Jägarnas Riksförbund
Jaktkalender För jaktåret 2015-2016
www.jagarnasriksforbund.se
Jägarnas Riksförbund Jägarnas Riksförbund, JRF, bildades 1938 och agerar politiskt och religiöst oberoende. Vi finns över hela Sverige med cirka 150 avdelningar. JRF bevakar jägarnas intressen på alla nivåer i samhället och är remissinstans i statliga utredningar kring jakt-, vapen- och viltvårdsfrågor. Vi finns representerade i en mängd nationella och regionala styrelser, råd och kommittéer. Förbundets ledstjärna är att genom enkel, obyråkratisk och rättvis jakt för alla verka för biologiskt riktiga och lokalt förankrade viltstammar. Vi anser att jägare och markägare är bäst på att bedöma hur jakten och viltvården ska bedrivas lokalt, samt att frivilligt samarbete mellan jägare och markägare är rätt väg till en lokalt förankrad acceptans i jakt- och viltvårdsfrågor. Utbildning är en viktig del för att skapa en av samhället respekterad och etiskt accepterad jakt. JRF bedriver en omfattande kursverksamhet, däribland jägarexamen, samt utbildningar för provledare, jaktledare, ungdomsledare, trofébedömare med mera. Vidare bedrivs verksamhet och utbildningar speciellt riktade till kvinnor och ungdomar. JRF ger också ut Sveriges bästa jakttidning, Jakt & Jägare, med spännande jaktreportage och artiklar. Som medlem stödjer du vårt arbete och får ett av marknadens bästa försäkringsskydd, samt tillgång till våra skjutbanor och utbildningar. Förbundets kansli finns på Saltsjögatan 15, Södertälje. Det finns också ett antal regionkontor fördelade över landet. Mer information om JRF och tidningen Jakt & Jägare finns på nätet: www.jagarnasriksforbund.se www.jaktojagare.se Jägarnas Riksförbunds tidning: ”Jakt & Jägare”. 2
Välkommen till Sveriges bästa jaktlag!
Innehåll Jakttider Skyddsjakt Hundar Kalender Vapenförvaring Skadat och påskjutet vilt Vem får älgen Älgjaktens organisation Jaktledaren Om vildsvin Vanliga frågor Ammunition Vapenlån Jakträttsavtal Kötthantering och hygien Styckning av älg Styckning av rådjur/hjort Styckning av vildsvin Styckning av fågel Flåsnitt för pälsvilt Anteckningar Sammanfattning av jaktåret Produktion: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81
4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48 49 50 52 54–55 56–57 58–59 60–61 62–63 64 65 66 66 67 68–69 70
Tryck: GTC Print AB, 2015
© 2015 Jägarnas Riksförbund
3
Jakttider Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.
Så länge får du jaga
Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.
Solen upp
Solen ned
Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.
Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4
O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun w
Älg BD, AC, Y, Z län, samt i del av W-län; kommunerna MalungSälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:
Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.
7/9 12/10
Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.
12/10 31/1
16/8 30/9 1/10 11/10
1/1 31/1
5
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Dovvilt
/10 11 20 16/ 1/10 28/2
Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:
1/9 30/9 21/10 15/11
Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):
1/10 31/1 1/10 31/12 1/5
15/6
16/8 30/9 1/9 30/9
Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar): Hela landet, årsunge: 1/7
6
15/2 16/4 30/6
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:
1/8 31/3
Grävling
1/8 15/2
Hela landet:
1/8 28/2
1/8 15/4 1/8 15/3
Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:
1/9 31/3 1/11 28/2
Iller
1/9 28/2
Hela landet:
Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:
Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
1/10 15/5 1/10 10/5 7
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Sädgås K, M län:
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
Bläsgås M län:
Grågås 20/7 31/12 Gotland och Fårö: 21/8 31/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/8 30/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/8 30/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/8 31/12 Övriga landet:
Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:
Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):
8
21/8 31/12 20/8 31/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/8 31/12
21/8 31/12
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 21/8 31/12
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:
25/8 30/11 20/8 30/11
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
21/8 31/1 21/8 30/11 21/8 31/1
Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:
25/8 31/1 20/8 31/1
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
25/8 31/1 21/8 31/1
Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 1/10 31/12 9
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:
25/8 31/1 1/9 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/8 31/1
20/8.)
Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:
25/8 15/11 25/8 28/2 25/8 15/3 25/8 31/1
Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:
Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10
25/8 30/9 25/8 15/11 1/1 31/1 1/9 15/9
1/1 31/1
16/11 31/1
16/9 31/10
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Fasan
Hela landet:
Morkulla
1/10 31/1
21/8 31/10
W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
21/8 30/11
Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:
1/8 31/3
Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:
1/8 31/10
Björktrast
Hela landet:
1/8 31/3
Nötskrika
Hela landet:
16/7 31/3
16/8 28/2 16/8 31/12
Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/7 30/4 län: Övriga län: 1/7 15/4
Råka
M, N län:
1/8 28/2 11
Skyddsjakt För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand. På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink. Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgårdar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar. Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och grävling om det behövs för att tillgodose viltvården.
12
Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.
Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13
För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.
Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14
Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.
Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.
– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15
Juni/Juli Måndag
29
Vecka 27
2015 Peter, Petra
7
Aron, Mirjam
Onsdag
Kjell
Rosa, Rosita
Torsdag
Jörgen, Örjan
30
Elof, Leif
Onsdag
2
6
2015 Esaias, Jessika
Klas
Torsdag
Måndag
Vecka 28
Tisdag
Tisdag
1
Juli
8 mw
l
9
Fredag
Aurora
Fredag
André, Andrea
Lördag
4
Ulrika, Ulla
Lördag
11
Eleonora, Ellinor
Söndag
Laila, Ritva
Söndag
Herman, Hermine
3
5 16
10
12
Vecka 29
Juli
2015
Måndag
Joel, Judit
13 Tisdag
Juli Måndag
20 Tisdag
Vecka 30
2015 Margareta, Greta
Folke
21
Johanna
Onsdag
15
Ragnhild, Ragnvald
Onsdag
22
Magdalena, Madeleine
Torsdag
Reinhold, Reine
Torsdag
Emma
14 Kronprinsessans födelsedag
16 l
23
Fredag
17
Bruno
Lördag
18
Fredrik, Fritz
Lördag
25
Jakob
Söndag
Sara
Söndag
Jesper
24
Kristina, Kerstin
mw
19
Fredag
26
17
Vecka 31
Juli/Augusti Måndag
27 Tisdag
2015
Augusti
Marta
Måndag
Vecka 32
3
Tisdag
2015 Tage
Arne, Arnold
28
Botvid, Seved
Onsdag
29
Olof
Onsdag
Ulrik, Alrik
Torsdag
Algot
Torsdag
Alfons, Inez
30 Fredag
31
Helena, Elin
1
5 6
Fredag
7
Dennis, Denise
mw
l
Lördag
4
Per
Lördag
8
Silvia, Sylvia
Drottningens namnsdag
Söndag
2 18
Karin, Kajsa
Söndag
9
Roland
Augusti Måndag
10 Tisdag
Vecka 33
2015 Lars
Augusti Måndag
17 Tisdag
Vecka 34
2015 Verner, Valter
11
Susanna
18
Ellen, Lena
Onsdag
12
Klara
Onsdag
19
Magnus, Måns
Torsdag
13
Kaj
Torsdag
20
Bernhard, Bernt
Fredag
Uno
Fredag
Jon, Jonna
Lördag
22
Henrietta, Henrika
Söndag
Signe, Signhild
14
l
Lördag
15
Stella, Estelle
Söndag
Brynolf
mw
16
21
23
19
Augusti Måndag
24 Tisdag
Vecka 35
Vecka 36
2015 Bartolomeus
Augusti/September Måndag
31
2015 Arvid, Vidar
Tisdag
Sam, Samuel
25
Lovisa, Louise
Onsdag
26
Östen
Onsdag
Justus, Justina
Torsdag
Rolf, Raoul
Torsdag
Alfhild, Alva
27
1 2 3
Fredag
Fatima, Leila
Fredag
Gisela
Lördag
29
Hans, Hampus
Lördag
Adela, Heidi
Söndag
Albert, Albertina
28
20
5
mw
l
30
4
Söndag
6
Lilian, Lilly
September Måndag
7
Tisdag
Vecka 37
2015 Kevin, Roy
September Måndag
14
Vecka 38
2015/2016 Ida
Alma, Hulda
Tisdag
15
Sigrid, Siri
Onsdag
Anita, Annette
Onsdag
16
Dag, Daga
Torsdag
Tord, Turid
Torsdag
17
Hildegard, Magnhild
Fredag
Dagny, Helny
Fredag
Orvar
Lördag
12
Åsa, Åslög
Lördag
19
Fredrika
Söndag
Sture
Söndag
Elise, Lisa
8 9
10 11
13 l
18
20
21
September Måndag
21
Vecka 39
Vecka 40
2015 Matteus
September/Oktober Måndag
28
2015
Lennart, Leonard
mw
l
Tisdag
22
Mauritz, Moritz
29
Mikael, Mikaela
Onsdag
Tekla, Tea
Onsdag
30
Helge
Gerhard, Gert
Torsdag
Ragnar, Ragna
Tisdag
23
Höstdagjämning
Torsdag
24
1
Fredag
Tryggve
Fredag
Ludvig, Love
Lördag
26
Enar, Einar
Lördag
Evald, Osvald
Söndag
Dagmar, Rigmor
Söndag
Frans, Frank
25
27 22
2 3 4
mw
Oktober Måndag
5
Vecka 41
2015 Bror
Vecka 42
Oktober
2015
Måndag
12
Valfrid, Manfred
Tisdag
13
Berit, Birgit
Tisdag
Jenny, Jennifer
Onsdag
Birgitta, Britta
Onsdag
14
Stellan
Torsdag
Nils
Torsdag
15
6 7 8
l
Hedvig, Hillevi
Fredag
Ingrid, Inger
Fredag
16
Finn
Lördag
10
Harry, Harriet
Lördag
17
Söndag
Erling, Jarl
Söndag
Lukas
9
11
18
Antonia, Toini
23
Oktober Måndag
19 Tisdag
Vecka 43
Vecka 44
2015 Tore, Tor
Oktober/November Måndag
26 Tisdag
2015
Amanda, Rasmus
Sabina
20
Sibylla
Onsdag
21
Ursula, Yrsa
Onsdag
28
Simon, Simone
Torsdag
22
Marika, Marita
Torsdag
Viola
Fredag
Severin, Sören
Fredag
Elsa, Isabella
Lördag
Evert, Eilert
Lördag
Edit, Edgar
mw
23 24
l
25 Sommartid slutar
24
29 30 31 Alla helgons dag
FN-dagen
Söndag
27
Inga, Ingalill
Söndag
1
Allhelgonadagen
November
Vecka 45
Måndag
2
Tisdag
3
Vecka 46
2015
November
Tobias
Måndag
9
Teodor, Teodora
Tisdag
Martin, Martina
Hubert, Hugo
mw
10
2015
Mårtensafton
Onsdag
Sverker
Torsdag
Eugen, Eugenia
4
Onsdag
11
Mårten
Torsdag
Konrad, Kurt
l
5
Fredag
6
Gustav Adolf
12 Fredag
Kristian, Krister
Lördag
13
Gustav Adolfsdagen
Lördag
7
Söndag
8
Ingegerd, Ingela
14
Emil, Emilia
Vendela
Söndag
Leopold
15
Farsdag
25
November
Vecka 47
2015
November
Vecka 48
2015
Måndag
16
Vibeke, Viveka
Måndag
Tisdag
17
Naemi, Naima
Tisdag
24
Gudrun, Rune
Onsdag
18
Lillemor, Moa
Onsdag
25
Katarina, Katja
Torsdag
19
Elisabet, Lisbeth
Torsdag
Linus
Fredag
Pontus, Marina
Fredag
Astrid, Asta
Lördag
21
Helga, Olga
Lördag
28
Malte
Söndag
Cecilia, Sissela
Söndag
Sune
l
mw
20
22 26
23
Klemens
26 27
29
Vecka 49
November/December Måndag
30 Tisdag
1
2015
Anders, Andreas
Oskar, Ossian
Onsdag
Beata, Beatrice
Torsdag
Lydia
2 3
mw
Fredag
Lördag
Sven
Nikolaus, Niklas
5
Söndag
6
Vecka 50
Måndag
7
Tisdag
8
2015 Angela, Angelika
Virginia
Onsdag
Anna
Torsdag
Malin, Malena
9
10
Nobeldagen Barbara, Barbro
4
December
Fredag
11
Daniel, Daniela
Lördag
12
Alexander, Alexis
Söndag
Lucia
l
13 Luciadagen
27
December Måndag
14 Tisdag
Vecka 51
2015 Sten, Sixten
15
Gottfrid
Onsdag
16
Assar
Torsdag
17
Stig
Fredag
Abraham
December
Vecka 52
2015
Måndag
Tomas
21 Tisdag
Natanael, Jonatan
22 Vintersolståndet
Onsdag
Adam
23 Drottningens födelsedag
18
Eva
24
Julafton
Fredag
25 l
mw
Lördag
Torsdag
19
Isak
Söndag
Israel, Moses
Juldagen
Lördag
26
Stefan, Staffan
Annandag jul
20 28
Söndag
27
Johannes, Johan
Vecka 53
December/Januari 2015/2016
Januari
Måndag
Måndag
28 Tisdag
Benjamin
29
Natalia, Natalie
Onsdag
30
Abel, Set
Torsdag
Sylvester
4
Tisdag
5
Onsdag
6
Vecka 1
2016 Rut
Hanna, Hannele
Kasper, Melker, Baltsar
Trettondedag jul
31
Torsdag
7
August, Augusta
Nyårsafton
Fredag
1
Fredag
Erland
Lördag
Gunnar, Gunder
8
Nyårsdagen
Lördag
2
Svea
mw
Söndag
3
Alfred, Alfrida
9
Söndag
10
Sigurd, Sigbritt
l
29
Januari Måndag
11 Tisdag
Vecka 2
2016 Jan, Jannike
Januari Måndag
18 Tisdag
Vecka 3
2016 Hilda, Hildur
12
Frideborg, Fridolf
19
Henrik
Onsdag
Knut
Onsdag
20
Fabian, Sebastian
Felix, Felicia
Torsdag
21
Agnes, Agneta
Fredag
Vincent, Viktor
Lördag
13 Tjugondedag jul
Torsdag
14 Fredag
Laura, Lorentz
Lördag
16
Hjalmar, Helmer
23
Frej, Freja
Söndag
Anton, Tony
Söndag
Erika
15
17 mw
30
22
24 l
Januari
Vecka 4
Måndag
25
2016 Paul, Pål
Februari Måndag
1
Vecka 5
2016 Benjamin
mw
Tisdag
Tisdag
26
Bodil, Boel
2
Onsdag
27
Göte, Göta
Onsdag
Disa, Hjördis
Torsdag
Karl, Karla
Torsdag
Ansgar, Anselm
28
3 4
Konungens namnsdag
Fredag
Diana
Lördag
30
Gunilla, Gunhild
Söndag
Ivar, Joar
29
31
Fredag
Agata, Agda
Lördag
Dorotea, Doris
5 6
Söndag
7
Rikard, Dick
31
Måndag
8
Vecka 6
2016 Berta, Bert
l
Tisdag
Februari Måndag
15
Vecka 7
2016 Sigfrid
mw
Februari
Tisdag
Fanny, Franciska
16
Julia, Julius
Onsdag
10
Iris
Onsdag
17
Alexandra, Sandra
Torsdag
11
Yngve, Inge
Torsdag
18
Frida, Fritiof
Fredag
12
Evelina, Evy
Fredag
19
Gabriella, Ella
Lördag
13
Agne, Ove
Lördag
20
Vivianne
Söndag
Valentin
Söndag
Hilding
9
14 Alla hjärtans dag
32
21
Februari Måndag
22
Vecka 8
2016 Pia
l
Mars
Vecka 9
2016
Måndag
29
Skottdagen
Tisdag
23
Torsten, Torun
Tisdag
1
Albin, Elvira
Onsdag
24
Mattias, Mats
Onsdag
Ernst, Erna
Torsdag
25
Sigvard, Sivert
Torsdag
Fredag
Torgny, Torkel
Fredag
Adrian, Adriana
Lördag
27
Lage
Lördag
Tora, Tove
Söndag
Maria
26
28
2 mw
3
4 5
Söndag
6
Gunborg, Gunvor
Ebba, Ebbe
33
Vecka 10
Mars
2016
Mars
Camilla
Måndag
Måndag
7
Tisdag
8
Siv
Onsdag
9
Torbjörn, Torleif
Torsdag
10
Edla, Ada
Fredag
11
Edvin, Egon
Lördag
12
Viktoria
Söndag
Greger
l
Kronprinsessans namnsdag
34
Tisdag
2016 Matilda, Maud
15
Kristoffer, Christel
Onsdag
16
Herbert, Gilbert
Torsdag
17
Gertrud
Fredag
Edvard, Edmund
Lördag
19
Josef, Josefina
Söndag
Joakim, Kim
mw
Int. Kvinnodagen
13
14
Vecka 11
18
20
Vårdagsjämning
Mars
Vecka 12
2016
Mars/April
Bengt
Måndag
Måndag
21
28
Vecka 13
2016 Malkolm, Morgan
Annandag påsk
Tisdag
22
Kennet, Kent
29
Jonas, Jens
Onsdag
23
Gerda, Gerd
Onsdag
30
Holger, Holmfrid
Torsdag
Gabriel, Rafael
Torsdag
Ester
Tisdag
l
24
31
Skärtorsdagen
mw
Fredag
Fredag
Harald, Hervor
Lördag
Gudmund, Ingemund
1
25
Långfredagen
Lördag
26
Emanuel
Söndag
Rudolf, Ralf
Påskafton
27
Påskdagen. Sommartiden börjar
2
Söndag
3
Ferdinand, Nanna
35
April Måndag
4
Tisdag
Vecka 14
2016
Marianne, Marlene
April Måndag
11 Tisdag
Vecka 15
2016 Ulf, Ylva
Irene, Irja
12
Liv
Onsdag
Vilhelm, William
Onsdag
13
Artur, Douglas
Torsdag
7
Irma, Irmelin
Torsdag
Tiburtius
Fredag
Nadja, Tanja
Fredag
15
Olivia, Oliver
Lördag
Otto, Ottilia
Lördag
16
Patrik, Patricia
Ingvar, Ingvor
Söndag
Elias, Elis
6 l
8 9
Söndag
10 36
14
mw
5
17
April Måndag
18
Vecka 16
2016 Valdemar, Volmar
April/Maj
Vecka 17
Måndag
25 Tisdag
2016 Markus
19
Olaus, Ola
26
Teresia, Terese
Onsdag
20
Amalia, Amelie, Emelie
Onsdag
27
Engelbrekt
Torsdag
Anneli, Annika
Torsdag
Ture, Tyra
Tisdag
21
28
22
Allan, Glenn
Fredag
29
Tyko
Lördag
23
Georg, Göran
Lördag
Mariana
Söndag
Vega
Fredag
l
24
30
mw Valborgsmäss.
Konungens födelsedag
Söndag
1
Valborg. Första maj
37
Maj
Vecka 18
Måndag
2
Tisdag
2016 Filip, Filippa
Maj
Vecka 19
Måndag
9
Tisdag
2016 Reidar, Reidun
John, Jane
10
Esbjörn, Styrbjörn
Onsdag
Monica, Mona
Onsdag
11
Märta, Märit
Torsdag
Gotthard, Erhard
Torsdag
Charlotta, Lotta
3 4 5
Kristi himmelsfärdsdag
6
Marit, Rita
l
Lördag
7
Söndag
8 38
Fredag
13
Linnea, Linn
mw
Fredag
12
Carina, Carita
Lördag
14
Halvard, Halvar
Söndag
Sofia, Sonja
Pingstafton Åke
15
Pingstdagen
Maj Måndag
16
Vecka 20
2016 Ronald, Ronny
Annandag pingst
Maj Måndag
23 Tisdag
Vecka 21
2016
Desideria, Desirée
Rebecka, Ruben
24
Ivan, Vanja
Onsdag
18
Erik
Onsdag
25
Urban
Torsdag
Maj, Majken
Torsdag
Vilhelmina, Vilma
Tisdag
17
19 Fredag
Karolina, Carola
Lördag
21
Konstantin, Conny
Söndag
Hemming, Henning
20 l
22
26 Fredag
Beda, Blenda
Lördag
28
Ingeborg, Borghild
Söndag
Yvonne, Jeanette
27
29
mw Mors dag 29
Maj/Juni Måndag
30 Tisdag
Vecka 22
2016 Vera, Veronika
31
Petronella, Pernilla
Onsdag
Gun, Gunnel
Torsdag
Rutger, Roger
1 2
Juni
Vecka 23
Måndag
6
2016 Gustav, Gösta
Sveriges nationaldag
Tisdag
Robert, Robin
Onsdag
8
Eivor, Majvor
Torsdag
9
Börje, Birger
Fredag
Svante, Boris
Lördag
7
Fredag
Ingemar, Gudmar
Lördag
Solbritt, Solveig
11
Bertil, Berthold
Bo
Söndag
Eskil
4
Söndag
5 l
40
10
12 mw
3
Juni Måndag
13
Vecka 24
2016 Aina, Aino
Vecka 25
Juni Måndag
2016 Linda
20 l
Tisdag
Alf, Alvar
Tisdag
14
Håkan, Hakon
Onsdag
15
Margit, Margot
Onsdag
22
Paulina, Paula
Torsdag
Axel, Axelina
Torsdag
Adolf, Alice
21 Sommarsolståndet
16 Fredag
Torborg, Torvald
Lördag
18
Björn, Bjarne
Söndag
Germund, Görel
17
23 Fredag
24 Midsommarafton
Lördag
25
David, Salomon
Midsommardagen
19
Söndag
26
Rakel, Lea
41
Juni/Juli Måndag
Vecka 26
2016
27
Selma, Fingal
Tisdag
28
Leo
Onsdag
29
Peter, Petra
Torsdag
30
Elof, Leif
Fredag
Aron, Mirjam
mw
1
Lördag
2
Söndag
3 42
Rosa, Rosita
Aurora
Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)
Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.
Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.
Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.
I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43
Skadat och påskjutet vilt
När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:
”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.
Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.
När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44
gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.
Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.
Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna. Smaka.
45
Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:
”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.
Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46
l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.
JÄGARKUNSK AP
Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •
Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar
BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-
Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.
Vem får älgen? Grundförutsättningarna är följande. • Det påskjutande älgjaktsområdet ska alltid avräkna älgen. • Den som tar älgen ska alltid betala fällavgift. • Älgen tillfaller alltid jakträttsinnehavaren där den faller om denna har rätt till älgjakt och har älg kvar på sin tilldelning – samt vill ta emot älgen.
Exempel: 1. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men faller i ett annat registrerat älgjaktsområde som fortfarande får fälla den typ av älg som fallit: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen. Området där älgen faller får tillgodogöra sig älgen och betalar fällavgift. 2. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men faller i ett annat älgjaktsområde där man inte längre får fälla älg: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen, som i sin tur tillfaller staten. 3. En vuxen älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde men faller i ett annat älgjaktsområde där man bara får fälla kalv: Påskjutande älgjaktsområde avräknar älgen, som i sin tur tillfaller staten. 4. En älg påskjuts inom ett registrerat älgjaktsområde och faller i ett oregistrerat kalvområde: Påskjutande område avräknar älgen. Om det gäller en vuxen älg, eller om jakttiden för det oregistrerade området har gått ut, tillfaller älgen staten.
Noteringar Not 1: Länsstyrelsen kan i vissa fall kvotera tilldelningen av kor och tjurar. I exempel 1 skulle det innebära att älgen tillfaller staten om älgen är en tjur och om området där älgen faller bara har kor kvar på licensen. Not 2: Älgskötselområden måste i praktiken aldrig lämna en älg till staten, eftersom älgskötselområden får avvika en aning från avskjutningsplanen. Not 3: Att ta emot ett djur som påskjutits av annat jaktområde är alltid frivilligt. Om området där älgen faller vägrar ta emot älgen tillfaller den staten och det påskjutande jaktlaget får som vanligt avräkna älgen. Not 3: Vuxet djur får alltid bytas ut mot kalv. 48
Älgjaktens organisation Viltförvaltningsdelegationen
öts elp lan er elning ar
Bestämmer jakttid
åd mr Sa
Älgskötselområden
Ger ti lld
Älgförvaltningsområde
e nd iva g d Rå
Go dkä nne r sk
Älgförvaltningsgrupp
Länsstyrelsen
Licensområden Kalvområden
Olika älgjaktsområden Det finns tre sorters älgjaktsområden i Sverige: älgskötselområden, licensområden och oregistrerade kalvområden. Älgskötselområden består av flera markägare som lämnar in en älgskötselplan till länsstyrelsen. Om den godkänns ligger den till grund för avskjutningen. Ett licensområde består av en eller flera markägare som får sin tilldelning direkt från länsstyrelsen. På oregistrerad kalvmark får endast kalv jagas, och endast under så många dagar som länsstyrelsen beslutar (dock högst fem dagar). Älgjaktsområden kan i sin tur innehålla valfritt antal jaktlag. 49
Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50
JÄGARKUNSK AP
Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •
Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen
• • •
Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt
Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.
Om vildsvin Vildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.
Speciell utrustning Trots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysning. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna. Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oskadade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.
Tänk på... ... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora suggorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar. ... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass. ... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv. ... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador. 52
Klä dig rätt för jakten.
Anpassa klädseln efter rörelsen och vädret. Vid många och långa pass är det vitalt att hålla sig väl tempererad och förberedd för alla vädrets makter. Möjligheten att kunna ta av och klä på lager gör dig anpassad efter en snabb sprint eller åtta timmars stillasittande tålamod. Se hela vårt utbud på www.swedteam.se
Pure Hunting Wear Since 1919
Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.
Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.
Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?
Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.
54
Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.
Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.
Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.
När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.
55
Ammunition Klassindelning kulkalibrar
Djurarter som får jagas
1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter.
2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin. Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver. Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.
3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula. 4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula. E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning. E 0 = anslagsenergi vid pipmynning. g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).
Exempel på några kalibrars klasstillhörighet Mått Namn Klass 5,6x15R .22 Long Rifle 4 5,6x36R .22 Hornet 3 5,6x52R .22 Savage 2 5,6x56 .220 Swift 2 5,7x43 .222 Rem 2 5,7x48 .22-250 Rem 2 6,1x52 .243 Win 2 6,5x55 6,5x55 Sv.mau 1 7x63BR 7mm Rem Mag 1
56
7,62x51 .308 Win 7,62x63 .30-06 Spring 8,6x64BR .338 Win Mag 9,1x51 .358 Win 9,1x64BR .358 N. Mag 9,3x57 9,3x57 9,3x57R 9,3x57R 9,3x62 9,3x62 9,5x72BR .375 H&H Mag 11,4x53R .45-70 Govern
1 1 1 1 1 1 2 1 1 1
Hagelkalibrar
18,5 mm
16,8 mm
15,6 mm
De tre vanliga hagelkalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.
Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter. Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70. Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt. Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.
Hagelstorlekar
Hagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg). Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorleken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.
US Diam. Antal Lämpligt blyhagel vilt 1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås 4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås, tjäder 5 3 mm 200 hare, änder, tjäder 6 2,75 mm 260 alla fåglar utom gås 7 2,5 mm 345 alla fåglar utom gås och tjäder 8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning 57
Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.
Exempel
Låneintyg
Vapentyp:
Vapenklass (1-4):
Fabrikat:
Ändamål:
Diarienr:
Kaliber:
Tillverkningsnr:
Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):
Låntagare (personnr. adress, tel.):
Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:
Långivarens underskrift: 58
Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.
Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).
59
Jakträttsavtal Ett jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal: l
Markägare
Nyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen. l
Nyttjanderättshavare
För både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse. l
Tid
Jakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram. l
Vidareupplåtelse och/eller gäster
I vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.
60
l
Pris
Priset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges. l
Vilt
Jakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en uppdelning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan. l
Markområde
Det ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området. 61
Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 62
Skär bort skottskador med god marginal.
Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 63
Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.
64
1 2 3
4 5 6 7
9
8
10
11 12 15
13
14
Styckning av rådjur/hjort
1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.
1
Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.
2
3
Frysning av viltkött
4 5
6
7
65
Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.
1 2
6. Revbensspjäll. 7. Karré 8. Bog. 9. Framlägg.
3 4
Kom ihåg trikinrisken. 5 6
7
Styckning av fågel
66
9 1
1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.
8
4
1
1
1 2
3
3
2 3
1 2 3
Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.
Flåsnitt för pälsvilt
Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.
Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.
Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 67
Anteckningar 68
69
Sammanfattning av jaktåret 2015–2016 Fälthare
Vigg
Skogshare
Ejder
Bäver
Småskrake
Rödräv
Dalripa
Iller
Fjällripa
Mård
Järpe
Vildsvin
Orre
Dovhjort
Tjäder
Kronhjort
Rapphöna
Rådjur
Fasan
Älg
Morkulla
Sädgås
Havstrut
Bläsgås
Gråtrut
Grågås
Fiskmås
Kanadagås
Ringduva
Gräsand
Björktrast
Kricka
Nötskrika
Bläsand
Kråka
Alfågel
Kaja
Sjöorre
Skata
Knipa
Råka
Storskrake 70
JÄGARKUNSK AP
Finstycka hjort
som på sidan XXXXX bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
Börja ovanifrån och skär
Lever
Magssäck
i mitten...
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Passa kanin och hare
a iV
bytet efteR sKottet
Muskelmage
sk ddV
bytet efteR sKottet
bytet efteR sKottet
Passa, flå och stycka
Passa, flå och stycka
Jakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären? Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
ed M
När bytet blir ett livsmedel
jägarkunskap
Lär dig ta hand om bytet efter skottet Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
Tarmar
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
xxx
kotutskott.
från sidorna längs
348
361
Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, Jägarnas Riksförbund finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
Bytet efter skottet
bytet efter skottet
bytet efter skottet
Finstycka hjort som på sidan XXXXX Bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
jägarkunskap
Ansvar – Frivillighet – Samarbete
Muskelmage
Börja ovanifrån och skär
i mitten...
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Passa kanin och hare
Lever Magssäck
Tarmar
Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
från sidorna längs
xxx
348
361
Beställ ditt exemplar redan idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.
kotutskott.
Ny bok + DVD från Jägarnas Riksförbund!
22 OLIKA JAKTMATCH-LADDNINGAR FRÅN 22 LR TILL 9,3X62 TRÄNA REGELBUNDET - DET GER RESULTAT!
FÖR KOMPLETT UTBUD & BALLISTISKA DATA BESÖK OSS ONLINE PÅ
www.norma.cc