H책llbart skogsbruk S책 utvecklar vi skogens v채rden
Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Vi är Sveriges största skogsägare, med 15% av den produktiva skogsmarken, och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Vi arbetar dessutom med markaffärer och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala entreprenörer inom naturbaserad turism. Skogen är kärnan i Sveaskog. Genom att förvalta skogen föredömligt och arbeta lönsamhetsinriktat och med miljöhänsyn bidrar Sveaskog till en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskog ska ge ägaren avkastning på skogskapitalet och vara en föredömlig arbetsgivare och affärspartner. Vi satsar långsiktigt på forskning och utveckling och för en aktiv dialog med våra intressenter. Genom att bruka skogen och leverera råvara till skogs- och träindustrin och energisektorn bidrar vi till sysselsättning, välstånd och utveckling i de lokalsamhällen där vi har verksamhet. En ökad användning av skogsråvara ger även positiva miljöeffekter genom att växande skog binder koldioxid samt genom att vi kan ersätta användningen av ändliga och fossila ämnen med förnyelsebar skogsråvara. Allt skogsbruk bedrivs enligt den svenska FSC-standarden och ISO 14001. Sveaskogs miljöpolicy innebär bl a att 20% av den produktiva skogsmarken ska hanteras som naturvårdsareal. Detta är en högre ambition än hos de flesta andra skogsägare. Övrig skogsmark brukas på ett effektivt och miljöriktigt sätt med marknadsmässiga avkastningskrav. Företagets verksamhet är decentraliserad och präglas av lokal närvaro över hela landet – från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Sveaskog omsätter ca 6 miljarder kronor och har ca 800 anställda. Förutom skogsrörelsen äger Sveaskog 100% av kartongbruket AssiDomän Cartonboard i Frövi och 50% i sågverkskoncernen Setra Group.
Innehåll
Utveckla skogens värden
1
Föryngringsavverkning
7
- Hela volymen och hela värdet
9
- Naturvård vid föryngringsavverkning
10
- Kom ihåg detaljhänsynen vid föryngringsavverkning
14
Gallring
17
- Vilka krav ställer lagen över när, var, och hur vi får gallra?
17
- Hur ska man gallra?
18
- Naturvård vid gallring
22
Bilaga
24
Utveckla skogens värden
I Sveaskog ska 80% av skogsmarken användas för skogsproduktion och 20% för naturvård.
Produktion på 80% av marken
För att ha en långsiktig, uthållig produktion måste företaget ha bra kontroll på avverkningsnivån. Efter avverkningsberäkningen som gjordes 2003 kan vi säga att vi har bättre koll än någonsin! Vid nästa genomgripande avverkningsberäkning om 5–10 år kan lösningarna se annorlunda ut, t ex till följd av nya tillväxtprognoser, prisförhållanden eller andra antaganden om utvecklingen. På det sätt som Sveaskog numera redovisar sina skogstillgångar i boksluten kan man säga att det lönar sig inte att avverka mer än enligt avverkningsberäkningen.
• • • • • • • • •
Skogstillstånd enligt stickprovsinventeringen Sveaskogs gallringsprogram Ingen gödsling eller contortaplantering Prislistor per beräkningsområde Avverknings- och skogsvårdskostnader Jämnhetskrav på avkastningen Avkastningskrav (ränta) 20% naturvårdsareal inklusive NO/NS bestånd Överhållning p g a hänsyn till rennäring, lägsta slutavverkningsålder, geografisk Resultat
Efter att beräkningen är genomförd görs några tillägg för årligt uttag i ekoparker, försöksparker och NS bestånd samt gödsling. Resultat som beräkningen ger är:
Avverkningsberäkningen
På Sveaskogs marker är avverkningsnivån hållbar på kort och lång sikt. Till grund för hur hög avverkningsnivå Sveaskog kan ha ligger avverkningsberäkningen. Hur mycket ska vi avverka idag och i framtiden?
För att veta detta använder vi en metod som heter ”Indelningspaketet” (IPAK). Det är en optimerande modell som sett över tiden söker bästa möjliga ekonomiska totalresultat. Målet är att nå högsta möjliga avkastning inom de ramar som är givna: • Lagar och andra krav, t ex FSC • Skogstillståndet • Sveaskogs miljöpolicy • Långsiktighet – jämnhet i avkastningen Beräkningsområden och inventeringar
Sveaskog har indelat sitt markinnehav i 21 beräkningsområden. Inom varje sådant område gör man en avverkningsberäkning. Detta sker genom att man lottar ut ett antal bestånd där man lägger ut provytor som man inventerar noggrant. Man lottar ut fler bestånd i äldre och virkesrika skogar för att få säkra data där och färre i yngre skogar. På provytan noterar man trädslag och diameter på varje träd. Man lottar ut ett antal provträd inom ytan som man mäter ålder och höjd på samt bedömer timmerkvalitet och skador. Efter att inventeringen i fält är genomförd kan man börja bearbeta de uppgifter man samlat in. I avverkningsberäkningen utgår vi bland annat från dessa förutsättningar:
• Förslag på genomsnittligt uttag i gallring respektive slutavverkning per 10-årsperiod • Prioriteringsfunktioner för val av slutavverkningsbestånd • Förslag på inriktning av skogsskötseln Hur används resultatet och vad händer varje år?
Avverkningsberäkningen ligger till grund för beslut om fördelning av den genomsnittliga volymen mellan åren inom tioårsperioden, budget och verksamhetsvolym. En årlig justering för att korrigera för markförsäljningar, nya reservat och ekoparker genomförs. Avverkad volym i förhållande till plan kontrolleras. Vid avvikelse från den beslutade fördelningen av genomsnittsvolymen görs en korrigering under de följande åren. Kommentarer och riskanalys
Värdet av företagets skogskapital utgör den viktigaste posten i balansräkningen. Vid beräkningen av det värdet utgår man från den gällande avverkningsberäkningen. Värdeförändring av skogskapitalet redovisas som en del av resultatet i årsredovisningen. Avverkningar utöver vad som är långsiktigt hållbart redovisas som en negativ värdeförändring av skogskapitalet och alltså en negativ post i resultaträkningen. Det lönar sig i princip inte att avverka för mycket! En av hörnstenarna i vårt uppdrag är att hålla en så hög avkastning som möjligt. Någon extra säkerhetsmarginal som ibland efterfrågas är därför inte aktuell, däremot en noggrann uppföljning och snabbfotad förändring i takt med ny kunskap eller nya förutsättningar. Vi vet inte allt om framtiden och beräkningarna bygger
1
U T V E C K L A S KO G E N S VÄ R D E N
Miljömål – 20% naturvårdsareal
Sveaskog har som ett miljömål att 20% av skogsmarken nedanför Sveaskogs fjällskogsgräns ska användas som naturvårdsareal. Detta innefattar både naturreservat, avsatta NO/NS skogar samt den naturhänsyn (träd, trädgrupper, kantzoner etc) som lämnas vid avverkning av produktionsskogen. Varför 20%?
Huvudmotivet bakom denna ambitionsnivå är en bedömning av den biologiska mångfaldens ekologiska krav. Både nationella och internationella forskargrupper har lyft fram dessa nivåer som nödvändiga för att kunna kombinera skogsbruk med bevarandet av skogens mer hotade växt- och djurarter. Men Sveaskog ser också andra värden i dessa avsättningar. Med rätt prioriteringar kommer en stor del av dessa marker att skapa förutsättningar för andra näringar och aktiviteter som är beroende av äldre skogar t ex rennäring, friluftsliv och en utvecklad naturturism. Sveaskog hoppas också att detta tydliga mål ska innebära en möjlighet för personalen att med stolthet förverkliga både miljömål (20%) och produktionsmål (80%) utan konflikter mellan dessa. Naturvård i olika skalor
Här kan man gärna ha en bildtext som lite närmare förklarar vad som händer på bilden. Foto: Leif Öster.
på prognoser och antaganden. Vi har en stor beredskap för att göra nya beräkningar om förutsättningarna blir annorlunda än vad som var antaget. Ett praktiskt exempel på hur avverkningsberäkningen kan förändras från ett år till ett annat är stormfällningen i de södra delarna av landet vintern 2005. Den överavverkning som stormen ledde till gör att avverkningsuttaget kommer att dras ner under en följd av år (se figur nedan). Avverkningsberäkning östra Götaland
Ny efter stormen Ursprunglig
2004
2
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Sveaskog har valt att fördela sina naturvårdsinsatser i olika skalor, d v s vi har valt att arbeta med: • stora skogslandskap med höga naturvärden så som ekoparker • avsättningar av naturvårdsskogar t ex nyckelbiotoper och värdefulla naturvärdeslokaler samt skogar lämpliga för restaurering av höga naturvärden • naturhänsyn vid avverkning t ex sparandet av enskilda naturvärdesträd och trädgrupper i produktionsskogen. Ett viktigt motiv till Sveaskogs strategi är vår skogshistoria. Vi har helt enkelt brukat våra skogar under så lång tid att naturvärdena återfinns just som inslag av enskilda träd i produktionsskogarna, som utspridda nyckelbiotoper eller som skogslandskap med höga naturvärden. Ett annat motiv till att sprida naturvårdsinsatserna i olika skalor är att arternas krav varierar mellan olika skalor d v s: • trädkrav, t ex många insekter som kan överleva i generationer i ett enda träd • biotopskrav, t ex många av skogens mossor som är beroende av fuktiga skogar • landskapskrav, t ex fåglar som är beroende av hela skogslandskap som lavskrika, bivråk och mindre hackspett
U T V E C K L A S KO G E N S VÄ R D E N
Fördelningen av naturvårdsarealer inom en skogsregion
Sveaskogs naturvårdsstrategi innebär att 20% naturvårdsareal fördelas på ekoparker, naturvårdsskogar och detaljhänsyn i produktionsskogar. Räkneexempel gällande nedanför Sveaskogs fjällskogsgräns 5% ekoparker med minst 50% naturvårdsareal
=
2,5% av skogsmarken
10% naturvårdsskogar med 100% naturvårdsareal
=
10,0% av skogsmarken
85% produktionsskogar med i snitt 9% hänsyn
=
7,5% av skogsmarken
Summa
=
20,0% naturvårdsareal per skogsregion
5% Ekoparker
Sveaskog har beslutat om 34 ekoparker motsvarande 5% av skogsinnehavet. Detta är en naturvårdssatsning på stora skogslandskap – medelstorleken på ekoparkerna är ca 5 000 hektar (50 kvadratkilometer). Alla ekoparker har unika naturvärden och deras ekologi varierar påtagligt alltifrån Rosfors rika granskogar i Norrbotten till Ombergs jätteekar i Östergötland. Ekoparkerna utgör spridningskällor för hotad biologisk mångfald. Bland ekoparkerna finner vi också våra viktigaste friluftsskogar med förutsättningar för en ökad naturturism.
Pärluggla – beroende av spillkråkans lägenheter. Foto: Stefan Bleckert.
En ekopark är enligt vår definition:
Ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. En ekopark är minst 1 000 hektar stor och minst 50% av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal. I ekoparkerna styr de ekologiska värdena över de ekonomiska. I varje enskild ekopark skräddarsys naturvårdsambitionerna från 50–100% naturvårdsareal.
3
U T V E C K L A S KO G E N S VÄ R D E N
Ekoparken HalleHunneberg vid Vänerns strand. Foto: Stefan Bleckert.
För att garantera en långsiktighet på 50 år inför omvärlden har Sveaskog också valt att teckna ekoparksavtal med Skogsstyrelsen. 10% Naturvårdsskogar
Sveaskog har beslutat att avsätta 10% naturvårdsskogar nedan Sveaskogs fjällskogsgräns. Detta innebär en naturvårdssatsning på över 300 000 hektar. Här ryms alltifrån nyckelbiotoper och naturreservat till större kantzoner. Höga naturvärden prioriteras i avsättningarna. Den höga ambitionsnivån innebär dock att även restaureringsskogar innefattas i satsningen t ex utvecklandet av nya lövskogar, biotopförstärkning av nyckelbiotoper samt utvecklandet av kärnområden för olika skogstyper. Varje skogsregion innehåller ett flertal ekologiska landskap (ELP) med olika ekologi och historia. Det viktigaste budskapet från naturvårdsforskningen är att koncentrera avsättningarna i form av naturreservat och NO/NS skogar till skogslandskap som har naturvärden redan idag. Det gäller även storskaliga restaureringsinsatser som enligt
4
forskarna bör läggas i landskapsavsnitt som redan har befintliga naturvärden. Sveaskog har därför valt att arbeta med tre olika ambitionsnivåer när det gäller fördelningen av naturvårdsskogar mellan olika ekologiska landskap d v s 5, 10 eller 15%. Vid urvalet av naturvårdsskogar tas också hänsyn till andra värden såsom friluftsliv, kulturmiljöer och rennäring. 85% produktionsskogar
Efter att ha valt ut 5% ekoparker och 10% naturvårdsskogar så kvarstår 85% av skogsmarken. Detta är Sveaskogs produktionsskogar. Även här görs ett viktigt naturvårdsarbete genom att prioritera rätt naturhänsyn vid olika skogsskötselåtgärder. Sveaskog har beslutat att i genomsnitt 9% av arealen ska lämnas som detaljhänsyn i produktionsskogen. Målbilden för detaljhänsynen är att den ska variera i omfattning beroende på förutsättningarna i beståndet, omgivningen och i landskapet.
UTVEC K LA S KO G E N S VÄ R D E N
Hänsynsnivån varierar därför från 2,5–50% av den brukade arealen. Sveaskog arbetar för att öka kvaliteten i den vardagliga naturhänsynen, bl a att prioritera rätt evighetsträd, begränsa stora kala ytor, avgränsa och behandla kantzoner rätt, minska allvarliga körskador samt öka mängden död ved i skogen. Produktionsskogarna fördelar sig på kalmarker, röjningsskogar, gallringsskogar och slutavverkningsskogar. Tillsammans med de nya ekoparkerna och de nya naturvårdsskogarna samt den naturhänsyn som lämnas i dagens produktionsskogar skapar de på olika sätt grunden till framtidens skogslandskap. Naturvårdsstrategins komponenter
Det nya i Sveaskogs naturvårdsstrategi och miljömål är inte att lämna mer naturhänsyn på hyggena utan att: • förbättra kvaliteten på hyggeshänsynen • dubbla mängden naturvårdsskogar i jämförelse med FSC-kraven • variera insatserna i olika ekologiska landskap med hjälp av så kallade landskapsklasser • tillskapa 175 000 hektar ekoparker med detaljerade skötselplaner och ekoparksavtal • fortsätta arbetet med att skydda värdefulla fjällskogar
• förenklat hur mycket naturhänsyn som kommer att lämnas till mångfalden Sveaskogs målklasser PG = Produktionsmål generell naturhänsyn > mellan 2,5–14,9% naturhänsyn PF = Produktionsmål förstärkt naturhänsyn > minst 15% naturhänsyn NS = Naturvård skötselkrävande NO = Naturvård orört
> 100% naturhänsyn > 100% naturhänsyn
Landskapsklasser
Sveaskog har valt att avsätta olika mycket naturvårdsskog (NO/NS) i sina ekologiska landskap. Summerar vi mängden naturvårdsskog med arealen lämnad detaljhänsyn i produktionsskogen får man tre olika ambitionsnivåer. Tillsammans med Ekoparkerna utgör dessa Sveaskogs landskapsklasser. • • • •
13% naturvårdsareal 18% naturvårdsareal 23% naturvårdsareal Ekopark Siffrorna bakom Sveaskogs landskapsklasser
Med denna naturvårdsstrategi vill Sveaskog arbeta för att förverkliga de av riksdagen antagna miljömålen samtidigt som en tydligare produktionsstrategi arbetas fram. Sveaskog ska vara ett föredöme i båda avseenden. Målklasser
Målklasser för olika skogsbestånd beskriver: • naturvårdsambitionen i ett bestånd • den långsiktiga relationen mellan produktion och naturvård
NO/NS i landskapet
Hänsyn i PG + PF skogar
Naturvårdsareal i landskapet %
5% areal x 100% hänsyn + 95% areal x 9% hänsyn i snitt
= 13,55 ≈ ca 13%
10% areal x 100% hänsyn + 90% areal x 9% hänsyn i snitt
= 18,10 ≈ ca 18%
15% areal x 100% hänsyn + 85% areal x 9% hänsyn i snitt
= 22,65 ≈ ca 23%
Ekopark
> 50%
Lyckat produktionsresultat i PG-skogen. Foto: Stefan Bleckert.
5
6
Föryngringsavverkning
Värdet i ett äldre skogsbestånd har under lång tid byggts upp genom trädens tillväxt. Med aktiv skogsskötsel har vi under samma tid haft möjlighet att påverka hur värdet har utvecklats. I takt med att värdet blir allt högre så blir det samtidigt svårare för tillväxten att förränta det värde som är bundet i beståndet. Till slut är värdeökningen lägre än vårt krav och beståndet är då ekonomiskt avverkningsmoget.
Vi har själva stor möjlighet att påverka hur stort värdet av skörden blir genom att vara duktiga på att planera och avverka. Betalningen får vi från våra kunder (och deras kunder) som värderar råvaran utifrån hur de i sin verksamhet kan ta till vara på och vidareförädla råvaran. Genom att förstå våra kunders behov kan vi tillsammans med dem höja värdet för båda parter. Vad är det vi säljer till våra kunder?
I första hand tänker man nog på att vi säljer råvaror som kunderna behöver i sin process för vidareförädling, timmer, massaved och biobränslen. Lika viktigt är att vi säljer råvarorna paketerade i en logistiklösning. Det innebär att vi ser till att leverera rätt produkter i rätt mängd vid rätt tidpunkt och det är det vi i slutändan får betalt för. Vad är rätt produkter i rätt mängd vid rätt tidpunkt?
Råvaran ska ha de egenskaper vi kommit överens med köparen om t ex trädslag, tillredning, tillåtna gränser för fel och defekter och stockdimensioner. I grund och botten är det våra kunders krav och önskemål som styr men dessa måste matchas mot vår förmåga att leverera, vilken ofta begränsas av hur våra skogar ser ut och vad som är ekonomiskt försvarbart. Med vårt stora markinnehav kompletterat med vår köpverksamhet kan vi skapa mervärden för våra kunder. Ett marknadsdrivet och kundorderstyrt skogsbruk ger också ökad lönsamhet för Sveaskog. Rätt vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, t ex 300 m3fub talltimmer med toppdiametern 18 cm och längden 46 dm levererad vecka 37. För att klara ett sådant arbetssätt krävs att flödet av produkter från trakter kan beräknas innan avverkning. Beräknade flöden ligger till grund för urval och schemaläggning av trakter så att industrins beställningar uppfylls kostnadseffektivt.
Hur kan man beräkna produktflödet för en trakt?
Grunddata till beräkning av produktflödet är volym, medelstam och stamfördelning per trädslag. För att beräkna fördelningen av produkter görs en apteringsanalys av stamfördelningen. Beräkningen görs genom att aptering av enskilda träd simuleras. Först beräknas stamform utifrån diameter och trädhöjd. Tillsammans med en styrprislista efterliknas sedan skördarens beräkningar av optimala kapställen. Som resultat av beräkningen får man stocknotor som beskriver fördelningen mellan sortimenten och stockdimensioner. Volymen av varje trädslag används sedan för att beräkna hur mycket som faller ut av varje sort. För att veta hur mycket som kommer att produceras varje dag måste man veta skördarens prestation. Prestationen beror av många faktorer men den viktigaste är medelstamvolymen. Medelstammen är total gagnvirkesvolym delat med antalet stammar och uttrycks i m3fub. Ju högre medelstam desto högre blir prestationen i avverkningen. Medelstam ger hastigheten i avverkningen och volymen ger varaktigheten. Hur används beräkningarna av produktflödet?
1. I första skedet görs en prognos över vilka sortimentsvolymer som finns tillgängliga årsvis och områdesvis på egen skog. Tillsammans med övriga anskaffningskällor utgör de grunden för de affärer som kontrakteras. 2. I nästa skede ska kontrakterade volymer leveransplaneras. Leveransorder skapas som går ut till avverkningsledare. Avverkningsledarens uppgift är att välja trakter och schemalägga dessa på maskinlag. Som svar skickar avverkningsledaren en skapad produktionsplan. 3. Under avverkningen rapporterar maskinlagen den faktiska produktionen. Logistiker eller avverkningsledare dirigerar sedan transporterna utifrån jämförelser av väglager, inkörda volymer och leveransplaner. Osäkerheter och felaktigheter i beräkningen av produktflödet gör att planeringen måste göras om och vi kan i bästa fall kompensera med ett större väglager för att jämna ut avvikelserna från planen.
7
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
Hur får vi en användbar och kostnadseffektiv beskrivning av skogliga data i Traktbanken?
Vi kan ganska enkelt få en bra skattning av totalvolymen genom att på några ytor per ståndort mäta grundyta och skatta den grundytevägda medeldiametern och den grundytevägda medelhöjden. Det här är standardmetoden som används vid all ståndortsplanering. Stamfördelningen mäts inte men beskrivs i form av diameterspridningen (liten, medel, stor). Medelstammen beräknas från en simulerad stamfördelning. Metoden ger godtagbara resultat i jämna enhetliga bestånd men i blandbestånd med stor diameterspridning blir underlaget för dåligt för att man ska kunna göra en bra prognos över produktflödet. För att få en bra prognos över produktflödet mäts allt
Bilden visar framtidens fordonsbränsle. Miljövänligt och producerat i Sverige. Foto: Per Frisk.
8
oftare ståndorter som ska föryngringsavverkas med objektiv cirkelytetaxering. Det innebär att man lägger ut provytor i ett rutnät och inom varje provyta mäts diameter och trädslag för alla träd och höjder mäts på några provträd. Med metoden fångas stamfördelningen på ett bra sätt och vi får även ett säkert värde på medelstamvolymen. Även denna metod kan ge slumpmässiga felskattningar, och ger det också för exempelvis volymen för enskilda trädslag. En finess är att felen tar ut varandra ju fler ståndorter och trakter man summerar. T ex om granandelen är 20% så kan skattningen variera mellan 10%–30% för en enskild ståndort utan att det är fel på inventeringen. Summerar vi flera liknande ståndorter så kommer skattningen att närma sig 20%.
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
Hela volymen och hela värdet Vad innebär hela volymen i avverkningsarbetet?
Plockhuggning av framförallt barrträd inom naturhänsyn och kantzoner görs i syfte att öka den biologiska mångfalden. Samtidigt ökar den avverkade volymen till låga kostnader. Där vi plockhugger tillkommer inga övriga kostnader i form av markberedning, plantering eller röjning. Vid planering av trakten ska därför möjligheter till och behov av plockhuggning alltid beaktas och anges, och vid avverkning ska plockhuggning göras där det är angivet enligt avverkningsdirektivet. 80% av den produktiva arealen ska användas för virkesproduktion. Hela trädet inklusive grenar, toppen och stubben kan komma ifråga för tillvaratagande. Sveaskog har börjat arbeta mer systematiskt med produktion av biobränsle – från skogen till kunden. Verksamheten är mest utvecklad i Mellansverige men på senare tid har vi även utökat biobränsleproduktionen i Norrland. Från och med nu är det avgörande att biobränsleaffären integreras mer i vår skogsskötsel och avverkning. Det är viktigt att alla i företaget betraktar den som en viktig framtidssatsning. Så mycket som möjligt av stubben ska tas med i rotstocken. Stubbhöjden ska vara högst 10 cm för tall och högst 15 cm för gran med besvärande rotben. En 10 cm hög stubbe från ett träd med diametern 25 cm dbh innehåller ca 7 liter ved. 500 sådana stubbar motsvarar 3,5 m3 av det värdefullaste virket. Hur kan vi förbättra samarbetet lokalt?
Diskutera under utbildningen. Trädgrupper/stora kala ytor, varför har vi fortfarande avvi-
Bärigheter, att bärigheter är rätt angivna är viktigt för att
undvika körskador samt för att få fram virket till kunden i rätt tid. Hur fungerar detta lokalt?
Foto: Sven-Erik Gustavsson.
Bra skattningar, är viktigt för att få rätt maskin till rätt
objekt, få ut rätt produkter från avverkningen, få virkesflöden att stämma etc. Hur ser detta ut lokalt? Utnyttja 80% av arealen för produktion, är viktigt för att
avverkningsberäkningarna ska hålla. Hur ser det ut lokalt? Tas hela arealen tillvara vid både planering och avverkning?
kelser gällande trädgrupper och stora kala ytor? Återrapportering/egenuppföljning, är viktigt för att få Basvägar, att basvägar är rätt markerade är viktigt när en
maskin ska igång på en ny avverkningstrakt både för att snabbt komma igång med produktionen men även för att underlätta skotning samt undvika körskador. Hur fungerar detta lokalt?
efterföljande åtgärder att bli rätt, få skogsvårdsskulden rätt, uppdatera våra skogliga register, ha koll på kvaliteten i arbetet etc. Hur fungerar detta lokalt? Finns andra områden där samarbetet kan utvecklas?
9
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
Naturvård vid föryngringsavverkning I detta avsnitt lyfts fram ett urval av de riktlinjer som gäller vid föryngringsavverkning på Sveaskogs marker. Vad är den lägsta hänsynsambitionen vid avverkning och i vilka beståndstyper är det lämpligt att ligga så lågt?
Gamla och grova träd är särskilt viktiga som naturhänsyn. Foto: Stefan Bleckert.
Den lägsta hänsynsnivån vid avverkning är i medeltal 10 träd per hektar vilket motsvarar 2,5% naturhänsyn enligt Sveaskogs sätt att räkna ”Antalet äldre solitärer/400”. Denna hänsynsnivå kan endast tillämpas i skogar med utpräglat låga natur-, kultur- och friluftsvärden. Exempel på sådana bestånd är ensartade bestånd utan någon som helst variation t ex en likåldrig contortaplantering på plan mark eller en granodling på åkermark. I mer normala
skogar bör hänsynsnivån variera beroende på variationen i terrängen och mängden naturvärden i beståndet. I medeltal siktar vi på en hänsynsnivå som ligger på 9% av beståndsarealen (det som är figurlagt som produktionsbestånd i indelningsregistret). I skogar med särskilda naturvärden som inte riktigt platsar i NO/NS potten bör förstärkt naturhänsyn användas. Hur bör naturhänsynen utformas i PG-skogar?
Vid låga hänsynsnivåer är det särskilt viktigt att kontrollera så att man inte bryter mot FSC-regeln om ”stora kala ytor” (3 hektar i söder och 5 hektar i norr, se bild på sid 15). En variation av hänsynsytor, trädgrupper och solitärer är att föredra framför bara utspridda solitärer. I skogar med mer naturvärdesträd och hänsynskrävande biotoper måste befintliga naturvärden i högre grad styra placeringen. Hyggesutformningen och naturhänsynens placering är inte bara en fråga om ekologiska hänsyn utan styrs också av landskapsbild, friluftsliv etc. Vad bör prioriteras som naturhänsyn?
Som hänsyn bör man prioritera naturligt förekommande trädslag. Den generella och förstärkta naturhänsynen ska prioriteras så att den biologiska mångfalden och rödlistade skogsarter gynnas så mycket som möjligt. Detta innebär att naturhänsynen i första hand ska riktas mot det äldre och grövre trädskiktet. De av dessa träd som har särskilt stort värde för den biologiska mångfalden samt träd med lägre virkeskvalitet prioriteras särskilt. Även bärande träd och buskar är högt prioriterade. Alla naturvärdesträd enligt FSC:s definition ska sparas oavsett antal. Vid likvärdiga träd i ålder och grovlek bör mängden lämnade ädellövträd dominera över mängden lämnade lövträd och lövträden bör dominera över barrträden. På tallståndorter bör mängden lämnade tallar dominera över mängden lämnade granar och vice versa. När lämnade naturvårdsträd blåser ned ska de lämnas kvar för att få fullfölja sitt biologiska förlopp – undantag från SVL kan krävas i vissa fall. Vilka biologiska värden har generell naturhänsyn på kort och lång sikt?
Redan på kort sikt har generell naturhänsyn en påtaglig betydelse för vardagsfaunan så som vedlevande skalbaggar, hackspettar och skogsfåglar. Det finns dock tre faktorer som kan öka naturvärdena på sikt: • Den uppväxande skogen som leder till att den lämnade naturhänsynen efter några decennier är en del av en uppvuxen skog igen. 10
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
• Naturhänsynen åldras vilket ökar dess naturvärden påtagligt. • Om man dessutom lämnar likartad naturhänsyn och förstärker med NO/NS biotoper runt om i landskapet så ingår den lämnade naturhänsynen i en ny landskapsekologisk helhet. Generell naturhänsyn är på grund av dessa tre faktorer en minst lika viktig naturvårdsinsats som avsättningen av naturvårdsskogar. När bör Sveaskog arbeta med överhållning?
Överhållning är metodik som kan användas i vissa väldigt speciella sammanhang för övergående typer av hänsyn. Sådana hänsyn kan t ex vara hänsyn till rennäringen där man vet att behoven kommer att lätta med tiden av någon anledning. Det är viktigt att när överhållning används ska vi ha goda grunder att tro att anledningen för överhållningen kommer att upphöra, övrig hänsyn måste inrymmas inom de 20% naturvårdsareal.
eget bestånd för att tydliggöra ambitionen. Med PF blir naturvården också i vissa fall mer kostnadseffektiv då skogsproduktion möjliggörs också på resterande areal i beståndet (d v s istället för att göra NO/NS). Målklassen används i första hand för att utveckla högre lövandelar eller i skogar med stor omfattning av hänsynsytor, trädgrupper och kantzoner. Den förhöjda ambitionsnivån passar även bra i vissa typer av tjäderspel och i särskilt värdefulla kontinuitetsskogar samt i skogar med höga friluftsvärden. Vad bör man tänka på när man utformar en PF-hänsyn?
Ett PF-mål på 15% naturhänsyn innebär att 85% av arealen ska vara produktionsareal med så effektiv produktion som möjligt. Därför bör hänsynen struktureras så att till-
Produktionsmål med förstärkt naturhänsyn – 30% av skogen har här lämnats som hänsynsytor, trädgrupper och solitärer. Foto: Stefan Bleckert.
Vilka körskador är viktigast att undvika?
Körskador är omöjligt att helt undvika i ett aktivt skogsbruk. Sveaskog betraktar vissa körskador som allvarligare än andra. Det är körskador som direkt skadar vattenmiljö eller andra värdefulla naturtyper, körskador på kultur- och fornlämningar eller körskador i områden med ett aktivt friluftsliv. Dessa ska vi försöka att helt undvika. I egenuppföljningen bedömer vi följande faktorer vad det gäller körskador: • betydande skador på vattendrag och diken (ej heller ris) • körskador inom naturvårdsarealer och impediment • körskador inom brukad areal som orsakar erosion eller som utan avbrott leder vatten direkt ut i sjö eller vattendrag • omfattande skador inom områden med ett aktivt friluftsliv Vad menas med PF och i vilka skogsbestånd är denna målklass särskilt lämplig?
Målklassen PF – produktionsmål med förstärkt naturhänsyn – innebär i praktiken att man har ambitionen att lämna minst 15% av den brukade arealen som naturhänsyn. Målklassen är särskilt lämplig i områden där det för att bibehålla befintliga naturvärden (eller om nya ska tillskapas) krävs en naturhänsyn som ligger över den generella hänsynen samtidigt som naturvärdet inte kan hänföras som eget bestånd. När man utformar ett PF är det viktigt att i första hand bedöma om naturvärdet kan bevaras med denna hänsyn eller hellre bör omföras till ett
11
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
räckligt öppna ytor skapas för produktion. I mer sällsynta fall kan hänsynen lämnas utspridd t ex i tjäderspel och i skogar med särskilt stort friluftsintresse. Vad menas med NS?
Med målklassen NS avses ett skogsområde med naturvårdsmål som förverkligas genom en naturvårdande skötsel. NS-klassningen är en långsiktig skötselambition – ett flerhundraårigt perspektiv. Enda undantaget från detta är när man byter ut ett NS-bestånd med lägre naturvärden mot ett nytt bestånd med högre naturvärden. Naturvårdande skötsel syftar till att höja skogens naturvärden. Avverkning ska vara enbart naturvårdsmotiverad. Det finns aldrig ett ekonomiskt skogsskötselperspektiv i naturvårdande skötsel. Notera att NS-målet ibland kan leda till ändrad markanvändning och därmed ändrat ägoslag, t ex för dämda skogar och trädbärande betesmarker. Varför behövs NS-skötsel?
Naturvårdande skötsel där inväxande gran avverkats. Foto: Stefan Bleckert.
12
Det övergripande motivet till att arbeta med naturvårdande skötsel är att bevara och utveckla biologisk mångfald. Det finns framförallt fyra olika anledningar till att naturvårdande skötsel behövs i det svenska skogslandskapet: • Återskapa skogstyper som till stor del försvunnit genom bland annat 100 års skogsskötsel t ex ädellövnaturskogar och lövsumpskogar. • Efterlikna de naturliga störningar som till stor del saknas i dagens skogar t ex branden, skogsbetet och översvämning.
• Bevara och utveckla det biologiska kulturarvet t ex trädbärande hagmarker och jätteträd. • Att ifrån kraftigt påverkade ”onaturliga” skogslandskap utveckla ekologiskt funktionella skogslandskap t ex genom att gynna ljuskrävande bristträdslag och utvecklingsstadier (successioner) som hotas av inväxande gran. I vilka skogar behövs NS?
NS behövs i skogar där naturvärdena hotas av inväxande skuggtåliga trädslag så som inväxande gran under gamla tallar eller inväxande ask under gamla ekar. I vissa lägen kan även två skuggtåliga trädslag så som bok och gran konkurrera med varandra. NS är också en lämplig målklass för naturvårdsbränningar och för skötsel av trädbärande hagmarker. OBS att målklassen NS alltid bör kompletteras med en målbeskrivning som svarar på frågorna: • Vilken naturtyp som eftersträvas? • Vilka ekologiska kvaliteter som ska gynnas? • Vilka arter som gynnas? • Vilken är den önskade framtida trädslagsblandningen? Vilka biologiska värden gynnas av NS?
Här gynnas främst ljuskrävande arter och arter som är beroende av störningar och dess efterföljande successioner så som många av våra vedskalbaggar och våra hackspettar.
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
Varför orördhet?
NO väljs för stabila skogar och successioner som inte hotas av inväxande gran t ex blöta lövsumpskogar, branter och de kargaste hällmarkerna eller skogar där naturvärdena är knutna till skuggtåliga (sekundära) trädslag så som gran och bok. Vilka biologiska värden gynnas av NO?
Här gynnas främst skuggtåliga arter och arter som är anpassade till mer stabila miljöer eller långsamväxande successioner som vissa vedinsekter, lavar, mossor och vedsvampar. Vilka faktorer styr Sveaskogs naturvärdesbedömning?
De viktigaste faktorerna som avgör om en skog klassas som naturvårdsskog eller produktionsskog är: • Naturvärdesträd – mängd och trädslag • Död ved – kontinuitet, kvalitet och mängd • Naturvårdsarter – antal, spridning och trädslag Det räcker med att någon av dessa faktorer finns i påtaglig mängd i skogen för att området ska betraktas som nyckelbiotop eller naturvärdeslokal. För att till fullo avgöra en skogs naturvärden måste man även se till skogens ekologiska funktion samt läge i landskapet.
Mängden död ved och dess historia är en viktig faktor vid naturvärdesbedömning. Foto: Stefan Bleckert.
Naturvärdeträdens antal är en viktig faktor vid naturvärdesbedömning. Foto: Stefan Bleckert.
Närvaron av krävande arter och deras spridning i beståndet är en viktig faktor vid naturvärdesbedömning. Foto: Stefan Bleckert.
13
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
Kom ihåg detaljhänsynen vid föryngringsavverkning
Spara alla naturvärdesträd.
Minst 10 stormfasta träd per hektar som ett genomsnitt inom trakten.
I norra Sverige – max 5 hektar sammanhängande kal yta. Högst 120 meter till brytande trädgrupp, hänsynsyta eller beståndskant.
I södra Sverige – max 3 hektar sammanhängande kal yta. Högst 80 meter till brytande trädgrupp, hänsynsyta eller beståndskant.
Rejäla trädgrupper där även grova barrträd ingår. Minimum 6 träd med 15 cm diameter. 3 grövre högstubbar per hektar kapade på högsta höjd.
14
F Ö RY N G R I N G S AV V E R K N I N G
15
All skogsskötsel syftar till att åstadkomma bestånd som är värdefulla vid skörd. Beståndsvård som t ex röjning säkrar att den framtida skötseln av ett bestånd blir lönsam. Foto: Bengt Alm.
16
Gallring
Gallring är en kombination av skogsskötsel och virkesuttag som görs för att ta till vara på och
Vilka krav ställer lagen över när, var, och hur vi får gallra?
utveckla skogens värde. Valmöjligheterna vid gallringsarbetet är många och ibland svåra. Det krävs både kunskap och skicklighet för att det sammanlagda resultatet av gallringar och föryngringsavverkning av ett bestånd ska bli så bra som möjligt. Rätt planerad och utförd gallring är ett viktigt bidrag till Sveaskogs värde idag och i framtiden.
Varför gallrar vi? Gallringen innebär en tidig skörd av en del av beståndets virkesproduktion. När alla kostnader och intäkter summeras, över beståndets hela omloppstid, är gallring lönsam. Samla produktionen på ett färre antal träd
Genom att gallra samlar vi produktionen på ett färre antal stammar. Trädens diameterutveckling mot grövre och värdefullare träd påskyndas därför av gallring. Totalproduktionen sänks något, men produktionen av gagnvirke ökar. Gynna träd av bra kvalitet
Gallringen ger möjlighet till ett aktivt val av uttagsträd med sämre kvalitet vilket gynnar de träd med bäst förutsättningar att ge värdefullt sågtimmer vid kommande gallringar och föryngringsavverkning. Förekomma självgallring
Om vi inte gallrar kommer konkurrensen i beståndet till slut att leda till självgallring. Genom att gallra tar vi till vara på virke som annars skulle ha gått förlorat. Påverka trädslagsblandningen
De trädslag som har bäst förmåga att utnyttja markens produktionsförmåga gynnas samtidigt som andelen löv kan ökas i bestånd där det är en brist ur naturvårdssynpunkt. Minska risken för toppbrott
Gallring ökar framförallt stammarnas diameter medan höjdutvecklingen påverkas ytterst lite. Träden blir därför stabilare i framtiden. Dock kan ett bestånd vara extra känsligt för såväl storm som snö de första åren efter gallring.
Skogsvårdslag
10 §. Avverkning på skogsmark ska vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främja skogens utveckling. Föreskrifter för gallring har inte utfärdats av Skogsstyrelsen. Däremot skriver man i allmänna råd om: • lägsta kvarvarande volym efter gallring • de kvarvarande träden bör i huvudsak vara jämnt fördelade över arealen • skador av betydelse på mark och kvarvarande träd bör inte godtas Endast för kvarvarande volym ges några nivåer. Hamnar man under nedre fältet i gallringsmallen är risken stor att man även får för låg kvarvarande volym. I extrema fall kan man även hamna under den gräns där skyldighet att anlägga ny skog inträder! (§5) Till 30§ om naturvård och kulturmiljövård finns föreskrifter som berör gallring: • Vid skötseln av barrskog ska inslag av lövträd behållas, om växtplatsen är lämplig för sådana träd. Sammanfattningsvis så regleras gallring väldigt lite av skogsvårdslagen. Man överlåter en mycket stor del av ansvaret för skogsskötseln till skogsägaren. Skogsägaren får själv besluta om t ex vad som menas med att träden i huvudsak ska vara jämnt fördelade över arealen. Sveaskog har sammanfattat vad vi tycker om gallringens genomförande i en gallringshandbok. Gallringshandboken talar om för oss hur vi ska bete oss. Andra markägare kan ha annan syn och andra önskemål om gallringens genomförande.
När ska man gallra? När ett bestånd ska gallras avgörs normalt med hjälp av skogsstyrelsens gallringsmallar som främst är tillämpbara i någorlunda jämna bestånd av i huvudsak barrträd. Gruppställda bestånd kan ha gallringsbehov trots att gallringsmallarna inte visar så. Om man kommer in med en gallring sent i ett gruppställt bestånd är risken stor att de största träden i grupperna har tagit över så mycket, att ingen eller endast en liten urvalsmöjlighet finns vid gallringstillfället. Mallarna ska användas som ett stöd för beslut om gallring och vid planering av kommande gallringsbehov. Fälthandböcker finns för norra respektive södra Sverige.
17
GALLR I NG
Vilka uppgifter om beståndet behövs för att med hjälp av gallringsmallen bedöma behovet?
Ståndortsindex (SI) ger vilket diagram som ska användas. Grundyta och trädens övre höjd används i diagrammet för att se om gallringsbehov finns. Har det någon betydelse om man kommer in lite sent och gallrar?
Ja! Skogen är inte statisk, den växer som bekant. I bland växer den fortare än man kan tro och då särskilt unga och medelålders bestånd. Det är just i sådana bestånd som vi har störst chans att ta vara på kvalitetsvariationen så att de bästa träden får växa vidare. Då är det viktigt att vi gallrar vid rätt tidpunkt, innan de grövre kvistiga träden har tagit över allt för mycket. Om man väntar för länge har valfriheten minskat och man tvingas i stället gallra träd med klenare medelstam samtidigt som man måste lämna kvar fler träd med sämre kvalitet. God planering med bra framförhållning är därför nödvändig för att ta tillvara och öka beståndets värdeutveckling. Skördarföraren ska själv kunna anpassa valet av gallringsform. Foto: Carl-Johan Eriksson.
18
Hur ska man gallra? De gallringsformer som är aktuella inom Sveaskog är kvalitetsgallring och låggallring. Förstahandsvalet är kvalitetsgallring. Vad innebär kvalitetsgallring?
Vid kvalitetsgallring sparas de träd som har bäst förutsättningar att bli bra framtida sågtimmerkvalitet. Sådana träd kan finnas bland alla diameterklasser men ofta har grova förväxande stammar sämre kvalitet och uttaget blir därför till stor del bland de grövre stammarna. Även de klenaste stammarna har ofta sämre förutsättningar att utveckla värdefullt sågtimmer. Viktigt att påpeka att uttag av ett grovt träd motsvarar många klena när grundytan jämförs. Uttag av 1 st 20 cm träd motsvarar 2 st 14 cm eller 4 st 10 cm. Vad innebär låggallring?
Låggallring innebär att uttaget främst görs bland de klenare träden. Medeldiametern hos de avverkade träden är ca 70–85% av medeldiametern hos de kvarvarande träden.
GALLR I NG
När är det lämpligt att i stället låggallra?
I gallringshandboken talas det om riskbestånd. Risken för vind och snöskador ökar de första åren efter gallring och risken är något större i kvalitetsgallrade bestånd. I bestånd med ökad risk är det bättre att låggallra. Här är det lämpligt att låggallra: • bestånd med eftersatt skötsel där kronorna är högt upphissade • vindexponerade beståndskanter • områden med återkommande svåra snöförhållanden, t ex i Norrlands inland Vid stark kyla kan det vara svårt att fälla en grovkvistig förväxande tall utan att skada omgivande träd och gran på höga boniteter är känsliga under savningsperioden. Skördarföraren ska själv kunna anpassa valet av gallringsform efter variationer i beståndet och yttre omständigheter. Sådana aktiva val som innebär avsteg från traktdirektivet ska dokumenteras i egenuppföljningen. Vilka trädslag ska gynnas?
Vilket eller vilka huvudträdslag som ska gynnas avgörs av många faktorer som vägs ihop. Viktiga faktorer är markens fuktighet och dess bonitet. På fastmark är grundprincipen:
• torra marker – tall • på friska marker gynnas tall vid låga boniteter, gran vid höga boniteter och tall och gran tillsammans på medelboniteter • fuktiga marker följer samma princip som friska men här gynnas även björk Andra faktorer som spelar in är bl a hur grov jorden är, frostrisk (underlätta kommande föryngring) och sommartorka. Därutöver ska vi på barrdominerade ståndorter med låg lövträdsandel (< 5%) gynna lövträd. Hur påverkar avståndet mellan stickvägarna möjligheten till stamval?
När en ny stickväg huggs upp är möjligheten till ett kvalitetsinriktat stamval litet. Ju tätare mellan stickvägarna desto större andel av uttaget kommer att bestå av stickvägsträd. Möjligheterna till ett kvalitetsinriktat stamval beror därför i hög grad på avståndet mellan stickvägarna. I tallbestånd av medelkvalitet eller bättre ska stickvägsavståndet vara minst 24 meter. I övriga bestånd minst 20 meter. En förutsättning för att det ska vara meningsfullt med 24 meter mellan stickvägarna är att man klarar av att gallra hela mellanzonen.
Det viktigt att vi gallrar vid rätt tidpunkt. Foto: Leif Öster.
19
GALLR I NG
Vilka avverkningsmetoder kan vi använda i 1:a gallring där avståndet ska vara 24 meter?
• En liten så kallad beståndsgående skördare som förutom att gallra från stickväg även kan slingra fram i ett stråk mellan stickvägarna och upparbeta virket så att det nås av skotaren från stickvägen. • Mellanstora stickvägsgående skördare med lång kran. • Mellanstora stickvägsgående skördare i kombination med motormanuell mellanzons fällning. Den beståndsgående skördaren är i huvudsak begränsad till 1:a gallring i bestånd med bra terrängförhållanden. Med lång kran på en stickvägsgående skördare når man inte riktigt hela mellanzonen. Den mellanzonsfällning som krävs när man har en stickvägsgående skördare med normal kran är dyr och kräver mer personal. Hur kan man vid gallringsarbetet ytterligare påverka den framtida kvaliteten?
• låg skadenivå • stubbehandling mot rotröta
20
Sveaskogs målsättning är att andelen skadade träd mätt efter skotning ska vara lägre än 3%. Skadan räknas om den är större än 15 cm2 (tändsticksask) på stammen. På rot räknas skadan om roten är grövre än 2 cm och skadan är närmare stammen än 7 dm (utan storleksbegränsning). Rotröta är en av våra större fiender som kan förstöra en stor del av grantimret och orsaka stora förluster. Det finns inga stora skillnader mellan norra och södra Sverige när det gäller andelen rötskadade granar. Rotröta är en svamp vars sporer finns överallt i luften. Sporerna infekterar färska stubbar när temperaturen är över +5°C. Från stubbarna växer svampen ner i rötterna och om rötterna har kontakt med ett levande träd så infekteras även detta. Infektionen kan förhindras genom att behandla stubbarna automatiskt i samband med fällningen. Vi ska därför behandla stubbarna vid gallring i granbestånd (>50%) söder om Västerbotten om dygnsmedeltemperaturen överstiger +5°C.
GALLR I NG
Varför har vi satt som mål att 90% av stubbarna ska vara lägre än 10 cm över mark eller befintligt markhinder?
Hur stort ska gallringsuttaget (gallringsstyrkan) vara?
Med gallringsstyrka menas det utgallrade virkets andel av beståndet före gallring. Gallringsstyrkan anges i volymprocent. I praktiken beräknas ofta gallringsstyrkan med hjälp av grundytan. Rekommenderade gallringsstyrkor framgår av gallringsmallarna. Normalt bör inte gallringsstyrkan överskrida 40% i unga bestånd och 35% i äldre bestånd. Under dessa nivåer kan i normalfallet produktionsförlusten och skaderisken hållas på en acceptabel nivå.
Varje cm stubbhöjd i gallring motsvarar ett virkesvärde på ca 50 kr/ha. Med en genomsnittlig stubbhöjd på 10 cm lämnar vi virke för 500 kr/ha. Med 35 000 ha gallring motsvarar det 17,5 miljoner kr och det har vi accepterat. Varje ytterligare cm är värd 1,75 miljoner kr/år och det accepterar vi inte! Hur påverkas ekonomin av klena träd?
Kostnaden för att avverka ett träd beror till viss del på hur stort trädet är. När man räknar på kostnaden mätt per m3fub så har trädstorleken avgörande betydelse. Ett litet träd är mycket dyrare att avverka per kubikmeter än ett stort träd. Dessutom har trädens storlek stor betydelse för hur mycket vi får betalt för det. I tabellen nedan ges ungefärliga värden för några olika diametrar. Det är lätt att konstatera att ”städning” av små träd med skördaren är förödande för det ekonomiska resultatet. I den andra vågskålen ligger skötselmässiga aspekter kring hur beståndet utvecklas efter gallringen. I 1:a gallringar där klena träd är en del av huvudbeståndet avverkar man bland träd som är grövre än 8 cm. Vid all annan avverkning är de klenaste träd som ska avverkas 9 cm. Där man underväxtröjer ska träd klenare än 9 cm röjas bort, även i 1:a gallring. De klena trädens dåliga ekonomi gör också att nettot vid strikt låggallring blir betydligt lägre än vid kvalitetsgallring.
Hur ska man hantera den naturliga variationen vid avverkningen?
När grundytan före gallring varierar i beståndet så måste även uttaget varieras. Det kan finnas områden som helt saknar gallringsbehov och områden som behöver gallras ganska hårt. Fokusera på grundyta kvar i varje del av beståndet så gallrar vi inte sönder bestånden. Vad händer om man gallrar för hårt?
Då sjunker skogsproduktionen. De värden som vi har investerat i plantering, markberedning, röjning ger dålig avkastning och det blir heller inte lönsamt att gödsla. Det är också för att inte sänka tillväxten som vi ställer kravet att stickvägsbredden inte får vara större än 4 meter i medeltal. Om mätning av kvarvarande grundyta efter gallring
Grundytan mäts med relaskop. Mätningarna ska avse hela beståndet inklusive stickvägsarealen. Ytorna läggs ut med centrum 4 meter från stickvägskant. Vid normal stickvägsbredd och normalt stickvägsavstånd blir då representationen riktig.
Brösthöjdsdiameter på bark (cm) Medelstam (m3fub/st) Avv + skotning (kr/st) Virkesintäkt (kr/st) Netto (kr/st) Avv + skotning (kr/ m3fub) Netto (kr/m3fub)
7
8
9
10
12
14
0,009 –6,10 2,35 –3,75 –678 –418
0,015 –6,60 3,90 –2,70 –440 –180
0,020 –7,15 5,20 –1,95 –358 –98
0,030 –8,25 7,80 –0,45 –275 –15
0,050 –9,20 13,00 3,80 –184 76
0,075 –10,30 19,5 9,2 –137 123
21
GALLR I NG
Naturvård vid gallring Texterna under detta avsnitt även gäller röjning och i vissa fall även föryngringsavverkning (kantzoner samt tidigare lämnad hänsyn). Hur ska jag avgöra vilken kantzon som är lämpligast (löv, gran, tall, bland etc) och hur den ska skötas?
Kantzon är ett område där två olika miljöer möts och kantzonerna utgör en variationsrik gruppering av naturhänsyn. En kantzon kan bestå av allt från smala bårder utmed rinnande vattendrag till breda zoner mot norrländska myrar. Dessutom används begreppet som någon form av förstärkning mot hänsynskrävande biotoper. Den stora variationen innebär att vi har behov av att tydligare strukturera vår målsättning med enskilda kantzoner. Viktiga frågor att besvara i skogen är: 1. Avgränsa relevant kantzon 2. Avgör vilken typ av kantzon som bör bevaras/ utvecklas 3. Avgör om kantzonen behöver plockhuggas/luckhuggas av naturvårdsskäl för att utveckla dess naturvärden 1. Avgränsa relevant kantzon Kantzonens bredd bör variera på ett sätt som liknar den naturliga variation som skogsbranden skapar utmed vattendrag och våtmarker. 2. Avgör vilken typ av kantzon som bör bevaras/utvecklas d v s • • • • • •
Lövskog Tallskog Granskog Blandskog Bryn Helt öppen zon
Ett sätt att välja kantzon i äldre skog är att utgå från de äldsta träden som dominerar. Undantag från denna regel bör man dock ha i renodlade granodlingar där det trots allt är bäst att starta om med lövkantzoner. I yngre skogar är det många gånger bäst att välja kantzonstyp med hänsyn till ståndortens förutsättningar.
22
3. Avgör om kantzonen behöver plockhuggas/ luckhuggas av naturvårdsskäl d v s för att utveckla dess naturvärden. Här finns två huvudalternativ: • Kantzonen är redan biologiskt mogen (naturlig) = inga åtgärder behövs • Kantzonstypen behöver åtgärder för att bevaras/ utvecklas = plockhuggning av inväxande gran eller trivial tall som konkurrerar med lövträd. Uttag och plockhuggning av kantzoner görs endast när det är motiverat av naturvårdsskäl. Vad gör kantzonen utmed vattendrag för biologisk nytta?
Kantzoner utmed vattendragen påverkar vattnen på många olika sätt bland annat: • Reglerar - ljusförhållandena - temperaturen • Tillför föda - löv - småkryp • Filtrerar - näringsämnen (fosfor, kväve) - partiklar (sand, grus) • Tillför död ved - lågor, toppar, grenar Dessutom utgör kantzonen en egen livsmiljö för skogens organismer. I många fall utnyttjas också kantzonen som en spridningskorridor för vissa insekter och fåglar. Även nattens fladdermöss utnyttjar kantzonerna utmed vattendrag vid sitt sök efter nattflygande insekter. Vilken naturhänsyn är viktigast i röjnings- och gallringsskogarna?
Det är svårt att skilja ut den viktigaste naturhänsynen i de yngre skogarna men en grundprincip är att ta hänsyn till både huvudträdslaget och bristträdslag i landskapet. Blommande och bärande träd prioriteras, liksom asp i norr och ädellövträd i söder.
GALLR I NG
Hur ska jag placera naturhänsynen i röjnings- och gallringsskogar?
I samband med röjning och gallring har man stora möjligheter att strukturera naturhänsynen inför den kommande slutavverkningen. Här bör man vara mycket noga med att eftersträva en lämplig balans vad det gäller hänsynsytor/kantzoner, trädgrupper och solitära träd. Man bör styra så att den mesta hänsynen ligger i ytor, därefter grupper för att slutligen hamna i solitärer (om inte annat uttalat mål finns för det enskilda beståndet). Utnyttja gärna gränsområden mot andra ägoslag, exempelvis mot impediment, vägar, kraftledningsgator och odlingsmark. I vilka röjnings- gallringskogar kan jag ha låga respektive höga naturvårdsambitioner?
I de mer extrema fall då skogen utgörs av plantager och/eller exoter bör hänsynen till och med ligga så lågt som 2,5%. I renodlade bestånd med gran och tall som
saknar variation, kantzoner och särskilda intressen bör jag eftersträva en hänsynsnivå under snittet på 9%. Högre hänsynsambitioner d v s från 10% och uppåt bör jag använda i variationsrika gallringsskogar med kantzoner och mycket löv. Hur hanterar jag tidigare lämnad naturhänsyn?
Tidigare lämnad naturhänsyn ska lämnas kvar vid gallringen – detta gäller även vindfällen av tidigare lämnad naturhänsyn (SVL-dispens kan krävas i vissa fall). När det gäller ljuskrävande trädgrupper eller solitärer bör dessa friställas i gallringen. Om det finns möjlighet till ljuslucka åt något håll bör detta utnyttjas. I samband med gallringen kan man också passa på att avverka inväxande gran i tidigare lämnade hänsynsytor och kantzoner. Lövkantzon med uttag av inväxande gran. Foto: Stefan Bleckert.
23
Bilaga
Naturvärdesträd enligt FSC:s definition
Till naturvärdesträd räknas: • avvikande, särskilt grova/gamla träd. • grova träd med påtagligt vid och grovgrenig/platt krona • grova, tidigare frivuxna, sk hagmarksgranar • grova aspar och alar, där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd • trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd • grova enar • träd med påtagliga, öppna brandlyror • hålträd och träd med risbon • träd med tydliga äldre kulturspår • enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet.
24
Undantag medges där träden ingår i det normala skogsskötselprogrammet, exempelvis timmerställningar, skärmställningar, fröträdställningar yngre än 25 år, huvudstammar i bestånd av ädla lövträd. Undantag medges även vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i anslutning till elledningar.
Producerad av Sveaskog Koncernstab Information i samarbete med Pl채dera Information AB. Tryckt hos xxxxxxxx i maj 2006.
® Registered trademark owner © 1986 WWF – World Wide Fund For Nature (formerly World Wildlife Fund) copyright.
Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.
Sveaskog AB, org nr 556558-0031 KONCERNKONTOR Sveaskog Förvaltnings AB Stockholm Pipers väg 2A, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 Sveaskog Förvaltnings AB Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01
SKOGSRÖRELSEN DISTRIKTSKONTOR Sveaskog Norrbotten Box 123 952 22 Kalix Tel 0923-696 50 Fax 0923-696 69 Sveaskog Norrbotten Nygrensvägen 1 942 28 Älvsbyn Tel 0929-168 20 Fax 0929-168 69 Sveaskog Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90
Sveaskog Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01 Sveaskog Norra Bergslagen Box 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-336 50 Fax 0222-336 60 Sveaskog Södra Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25 Sveaskog Västra Götaland Sjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-34 19 95 Fax 036-34 19 99 Sveaskog Östra Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50 Fax 0470-76 54 76
INDUSTRIRÖRELSEN AssiDomän Cartonboard AB 718 80 Frövi Tel 0581-370 00 Fax 0581-310 67 www.sveaskog.se