer. Hipploger arbetar också på försäkringsföretag, foderföretag, på naturbruks- och hästgymnasier samt för utbildnings- och kursföretag. Hippologer förser hästbranschen med ny kunskap för ökad professionalitet och lönsamhet. Behovet är

122

YRKEN A-Ö stort, eftersom mycket av den kunskap som fanns då hästen var ett bruksdjur har fallit i glömska och hästbranschen växer. På hippologutbildningen får studenterna också ta del av den senaste forskningen inom häst vilket gör att de kan använda såväl beprövad erfarenhet som ny vetenskap i sitt yrkesutövande. Hipploger är experter på hur hästar ska hanteras för att må bra. De är också tränade på att värdera affärsplaner och driva företag i hästbranschen. Vanliga titlar för hippologer är ridlärare, naturbrukslärare, beridare, ridskolechef och stallchef. Det finns ca 600 hipploger i Sverige.

Utbildning Hippologprogrammet har utvecklats i samråd med hästnäringen. Programmet ger breda och fördjupade kunskaper om hästen och hästrelaterad verksamhet samt gör dig förberedd att möta arbetslivet inom hästbranschen. Unikt för programmet är integrationen mellan teori och praktik, det du hör på föreläsningen får du sedan omsätta i det praktiska arbetet med hästen.

Utbildningens längd 3 år (180 hp).

Inriktningar & vidareutbildning Det finns möjlighet att inriktas sig mot ridhäst, islandshäst och travhäst.

Här kan du studera Se www.slu.se/hippolog BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15 / A14. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta SLU för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Medianlön för hippologer är 24 700 kr/mån, med ett spann från 22 000 till 29 600 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se.

HORTONOM och naturvetare Vill du förbättra den produktionsmässiga odlingen av blommor, grönsaker eller trädgårdsväxter? Som hortonom får du bred kunskap om växter och kedjan från producent till konsument.

Var och hur kan man arbeta Hortonomer ger exempelvis råd kring hur man driver upp plantor, hur man minimerar risken för sjukdomar och skadedjur samt tar itu med dem om de uppkommer samt utformar styrsystem vid storskalig odling i växthus eller på friland.

Hushållningssällskap och branschorganisationer är viktiga arbetsgivare för hortono-

www.saco.se/valjayrke

AH mer. Både svenska och internationella företag inom den produktionsmässiga odlingen anlitar hortonomer. De finns också på myndigheter, såsom Jordbruksverket, Länsstyrelser och Livsmedelsverket.

Hortonomer arbetar även med marknadsföring och försäljning av produkter inom trädgårdssektorn. En arbetsuppgift handlar om att hjälpa till inför en certifiering eller att göra produktionen mer hållbar. De bidrar med kompetens när det exempelvis gäller växtnäringsläckage, bekämpningsmedel samt energi- och vattenåtgång. Hortonomer kan också se till att frukt, grönt, blommor och plantor håller sig fräscha under distribution och exponering i handeln. Forskning och utveckling är ett annat viktigt arbetsområde. Naturvetarna uppskattar att det finns ca 400 yrkesverksamma hortonomer.

Utbildning Du får grundläggande kunskaper inom botanik, växtfysiologi, kemi, genetik, marklära, ekologi, växtskydd och växtförädling, men också inom ekonomi, statistik och teknologi. Du får både en orientering och fördjupning inom trädgårdsvetenskap och en helhetsbild av den yrkesmässiga trädgårdsproduktionen. Du får också en inblick i pågående forskning eftersom många lärare är aktiva forskare och har aktuell kunskap inom nya och spännande områden.

I utbildningen kombineras vetenskapligt kunnande med tillämpade kunskaper.

Undervisningsformerna varierar mellan föreläsningar, laborationer, exkursioner, gruppövningar och projektarbeten.

123

A H Utbildningens längd Efter 5 år (300 hp) får du en hortonomexamen. Du har även möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år (180 hp) och en masterexamen efter ytterligare 2 år (120 hp).

Mer info www.slu.se.

Inriktningar & vidareutbildning Under de två sista åren på hortonomprogrammet kan du välja fördjupningskurser inom ämnen som produktkvalitet, växtfysiologi, växtskydd, växtförädling och bioteknik eller miljöaspekter av trädgårdsproduktion.

Här kan du studera SLU, Alnarp utanför Lund/Malmö. Mer information på www.slu.se BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 14. Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”.

Utlandsstudier Se under Naturvetare. Studier utomlands är under årskurs 4-5 vanligt på Hortonomprogrammet.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, den engelska examensbenämningen är Master of Science in Horticulture. Se under naturvetare och avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

124

YRKEN A-Ö Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

HÄLSOVETARE Som hälsovetare har du möjlighet att arbeta inom områdena folkhälsa, hälsa, friskvård eller idrott. På arbetsmarknaden heter yrkena bland annat folkhälsostrateg, hälsoutvecklare, friskvårdskonsulent och idrottskonsulent. Alla går under paraplybegreppet hälsovetare.

Var och hur kan man arbeta Hälsovetare är ett brett yrkes/utbildningsområde med möjlighet till olika inriktningar inom områdena folkhälsa, hälsa och friskvård samt idrott. Gemensamt för hälsovetarutbildningarna är att förbereda hälsovetare för strategiskt, pedagogiskt och praktiskt arbete. Du får en vetenskaplig kunskapsgrund, kompetens att lösa problem och förmåga att arbeta med utveckling. Som exempel kan en hälsovetare, utbildad inom folkhälsa på Mälardalens högskola, arbeta som hälsoutvecklare med strategiska hälsofrågor på ett större företag.

Personen kan också söka jobb som projektledare, utbildare och folkhälsoplanerare.

Typiska arbetsuppgifter för en hälsovetare är att driva projekt, göra kartläggningar, utföra hälsofrämjande aktiviteter, utreda samt utvärdera en organisations hälsoarbete. Fler exempel på arbetsuppgifter och arbetsplatser för hälsovetare hittar du under respektive område: Hälsovetare

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

AH BRA ATT VETA innebär förkunskapskrav – folkhälsa, Hälsovetare Det är viktigt att vara på kandidatexamen, – hälsa/friskvård, Hälmedveten om överskottet av men kan vara inom sovetare – idrott. hälsovetare på arbetsmarknaden.

Konkurrensen är hård, helst om du annat relevant ämne Det är i dagsläget saknar arbetslivserfarenhet i bransåsom beteendevesvårt att veta hur schen. Många får kombinera olika deltenskapliga eller sammånga yrkesverktidstjänster/timanställningar, ibland hällsvetenskapliga samma hälsovetare i kombination med eget företag. ämnen. det finns. Antalet Ett tips är att under studietiden Ofta riktar sig utbildningsorter organisera sig på olika sätt påbyggnadsprogram på som har någon form av för att få viktig erfaavancerad nivå även till utbildning inom områdena renhet. yrkesgrupper inom hälso- och folkhälsa, hälsa, friskvård eller sjukvården såsom sjuksköterskor, idrott ökar. sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera.

Utbildning Inriktningar & vidareutbildningar Det finns många olika utbildningsprogram Några inriktningar är folkhälsovetenskap, i Sverige, dels på grundnivå men även hälsopedagogik, idrottsvetenskap, idrottspåbyggnadsprogram på avancerad nivå. Du pedagogik och hälsopromotion. Närmare kan också sätta ihop din egen utbildning presentationer över olika hälsovetarutbildgenom att läsa fristående kurser på ett eller ningar och yrken följer i texten längre ned. flera lärosäten. Du kan välja att specialisera Se även en översikt på www.studera.nu dig inom ett område eller välja en mer generell inriktning av dina studier. Detta Här kan du studera gör att många hälsovetare har en helt unik Utbildningar till hälsovetare ges i form av kompetens. program eller fristående kurser på 16 olika lärosäten i Sverige, från Luleå i norr till Utbildningens längd Malmö i söder. För närmare information se En hälsovetare har minst 180 högskolepounder respektive område som följer eller på äng (tre års studier), varav minst 120 högwww.studera.nu skolepoäng inom något av områdena folkhälsa, hälsa och friskvård eller idrott. Efter BEHÖRIGHET 90 högskolepoäng i ditt huvudämne kan du Grundläggande behörighet krävs för alla ta ut en kandidatexamen. högskoleutbildningar.

Flera lärosäten erbjuder kurser även på Behörighetskraven varierar något. Vanliavancerad nivå. Du har då möjlighet att läsa gast är områdesbehörighet 5/A5 och 15/A14 ytterligare ett år till en magisterexamen (240 hp), alternativt ytterligare två år utöver eller bara grundläggande behörighet. Kolla på högskolans kursinformation för att vara en kandidatexamen och då ta ut en mastersäker. Se tabell över områdesbehörighet i examen (300 hp). avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla Påbyggnadsprogram på avancerad nivå www.saco.se/valjayrke

125

A H med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt eller tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under varje område: Hälsovetare – folkhälsa, Hälsovetare – hälsa/friskvård, Hälsovetare – idrott.

Arbetsmarknaden 2013 Se under varje område: Hälsovetare – folkhälsa, Hälsovetare – hälsa/friskvård, Hälsovetare – idrott.

HÄLSOVETARE/FOLKHÄLSA En hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar med att förbättra befolkningens hälsa genom att analysera och påverka hälsans bestämningsfaktorer i samhället. Kompetensen är värdefull inom arbetsområden som internationellt biståndsarbete, socialmedicin, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvårdsfrågor, forskning och undervisning. Hälsovetare inom folkhälsoområdet kan till exempel arbeta i en kommun med bland annat samhällsstrukturer, levnadsvanor och arbetsmiljö.

126

YRKEN A-Ö Var och hur kan man arbeta Hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Målet är att förebygga sjukdomar, skador och annan ohälsa hos individer. Hälsovetaren är den som kan samordna de olika aktörer som ofta är inblandade i ett folkhälsoarbete mot ett gemensamt mål. Inriktningen folkhälsa ger också en god grund för att arbeta inom hälso- och sjukvård utifrån ett samhällsperspektiv, till exempel genom att införa hälsofrämjande satsningar som kan minska behovet av vård. En hälsovetare/ folkhälsovetare kan arbeta inom kommun, landsting, stat, privat sektor samt inom ideella organisationer. Forskning är en annan möjlig karriärväg. En hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar ofta med att driva projekt, göra kartläggningar, planera åtgärder, utföra eller låta utföra hälsofrämjande aktiviteter, utreda organisationens folkhälsoarbete samt utvärdera det samma.

Exempel på yrkestitlar, arbetsgivare samt arbetsuppgifter inom hälsa/folkhälsa är: Folkhälsoplanerare En folkhälsoplanerare arbetar på gruppoch organisationsnivå inom landsting och kommun, exempelvis inom primärvården eller skolan. Folkhälsoplaneraren organiserar insatser riktade mot individens levnadsvanor, den fysiska miljön, sociala faktorer och arbetsmiljö. En del utbildning av olika typer av yrkesgrupper ingår också i arbetsuppgifterna. Arbetet innefattar vanligtvis ingen eller liten kontakt med kommunledning och/eller politiker.

Folkhälsosamordnare En folkhälsosamordnare arbetar på organi-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö sations och samhällsnivå med att samordna en regions eller en kommuns folkhälsoarbete. I arbetsuppgifterna ingår samordning av till exempel utbildningar och kurser för politiker och utarbetande av gemensamma uppföljningsverktyg för folkhälsoarbete.

Att få in ett folkhälsoperspektiv i exempelvis regionala utvecklingsplaner kan också ingå i arbetsuppgifterna. Arbetet är övergripande och innebär ibland nära kontakt med politiker.

Folkhälsostrateg En folkhälsostrateg arbetar uteslutande på samhälls- och befolkningsnivå med strategiska folkhälsofrågor, oftast i en kommun. Arbetsuppgifterna handlar om att få in ett folkhälsoperspektiv i planeringen av samhället, till exempel vid byggandet av bostadsområden.

En stor del av arbetet innebär att arbeta för att folkhälsan kommer in som en självklar del i de styrande dokumenten, exempelvis i kommunens policydokument.

Arbetet innebär mycket kontakter med både politiker och chefer inom olika områden i kommunen. Arbetet innebär inga konkreta aktiviteter eller insatser för medborgarna eller andra målgrupper.

Utöver dessa titlar är det också möjligt att inneha titeln utredare eller handläggare vid till exempel Försäkringskassan eller annan statlig myndighet Utbildning Programmen har olika benämning på olika utbildningsorter, exempelvis Folkhälsovetenskapligt program, Folkhälsopedagogiska programmet, Hälsoutvecklarprogrammet, Projektledarutbildning inriktning folkhäl-

www.saco.se/valjayrke

AH sovetenskap. Utbildningarna syftar främst till att förbereda hälsovetaren för det strategiska arbetet inom företag, organisationer, kommuner och landsting och ger en bred kompetens inom många områden. De ger även en god grund för forskning.

Utbildningens längd Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng, vilket motsvarar tre till fem års studier. För ytterligare information se www. studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Några inriktningar inom området folkhälsa är epidemiologi, hälsoekonomi, samhällsplanering, projektledning och internationellt biståndsarbete. De finns på både Magister och Masternivå. För mer information se www.studera.nu Här kan du studera Sundsvall, Västerås, Örebro, Göteborg, Trollhättan, Karlskrona, Kristianstad, Malmö med flera. För närmare information se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Behörighetskraven varierar något. Vanligast är områdesbehörighet 5/A5 och 15/A14 eller bara grundläggande behörighet. Kolla på högskolans kursinformation för att vara säker.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

127

A H Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt eller tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyutexaminerade (cirka ett år efter examen): 25 100 – 26 100 kr/månad Medianlön vid 35 års ålder (cirka 10 år efter examen): 30 000 kr/månad Medianlön vid 45 års ålder (cirka 20 år efter examen): För litet underlag Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb). För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student SRAT/HälsoAkademikerna – www.srat.se, www.halsoakademikerna.se

128

YRKEN A-Ö

HÄLSOVETARE/ HÄLSA & FRISKVÅRD En hälsovetare kan inom området hälsa och friskvård bidra med beteendevetenskaplig, pedagogisk och hälsovetenskaplig kompetens.

Strategiskt arbete med implementering, projektledning, utveckling, samordning, utvärdering och hälsobokslut är förekommande arbetsuppgifter. Arbetet kan även handla om motiverande samtal, grupputveckling, föreläsningar och arbete med livsstilsförändring på gruppnivå.

Var och hur kan man arbeta Hälsovetarens arbetsfält är inom privata organisationer, myndigheter, kommuner, landsting eller ideella organisationer.

Exempel på yrkestitlar, arbetsgivare samt arbetsuppgifter inom hälsa och friskvårdsområdet är: Friskvårdskonsulent En friskvårdskonsulent arbetar i stor utsträckning som anställd på större företag/ organisationer, inom företagshälsovården eller som egen företagare. En friskvårdskonsulent kan bland annat arbeta med personalaktiviteter, då i huvudsak inriktat mot individer och grupper. Även aktivitetsinriktat arbete såsom stresshantering, personlig tränare och massage är vanligt.

Hälsopedagog Många hälsopedagoger arbetar i större företag och organisationer såsom kommuner, till viss del även inom företagshälsovården och inom primärvården.

Hälsopedagoger kan arbeta brett på individ, grupp och organisationsnivå. Ofta arbetar hälsopedagoger på gruppnivå med

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

AH

planering och genomförande av hälsofrämjande aktiviteter.

sker på Magister (240 hp) och Masternivå (300 hp).

Hälsoutvecklare Framförallt arbetar hälsoutvecklare i större företag och organisationer såsom kommuner samt till viss del inom företagshälsovården. Hälsoutvecklaren arbetar i huvudsak hälsofrämjande på grupp och organisationsnivå. Arbetet är strategiskt, med arbetsuppgifter såsom initiering, planering och uppföljning av hälsoprojekt. Även arbete med policys på organisationsnivå förekommer, samt samordnings- och utvärderingsarbete.

Här kan du studera Gävle, GIH Stockholm, Örebro, Göteborg, Kristianstad, Luleå med flera. För närmare information se www.studera.nu

Utbildning Programmen har olika benämning på olika utbildningsorter, exempelvis Hälsopedagogiska programmet, Hälsoutvecklarprogrammet, Hälsovetarprogrammet med flera.

Utbildningarna syftar både till att förbereda hälsovetaren för det strategiska, pedagogiska och praktiska arbetet samt ge en bred kompetens inom flertalet områden.

Utbildningens längd Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng, vilket motsvarar tre till fem års studier. För ytterligare information se www. studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Några inriktningar inom området hälsa/ friskvård är kostvetenskap, individens fysiologi, stress, fysisk aktivitet och folkhälsa. Respektive utbildningsort har ofta en egen inriktning och du har ibland möjlighet att välja huvudämne. Vidareutbildningar

www.saco.se/valjayrke

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Behörighetskraven varierar något. Vanligast är områdesbehörighet 5 och 15 eller bara grundläggande behörighet. Kolla på högskolans kursinformation för att vara säker. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Internationella utbytesstudier är möjligt.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt eller tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyutexaminerade (cirka ett år efter examen): 22 500 – 25 000 kr/månad Medianlön vid 35 års ålder (cirka 10-14 år efter examen): 29 300 kr/månad Medianlön vid 45 års ålder (cirka 20 år efter examen): För litet underlag

129

A H Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student SRAT/HälsoAkademikerna – www.srat.se, www.halsoakademikerna.se

HÄLSOVETARE/IDROTT

Hälsovetare som arbetar inom idrottsområdet kan utveckla verksamhet, grupper och individer utifrån perspektivet rörelse. Arbetsuppgifterna kan bland annat innefatta planering och upplägg för idrottarnas prestationer, utbildning av tränare samt ansvar för budget och planering. Ergonomi och rehabilitering är något som också kan förekomma i hälsovetarens arbetsuppgifter.

Var och hur kan man arbeta Hälsovetaren inom idrottsområdet arbetar främst inom friskvård och/eller idrott och arbetsgivare finns inom privat liksom offentlig sektor samt ideella organisationer.

Fokus ligger på individer eller grupper.

Exempel på yrkestitlar, arbetsgivare samt arbetsuppgifter inom idrottsområdet är: Idrottskonsulent Idrottskonsulenten kan arbeta för en förening, ett idrottsförbund eller en organisation. Arbetsuppgifterna beror till stor del på verksamhetens storlek och huruvida den är lokal, regional eller rikstäckande.

Arbetet kan innebära ansvar för ekonomi

130

YRKEN A-Ö och marknadsföring, utvecklingsfrågor och projektledning, planering av konferenser, utbildningar och läger. På lokal föreningsnivå kan arbetet bestå av att organisera och utveckla idrottsaktiviteter, utbilda och rekrytera frivilliga ledare och marknadsföra sin förening.

Idrottstränare/coach En idrottstränare/coach kan arbeta på klubb, distrikts och elit/landslagsnivå eller på idrottsgymnasium med individuella och/eller lagidrottare inom en mängd olika idrotter. En idrottstränare/coach kan arbeta både som ledare och instruktör. Utöver att planera, instruera och leda idrottarnas fysiska träning kan arbetsuppgifterna även inkludera att planera tävlingar, matcher och turneringar, koordinera träningstider för olika grupper samt ansvara för utbildning av nya tränare.

Utbildning Programmen har olika benämning på olika utbildningsorter, exempelvis Idrottsvetenskapliga programmet, Idrottstränarprogrammet, Hälsopromotionsprogrammet inriktning idrottsvetenskap, Sports coaching, Coaching och Sport Management, med flera. Utbildningarna ger dig kompetens för strategiskt arbete med utveckling och ledning inom idrott-, friskvårds- och fritidssektorn.

Utbildningens längd Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng, vilket motsvarar tre till fem års studier. För ytterligare information se www.studera.nu.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Inriktningar & vidareutbildning Några inriktningar inom området idrott är ledarskap och organisation, idrottsmedicin och coaching, pedagogik, psykologi och folkhälsovetenskap, fysiologi, anatomi och biomekanik. Respektive utbildningsort har ofta en egen inriktning och du har ibland möjlighet att välja huvudämne.

Här kan du studera Umeå, Östersund, Falun, Gävle, Västerås, Stockholm, Örebro, Göteborg, Växjö, Halmstad, Malmö med flera. För närmare information se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Behörighetskraven varierar något. Vanligast är områdesbehörighet 5 och 15 eller bara grundläggande behörighet. Kolla på högskolans kursinformation för att vara säker. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Internationella utbytesstudier är möjligt.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltiginternationellt eller tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyutexaminerade (cirka ett år efter examen): 20 000–21 800

www.saco.se/valjayrke

AH kr/månad Medianlön vid 35 års ålder (cirka 10-14 år efter examen): 26 000 kr/månad Medianlön vid 45 års ålder (cirka 20 år efter examen): För litet underlag Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa SRAT/HälsoAkademikerna – www.srat.se, www.halsoakademikerna.se

HÖGSKOLEINGENJÖR En Högskoleingenjör kan arbeta inom många olika områden, beroende på vilken inriktning utbildningen har och vilken bransch det gäller.

Arbetet som Högskoleingenjör är kreativt och ger dig bra möjligheter till personlig utveckling.

Högskoleingenjörsutbildningen leder till en yrkesexamen. Det betyder att den ger både bred teknisk kunskap och fördjupning inom ett specialområde. Även matematik och naturvetenskap ingår. Utbildningen har fokus främst på tillämpning och utveckling av känd teknik.

Var och hur kan man arbeta?

Högskoleingenjörer arbetar bland annat med tekniskt utvecklings- och konstruktionsarbete. Även arbete inom produktionsplanering och försäljning är vanligt .

Högskoleingenjören arbetar som regel nära verksamheten, ofta i samarbete med civilingenjörer och andra yrkesgrupper.

131

A H I det privata näringslivet arbetsmarknaden arbetar många på industri- och konsultföretag inom en mängd olika branscher, som till exempel el, data, mekanik och bygg.

Statligt anställda högskoleingenjörer arbetar i första hand inom de affärsdrivande verken. Inom den kommunala sektorn arbetar ingenjörer främst inom stadsbyggnad, energiförsörjning och fastigheter.

Ingenjörsyrket är i hög grad internationellt. Svenska ingenjörer arbetar både som direktanställda vid utländska företag och vid svenska företag verksamma i utlandet.

2010 fanns i Sverige 41 000 yrkesverksamma med högskoleingenjörsutbildning, och ytterligare c:a 12 000 med teknologie kandidat- eller magisterexamen.

Utbildning Utbildningens längd Utbildningen till Högskoleingenjör omfattar 3 års studier (180 hp) och leder till en yrkesexamen på grundnivå. Se studera.nu för ytterligare information.

YRKEN A-Ö Här kan du studera Högskoleingenjörsutbildning finns vid högskolor på ett stort antal orter i landet. Se studera.nu för mer information.

Inriktningar & vidareutbildningar Högskoleingenjörsexamen ges inom ett stort antal teknikområden. Det finns även alternativ med så kallad öppen ingång. Där läser studenterna under ett första år (vanligtvis) samma grundläggande kurser som övriga högskoleingenjörsstudenter, innan de slutligen väljer inriktning. Studenter som saknar behörighet för ingenjörsstudier har ofta möjlighet att läsa ett förberedande tekniskt basår för att komplettera sina gymnasiebetyg. Den som vill läsa vidare till civilingenjörsexamen på samma eller annan högskola kan ofta göra det – ibland efter vissa kompletteringar (stäm av med den högskola du är intresserad av). Ett annat alternativ är fortsatta studier till magistereller masterexamen (1 respektive 2 år).

För generell information om utbildningssystemet, se även det inledande avsnittet om högskolestudier.

YRKEN A-Ö Behörighet Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 8. Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier De flesta högskolor med högskoleingenjörsutbildning har utbyte med lärosäten i andra länder. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ingenjörsyrket är internationellt och det är i allmänhet inget problem att utöva yrket i ett annat land än där man tagit sin examen.

Se även avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Lönerna för högskoleingenjörer varierar beroende på bransch, arbetsuppgifter och ansvar samt – inte minst – erfarenhet och individuella meriter. Tydligast är detta inom den privata sektorn, där också det stora flertalet högskoleingenjörer arbetar.

För nyexaminerade högskoleingenjörer i den privata sektorn låg lönen 2012 enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik i spannet 24 000–30 000 kr/månad, med en median på 26 000. För högskoleingenjörer utan chefsbefattning med 10 års yrkeserfarenhet var medianlönen 37 000, och efter 15 år i yrkeslivet 40 000 kr/månad. För chefer med motsvarande yrkeserfarenhet var medianlönen 7 000 respektive 9 000 kronor högre.

Lönerna kan också vara betydligt högre, sär-

www.saco.se/valjayrke

AI skilt för chefer med stort ansvar. Samtliga uppgifter avser privat sektor.

Arbetsmarknaden 2013 Förutsättningarna för att få arbete är bra för nyexaminerade och ännu bättre för yrkeserfarna, men med vissa skillnader beroende på inriktning.

För nyutexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb) För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

IT-YRKEN Gillar du datorer och att ständigt utvecklas och lära dig nya saker? Då kanske du bör satsa på att arbeta med IT. Alla verksamheter behöver IT-kunnig personal, för utveckling, utbildning, inköp, försäljning och säker drift av sina datasystem.

Var och hur kan man arbeta IT-utbildade fungerar ofta som länk mellan datorer, teknik, människor, organisationer och samhälle. Till en del kommer ditt arbete att påverkas av vilken utbildning du väljer, men erfarenhet och den kompetensutveckling du får i arbetslivet kan vara minst lika viktigt för vad du kommer att arbeta med. Det gäller att följa med och vara beredd att förändra och utveckla sina kunskaper. Vilka produkter och funktioner efterfrågas och vilka programmeringsspråk är på gång? Kunskap om IT efterfrågas på alla arbetsmarknadssektorer och i alla bran-

133

A I scher. Vanliga arbetsuppgifter är utveckling och konstruktion av program, system och hårdvara, programmering, datadrift, inköp och underhåll av system, utbildning av användare, projektledning, försäljning, strategisk planering av ett företags eller organisations behov av IT-stöd, driftsäkerhet och skydd av information.

Det finns flera olika yrken, roller och funktioner för den som är utbildad inom IT. Ibland ingår flera av dessa roller och funktioner i en tjänst, medans vissa tjänster är mer specialiserade.

Administratör (Databasadministratör, IT-administratör, Nätverksadministratör, Systemadministratör) Den som är administratör underhåller och sköter driften av hela eller delar av IT-plattformen. En viktig del handlar om att tidigt uppmärksamma tecken på att det är dags att uppgradera.

Databasspecialist eller informatiker Vissa specialiserar sig på att bygga upp och förvalta databaser, som hanterar stora mängder med information, såsom artikelarkiv, kundregister och olika former av statistisk data.

Att utveckla ny metodik för att sammanställa, analysera och presentera stora datamängder är centalt för den som är informatiker. Matematiskt skickliga IT-utbildade med kunskaper inom biologiområdet kan exempelvis arbeta som bioinformatiker (Se under Biolog för mer information) Dataingenjör Ingenjörer utbildade inom IT/data arbetar

134

YRKEN A-Ö ofta med konstruktion och utveckling av datorsystem, både när det gäller mjuk- och hårdvara. De utvecklar exempelvis små, säkra program som kan ingå i integrerade IT-lösningar i exempelvis fordon eller hemelektronik eller program som behövs inom industrin.

Datasäkerhetsansvarig Datasäkerhet har blivit allt viktigare inom IT-området. Alla verksamheter är idag mer eller mindre beroende av att ha tillgång till kompetens inom området.

Arbetet handlar om att analysera vilka risker informationen i datasystemen är utsatta för och ta fram lämpliga säkerhetslösningar för skydd mot dataintrång, backup av data och liknande för att förhindra att en verksamhet utsätts för driftstopp eller att känslig information kommer ut.

Datavetare Om du läser på ett datavetenskaplig program får du en gedigen matematisk kompetens och kan få många olika IT-yrken.

Datatekniker eller drifttekniker Datatekniker arbetar ofta med drift och underhåll av en verksamhets IT-plattform.

De installerar hård- och mjukvara samt ansvarar för användarstöd och teknisk support.

IT-arkitekt Ansvarar för teknisk design av hela eller delar av ett IT-projekt eller system. De har ofta överblicken och ansvara för att se till att IT-infrastrukturens olika delar blir en fungerande helhet.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö IT-konsult I IT-branschen arbetar många som konsulter, vilket innebär att de arbetar på uppdrag åt olika kunder och ofta i projektform.

Projekten kan pågå i allt från några dagar till flera år.

IT-samordnare eller IT-ansvarig En person som har helhetsansvaret för en verksamhets IT-plattform. En sådan ansvarar för att tillfredsställa behovet av IT-stöd, att uppgradera programvaror och vid behov ta fram nya system, antingen genom att själv skapa det eller köpa in det, samt att se till att utrustning i form av datorer och mjukvara finns.

IT-strateg En viktig funktion är att göra analyser av behovet av IT och planerar långsiktigt för utvecklingen av verksamhetens ITplattform.

Programmerare De som arbetar med programmering bygger själva systemen, genom att ge datorer, mobiltelefoner, programvaror och webbplatser de kommandon som behövs för att systemet ska göra det som beställaren önskar. Många programmerare är specialiserade på ett eller några programmeringsspråk.

Systemvetare En systemvetare är expert på samspelet mellan tekniken och användaren. De arbetar ofta med utveckling.

Testledare Arbeta med testledning och kvalitetssäkring av IT-program eller –system.

www.saco.se/valjayrke

I Utvecklare Inom IT-området finns många olika typer av utvecklare. Apputvecklare, databasutvecklare, dataspelsutvecklare, webbutvecklare och systemutvecklare är några exempel.

De analysera vilka behov som finns, kommer fram till en fungerande lösning, designar, programmerar och testar samt utbildar användarna.

Webbdesigner En webbdesigner designar webbplatser eller webbapplikationer.

Webbmaster Som webbmaster sköter man om externa webbplatser och interna så kallade intranät och liknande, genom att ansvara för att servrar fungerar, att hålla reda på informationslänkar, skapa och publicera webbsidor, funktioner och applikationer som användarna efterfrågar.

Webbredaktör En webbredaktör ansvarar för en webbplats innehåll och för att hålla den aktuell. Ofta ingår ansvar för utveckling av webbplatsen och tillhörande applikationer.

Utbildning Det finns väldigt många IT-utbildningar att välja bland. Du kan läsa ett ingenjörsprogram med inriktning på data och it. Dessa utbildningars styrka är att du får förståelse kring hur hårdvaran fungerar (se även civilingenjör och högskoleingenjör).

Ett annat alternativ är att läsa en datavetenskaplig utbildning på grundnivå och få en gedigen matematisk grund (se även matematiker).

135

J

YRKEN A-Ö

En systemvetenskaplig utbildning blandar teknik, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Du kan också läsa fristående kurser och själv sätta samman en examen.

Utgå ifrån vad du är intresserad av och tänk på att välja en bred utbildning för bästa möjlighet att hänga med i utvecklingen. Ett arbetsliv är långt och inom ett område som IT hinner det hända mycket på den tiden. Läs mer på på www.studera.nu.

IT-utbildningar. Du hittar alla utbildningar på www.studera.nu.

Utbildningens längd En IT-utbildning på grundnivå omfattar 3 år (180 hp) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare ett år för magisterexamen (240 hp) eller två år för en masterexamen (300 hp).

Läser du en ingenjörsutbildning får du istället en yrkesexamen som högskoleingenjör eller civilingenjör efter tre respektive fem år.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Inriktningar & vidareutbildning Vanliga inriktningar är informationssystem, IT-management, säkerhetsinformatik, programvaruteknik och -konstruktion, interaktivitet och design, kravhantering, verksamhetsutveckling och modellering.

Datoriserad bildanalys, bioinformatik, datorberäkningar, datorarkitektur, artificiell intelligens, högpresterande datorer, säkerhetssystem och människa–datorinteraktion är exempel på spännande datavetenskapliga inriktningar. Fundera på vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Här kan du studera De flesta högskolor och universitet erbjuder

136

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar och för många ITutbildningar finns krav utöver det. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer förekommer!

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

En IT-utbildning är internationellt gångbar och därmed finns en stor internationell arbetsmarknad, såväl i svenska företag och organisationer utomlands som i multinationella företag och andra internationella organisationer. Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön för personer med arbete inom IT och examen 2012 ligger i spannet 24 000– 32 700 kr med en median på 28 000 kr.

Lönen vid 35 års ålder ca 10 år efter examen ligger i spannet 30 800-49 000 kr med en median på 38 000 kr.

Lönen vid 45 års ålder ca 20 år efter examen, ligger i spannet 34 000-62 300 kr med en median på 45 500 kr.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö J Naturvetarna: Ingångslönen för nyutexaminerade låg 2012 i spannet 28 000 till 43 000 kr/månad, med en median på 34 800 kr/ månad. Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen) var 41 700 kr/månad. Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen var 44 900 kr/månad.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden när det gäller systemvetare, ingenjörer inom IT/data och datavetare (det finns ungefär lika många utbildade som jobb).

För webbmasters, webbredaktörer, webbdesigners är det stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden när det gäller systemvetare, ingenjörer inom IT/data och datavetare (det finns ungefär lika många utbildade som jobb). För webbmasters, webbredaktörer, webbdesigners är det stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

Sacoförbund och källa DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation, www.dik.se Jusek, www.jusek.se/student Naturvetarna, www.naturvetarna.se Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

JOURNALIST Journalister arbetar bland annat som reportrar och redigerare inom press, radio och TV. En del arbetar också inom information och kommunikationsyrken.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA På större tidningar och inom radio och TV

www.saco.se/valjayrke

är journalisterna ofta specialiserade och sysslar med avgränsade fackområden (politik, ekonomi, sport, kultur, etc). Många journalister är inte anställda vid någon redaktion utan arbetar som frilansjournalister.

Det innebär att de, ofta via egen firma, säljer artiklar eller andra jobb till tidningar, radio och TV på beställning eller utifrån egna idéer. Inom etermedier är det vanligt att program produceras av produktionsbolag som anställer journalister i tidsbundna projekt. Det förekommer också mycket vikariatsanställningar inom mediabranschen. Många vikarier anställs numera via bemanningsföretag.

Journalister som arbetar med webbproduktion kallas i allmänhet webbredaktörer (se även Kommunikationsyrken).

Journalister som har arbetsledande uppgifter kallas vanligen redaktionssekreterare, redaktionschef, nattchef eller nyhetschef.

En journalist kan ibland kallas redaktör, men alla redaktörer är inte journalister.

Det kan också vara en person som arbetar med andra texter till exempel böcker eller reklammaterial.

Informations- och kommunikationspersonal inom både den offentliga och den enskilda sektorn rekryteras bland annat från journalistkåren.

UTBILDNING Journalistutbildning på akademisk nivå finns vid flera universitet och högskolor, med olika inriktning, se www.studera.nu.

Praktik på tidning, tidskrift, radio eller TV ingår i utbildningen. Många journalister har annan bakgrund – andra yrken, andra utbildningar inom högskolan eller journa-

137

J listutbildning på folkhögskola (se www.folkhogskola.nu).

Utbildningslängden varierar från ett till tre år. För att lättare få jobb är det viktigt att det finns minst en längre praktikperiod i utbildningen då det ofta är via den man kan få sitt första journalistjobb. Det är enligt uppskattning från Arbetsförmedlingen närmare 70-75 procent av jobben inom branschen som tillsätts via kontakter och inte via platsannonser.

ARBETSMARKNADEN 2013 Det råder idag mycket hård konkurrens om jobben.

KÄLLA & MER INFORMATION Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se

JURIST Juristutbildningen ger dig en god grund för arbete inom en rad olika områden inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Knappt fyra av tio av de yrkesverksamma juristerna arbetar med vad som traditionellt benämns som juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat, företags förvaltnings eller organisationsjurist.

Var och hur kan man arbeta Som jurist får du tillgång till en bred arbetsmarknad och ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer.

Det finns idag cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige och 58% av juristerna är verksamma i privat sektor och 36% är verksamma i statlig sektor,

138

YRKEN A-Ö endast 6% arbetar inom kommunal sektor.

Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som till stor del är inriktad på problemlösning och praktiska övningar.

Det ger juriststudenter en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet.

Jurister utvecklar genom utbildningen allmänna färdigheter som att hantera stora mängder information, samt att analysera och lösa problem. Juristens arbetsuppgifter är inte alltid renodlat juridiska, jurister arbetar inom en rad olika yrkeskategorier Här följer de branscher som är vanligast att jurister arbetar inom: Advokatbyråer och juridiska byråer Jurister som arbetar på advokatbyråer och juridiska byråer arbetar oftast som advokater eller juridiska biträden och hjälper privatpersoner, företag och organisationer med olika typer av juridiska frågor. Man kan exempelvis arbeta med familjerätt (testamenten, vårdnadstvister etc.), affärsrätt (t.ex. avtal, börsintroduktioner, konkurser) eller brottmål (exempelvis som försvarare i domstol). Läs mer under ”Inriktningar & vidareutbildning” om hur du blir advokat. Övrig privat sektor Det blir allt vanligare för jurister att arbeta inom andra delar av privat sektor än byråer.

Många arbetar på till exempel försäkringsbolag, banker, finansbolag, intresseorganisationer samt industri och handelsföretag.

Vanliga arbetsuppgifter är att utreda, upprätta och granska kontrakt och andra rättsliga handlingar, förhandla samt föra processer. I vissa fall rör det sig om rent juridiskt arbete, till exempel som bolagsjurist, i andra

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö J fall är det juridiska frågor i kombination med ekonomiska och administrativa inslag, exempelvis inom skatterätt. Allt fler jurister arbetar inom informations, medie- och IT-bolag. Det förekommer också att jurister arbetar som fastighetsmäklare eller inom bevaknings och inkassoföretag. Arbetsrätt är ett viktigt rättsområde inom såväl företags personalavdelningar som inom fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

En allt viktigare del av företags verksamhet omfattas av immaterialrätt, som handlar om bland annat patent, varumärken och licensavtal.

Rättsväsendet Inom rättsväsendet kan du som jurist arbeta med klassiska juristyrken som domare, åklagare och kronofogde. Gemensamt för dessa är kravet på en juristexamen, svenskt medborgarskap samt att man efter examen har genomgått notarietjänstgöring (läs mer under ”Inriktningar och vidareutbildning” nedan).

Högskolor och universitet Jurister med doktorsexamen (läs mer under ”Utbildningens längd” nedan) arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning. Forskarna analyserar hur rättsregler tillämpas och hur de kan ändras. Samhällets snabba förändringar har ökat behovet av juridisk forskning. Många forskare inom juridik närmar sig nu pensionsåldern, varför det behövs ett tillskott av disputerade jurister. (Se också Lärare/ forskare vid universitet och högskolor.) Övrig offentlig förvaltning Inom statlig sektor arbetar jurister i riks-

www.saco.se/valjayrke

dagen och Regeringskansliet samt på myndigheter såsom Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och på länsstyrelser. En del jurister arbetar som tjänstemän inom de statliga affärsverken och inom kommuner samt landsting. Andra arbetar som tjänstemän inom kriminalvården och social omsorg. Arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsområde, men det är vanligt att bereda, föredra och verkställa politiska beslut, handlägga ärenden, utreda, förhandla, avtala och sköta personalfrågor.

Internationellt arbete UD antar till varje omgång jurister till Diplomatprogrammet, vilka får möjlighet att arbeta i utrikesrepresentationen.

Jurister kan också arbeta inom internationella organisationer, som FN:s organ, EU:s institutioner, Europarådet eller andra mellanstatliga organisationer och internationella intresseorganisationer. Jurister som arbetar internationellt är ofta specialiserade på folkrätt, mänskliga rättigheter, EG-rätt eller affärsrätt.

Flera större svenska advokatbyråer har filialer utomlands eller samarbetar med utländska byråer, vilket möjliggör en internationell karriär även för svenska affärsjurister. Kraven på utbildning, språkkunskaper och yrkeserfarenhet är ofta höga för att arbeta internationellt. Jurister med kunskaper i utländsk och internationell rätt efterfrågas allt mer, även för arbete i Sverige.

Några vanliga yrkestitlar Advokat Advokat är kanske mest känd för att den fungerar som försvarare i rättegångar, men

139

A J en advokat gör mycket annat också. Exempelvis som rådgivare när det gäller avtal inom familjen, upprätta testamente, hjälpa företag med avtalsskrivningar, rådgivning och kontakter med myndigheter. (Läs mer under Inriktningar & vidareutbildning nedan).

Domare Domare dömer i mål i domstolar. Endera i en allmän domstol, där det framför allt handlar om tviste- eller brottsmål, eller i en förvaltningsdomstol, där målen handlar om till exempel skatter, socialförsäkringar eller sociala frågor.

Kronofogde Kronofogdemyndigheten har till uppgift att se till att obetalda skulder blir betalda.

De ska också hjälpa hårt skuldsatta till att så småningom få en ordnad ekonomi.

Som kronofogde utreder du självständigt de skuldsattas ekonomiska situation och beslutar om lämpliga åtgärder så att skulderna betalas. En viktig uppgift är att informera om de risker som finns med att skuldsätta sig, samt att vägleda personer till en hållbar ekonomi. För att bli kronofogde ska du ha juristexamen och tingsmeritering följt av en cirka ettårig internutbildning vid kronofogdemyndigheten. Det finns dock många tjänster på kronofogdemyndigheten som inte kräver en juristexamen.

Läs mer här www.kronofogden.se Åklagare Åklagare utreder, tillsammans med Polisen, brott, beslutar om en anklagad ska åtalas och driver åtalet i domstol.

140

YRKEN A-Ö Utbildning Utbildningens längd Utbildningen som leder till en yrkesexamen, en så kallad juristexamen, är 270 högskolepoäng eller 4,5 års heltidsstudier.

Andra juridiska utbildningsprogram omfattar heltidsstudier på minst 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen.

Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare två år för en masterexamen.

På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år.

Läs mer på www. studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Utbildningsprogram som leder till en juristexamen innehåller bland annat konstitutionell rätt, civilrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, internationell rätt, ekonomi, rättsfilosofi och rättshistoria.

Utöver detta tillkommer valbara fördjupningskurser, till exempel EG-rätt och kommersiell avtalsrätt. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng.

Med en juristexamen har du behörighet till samtliga juristyrken i Sverige. För notarietjänstgöring, anställning inom rättsväsendet och för att bli advokat krävs avlagd juristexamen. Övriga juridiska utbildningsprogram leder till en examen i rättsvetenskap, affärsrätt, handelsrätt eller annat juridiskt ämne.

Dessa utbildningars tyngdpunkt är inom skatterätt, avtalsrätt, köprätt, arbetsrätt, associationsrätt, immaterialrätt, konkurrens och marknadsrätt, men kan också innefatta sådant som ekonomi och språk.

Många högskolor och universitet erbjuder

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö J

A också fristående kurser inom exempelvis arbetsrätt, rättsvetenskap och handelsrätt.

Notarietjänstgöring Notarietjänstgöring är en domstolspraktik som omfattar två år. För att få ”sitta ting”, som det kallas, krävs en juristexamen. Hela eller större delen av tjänstgöringen görs vid en tingsrätt eller länsrätt. Ett halvår kan göras vid Allmänna Reklamationsnämnden, Justitiedepartementet, Justitiekanslern, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket eller Skatteverket.

Det finns också viss möjlighet att räkna in annat juridiskt arbete. Notariemeritering, att ha gjort notarietjänstgöring, är ett formellt krav för de flesta tjänster inom rättsväsendet (läs mer under ”Rättsväsendet” ovan) och kan också vara en värdefull merit på andra områden. För notarietjänst krävs juristexamen och ca en tredjedel av varje årskull som tar en juristexamen antas till notarietjänstgöring. För mer information, se www.dom.se Advokat För att få kalla sig advokat krävs att man är medlem i Sveriges Advokatsamfund. Ett medlemskap förutsätter att man är bosatt i ett EES-land, har svensk juristexamen eller motsvarande utbildning från ett EES-land, tre års praktik som jurist med goda omdömen samt genomgått en advokatexamen.

Det finns också vissa möjligheter att som svensk advokat arbeta i ett annat EU-land.

Här kan du studera Sex universitet i Sverige erbjuder utbildning som leder fram till en juristexamen, tidigare jur.kand. Utbildningen ges i Upp-

www.saco.se/valjayrke

sala, Stockholm, Lund, Göteborg, Umeå och i januari 2010 examinerades de första juristerna från Örebro universitet. En juristexamen är 270 hp och tar normalt 4,5 år och utbildningen täcker samtliga rättsområden.

Exempel på det som läses är civilrätt, internationell rätt, finansrätt och straff- och processrätt.

Affärsjuridikutbildning kan man läsa vid Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet. Rättsvetenskapligt program på 180 hp finns vid Luleå universitet, Örebro universitet och Karlstads universitet. Dessa utbildningar ges på grundnivå och tar normalt tre år. De kan byggas på med en tvåårig masterutbildning på avancerad nivå på 120hp. Skillnaden mellan en juristexamen och de övriga utbildningarna inom det juridiska området är att en juristexamen täcker fler rättsområden, medan de andra plockar in fler ämnen utanför det juridiska samt fokuserar extra på valda delar av juridiken.

En annan betydande skillnad är att enbart juristexamen ger behörighet till notarietjänstgöring, samt att enbart jurister med juristexamen kan bli advokater.

En utbildning som leder till en examen i affärsjuridik fokuserar på de delar av juridiken som utgörs av civilrätt, finans och affärsrätt. Till det adderas en hel del företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. I de rättsvetenskapliga utbildningarna är huvudämnet rättsvetenskap, bland annat rättshistoria och rättsteori, men även ämnen som affärsrätt och europarätt. Många högskolor erbjuder också fristående kurser i juridiska ämnen. Läs mer på respektive högskolas hemsida och på www. studera.nu.

141

J BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För juristutbildningen gäller områdesbehörighet 1. För andra utbildningar med juridisk inriktning varierar antagningskriterierna.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå Genom European Law Association (EL§A) kan jurister under en kortare period få möjlighet att praktisera i något annat europeiskt land. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Eftersom den juridiska utbildningen i första hand är inriktad på svensk rätt och det svenska rättssystemet är möjligheterna för jurister att arbeta i andra länder något begränsade. Det blir dock allt enklare att arbeta utomlands, framför allt i svenska företag och internationella organisationer, läs mer under ”Internationellt arbete” ovan.

Möjligheterna att studera juridik utomlands och sedan arbeta i Sverige varierar, beroende på vilket land det gäller och vad man vill arbeta med, men innebär ofta att man måste komplettera med kurser i Sverige, inte minst om man vill arbeta inom de klassiska juristyrkena. Det är Högskolever-

142

YRKEN A-Ö ket som beslutar om bedömning av utländska examina. Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslönen för nyexaminerade jurister under 2012 ligger mellan 24 000 kr/mån och 31 000 kr/mån.

Medianlön vid 35 års ålder: 41 600 kr i privat sektor, 35 400 kr i statlig sektor och 39 500 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 45 års ålder: 49 500 kr i privat sektor, 43 600 kr i statlig sektor och 39 500 kr i kommunal sektor.

Ingångslön för personer med examen 2011 ligger i spannet: 24 500–30 500 kr med en median på 26 500 i privat sektor, 23 000– 25 000 kr i statlig sektor med en median på 23 500 och 24 700–29 000 kr med en median på 25 000 i kommunal sektor.

Lön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen och beräknat på de som tog examen 2001): 38 000–54 000 i privat sektor med en median på 43 500, 31 000–39 000 kr i statlig sektor med en median på 35 500 och 36 000–42 000 kr i kommunal sektor med en median på 40 000.

Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen och beräknat på de som tog examen 1986-1990): 47 000–68 000 i privat sektor med en median på 56 500, 42 000–55 000 kr i statlig sektor med en median på 50 500 och 34 000–45 000 kr i kommunal sektor med en median på 40 500.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag liten konkurrens om

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Sacoförbund och källa Jusek, www. jusek.se/student

JÄGMÄSTARE och naturvetare Är jägmästare mästare på jakt? Inte riktigt.

Däremot är de specialister på att förädla och förvalta skog. Deras kompetens behövs från plantering till hantering av virke, pappersmassa, fiber eller bioenergi.

Var och hur kan man arbeta Jägmästare arbetar oftast på ledande nivå eller som specialist i skogsbranschen inom områden som skogsbruk, marknadsföring, försäljning, ekonomi, affärsutveckling, rådgivning, produktförädling, forskning eller naturupplevelser. Andra arbetar med miljöfrågor eller med natur- och landskapsvård.

Jägmästare finns på arbetsmarknadens alla sektorer. På privat sektor anställer skogsföretag och skogsindustrin många.

Länsstyrelser och andra myndigheter såsom Skogsstyrelsen är andra stora arbetsgivare.

En del jägmästare ägnar sig också åt forskning på framför allt SLU. Möjligheterna att arbeta internationellt ökar både på svenska skogsföretag och på utlandsägda bolag och i internationella organisationer. Många jägmästare startar också egna företag inom försäljning, service eller konsultverksamhet riktad mot de större företagen i skogsnäringen.

De vanligaste befattningarna för jägmästare är skogskonsulent (se under skogsmästare), projektledare, distriktschef, vd och handläggare. En del jägmästare arbetar också som virkesköpare. Naturvetarna

www.saco.se/valjayrke

bedömer att det finns cirka 2 000 yrkesverksamma jägmästare.

Utbildning Om du studerar till jägmästare får du en bred kunskap när det gäller att förvalta och förädla naturresursen skog. Om du vill läsa en kortare utbildning kan du istället välja att studera till skogstekniker, skogsvetare eller skogsmästare.

Jägmästarutbildningen är en yrkesutbildning, som är intimt förknippad med skogsbranschen. De teoretiska studierna varvas med fältstudier och studiebesök på skogliga organisationer. Utöver kunskaper om skogens ekologi och skötsel får du kunskaper om produktion och planering, ekonomi samt organisation och ledarskap.

Utbildningens längd 5 år (300 hp) leder fram till en yrkesexamen som jägmästare på masternivå.

Inriktningar & vidareutbildning Efter tre terminer på jägmästarutbildningen väjer du inriktning mot skogshushållning, skogsindustriell ekonomi eller skogsekosystemets funktion och skötsel.

Efter avslutad utbildningen kan du fortsätta på en forskarutbildning och för att få en skoglig doktorsexamen.

Här kan du studera De första tre åren studerar jägmästare på SLU i Umeå, www.slu.se. Under det fjärde och femte året har de även möjlighet att studera i Alnarp eller Uppsala. Det finns också skoglig utbildning på Linneuniversitetet i Växjö.

143

K BEHÖRIGHET För jägmästarprogrammet krävs grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 14 / A11. För skogs- och träprogrammet krävs endast grundläggande behörighet. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

Utlandsstudier För jägmästarstudenter finns goda möjligheter att studera utomlands under det fjärde året. SLU har bland annat avtal med flera universitet i Kanada, men det finns också möjlighet till studier i Europa, Australien, USA och Nya Zeeland.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, den internationella titeln för jägmästare är Master of Science in Forestry.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

KEMIST och naturvetare Vill du vara med och lösa globala utmaningar som handlar om klimat, miljö och vår hälsa så kanske du bör bli kemist? Kompetensen är specifik men behövs nästan överallt i samhället.

144

YRKEN A-Ö Var och hur kan man arbeta I alla verksamheter där kemiska ämnen eller produkter framställs, utvecklas eller används behövs kemister. Kemister är experter på laborativa analyser och undersökningar. Kemister effektiviserar och utvecklar hanteringen av kemiska produkter och kemikalier, samt ser till att hanteringen är säker för såväl hälsa som miljö.

Många kemister arbetar laborativt med analyser, synteser, separationer och strukturundersökningar, medan andra arbetar med utredningar, produkt- och processutveckling, försäljning eller miljövård. Många inriktningar inom kemin går ofta över de traditionella ämnesgränserna, såsom läkemedelskemi, miljökemi och materialkemi.

Kemister arbetar också ofta med patentansökningar, samt håller koll på de lagar och restriktioner som gäller för hanteringen av kemiska ämnen och produkter. En tredjedel av kemisterna arbetar idag inom tillverkningsindustrin. Kemisk industri, petroleum- och pappersmassaindustrin är några exempel. Vanliga uppgifter är forskning och produktutveckling inom exempelvis livsmedels-, läkemedels- och bioteknikbranschen. Andra kemister arbetar som miljökonsulter. Myndigheter, som till exempel Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, är också stora arbetsgivare för kemister.

För kemister är det ofta en fördel att bredda sin utbildning genom att läsa exempelvis marknadsföring, ekonomi, kommunikation eller juridik. De vanligaste titlarna för kemister är kemist, analytisk kemist, laboratorieingenjör, forskare och projektledare.

Naturvetarna bedömer att det finns cirka 5 000 yrkesverksamma kemister i Sverige.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K Utbildning Se www.studera.nu Utbildningens längd Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning Analytisk kemi, biokemi, läkemedelskemi, fysikalisk kemi, kvantkemi, läkemedelskemi, miljökemi, strukturkemi, organisk och oorganisk kemi är exempel på inriktningar inom kemin. En populär inriktning, som ger stor kunskap om kemiska analysmetoder är forensik och forensiker arbetar på Statens Kriminaltekniska Laboratorium.

Det är vanligt att kemister läser vidare på en forskarutbildning.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13 / A13. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare och avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmark-

www.saco.se/valjayrke

naden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

KIROPRAKTOR Verksamhetsområdet omfattar diagnostik, förebyggande åtgärder och behandling av funktionella besvär från rörelseapparaten.

Kiropraktik fokuserar på att förbättra kroppens funktion och dess relation till nervsystemet.

Var och hur kan man arbeta En kiropraktor är specialiserad på behandling av besvär i rörelseapparaten. De vanligaste problem en kiropraktor behandlar är ryggsmärta, nack- och axelbesvär, huvudvärk av olika typer, yrsel, idrottsskador samt arm-, ben- och bäckensmärtor.

Kiropraktorn använder olika metoder för att återställa rörligheten i kroppens alla leder så att patientens funktion återgår till det normala.

Många kiropraktorer arbetar förebyggande för att förhindra återfall genom tips och råd angående arbete, fritid och träning samt övningar.

De flesta kiropraktorer driver sin egen privata klinik medan andra jobbar i team på en större klinik.

I Sverige finns det idag cirka 750 legitimerade kiropraktorer. Av dessa har drygt 250 en utländsk examen.

På senare år har företagshälsovård, landsting och privata gruppmottagningar visat ett ökat intresse för kiropraktik, så möjlighet finns även att arbeta i nära samarbete

145

Kiropraktor

- ett framtidsyrke!

Söker du ett spännande och givande yrke? Då ska du utbilda dig till kiropraktor!

Det är ett yrke med många möjligheter där arbetslöshet är ett främmande begrepp.

Idag finns ingen möjlighet att studera till kiropraktor i Sverige där du får en akademisk och internationellt godkänd examen. Den närmaste ligger i Danmark.

Med en sådan utbildning i ryggen står dörren öppen för dig som vill ha världen som arbetsfält.

Har du frågor om kiropraktik och de olika utbildningsmöjligheter som finns, hör av dig till oss i LKR. Vi stödjer dig i din utbildning till kiropraktor - ett framtidsyrke.

Du kan också läsa mer på: www.lkr.se www.kiropraktorutbildning.se

K

YRKEN A-Ö

med andra yrkesgrupper. Kiropraktorer har också en internationell arbetsmarknad.

Utbildning Om du som svensk vill utbilda dig till legitimerad kiropraktor med akademisk examen finns det idag endast ett alternativ, att studera utomlands vid godkända universitet/högskolor. Det finns också en svensk utbildning, utan högskolepoäng. Både den svenska och de utländska utbildningarna leder till legitimation i Sverige. Läs mer under rubriken ”Här kan du studera”.

Utbildningen utgörs av både teoretiska ämnen och praktiska moment. Huvudämnena är anatomi, fysiologi, biokemi, biomekanik, neurologi, ortopedi, reumatologi, patologi, radiologi, diagnostik, forskningsmetodik samt kiropraktisk teori och behandlingsmetoder.

I utbildningen ingår även handledd praktisk tjänstgöring i form av patientundersökning och behandling i skolans regi.

När du erhållit din examen i utlandet påbörjar du din ettåriga praktiktjänstgöring där nio månader sker under en legitimerad kiropraktors handledning och tre månader inom svensk hälso- och sjukvård.

Du söker legitimation hos Socialstyrelsen, särskilda regler gäller för den som är utbildad i utlandet. Sedan 2006 är kiropraktor en skyddad yrkestitel.

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) beviljar studiemedel för studier vid godkänd kiropraktorutbildningar, såväl i Sverige (fyra av fem år) som i utlandet (hela studietiden).

Utbildningens längd Utbildningen vid de utländska lärosätena är

www.saco.se/valjayrke

IS

KA

KIR

O PR

Ö

SK

AKTORH GS

KOLAN

∗

fem år och 300 högskolepoäng. Den svenska utbildningen är även den på fem år men utan högskolepoäng.

Här kan du studera I utlandet finns godkända kiropraktorutbildningar som leder till akademisk examen bland annat i Danmark, England, Frankrike, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien.

En lista på godkända skolor finner du på www.kiropraktorutbildning.se.

Den närmaste utländska utbildningen ligger i Danmark och är dessutom den enda kiropraktorutbildning som är statligt finansierad, vilket betyder att man som svensk inte betalar kursavgifter.

I Sverige finns kiropraktorutbildning endast vid Skandinaviska kiropraktorhögskolan i Solna (www.kiropraktik.edu).

Utbildningen är femårig och innehåller både teori och praktiktjänstgöring.

A N D I N AV

YRKEN A-Ö K

kiropraktor

- ett framtidsyrke! ∗ ∗ ∗ ∗

Stor efterfrågan.

Gör skillnad.

Bra betalt.

Internationell karriär.

Inriktningar & vidareutbildning Som utbildad kiropraktor finns det möjlighet att specialisera sig inom många områden så som neurologi (läran om nervsystemet), ortopedi, idrottsmedicin, pediatrik (behandling av barn), radiografi (att ta röntgenbilder) och radiologi (hur man läser röntgenbilder). Vidareutbildning erbjuds kontinuerligt både i Sverige och utomlands inom kiropraktiska specialtekniker, nya diagnostiska metoder samt i olika medicinska ämnen som berör kiropraktik.

Du kan även forska inom kiropraktik om du har en akademisk examen och det finns kiropraktorer som har doktorerat.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

www.saco.se/valjayrke

www.kiropraktik.edu

K Danmark (SDU): Områdesbehörighet 11 England (AECC): Områdesbehörighet 12.

Sverige (Scc): Områdesbehörighet 12/A12.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

För övriga godkända universitet gå in på www.lkr.se och klicka på utbildning.

Utlandsstudier Se avsnittet ”Här kan du studera”.

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Din utländska examen är giltig i hela världen, inklusive Sverige. Med en sådan examen har du även tillgång till internationella och svenska vidareutbildningar.

Din svenska utbildning är giltig i Skandinavien samt i länder där kiropraktoryrket inte är statligt reglerat. Med en sådan examen har du tillgång till svenska vidareutbildningar, men tillgången till internationella vidareutbildningar är begränsad.

Lön före skatt Ingångslönen under praktiktjänstgöringen är cirka 27 200 kronor/månad. Inkomstmöjligheterna är mycket goda men varierar beroende på egen arbetsinsats då de flesta leg. kiropraktorer arbetar som egenföretagare. Medianinkomsten efter 10 år är cirka 40 500 kronor/månad.

148

YRKEN A-Ö Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa SRAT, www.srat.se Mer info: Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, www.lkr.se , www.ryggraden.se

KOMMUNIKATIONSYRKEN Informatör, webbredaktör, PR-konsult, informationsstrateg, omvärldsbevakare, opinionsbildare, copywriter... många titlar ryms inom kompetens och yrkesområdet information, kommunikation och media. Kommunikatör är paraplybenämningen som täcker in flera av dessa olika titlar. De som arbetar med information och kommunikation har ofta som uppgift att förmedla och forma företags, myndigheter och organisationers budskap. De arbetar både strategiskt och kreativt.

Var och hur kan man arbeta Informatör/Kommunikatör Som kommunikatör kan du arbeta på företag, inom organisationer, kommuner, för riksdagen, landsting eller någon annan myndighet med att förmedla och forma budskap. Du arbetar oftast på informations, kommunikations eller marknadsavdelningen. På dessa avdelningar kommunicerar man med omvärlden och samhället i syfte att skapa eller bevara kunder/brukare, med organisationens budskap och varumärke samt med att sprida information till framförallt medborgare men även till media. På en mindre arbetsplats är du däremot ofta den enda kommunikatören och ingår då

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K inte i någon avdelning. Kommunikatören arbetar även med att informera om förändringar och händelser som berör organisationen både internt bland anställda men också externt till bland annat media och journalister. De arbetar strategiskt med organisationers budskap för att påverka mottagarnas bild av organisationen samt med organisationens relationer. De är även kunniga i hantverket att skapa en kampanj och ta den från idé till verklighet. Kommunikatörer arbetar även med att utveckla medarbetarnas kommunikativa förmåga.

Förlagsredaktör Förlagsredaktören ansvarar för produktionen av böcker från manusidé till färdig bok och arbetar med allt från tryckt litteratur till digital produktion. Till arbetsuppgifterna hör utveckling och samordning av författarkontakter, informationssökning, språklig granskning, faktakontroll, projektekonomi, marknadsbedömning och informationsvärdering. Någon traditionell yrkesinriktad utbildning för förlagsredaktör finns inte i Sverige. Vägarna in i branschen varierar men det finns nyttiga och viktiga grundkunskaper beroende på vilken inriktning du vill ha. De flesta förlagsredaktörer kommer från närbesläktade områden såsom tryckeribranschen, bokhandeln, tidningsutgivning och journalistik. En akademisk examen med litteraturvetenskap eller svenska som huvudämne är oftast en bra grund för den som vill arbeta på förlag med mer skönlitterär inriktning. Läs mer på www.dik.se/forlagsredaktor

har alltså hand om relationerna med omvärlden.En PR-konsult hjälper organisationer att bygga relationer och kommunicera budskap och åsikter till allmänheten och beslutsfattare. De arbetar på uppdrag åt en kund som vill ha hjälp med att få publicitet eller påverka politiska beslut tillexempel genom en reklam- eller PR-kampanj. På en PR- eller rekalmbyrå arbetar ofta art directors (AD), projektledare, copywriters, planners, pr-konsulter och grafiska formgivare ihop. AD:n är ansvarig för bildidéer och utformning, copywritern arbetar med texterna, plannern med kund och målgruppsunderlag, formgivaren med den visuella utformningen och projektledaren håller samman hela arbetet och kommunicerar även med kunden.

Pressekreterare Pressekreterare kan arbeta inom både den privata och offentliga sektorn och deras främsta uppgift är att sköta kontakterna med massmedia och se till att ”rätt” bild av organisationen förmedlas i medierna.

Arbetet kan till exempel bestå i att försöka få debattartiklar publicerade eller få en tidning att skriva om ett visst ämne, antingen genom att förse dem med en ny rapport eller genom att erbjuda dem en intervju med organisationens ledare. En pressekreterare kan även ha ansvar för den långsiktiga planeringen av hur organisation en syns i media.

Marknadsförare (se registret) Projektledare (se registret) Webbredaktör (se IT-yrken)

PR-konsult PR står för public relations, en PR-konsult

www.saco.se/valjayrke

149

K Utbildning Utbildningens längd En akademisk examen inom medie- och kommunikationsvetenskap/motsvarande innebär minst tre års studier. En kommunikatör kan även ha studerat andra utbildningar t ex samhällsvetenskapliga och kulturvetenskapliga utbildningar.

Inriktningar & vidareutbildning Som kommunikatör kan man inrikta sig mot bland annat journalistik, media management, samhällskommunikation, intern och extern kommunikation Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Utbildningar inom information och kommunikation har ofta något ytterligare krav. Se vad som gäller för den utbildning du är intresserad av.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

150

YRKEN A-Ö Blir din svenska utbildning giltig utomlands och tvärtom?

Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och den enskildes kompetens och erfarenhet. Löneutvecklingen skiljer sig också mellan olika arbetsmarknadssektorer, det vill säga om du är anställd inom offentlig eller privat sektor.

Ingångslönen för nyexaminerade kommunikatörer under 2012 ligger mellan 24 000 kr/mån och 28 000 kr/mån. 10 år efter examen är lönen 30 000 till 35 000kr/ mån. Efter 20 år som yrkesverksam är lönenivån mellan 33 000 och 44 000 kr/mån Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb). För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA DIK. Akademikerfacket för kultur och kommunikation, www.dik.se Jusek, www.jusek.se

KONSUMENTVÄGLEDARE Konsumentvägledare ger råd och information till allmänheten i olika konsumentfrågor, som exempelvis kring kundens rättigheter vid köp av varor eller tjänster.

En konsumentvägledare kan också ge rådgivning kring hushållsekonomi och hjälpa till med att göra upp en hållbar budget. I detta ingår även att se över avtal med elleve-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K rantörer, telebolag och försäkringsbolag för att hålla kostnaderna nere. Även skuldrådgivning kan ingå som en del av arbetet. I rådgivning av budget- och skuldfrågor är det fördelaktigt att även ha kunskaper i psykologi. I de flesta kommuner finns särskilda budget- och skuldrådgivare.

Vanliga utbildningar är Beteendevetare, Socionom, Civilekonom/Ekonom, Jurist och Samhällsvetare.

KOSTVETARE/ KOSTEKONOM och naturvetare Drömmer du om att driva en restaurang eller ett storkök? Kostvetare har en bred kompetens inom kost, ekonomi och ledarskap.

Var och hur kan man arbeta Kostvetare arbetar med måltidsservice.

Det kan innebära allt från att planera mat och måltider till att utveckla nya livsmedel.

Kostvetare arbetar ofta som kostchefer och driver storkök i kommuner eller landsting.

Ofta handlar arbetet om ekonomisk planering och styrning, samt att leda personal.

Kostvetare arbetar också i forskningsoch utvecklingsprojekt kring kost, kvalitetskontroller eller med sensorisk bedömning. En del arbetar i provkök eller med marknadsföring, förebyggande hälsovård, utbildning och information. Med en inriktning mot miljö- och hälsoskydd kan du arbeta som livsmedelsinspektör på våra kommuner. Ett arbete som går ut på att kontrollera att livsmedel hanteras på ett sätt som är förenlig med den lagstiftning som finns.

Det finns ca 1 500 yrkesverksamma kostvetare/kostekonomer.

www.saco.se/valjayrke

Utbildning Utbildningarna för kostvetare har lite olika inriktningar, men generellt kombinerar utbildningarna kostvetenskap med företagsekonomi och kostadministration.

I kostvetenskap ingår bland annat näringslära, kemi, mikrobiologi, livsmedelskunskap, matlagningsteknik, experimentell matlagning samt måltids- och kostplanering.

Matens och måltidens värde för hälsa, njutning och gemenskap poängteras. Företagsekonomi ger kunskaper kring företag och företagandets villkor, budgetering, kalkylering, redovisning, ekonomistyrning, marknadsföring etc.

Verksamhetsförlagd utbildning (praktik) ingår i utbildningsplanen. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och gruppövningar.

Utbildningens längd 3 år (180 hp) leder fram till en kandidatexamen, därefter kan du läsa vidare på avancerad nivå. För mer information se www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Vid Umeå universitet kan du välja inriktning mot miljö- och hälsoskydd vilket bland annat ger kompetens inom livsmedelshygien och kan leda till arbete som livsmedelsinspektör.

Här kan du studera Kostvetare utbildas på kostvetarprogrammet vid Göteborg, Umeå respektive Uppsala universitet.

151

A K BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 16 / A14. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Möjlighet att läsa delar av masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, men det kan vara en bedömningsfråga från land till land.

Lön före skatt Medianlönen för kostvetare är 29 300 kr/ mån, och de flesta har en lön i intervallet från 23 900 till 39 000 kr/mån. Kontakta Naturvetarna för mer detaljerad statistik.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

152

YRKEN A-Ö

KULTURMILJÖYRKEN Att arbeta inom området kulturmiljö innebär att jobba med bevarande, vård och tillgängliggörande av den miljö som påverkats av mänsklig aktivitet. Kulturmiljö är det som berättar för oss hur människor levde innan oss. För dig som är intresserad av de spår som människor lämnat efter sig, från stenåldern till idag är det här ett spännande område och du kan specialisera mot till exempel byggnader, olika föremål och material eller tidsperioder.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Arkeolog Arkeologer arbetar med förhistoriskt och historiskt material. För att kunna finna och tolka dessa spår och sätta in dem i ett sammanhang behövs teoretisk såväl som praktisk kunskap.

En arkeologs arbetsuppgifter kan variera mellan vitt skilda uppdrag. Riksantikvarieämbetet och länsmuseerna är de största arbetsgivarna för arkeologer. De flesta arkeologer arbetar på ett eller annat sätt med utgrävningar. Fältarkeologer planerar, utför och följer upp arkeologiska utgrävningar, kartlägger och dokumenterar fyndlokaler samt inventerar kulturlandskapet. Andra arkeologer arbetar mer med handläggning av ärenden som rör kulturmiljövårdslagen, finansiering av arkeologisk verksamhet, rådgivning i arkeologiska frågor med mera.

Många arkeologer arbetar med inventering, dokumentation och vård av arkeologiska fyndmaterial i museernas samlingar.

En del arkeologer arbetar med att levandegöra det förhistoriska kulturarvet och förmedla kunskap och upplevelser genom utställningar, visningar, litteratur och andra medier.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K

A Det finns några hundra arkeologer på arbetsmarknaden idag.

Antikvarie Som antikvarie arbetar du med samlingarna på t ex ett museum. En viktig arbetsuppgift är att utveckla användningen av samlingarna så att de blir tillgängliga för forskning och utbildning. En annan arbetsuppgift är att göra föremålen tillgängliga för var och en genom utställningar och digitala arkiv.

Arkivarier har även ett strategiskt ansvar i att utveckla av riktlinjer kring vad som ska ingå i samlingarna det handlar om vad som ska köpas in och vad som inte längre ska bevaras. Andra arbetsuppgifter kan vara att på ett pedagogiskt sätt presentera vårt kulturarv och ge råd i kulturmiljöfrågor och i byggnadsvårdsfrågor. Det pedagogiska arbetet kan vara riktat mot studenter och allmänhet i alla åldrar. Som antikvarier kan du även ha ansvar för in- och utlån och vara behjälplig vid utställningsproduktion.

Byggnadsantikvarie Som byggnadsantikvarie arbetar du med att genomföra antikvariska utredningar som beskriver en bebyggelsemiljös kvalitéer och brister samt identifierar dess kulturhistoriska värde. I arbetsuppgifterna ingår även rådgivning, remisshantering och inventering. Kulturmiljövård bedrivs inom museerna men även inom Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet samt inom den privata sektorn på till exempel arkitektkontor.

För de byggnadsantikvarier som arbetar med uppgifter direkt relaterade till plan och bygglagen krävs certifiering. Läs mer i Boverkets föreskrifter KUL2 på www. boverket.se

www.saco.se/valjayrke

Konservator Som konservatorn har du till uppgift att bevara och, så långt hänsyn till autenticiteten medger det, också till ursprungligt utseende återställa konstföremål, antika och konstnärliga möbler och textilier, zoologiska preparat etc.

Konservatorer har specialkunskaper om olika materials nedbrytningsprocesser och är ofta specialiserade på olika typer av material. Som konservator krävs ett gott handlag och gedigna kunskaper inom kultur- och konsthistoria. Konservatorerna ansvarar för samlingars tillstånd vid till exempel magasinering och transporter.

Utbildning Utbildningar inom humaniora ges ofta som kurser där studenten själv syr ihop sin utbildning. På avancerad nivå är det vanligare med så program, så kallade mastersprogram. För att arbeta med byggnadsvård och som konservator krävs studier inom dessa ämnen. För den som vill arbeta som arkeolog kombineras huvudämnet arkeologi med andra humanistiska eller naturvetenskapliga ämnen. Utbildningarna tar 3-5 år.

Utbildningens längd Utbildningarna tar mellan 3 - 5 år. Studenter väljer mellan att antingen enbart studera humaniora eller att kombinera med studier inom andra ämnesområde, ofta från samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig fakultet.

Här kan du studera De flesta universitet och högskolor har kurser och program inom området. Gå in på www.studera.se för att läsa mer.

153

A K

YRKEN A-Ö

BEHÖRIGHET Grundläggare behörighet men vissa utbildningar har högre krav. Se vad som gäller för den utbildning du är intresserad av.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen.

KULTURPRODUKTION

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. Medellönen för nyexaminerade 2012 låg på 28 700 kr/mån. Efter 10 år som yrkesverksam är medianlönen 27 600 kr, och efter 20 år 33 065 kr/mån.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Kulturförmedlare Kulturförmedlarens arbetsområde är stort och kompetensen är användbar på hela arbetsmarknaden. Vanligast att arbeta inom offentlig sektor, exempelvis inom kulturförvaltningen. Där jobbar du med en blandning av programverksamhet, utställningsprojekt och resursfördelning.

Kulturförmedlare arbetar även på förlag, studieförbund, kulturstiftelser och andra organisationer inom privat sektor. Arbetsuppgifterna är varierande och består av projektledning inom olika kultursatsningar, ansvar för programverksamhet inom musik, teater, film, bildkonst och dans, pedagogiska visningar och föreläsningar inom olika konstformer och informationsverksamhet. Arbetet innefattar allt från strategi till produktion.

Kulturförmedlare har bland annat som uppgift att hitta kontaktytor för kulturproducent och kulturkonsument för att underlätta och utöka möten dem emellan.

Som kulturförmedlare analyserar du förutsättningarna för möten mellan publik och konst och kultur. Med utgångspunkt ur analysen gör du relevanta prioriteringar uti-

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

SACO-FÖRBUND OCH KÄLLA DIK. Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se

154

Att vägleda nyfikna slöjdare för att hitta rätt material till den nya smörkniven eller att skriva ploten till ett nytt dataspel. Spännvidden är stor under paraplyet kulturproduktion.

Gemensamt är en vilja att förmedla och/eller skapa kulturupplevelser för sig själv och för andra. Vissa arbetar främst med att möjliggöra eller underlätta mötet mellan den som skapar och dess publik andra är mer involverade i själva skapandeprocessen.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö K

A från exempelvis kulturpolitisk agenda. Kulturförmedlaren kan ha flera roller, exempelvis producent, konsulent eller pedagog.

Hemslöjdskonsulent Som hemslöjdskonsulenter arbetar du med slöjdare på alla nivåer, från barns första kontakt med slöjd till yrkesverksamma slöjdare.

Du samordnar slöjdverksamhet och förmedlar kunskaper om material, redskap och tekniker samt tipsar om slöjdutställningar och var slöjdprodukter säljs.

I varje län finns det två eller flera hemslöjdskonsulenter. Ansvaret är uppdelat mellan hårdslöjd, trä och metall, och textilslöjd. Länshemslöjdskonsulenter arbetar utifrån det egna länets traditioner och behov för att hemslöjden ska leva vidare både som kulturyttring och som näringsgren. Detta sker genom information och pedagogisk verksamhet för att stimulera och väcka intresse för hemslöjdsverksamhet. Barn och unga är en viktig målgrupp.

Läs mer på www.nfh.se Konsulent, dans, teater, konst, m.fl.

Som konsulent arbetar du för att främja, stärka och utveckla det professionella kulturlivet inom ditt område, som kan vara till exempel dans, teater eller konst. Din roll är att främja människors möjlighet till att möta professionellt kulturutövande och att sprida t.ex. dans som konst- och uttrycksform.

Konsulenten arbetar även med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka lokalt genom att koordinera kompetensutveckling och projekt samt såväl nationella som internationella samarbeten.

www.saco.se/valjayrke

Som konsulent inom kulturområdet arbetar du även med amatörorganisationer och stödjer dem i att utveckla sin kompetens och därmed sin verksamhet.

Konsulenten arbetar med att informera, anordna kompetensutveckling, förmedla föreställningar och kontakter med pedagoger och är en resurs för professionella kulturarbetare som dansare, koreografer, skådespelare och konstnärer.

En viktig del i arbetet är att skapa kanaler mellan den breda basen med amatörverksamhet, skolan, inom föreningslivet och det professionella kulturlivet med institutioner, ensembler och fria utövande kulturarbetare.

Utbildning Utbildningar inom humaniora ges ofta som kurser där studenten själv syr ihop sin utbildning. På avancerad nivå är det vanligare med så program, så kallade mastersprogram.

För att arbeta inom kulturproduktion krävs en utbildning med huvudämne inom humaniora.

Hemslöjdskonsulenter utbildas från och med hösten 2011 vid utbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk vid Göteborgs universitet.

Utbildningens längd Utbildningarna tar mellan 3 - 5 år. Studenter väljer mellan att antingen enbart studera humaniora eller att kombinera med studier inom andra ämnesområde, ofta från samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig fakultet.

155

A L Här kan du studera De flesta universitet och högskolor har kurser och program inom området. Gå in på www.studera.se för att läsa mer.

BEHÖRIGHET Ofta krävs enbart grundläggande behörighet men vissa utbildningar har högre krav.

Se vad som gäller för den utbildning du är intresserad av. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen.

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. Ingångslönen för nyexaminerade 2011 låg mellan 24 000 och 28 000 kr/ mån, medianlönen var 26 300 kr/ mån. Efter 10 år som yrkesverksam är medianlönen 29 800 kr, och efter 20 år 29 000 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA DIK. Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se

156

YRKEN A-Ö

LANDSKAPSINGENJÖR Vill du bidra till att göra våra utomhusmiljöer vackra och funktionella? Landskapsingenjörer arbetar med att anlägga och förvalta exempelvis parker, lekplatser, kyrkogårdar och trädgårdar.

Var och hur kan man arbeta Landskapsingenjörer arbetar framför allt med att anlägga och sköta olika typer av utomhusmiljöer. Att upprätta skötselplaner och arbeta för att hållbarhetsaspekterna kommer in redan vid anläggningen är viktiga uppgifter. Landskapsingenjören kan också jobba med försäljning av exempelvis marksten och lekredskap, eller som konsulter för exempelvis bygg- och anläggningsföretag.

Landskapsingenjörer arbetar ofta som arbetsledare på kommuner, fastighetsföretag, kyrkogårdar, golfbanor eller trädgårdsföretag. De vanligaste befattningarna är vid sidan av arbetsledare, ingenjör, platschef, chef och projektledare. Naturvetarna uppskattar att det finns ca 500 yrkesverksamma personer som är landskapsingenjörer eller har liknande kompetens.

Utbildning Landskapsingenjörsprogrammet är en yrkesinriktad utbildning för dig som vill arbeta med utomhusmiljöer i stadsmiljö.

Utbildningen har en teknikbiologisk huvudinriktning med stora inslag av ekonomi, ledarskap och organisationskunskap.

Du får även kunskaper om hur byggprocessen fungerar, från skiss till upphandlingsunderlag.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A Utbildningens längd Efter 3 år (180 hp) kan du ta ut en yrkesexamen som landskapsingenjör.

naden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Inriktningar & vidareutbildning Under det tredje året läser du valfria kurser.

Du väljer själv om du vill inrikta dig mot till exempel vattenbyggnad, landskapsvård eller kyrkogårdsförvaltning. Efter kandidatexamen kan du läsa vidare på avancerad nivå. Läs mer på www.slu.se

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Här kan du studera SLU, Alnarp utanför Lund/Malmö. Mer information på www.slu.se BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15 / A14. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjligheter till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Kontakta SLU för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Kontakta SLU och se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

LÖN FÖRE SKATT Medianlönen för landskapsingenjörer är 29 400 kr/ mån, och de flesta har en lön i intervallet från 25 500 till 37 500 kr/mån.

Kontakta Naturvetarna för mer detaljerad statistik.

Arbetsmarknaden 2012 För nyexaminerade: Balans på arbetsmark-

www.saco.se/valjayrke

LANTMÄSTARE och naturvetare Vill du göra affärer inom miljö och livsmedelsproduktion? Entreprenörskap och ekonomi går som en röd tråd genom denna tvärvetenskapliga yrkesutbildning inom lantbruksområdet.

Var och hur kan man arbeta Lantmästare finns framför allt inom lantbrukssektorn, en del finns på konsultföretag där de ofta arbetar med rådgivning eller marknadsföring gentemot lantbruksföretag. Andra lantmästare driver egna företag eller jobbar med driftledning på lantbruksföretag. Lantmästare finns också på länsstyrelser, kommuner samt arbetar som naturbrukslärare på naturbruksgymnasier. De kan också arbeta som djurskyddsinspektörer, med biståndsarbete eller annat utlandsarbete samt med ekonomi och redovisning på bokförings- och konsultföretag.

Lantmästare finns ofta på ledande positioner. De vanligaste befattningarna är säljare, naturbrukslärare, rådgivare, produktchef och produktionsrådgivare. Naturvetarna uppskattar att det finns cirka 3 000 yrkesverksamma lantmästare .

Utbildning Lantmästarprogrammet ger en helhetsbild av lantbruksföretagande. Under utbildningen får du kunskap om företagsekonomi, redovisning, marknadsföring, före-

157

A L

YRKEN A-Ö

tagsledning, juridik och teknik. Du lär dig också hur man bedriver rationell växtodling och animalieproduktion. Möjligheterna att knyta kontakter inom lantbruksbranschen är mycket goda bland annat tack vare att föreläsarna kommer från både forskningen och näringslivet.

ningen för mer information.

Utbildningens längd Efter 3 år (180 hp) får du en yrkesexamen som lantmästare alternativt en kandidatexamen i lantbruksvetenskap, biologi, företagsekonomi eller teknologi.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Inriktningar & vidareutbildning Det tredje året ger dig möjlighet att profilera dig på lantbruksvetenskap, företagsekonomi, biologi eller teknik. Du kan läsa fördjupningskurser inom företagsstyrning, ledarskap, växt- eller djurproduktion samt maskin- och byggnadsteknologi.

Här kan du studera SLU, Alnarp utanför Lund/Malmö. Mer information på www.slu.se

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15 / A14. Dessutom krävs relevant yrkeserfarenhet. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier samt www.slu.se.

Var och hur kan man arbeta Logistiker finns i alla typer av organisationer och branscher, men kanske främst i tillverknings, tjänste och transportföretag.

Som logistiker kan man även arbeta i ITbranschen och i offentliga sektorn.

Du hittar logistiker på alla nivåer, vilket betyder att man kan ha såväl operativa som strategiska arbetsuppgifter.

Logistik bygger på optimering och effektivisering av verksamheten. Logistiken får en allt större betydelse i företag och organisationer och logistikchefen sitter ofta i företagets ledningsgrupp.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjligheter till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Kontakta SLU för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inled-

158

Lön före skatt Medianlön för lantmästare är 32 000 kr/ mån och de flesta har en lön i intervallet från 26 000 till 48 700 kr/mån. Kontakta Naturvetarna för mer detaljerad statistik.

LOGISTIKER Logistiker är ett samlingsnamn för olika yrkesgrupper som styr flöden av material, information och betalningar inom och mellan företag och organisationer. Här ingår bland annat transportplanerare, informationslogistiker, inköpare och produktionsplanerare.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A Informationslogistiker Informationslogistiker ser till att rätt information finns hos rätt person, på rätt sätt, i rätt tid, på rätt plats och till rätt kostnad.

Informationslogistik är baserat på informatik och IT, men också logistik, ekonomi, processer och ledarskap. En Informationslogistiker har helhetssynen och samtidigt kunskap för att samspela med andra specialister och bygger nödvändiga bryggor mellan de olika pusselbitarna i en verksamhet – ledning, funktioner, avdelningar, processer, nätverk, länder och kulturer.

Inköpare Inköpare arbetar med att säkra försörjningen av varor och tjänster från leverantörer. Inom offentlig sektor kallas inköpare ofta för upphandlare.

Inköpare och upphandlare ansvarar för valet av leverantör och har både kontakt med befintliga leverantörer och söker nya leverantörer. Både befintliga och nya leverantörer utvärderas. Leverantörerna bedöms utifrån kraven på kvalitet, pris och leveransprecision.

Transportplanerare En transportplanerare planerar och styr materialflöden mellan företag. Transportplanerare på tillverkande/säljande företag ansvarar för att de varor som tillverkas och säljs transporteras effektivt.

Transportledare vid godsförmedlingsföretag, lastbilscentral eller åkerier har motsvarande uppgifter men åt olika kunder.

Produktionsplanerare Produktionsplanerare planlägger produktionen av varor eller tjänster på både kort och lång sikt. De fungerar som en länk mellan marknadsavdelningen och produktionen och ansvarar för att planera produktionen optimalt.

Utbildning Utbildningens längd Ett kandidatprogram är 3 år (180 högskolepoäng).

Civilekonomprogrammet är 4 år (240 högskolepoäng).

Högskoleingenjörsprogrammet är 3 år

Välkommen till en utbildning med många karriärmöjligheter

Informationslogistik

180 hp

Som informationslogistiker ser du till att informationen når fram, används smart och går att tjäna pengar på.

Du får helt enkelt saker och ting att hända.

Treårigt kandidatprogram vid Linnéuniversitetet som ges på CIL i Ljungby.

www.cil.se

A L (180 högskolepoäng). Civilingenjörsprogrammet är 5 år (300 högskolepoäng).

Den som har en kandidatexamen kan bygga på den med 1 år för att få en magisterexamen eller 2 år för att få en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen, som omfattar 2 respektive 4 år. Det finns också olika yrkesutbildningar och Kvalificerade Yrkesutbildningar (KY) i logistik. De har olika längd men är upp till 2 år.

Inriktningar & vidareutbildning Logistikutbildningar har oftast ekonomisk eller teknisk inriktning. Det finns särskilda utbildningsprogram i logistik, till exempel transportlogistik eller informationslogistik, men ämnet erbjuds också som inriktning inom andra program, som sjöfart och logistik. På flera lärosäten finns logistik som fördjupning i civilekonom och ekonomutbildningarna (se Civilekonom/Ekonom) eller högskole- och civilingenjörsprogrammen (se Högskoleingenjör och Civilingenjör). Det finns också systemvetenskapliga utbildningar med inriktning logistik (se Systemvetare).

Flera högskolor och universitet erbjuder påbyggnadsutbildningar i form av magisteroch masterprogram.

Här kan du studera Det finns flera lärosäten som erbjuder en ren logistikutbildning, några exempel är universiteten i Göteborg och Umeå, högskolorna i Gävle, Jönköping, Malmö, Skövde, Södertörns högskola och Linnéuniversitetet (Kalmar/Växjö).

En del lärosäten erbjuder logistik inom civilekonom och ekonomutbildningarna,

160

YRKEN A-Ö bland andra högskolan i Halmstad, universiteten i Göteborg och Umeå och Linnéuniversitetet (Kalmar/Växjö), medan till exempel Chalmers tekniska högskola, universiteten i Linköping och Lund, Mälardalens högskola (Eskilstuna/Västerås), Högskolorna i Borås och Jönköping erbjuder logistik inom ramen för sina högskole- eller civilingenjörsutbildningar.

Det finns också systemvetenskapliga utbildningar med inriktning logistik, såsom E-logistik och IT vid Högskolan i Skövde.

Flera högskolor och universitet har påbyggnadsprogram i logistik och många lärosäten erbjuder också fristående kurser i ämnet. Centrum för informationslogistik (CIL) i Ljungby utbildar informationslogistiker. CIL är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet (Kalmar/Växjö), näringsliv och offentlig sektor i regionen. Läs mer om utbildningarna på respektive universitets eller högskolas hemsida och på www.studera.nu och om yrkesutbildningar och KY-utbildningar på www.yhmyndigheten.se BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet varierar mellan 4 och 9.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Det kan man göra på olika sätt, exempelvis:

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A Delta i ett utbytesprogram som anordnas av din högskola eller ditt universitet.

Fördelen med detta är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning. Du behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana.

Kontakta de högskolor och universitet som du är intresserad av för mer information om möjligheter till utbytesstudier.

Ordna allting på egen hand och själv söka till ett utländskt universitet. Väljer du det alternativet måste du noggrant undersöka om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen.

Ta alltid reda på vad som gäller innan du reser iväg Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Lönen beror på många olika faktorer, till exempel vilken typ av organisation det gäller – privat eller offentlig sektor, industriföretag eller konsultverksamhet – var i landet du jobbar, tidigare erfarenheter och din position i företaget eller organisationen.

Medianlönen år 2012 för civilekonomer/ ekonomer inom logistik och inköp, med upp till fem års erfarenhet, var 28 300 kr och 10 år efter examen var medianlönen 42 400 kr enligt Civilekonomernas lönestatistik.

www.saco.se/valjayrke

Medianlönen 2012 för civil-/högskoleingenjörer inom logistik och inköp, med upp till fem års erfarenhet, var 32 000 respektive 28 500 kr/månad enligt Sveriges Ingenjörers lönestatistik. Med 10–15 års yrkeserfarenhet var medianlönen 49 000 respektive 39 000 kronor. För civilingenjörer med 20–25 års erfarenhet var medianlönen 54 000 kronor.

Arbetsmarknaden 2013 Arbetsmarknaden för logistiker ligger i linje med dem som har Civilekonom/ Ekonomexamen respektive Civil-/Högskoleingenjörsexamen. Läs mer under dessa rubriker.

Sacoförbund och källa Civilekonomerna, www.civilekonomerna.se Jusek, www.jusek.se/student Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se

LOGOPED Logopeder arbetar med att stödja människor i alla åldrar som av en eller annan anledning har svårt att kommunicera, det vill säga har brister vad gäller röst, tal, språk, samspel med andra eller stamning. Även att stödja personer som har svårt att äta och svälja ingår i logopedernas verksamhetsområde. Logopeder arbetar även med barn och unga med hörselproblem och/eller cochleaimplantat.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Logopeder arbetar med att utreda, ställa diagnos och behandla olika typer av kommunikationsproblem. Vanligast är att logopeder arbetar inom hälso- och sjukvård till exempel vid sjukhusens logopedmot-

161

A L

YRKEN A-Ö

tagningar och i olika rehabiliteringsverksamheter. Många arbetar också inom habiliteringen, en verksamhetsform till stöd för barn och vuxna med varaktiga funktionsnedsättningar, t ex autismspektrumstörningar, utvecklingsstörning och Cerebral Pares. I arbetet inom habilitering arbetar logopeder även med kommunikationshjälpmedel och alternativa kommunikationssätt.

Logopeder ingår ofta i team och arbetar i samverkan med andra medicinska eller paramedicinska yrkesgrupper, till exempel läkare, psykologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Skolan blir en allt vanligare arbetsplats för logopeder där de arbetar med utredning, hjälpmedelsordination och behandling av elever med språkstörning och läs- och skrivsvårigheter. I specialverksamheter för barn med språkstörningar, språkförskolor och språkklasser är logopeder viktiga.

Förebyggande arbete, rådgivning och information till andra yrkesgrupper, anhöriga och allmänhet är en viktig del av logopedens arbetsuppgifter. Logopeder kan också ägna sig åt undervisning och forskning. Vissa befattningar kräver forskarutbildning. Handledning och konsultverksamhet blir allt vanligare. Få logopeder arbetar ännu i samhällssektorer utanför den offentliga sektorn. I arbetet som logoped kommer du i nära kontakt med människor, vilket ställer stora krav på din sociala förmåga. Det finns drygt 1 900 legitimerade logopeder på arbetsmarknaden i dag.

fonetik, allmän språkvetenskap, logopedi och medicin.

För att få arbeta som logoped krävs legitimation. Detta ansöker man om hos Socialstyrelsen efter genomgången utbildning och godkänd examen.

Utbildning Utbildningen är tvärvetenskaplig och omfattar studier i bland annat psykologi,

Lön före skatt Ingångslönen för en nyexaminerad logoped under 2012 låg mellan 25 000 och 27 000kr/

162

Utbildningens längd Logopedutbildningen omfattar 240 hp, det vill säga fyra års heltidsstudier.

Här kan du studera Utbildningsorterna är Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm (KI), Umeå och Uppsala. Samtliga utbildningsorter har årligt intag av studenter.

Kontrollera alltid på högskoleverkets hemsida www.studera.nu eller respektive högskolas hemsida för aktuell information.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 16.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Viss praktik på den svenska logopedutbildningen kan göras utomlands. Det är dock viktigt att tänka på att logopedyrket är väldigt språkberoende vilket gör att du måste behärska språket i det land du arbetar i synnerligen väl. Den svenska utbildningen har hög status internationellt.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A mån, medianlönen var 25 800 kr/mån. 10 år efter examen är medianlönen 30 900 kr/ mån. 20 år efter examen är medianlönen 31 500 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många jobb som utbildade).

För erfarna: Idag viss liten konkurrens om jobben.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation. Svenska Logopedförbundet, www.dik.se/logoped

LOTS Lotsens uppgift är att hjälpa fartygs befälhavare att framföra fartyg i farleder till och från hamnar samt med förtöjning och manövrering i hamnarna.

Var och hur kan man arbeta För att öka miljö och sjösäkerheten i våra farvatten har Sverige infört lotsplikt, vilket innebär att fartyg över vissa storlekar, som fastställs i förhållande till farledernas svårighetsgrad, är skyldiga att anlita lots.

Lotsen befinner sig på fartygets kommandobrygga när han lotsar. Där framförs fartyget genom anvisningar till fartygsbefälet, med hjälp av prickar, bojar, fyrar, radar, radio och andra tekniska hjälpmedel.

Så kallad utsjölotsning i Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerack förekommer också för fartyg med särskilt stor djupgående eller med ovan besättning.

Från lotstjänst finns möjlighet att övergå till andra befattningar på Sjöfartsverket.

www.saco.se/valjayrke

Arbetsgivare är Sjöfartsverket.

Lotsens yrke är unikt. Någon direkt koppling till annat finns inte. Detta betyder dock inte att man inte kan vidareutbilda sig till annat inom sjöfartsnäringen, till exempel inom hamn, transport eller den juridiska sektorn inom sjöfarten.

Utbildning Kraven för att bli lots är tre års sjökaptensutbildning (180 hp), sjökaptensbrev som erhålls efter cirka sex års styrmans-/befälhavarpraktik, Sjöfartsverkets grundkurs för lots samt praktik i ett halvt år-fyra år beroende på lotsområde.

Det är till övervägande del en praktisk utbildning på de fartyg och farleder man sedan ska lotsa. Du måste också vara svensk medborgare.

Utbildningens längd Sjökaptensutbildningen omfattar 180 hp.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Du måste vara aktivt sjöbefäl med sjökaptensbrev.

Områdesbehörighet 7/A7.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Det går att använda sin sjökaptensexamen

163

A L och lotsutbildning utomlands. Det är dock olika regler för olika länder.

Svenska sjökaptener och svenska lotsar har utbildat sig till lotsar i andra länder.

Lön före skatt Ingångslön (median): cirka 30 000 kr/ månad.

Median efter 10 år: cirka 37 100 kr/ månad.

Median efter 20 år: cirka 41 000 kr/ månad.

Lönen är till viss del individuell. Anställd lots har efter grundutbildning på sjötrafikområdet, rörliga tillägg på mellan 8 000 och 14 000 kr/månad och vissa lotsar har dessutom fasta tillägg på mellan 900 och 4 350 kr/månad.

Lotsarna pensioneras vid 60 års ålder Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa SRAT, www.srat.se Mer info: Lotsförbundet, www.lotsforbundet.se

LÄKARE Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är t ex privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare.

164

YRKEN A-Ö Var och hur kan man arbeta Det finns idag ca 38 000 yrkesverksamma läkare i Sverige. Varje år utexamineras ca 1100 läkare från de sju universitet i Sverige som har läkarutbildning. Ca 3000 svenska studenter läser dessutom till läkare på utländska universitet. Från dessa universitet utexamineras ca 600 svenskar årligen.

De utlandsutbildade återvänder i stor utsträckning till Sverige för att arbeta.

Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är t ex privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Som färdig specialistläkare arbetar man inom någon av de 57 specialiteter som finns i Sverige. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi och intensivvård, barn och ungdomsmedicin, gynekologi samt ortopedi.

Läkarutbildningen är också en bra grund för en yrkeskarriär inom läkemedelsindustrin, miljö och hälsovårdsarbete och hälsooch sjukvårdsadministration.

Utbildning Antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet är för närvarande ca 1 500 platser per år. Antagning sker två gånger per år och då främst via betyg eller högskoleprov.

Några av de medicinska fakulteterna har alternativ antagning med personliga intervjuer i kombination med resultat på högskoleprov till en del av utbildningsplatserna och vissa använder betyg i kombination med högskoleprov som urvalskriterium.

Läkarutbildningen är mycket eftertrak-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A tad vilket gör att antagningskraven är höga.

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvade med handledd tjänstgöring på kliniker på sjukhus och vårdcentraler.

Den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den exakta studieplanen ser ut. Arbetsformerna inom läkarutbildningen ska stimulera till självständig aktivitet och djupinlärning hos studenterna.

Grupparbete och praktiska moment får allt större utrymme liksom självständig informationssökning och studier på egen hand. Organisatörerna av de olika studieblocken ansvarar, tillsammans med studenterna, för detaljuppläggning och val av arbetsformer.

Efter den grundläggande läkarexamen följer vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Under AT och ST erhåller läkaren lön. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med sådana praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett framtida yrkesinriktning. AT avslutas med ett prov, AT-provet, och därefter erhålls läkarlegitimation av Socialstyrelsen.

Efter läkarlegitimation påbörjar läkaren sin ST som leder fram till specialistkompetens.

Utbildningens längd Den grundläggande läkarutbildningen omfattar 330 hp vilket motsvarar 5 1/2 års studier på heltid. AT omfattar normalt 18–21 månader och ST minst fem år. Den totala studietiden för att bli specialist innebär alltså ca 12–13 års studier.

www.saco.se/valjayrke

Inriktningar & vidareutbildning Efter legitimeringen påbörjar läkaren sin specialiseringstjänstgöring (ST). Det är under ST som läkaren riktar in sig på ett område, en medicinsk specialitet.

För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som anger vilka kunskaper och färdigheter en läkare ska besitta för att få sin specialistkompetens.

Här kan du studera Läkarutbildningen finns vid universiteten i Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska Institutet i Stockholm.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi B, Fy B, Ke B, Ma D. Områdesbehörighet 13. Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands och en del läser hela utbildningen utomlands. Med enbart läkarexamen från annat EU/ EES krävs fullgjord AT för att få svensk legitimation. I många EUländer innebär läkarexamen även att läkaren blir legitimerad och då kan man utan kompletteringar få svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. Om läkaren har läkarexamen/legitimation från ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att få svensk läkarlegitimation.

165

A L Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Inom EU/EES är svensk legitimation giltig först efter tillstånd från behörig myndighet i det berörda landet. För detta krävs vissa intyg från Socialstyrelsen.

I övriga världen har respektive land egna regler för utländsk läkarlegitimation. Beroende på hur dessa ser ut, måste en läkare med svensk läkarlegitimation komplettera denna i olika stor utsträckning.

Lön före skatt Alla läkare omfattas av ett individuellt lönesystem och förhandlar själva om sin lön vid anställningen.

Eftersom lönen är individuell och differentierad varierar lönerna mellan individer beroende på individuella meriter och färdigheter men även pga andra faktorer som marknadskrafter.

Medianlönen år 2012 var för AT-läkare 29 100 kr/mån och för ST-läkare 40 500 kr/ mån. Färdiga specialistläkare hade en medianlön på 54 800 kronor/mån och överläkare 65 600 kr/mån.

Därutöver tillkommer för de flesta läkare ersättning för jour och beredskapstjänstgöring.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Sacoförbund och källa Sveriges läkarförbund, www.lakarforbundet.se

166

YRKEN A-Ö

LÄRARE Lärare är ett av Sveriges viktigaste yrken.

Läraryrket är ett mångsidigt yrke som handlar om att undervisa, motivera och utveckla andra. Yrket är dessutom både roligt och utvecklande för dig själv.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Lärare arbetar i yrket med barn, ungdomar och vuxnas lärande. Arbetet utförs i förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola eller vuxenutbildning.

Skolor drivs i både kommunal och privat regi. Arbetet som lärare är självständigt och omväxlande. Läroplanen och kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilde läraren som tillsammans med eleverna står för utformningen av undervisningen.

Från den 1 december 2013 ställs krav på lärarlegitimation för tillsvidareanställning, betygssättning och att vara mentor för nyexaminerade. Av legitimationen framgår det vilken eller vilka skolformer, årskurser och ämnen eller ämnesområden som läraren är behörig att undervisa i.

Undervisningen är givetvis den viktigaste uppgiften för lärarna men de deltar även till exempel i planerings- och elevvårdsarbete.

Många lärare fungerar som klassföreståndare/mentorer, vilket innebär handledning av elever, utvecklingssamtal och andra föräldrakontakter, kontakter med övriga lärare, studie och yrkesvägledare, skolläkare, kurator med flera.

Vid sidan av detta ansvarar läraren för förberedelse av lektioner, rättning och dokumentation av studieresultat samt, i förekommande fall, betygssättning.

Utbildningen till lärare ger också kunskaper som är värdefulla i andra yrken, till

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A exempel som personalutbildare eller informatör i företag eller förvaltningar. Det finns alltså många möjligheter att göra karriär på arbetsmarknaden med en lärarutbildning som grund.

UTBILDNING Det finns tre olika lärarexamina: 4 Grundlärare med tre inriktningar: årskurs F-3, årskurs 4-6 och fritidshem 4 Ämneslärare med två inriktningar: årskurs 7-9 och gymnasieskolan 4 Yrkeslärare med inriktning beroende på yrke Lärarutbildningarna innehåller ämnesstudier, kurser i pedagogik och metodik, didaktik samt verksamhetsförlagd utbildning (praktik) ute på skolorna.

Lärarutbildningens innehåll är beroende av i vilken skolform och i vilka ämnen läraren ska undervisa. Såväl undervisningsmetoder som undervisningens innehåll är under ständig förändring och utveckling.

De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen är därför mycket viktiga då den ger en uppfattning om yrkets karaktär.

Utbildningens längd Utbildningarna varierar mellan tre och fem och ett halvt år beroende på inriktning: Grundlärarprogrammet: 4 Inriktning fritidshem, 180 hp (3 år) 4 Inriktning förskoleklass, årskurs 1–3, 240 hp (4 år) 4 Inriktning årskurs 4–6, 240 hp (4 år) Ämneslärarprogrammet: 4 Inriktning årskurs 7–9, 270 hp (4,5 år) 4 Inriktning gymnasieskolan, 300–330 hp (5–5,5 år) För dig som redan läst ämnen vid universi-

www.saco.se/valjayrke

tet eller högskola finns möjlighet att läsa en utbildning om 90 högskolepoäng.

Yrkeslärarprogrammet 90 hp (1,5 år) 4 Du som har erfarenhet och relevanta yrkeskunskaper kan antas till yrkeslärarutbildningen.

Här kan du studera De allra flesta lärosätena i landet erbjuder någon form av lärarutbildning. Utbildningen vid de olika universiteten och högskolorna kan skilja sig något åt.

Det är viktigt att du tar kontakt med respektive universitet eller högskola eller sök bland examenstillstånd hos Universitetskanslerämbetet för att få mer detaljerad information.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 6, 6a–6c beroende på inriktning. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER För den som har fullständig lärarutbildning från utländskt universitet gäller att Skolverket ska göra en bedömning av vilka delar av utbildningen som kan gälla som likvärdig svensk lärarutbildning och vilka behov av kompletteringar som finns. Ifall ingen komplettering krävs utfärdar Skolverket lärarlegitimation med den utländska examen som grund.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Möjligheterna för lärare att arbeta i de

167

A L övriga nordiska länderna regleras i ett avtal mellan dessa om en gemensam arbetsmarknad för lärare inom grund och gymnasieskolan. Avtalet innebär att din utbildning måste godkännas för undervisning i det aktuella landet. Detsamma gäller för övriga EU-länder, men då ställs också oftast krav på språkkunskaper. Detsamma gäller för utländska lärare som vill arbeta i Sverige.

Svenska lärare har också möjlighet att tjänstgöra utomlands vid svenska skolor eller i annan undervisning av svenska barn och ungdomar som vistas utomlands.

Inom SIDA förekommer även lärartjänstgöring.

LÖN FÖRE SKATT Medianlön för några olika lärarkategorier november 2012: Grundskola, tidigare år Medianlön vid 25 år 25 000 kr per månad Medianlön vid 35 år 26 400 kr per månad Medianlön vid 45 år 28 000 kr per månad Grundskola, senare år Medianlön vid 25 år 25 100 kr per månad Medianlön vid 35 år 27 200 kr per månad Medianlön vid 45 år 28 600 kr per månad Gymnasielärare Medianlön vid 25 år 25 500 kr per månad Medianlön vid 35 år 28 200 kr per månad Medianlön vid 45 år 29 900 kr per månad ARBETSMARKNADEN 2013 Efterfrågan på lärare varierar mycket både regionalt och efter inriktning. Därutöver har det under en längre tid utbildats för få lärare inom vissa inriktningar i förhållande till behovet. Därtill kommer de nya behörighetsreglerna att påverka lärarnas arbetsmarknad.

168

YRKEN A-Ö SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Lärarnas Riksförbund, www.lr.se

LÄRARE/FORSKARE VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA Universitetslärare, forskare och doktorander forskar och undervisar vid universitet och högskolor. Professorer, lektorer och adjunkter är lärare som normalt är anställda tillsvidare, medan postdoktorer, adjungerade lärare och gästprofessorer alltid har tidsbegränsade anställningar, liksom ofta forskare. Doktorander har alltid en tidsbegränsad anställning.

Både läraranställningar och doktorandanställningar brukar annonseras ut och sökas i konkurrens.

Var och hur kan man arbeta Professor Professorer har forskning och handledning av doktorander som huvuduppgift men deltar också ofta i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Behörighetskravet är vetenskaplig skicklighet väsentligt utöver doktorsexamen samt pedagogisk skicklighet.

Lektor Lektorer arbetar med forskning, forskarhandledning och undervisning, men tyngdpunkten i arbetsuppgifterna kan variera mellan olika lektorer. Somliga sysslar främst med undervisning på de lägre nivåerna medan andra mest arbetar med forskning/forskarutbildning. Behörighetskravet är doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller speciell skicklighet i ett annat yrke samt pedagogisk skicklighet.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö L

A Adjunkt Adjunkter har undervisning inom de två lägre nivåerna som huvuduppgift. Behörighetskraven för adjunkter bestäms sedan den 1 januari 2011 av varje lärosäte.

Meriteringsanställning/ Postdoktorsbefattning Från och med augusti 2012 kan man anställas på en meriteringsanställning för att meritera sig främst vetenskapligt efter doktorsexamen under fyra till sex år. Titeln på anställningen varierar mellan olika lärosäten men vanligast är biträdande lektor eller forskarassistent. Det finns också postdoktorsbefattningar för meritering efter doktorsexamen. En sådan anställning omfattar normalt högst två år. En sådan anställning, som riktar sig till nydisputerade, kan också helt eller delvis förläggas till ett utländskt lärosäte.

Doktorand En anställning som doktorand är främst avsedd för den egna forskarutbildningen, men en mindre del undervisning eller annat institutionsarbete kan ingå. En doktorand som har utbildningsbidrag för doktorander kan kombinera detta med en deltidsanställning som assistent med uppgifter inom undervisning eller annat institutionsarbete.

Totalt arbetade motsvarande cirka 28 000 helårspersoner med undervisning och forskning vid de svenska lärosätena under 2012. Därtill fanns motsvarande cirka 10 000 heltidsdoktorander. Som lärare eller forskare kan man förutom att arbeta inom universitet och högskolor också arbeta inom den offentliga sektorn eller inom privat näringsliv. Efterfrågan på forskarutbildade

www.saco.se/valjayrke

borde i takt med ökade kvalifikationskrav öka i framtiden, särskilt inom den privata sektorn.

Utbildning Utbildningens längd Normalt krävs doktorsexamen (ej för adjunktsbefattningar), det vill säga sammanlagt minst 8 års högskolestudier. Därefter meriterar man sig vidare vetenskapligt och pedagogiskt inom sitt ämne.

Inriktningar & vidareutbildning Utbildning på forskarnivå bedrivs inom det ämne man väljer att studera.

Här kan du studera Samtliga universitet och högskolor erbjuder utbildning på grundnivån, de flesta lärosäten också på avancerad nivå. Universiteten och vissa högskolor ger också forskarutbildning.

BEHÖRIGHET För den grundläggande högskoleutbildningen krävs de behörighetskrav som gäller för respektive högskoleutbildning.

För utbildning på avancerad nivå och forskarnivå gäller dels de grundläggande behörighetskraven dels de särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning/ ämne. Se tabell över områdesbehörighetet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder både när du studerar på grundnivå och avancerad nivå. På forskarnivå är möjligheterna normalt sett ännu större.

169

A M Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, i de flesta fall bedöms svenska doktorsexamina motsvara utländska doktorsexamina.

Andra krav, till exempel på medborgarskap vid statliga anställningar, kan dock göra att anställning som universitetslärare utomlands inte alltid är möjlig för en svensk medborgare.

Lön före skatt I september 2012 var medianlönen för doktorander och de sex huvudkategorierna lärare/forskare (grundlön per månad utan lönetillägg): Doktorand 25 250 kr (minst 2 år efter magisterexamen el. motsv.)

Postdoktor 32 700 kr (minst 5 år efter magisterexamen el. motsv.)

Forskarassistent/Bitr lektor 36 900 kr (minst 6 år efter magisterexamen el. motsv.)

Adjunkt 33 700 kr Lektor 40 500 kr Professor 54 750 kr Då lönesättningen är individuell kan lönen variera förhållandevis mycket inom respektive lärarkategori, bland annat beroende på ämnesområdet.

YRKEN A-Ö

MARKNADSFÖRARE Som marknadsförare kommunicerar man fördelarna med en idé, vara eller tjänst i syfte att skapa intresse och sälja. Arbetet som marknadsförare innebär många kontakter med människor och förutsätter god kommunikationsförmåga.

Många marknadsförare arbetar på informations- eller marknadsavdelningar på företag, myndigheter, kommuner och organisationer. Ofta arbetar man i projekt där en kampanj för en vara eller tjänst har en budget och tidsramar som ska hållas.

Marknadsförare med grafisk utbildning kan till exempel arbeta på ett tryckeri, en reklambyrå eller som ansvarig för trycksaker eller andra media på ett företag eller en organisation.

På reklambyråer arbetar många som copywriters som skriver texter och som formgivare av bild och text eller av en produkt.

Vanliga utbildningar är Civilekonom/ Ekonom, Kommunikationsyrken, Samhällsvetare. Läs mer under de rubrikerna.

MATEMATIKER och naturvetare

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben inom många ämnen, men inom andra råder stor brist på disputerade lärare.

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden inom de flesta ämnen.

Vill du träna upp din förmåga att lösa problem, analysera och optimera processer? Då kan du läsa matematik. Kunskapen behövs i stort sett överallt i samhället, så du kan själv välja vad du vill arbeta med och i vilken bransch.

Sacoförbund och källa Sveriges universitetslärarförbund (SULF), www.sulf.se

Var och hur kan man arbeta Matematiker använder sig av matematiska modeller och analysmetoder för att lösa problem. Matematiker gör prognoser,

170

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö M

A statistiska analyser och löser optimeringsproblem. De kan med andra ord hitta bästa möjliga lösning på ett problem om ett antal förhållanden är kända. Matematisk kompetens behövs exempelvis för att planera flygrutter, mobiltelefonnät och lösa logistikproblem. Vid planeringen av medicinska försök eller statistiska undersökningar behövs matematiker, liksom vid analyser för att bestämma exempelvis försäkringspremier.

Matematiker finns på arbetsmarknadens alla sektorer och branscher. Många matematiker är anställda av teknikföretag, bankoch försäkringsbolag, it-företag, tjänsteföretag, industri- och kemiföretag samt inom handeln.

I IT-branschen behövs de bland annat för att skapa användbar information av stora datamängder samt vid utvecklingen av olika it-lösningar. Försäkringsbolag, investmentföretag och banker är beroende av matematiker för att göra statistiska analyser och andra beräkningar. Tillverkningsindustrin behöver matematiker för att lösa optimeringsproblem och för att utföra statistiska analyser och riskbedömningar. Matematisk kompetens är också efterfrågad av försvaret och inom IT-området när det gäller kryptering av information. Matematiker som vill ha ett arbete utanför akademin breddar sig ofta genom att kombinera studierna i matematik med exempelvis nationalekonomi, fysik eller datalogi.

De vanligaste titlarna för matematiker är data/it-konsult, systemutvecklare, data/ it-specialist, systemerare/programmerare samt aktuarie. Naturvetarna uppskattar att det finns drygt 4 000 yrkesverksamma matematiker.

www.saco.se/valjayrke

Aktuarie En aktuarie eller försäkringsmatematiker ägnar sig framför allt åt att optimera försäkringsbolagens premier, så att de är konkurrenskraftigt låga samtidigt som försäkringsbolagets risk inte blir för stor. De kan också ägna sig åt att utveckla nya tjänster samt åt rådgivning. Det finns ett aktuarieprogram vid Stockholms universitet. Det är ett masterprogram och för att antas krävs 120 hp i matematik och matematisk statistik.

Statistiker Statistiker arbetar med att planera, genomföra och tolka undersökningar. Vanliga arbetsuppgifter är att göra prognosberäkningar, statistiska undersökningar, utvärderingar av olika slag, marknadsanalyser, opinionsundersökningar och kvalitetskontroller. Inom forskningen föreslår statistikern lämpliga statistiska analysmetoder, sammanställer, bearbetar och analyserar resultaten av undersökningar eller experiment. Statistiker kan också arbeta som demografer och göra befolkningsprognoser.

De kan även arbeta som biostatistiker och tillämpa statistiska metoder inom life science, miljö och lantbruk.

Förutom matematiska och statistiska kunskaper behöver statistikern ibland kunskaper i andra ämnen som till exempel ekonomi, sociologi, kemi eller geografi. Det finns ett flertal utbildningar vid universitet och högskolor i landet med olika inriktningar inom statistik. Vanligt är också att gå in på ett ekonom- eller matematikerprogram och specialisera sig på statistik.

Utbildning Se www.studera.nu

171

A M Utbildningens längd Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning IT, statistik, biostatistik, försäkrings- eller finansmatematik samt teknisk beräkning.

Många matematiker är forskarutbildade.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 9 / A9. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

YRKEN A-Ö Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare och avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Lliten konkurrens om jobben.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

YRKEN A-Ö M

A

MILJÖYRKEN Vill du arbeta för en bättre miljö och för ett hållbart samhälle? Då bör du läsa en tvärvetenskaplig utbildning med en solid naturvetenskaplig bas. Förmågan att lösa problem och intressekonflikter är central, liksom att kunna engagera och kommunicera hållbarhetsfrågor.

Var och hur kan man arbeta Miljövetare kan arbeta med miljöfrågor på alla arbetsmarknadens sektorer och i alla branscher. Uppgiften är ofta att hjälpa en verksamhet att arbeta på ett hållbart sätt.

De flesta större företag har idag en miljösamordnare, miljöchef eller en miljöstrateg.

Många arbetar också som handläggare eller utredare på kommuner och myndigheter.

Många miljöutbildade arbetar också som konsulter.

Miljövetare arbetar med att försöka lösa miljöproblem genom olika styrmedel som t.ex. miljörevision och miljöcertifiering.

Rådgivning, information och utbildning kring miljöfrågor är andra viktiga uppgifter.

Ofta arbetar den miljöutbildade med miljöanalys, ledning, samordning och anpassning. Att leda olika typer av miljöprojekt är en annan vanlig arbetsuppgift.

De vanligaste titlarna för miljövetare är miljö- och hälsoskyddsinspektör, miljöutredare eller miljöhandläggare, miljösamordnare, miljökonsult och projektledare.

Naturvetarna bedömer att det finns drygt 2 500 miljövetare i Sverige.

Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljö och hälsoskyddsinspektörer arbetar på kommunernas miljökontor med att informera om miljö- och hälsofrågor och se

www.saco.se/valjayrke

till att miljöbalkens lagar och bestämmelser följs. De håller koll på bullerproblem, livsmedelshygien och föroreningar genom inspektioner, provtagningar, mätningar och utredningar. Att granska miljöplaner och ritningar inför nybyggnationer är en annan arbetsuppgift.

Utbildning Förutom naturvetenskapliga ämnen innehåller miljövetenskapliga utbildningarna ofta teknik, samhällsvetenskap, juridik, miljöpolitik, beteende, kommunikationsvetenskap, pedagogik, ekonomi och entreprenörskap. Det finns ett mycket stort utbud av miljöutbildningar och olika utbildningar har ofta olika inriktning. På många naturvetenskapliga utbildningar finns dessutom möjligheten att inrikta studierna mot miljövetenskap. Även agronom-, biolog-, jägmästar-, skogsvetare-, landskapsarkitekteller civilingenjörsutbildningar kan leda till arbete på miljöområdet.

Ekoingenjörsutbildningen har en profil mot innovation och entreprenörskap. Utöver miljövetenskap och miljöteknik läser du kurser i matematik, integrerade ledningssystem och företagsekonomi. För att bli miljö- och hälsoskyddsinspektör läser du ett miljö och hälsoskyddsprogram eller en påbyggnadsutbildningar i miljö och hälsoskydd om du redan har en naturvetenskaplig utbildning om minst 180 hp.

Utbildningens längd Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning Atmosfärsvetenskap, ekotoxikologi, energiteknik, miljö- eller ekoteknik, vat-

173

A M tenförvaltning, miljöstrategisk styrning, hållbar utveckling, mark- och naturvård samt samhällsplanering är exempel på olika inriktningar. Det finns goda möjligheter att fortsätta på en forskarutbildning.

Här kan du studera Miljöutbildningar av olika slag finns på de flesta universitet och högskolor, se www. studera.nu. Leta även efter utbildningar med namn som börjar på natur, eko osv.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Vilka krav som ställs på de olika utbildningarna varierar, men du bör vara uppmärksam på att brister i din naturvetenskapliga allmänbildning kan få konsekvenser för dina framtida möjligheter till studier och arbete.

Se tabellen över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer förekommer!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, men för vissa offentliga tjänster kan det finnas specifika krav. Se under Naturvetare och avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmark-

174

YRKEN A-Ö naden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

MUSEUM och övrig utställningsverksamhet Inom utställningssektorn samlas en mängd professioner. De som besökarna möter är oftast museipedagogerna som planerar visningar och guidar besökarna. Utställningarna planeras ofta av en curator eller intendent och bakom kulisserna på museet finns även forskare, projektledare, kommunikatörer och arkeologer.

Det är en spännande sektor som hjälper oss att förstå vår samtid och dess utmaningar genom att lära oss mer av det som varit, oavsett om det handlar om vikingarnas resor eller om hur dammsugaren utvecklats.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Museipedagog/Konstpedagog Professionerna konstpedagog och museipedagog är närbesläktade. Konstpedagoger arbetar med pedagogik, förmedling eller programverksamhet på exempelvis konsthallar och konstmuseer. Museipedagoger gör detsamma, men återfinns också i verksamheter som inte har renodlad konstinriktning. Konstpedagogen och museipedagogen måste ha en dubbel kompetens – dels kunnande inom den kulturella disciplinen, dels en pedagogisk kompetens. Inom bildkonsten, exempelvis, experimenteras och utforskas kring spännande teman och frågeställningar. Konstpedagogens/museipedagogens uppgift blir att möjliggöra att

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö M

A detta kan vara en plattform för publiken att utgå ifrån i det egna lärandet. Ställt i relation till skolan handlar det om att ”omvandla” konsten/utställningen till ett konkret läromedel, användbart för skolans elever och pedagoger.

Arbetsuppgifterna är varierande. I arbetsuppgifterna kan ingå allt från att planera och genomföra visningar av befintliga utställningar för besökare, initiera och koordinera programverksamhet, utveckla kontakter och samarbete med skolan, skapa ett pedagogiskt material som underlättar själva förmedlingsprocessen. Konstpedagoger/museipedagoger kan också arbeta med praktisk ateljéverksamhet eller fungera som projektledare.

Curator/utställningsproducent/intendent Variationsrikedomen bland titlarna och yrkesbenämningarna på de personer som jobbar med utställningsverksamhet på museer och andra kulturinstitutioner är stor. Utställningsspecialisternas yrkesroll är ofta gränsöverskridande och omfattar även arbetsuppgifter inom områdena dokumentation, bevarande och museipedagogik. I många fall är gränserna till konstpedagogen eller museipedagogen otydliga.

Som curator arbetar du med att skapa utställningar. Du ansvarar för utställningens koncept – idén bakom och tanken med utställningen – både att utveckla konceptet och tydliggöra det för publiken. Curatorn utformar också utställningens utseende, till exempel hur verken placeras i utställningslokalen. Se även under rubriken Kulturmiljöyrken, Kommunikationsyrken och Projektledare.

www.saco.se/valjayrke

Utbildning Utbildningar inom humaniora ges ofta som kurser där studenten själv syr ihop sin utbildning. På avancerad nivå är det vanligare med så program, så kallade mastersprogram. För att arbeta inom museiområdet krävs en examen inom något av ämnena arkeologi, konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museologi. Utbildningarna tar 3–5 år.

Utbildningens längd Utbildningarna tar mellan 3– 5 år. Studenter väljer mellan att antingen enbart studera humaniora eller att kombinera med studier inom andra ämnesområde, ofta från samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig fakultet.

Här kan du studera De flesta universitet och högskolor har kurser och program inom området. Gå in på www.studera.se för att läsa mer.

BEHÖRIGHET Ofta krävs enbart grundläggande behörighet men vissa utbildningar har högre krav.

Se vad som gäller för den utbildning du är intresserad av.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen.

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens

175

A N svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. Medelingångslönen för nyexaminerade 2012 låg på 23 300 kr/mån.

Efter 10 år som yrkesverksam är medianlönen 26 700 kr, och efter 20 år 33 500 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA DIK. Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se

NAPRAPAT Naprapati definieras som ett system för specifik undersökning, diagnostik, manuell behandling och rehabilitering av smärta och nedsatt funktion i kroppens rörelse- och stödjeorgan.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA En central del av naprapatin är den manuella behandlingen, dvs. behandling där naprapaten främst använder sina händer.

Den naprapatiska behandlingen innebär att manuella behandlingstekniker kombineras på olika sätt i syfte att påverka muskulatur, bindväv, leder och nerver så att kroppens funktion blir så bra som möjligt och att eventuella besvär minskar.

De grundläggande behandlingstekniker som naprapaten använder är manipulations- och mobiliseringstekniker av såväl ryggraden som andra leder samt olika typer av mjukdelstekniker såsom massage, stretching, nervmobilisering m.fl.

Som komplement till den manuella

176

YRKEN A-Ö behandlingen använder naprapaten också elektroterapi av olika slag som TENS och stötvågsbehandling.

Naprapaten fäster stor vikt vid att analysera och åtgärda de bakomliggande orsakerna till patientens besvär. Det kan exempelvis innebära att ta reda på om patientens arbetsställning inte är optimal eller om problemet ligger i att muskler och leder inte tränats eller använts på optimalt sätt. Även psykologiska och psykosociala apsekter är viktiga i en sådan analys.

Naprapater kan också genom rådgivning förebygga besvär och återfall hos patienten genom att lägga upp individuella träningsprogram och ge råd om vad patienten kan förändra för att minska risken för besvär.

Naprapaten har också tillräckliga medicinska kunskaper för att bedöma när naprapati inte är det behandlingsalternativ som är bäst för patienten, och när patienten bör remitteras till annan vårdgivare.

Efter utbildningen väljer många naprapater att antingen starta en egen klinik eller att arbeta som anställd på en större klinik eller inom företagshälsovården. På större kliniker arbetar man ofta i multidisciplinära team tillsammans med andra vårdgivare.

Vissa landsting har vårdavtal med naprapater och flera landsting för diskussioner om på vilket sätt naprapati kan bli en del av vårdvalet. Behovet av naprapater är stort inom idrottsrörelsen där det idag är mycket vanligt att förbund, föreningar och även enskilda elitidrottare, anlitar naprapater.

Företagshälsovård utgör ett annat område där naprapater ofta arbetar i en tvärvetenskaplig miljö tillsammans med exempelvis läkare och sjukgymnaster.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö N

A Naprapat är ett av Socialstyrelsen legitimerat yrke med skyddad yrkestitel och utgör därmed en del av svensk hälso- och sjukvård. Naprapater lyder under hälso- och sjukvårdslagen och står under Socialstyrelsens tillsyn.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Svenska Naprapatförbundet, www.naprapater.se Naprapathögskolan, www.nph.se Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se

UTBILDNING Utbildningen till naprapat omfattar 4 års heltidsstudier vid Naprapathögskolan i Stockholm. Utbildningen är studiemedelsberättigad via CSN och avgiftsbelagd.

Utbildningsprogrammet består av en teoretisk allmänmedicinsk grundutbildning med specialisering inom naprapatisk manuell medicin. Under hela utbildningen varvas teoretisk, praktisk och klinisk undervisning. Unikt för naprapatutbildningen är ämnet klinisk naprapati där studenterna under större delen av utbildningen, under handledning av legitimerade naprapater, får ta emot patienter vid högskolans klinik.

Unikt är också en stora andel lärarledda lektioner, främst i naprapatisk manuell terapi.

Efter fullgjord naprapatexamen samt ett års handledd tjänstgöring inom svensk hälso- och sjukvård ansöker man om legitimation hos Socialstyrelsen.

I Sverige är naprapaterna den största yrkesgruppen inom avancerad manuell medicin. Det finns över 1100 legitimerade naprapater i landet som tillsammans utför fler än 1,5 miljoner behandlingar per år.

NATIONALEKONOM

UTLANDSSTUDIER Finland: Kymmenedalens vårdhögskola, Läs mer på www.kyamk.fi USA: National College of Naprapathic Medicine Läs mer på: www.naprapathicmedicine.edu

www.saco.se/valjayrke

Nationalekonomer studerar de ekonomiska drivkrafterna i vårt samhälle. Nationalekonomi är användbart i yrkeslivet för bl.a. ekonomer, samhällsvetare och naturvetare. Ämnet nationalekonomi har två inriktningar: Mikroekonomi som studerar enskilda aktörers ekonomiska handlingar och hur dessa interagerar på t ex marknader och makroekonomi som studerar hur ett lands ekonomi fungerar som helhet och hur arbetslöshet, inflation, investeringar och ekonomisk tillväxt kan förklaras. Inom de båda grenarna behandlas effekten av ekonomisk politik på den ekonomiska välfärden.

Nationalekonomer arbetar med ekonomisk analys inom både privat och offentlig sektor. De som har tagit en examen i nationalekonomi de senaste åren jobbar idag inom till exempel Regeringskansliet, bank och finans, myndigheter, utredningsinstitut, internationella och ideella organisationer, större företag eller på universitet och högskolor som forskare.

Nationalekonomi är ett av huvudområdena inom civilekonom/ekonomprogrammen och politices kandidatprogrammen och det går också att läsa som fristående kurs och kombinera med andra ämnen, till exempel statsvetenskap. Vanliga utbildningar är Civilekonom/ Ekonom och Samhällsvetare. Läs mer under de rubrikerna.

177

N NATURVETARE Naturvetare är experter på de processer och regler som styr hur universum, Jorden och allt levande fungerar. Kunskaper som genom tiderna använts för att göra allas våra liv bättre. All teknik har sin grund i naturvetenskapen. Oavsett om det handlar om att utveckla en ny musiktjänst eller en ny metod för att behandla cancer. Inom branscher som skog, jordbruk, miljö, bioteknik, läkemedel, sjukvård, livsmedel samt it och telekom, finns många naturvetare.

Var och hur kan man arbeta Idag finns det i stort sett ingen bransch du inte kan arbeta som naturvetare. Vårt samhälle bygger på naturvetenskapliga framsteg och naturvetenskaplig kompetens behövs idag överallt. Inte minst för att lösa nya utmaningar inom miljö, hälsa och energi. Det är därför inte förvånande att naturvetarna finns på arbetsmarknadens alla sektorer. De flesta arbetar emellertid inom den privata sektorn.

Inom forsknings och utvecklingsintensiva branscher, såsom life science, miljö, material, telekom och it har naturvetare en självklar plats.

En del naturvetare väljer att arbeta som specialister andra är bredare och arbetar som projektledare, handläggare, koordinator eller chef.

Rådgivar- och konsultrollen är vanlig, men det är också en tydlig trend att allt fler naturvetare efterfrågas inom handeln och som försäljare och marknadsförare. Naturvetare hanterar också ofta kvalitets- och säkerhetsfrågor.

En ökande andel naturvetare arbetar också med kommunikation på olika sätt. I

178

YRKEN A-Ö journalistyrket finns exempelvis en hel del naturvetare idag och det faktum att de har läst såväl journalistik som naturvetenskap ger dem ett försprång i den hårda kampen om jobb i mediebranschen. Fler naturvetare behövs också som lärare och som politiker.

Det finns idag endast runt 60 000 yrkesverksamma naturvetare i Sverige, vilket säger en del om vilka möjligheter som öppnas för den som satsar på att skaffa sig en unik och viktig kompetens.

Utbildning En naturvetenskaplig utbildning ger en god grund för att lösa problem. Begreppsförståelse och träning av den analytiska förmågan är central oavsett kompetensområde. När du läser en naturvetenskaplig utbildning har du ofta stor frihet att själv välja dina kurser och på så sätt skaffa dig en egen profil. Det finns många olika utbildningsprogram i Sverige, men du kan också helt fritt sätta ihop din egen utbildning genom att läsa fristående kurser på en eller flera högskolor. Du kan antingen välja att specialisera dig inom ett område eller välja en mer generell inriktning av dina studier.

Det finns också en del naturvetenskapliga yrkesutbildningar.

Utbildningens längd Efter tre år tar du ut en kandidatexamen (180 hp). Efter kandidatexamen fortsätter du troligen på avancerad nivå för att efter ytterligare två år (120 hp) ta ut en masterexamen. På vissa universitet och högskolor är det också möjligt att ta ut en magisterexamen (60 hp) efter ett års heltidsstudier på avancerad nivå.

Se mer på www.studera.nu

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö N

A Inriktningar & vidareutbildning Några inriktningar är biologi, medicin, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik, lantbruk, livsmedel och miljövetenskap.

Det finns många lokala varianter som ofta är tvärvetenskapliga med en kombination av något eller några av dessa ämnen.

Ungefär en fjärdedel av alla naturvetare fortsätter på en forskarutbildning och tar ut en licentiat- eller doktorsexamen. Närmare presentationer över olika naturvetenskapliga kompetenser och yrken finns under respektive yrke.

Här kan du studera Naturvetenskapliga utbildningar ges i form av program eller fristående kurser vid samtliga universitet och de flesta högskolor. För närmare information se www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Ofta, men inte alltid måste du ha läst naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet för att kunna antas till en naturvetenskaplig utbildning. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer förekommer!

Utlandsstudier Det finns goda möjligheter att läsa hela eller delar av en naturvetenskaplig utbildning utomlands. De flesta svenska universitet och högskolor har väl utbyggda utbyten med universitet över hela världen. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

www.saco.se/valjayrke

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

En av de stora fördelarna med att läsa naturvetenskap är att kunskaperna är internationellt gångbara och att arbetsspråket oftast är engelska. Många av de företag som naturvetare arbetar på har verksamhet utanför Sverige eller har utländska ägare.

Den naturvetenskapliga forskningen är också internationell och just möjligheten till utbyte med andra kulturer brukar lyftas fram som en stor tillgång av naturvetenskapliga forskare. Allt fler naturvetare arbetar också som utredare i olika internationella organisationer, och de har också alltid varit en central kompetens för svensk biståndsverksamhet.

Se även avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Lönen varierar beroende på inriktningen på dina studier, vilka krav som ställs, hur mycket ansvar du har samt vilken arbetsmarknadssektor du kommer att arbeta inom.

Vilken tjänst du har och var du är påverkar ofta din lön betydligt mer än ditt val av utbildning. Medianlönen för alla privatanställda naturvetare var 2012 38 700 kr/mån, men vi har ett brett spann från 23 000 kr/ mån för de som tjänade minst i landstinget till 53 000 kr/mån för de med högst löner på privat sektor. Dessa siffror är en fingervisning, men säger inte särskilt mycket om vilken lön just du kan få. Naturvetarna rekommenderar därför alla sina medlemmar att alltid ta kontakta med förbundet för personlig lönerådgivning innan de accepterar ett erbjudande om jobb.

179

A N Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Naturvetenskaplig kompetens är efterfrågad på arbetsmarknaden med låg arbetslöshet för de allra flesta grupper. De allra flesta får också kvalificerade arbeten efter sina studier och anser att de haft nytta av sin utbildning.

Inträdet kan emellertid vara besvärligt för naturvetare med en generell och bred examen, särskilt för personer som saknar arbetslivserfarenhet och är osäkra på vad de vill göra. Möjligheterna är många och näst intill obegränsade. Detta skapar osäkerhet i början av en karriär, men är i förlängningen en styrka. Det är inte många som vill göra samma sak efter 10 till 15 år och det är då det är riktigt bra att ha en bred och gedigen kompetens som plattform för nästa steg. En naturvetenskaplig utbildning är en dörröppnare, inte en begränsning. Naturvetenskaplig kompetens behövs överallt i samhället och det är kanske just på de lite mer oväntade platserna som du som naturvetare kan göra störst nytta. För den som kan tänka sig att arbeta utanför Sverige finns också mycket stora möjligheter att göra det som naturvetare.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se Här hittar du tips på arbetsgivare, vanliga befattningar och information om de branscher där naturvetare är verksamma. Du kan också läsa intervjuer med naturvetare i arbetslivet samt få mer information om löner och villkor.

180

YRKEN A-Ö

NUTRITIONIST och naturvetare Är du intresserad av sambandet mellan kost och hälsa? Nutritionister är specialister på nutrition, det vill säga näringslära. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som knyter samman kunskap om kroppens hantering och behov av näringsämnen med kunskap om människors hälsa och matvanor.

Var och hur kan man arbeta Nutritionister utreder och förklarar sambandet mellan kost och hälsa, både utifrån hur det fungerar på cellnivå och vilken betydelse det har för folkhälsan. Tack vare att de både har en bred och djup kompetens inom området kan de bidra med ett helhetsperspektiv där allt från kemi till förändrade konsumtionsmönster ryms. I samverkan med dietister och andra yrkesgrupper bidra till att den kostinformation som går ut är korrekt och ändamålsenlig.

De kan också bidra till att ny kunskap snabbare kommer oss alla till gagn genom att de är tränade i att ta till sig, värdera och kommunicera nya forskningsresultat.

Många nutritionister arbetar med forskning och utbildning inom universitet och högskola eller inom livsmedels och läkemedelsbranschen. Men det finns också många andra möjligheter, såsom produktutveckling, hälsoupplysning och information inom landsting och kommuner.

Nutritionister kan även arbeta vid Livsmedelsverket eller internationellt. En växande skara arbetar också som konsulter.

De vanligaste titlarna för nutritionister är förutom nutritionist eller näringsfysiolog, universitets- och högskolelektor, utredare, forskningsassistent och chef. Naturvetarna

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö uppskattar att det finns ca 500 yrkesverksamma nutritionister i Sverige.

Utbildning I utbildningen till nutritionist läser du bland annat biokemi, cell- och molekylärbiologi, human- och näringsfysiologi, livsmedelskemi- och livsmedelslära, klinisk nutrition, folkhälsonutrition, nutritionstoxikologi och nutritionsepidemiologi, det vill säga läran om det statistiska sambandet mellan sjukdomsuppkomst och kost på befolkningsnivå. Se www.studera.nu Utbildningens längd Se under naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning På masternivå finns två huvudinriktningar inom nutrition. Folkhälsonutrition tar upp hälso- och nutritionsproblem i olika kulturer. Molekylär nutrition ger kunskaper om kostens betydelse för uppkomsten av vanliga folksjukdomar, såsom cancer, fetma, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.

Många nutritionister fortsätter också på en forskarutbildning.

Här kan du studera Det finns flera utbildningar på olika nivåer där ämnet nutrition på något sätt ingår.

Däremot är det bara utbildningen vid Stockholms universitet som leder fram till en renodlad examen mot nutrition. Linnéuniversitetet erbjuder en utbildning inom nutrition och livsmedelsvetenskap som har en tydlig koppling mot industrin.

Se www.studera.nu

www.saco.se/valjayrke

AO BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 13/A13. För utbildningen vid Linnéuniversitetet krävs bara Fysik A, men i övrigt är kraven de samma. Se tabellen över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer förekommer!

Utlandsstudier Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare och avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

Utvärdera Väljayrke på www.saco.se/valjayrkeutvardering och tävla om biocheckar!

181

A O

YRKEN A-Ö

OFFICER/ SPECIALISTOFFICER Officersyrket passar dig som vill utvecklas till en samarbetsinriktad ledare och en kommunikativ problemlösare. God fysik är en förutsättning. I anställningen i Försvarsmakten ingår en skyldighet att tjänstgöra utomlands.

Det handlar om insatser i oroliga och konfliktfyllda områden. Det ställer bland annat krav på såväl språkkunskaper som kulturell förståelse.

Var och hur kan man arbeta?

Försvarsmakten erbjuder en rad intressanta utbildningar, karriärmöjligheter och arbeten under kortare eller längre tid.

Arbetsmiljöerna i Försvarsmakten skiftar från vanliga kontorsmiljöer till att arbeta och bo ombord på ett fartyg eller i en tältförläggning i annat land.

Det finns idag cirka 8 700 yrkesverksamma officerare. En officer/specialistofficer tillbringar en stor del av sin tid med att utbilda och utbildas för insatser nationellt och internationellt.

Huvuddelen av officerarna är placerade i insatsorganisationen där officeren/specialistofficeren har en ledande roll i grupper, plutoner, kompanier och bataljoner. I insatsorganisationen handlar det huvudsakligen om att leda förband av olika storlek och sammansättning.

Utbildning Det finns två yrkesinriktningar om du vill bli officer. Antingen kan du utbilda dig till officer på Officersprogrammet på Försvarshögskolan i Stockholm eller så går du Specialistofficersutbildningen på någon av Försvarsmaktens skolor runt om i landet.

Med eller utan uniform Är du engagerad i det som händer i världen? Vill du ha ett meningsfullt arbete? Då är en utbildning på Försvarshögskolan ett av de bästa steg du kan ta.

Hos oss kan du bland annat läsa Officersprogrammet och kandidatprogram i statsvetenskap. Läs mer om Försvarshögskolan och våra utbildningar på fhs.se

YRKEN A-Ö Officersprogrammet är en treårig utbildning som ger akademiska poäng och leder till en officersexamen. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och genomförs i Försvarshögskolans regi.

Huvudfokus i utbildningen är kunskaper som krävs för att förstå och bidra till taktiken bakom militära operationer. Här är helheten det viktiga, att se de stora dragen och lägga fram strategier. Stor del av utbildningen handlar också om att kunna leda förband.

Officersprogrammet erbjuder tre olika profiler att välja mellan, alla leder till samma officersexamen.

4 Officersprogrammet med krigsvetenskaplig profil 4 Officersprogrammet med militärteknisk profil 4 Officersprogrammet med nautisk profil Specialistofficersutbildningen är tre terminer, det vill säga 1,5 år. Det finns mer än 60 utbildningsinriktningar att välja mellan och de genomförs på olika skolor runt om i landet. Utbildningen består av fristående kurser och är en blandning av teori och praktik. Specialistofficersutbildningen fokuserar på detaljer och yrkesspecifika kunskaper.

Läs mer om utbildningarna på studera.nu Behörighet Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Oavsett om du vill studera på Officersprogrammet eller Specialistofficersutbildningen så behöver du antingen ha gjort värnplikten [avskaffad 2010] eller genomfört GMU (grundläggande militär utbildning) och KMU/FOK (komplet-

www.saco.se/valjayrke

AO terande militär utbildning/förberedande officerskurs) Officersprogrammet För Officersprogrammet med krigsvetenskaplig och nautisk profil gäller områdesbehörighet 5; Matematik B och Samhällskunskap A. För militärteknisk inriktning gäller områdesbehörighet 8; Fysik B, sänkt krav i matematik och utan krav på kemi. För mer information om områdesbehörighet, se www.studera.nu.

Specialistofficersutbildningen (OP) På www.forsvarsmakten.se finner du behörighetskraven för varje specifik inriktning.

Urval till Officersprogrammet och Specialistofficersutbildningen sker genom en sammanvägning av gymnasiebetyg, militära vitsord och resultat från lämplighetsbedömning.

Utlandsstudier I och med att Försvarsmakten ökar andelen personal i internationell verksamhet ökar också behovet av samarbete med andra nationer. Detta ger också möjlighet för utlandsstudier. På Officersprogrammet är det möjligt att ansöka om att få genomföra sitt självständiga arbete (examensarbete) utomlands.

Lön före skatt Försvarsmakten tillämpar individuell lönesättning och lönen anpassas efter förbandens lokala lönestruktur.

I dagsläget är medianlönen för en nyexaminerad från officersprogrammet, fänrik, 21 000 kr .

Medianlönen för en 35-årig officer inom

183

A O Försvarsmakten är ca 27 300 kr och för en 45 åring ca 33 100 kr (i underlaget ingår allt från den färskaste specialistofficer till generalerna).

Arbetsmarknaden 2013 När det gäller nyutexaminerade officerare så är det balans på arbetsmarknaden.

För nyutexaminerade specialistofficerare är det liten konkurrens om jobben.

För yrkeserfarna officerare är det stor konkurrens om jobben. Många officerare måste idag arbeta som specialistofficerare och dessutom kommer antalet officersbefattningar totalt sett att minska under de närmaste åren.

Sacoförbund och källa Officersförbundet, för all militärt anställd personal inom försvarsmakten, www.officersforbundet.se Försvarsmakten, www.forsvarsmakten.se Försvarshögskolan, www.fhs.se

OPTIKER En legitimerad optiker gör synundersökningar och provar ut glasögon och kontaktlinser. Optikern har ett stort personligt ansvar i och med sin yrkeslegitimation.

Var och hur kan man arbeta De flesta optiker arbetar i optikbutiker, arbetstiden följer oftast butikens öppettider. Merparten av butikerna ingår idag i någon form av kedjesammanslutning men det finns fortfarande en del enskilda företag kvar. Vid undersökningen används ofta olika mätinstrument och andra hjälpmedel, exempelvis biomikroskop anpassat för undersökning av ögonen.

184

YRKEN A-Ö Vid misstanke om ögonsjukdom ska optikern remittera patienten vidare till ögonläkare. Varje undersökning journalförs enligt samma regler som gäller för besök hos exempelvis läkare. Möten med människor i alla åldrar ingår som en naturlig del i arbetsdagen. Därför kan, förutom de kliniska kunskaperna, social förmåga och tålamod vara goda egenskaper hos en optiker.

I mån av tid deltar optikern också i arbetet ute i butiken, hjälpa kunder att välja bågar, utlämning av glasögon, reparationer av bågar med mera. I vissa butiker kan det även förekomma verkstadsarbete med slipning och montering av glas i båge. Arbetsfördelningen kan dock variera stort mellan arbetsplatserna.

Ett fåtal optiker återfinns på syncentraler inom landstinget. Där tas synskadade och synsvaga personer emot för utprovning av förstoringshjälpmedel och rehabilitering.

Några optiker jobbar på privata ögonkliniker, där de oftast arbetar med förundersökningar inför synkorrigerande operationer.

Andra arbetsområden för optiker kan vara forskning, glasögon- och kontaktlinsindustrin, försäljare i grossistledet av kontaktlinser och glasögon.

Det finns idag cirka 2 200 legitimerade optiker i Sverige enligt Socialstyrelsen.

Utbildning Optikerutbildningen omfattar 180 hp på heltid och leder fram till optikerexamen (kandidatexamen), vilket ger legitimation och kontaktlinsbehörighet. På Karolinska Institutet finns det möjlighet att läsa på avancerad nivå till en Magisterexamen 60 hp.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Mer information på www.studera.nu.

Det finns möjlighet att forska och ta doktorsexamen.

Här kan du studera Optikerutbildningen finns på Karolinska Institutet i Stockholm och Linnéuniversitetet i Kalmar.

BEHÖRIGHET Grundläggandebehörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Områdesbehörighet 13/A13.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivån.

Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslönen (median) är 23 500–26 500kr/ månad Medianlönen vid 35 års ålder är 29 000 kr/ månad Medianlönen vid 45 års ålder 30 200 kr/ månad Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

www.saco.se/valjayrke

AP För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa SRAT, Svensk Optikerförening, www.srat.se

PERFUSIONIST Perfusionisten arbetar på thoraxkirurgisk operationsavdelning. Arbetsuppgifterna är främst att överta hjärtats och lungornas funktion under hjärtkirurgi, med hjälp av hjärt-lungmaskin. De flesta svenska perfusionister har en bakgrund som specialistsjuksköterskor.

För behörighet att söka till perfusionistutbildningen krävs examen från högskoleutbildning (Vårdhögskola alternativt teknisk högskola). Perfusionistutbildningen är tvåårig, leder till masterexamen, och bedrivs vid Den Skandinaviske Skole for Kardiovaskulär Teknologi i Århus, Danmark.

Läs mer på www.srat.se

PERSONALVETARE Personalvetare arbetar med personal och organisationsfrågor på hela arbetsmarknaden och har kunskap om verksamhet, människa och regelverk. Personalvetaren är nödvändig i förändringsarbete och vid strategiska beslut om affärs och verksamhetsutveckling.

Var och hur kan man arbeta Är du intresserad av arbetsliv och människor? Med en personalvetarutbildning kan du arbeta med personal och organisationsfrågor inom alla branscher. Personalvetare har kunskap om verksamhet, människa och regelverk, kompetens som behövs vid förändringsarbete och när strategiska beslut

185

A P om affärs och verksamhetsutveckling ska fattas. En sammanfattande beskrivning av personalvetarens arbete är att rekrytera personal, få medarbetarna att trivas och utvecklas i sin arbetssituation samt minska personalstyrkan på rätt sätt när det behövs.

Det finns personalvetare som arbetar såväl praktiskt och operativt som strategiskt och förebyggande. Tjänsterna kan vara specialiserade eller breda med en rad olika ansvarsområden. Vanliga arbetsuppgifter är rekrytering, kompetensinventering, kompetensutveckling, karriärvägledning, ledarskapsutveckling, organisationsutveckling, arbetsmiljöarbete, löne-, pensions- och försäkringsfrågor, arbetsrätt, förhandlingar och avvecklingsarbete. Personalarbetet är en viktig del i affärsverksamhet och nödvändigt för att verksamheten ska fungera.

Exempel på tjänstetitlar är personalchef, personalutvecklare, personalansvarig, personalsekreterare, personalkonsulent, rekryterare, HR-chef (från engelskans Human Resources vilket kan översättas med personalfrågor), HR-ansvarig eller HR-konsult och jobbcoacher.

Många personalvetare arbetar inom rekryterings och bemanningsbranschen.

Det har också blivit större efterfrågan på konsulter som arbetar med personalfrågor.

Inom den offentliga sektorn kan personalvetare också arbeta med arbetsförmedling, yrkesvägledning och rehabilitering. Arbetstagar-, arbetsgivar- och branschorganisationer söker personalvetare med arbetsrättslig kompetens.

Utbildning Utbildningens längd En personalvetarutbildning på grundnivå

186

YRKEN A-Ö omfattar 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare ett år för magisterexamen eller två år för en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år. Läs mer på www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Utbildningsprogrammen med inriktning mot personal och arbetslivsfrågor har en beteendevetenskaplig grund med ämnen som sociologi, psykologi, socialpsykologi och pedagogik, med fokus på arbetsliv och organisationer. Andra ämnen som ofta ingår är företagsekonomi med tyngdpunkt på organisation och juridiska ämnen som arbetsrätt. Programmen har vissa gemensamma drag men varierar vad gäller huvudämne och kombinationer. Det är vanligt att det finns möjlighet till praktik eller andra inslag som är av mer praktisk karaktär.

Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman en examen. Fundera på vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Här kan du studera De allra flesta högskolor och universitet har personalvetarprogram och erbjuder kurser i personal och arbetslivsfrågor. Läs mer på respektive lärosätes hemsida och på www. studera.nu.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Behörighetskraven varierar mellan olika utbildningar och mellan olika högskolor och universitet.

Du hittar den gällande informationen på

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö www.studera.nu.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och den enskildes kompetens och erfarenhet. Löneutvecklingen skiljer sig också mellan olika arbetsmarknadssektorer, det vill säga om du är anställd inom offentlig eller privat sektor. Ingångslönen för nyexaminerade personalvetare under 2012 ligger mellan 22 000 kr/mån och 27 000 kr/mån.

Medianlön vid 35 års ålder: 40 000 kr i privat sektor, 27 600 kr i statlig sektor och 30 000 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 45 års ålder: 46 800 kr i privat sektor, 34 000 kr i statlig sektor och 32 400 kr i kommunal sektor.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många

www.saco.se/valjayrke

AP utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

PODIATER En podiaters arbetsuppgifter är bland annat att diagnostisera och behandla fotsår, deformiteter och felställningar med avlastningar och korrigerande hjälpmedel, genomföra nageltrångsoperationer under lokalanestesi, behandla förhårdnader, liktornar, sprickor, vårtor och sårrevisioner, rekommendera fotbeklädnad för speciella sjukdomstillstånd, föreskriva ortopediska hjälpmedel för att förebygga och korrigera rörelseinskränkande åkommor, ge information och undervisning till patienter och anhöriga.

Utbildningen är etablerad utomlands. 2009 beslutade Karolinska Institutet att lägga den svenska utbildningen vilande. Därför utbildas inga podiatriker idag i Sverige, men det kan komma att ändras om något universitet tar upp utbildningen igen. Det finns dock fria kurser i podiatri på Karolinska Institutet och det finns även planer på en vidareutbildning på masternivå. Håll koll på studera.nu Läs mer på www.srat.se

Utvärdera Väljayrke på www.saco.se/valjayrkeutvardering och tävla om biocheckar!

187

A P POLIS Som polis har du en möjlighet att göra skillnad i samhället. Du har möjlighet att ge utsatta människor trygghet och att göra samhället till en säkrare och bättre plats för alla.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA? Som polis är du en viktig del i vår demokrati och ska försvara den enskilda människans rätt att få uttrycka sina åsikter. Du är åsiktsneutral och stabil och kan hantera svåra situationer med lugn och personligt engagemang.

Redan från dag ett kommer din vardag som polis att vara omväxlande: Utföra nykterhetskontroller, förhöra en butiksrånare, avbryta en misshandel, hjälpa utsatta barn, spåra försvunna personer, omhänderta en narkotikapåverkad och knivbeväpnad person, säkra bevis på en brottsplats, ta hand om ett våldtäktsoffer, bevaka en demonstration, spana på misstänkta, förhindra ett självmordsförsök eller lära skolbarn om trafikregler. Det övergripande målet för polisverksamheten är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Huvuduppgiften är att bekämpa den lokala brottsligheten, det vill säga förebygga, uppdaga och utreda brott.

Du kan jobba inom en rad olika områden och vidareutbilda dig till olika specialistkompetenser: Bombtekniker, Dialogpolisen, Finanspolisen, Hundförare, IDkommissionen, Krigsbrottskommissionen, Kriminaltekniker, Livvakter, Nationella insatsstyrkan, Närpolisen, Polisflyget, Polisrytteriet, Riksmordkommissionen, Sjöpolisen och Supporterpolisen.

Läs mer om detta på www.polisen.se/Blipolis/Om polisyrket/Specialkompetenser/

188

YRKEN A-Ö UTBILDNING Polisutbildningen sträcker sig över fem terminer. Fyra terminer är heltidsstudier, sedan följer en termins aspirantutbildning på en polismyndighet. Efter det är du behörig att söka anställning som polis.

Ansökan till polisprogrammet sker två gånger om året: på våren, 15 februari till 15 mars och på hösten, 15 augusti till 15 september.

Utbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna och vid universiteten i Växjö och Umeå. Du kan även studera på distans. Efter godkända studier får du en polisexamen. Sedan är det dags för en termins avlönad aspirantutbildning på en av landets polismyndigheter innan du är behörig att söka anställning som polis. Efter aspirantutbildningen arbetar de flesta till att börja med som utryckningspolisen eller inom närpolisverksamhet. Vill du söka dig vidare inom polisen finns goda möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning.

Sacoförbund och källa www.polisen.se/Bli-polis samt www.polishogskolan.se

PROJEKTLEDARE

se sid 58

PRÄST Flertalet präster arbetar i församlingar som komminister eller kyrkoherde. Prästens huvuduppgift är att svara för församlingsarbetet med gudstjänster och andra kyrkliga handlingar som dop, vigsel och begravning.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Präster arbetar med människor i alla åldrar

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö i allt från gudstjänster av olika karaktär till konfirmand och vuxenundervisning. Präster möter även människor i enskilda samtal och själavård. I de flesta fall arbetar man i en församling, men som präst kan man även arbeta med specialuppgifter inom sjukhus, fängelse, skola eller högskola. Det finns även prästtjänster för finskspråkigt församlingsarbete.

Kyrkans riks- och stiftsorganisation behöver dessutom präster med särskilda erfarenheter och kunskaper.

Prästkåren omfattar ca 4 000 personer, varav hälften är kvinnor. Drygt 100 präster tjänstgör som lärare i olika skolor och ytterligare 100 finns i Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och i andra specialtjänster.

Som präst är man behövd i många sammanhang, till exempel kan man arbeta som fältpräst när FN har ett fredsbevarande uppdrag.

UTBILDNING Utbildningen till präst i Svenska kyrkan av följande delar: Religionsvetenskaplig/teologisk utbildning vid universitet (300 högskolepoäng).

I denna ingår tre pastoralteologiska kurser om vardera 15 högskolepoäng som ges i samverkan mellan universitet och något av pastoralinstituten i Uppsala och Lund.

Praktisk – teologisk utbildning vid något av pastoralinstituten i Uppsala eller Lund (En termin). Utbildningen avslutas med prästexamen inför domkapitel och prästvigning.

Utbildningen tar sammanlagt fem och ett halvt år och är på 300 högskolepoäng.

Under den första delen av utbildningen

www.saco.se/valjayrke

P kan du välja bland många kurser inom området och skapa en egen inriktning efter intresse.

Efter avslutad utbildning påbörjas ett pastorsadjunktsår som är upp till 18 månader. Under detta utbildningsår är du anställd av stiftet.

Här kan du studera Den första delen av utbildningen, den religionsvetenskapliga utbildningen, finns vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Även i Stockholm kan man läsa hela den religionsvetenskapliga utbildningen. Där ges de pastoralteologiska kurserna i samverkan mellan Teologiska Högskolan i Stockholm, Ersta Sköndal högskola och pastoralinstitutet i Uppsala.

Den andra delen den praktisk – teologiska utbildningen ges vid Pastoralinstituten i Uppsala och Lund.

Vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala kan hela utbildningen till präst läsas, såväl den religionsvetenskapliga som den praktisk-teologiska.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Svenska B. Betyget ska vara lägst Godkänd.

Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

UTLANDSSTUDIER Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

189

A P Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Som präst i Svenska kyrkan finns det möjlighet att arbeta i andra evangelisklutherska kyrkor i världen, samt i kyrkor som ingår i den s.k. Borgåöverenskommelsen, t ex Engelska kyrkan.

LÖN FÖRE SKATT Som pastorsadjunkt kan ingångslönen variera mycket beroende på var i landet du arbetar, men medianlönen ligger på ca 23 000 kr. Medianlönen för en komminister ligger efter 10 år idag på 34 000 kronor. För kyrkoherdar ligger motsvarande medianlön på 37 000 kr.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag råder balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag råder relativt god balans på arbetsmarknaden. Men antalet kyrkoherdar kommer att minska till följd av stora organisationsförändringar inom Svenska kyrkan.

Sacoförbund och källa För mer information kan du vända dig till Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se

PSYKOLOG Psykologer är experter på psykologi. De arbetar med enskilda individer och med grupper inom flera sektorer och inom livets alla skeden.

Var och hur kan man arbeta Psykologer kan hjälpa oss att förstå vad vi upplever, varför vi handlar som vi gör och

190

YRKEN A-Ö hur vi kan åstadkomma en förändring. Psykologer stödjer och vägleder, motiverar och coachar. De arbetar t ex som skolpsykologer, inom psykiatrin, på vårdcentraler, inom idrottsvärlden och kriminalvården. De förebygger ohälsa, utreder och diagnostiserar psykologiska problem, de behandlar, följer upp, utvärderar, handleder, utbildar och forskar. Eftersom psykologer också vet hur vi fungerar när vi mår bra och är psykiskt stabila arbetar de även med att ge handledning och rådgivning i personalgrupper och med att utveckla organisationer. Psykologer kan också arbeta med yrkes och utbildningsval och med rekrytering och urval i företag och organisationer samt inom försvaret. I Sverige finns det idag ca 10 000 yrkesverksamma psykologer. Många av dem är egna företagare.

Utbildning Grundutbildningen är 5 år på heltid, motsvarar 300 högskolepoäng och leder fram till psykologexamen. Psykologprogrammet är en yrkesutbildning med bunden studiegång. Utbildningen ger en bred och djup kunskap inom psykologisk teori och fördjupad kunskap om psykologisk behandling och andra interventioner. Vetenskapsteori och metodundervisning är också omfattande inslag. För att söka psykologlegitimation hos Socialstyrelsen krävs sedan tolv månaders praktisk tjänstgöring i psykologarbete (PTP) under handledning av erfaren psykolog. Psykologprogrammet ger behörighet för forskarutbildning. För ytterligare information gå in på www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning Målen för psykologexamen styr utbild-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö ningen och de tio olika psykologutbildningarna kan ha något skiftande upplägg. Det kan därför vara svårt att byta studieort när man påbörjat programmet. Efter psykologlegitimering kan psykologen specialisera sig inom Arbets- och organisationspsykologi, Klinisk psykologi eller Pedagogisk psykologi.

Här kan du studera Psykologprogrammet finns på universiteten i Göteborg, Umeå, Örebro, Östersund, Linköping, Lund, Växjö, Uppsala, Stockholm samt på Karolinska Institutet. Mer information finns på www.studera.nu/.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 5. Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”.

Utlandsstudier Det kan finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på psykologprogrammet men det är inte vanligt förekommande. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Den svenska psykologutbildningen står sig bra utanför Sverige. För att arbeta som psykolog behöver man ansöka om behörighet

www.saco.se/valjayrke

AP hos det aktuella landets motsvarighet till Socialstyrelsen. Det finns störst möjlighet att arbeta som psykolog med svensk examen i Norden eller i ett EU-land. Utanför Europa, i USA exempelvis, är det mycket svårt.

Du kan studera till psykolog i andra länder men det är svårt att få legitimation som psykolog i Sverige med en utländsk examen. Är utbildningen från ett EU-land, omfattar minst fem år och innehållet liknar den svenska är det lättare att få svensk legitimation.

Ofta måste man komplettera sin utbildning med kurser i svensk lagstiftning och handledd praktik innan man får svensk legitimation. Det kan vara svårt att kunna komplettera sin utländska examen med de kurser som saknas (då de endast ges inom ramen för psykologprogrammen) och man måste vara beredd på mycket administrativt arbete och långa ansökningstider. Man är inte garanterad att kunna arbeta som psykolog i Sverige om man utbildar sig utomlands.

För mer information se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen.

Lön före skatt Ingångslön för nylegitimerade är mellan 30 500 och 35 500 kr. Medianlön 10 år efter legitimation ligger mellan 32 500 och 39 000 kr.

Medianlön 20 år efter legitimation ligger mellan 35 000 och 47 000 kr.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många

191

A P utbildade som det finns jobb). Det finns dock stora skillnader mellan olika regioner i landet. På en del håll är det brist på psykologer, medan det råder balans i storstadsområdena.

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden. Men det finns stora skillnader mellan olika regioner i landet. På en del håll är det brist på psykologer, medan det råder balans i storstadsområdena.

Sacoförbund och källa Sveriges Psykologförbund, www.psykologforbundet.se

PSYKOTERAPEUT En psykoterapeut är en person som har genomgått en godkänd utbildning i psykoterapi och som yrkesmässigt ägnar sig åt psykoterapi.

Utbildningen leder till att man får psykoterapeutexamen och legitimation. Utbildningen till psykoterapeut är en påbyggnadsutbildning för flera olika yrkesgrupper, till exempel psykolog, socionom och läkare. De flesta legitimerade psykoterapeuter i Sverige är psykologer i grunden. Många psykoterapeuter är egna företagare med egen praktik. Det är också vanligt att arbeta i barn- och vuxenpsykiatrin samt på vårdcentral. Läs mer på Psykologförbundet www.psykologförbundet.se och Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se.

RECEPTARIE En receptarie är en läkemedelsexpert. Farmaceut är ett samlingsnamn för både receptarier och apotekare.

Var och hur kan man arbeta?

Som receptarie arbetar du ofta kommunikativt kring hälsa och läkemedel. En recep-

192

YRKEN A-Ö tarie är med andra ord en läkemedelsexpert.

De allra flesta receptarier arbetar på apotek, vilka utgör en viktig del av hälso- och sjukvården. Receptarier på apotek arbetar med receptexpedition och ger råd och information till kunderna om deras läkemedel.

Receptarier ger även råd kring hälsa, samt rekommenderar egenvårdsbehandlingar till apotekets kunder.

Många receptarier arbetar som apotekschefer. Många av uppgifterna på apotek regleras via lagkrav, och den som utför dem måste därmed vara farmaceut.

På sjukhusapotek ansvarar receptarier, tillsammans med andra farmaceuter, för läkemedelsdistributionen från apoteket, samt hur läkemedel ska hanteras och användas. Receptarier på sjukhusapotek arbetar ofta nära sjukvårdspersonalen på sjukhusens avdelningar.

Receptarier kan arbeta med specialtillverkning av läkemedel, som vissa cancerläkemedel, sterila läkemedel för sjukhusets behov, eller läkemedel för små barn som måste tillverkas i små doser. Detta kan ske både på sjukhusapotek och på specialiserade företag.

Som receptarie kan du även arbeta inom läkemedelsindustrin, framför allt med registrering av läkemedel. Receptarier kan även arbeta med kliniska prövningar och marknadsföring, det senare kan dock kräva kompletterande utbildning.

Som receptarie kan du också arbeta på de myndigheter – framförallt Läkemedelsverket – som bl.a. har till uppgift att granska och kontrollera arbetet inom läkemedelsindustrin och apotek.

För att arbeta som receptarie inom hälsooch sjukvården, inklusive apotek, måste

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö man ha receptarielegitimation. Legitimation ansöker man om hos Socialstyrelsen efter avlagd receptarieexamen.

Det finns idag nästan 6 000 yrkesverksamma receptarier.

Utbildning Receptarieutbildningen ger breda kunskaper inom farmaci, kemi och biovetenskap biovetenskap. Laborationer och praktik kompletterar de teoretiska momenten. Du lär dig bl.a. vad läkemedel innehåller, hur de framställs, hur de påverkar kroppen och hur olika läkemedel kan påverka varandra.

Detta ger dig kunskaper som behövs för att kunna ge information och rådgivning kring läkemedel och läkemedelsanvändning.

Utbildningens längd Receptarieprogrammet omfattar 180 hp motsvarande tre års heltidsstudier inklusive ca 10 veckors praktik på apotek. Gå in på studera.nu för ytterligare information.

Här kan du studera Receptarieutbildningen ges vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar, Umeå universitet samt vid Karlstad universitet. Flera av dessa erbjuder distansutbildning. Gå in på studera.nu för ytterligare information.

Inriktningar & vidareutbildningar Det finns möjligheter att läsa vidare efter receptarieexamen, till exempel mot magister- och masterexamen med olika inriktningar.

Umeå universitet har ett masterprogram där det finns möjlighet för receptarier med 180 poängs utbildning att läsa vidare till

www.saco.se/valjayrke

AR apotekare. Gå in på studera.nu för ytterligare information.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 11/A11. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas goda möjligheter till utbyte med andra länder när du studerar.

Kontakta det universitet du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Receptarieutbildningen finns förutom i Sverige även i Norge och Finland. Som legitimerad receptarie har du möjlighet att arbeta i Sverige, Norge och Finland.

Lön före skatt På apotek, inom läkemedelsindustrin och inom den offentliga sektorn tillämpas individuell lönesättning. Det innebär att du får lön efter den utbildning du har och den kompetens du visar i ditt arbete.

En nyexaminerad receptarie 2012 anställd på apotek hade en lön på ca 25 000 kr/mån.

Medianlönen för en receptarie vid 35 års ålder var 30 000 kr/mån.

Ingångslönen inom industrin för receptarier år 2012 var 27 000 kr/mån. Vid 35 års ålder var medianlönen för en receptarie cirka 38 000 kr/mån.

Ingångslönen för den som valde att arbeta i den offentliga sektorn var 2012 var cirka

193

A R 25 000 kr/mån för en receptarie. Medianlönen för en receptarie vid 35 års ålder var cirka 30 000 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Sacoförbund och källa Sveriges Farmaceuter är ett Sacoförbund med cirka 7200 medlemmar som organiserar Sveriges receptarier och apotekare.

Mer information finns på www.sverigesfarmaceuter.se

RESERVOFFICER Är du engagerad i det som händer i vår omvärld? Och dessutom beredd att aktivt ta del och värna om vårt lands säkerhet? I så fall kan utbildning till yrkes- eller reservofficer vara något för dig. Att vara reservofficer är väldigt omväxlande. Som reservofficer har man två yrken – ett civilt och ett militärt. Du kombinera ditt civila yrkesliv med tjänstgöring i Försvarsmakten. En reservofficer tjänstgör i olika perioder, som kan variera från några få dagar till flera månader. Verksamheten utvecklas ständigt och Försvarsmakten kommer alltid att ha ett behov av unga nyutbildade reservofficerare.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Som reservofficer kan du antingen tillhöra personalkategorin officerare (tjänstegrader från och med fänrik) eller personalkategorin specialistofficerare (tjänstegrader från och med 1.e sergeant till och med regements- eller flottiljförvaltare). I båda fallen

194

YRKEN A-Ö är du anställd som reservofficer och tjänstgör tidvis i Försvarsmakten Efter avslutad reservofficersutbildning tjänstgör du vanligen som truppbefäl eller i lägre taktiska funktioner på Försvarsmaktens olika förband. Efter vidareutbildning och befordran, placeras du i olika stabsbefattningar. Yrket ger möjlighet till varierande och intressanta arbetsuppgifter och befattningar. Tjänstgöringen kan ske både nationellt och internationellt.

UTBILDNING Grundutbildningen till officer eller specialistofficer i reserven – tidvis tjänstgörande officer eller specialistofficer – sker inom ramen för Specialistofficersutbildningen (SOU/R) om 18 månader. Dessförinnan ska du genomgå den grundläggande militära utbildningen (GMU) om tre månader samt den förberedande officerskursen (FOK) om tre månader.

Efter godkänd SOU/R anställs du som officer eller specialistofficer i reserven och genomför en obligatorisk första tjänstgöringsperiod. När du sammanlagt har tjänstgjort ett år erhåller du en premie om två prisbasbelopp. Din fortsatta utveckling i Försvarsmakten beror på vilka befattningar i ditt krigsförband som du efterhand tjänstgör i.

Nästa ansökningstillfälle är den 1 december 2013 till och med den 15 januari 2014 under förutsättning att du har militär behörighet Du som inte har genomfört värnplikt eller GMU och befattningsutbildning (dvs minst sex månaders tjänstgöring) ska först söka till Grundläggande militär utbildning (GMU). Efter genomförd GMU med

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

AR

reservofficer inom ramen för godkänt resultat fortsätter BRA Specialistofficersutbildutbildningen med förATT VETA Du som är intresserad av att ningen, vilket innebär att beredande officersutbilda dig till reservofficer kan utbildningen genomkurser (FOK) innan se fram emot ett intressant yrke med förs vid FörsvarsmakSpecialistofficersmånga utvecklingsmöjligheter. Det stältens militärhögskolor utbildningen tar ler krav inte bara på yrkeskunnande, utan (ex SSS; MSS; LEDS; vid. också på ansvarstagande samt förmåga att LOGS mfl.)

Ansökan till samarbeta med och leda andra männisaktuell GMUkor. Många av dagens reservofficerare BEHÖRIGHET omgång sker kontivittnar om att utbildningen och Oavsett om du vill nuerligt via erfarenheten också har ett stort studera på Officersprorekrytering.forsvarsmeritvärde i den civila grammet eller Specialistofmakten.se karriären. ficersutbildningen så behöver du Ytterligare information hitantingen ha gjort värnplikten [avskaffad tar du på 2010] eller genomfört GMU (grundläggande www.rekrytering.forsvarsmakten.se militär utbildning) och Förberedande offiwww.reservofficerarna.se cerskurser (FOK) – men det är ju för all del en KMU Inriktningar och vidareutbildning Grundläggande behörighet krävs för alla Inom den grundläggande officersutbildhögskoleutbildningar. ningen väljer du att bli officer i en av de tre försvarsgrenarna armén, marinen eller UTLANDSSTUDIER flygvapnet. Du väljer även bland olika Officersutbildningen är nationell. Det funktionsinriktningar exempelvis sjöstrid, ökande internationella samarbetet ger underrättelsetjänst eller logistik. möjligheter att delta i vidareutbildningar i Efter examen finns möjlighet till vidareregi av NATO:s reservofficersorganisation utbildningar, specialinriktade utbildningar samt Operativ stabskurs på Försvarshögsko- CIOR. lan, som är inriktad mot stabsbefattningar i LÖN FÖRE SKATT internationella missioner.

Försvarsmakten tillämpar individuell löneReservofficeren förutsätts också skaffa sättning och lönen anpassas efter förbansig en civil utbildning, gärna på akademisk dens lokala lönestruktur. nivå. Den dubbla kompetensen – civil och I dagsläget är medianlönen för en nyexamilitär – blir viktig i alla befattningar som minerad från officersprogrammet, fänrik, innebär samverkan med allmänheten och 21 000 kr. civila myndigheter, särskilt i utlandsstyrMedianlönen för en 35-årig militär inom korna.

Försvarsmakten är ca 29 100 och för en 45-åring ca 33 600 kronor.

Här kan du studera Som det är nu genomförs utbildningen till

www.saco.se/valjayrke

195

A S ARBETSMARKNADEN 2013 Behovet av unga nyutbildade reservofficerare oavsett kategori är mycket stort. Bristen kommer att kvarstå under många år.

SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Reservofficerarna är det gemensamma fackliga organet för intresseorganisationerna SVEROF (Förbundet Sveriges Reservofficerare) och Svenska Flottans Reservofficersförbund (SFRO). www.reservofficerarna.se

SAMHÄLLSVETARE Samhällsvetaren är tränad att söka, bedöma och analysera information till beslutsunderlag i politiken och näringslivet. Vanliga studieinriktningar är statsvetenskap, statistik, sociologi, ekonomisk historia, medie- och kommunikation och nationalekonomi.

Var och hur kan man arbeta Samhällsvetare är en sammanfattande beteckning på flera akademiker med sinsemellan mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetslivet.

Det är framförallt val av huvudämne som avgör var och med vad man kan arbeta.

En del skaffar sig redan under utbildningen en specialitet som de sedan kommer arbeta med, medan andra utvecklar specialistkunskaper i arbetslivet. Gemensamt för samhällsvetare är att de i arbetslivet drar nytta av sina metodkunskaper, analytiska kompetens och sitt administrativa kunnande.

Som samhällvetare kan du till exempel arbeta som Analytiker se sid 46 Handläggare se sid 39 Informatör/kommunikatör se sid 115

196

YRKEN A-Ö Marknadsförare se sid 151 Ombudsman se sid 40 Omvärldsanalytiker se sid 47 Projektledare se sid 40 Politisk sekreterare Med politisk sekreterare menas en politiskt tillsatt tjänsteman som fungerar som stöd till politiker i riksdagen, kommuner och landsting eller inom politiska partier. De arbetar ofta omvärldsbevakning och kommunikation med journalister, till exempel genom att skriva pressmeddelanden och debattartiklar. En politisk sekreterare fungerar också som bollplank och rådgivare, bland annat i planeringen av det strategiska och opinionsbildande arbetet.

Samhällsplanerare Samhällsplanerare arbetar med att skapa och forma det framtida samhället. En samhällsplanerares arbete kan inbegripa allt från stadsplanering till regionalutveckling.

Planerarna påverkar utformningen utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Arbetet sker ofta i projektform och handlar om att väga samman olika intressen för att komma med förslag på lösningar.

Omvärldsbevakning och samverkan med andra funktioner/experter är vanliga inslag i arbetet.

Samordnare Samordnaren har ofta en komplex roll då denna arbetar med att leda grupper, ofta utan att vara chef. En samordnare planerar, koordinerar, målstyr och utvärderar arbetet.

Statistiker se Matematiker sid 152 Utredare se sid 42

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Näringslivet I näringslivet arbetar samhällsvetare främst med utredningsarbete, projektledning, undersökningar, omvärldsbevakning, information och PR, utveckling och utbildning.

Handels-, tjänste- och serviceföretag är den största enskilda branschen inom privat sektor för samhällsvetare, men för de med inriktning medie- och kommunikationsvetenskap är det vanligast att arbeta inom informations-, PR- och medieföretag.

Statlig förvaltning Många samhällsvetare arbetar på regeringsdepartementen, riksdagen, skatteverket, SCB, Sida och andra statliga myndigheter och affärsverk.

Arbetsuppgifterna varierar från mer administrativ och rutinartad handläggning till informationsarbete och expertbetonade analyser, förhandlingar och utredningsuppdrag. På regional nivå, på till exempel regioner, sysslar samhällsvetarna främst med social, ekonomisk planering. Inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar samhällsvetare med utredning och bedömning.

Kommunal och landsting Inom landsting, kommuner och kommunala bolag arbetar samhällsvetare med ekonomisk planering, samhällsplanering, utredning och statistik. Ofta innehåller arbetet administrativt ansvar och ledarskap.

Många har chefsbefattningar. I de politiska organen, som kommunala nämnder och fullmäktige, är samhällsvetare ofta sekreterare och föredragande.

www.saco.se/valjayrke

AS Intresseorganisationer Inom fackförbund, arbetsgivar- och branschorganisationer, humanitära organisationer och andra intresseorganisationer arbetar många samhällsvetare som ombudsmän eller utredare med ekonomiska och statistiska utredningar samt med information, förhandling, rådgivning, utbildning, remissarbete och opinionsbildning.

Forskning De som efter sin examen från grundutbildningen väljer att fortsätta med en forskarutbildning stannar ofta inom den akademiska världen som forskare och lärare. Beroende på ämne har man som forskare mer eller mindre kontakt med näringslivet, den offentliga förvaltningen och andra delar av samhället. Även fristående, statliga, näringslivsanknutna och internationella utredningsinstitut och forskningsorgan behöver samhällsvetare som lärare och administratörer.

Internationell tjänst De flesta samhällsvetare som arbetar utomlands är inom den svenska utrikesrepresentationen för UD eller Sida, inom EU-kommissionen eller andra institutioner inom EU, olika FN-organ, humanitära och andra internationella organisationer. För internationella handläggartjänster fordras i regel hög utbildning, kvalificerad erfarenhet och mycket goda språkkunskaper. Övriga områden Med speciella kombinationer av ämnesstudier eller kompletterande utbildningar arbetar några samhällsvetare som journalister och specialreportrar, utbildare eller

197

A S

YRKEN A-Ö

som specialister inom data samt inom tolk och översättningsverksamhet. Att arbeta med olika former av omvärldsbevakning blir en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Här kan du studera Samhällsvetenskapliga ämnen kan man studera vid så gott som alla svenska högskolor och universitet, men i olika omfattning och med olika inriktningar. Du hittar mer information på www.studera.nu.

Utbildning Utbildningens längd En samhällsvetenskaplig utbildning på grundnivå omfattar tre år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå två år för en mastersexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar två respektive fyra år. Läs mer på www.studera.nu.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Kraven på särskild behörighet varierar beroende av inriktning.

Mer information hittar du i lokala föreskrifter och på studera. nu.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Inriktningar & vidareutbildning De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, sociologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. En samhällsvetenskaplig utbildning innehåller ofta flera olika ämnen: demografi, ekonomisk historia, informatik, juridik, freds och konfliktkunskap, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeografi/samhällsgeografi, miljökunskap, nationalekonomi, samhällsplanering, socialantropologi, statistik, offentlig förvaltning, utredningsmetodik, utvecklingskunskap eller studier av en enskild region i världen. Många högskolor och universitet har utformat egna program med inriktning mot särskilda ämnen och kombinationer.

Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman en examen. Fundera vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå, exempelvis inom Europa med Erasmusprogrammet. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Även här bör du kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

198

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade: 24 800 kr i privat sektor, 25 000 kr i statlig sektor och 24 700 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 35 års ålder (beräknat på

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö de som tog examen 2003): 36 000 kr i privat sektor, 33 700 kr i statlig sektor och 33 000 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 45 års ålder (beräknat på de som tog examen 1993-1997): 43 500 kr i privat sektor, 38 900 kr i statlig sektor och 34 400 kr i kommunal sektor.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som de finns jobb) Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Jusek, www.jusek.se/student

SJUKGYMNAST En Sjukgymnast arbetar med sambandet mellan fysisk funktion, rörelse och hälsa och kan genom sin kunskap hjälpa människor att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada samt hjälpa människor återfå funktion efter skada och behålla bästa möjliga rörelseförmåga.

Var och hur kan man arbeta Sjukgymnasten arbetar med att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada och rehabilitering samt med habilitering hos personer med bestående funktionsnedsättning. Hälsoproblem som sjukgymnasten arbetar med kan till exempel bero på smärta, stelhet, muskelsvaghet, andningsproblem, stress, rädsla och ångest.

Sjukgymnastens arbete inkluderar alla

www.saco.se/valjayrke

AS åldrar, från små spädbarn till äldre människor. Flertalet av ca 10 500 yrkesverksamma medlemmar i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund arbetar inom hälso och sjukvård i kommun och landsting, t ex. på sjukhus, vårdcentral, äldrevård eller inom skolhälsovård. Ca 1 000 av kåren arbetar inom privata företag t ex med företagshälsovård, på privata mottagningar eller inom idrottsrörelsen. Ca 1 700 är privatpraktiker.

Sjukgymnaster har en grundkompetens som öppnar dörrar till en mängd olika verksamheter. En viss del av sjukgymnastkåren ägnar sig åt undervisning och forskning, särskilt på universitetsorterna.

Sjukgymnaster arbetar självständigt med utredande och behandlande uppgifter, att ge information, råd och stöd, handleda och utbilda, utarbeta vård och rehabiliteringsplaner, att förebygga ohälsa, många i ledande befattningar.

Andra intressanta arbetsområden för en sjukgymnast är till exempel inom produktutveckling, som försäljare av medicinsktekniska produkter eller som sjukgymnast inom veterinärmedicin. Inom apoteket kan sjukgymnasten bistå med hälsoupplysning och rådgivning för egenvård.

Sjukgymnasten kan även vara lämplig som biståndsbedömare, skadereglerare för personskador eller handläggare vid försäkringskassan. Med sina pedagogiska och beteendevetenskapliga såväl som medicinska bakgrundskunskaper kan sjukgymnasten vara en resurs inom utbildningssektorn och inom idrottsrörelsen som tränare.

Utbildning Sjukgymnastprogrammet ger en grundutbildningen på universitet där teoretiska

199

A S studier varvas med klinisk utbildning. Kunskapsområdet bygger på kunskaper från flera discipliner så som anatomi, fysiologi, psykologi, medicin, beteendevetenskap och rörelsevetenskap. I studierna ingår förutom sjukgymnastikens teori och metodik, träning i att undersöka och behandla funktionsnedsättningar av skilda slag, förebyggande verksamhet, samt träning i att leda grupper. Studenten ska också utveckla sin självkännedom och sin förmåga till inlevelse, sitt etiska förhållningssätt och sina goda relationer med patienter och deras närmaste. Det finns inga alternativa utbildningsvägar utöver de åtta universitetsutbildningarna. Sjukgymnastyrket är ett så kallat legitimationsyrke och titeln sjukgymnast är en i lag skyddad yrkestitel.

Utbildningens längd För att bli sjukgymnast krävs studier vid universitet i tre år. Godkänd utbildning omfattar 180 högskolepoäng och ger kandidatexamen och sjukgymnastexamen, som i sin tur berättigar till legitimation från Socialstyrelsen. För ytterligare information hänvisas till studera.nu och www.hsv.se Inriktningar & vidareutbildning Den sista terminen på grundutbildningen finns möjlighet att få en viss fördjupning inom olika områden med hjälp av valbara kurser. För övrigt gäller den examensstruktur för avancerad nivå och forskarnivå som är beskriven i början av boken under rubriken Högskolestudier .

Efter genomgången grundutbildning och yrkeserfarenhet kan sjukgymnasten välja olika karriärvägar. För specialistkompetens i sjukgymnastik krävs totalt fem års vidare-

200

YRKEN A-Ö utbildning inklusive magister/master samt klinisk handledning under tre år. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund utfärdar specialistkompetens i sjukgymnastik inom 16 olika områden t ex för arbete med barn och ungdomar, äldre personer, patienter med psykisk ohälsa, funktionsstörningar i rörelsesystemet, nervsystemet, andningsorganen, cirkulationssystemet och inom ergonomi. För en karriär som lärare eller forskare krävs ytterligare universitetsstudier med ma(gi)ster, licentiat eller doktorsexamen. För en karriär med arbetsledande funktion krävs vidareutbildning och erfarenhet av organisationer, ekonomi och ledarskap.

Här kan du studera Sjukgymnastprogrammet finns på åtta ställen i landet: Göteborg, Linköping, Lund, Luleå, Uppsala, Stockholm (Karolinska Institutet), Umeå och Västerås.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar områdesbehörighet 17/A15. Se tabell över områdesbehörigheter i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”.

Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Det finns möjlighet till utbyte med andra länder när Du studerar på grundnivå vid samtliga sjukgymnastutbildningar i Sverige. Kontakta det lärosäte Du vill läsa vid för mer information. Möjlighet till masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatexamen. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Sjukgymnastyrket är ett internationellt yrke och utbildning ges i många länder. För mer information hänvisas till studera.nu/ studera utomlands. Du kan även kontakta World Confederation for Physical Therapy, WCPT, (www.wcpt.org). Organisationen ger adresser till medlemsländernas organisationer och varje land kan upplysa om det egna landets sjukgymnastutbildningar.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, som sjukgymnast kan du också arbeta utomlands. Inom Norden och EU erkänns den svenska utbildningen. På webbplatsen European Region of World Confederation for Physical Therapy (www.physioeurope. org) kan du läsa mer om migration till länder i Europa. De flesta länder har en motsvarande myndighet till vår Socialstyrelse som godkänner legitimationen för det landet.

Vill du veta mer om migration till länder utanför Europa kan du få mer information via www.wcpt.org Sjukgymnastyrket omfattas av bestämmelser om legitimation (registrerat yrke).

För en utländsk utbildning som sjukgymnast gör Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) en kompetensprövning, beslutar om legitimationsvillkor och utfärdar legitimation. Utbildning i länderna inom EU och de nordiska länderna erkänns enligt överenskommelse. De flesta av västvärldens utbildningar godkänns i Sverige, men särskilda prov kan krävas. Ett krav är att utbildningen är jämförbar med den svenska sjukgymnastutbildningen, det vill säga håller godtagbar standard. Den svenska utbildningen ska godkännas inom EU. Se bokens allmänna information för utlandsstudier.

www.saco.se/valjayrke

AS Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade beror på arbetsområde och var 2012 ca 22 000 kr/mån.

Medianlönen vid 35 års ålder ca 26 050 kr/ mån.

Medianlönen vid 45 års ålder ca 27 750 kr/ mån.

Arbetsmarknaden 2012 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, www.sjukgymnastforbundet.se

SJUKHUSFYSIKER och naturvetare Vill du arbeta inom sjukvården med strålbehandling av cancer, bilddiagnostik och strålskydd? Eller delta vid utvecklingen av ny medicinsk teknik? Då kan du bli sjukhusfysiker.

Var och hur kan man arbeta De flesta sjukhusfysiker arbetar inom sjukvården tillsammans med läkare, sjuksköterskor och annan medicinsk personal i det dagliga kliniska arbetet. Du deltar även i forskning och utveckling av nya metoder för bildgivande diagnostik och behandling och ger råd i fysik- och teknikrelaterade frågor. Sjukhusfysikerns kunskaper efterfrågas även av medicintekniska företag, myndigheter och kärnkraftsindustrin.

Sjukhusfysiker är ett yrke inom vården men sjukhusfysiker kan även arbeta som

201

A S

YRKEN A-Ö

verksamhetschef, cheffysiker, utredare mm.

Naturvetarna bedömer att det finns ca 400 yrkesverksamma sjukhusfysiker i Sverige.

Utlandsstudier Kontakta utbildningen vid respektive lärosäte för mer information.

Utbildning Utbildningen till sjukhusfysiker ger dig en gedigen kunskap om strålning, strålningstillämpningar och strålskydd. Efter utbildningen kan du ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen, vilket är ett krav om du vill arbeta som sjukhusfysiker i vården.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Yrket finns i de flesta länder och den svenska examen gäller inom EU efter sedvanlig prövning i respektive medlemsland.

Den svenska utbildningen håller hög internationell standard och svenska sjukhusfysiker är attraktiva utomlands. Danmark, Norge och även Tyskland och Storbritannien är några exempel på länder som sjukhusfysiker har sökt sig till de senaste åren.

Utbildningens längd Efter fem år (300 hp) får du en sjukhusfysikerexamen på masternivå. I Umeå kan du även kombinera din sjukhusfysikerexamen med en civilingenjörsexamen.

Inriktningar & vidareutbildning Som sjukhusfysiker kan du specialisera dig inom ett flertal områden. Strålbehandling, medicinsk bilddiagnostik såsom röntgen, nuklearmedicin och magnetresonanstomografi samt strålskydd är de vanligaste.

En stor andel av Sveriges sjukhusfysiker har genomgått forskarutbildning och det finns ett väl utvecklat system för kompetensutveckling.

Här kan du studera Du kan läsa sjukhusfysik på universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm och Umeå. Se mer på www.studera.nu BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 10 / A10. Se tabellen över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/ universitet då variationer kan förekomma.

202

Lön före skatt Medianlön för sjukhusfysiker är 38 100 kr/ mån och de allra flesta har löner som ligger från 30 000 till 54 000 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

SJUKSKÖTERSKEYRKEN Sjuksköterska Det är du som sjuksköterska som kan identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade levnadsvanor för att främja, förebygga eller återställa hälsa.

Utöver kunskap inom omvårdnad behöver en sjuksköterska kunskap från andra veten-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö skapsområden, till exempel biomedicin, pedagogik, samhälls- och beteendevetenskap.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Sjuksköterskor arbetar inom de flesta områden där vård bedrivs i offentlig och privat verksamhet under dygnets alla timmar.

Sjuksköterskor finns till exempel inom sjukhusvård, öppenvård/närvård/primärvård, vård i hemmet, barnhälsovård, vård av äldre, skolhälsovård eller företagshälsovård.

Många sjuksköterskor arbetar inom ledande funktioner i vården, till exempel som enhetschefer, chefssjuksköterskor, vårdutvecklare och förvaltningschefer.

Sjuksköterskans arbetsuppgifter är många och varierande. Hon eller han arbetar både självständigt och i team med annan vårdpersonal, exempelvis dietister, kuratorer, läkare, sjukgymnaster och undersköterskor och alltid tillsammans med patienter och/eller närstående.

Som sjuksköterska leder och ansvarar du för omvårdnadsarbetet och är ofta den som ser individens hela vårdprocess. I arbetet ingår att planera, utvärdera och följa upp de omvårdnadsinsatser som görs tillsammans med patient, närstående och medarbetare.

Ett exempel kan vara att bedöma individens egna resurser och förmåga till egenvård, behov av undervisning eller stöd.

Undervisning och stöd kan sedan sjuksköterskan ge till patienten och närstående både enskilt och i grupp.

Sjuksköterskan ansvarar för vissa medicinska insatser och behandlingar, till exempel olika undersökningar, läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten.

www.saco.se/valjayrke

AS Andra arbetsuppgifter är hälsoupplysning, förebyggande insatser, handledning av studenter samt undervisning av blivande vårdpersonal.

UTBILDNING Grundutbildningen till sjuksköterska är tre år och leder till yrkesexamen och en akademisk kandidatexamen. Efter avslutad utbildning med ett examensbevis kan du ansöka om legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

Sjuksköterskeprogrammen består av både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningens innehåll är anpassat till dagens och morgondagens krav på god vård nationellt och internationellt.

Detta innebär att utifrån patientens behov kunna utveckla vården.

Utbildningens huvudämne är vårdvetenskap och innehåller både teoretiska och kliniska kurser samt ett fördjupningsarbete.

På avancerad nivå kan du även ta en masterexamen och då ha en forskningsförberedande utbildning. Om du som sjuksköterska fortsätter att forska kan du efter två år som doktorand avlägga licentiatexamen och efter ytterligare två år doktorsexamen.

Inriktningar & vidareutbildning Inom många av vårdens områden krävs idag att några eller samtliga sjuksköterskor har en specialistsjuksköterskeexamen.

I Sverige är titeln specialistsjuksköterska skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska och som fått ett beslut om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska.

Specialistsjuksköterskor är verksamma inom många olika verksamhetsområden

203

A S och vårdformer där arbetsuppgifterna är mycket skiftande. Den grundutbildade sjuksköterskan kan studera vidare på avancerad högskolenivå till specialistsjuksköterska (60-75 högskolepoäng) med inriktning mot 11 olika områden: ambulanssjukvård, anestesi, distriktssköterska, intensivvård, medicin, kirurgi, onkologi, operation, psykiatri, äldrevård och öppen hälso- och sjukvård för barn.

Barnmorska Som barnmorska ansvarar du för vården av kvinnan vid graviditet, födande och eftervård. Du arbetar för kvinnors reproduktiva hälsa inom ett brett verksamhetsområde.

Som barnmorska träffar du kvinnor under hela deras livscykel.

Du genomför relevanta provtagningar och undersökningar som har betydelse för att korrekt bedöma kvinnans och det väntade barnets tillstånd under graviditeten.

Du förmedlar kunskap, information och stöd för blivande föräldrarna om förlossningen, eftervården, amningen och det kommande föräldraskapet.

I samband med födandet är det barnmorskan som ansvarar för det normala förloppet och gör alla de kontroller och bedömningar som krävs för att följa förlossningen. Barnmorskan identifierar eventuella avvikelser från det normala förloppet för att kunna vidta adekvata åtgärder samt bedömer när samverkan krävs med andra professioner.

Arbetet kräver god förmåga att arbeta självständigt och fatta snabba beslut.

För att bli antagen till barnmorskeutbildningen krävs särskild behörighet i form av legitimation som sjuksköterska samt att du varit yrkesverksam som sjuksköterska med

204

YRKEN A-Ö minst sex månaders heltidstjänstgöring.

Barnmorskeprogrammet omfattar ett och ett halvt års heltidsstudier och leder till en yrkesexamen och en akademisk examen – magisterexamen. Utbildningen är både teoretisk och verksamhetsförlagd. Efter avslutad utbildning och med examensbevis kan barnmorskan ansöka om legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

Röntgensjuksköterska Röntgensjuksköterskan har ansvar för att kvalitet och säkerhet systematiskt och kontinuerligt följs upp, dokumenteras och utvärderas. Som röntgensjuksköterska fungerar du som arbetsledare och har ansvar för att initiera, utveckla och genomföra förbättringar. Du påverkar i hög grad vårdens resursfördelning och förbrukning.

Röntgensjuksköterskan arbetar inom många olika specialområden. Allt ifrån konventionell röntgen av exempelvis skelett och lungor till avancerade undersökningar med magnetresonanskamera och intervention.

Röntgensjuksköterskan finns i såväl offentlig som privat verksamhet, och behövs under dygnets alla timmar.

Röntgensjuksköterskor arbetar ofta i team både inom och utanför röntgenavdelningen. Det innebär arbete tillsammans med patienter och med andra yrkesgrupper i vården. Utbildningen till röntgensjuksköterska är treårig. Den leder till yrkesexamen och akademisk kandidatexamen. Utbildningen är både teoretisk och verksamhetsförlagd. Efter avslutad utbildning och med ett examensbevis kan röntgensjuksköterskan ansöka om legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö Sonografer är vidareutbildade röntgensjuksköterskor som är specialister på ultraljud. De utför ultraljudsundersökningar och skriver preliminära svar. Antalet sonografer i Sverige är mycket begränsat, men efterfrågan på deras kunskap ökar. I USA, Australien och England är yrket betydligt vanligare än i Sverige.

Sacoförbund och källa www.vardforbundet.se

SJÖBEFÄL Fartygs-, maskin- och intendenturbefäl har sin arbetsplats på handelsflottans fartyg. Befälhavaren har ansvaret för hela fartyget. Styrmännen svarar för fartygets navigering, allmänt fartygsunderhåll samt lasten. Maskinbefäl, under ledning av den Tekniske chefen, svarar för drift och underhåll av maskinanläggning och övrig teknisk utrustning ombord. Intendenturbefäl svarar för hotell och restaurang ombord.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA En viktig del av sjöbefälets uppgift är arbetsledningen ombord. Psykologiska insikter och förmåga till självständiga ställningstaganden är viktiga egenskaper hos sjöbefäl.

Sjöbefälsutbildning är också inkörsport till en rad andra verksamhetsområden. Förutom tjänst ombord på handelsfartyg ger sjöbefälsutbildning, med eller utan kompletteringar, möjlighet att söka sig till andra närliggande arbetsområden.

Sjöfartsmyndigheter, kustbevakning, hamnar, sjöförsäkringsbolag och rederikontor samt process och kraftindustrin är exempel på arbetsplatser där yrkesutbild-

www.saco.se/valjayrke

AS ningen och erfarenhet från yrket är meriterande.

UTBILDNING Utbildningens längd På sjökaptensprogrammet och sjöingenjörsprogrammet är utbildningen på 180 poäng (3 år) för dem som har sjötid (matrosbehörighet/motormansbehörighet).

Sökande som saknar sjötid kan studera 180 + 60 poäng (4 år) på sjökaptensprogrammet och 180+90 poäng (4,5 år) på sjöingenjörsprogrammet.

Inriktningar & vidareutbildning Magisterutbildning sjöfart & logistik 40 p.

Här kan du studera Chalmers , www.chalmers.se Sjöfartshögskolan i Kalmar, www.lnu.se/ institutioner/sjofartshogskolan BEHÖRIGHET Områdesbehörighet 7/A7. Kolla med respektive utbildningsanordnare eftersom variationer kan förekomma. Observera att också särskilda behörighetsvillkor gäller avseende hälsa. Läs mer på utbildningarnas hemsidor.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

UTLANDSSTUDIER Möjlighet finns att studera utomlands.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Sjöbefälsyrket är ett internationellt yrke och utbildningarna godkänns i internationellt, men måste godkännas av varje lands sjöfartsmyndighet.

205

A S LÖN FÖRE SKATT Lönerna regleras genom kollektivavtal och varierar i förhållande till befattning och fartygets typ och storlek. Genomsnittslönen i lägsta befattning är runt 30 000 kr/ månad. Nettoutfallet blir dock högre än för motsvarande löner i land, genom det särskilda sjömansavdraget. Dessutom tillkommer diverse tillägg, bland annat beroende på förlängda arbetstider. Utöver lönen har de anställda fri kost och logi. Tjänstgöringstiden ombord kompenseras med lika lång ledighet i land enligt ett särskilt avlösningssystem.

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Sjöbefälsföreningen, www.sjobefalsforeningen.se

SKOGSMÄSTARE och naturvetare Vill du arbeta handfast med att ta tillvara skogens alla värden? Skogsmästare kan ekonomi, skogsproduktion, ekologi och ledarskap.

Var och hur kan man arbeta Skogsmästare jobbar med planering, utredning, rådgivning, utbildning och råvaruanskaffning inom bland annat storskogsbruk, skogsägarföreningar, sågverk samt på myndigheter såsom skogsstyrelsen.

Många har ledande befattning som till exempel distriktschef. Möjligheterna att

206

YRKEN A-Ö arbeta internationellt ökar. Skogsmästare hittar också sin arbetsmarknad utanför den traditionella skogsbranschen, till exempel på transportföretag, försäkringsbolag och banker eller som fastighetsmäklare.

Vanliga titlar för skogsmästare är skogskonsulent, virkesinköpare, distriktschef, produktionsledare och skogsekonom.

Naturvetarna bedömer att det finns cirka 1 000 yrkesverksamma skogsmästare.

Skogskonsulent En skogkonsulent är en skogligt utbildad person som arbetar på Skogsstyrelsen med att se till att svensk skog brukas och vårdas på ett uthålligt sätt.

Skogstekniker Skogstekniker har en tvåårig utbildning och arbetar som drivningsledare, virkesinköpare på skogsbolag, inspektor vid en skogsägareförening eller skogskonsulent.

Skogsvetare Skogsvetare arbetar likhet med skogs- och jägmästare med att förädla och förvalta skogen och produkter från skogen.

Utbildning Studierna har en praktisk inriktning och erbjuder mycket träning i att använda de verktyg som behövs i yrkeslivet. Utbildningen ger en skoglig grundkompetens kompletterad med bland annat ekonomi, it, planering och ledarskap. Under barmarkssäsongen kommer du att tillbringa stora delar av studietiden utomhus och göra flera studieresor i Sverige. En förutsättning för att kunna genomföra utbildningen är att du kan röra dig i skog och mark.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö De två första åren läser du också obligatoriska kurser som ger kunskap om hur vi uthållig kan sköta och nyttja skogen för produktion, med hänsyn till rekreation och bevarande. Tredje året har du möjlighet att själv välja påbyggnadskurser på SLU eller andra universitet i Sverige eller utomlands.

Utbildningens längd Skogsmästarprogrammet är en treårig yrkesutbildning (180 hp), som leder fram till en yrkesexamen som skogsmästare eller en kandidatexamen i skogshushållning.

Skogstekniker läser i två år (120 hp).

Skogsvetare kan ta ut en kandidat- eller masterexamen i skogsvetenskap omfattande 3 (180 hp) respektive 5 år (300 hp).

Det finns till exempel ett skog- och träprogram på Linnéuniversitetet i Växjö.

Inriktningar & vidareutbildning För information om skogliga utbildningar på magister- och masternivå, se www.studera.nu.

Här kan du studera Skogsmästare läser de första två första åren på SLU i Skinnskatteberg. Tredje året läser de programkurser på valfri studieort inom SLU. För mer information se www.slu.se Skogstekniker läser på SLU i Gammelkroppa, se www.gammelkroppa.pp.se.

Skoglig utbildning finns också på Linnéuniversitetet i Växjö.

BEHÖRIGHET För att läsa till skogsmästare krävs grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15 / A14. Dessutom finns krav på skoglig yrkeserfarenhet och grundutbildning.

www.saco.se/valjayrke

AS För mer info se www.slu.se och www.gammelkroppa.pp.se.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier.

Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier Se under Naturvetare och kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Medianlön för skogsmästare är 34 100 kr/ mån och de flesta har en lön från 26 400 till 50 300 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

SKOLLEDARE Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer, förskolechefer och andra med ledande befattningar inom skola och annan utbildning.

Som chef för lärarna och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten.

Var och hur kan man arbeta Skolledare kan ha olika titlar men gemen-

207

A S samt är chefsskapet och ledarfunktionen.

Det handlar framförallt om att leda och coacha lärarna/förskollärarna i deras lärargärning men också att vara kvalitetsansvarig och ta det övergripande ansvaret för att verksamheten drivs i enlighet med gällande lagar och regler. Rektor har en central roll i genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget men är också ansvarig för t.ex. arbetsmiljö och ekonomi.

Skolledaryrket innebär täta kontakter med såväl föräldrar som företrädare för det omgivande samhället. Idag finns totalt sett ca 8 000 skolledare som arbetar i den kommunala grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, eller i fristående skolor.

Utöver detta finns ca 7 000 förskolechefer med ledaruppdrag. Även särskolan, specialskolan, sameskolan, landstingens utbildningsverksamhet, folkhögskolor, kommunala musikskolan mfl. har skolledare som leder verksamheten.

En mindre grupp skolledare återfinns även inom arbetsmarknadsutbildning eller i företag som bedriver egen utbildningsverksamhet.

Skolchefer och utvecklingsledare inom den kommunala förvaltningen har ofta en bakgrund som skolledare. En annan möjlig karriärväg är tjänster på skolmyndigheter eller annan central statsförvaltning. Utbildningsledare eller liknande funktioner på universitet eller högskola är ytterligare ett exempel på yrkesområden där skolledarbakgrund är värdefull.

Utbildning De flesta skolledare har lärar- eller förskollärarutbildning/ SYVutbildning i grunden och har arbetat ett antal år i dessa yrken

208

YRKEN A-Ö innan de blev skolledare. Skolledarutbildning är en yrkesmässig vidareutbildning och sedan 15 mars 2010 är den obligatorisk för nyanställda rektorer. Det innebär att skolhuvudmannen är skyldig att låta sina rektorer genomgå det statliga rektorsprogrammet inom fyra år efter att rektorstjänsten tillträtts. Andra skolledare, som ex. biträdande rektorer och förskolechefer har också möjlighet att genomgå programmet men för dessa grupper är det inte obligatoriskt.

Det statliga rektorsprogrammet är en treårig utbildning om totalt 30 högskolepoäng.

Poängen är fördelade med 10 högskolepoäng vardera inom de tre delarna Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål och resultatstyrning samt Skolledarskap.

Det är möjligt att kvalificera sig för skolledarbefattningar genom att på eget initiativ genomgå förberedande skolledarutbildning vid något lärosäte som erbjuder sådan utbildning. Även om lärarutbildning är den vanligaste bakgrunden är det ingen nödvändighet att vara lärarutbildad för att bli skolledare. Ledaregenskaper och pedagogisk insikt är de viktigaste egenskaperna. De flesta inleder skolledarkarriären med en tjänst som biträdande rektor och kan därefter gå vidare till en tjänst som rektor med totalansvar för en skola.

Här kan du studera På Skolverkets uppdrag anordnar följande högskolor Rektorsprogrammet: Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet i samverkan med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna.

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö BEHÖRIGHET I Skollagen anges vissa behörighetskrav för den som anställs som rektor. Där står att man ska ha pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Yrket är alltså öppet för personer med varierande utbildningsbakgrunder. Den obligatoriska befattningsutbildningen inom Rektorsprogrammet ligger på avancerad nivå, vilket innebär att de som söker förväntas ha en akademisk grundutbildning i botten.

Lön före skatt Skolledarnas löner är individuella och varierar därför markant såväl mellan arbetsgivare som mellan individer. Då rektorsutbildning är en befattningsutbildning som man genomgår efter att man tillträtt en rektorstjänst är det inte relevant att jämföra åldersgrupper med varandra lönemässigt.

Lönerna varierar bl.a. beroende på skillnader i rektorsuppdragets omfattning men också på skolledarnas yrkeserfarenhet och personliga skicklighet och var i landet man arbetar. Rektorer har en ungefärlig lön på 38 000– 55 000 kr/mån beroende på skolform. En biträdande rektors lön varierar mellan 35 000 och 48 000 kr/mån beroende på skolform och en förskolechefs mellan 35 000 och 45 000 kr/mån. Skolchefers löner varierar mellan 47 000 och 70 000 kr/mån beroende på t ex ansvarsområde och kommunens storlek.

Arbetsmarknaden 2013 Behovet av skolledare varierar i viss utsträckning med elevantalet men generellt sett är arbetsmarknaden för erfarna skolledare god. Medelåldern bland skolledare är relativt hög och pensionsavgångarna är

www.saco.se/valjayrke

AS stora. Det finns därmed goda möjligheter även för de som aspirerar på att bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som biträdande rektor, som sedan kan leda vidare till en rektorsbefattning.

Sacoförbund och källa Sveriges Skolledarförbund, www.skolledarna.se.

Kontakta Sveriges Skolledarförbund redan innan du tackar ja till ditt första skolledaruppdrag. Vi kan hjälpa dig med bl.a. lönerådgivning och granskning av ditt anställningskontrakt.

SOCIONOM Som socionom möter du ofta människor i svåra situationer i livet. Målet är att ge hjälp och stöd för att åstadkomma en förändring. Socionomen arbetar ur ett helhetsperspektiv och har kunskaper om hur både människan och samhället fungerar. Socionomen har kunskaper om regelverk samt en förmåga att visa förståelse för den enskilde.

Var och hur kan man arbeta Om du är intresserad av samhället, sociala frågor och vill arbeta för att människor ska få det bättre kanske socionomyrket passar dig. Som socionom möter du alla typer av människor i olika och ofta svåra perioder av deras liv.

För att hjälpa människor att förändra sina liv behövs kunskap om både människorna och deras olika sätt att leva. Du behöver också en empatisk förmåga och förståelse för den enskilde individen. Socionomen tar hänsyn till personers hela livssituation när de bedömer vilket stöd eller vilken åtgärd som behövs.

209

A S Många socionomer arbetar som socialsekreterare inom kommunen. Andra är chef eller om biståndshandläggare i äldre- och handikappomsorg eller kurator på skola eller i hälso- och sjukvården.

Många socionomer arbetar också med att förebygga sociala problem med bland annat alkohol och narkotika. Då samarbetar de med polis, myndigheter eller organisationer. De kan också hjälpa till exempel unga nyblivna föräldrar att lösa eller förebygga problem.

Socialsekreterare Socialsekreteraren arbetar med att ge hjälp och stöd till personer och familjer som har problem av olika slag. I tjänsten ingår att göra bedömningar och utredningar om ekonomi, samtalsstöd eller andra åtgärder för att hitta en väg ut ur personens problem. Andra arbetsuppgifter är samverkan med andra myndigheter, förebyggande verksamhet, adoptionsfrågor och familjerätt.

Kurator Kuratorn möter människor i behov av råd, stöd och hjälp. Antingen enskilt eller i grupp. Genom samtal försöker kuratorn fånga in problemet och tillsammans med klienten komma fram till den bästa lösningen.

Skolkurator är den enda yrkeskategori i skolan som har kompetens om psykosociala faktorer och den som ser eleven i hela sitt sociala sammanhang. Arbetet innebär att handleda skolans övriga personal i sociala frågor, arbeta förebyggande mot mobbing, erbjuda samtalsstöd till enskilda elever, grupper av elever och deras föräldrar. Skolkuratorn har kontakt med andra myndighe-

210

YRKEN A-Ö ter som t.ex. socialtjänsten.

Socionomen/kuratorn i hälso- och sjukvård innebär också att ha ett helhetsperspektiv där patienten ses i sitt sociala sammanhang. Stödsamtal och krisbearbetning med både patienter och anhöriga förekommer ofta. Vid kroniska sjukdomar har kuratorn längre kontakter. Stöd och handledning till den medicinskt utbildade personalen förekommer också.

Behandlare Behandlare arbetar inom samtliga sektorer, ofta med syftet att möta människor i behov av stöd och råd för att bryta ett missbruk eller destruktivt beteendemönster. Behandlaren återfinns vanligtvis inom öppen och slutenvård, samt kriminalvården. Behandlare kan även ha beteendevetarutbildning (se Beteendevetare).

Omsorgen Inom äldre och handikappomsorgen arbetar socionomerna som biståndshandläggare, chefer och LSS-handläggare. Som chef har socionomen ansvar för att planera, organisera och leda arbetet i olika boendeformer eller i hemvård.

Biståndshandläggare och LSS-handläggare gör framför allt utredningar och bedömningar om behov av vård för äldre och personer med funktionsnedsättningar.

Socionomer arbetar också som personalkonsulent inom företagshälsovård eller som konsult med exempelvis organisationsutveckling, handledning, rekrytering och samhällsplanering. De är även verksamma som frivårdsinspektörer inom kriminalvården eller som behandlingsassistenter.

Som familjerådgivare arbetar ofta erfarna

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö och vidareutbildade socionomer. Det har också blivit allt vanligare att forska eller starta eget företag samt arbeta inom ideell sektor, exempelvis Rädda Barnen. Många socionomer vidareutbildar sig även till psykoterapeuter, se sid 171.

I dag finns ca 41 000 yrkesverksamma socionomer.

Utbildning Socionomutbildningen innehåller bland annat samhällsvetenskap, socialt arbete, juridik och psykologi. I utbildningen ingår praktikförlagda studier och fördjupande studier med valfria inriktningar.

På flera orter kan man i dag utbilda sig till socionom med olika profiler, till exempel mot äldre och funktionshindrade, personal och ledarskap, mångkulturellt arbete eller socialpedagogik. Det finns även skolor som riktar in sig på etik och diakoni eller interkulturellt och internationellt arbete.

Utbildningens längd Socionomutbildningen är en 3 ½-årig yrkesförberedande utbildning om 210 hp som leder fram till en Socionomexamen.

Efter avslutad utbildning kan du fortsätta att läsa till magister, vilket tar ytterligare ett år, eller en masterexamen efter två år. Det gör det möjligt att sedan forska.

Se mer på www.studera.nu Inriktningar & vidareutbildning Socionomer kan vidareutbilda sig till psykoterapeut genom en påbyggnadsutbildning som anordnas både genom privata och statliga utbildningsanordnare. Vissa väljer att utbilda sig inom andra intresseområden som personalfrågor eller ledarskap. Socio-

www.saco.se/valjayrke

AS nomer kan efter tre år efter socionomexamen ansöka om auktorisation som är en kvalitetssäkring av arbetet.

Auktorisationen utfärdas av Nämnden för Socionomauktorisation, www.socionomauktorisation.nu.

Här kan du studera Institutioner för socialt arbete finns vid universiteten i Göteborg, Lund, Helsingborg, Växjö, Kalmar, Linköping, Uppsala, Östersund, Örebro, Stockholm, Umeå och Karlstad samt vid högskolorna i Jönköping och Gävle samt Ersta Sköndal högskola i Stockholm.

Socionomutbildningen innehåller en samhällsvetenskaplig grundkurs i det tvärvetenskapliga ämnet socialt arbete, inklusive studiepraktik och fördjupande studier med valfria inriktningar.

Det finns olika inriktningar på socionomutbildningen. Det kan vara inriktningar mot äldre och funktionshindrade, socialpedagogik, verksamhetsutveckling, mångkulturellt arbete eller interkulturellt och internationellt arbete.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Matematik B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 5/A5) Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med

211

A S andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Möjlighet till mastersutbildning finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Du kan bli motsvarande socionom i många länder i Europa. På Högskoleverket kan du få examensbeviset ekvivalerat till svenska förhållanden.

Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade: Mellan 23 000- 24 000 kr Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen): 28 400 Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen): 30 100 Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Arbetsgivarna bedömer dock att antalet anställda med denna utbildning kommer att behöva öka på tre års sikt.

Sacoförbund och källa Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student

212

YRKEN A-Ö

SPRÅKYRKEN Språkyrkena berör flera olika områden och arbetsuppgifter. Man kan t ex arbeta som översättare, tolk eller med professionell språkgranskning åt organisationer och företag. Det bedrivs även en del språkvetenskaplig forskning på högskolor och universitet runt om i Sverige.

Var och hur kan man arbeta Det finns flera byråer i Sveriges som arbetar med att erbjuda diverse språktjänster till företag, organisationer och myndigheter. På en språkbyrå kan både översättare, tolkar, retorikkonsulter och språkgranskare arbeta.

Många översättare och tolkar arbetar som frilansare på uppdrag av både organisationer och företag. Uppdrag förmedlas bland annat via Exportrådet Språktjänst och via personliga och professionella kontaktnät.

Tolk Att arbeta som tolk innebär att man hjälper människor att förstå varandra när de träffas. Tolkar används i olika situationer och av olika uppdragsgivare. Det finns konferenstolkar som arbetar med konferenser på uppdrag av bl.a. EU, multinationella företag, myndigheter och organisationer som anordnar internationella möten. Kontakttolkar arbetar framförallt med att hjälpa människor att förstå situationer som kan uppstå, på sjukhus, polisstationer, försäkringsbolag osv.

Teckenspråkstolk Teckenspråkstolkar behövs i en rad olika situationer där döva möter hörande. Det kan till exempel vara i mötet mellan döva och myndigheter, men även i dövas var-

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö dagliga kontakter. Arbetssituationen för teckenspråkstolkarna är mycket skiftande – från läkarbesök och bröllop till myndighetsmöten och konferenser. Det finns ca 500 teckenspråkstolkar i Sverige. Översättare Att arbeta som översättare innebär att man översätter olika typer av texter till eller ifrån olika främmande språk. Översättare arbetar både med skön- och facklitteratur, tidningar, intyg, filmer men även med översättningar av hemsidor.

Retorikkonsult Arbetar mot företag, organisationer och privatpersoner för att utveckla deras skriftliga och muntliga kommunikation. Retorikkonsulten utgår ifrån mottagarens perspektiv hjälper kunden att anpassa formen på sitt budskap därefter.

Språkvetare/språkforskare Språkvetare med en doktorsexamen arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning inom det

AS språkvetenskapliga området. Forskare analyserar och kritiskt granskar språkområdet.

Utbildning Flera språkyrken kräver en kandidat eller magister/masterutbildning med språk som huvudämne. Grunden för en översättarutbildning och en tolkutbildning är att man har goda förkunskaper i språk, både inom det svenska språket och inom det språk man tänkt specialisera sig inom. Det krävs oftast att man har tidigare språkstudier på universitetet eller motsvarande med sig när man söker till utbildningar. Översättarutbildningar finns på ett antal platser i Sverige. Tolkutbildningar finns på flera olika skolor, folkhögskolor och högskolor runt om i Sverige. TÖI har det övergripande ansvaret för kontakttolkutbildningen.

Utbildning till teckenspråkstolk ges vid ett antal folkhögskolor. Utbildningen omfattar upp till 4 år, beroende på dina förkunskaper i teckenspråk.

Universitetens översättarutbildningar berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad translator

S eller auktoriserad tolk krävs att man uppfyller vissa krav och klarar de prov Kammarkollegiet håller. Proven hålls vår och höst men inte alltid för alla språk. Se www. kammarkollegiet.se för mer information.

Utbildningens längd För att arbeta som tolk och översättare bör du räkna med 2–4 års studier.

Inriktningar & vidareutbildning Som översättare kan du specialisera dig på översättningar inom specifika ämnesområden och då behöver man behärska fackterminologin.

Här kan du studera Se www.studera.nu eller på www.folkhogskola.nu samt www.blitolk.nu BEHÖRIGHET Översättar och tolkutbildning kräver ofta tidigare högskolestudier i det språk du är intresserad av eller i annat relevant ämne.

Se vad som gäller för den utbildning du är intresserad av.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

YRKEN A-Ö Att arbeta som tolk och översättare inom EU:s institutioner ger ofta en väsentligt högre lön än jämförbara löner i Sverige.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många jobb som det finns utbildade).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Jobben finns, men det är ibland svårt för nyexaminerade att få in en fot på arbetsmarknaden. Utsikterna på arbetsmarknaden för utbildade inom språkyrken varierar även mycket beroende på val av ämnesområde och språk. Behovet av kvalificerade översättare och tolkar inom vissa språk är stort.

Sacoförbund och källa DIK. Akademikerfacket för kultur och kommunikation, www.dik.se

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE

Utlandsstudier De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen.

Utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger professionell kunskap för arbete med studie- och yrkesvägledning. Efter avslutad utbildning finns flera möjliga verksamhetsområden. Den främsta arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare finns inom utbildningsväsendet, till exempel grundskola, gymnasieskola, komvux, folkhögskola, högskola/ universitet.

Lön före skatt Som tolk och översättare kan lönen variera mycket beroende på utbud och efterfrågan men också ämnesområdet som översättningen avser.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Arbetet innebär många personkontakter med elever, föräldrar, lärare, skolledning och företrädare för arbetslivet. En viktig uppgift är att vägleda elever inför studie-

214

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö och yrkesvalssituationer, enskilt och i grupp. I studie- och yrkesvägledares arbete ingår även information och undervisning om bland annat utbildningsväsendet, arbetsliv och arbetsmarknad samt administrativa uppgifter i samband med praktik av olika slag. Andra uppgifter är att stödja lärare och annan personal i deras studieoch yrkesorienterande verksamhet.

Studie- och yrkesvägledare deltar även i det skolutvecklings- och utvärderingsarbete som blir konsekvensen av en målstyrd skola. En viktig uppgift för studie- och yrkesvägledaren, framför allt på komvux, är att tillsammans med eleverna göra individuella studieplaner. Studie- och yrkesvägledaren kan också arbeta som skolledare, som studievägledare inom högskolan, i projektform inom vuxenutbildningen eller inom arbetsmarknadsområdet med till exempel arbetsförmedling. De kan även arbeta med utbildnings-, personal- och rekryteringsfrågor inom offentlig och privat verksamhet.

En möjlighet kan vara arbete inom konsultfirmor eller privata väglednings- och informationsföretag.

UTBILDNING Utbildning till studie- och yrkesvägledare anordnas vid universitetet i Umeå, Malmö högskola och Stockholms universitet.

Utbildningen omfattar 180 hp och innehåller samhälls- och beteendevetenskapliga ämnesstudier varvade med praktik. Efter avslutad utbildning erhålls en yrkesexamen i studie- och yrkesvägledning. Beroende av studier kan man även erhålla fil kandexamen eller forskarbehörighet.

www.saco.se/valjayrke

S BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Områdesbehörighet 6 med undantag för Engelska B. Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

UTLANDSSTUDIER I många länder finns motsvarande utbildningar, men det varierar mellan länder och universitet.

Många universitet och högskolor i Sverige har också utbyte med utländska universitet, vilket innebär att man kan läsa en eller flera terminer utomlands. Högskoleverket i Sverige kan översätta examensbeviset till svenska förhållanden.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Utbildningen är inte direkt överförbar till ett annat land.

Varje land avgör om eller i vilken utsträckning komplettering krävs. Givetvis är språkkunskaper också viktiga i sammanhanget, samt möjligheten att få examensbeviset översatt till exempelvis engelska. För mer information, www.hsv.se (Högskoleverket) LÖN FÖRE SKATT Medianlön vid 35 år Medianlön vid 45 år

26 300 kr per månad 27 500 kr per månad

ARBETSMARKNADEN 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb)

215

A T För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden SACOFÖRBUND OCH KÄLLA Lärarnas Riksförbund, www.lr.se

TANDHYGIENIST Tandhygienister arbetar både förebyggande och med sjukdomsbehandlande åtgärder i munhålan på barn och vuxna patienter. Tandhygienistyrket är ett självständigt arbete med patientbehandling.

Var och hur kan man arbeta Tandhygienister har en hälsoinriktad yrkesprofil där information om förebyggande åtgärder som munhygien, tobak och kost ges både individuellt och till grupper, tandhygienister arbetar också med sjukdomsbehandlande åtgärder inom karies och parodontit sjukdomarna.

I patientbehandling ingår bland annat undersökning, saliv- och bakterietester, kostutredning, röntgen, avlägsnande av tandsten och andra beläggningar samt fyllnadsöverskott, puts och polering samt fluorbehandling.

Tandhygienister har receptförskrivningsrätt inom sitt verksamhetsområde. Journal förs över iakttagelser och åtgärder.

Tandhygienister kan vara anställda på folktandvårdsklinik eller specialistklinik – oralkirurgi, ortodonti (tandreglering), parodontologi (tandlossning), pedodonti (barntandvård) – hos privatpraktiserande tandläkare, vid sjukhus eller vid högskolor med tandvårdsutbildningar.

Tandhygienister kan även arbeta som egna företagare med egen mottagning/ klinik.

216

YRKEN A-Ö De första tandhygienisterna utbildades 1968 och idag finns det drygt 3 500 yrkesverksamma tandhygienister i Sverige.

Tandhygienister kan även arbeta som produktspecialist/säljare för dentalbolag, som chef/arbetsledare på tandvårdskliniker, dentalbolag och läkemedelsföretag.

Utbildning Tandhygienistprogrammet ger 180 högskolepoäng. Huvudämnte är oral hälsa, ett ämne med betoning på förebyggande och hälsofrämjande munhälsoarbete.

Inriktningar & vidareutbildning Studenten ges möjlighet att utveckla teoretisk och klinisk kompetens i förebyggande munhälsovård. I utbildningen ingår grundläggande biologiska, medicinska ämnen, samhälls- och beteendevetenskap samt oral hälsa som är utbildningens huvudämne.

Dessa kunskapsområden omsätts i den kliniska tillämpningen, det vill säga patientbehandling.

Studierna genomförs på heltid, en del av studietiden kan förläggas utomlands.

Under det tredje året läggs tonvikten vid en fördjupning av oral hälsa; barn- och äldretandvård, uppsökande verksamhet för äldre och/eller funktionshindrade och fördjupade studier i ett vetenskapligt arbetssätt samt tobak, legala och illegala missbruk.

Här kan du studera Tandhygienistutbildning finns i Göteborg, Jönköping, Karlstad (distans), Kristianstad, Malmö, Stockholm (Karolinska Institutet) och Umeå.

Mer information på www.studera.nu

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö T BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Områdesbehörighet 16/A14.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Mer information: Sveriges Tandhygienistförening, STHF, www.tandhygienistforening.se

Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Var och hur kan man arbeta Tandläkaren utreder, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i munhålan och det övriga käksystemet. Som tandläkare undersöker du patienterna, ställer diagnos, bestämmer vilken behandling som måste utföras och ansvarar för att behandlingen blir genomförd. Denna kan bestå av allt från förebyggande åtgärder till omfattande och avancerade operativa ingrepp.

Som tandläkare leder du arbetet i tandvårdsteamet och har ett nära samarbete med den övriga personalen i tandvårdsgruppen. Det är viktigt att du har en känsla för teamet och är bra på att samarbeta. Som tandläkare kan du välja att arbeta som anställd eller som egenföretagare. Den vanligaste anställningen är inom landstingen men du kan också anställas inom större privata bolag eller på mindre kliniker drivna av enskilda tandläkare. Som egenföretagare driver du din egen praktik.

Du kan också arbeta som lärare, forskare eller vidareutbilda dig till specialist.

I dag finns det ca 7 500 tandläkare sysselsatta i den svenska tandvården, ungefär 840 av dessa har vidareutbildat sig till specialist.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Arbetsmarknaden för tandhygienister är inte begränsad endast till Sverige. Den svenska tandhygienistutbildningen är godkänd inom EU/EES-området och omfattas av de generella kraven för vårdyrken där.

Lön före skatt Ingångslön (median) för nyexaminerade: 23 500 kr/månad.

Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen): 28 000 kr/månad.

Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen): 32 000 kr/månad.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa SRAT, www.srat.se

www.saco.se/valjayrke

TANDLÄKARE Som tandläkare kombinerar du dina teoretiska kunskaper och ditt praktiska handlag i ett vårdyrke med inbyggd roll som teamledare.

Utbildning Program: Tandläkarprogrammet finns på fyra orter. Som tandläkarstudent får du

217

T

YRKEN A-Ö

– proteser med mera, käkkiredan tidigt kontakt med BRA rurgi, endodonti – rotbepraktisk tandvård genom ATT VETA Den vård som tandläkaren handling, parodontologi övningar på skolans utför är avancerad ur både tek– tandlossningssjuktandläkarklinik och nisk och allmänmedicinsk synvindomar, bettfysiologi besök på tandläkarkel. Tandläkaryrket ställer stora krav – besvär från käkleder praktiker. på personligt engagemang, intresse för och/eller tuggmusSå småningom träfmänniskor och det krävs att man har kulatur och odontofar du dina första egna en utpräglad känsla för service och logisk radiologi. För patienter. I början kvalitet. Som tandläkare leder att man som tandläkare gäller patientarbetet och samarbetar man med ska kunna följa med i den undersökning, inklusive hela tandvårdsteasnabba utveckling som sker röntgenbildtagning, diagmet. inom tandvården är kontinuerlig nostik och instruktion i munhyfortbildning viktig. Sveriges Tandlägien. Successivt blir behandlingen mer karförbund har ett brett urval kurser som avancerad. förbundet årligen erbjuder tandläkare och Den teoretiska grunden i utbildningen övriga tandvårdsteamet. innebär kunskap om biologiska ämnen som kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobioHär kan du studera logi samt anatomi och funktionen av kropTandläkare utbildas på fyra orter; vid Götepens organ. borgs universitet, Karolinska Institutet i Den allmänmedicinska grunden inneStockholm, Malmö högskola och Umeå bär kunskap om patologi (sjukdomslära), universitet. Kontakta högskolan/universimedicin och farmakologi (läran om meditetet direkt för att få aktuell information ciner och deras verkningssätt). Som stöd om antagning. Du kan också läsa mer på för patientomhändertagandet ingår även Högskoleverkets webbplats www.studera. utbildning i bl.a. etik, kommunikation och nu. teamarbete.

Studieplan och studiesätt skiljer sig melBEHÖRIGHET lan studieorterna och du rekommenderas Grundläggande behörighet krävs för alla därför att ta direktkontakt med de olika högskoleutbildningar. fakulteterna/institutionerna.

Områdesbehörighet 13.

Utbildningens längd är 300 hp (motsvarar Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta 5 års heltidsstudier). om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan Inriktningar & vidareutbildning förekomma!

Efter legitimation och två års kliniskt arbete har du möjlighet att utbilda dig till Utlandsstudier specialist. Det finns åtta specialiteter inom Det brukar finnas möjlighet till utbyte med tandvården; ortodonti – tandreglering, andra länder när du studerar på grundnivå. pedodonti – barntandvård, oral protetik

218

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö T Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Den svenska tandläkarutbildningen är godkänd inom EU/EES vilket gör att arbetsmarknaden inte bara finns i Sverige. Rätten att etablera sig antingen som egen företagare eller som anställd i annat EU-land än Sverige samt i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz baserar sig på ett EG-direktiv (2005/36/EG) som innebär att medlemsländerna ömsesidigt erkänner formella kvalifikationer. Något förenklat kan man säga att har du en tandläkarexamen från Sverige och vill arbeta i någon av ovanstående länder är det enkelt att få en tandläkarlegitimation i det aktuella landet.

Lön före skatt För den nylegitimerade allmäntandläkaren med anställning inom folktandvården varierar lönen mellan 29 000 och 35 000 kr/ mån. Medianlönen vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen) ligger på ca 38 000 kr/mån.

Lönen varierar kraftigt beroende på var i landet man tjänstgör. För vidareutbildade eller befordrade tandläkare (specialister eller klinikchefer) varierar lönerna mellan 45 000 och 62 000 kr/mån. Lönen för tandläkare vid 45 år (ca 20 år efter examen) ligger mellan 40 000-67 000 kr/mån beroende på val av karriär (lägre för distriktstandläkare, högre för specialist eller klinikchef).

Arbetet som privattandläkare innebär att tandläkaren är egen företagare med de särskilda krav och förutsättningar som detta medför. Inkomsterna för privattandläkarna är därför mycket varierande.

Arbetsmarknaden 2013

www.saco.se/valjayrke

För nyexaminerade: Idag råder balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb). Som nyexaminerad är det i nuläget vanligtvis lättare att få arbete utanför de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden präglas av stora regionala variationer.

För erfarna: Idag råder liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

Arbetsmarknaden präglas av stora regionala variationer vilket innebär att det på en del platser är stor konkurrens om tjänsterna medan arbetsgivarna i vissa regioner har svårt att rekrytera.

Sacoförbund och källa Sveriges Tandläkarförbund, www.tandlakarforbundet.se

TANDTEKNIKER Tandtekniker är ett kvalificerat medicintekniskt yrke. Det har också stora inslag av hantverk och design.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Tandteknikernas jobb är att tillverka individuellt avpassade ersättningar för förlorade eller skadade tänder, till exempel kronor, broar och helproteser. De gör också tandställningar för att reglera felställda tänder.

Arbetet är till stor del ett hantverk. Man måste ha känsla för både färg och form. En vanlig utmaning för en tandtekniker är att formge och färgsätta den konstgjorda tanden så att den snyggt och omärkligt smälter in bland patientens övriga tänder.

Konstgjorda tänder och proteser tillverkas av material som porslin, guld, titan, kobolt-krom eller plastmaterial som akrylat. De flesta tandtekniker specialiserar sig

219

T på någon del av yrket. Man kan till exempel specialisera sig på vissa material eller på att tillverka proteser. Tillverkning av implantat, det vill säga proteser som sätts fast med hjälp av titanskruvar i käkbenet är en annan specialitet.

Tandtekniker samarbetar med tandläkare som slipar till tänder och tar avtryck av patientens käke. Avtrycket används för framställning av den modell som till exempel den nya tanden byggs upp på. Med hjälp av en laserscanner kan modellen avläsas.

Informationen lagras i ett cad-program på en dator och används sedan för att styra en fräsmaskin som tar fram skelettet till den nya tanden. Tanden måste sedan formges och färgsättas med till exempel ett porslin för att smälta in bland övriga tänder i patientens mun på ett snyggt sätt. Det är här som tandteknikerns hantverksskicklighet sätts på prov.

Tekniken att använda cad-program i det här sammanhanget är relativt ny och blir allt vanligare. Den traditionella metoden att skulptera en modell i vax och därefter gjuta en ny tand används dock fortfarande i branschen. Det gäller att vara säker på handen när man modellerar, formar och putsar den konstgjorda tanden. I arbetet används både handverktyg och elektriska borr-, puts- och slipmaskiner.

De flesta tandtekniker arbetar på privata laboratorier, många med endast ett fåtal anställda. Tandtekniker kan även arbeta inom den medicintekniska industrin.

Sjukhustandtekniker gör proteser för ansikte, munhåla och käkar liksom proteser för att ersätta förlorade ögon, öron och näsor. Man arbetar med hela produkten, från avtryck på patienten till den färdiga

220

YRKEN A-Ö protesen. Endast en liten del av landets tandtekniker har denna specialitet och de kallas med ett annat namn för anaplastologer. Några är verksamma vid de stora sjukhusen i landet, men de flesta arbetar numera som egna företagare.

UTBILDNING Utbildning till tandtekniker finns vid universiteten i Göteborg och Umeå, vid Karolinska institutet i Stockholm och vid Malmö högskola. Utbildningen omfattar tre år. Teori varvas med praktik. Även ett examensarbete ingår. Efter avslutad utbildning kan det finnas möjlighet till forskarutbildning. Läs mera på www.studera.nu Källa och mer info www.arbetsformedlingen.se

TRAFIKFLYGARE/PILOT En pilot kallas även trafikflygare på flygplan i den civila luftfarten. Piloten planerar och genomför flygningar på uppdrag av ett flygbolag. Arbetet är ansvarsfullt och passar den som är tekniskt intresserad och har god fysik.

Jobbet innebär arbete dygnet runt på oregelbundna arbetstider.

VAR OCH HUR KAN MAN ARBETA Att vara pilot innebär mycket mer än att flyga flygplan. Redan före flygningen ska bland annat färdplanen tas fram. För att färdplanen ska bli korrekt samlar piloten in information om antalet passagerare, lastens vikt, vilket väder det är på de ställen planet ska passera med mera. Uppgifterna i färdplanen matar piloterna in i en dator som styr autopiloten. Det är autopiloten som håller kursen och flyghöjden under

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö T mannen ytterligare kontroller flygningen. Under start och BRA av instrument enligt en landning flyger piloterna ATT VETA Som pilot har man ett checklista. Efter landflygplanet. När man är på ansvarsfullt arbete och arbeningen fyller man i logghöjd är det autopiloten tar ofta på oregelbundna arbetsboken och rapporterar som flyger planet. tider. Man måste ha god fysik och till markkontrollen.’

Före starten måste vara psykiskt stabil. Man bör ha flygplanet inspekteras intresse för teknik och datorer.

Kompetens på utsidan för att se till Arbetsspråket inom flyget Kraven på piloter förändatt det inte finns några är vanligen engelska. ras ständigt. I flygtrafiken yttre skador eller is. Inne i pågår den tekniska utveckplanet kontrollerar piloten att lingen och nya flygplansmodeller tas instrument, reglage och motorer i bruk, ny teknik för navigering med mera fungerar. Loggboken och checklistor anger införs. Detta gör att kraven på pilotens vad piloterna ska kontrollera. tekniska kompetens ökar. Det blir också allt Det vanligaste är att två piloter ingår i trängre i luftrummet vilket innebär en allt besättningen, en kapten och en styrman.

Det är kapten som fattar alla beslut men gör mer detaljerad reglering av flygandet som också ställer nya krav på piloten. det i samråd med styrman. Piloter måste ha arbeta ett visst antal år som styrman innan UTBILDNING de har möjlighet att bli kapten.

Utbildning av piloter ges av Yrkeshögskolan Styrmans uppgift är att backa upp kap(www.myh.se). Kontakta respektive utbildten med radiokommunikation, navigering ningsanordnare för mer information och och flygning. Styrmannen tar även fram aktuella behörighetskrav. Bland annat ställs beslutsunderlag exempelvis för bränslevissa medicinska krav för att kunna bli antaberäkningar från olika tabeller och listor. gen till utbildningen. Läs mer om kraven Det är vanligt att kapten och styrman delar via Transportstyrelsen. på arbetet; den ene gör pappersarbetet och Flygutbildningar anordnas också av frisköter radiokommunikationen, medan den stående utbildningsanordnare, till exempel andre flyger.

Svensk Pilotutbildning som är en av SveriPrecis före själva flygningen begärs ett ges största flygskolor. Utbildningen ges vid tillstånd att starta från flygledningen.

Göteborg City Airport. Det är även möjligt Under flygningen övervakar kaptenen och att utbilda sig till pilot utomlands. styrmannen autopiloten och andra instruSom pilot kan man ha olika nivåer av ment. Man har hela tiden radiokontakt behörighet. Flygskolornas utbildningar till med flygtrafikledningar längs vägen och dessa behörighetsnivåer varierar. även med andra flygplan. Ibland ingår det Ett allmänt råd till de som funderar på att att informera passagerarna om olika saker gå en pilotutbildning är att kontrollera att som kan inträffa under flygningen, som till utbildningen uppfyller Transportstyrelsens exempel turbulens. krav. Viktigt är också att ta kontakt med Före landningen gör kaptenen och styr-

www.saco.se/valjayrke

221

T skolorna för att få detaljerad och aktuell information.

När man blir anställd vid ett flygbolag får man genomgå en bolagsanpassad internutbildning som ger behörighet för den aktuella flygplanstypen, och man lär sig de förhållanden som råder inom flygbolaget.

Piloter vidareutbildas kontinuerligt under sina yrkesverksamma år.

ARBETSMARKNADEN 2013 Just nu är det hård konkurrens om jobben.

KÄLLA & MER INFORMATION www.arbetsformedlingen.se och www.yrkeshogskolan.se

TRÄDGÅRDSINGENJÖR och naturvetare Har du gröna fingrar? Är du intresserad av marknadsföring? Gillar du att planera trädgårdar? En trädgårdsingenjör har bred kunskap om odling, produktutveckling, kvalitet och växtanvändning.

Var och hur kan man arbeta Trädgårdsingenjörer är ofta odlingsansvariga på trädgårdsföretag som producerar prydnadsväxter, grönsaker eller frukter.

Inköp, rådgivning samt marknadsföring och försäljning är andra vanliga arbetsuppgifter. Rådgivningen kan handla om allt ifrån att hitta en lämplig växt för en viss växtplats till att utforma marknadsföringsstrategier. Att utveckla och kundanpassa trädgårdsföretagens sortiment är en viktig uppgift för många trädgårdsingenjörer.

Andra arbetar med kvalitetsfrågor och är experter på hela hanteringen från skörd till kund. Trädgårdsingenjörer inriktade mot

222

YRKEN A-Ö design kan formge och utveckla offentliga och privata trädgårdar eller planteringar både utomhus och inomhus Arbetsgivare kan exempelvis vara större eller mindre trädgårdsföretag såsom gardencentra eller plantskolor, dagligvarubutiker som Konsum och ICA, grossister för frukt och grönt, producentorganisationer, naturbruksskolor, kommuner, kyrkan samt fastighetsföretag. Vanliga titlar för trädgårdsingenjörer är utöver trädgårdsingenjör, trädgårdsmästare, lärare, arbetsledare och distriktschef. Många trådgårdsingenjörer är chefer och företagare. Naturvetarna räknar med att det finns ca 300 yrkesverksamma personer som är trädgårdsingenjörer eller har liknande kompetens.

Utbildning Utbildningen är tydligt inriktat mot trädgårdsbranschen, som omfattar odling av prydnadsväxter, grönsaker och frukt både på friland och i växthus. Bred kunskap om växter som passar i olika miljöer kännetecknar trädgårdsingenjörsprogrammet.

Entreprenörskap, samt teknologiska och biologiska grunder för odling och växtskydd är viktiga inslag. Du lär dig hur olika trädgårdsväxter reagerar på odlingsförhållanden som jord, klimat, vatten och miljöförändringar. Utbildningen ger kunskap om hur trädgårdsföretag fungerar, samt om produkter som odlas idag eller kan komma att odlas i framtiden. Utöver denna utbildning som erbjuds av SLU finns flera andra högskoleutbildningar inom området trädgård. Se www.studera.nu för information.

Utbildningens längd Utbildningen leder efter tre år (180 hp) till

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö T en kandidatexamen i biologi, trädgårdsvetenskap, landskapsplanering eller företagsekonomi beroende på vilka kurser du läst.

Förutom kandidatexamen kan du även ta ut en yrkesexamen som trädgårdsingenjör.

Inriktningar & vidareutbildning Trädgårdsingenjör – odling ger insikt i olika odlingsmetoder, skötselåtgärder och hur man förebygger växtskyddsproblem som sjukdomar och skadegörare. Inriktningen ger också kunskaper om produktkvalitet, samt produktutveckling och hantering efter skörd.

Trädgårdsingenjör – design handlar om att formge och gestalta trädgårdsrum i inom- och utomhusmiljöer. Kunskapen om materialen, både växter och andra material, är en viktig del av utbildningen. Efter kandidatexamen finns möjlighet till fortsatta studier på avancerad nivå.

Här kan du studera SLU, Alnarp utanför Lund/Malmö. Mer information hittar du på www.slu.se.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 15 / A14.

För programmet trädgårdsingenjörodling är det möjligt att få tilläggspoäng för relevant yrkeserfarenhet. Till programmet trädgårdsingenjör-design görs även ett antagningsprov.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

www.saco.se/valjayrke

Utlandsstudier Studier utomlands är möjliga under utbildningens tredje år.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Ja, den engelska benämningen av examen heter Degree och Bachelor of Science with major in Biology/Horticultural Science/ Business Administration/Landscape Planning.

Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Medianlön för trädgårdsingenjörer är 25 500 kr/mån och de allra flesta tjänar från 21 700 till 35 000 kr/mån.

Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

För erfarna: Balans på arbetsmarknaden.

Sacoförbund och källa Naturvetarna, www.naturvetarna.se

TURISMYRKEN Inom turismnäringen finns många olika branscher med skilda arbetsuppgifter. Rekrytering till kvalificerade befattningar sker, förutom från turismutbildningarna, bland personer med olika utbildningsbakgrund (ekonomer, informatörer, kultur- och samhällsvetare med flera).

Var och hur kan man arbeta Inom privat sektor omfattar turismnäringen företag inom hotell och restau-

223

V rangbranschen, konferensanläggningar, stugbyar och campingplatser, temaparker, aktivitetsföretag med mera. Dessutom finns hela resebranschen med trafikföretag, resebyråer, researrangörer etc. Inom den offentliga sektorn finns institutioner och myndigheter som arbetar med att främja turismen på olika nivåer i samhället. Inom utbildnings och konsultområdet finns också arbetsuppgifter för turismtjänstemän. Arbetsuppgifterna kan omfatta ekonomi, planering, produktutveckling, marknadsföring, försäljning och strategisk områdes- och företagsutveckling i turistorganisationer. Den privata turismsektorn domineras av mindre företag och den anställde får ofta ta ansvar för många olika arbetsuppgifter.

Utbildning Specifika turisminriktade program finns vid ett antal högskolor och universitet.

Utbildningens längd Utbildningen tar tre till fem år (180 till 300 hp) beroende på inriktning och fördjupning. Läs mer om utbildningarna på www. studera.nu för ytterligare information.

Här kan du studera Se www.studera.nu BEHÖRIGHET Ofta krävs enbart grundläggande behörighet men vissa utbildningar har högre krav.

Se tabell över områdesbehörighet i avsnittet Fakta om högskolestudier. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

224

YRKEN A-Ö Utlandsstudier Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se adresslista längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Det beror på vilken inriktning din utbildning har. I en turismutbildning kretsar mycket av studierna kring ett nationellt studium. Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt Ingångslönen för nyexaminerade inom turism ligger omkring 23 000 till 25 000 kr/ mån. Efter 10 år som yrkesverksam ligger medianlönen på 35 000 kr/mån. Lönenivån varierar dock beroende på tjänstens svårighetsgrad och den enskildes kompetens och erfarenhet.

Arbetsmarknaden 2013 Det är svårt att bedöma arbetsmarknadsläget för turismtjänstemän, eftersom de arbetar inom flera vitt skilda branscher. Just nu är det ganska kärvt för nyexaminerade att få kvalificerade jobb. Inom resebyråbranschen, till exempel, finns färre tjänster än antalet kvalificerade sökande.

Sacoförbund och källa DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation. www.dik.se Jusek, www.jusek.se

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

VETERINÄR Veterinärer arbetar främst med djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och livsmedelshygien. Dessutom finns ett stort antal veterinärer sysselsatta med forskning, utbildning eller laboratoriearbete.

Var och hur kan man arbeta Djursjukvården vad gäller jordbrukets djur sköts av ca två tredjedelar statligt anställda distriktsveterinärer och ca en tredjedel egenföretagare. Vård av sällskapsdjur och sporthästar bedrivs av veterinärer anställda vid djursjukhus i statlig och privat regi eller i egen praktik.

Veterinärer anställda vid husdjursföreningar arbetar med bland annat förebyggande djurhälsovård vilket innebär att man ser till att djuren på gårdar som producerar kött och mjölk mår bra.

Veterinärer som arbetar med livsmedelskontroll, finns främst på slakterier som statligt anställda officiella veterinärer och de har där ansvaret för bland annat köttkontroll och hygien. De har även kontrollansvar för hygienen på många andra anläggningar som har med matproduktion att göra t.ex. äggpackerier, mejerier m.m. Även inom gränskontrollen finns officiella veterinärer.

Inom läkemedel och vid vissa laboratorier arbetar också veterinärer. De är i regel sysselsatta med forskning och utvecklingsarbete. De har även ansvaret för de laboratoriedjur som kan finnas på tex universitet och läkemedelsföretag.

Veterinärer som arbetar vid lantbruksuniversitetet sysslar främst med undervisning och forskning inom områden knutna till djursjukvård och livsmedelshygien.

Administrativt verksamma veterinärer

www.saco.se/valjayrke

V finns inom flera statliga myndigheter. I varje län finns minst en länsveterinär som har det övergripande ansvaret för allt som har med personal inom djurens hälso- och sjukvård, de har även det övergripande ansvaret för arbetet inom djurskyddet. På andra statliga myndigheter arbetar veterinärer som inspektörer och handläggare.

Antalet yrkesverksamma veterinärer är i dag ca 2 500.

Utbildning Utbildningens längd Utbildningen omfattar 220 p (5,5 år). Studiegången är bunden under fem år. Den sista terminen innehåller examensarbete och selektiv fördjupning.

Inriktningar & vidareutbildning Kurser och specialistutbildningar arrangeras av Sveriges Veterinärförbund och Sveriges lantbruksuniversitet. Förutom dessa finns ett stort antal olika kursgivare.

Här kan du studera Veterinärer utbildas vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

BEHÖRIGHET Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Biologi B, Fysik B, Kemi B, Matematik D (områdesbehörighet 13).

Se tabellen över områdesbehörigheter i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

225

V Utlandsstudier Om du genomgått en veterinärutbildning i något EU-land kan du arbeta som veterinär inom hela EU-området. Utbildning utanför EU prövas i varje enskilt fall och medför i regel tilläggsutbildning av varierande längd.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Utbildningarna prövas utifrån gällande regelsystem. Jämför ovan.

Lön före skatt Veterinärernas inkomst varierar bland annat beroende på inom vilket veterinärt arbetsområde de arbetar.

En vanlig ingångslön är 28 000–32 000 kr/mån.

Medianlönen alla kategorier är efter 10 år ca 40 000–45 000 kr/mån och efter 20 år i yrket så ligger det på ca 45 000 kr/mån upp till 55 000 kr/mån beroende på var du jobbar och vilken specialistutbildning du har.

226

YRKEN A-Ö Arbetsmarknaden 2013 För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än jobb). Det kan vara svårt att få jobb och en varaktig tjänst med relevanta arbetsuppgifter. Förutom de nyexaminerade från Sverige kommer det många från andra EU-länder.

För erfarna: I dag råder det viss brist på veterinärer med viss kompetens och erfarenhet (det finns fler jobb än det finns utbildade).

Sacoförbund och källa Sveriges Veterinärförbund, www. svf.se

BRA ATT VETA Jourtjänstgöring kan ingå i arbetet. Du bör inte vara allergisk mot djur. Inom vissa grenar av yrket måste man ha körkort.

www.saco.se/valjayrke

Personlighetstest & planering PERSONLIGHETSTEST & PLANERING

Planera Planeraditt dittutbildningsval utbildningsval Här får du lite tips på hur du kan lägga upp jobbet med att tänka ut vad du ska studera.

Här visar vi kort de olika stegen i processen och på vår webbplats www.saco.se/valja yrke får du ytterligare information och hjälp.

Steg 1: Vem är jag? Vad vill jag?

Vilka är dina starka sidor, intressen, värderingar?

Fråga din vänner om det också. Försök låta bli att tänka könstradionellt. Har du ett drömyrke? Vad passar din personlighet för? Vad tycker andra att du passar som?

Steg 2: Vad finns?

Vilka möjligheter finns? Du kan ju inte veta vad du är intresserad av om du inte vet vad man kan jobba med eller utbilda sig till. Kolla upp olika yrken och utbildningar. Gör studiebesök. Prata med folk som jobbar: vad är bra, vad är dåligt?

Steg 3: Sammanfatta & prioritera

Nu har du en lista på yrken och utbildningar som du kanske kan tänka dig. Dags att prioritera och hitta favoriterna. Stäm av frågetecken med din studievägledare. bak Två sidor längre fram finns mallar som du kan använda för din prioritering.

Behöver du hjälp?

Om du inte kommer vidare på egen hand kan du fråga vår studievägledare på www.saco.se/valjayrke

227

A Personlighetstest & planering

YRKEN A-Ö

Vilka yrken eller utbildingar passar din personlighet?

Gör vårt personlighetstest på facebook och be en kompis göra testet åt dig. Det kan visa sig att du har en helt annan bild av dig själv än din kompis här.

Även om du som liten bestämt skulle bli cirkusprinsessa eller brandman kan du passa mycket bättre som till exempel farmacevt, cytodiagnostiker eller civilekonom. Svara på våra frågor och få förslag på högskoleyrken som skulle passa dig baserat på din personlighet. www.vadpassarjagsom.se

Sacos test VAD PASSAR JAG SOM? är en grovt förenklad version av den amerikanske psykologen John Hollands personlighetstest. Testet är till för att ge dig en första uppfattning om vilka akademikeryrken och -utbildningar som kan passa dig och dina intressen baserat på dina mest framträdande egenskaper.

Prioritera och välj ut favoriterna När du har gått igenom dina resultat har du förmodligen en lista med några yrken du kan tänka dig. På nästa sida finns en mall som du kan använda för att sätta plus och minus på dessa yrken och på så sätt göra en prioritering.

228

www.saco.se/valjayrke

YRKEN A-Ö

Personlighetstest & planering A

Dags för nästa steg Har du hittat några yrken utbildningar som intresserar dig? Då är det dags att sammanfatta för- och nackdelarna för att hitta det bästa valet.

Gör en lista på de yrken och utbildningar som du kan tänka dig. Du kanske har hittat ditt drömyrke där allt bara stämmer. Eller också har du en lista på ett par yrken/utbildningar som verkar stämma. Börja gärna brett.

Exempel

PLUS

MINUS

Läkare

Journalist

Arbetsmarknad

Läkare

Journalist

Arbetsuppgifter

Läkare

Lön Karriärmöjligheter

Dags att börja prioritera. Är utbildningslängden OK? Finns utbildningen på en ort dit du kan tänka dig att flytta? Kan du finansiera dina studier (berättigar utbildningen t.ex. till studielån?) Räcker dina betyg eller behöver du komplettera? Hur ser chanserna ut att få jobb när du är klar med dina studier. Läs vår rapport Framtidsutsikter på www.saco.se/framtid

Arbetstider

Prata med din SYV Nu har du en hyfsad bild av vad du skulle vilja göra. Boka en tid med din skolas studievägledare för att prata igenom alternativen. Stäm av så att du har förstått allt rätt. Kanske finns det fler förslag som du inte har sett? Kanske har han/ hon annan viktig information som du behöver ta hänsyn till. Be om hjälp med att bli klar över HUR du kan genomföra det du önskar.

Kostnader

Sammanfatta med plus och minus Nu har du all information du behöver för att fatta ett beslut. Gör en lista med plus och minus för in dina val. Det ger dig en bra beslutsunderlag. Men använd hjärtat lika mycket som hjärnan.

Några exempel på saker som du kan sätta plus eller minus på: Lön , karriärmöjligheter framtidsutsikterna, dvs möjligheten att få jobb när jag är klar med studierna (finns på www.saco.se/framtid), arbetsuppgifter, arbetstider, status, resor i jobbet, utlandsarbete, utbildningens längd, kostnader (är utbildnignen avgiftsbelagd?), antagningskrav på utbildningen, studieort (behöver du flytta?), bostadssituation

www.saco.se/valjayrke

Status

Läkare Journalist

Resor i jobbet Utlandsarbete Utbildningens längd

Antagningskrav

Läkare Läkare

Studieort Bostadssituation

Fyll på med egna ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________

229

Personlighetstest & planering

Planeringssida, plus och minus PLUS

MINUS

KOMMENTARER

Lön Karriärmöjligheter Arbetsmarknad Arbetsuppgifter Arbetstider Status Resor i jobbet Utlandsarbete Utbildningens längd Kostnader Antagningskrav Studieort Bostadssituation ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________

230

www.saco.se/valjayrke

Personlighetstest & planering

Planeringssida, plus och minus PLUS

MINUS

KOMMENTARER

Lön Karriärmöjligheter Arbetsmarknad Arbetsuppgifter Arbetstider Status Resor i jobbet Utlandsarbete Utbildningens längd Kostnader Antagningskrav Studieort Bostadssituation ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________ ________________

www.saco.se/valjayrke

231

ANNONSÖRSREGISTER A

Agder vetenskapsakademi..........................51 www.poznan.no Akademikarnas A-kassa.............................33 www.aea.se Apoteket.................................................67 www.apoteket.se B

Blekinge Tekniska Högskola............5, 95 & 132 www.bth.se Bli Tolk................................................... 213 www.blitolk.nu

Riksorganisation..................................... 146 www.lkr.se Luftfartsverket........................................ 115 www.bliflygledare.nu Luleå Tekniska Universitet................... Baksida www.ltu.se M

Myndigheten för Yrkeshögskolan................41 www.yhmyndigheten.se N

Naprapathögskolan............... Inre omslag fram www.nph.se

C

S

Campus Varberg.......................................33 www.campus.varberg.se Centrum för informationslogistik........ 60 & 159 www.cil.se

Statistiska centralbyrån............................ 172 www.scb.se Skandinaviska kiropraktorhögskolan.......... 147 www.kiropraktik.edu Svenskt Kärntekniskt Centrum SKC.............31 www.kth.se/sci/centra/skc Skolverket................................................17 www.utbildningsinfo.se Skolverket................................................15 www.fordetvidare.se Svenskt Näringsliv.....................................27 www.svensktnaringsliv.se Sveriges Byggindustriers Service AB............23 www.byggare.com

F

Folkhögskolornas informationstjänst..............3 www.folkhogskola.nu Försvarshögskolan.................................. 182 www.fhs.se H

Heta Utbildningar......................................27 www.hetautbildningar.se Högskolan Halmstad..................................16 www.hh.se Högskolan Borås.........................................5 www.hb.se J

Jensen Education......................................25 www.jenseneducation.se K

Karlstad Universitet...................................19 www.kau.se Kungliga Musikhögskolan........................ 111 www.kmh.se Kyrkans Akademikerförbund......................13 www.kyrka.se L

Legitemerade Kiropraktorers

232

T

Teknikföretagen........................................39 www.ingenjörsvägen.se Tekniksprånget.........................................21 www.teknikspranget.se Tillväxtverket.......................................... 237 www.verksamt.se Trafikverket............................Inre omslag bak www.trafikverket.se U

Universitets- och högskolerådet..................11 www.uhr.se University of St. Gallen...............................43 www.unisg.ch

www.saco.se/valjayrke

KONTAKTUPPGIFTER

UNIVERSITET & HÖGSKOLOR Beckmans Designhögskola www.beckmans.se

Högskolan i Halmstad www.hh.se

Linnéuniversitet www.lnu.se

Blekinge tekniska högskola www.bth.se

Högskolan i Jönköping www.hj.se

Luleå tekniska universitet www.ltu.se

Chalmers tekniska högskola www.chalmers.se

Högskolan Kristianstad www.hkr.se

Lunds universitet www.lu.se

Dans- och cirkushögskolan www.doch.se

Högskolan i Skövde www.his.se

Malmö högskola www.mah.se

Ersta Sköndal högskola www.esh.se

Högskolan på Gotland www.hgo.se

Mittuniversitetet www.miun.se

Förbundet S:t Lukas utbildningsinstitut www.sanktlukas.se

Högskolan Väst www.hv.se

Mälardalens högskola www.mdh.se

Försvarshögskolan www.fhs.se

Johannelunds teologiska högskola www.johannelund.nu

Newmaninstitutet www.newman.se

Gammelkroppa skogsskola www.gammelkroppa.se

Karlstads universitet www.kau.se

Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm (GIH) www.gih.se

Karolinska institutet www.ki.se

Göteborgs universitet www.gu.se Handelshögskolan i Stockholm www.hhs.se Högskolan Dalarna www.du.se

Konstfack www.konstfack.se Kungl. Konsthögskolan www.kkh.se Kungl. Musikhögskolan i Stockholm www.kmh.se

Högskolan i Borås www.hb.se

Kungl. Tekniska högskolan (KTH) www.kth.se

Högskolan i Gävle www.hig.se

Linköpings universitet www.liu.se

www.saco.se/valjayrke

Operahögskolan i Stockholm www.operahogskolan.se Röda Korsets Högskola www.rkh.se Sophiahemmet Högskola www.sophiahemmethogskola.se Stockholms dramatiska högskola www.stdh.se Stockholms Musikpedagogiska Institut www.smpi.se Stockholms universitet www.su.se Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) www.slu.se

233

KONTAKTUPPGIFTER

Södertörns högskola www.sh.se Teologiska Högskolan, Sthlm www.ths.se Umeå universitet www.umu.se Uppsala universitet www.uu.se Örebro Teologiska Högskola www.orebromissionsskola.com Örebro universitet www.oru.se

ÖVRIGA EFTERGYMNASIALA UTBILDNINGAR

Folkhögskolor

Folkhögskolornas Informationstjänst www.folkhogskola.nu

Yrkeshögskola

Myndigheten för yrkeshögskolan www.yhmyndigheten.se

Vuxenutbildningen

Se din kommuns hemsida.

MYNDIGHETER INOM UTBILDNINGSOMRÅDET Centrala studiestödsnämnden (CSN) www.csn.se Skolverkets utbildningsinformation www.utbildningsinfo.se Svenska Institutet www.si.se Universitetsoch högskolerådet www.studera.nu

234

www.saco.se/valjayrke

KONTAKTUPPGIFTER

SACO Saco, Sveriges akademikers centralorganisation www.saco.se

Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ www.tj.nu

SACOFÖRBUNDEN

SRAT www.srat.se

Akademikerförbundet SSR www.akademssr.se Civilekonomerna www.civilekonomerna.se DIK www.dik.se

Sveriges Arkitekter www.arkitekt.se Sveriges Farmceuter www.sverigesfarmaceuter.se Sveriges Ingenjörer www.sverigesingenjorer.se

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA www.fsa.akademikerhuset.se

Sveriges läkarförbund www.slf.se

Jusek www.jusek.se

Sveriges Psykologförbund www.psykologforbundet.se

Kyrkans Akademikerförbund, KyrkA www.kyrka.se

Sveriges Skolledarförbund www.skolledarna.se

Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se Lärarnas Riksförbund www.lr.se

Sveriges Tandläkarförbund www.tandlakarforbundet.se Sveriges universitetslärarförbund, SULF www.sulf.se Sveriges Veterinärförbund www.svf.se

Naturvetarna www.naturvetarna.se Officersförbundet www.officersforbundet.se Reservofficerarna www.reservofficerarna.se

www.saco.se/valjayrke

235

Register Yrken A-Ö

YRKEN A–Ö A

Adjunkt................................................. 169 Administratör (databasadministratör, it-administratör, nätverksadministratör, systemadministratör)............................... 134 Advokat................................................. 139 Agronom och naturvetare...........................62 Aktuarie................................................. 171 Analytiker................................................63 Antikvarie.............................................. 153 Apotekare................................................65 Arbetsförmedlare......................................68 Arbetsmiljöingenjör och naturvetare............70 Arbetsmiljöinspektör.................................71 Arbetsterapeut.........................................72 Arkeolog................................................ 152 Arkitekt ...................................................75 Arkitektur och teknik.................................75 Arkitektyrken...........................................73 Arkivarie..................................................77 Arkivarie..................................................77 Astronom............................................... 117 Audionom................................................79 B

Banktjänsteman........................................81 Barnmorska............................................ 204 Behandlare ............................................ 210 Beteendevetare........................................81 Bibliotekarie.............................................82 Bioinformatiker ........................................86 Biolog och naturvetare...............................85 Biomedicinare och naturvetare....................87 Biomedicinsk analytiker och naturvetare.......88 Brandingenjör..........................................90 Byggnadsantikvarie................................. 153 C

Chef........................................................54 Civilekonom/ekonom................................91 Civilingenjör.............................................95

236

Controller ................................................92 Curator/utställningsproducent/intendent.. 175 Cytodiagnostiker och naturvetare................97 D

Dansare................................................. 105 Databasspecialist eller informatiker............ 134 Dataingenjör.......................................... 134 Datasäkerhetsansvarig............................. 134 Datatekniker eller drifttekniker.................. 134 Datavetare............................................. 134 Designer..................................................98 Designer.....................................................

Diakon.................................................. 100 Dietist och naturvetare............................. 101 Diplomat................................................ 103 Djursjukskötare och naturvetare................ 103 Djursskyddsinspektör och naturvetare....... 104 Doktorand............................................. 169 Dokumentingenjör....................................77 Domare . ............................................... 140 Dramapedagog....................................... 106 E

Egen företagare/entreprenör......................55 Estetiska yrken........................................ 105 F

Fastighetsmäklare................................... 113 Film-/radio-/tv-yrken .............................. 107 Finansanalytiker........................................63 Flygledare.............................................. 115 Folkhälsoplanerare.................................. 126 Folkhälsosamordnare............................... 126 Folkhälsostrateg ..................................... 127 Forskare...................................................56 Fotograf................................................. 107 Friskvårdskonsulent ................................ 128 Fysiker och naturvetare............................ 117 Förlagsredaktör...................................... 149 Församlingspedagog............................... 119

www.saco.se/valjayrke

Vi gör det enklare för dig att starta och driva företag

68% av Sveriges unga vill vara företagare. Är du en av dem som vill förverkliga en dröm, jobba med ditt intresse och bestämma över din egen tid? Låt inte det praktiska stå i vägen när du planerar din framtid!

Vi hjälper dig med information och verktyg för att starta och driva ditt eget företag. Smarta checklistor, registrering via nätet och mycket mer hittar du på vår webbplats verksamt.se.

Vi har samlat det du behöver veta för att starta och driva företag

Register Yrken A-Ö Försäkringstjänsteman............................. 120 G

Geolog.................................................. 121 Geovetare och naturvetare....................... 120 Gis-ingenjör........................................... 121 Grafisk designer .......................................98 Grundlärare............................................ 167 H

Handläggare............................................57 Hemslöjdskonsulent................................ 155 Hippolog och naturvetare......................... 122 Hortonom och naturvetare........................ 123 Hydrolog ............................................... 117 Hälsopedagog . ...................................... 128 Hälsoutvecklare ..................................... 129 Hälsovetare............................................ 124 Hälsovetare/folkhälsa.............................. 126 Hälsovetare/hälsa & friskvård.................... 128 Hälsovetare/idrott................................... 130 Högskoleingenjör.................................... 131 I

Idrottskonsulent ..................................... 130 Idrottstränare/coach ............................... 130 Industridesigner .......................................98 Informationslogistiker . ............................ 159 Informatör/kommunikatör ....................... 148 Inköpare . .............................................. 159 Inredningsarkitekt ....................................76 Interaktionsdesigner .................................99 IT-arkitekt.............................................. 134 IT-arkivarie...............................................77 IT-konsult.............................................. 135 IT-samordnare eller it-ansvarig.................. 135 IT-strateg............................................... 135 IT-yrken................................................. 133 J

Journalist............................................... 137 Jurist..................................................... 138 Jägmästare och naturvetare....................... 143

238

K

Kemist och naturvetare............................ 144 Kiropraktor............................................ 145 Kommunikationsyrken............................. 148 Konservator........................................... 153 Konstnär................................................ 108 Konsulent, dans, teater, konst m.fl.............. 155 Konsult....................................................57 Konsumentvägledare............................... 150 Kostvetare/kostekonom och naturvetare.... 151 Kronofogde............................................ 140 Kulturförmedlare.................................... 154 Kulturmiljöyrken..................................... 152 Kulturproduktion.................................... 154 Kurator ................................................. 210 Kyrkomusiker . ....................................... 109 L

Landskapsarkitekt .....................................76 Landskapsingenjör.................................. 156 Landskapsvetare..................................... 121 Lantmästare och naturvetare .................... 157 Lektor.................................................... 168 Ljudtekniker........................................... 109 Logistiker............................................... 158 Logoped................................................ 161 Lots....................................................... 163 Läkare................................................... 164 Lärare ................................................... 166 Lärare/forskare vid universitet och högskola.......................................... 168 M

Makroanalytiker och ränteanalytiker.............64 Marknadsförare...................................... 170 Matematiker och naturvetare.................... 170 Meriteringsanställning/ postdoktorsbefattning............................. 169 Meteorolog ........................................... 117 Miljö- och hälsoskyddsinspektör................ 173 Miljöyrken............................................. 173 Modedesigner .........................................99 Molekylärbiolog/bioteknolog.....................86 Museipedagog/konstpedagog.................. 174

www.saco.se/valjayrke

Register Yrken A-Ö Museum och övrig utställningsverksamhet............................ 174 Musikalartist .......................................... 110 Musiker ................................................ 110 Möbeldesigner . .......................................99 N

Naprapat............................................... 176 Nationalekonom..................................... 177 Naturgeograf.......................................... 121 Naturvetare............................................ 178 Nutritionist och naturvetare...................... 180 O

Oceanograf ........................................... 118 Officer/specialistofficer............................ 182 Ombudsman............................................58 Omsorgen ............................................. 210 Omvärldsanalytiker ...................................64 Optiker.................................................. 184 P

Perfusionist............................................ 185 Personalvetare........................................ 185 Planeringsarkitekt .....................................76 Podiater................................................. 187 Polis...................................................... 188 Politisk sekreterare.................................. 196 PR-konsult ............................................. 149 Pressekreterare ...................................... 149 Produktdesigner . .....................................99 Produktionsplanerare .............................. 159 Professor............................................... 168 Programmerare ...................................... 135 Projektledare............................................58 Präst...................................................... 188 Psykolog................................................ 190 Psykoterapeut........................................ 192 R

Receptarie............................................. 192 Redovisningsekonomer .............................92 Regissör ................................................ 111 Reservofficer.......................................... 194

www.saco.se/valjayrke

Retorikkonsult........................................ 213 Revisor . ..................................................92 Röntgensjuksköterska.............................. 204 S

Samhällsplanerare................................... 196 Samhällsvetare....................................... 196 Samordnare........................................... 196 Sjukgymnast........................................... 199 Sjukhusfysiker . ...................................... 182 Sjukhusfysiker och naturvetare.................. 201 Sjuksköterska......................................... 202 Sjuksköterskeyrken................................. 202 Sjöbefäl................................................. 205 Skogskonsulent...................................... 206 Skogsmästare och naturvetare................... 206 Skogstekniker......................................... 206 Skogsvetare........................................... 206 Skolledare.............................................. 207 Skådespelare.......................................... 112 Socialsekreterare .................................... 210 Socionom.............................................. 209 Språkvetare/språkforskare....................... 213 Språkyrken............................................ 212 Statistiker............................................... 171 Studie- och yrkesvägledare....................... 214 Systemarkitekt..........................................78 Systemvetare......................................... 135 Säljare.....................................................59 T

Tandhygienist......................................... 216 Tandläkare............................................. 217 Tandtekniker.......................................... 219 Teckenspråkstolk.................................... 212 Testledare.............................................. 135 Tolk....................................................... 212 Toxikolog ................................................86 Trafikflygare/pilot.................................... 220 Transportplanerare ................................. 159 Trädgårdsingenjör och naturvetare............ 222 Turismyrken........................................... 223

239

Register Yrken A-Ö U

Utredare..................................................61 Utvecklare ............................................. 135 V

����������������������������������������������������� �����������������������������������������������������

Veterinär................................................ 225

�����������������������������������������������������

W

�����������������������������������������������������

Webbdesigner........................................ 135 Webbdesigner .........................................99 Webbmaster .......................................... 135 Webbredaktör........................................ 135 Webbredaktör.............................................

Y

����������������������������������������������������� ����������������������������������������������������� �����������������������������������������������������

Yrkes- och miljöhygieniker..........................70 Yrkeslärare............................................. 167

�����������������������������������������������������

Å

�����������������������������������������������������

Åklagare................................................ 140

�����������������������������������������������������

Ä

Ämneslärare........................................... 167

�����������������������������������������������������

Ö

�����������������������������������������������������

Översättare............................................ 213

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

�����������������������������������������������������

240

www.saco.se/valjayrke

Samh 채llsut med s vecklare ikte framti p책 den!

Ta chansen att utvecklas med oss! www.trafikverket.se/jobboframtid

Skandinaviens nordligaste tekniska universitet Forskning & utbildning i världsklass

LULEÅ TEKNISKA

UNIVERSITET Ekonomi Teknik Lärande Hälsa Samhälle Media Musik Teater

ltu.se