MiHngel #2 2010

Marknadsföreningen I Helsingborgsregionen

Nr 2 2010

NYA SOCIALA MEDIER De privata dagarna är över Vad är nyttan med Facebook?

Revolution eller kejsarens nya kläder?

inneHÅLL Välkommen!

Här kommer 24 sidor nya in- och utblickar från Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen.

Fyra gånger per år går MiHngel ut till medlemmar och företag i regionen.

Synpunkter? Tips? Hör av dig!

6

Nya styrelsen Nya krafter och gamla rävar. MiH har fått en ny styrelse.

8

Debut tre mil norrut Entusiasmen var stor när MiH höll sin första frukost på Lindab Arena.

Se med egna ögon.

11

Ett helt vanligt vimmel Oförtröttligt väller de in. De morgonpigga. Nyfikna. Frukostälskarna!

13

Flamingo, vardagslyx och flygtur Svaret För dig som alltid undrat vad man gör med en plastflamingo.

Svaret hittar du här bland frukostvinnarna.

14

Twittrare talar ut Twitter. Evernote. Spotify. Googletjänster. Två tonåringar gläntar på sin virtuella vardag.

15

Slut på ursäkterna Utan närvaro på nätet dör du som företagare. Dags att kasta loss, tycker Johan Ronnestam, en av landets stora namn inom digital kommunikation.

16

Redaktionell projektledare Helene Tigerström tel 042-18 18 42 kansli@mih.m.se

Den sociala medieberusningen Nya medier brukar framkalla en berusning. Så även de sociala. Först när världen nyktrat till får vi veta om det är kejsarens nya kläder eller en revolution, menar Mats Heide.

18

Idé, grafisk form och layout Möjligheter Reklam AB tel 042-12 14 40 www.mojligheter.se

Hellre goodwill än pushigt sälj Sociala digitala nätverk är förlåtande mot den som inte försöker sälja.

Joakim Jardenberg ger sin syn på sociala medier.

20

Inte bara filantroper Man behöver inte vara filantrop för att bli socionom. Men det är viktigt att vilja följa med i förändringar, berättar studenten Malin Grahn.

21

Hur sympatisk är fru Findus?

Motviljan mot reklam frodas som mest när reklamen låtsas vara något annat. Bengt Håkansson höjer varningsflaggan mot varumärkesinvasionen i sociala forum.

22

Blott blått Vi tar pulsen på styrelsens fem tillskott och Future rapporterar från på besök i Icas jättelager.

De åsikter som framförs i tidningen är skribenternas egna och inte nödvändigtvis MiH:s officiella ståndpunkt.

Ansvarig utgivare Hans Nelson, ordf@mih.m.se

Helene Tigerström Marknadsföreningen

Annika Rosenkvist Möjligheter Reklam

Annonsbokning Media Support AB, tel 042-12 43 00 media.support@telia.com Repro & tryck Printfabriken www.printfabriken.se Kuvert Harry Kuvert AB. www.harrykuvert.se Distribution StroedeRalton

Huvudpartners

Adressregister PAR AB

2

VETTIGA PRISER - SMARTA RESENÄRER

LEDARE MASSA EXTRA AKTIVITETER!

Hans Nelson, social medieaktör i Lund anno 1982.

Bilden har dock inget samband med illustrationen på tidningens första sida.

Vi har haft en flygande start på 2010. Spännande möten på temat ”Hållbar utveckling” och ”Våga välja” med höga besökssiffror, mängder av nya kontakter och inspirerande föredragshållare.

Vi slog besöksrekord när Mats Paulsson, PEAB, var huvudtalare. Det blev mycket trångt. För trångt. Normalt överbokar vi frukostarna eftersom alla inte brukar komma.

Den här gången dök verkligen alla 340 anmälda upp. Tyvärr var vi omkring 20 personer som fick stå upp. Vi beklagar detta och kommer hädanefter att skruva ner maxantalet. Därmed blir det extra viktigt att avanmäla sig om man inte kan komma.

Vi slog också nytt medlemsrekord i månaden. Nu är vi över 1 400 medlemmar. I skrivande stund, den 9 mars, är vi 1 416 medlemmar!!! Vi har aldrig tidigare varit fler.

Tack! Medlem nr 1 400 blev Sophie Rietz-Elvefors, marknadschef på Heinz, som fick representera alla nya medlemmar. Hon tackades med en flaska mousserande vid första frukosten i mars.

Den 17 mars gick startskottet för Frukostklubben på Lindab Arena. Tanken är att hålla klubben där en gång per månad under hela året. Responsen på premiären var mycket bra: 200 anmälda och fullsatt. Arrangemanget blir ett komplement till Frukostklubben på Dunkers kulturhus. Det innebär att det blir olika föredragshållare på alla våra möten, oavsett var vi arrangerar dem.

I vecka 16 (19–23 april) hålls Tendensveckan som är en samlad aktivitet över hela landet. Nästan alla landets 30 marknadsföreningar har särskilda aktiviteter denna vecka. Besök gärna någon av våra systerföreningar. Som medlem i MiH går du för medlemspris på alla andra föreningars möten. Gå in på www.tendensveckan.se och anmäl dig till de möten du vill gå på. Under Tendensveckan håller vi själva både Frukostklubb som vanligt och seminarium den 23 april. Frukosten gästas av Johan Ronnestam. Seminariet ”New Generation Marketing” bjuder på en rad spännande föredragshållare. Ännu en frukostnyhet: Under Båstadtennisen i juli hålls Frukostklubben i samarbete med Navet på Hotel Skansen. På onsdagen i både damveckan och herrveckan ses vi på Skansen!

Som du ser har vi späckat programmet i år. Ta gärna med en kollega eller vän som du tror skulle gilla vårt programutbud.

Välkommen till ett spännande 2010!

Hans Nelson Ordförande MiH P.S. I Helsingborgsregionen bor 316 208 personer. Om nordvästra Skåne hade

räknats som en kommun skulle vi varit Sveriges tredje största. Om vi hade

varit ett eget län hade vi legat på sjätte plats av Sveriges 21 landsting.

Dessutom har vi tillsammans över 30 000 företag.

3

Din affärspartner på vägen Vill du veta vad Nordea kan erbjuda just dig?

Vi berättar gärna, ring 0768-42 23 39 eller besök något av våra kontor.

Välkommen!

Gör det möjligt

nordea.se

Bytt till lågenergilampor Bytt till Bra Miljöval El Kundservice: 042-490 32 00 www.oresundskraft.se

Hör av d o m du int ig till oss e re Bra Miljöv dan har al El

Skäl med själ.

För att göra ett erbjudande attraktivt måste man vara saklig och berätta så mottagaren förstår. Utan att krångla till det. Samtidigt måste budskapet formuleras för att nå både hjärna och hjärta.

Så att det når in och berör.

Det kräver lyhördhet för mottagarens behov. Då blir det affärer.

Och ljuv musik.

thornreklambyra.se 042 13 94 00

Årsmötet 16 feb Den 16 februari var det dags för Marknadsföreningens årsmöte som även detta år hölls på the Tivoli i Helsingborg. Kvällen började med mingel, mat och nätverkande. Hela 137 medlemmar slöt upp för att engagera sig i föreningens framtid. Årsmötet inleddes med att mötesordförande Anders Östlund, vd på Öresundskraft, invigde föreningens nya ordförandeklubba, därefter berättade Hans Nelson om några av Marknadsföreningens framtida planer och den nya styrelsen valdes. Vid mötet tackades även de avgående ledamöterna Annika Dolk, Petra Edvinsson, Hans-Gunnar Gustafsson, Tin Josefsdotter och Jerker Jacobsson för deras engagemang i föreningen.

2

3

1

7

6 5 4

10

11

9

8

13

12

15

14

MiHs styrelse 2010 1. Sten-Åke Tjärnlund

6

2. Jonas Wilensjö

9. Tommy Edlund, personalansvarig

Saknas på gruppbilden

3. Hans Nelson, ordförande

10. Annika Borgelin

Tv. Bittan Gustafsson

4. Rikard Thulin

11. Helene Tigerström, anställd koordinator

Th. Monica Oldsberg, vice ordf.

5. Pia Siljeklint

12. Annika Gigel, sekreterare

6. Nils Bertil Tranebacke, ekonomiansvarig

13. Gustaf Drake

7. Albert Alexandersson

14. Noushin Nadjafi

8. Maria Hansson, vice ordf. MiH Future

15. Jessica Flink, ordf. MiH Future

Fullsatt!

Fullsatt på premiären av Frukostklubben på Lindab Arena. 200 personer minglade, nätverkade och lyssnade på Bengt Håkansson som talade om varumärken.

Kenny Jönsson, fd hockeyproffs, var hemlig gäst och Carolina Söderman bjöd på vacker sång.

8

Gunilla Arendt, Hotell Erikslund, Sulev Krämer, Krämer & Krämer, Stina Cordier, SC inredningsarkitekt.

Alice Hertz, Kärstin Pehrson, Pehrson & Hertz AB

Mikael Carlsson, Lindab Arena, Joachim Torngren, Inmedic AB

Joelina Claesson, Wackes AB, Anders Claesson, Navet

Anna G-Janson, DataBase Marketing AB, Anders Jansson, Konsultfirma Anders Janson, Peter Nyström, Näringslivsansvarig, Höganäs Kommun, Annika Ström, Turistansvarig, Höganäs Kommun, Maria Lindhe, Informatör, Höganäs Kommun.

Johan Brandt, Aktivt Ledarskap Sverige AB, Damir Knezovic, Toyota Center Helsingborg

Susanne Werneman, Getinge Infection Control AB, Kristin van der Reep, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB

Fredrik Lundwall, Andersson & Jourdan, Erik Hansson, Hanssons Möbler i Ängelholm AB

Per Karlsson, Ernst & Young AB, Per Broman, Sparbanken Gripen

9

Lindahl.

Når resultat.

Finns det någon motsättning mellan professionalism och humanism? Mellan kompetens och kontinuitet?

Affärsmässighet och erfarenhet? Inte enligt oss.

På Lindahl anser vi tvärtom att det ena bygger och förstärker det andra. Därför månar vi om våra klienter – precis som vi månar om våra anställda. Kompetens, professionalism och helhetssyn är för oss självklara, men även kontinuitet, erfarenhet och personligt engagemang. Positiva relationer föder nämligen positiva resultat. Det är vi säkra på. Det är det som gjort oss till vad vi är idag. Årets Advokatbyrå 2009.

Advokatbyrån som bevisligen når resultat.

Årets Advokatbyrå 2009 stockhol m

10

göteborg

helsingborg

malmö

uppsala

örebro

www.lindahl.se

Thomas Terne, WSP Sverige AB, Emma Pettersson, Helsingborgs stad, avdelningen hållbar utveckling.

Manne Lundquist, ML Konsult AB, Justus Hederberg, Folkuniversitetet.

Annette Bergendorf, FC Helsingborg, Lisbeth Thomsson, Nestle Sverige AB.

Karin Olsson, Hotel Twentyseven, Per-Olof Olsson, Ateljé Naiv.

Nic Schröder, Niklas Backåberg, Maj Maj Måne.

Henrik Iwerdal, Iwerdal Consulting AB, Anders Östlund, Öresundskraft.

Kenny Pettersson, Transatlantic, Johan Herslow, Svensk Företagsförmedling.

Arne Håkansson, Per Berg, Brf Humlegården.

Stefan Sperlingsson, Firma Stefan Sperlingsson, Magnus Åkesson, Reklamtrion.

En helt vanlig frukostklubb på Dunkers kulturhus ...

Anna Vesterberg, Marko Pernu, Per Eriksson, Christian Koski, Sweco Systems AB.

11

Tidningar

mediaproduktion

Kataloger

Trycksaker

Brun Mediaproduktion AB är ett grafiskt produktionsbolag med fokus på tidningar, kataloger och trycksaker.

Med över 150 års samlad erfarenhet kan du känna dig trygg med dina produkter i våra händer. www.brunmedia.se

Chef inom service?

SommarcampuS – en vecka som ger dig breddad och fördjupad kompetens inom marknadsföring, ekonomi och ledarskap

ExEcutivE maStEr of SErvicE managEmEnt – stärk din ledarroll med vår ettåriga utbildning

www.msm.lu.se

för mer information: projektledare Pia Siljeklint Tel: 042-35 66 05 E-post: pia.siljeklint@msm.lu.se 12

VI VANN

och vi VILL veta 1. Vad ska du göra med vinsten?

2. Går du ofta på Frukostklubben?

3. Vem skulle du vilja lyssna på om du fick välja gäst vid Frukostklubben?

4. Varför gick du med i MiH?

Henrik Thott

Roger Duverell

Kristina Lagerstedt

Petra Loodberg

TeliaSonera. Vann en flamingo i plast från Flamingo Homes & Joy.

Rumdesign. Vann ett besök på arbetsmarknadsdagarna på Campus från Service Management Ekonomerna.

Sperian Protection.

Vann en påse goda saker från Goda Saker.

Gärde Wesslau Advokatbyrå.

Vann en flygbiljett T o R Ängelholm – Bromma från KullaFlyg.

1. I vinsten ingick tre

timmars konsultation, vilket passar utmärkt eftersom jag ska exploatera en fastighet som ligger vid en sjö. Den fina plastflamingon kommer säkert att pryda sin plats i vattenbrynet där.

2. Jag går så ofta

jag kan, 2-3 gånger per månad.

3. Det är både bredd och djup på talarlistan, men jag ser gärna fler danska profiler.

4. Inspiration och kontakter.

1. Använda tillfället till vidare utveckling.

2. Så ofta jag har

möjlighet.

3. Varmt om hjärtat ligger idéer som ger människor rätt rumslig omgivning i dagens pulserande kontor.

En som har dessa visioner är Lars Bülow, VD för Kinnarps Design Group.

4. Tänkte att MiH

skulle passa mig personligen och det jag skapar i mitt yrke.

Det gjorde det!

1. Unna mig lite vardagslyx!

2. Jag har bara varit på

Frukostklubben en gång tidigare. Min kollega och jag har dock bestämt att vi ska gå hit minst en gång i månaden det här året för att få ny inspiration.

3. Henrik Fexeus, hans

idéer kring tankeläsning och vår förmåga att påverka andra är väldigt intressanta.

4. För att knyta nya

kontakter och få inspiration.

1 Jag ska besöka några väninnor i Stockholm i vår.

2. Ja, jag försöker gå varje fredag.

3. Annika Falkengren, SEB. 4. När jag flyttade till

Helsingborg för några år sedan tyckte jag det var ett utmärkt sätt att lära känna staden och dess invånare.

Ulrica Rasmusson Försäkringsmäklarna i Helsingborg. Vann ett presentkort på en dags konsulttjänster från StudentAssistent.

1. Kontakta StudentAssistent för att få mer info om deras tjänst och därefter diskutera med min arbetsgivare om det är något vi kan använda oss av.

2. Jag försöker gå så ofta jag bara kan.

Tycker det är fantastiskt trevligt och väldigt givande.

3. Ingvar Kamprad 4. Jag vill vara en aktiv del av Helsingborgs näringsliv, träffa nya kontakter och framtida samarbets-partners.

13

NYA VANOR John Ankarström, snart 14, är bloggare och medverkar i MiH:s seminarium New Generation Marketing den 23 april om unga personers medievanor.

Gustav Holmström, 15, är bloggare och twittrare. Den 23 april kommer han till Helsingborg för MiH:s seminarium New Generation Marketing om unga personers medievanor.

Jag undrar hur Gustavs datoranvändning ser ut under en vanlig dag.

– Datoranvändning är fel ord. Jag använder min iPhone (och även dator så klart) väldigt mycket för att hålla koll på nätet via Google Reader, min mail och Twitter som är de tjänster jag använder hela dagen. Att hålla koll på internet är också ett samlingsord för vad jag gör när jag bloggar om internet och teknik, säger Gustav.

Vad är det som gör Twitter så spännande?

– I början kan kan man tycka att det är lite småtråkigt, men till slut har man byggt upp ett nätverk av vänner som hjälper en, som fikar med en, som delar med sig av länkar och som är allmänt trevliga.

– Att Twitter bara skulle bestå av ”äter kaviarmacka” och ”sitter på toa” som media älskar att basunera ut är bullshit. Det skulle kunna vara så, men då följer man fel personer. Twitter är vad DU gör det till.

Gustav var med och arrangerade Mini Geek Camp 2010 (”en betaversion av ett event”) där ungdomar träffades under några dygn och kodade webbtjänster tillsammans. En spotan idé som förverkligades snabbt.

– Vi fick ihop sponsorer och lokaler på ungefär 3-4 veckor över jul- och nyårsledigheter och satt 48 timmar tillsammans. Vi har planer på att göra det igen till sommaren, berättar Gustav.

Jag undrar förstås hur en internetfrälst tonåring förhåller sig till dagstidningar.

– Vi har papperstidning hemma, Nerikes Allehanda, som jag läser varje morgon eftersom jag blir otroligt rastlös om jag inte har något att läsa när jag äter, skrattar han.

Text: Sölve Dahlgren

14

Trots sin unga ålder har han bloggat i flera år.

– Något av det roligaste (men ibland jobbigaste), är att starta bloggen. När jag väl är igång är det nog roligast när folk uppskattar, läser, kommenterar och delar mina inlägg. Jag stirrar mig inte blind på statistik, men jag blir alltid lika glad åt retweets av mina blogginlägg på Twitter, säger John.

Sedan juni 2008 bloggar han på Softtype.

– Jag hade tidigare drivit ett par bloggar med en klasskompis, om musik. Fast jag ville skriva om IT, och under en egen domän, så jag registrerade softtype.se, installerade WordPress och sen var det bara att köra.

Vilka webbtjänster och sajter använder då en ITfrälst tonåring idag?

– Whoa, det är en del. Först och främst Twitter (även om jag gillar Jaiku bättre). Det bästa med Twitter är att det är så enkelt att twittra - tänk bara hur många program och klienter som finns för Twitter.

– Jag använder många av Googles tjänster alldeles för regelbundet. Gmail, och därmed Google Talk, använder jag varje dag, till och med i skolan (skratt). Har nyligen börjat använda Evernote (har testat det förut men inte fastnat) och insett att det är mycket användbart för mig,speciellt i skolan.

Och Spotify såklart.

Internet är en stor del av Johns liv. Vilket självklart går ut över andra mediekanaler.

– Jag läser mest nyheter på Internet, om det inte finns en tidning inom räckhåll när jag äter frukost. Jag tittar sällan på TV, förutom när det är någon bra film.

Text: Sölve Dahlgren

R?

De privata dagarna är över Stor eller liten företagare. Det finns inga ursäkter längre. Mjuka upp med en blogg för att få in vanan. Få iväg de där nyhetsbreven. Och sen.

Släpp taget och kasta dig ut.

Tipset – eller snarare tillsägelsen – kommer från Johan Ronnestam, en av landets tungviktare inom digital kommunikation och affärsutveckling.

För några år sedan stängde han sin vanliga PR- och reklambyrå och öppnade digitalt. I dag utvecklar han digitala varumärkesstrategier för storföretag och prisas för sin blogg, späckad med synpunkter och tips kring effektiv närvaro på nätet.

– Min roll är att företagen ska se effekterna för sina egna affärer, säger han.

Framför allt, betonar Johan Ronnestam, är den digitala verkligheten inte bara något för globala jättar. Den är minst lika viktig för småföretagaren på hörnet.

– Många företagare förstår inte att de får en annan konkurrens och en annan närvaro via nätet. Så om du som företagare vill få nya kunder eller knyta befintliga kunder närmare måste du ha en digital närvaro.

För den trögstartade har Johan ett konkret recept: Börja blogga.

– Det ger inte automatisk publicitet. Men det skapar en god vana. Sen kan du gå vidare till andra medier. Själv bloggar jag för att komma ihåg.

En sak är säker. Den som inte syns på nätet syns snart inte heller i den så kallade verkligheten. Bransch- och beteendeförändringarna är enorma när den lilla människan kan sitta hemma i sin källare och driva globala affärer via e-handel.

Insyn, transparens och open source som tidigare sågs med misstänksamhet av de globala företagen har i dag förvandlats till möjligheter.

– Demokratiseringen av innehåll i kombination med öppna koder och tekniska möjligheter gör att programmerare världen över kan utveckla nya gränssnitt på en bråkdel av den tid det tar med traditionellt utvecklingsarbete. De multinationella bolagen har insett det. Teknologier som förut bara fanns i rika företag är nu tillgängliga för alla. Det snabbar på utvecklingen framåt.

Men hur ska den där strävsamma småföretagaren hinna med?

– Varför finns du som företagare om du inte är intresserad av det du gör? Sluta kolla Lost på kvällen och lär dig använda verktygen istället, blir svaret.

En annan motfråga från skeptikern: Men vem ska hinna läsa allt?

– Innehållet måste vara relevant, det kommer inte att finnas utrymme för den som blajar. Själv filtrerar jag vem jag följer och vad jag vill läsa. Sedan finns det utmärkta verktyg för att fånga upp vad som skrivs och sägs om mig själv och mitt företag på nätet. De privata dagarna är över! De unga har redan lärt sig förhålla sig till det. Johan Ronnestam gästar Frukostklubben på Dunkers 23 april.

Text: Eva Thelander

15

Revolution eller kejsarens Text: Mats Heide

Facebook, MySpace, YouTube och Twitter är namn som för bara några år sedan var obekanta för det stora flertalet av oss. Nu har de sociala medierna blivit vardagsmat för många och att blogga har nästan blivit en folkrörelse. ”Alla” tycks ha en egen blogg: den 74-åriga trädgårdsfantasten, den 45-åriga familjefadern, den 27-åriga dokusåpakändisen och den 16-åriga modeälskaren. Det tveklöst största sociala mediet är mikro-bloggen Facebook som när detta skrivs hade otroliga 350 miljoner aktiva användare (uppdaterade sin blogg den senaste månaden).

Sociala medier är ett samlingsbegrepp för medier eller kommunikationskanaler där användare kan kommunicera direkt med varandra via texter, bilder eller ljud. Det framhålls ofta att sociala medier kan skapa större möjligheter till deltagande, öppenhet, transparens, dialog, gemenskap och kopplingar mellan människor. Det som särskilt kännetecknar sociala medier är interaktivitet. Bloggar är det mest interaktiva mediet där bloggarna uppmuntrar andra intresserade att delta. Det medför att i princip alla kan bli producent av innehåll genom kommentarer, dela med sig av sitt material eller länka till annat material och rösta. Följaktligen är kommunikationen varken en- eller ens tvåvägs utan kan röra sig i många olika riktningar.

effektivisering i organisationer. Den andra fasen – besvikelsefasen – infaller när de högt ställda förväntningarna på det nya mediet inte infrias och det tenderar att förlöjligas. I de flesta fall blir dock de nya medierna tämligen fort en del av vardagen och något som vi inte reflekterar särskilt mycket över.

De senaste månaderna har hyllningskörerna blivit något mindre omfattande och i den traditionella dagsoch kvällspressen har vi mötts av en mer negativ vinkling av sociala medier.

Här är några typiska rubriker: • Falska facebookgrupper ny trend.

• Facebookbilder fick anställda avstängda.

• Facebookgrupp för Haiti avslöjad som bluff.

• Försäkringsbolagen jagar fuskarna på nätet.

Dessa rubriker kan ses som ett tecken på att vi nu har lämnat berusningsfasen och kommit in i normaliseringsfasen där vi kan se nyktrare på mediet och dess möjligheter.

NY strategisk kommunikation Även organisationer börjar intressera sig för de sociala medierna som en ny strategisk kommunikationskanal. En Berusning och besvikelse färsk undersökning av Palo Alto Oftast när sociala medier diskuteras sker det i mycket positiva termer. Detta Networks visar att antalet företag som i sin marknadskommunikation utnyttjar är inte särskilt unikt för dessa medier. sociala medier har ökat med över 250 Forskning visar att när nya medier procent under det senaste halvåret. En introduceras går de alltid igenom del självutnämnda experter inom omsamma utveckling. Så har det varit när telegrafen, radion, teven, videon, datorn rådet sociala medier (de flesta är konsulter och driver sina egna bloggar) och internet var nya som medier. I den hävdar att 2000-talet var Googles första fasen – berusningsfasen – är vi berusade av det nya mediets (fantastiska) decennium och 2010-talet är Facebooks decennium. Det hävdas också att möjligheter och har svårt att se helt många organisationer antagligen kör nyktert på saken. Vi har då en tendens med både webbplats och Facebookatt uppfatta det nya mediet som något sida i den externa kommunikationen. Ett magiskt som inte får kritiseras och vi av skälen till detta är att i en sökning på känner oss moderna och med i tiden nätet efter ett visst varumärke, hamnar när det används. Vidare har vi en träffarna från Facebook-sidorna högre tendens att tillskriva det nya mediet upp i hierarkin än de från traditionella önskedrömmar om till exempel ökad webbplatser. Kan det vara skälet till att demokrati, effektivare kommunikation, vi på Campus sedan mitten av februari bättre pedagogik, nermontering av 2010 finns på Facebook? barriärer mellan olika grupper och 16

nya kläder I många organisationer införs sociala medier utan att det har funderats särskilt mycket på det reella behovet. I organisationsforskningen talar man om isomorfism (likformighet). Jag har hört chefer som resonerat: ”alla andra har ju sociala medier, det är stort och inne, och även vi borde ha dem i vårt företag”. Man kan hävda att tendensen till isomorfism skapar ett yttre tryck som gör att organisationer börjar med sociala medier.

KONTAKT OCH DIALOG De sociala medierna ger nya möjligheter och leder till nya utmaningar för organisationers strategiska kommunikation. Med de sociala medierna antas organisationer kunna få en bättre möjlighet till en direkt kontakt och rentav dialog med konsumenterna och därmed kunna skapa goda och långsiktiga relationer. En del skribenter menar att vi med de sociala medierna har nått ”Public Relations 2.0”. I detta ligger tanken om att det nu finns mer realistiska möjligheter att uppnå en jämställd kommunikation. Genom bloggar kan kunderna ställa frågor, uttrycka missnöje, framföra åsikter om exempelvis produkter och tjänster, utan att det har initierats av organisationen. Det finns gemenskaper som har skapats kring olika varumärken och personerna som tillhör dessa ”älskar” sitt varumärke eller produkt.

Mac- och Linux-datorer, Bang & Olufsen-produkter och klockor från Patek Philippe är några exempel.

Medlemmarna i gemenskaperna är viktiga ambassadörer för produkterna och företagen, och en del av det som kallas för ”viral marknadsföring”.

Med de sociala medierna har det också dykt upp nya fenomen: Trolls – personer som anonymt eller under fingerat namn försöker förstöra gemenskaper genom att posta nedsättande kommentarer om deltagarna.

Astroturfing – en kampanj som är planerad av en organisation maskas för att skapa intrycket av att vara spontan och utförd av gräsrötterna.

AstroTurf är ett varumärke för

syntetiska gräsmattor – avsedda att se ut som äkta, levande gräs-mattor.

Ett mycket uppmärksammat exempel på astroturfing är Visit Den-marks YouTube-video om den dan-ska mamman ”Karen” som efterlyste sin babys okända pappa. Astroturf-ing som metod är självklart mycket riskabel för en organisation; om kampanjen avslöjas skadas anseendet rejält. Exempelvis har Mazdas anseende försämrats avsevärt sedan deras astroturfing år 2004 för bilmodellen M3 blev avslöjad. Ett annat exempel är den amerikanska varuhus-kedjan Wal-Mart som 2005 använde en falsk blogg (kallas för flog) för sin marknadsföring.

Anti-astroturfing – kampanjer med konsumenternas reaktion på ovanstående. Såväl Mazda som Wal-Mart har blivit föremål för sådana.

Svaret på frågan Hur blir då svaret på frågan i rubriken? Ja, som i så många andra fall finns sanningen någonstans mittemellan extremlägena. I detta fall är extrem-erna revolution och ”kejsarens nya kläder”. Det finns en mängd nya böcker om strategisk kommunikation med sociala medier.

De flesta av dessa är ”kokböcker” som tämligen okritiskt hyllar de sociala medierna och ger olika tips på hur man lyckas. Söker man efter svaret i denna litte-ratur är det givna svaret att de sociala medierna är en revolution. Letar man i forskningslitteraturen blir inte svaret lika odelat positivt. Två studentuppsatser från IKS som lades fram i våras visar att symmetrisk kommunikation med sociala medier är en önskedröm, eftersom det maktförhållande som finns mellan olika människor och mellan kunder och företag inte försvinner endast för att vi använder sociala medier. Samtidigt har sättet att kommunicera dramatiskt förändrats med sociala medier.

Vi är bara i början av denna utveckling och kan se fram emot en spänande fortsättning.

Mats Heide är docent vid Institutionen för kommunikationsstudier (IKS) vid Campus Helsingborg.

17

Vad är Text: Sölve Dahlgren

med Facebook?

Joakim Jardenberg från Helsingborg har blivit en frontfigur för sociala medier i Sverige. Han åker runt i hela landet och föreläser för företag och organisationer. Samtidigt försöker han leva som han lär och hålla sig uppdaterad om nya trender. Det går nämligen undan i utvecklingen när Facebook, Twitter, FourSquare och andra tjänster vinner användare i miljontal.

I dag räknar man med att över tre miljoner svenskar finns på Facebook. Globalt växer sajten med fem miljoner nya användare varje dag och närmar sig 500 miljoner registrerade användare. Och för att belysa hur snabbt det gått: Facebook fanns i stort sett inte före 2007.

– Faktum är att det just nu har starkast tillväxt i segmentet kvinnor 55+. Facebook är kanske inte lika coolt i dag som för något år sedan, men det är kanske bra. Det är inte bara teknikerna som använder det utan alla, säger Joakim Jardenberg.

Facebook är helt enkelt en infrastruktur där sannolikt en stor del av din målgrupp befinner sig. De allra flesta varje dag.

– Det har snackats en del om att ungdomarna skulle ha tröttnat men jag ser ingen avmattning bland ungdomar.

Dessutom är det en extremt hög aktivitetsgrad på Facebook.

Många är nyfikna på sociala medier men vill självklart ha svar på frågan ”var är affärsnyttan med exempelvis Facebook?”.

- Det är klart att man vill tjäna pengar på det man lägger tid på. Men vänd på det och jämför med frågan ”var är affärsnyttan med att svara i telefon?”. Det tar vi för

givet. Sociala medier är ännu en kommunikationskanal, säger Joakim.

Ett annat hisnande exempel på att det går fort är PlayFish, ett två år gammalt företag som såldes för 400 miljoner dollar. Vad de producerar? Små spel till Facebook och MySpace samt mobiltelefoner som iPhone och Android.

Du har kanske hört talas om Farmville, ett smått beroendeframkallande spel som lockat 70 miljoner användare. Det är utvecklat av Zynga, ett annat 2,5 år gammalt företag som omsätter närmare 100 miljoner dollar och har varit lönsamt varje månad sedan september 2007. Men spelet har också fått kritik för att det skickar ut meddelanden till alla dina vänner på Facebook titt som tätt. Att jobba med sociala medier är en balansgång mellan att dela med sig och att inte uppfattas som spammare.

– Det gäller att inte vara för pushig i sociala medier.

Men det tar tid att hitta sina former, vi retar oss fortfarande på telefonsäljare efter 20 år. Det gäller att se upp så att vi inte landar i NIX-register och förbud. Generellt bör man hellre bygga goodwill än att sälja i de sociala nätverken, säger Joakim Jardenberg.

– Vad som händer är att företagen personifieras igen. Det skapas en personlig relation mellan kunder och anställda.

Det gör att alla branscher, alla företag har potential att använda sociala medier så länge du har människor som kunder.

Just hastigheten i de sociala medierna skapar en viss panik hos företagen. En nyhet eller en missnöjd kunds åsikter kan spridas snabbt när vänner skickar vidare till sina vänner som skickar vidare till sina vänner.

– Givetvis krävs det en snabb respons när någon framför kritik mot ditt företag. Men i 99 procent av fallen kan det inledas med ”Förlåt. Vi får kolla upp vad som gått snett.” för att lugna känslorna och skaffa lite tid, säger Joakim.

Eftersom sociala medier gör det enkelt och billigt att sprida information så kan företag inte heller agera som

Använder ditt företag sociala medier? Varför eller varför inte?

Vladica Djordjevic, AccessJoy – Connecting business Jag använder Facebook och LinkedIn och är i uppstarten med Twitter.

Jag tror att företag når flest människor via dessa kanaler. Kunden kan i dag befinna sig var som helst när den får information om mitt företag. Detta kommer att explodera eftersom det är ett lätt verktyg för att nå ut.

18

Mona Hansson, SET Revisionsbyrå Nej, företaget i sig använder inte några sociala medier i sin marknadsföring i dag.

Det är en konservativ bransch men i framtiden kommer man nog att använda sig av det, eftrsom det är ett sätt att kommunicera med kunden och denna typ av medier har blivit mer befästa.

Anders Sjöberg, Printing Malmö Vi använder inte sociala medier i dag. Kanske kommer vi att använda LinkedIn och Facebook i framtiden, men inte medier som Twitter där man uppdaterar hela tiden. Det finns vare sig intresse eller tid till det.

Kanske är det en generationsfråga?

Text: Ann Ericsson

Louise Axelsson, Profakta förlag Vi använder Facebook och gör spotreklam i olika sammanhang eftersom vi jobbar både mot konsument och exempelvis Region Skåne.

Markus Ågren, Mercedes Benz Finans Sverige Min bransch är ganska restriktiv och i dag använder vi inte sociala medier. Det tar kanske lite längre tid innan det blir verklighet i vårt fall, eftersom det är ett väldigt strukturerat företag. De anställda är dock med i olika Facebook-grupper.

förr i världen då papperspost och tidningar var de främsta kommunikationskanalerna. Transparens blir allt viktigare.

Du kan räkna med att ett mejlsvar till en kund snabbt kan spridas till tusentals kunder. Men det finns också pengar att tjäna på transparens.

– Ett bra exempel är öppna forum med frågor och svar från kunder. Genom att besvara olika frågor i ett forum kan andra kunder få svar där istället för att tvingas skriva eller ringa till dig. Istället för att svara på samma fråga 20 gånger per mail eller telefon kan du spara tid genom att lägga ut det på webben.

Dessutom märker man snabbt att det finns många som engagerar sig och hjälper till att besvara frågor från andra kunder. De hjälper varandra helt enkelt.

– Överhuvudtaget är faktiskt sociala nätverk en förlåtande värld. Så länge du inte är en skitstövel så får du faktiskt lov att göra fel. Bara du ber om ursäkt när du gör fel och försöker rätta till det.

Joakim Jardenberg är också övertygad om värdet av att vara på plats som företag.

– Det är ju inte så att folk slutar prata bara för att du inte lyssnar. När man ser en del diskussioner som pågår så förvånas man över att inte företagen engagerar sig. Om du inte deltar i diskussionen kan du ju heller inte framföra ditt perspektiv och du missar möjligheten att vara en ambassadör för företaget.

Okej, du vill börja använda Facebook för företaget. Hur går man tillväga rent praktiskt?

Det finns två alternativ: grupper eller sidor (fanpage).

– Grupper är för begränsat. Fanpage är mer anpassat för företag, det är lättare att flöda in information där från blogg eller twitter, säger Joakim.

Emellanåt ser man också företag som lägger upp sig som profiler och sedan försöker bli vänner med sina kunder.

Men det är en farlig väg eftersom det inte är tillåtet.

– Reglerna är glasklara. Det är bara personer som får ha profiler och det är en person, en profil som gäller. Skapar man en profil för sitt företag riskerar man att få den avstängd och det är ingen bra idé. Det drabbade ju exempelvis The Tivoli för något år sedan, säger Joakim.

Facebook är gratis men att driva servrar som hanterar

100-tals miljoner användare är definitivt inte gratis. Tekniskt är det en enorm utmaning att skala upp ett socialt nätverk eftersom datatrafiken växer exponentiellt. Hur går det ihop?

– Facebook visar idag svarta siffror per månad. Och ändå har de bara skrapat på ytan för annonsintäkter.

Dessutom sitter de på mängder av statistik som de kan sälja till företag som underlag för marknadsundersökningar exempelvis, säger Joakim.

Däremot tror han inte på att Facebook kommer att börja ta ut en månadsavgift av sina användare, något som exempelvis många dagstidningar diskuterar i dag.

– Nej, om man tar betalt ställs det också krav på ett helt annat sätt. Däremot betalar ju många för olika tjänster, framför allt spel, på Facebook. Det ger indirekta intäkter.

Vad ligger då i framtiden? Vilka tjänster eller företag kommer att dominera om fem år? Ja, det är såklart omöjligt att förutspå. Det räcker att konstatera att Amazon startade 1995, Google grundades 1998 och Facebook 2004. Vem hade då trott att Facebook i dag skulle ha över 450 miljoner användare, att Amazon skulle omsätta 24,5 miljarder dollar (2009) och Google 23,6 miljarder dollar?

En typ av tjänster som dock spås en lysande framtid är FourSquare och Gowalla. De bygger på mobiltelefonapplikationer som med hjälp av telefonens GPS-mottagare kan se var användaren befinner sig. Än så länge handlar det mest om kul tidförströelse. Du ”checkar in” på olika platser, exempelvis ett café, och får belöningar i form av virtuella föremål eller utmärkelser.

- Men jag tror att vi snart kommer att se hur man använder det för lojalitetsprogram eller andra sorts erbjudanden. När du ”checkar in” på din favoritrestaurang får du kanske ett erbjudande som trogen kund. Och sedan kommer någon att hitta helt andra användningsområden som vi inte kan förutse idag men då kommer vi att tänka ”varför kom inte jag på det?”

För att sammanfatta möjligheterna: - Vi måste testa oss fram. Vi vet egentligen inte mycket om vad vi kan åstadkomma ännu.

Joakim Jardenberg gästar Fukostklubben på Lindab Arena 14 april.

19

Malin vill göra världen Att vilja bidra till ett till en lite bättre plats bättre samhälle, men också ha förmågan att uppfatta människors levnadsvillkor, och hur villkoren förändras i takt med att samhället gör det.

Det är enligt 24-åriga Malin Grahn vad livet som socionom handlar om.

Malin läser sin sjunde och sista termin på socionomprogrammet på Campus Helsingborg.

– Det är viktigt att ha ett engagemang som socionom, även om engagemanget kan se olika ut. Man måste vilja något - och då menar jag inte bara rent karriärmässigt - utan med själva yrkesrollen. Annars blir det svårt att orka med, säger Malin med eftertänksamhet i rösten.

Hon har slagit sig ner på sitt golv i skräddarställning.

Medan hon funderar på sitt svar, hörs röster från gatan nedanför hennes lägenhet i centrala Helsingborg.

Tankarna att ägna sig åt socialt arbete har funnits hos Malin sedan barnsben.

– Man behöver inte vara filantrop för att läsa till socionom. Men det är viktigt att ha en medvetenhet och en vilja att följa med i förändringar.

Med utgångspunkt i socialt arbete får studenterna läsa kurser i allt från sociologi och psykologi till juridik och socialpolitik. Samtidigt går fältstudier och föreläsningar från arbetslivet som en röd tråd under utbildningen, och i årskurs två ägnas en hel termin åt praktik. För Malin innebar det arbete på ett ungdomsboende, där personalen lever och bor med ungdomarna dygnet runt.

– Det skapas en väldigt speciell gemenskap, och det var verkligen en utmaning. Men oj, vad mycket jag lärde mig, säger Malin, som tycker att utbildningen fångade upp studenternas hemkomst på ett bra sätt.

– Det första vi läste efter praktiken var en kurs i organisationsteori, som samlade ihop våra upplevelser från praktiken. Vi fick problematisera det vi varit med om och förankra det i teorier, säger hon.

Efter utbildningen finns det många vägar att gå. Man kan arbeta som socialsekreterare, biståndsbedömare eller 20

Text och foto: Sara Hängsel

kurator. Men även inom kriminalvården eller på institutioner för barn och ungdomar – och mycket annat.

Det som utmärker yrket är direktkontakten med människor som har någon form av sociala problem.

Problem som förändras i takt med att samhället gör det.

Malin nämner både globaliseringen och den ekonomiska krisen som exempel på stora förändringar som påverkar den enskildes problem. Hon intresserar sig själv för nya sociala medier - allt från Facebook till bloggar - och hur de påverkar unga.

– För ungdomar, som fortfarande håller på att formas är det inte lätt att förhålla sig till allt runt omkring. Och vilka skyddsnät har vi för dem om det går fel? Sådant vill jag vara med och påverka.

C-uppsatsen skrev Malin om Pro-Ana, ett slags virtuell subkultur. Genom hemsidor, bloggar och forum lyfter unga personer, oftast med ätstörningar själva, fram anorexi som en livsstil – inte en sjukdom.

– Rörelsen finns över hela världen, men jag tittade på den svenska versionen. Personerna med ätstörningar stöttar varandra, men inte till att bli friska. Tvärtom, till att orka bli ännu smalare. Det cementerar sjukdomen, säger Malin.

Till sommaren får Malin sin examen. Men studierna har gett mersmak.

– Just nu vill jag läsa vidare till en master. Mitt mål är att ägna mig åt forskning.

Det hon vill syssla med är just barn- och ungdomsfrågor.

– Yngre grupper är beroende av oss vuxna. Vi kan lättare hantera valmöjligheter och förändringar. Som ungdom håller man fortfarande på att formas och tillhör en mer utsatt grupp.

Sociala media - vår tids djungeltelegraf

UPPFATTNING

Ända sedan näringslivet i slutet av 1980-talet upptäckte vilken tillgång ett starkt varumärke representerar, har man ägnat all tänkbar möda åt att försöka kontrollera sina varumärken. På det hela taget är mödan väl investerad. Alla som agerar på en marknad får ju med tiden någon typ av varumärke och det är naturligtvis klokare att ha en genomtänkt plan för sitt varumärkesbyggande än att låta tillfälligheter och personliga agendor styra. Ändå finns det naturligtvis en gräns för hur mycket kontroll man kan ha. I sista hand ligger alltid tolkningsföreträdet hos kunderna och de lyssnar naturligtvis inte bara på vad varumärkesägaren behagar att kommunicera, utan påverkas från många olika håll. Inte minst från vänner och bekanta.

Så har det naturligtvis alltid varit, även om varumärkesägarna inte alltid brytt sig eller ens märkt det. Med utvecklingen av sociala media har det bara blivit så mycket mer uppenbart. Goda och dåliga erfarenheter av produkter och tjänster behöver inte längre berättas från mun till mun, utan sprids gränslöst och blixtsnabbt över nätet. Att varumärkesägare som hamnat i blåsväder misströstar och önskar sig tillbaka till den gamla goda tiden är i och för sig förståeligt, men inte särskilt klarsynt. För det måste väl vara bättre att snabbt kunna upptäcka och hantera en negativ opinion än att den, som tidigare, spred sig sakta och smygande utom hörhåll.

Såvitt jag förstår är det väl här det egentliga värdet med sociala media ligger för varumärkesägaren. Som komplement till egna planerade och strukturerade marknadsundersökningar kan man nu även lyssna till de samtal som spontant uppstår och sprids i olika forum på nätet. Sociala media kan alltså bli ett värdefullt bidrag i kvalitativ omvärldsanalys och konsumentinsikt, åtminstone i större företag där det går att avsätta de resurser som krävs för att man ska få ett meningsfyllt och användbart utbyte av informationen.

Jag är däremot skeptisk till de upphaussade förväntningarna på sociala media som en ny och värdefull marknadsföringskanal. ”Nu äntligen finns vi på Facebook och Twitter”, utropar ett av våra större livsmedelsvarumärken på sin hemsida. Äntligen för vem, kan man undra. Ett vanligt motiv för varumärken att gå in i sociala media är att folk är trötta på vanlig reklam, men frågan är väl om inte reklamtröttheten kommer att tillta om horder av varumärken börja invadera våra sociala forum. I vart fall om de agerar öppet och talar i egen sak, vilket väl får betraktas som en förutsättning om det överhuvudtaget ska kunna bli tal om någon marknadsföring. Men varför skulle ett varumärke bli mer accepterat och intressant i sociala media än i andra media? Finns det inte istället en risk att deltagarna i samtalet upplever att de hamnat på något slags home party och illa kvickt flyr någon annanstans?

Ett förslag till lösning på detta dilemma har lanserats i den nya disciplinen conversational marketing (227 000 träffar på Google). Konceptet bygger på insikten att sociala media är ett forum för individer och slutsatsen blir därför att varumärket ska förvandlas till en livs levande individ med en tydlig personlighet och ett tydligt handlingsmönster som kan kännas igen från gång till gång. Jag har lite svårt att se hur detta ska gå till rent praktiskt och hur det ska kunna göras med trovärdighet. För hur levande och sympatisk en herr Philips eller fru Findus än kan göras, så måste det väl förr eller senare komma till en punkt där de ”osökt” börjar prata om brödrostar och fiskgratänger? Är den starka dragningen till sociala media i grund och botten en ängslan att inte uppfattas som modern om man står utanför? (Klart vi måste ha vårt varumärke på Facebook, alla andra har ju det!)

Eller är det bara ännu ett steg i senare års trend att försöka få krass försäljning att framstå som något annat och ädlare?

I så fall är det dags att myndigförklara konsumenterna och inse att motviljan mot reklam frodas som mest när reklamen ger sken av att vara något annat än reklam.

Bengt Håkansson Varumärkeskonsult, Brand Clinic bengt@brandclinic.se

21

Sommarfest 3 juni Frukostklubben Båstad

Marknadsföreningen kommer, i samarbete med Navet, att arrangera Frukostklubben under tennisveckorna i Båstad. Aktiviteten äger rum på hotell Skansen med mingel och frukost i vinterträdgården. Eftersom det är sommar och många har semester och är vana vid att sova lite längre på morgonen flyttar vi fram Frukostklubben två timmar, med start klockan 08.45. Avslutar gör vi såklart med tennis.

Nominera Guldkärnan 2010

Juryarbetet för att utse årets Guldkärnanvinnare drar snart igång. Hjälp oss att nominera personer, företag eller organisationer som har gjort något positivt och bestående för nordvästra Skåne. Nominera i kategorierna årets designer, årets marknadsförare, årets evenemang och årets personlighet på www.guldkarnan.se.

Tendensveckan

Under vecka 16 genomförs Tendensveckan som är ett rikstäckande projekt som drivs av Sveriges Marknadsförbund i samarbete med de regionala marknadsföreningarna runt om i landet. Målsättningen med evenemanget är att skapa en gemensam aktivitet för Sveriges Marknadsförbund och landets Marknadsföreningar där program och seminarier pågår samtidigt över landet under det gemensamma namnet Tendensveckan. I Helsingborgsregionen arrangeras halvdagsseminariet New Generation Marketing den 23 april.

Bli ett fan av Marknadsföreningen på Facebook!

5 nya i styrelsen MiHngel ställde dem mot väggen med följande frågor: 1. Din bakgrund: vad sysslar du med?

2. När gick du med i MiH? Varför?

3. Vad hoppas du kunna bidra med i styrelsearbetet?

4. Har du någon dold talang?

Pia Siljeklint

1. Jag kommer från Helsingborg och flyttade efter studenten till Lund, där jag fortfarande bor. Efter ett antal år i näringslivet återvände jag till universitetet och sedan 2001 jobbar jag på Institutionen för Service Management på Campus Helsingborg. Där är jag lärare och projektledare med ansvar för samverkan med samhälle och näringsliv.

2. Jag smygstartade i MiH på Campus medlemskap men är egen medlem sedan ett par år tillbaka.

3. Mitt nätverk inom Campus och Lunds universitet i övrigt och min egen lust att verka i föreningen.

4. Jag är exempelvis bra på bordsvisor!

22

Rikard Thulin

1. Född och uppvuxen i Helsingborg, bor sedan 20 år i Båstad, är 4 barns pappa. Har bl.a. arbetat hos NST samt Helsingborgs Dagblad. Är vd och koncernchef för Brännborn Företagen, vilka är bl.a. Brännborn Fastigheter, Härliga Hem, EM Hyllinge m.fl.

2. Medlem sedan många år, dock mest som passiv medlem. Tycker att det är viktigt med samarbete och MiH är ett bra sätt att nå hela regionen.

3. Jag är verksam i hela regionen och har insyn i flera branscher, vilket jag tror kan vara en positiv pusselbit i ett effektivt och bra styrelsearbete.

4. Jag är fantastisk i köket!

Annika Borgelin 1. Idag arbetar jag som projektledare på CA EVENT där jag även är delägare. Jag har alltid hållit mig inom service/turism/eventnäringen.

2. Tror det var år 2008 jag gick med i MiH. Anledning: skapa nya kontakter, få ny inspiration och nya infallsvinklar.

3. Jag hoppas att kunna bidra med nya idéer till kommande event för MiH som skapar ännu mer nätverkande och gör marknadsföringen ännu mer populär.

4. Jag har ganska bra sifferminne - jag har en förmåga att lägga mobilnummer, koder, kontonummer och organisationsnummer på minnet.

Baksidan är att jag glömmer andra saker istället.

Future Corner

MiH Future finns varje fredag på Frukostklubben vid vår monter, eller Corner som vi valt att kalla det. Hit kan du vända dig om du har funderingar eller vill få information om våra kommande aktiviteter. Varmt välkommen till Corner på Frukostklubben och mingla med oss i MiH Future.

Future Business på modernt lager

Den 25 februari sparkade årets Future Business igång med ett besök på ICA DE Helsingborg. Detta lager, som är början på ICA:s satsning till ett nytt distributionsnät i Norden, är lika stort som hela 9 fotbollsplaner (63000 kvm).

Trots att lagret är högt automatiserat kommer cirka 400 personer att jobba där när anläggningen är i full gång.

Väl framme på ICA fick vi prova ut skyddsskor och orangea västar. Syns man inte så finns man inte! När vi var klara med utstyrseln blev vi hänvisade till ett konferensrum där vi fick ta del av information om ICA:s logistik och se en film.

Till oss hungriga besökare serverades det kaffe, te och frallor. Fyllda med nya kunskaper och information begav vi oss ner till verkligheten, det vill säga själva lagret. Där fick vi en guidad tur på ICA:s samtliga varusnitt. Vi fick se allt från varumottagningen till det manuella plocket till det stora automationslagret med sina 26000 pallplatser.

Givetvis kommer vi i MiH Future att genomföra fler företagsbesök under våren.

Håll ögon och öron öppna så att ni inte missar dessa gyllene tillfällen att få en inblick i olika branscher och dess verksamhet.

Albert Alexandersson

1. Har sedan 1996 jobbat med nöjesoch restaurangproduktion. Var med och startade Cabaret Lorensberg i Göteborg som sen ledde till att projektleda musikturnéer. Startade Wallmans i Helsingborg och är nu vd på Sundspärlan.

2. Jag gick med under min period på Wallmans för att på ett naturligt och trevligt sätt skapa mig ett nytt kontaktnät i Helsingborg.

3. Jag hoppas kunna bidra med glad energi och mitt kunnande från nöjesoch eventbranschen.

4. Fanatisk cykelnörd och gammal barbershopsångare.

Gustaf Drake

1. Började som dräng och har sedan jobbat i nästan alla branscher utom vård och omsorg. Efter 15 år som företagare är jag nu projektledare, coach och lärare på Folkuniversitetet. Jobbar med entreprenörskap, företagande, handel och försäljning.

2. Jag har nog egentligen alltid varit medlem i MiH, men jag fick inte reda på det förrän 2010. Skämt åsido, jag blev tillfrågad i januari och gick med direkt.

3. Landskronavinkel, mitt kontaktnät och litet galenskap.

4. Nej, jag döljer inte mina talanger!

Återblick: Frukostklubben Future

Årets talare på Frukostklubben Future var en favorit i repris - Thomas Lundqvist. Han har arbetat för McDonalds, varit VD för Junibacken men är nu egenföretagare och jobbar med att hjälpa företagare att öka sin försäljning.

Under en inspirerande halvtimme fick vi en hel del aha-upplevelser och ett antal tankeställare när Thomas berättade om hur vi människor fungerar biologiskt, och framför allt – hur man kan utforma och effektivisera sitt företag eller sin arbetsplats genom att utgå från vårt biologiska arv. Vi kan inte förändra vårt biologiska arv, därför får vi lära oss att utnyttja det. Thomas tog upp vikten av att som ledare vara medveten om den så kallade ”enprocentskommunikationen”.

Detta syftar på det faktum att ens medarbetare endast kommer ihåg en procent av den nya information som du delger dem. Vi fick med oss lärdomen att genom upprepning och repetition av informationen kan den kommas ihåg upp till fyra gånger bättre. Vi fick även veta varför saker och ting ofta har en förmåga att falla mellan stolarna. Thomas kallar detta fenomen för ”pluralistisk ignorans”.

Det är en medfödd programvara när vi pratar med flera personer, och slutsatsen är att ingenting blir gjort eftersom alla tror att någon annan ska det.

Thomas skickade slutligen med oss insikten om att det faktiskt går att påverka människor på nya och kreativa sätt. Detta förklarade han via det givna exemplet ”The Fun Theory”, som vi rekommenderar dig att se på You Tube.

23

ab Arena d in L å p n e b Frukostklub

å p é c Suc ! n e r ä i m e r p