mihngel1-09_web by Joakim Jardenberg

Nr 1

2009

Marknadsföreningen Helsingborgsregionen (MiH)

möjliggör mötet

• Bin naturens apotekare • Fri forskning, finns det? • Biologi är framtiden • Logistik i rymden

MiHngel1-09_R.indd 1

09-02-10 13.13.17

inneHÅLL

Nytt mingel Nytt år, nya fullsmockade frukostar. Vem var där?

Frukostvinnare Fotosession, ny dator och coachning – MiHngel intervjuar fem Frukostvinnare.

Bisak = nyttosak Att honung är nyttigt har människor vetat i tusentals år. Nu har två Campusforskare luskat ut varför.

Upp i det blå

Charlotte Beskow har ett spejsat jobb. Från ESA i Nederländerna ser hon till att astronauter får mat och teknik.

Vad är forskning?

Foto: Ulla Alderin

Den som har makt beslutar vad som ska kallas forskning. En gnutta skepsis kan därför vara bra när något pekas ut som särskilt ”samhällsnyttigt”, förklarar vetenskapshistoriker.

MiHngel ges ut av Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen, www.mih.m.se Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se Redaktör MakeSense Communication, tel 042-12 19 00 eva@make-sense.se Annika Möjligheter Reklam

Teknikens under

DNA och resurssnåla system är framtiden. Peter Sylwan, vetenskapsjournalist, tror tryggt på biologins och teknikens förmåga att lösa dagens problem.

Urvattnade varumärken

Historien är fylld av intressanta varumärkesfiaskon när företag försöker fösa in för många produkter under samma paraply. Varumärkesexperten Bengt Håkansson ger belysande exempel.

Reklamkalas

Alla nordvästskåningar som har någon känsla för reklam är lyckligt lottade. I Landskrona finns en verklig skatt av inspiration och intressanta fakta, Rum för Reklam, Sveriges enda reklamarkiv.

Bilden MiHngel presenterar fotografen Thomas H Johnsson, Landskrona, som just nu arbetar med en ny utställning, en porträttutställning under arbetsnamnet – Just like you.

Blå sidorna Entré för Helene, medlem nummer 1 300 och boulare som tackar MiH för sin existens – läs om allt som händer i MiH-världen.

Idé, form och layout Möjligheter Reklam AB, tel 042-12 14 40, mail@mojligheter.se Annonsbokning Media Support AB, tel 042-12 43 00 media.support@telia.com Repro & tryck NP-Tryck AB Kuvert Harry Kuvert AB. www.harrykuvert.se Distribution StroedeRalton / Bring Citymail Adressregister PAR AB

Eva MakeSense

MiHngel1-09_R.indd 2

09-02-10 13.13.20

”Yes We Can” Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen är i dag en av Sveriges mest aktiva lokala näringslivsorganisationer. Vår ambition att inspirera till möten, entreprenörskap och kunskap har slagit väl ut. Vi har ökat vårt medlemsantal från 340 till över 1 300. Men fortfarande är det många som inte har tagit steget att bli medlem. Våra aktiviteter besöktes av närmare 10 000 deltagare 2008. Ett stort antal möten har arrangerats. Vi hade fantastiska inspiratörer förra året. Theo Härén talade om ny teknik och ett flexiblare arbetsliv, Rolf Ekéus om att mäkla fred, författaren Johan Tell tipsade om 100 sätt att rädda världen, Amelia Adamo gav sin personliga historia och Svenska Institutets generaldirektör Olle Wästberg berättade om Sverigebilden utomlands. För att nämna några av fjolårets omkring 40 talare. Som dessutom kryddades med hemliga gäster. Vi har också haft 75-årsjubileum, sommarfest, företagsboule, seminarier i regionutveckling och marknadsföring, Guldkärnangalan med mera. Allt avslutat med traditionell Luciaavslutning i Mariakyrkan. Nu har vi rivstartat med 2009 års våraktiviteter som jag kan lova är värda ett medlemskap i en av Sveriges bästa mötesplatser. När denna tidning kommer ut ska vi börja planera för oktober fram till februari 2010. Har du tips eller idéer som kan göra våra möten bättre? Kontakta då någon av oss i styrelsen eller kansliet. Om du tycker om våra aktiviteter kan du hjälp oss att bli fler medlemmar. Det är viktigt för vår förening, men också för vår regions utveckling.

LEDARE

Vi är till hundra procent lokalt förankrade, vilket innebär att våra hjärtan för Helsingborgsregionens hjärtan klappar extra för Kullaberg, Bjärebygden, Hallandsåsen, Söderåsen och Ven som pricken över i. Det är en helt underbar plats att bo och verka i. Att skapa möjligheter och se möjligheter är alltid viktigt. Aldrig har det funnits större behov av kreativa lösningar och nya uppfinningar. Vår uppgift är att inspirera och möjliggöra mötet. ”Yes We Can”-hälsningar

Hans Nelson Ordförande. Marknadsföreningen

&OTO 5LLA !LDERIN

KickOFF 2009

Foto: Ted Kronvall ted@kronvallfoto.com

Mikael Paulsson, Findus Sverige AB, Henrik Adnervik, Svalner Skatt & Transaktion

Joakim Stenersen, Manpower AB, Jenny Svensson, Feelgood

Jessica Paulsson, Barry Callebaut Sweden AB, Veronica Johansson, Magnussons, 2GM

Eva-Lena Haggren, Gunnar Kinnman, Taxi Helsingborg Sverige Taxi 180 200 4

MiHngel1-09_R.indd 4

Ola Tranell, E.L.I.T. Sport Konsult, Johanna Rubendahl, Sparbanken Gripen

Christer Hjortsberg, FörsäkringsMedicinsk Rådgivare, Annika Dolk, Folkuniversitetet

Michael Ander, Arbetsförmedlingen Teknik, Andreas Malmqvist, Juhler Services AB/ Temp-Team

Fredrik Jacobsson, Thomas Odelid, Login Crete AB

09-02-10 13.13.31

Håkan Larsson, WSP Sverige AB, Jarl Gunnarsson, Wonderware

Per Johansson, Lars Starck, Per Kjellander, Ernst & aYoung AB

Joakim Stenersen, Manpower AB, Jennifer Stenersen, CAD Studion AB

Anders Nilzon, Biomain AB, Joakim Gustafsson, Readsoft AB

Per Assarsson, Åsljunga Pallen AB, Arne Jonsson, Söderberg & Partners

Camilla Bjuvstrand Svab, Rögle BK, Per Rosenquist, Swedbank

Margareta Hamark, Långvinkelns Montessoriskola, Ralph Noack, Aktiv Ortopedteknik i Ängelholm

Tomas Nordström, Renée Mohlkert, Helsingborgs stad

Marie Holmberg, Kraftaktörerna i Sydvästra Sverige AB, Alison Dieden, Alison M Dieden Translations

MiHngel1-09_R.indd 5

Anders Johansson, SET Revisionsbyrå AB, Rickard Julin, Grant Thornton AB

Michael Andersson, Vinnande Form, Ann Littorin, EkonomiKompetens 5

09-02-10 13.13.37

FÖR EN BEKYMMERSFRI OCH SÄKRARE IT-MILJÖ

Med vårt hosting-koncept slipper du bekymra dig! Fokusera på din kärnverksamhet - IXX hanterar driften Minska investeringskostnaderna - betala bara för det ni behöver och när ni behöver. Flexibla lösningar. Slipp bekymmer kring säkerhet - IXX hanterar backup, säkerhetsuppdateringar och patchar.

Kan det bli enklare? Och mindre bekymmersamt? Knappast?

”

Vi spelar ishockey och kan nu tryggt fokusera på detta när IXX sköter vår IT-miljö. Arne Nilsson, Rögle BK Genom att flytta och lägga ut driften av vår ITmiljö till IXX har vi fått en betydligt förenklad IT-administration och ökad driftsäkerhet. Lars Bratt, TP-Byrån i Förslöv AB

IXX IT-partner AB, Helsingborgsv. 60 Ängelholm - Tel 0431-44 51 00 - www.ixx.se

Ljus, kraft och värme i 150 år På lille julafton 1859 tändes gatlyktorna för första gången på Helsingborgs gator och grunden till dagens Öresundskraft lades. Det innebär att Öresundskraft fyller 150 år under 2009. Något vi ska fira med helsingborgarna och våra kunder under hela året. Idag förser Öresundskraft inte bara helsingborgarna utan även en stor del av nordvästra Skåne med el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas.

Kundservice 042-490 32 00 www.oresundskraft.se

VI VANN

och vi VILL veta 1. Vad ska du göra med vinsten? 2. Går du ofta på Frukostklubben? 3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fick välja gäst vid Frukostklubben? 4. Varför gick du med i MiH?

Text: Eva Thelander Foto: Privata bilder och Ted Kronvall

Kristina Petersson

Ulrika Nordström

Tommy Nilsson

Leif Hultman

Gordana Franov

KPMG, som vann en 19” LCD-TV av märket Sharp från Gullbergs Sharpcenter:

Väla Centrum, som vann en timmes fotosession och en utskrift från Öresundsbild:

NP-Tryck som vann två backar Kullamust, skänkta av Kullamust:

Helsingborgs stad, som vann två timmars karriärcoachning från Inhouse:

1. Fotgrafera

familjen.

drack vi på NP-Tryck, resten blir till familjen.

Franchise- och Konceptuveckling, som vann aktivering till stadsnätet eller presentkort hos PC-doktorn från Öresundskraft:

2. Så ofta jag kan,

2. Jag går så ofta jag

1.Jag blev jätteglad för min vinst. Det är en perfekt extra TV som jag för tillfället har i sovrummet.

1. Ett par flaskor

2. Så ofta jag kan.

cirka 75 procent av morgnarna.

kan, nio av tio gånger.

3. Anna Bråkenhielm.

3. Kungen,

Johansson, fd. förbundskapten i handboll. Hur fick han detta framgångsrika landslag att ta ett sådant eget ansvar i gruppen? Hur fick han fram ledargestalter?

4. Jag bor i

Landskrona så när jag började på KPMG var det ett naturligt val för mig för att lära känna fler i Helsingborg.

kronprinsessan. Eller kanske ännu hellre Roger Hansson från Rögle.

4. Nätverk och inspiration!

3. Bengt ”Bengan”

4. Först och främst

kontaktnätet. Sedan är det också en perfekt start på en fredagmorgon. Komma till dukat bord, det är inte ofta man gör det!

1. Jag köpte en ny

bärbar pc hos PCdoktorn eftersom jag inte har stadsnät där jag bor.

2. Varje fredag om jag är i Helsingborg. 3. Jag är väldigt nöjd

med det urval som MiH gjort, men det är klart att Anders Borg vore intressant att lyssna på.

4. Vilken fantastisk

möjlighet att varje vecka bli inspirerad, träffa trevliga människor, bli underhållen och få ökad insikt i aktuella frågor.

1. Det är spännande

att testa sig själv, så det ligger ju nära till hands att utnyttja vinsten och bli coachad kring min karriärutveckling.

2. Det har blivit några sporadiska besök. Tänkte att jag skulle vara flitig under våren! 3. Något om utvecklingsmöjligheterna i relation till vår regions potential. 4. Just för de fantastiska frukostklubbarna . Mycket spännande att lyssna på och ta del av, även om det är en okristlig tid! Och så träffar man ju många gamla och nya bekanta.

MiHngel1-09_R.indd 7

09-02-10 13.13.39

ConCellæ Text: Eva Thelander

Flitiga läkemedelsproducenter Gräv där du står heter det ju. Det gjorde Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez på Kullaberg. De sökte även i luften och vattnet, bland örter och djur. Tills de gjorde en världsupptäckt hos en flitig insekt som kan bidra till både sårläkning och friskvård. Det lilla kontorsutrymmet i SHIP avslöjar inte mycket av verksamheten i ConCellae (”med celler”) som etablerades sommaren 2007. Men i labbet på Campus några hundra meter därifrån gjorde mikrobiologerna Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez sina unika fynd. Tolv nya mjölksyrabakterier som kan användas i läkemedel, livsmedel och foder. Insamlade från honungsmagen hos bin och från deras honung. Patentansökan är inlämnad och Tobias och Alejandra har publicerat sina upptäckter i en internationell tidskrift. Nu reser de runt och föreläser vid seminarier i olika länder. Ost och salami Mjölksyrabakterier som bifidus och lactobaciller är kända för sin goda verkan i fil- och yoghurtprodukter. Men bakterierna gör nytta även i andra livsmedel. Utan dem skulle osten inte smaka ost och smöret inte smör, medan salamin skulle mögla snabbt. Vägen till de nyttiga mikroskopiska vännerna gick via blommor och bin. Tobias hade börjat inventera luft, jord, hav, djur och växter på Kullaberg för lära sig mer om mikroorganismernas utseende. I samband med detta föddes tanken på att undersöka honung från trakten och ta reda på varför vissa honungssorter är nyttigare än andra – beror det på vilka blommor bina har besökt? Till hjälp hade han sin morfar som är biodlare i Jonstorp. I färsk honung från hallon hittade de för första gången levande mjölksyrabakterier. – Men när vi undersökte blommarna fanns det inga bakterier i dem. Vi kom fram till att bina måste ha lämnat

bakterierna i honungen. Och så småningom insåg vi att de bildas i binas honungsmagar. Tidigare har man trott att det inte finns några levande bakterier i honung, men nu vet vi att det inte stämmer. Däremot är honungsbakterierna svåra att hitta, berättar Tobias och Alejandra. DNA-identifiering Ännu svårare var de att artbestämma. Här fick Tobias och Alejandras olika specialiteter betydelse. De är visserligen båda mikrobiologer och livsmedelstekniker, men Tobias är även specialiserad på DNA-identifiering och Alejandra på området nyttiga bakterier och mjölksyrabakterier. – Kortfattat kan man säga att Tobias var den som lyckades spåra de nya bakterierna. Medan jag kände till nyttan av dem från biomedicinen, säger Alejandra. Redan de gamla egyptierna visste att honung är ett effektivt medel vid svårläkta sår. Metoden lever än i dag. Vid brittiska sjukhus används till exempel honung från nyzeeländska bin för att få bukt med resistenta bakteriestammar. När mjölksyrabakterier förbrukar socker bildas nämligen antibakteriella ämnen. Men förutom att använda bakterierna i till exempel livsmedel, läkemedel och hälsokost funderar forskarparet på ett helt annat och mer brådskande användningsområde. Probiotika till bin – Bakterierna skulle kunna användas som probiotika för bina själva. I dag får många bin antibiotika som slår ut deras immunförsvar, förklarar Tobias. En sådan dos probiotika skulle till och med kunna bli en hjälp mot den allvarliga bidöd (CCD-syndromet, Colony Collapse Disorder) som rapporterats från USA och som väntas nå Sverige inom kort, hoppas de. – Troligen beror bisamhällenas död på en kombination av sjukdomar, miljöfaktorer, klimatförändringar, bekämpningsmedel och antibiotika. Ett exempel är odlingar i Kalifornien där människor ändrar på binas dygnsrytm

MiHngel1-09_R.indd 8

09-02-10 13.13.40

Tufft för uppstickare

och vintervila för att få ut maximal effekt när bland annat apelsin- och mandelträd ska pollineras. Bina blir helt enkelt stressade, förklarar Tobias och Alejandra. Bakterier uthyres Tanken bakom ConCellae är att hyra ut bakterier på licens och samarbeta med företag som behöver bakterier för livsmedelsproduktion. Förutom arbetet med att kunna göra något positivt för världens bisamhällen håller de därför på att ta fram ett funktionellt livsmedel. – Vi förhandlade om samarbete med ett internationellt livsmedelsföretag, men drog oss ur. Vi vill kommersialisera vår forskning, men i egen regi för att skapa oss ett eget varumärke och kunna använda patentet som vi vill.

Forskning är en sak. Att kliva ut i näringslivet en helt annan. Alejandra Vasquez och Tobias Olofsson har stött på många hinder i den akademiska världen när de valt att utnyttja sina idéer kommersiellt. – Att sälja sina upptäckter till storbolag som Arla eller Ericsson är traditionellt sett ok i universitetsvärlden, men inte att själv försöka dra nytta av dem. På så sätt är vi uppstickare, förklarar de. De har nyligen fått över tre miljoner i anslag. Närmare 40 procent går dock till de overheadkostnader som Lunds universitet tar ut. En situation som de tycker är långt ifrån idealisk. – Stora delar av våra anslag försvinner till universitetet, men vi får inte mycket ut av det vi betalar, konstaterar de. Olika tolkningar av regler om forskningsanställningar är en annan faktor som gör livet osäkert. Båda är formellt anställda av universitetet, även om lönen kommer via de forskarbidrag de själva lyckats skaffa sig. – Trots forskningsbidragen vet vi därför inte hur Tobias anställningsförhållanden ser ut, förklarar Alejandra med en trött suck. Ytterligare ett problem i akademiska sammanhang har varit deras tvärvetenskapliga profil – fakulteterna har haft svårt att ringa in var de hör hemma. Mikrobiologi – absolut. Men också livsmedelsteknik och läkemedel. Det har gjort dem svårplacerade. Deras villkor blir inte mindre tuffa av att de valt att lansera sina forskningsresultat utan en känd professor som uppbackning. – Det är svårt att forska fritt utan professor bakom sig. På så vis är vi också udda. Vid Campus Helsingborg är det dock högre i tak än i Lund, upplever de. Här är kopplingarna till omgivande näringsliv och stad en mer naturlig del av studentlivet. Det är en av anledningarna till att de finns här. En annan är den geografiska närheten till Kullaberg där så mycket av fältforskningen bedrivits. – Vi vill ju själva arbeta med vår idé och behålla kontrollen över den. Vi ser ju också att vi kan gynna regionen med det – om allt går vägen!

Över 2 000 patent per år Innan du söker patent, tänk igenom vilka affärer du vill göra och var. På så sätt får du ett mer användbart skydd. Det rådet brukar Maria Stenbäck, senior patentkonsult på Awapatent i Malmö, ge till den som vill skydda en innovation. – Syftet med ett patent är förstås att skydda forskning. Den som satsar på sin forskning ska också kunna tjäna pengar på den. Men det finns många faktorer som innovatörerna måste tänka på. Maria Stenbäck och hennes kolleger brukar påminna företagare om att ett patent bara hindrar andra från att göra samma sak, men ger inte den sökande företagaren någon automatisk rättighet att göra det han eller hon vill – Om du till exempel uppfunnit ett medel som måste tillföras ett annat befintligt läkemedel för att fungera, då

kan du bara få patent på ditt ”extra” medel, men inte på det grundläggande medlet. Så det gäller att ha överblick över hela patentsituationen. Här blir det lätt missuppfattningar, säger Maria Stenbäck. En patentansökan tar mellan ett och ett halvt år och upp till tio år. Kostnaden ligger på runt 100 000 kronor per land, men stiger ofta med tiden. Något heltäckande EU-patent finns inte i dag, utan den som vill ansöka får göra det i respektive land. Det är en av anledningarna till att patentansökningarna tar så lång tid. Som tur är börjar ändå skyddet gälla så fort en ansökan är inlämnad. I Sverige gjordes enligt Patentverkets statistik 2 416 patentansökningar 2008, de flesta inom områdena mänskliga förnödenheter och väg- och vattenbyggnad, termodynamik. 9

MiHngel1-09_R.indd 9

09-02-10 13.13.42

En stor upptäcktsresa. Ett äventyr där människans nyfikenhet testas mot tekniska utmaningar. Så beskriver rymdforskaren Charlotte Beskow sitt jobb vid den europeiska rymdorganisationen ESA i nederländska Noordwijk.

STOR

upptäcktsre Text: Eva Thelander

Vad gör du vid ESA? – Jag arbetar vid ESA:s tekniska kontor i Noordwijk, Nederländerna. Härifrån drivs projekten och jag är deputy mission manager för ATV2, alltså den lastfarkost som tar med förnödenheter till personalen ombord på rymdstationen ISS – samma station som Christer Fuglesang besökte 2006. På stationen finns alltid minst tre personer och med ATV kommer mat, syre, vatten, hårdvara och verktyg till dem. Vi premiärflög 2008 och förbereder nu uppskjutningen av nummer två med en Arianeraket från Franska Guyana senare delen av 2010. Vår uppgift är att garantera styrning och kontroll av farkosten. Själva tillverkningen sköts av europeisk industri. När ATV väl är i rymden och har separerat från Ariane tas kontroll och drift över av vårt kontrollcentrum i Toulouse. Hur kom du dit? – Jag gick ut från LTH 1982 som civilingenjör inom elektroteknik och började som så många andra på den tiden vid Ericsson. Sedan såg jag en spännande annons från Saab Space i Göteborg och sökte dit. Sverige är ett

dock ett litet land i rymdsammanhang så när jag fick möjlighet att byta till ESA gjorde jag det. Varför rymden? – För det första är det kul med teknik! Det är ett område man aldrig tröttnar på, det kommer nya saker hela tiden. Dessutom är det konkret. Det vi bygger ska fungera. För det andra är rymden och utforskningen av den som en stor upptäcktsresa där människans skaparkraft, fantasi och idoghet ställs på sin spets. En utmaning med motsägelsefulla krav – och definitivt ett lagarbete. Det är också kul att berätta för människor att man jobbar med rymd, de flesta ser det som något positivt och spännande. Så på många sätt jobbar jag på en drömfabrik. Dessutom är det många trevliga människor här, oerhört engagerade – det här är betydligt mer än ett vanligt nio till fem-jobb. Finns det inget moraliskt tveksamt i att satsa så mycket pengar på rymden när många människor på jorden inte ens har dricksvatten? – Nej, egentligen inte. Utan teknikutveckling hade vi inte

MiHngel1-09_R.indd 10

09-02-10 13.13.43

Foto: ESA/D. Ducros

men de får inte så mycket spaltutrymme, även om jag förstår att bemannad rymdfart är mer ”publikvänligt”. Intresse för att starta kolonier i rymden, att fara till Mars osv. finns. Sedan gäller det att politikerna ser till att resurserna motsvarar ambitionsnivån. Du varvar ditt arbete med volontärarbete, senast i Thailand – berätta! – Efter ATV:s första lyckade flygning beslöt jag mig för att ta ut en del av min sparade semester och göra något annorlunda. Jag tog kontakt med en organisation som ger hjälp till självhjälp och genom den for jag till Thailand där jag lärde ut engelska i skolor och nationalparker i fattiga områden. Engelsk undervisning är obligatorisk, men lärarna kan inte alltid så mycket. Framför allt har de svårt med uttalet. Nationalparkerna är viktiga, här kan en annan form av miljövänlig och enklare turism i samklang med naturen utvecklas som komplement till resorts där de lokala invånarna inte alltid får så stor del av de pengar som spenderas.

sresa flugit över Atlanten heller. Vi behöver duktiga människor för att lösa jordens problem. Mycket av det vi gör inom rymdforskningen får annan tillämpning – tack vare satelliterna får vi till exempel bra underlag för klimatobservationer. Tack vare rymdforskningen tas nya material fram och vi lär oss mer om hur människan fungerar. Just när det gäller vatten måste vi vara oerhört sparsamma i rymden, så därför har smarta metoder tagits fram för att återvinna vatten, bland annat ur fuktig luft och ur urin. Den som sett jorden från rymden blir också ödmjuk – sedd utifrån inser människor hur liten och utsatt jorden är, hur lite som skiljer den från total förödelse. Hur blir människans framtid i rymden? – Det avgörs av människors drömmar, önskemål och ambitioner, konkretiserade genom politiska beslut. ESA:s program och budget styrs av medlemsländernas regeringar. Människan har alltid velat tänja gränser. Rent allmänt kan jag tycka att media kunde ägna mer uppmärksamhet åt obemannad rymdfart. ESA har konstruerat många fantastiska vetenskapliga satelliter

Du har väl tidigare bott i Thailand? – Jo, jag är uppväxt i Thailand – och flera andra länder. Världen är inte så stor! Dessutom reser jag enormt mycket med mitt arbete. Därför är det viktigt att kunna språk. Så förresten, om det är ett tips jag kan ge till ungdomar i dag så är det att satsa på bra utbildning och språk. Det finns mängder av duktiga och motiverade språkkunniga ungdomar i världen, ingen får jobb på grund av att han eller hon är svensk. Världen för- ändras så oerhört snabbt och det gäller att kunna göra sig förstådd var man än är. Charlotte Beskow gästar Frukostklubben den 6 mars.

ESA – Europas svar på Nasa

Europeiska rymdorganisationen, ESA, har 17 medlemsländer och ska stimulera den industriella tillverkningen i Europa. Tanken är att skapa och utveckla möjligheter för Europa i rymden och se till att investeringarna i rymdforskning gynnar européer. ESA har ett ramavtal med EU men är en oberoende organisation. Huvudkontoret ligger i Paris, medan en rad kontor med olika ansvarsområden placerats runtom i Europa. Runt 2 000 personer arbetar för ESA. Det är högkvalificerad personal från medlemsländerna – forskare, ingenjörer, specialister på informationsteknik och administrationsansvariga. 11

MiHngel1-09_R.indd 11

09-02-10 13.13.44

HELSINGWORK AFFÄRSLUNCH

BISTRO

AFTER WORK FREDAG

God mat i inspirerande miljö är början till ett bra samarbete. I den vackra matsalen serveras dagens lunch för 94 kr och en 2- och 3-rätters affärslunch eller Helsing fisk, från 138 kr.

I bistromenyn hittar du allt från toast och sallader till läcker sotad oxrygg och pankostekt rödtunga, pris från 85 kr. Ät gott, drick en kopp kaffe eller ta ett glas öl och njut av vimlet utanför.

Rivstarta helgen med vänner och kolleger. Fredagar mellan kl 17-20 har vi After Work-erbjudande på dryck och mat ur vår nya bistromeny. Baren i bistron är öppen och kuddarna i champagnerummet är fluffade.

Under våren öppnar vi upp källaren med fyra toppmoderna konferenslokaler. Tills dess kan du kombinera god mat i restaurangen med konferens på Hotel Helsingborg.

Gå in på helsingbar.com och titta på vår nya bistromeny och inspireras av lokalerna.

TRIMEDIA STOCKHOLM

BORDS- & FESTBOKNINGAR PÅ 042-400 10 50 ELLER GÅ IN PÅ HELSINGBAR.COM SÖDRA STORGATAN 1 252 23 HELSINGBORG

Lindahl [lin.da:l] – en av Sveriges ledande, största (och trevligaste) affärsjuridiska advokatbyråer. Snabbfotad och smidig samarbetspartner med stor internationell kapacitet. Erbjuder såväl affärsjuridisk bredd som en rad specialistkompetenser. Har under det senaste året varit anlitad som rådgivare i flera av Skandinaviens största företagstransaktioner. För vägledning i framgångsrika affärer, se även www.lindahl.se

Advokatfirman Lindahl STOCKHOLM

MiHngel1-09_R.indd 12

GÖTEBORG

HELSINGBORG

MALMÖ

UPPSALA

ÖREBRO

09-02-10 13.13.46

MiHngel1-09_R.indd 13

09-02-10 13.13.46

Bild: IBL BIldbyrå

Rasbiologi? Änglars språk? Att försöka kartlägga änglarnas språk eller bedöma en människas intelligens utifrån huvudformen. Kan det kallas vetenskap? Javisst. Vid rätt tidpunkt i historien. Vår syn på vetenskap är mer präglad av kultur och maktförhållanden än vi brukar se för tillfället. Begreppet vetenskap har förändrats genom åren och är inget för evigt fastställt. Den som under en given epok har makten i ett samhälle avgör vad som är värt att forska kring. Och definierar därmed också vad som kan kallas vetenskap. Det förklarar Elin Bommenel, vetenskapshistoriker, lärare och forskare vid Service Managementutbildningen på Campus, Helsingborg. – Mitt favoritexempel i det sammanhanget är den brittiske vetenskapsmannen John Dee som på 1500talet reste runt mellan de europeiska hoven – det var den enda inkomstkällan för dåtidens forskare. Han fick anslag för att i likhet med många andra ta reda på hur människan talar med änglar. Att kunna kommunicera med änglarna var mycket eftersträvansvärt eftersom det ansågs kunna ge ledtråden till den vises sten. Som är det ämne med vars hjälp vissa material kan omvandlas till guld.

Alkemi – Det handlade alltså om alkemi, nära gränsen till teologi, och var seriös forskning vid den här tiden, förklarar Elin Bommenel. Den som löste guldets gåta fick också ekonomisk makt. Alltså hade både kungahusen och kyrkan intresse av att stödja forskningen. Samtidigt levde forskarna farligt – om de kom fram till politiskt inkorrekta resultat kunde de anklagas för kätteri. – Maktstriderna låg på den tiden inom vetenskapen. Om kyrkan lyckades fälla en forskare för kätteri skulle också mecenatens, dvs. kungens och hovets, makt försvagas till förmån för kyrkan. Ett annat belysande exempel på hur vetenskap

elle

färgas av tidsandan ligger närmare vår egen epok. Vid förra sekelskiftet var ämnet frenologi, en gren inom dåtidens antropologi, en rumsren vetenskap. Ur den växte korrespondensläran som alltså handlade om att se samband mellan en människas utseende och egenskaper. – Enligt den läran var en person med liten rumpa, smala läppar, hög panna och behärskat kroppsspråk en intelligent person. Beskrivningen överensstämde förstås till 100 procent med den vite europeiske mannen som härmed fick en vetenskap som bekräftade hans över- lägsenhet gentemot kolonialfolken.

Rasbiologi När frenologin mötte rasbiologins tro på att biologin styr människors möjligheter fick det fruktansvärda konsekvenser. Men även i Sverige hade frenologin stort inflyt- ande. Tankegångarna låg bakom den lag som 1935 infördes i Sverige och som innebar att 62 888 personer tvångssteriliserades fram till 1975. Det var så kallat sinnesslöa personer som inte passade in i det nya folkhem som skulle byggas. Ganska snart insåg både forskare och beslutsfattare att det inte går att påverka en genotyp, alltså en individs genetiska egenskaper, genom sterilisering, eftersom människan har så många recessiva arvsanlag som ärvs vidare. – Trots den insikten fortsatte steriliseringarna i flera decennier, eftersom det trots allt var ett effektivt sätt att spara fattigvårdspengar. Och de som utsattes var en grupp utan större möjligheter att försvara sig, konstaterar Elin Bommenel. Kontentan är alltså att det som räknas som vetenskap är politiskt färgat. Något som någon form av makt – om det så är 1500-talets kyrka eller den socialdemokratiska elit som på 1900-talet ville bygga ett nytt och rationellt Sverige – har nytta av att beteckna som just vetenskap.

Sund skepsis Därför kan en viss sund skepsis vara befogad när forskningsområden pekas ut som särskilt samhälls-

MiHngel1-09_R.indd 14

09-02-10 13.13.48

Vilk

besvara frågor som varför Sverige drabbas av braindrain, varför vi inte får samma goda resultat av FoUinsatser i Sverige som i USA. Kan det bero på ett alltför statiskt patentsystem? För långa testperioder för läkemedel? Forskning om CSR, företagens sociala ansvar, får jämförelsevis inte alls lika stora anslag. Här finns nämligen inte lika uppenbara samhällsvinster att göra, säger Elin Bommenel. Den forskning som premieras handlar alltså om hur tillväxten kan öka så att vi kan upprätthålla en livsstil som i bygger på en ständigt ökande BNP i global stenhård konkurrens. – Varför? Jo, för att svenska politiker och svenskt näringsliv tjänar på fortsatt tillväxt. Den dag vi alla lever

ller Stress och innovation? nyttiga. Det kan mycket väl vara områden som vi skakar på huvudet åt i framtiden, menar Elin Bommenel. – Men missförstå mig inte – forskning är aldrig dålig i sig. Den är bara mer politiskt styrd än vad vi inser för ögonblicket, poängterar hon. En fingervisning om framtidens eventuella dom skulle därför vara att se vilken forskning det satsas mest på i dag. – Forskning kring utbrändhet och stress får bra resurser, liksom stamcells- och genusforskning. Förutom forskning kring klimatförändringar och jordbruk plus vissa materialintensiva grenar som partikelfysik är annars innovationsforskningen en vetenskap som fått stora anslag de senaste 20 åren, noterar Elin Bommenel. Målet för innovationsforskningen är i korthet att studera hur samhällets och företagens vinster kan maximeras. Hur vetenskap och arbetsinsatser kan ge bästa utfall och hur vi blir effektivare inom processer och produktion.

Studera processer – Innovationer har traditionellt sett handlat om produkter. Nu studerar man processer och tjänster och försöker

enkelt med vår egen get på landet behöver vi självklart ingen sådan forskning! Så vad kommer att visa sig leda samhället vidare och vad visar sig vara luftslott eller rentav pinsamheter? Elin Bommenel är personligen skeptisk mot innovationsforskningen. – Jag tror helt enkelt inte den kan leverera ökad avkastning. Men vi får se – om några decennier.

Andra drivkrafter Men måste inte samhällen drivas framåt av teknisk utveckling och ekonomisk vinning? Nej, det finns kulturer och epoker som har och har haft andra drivkrafter, förklarar Elin Bommenel. Nordiska vikingatiden och det japanska feodalväldet styrdes av värderingar som gav mer utrymme för tankar om livet och döden. Levnadsregler, hedersbegrepp och uppförandekoder blev centrala begrepp istället för ekonomi och effektivitet. – Men det är absolut inga epoker att romantisera över. De visar bara att ekonomiska framsteg inte är den enda drivkraften för ett samhälle. Text: Eva Thelander

Vilken forskning tycker du är viktigast att satsa på idag?

Thomas Blom Axfood Sverige – Vi bör forska fram nya drivmedel för fordon och sträva efter att försöka ersätta bensinen. Allt för att inte fördärva miljön.

Vasiliki Papagianni, Gianni Livskvalité, Helsingborg – Cancerforskningen känns aktuell och bör satsas på.

Håkan Nilsson, Nilsson vin & matkonsult, Helsingborg – Barncancerforskningen är viktig att satsa på, för sjukdom hos barn är det värsta som kan drabba en familj. Jag stöttar själv barncancerfonden.

Josefin Levander, studerande, Masterprogrammet Strategisk kommunikation, Campus Helsingborg – Miljöforskningen är viktig. Det är akut och vi måste göra något åt miljön nu.

Foto: Ted Kronvall Text: Therese Ankeraa

Sebastian Hjortsberg, Bridco Homestaging, Helsingborg – Miljö och klimatförändringar är viktigt att satsa på och vi måste anpassa oss till det, göra en insats och inte förbruka alla råvaror. Vi måste tänka långsiktigt, det ska räcka en tid framöver. 15

MiHngel1-09_R.indd 15

09-02-10 13.13.49

Text: Eva Thelander

”Biologi är framtiden” Vetenskapens roll är att stödja en utveckling mot hållbara system som slukar mindre resurser. Därför är biologi och kunskapen om DNA vår tids viktigaste vetenskap. Det konstaterar vetenskapsjournalisten Peter Sylwan, en man som gärna kallar sig kunskapsfundamentalist.

i sitt sommarprogram berättade att industriledaren Curt Nicolin en gång sagt att meningen med företagande är att göra produkter och tjänster som folk vill ha. Att det också måste ge pengar är liksom en trevlig biverkan. Den som börjar med pengarna har missat poängen. – Det är det intressanta: De riktigt sanna entreprenörerna startar inte företag för att tjäna pengar, utan för att uppleva glädjen av att se sitt företag växa, konstaterar Peter Sylwan.

– Vet du om att människroppen innehåller tio gånger fler bakterieceller än människoceller? I själva verket är vi vandrande ekosystem allihop, tillfälliga hotell för vårt eget och alla mikrobernas DNA. Att intervjua Peter Sylwan är som en berg och dalbanetur. Intensivt och med rejäla svängar som kräver ett fast grepp om säkerhetsribban. Ämnet för samtalet är egentligen ”hållbart liv utan tagelskjorta” – arbetsnamnet på hans föredrag vid Frukostklubben den 20 mars. Men vägen dit slingrar via en massa fantastiska fakta som levereras med samma obrutna entusiasm – tankar om system med dynamiska vägskatter, om hur läckande åkermark vid skånska åar på ett enkelt sätt kan byggas bort, om smart grisavel. Ja, och så det där om kroppens minsta beståndsdelar. Som alltså inte är kroppens egentligen. Vilket snabbt leder honom in på ett annat ämne han fascineras av – det om människans sociala själviskhet. Att det troligen finns en biologisk mening med att människor gynnar andra människor. Därifrån är tankesprånget inte långt till det Peter Sylwan ser som kärnan bakom entreprenörskap och företagande. – Det bygger egentligen på samma tänkande – om du hjälper mig, så hjälper jag dig. Raskt hänvisar han till Antonia Ax:son Johnson som

Framtidsanalytiker Det kan vara dags att backa några steg och försöka presentera den här ängelholmaren. Agronom med stark framtidstro och fötterna förankrade i den nordvästskånska myllan. Han ska visserligen tala om hållbarhet hos Marknadsföreningen, men kunde lika gärna ha filosoferat kring framtida stadsutveckling, genetik eller kommunikation. Populärvetenskap har varit Peter Sylwans liv sedan 1969 – som vetenskapsjournalist, dokumentärfilmare och författare, som framtidsanalytiker och lärare vid kommunikationsutbildningen på Campus. Där han bland annat brukar tala om känslornas och konstnärlighetens betydelse för att människor ska förstå varandra. – Det är en poäng många missar – utan fräsch yta väcker du inget intresse. Om du å andra sidan inte har annat än yta att erbjuda tappar folk intresset direkt. Företagen måste lära sig kommunicera bättre. Berätta om det goda de gör, förklarar han apropå det ämnet.

Kommunicera bättre ”Om folk bara visste hur bra vi är” suckar mången företagare inför en oförstående marknad. Samma sak hörs ofta från forskare som är frustrerade över att inte nå ut till allmänheten, menar han. – Men i båda fallen handlar det om att den som vill få ut ett budskap måste förstå och kommunicera utifrån

MiHngel1-09_R.indd 16

09-02-10 13.13.51

människors behov och värderingar. Först då kan de vinna deras tillit. Nå, men hur var det med ämnet för dagen, det här med tagelskjorta och hållbarhet? Jo, han hade tänkt ta upp exemplet Harry Potter. Filmer som görs i cirka 20 000 exemplar à 45 kilo och fraktas mellan biografer världen över. – Med digital teknik reduceras den fysiska filmen till energisnåla digitala ettor och nollor. Här är vetenskapens roll! Att stödja en utveckling mot hållbara system som slukar mindre resurser, säger en entusiastisk Peter Sylwan.

Biologin är framtiden De mest hållbara systemen i världen hittar vi inom biologiska ekosystem, konstaterar han. – Därför är biologi och kunskapen om DNA vår tids viktigaste vetenskap! Biologin kommer att få lika stor betydelse under 21:a århundradet som fysiken hade under 1900-talet. Som exempel nämner han spindelnät, ett material som om det gick att bygga i större skala är så starkt och smidigt att det skulle kunna fånga en jumbojet. Självförsörjande bostäder byggda helt i trä (”varför bygger vi inte något liknande i vår region?”). Människans skelett som är lika bra som moderna kompositmaterial i stridsflygplan. Förmågan att utnyttja solens strålning för energiförsörjningen. Med mera. Han startar sin bärbara och visar bilder på ett framgångsrikt regionalt projekt där kunskaper om biologi inte bara gynnar miljön, utan också ger

lönsamhet. Det handlar om godset Vrams Gunnarstorp utanför Åstorp där ägaren byggt en stor biogasanläggning som tar emot avfall från Findus i Bjuv och gödsel från godsets egna 9 000 grisar. – Den här anläggningen ger varje år energi motsvarande 2,5 miljoner liter bensin! Förutom energin genererar anläggningen gödsel – som kan föras ut i kretsloppet igen. Så tjänar man alltså pengar utan tagelskjorta, är hans slutsats. En vision vore därför att göra samma sak på regional skala. Bygga ut biogasanläggningen på Filborna och skeppa dit matavfall från stadens restauranger och offentliga inrättningar, plus spill från regionens grönsakshantering.

Peter Sylwan

Ekologisk region I förlängningen skulle även stadens avloppsvatten och gödsel från traktens lantbrukare slussas till liknande anläggningar. – På så sätt skulle vi kunna skapa en sann e-region, där e-et står för ekologi. Han ser flera goda exempel på att de nya idéerna slår rot i trakten, bland annat i form av en Bjärebaserad förening för hållbar utveckling, E5, där de andra fyra e-na står för empati, etik, estetik och ekonomi. – Vi skulle kunna ligga i framkanten i vetenskapligt tänkande. Regionen har bra förutsättningar att få en ekologiskt bra utveckling. Idékraft saknas sannerligen inte om man lyssnar på den här mannen. Så vem vågar ta klivet och börja omvandla visioner till verklighet?

Vi hittar nya vägar till lönsam kommunikation. Vill du veta mer? Kontakta: AnnCharlotte Danielsson, kundutvecklare anncharlotte.danielsson@bringcitymail.com 070-608 75 51

Mats Tevin, säljare mats.tevin@bringcitymail.com 070-780 98 34

to be continued ... 17

MiHngel1-09_R.indd 17

09-02-10 13.13.52

Har du rĂ¤tt bank fĂśr ditt fĂśretag? Testa oss - vi tĂĽl en jĂ¤mfĂśrelse

Gripen Ă¤r en fullservicebank med ett unikt bankkoncept fĂśr sĂĽvĂ¤l fĂśretag som privatkunder. Genom noggrant utvalda ďŹ nansiella samarbetspartners kan vi erbjuda vĂĽra kunder â&#x20AC;?det bĂ¤sta av de bĂ¤staâ&#x20AC;? bland tjĂ¤nster och produkter. VĂĽr lokala fĂśrankring och platta organisation ger korta, kundvĂ¤nliga beslutsvĂ¤gar. Vi lĂĽter den personliga hĂĽllningen ďŹ nnas med i allt vi gĂśr och inbjuder till lĂĽngvarigt samarbete byggt pĂĽ Ăśmsesidigt fĂśrtroende.

Gripen Ă¤r din professionella fĂśretagsbank i Helsingborg.

NordvĂ¤stskĂĽningarnas egen bank

Ann-Christine Cronberg FĂśretagsrĂĽdgivare Tel. 042 - 490 29 54

Anton Fredriksson FĂśretag FĂśretagsrĂĽdgivare Tel. 042 - 490 29 57

Mikael Mattsson FĂśretagsrĂĽdgivare Tel. 042 - 490 29 53

Bengt Svensson FĂśretagsrĂĽdgivare Tel. 042 - 490 29 55

www.gripen.se Drottninggatan, RydebĂ¤ck, VĂ¤la Centrum, Ă&#x2013;rebrogatan

Svenska Finans FĂśretagsrĂĽdgivning AB FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;KRINGSFĂ&#x2013;RMEDLARE FĂ&#x2013;RETAG & PRIVAT

Anette SjĂśgren HĂ¤lsar nya och gamla kunder vĂ¤lkomna. Anette har erfarenhet senast frĂĽn LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar FĂśretag Svenska Finans Ă¤r en oberoende fĂśrsĂ¤kringsfĂśrmedlare fĂśr smĂĽoch medelstora fĂśretag. Vi erbjuder det bĂ¤sta av marknadens utbud frĂĽn banker, fĂśrsĂ¤kringsbolag och kapitalfĂśrvaltare. MervĂ¤rde skapar vi genom att skrĂ¤ddarsy heltĂ¤ckande pensionsupplĂ¤gg, trygghetslĂśsningar och kapitalfĂśrsĂ¤kringar. Svenska Finans har unikt delĂ¤garskap i Nordic Brokers Association, Nordens stĂśrsta fĂśrmedlarorganisation!

Vi erbjuder fĂśretag med dess personal pensionsutbildning! Sundstorget 5

042-453 15 00 mobil 070-456 0279 18

Varumärket som gummiband

UPPFATTNING

Frestelsen att utvidga ett varumärke till fler produkter, tjänster eller målgrupper tycks vara så stark att de allra flesta företag förr eller senare faller pladask för den. I och för sig är det förståeligt, för om man utvecklat något starkt, attraktivt och vinstgivande, varför inte dra maximal nytta av det? Problemet är bara att nyttan inte alltid är lika uppenbar för kunderna som för företaget. Ibland ser de ingen nytta alls utan blir bara förvirrade, till och med förargade. Antalet misslyckade varumärkesutvidgningar genom historien är förkrossande. Enligt amerikansk statistik floppar åtminstone nio av tio och det finns åtskilliga böcker med belysande exempel, som inte bara är lärorika utan emellanåt också ytterst underhållande (t ex när Bic lanserade strumpbyxor, Colgate färdigmat och Harley Davidson babykläder).* Att göra praktfiasko är naturligtvis aldrig roligt, men ändå något man kan reparera genom att helt enkelt dra in produkten och hoppas att allt snart blir glömt och förlåtet. Betydligt värre är den smygande, kroniska skada som uppstår genom stegvisa, mindre dramatiska utvidgningar som successivt urholkar varumärket. Denna åkomma kallas varumärkeserosion. Ett av de mest kända fallen är Ford som använts på så många olika typer av bilar att ingen längre kan vara säker på vad varumärket egentligen betyder, mer än just ”bil”. Frågar du en Fordförare vad han eller hon kör för bil, så kommer du därför aldrig att få svaret ”Ford”, eftersom det bara väcker en ny fråga: vilken Ford? Istället blir svaret ”Mondeo” eller något annat modellnamn. I all mänsklig kommunikation finns nämligen en naturlig strävan efter effektivitet, som innebär att vi helst sållar bort det som är oklart och går direkt på det som enkelt och snabbt förmedlar det vi vill ha sagt. Förr i tiden kunde man be någon köpa en Ramlösa och vara säker på att man fick ett naturligt, kolsyrat mineralvatten från Ramlösa Hälsobrunn. Idag är situationen åtskilligt mer komplicerad, eftersom jag lika gärna kan få en Ramlösa Mango ”med smak av tropisk värme, äventyr och lång stränder”. För oss gamla lojalister, som kan historien bakom varumärket, är detta ett hanterligt problem. Vi vet att vi måste göra tillägget ”Original” för att få den produkt vi älskar. För framtida konsumenter däremot kommer varumärket ”Ramlösa” att reduceras till ett namn på bortåt femton olika produktvarianter, varav en enda är ett naturligt, kolsyrat mineralvatten. Varumärket kommer alltså inte att garantera något mer än att innehållet är vatten. (Kommer man att tvingas till samma lösning som Ford: hårdlansering av modellvarumärken för att hjälpa konsumenterna hitta rätt?) Än knepigare är det med varumärket ”Kalles”, fortfarande ”kaviarernas kung” enligt tillverkarens reklam. Men här garanterar varumärket inte ens att du får kaviar i tuben (om än uppblandad med ägg, ost eller lax), utan den kan istället visa sig innehålla färskost. Det är möjligt att alla dessa utvidgningar är försäljningsframgångar, men varumärkets premiumstatus lär bli svår att försvara, vilket långsiktigt drabbar både lojalitet och marginaler. Och om inte ”Kalles” är ”kaviar”, vad är det då? Smaksatt pasta på tub? Sprutbart pålägg? En del varumärken är eroderade redan från födseln, t ex det norska Bring, som köpt upp så många olika verksamheter inom logistiksektorn att det aldrig kommer att kunna lova mer än just ”logistik”. Här ingår allt från postutdelningsföretaget CityMail till det högspecialiserade kyloch frystransportföretaget Frigoscandia, med rötter i Helsingborg. Förvisso sysslar samtliga verksamheter med logistik i någon form, men ”logistik” är vare sig ett sälj- eller köpbart begrepp, utan snarare en branschbenämning. Koncernens förhoppning är ökad slagkraft – resultatet blir sannolikt det motsatta, eftersom man gömmer sina olika specialistkompetenser bakom ett varumärke som aldrig kommer att kunna förmedla mer än ”vi flyttar allt möjligt från A till B”. Det blir alltså kunderna själva som får ta reda på om Bring eventuellt har en tjänst som kan lösa just deras problem, vilket strider mot en av grundprinciperna i all försäljning: Informationsansvaret ligger alltid hos säljaren, inte hos köparen. Bengt Håkansson Varumärkeskonsult, Brand Clinic bengt@brandclinic.se * Lästips: Matt Haig: Brand Failures. The truth about the 100 biggest branding mistakes of all time. (Kogan Page 2003). Finns hos alla nätbokhandlar.

MiHngel1-09_R.indd 19

09-02-10 13.13.53

Dux. Donation av Per Henry Richter.

Folksam. Guld채ggssamlingen 2008. Byr책 ANR BBDO.

Intact KappAhl. Donation Ralf Turander.

MiHngel1-09_R.indd 20

09-02-10 13.14.01

Surf Tvättmedel

Jane Hellen. Byrå Arbman. Foto: Claës Lewenhaupt. Donation Tonie Lewenhaupt

Norrlandsguld. Guldäggssamlingen 1998. Byrå Paradiset DDB

Rum för reklam Text: Eva Thelander

Rum för Reklam i Landskrona är landets enda reklamarkiv. En guldgruva för branschfolk, forskare och pedagoger. Här finns alla möjligheter till intressanta tidsglimtar och sköna nostalgitripper. När fick Er fru en blomma sist? Nej, med det budskapet säljer man inga buketter i dag. Inget åldras så snabbt som reklam. Inget ger heller en så tydlig bild av sin samtid. För den som vill få en snabbkurs i svensk kultur- och näringslivshistoria – och på köpet bli inspirerad av texter, bilder och grafisk formgivning på hög nivå – finns det en given adress: översta våningen i Landskrona museum. Rum för Reklam är dels ett rikstäckande reklamarkiv med verk från förra sekelskiftet fram till moderna Guldäggsvinnare och 100-wattare. Dels en plats för utställningar om enskilda kreatörer, byråer eller olika teman. I samlingarna finns det mesta från annonser, böcker, videofilmer och diabilder till förpackningar och prylar – totalt 100 000 objekt. Allt ska dokumenteras och efterhand bli tillgängligt för allmänheten via webben.

Fascinerar än Reklam kanske åldras snabbt. Men den fascinerar fortfarande. – Gammal reklam väcker ett enormt engagemang hos besökarna. Utställningarna skapar många diskussioner och lockar fram minnen, berättar Birthe Wibrand, konstintendent vid Landskrona museum med ansvar för Rum för Reklam. Så sant. Jag skulle själv vilja se den besökare som klarar av att gå igenom utställningen utan att fastna framför filmerna. Själv skrattade jag gott åt den klassiska Florareklamen med skådespelargiganterna Ernst-Hugo Järegård och Margaretha Krook och åt Loffe Carlssons stolta krumbukter i sina praktiska arbetsbyxor från Snickers. I dag arbetar tre personer i arkivet. Registreringen av

MiHngel1-09_R.indd 21

alla verk (fram till nu har runt 7 000 lagts in) har hittills skötts av en projektanställd assistent, Annelie Ingvarsson, men den framtida finansieringen är oviss. – Det bästa hade varit att få ett permanent stöd från branschorganisationer. Det är ju många som har eller har haft intresse för reklam och marknadsföring – till exempel grafiker, annonsörer, tidningsutgivare, reklamfolk och marknadsförare säger Birthe Wibrand. Tre utställningar hålls varje år. I mitten av februari öppnade en med arbeten av copywriter Per-Henry Richter. Senare i år ställer Borstahusen Informationsdesign ut och årets sista utställning ska handla om landets yngre kreatörer.

OLIKA ANALYSER Förutom att samlingarnas egensinniga konstnärliga utryck ger mängder av inspiration är de som sagt ett stycke unik svensk historia. I de gamla kampanjerna speglas samhällsvärderingar och historiska förändringar. Materialet bjuder in till olika analyser: genus, synen på alkohol, barn, kvinnor, läkemedel … eller annat. Många forskare kontaktar därför arkivet för att fråga om ett visst företag eller andra samhällsfenomen, till exempel hur Danmark har beskrivits i svenska medier. För skolor på besök fungerar materialet utmärkt som exempel på hur tidens anda påverkar vad vi visar upp och hur. – Här brukar jag visa en stor affisch med tandkrämsreklam som visar en närbild av en mun. Bilden är från 70-talet och man ser tydligt modellens födelsemärke och fina hårstrån kring överläppen. En sådan bild hade aldrig kunnat publiceras i dag när allt retuscheras hårt för att visa upp perfekta kroppar! säger Birthe Wibrand som är full av idéer inför framtiden: föreläsningar och seminarier för branschfolk och allmänhet. Kanske en bok med porträtt av kända reklammakare. – Det finns så mycket vi vet kan göras. Men utan arbetskraft klarar vi det inte!

va! u r g ld u g a denn Missa inte

09-02-10 13.14.03

Vårt hjärta.

Kommunikation handlar om gemenskap. Det måste bli respons, dialog, debatt, partnerskap och affärer. Kontakt helt enkelt. Därför bygger vi kommunikation som talar till både hjärta och hjärna. Med starka och tydliga budskap som tilltalar alla sinnen. Som inte bara syns och hörs, utan också förstås och berör. Och som känns rätt i magen. Vår hjärtefråga, skulle man kunna säga.

* Vårt hjärta slår för Skåne Nordväst. Det är här kunderna, framtiden och utvecklingsmöjligheterna finns.

thornreklambyra.se 042 13 94 00

I varje nummer av MiHngel inbjuds en fotograf, illustratör eller annan kreatör att förfoga över en sida eller ett uppslag. Dagens bidrag kommer från fotograf Thomas H Johnsson, Landskrona. www.thomashjohnsson.se

”Ett riktigt porträtt ska berätta något om karaktären och krypa bakom masken, allt annat är bara avbildningar.” Thomas H Johnsson, fotograf

BILDEN

Helene ny kraft på kansliet Vid årsskiftet fick kansliet en ny marknadsassistent efter Annika Kirkevall. Fast helt ny för MiH är inte Helene Tigerström. Tidigare var hon ordförande för MiH Future. Vad har du för bakgrund? - Jag kommer ursprungligen från Linköping men flyttade till Helsingborg hösten 2004 för att studera på Campus Helsingborg. Där läste jag magisterprogrammet i Service Management. Tidigare har jag arbetat inom handel samt i receptionen på två olika hotell. Vad ska du göra inom MiH? - Från MiH:s kansli i rådhuset koordinerar jag Marknadsföreningens olika aktiviteter och evenemang, ansvarar för hemsidan, svarar på medlemmarnas frågor etcetera. Du har ju ett förflutet inom MiH Future – är det något som kommer att märkas när du nu jobbar för MiH? - Det kommer att märkas genom att jag till viss del redan känner till och är insatt

i hur arbetet med aktiviteter och evenemang går till. Därför har jag även många idéer kring hur man kan utveckla föreningen ännu mer. Dessutom har jag redan många kontakter inom MiH. Vad hoppas du mer kunna tillföra MiH? - Jag hoppas framför allt att jag ska kunna ge en bra service till föreningens medlemmar och kunna hjälpa till med att utveckla föreningen att bli ännu bättre. Vad hoppas du få ut av jobbet? - Min förhoppning är att jobbet ska vara varierande, utvecklande, lärorikt och inspirerande. Jag hoppas att jag kommer att få arbeta med många spännande människor och med en mängd olika evenemang. Slutligen kan MiHngelredaktionen avslöja att Helenes stora dröm egentligen är att en dag bli polis – so watch out!

Lotta mot nya äventyr Lotta Alvérus, marknadsansvarig i föreningen, slutar och antar nya utmaningar. Vi önskar henne lycka till och vi tackar för allt engagemang och arbete.

Vad ska det handla om? Den 27–28 mars har styrelsen kickoff och då sätts alla frukostklubbens teman från oktober 2009 till och med januari/ februari 2010. Har du en bra idé och vill vara med och påverka? Mejla dina förslag till kansli@mih.m.se senast den 20 mars.

Pin à la Kraitz

Vem vinner 2009?

Med det här numret av MiHngel kommer MiH:s nya pin. Den är designad av Anna Kraitz, vinnare av Guldkärnan 2008, kategori design. Här intill kan du se hennes skiss och utkast inför produktion.

Visserligen känns det som vi nyss gratulerade vinnarna av Guldkärnan 2008 på GuldkärnanGalan. Nu är det år 2009 och nya vinnare ska koras av en jury. Var med och nominera till 2009 års Guldkärnanpriser. Kategorier: Design, evenemang, personlighet och marknadsförare. Har du namn på en vinnare? Gå in på www.guldkarnan.se.

MiHngel1-09_R.indd 24

09-02-10 13.14.09

Landets ordförande gästar MiH Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen står den 12–14 mars som värd för ordförandekonferensen för landets alla marknadsföreningar. På programmet finns allt från klassisk tura till besök på Frukostklubben och Get Up. Deltagarna i ordförandekonferensen medverkar vid Frukostklubben på Dunkers på fredagen och Get Up på lördagen. Under konferensen får de också träffa Ikeas koncernchef Anders Dahlvig och Puma Nordens vd Ulf Kinneson.

Linda blev 1300 MiH växer så det knakar. Vid årets första frukost hälsades medlem 1 300 välkommen med champagne – Linda Bengtsson som går andra terminen på strategisk kommunikation vid Campus. Varför gick du med i MiH? – För att träffa nya människor, praktiker som kanske har samma intressen som jag. Hur fick du information om MiH? – Många studenter på min utbildning är medlemmar och har berättat om föreningen. Jag tycker både aktiviteter och mentorskapsprogrammet verkar bra. Jag närmar mig slutet av min utbildning och vill snart ut i arbetslivet. Blir du en flitig besökare på Frukostklubben? – Ja, absolut! Det är bra ämnen som tas upp.

Jan Fager, vd Sveriges Marknadsförbund, varför samlas ni i Helsingborg? – Vi brukar lägga konferenserna i olika regioner och föreningar. Det är kul att vara i Helsingborg eftersom MiH de senaste åren har haft en fantastisk utveckling och fortsätter i samma stil med nya idéer, aktiviteter och ännu fler aktiva medlemmar. Därför hoppas vi kunna inspirera andra föreningar – inte att kopiera upplägget rakt av, men få idéer. Sedan är förstås Öresundsregionen som sådan intressant.

Vilken roll har marknadsförbundet? – Det är ett nätverk som saknar motsvarighet – vi sammanför 10–12 000 personer som arbetar med marknadsföring och marknadskommunikation. Det är en fantastisk kraft. Vi kan dra lärdom av varandra och inspireras av inbjudna externa talare. Föreningarnas medlemmar får chans till personlig utveckling och nätverkande, vilket gynnar deras företagande. Vad är egentligen en marknadsförare? – I regionerna tolkas begreppet olika beroende på tradition och lokala förutsättningar. Förbundet ser det brett – marknadsföring är allt som främjar avsättningen av företagets produkter och tjänster – från förpackning och logistik till information, PR och reklam. Det interna varumärkesbyggandet är minst lika viktigt som det externa. Men det gäller att inte bli för bred, då riskerar vi att bli otydliga. Vissa frågor drivs bättre av andra. Förbundets planer för året? – Förbundet fortsätter det förändringsarbete som inleddes förra året när vi bland annat införde marknadsföringens dag. Tendensveckan ska växa och bli en nationell manifestation för marknadsföring med olika aktiviteter i landet. Arrangemangen är lokala, men förbundet står som gemensam avsändare. Rent allmänt ska vi lyfta frågan om vikten av marknadsföring för samhället. I synnerhet under en vikande konjunktur. Det är nu man ska satsa.

Huvudpartners

VETTIGA PRISER - SMARTA RESENÄRER

MiHngel1-09_R.indd 25

09-02-10 13.14.13

EXpåC - inspiration från studenter 28 maj är det dags för årets examensmässa på Campus, ExpåC. Alla avgångsstudenter får då möjlighet att ställa ut sina examensarbeten. Mässan är ett unikt samarbete mellan alla utbildningar på Campus Helsingborg och genomfördes första gången år 2005. I år får mässan en ny form: utvalda examensarbeten presenteras inte enbart i monterform, utan även genom ”miniseminarier”. Besökarna får också möjlighet att medverka i speed-dating med de utställande studenterna. Mässan avslutas med ett gemensamt mingel och afterwork. EXpåC är ett led i Campus Helsingborgs ambition att skapa ett större utbyte mellan näringslivet och akademin. Mer information på www.expac.se.

Silf möts hos MiH De företag som lyckas kombinera marknadsföring med logistik och inköp kan göra stora vinster. Det är temat för ett seminarium, arrangerat av MiH och logistikförbundet Silf, som hålls i samband med Silfs årsmöte i Helsingborg den 20 mars. Swedbanks prognoschef Cecilia Hermansson har inbjudits som talare vid seminariet som kretsar kring frågan hur man skapar en helhet kring logistik, inköp och marknadsföring. – Det här är en unik händelse i Sverige. För första gången sammanför vi olika yrkesgrupper för att diskutera logistik. Det finns en stor potential i frågan, säger Hans-Gunnar Gustavsson från MiH. Vitsen är att företagen kan förbättra sina resultat avsevärt om de på ett tidigt stadium sammanför inköparnas och logistikernas kompetens. Som exempel nämner Hans-Gunnar Gustavsson Ikea och Posten som har lyckats integrera logistikfrågorna i affärsverksamheten, från idé till färdig produkt eller tjänst. – Inom Posten måste alla säljare kolla med logistikerna innan de avslutar en ny affär. Det är ett processtänkande som är nödvändigt för att överleva. Många talar om det, men få har genomfört det. Vi ska nu visa att det finns en enorm effektiviseringspotential på området.

Strax Agoradag Den 4 mars får regionens företagare ett utmärkt tillfälle att möta nya fräscha infallsvinklar och morgondagens arbetskraft. Då hålls nämligen AGORAdagen vid Campus. AGORA-dagen arrangeras för sjätte året i rad och är Helsingborgs största arbetsmarknadsdag. Här får företag och studenter chans att mötas och knyta kontakter för framtiden. .

”MiH har betytt allt” I februari hölls för första gången den nya internationella bouletävlingen Swedish Indoor Open (SWIO) i Helsingborg, Höganäs och Åstorp. Redo på plan var bland andra segrarna i sommarens Marknadsboule på Gröningen: Boulepower från Manpower. Tävlingsresultatet var inte känt vid MiHngels pressläggning – men så här sa lagledare Johan Persson på utsikterna att kamma hem delar av prispotten på totalt 55 000 kr. Manpowerteamet vann ju MiH:s bouleturnering i somras. Blir det samma laguppställning nu i februari? – Ja, det blir samma laguppställning, det vill säga Joakim Stenersen och Husein Mehmedovic. Vilken placering siktar ni på? – Svårt att säga. Vi har ingen riktig uppfattning om motståndet. Vi vet inte om det är rutinerade Europaproffs eller hobbyspelare som spelar lite till husbehov. Men visst lockar den stora prissumman … Hur laddar ni upp? – Vi laddar upp med några träningstillfällen och kanske något glas rött också Vad har MiH betytt för dig och laget? – MiH har betytt allt för laget. Utan MiH hade vi aldrig funderat på att spela boule. Är alla i teamet garvade spelare? – Nej, (men alla i teamet garvar). Det var första gången vi spelade seriöst/ organiserat när MiH hade turnering i somras. Är ni MiH-medlemmar och flitiga frukostklubbsbesökare? – Ja, två av tre i alla fall.

Tendens i april Under vecka 17 hålls en s.k Tendensvecka med olika aktiviteter för alla marknadsföreningar i Sverige. Arrangemangen är lokala och skiftar alltså från ort till ort. Mer information kring MiH:s aktiviteter kommer snart.

Entreprenörsevent i Helsingborg Den Londonbaserade riskkapitaltävlingen Seedcamp kommer till Helsingborg i maj med ett regionalt Mini Seedcamp. Vid Seedcamps möter europeiska nystartade företag ledande investerare, serieentreprenörer och affärsutvecklare. Fem vinnare får 50 000 euro och fortsatt stöd från Seedcamps nätverk. Arrangemanget har hittills enbart hållits i London, men i år blir det också regionala uttagningar. Här knep Helsingborg värdskapet från Stockholm. Övriga arrangerande städer är Paris, Warszawa, London, Ljubljana, Berlin och Tel Aviv. – Jag blev tillfrågad av Seedcamp var man borde hålla eventet i Skandinavien och drog fram argument varför man skulle köra det här i Helsingborg. Bland annat gillade de entreprenörsmiljön SHIP, där vi kommer att hålla till, säger Joachim Samuelsson i MiH:s styrelse, tillika drivkraft bakom Forza, serieentreprenör och i dag huvudägare i Biomain till nyhetsbyrån Rapidus. Bolagen som medverkar i Helsingborg den 5 maj får möta 50 mentorer från Öresundsregionen, Skandinavien och övriga världen. Helsingborgs stad ställer också upp som värd och ordnar middag på Rådhuset.

MiHngel1-09_R.indd 26

09-02-10 13.14.15

Jessica tar klubban i MiH Future Efter ett års minglande på Frukostklubben och några månader som ledamot i MiH Futures styrelse har Jessica Flink nu tagit över ordföranderollen efter Helene Tigerström.

Efter en fullmatad Forzamässa i Helsingborg i januari med runt 500 ungdomar från 125 egna företag är det dags att visa upp kreativa idéer, smarta produkter och lockande tjänster vid den regionala mässan i Malmö i mars. Då fylls Malmö Arena av unga skånska entreprenörer. Eleverna som ställde ut i Helsingborg kom framför allt från regionens gymnasieskolor, men även högstadieelever från bland andra Laröds skola och Peter Svenskolan fanns på plats. Alla är välkomna att visa upp sig på den regionala mässan i Malmö.

Hur ser du på din nya roll? – Det här är en chans och en utmaning som det är dumt att låta bli. Med nya ögon och idéer och hoppas jag kunna bidra med nya influenser och inspiration. Likt en annan känd dalmas, Odd Mollys grundare Per Holkneckt, hoppas jag också kunna drabbas av vad han kallade idé-tinnitus. Vad är dina mål för Futures utveckling? – Jag ser gärna att medlemsantalet ökar genom att vi befäster vår roll som den självklara länken till kontakter i näringslivet. Här är vi ett bra komplement till Campus.

På Spåret

Vad händer under våren 2009? – Vi jobbar för fler event, företagsbesök och ännu en säsong med det populära mentorskapsprogrammet. Vi ser gärna också att samarbetet med resten av föreningen förbättras, i övertygelsen om att det gör nätverket än större och bättre! Varför ska man delta i MiH Futures aktiviteter? – Work & play – möjlighet att skapa viktiga kontakter under både lättsamma och inspirerande former! Jessica Flink, ordförande MiH Future.

MiH Future Christmas Elva lucköppningar in i december öppnade Tempel dörrarna exklusivt för MiH Futures medlemmar. Intresset var stort och platserna gick åt som smör i solsken. Tillsammans njöt vi av julens goda, vilket innehöll allt från trerätters middag till klappar, skönsång och underhållning. I vanlig ordning ställde flera Helsingborgsföretag upp med julklappar i nivå med jultomten själv, ett stort tack! MiH Futures styrelse vill också tacka alla gäster för en minnesvärd kväll där ni tindrade till den grad att stjärnan i Betlehem bad om att få plockas ned. 2009 vill vi att ni fortsätter tindra och vi lovar att återkomma med fler event för expansion av era nätverk.

Malmö nästa för UF-are

MiH Future Mentor 2009 En ny omgång av MiH Futures mentorprogram pågår under våren! Rekryteringsprocessen under hösten resulterade i 13 par. Dessa består av såväl studenter som yngre yrkesverksamma som adepter och personer med skiftande bakgrund från det närliggande näringslivet på mentorsidan. I januari fick startade programmet officiellt med introduktionsmöte på SHIP i Helsingborg. Vi som arbetat med mentorprogrammet vill tacka Manpower för deras samarbete i samband med rekryteringsprocessen.

Den 21 mars blir det live-tv på Get Up. Eller i alla fall live. Ingvar Oldsberg står som programledare för en alldeles egen upplaga av På Spåret. Med inlånade klipp från SVT och allt. Fyra tvåmannalag ska testa sina geografikunskaper. I kändislaget ingår skådespelaren Nic Schröder och filmregissören Robert Lillhonga. I övriga lag tävlar mer eller mindre lokalt kända förmågor. För övrig underhållning denna lördag svarar Klippans storband. Övrigt under våren: Den 14 mars gästas Get Up av journalisten Thomas Frostberg, tidigare vd vid nyhetsbyrån och numer krönikör i Sydsvenskan och koordinator i programmet Innovation Journalism vid Stanford University, USA. Den 9 maj äntrar krögaren och tv-kocken Niklas Ekstedt scenen på Wallmans.

FORZA jobbar med Tuff

Forza ska under året inleda ett samarbete med företaget Tuff ledarskapsträning. Syftet är att ge skolpedagoger praktisk träning i ett coachande förhållningssätt och entreprenörskap. Coachen Karin Tenelius från Tuff medverkade vid ett seminarium för lärare vid Forzamässan i januari där hon talade till skolfolk från regionen på samma tema. 27

MiHngel1-09_R.indd 27

09-02-10 13.14.18

npAnnonsViBryrOss.pdf

2009-02-18

15.19

Vi bryr oss lite extra! 042-38 88 00 NP-Tryck AB • Box 22091 • 250 23 Helsingborg • Besöksadress Mörsaregatan 20 • Telefon 042-38 88 00 • Fax 042-38 88 18 • tryck@np-tryck.se • www.np-tryck.se