Jaktkalender 2016-2017

Jaktkalender För jaktåret 2016-2017

racerback_jaktkalender_16-17_95x15:Layout 1 2015-12-14 15:09 Sida 1

Av jägare för jägare på jakt! www.racerback.se • Tel: 0454-75 36 40

Nu blir vår jakthundsförsäkring ännu bättre!

Vår jakthundsförsäkring är en paketlösning som ger ersättning för veterinärvård och livvärde vid olycksfall och nu även vissa sjukdomsfall som kan drabba jakthunden. Vi har också höjt livbeloppet. Försäkringen ger som tidigare även ersättning för rehabilitering och kostnader för medicin.

En jakthund har ett viktigt men ibland också riskfullt uppdrag. Varje år inträffar ett stort antal olyckor med jakthundar inblandade. Trafikolyckor är vanligast, angrepp från ilskna vildsvin är en annan fara och det finns fler. Vår jakthundsförsäkring kan tecknas för alla jakthundsraser och även blandraser av dessa.

Nyheter • Höjt livbelopp – nu 15 000 kronor • Ersätter nu även lungödem och magomvridning • Har du fyra jakthundar eller fler kan du teckna jakthundsförsäkringen till en lägre kostnad

Vill du veta mer – kontakta ditt lokala jaktombud som du hittar på agria.se. Du kan också ringa på 0775-88 88 88.

2 Agria Djurförsäkring är länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.

Innehåll Jakttider Skyddsjakt Hundar Kalender Vapenförvaring Skadat och påskjutet vilt Etik Jaktledaren Om vildsvin Vanliga frågor Ammunition Vapenlån Jakträttsavtal Kötthantering och hygien Styckning av älg Styckning av rådjur/hjort Styckning av vildsvin Styckning av fågel Flåsnitt för pälsvilt Anteckningar Sammanfattning av jaktåret

Produktion: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81

4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56–57 58–59 60–61 62–63 64 65 66 66 67 68 70

Tryck: GTC Print AB, 2015

© 2017 Jägarnas Riksförbund

3

Jakttider Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.

Så länge får du jaga

Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.

Solen upp

Solen ned

Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.

Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4

O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun w

Älg BD, AC, Y, Z län, samt i del av W-län; kommunerna MalungSälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:

Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen.

För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.

5/9 10/10

Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.

10/10 31/1

16/8 30/9 1/10 9/10

1/1 31/1

5

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Dovvilt

/10 11 20 16/ 1/10 28/2

Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:

1/9 30/9 21/10 15/11

Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):

1/10 31/1 1/10 31/12 1/5

15/6

16/8 30/9 1/9 30/9

Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar):

Hela landet, årsunge: 1/7

6

15/2 16/4 30/6

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:

1/8 31/3

Grävling Hela landet:

1/8 15/2

1/8 28/2

1/8 15/4 1/8 15/3

Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:

1/9 31/3 1/11 28/2

Iller Hela landet:

1/9 28/2

Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:

Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:

1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2

1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2

Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

1/10 15/5 1/10 10/5 7

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Sädgås K, M län:

1/10 31/12 Dagligen före kl. 11.00.

Bläsgås M län:

1/10 31/12 Dagligen före kl. 11.00.

Grågås 20/7 31/12 Gotland och Fårö: 21/8 31/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/8 30/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

BD län, gränsälvsområdet: 21/8 30/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/8 31/12 Övriga landet:

Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:

Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):

8

21/8 31/12 20/8 31/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

11/8 31/12

21/8 31/12

25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

21/8 30/11 21/8 31/12

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns.

W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:

25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

21/8 31/1 21/8 30/11 21/8 31/1

Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen.

BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:

25/8 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00,

20/8.)

25/8 31/1 21/8 31/1

Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:

25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)

21/8 30/11 1/10 31/12 9

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:

25/8 31/1 1/9 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/8 31/1

20/8.)

Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:

25/8 15/11 25/8 28/2 25/8 15/3 25/8 31/1

Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:

Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10

25/8 30/9 25/8 15/11 1/1 31/1 1/9 15/9

1/1 31/1

16/11 31/1

16/9 31/10

Område

Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Fasan

Hela landet:

Morkulla

1/10 31/1

21/8 31/10

W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:

21/8 30/11

Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:

1/8 31/3

Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:

1/8 31/10

Björktrast Hela landet:

1/8 31/3

Nötskrika Hela landet:

16/7 31/3

16/8 28/2 16/8 31/12

Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/7 30/4 län: Övriga län: 1/7 15/4

Råka M, N län:

1/8 28/2 11

Skyddsjakt För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand.

På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink.

Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgårdar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar.

Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och grävling om det behövs för att tillgodose viltvården.

12

Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt.

Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.

Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.”

Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax.

100 hektar för drever.

200 hektar för stövare.

13

För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari.

Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.

Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning.

– Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme.

14

Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.”

Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.

Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.”

Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.

– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme.

– Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar).

15

Juni/Juli

Vecka 26

2016 Selma, Fingal

27 l

mw Första kvarteret

Tisdag

Leo

l Nymåne mw

Sista kvarteret Fullmåne

28

Flaggdag

Juli Måndag

Vecka 27

2016

4

Ulrika, Ulla

Tisdag

Laila, Ritva

l

mw

5

Onsdag

Peter, Petra

Onsdag

Esaias, Jessika

Torsdag

30

Elof, Leif

Torsdag

7

Klas

Fredag

Aron, Mirjam

Fredag

Kjell

Lördag

Rosa, Rosita

Lördag

9

Jörgen, Örjan

Söndag

Aurora

Söndag

André, Andrea

29

1 2 3 16

6

8

10

Vecka 28

Juli

2016

Juli Måndag

Vecka 29

2016

Måndag

11

Eleonora, Ellinor

18

Tisdag

12

Herman, Hermine

Tisdag

19

Sara

Onsdag

13

Joel, Judit

Onsdag

20

Margareta, Greta

Torsdag

14

Folke

Torsdag

21

Johanna

Fredag

15

Ragnhild, Ragnvald

Fredag

22

Magdalena, Madeleine

Lördag

16

Reinhold, Reine

Lördag

23

Emma

Söndag

Bruno

Söndag

Kristina, Kerstin

Fredrik, Fritz

mw

l

Kronprinsessans födelsedag

17

24

17

Vecka 30

Vecka 31

Juli/Augusti

2016

Augusti

Måndag

25

Jakob

Måndag

Tisdag

26

Jesper

Tisdag

2

Onsdag

Marta

Onsdag

Tage

Torsdag

28

Botvid, Seved

Torsdag

Arne, Arnold

Fredag

29

Olof

Fredag

5

Ulrik, Alrik

Lördag

30

Algot

Lördag

Alfons, Inez

Söndag

Helena, Elin

Söndag

Dennis, Denise

1

2016 Per

Karin, Kajsa

l

27

3

mw

31

4

6 7

Kräftpremiär

18

Augusti

Vecka 32

Vecka 33

2016

Augusti

Silvia, Sylvia

Måndag

15

Stella, Estelle

Tisdag

Roland

Tisdag

16

Brynolf

Onsdag

10

Lars

Onsdag

17

Verner, Valter

Torsdag

11

Susanna

Torsdag

18

Ellen, Lena

Fredag

12

Klara

Fredag

19

Magnus, Måns

Lördag

13

Kaj

Lördag

20

Bernhard, Bernt

Söndag

Uno

Söndag

Jon, Jonna

Måndag

8

Drottningens namnsdag

9 mw

14

2016

l Surströmmingspremiär

21

19

Augusti

Vecka 34

2016

Vecka 35

Augusti/September

2016

22

Henrietta, Henrika

Måndag

29

Hans, Hampus

Tisdag

23

Signe, Signhild

Tisdag

30

Albert, Albertina

Onsdag

24

Bartolomeus

Onsdag

31

Arvid, Vidar

Torsdag

25

Lovisa, Louise

Torsdag

1

Sam, Samuel

Fredag

26

Östen

Fredag

Justus, Justina

Lördag

27

Rolf, Raoul

Lördag

Alfhild, Alva

Söndag

Fatima, Leila

Söndag

Gisela

Måndag

mw

l

l

28 20

2 3 4

September

Vecka 36

2016

September

2016

Måndag

5

Adela, Heidi

12

Tisdag

6

Lilian, Lilly

Tisdag

13

Sture

Onsdag

Kevin, Roy

Onsdag

14

Ida

Torsdag

8

Alma, Hulda

Torsdag

15

Sigrid, Siri

Fredag

Anita, Annette

Fredag

16

Dag, Daga

7

9

Måndag

Vecka 37

Åsa, Åslög

l

mw

Lördag

10

Tord, Turid

Lördag

17

Hildegard, Magnhild

Söndag

Dagny, Helny

Söndag

Orvar

11

18

21

September

Vecka 38

Vecka 39

2016

September/Oktober

Måndag

19

Fredrika

Måndag

Tisdag

20

Elise, Lisa

Tisdag

27

Dagmar, Rigmor

Onsdag

21

Matteus

Onsdag

28

Lennart, Leonard

Torsdag

Mauritz, Moritz

Torsdag

29

Mikael, Mikaela

23

Tekla, Tea

Fredag

30

Helge

Lördag

24

Gerhard, Gert

Lördag

Ragnar, Ragna

Söndag

Tryggve

Söndag

22

26

2016 Enar, Einar

l

Höstdagjämning

Fredag

mw

25 22

1 l

2

Ludvig, Love

Oktober

Vecka 40

2016

Vecka 41

Oktober

2016

Måndag

3

Evald, Osvald

Måndag

10

Harry, Harriet

Tisdag

Frans, Frank

Tisdag

11

Erling, Jarl

Onsdag

Bror

Onsdag

12

Valfrid, Manfred

Torsdag

6

Jenny, Jennifer

Torsdag

13

Berit, Birgit

Fredag

Birgitta, Britta

Fredag

14

Stellan

Lördag

Nils

Lördag

15

Söndag

Ingrid, Inger

Söndag

Finn

4 5

7 8 9

16

Hedvig, Hillevi

l

23

mw

Oktober Måndag

Vecka 42

2016

Oktober

Vecka 43

Måndag

2016

24

Evert, Eilert

Tisdag

25

Inga, Ingalill

19

Tore, Tor

Onsdag

26

Amanda, Rasmus

Torsdag

20

Sibylla

Torsdag

27

Sabina

Fredag

21

Ursula, Yrsa

Fredag

28

Simon, Simone

Lördag

22

Marika, Marita

Lördag

29

Viola

Söndag

Severin, Sören

Söndag

Elsa, Isabella

17

Antonia, Toini

Tisdag

18

Lukas

Onsdag

FN-dagen

mw

23 24

30

l Vintertid börjar

Vecka 44

Oktober/November Måndag

31

2016 Edit, Edgar

November Måndag

7

Vecka 45

2016 Ingegerd, Ingela

Halloween

mw

Tisdag

Tisdag

Vendela

Onsdag

9

Teodor, Teodora

Torsdag

Martin, Martina

1

8

Allhelgonadagen

Onsdag

Tobias

Torsdag

Hubert, Hugo

Fredag

Sverker

Fredag

11

Mårten

Lördag

Eugen, Eugenia

Lördag

12

Konrad, Kurt

Gustav Adolf

Söndag

Kristian, Krister

2 3

10

Mårtensafton

4 5

Alla helgons dag

Söndag

6

Gustav Adolfdagen

13 Fars dag

25

November Måndag

Vecka 46

2016

November Måndag

Vecka 47

2016

21

Helga, Olga

Tisdag

22

Cecilia, Sissela

16

Vibeke, Viveka

Onsdag

23

Klemens

Torsdag

17

Naemi, Naima

Torsdag

24

Gudrun, Rune

Fredag

18

Lillemor, Moa

Fredag

25

Katarina, Katja

Lördag

19

Elisabet, Lisbeth

Lördag

26

Linus

Söndag

Pontus, Marina

Söndag

Astrid, Asta

14

Emil, Emilia

Tisdag

15

Leopold

Onsdag

l

20

mw

27 Första advent

26

Vecka 48

Vecka 49

November/December

2016

December

Måndag

28

Malte

Måndag

5

Tisdag

29

Sune

Tisdag

Onsdag

30

Anders, Andreas

Torsdag

1

Oskar, Ossian

Torsdag

8

Virginia

Fredag

Beata, Beatrice

Fredag

Anna

Lördag

Lydia

Lördag

Malin, Malena

Söndag

Barbara, Barbro

l

3

Sven

Nikolaus, Niklas

Finlands nationaldag

Onsdag

7

Angela, Angelika

mw

2

6

2016

9

10 Nobeldagen

4

Andra advent

Söndag

11

Daniel, Daniela

Tredje advent

27

December Måndag

12

Vecka 50

2016 Alexander, Alexis

December

Vecka 51

Måndag

2016

19

Isak

Lucia

Tisdag

20

Israel, Moses

14

Sten, Sixten

Onsdag

21

Tomas

Torsdag

15

Gottfrid

Torsdag

22

Natanael, Jonatan

Fredag

16

Assar

Fredag

Adam

Lördag

17

Stig

Söndag

Abraham

Tisdag

13 Luciadagen

Onsdag

mw Vintersolståndet

l

23 Drottningens födelsedag

Lördag

24 Julafton

18

Söndag

25 Juldagen

28

Eva

Vecka 52

December/Januari 2016/2017

Januari

Måndag

Måndag

Vecka 1

2017 Svea

26

Stefan, Staffan

2

Tisdag

27

Johannes, Johan

Tisdag

Alfred, Alfrida

Onsdag

28

Benjamin

Onsdag

Rut

Torsdag

29

Natalia, Natalie

Torsdag

Hanna, Hannele

Fredag

30

Abel, Set

Lördag

Sylvester

Annandag jul

3 4 5

mw

l

Trettondagsafton

Fredag

6

Kasper, Melker, Baltsar

Trettondedag jul

31

Lördag

August, Augusta

Söndag

Erland

7

Nyårsafton

Söndag

1

8

Nyårsdagen

29

Januari

Vecka 2

Vecka 3

2017

Januari

Måndag

9

Gunnar, Gunder

Måndag

16

Hjalmar, Helmer

Tisdag

10

Sigurd, Sigbritt

Tisdag

17

Anton, Tony

Onsdag

Jan, Jannike

Onsdag

18

Hilda, Hildur

12

Frideborg, Fridolf

Torsdag

19

Henrik

Fredag

Knut

Fredag

20

Fabian, Sebastian

Lördag

14

Felix, Felicia

Lördag

21

Agnes, Agneta

Söndag

Laura, Lorentz

Söndag

Vincent, Viktor

11

2017

Tjugondedag jul

Torsdag

mw

l

13 Tjugondedag jul

15 30

22

Januari

Vecka 4

2017

Måndag

Frej, Freja

23

Vecka 5

Januari/Februari Måndag

30

2017 Gunilla, Gunhild

Tisdag

24

Erika

Tisdag

31

Ivar, Joar

Onsdag

25

Paul, Pål

Onsdag

Benjamin

Torsdag

26

Bodil, Boel

Torsdag

Fredag

27

Göte, Göta

Fredag

3

Disa, Hjördis

Lördag

Karl, Karla

Lördag

Ansgar, Anselm

29

4

mw

Söndag

2

Kyndelsmässodagen

28

l

1

Konungens namnsdag Diana

Söndag

5

Agata, Agda

31

Februari

Vecka 6

2017

Februari

Vecka 7

2017

Måndag

6

Dorotea, Doris

Måndag

13

Agne, Ove

Tisdag

7

Rikard, Dick

Tisdag

Valentin

Onsdag

Berta, Bert

Onsdag

15

Sigfrid

Torsdag

Fanny, Franciska

Torsdag

16

Julia, Julius

Fredag

10

Iris

Fredag

17

Alexandra, Sandra

Lördag

11

Yngve, Inge

Lördag

18

Frida, Fritiof

Söndag

Evelina, Evy

Söndag

Gabriella, Ella

14 Alla hjärtans dag

8 9

mw

l

12 32

19

Februari

Vecka 8

Vecka 9

2017

Februari/Mars

2017

Måndag

20

Vivianne

Måndag

27

Lage

Tisdag

21

Hilding

Tisdag

Maria

Onsdag

22

Pia

Onsdag

1

Albin, Elvira

Torsdag

23

Torsten, Torun

Torsdag

Ernst, Erna

Fredag

24

Mattias, Mats

Fredag

3

Gunborg, Gunvor

Lördag

25

Sigvard, Sivert

Lördag

4

Adrian, Adriana

Söndag

Torgny, Torkel

Söndag

Tora, Tove

28 Fettisdagen

l

5 mw

26

2

33

Vecka 10

Mars Måndag

2017 Ebba, Ebbe

6

Mars

Vecka 11

2017

Måndag Greger

13

Tisdag

7

Camilla

Tisdag

14

Matilda, Maud

Onsdag

8

Siv

Onsdag

15

Kristoffer, Christel

Torsdag

9

Torbjörn, Torleif

Torsdag

16

Herbert, Gilbert

Fredag

10

Edla, Ada

Fredag

17

Gertrud

Lördag

11

Edvin, Egon

Lördag

18

Edvard, Edmund

Söndag

Viktoria

Söndag

Josef, Josefina

l

Kronprinsessans namnsdag

Int. kvinnodagen

12 34

19

Mars

Vecka 12

Måndag

20

2017 Joakim, Kim

mw Vårdagjämningen Tisdag

Mars/April Måndag

Vecka 13

2017

27

Rudolf, Ralf

Tisdag

28

Malkolm, Morgan

21

Bengt

Onsdag

22

Kennet, Kent

Onsdag

29

Jonas, Jens

Torsdag

23

Gerda, Gerd

Torsdag

30

Holger, Holmfrid

Fredag

Gabriel, Rafael

Fredag

31

Ester

Lördag

Harald, Hervor

Söndag

Gudmund, Ingemund

24

l

Lördag

1

25

Våffeldagen

Söndag

26

Sommartiden börjar

Emanuel

2

35

April Måndag

Vecka 14

2017

April

Vecka 15

Måndag

2017

3

Ferdinand, Nanna

10

Ingvar, Ingvor

Tisdag

Marianne, Marlene

Tisdag

11

Ulf, Ylva

Onsdag

Irene, Irja

Onsdag

12

Liv

Torsdag

Vilhelm, William

Torsdag

13

Artur, Douglas

Fredag

7

Irma, Irmelin

Fredag

Tiburtius

Lördag

8

Nadja, Tanja

Söndag

Otto, Ottilia

mw

4 5 6

l

Skärtordagen

14 Långredagen

Lördag

15

Olivia, Oliver

Påskafton

9 36

Söndag

16

Påskdagen

Patrik, Patricia

April

Vecka 16

Vecka 17

2017

April

17

Elias, Elis

Måndag

24

Vega

Tisdag

18

Valdemar, Volmar

Tisdag

25

Markus

Onsdag

19

Olaus, Ola

Onsdag

26

Teresia, Terese

Torsdag

20

Amalia, Amelie, Emelie

Torsdag

27

Engelbrekt

Fredag

21

Anneli, Annika

Fredag

28

Ture, Tyra

Lördag

22

Allan, Glenn

Lördag

29

Tyko

Söndag

Georg, Göran

Söndag

Mariana

Måndag

Annandag påsk

mw

23

2017

l

30 Kungens födelsedag

37

Maj Måndag

1

Vecka 18

2017

Maj

Valborg

Måndag

Första Maj

Tisdag

2

Filip, Filippa

Onsdag

John, Jane

3

8

Tisdag

9

Vecka 19

2017 Åke

Reidar, Reidun

Europadagen

Onsdag

10

Esbjörn, Styrbjörn

mw

l

Torsdag

Monica, Mona

Torsdag

11

Märta, Märit

Fredag

Gotthard, Erhard

Fredag

12

Charlotta, Lotta

Lördag

Marit, Rita

Lördag

13

Linnea, Linn

Söndag

Carina, Carita

Söndag

Halvard, Halvar

4

5 6 7 38

14

Maj

Vecka 20

2017

Maj

Vecka 21

2017

15

Sofia, Sonja

Måndag

22

Hemming, Henning

Tisdag

16

Ronald, Ronny

Tisdag

23

Desideria, Desirée

Onsdag

17

Rebecka, Ruben

Onsdag

24

Ivan, Vanja

Torsdag

18

Erik

Torsdag

25

Urban

Fredag

19

Maj, Majken

Fredag

26

Vilhelmina, Vilma

Lördag

20

Karolina, Carola

Lördag

27

Beda, Blenda

Söndag

Konstantin, Conny

Söndag

Ingeborg, Borghild

Måndag

Annandag pingst

Norges nationaldag

l Kristi himmelfärdsdag

mw

21

28

Mors dag

39

Maj/Juni

Vecka 22

Måndag

2017

29

Yvonne, Jeanette

Tisdag

30

Vera, Veronika

Onsdag

31

Petronella, Pernilla

Torsdag

1

Gun, Gunnel

Fredag

Rutger, Roger

Lördag

Ingemar, Gudmar

Solbritt, Solveig

Juni

Vecka 23

Måndag

5

2017 Bo

Danmarks nationaldag

Tisdag

6

Gustav, Gösta

Sveriges nationaldag

mw

2

Onsdag

7

Robert, Robin

Torsdag

8

Eivor, Majvor

Fredag

9

Börje, Birger

Lördag

10

Svante, Boris

Söndag

Bertil, Berthold

l

3

Pingstafton

Söndag

4

Pingstdagen

40

11

Juni Måndag

12

Vecka 24

2017 Eskil

Vecka 25

Juni Måndag

2017

19

Germund, Görel

13

Aina, Aino

Tisdag

20

Linda

Onsdag

14

Håkan, Hakon

Onsdag

Alf, Alvar

Torsdag

15

Margit, Margot

Torsdag

22

Paulina, Paula

Fredag

16

Axel, Axelina

Fredag

Adolf, Alice

Lördag

17

Torborg, Torvald

Söndag

Björn, Bjarne

Tisdag

21

Sommarsolståndet

23 Midsommarafton

mw

18

Lördag

24 l

Midsommardagen

Söndag

25

David, Salomon

41

Juni/Juli Måndag

26

Vecka 26

2017 Rakel, Lea

Tisdag

27

Onsdag

28

Leo

Torsdag

29

Peter, Petra

Fredag

30

Elof, Leif

Lördag

Aron, Mirjam

1

Selma, Fingal

mw

Söndag

2 42

Rosa, Rosita

Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa.

Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor.

(Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)

Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard.

Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo.

Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna.

Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.

Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt.

Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme.

Ammunitionen förvaras separat.

Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.

Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen.

Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.

I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås.

43

Skadat och påskjutet vilt

När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:

”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”.

Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.

Vad får man göra?

Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark.

Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen.

Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget.

Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.

När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44

gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.

Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion.

Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.

Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff.

Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna.

Smaka.

45

Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:

”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.”

Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande.

Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.

Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl.

46

l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.

JÄGARKUNSK AP

Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen.

Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen.

Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper.

• • • • • • • •

Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar

BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-

Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare.

Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.

Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar.

Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert.

2. Allt vilt ska respekteras.

3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra.

4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar.

Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök.

Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt.

Men hur är det när det gäller jaktetiken?

48

Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.

Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.

Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas.

49

Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde.

Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster.

Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar.

Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar.

Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området.

Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt.

50

JÄGARKUNSK AP

Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach.

Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd.

Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •

Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen

• • •

Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt

Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.

Om vildsvin Vildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.

Speciell utrustning Trots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysning. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna.

Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna.

Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oskadade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.

Tänk på... ... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora suggorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar. ... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass. ... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv. ... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador.

52

Klä dig rätt för jakten.

Anpassa klädseln efter rörelsen och vädret.

Vid många och långa pass är det vitalt att hålla sig väl tempererad och förberedd för alla vädrets makter. Möjligheten att kunna ta av och klä på lager gör dig anpassad efter en snabb sprint eller åtta timmars stillasittande tålamod.

Se hela vårt utbud på www.swedteam.se

Pure Hunting Wear Since 1919

Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga?

Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.

Var får man jaga?

På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.

Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?

Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken.

Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.

54

Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.

Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling?

Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.

Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin?

Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin.

Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin.

Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.

När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.

55

Ammunition Klassindelning kulkalibrar

Djurarter som får jagas

1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.

Samtliga viltarter.

2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.

Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin.

Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver.

Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.

3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula.

4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula.

E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning.

E 0 = anslagsenergi vid pipmynning. g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).

Exempel på några kalibrars klasstillhörighet Mått 5,6x15R 5,6x36R 5,6x52R 5,6x56 5,7x43 5,7x48 6,1x52 6,5x55 7x63BR

56

Namn Klass .22 Long Rifle 4 .22 Hornet 3 .22 Savage 2 .220 Swift 2 .222 Rem 2 .22-250 Rem 2 .243 Win 2 6,5x55 Sv.mau 1 7mm Rem Mag 1

7,62x51 .308 Win 7,62x63 .30-06 Spring 8,6x64BR .338 Win Mag 9,1x51 .358 Win 9,1x64BR .358 N. Mag 9,3x57 9,3x57 9,3x57R 9,3x57R 9,3x62 9,3x62 9,5x72BR .375 H&H Mag 11,4x53R .45-70 Govern

1 1 1 1 1 1 2 1 1 1

Hagelkalibrar

18,5 mm

16,8 mm

15,6 mm

De tre vanliga hagelkalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.

Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter.

Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70.

Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt.

Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.

Hagelstorlekar

Hagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg).

Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorleken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.

US Diam.

Antal Lämpligt

blyhagel vilt 1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås 4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås,

tjäder 5 3 mm 200 hare, änder,

tjäder 6 2,75 mm 260 alla fåglar

utom gås 7 2,5 mm 345 alla fåglar utom

gås och tjäder 8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning 57

Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen.

I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill).

Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen.

Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.

Exempel

Låneintyg

Vapentyp:

Vapenklass (1-4):

Fabrikat:

Ändamål:

Diarienr:

Kaliber:

Tillverkningsnr:

Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):

Låntagare (personnr. adress, tel.):

Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:

Långivarens underskrift: 58

Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen.

På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.

Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning.

Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).

59

Jakträttsavtal Ett jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal: l

Markägare

Nyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen. l

Nyttjanderättshavare

För både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse. l

Tid

Jakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram. l

Vidareupplåtelse och/eller gäster

I vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.

60

l

Pris

Priset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges. l

Vilt

Jakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en uppdelning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan. l

Markområde

Det ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området.

61

Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap.

2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal.

3. Hud och päls på djuret.

De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten.

I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter.

Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött.

Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas.

Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen.

62

Skär bort skottskador med god marginal.

Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar.

Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre.

Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen.

63

Styckning av älg 1. Baklägg. Färs.

2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar.

3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle.

4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen).

5. Fransyskan. En av de finaste bitarna.

6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel.

7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött.

8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas.

9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll.

10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas.

11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar.

12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar.

15. Framlägg. Färs.

64

1 2 3

4 5 6 7

9

8

10

11 12 15

13

14

Styckning av rådjur/hjort

1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs.

2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar.

3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött.

4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs.

5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar.

6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs).

Kan också skivas för grill- eller stekbitar.

7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.

1

Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap.

Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna.

Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar.

Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.

2

3

Frysning av viltkött

4 5

6

7

65

Styckning av vildsvin 1. Grisfot.

2. Baklägg.

3. Skinka.

4. Sida.

5. Filé, kotlettrad.

1 2

6. Revbensspjäll.

7. Karré 8. Bog. 9. Framlägg.

3 4

Kom ihåg trikinrisken.

5 6

7

Styckning av fågel

66

9 1

1. Bröstfiléer.

2. Vingar.

3. Lår.

4. Hals.

Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”.

En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel.

Om man plockar kan man behålla hela vingen.

8

4

1

1

1 2

3

3

1

2

2

3

3

Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang.

Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år.

Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera.

Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos.

Mer information finns hos Livsmedelsverket.

Flåsnitt för pälsvilt

Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.

Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.

Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg.

67

Anteckningar

68

69

Sammanfattning av jaktåret 2016–2017 Fälthare

Vigg

Skogshare

Ejder

Bäver

Småskrake

Rödräv

Dalripa

Iller

Fjällripa

Mård

Järpe

Vildsvin

Orre

Dovhjort

Tjäder

Kronhjort

Rapphöna

Rådjur

Fasan

Älg

Morkulla

Sädgås

Havstrut

Bläsgås

Gråtrut

Grågås

Fiskmås

Kanadagås

Ringduva

Gräsand

Björktrast

Kricka

Nötskrika

Bläsand

Kråka

Alfågel

Kaja

Sjöorre

Skata

Knipa

Råka

Storskrake 70

JÄGARKUNSK AP

Finstycka hjort

som på sidan XXXXX bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som

Börja ovanifrån och skär

Lever

Magssäck

i mitten...

Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.

Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.

Passa kanin och hare

a iV

bytet efteR sKottet

Muskelmage

sk ddV

bytet efteR sKottet

bytet efteR sKottet

Passa, flå och stycka

Passa, flå och stycka

Jakt förutsätter att man tar vara på bytet. Det är ett hantverk som allt fler känner till allt för lite om. Hur skapar vi själva den där köttbiten som vi normalt hittar färdigförpackad i affären?

Kan vi till och med göra det bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt.

Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.

ed M

När bytet blir ett livsmedel

jägarkunskap

Lär dig ta hand om bytet efter skottet Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan.

Skär av vingar och fötter, samt flå klart.

Färdig för tillagning eller styckning.

Tarmar

På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.

...på båda sidorna av ryggradens

Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.

xxx

kotutskott.

från sidorna längs

348

361

Passa, flå och stycka är en rikt illustrerad handledning och kursbok från Jägarnas Riksförbund som ger dig grunderna i att flå, grovstycka, Jägarnas Riksförbund finstycka och hantera såväl högvilt (hjort, älg och vildsvin) som fågel och småvilt. Boken kompletteras med en DVD med instruktionsfilmer om passning, styckning och kötthantering.

Bytet efter skottet

bytet efter skottet

bytet efter skottet

Finstycka hjort som på sidan XXXXX Bilden till vänster är densamma med ihåg var vi är. Vi börjar och hjälper oss att komma ska med rött) och i det här fallet sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten den renskäras och hela biffen två långsmala köttbitar. (främre delen) tas ut som

jägarkunskap

Ansvar – Frivillighet – Samarbete

Muskelmage

Börja ovanifrån och skär

i mitten...

Styckning av småvilt är betydligt enklare än styckning av högvilt. Låt småvilt hänga med skinnet kvar innan det styckas.

Öppna magen från bröstbenets nedre spets – som sitter långt ned i jämförelse med analöppningen. Dra ur tarmar däggdjur – ned till och mage. Muskelmagen är en delikatess. Öppna plattorna inne i muskelmagen. upp och skär bort Två små, men läckra, köttbitar blir kvar.

Passa kanin och hare

Lever Magssäck

Tarmar

Pilla in fingrarna och dra ut allt ur brösthålan.

Skär av vingar och fötter, samt flå klart.

Färdig för tillagning eller styckning.

På en kanin (som i denna bildserie) faller tarmar och mage ut nästan av sig själv. På en hare kan man få hjälpa till och dra ut innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever och ändtarm nyps åt med fingrarna och dras loss för hand. Ingen kniv behövs för det. Det gör inget om lungor och hjärtat sitter kvar till styckningen.

...på båda sidorna av ryggradens

Vänd på ryggbiten och skär de avsågade revbenen.

från sidorna längs

xxx

348

361

Beställ ditt exemplar redan idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81.

kotutskott.

Ny bok + DVD från Jägarnas Riksförbund!