JAKTKALENDER
2018-2019
VI HAR SLÄPPT
423
NYA HUNDFÖRSÄKRINGAR...
...TILL ATT BÖRJA MED ANPASSA FÖR DIN HU D ND
• UTÖK
AD SJÄLVR IS – 135 DAGA KPERIOD R B OCH MED ICIN INGÅR • MÖJLI GHET AT T MAXBELO UTÖK A PPET
• REHA
Olika men lika trygga! För att du ska veta precis vilken försäkring du ska välja, har vi nu släppt 423 specialanpassade försäkringar för vanliga och ovanliga hundraser. Vår skadestatistik sträcker sig långt tillbaka. Därför vet vi att behov, risker och besvär varierar kraftigt hundraser emellan. Om du försäkrar din valp innan den blir fyra månader får du dessutom det mest omfattande skyddet till 30 % rabatt första året. Vi gör det enkelt att vara trygg.
Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se för att hitta din lokala säljare. 2Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.
FRI FLYTT TILL AGRIA
Innehåll Jakttider Skyddsjakt Hundar Kalender Vapenförvaring Skadat och påskjutet vilt Etik Jaktledaren Om vildsvin Vanliga frågor Praktiska tips vid viltförvaltning Jakträttsavtal Vapenlån Kötthantering och hygien Styckning av älg Styckning av rådjur/hjort Styckning av vildsvin Styckning av fågel Flåsnitt för pälsvilt Anteckningar Sammanfattning av jaktåret
4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56 57 58–59 60–61 62 63 64 64 65 66 70
© 2018 Jägarnas Riksförbund Tryck: Forssa Print 3
Jakttider Så länge får du jaga
BJÖRN: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. ÄLG: En timme före solens uppgång till solens nedgång.
Solen upp
Solen ned
VARG, JÄRV, LO, HJORT, RÅDJUR OCH MUFFLON: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.
Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4
O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Älg BD, AC, Y, Z län, del av S-län; Torsby kommun, del av W-län; kommunerna Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:
Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.
1:a måndagen i sept.
2:a månd. i okt.
Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.
2:a månd. i okt. 31/1
16/8 30/9 1/10 till 2:a månd. i okt. 1/1 31/1
5
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Dovvilt
/10 11 20 16/ 1/10 28/2
Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:
1/9 30/9 21/10 15/11
Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):
1/10 31/1 1/10 31/12 1/5
15/6
16/8 30/9 1/9 30/9
Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar): Hela landet, årsunge: 1/7
6
15/2 16/4 30/6
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:
1/8 31/3
Grävling
1/8 15/2
Hela landet:
1/8 28/2
1/8 15/4 1/8 15/3
Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:
1/9 31/3 1/11 28/2
Iller
1/9 28/2
Hela landet:
Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:
Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
1/10 15/5 1/10 10/5 7
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Sädgås K, M län:
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
Bläsgås M län:
Grågås 20/7 31/12 Gotland och Fårö: 21/8 31/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/8 30/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/8 30/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/8 31/12 Övriga landet:
Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:
Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):
8
21/8 31/12 20/8 31/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/8 31/12
21/8 31/12
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 21/8 31/12
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:
25/8 30/11 20/8 30/11
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
25/8 31/1 21/8 30/11 21/8 31/1
Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:
25/8 31/1 20/8 31/1
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
25/8 31/1 21/8 31/1
Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 1/10 31/12 9
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:
25/8 31/1 1/9 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/8 31/1
20/8.)
Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:
25/8 15/11 25/8 28/2 25/8 15/3 25/8 31/1
Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:
Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10
25/8 30/9 25/8 15/11 1/1 31/1 1/9 15/9
1/1 31/1
16/11 31/1
16/9 31/10
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Fasan
Hela landet:
Morkulla
1/10 31/1
21/8 31/10
W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
21/8 30/11
Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:
1/8 31/3
Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:
1/8 31/10
Björktrast
Hela landet:
1/8 31/3
Nötskrika
Hela landet:
16/7 31/3
16/8 28/2 16/8 31/12
Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/7 30/4 län: Övriga län: 1/7 15/4
Råka
M, N län:
1/8 28/2 11
Skyddsjakt Skyddsjakt är jakt som får bedrivas utanför ordinarie jakttid. Att till exempel jaga vildsvin i spannmål under sommaren eller på vallarna under våren och försommaren är inte, strikt menat, skyddsjakt. Eftersom vildsvinen är lovliga den tiden på året handlar det faktiskt om jakt under ordinarie jakttid. Skyddsjakt kan ske antingen genom särskilda beslut som myndigheterna fattar, till exempel efter stora rovdjur som varg eller björn som har ett oönskat beteende eller till exempel älgar som rör sig på fel sida av ett viltstängsel. Skyddsjakt kan också ske efter eget initiativ. Då behövs det inget särskilt myndighetsbeslut utan det är tillåtet att skyddsjaga vissa arter under givna förutsättningar. Till exempel är det tillåtet att skjuta gråoch kanadagäss året om om de utgör en sanitär olägenhet eller befinner sig på fält med oskördad gröda och där kan orsaka skada. En nyhet från 2018 är att dov- och kronkalvar får jagas i vissa fall för att förhindra skada. För dovkalvar gäller att de får skjutas i fält med växande gröda från 1 juli till och med den 15 april. För kronkalvar gäller att de får skjutas under samma tid i fält med växande gröda men även där de orsakar stamskada på barrträd. De nya reglerna gäller dock inte i Skåne och Gotlands län. Skyddsjakt på eget initiativ regleras i Jaktförordningens fjärde bilaga. Vid osäkerheter i hur regelverket ska tolkas, kontakta Jägarnas Riksförbunds kansli.
12
Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid eller jaktträning tillåten för detta vilt.
Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13
För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.
Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14
Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.
Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.
– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15
Juni/Juli
27 l
Vecka 26
2018
mw
l Nymåne mw Sista kvarteret Fullmåne
Tisdag
Selma, Fingal
Första kvarteret Flaggdag
Juli Måndag
2
Tisdag
Vecka 27
2018 Rosa, Rosita
Aurora
26
Rakel, Lea
Onsdag
27
Selma, Fingal
Onsdag
4
Ulrika, Ulla
Torsdag
Leo
Torsdag
Laila, Ritva
28
3
5
l Fredag
29
Peter, Petra
Lördag
30
Elof, Leif
Söndag
Aron, Mirjam
1 16
Fredag
6
Esaias, Jessika
mw
Lördag
7
Klas
Söndag
Kjell
8
Vecka 28
Juli Måndag
9
Tisdag
2018 Jörgen, Örjan
Juli Måndag
16 Tisdag
Vecka 29
2018 Reinhold, Reine
10
André, Andrea
17
Bruno
Onsdag
11
Eleonora, Ellinor
Onsdag
18
Fredrik, Fritz
Torsdag
Herman, Hermine
Torsdag
Sara
19
mw
12 Fredag
Joel, Judit
13
l
Lördag
Fredag
Margareta, Greta
Lördag
20
Folke
21
Johanna
Ragnhild, Ragnvald
Söndag
Magdalena, Madeleine
14 Kronprinsessans födelsedag
Söndag
15
22
17
Vecka 30
Juli/Augusti
2018
Augusti
Måndag
Emma
Måndag
23 Tisdag
30 Tisdag
Vecka 31
2018 Algot
24
Kristina, Kerstin
31
Helena, Elin
Onsdag
25
Jakob
Onsdag
Per
Torsdag
26
Jesper
Torsdag
Karin, Kajsa
Fredag
Marta
Fredag
Tage
28
Botvid, Seved
Lördag
Arne, Arnold
Söndag
Olof
27
1 2
3
l Lördag
29 18
4
mw
Söndag
5
Ulrik, Alrik
Augusti
Vecka 32
Måndag
6
Tisdag
7
2018 Alfons, Inez
Augusti Måndag
13 Tisdag
Vecka 33
2018 Kaj
Dennis, Denise
14
Uno
Silvia, Sylvia
Onsdag
15
Stella, Estelle
Roland
Torsdag
Brynolf
Kräftpremiär
Onsdag
8
Drottningens namnsdag
Torsdag
9
16
Fredag
Lars
Fredag
17
Verner, Valter
Lördag
11
Susanna
Lördag
18
Ellen, Lena
Söndag
Klara
Söndag
Magnus, Måns
mw
10 l
12
19
19
Augusti Måndag
20 Tisdag
Vecka 34
2018 Bernhard, Bernt
Vecka 35
Augusti/September Måndag
27 Tisdag
2018 Rolf, Raoul
Jon, Jonna
28
Fatima, Leila
Onsdag
22
Henrietta, Henrika
Onsdag
29
Hans, Hampus
Torsdag
Signe, Signhild
Torsdag
Albert, Albertina
21
23
30
Fredag
24
Bartolomeus
Fredag
Arvid, Vidar
Lördag
25
Lovisa, Louise
Lördag
Sam, Samuel
Söndag
Östen
Söndag
Justus, Justina
26 l
20
31 1 2
September Måndag
3
Vecka 36
2018 Alfhild, Alva
mw
Tisdag
September Måndag
10 Tisdag
Vecka 37
2018 Tord, Turid
Gisela
11
Dagny, Helny
Onsdag
Adela, Heidi
Onsdag
12
Åsa, Åslög
Torsdag
6
Lilian, Lilly
Torsdag
13
Sture
Fredag
Kevin, Roy
Fredag
14
Ida, Ronja
Lördag
Alma, Hulda
Lördag
15
Sigrid, Siri
Anita, Annette
Söndag
Dag, Daga
4 5
7 8
Söndag
9
l
16
21
September Måndag
17
Vecka 38
2018
Hildegard, Magnhild
mw
Tisdag
Vecka 39
September/Oktober Måndag
24 Tisdag
2018 Gerhard, Gert
Tryggve
18
Orvar
Onsdag
19
Fredrika
Onsdag
26
Enar, Einar
Torsdag
20
Elise, Lisa
Torsdag
27
Dagmar, Rigmor
Fredag
Matteus
Fredag
Lennart, Leonard
22
Mauritz, Moritz
Lördag
29
Mikael, Mikaela
Söndag
Tekla, Tea
Söndag
Helge
25 l
21
28
Höstdagjämning
Lördag
23 Höstdagjämning
22
30
Oktober Måndag
1
Tisdag
2
Vecka 40
2018 Ragnar, Ragna
Ludvig, Love
mw
Vecka 41
Oktober Måndag
2018 Nils
8
Tisdag
Ingrid, Inger
9 l
Onsdag
Evald, Osvald
Onsdag
10
Harry, Harriet
Torsdag
Frans, Frank
Torsdag
Erling, Jarl
3
4
Fredag
Bror
Lördag
Jenny, Jennifer
Söndag
Birgitta, Britta
5 6 7
11 Fredag
12
Valfrid, Manfred
Lördag
13
Berit, Birgit
Söndag
Stellan
14
23
Oktober Måndag
15 Tisdag
Vecka 42
2018 Hedvig, Hillevi
Oktober
Vecka 43
2018
Måndag
22
Marika, Marita
Tisdag
16
Finn
23
Severin, Sören
Onsdag
17
Onsdag
Evert, Eilert
Torsdag
Lukas
mw
Antonia, Toini
24 l
18
FN-dagen
Torsdag
25
Inga, Ingalill
Fredag
Tore, Tor
Fredag
Amanda, Rasmus
Lördag
20
Sibylla
Lördag
27
Sabina
Söndag
Ursula, Yrsa
Söndag
Simon, Simone
19
21
26
28 Vintertid börjar
24
Vecka 44
Oktober/November Måndag
29 Tisdag
2018 Viola
30
Elsa, Isabella
Onsdag
Edit, Edgar
November
Vecka 45
Måndag
5
Tisdag
6
2018 Eugen, Eugenia
Gustav Adolf
Gustav Adolfdagen
31 mw
Onsdag
7
Ingegerd, Ingela
l
Torsdag
Torsdag
1
8
Vendela
Allhelgonadagen
Fredag
Tobias
Lördag
Hubert, Hugo
2 3
Alla helgons dag
Söndag
4
Fredag
9
Teodor, Teodora
Lördag
Martin, Martina
10 Mårtensafton
Sverker
Söndag
11
Mårten
Fars dag
25
November Måndag
12 Tisdag
Vecka 46
2018 Konrad, Kurt
November Måndag
19 Tisdag
Vecka 47
2018 Elisabet, Lisbeth
13
Kristian, Krister
20
Pontus, Marina
Onsdag
14
Emil, Emilia
Onsdag
21
Helga, Olga
Torsdag
Leopold
Torsdag
Cecilia, Sissela
15
22 Fredag
mw
Fredag
16
Vibeke, Viveka
Lördag
17
Naemi, Naima
Lördag
24
Gudrun, Rune
Söndag
Lillemor, Moa
Söndag
Katarina, Katja
23
Klemens
l
18 26
25
Vecka 48
November/December Måndag
26 Tisdag
2018 Linus
December
Vecka 49
Måndag
3
Tisdag
2018 Lydia
Barbara, Barbro
27
Astrid, Asta
Onsdag
28
Malte
Onsdag
5
Sven
Torsdag
Sune
Torsdag
Nikolaus, Niklas
29
4
6
Finlands nationaldag
Fredag
30
Anders, Andreas
mw Lördag
1
Söndag
2
Första advent
Fredag
7
Angela, Angelika
l Oskar, Ossian
Beata, Beatrice
Lördag
8
Söndag
9
Virginia
Anna
Andra advent
27
December
Vecka 50
Måndag
10
2018 Malin, Malena
Nobeldagen
Tisdag
December Måndag
17 Tisdag
Vecka 51
2018 Stig
11
Daniel, Daniela
18
Abraham
Onsdag
12
Alexander, Alexis
Onsdag
19
Isak
Torsdag
Lucia
Torsdag
Israel, Moses
13
20
Luciadagen
Fredag
Sten, Sixten
Lördag
15
Gottfrid
Söndag
Assar
14
Fredag
21
Tomas
Vintersolståndet
mw
16 Tredje advent
28
Lördag
22
Natanael, Jonatan
Söndag
Adam
l
23
Drottningens födelsedag, fjärde advent
December Måndag
24
Vecka 52
2018 Eva
Julafton
31
Sylvester
Tisdag
25
1
Juldagen
26
Måndag
2018/19
Nyårsafton
Tisdag
Onsdag
Vecka 1
December/Januari
Nyårsdagen Stefan, Staffan
Onsdag
Svea
Torsdag
Alfred, Alfrida
2
Annandag jul
Torsdag
27
Johannes, Johan
Fredag
Benjamin
Lördag
29
Natalia, Natalie
Söndag
Abel, Set
28 mw
30
3
Fredag
Rut
Lördag
Hanna, Hannele
4 5
Trettondagsafton
Söndag
6
Kasper, Melker, Baltsar
l Trettondedag jul 29
Måndag
7
Tisdag
Vecka 2
2019 August, Augusta
Januari Måndag
14
Vecka 3
2019 Felix, Felicia
mw
Januari
Tisdag
Erland
15
Laura, Lorentz
Onsdag
Gunnar, Gunder
Onsdag
16
Hjalmar, Helmer
Torsdag
Sigurd, Sigbritt
Torsdag
17
Anton, Tony
Fredag
Jan, Jannike
Fredag
Hilda, Hildur
Lördag
12
Frideborg, Fridolf
Lördag
19
Henrik
Söndag
Knut
Söndag
Fabian, Sebastian
8 9
10 11
13 Tjugondedag jul
30
18
20
Januari
Vecka 4
2019
Vecka 5
Januari/Februari
2019
21
Agnes, Agneta
Måndag
Tisdag
22
Vincent, Viktor
Tisdag
29
Diana
Onsdag
23
Frej, Freja
Onsdag
30
Gunilla, Gunhild
Torsdag
Erika
Torsdag
Ivar, Joar
Måndag
l
24
28
Konungens namnsdag
31 Fredag
Fredag
Paul, Pål
Lördag
26
Bodil, Boel
2
Söndag
Göte, Göta
Söndag
25
27 mw
Karl, Karla
1
Max, Maximilian
Lördag
3
Disa, Hjördis
31
Februari Måndag
4
Vecka 6
2019 Ansgar, Anselm
l
5
Agata, Agda
Vecka 7
2019
Måndag
11
Yngve, Inge
Tisdag
12
Evelina, Evy
mw
Tisdag
Februari
Onsdag
Dorotea, Doris
Onsdag
13
Agne, Ove
Torsdag
Rikard, Dick
Torsdag
Valentin
Fredag
Berta, Bert
Lördag
Fanny, Franciska
Iris
6 7
8 9
Söndag
10 32
14
Alla hjärtans dag
Fredag
Sigfrid
Lördag
16
Julia, Julius
Söndag
Alexandra, Sandra
15
17
Februari Måndag
18 Tisdag
19
Vecka 8
2019 Frida, Fritiof
Gabriella, Ella
Vecka 9
Februari/Mars Måndag
25 Tisdag
26
2019 Sigvard, Sivert
Torgny, Torkel
mw
l Onsdag
20
Vivianne
Onsdag
27
Lage
Torsdag
Hilding
Torsdag
Maria
21
28 Fredag
1
Albin, Elvira
Lördag
Ernst, Erna
Fredag
Pia
Lördag
23
Torsten, Torun
2
Söndag
Mattias, Mats
Söndag
22
24
3
Gunborg, Gunvor
33
Vecka 10
Mars Måndag
2019 Adrian, Adriana
4
Tisdag
Tora, Tove
5
2019
Måndag
11
Tisdag
12
Viktoria
Edvin, Egon
Kronprinsessans namnsdag
Onsdag
6
Ebba, Ebbe
Onsdag
13
Greger
Camilla
Torsdag
Matilda, Maud
l
Torsdag
Vecka 11
Mars
7
Int. kvinnodagen
mw
Fredag
8
Siv
Fredag
Kristoffer, Christel
Lördag
9
Torbjörn, Torleif
Lördag
16
Herbert, Gilbert
Söndag
Edla, Ada
Söndag
Gertrud
Internationella kvinnodagen
10 34
14
15
17
Mars Måndag
18
Vecka 12
2019 Edvard, Edmund
Mars
Vecka 13
2019
Måndag
25 Tisdag
19
Josef, Josefina
26
Emanuel
Onsdag
20
Joakim, Kim
Onsdag
27
Rudolf, Ralf
Torsdag
Bengt
Torsdag
Malkolm, Morgan
Tisdag
Vårdagjämning
21
28 mw
l
22
Kennet, Kent
Fredag
29
Jonas, Jens
Lördag
23
Gerda, Gerd
Lördag
30
Holger, Holmfrid
Söndag
Gabriel, Rafael
Söndag
Ester
Fredag
Nordens dag
24
Våffeldagen
31
Sommartiden börjar
35
April Måndag
1
Tisdag
2
Vecka 14
2019 Harald, Hervor
Gudmund, Ingemund
April Måndag
8
Tisdag
9
Vecka 15
2019 Nadja, Tanja
Otto, Ottilia
Onsdag
Ferdinand, Nanna
Onsdag
10
Ingvar, Ingvor
Torsdag
Marianne, Marlene
Torsdag
Ulf, Ylva
4
Fredag
5
Irene, Irja
l
Lördag
6
Söndag
7 36
11 Fredag
12
Liv
mw
3
Lördag
Vilhelm, William
13
Artur, Douglas
Irma, Irmelin
Söndag
Tiburtius
14
April
Vecka 16
Måndag
15
2019 Olivia, Oliver
April Måndag
22
Vecka 17
2019 Allan, Glenn
Annandag påsk
Tisdag
16
Patrik, Patricia
23
Georg, Göran
Onsdag
Elias, Elis
Onsdag
24
Vega
Valdemar, Volmar
Torsdag
Markus
Tisdag
17
Dymmelonsdagen
Torsdag
18
25
Skärtorsdagen
Fredag
19
l
Olaus, Ola
Fredag
Teresia, Terese
Lördag
27
Engelbrekt
Söndag
Ture, Tyra
26
Långfredagen
Lördag
20
Amalia, Amelie
mw
Påskafton
Söndag
21
Anneli, Annika
28
Påskdagen
37
Vecka 18
Måndag
29 Tisdag
2019 Tyko
30
Mariana
Onsdag
Valborg
Kungens födelsedag
1
1 maj
Torsdag
Filip, Filippa
Fredag
John, Jane
Lördag
Monica, Mona
Gotthard, Erhard
2
3 4
Söndag
5
l 38
Maj Måndag
6
Tisdag
7
Vecka 19
2019 Marit, Rita
Carina, Carita
Onsdag
Åke
Torsdag
Reidar, Reidun
8
9
Fredag
Esbjörn, Styrbjörn
Lördag
11
Märta, Märit
Söndag
Charlotta, Lotta
10
12 mw
April/Maj
Maj
Vecka 20
Måndag
13
2019 Linnea, Linn
Maj Måndag
20
Vecka 21
2019 Karolina, Carola
14
Halvard, Halvar
Tisdag
21
Konstantin, Conny
Onsdag
15
Sofia, Sonja
Onsdag
22
Hemming, Henning
Torsdag
Ronald, Ronny
Torsdag
Desideria, Desirée
Tisdag
16 Fredag
17
Rebecka, Ruben
23 Fredag
Ivan, Vanja
Lördag
24
Norges nationaldag
18
Erik
25
Urban
Söndag
Maj, Majken
Söndag
Vilhelmina, Vilma
Lördag
l
Pingstafton
19
26
mw Mors dag 39
Maj/Juni
Vecka 22
Måndag
27
2019 Beda, Blenda
28
Ingeborg, Borghild
Onsdag
29
Yvonne, Jeanette
Torsdag
Vera, Veronika
Måndag
3
Tisdag
4
Fredag
Petronella, Pernilla
Lördag
Gun, Gunnel
Söndag
Rutger, Roger
1
2019 Ingemar, Gudmar
Solbritt, Solveig
Onsdag
Bo
Torsdag
Gustav, Gösta
5 6
Kristi himmelfärdsdag
31
Vecka 23
l
Tisdag
30
Juni
Sveriges Nationaldag
Fredag
Robert, Robin
Lördag
Eivor, Majvor
7
8
Pingstafton
2 40
Söndag
9
Pingstdagen
Börje, Birger
Juni Måndag
10
Vecka 24
2019 Svante, Boris
Juni
Vecka 25
Måndag
17
mw
l
Tisdag
2019 Torborg, Torvald
Bertil, Berthold
18
Björn, Bjarne
Onsdag
12
Eskil
Onsdag
19
Germund, Görel
Torsdag
Aina, Aino
Torsdag
Linda
Tisdag
11
13 Fredag
14
Håkan, Hakon
Lördag
15
Margit, Margot
Söndag
Axel, Axelina
20 Fredag
21
Alf, Alvar
Sommarsolstånd, Midsommarafton
Lördag
22
Paulina, Paula
Midsommardagen
16
Söndag
23
Adolf, Alice
41
Vecka 26
Juni
2019
Måndag
24
Johannes döparens dag
Tisdag
25
David, Salomon
Onsdag
26
Rakel, Lea
Torsdag
27
Selma, Fingal
Fredag
28
Leo
Lördag
29
Söndag
mw
30 42
Peter, Petra
Elof, Leif
Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)
Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.
Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.
Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.
I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43
Skadat och påskjutet vilt När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:
”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.
Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.
När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44
gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.
Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom att rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.
Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna.
45
Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:
”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.
Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46
l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.
JÄGARKUNSK AP
Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •
Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar
BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-
Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.
Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar. Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert. 2. Allt vilt ska respekteras. 3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra. 4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar. Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök. Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt. Men hur är det när det gäller jaktetiken? 48
Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.
Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.
Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas. 49
Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50
JÄGARKUNSK AP
Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •
Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen
• • •
Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt
Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.
Om vildsvin Vildsvinen har ökat i sådan takt att de numera är det dominerande klövviltet på många marker. De ger många jakttillfällen eftersom de har en hög reproduktionstakt och dessutom är lovliga året om, dygnet runt. Redan i dagsläget skjuts det sannolikt fler vildsvin än älgar i Sverige och stammen kommer sannolikt att fortsätta öka i takt med att vildsvinen sprider sig. Här följer några bra tips för den som vill jaga och förvalta vildsvinen på sin mark: Börja jaga tidigt. När vildsvinen börjar etablera sig på en mark tål de relativt omgående jakt. Håll jakttrycket på årsgrisar och yngre galtar så kommer stammen ändå att öka. Använd de hjälpmedel som finns. Ansök om tillstånd att använda rörlig belysning eller använd fast belysning på åtlar för att underlätta jakten. Utfodra inte vildsvinen. Vildsvinen behöver inte utfodras för att överleva, däremot är en riktad åteljakt viktig för att kunna beskatta stammen. Ta hjälp av andra! För den som är orutinerad är det alltid bra att ta hjälp av en mer van vildsvinsjägare, och tänk på att ha tillgång till en eftersökshund som vågar ta sig an vildsvinen.
52
Se hela vĂĽrt sortiment pĂĽ swedteam.se
Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.
Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.
Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?
Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.
54
Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.
Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.
Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.
När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.
55
Praktiskta tips vid viltförvaltning Viltet erbjuder många jaktmöjligheter, men fel hanterat kan det ställa till betydande skador för både jord- och skogsbruk. Vad, hur och när viltet orsakar skada beror på en mängd olika orsaker. Som en grov tumregel påverkar viltet skogen under vintern och jordbruket under sommaren. Man kan genom några enkla insatser minska skadorna som viltet orsakar. Den kanske viktigaste åtgärden inom både jord- och skogsbruk är att ha en löpande dialog mellan jägare, markägare och andra brukare. Arrenderar man jakten rekommenderar vi att använda sig av det jakträttsupplåtelseavtal som finns tillgängligt på jagarnasriksforbund.se. Det ger en bra grund för att diskutera igenom många frågor som kan bli aktuella redan innan upplåtelsen sker. Nedan listar vi tre praktiska tips som kan användas för att minska skadorna inom jord- och skogsbruk.
Tre åtgärder för att minska skador i skogen l Nyttja kantzoner och kraftledningsgator för att öka mängden foder åt viltet. l Spara redan betade träd vid röjning. Viltet betar gärna redan betade träd. l Friställ bärande träd såsom ek och bok. Detta kommer öka mängden ollon som viltet gärna äter.
Tre åtgärder för att minska skador i jordbruket Planera i tid, detta gäller både brukare och jägare. l Hjälp varandra att hitta skador. Ju tidigare skador upptäcks, desto bättre. l Följ upp växtsäsongen. Vad gick bra? Vad kan göras bättre? l
56
Jakträttsavtal Att skriva ett jakträttsavtal kan för många vara ett stort åtagande. För markägaren innebär det att denne avsäger sig en stor del av nyttjanderätten för marken och för jägaren innebär det både en ekonomisk utgift och i många fall olika skyldigheter gentemot markägaren eller andra nyttjanderättshavare. För att undvika osämja och tvister är det därför bra att tänka på några saker när ett jakträttsavtal tecknas. l Kontrollera att avtalsparterna faktiskt är de som de utger sig för att vara. Äger verkligen den som skriver avtalet marken och är nyttjanderättshavaren faktiskt den som denne utger sig för att vara. l Red ut eventuella oklarheter eller tveksamheter vid kontraktsskrivningen. Ta inget för givet utan lägg alla kort på bordet och red upp alla frågor innan avtalet är påskrivet – sedan är det för sent. l Klargör vad som gäller för icke betalande jaktgäster eller om nyttjanderättshavaren ska ha rätt att vidareupplåta (sälja) jakt och i så fall i vilken omfattning. l Bifoga en karta eller allra minst fastighetsbeteckningar och en beskrivning av jaktmarkens gränser. Ett jakträttsavtal måste inte vara skriftligt, även muntliga avtal gäller. Från Jägarnas Riksförbunds sida rekommenderar vi dock alltid att avtalen tecknas skriftligt för att bägge parter ska känna sig trygga med det som avtalats. På jagarnasriksforbund.se/jakt/avtal-och-stadgar finns en avtalsmall som är mycket lämplig att använda och som är framtagen för att parterna ska ha en bra grund att stå på och för att i möjligaste mån undvika tvister i framtiden.
57
Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.
Exempel
Låneintyg
Vapentyp:
Vapenklass (1-4):
Fabrikat:
Ändamål:
Diarienr:
Kaliber:
Tillverkningsnr:
Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):
Låntagare (personnr. adress, tel.):
Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:
Långivarens underskrift: 58
Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.
Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).
59
Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 60
Skär bort skottskador med god marginal.
Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 61
Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött. 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött. 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.
62
1 2 3
4 5 6 7
9
8
10
11 12 15
13
14
Styckning av rådjur/hjort 1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.
1
Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.
2
3
Frysning av viltkött
4 5
6
7
63
Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.
1 2
6. Revbensspjäll. 7. Karré. 8. Bog. 9. Framlägg.
3 4
Kom ihåg trikinrisken. 5
6
7
Styckning av fågel
64
9 1
1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.
8
4
1
1
1 2
3
3
2 3
1 2 3
Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.
Flåsnitt för pälsvilt
Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.
Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.
Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 65
Anteckningar
66
67
68
69
Sammanfattning av jaktåret 2018–2019 Fälthare
Storskrake
Skogshare
Vigg
Kanin
Ejder
Bäver
Småskrake
Rödräv
Dalripa
Iller
Fjällripa
Mård
Järpe
Vildsvin
Orre
Dovhjort
Tjäder
Kronhjort
Rapphöna
Rådjur
Fasan
Älg
Morkulla
Sädgås
Havstrut
Bläsgås
Gråtrut
Grågås
Fiskmås
Kanadagås
Ringduva
Gräsand
Björktrast
Kricka
Nötskrika
Bläsand
Kråka
Alfågel
Kaja
Sjöorre
Skata
Knipa
Råka
70
JÄGARKUNSK AP
Finstycka hjort
som på sidan XXXXX bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
Börja ovanifrån och skär
Lever
Magssäck
i mitten...
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Passa kanin och hare
a iV
bytet efteR sKottet
Muskelmage
sk ddV
bytet efteR sKottet
bytet efteR sKottet
Passa, flå och stycka
Passa, flå och stycka
Jakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären? Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
ed M
När bytet blir ett livsmedel
jägarkunskap
Lär dig ta hand om bytet efter skottet Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
Tarmar
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
xxx
kotutskott.
från sidorna längs
348
361
Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, Jägarnas Riksförbund finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
Bytet efter skottet
bytet efter skottet
bytet efter skottet
Finstycka hjort som på sidan XXXXX Bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
jägarkunskap
Ansvar – Frivillighet – Samarbete
Muskelmage
Börja ovanifrån och skär
i mitten...
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Passa kanin och hare
Lever Magssäck
Tarmar
Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
från sidorna längs
xxx
348
361
Beställ ditt exemplar redan idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.
kotutskott.
Ny bok + DVD från Jägarnas Riksförbund!
Jägarnas Riksförbund · Saltsjögatan 15 · 151 71 Södertälje 08-550 107 81 · jrf@jagarnasriksforbund.se www.jagarnasriksforbund.se · www.jaktojagare.se