Jaktkalender för jaktåret 2017–2018
jrf_jaktkalender_2017_95x15:Layout 1 2017-05-09 08:23 Sida 1
”Racerback – för jägare av jägare på jakt” www.racerback.se • Tel: 0454-75 36 40
VI SLÄPPER
423
NYA HUNDFÖRSÄKRINGAR...
...TILL ATT BÖRJA MED ANPASSA FÖR DIN HU D ND
• UTÖK
AD SJÄLVR IS – 135 DAGA KPERIOD R B OCH MED ICIN INGÅR • MÖJLI GHET AT T MAXBELO UTÖK A PPET
• REHA
OLIKA MEN LIKA TRYGGA! För att du ska veta precis vilken försäkring du ska välja, lanserar vi nu bland annat en taxförsäkring och 422 andra specialanpassade erbjudanden för vanliga och ovanliga hundraser. Vår skadestatistik sträcker sig långt tillbaka. Därför vet vi att behov, risker och besvär varierar kraftigt hundraser emellan. Vi gör det enkelt att vara trygg. Vill du veta mer? Ring 0775-88 88 88 eller gå in på agria.se för att hitta din lokala säljare. 2Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringsgruppens specialistbolag för djur- och grödaförsäkring.
FRI FLYTT TILL AGRIA
Innehåll Jakttider Skyddsjakt Hundar Kalender Vapenförvaring Skadat och påskjutet vilt Etik Jaktledaren Om vildsvin Vanliga frågor Ammunition Vapenlån Jakträttsavtal Kötthantering och hygien Styckning av älg Styckning av rådjur/hjort Styckning av vildsvin Styckning av fågel Flåsnitt för pälsvilt Anteckningar Sammanfattning av jaktåret
Produktion: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81
4–11 12 13–15 16–42 42–43 44–46 48–49 50 52 54–55 56–57 58–59 60–61 62–63 64 65 66 66 67 68 70
Tryck: Boktryckarna, Stockholm
© 2017 Jägarnas Riksförbund
3
Jakttider Björn: En timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång.
Så länge får du jaga
Älg: En timme före solens uppgång till solens nedgång.
Solen upp
Solen ned
Varg, järv, lo, hjort, rådjur och mufflon: En timme före solens uppgång t.o.m en timme efter solens nedgång. Efter solens nedgång är endast vaktjakt eller smygjakt tillåten. Övriga jaktbara arter får jagas hela dygnet.
Länsbokstäver AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län 4
O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Älg BD, AC, Y, Z län, del av S-län; Torsby kommun, del av W-län; kommunerna Malung-Sälen, Orsa, Rättvik, Älvdalen och Mora kommun (norr om sjön Siljan och norr om väg 45 väster om tätorten Mora), samt del av X-län; kommunerna Ljusdal, Ovanåker, Hudiksvall och Nordanstig: Övriga landet:
Länsstyrelsen beslutar om jakttider för älg, inom ramen för jaktförordningen. För jakt på endast älgkalv utan licens ska jakttiden vara 5 dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Jakttidens början ska vara densamma som i gällande älgförvaltningsområde.
1:a måndagen i sept.
2:a månd. i okt.
Kronvilt M (utom kronhjortsområde), samtliga djur: Hela landet utom M, enbart smyg- eller vakjakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Hela landet utom M, jakt på årskalv: Inom kronhjortsområde och kronhjortsskötselområde bestäms jakttiden av länsstyrelsen.
2:a månd. i okt. 31/1
16/8 30/9 1/10 till 2:a månd. i okt. 1/1 31/1
5
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Dovvilt
/10 11 20 16/ 1/10 28/2
Hela landet, alla djur: Hela landet, hornbärande djur (endast smyg- och vaktjakt): D, E, H, M, O, T län, endast hind och kalv:
1/9 30/9 21/10 15/11
Rådjur Hela landet utom BD, Y, AC, Z: BD, Y, AC, Z: C, X, U, Y, AC, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet, (hornbärande djur, endast smyg- och vaktjakt): Hela landet utom BD, Y, AC, Z län: (kid, endast smyg- och vaktjakt):
1/10 31/1 1/10 31/12 1/5
15/6
16/8 30/9 1/9 30/9
Vildsvin Hela landet (ej sugga som åtföljs av smågrisar): Hela landet, årsunge: 1/7
6
15/2 16/4 30/6
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Rödräv K, M, N län: S, T, X, W län utom Älvdalens kommun: BD, AC, Y, Z län, samt Älvdalens kommun: Övriga landet:
1/8 31/3
Grävling
1/8 15/2
Hela landet:
1/8 28/2
1/8 15/4 1/8 15/3
Mård BD, AC, Y, Z, S, W, X län: Övriga landet, utom I:
1/9 31/3 1/11 28/2
Iller
1/9 28/2
Hela landet:
Skogshare Öland: K, M, N, I län: Övriga landet:
Fälthare Öland: G, F, O, K, N, M, I, H län utom Öland: Övriga landet:
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
1/9 31/1 1/9 15/2 1/9 28/2
Bäver W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
1/10 15/5 1/10 10/5 7
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Sädgås K, M län:
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
1/10 31/12
Dagligen före kl. 11.00.
Bläsgås M län:
Grågås 20/7 31/12 Gotland och Fårö: 21/8 31/12 W, X, Y, Z, AC län: 20/8 30/9 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) BD län, gränsälvsområdet: 21/8 30/9 BD län, ej gränsälvsområdet: 11/8 31/12 Övriga landet:
Kanadagås X, Y, Z, AC, BD län, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga landet:
Gräsand, kricka, bläsand I, K, M län: W, X, Y, Z, AC, BD utom gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: Övriga landet (kricka, bläsand): Övriga landet (gräsand):
8
21/8 31/12 20/8 31/12 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 11/8 31/12
21/8 31/12
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 21/8 31/12
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Alfågel, Sjöorre X, Y, AC (inlandsomr. nedan odlingsgräns. W, Z (utom renbetesfjäll). BD (inlandsomr. nedan odlingsgräns, utom gränsälvsområdet): BD Gränsälvsområdet: X, Y, AC och BD utom gränsälvsområdet i kustområdet: Övriga län i inlandsområdet: Övriga kustområden:
25/8 30/11 20/8 30/11
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
21/8 31/1 21/8 30/11 21/8 31/1
Knipa, Storskrake X, Y, AC inlandsområde nedan odlingsgränsen. W och Z utanför renbetesfjällen. BD inlandsområde nedan odlingsgränsen, utanför gränsälvsområdet: BD, gränsälvsområdet: X, Y, AC, BD, kustområden, utom gränsälvsområdet: Övriga läns kust och inlandsområden:
25/8 31/1 20/8 31/1
(Jaktstart kl. 11.00, 20/8.)
25/8 31/1 21/8 31/1
Småskrake X, Y, W, Z, AC, BD inlandsområden, utom gränsälvsområdet: BD gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet:
25/8 30/11 20/8 30/11 (Jaktstart kl. 11.00, 20/8.) 21/8 30/11 1/10 31/12 9
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Vigg, Ejder X, Y, W, Z, AC, BD län, inlandsområdet utom gränsälvsområdet: Hela landets kustområde, utom gränsälvsområdet: BD län, gränsälvsområdet: Övriga län i inlandsområdet:
25/8 31/1 1/9 31/1 20/8 31/1 (Jaktstart kl. 11.00, 21/8 31/1
20/8.)
Dalripa, Fjällripa S, X, Y, W län utom Älvdalens kommun: Z län och Älvdalens kommun: AC, BD län ovan lappmarksgränsen: AC, BD län nedan lappmarksgränsen:
25/8 15/11 25/8 28/2 25/8 15/3 25/8 31/1
Järpe, Orre, Tjäder E, F, G, H, K, N, O län: Övriga län, utom I, M: E, F, G, H, K, N, O län, endast orr- och tjädertupp: M län, endast orr- och tjädertupp: Övriga län utom I, endast orroch tjädertupp:
Rapphöna Alla län utom Y, Z, AC, BD: 10
25/8 30/9 25/8 15/11 1/1 31/1 1/9 15/9
1/1 31/1
16/11 31/1
16/9 31/10
Område
Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Fasan
Hela landet:
Morkulla
1/10 31/1
21/8 31/10
W, X, Y, Z, AC, BD län: Övriga landet:
21/8 30/11
Havstrut, gråtrut, fiskmås Hela landet:
1/8 31/3
Ringduva S, T, U, W, X, Y, Z, AC, BD län: K, M, N län: Övriga landet:
1/8 31/10
Björktrast
Hela landet:
1/8 31/3
Nötskrika
Hela landet:
16/7 31/3
16/8 28/2 16/8 31/12
Kråka, Kaja, Skata Y, Z, AC, BD 16/7 30/4 län: Övriga län: 1/7 15/4
Råka
M, N län:
1/8 28/2 11
Skyddsjakt För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt hela året på följande arter: Sumpbäver, mårdhund, tvättbjörn, wapitihjort, sikahjort, vitsvanshjort, mufflonfår, frett, vildkanin, mink, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, näbbmöss, husmus och amerikansk kopparand. På gård eller trädgård där djuren kan orsaka skada eller annan olägenhet får man jaga följande arter hela året: Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink. Dessutom får jakträttsinnehavare hela året jaga korp, havstrut, gråtrut, fiskmås och skrattmås i en anläggning för att förhindra skada eller annan olägenhet, på mark med jordbruksgrödor eller i yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada, eller om jakten sker på särskilt uppdrag av kommunens nämnder inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Mer detaljer framgår av jaktförordningens bilaga 4, där det också finns särskilda bestämmelser för skyddsjakt på olika viltarter i handelsträdgårdar, inhägnader, yrkesmässiga fruktodlingar, plantskolor, ladugårdar, livsmedelslager, samt vid flygplatser, på fält med växande gröda och för att skydda tamdjur och renkalvar. Till exempel får man hela året skyddsjaga årsunge av rödräv och grävling om det behövs för att tillgodose viltvården.
12
Hundar Enligt lagen om tillsyn av hundar och katter gäller följande: l 1 mars–20 augusti får hundar inte vara lösa i marker där det finns vilt. Då råder ”hundförbud”. l Under övrig tid ska hundar hindras från att driva eller förfölja vilt – när de inte används vid jakt. Det är alltså inte fritt fram att släppa hundar efter 20 augusti. Det ska gälla jakt – vilket förutsätter både jakttid och jakträtt. Det är alltid förbjudet att låta hund förfölja vilt när det inte är jakttid för detta vilt.
Jaktmarkens storlek Jaktlagen: ”Jakt med drivande hund får inte ske på ett område som är så beskaffat att det kan förutses att drevet huvudsakligen kommer att gå fram över annans jaktområde.” Rekommenderad minsta areal för en välarronderad jaktmark är: 50 hektar för tax. 100 hektar för drever. 200 hektar för stövare. 13
För jaktträning och vissa jakter får hund förfölja: l Älg 21 augusti till 31 december. l Björn 21 augusti till 30 september. l Lo från 1 februari. Ovanstående arter får förföljas av hund även till den senare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Vildsvin 1 augusti–31 januari. l Rödräv 21 augusti–15 mars. l Grävling, mårdhund och tvättbjörn mellan 1 augusti och 31 januari. l Hjort och rådjur från 1 okt. – 31 jan, eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Annat vilt från 21 augusti till sista februari eller den tidigare tidpunkt då jakten ska vara avslutad. l Hund som inte förföljer vilt får användas vid fågeljakt från 16 augusti till 15 april. (S, W, X, Y, Z, AC och BD län till 30 april.) l Grytjakt med hund får bedrivas hela året efter vildkanin och mårdhund, samt vid ordinarie jakttid och skyddsjakt på rödräv, mink, mård och grävling. l Vid all jakt får hund användas för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.
Viktiga regler och skyldigheter för hundägare Minimimått för hundburar, liggplatser och hundgårdar finns hos Jordbruksverket. l Alla hundar ska enligt lag märkas och registreras hos Jordbruksverket. l Du får inte ha din hund bunden längre tid inomhus. l Utomhus får hund vara bunden (t.ex. löplina) max två timmar. l Elhalsband och stackelhalsband (med taggar) är förbjudet. l Hund får förvaras i bur: – Vid utställning, tävling, prov och provträning. – Vid jakt, max åtta timmar/dygn om de rastas var tredje timme. 14
Krav på eftersökshund Eftersökshund vid jakt på rovdjur och klövvilt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.” Eftersökshund ska vara tillgänglig även om den som användes vid jakten är bortsprungen.
Eftersökshund vid fågeljakt Jaktförordningen: ”Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.” Till exempel: Jagar du duva måste du medföra hund. Passar du på änder vid ett vattendrag (utan vettar eller båt) måste du medföra hund. Jagar du skogsfågel på dagen behöver du inte medföra hund.
– Vid transporter. Rastning ska ske och vatten ska ges minst var sjätte timme. Utfodring ska ske minst var 24:e timme. – Hundburen ska vara lastsäkrad. l Anträffas en hund lös bland lantbruksdjur får hunden, om det är nödvändigt, dödas av djurens ägare eller skötare. l Om en hund springer lös bland vilt får jakträttshavaren ta hand om hunden. Går inte detta får polisen låta avliva hunden. l Skada som orsakas av hund ska ersättas av dess ägare, även om ägaren inte vållat skadan (strikt hundägaransvar). 15
Juni/Juli
27 l
l Nymåne
Vecka 26
2017 Selma, Fingal
mw Första kvarteret
mw
Sista kvarteret Fullmåne
Tisdag
Flaggdag
Juli Måndag
3
Vecka 27
2017 Aurora
Tisdag
4
Ulrika, Ulla
27
Selma, Fingal
Onsdag
Leo
Onsdag
Laila, Ritva
Torsdag
Esaias, Jessika
28
5
Torsdag
29
Peter, Petra
Fredag
30
Elof, Leif
Fredag
7
Klas
Lördag
Aron, Mirjam
Lördag
Kjell
Rosa, Rosita
Söndag
1
6
8
mw Söndag
2 16
9 l
Jörgen, Örjan
Vecka 28
Juli Måndag
10 Tisdag
2017 André, Andrea
Juli Måndag
17 Tisdag
Vecka 29
2017 Bruno
11
Eleonora, Ellinor
18
Fredrik, Fritz
Onsdag
12
Herman, Hermine
Onsdag
19
Sara
Torsdag
Joel, Judit
Torsdag
Margareta, Greta
13 Fredag
Folke
14
20 Fredag
Johanna
Lördag
21
Kronprinsessans födelsedag
Lördag
15
Ragnhild, Ragnvald
22
Magdalena, Madeleine
Reinhold, Reine
Söndag
Emma
Tornedalingarnas dag
Söndag
16
mw
23
l
17
Vecka 30
Juli/Augusti Måndag
24
2017 Kristina, Kerstin
Augusti Måndag
31 Tisdag
Vecka 31
2017 Helena, Elin
Tisdag
25
Jakob
1
Onsdag
26
Jesper
Onsdag
Karin, Kajsa
Torsdag
Marta
Torsdag
Tage
27
2 3
Per
Botvid, Seved
Fredag
Arne, Arnold
Lördag
29
Olof
Lördag
Ulrik, Alrik
Söndag
Algot
Söndag
Alfons, Inez
Fredag
28
4
Jakttornets dag
30
mw 18
5 6
Augusti
Vecka 32
Måndag
7 l
2017 Dennis, Denise
Kräftpremiär
Tisdag
8
Silvia, Sylvia
Augusti
Vecka 33
Måndag
14 Tisdag
15
2017 Uno
Stella, Estelle
mw
Drottningens namnsdag
Onsdag
Roland
Onsdag
16
Brynolf
Torsdag
Lars
Torsdag
Verner, Valter
9
10
17
Surströmmingspremiär
Fredag
Susanna
Lördag
12
Klara
Söndag
Kaj
11
13
Fredag
Ellen, Lena
Lördag
19
Magnus, Måns
Söndag
Bernhard, Bernt
18
20
19
Augusti
Vecka 34
Måndag
21
2017 Jon, Jonna
l
Tisdag
Vecka 35
Augusti/September Måndag
28 Tisdag
2017 Fatima, Leila
22
Henrietta, Henrika
29
Hans, Hampus
Onsdag
23
Signe, Signhild
Onsdag
30
Albert, Albertina
Torsdag
24
Bartolomeus
Torsdag
Arvid, Vidar
Fredag
Lovisa, Louise
Fredag
Sam, Samuel
Lördag
Östen
Lördag
Justus, Justina
26 Alla hundars dag Söndag
27
20
mw
25
Rolf, Raoul
31 1 2
Söndag
3
Alfhild, Alva
September Måndag
4
Tisdag
5
Onsdag
6
Vecka 36
2017
September
Gisela
Måndag
7
12
Åsa, Åslög
Lilian, Lilly
Onsdag
13
Sture
Torsdag
Ida
mw Kevin, Roy
Fredag
Alma, Hulda
Lördag
Anita, Annette
Tord, Turid
8 9
Söndag
10
Tisdag
2017 Dagny, Helny
Adela, Heidi
l Torsdag
11
Vecka 37
14 Fredag
15
Sigrid, Siri
Lördag
16
Dag, Daga
Söndag
Hildegard, Magnhild
17
21
September Måndag
18 Tisdag
Vecka 38
2017 Orvar
Vecka 39
September/Oktober
2017
Måndag
Tryggve
25 Tisdag
19
Fredrika
26
Enar, Einar
Onsdag
Elise, Lisa
Onsdag
27
Dagmar, Rigmor
Matteus
Torsdag
Lennart, Leonard
20
l
21
28 mw
Torsdag
Mauritz, Moritz
Fredag
Mikael, Mikaela
23
Tekla, Tea
Lördag
30
Helge
Söndag
Gerhard, Gert
Söndag
Ragnar, Ragna
Fredag
22
29
Höstdagjämning
Lördag
24 22
1
Oktober Måndag
2
Vecka 40
2017 Ludvig, Love
Vecka 41
Oktober Måndag
2017 Ingrid, Inger
9
Tisdag
Evald, Osvald
10
Harry, Harriet
Onsdag
Frans, Frank
Onsdag
11
Erling, Jarl
Torsdag
Bror
Torsdag
3 4 5
l
Tisdag
12
Valfrid, Manfred
Berit, Birgit
mw
Fredag
Jenny, Jennifer
Fredag
13
Lördag
Birgitta, Britta
Lördag
14
Stellan
Nils
Söndag
6 7
Söndag
8
15
Hedvig, Hillevi
23
Oktober
Vecka 42
2017
Oktober
Vecka 43
2017
Måndag Finn
Måndag
Tisdag
17
Tisdag
Onsdag
18
Lukas
Onsdag
25
Inga, Ingalill
Torsdag
Tore, Tor
Torsdag
Amanda, Rasmus
16
Antonia, Toini
23 24
Severin, Sören
Evert, Eilert
FN-dagen
19
l
26
Fredag
Sibylla
Fredag
Sabina
Lördag
21
Ursula, Yrsa
Lördag
28
Simon, Simone
Söndag
Marika, Marita
Söndag
Viola
22
27 mw
20
29 Vintertiden börjar
24
Vecka 44
Oktober/November Måndag
30 Tisdag
31
2017 Elsa, Isabella
Edit, Edgar
Onsdag
1
November
Vecka 45
Måndag
6
2017 Gustav Adolf
Gustav Adolfdagen
Tisdag
7
Ingegerd, Ingela
Onsdag
Vendela
Torsdag
Teodor, Teodora
8
Allhelgonadagen
Torsdag
2
Tobias
9
Mårtensafton
Fredag
Hubert, Hugo
Lördag
Sverker
11
Mårten
Eugen, Eugenia
Söndag
Konrad, Kurt
3 4 l
Fredag
10
Martin, Martina
mw
Lördag
Alla helgons dag
Söndag
5
12 Fars dag
25
November Måndag
13 Tisdag
Vecka 46
2017 Kristian, Krister
November Måndag
20 Tisdag
Vecka 47
2017 Pontus, Marina
14
Emil, Emilia
21
Helga, Olga
Onsdag
15
Leopold
Onsdag
22
Cecilia, Sissela
Torsdag
16
Vibeke, Viveka
Torsdag
Klemens
Fredag
17
Naemi, Naima
Fredag
24
Gudrun, Rune
Lördag
18
Lillemor, Moa
Lördag
25
Katarina, Katja
Söndag
Elisabet, Lisbeth
Söndag
Linus
19 26
26 mw
l
23
Vecka 48
November/December Måndag
27
2017 Astrid, Asta
December
Vecka 49
Måndag
4
Tisdag
28
Malte
5
Onsdag
29
Sune
Onsdag
Torsdag
Anders, Andreas
2017 Barbara, Barbro
Tisdag
Sven
Nikolaus, Niklas
6
Finlands nationaldag
30 Fredag
Oskar, Ossian
Lördag
Beata, Beatrice
1 2
Söndag
3 l
Första advent
Lydia
Torsdag
Angela, Angelika
7
Fredag
Virginia
Lördag
Anna
8 9
Söndag
Malin, Malena
10
mw
Nobeldagen
Andra advent
27
December Måndag
11
Vecka 50
2017 Daniel, Daniela
12
Vecka 51
Måndag
2017 Abraham
18
l
Tredje advent
Tisdag
December
Tisdag
Alexander, Alexis
19
Isak
Lucia
Onsdag
20
Israel, Moses
Sten, Sixten
Torsdag
Tomas
Luciadagen
Onsdag
13
Luciadagen
Torsdag
14
21
Vintersolståndet
Fredag
Gottfrid
Fredag
Natanael, Jonatan
Lördag
16
Assar
Lördag
Adam
Söndag
Stig
15
22 23
Drottningens födelsedag
17
Tredje advent
28
Söndag
24 Julafton Fjärde advent
Eva
December
Vecka 52
2017
Måndag
1
Juldagen
26
Stefan, Staffan
mw
Onsdag
27
Johannes, Johan
Torsdag
Benjamin
Fredag
Natalia, Natalie
Lördag
30
Abel, Set
Söndag
Sylvester
29
2018
Nyårsdagen
Tisdag
2
Svea
l
Annandag jul
28
Vecka 1
Måndag
25 Tisdag
Januari
Onsdag
Alfred, Alfrida
Torsdag
Rut
3 4
Fredag
5
Hanna, Hannele
Trettondagsafton
Lördag
6
Kasper, Melker, Baltsar
Trettondedag jul
31
Söndag
7
August, Augusta
Nyårsafton
29
Januari Måndag
8
Vecka 2
2018
Januari
Erland
Måndag
mw
Tisdag
15 Tisdag
Vecka 3
2018 Laura, Lorentz
Gunnar, Gunder
16
Hjalmar, Helmer
Onsdag
10
Sigurd, Sigbritt
Onsdag
17
Anton, Tony
Torsdag
Jan, Jannike
Torsdag
Hilda, Hildur
9
11
l
Fredag
Frideborg, Fridolf
Lördag
Knut
Felix, Felicia
12 13
18 Fredag
Henrik
Lördag
20
Fabian, Sebastian
Söndag
Agnes, Agneta
19
Tjugondedag jul
Söndag
14 30
21
Januari
Vecka 4
Måndag
22
2018 Vincent, Viktor
Vecka 5
Januari/Februari Måndag
29 Tisdag
2018 Diana
23
Frej, Freja
30
Gunilla, Gunhild
Onsdag
24
Erika
Onsdag
31
Ivar, Joar
Torsdag
Paul, Pål
Torsdag
Benjamin
Tisdag
l
mw
25
1
Fredag
Fredag
26
Bodil, Boel
2
Lördag
27
Göte, Göta
Lördag
3
Söndag
Karl, Karla
Söndag
28
4
Disa, Hjördis
Ansgar, Anselm
Konungens namnsdag
31
Februari Måndag
5
Tisdag
6
Onsdag
7
Vecka 6
2018 Agata, Agda
8
Rikard, Dick
Onsdag
Valentin
14 Alla hjärtans dag
Berta, Bert
Torsdag
15
Sigfrid
l
Lördag
10
Iris
Söndag
Yngve, Inge
32
Tisdag
13
Fanny, Franciska
11
12
2018 Evelina, Evy
Agne, Ove
Fredag
9
Måndag
Vecka 7
Dorotea, Doris
mw
Torsdag
Februari
Fredag
Julia, Julius
Lördag
17
Alexandra, Sandra
Söndag
Frida, Fritiof
16
18
Februari Måndag
19
Vecka 8
2018 Gabriella, Ella
Vecka 9
Februari/Mars Måndag
26
2018 Torgny, Torkel
20
Vivianne
Tisdag
27
Lage
Onsdag
21
Hilding
Onsdag
Maria
Torsdag
Pia
Tisdag
28
Fettisdagen
22 Fredag
Torsdag
1
Albin, Elvira
Fredag
Ernst, Erna
23
Torsten, Torun
Lördag
24
Mattias, Mats
3
Söndag
Sigvard, Sivert
Söndag
l
mw
25
2
Lördag
4
Gunborg, Gunvor
Adrian, Adriana
33
Vecka 10
Mars Måndag
2018 Tora, Tove
5
Mars Måndag
Vecka 11
2018
12
Viktoria
Tisdag
Kronprinsessans namnsdag
Tisdag
6
Ebba, Ebbe
13
Greger
Onsdag
7
Camilla
Onsdag
14
Matilda, Maud
Torsdag
8
Siv
Torsdag
Kristoffer, Christel
Fredag
9
Torbjörn, Torleif
Lördag
10
Edla, Ada
Söndag
Edvin, Egon
Int. kvinnodagen
mw
11 34
15 Fredag
Herbert, Gilbert
Lördag
17
Gertrud
Söndag
Edvard, Edmund
16 l
18
Mars
Vecka 12
Måndag
19
2018 Josef, Josefina
Mars/April
Vecka 13
Måndag
26 Tisdag
2018 Emanuel
20
Joakim, Kim
27
Rudolf, Ralf
Onsdag
21
Bengt
Onsdag
28
Malkolm, Morgan
Torsdag
22
Kennet, Kent
Torsdag
Jonas, Jens
Fredag
Gerda, Gerd
Tisdag
Vårdagjämningen
Dymmelonsdagen
23 24
Gabriel, Rafael
Våffeldagen
mw
Söndag
25
Fredag
30
Holger, Holmfrid
Långredagen
Nordens dag
Lördag
29
Skärtorsdagen
Sommartiden börjar Våffeldagen
Lördag
31
Ester
Söndag
Harald, Hervor
l
Påskafton
1
Påskdagen
35
April Måndag
2
Vecka 14
2018
Gudmund, Ingemund
Annandag påsk
April Måndag
9
2018 Otto, Ottilia
Tisdag
Ferdinand, Nanna
10
Ingvar, Ingvor
Onsdag
Marianne, Marlene
Onsdag
11
Ulf, Ylva
Torsdag
Irene, Irja
Torsdag
Liv
3 4 5
12
Skärtordagen
Fredag
Vilhelm, William
Lördag
7
Irma, Irmelin
Söndag
Nadja, Tanja
6
Tisdag
Vecka 15
Fredag
13
Artur, Douglas
Långredagen
Lördag
14
Tiburtius
Påskafton
8
mw
36
Söndag
15
Olivia, Oliver
April Måndag
16
Vecka 16
2018 Patrik, Patricia
l
April Måndag
23 Tisdag
Vecka 17
2018 Georg, Göran
Elias, Elis
24
Vega
Onsdag
18
Valdemar, Volmar
Onsdag
25
Markus
Torsdag
Olaus, Ola
Torsdag
Teresia, Terese
Tisdag
17
19 Fredag
Amalia, Amelie, Emelie
Lördag
21
Anneli, Annika
Söndag
Allan, Glenn
20
22
26 Fredag
27
Engelbrekt
Lördag
28
Ture, Tyra
Söndag
Tyko
29
37
mw
April/Maj
Vecka 18
2018
Måndag
30 l
Mariana
Kungens födelsedag
Tisdag
1
Valborg
Onsdag
Filip, Filippa
Torsdag
John, Jane
3
Monica, Mona
Lördag
Gotthard, Erhard
Marit, Rita
5
Söndag
6 38
Måndag
7
Tisdag
8
2018 Carina, Carita
Åke
Onsdag
Reidar, Reidun
Torsdag
Esbjörn, Styrbjörn
9
10
Kristi himmelfärdsdag
Fredag
4
Vecka 19
mw
Första Maj
2
Maj
Fredag
Märta, Märit
Lördag
12
Charlotta, Lotta
Söndag
Linnea, Linn
11
13
Barnens dag
Maj
Vecka 20
Måndag
14
2018 Halvard, Halvar
Maj Måndag
21
Vecka 21
2018
Konstantin, Conny
Annandag pingst
Tisdag
22
Hemming, Henning
16
Ronald, Ronny
Onsdag
23
Desideria, Desirée
Torsdag
17
Rebecka, Ruben
Torsdag
Ivan, Vanja
Fredag
Erik
Lördag
19
Maj, Majken
Söndag
Karolina, Carola
Tisdag
15
Sofia, Sonja
Onsdag
mw
l
Norges nationaldag
18 Pingstafton
20
Pingstdagen
24 Fredag
Urban
Lördag
26
Vilhelmina, Vilma
Söndag
Beda, Blenda
25
27
Mors dag
39
Maj/Juni Måndag
28 Tisdag
Vecka 22
2018
Ingeborg, Borghild
29
Yvonne, Jeanette
Onsdag
30
Vera, Veronika
Torsdag
Petronella, Pernilla
l
31
Måndag
2018 Solbritt, Solveig
4
Tisdag
Bo
5
Onsdag
Lördag
Rutger, Roger
Gustav, Gösta
6
mw
Gun, Gunnel
2
Vecka 23
Danmarks nationaldag
Fredag
1
Juni
Sveriges nationaldag
Torsdag
Robert, Robin
Fredag
8
Eivor, Majvor
Lördag
9
Börje, Birger
Söndag
Svante, Boris
7
Pingstafton
Söndag
3 40
Ingemar, Gudmar
10
Juni Måndag
11
Vecka 24
2018 Bertil, Berthold
Juni
Vecka 25
Måndag
18 Tisdag
2018 Björn, Bjarne
12
Eskil
19
Germund, Görel
Onsdag
13
Aina, Aino
Onsdag
Linda
Torsdag
14
Håkan, Hakon
Fredag
Margit, Margot
Lördag
16
Axel, Axelina
Söndag
Torborg, Torvald
Tisdag
l
20
mw Torsdag
21
Alf, Alvar
Sommarsolståndet
15
Fredag
22
Paulina, Paula
Midsommarafton
Lördag
23
Adolf, Alice
Midsommardagen
17
Söndag
24 41
Juni/Juli
Vecka 26
2018
Måndag
25
David, Salomon
Tisdag
26
Rakel, Lea
Onsdag
27
Selma, Fingal
Torsdag
28
Leo
Fredag
29
Peter, Petra
Lördag
30
Elof, Leif
Söndag
l
1 42
Aron, Mirjam
Vitala vapendelar Gevär med slutstycke: Slutstycke och pipa. Brytvapen (exempelvis hagelgevär): Kolv, baskyl och pipor. (Om vapnet inte har yttre hanar och blindavfyrats utgör framstock vital vapendel.)
Vapenförvaring Hemma Vapen och ammunition ska förvaras i godkänt vapenskåp eller säkerhetsskåp som håller minst SS 3492-standard. Skåp som tomt väger mindre än 150 kilo ska bultas fast i väggen, alternativt förses med vikter så att det kommer upp till 150 kilo. Nycklar eller låskoder ska förvaras så att bara vapeninnehavaren kommer åt dem. Varken anhöriga eller vänner får ha tillgång till nycklarna. Vapenförvaringen ska ske i vapeninnehavarens eget vapenskåp och bostad. Allt annat kräver ett polistillstånd vilket kan ges i undantagsfall.
Vid transport Grundregeln är uppsiktsförvaring. Har du vapnet i bilen och själv befinner dig i eller intill bilen har du vapnet under uppsikt. Vapnet får inte förflyttas laddat och ska helst ligga i förvaringsutrymme. Ammunitionen förvaras separat. Om du måste bära med dig hela vapnet bland andra människor (till exempel vid tågresor) ska vapnet ligga i vapenfodral.
Vid matpaus eller hotellvistelse Vid matpaus, färjetur eller hotellvistelse ska vapnet delas. Vital vapendel tas med, kvarvarande vapendel göms i låst bil. Om man inte kan dela vapnet får man använda ett godkänt vapenlås (till exempel hänglås klass 3) och gömma vapnet, fastlåst, i bilen. Du får låsa in vital vapendel i hotellets säkerhetsförvaring, eller lämna in den till fartygsreception. Vid flygresor bör du fråga flygbolaget om vad som gäller.
I jaktstugan I jaktstuga eller på skjutbana gäller samma grundregler: Uppsikt, medtagen vital vapendel eller förvaring i bil med vapenlås. 43
Skadat och påskjutet vilt
När ett vilt skadas vid jakt gäller jaktlagens paragraf 28:
”Om vilt har skadats vid jakt, skall jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas”. Detta gäller alla viltarter. Skytten är alltid ansvarig. Vid gemensamhetsjakt på vissa viltarter har även jaktledaren ett visst ansvar. Försumlighet kan innebära böter och vapenbeslag.
Vad får man göra? Du ska alltid kunna motivera alla extraordinära åtgärder som vid reguljär jakt skulle vara ett lagbrott. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: l Att använda belysning. l Att använda motorfordon för att genskjuta viltet. l Att använda otillåtna vapentyper. l Att eftersöka och avliva även efter mörkrets inbrott. l Att eftersöka och avliva på annans mark. Om du är det minsta osäker på vad du får göra: Ring polisen. Vid eftersök på annans mark ska jakträttsinnehavaren kontaktas eller – om det inte går – polisen. Jakträttsinnehavaren på den andra marken får inte stoppa eftersöket, och har inte ens rätt att ta över. Dialog är naturligtvis det bästa. Det påskjutande jaktlaget (eller jägaren) är alltid ansvarigt, även om eftersöket lämnas över till grannlaget. Notera att detta gäller eftersök på vilt som skadats vid jakt – inte i trafiken.
När djuret lämnat skottplatsen Memorera situationen, kontakta jaktledaren, sitt stilla och lämna absolut inte passet (om du inte får andra instruktioner). Bland det absolut vikti44
gaste för ett eftersöksekipage är att få rätt information från start och en orörd skottplats. Det eftersöksekipaget vill veta är bland annat: l Skottplatsen. l Hur djuret tecknade (reagerade) för skottet. l Varifrån kom djuret, åt vilket håll försvann det, hur uppförde det sig. l Om det fanns fler djur på platsen. l Andra iakttagelser.
Ta tid på dig Ett vilt reagerar normalt för ett icke dödande skott genom rusa från skottplatsen och lägga sig ned i sårlega. Djuret är då påverkat av adrenalinpåslag och flyktreaktion. Går man efter djuret för tidigt kan nästa rusning bli mycket kraftig och lång. Att det går en timme mellan skott och eftersök är normalt bara en fördel.
Blodstänk ger ledtrådar l Blod mitt i spåret kan vara en låg träff eller träff i benen. l Blod på grenar, som djuret strukit sig mot tyder på högre träff. l Skvättande blod vid sidan av spåret kan tyda på hög träff. Det kan vara svårt att se blodstänk i en höstfärgad skog. Använd vitt toapapper och stryk mot misstänkta röda fläckar. Känn med fingrarna. Smaka.
45
Om du hittar skadat vilt Jaktförordningen säger följande:
”Anträffas frilevande vilt så skadat eller i sådan belägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark.” Vid en sådan avlivningssituation får du använda vilket vapen eller tillhygge som helst, bara djuret dör effektivt, utan extra lidande. Notera att det bara gäller ”anträffat” vilt som du råkar stöta på. Du får inte på egen hand starta eftersök om djuret flyr. Då ska alltid polisen först kontaktas.
Vid viltolycka Enligt lag ska viltolyckor (även en mindre sammanstötning) med älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflon, varg, björn, lo, järv, utter eller örn polisanmälas och olycksplatsen ska märkas ut. l Placera ut varningstriangel. l Markera olycksplatsen på den sida där djuret försvann så att jägare med eftersökshund kan hitta platsen. l Ring 112 och anmäl. 46
l Även om viltet ligger dött på plats ska markering ske. l Vid kollision med vildsvin, björn, varg och lodjur placeras markeringsremsan cirka 100 meter från olycksplatsen. l Försök inte att själv göra ett eftersök. l Försök inte avliva det skadade djuret om du inte har kunskapen. l Försök aldrig avliva en hund, låt veterinär avgöra.
JÄGARKUNSK AP
Din väg till Jägarexamen - det självklara valet av kurslitteratur till den teoretiska delen av jägarexamen. Boken lär grundligt och pedagogiskt ut alla baskunskaper som krävs för att klara den teoretiska delen av jägarexamen. Varje kapitel innehåller frågor och svar för att kontrollera dina kunskaper. • • • • • • • •
Ekologi Artkännedom Viltvård Jaktmetoder Vapen och ammunition Säkerhet Etik Lagar
BOK + LJUDBOK Rek. pris 495:-
Läs mer om boken och om jägarexamen på www.jagarexamen.org Din väg till jägarexamen säljs hos välsorterade bokhandlare och näthandlare. Som studieledare beställer du boken via Bilda Förlag/Stjärndistribution: order@sdist.se eller på telefon 0290-76 76 76.
Etik Jaktetik handlar om hur man bör uppträda och agera som jägare. Etiken är viktig både för jägarens, jägarkårens, jaktens och viltets skull. Det är inte alltid lätt att definiera god jaktetik utan att först fundera på jaktens grunder och varför man jagar. Ett bra sätt att utveckla det etiska tänkandet, eller den etiska medvetenheten, är att diskutera frågorna jägare emellan, på jaktmöten eller i studiecirklar under utbildningar. Några grundläggande utgångspunkter för jaktetiken är: 1. Jakt ska bedrivas säkert. 2. Allt vilt ska respekteras. 3. Jägare ska visa hänsyn och respektera varandra. 4. Jägare ska visa hänsyn och respektera de som inte jagar. Punkt 1 är inte bara etik, utan också lag. Men det är en sak vad lagen kräver och hur mycket jägaren själv anstränger sig. Etiken går ut på att aldrig chansa och att alltid agera med förvissningen om att ett ej avlossat skott aldrig behöver ångras. När ändå olyckan är framme och ett djur skadas (för det kan givetvis inträffa) så ska jägaren och jaktlaget vara förberedda för detta och dessutom göra allt som går för att förkorta lidandet – om det så krävs flera dagar av eftersök. Lagen kräver ingen eftersökshund vid småviltjakt. Men hur är det när det gäller jaktetiken? 48
Punkt 2 innebär att man aldrig får förlora respekten för något vilt, oavsett art. Det är inte mer tillåtet att ”chansa” vid jakt på hare än vid jakt på älg. Även vid skyddsjakt eller till exempel utrotningsjakt på invasiva arter ska själva jakten fortfarande bedrivas så etiskt och hänsynsfullt som möjligt.
Respekt mellan jägare Punkt 3 handlar i hög grad om att respektera traditioner, erfarenheter och olika synsätt på jakt, vilket kan variera i vårt avlånga land. Naturligtvis ska man inte respektera brott mot punkterna 1 och 2, men hur man jagar och varför man jagar kan inom ramen för detta variera. Respekten jägare emellan handlar i hög grad om att vi ska fungera som grupp och kunna samarbeta i exempelvis i jägarorganisationer, gemensamhetsjakter och i större jaktområden med många markägare. Jakten är utsatt för attacker från personer och organisationer som har som enda agenda att hindra den jaktutövning som vi jägare ser som ett självklart och miljövänligt naturbruk. Därför är det viktigt att vi är någorlunda eniga i grundfrågorna, samarbetar och engagerar oss tillsammans för att påverka samhället i den riktning vi önskar.
Hänsyn mot allmänheten Punkt 4 är en viktig hänsynsfråga och en pedagagogisk fråga. Vi jägare måste alltid vara medvetna om att de flesta människor befinner sig långt från både slakt, jakt och skytte. De allra flesta äter förvisso kött, men själva dödandet har de aldrig varit i kontakt med. Det är en samhällsutveckling som vi inte kan bortse från. Några goda råd är därför: l Var noga med att förklara hur jakten går till när du möter människor i skogen, när bilder och filmsnuttar visas upp i sociala medier, när du skriver insändare eller diskuterar jakt med jobbarkompisar på fikarasten. l Tänk på att både bilder och filmer kan upplevas betydligt mer dramatiska än vad de egentligen är. l Sträva efter goda kontakter och information till alla människor som bor och vistas inom ett jaktområde. l Städa undan slaktrester och täck vilt som transporteras. l Möter du människor i naturen under jakt, presentera dig och förklara vad som pågår. Var artig. Skogen är för det mesta stor och det är sällan något bekymmer för jägare, bärplockare, ryttare och andra att samsas. 49
Jaktledaren Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ska det alltid finnas en jaktledare vid älgjakt och vid jakt efter kronhjort inom kronhjortsskötselområde. Det är alltid bra att utse en jaktledare när man jagar flera personer tillsammans. En tydlig och bestämd ledning för jakten är både tryggt och säkert för alla inblandade, speciellt för gäster. Följande ska jaktledaren informera om inför jakten: l Avskjutningsföreskrifter, sambandsregler, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt övriga bestämmelser för jaktens genomförande. l Kravet på vapenlicens och jaktkort (viltvårdsavgift). l Att jägare bör vara ansvarsförsäkrade och bära signalfärger. l Att jägare ska ha ett inskjutet vapen och tillräcklig skjutskicklighet. l Att det är viktigt att delta i inventeringar inom älgförvaltningsområdet och att rapportera observerade älgar. Jaktledaren ansvarar också för sambandet, för att undvika felskjutningar. Jaktledaren ska se till att lagens krav på eftersökshund (på plats inom två timmar) efterlevs. Inträffar en skadeskjutning ska jaktledaren se till att eftersöket blir gjort och att jaktgrannar eller polis underrättas om skadat vilt lämnar området. Om jaktledaren missat att informera om något av det som nämnts ska du fråga. Det är alltid var och ens skyldighet att veta vad som gäller vid en jakt. 50
JÄGARKUNSK AP
Jaktledarutbildning Jaktledarutbildningen syftar till att klara ut vilka skyldigheter och rättigheter jaktledaren har och hjälper också till att ge stöd i rollen som ledare och coach. Efter kursen får kursdeltagaren ett bevis som intygar att utbildningen är genomförd. Utbildningen genomförs på 1-2 dagar beroende på kursledarens upplägg och omfattar bland annat: • •
Ansvar , skyldigheter och rättigheter Jaktlagstiftningen
• • •
Säkerhet Etik, moral och attityder Planering av jakt
Anmäl dig till din närmaste utbildare på www.jagarnasriksforbund.se/jaktledare eller ring 08-550 107 81.
Om vildsvin Vildsvinen sprider sig sakta över södra och mellersta Sverige, även i norr förekommer rapporter om vildsvinsförekomster, vilket ställer nya krav på jägarna. Jägarna kan få använda andra hjälpmedel än vid annan jakt och användningen av hund förändras. I båda fallen ska användningen ske under devisen ”frihet under ansvar” för att vi även fortsättningsvis ska kunna jaga vildsvin effektivt.
Speciell utrustning Trots att både hundanvändningen och hundarna utvecklas fälls troligen flest vildsvin vid åteljakt, som främst sker nattetid och kräver speciell utrustning i form av ett ljusstarkt kikarsikte, alternativt fast åtelbelysning. Varken rörlig belysning, ljusförstärkare eller åtelkameror är tillåtna. Undantag mot dessa förbud kan dock sökas hos länsstyrelserna. Att jaga vildsvin med hund kan vara både effektivt och roligt. Eftersom vildsvinen kan väga från 5 till över 200 kilo är det viktigt att hunden har ett lämpligt arbetssätt, både för att inte skada sig själv och för att inte skada vildsvinen. Hundar får aldrig bita i friska djur eller attackera oskadade vildsvin. Sådana hundar ska enbart användas vid eftersök.
Tänk på... ... att man inte minskar stammen med att skjuta stora suggor. De stora suggorna hindrar gyltorna från att brunsta för tidigt. Att skjuta stora suggor leder sannolikt till fler kullar eftersom yngre vildsvin får kultingar. ... att gamla bra älgpass sällan är bra vildsvinspass. ... att ett stort ensamt vildsvin lika gärna kan vara en sugga som lämnat kultingarna för att ta sig an hunden själv. ... att ett vildsvin är benägen att försvara sig, både mot människa och hund, och har kapacitet att orsaka allvarliga skador. 52
Pure Hunting Wear Since 1919
Se hela vĂĽrt sortiment pĂĽ swedteam.se
Vanliga frågor Hur stor mark behöver man för att få jaga? Det finns ingen lägre gräns som anger hur liten marken kan vara för att man ska få jaga på den. Du får till exempel jaga på din tomt så länge den ligger utanför detaljplanerat område. Däremot står det i Jaktlagens 4 § att man ska ”anpassa jakten efter tillgången på vilt”. Det här tolkas populärt bland jägare att man inte ska skjuta mer än ”marken bär”. Med det i åtanke blir det svårt att genomföra praktisk jakt på för små marker, eftersom den mängd vilt som går att skjuta då blir väldigt liten. En begränsning som dock finns i lagtext är att man inte får locka vilt från annans mark, vilket gör till exempel åteljakt på vildsvin på små marker svårt. För att undvika osämja bör man alltid söka samråd och frivillig samverkan med närliggande jaktområden.
Var får man jaga? På mark där man har jakträtt, till exempel på din egen mark. Även på en tomt har du jakträtt. Dock kan jakt på en tomt begränsas av regler för skytte inom planlagt område, säkerhet med mera.
Får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst?
Man får ställa ett jakttorn var som helst på den egna jaktmarken. Men samråd gärna med grannarna om tornet ska ställas nära markgränsen.
54
Ja, så länge man har jakträtt på marken får man ställa ett jakttorn hur nära en gräns som helst. Däremot bör ju jägare tänka på att inte i onödan stöta sig med grannar och allmänhet, vilket gör att en placering av ett jakttorn nära till exempel bostadshus eller allmän väg utan samråd bör undvikas.
Vad ska man göra med en skjuten räv eller grävling? Man ska alltid sträva efter att ta vara på det vilt man fällt, så även med räv och grävling som bland annat har väldigt fina pälsar. Resterna bör alltid grävas ner eller brännas för att undvika spridning av sjukdomar. Dels bär många av rävarna på rävskabb som naturligtvis inte ska spridas vidare till andra djur. Dessutom har många rävar och grävlingar trikiner, så framför allt på marker där det rör sig vildsvin eller björn ska kadavren inte lämnas.
Vad är lämpligt att använda på en åtelplats för vildsvin? Allt som kan anses som naturligt foder och som inte genomgått någon tillagningsprocess är lämpligt att använda som åtelmaterial för vildsvin. Spannmål av olika slag och rotfrukter är bra, så länge som det sprids i lagom mängd. Majs och potatis tillhör de absoluta favoriterna. Processat foder som bröd, chips, godis eller liknande ska aldrig ges till vildsvin. Det är också bra om fodret tar tid för vildsvinen att få i sig eftersom de då stannar på åtelplatsen längre och ger jägaren en bra skottchans. En bra tumregel för hur mycket som är en lagom mängd är att man ska förvänta sig att det äts upp innan det hinner ruttna och bli dåligt. Observera att animaliska biprodukter från tamdjur (till exempel matrester) inte får användas och biprodukter (slaktavfall) från vilt bör vara garanterat smittfritt.
När skinnet är tillvarataget bör kropparna från räv och grävling destrueras för att undvika spridande av sjukdomar, till exempel trikiner.
55
Ammunition Klassindelning kulkalibrar
Djurarter som får jagas
1. Kulvikt min. 9 g (139 gr) med E 100 min. 2 700 J. Eller: Kulvikt min. 10 g (154 gr) med E 100 min. 2 000 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter.
2. Kulvikt min. 3,2 g (50 gr) med E 100 min. 800 J. Expanderande kula.
Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl och vildsvin. Samtliga viltarter utom älg, hjort, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver. Vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, lämlar, råttor, mullvad, sorkar (även bisam), möss, havstrut, gråtrut, silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna, knipa, vigg, ripa, järpe, ringduva, fasan, rapphöna, stadsduva, turkduva, korp, kråka, råka, skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv, pilfink.
3. Kulvikt min. 2,5 g (39 gr) med E 100 min. 200 J. Valfri kula. 4. Valfri kulvikt. E 0 minst 150 J. Valfri kula. E 100 = anslagsenergi 100 m från pipmynning. E 0 = anslagsenergi vid pipmynning. g=gram. J=Joule. gr=Grain (viktmått).
Exempel på några kalibrars klasstillhörighet Mått Namn Klass 5,6x15R .22 Long Rifle 4 5,6x36R .22 Hornet 3 5,6x52R .22 Savage 2 5,6x56 .220 Swift 2 5,7x43 .222 Rem 2 5,7x48 .22-250 Rem 2 6,1x52 .243 Win 2 6,5x55 6,5x55 Sv.mau 1 7x63BR 7mm Rem Mag 1
56
7,62x51 .308 Win 7,62x63 .30-06 Spring 8,6x64BR .338 Win Mag 9,1x51 .358 Win 9,1x64BR .358 N. Mag 9,3x57 9,3x57 9,3x57R 9,3x57R 9,3x62 9,3x62 9,5x72BR .375 H&H Mag 11,4x53R .45-70 Govern
1 1 1 1 1 1 2 1 1 1
Hagelkalibrar
18,5 mm
16,8 mm
15,6 mm
De tre vanliga hagelkalibrarna i Sverige, kaliber 12, 16 och 20 – i naturlig storlek.
Hagelvapnets kaliber anges med två siffror, där den ena anger diametern på patronen och den andra längden på patronen i millimeter. Den vanligaste kalibern är 12. Normallängden på patronerna ligger runt 70 mm (mellan 65 och 89). En vanligt förekommande hagelkaliber är 12/70. Kaliber 12 är den grövsta hagelkalibern med diametern 18,5 mm. Kaliber 20 har en diameter på 15,6 mm. Patroner med samma hagelladdning i de båda kalibrarna har samma effekt. Bakgrunden till kaliberbeteckningen är hur många rundkulor man kunde göra av ett skålpund bly. Till kaliber 12 kunde man göra 12 kulor.
Hagelstorlekar
Hagelstorleken går från US nr 1 till US nr 9 (från 4 mm, med 0,25 mm steg). Tabellen till höger avser en hagelladdning på 32 gram blyhagel. Om det gäller stålhagel ökar antalet hagel med cirka 35 procent (multiplicera med 1,35). Vid jakt med stålhagel bör hagelstorleken ökas med två steg (0,5 mm) i tabellen.
US Diam. Antal Lämpligt blyhagel vilt 1 4 mm 85 2 3,75 mm 100 3 3,5 mm 125 räv, rådjur, gås 4 3,25 mm 155 räv, rådjur, gås, tjäder 5 3 mm 200 hare, änder, tjäder 6 2,75 mm 260 alla fåglar utom gås 7 2,5 mm 345 alla fåglar utom gås och tjäder 8 2,25 mm 470 övning 9 2 mm 665 övning 57
Vapenlån För att självständigt låna ett jaktvapen krävs: l Att man själv innehar licens för motsvarande vapentyp, eller: l Att man har jägarexamen och är kvalificerad för samma typ av vapen som lånas, samt har ett särskilt lånetillstånd från polisen. I övrigt gäller uppsiktslån/jakt, precis som för ungdomar (se intill). Vid lån av vapen ska låntagaren medföra ett låneintyg där detaljerna för lånet framgår (se nedan). Vapenlån får ske högst två veckor vid några tillfällen om året). Kravet på låneintyg gäller inte inom familjen – då medförs endast originallicensen. Man skiljer mellan tre vapentyper för jakt, nämligen hagelvapen, kulvapen klass 1, samt kulvapen klass 2–4.
Exempel
Låneintyg
Vapentyp:
Vapenklass (1-4):
Fabrikat:
Ändamål:
Diarienr:
Kaliber:
Tillverkningsnr:
Tillståndshavare (personnr. adress, tel.):
Låntagare (personnr. adress, tel.):
Ändamål med utlåningen: Tid för utlåningen:
Långivarens underskrift: 58
Den som har licens för kulvapen klass 1 får utan tillstånd låna kulvapen i samtliga klasser. Den som har licens för exempelvis klass 3 får endast låna kulvapen klass 2–4. Den som bara har licens på hagelvapen får inte utan polistillstånd låna ett kombivapen. Den som bara har licens på kulvapen får inte utan tillstånd låna ett hagelvapen. På polisens hemsida finns färdiga låneintygsblanketter att skriva ut. Du kan också använda exemplet till vänster.
Ungdomar och vapenlån Den som fyllt 15 år får låna vapen under förutsättning att behörig vapenägare själv är med när vapnet används – så kallad uppsiktsjakt. Utlånaren ska befinna sig intill låntagaren och kunna övervaka användningen av vapnet. Detta gäller både vid jakt och vid övningsskytte. l Den som lånar vapen vid uppsiktsjakt behöver inte ha tagit jägarexamen. l Är låntagaren 18 år eller äldre ska denne lösa statligt jaktkort. Den som är under 18 år behöver inget statligt jaktkort. l Personer under 15 år får skjuta med licenspliktiga vapen, till exempel studsare eller hagelbössa, endast i föreningsregi. För godkända skyttesammanslutningar gäller inget ålderskrav vid uppsiktsutlåning. Reglerna för utlåning av vapen återfinns bland annat i vapenlagen och i rikspolisstyrelsens författningar (RPSFS 2009:13).
59
Jakträttsavtal Ett jakträttsavtal kan se ut nästan hur som helst eftersom det inte finns några juridiska formkrav. De kan både vara muntliga och skriftliga, men muntliga är svårare att bevisa. Därför rekommenderas skriftliga avtal. Här följer några viktiga punkter som bör vara med i ett jakträttsavtal: l
Markägare
Nyttjanderättshavaren (arrendatorn) bör kontrollera vem eller vilka som äger fastigheten. Detta görs hos Lantmäteriet. Samtliga markägare ska underteckna jakträttsupplåtelsen. l
Nyttjanderättshavare
För både markägaren och nyttjanderättshavaren kan det vara mer stabilt om en jaktklubb innehar kontraktet. Därmed säkras långsiktigheten även om en eller flera personer ur jaktlaget kliver ur. Det kan då vara klokt att bifoga en lista med namnen på de personer som ingår i jaktklubben och uppdatera listan regelbundet. Detta ligger både i markägarens och nyttjanderättshavarnas intresse. l
Tid
Jakträttsupplåtelser upprättas vanligtvis på perioder mellan 1–5 år, men längre är inte ovanligt. Allt beror på vilken långsiktighet som markägaren och nyttjanderättshavaren vill se. Uppsägningstiden är alltid minst 6 månader men längre kan avtalas fram. l
Vidareupplåtelse och/eller gäster
I vissa fall kan nyttjanderättshavaren vilja vidareupplåta jakten i andra hand, till exempel genom att sälja en jaktdag. Möjligheterna till detta bör regleras i avtalet. Dessutom är det klokt att reglera ej betalande gästers medverkan vid jakten.
60
l
Pris
Priset kan anges till exempel som en totalsumma eller som en summa per hektar. Om priset regleras genom till exempel konsumentprisindex bör även detta anges. l
Vilt
Jakträttsupplåtelsen kan avse antingen all jakt eller enbart jakten efter vissa arter. Om samma markområde upplåts åt flera jägare med en uppdelning på viltarter bör det även regleras hur de ska organisera jakten sinsemellan. l
Markområde
Det ska tydligt framgå vilket markområde som jakträttsupplåtelsen avser, både genom fastighetsbeteckningar och gärna även genom en karta eller utförlig beskrivning av området. 61
Kötthantering och hygien Köttförstörande och ”farliga” bakterier kommer huvudsakligen, i riskordning, från: 1. Jägaren själv – från händer, kläder och redskap. 2. Innehåll från djurets mag- och tarmkanal. 3. Hud och päls på djuret. De vanligaste orsakerna till matförgiftning i Sverige är bristfällig kylförvaring och smittspridning från människor. Smittämnen (bakterier med mera) finns överallt och det gäller att minimera tillväxten. I ett levande djur är köttet i princip bakteriefritt. Direkt efter slakt och flåning är cirka 1 000 bakterier per kvadratcentimeter på slaktkroppen normalt. Detta kan öka till flera miljoner under hängningen – fortfarande utan märkbara tecken på dåligt kött. Vissa bakterier kan under optimala förhållanden fördubblas i antal på tio minuter. Bara några timmar felaktig hantering/förvaring kan vara lika allvarlig som en kraftig nedsmittning av köttet – vilket i ett senare skede gör det omöjligt att exempelvis hänga köttet tillräckligt länge. Dålig hantering ger alltså kött av sämre kvalitet, eller i värsta fall otjänligt kött. Tvätta med ättika Sköljning och spolning av slaktkropKött som misstänkts ha hanterpen bör minimeras. Vatten hjälper ats dåligt ur hygiensynpunkt, bakterierna att växa och tränga in. har blivit förorenat eller där Personer med sår på händerna eller man kan se en luddig bakterieförkylning bör inte hantera kött. eller svamptillväxt på ytan kan i Plasthandskar är bra. Tvätta händer, viss mån ”repareras”. knivar och redskap ofta. Skottskador Tvätta med cirka 20 procentig skärs bort med marginal. Försök inte ättikssprit. Till och med angripskölja bort skottskador med vatten. na områden kan ibland räddas. Flugor kan via fötterna sprida smitta Bäst är att tvätta förebyggande över köttet. Däremot är inte flugägg vid föroreningar och skottskaeller fluglarver farliga. De kan komdor, redan när kroppen hängs. ma från en fluga som lade sina ägg Ättika kan användas för desinredan i skogen. Skär bort och skrapa ficering av bänkar och redskap. rent. Kontrollera resten av kroppen. 62
Skär bort skottskador med god marginal.
Hängning av kött Allt kött ska hänga tills likstelheten släpper, vilket sker efter några dagar. Tumregeln för att få ett mört välhängt kött är 40 dygnsgrader (exempelvis 8 dygn i fem grader), men det går att hänga betydligt längre. Rädda kött med tillagning Köttet bör hängas luftigt och torrt För att rädda kött där man är så att det bildas en torr ”pappersosäker på hur länge det varit liknande” hinna på köttet. Hinnan tinat (exempelvis vid ett fryshahindrar bakterietillväxt. veri) kan man undersöka bit för Bakterier som växer till under 8 bit. Skämt kött slängs, övrigt grader är i regel ofarliga för mänkött tillagas och kan sedan niskor (men de kan fortfarande frysas in igen. orsaka förruttnelse). Över 8 grader Det kan nämnas att det är så det bör man korta tiden för hängning går till i livsmedelsbranschen: kraftigt. Vid 10 grader bör hängninNär charkvarorna börjar närma gen kortas till bara några dagar. Vid sig bäst före-datumet grillas de sådana temperaturer går förändrineller tillagas och får därmed garna snabbt. Undvik temperaturer ”nytt liv” och ett nytt bäst förerunt 0 grader. Om köttet fryser datum. upphör mörningen. 63
Styckning av älg 1. Baklägg. Färs. 2. Vadmuskeln. Senigt, lämpligt för färs eller möjligen grytbitar. 3. Rulle. Grytbitar och riktigt mörad grillskivor. Kan saltas och kokas till saltrulle. 4. Ytterlår. Kokkött eller grytbitar. På yngre djur stek. Brukar också delas upp i ytterlår (bakre delen) och innanlår (främre delen). 5. Fransyskan. En av de finaste bitarna. 6. Rostbiff. Fint kött. Kan skivas eller stekas hel. 7. Slaksida (eller kollapp). Färs eller rullkött. 8. Biff. Fint kött, kan skivas och grillas. 9. Bringa. Kan renskäras eller sågas till spjäll. 10. Entrecôte. Fint kött, kan skivas och grillas. 11. Bogstek. Nedre delen lämplig för färs eller grytbitar. 12. Bog. Färs, grytbitar eller kokkött 13. Högrev. Färs, grytbitar eller kokkött 14. Hals. Kokkött, färs eller på yngre djur grytbitar. 15. Framlägg. Färs.
64
1 2 3
4 5 6 7
9
8
10
11 12 15
13
14
Styckning av rådjur/hjort
1. Stek. Kan delas vid knäleden om steken ska göras i ugn eller skäras benfri. Nedre delen blir färs. 2. Sadel. Med eller utan filéer. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grill- eller stekbitar. 3. Slaksida (kollapp). Köttfärs eller rullkött. 4. Bringa. God att salta och röka, eller grilla som revbensspjäll. Kan renskäras till färs. 5. Högrev. Kan tillagas hel i ugn eller skivas för grilleller stekbitar. 6. Bog. Kan rökas hel, eller tillagas i ugn (lämpligen delad vid armbågsleden där nedre delen blir färs). Kan också skivas för grill- eller stekbitar. 7. Hals. Kokkött, färs eller skivas för grill- eller stekbitar.
1
Viltkött kan frysas länge. Hos älg lagras fettet i stor utsträckning i depåer utanför de stora muskelgrupperna och inte insprängt i muskulaturen som hos tamboskap. Det medför att älgkött är magert och tål att lagras och frysas under mycket lång tid utan att härskna. Eventuellt innehåller viltkött högre halter tokoferoler (Evitamin) jämfört med kött från tamboskap, vilket också minskar risken för att fettet härsknar. Omega-3 fettsyror, som är bra för människors hälsa, förekommer i större mängder hos älg än hos tamboskap.
2
3
Frysning av viltkött
4 5
6
7
65
Styckning av vildsvin 1. Grisfot. 2. Baklägg. 3. Skinka. 4. Sida. 5. Filé, kotlettrad.
1 2
6. Revbensspjäll. 7. Karré 8. Bog. 9. Framlägg.
3 4
Kom ihåg trikinrisken. 5 6
7
Styckning av fågel
66
9 1
1. Bröstfiléer. 2. Vingar. 3. Lår. 4. Hals. Fåglar kan flås (som på bilden till höger) eller plockas. Vid 2 styckning är det praktiskt att skära av vingen vid ”armbågen”. En plockad fågel behåller mer fett och har en stekyta kvar. Plockning är vanligt på sjöfågel. Om man plockar kan man behålla hela vingen.
8
4
1
1
1 2
3
3
2 3
1 2 3
Försäljning av viltkött Jägare får ge bort och sälja begränsade mängder viltkött till konsumenter, butik eller restaurang. Med små mängder menas följande: l Fällt vilt (ej flått eller passat): Maximalt 25 vuxna älgar, eller 250 rådjur, eller 75 vuxna hjortar, eller 10 000 småvilt per år. l Passat, flått och grov- eller finstyckat vilt: Maximalt 1 vuxen älg, eller 10 rådjur, eller 3 vuxna hjortar, eller 1 000 småvilt per år. Kötthanteringen får då ske i obesiktigat garage, slaktbod med mera. Detta gäller emellertid inte djur som kan vara smittade med trikiner, som vildsvin och björn, samt hjort från hägn som inte förklarats fria från tuberkulos. Mer information finns hos Livsmedelsverket.
Flåsnitt för pälsvilt
Rundflåning. Görs på bäver och säl. Snitten görs längs linjerna.
Bälgflåning. Görs på räv, mink, iller, mård och varg.
Bredflåning. Görs på grävling, björn, rådjur, hjort och älg. 67
Anteckningar 68
69
Sammanfattning av jaktåret 2017–2018 Fälthare
Vigg
Skogshare
Ejder
Bäver
Småskrake
Rödräv
Dalripa
Iller
Fjällripa
Mård
Järpe
Vildsvin
Orre
Dovhjort
Tjäder
Kronhjort
Rapphöna
Rådjur
Fasan
Älg
Morkulla
Sädgås
Havstrut
Bläsgås
Gråtrut
Grågås
Fiskmås
Kanadagås
Ringduva
Gräsand
Björktrast
Kricka
Nötskrika
Bläsand
Kråka
Alfågel
Kaja
Sjöorre
Skata
Knipa
Råka
Storskrake 70
JÄGARKUNSK AP
efteR sKottet bytet bytet efteR sKottet
bytet efteR sKottet bytet efteR sKottet
bytet efteR sKottet bytet efteR sKottet
hjort Finstycka Finstyckahjort
XXXXX som påpåsidan sidan XXXXX till vänster är ärdensamma densamma som är. bilden med Vi börjar bilden till vänsterkomma vi börjar med ihåg oss att ihågvarvar vi är. Vi fallet hjälper och skaska hjälper oss att komma härhär fallet och i det och rött) i det och (inringad med rött) med sadel/ryggbiten sadel/ryggbiten (inringad delen) och entrecoten och hela biffen (bakre (bakre delen) och entrecoten renskäras den renskäras och hela biffen den köttbitar. långsmala långsmala köttbitar. delen) tas ut som tvåtvå (främre (främre delen) tas ut som
Muskelmage Muskelmage
ovanifrån och skär i mitten... i mitten... Börja Börja ovanifrån och skär
Styckning av av småvilt är är betydligt enklare änän styckning av av högvilt. LåtLåt småvilt hänga med skinnet Styckning småvilt betydligt enklare styckning högvilt. småvilt hänga med skinnet kvar innan detdet styckas. kvar innan styckas.
Passa kanin och hare Passa kanin och hare
Magssäck Magssäck
Lever Lever
PåPå enen kanin (som i denna kanin (som i denna bildserie) faller tarmar bildserie) faller tarmar ochoch mage ut ut nästan av av mage nästan sigsig själv. PåPå enen hare kan själv. hare kan man få få hjälpa till till ochoch man hjälpa dradra ut ut innanmätet med innanmätet med fingrarna. Matstrupe, lever fingrarna. Matstrupe, lever ochoch ändtarm nyps åt åt med ändtarm nyps med fingrarna ochoch dras loss förför fingrarna dras loss hand. Ingen kniv behövs hand. Ingen kniv behövs förför det. DetDet görgör inget omom det. inget lungor ochoch hjärtat sitter lungor hjärtat sitter kvar till till styckningen. kvar styckningen.
Passa, flå och stycka
Öppna magen från bröstbenets Öppna magen nedre från spets bröstbenets – som sitter nedre långt spets ned – som i jämförelse sitter långt med ned däggdjur i jämförelse – ned med till till analöppningen. däggdjur – ned DraDra analöppningen. ur ur tarmar ochoch mage. Muskeltarmar magen mage. är är Muskelenen delikatess. magen Öppna upp delikatess. ochoch skär Öppna bort plattorna upp skär inne bort i muskelmagen. plattorna inne TvåTvå i muskelmagen. små, men läckra, köttbitar små, men blirblir kvar. läckra, köttbitar kvar.
Pilla in fingPilla in fingrarna ochoch rarna dradra ut ut alltallt ur ur bröstbrösthålan. hålan. Skär av av Skär vingar ochoch vingar fötter, samt fötter, samt flåflå klart. klart. Färdig förför Färdig tillagning tillagning eller styckeller styckning. ning.
Tarmar Tarmar
Passa, flå och stycka
Jakt Jaktförutsätter förutsätteratt attman mantar tarvara varapå påbytet. bytet.Det Detär ärett etthantverk hantverksom somallt alltfler fler känner kännertill tillallt alltför förlite liteom. om.Hur Hurskapar skaparvi visjälva självaden dendär därköttbiten köttbitensom somvi vi normalt normalthittar hittarfärdigförpackad färdigförpackadiiaffären? affären? Kan Kanvi vitill tilloch ochmed medgöra göradet detbättre? bättre? ”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustre”Passa, flå och stycka” handlar just om det. Det är en rikt illustrerad rad handledning handledning och och kursbok kursbok från från Jägarnas Jägarnas Riksförbund Riksförbund som som ger ger dig dig grunderna grunderna ii att att flå, flå, grovstycka, grovstycka, finstycka finstycka och och hantera hantera såväl såväl högvilt högvilt (hjort, (hjort,älg älgoch ochvildsvin) vildsvin)som somfågel fågeloch ochsmåvilt. småvilt. Boken Boken kompletteras kompletteras med med en en DVD DVD med med instruktionsfilmer instruktionsfilmer om om passpassning, ning,styckning styckningoch ochkötthantering. kötthantering.
a iV sk ddV ed M
När Närbytet bytetblir blirett ettlivsmedel livsmedel
jägarkunskap jägarkunskap
Bli Lärbättre dig ta jaktskytt hand om med bytetkula efter och hagel skottet kotutskott. båda sidorna av ryggradens kotutskott. ...på ...på båda sidorna av ryggradens
från sidorna längs skär på ryggbiten ochoch skär från sidorna längs Vänd Vänd på ryggbiten revbenen. avsågade dede avsågade revbenen.
xxxxxx
348 348
361 361
Jaktskytte är stycka framtagen för Passa, flå och är en rikt skytteinstruktörer, men är och utillustrerad handledning formad attJägarnas den kan Riksföranvänkursbokså från das av jaktlag och enskilda bund som ger dig grunderna skyttar. lär Riksförbund du dig bland i att flå,Här grovstycka, finstycka Jägarnas Jägarnas Riksförbund annat grundernasåväl i hageloch och hantera högvilt kulskytte, får goda som råd (hjort, älg samt och vildsvin) när gäller den viktiga kolvfågeldet och småvilt. Boken komanpassningen. pletteras med en DVD med inBoken beskriverom även test av struktionsfilmer passning, hagelammunition, inskjutning styckning och kötthantering. av kulvapen och grundläggande ballistik.
skottet Bytet efterskottet Bytetefter
bytet bytetefter efterskottet skottet
bytet bytetefter efterskottet skottet
jägarkunskap jägarkunskap
Ansvar Ansvar––Frivillighet Frivillighet––Samarbete Samarbete
hjort Finstycka Finstyckahjort
XXXXX sidanXXXXX sompåpåsidan densammasom vänsterärärdensamma Bilden tillvänster Bildentill med börjarmed varviviär.är.ViVibörjar ihåg var kommaihåg ossattattkomma och hjälpeross ochhjälper ska falletska härfallet i dethär ochi det rött)och (inringad med medrött) sadel/ryggbiten sadel/ryggbiten (inringad (bakre delen) och entrecoten entrecoten biffen (bakre delen) och helabiffen ochhela den renskärasoch denrenskäras köttbitar. långsmalaköttbitar. tvålångsmala somtvå tasututsom (främre delen)tas (främredelen)
Muskelmage Muskelmage
i mitten... skäri mitten... ochskär Börja ovanifrånoch Börjaovanifrån Styckning Styckningavavsmåvilt småviltärärbetydligt betydligtenklare enklareänänstyckning styckningavavhögvilt. högvilt.Låt Låtsmåvilt småvilthänga hängamed medskinnet skinnet kvar kvarinnan innandet detstyckas. styckas.
Öppna Öppnamagen magenfrån frånbröstbenets bröstbenetsnedre nedrespets spets––som sitter som sitterlångt långtned nedi jämförelse i jämförelsemed meddäggdjur däggdjur––ned analöppningen. nedtilltill analöppningen.Dra Draururtarmar tarmaroch ochmage. mage.Muskelmagen Muskelmagenärärenendelikatess. delikatess.Öppna Öppnaupp uppoch ochskär plattorna skärbort bort plattornainne innei muskelmagen. i muskelmagen.Två Tvåsmå, små,men köttbitar menläckra, läckra, köttbitarblir blirkvar. kvar.
Passa Passakanin kaninoch ochhare hare
Magssäck Magssäck
Lever Lever
Tarmar Tarmar
Pilla Pillaininfingfingrarna rarnaoch och dra draututallt allt ururbröstbrösthålan. hålan. Skär Skäravav vingar vingaroch och fötter, fötter,samt samt flåflåklart. klart. Färdig Färdigför för tillagning tillagning eller ellerstyckstyckning. ning.
PåPåenenkanin kanin(som (somi denna i denna bildserie) bildserie)faller fallertarmar tarmar och ochmage mageututnästan nästanavav sig sigsjälv. själv.PåPåenenhare harekan kan man manfåfåhjälpa hjälpatilltilloch och dra draututinnanmätet innanmätetmed med fingrarna. fingrarna.Matstrupe, Matstrupe,lever lever och ochändtarm ändtarmnyps nypsåtåtmed med fingrarna fingrarnaoch ochdras drasloss lossförför hand. hand.Ingen Ingenkniv knivbehövs behövs förfördet. det.Det Detgör göringet ingetom om lungor lungoroch ochhjärtat hjärtatsitter sitter kvar kvartilltillstyckningen. styckningen.
kotutskott. ryggradens kotutskott. ...på sidornaavavryggradens bådasidorna ...påbåda
Ny bok från Jägarnas Riksförbund Ny bok + DVD från Jägarnas Beställ ditt exemplar redan Riksförbund! Beställ ditt exemplar på idag på www.shop.jagarnasriksforbund.se www.shop.jagarnasriksforbund.se eller ring 08-550 107 81. eller ring 08-550 107 81. Du kan också beställa boken hos din bokhandlare.
längs sidornalängs frånsidorna skärfrån ochskär Vänd ryggbitenoch Vändpåpåryggbiten revbenen. dedeavsågade avsågaderevbenen.
xxx xxx
348 348
361 361