Jaktkalender För jaktåret 2016-2017
racerback_jaktkalender_16-17_95x15:Layout 1 2015-12-14 15:09 Sida 1
Av jägare för jägare på jakt! www.racerback.se • Tel: 0454-75 36 40
Nu blir vår jakthundsförsäkring ännu bättre!
Vår jakthundsförsäkring är en paketlösning som ger ersättning för veterinärvård och livvärde vid olycksfall och nu även vissa sjukdomsfall som kan drabba jakthunden. Vi har också höjt livbeloppet. Försäkringen ger som tidigare även ersättning för rehabilitering och kostnader för medicin. En jakthund har ett viktigt men ibland också riskfullt uppdrag. Varje år inträffar ett stort antal olyckor med jakthundar inblandade. Trafikolyckor är vanligast, angrepp från ilskna vildsvin är en annan fara och det finns fler. Vår jakthundsförsäkring kan tecknas för alla jakthundsraser och även blandraser av dessa.
Nyheter • Höjt livbelopp – nu 15 000 kronor • Ersätter nu även lungödem och magomvridning • Har du fyra jakthundar eller fler kan du teckna jakthundsförsäkringen till en lägre kostnad
Vill du veta mer – kontakta ditt lokala jaktombud som du hittar på agria.se. Du kan också ringa på 0775-88 88 88.
2 Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.
Innehåll Jakttider Skyddsjakt Hundar Kalender Vapenförvaring Skadat och påskjutet vilt Etik Jaktledaren Om vildsvin Vanliga frågor Ammunition Vapenlån Jakträttsavtal Kötthantering och hygien Styckning av älg Styckning av rådjur/hjort Styckning av vildsvin Styckning av fågel Flåsnitt för pälsvilt Anteckningar Sammanfattning av jaktåret
Produktion: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81
4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56–57 58–59 60–61 62–63 64 65 66 66 67 68 70
Tryck: GTC Print AB, 2015
© 2017 Jägarnas Riksförbund
3
Jakttider Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.
Så länge får du jaga
Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.
Solen upp
Solen ned
Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.
Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4
O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun w
Älg BD, AC, Y, Z län, samt i del av W-län; kommunerna MalungSälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:
Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.
5/9 10/10
Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.
10/10 31/1
16/8 30/9 1/10 9/10
1/1 31/1
5
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Dovvilt
/10 11 20 16/ 1/10 28/2
Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:
1/9 30/9 21/10 15/11
Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):
1/10 31/1 1/10 31/12 1/5
15/6
16/8 30/9 1/9 30/9
Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar): Hela landet, årsunge: 1/7
6
15/2 16/4 30/6
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:
1/8 31/3
Grävling Hela landet:
1/8 15/2
1/8 28/2
1/8 15/4 1/8 15/3
Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:
1/9 31/3 1/11 28/2
Iller Hela landet:
1/9 28/2
Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:
Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
1/10 15/5 1/10 10/5 7
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Sädgås K, M län:
1/10 31/12 Dagligen före kl. 11.00.
Bläsgås M län:
1/10 31/12 Dagligen före kl. 11.00.
Grågås 20/7 31/12 Gotland och Fårö: 21/8 31/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/8 30/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/8 30/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/8 31/12 Övriga landet:
Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:
Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):
8
21/8 31/12 20/8 31/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/8 31/12
21/8 31/12
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 21/8 31/12
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 31/1 21/8 30/11 21/8 31/1
Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:
25/8 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00,
20/8.)
25/8 31/1 21/8 31/1
Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 1/10 31/12 9
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:
25/8 31/1 1/9 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/8 31/1
20/8.)
Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:
25/8 15/11 25/8 28/2 25/8 15/3 25/8 31/1
Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:
Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10
25/8 30/9 25/8 15/11 1/1 31/1 1/9 15/9
1/1 31/1
16/11 31/1
16/9 31/10
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Fasan
Hela landet:
Morkulla
1/10 31/1
21/8 31/10
W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
21/8 30/11
Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:
1/8 31/3
Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:
1/8 31/10
Björktrast Hela landet:
1/8 31/3
Nötskrika Hela landet:
16/7 31/3
16/8 28/2 16/8 31/12
Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/7 30/4 län: Övriga län: 1/7 15/4
Råka M, N län:
1/8 28/2 11
Skyddsjakt För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand. På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink. Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgårdar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar. Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och grävling om det behövs för att tillgodose viltvården.
12
Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.
Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13
För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.
Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14
Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.
Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.
– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15
Juni/Juli
Vecka 26
2016 Selma, Fingal
27 l
mw Första kvarteret
Tisdag
Leo
l Nymåne mw
Sista kvarteret Fullmåne
28
Flaggdag
Juli Måndag
Vecka 27
2016
4
Ulrika, Ulla
Tisdag
Laila, Ritva
l
mw
5
Onsdag
Peter, Petra
Onsdag
Esaias, Jessika
Torsdag
30
Elof, Leif
Torsdag
7
Klas
Fredag
Aron, Mirjam
Fredag
Kjell
Lördag
Rosa, Rosita
Lördag
9
Jörgen, Örjan
Söndag
Aurora
Söndag
André, Andrea
29
1 2 3 16
6
8
10
Vecka 28
Juli
2016
Juli Måndag
Vecka 29
2016
Måndag
11
Eleonora, Ellinor
18
Tisdag
12
Herman, Hermine
Tisdag
19
Sara
Onsdag
13
Joel, Judit
Onsdag
20
Margareta, Greta
Torsdag
14
Folke
Torsdag
21
Johanna
Fredag
15
Ragnhild, Ragnvald
Fredag
22
Magdalena, Madeleine
Lördag
16
Reinhold, Reine
Lördag
23
Emma
Söndag
Bruno
Söndag
Kristina, Kerstin
Fredrik, Fritz
mw
l
Kronprinsessans födelsedag
17
24
17
Vecka 30
Vecka 31
Juli/Augusti
2016
Augusti
Måndag
25
Jakob
Måndag
Tisdag
26
Jesper
Tisdag
2
Onsdag
Marta
Onsdag
Tage
Torsdag
28
Botvid, Seved
Torsdag
Arne, Arnold
Fredag
29
Olof
Fredag
5
Ulrik, Alrik
Lördag
30
Algot
Lördag
Alfons, Inez
Söndag
Helena, Elin
Söndag
Dennis, Denise
1
2016 Per
Karin, Kajsa
l
27
3
mw
31
4
6 7
Kräftpremiär
18
Augusti
Vecka 32
Vecka 33
2016
Augusti
Silvia, Sylvia
Måndag
15
Stella, Estelle
Tisdag
Roland
Tisdag
16
Brynolf
Onsdag
10
Lars
Onsdag
17
Verner, Valter
Torsdag
11
Susanna
Torsdag
18
Ellen, Lena
Fredag
12
Klara
Fredag
19
Magnus, Måns
Lördag
13
Kaj
Lördag
20
Bernhard, Bernt
Söndag
Uno
Söndag
Jon, Jonna
Måndag
8
Drottningens namnsdag
9 mw
14
2016
l Surströmmingspremiär
21
19
Augusti
Vecka 34
2016
Vecka 35
Augusti/September
2016
22
Henrietta, Henrika
Måndag
29
Hans, Hampus
Tisdag
23
Signe, Signhild
Tisdag
30
Albert, Albertina
Onsdag
24
Bartolomeus
Onsdag
31
Arvid, Vidar
Torsdag
25
Lovisa, Louise
Torsdag
1
Sam, Samuel
Fredag
26
Östen
Fredag
Justus, Justina
Lördag
27
Rolf, Raoul
Lördag
Alfhild, Alva
Söndag
Fatima, Leila
Söndag
Gisela
Måndag
mw
l
l
28 20
2 3 4
September
Vecka 36
2016
September
2016
Måndag
5
Adela, Heidi
12
Tisdag
6
Lilian, Lilly
Tisdag
13
Sture
Onsdag
Kevin, Roy
Onsdag
14
Ida
Torsdag
8
Alma, Hulda
Torsdag
15
Sigrid, Siri
Fredag
Anita, Annette
Fredag
16
Dag, Daga
7
9
Måndag
Vecka 37
Åsa, Åslög
l
mw
Lördag
10
Tord, Turid
Lördag
17
Hildegard, Magnhild
Söndag
Dagny, Helny
Söndag
Orvar
11
18
21
September
Vecka 38
Vecka 39
2016
September/Oktober
Måndag
19
Fredrika
Måndag
Tisdag
20
Elise, Lisa
Tisdag
27
Dagmar, Rigmor
Onsdag
21
Matteus
Onsdag
28
Lennart, Leonard
Torsdag
Mauritz, Moritz
Torsdag
29
Mikael, Mikaela
23
Tekla, Tea
Fredag
30
Helge
Lördag
24
Gerhard, Gert
Lördag
Ragnar, Ragna
Söndag
Tryggve
Söndag
22
26
2016 Enar, Einar
l
Höstdagjämning
Fredag
mw
25 22
1 l
2
Ludvig, Love
Oktober
Vecka 40
2016
Vecka 41
Oktober
2016
Måndag
3
Evald, Osvald
Måndag
10
Harry, Harriet
Tisdag
Frans, Frank
Tisdag
11
Erling, Jarl
Onsdag
Bror
Onsdag
12
Valfrid, Manfred
Torsdag
6
Jenny, Jennifer
Torsdag
13
Berit, Birgit
Fredag
Birgitta, Britta
Fredag
14
Stellan
Lördag
Nils
Lördag
15
Söndag
Ingrid, Inger
Söndag
Finn
4 5
7 8 9
16
Hedvig, Hillevi
l
23
mw
Oktober Måndag
Vecka 42
2016
Oktober
Vecka 43
Måndag
2016
24
Evert, Eilert
Tisdag
25
Inga, Ingalill
19
Tore, Tor
Onsdag
26
Amanda, Rasmus
Torsdag
20
Sibylla
Torsdag
27
Sabina
Fredag
21
Ursula, Yrsa
Fredag
28
Simon, Simone
Lördag
22
Marika, Marita
Lördag
29
Viola
Söndag
Severin, Sören
Söndag
Elsa, Isabella
17
Antonia, Toini
Tisdag
18
Lukas
Onsdag
FN-dagen
mw
23 24
30
l Vintertid börjar
Vecka 44
Oktober/November Måndag
31
2016 Edit, Edgar
November Måndag
7
Vecka 45
2016 Ingegerd, Ingela
Halloween
mw
Tisdag
Tisdag
Vendela
Onsdag
9
Teodor, Teodora
Torsdag
Martin, Martina
1
8
Allhelgonadagen
Onsdag
Tobias
Torsdag
Hubert, Hugo
Fredag
Sverker
Fredag
11
Mårten
Lördag
Eugen, Eugenia
Lördag
12
Konrad, Kurt
Gustav Adolf
Söndag
Kristian, Krister
2 3
10
Mårtensafton
4 5
Alla helgons dag
Söndag
6
Gustav Adolfdagen
13 Fars dag
25
November Måndag
Vecka 46
2016
November Måndag
Vecka 47
2016
21
Helga, Olga
Tisdag
22
Cecilia, Sissela
16
Vibeke, Viveka
Onsdag
23
Klemens
Torsdag
17
Naemi, Naima
Torsdag
24
Gudrun, Rune
Fredag
18
Lillemor, Moa
Fredag
25
Katarina, Katja
Lördag
19
Elisabet, Lisbeth
Lördag
26
Linus
Söndag
Pontus, Marina
Söndag
Astrid, Asta
14
Emil, Emilia
Tisdag
15
Leopold
Onsdag
l
20
mw
27 Första advent
26
Vecka 48
Vecka 49
November/December
2016
December
Måndag
28
Malte
Måndag
5
Tisdag
29
Sune
Tisdag
Onsdag
30
Anders, Andreas
Torsdag
1
Oskar, Ossian
Torsdag
8
Virginia
Fredag
Beata, Beatrice
Fredag
Anna
Lördag
Lydia
Lördag
Malin, Malena
Söndag
Barbara, Barbro
l
3
Sven
Nikolaus, Niklas
Finlands nationaldag
Onsdag
7
Angela, Angelika
mw
2
6
2016
9
10 Nobeldagen
4
Andra advent
Söndag
11
Daniel, Daniela
Tredje advent
27
December Måndag
12
Vecka 50
2016 Alexander, Alexis
December
Vecka 51
Måndag
2016
19
Isak
Lucia
Tisdag
20
Israel, Moses
14
Sten, Sixten
Onsdag
21
Tomas
Torsdag
15
Gottfrid
Torsdag
22
Natanael, Jonatan
Fredag
16
Assar
Fredag
Adam
Lördag
17
Stig
Söndag
Abraham
Tisdag
13 Luciadagen
Onsdag
mw Vintersolståndet
l
23 Drottningens födelsedag
Lördag
24 Julafton
18
Söndag
25 Juldagen
28
Eva
Vecka 52
December/Januari 2016/2017
Januari
Måndag
Måndag
Vecka 1
2017 Svea
26
Stefan, Staffan
2
Tisdag
27
Johannes, Johan
Tisdag
Alfred, Alfrida
Onsdag
28
Benjamin
Onsdag
Rut
Torsdag
29
Natalia, Natalie
Torsdag
Hanna, Hannele
Fredag
30
Abel, Set
Lördag
Sylvester
Annandag jul
3 4 5
mw
l
Trettondagsafton
Fredag
6
Kasper, Melker, Baltsar
Trettondedag jul
31
Lördag
August, Augusta
Söndag
Erland
7
Nyårsafton
Söndag
1
8
Nyårsdagen
29
Januari
Vecka 2
Vecka 3
2017
Januari
Måndag
9
Gunnar, Gunder
Måndag
16
Hjalmar, Helmer
Tisdag
10
Sigurd, Sigbritt
Tisdag
17
Anton, Tony
Onsdag
Jan, Jannike
Onsdag
18
Hilda, Hildur
12
Frideborg, Fridolf
Torsdag
19
Henrik
Fredag
Knut
Fredag
20
Fabian, Sebastian
Lördag
14
Felix, Felicia
Lördag
21
Agnes, Agneta
Söndag
Laura, Lorentz
Söndag
Vincent, Viktor
11
2017
Tjugondedag jul
Torsdag
mw
l
13 Tjugondedag jul
15 30
22
Januari
Vecka 4
2017
Måndag
Frej, Freja
23
Vecka 5
Januari/Februari Måndag
30
2017 Gunilla, Gunhild
Tisdag
24
Erika
Tisdag
31
Ivar, Joar
Onsdag
25
Paul, Pål
Onsdag
Benjamin
Torsdag
26
Bodil, Boel
Torsdag
Fredag
27
Göte, Göta
Fredag
3
Disa, Hjördis
Lördag
Karl, Karla
Lördag
Ansgar, Anselm
29
4
mw
Söndag
2
Kyndelsmässodagen
28
l
1
Konungens namnsdag Diana
Söndag
5
Agata, Agda
31
Februari
Vecka 6
2017
Februari
Vecka 7
2017
Måndag
6
Dorotea, Doris
Måndag
13
Agne, Ove
Tisdag
7
Rikard, Dick
Tisdag
Valentin
Onsdag
Berta, Bert
Onsdag
15
Sigfrid
Torsdag
Fanny, Franciska
Torsdag
16
Julia, Julius
Fredag
10
Iris
Fredag
17
Alexandra, Sandra
Lördag
11
Yngve, Inge
Lördag
18
Frida, Fritiof
Söndag
Evelina, Evy
Söndag
Gabriella, Ella
14 Alla hjärtans dag
8 9
mw
l
12 32
19
Februari
Vecka 8
Vecka 9
2017
Februari/Mars
2017
Måndag
20
Vivianne
Måndag
27
Lage
Tisdag
21
Hilding
Tisdag
Maria
Onsdag
22
Pia
Onsdag
1
Albin, Elvira
Torsdag
23
Torsten, Torun
Torsdag
Ernst, Erna
Fredag
24
Mattias, Mats
Fredag
3
Gunborg, Gunvor
Lördag
25
Sigvard, Sivert
Lördag
4
Adrian, Adriana
Söndag
Torgny, Torkel
Söndag
Tora, Tove
28 Fettisdagen
l
5 mw
26
2
33
Vecka 10
Mars Måndag
2017 Ebba, Ebbe
6
Mars
Vecka 11
2017
Måndag Greger
13
Tisdag
7
Camilla
Tisdag
14
Matilda, Maud
Onsdag
8
Siv
Onsdag
15
Kristoffer, Christel
Torsdag
9
Torbjörn, Torleif
Torsdag
16
Herbert, Gilbert
Fredag
10
Edla, Ada
Fredag
17
Gertrud
Lördag
11
Edvin, Egon
Lördag
18
Edvard, Edmund
Söndag
Viktoria
Söndag
Josef, Josefina
l
Kronprinsessans namnsdag
Int. kvinnodagen
12 34
19
Mars
Vecka 12
Måndag
20
2017 Joakim, Kim
mw Vårdagjämningen Tisdag
Mars/April Måndag
Vecka 13
2017
27
Rudolf, Ralf
Tisdag
28
Malkolm, Morgan
21
Bengt
Onsdag
22
Kennet, Kent
Onsdag
29
Jonas, Jens
Torsdag
23
Gerda, Gerd
Torsdag
30
Holger, Holmfrid
Fredag
Gabriel, Rafael
Fredag
31
Ester
Lördag
Harald, Hervor
Söndag
Gudmund, Ingemund
24
l
Lördag
1
25
Våffeldagen
Söndag
26
Sommartiden börjar
Emanuel
2
35
April Måndag
Vecka 14
2017
April
Vecka 15
Måndag
2017
3
Ferdinand, Nanna
10
Ingvar, Ingvor
Tisdag
Marianne, Marlene
Tisdag
11
Ulf, Ylva
Onsdag
Irene, Irja
Onsdag
12
Liv
Torsdag
Vilhelm, William
Torsdag
13
Artur, Douglas
Fredag
7
Irma, Irmelin
Fredag
Tiburtius
Lördag
8
Nadja, Tanja
Söndag
Otto, Ottilia
mw
4 5 6
l
Skärtordagen
14 Långredagen
Lördag
15
Olivia, Oliver
Påskafton
9 36
Söndag
16
Påskdagen
Patrik, Patricia
April
Vecka 16
Vecka 17
2017
April
17
Elias, Elis
Måndag
24
Vega
Tisdag
18
Valdemar, Volmar
Tisdag
25
Markus
Onsdag
19
Olaus, Ola
Onsdag
26
Teresia, Terese
Torsdag
20
Amalia, Amelie, Emelie
Torsdag
27
Engelbrekt
Fredag
21
Anneli, Annika
Fredag
28
Ture, Tyra
Lördag
22
Allan, Glenn
Lördag
29
Tyko
Söndag
Georg, Göran
Söndag
Mariana
Måndag
Annandag påsk
mw
23
2017
l
30 Kungens födelsedag
37
Maj Måndag
1
Vecka 18
2017
Maj
Valborg
Måndag
Första Maj
Tisdag
2
Filip, Filippa
Onsdag
John, Jane
3
8
Tisdag
9
Vecka 19
2017 Åke
Reidar, Reidun
Europadagen
Onsdag
10
Esbjörn, Styrbjörn
mw
l
Torsdag
Monica, Mona
Torsdag
11
Märta, Märit
Fredag
Gotthard, Erhard
Fredag
12
Charlotta, Lotta
Lördag
Marit, Rita
Lördag
13
Linnea, Linn
Söndag
Carina, Carita
Söndag
Halvard, Halvar
4
5 6 7 38
14
Maj
Vecka 20
2017
Maj
Vecka 21
2017
15
Sofia, Sonja
Måndag
22
Hemming, Henning
Tisdag
16
Ronald, Ronny
Tisdag
23
Desideria, Desirée
Onsdag
17
Rebecka, Ruben
Onsdag
24
Ivan, Vanja
Torsdag
18
Erik
Torsdag
25
Urban
Fredag
19
Maj, Majken
Fredag
26
Vilhelmina, Vilma
Lördag
20
Karolina, Carola
Lördag
27
Beda, Blenda
Söndag
Konstantin, Conny
Söndag
Ingeborg, Borghild
Måndag
Annandag pingst
Norges nationaldag
l Kristi himmelfärdsdag
mw
21
28
Mors dag
39
Maj/Juni
Vecka 22
Måndag
2017
29
Yvonne, Jeanette
Tisdag
30
Vera, Veronika
Onsdag
31
Petronella, Pernilla
Torsdag
1
Gun, Gunnel
Fredag
Rutger, Roger
Lördag
Ingemar, Gudmar
Solbritt, Solveig
Juni
Vecka 23
Måndag
5
2017 Bo
Danmarks nationaldag
Tisdag
6
Gustav, Gösta
Sveriges nationaldag
mw
2
Onsdag
7
Robert, Robin
Torsdag
8
Eivor, Majvor
Fredag
9
Börje, Birger
Lördag
10
Svante, Boris
Söndag
Bertil, Berthold
l
3
Pingstafton
Söndag
4
Pingstdagen
40
11
Juni Måndag
12
Vecka 24
2017 Eskil
Vecka 25
Juni Måndag
2017
19
Germund, Görel
13
Aina, Aino
Tisdag
20
Linda
Onsdag
14
Håkan, Hakon
Onsdag
Alf, Alvar
Torsdag
15
Margit, Margot
Torsdag
22
Paulina, Paula
Fredag
16
Axel, Axelina
Fredag
Adolf, Alice
Lördag
17
Torborg, Torvald
Söndag
Björn, Bjarne
Tisdag
21
Sommarsolståndet
23 Midsommarafton
mw
18
Lördag
24 l
Midsommardagen
Söndag
25
David, Salomon
41
Juni/Juli Måndag
26
Vecka 26
2017 Rakel, Lea
Tisdag
27
Onsdag
28
Leo
Torsdag
29
Peter, Petra
Fredag
30
Elof, Leif
Lördag
Aron, Mirjam
1
Selma, Fingal
mw
Söndag
2 42
Rosa, Rosita
Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)
Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.
Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.
Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.
I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43
Skadat och påskjutet vilt
När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:
”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.
Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.
När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44
gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.
Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.
Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna. Smaka.
45
Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:
”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.
Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46
l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.
JÄGARKUNSK AP
Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •
Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar
BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-
Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.
Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar. Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert. 2. Allt vilt ska respekteras. 3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra. 4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar. Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök. Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt. Men hur är det när det gäller jaktetiken? 48
Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.
Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.
Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas. 49
Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50
JÄGARKUNSK AP
Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •
Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen
• • •
Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt
Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.
Om vildsvin Vildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.
Speciell utrustning Trots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysning. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna. Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oskadade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.
Tänk på... ... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora suggorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar. ... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass. ... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv. ... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador. 52
Klä dig rätt för jakten.
Anpassa klädseln efter rörelsen och vädret. Vid många och långa pass är det vitalt att hålla sig väl tempererad och förberedd för alla vädrets makter. Möjligheten att kunna ta av och klä på lager gör dig anpassad efter en snabb sprint eller åtta timmars stillasittande tålamod. Se hela vårt utbud på www.swedteam.se
Pure Hunting Wear Since 1919
Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.
Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.
Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?
Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.
54
Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.
Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.
Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.
När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.
55
Ammunition Klassindelning kulkalibrar
Djurarter som får jagas
1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter.
2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin. Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver. Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.
3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula. 4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula. E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning. E 0 = anslagsenergi vid pipmynning. g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).
Exempel på några kalibrars klasstillhörighet Mått 5,6x15R 5,6x36R 5,6x52R 5,6x56 5,7x43 5,7x48 6,1x52 6,5x55 7x63BR
56
Namn Klass .22 Long Rifle 4 .22 Hornet 3 .22 Savage 2 .220 Swift 2 .222 Rem 2 .22-250 Rem 2 .243 Win 2 6,5x55 Sv.mau 1 7mm Rem Mag 1
7,62x51 .308 Win 7,62x63 .30-06 Spring 8,6x64BR .338 Win Mag 9,1x51 .358 Win 9,1x64BR .358 N. Mag 9,3x57 9,3x57 9,3x57R 9,3x57R 9,3x62 9,3x62 9,5x72BR .375 H&H Mag 11,4x53R .45-70 Govern
1 1 1 1 1 1 2 1 1 1
Hagelkalibrar
18,5 mm
16,8 mm
15,6 mm
De tre vanliga hagelkalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.
Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter. Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70. Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt. Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.
Hagelstorlekar
Hagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg). Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorleken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.
US Diam. Antal Lämpligt blyhagel vilt 1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås 4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås, tjäder 5 3 mm 200 hare, änder, tjäder 6 2,75 mm 260 alla fåglar utom gås 7 2,5 mm 345 alla fåglar utom gås och tjäder 8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning 57
Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.
Exempel
Låneintyg
Vapentyp:
Vapenklass (1-4):
Fabrikat:
Ändamål:
Diarienr:
Kaliber:
Tillverkningsnr:
Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):
Låntagare (personnr. adress, tel.):
Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:
Långivarens underskrift: 58
Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.
Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).
59
Jakträttsavtal Ett jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal: l
Markägare
Nyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen. l
Nyttjanderättshavare
För både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse. l
Tid
Jakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram. l
Vidareupplåtelse och/eller gäster
I vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.
60
l
Pris
Priset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges. l
Vilt
Jakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en uppdelning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan. l
Markområde
Det ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området. 61
Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 62
Skär bort skottskador med god marginal.
Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 63
Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.
64
1 2 3
4 5 6 7
9
8
10
11 12 15
13
14
Styckning av rådjur/hjort
1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.
1
Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.
2
3
Frysning av viltkött
4 5
6
7
65
Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.
1 2
6. Revbensspjäll. 7. Karré 8. Bog. 9. Framlägg.
3 4
Kom ihåg trikinrisken. 5 6
7
Styckning av fågel
66
9 1
1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.
8
4
1
1
1 2
3
3
1
2
2
3
3
Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.
Flåsnitt för pälsvilt
Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.
Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.
Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 67
Anteckningar 68
69
Sammanfattning av jaktåret 2016–2017 Fälthare
Vigg
Skogshare
Ejder
Bäver
Småskrake
Rödräv
Dalripa
Iller
Fjällripa
Mård
Järpe
Vildsvin
Orre
Dovhjort
Tjäder
Kronhjort
Rapphöna
Rådjur
Fasan
Älg
Morkulla
Sädgås
Havstrut
Bläsgås
Gråtrut
Grågås
Fiskmås
Kanadagås
Ringduva
Gräsand
Björktrast
Kricka
Nötskrika
Bläsand
Kråka
Alfågel
Kaja
Sjöorre
Skata
Knipa
Råka
Storskrake 70
JÄGARKUNSK AP
Finstycka hjort
som på sidan XXXXX bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
Börja ovanifrån och skär
Lever
Magssäck
i mitten...
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Passa kanin och hare
a iV
bytet efteR sKottet
Muskelmage
sk ddV
bytet efteR sKottet
bytet efteR sKottet
Passa, flå och stycka
Passa, flå och stycka
Jakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären? Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
ed M
När bytet blir ett livsmedel
jägarkunskap
Lär dig ta hand om bytet efter skottet Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
Tarmar
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
xxx
kotutskott.
från sidorna längs
348
361
Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, Jägarnas Riksförbund finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.
Bytet efter skottet
bytet efter skottet
bytet efter skottet
Finstycka hjort som på sidan XXXXX Bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som
jägarkunskap
Ansvar – Frivillighet – Samarbete
Muskelmage
Börja ovanifrån och skär
i mitten...
Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.
Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.
Passa kanin och hare
Lever Magssäck
Tarmar
Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan. Skär av vingar och fötter, samt flå klart. Färdig för tillagning eller styckning.
På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.
...på båda sidorna av ryggradens
Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.
från sidorna längs
xxx
348
361
Beställ ditt exemplar redan idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.
kotutskott.
Ny bok + DVD från Jägarnas Riksförbund!