Sveaskog.årsred.05 by Plädera Info AB

Ă&#x2026;rsredovisning 2005

Innehåll Året i korthet

Styrelsens ordförande

Vd har ordet

Ägarens riktlinjer

Vision och koncernidé

Sveaskogs syn på hållbar utveckling

Strategisk inriktning

Skogskapitalet

Verksamhetsmål

Omvärld och marknad

Risk- och känslighetsanalys

Skogsrörelsen

- Virkesmarknaden

- Skogsskötsel

- Fastighetsaffärer

- Jakt, Fiske & Naturupplevelser

Svenska Skogsplantor

Intressentdialog

Forskning och utveckling

Industrirörelsen – AssiDomän Cartonboard

Intresseföretag – Setra Group

Ledning och organisation

Styrelsen

Bolagsstyrningsrapport

Intern kontroll

Årsredovisning 2005 - Förvaltningsberättelse

- Flerårsöversikt

- Definitioner

- Resultaträkning

- Kommentarer till resultaträkningen

- Balansräkning

- Kommentarer till balansräkningen

- Förändringar i eget kapital

- Kassaflödesanalys

- Kommentarer till kassaflödesanalysen

- Moderbolaget

- Noter med redovisningsprinciper

Revisionsberättelse

Ordlista

Adresser

baksida

Sidorna 1-48 har ej varit föremål för granskning av bolagets revisorer. Omslagsbilden visar Anders Isaksson under avverkning i skogarna i södra Bergsslagen. Foto av Bengt Alm.

Detta är Sveaskog

Långsiktighet Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett hållbart nyttjande av skogen och arbeta för att förverkliga nationella miljömål. Skogen är en förnyelsebar resurs och en del av ett hållbart kretslopp där solen är drivkraften. Skogsbruk bidrar till minskade utsläpp av koldioxid och ger förnyelsebar råvara till en framgångsrik svensk skogs- och träindustri.

Skogsskötsel Under hela trädets livstid krävs regelbunden planering och skötsel. Omkring en femtedel av träden som planteras återstår vid avverkningen. Efter plantering och sådd sköts skogen genom röjning och gallring tills dess den är färdig att skördas.

Virkesskörd Efter 80–110 år är det dags att skörda de avverkningsmogna träden. Avverkningen ger skogsråvara som timmer, massaved och biobränsle. Skogsnäringen ger arbetstillfällen åt ca 100 000 människor i Sverige – ofta i delar av landet där det finns få andra arbetsgivare.

Naturskydd och naturhänsyn Naturvårdsåtgärder sker på olika sätt och i olika skalor, från att spara enskilda träd i samband med avverkning till avsättning av större områden. Den långsiktiga ambitionen är att nå 20% naturvårdsareal av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion.

Produkter – Marknad Våra skogar utgör basen för en stor del av landets skogsindustri. Byggmaterial, möbler, kartong och papper är exempel på viktiga svenska produkter från skogen.

Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog är Sveriges största skogsägare, med 15% av den produktiva skogsmarken, och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Företaget arbetar dessutom aktivt med markaffärer och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala entreprenörer inom naturbaserad turism. Skogen är kärnan i Sveaskog. Genom att förvalta skogen föredömligt och arbeta lönsamhetsinriktat och med miljöhänsyn bidrar Sveaskog till en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskog ska ge ägaren avkastning på skogskapitalet och vara en föredömlig arbetsgivare och affärspartner. Företaget satsar långsiktigt på forskning och utveckling och för en aktiv dialog med intressenter. Verksamheten är decentraliserad och präglas av lokal närvaro över hela landet – från Skåne i söder till Norrbotten i norr. I Sveaskogkoncernen ingår AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50% i Setra Group AB. Koncernen omsätter ca 6 miljarder kronor och har ca 800 anställda. Sveaskog ägs av svenska staten.

HISTORIK Merparten av statens skogsinnehav förvaltades fram till 1992 av Domänverket. Den 1 juli 1992 överfördes Domänverkets huvudsakliga skogsinnehav samt verkets skogsrörelse och merparten av övrig verksamhet till det av svenska staten helägda företaget Domän AB. Kvar i statens direkta förvaltning låg främst skogsmark väster om den s k odlingsgränsen. Domän AB förvärvade den 31 december 1993 det helstatliga skogsindustriföretaget ASSI AB. Samtidigt ändrades företagets namn till AssiDomän AB. Den 1 mars 1994 lämnade AssiDomän ett erbjudande till samtliga aktieägare i det börsnoterade Ncb AB, där staten ägde ca 51% av aktierna. Den 1 april 1994 börsintroducerades AssiDomän varefter statens ägarandel uppgick till drygt 50%. Under 1999 överfördes ca 25% av AssiDomäns skogsmark till dotterföretaget Sveaskog AB, vars aktier förvärvades av staten. Samtidigt minskade statens ägarandel i AssiDomän till ca 35%. År 2001 förvärvade staten genom Sveaskog AB resterande 65% av aktierna i AssiDomän AB.

Fastighetsförsäljning Köp, byten och försäljning av skogsfastigheter är en del verksamheten. Privatpersoner kan köpa skog enligt ett specifikt försäljningsprogram som ska stärka enskilt skogsbruk främst i glesbygd. Byten, köp och försäljning genomförs också i samband med bildande av naturreservat och för att förbättra Sveaskogs arrondering.

Naturupplevelser Skogen ger oss möjligheter till nöjen och rekreation. Sveaskogs satsning på jakt, fiske och naturupplevelser sker på affärsmässig grund – en satsning som kompletterar den tillgång till skogen som allemansrätten erbjuder. Sveaskog arbetar även för att underlätta för lokala entreprenörer att etablera verksamhet på statens marker.

Ekoparker Ekoparkerna är större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Totalt har Sveaskog beslutat om 34 ekoparker motsvarande 5% av arealen produktiv skogsmark. Under 2005 invigdes ekoparkerna Färna, Håckren, Naakajärvi, Käringberget och RidöSundbyholmsarkipelagen.

Forskning och utveckling Sveaskog vill utveckla skogens värde och en viktig del är att stimulera nya användningsområden och förbättrade metoder inom skogsbruket. Det sker genom satsningar på forskning och utveckling i samarbete med universitet, högskolor och genom branschgemensamma satsningar.

AssiDomän Cartonboard Skogen ger oss råvaran till kartong och förpackningar som bl a förenklar hantering av livsmedel och som skyddar och profilerar innehållet. AssiDomän Cartonboard i Frövi är specialiserat på produktion av vätske- och förpackningskartong.

Året i korthet

Stormen Gudrun

Naturvård och naturskydd

Stormfällningen i januari 2005 fällde ca 2,5 miljoner m3fub på Sveaskogs marker i södra Sverige. Stormen har haft en negativ inverkan på Sveaskogs resultat och har präglat verksamheten under året. På marknaden har ett stort utbud i södra Sverige resulterat i lägre priser. Stormen har medfört högre avverknings- och transportkostnader, ökade kostnader för vägunderhåll samt högre planteringskostnader.

Fem nya ekoparker har invigts, därmed är elva av Sveaskogs planerade 34 ekoparker invigda. Sveaskogs markinnehav har under 2005 indelats i fyra klasser, där landskap med större naturvärden har en högre naturvårdsambition. Sveaskog har gjort en överenskommelse med Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län om prioriteringar av skyddsvärda skogar på Sveaskogs marker i dessa områden.

Resultat

Nettoomsättningen för koncernen minskade med 2% till MSEK 6 155 (6 272) till följd av lägre volymer och priser i Skogsrörelsen. Rörelseresultatet för Skogsrörelsen har avsevärt påverkats av stormen i början av året. Rörelseresultatet före värdeförändring skog uppgick till MSEK 691 (902). Sveaskogs resultatandel (efter skatt) i Setra Group AB uppgick till MSEK –46 (–53). Hård konkurrens med låga färdigvarupriser för den trämekaniska industrin har lett till ett fortsatt otillfredsställande resultat. Rörelseresultatet efter värdeförändring skog uppgick till MSEK 871, en minskning med 21% jämfört med 2004. Fastighetsförsäljningarna ökade och motsvarade 1,0% av företagets totala markinnehav. Reavinsterna från försäljningarna ökade med MSEK 16 till MSEK 326.

Anpassning till minskade avverkningsnivåer

Under 2004 genomförde Sveaskog analyser avseende långsiktigt hållbara avverkningsvolymer. Dessa visade att tidigare avverkningsnivåer i norra Sverige inte är hållbara på längre sikt. Den årliga avverkningsnivån i egen skog i Norrbotten och Västerbotten kommer därför att minska med ca 15%. Avverkningsorganisationen i norra Sverige har under 2005 anpassats till lägre avverkningsnivåer. Uppförandekod och mål för socialt ansvar

Sveaskogs styrelse har antagit en uppförandekod som tydliggör hur Sveaskog ska uppträda som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. Styrelsen har också fattat beslut om mål för Sveaskogs sociala ansvarstagande. Resultat kommer att mätas och rapporteras årligen och Sveaskog ger för 2005 för första gången ut en Hållbarhetsredovisning.

Utdelning

Till årsstämman 2006 föreslås utdelning enligt utdelningspolicy, MSEK 355.

Nyckeltal , koncernen

2005

2004

Nettoomsättning, MSEK

6 155

6 272

Rörelseresultat före värdeförändring skog, MSEK

691

902

Värdeförändring skog, MSEK

180

206

Rörelseresultat, MSEK

871

1 108

Resultat före skatt, MSEK

524

683

Årets resultat, MSEK

616

987

Avkastning på eget kapital, %

Avkastning på operativt kapital, %

Soliditet, % Antal anställda Medelantal anställda

773

805

1 116

1 098

Försäljning av AssiDomän Cartonboard

Sveaskog har tecknat avtal med Korsnäs AB om försäljning av samtliga aktier i AssiDomän Cartonboard Holding AB, som är Sveaskogs kartongrörelse. Affären förutsätter godkännande av berörda konkurrensmyndigheter och bedöms kunna slutföras under första halvåret 2006.

Bo Dockered, Sveaskogs styrelseordförande:

Att se bortom hörnet Dagens välstånd bygger på gårdagens kunskaper och innovationer. Vad ligger till grund för morgondagens ekonomi? Den bransch som inte lyfter blicken och försöker förutse vad som väntar bortom hörnet, riskerar att stanna upp och backa.

Sedan länge har träindustrin och skogssektorn setts över axeln och betraktats som ”mogen” och med allt mindre betydelse för samhällsutvecklingen. Idag är perspektivet ett annat, beroende på att vi står inför gigantiska problem som med fördel kan lösas genom ökat utnyttjande av skogsråvara. Miljöfrågan och behovet av omställning till hållbara system värderas idag högt i alla ekonomier. Företag som vill vara ledande i framtiden kan inte nöja sig med justeringar i verksamheten för lägre utsläpp och minskad resursanvändning. Vinnare blir de som vågar ompröva sin roll och utveckla helt nya, framgångsrika lösningar och affärsidéer. En sådan framsynt hållning vill jag gärna se hos svensk skogs- och trämekanisk industri. Ryggraden i svensk ekonomi

Tack vare förutseende investeringar av tidigare generationers skogsägare och kapitalägare, är skogsindustrin idag ryggraden i svensk ekonomi. Industrins varor och tjänster efterfrågas alltmer i takt med samhällets vilja att minska behovet av begränsade naturresurser och ämnen som stör klimatet. Ökad användning av trä i byggnader, emballage, värme och kraft från skogsbränsle är exempel på användningsområden som bidrar till ett mer hållbart samhälle. Men det är viktigt att inte stanna där. Basindustrin kring skogen står inför nästa tekniksprång. Nu finns möjligheter att utveckla en industriell produktion av fler förädlade produkter baserade på skogsråvaran. Det bör göras med sikte på industrins och Sveriges framtida välstånd.

Ersätta oljan

Den tekniska kunskapen finns för att ur biomassa framställa i princip alla de produkter som idag baseras på olja. Sveaskog deltar aktivt i utvecklingen av förnyelsebara drivmedel som etanol och DME. Med utvecklingen av biobaserade kemikalier är antalet användningsområden nästa oändliga. Sveriges höga ambitioner inom miljöområdet motiverar att vi satsar på en ledande position i fråga om bioteknisk forskning, med inriktning på förädling av förnyelsebara råvaror. För att ta tillvara landets kompetens, infrastruktur och innovationer ska en sådan satsning självklart göras i samverkan med skogsindustrin och skogsindustriell forskning och med samhällets support. Bioekonomi

En omställning till biobaserad energiförsörjning och tillverkning av förnyelsebara produkter innebär att vi närmar oss en bioekonomi – en situation där god miljö och ekonomisk tillväxt är oskiljaktiga. Basen för bioekonomin är den unika svenska skogstillgången, vår främsta naturresurs. Ingen kan idag exakt säga hur skogsråvaran kommer att användas i framtiden. Men vi vet att skogen kommer att ha en avgörande betydelse för landets ekonomi och tillväxt. Därför behöver vi vara lika förutseende som våra förfäder och investera i ökad tillväxt i skogen. Skogstillväxten kan enkelt öka med 20–50% genom en mer intensiv skötsel av dagens skogar, utan att de nationella miljömålen ifrågasätts. Ännu mer ökar den om vi odlar skog på marker som nu inte brukas. De omedelbara nyttorna är flera. Så länge skogen växer binder den kol och begränsar växthuseffekten. Skog som brukas ger jobb som i sin tur ger ekonomisk tillväxt, ofta i regioner med sysselsättningsproblem.

Bo Dockered

Upplevelser med ekonomiskt värde

Samtidigt som skogen producerar en förnyelsebar råvara ger den oss människor möjlighet till fantastiska naturupplevelser. Med allemansrätten har vi vant oss vid möjligheten att när som helst njuta av skog och mark. Det är en förmån som vi ska värna. Men den ska inte hindra att vi tar vara på upplevelsernas ekonomiska värde. I förhållande till våra naturresurser är Sverige ännu inte så välutvecklat när det gäller naturbaserad turism. Här har vi mycket att lära av andra länder. Flora och fauna har vi. Duktiga lokala turistentreprenörer som genererar lokala jobb är en viktig grundbult. I ett av Sveaskogs uppdrag ligger att utveckla denna verksamhet och stimulera till samarbete mellan olika aktörer för att kunna stärka och profilera Sveriges unika erbjudanden. Skogsbruk för hållbar tillväxt

Som Sveriges och en av Europas största skogsägare och som oberoende aktör i skogsbranschen har Sveaskog en skyldighet och en nyckelroll att ta tillvara och utveckla skogens värden. Med miljöns bästa för ögonen ska vi bruka skogen. Nyckelrollen kräver att vi investerar i forskning kring effektiva skötselmetoder och förädling av skogsråvaran. Med ett brett perspektiv på skogens roll ska vi stimulera olika verksamheter att samverka i skogen. Till gagn för en hållbar tillväxt och ett minskat beroende av ändliga resurser och processer. Bo Dockered

Gunnar Olofsson, Sveaskogs vd:

Effektivitet och tillväxt för ökat värde Sveaskog har lagt grunden för en renodlad roll som skogsägande företag och tydligare riktat in verksamheten mot visionen att utveckla skogens värden. En milstolpe är avtalet om försäljning av industrirörelsen AssiDomän Cartonboard till Korsnäs. En annan är utvecklingen av vår virkesaffär enligt strategin att öka

Gunnar Olofsson

dess värde snarare än volym.

År 2005 präglades av ett intensivt arbete efter stormfällningen i södra Sverige i januari. Stormen ledde till lägre avkastning än normalt för Sveaskog. De negativa effekterna på resultatet var störst under första halvåret, p g a sänkta virkespriser och ökade kostnader för bl a planering, avverkning, transporter och vägunderhåll. Under fjärde kvartalet, då kostnaderna sjönk och virkespriserna började stiga, närmade sig resultatet normala nivåer. Resultatet för AssiDomän Cartonboard blev oförändrat tack vare högre försäljningspriser och ökad effektivitet. Bolaget visar fortsatt bra resultat och har positionerat sig väl på marknaden. Sveaskogs resultatandel i träindustriföretaget Setra Group var även under 2005 negativt, främst till följd av en svag sågverkskonjunktur. Setras strategi för att möta konkurrensen är en ökad försäljning av förädlade trävaror. Renodlad roll

Sveaskog har under året fattat beslut om försäljning av AssiDomän Cartonboard och lagt grunden för en renodling av rollen som skogsägande företag. Vi har påbörjat ett flertal program för ökad effektivitet och lönsamhet. Utgångspunkten är den koncernidé och vision som Sveaskog format. Visionen att vara främst på att utveckla skogens värden markerar att skogen är vår kärnverksamhet, skiljer oss från andra stora skogsföretag som har industrin i fokus. Sveaskogs ekonomiska mål och miljömål har kompletterats med mätbara sociala mål som tydliggör vårt ansvar som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. En förstärkt redovisning av företagets bidrag till hållbar utveckling hjälper oss att utvecklas och bli tydligare gentemot medarbetare, kunder och övriga intressenter. Med tanke på Sveaskogs historia, geografiska spridning

och breda verksamhet är den interna dialogen avgörande för att skapa en samlad kultur och samsyn kring företagets roll, vision, värderingar, ansvar och mål. Kompetens och mångfald

Sveaskogs framgång bygger på den samlade erfarenhet, kompetens och kunskap som finns hos företagets medarbetare. Vi arbetar för att varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och ges resurser och möjligheter till kompetensutveckling, inflytande och påverkan på sin egen och företagets utveckling. 2005 års medarbetarundersökning visar att våra insatser har gett positiv effekt. Andelen medarbetare som anser att de kan utvecklas i arbetet och som är mycket nöjda med sin arbetssituation är hög. Förutom att skapa en bred delaktighet i verksamhetsplaneringen och genomföra utbildningssatsningar har vi verkat för att öka den interna personalomsättningen. Personer som byter arbetsuppgifter är värdefulla för företaget, eftersom de utvecklas själva och bidrar till kunskapsspridning i företaget. Företagets utveckling gynnas av mångfald bland medarbetarna. Sveaskog har en viktig utmaning att skapa en jämnare balans mellan män och kvinnor och även öka mångfalden vad gäller utbildningsbakgrund, kulturell och etnisk bakgrund. Vi har utvecklat våra riktlinjer och rutiner, för t ex rekryteringar, och arbetar tillsammans med branschen för att öka intresset för skogsnäringen bland ungdomar. Tydlig styrning och moderna system

Som ett led i arbetet med att öka Sveaskogs effektivitet och lönsamhet startade vi under året en kartläggning av företagets samtliga processer och en utveckling av ett nytt verksamhetsledningssystem. Vi förtydligar roller, ansvar och

befogenheter och säkrar relevanta styrdokument och en strukturerad beslutsgång. Det är en viktig investering för motiverade medarbetare, nöjda kunder och ett långsiktigt bra resultat. Sveaskogs förmåga att ta tillvara och utveckla skogens värde bygger på att varje beslut fattas utifrån tillgänglig och uppdaterad kunskap. Som stöd för vår virkesaffär och skogsskötsel har vi investerat i avancerade IT-system för affärsledning samt för geografisk information om skogsinnehavet. Båda systemen har sjösatts i början av 2006. Investeringar i skogsskötsel

Under 2006 anpassar Sveaskog avverkningarna i egen skog i södra Sverige till marknadsläget och enligt tidigare beslut minskar vi avverkningsnivån i norra Sverige för att säkra ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Resultatmålet för 2006 kräver effektivitet i alla led och utvecklingsinsatser för att öka värdet på skogsråvaran. Det gör vi dels genom att skörda och tillreda virket optimalt, dels genom att se till att rätt råvara används till rätt ändamål. Sveaskog ökar även virkesvärdet med nya sortiment och tjänster inom såväl virkes- och biobränsleaffären som markupplåtelser. Den långsiktiga avkastningen på skogskapitalet säkrar Sveaskog genom investeringar i skogsskötsel. Under 2006 höjer vi ambitionen på insatser som ökar tillväxten i skogen. Det handlar bl a om att, inom ramen för befintliga miljökrav, använda förädlade plantor, förbättra plantering och sådd, underhålla befintliga skogsdiken och förbättra markens näringsbalans med gödsling. Parallellt utvecklar vi skogens biologiska mångfald genom ett aktivt naturvårdsarbete. Forskning för tillväxt

Forskning och utveckling kring förbättrade metoder i skogsbruket och nya användningsområden för skogsråvaran är avgörande för att långsiktigt öka värdet på skogskapitalet. Sveaskog satsar, i samarbete med kunder, universitet, högskolor och övriga branschen, betydande resurser på metodutveckling. Förfinade processer vid aptering, timmersortering och utvecklad logistik leder till sänkta kostnader och ökade intäkter. Markberedning, gödsling och plantering är andra områden där nya metoder ger goda effekter på produktion och virkesvärde. Sveaskog deltar även i bioteknisk forskning kring förädlat frömaterial för högre tillväxt och kvalitet på skogsråvaran samt i forskning kring nya användningsområden, såsom förädling av biomassa till fordonsbränsle, förnyelsebara kemikalier och insatsvaror i tillverkningsindustri.

antal år med hård konkurrens och pressade priser ser vi nu en positiv marknadsutveckling. Det goda konjunkturläget i bland annat byggsektorn ökar efterfrågan på sågade trävaror. För en långsiktigt stark och konkurrenskraftig träindustri räcker det dock inte att förlita sig till högkonjunkturer med stor efterfrågan. Svensk träindustri måste fortsätta den pågående strukturomvandlingen och öka förädlingen och värdet på sina leveranser. Sveaskog bidrar till träindustrins utveckling genom långsiktiga strategiska kundsamarbeten. I dialog med kunderna utvecklar vi vår verksamhet för att i alla led passa in i kundernas egen tillverkning. Kunderna ska få virke av rätt längd, dimensioner och färskhet, i rätt volym, rätt tid och till rätt pris. På så sätt blir kunderna mer konkurrenskraftiga. Mark till enskilt jord- och skogsbruk

Sedan 2002 har Sveaskog sålt 120 000 hektar skog till jord- och skogsägare i landet, inom ramen för ett särskilt markförsäljningsprogram i syfte att ge fler möjlighet att leva av skogen och kunna bo kvar i glesbygden. Vi räknar med att sälja omkring tio procent av Sveaskogs markinnehav under en tioårsperiod. Det gör vi i hög takt, men på ett sådant sätt att marknadspriserna inte påverkas negativt. Sveaskog har en viktig uppgift att tillhandahålla ersättningsmark till staten vid reservatsbildning och andra samhällsnyttiga markavsättningar. Genom försäljning av mer än 3 000 hektar mark har Sveaskog bidragit till att många enskilda skogsägare kunnat få ny skogsmark i stället för ekonomisk ersättning när reservat bildats på deras ägor. Fler skogsbaserade näringar

Ett sätt att utveckla skogens värde är att bidra till fler lönsamma skogsbaserade näringar. Vid årsskiftet bildade Sveaskog dotterbolaget Sveaskog Naturupplevelser AB, som ska underlätta för lokala entreprenörer att etablera ekonomiskt bärkraftiga företag inom naturbaserad turism på statens marker. Sveaskog Naturupplevelser AB kommer att samverka med andra statliga fastighetsförvaltare och aktörer inom turistnäringen. Betydelse för hållbar utveckling

Sveaskogs viktigaste uppgift är att förvalta skogsinnehavet föredömligt, ur produktionsoch miljösynvinkel, för att säkra en långsiktigt hållbar utveckling. Det gör vi genom ett aktivt skogsbruk med höga miljöambitioner, genom att öka tillväxten i skogen för att fortsatt stärka svensk skogs- och träindustris konkurrenskraft internationellt och genom forskning kring effektivare användning och förädling av den högkvalitativa svenska skogsråvaran.

Träindustrin viktig för virkesvärdet

Störst betydelse för värdet på skogsråvaran har lönsamheten, och betalningsförmågan, i svensk träindustri. Efter ett

Gunnar Olofsson

Ägarens riktlinjer Den svenska statens företagande ska vara värdeskapande. Företagen ska uppnå acceptabel avkastning på kapitalet och prioritera viktiga policyfrågor, som miljöfrågor, strukturfrågor och jämställdhetsfrågor.

Sveaskog ska verka för att erbjuda omarronderings- och tillköpsmöjligheter av mark i syfte att förstärka det enskilda jord- och skogsbruket samt underlätta utkomstmöjligheter i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna ska glesbygden prioriteras. På sikt ska sådan försäljning kunna omfatta 5–10% av Sveaskogs marker. Vidare ska Sveaskog tillhandahålla ersättningsmark till staten i samband med bildandet av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga ändamål. All överföring av mark från Sveaskog ska ske till marknadsmässiga priser och på affärsmässiga Ägarens mål och särskilda villkor. förutsättningar styr Sveaskogs verksamhet. Mot bakgrund av möjligheter till uppÄgarmålet levelser av olika slag, baserade på skogen Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett och dess resurser, förutsätts Sveaskog föredömligt sätt, ur både produktionsoch kunna bedriva en utökad verksamhet inom området naturmiljösynvinkel, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. baserad turism, rekreation och upplevelser. Ett huvudsyfte är att ställa mark till förfogande för privata entreprenörer. Särskilda riktlinjer Verksamheten ska bedrivas på marknadsmässig grund. I ett Sveaskogs ägare har utöver det övergripande ägarmålet inledningsskede ska Sveaskogs marker i norra delen av angett vissa särskilda förutsättningar för verksamheten. landet prioriteras. Samverkan ska ske med andra statliga Sveaskog ska vara en oberoende aktör och bidra till en fastighetsförvaltare samt aktörer inom turistnäringen. ökad konkurrens på virkesmarknaden i avsikt att skapa en Ägarens, i olika riksdagsdokument, uttalade mål och bättre virkesförsörjning för köpsågverken och andra aktörer. riktlinjer har även gjorts aktiebolagsrättsligt bindande för Alla virkeskunder ska behandlas på ett affärsmässigt och Sveaskog AB, genom bolagsordningen och särskilda likvärdigt sätt. bolagsstämmobeslut. Befintlig industriell rörelse inom Sveaskog ska utplaceras En närmare beskrivning av ägarstyrningen framgår av i nya strukturer. Detta ska ske på ett sådant sätt att värdena årets Förvaltningsberättelse. i dessa rörelser tas till vara. Sveaskog ingår i gruppen av företag med statligt ägande som verkar under marknadsmässiga villkor och krav. Dessa krav gäller långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt en miljömässigt och socialt ansvarstagande verksamhet. Staten äger skog därför att ett långsiktigt statligt ägande av skogsmark är en viktig nationell resurs. Skogen är viktig som råvara och skapar sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Däremot ska staten inte vara långsiktig ägare till industriell verksamhet inom det skogliga området.

Vision och koncernidé Under 2005 har Sveaskog format och förankrat en gemensam vision och koncernidé samt tydliggjort strategier och värderingar.

En vision som förenar, vägleder och särskiljer

”Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden.” Det är företagets vision och utgångspunkten för alla satsningar. Visionen skiljer Sveaskog från andra företag. Den pekar tydligt på att det är skogen som är kärnverksamheten med sina olika tillgångar. Skogens värden handlar om ekonomisk tillväxt och avkastning, biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, svensk kulturhistoria, jakt- och fiskeupplevelser samt om var och ens personliga förhållande till naturen. Gemensamt för skogens värden är att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Sveaskogs avsikt är att vara främst, det vill säga att driva utvecklingen och att vara ett föredöme.

Uppförandekoden innehåller riktlinjer kring: • Mänskliga rättigheter, arbetsrätt. • Affärsetik, kunder, leverantörer. • Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. • Anställda, personalpolicy, jämställdhet. • Information och kommunikation. Alla medarbetare har ansvar och skyldighet att följa uppförandekoden samt de policies och riktlinjer som styr Sveaskogs verksamhet. Det finns rutiner på intranätet och hemsidan för rapportering och hantering av överträdelser. Genomgång av uppförandekoden är obligatorisk vid anställningar, medarbetarsamtal, upphandlingar och avtal. Utifrån uppförandekoden har sociala mål och nyckeltal tagits fram. Dessa ska följas upp systematiskt årligen.

Gemensam koncernidé

Sveaskog har formulerat en ny, gemensam koncernidé:

”Sveaskog ökar avkastningen på skogskapitalet genom att hållbart utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden.” Förankring för samsyn

Under våren 2005 träffade vd Gunnar Olofsson alla medarbetare i Sveaskogs Skogsrörelse vid åtta distriktsvisa visionsoch strategimöten. Vid mötena diskuterades Sveaskogs roll, vision, förutsättningar, position, mål och värderingar i syfte att skapa samsyn kring dessa frågor. Uppförandekod

Sveaskogs styrelse har under 2005 antagit en uppförandekod som tydliggör hur Sveaskog ska uppträda som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. Med uppförandekoden tydliggörs ansvar och betydelsen av ett etiskt och ansvarstagande förhållningssätt, såväl inom organisationen som gentemot omvärlden.

Skogens värden handlar om ekonomisk tillväxt och avkastning. Men också om biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, svensk kulturhistoria och inte minst rika naturupplevelser.

Sveaskogs syn på hållbar utveckling Sveaskog ska bidra till en hållbar utveckling, vilket innebär en samtidig strävan mot ekonomisk tillväxt, god miljö och socialt ansvar.

Sveaskog förvaltar ett stort skogskapital och levererar förnyelsebar råvara till en framgångsrik skogs- och träindustri samt till en växande energisektor. Skogen är en av Sveriges främsta naturtillgångar och en ökad användning av skogsråvara kan minska Sveriges oljeberoende och därmed minska miljöfarliga utsläpp av bl a koldioxid. Sveaskog utvecklar skogens värden för långsiktig tillgång till råvara. Sveaskog bidrar till sysselsättning, välstånd och utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Förutom att skapa ekonomisk tillväxt genom skogsbruket möjliggör Sveaskog för andra näringsgrenar att verka i skogen. Sveaskog utvecklar skogens ekonomiska, miljömässiga och sociala värden samt skapar förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Sveaskog eftersträvar en öppen och aktiv dialog med olika intressenter, lokalt och på riksnivå. Sveaskogs verksamhet har tre grundläggande målperspektiv: ekonomiska mål, miljömål och mål för socialt ansvarstagande. Ett stöd i Sveaskogs arbete att bidra till hållbar utveckling är certifieringen av skogsbruket enligt Forest Stewardship Council (FSC). Certifieringen ger riktlinjer för ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogen.

Ekonomiskt ansvar

Sveaskog ska vara ett lönsamt företag. Såväl Skogsrörelsen som Industrirörelsen ska uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. Då finns ekonomiska förutsättningar att erbjuda goda arbetsförhållanden för medarbetare och att investera i och introducera ny, miljöanpassad och effektiv teknik. Miljömässigt ansvar

Miljöarbetet utgår från miljöpolicyn och de miljömål som styr verksamheten. Allt skogsbruk bedrivs enligt den svenska FSC-standarden och ISO 14001. Sveaskogs miljöpolicy innebär bl a att 20% av den produktiva skogsmarken ska hanteras som naturvårdsareal. Detta är en högre ambition än hos de flesta andra skogsägare. Övrig skogsmark brukas på ett effektivt och miljöriktigt sätt med marknadsmässiga avkastningskrav. På så sätt försöker Sveaskog att arbeta för en så optimal resurshushållning som möjligt. Den växande skogen tar upp koldioxid och ett aktivt brukande av skogen spelar en viktig roll för att motverka växthuseffekt och klimatförändring. Socialt ansvar

För att få förtroendet att göra affärer och utveckla verksamheten ska Sveaskog vara en god arbetsgivare och samarbetspartner – för såväl nuvarande som blivande kunder, medarbetare, leverantörer och andra aktörer i samhället. Sveaskog bedriver ett ansvarsfullt företagande utifrån antagna riktlinjer och mål. Som arbetsgivare ska Sveaskog erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö och möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. Sveaskog ska bidra till samhället bl a genom samarbete med forskning, företag och organisationer med koppling till verksamheten. Sveaskog ska ta ett ansvar för att utveckla skogens värden och bidra till lokalsamhället där företaget har verksamhet. Sveaskog ger ut en separat Hållbarhetsredovisning för 2005 med mål och resultat för ekonomi, miljö och socialt ansvar.

Naturvårdschef Stefan Bleckert berättar om Sveaskogs naturvårdssatsningar vid invigning av Ekopark Färna.

Strategisk inriktning Sveaskogs strategiska inriktning tar sin utgångspunkt i ägarens riktlinjer, verksamhetsmålen samt marknadsförutsättningar.

Skogsrörelsen

Sveaskogs kärnverksamhet är Skogsrörelsen med fokus på skogsskötsel, virkesskörd, försäljning av skogsråvara och utveckling av skogens övriga värden, bl a genom upplåtelser av mark för jakt, fiske och naturbaserad turism. En förutsättning för hög avkastning på skogskapitalet är en långsiktig efterfrågan från en konkurrenskraftig svensk skogs- och träindustri. Som Sveriges största skogsägare har Sveaskog del i ansvaret för skogs- och träindustrins utveckling. Genom en aktiv och oberoende roll på virkesmarknaden kan Sveaskog bidra till kostnadseffektiva råvaruflöden från skog till förädlad produkt. Sveaskog ska inte i första hand öka marknadsandelen, utan skapa tillväxt genom att öka värdet på leveranserna. Sveaskog ska utveckla nära, strategiska kundsamarbeten genom ett innovativt och värdeskapande produkt- och tjänsteutbud. Det gäller t ex inom logistik och service. Sveaskogs kundsamarbeten är långsiktiga. För att kunna erbjuda utvecklande och konkurrenskraftiga kundlösningar kompletterar Sveaskog råvaruvolymerna från egen skog med råvara från andra skogsägare i Sverige och genom import. Genom egen FoU-verksamhet och satsningar i branschgemensamma organ, ska Sveaskog utveckla skogens värden och bidra till en långsiktigt positiv utveckling för näringen. Skogsråvaran utgör en värdefull energitillgång och har en outnyttjad potential. Skogsråvara kan användas än mer för exempelvis energiförsörjning. Möjligheter att långsiktigt öka avkastningen på skogskapitalet genom att nyttja råvaran för produktion av el, värme och drivmedel ska utvecklas ytterligare i samarbete med kunder. Sveaskog kommer att minska uttaget från egen skog under de närmaste åren. Anledningarna är flera. En ojämn åldersklassfördelning på skogen, med låg andel slutavverkningsbar skog och relativt höga avverkningsnivåer i vissa områden under de senaste åren samt stormen Gudrun innebär att de möjliga uttagen minskar. Miljöhänsynen ökar. Det försäljningsprogram som Sveaskog genomför innebär att företagets arealer minskar. I den mån Sveaskog erbjuds möjlighet till förvärv av större skogsmarkobjekt är det företagets avsikt att aktivt delta i en förvärvsprocess. Ökat samarbete med andra större skogs-

ägare, t ex genom långsiktiga förvaltningsuppdrag kan öka tillgången till virkesråvara. I samarbete med lokala entreprenörer ska Sveaskog utveckla jakt- och fiskemöjligheterna och göra attraktiva marker tillgängliga för naturbaserad turism. Genom att skogsmarken på kommersiella villkor ställs till förfogande för privata entreprenörer och i förlängningen för olika turistprodukter kan arbetstillfällen skapas i glesbygd. Samverkan ska ske med andra statliga markförvaltare och aktörer inom turistnäringen, inte minst lokala företagare, i syfte att utveckla verksamheten inom naturbaserad turism. Industrirörelsen

Sveaskogs industriella engagemang innefattar kartongtillverkning (AssiDomän Cartonboard) samt ett hälftenägande i träindustriföretaget Setra Group. Staten har uttryckt ambitionen att inte vara långsiktig ägare till industriell verksamhet inom det skogliga området. Därför ska Sveaskogs industriella rörelse utplaceras i nya strukturer. Ett arbete har genomförts under 2005 för att ansvarsfullt och värdeskapande placera AssiDomän Cartonboard i en ny ägarstruktur. Sveaskog har träffat ett avtal med Korsnäs om försäljning av AssiDomän Cartonboard. Affären förutsätter ett godkännande av berörda konkurrensmyndigheter och bedöms kunna slutföras under första halvåret 2006. Setra Group utgör, som Sveriges största träindustriföretag, en viktig del i den fortsatta utvecklingen av en konkurrenskraftig svensk trämekanisk industri. Sveaskog kommer att kvarstå som ägare i Setra Group, där Sveaskog äger 50%, och sträva efter att tillsammans med övriga ägare, LRF, Mellanskog och ett antal privata ägare, bredda ägandet i Setra Group med avsikt att leda strukturomvandlingen av sågverksindustrin. Så länge industriell verksamhet kvarstår inom Sveaskog finns en ambition att fortsätta utveckla och stärka industriernas konkurrenskraft. Genom tydliga mål, kontinuerlig marknadsanpassning, investeringar och effektiviseringar ska företagen utvecklas i linje med främsta jämförbara verksamheter.

Skogskapitalet Den totala svenska landarealen uppgår till ca 41 miljoner ha. Av denna areal utgörs 22,7 miljoner ha av produktiv skogsmark*. Sveaskog äger ca 4,5 miljoner ha mark, varav ca 3,4 miljoner ha är produktiv skogsmark.

Skogens ekonomiska värde

Sveaskogs landareal omfattar ca 4,5 miljoner ha, varav ca 3,4 miljoner ha är produktiv skogsmark. Sveaskogs andel av den totala produktiva skogsmarken i Sverige är ca 15%. Det gör företaget till Sveriges största skogsägare. Även i en global jämförelse är Sveaskog en betydande skogsägare. Sveaskogs skogsinnehav representerar stora ekonomiska värden. För 2005 har dessa tillgångar ett bokfört värde om MSEK 28 972 medan taxeringsvärdet uppgår till MSEK 30 832. Från och med 2005 använder Sveaskog de nya internationella redovisningsreglerna för skogstillgångar (IAS 41 Jord- och skogsbruk). Enligt branschens tolkning likställs marknadsvärderingen av bolagens s k biologiska tillgångar med nuvärdet av en avkastningsberäkning. Med biologiska tillgångar menas själva skogen – d v s de idag befintliga träden – men inte den mark skogen växer på. Långsiktiga avverkningsberäkningar

Värdet på skogskapitalet grundas på de långsiktiga avverkningsberäkningar, som företagets styrelse fastställt. Metoden för avverkningsberäkning har utarbetats vid Sveriges

*Detta enligt den svenska skogsvårdslagens definition. I internationella sammanhang – där en annan definition används – anges 27,3 miljoner ha. I den svenska definitionen dras en gränslinje vid produktionsförmåga 1 m3sk/ha/år. Den internationella definitionen fokuserar på trädens krontäckning och höjd.

Lantbruksuniversitet, SLU, och utgår från statistiskt säkerställda stickprovsinventeringar. Även naturvårdsavsättningar och andra förutsättningar hanteras inom ramen för beräkningen. Beräkningarna av skogskapitalets värde görs på de volymer som faller ut under en genomsnittlig omloppstid enligt avverkningsberäkningen. Denna omloppstid antas vara ca 80–110 år beroende på i vilken del av landet som beräkningen görs. På de volymer och sortiment som beräknas kunna skördas appliceras sedan försäljningspriser och kostnader. Nivån på intäkter och kostnader baseras på ett historiskt genomsnitt. Det beräknade kassaflödet för varje år diskonteras till nuvärde med hjälp av en räntesats om 6,25% nominellt. Den årliga inflationen har antagits vara 2%. Summan av omloppstidens diskonterade kassaflöden är värdet på den biologiska tillgången. Sveaskog räknar med att avverkningsberäkningarna för varje distrikt kommer att uppdateras i intervaller om 5–10 år. Eftersom detta sannolikt leder till justeringar i de förväntade uttagsmöjligheterna påverkas också skogskapitalet. Avverkningsberäkningarna visar på det möjliga virkesuttaget under mer än en omloppstid framåt, men beskriver också hur sortimentsutfall och trädslagsfördelning utvecklas över tiden.

DEN SVENSKA SKOGSÄGARSTRUKTUREN, ÄGARKATEGORIER I PROCENT

Övriga privata ägare 6%

INTERNATIONELLA SKOGSBOLAG, PRODUKTIV SKOGSMARK, MILJONER HA

Sveaskog 15%

International Paper (USA)

Övriga allmänna ägare 4%

Plum Creek Timber (USA)

Sveaskog (SWE) Weyerhaeuser (USA)

Enskilda ägare 51%

Privata skogsbolag 24%

Bergvik Skog (SWE) SCA (SWE) J.D. Irving (CAN) Hancock Timber (USA) Holmen (SWE)

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2005

MeadWestvaco (USA) 0 Källa: Timwood 2004

4 Miljoner ha

SCA inkluderar Scaninge med 385 000 ha. Majoritetsägda dotterföretag är inkluderade i moderföretagens innehav.

Den totala avkastningen på skogskapitalet erhålls genom

Skogskapitalets avkastning

Den årliga virkesskörden och dess fördelning över tiden är den viktigaste faktorn för att fastställa skogsinnehavets ekonomiska värde. Fördelningen påverkar på vilket sätt den totala avkastningen på skogsvärdet uppnås. En sådan avkastning kan beräknas på årlig basis. Årets virkesskörd utgör en del av den årliga totalavkastningen i form av en direktavkastning. Som direktavkastning räknas även årets nettointäkter från fastighetsförsäljningar samt från verksamheten inom jakt, fiske och naturupplevelser. I den totala avkastningen ingår – förutom direktavkastningen – också årets värdeförändring skog. Denna förändring beror på skillnader mellan faktisk skördad volym och avverkningspotential och därmed förändrad fördelning i tiden av virkesskörden. Till följd av stormen Gudrun i januari är skörden för 2005 större än den beräknade potentialen och beslutade uttagsnivån. Värdet kan i ett längre perspektiv också påverkas genom skogsskötselåtgärder för att förbättra virkesskördens sammansättning, t ex förbättrad infrastruktur, röjning, gödsling och andra tillväxthöjande åtgärder.

en del av skogskapitalvärdet tas fram genom löpande verksamhet (virkesuttag, arrendeintäkter m m)

en del av värdeförändringen tas fram genom fastighetsförsäljningar

Direktavkastning

samt +/–

en volymrelaterad värdeförändring i skogskapitalet (nettoförändring i virkesförråd efter avverkning samt biologisk tillväxt)

Övrig värdeförändring

Direktavkastningen och värdeförändringen utgör tillsammans den totala avkastningen på skogskapitalet. Sveaskogs avkastningsmål framgår av sid 13.

AVVÄGNING MELLAN PRODUKTION OCH NATURVÅRD PÅ OLIKA SKALNIVÅER, VILKET SAMMANTAGET LEDER TILL ATT 20% AV SVEASKOGS SKOGSAREAL I FÖRSTA HAND ANVÄNDS TILL NATURVÅRDSÄNDAMÅL

Andel av Areal total areal (ha) (%)

Areal Andel naturvård naturvård (ha) (%)

ÅLDERSKLASSFÖRDELNING HELA SVERIGE. SVEASKOG SAMT ALLA ÄGARE

Bidrar till 20%-målet (%-enheter)

Ekoparker

175 000

87 500

2,5

Hänsyn i landskapsplaner

340 000

100

Till normal traktplanering

2 885 000

259 500

7,5

Totalt markinnehav

3 400 000

100

687 000

% Sveaskog

Alla ägare

20 15 10 5 0

0-19

20-39 40-59

60-79

80-99 100119

120139

140159

160+

Ålder

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2005, Sveaskog

Investeringar i skogskapitalet

Värdet på skogskapitalet är beroende av de tillväxt- och värdehöjande åtgärder som Sveaskog gör över tiden – åtgärder som kan ses som investeringar i skogskapitalet. Dessa åtgärder innefattar olika typer av skogsskötsel, t ex föryngring – d v s markberedning, sådd och plantering samt röjning och gödsling. Till sådana investeringar hör också satsningar inom anläggning och underhåll av vägar på företagets marker samt förvärv av skogsmark. Även genetisk förädling av frö är en investering i framtida skogskapital. Bokföringsmässigt är en mindre del av satsningarna att betrakta som investeringar. Samtidigt avser en stor del av Sveaskogs kostnadsmassa tillväxt- och värdehöjande åtgärder. Inför 2006 ökar företaget ambitionerna kraftigt när det gäller den här typen av åtgärder.

Det vanligaste trädslaget i Sveaskogs skogar är tall. Orsaken är företagets stora markinnehav i de talldominerade länen Norrbotten och Västerbotten. I södra Sverige är gran vanligare än tall. Ca 80% av Sveaskogs marker ligger i den norra delen av landet. Ur tillväxtsynpunkt är dock innehavet i södra Sverige nästan lika betydelsefullt som det norra. Det beror på den betydligt högre tillväxten per ha i södra Sverige.

SVEASKOGS SKOGSINNEHAV OCH DISTRIKTSINDELNING

Skogens åldersfördelning

Åldersfördelningen i samtliga svenska skogar är ojämn. Skogar i ålderskategorin 60–100 år är underrepresenterade, medan skogar i ålderskategorin 0–60 år är överrepresenterade. En relativt stor andel av skogen över 100 år är undantagen för naturvårdsändamål. En huvudorsak till den ojämna åldersfördelningen är att begränsade föryngringsåtgärder genomfördes under 1800talet och 1900-talets första hälft. Det resulterade i stora arealer med svagt växande glesa skogar. Sedan omkring 1950 sker merparten av virkesskörden på större ytor med efterföljande markberedning och plantering. Det ger bättre föryngringsresultat och högre total tillväxt. Därmed har de äldre glesa bestånden successivt ersatts av unga, täta bestånd med hög tillväxt. Mellan 1950–1990 skedde restaurering av svagt växande skogar. En stor del av dagens skogar är från den tiden. Innehavet är fördelat över hela landet, men huvuddelen av marken är belägen i Norrbotten och Västerbotten. Även i Bergslagsområdet samt de inre delarna av Götaland har Sveaskog betydande innehav.

Virkesförråd, tillväxt och trädslag

Virkesförrådet på all Sveaskogs produktiva skogsmark uppgår till 310 miljoner m3sk eller 92 m3sk/ha. Den årliga tillväxten är 12,0 miljoner m3sk eller 3,6 m3sk/ha. Avverkningen understiger tillväxten i volym vilket gör att virkesförrådet ökar för varje år. Under de senaste fyra åren har virkesuttaget i genomsnitt varit 72% av tillväxten på brukad areal.

SVEASKOGS SKOGSKAPITAL

Total markareal, miljoner ha - varav produktiv skogsmark, miljoner ha - varav brukas, miljoner ha Bokfört värde, MSEK Taxeringsvärde skogsmark, MSEK Virkesförråd*, milj m3sk Virkesförråd*, m3sk/ha Nettotillväxt*, milj m3sk Virkesuttag från egen skog, milj m3fub Virkesuttagets andel av nettotillväxten på brukad mark *, %

2005 2004 2003 2002 4,48 4,54 4,60 4,60 3,37 3,40 3,46 3,46 3,02 3,05 3,11 3,19 28 972 2) 29 529 2) 20 783 3) 21 015 3) 30 832 24 006 23 300 23 623 268 270 275 276 89 88 88 86 11,2 11,3 11,7 11,7 7,11 6,60 6,62 6,39 78

2001 1) 4,37 3,28 2,95 19 001 3) 21 626 247 84 10,4 6,38 75

TRÄDSLAGSFÖRDELNING SVEASKOG HELA SVERIGE, ALL MARK Lövträd 8%

Tall 61% Gran 31%

Uppgifterna avser Sveaskogs innehav 2005-12-31 Källa: Sveaskog 2005

* Brukad mark 1) Avser proforma Sveaskogkoncernen 2) Verkligt värde enligt IFRS 3) Enligt tidigare redovisningsprinciper. 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub.

Verksamhetsmål Baserat på ägarens mål och principerna för hållbar utveckling har Sveaskog utvecklat definierade mål för ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande.

Ekonomiska mål

En hållbar utveckling förutsätter en lönsam verksamhet. Sveaskog ska långsiktigt uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. AVKASTNING

Det marknadsmässiga totalavkastningsmålet för Skogsrörelsen är minst 7% (nominellt och före skatt). Målet avser i rörelsen bundet operativt kapital med utgångspunkt i ett marknadsvärde på skogskapitalet. Avkastningsmålet för Skogsrörelsen inkluderar såväl direktavkastning som värdeförändring i skogskapitalet. Den årliga direktavkastningen (exkl fastighetsförsäljningar) ska uppgå till minst MSEK 800. En närmare beskrivning av detta finns i stycket om skogskapitalets avkastning, se Skogskapitalet. Industrirörelsen i Sveaskog har ett högre avkastningskrav än den skogliga verksamheten. För närvarande uppgår avkastningsmålet för den industriella verksamheten till 11% (nominellt och före skatt) på operativt kapital. Det skogliga och det industriella avkastningsmålet har sammanvägts till ett långsiktigt avkastningsmål för hela Sveaskog. Detta koncernmål uppgår till minst 7% (nominellt och före skatt) på i rörelsen bundet operativt kapital. Det motsvarar minst 10% (nominellt och efter skatt) på eget kapital. FINANSIELLA RESTRIKTIONER

Skoglig verksamhet i den omfattning som Sveaskog bedriver ger normalt förhållandevis stabila årliga rörelseöverskott. Rörelserisken är därmed låg. I syfte att begränsa Sveaskogs finansiella risktagande gäller att: • Räntetäckningsgraden inte ska understiga 2,0 • Skuldsättningsgraden bör vara ca 1,0 • Räntetäckningsgraden är överordnad skuldsättningsgraden som finansiell restriktion. UTDELNING

Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

Mål

2005

2004

minst 10

minst 7

Direktavkastning Skogsrörelsen1), MSEK minst 800

617

1 064

Avkastning eget kapital, % Avkastning operativt kapital, % Räntetäckningsgrad, ggr

minst 2,0

2,3

Skuldsättningsrgrad, ggr

ca 1,0

0,42

0,58

Utdelning (andel av årets resultat), %

minst 50

58 2)

1) Exkl fastighetsförsäljningar 2) Föreslagen utdelning

Miljömål

Sveaskogs miljömål avser främst den skogliga verksamheten, men i tillämpliga delar också koncernens Industrirörelse. För Industrirörelsen finns därutöver specifika miljömål. Utveckling och utfall under 2005 beskrivs i Sveaskogs Hållbarhetsredovisning. BIOLOGISK MÅNGFALD

Sveaskog har som mål att bevara den biologiska mångfalden och värna om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet. 20% av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion ska användas som naturvårdsareal. Inom ramen för detta skapar Sveaskog ekoparker motsvarande 5% av den produktiva skogsmarken. 2005 invigdes fem nya ekoparker. Naturvårdsarbetet sker metodiskt genom ekologiska landskapsplaner, som kvalitetssäkras genom indelning i olika klasser för naturvårdsambitionen. Sveaskog arbetar även systematiskt för att minska viltbetesskador. VATTEN OCH MARK

Negativ påverkan på vatten och ekosystem ska begränsas. Det sker genom att Sveaskog identifierar värdefulla vattenekosystem och upprättar åtgärdsplaner. 2005 inleddes ett samarbete med Svensk Våtmarksfond ”Projekt 100 Våtmarker” med mål att återskapa värdefulla våtmarker. Företaget har också som ett miljömål att minska antalet betydande körskador i samband med avverkning.

KLIMATPÅVERKAN OCH UTSLÄPP

JÄMSTÄLLDHET

Sveaskog ska minska utsläpp från förbränning, bl a koldioxid av fossila bränslen. Kvalitativa indikatorer har valts ut för arbetet med att minska utsläpp från fossila bränslen. Sveaskog stödjer även utvecklingsprojekt kring bränslen baserade på skogsråvara.

Balansen mellan kvinnor och män i koncernen ska förbättras, bl a genom att öka andelen kvinnor i mansdominerade enheter och i personalledande befattningar. Sveaskog har ett kvinnligt skogligt nätverk och har under året ökat andelen kvinnor i ledande befattningar. SAMHÄLLSANSVAR

Sociala mål

Sveaskog har under 2005 tagit fram en uppförandekod och mål för företagets sociala ansvarstagande. Utveckling och utfall under 2005 redovisas i Sveaskogs Hållbarhetsredovisning.

Genom sin verksamhet ska Sveaskog skapa ekonomisk tillväxt, möjliggöra för olika näringsgrenar att verka i skogen, skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv och ha en öppen och aktiv dialog med olika intressenter. Sveaskog bidrar till lokal sysselsättning, är en stor väghållare och upplåter mark och vatten för jakt, fiske och turism.

KOMPETENSUTVECKLING OCH MEDINFLYTANDE

Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Medarbetaren ska ges resurser och möjligheter till kompetensutveckling, inflytande och påverkan. Andelen nöjda medarbetare avseende dessa faktorer mäts årligen i medarbetarundersökningen Vi i Sveaskog, VIS, och resultaten fortsätter att gå i positiv riktning. Sveaskog vill öka kunskapsspridning och uppmuntrar därför intern rörlighet.

ETIK

Relationerna till kunder och leverantörer ska präglas av hög integritet, professionalism, respekt och etik. Under 2005 har en uppförandekod tagits fram och arbetet med att tillämpa den i relationerna med kunder, entreprenörer och leverantörer fortlöper under 2006. Sveaskog följer upp kund- och leverantörsrelationer i undersökningar, vars resultat ligger till grund för olika förbättringsåtgärder.

ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

Sveaskogs medarbetare ska ha en god och säker arbetsmiljö och medarbetarnas hälsa ska främjas. Sveaskog arbetar förebyggande med utbildning, rutiner och uppföljning för att minska risk för arbetsrelaterade skador och olyckor. MÅNGFALD

Sveaskog eftersträvar mångfald vad gäller ålder, utbildningsbakgrund och kulturell och etnisk bakgrund, bl a genom medveten rekrytering. Företaget arbetar i flera branschgemensamma satsningar för att bredda och säkra långsiktig rekrytering.

Sveaskog är en stor väghållare och investerade MSEK 110 i underhåll och anläggande av vägar år 2005.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Sveaskog arbetar för att öka kunskapen om företaget hos medarbetare, kunder, virkesleverantörer och andra intressenter genom möten, samråd och utvecklade informationskanaler. 2005 fastställdes vision och strategier som förankrades vid möten med medarbetare.

Omvärld och marknad Under 2005 har den svenska virkesmarknaden präglats av stormen Gudrun. Som en följd av stormen avviker virkesflödena kraftigt från tidigare år.

Nya användningsområden för fiber

Samhällsutvecklingen präglas av behovet att ställa om till hållbara system för produktion av varor och tjänster, som minimerar klimatpåverkande utsläpp och förbrukning av ändliga resurser. I denna utveckling spelar skogen en viktig roll. Alternativa energislag behöver utvecklas för att så långt det är möjligt kunna ersätta olja. Parallellt behöver skogs- och träindustrin öka förädlingsgraden och värdet på skogsråvaran genom fler användningsområden och därmed nya avsättningsmöjligheter. Det har resulterat i flera svenska utvecklingsprojekt med bäring på energiproduktion – projekt som är mycket lovande ur ett skogsägarperspektiv. I en pilotanläggning i Örnsköldsvik pågår försök med produktion av skogsbränslebaserad etanol. Resultaten är positiva och planering pågår för att bygga en fullskaleanläggning. Vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå finns en försöksanläggning för svartlutsförgasning. Anläggningen producerar DME, syntetisk diesel, som kan användas som bränsle i särskilt utvecklade motorer. Ett annat utvecklingsområde är kompositer. Fiberråvara som blandas med plast blir ett lätt och ekologiskt nedbrytbart material som tål fuktutsatta miljöer. Träplastkompositer kan t ex användas i bilinredning, byggnadsmaterial och klädmaterial.

VÄRDE PER SORTIMENTGRUPP PÅ DEN SVENSKA VIRKESMARKNADEN, MILJARDER KRONOR

Virkesmarknaden i Sverige

I Sverige finns en tydlig uppdelning i tre virkesområden: södra Sverige, Mellansverige och norra Sverige. Marknadssituationen varierar mellan dessa områden. Marknaden i södra Sverige är relativt fragmenterad med många skogsägare, virkesleverantörer och förbrukare av timmer, fiberråvara och biobränsle. I Mellansverige dominerar starka köparorganisationer, både inom timmer och fiberråvara. Skogsägandet är fragmenterat med familjeskogsbruk, skogsbolag, institutioner och allmänningar. Virkespriserna har under lång tid legat på en relativt låg nivå. För framtiden bedöms marknaden komma att präglas av ett begränsat utbud och en stor efterfrågan. I norra Sverige är utbudet begränsat och efterfrågan stor, främst på timmer. Orsaken är en skev åldersstruktur i skogstillgångarna, avsättningar till naturvård och historiskt för höga avverkningsnivåer. Nya handelsmönster

Stormen har lett till nya handelsmönster på virkesmarknaden, både inom Sverige och i handeln med utlandet. Mönstren kommer sannolikt att bestå och utvecklas efter att stormröjningen är avklarad. De nya logistiklösningarna innebär att virke flyttas allt längre inom landet och uppdelningen i tre virkesområden luckras upp. I allt större omfattning tas virke

DE 15 STÖRSTA FÖRBRUKARNA AV TIMMER I SVERIGE 2004, MILJONER m3fub

Milj m3fub Trädbränsle 1,1 mdkr

Sågtimmer 14,7 mdkr

Massaved 8,2 mdkr

Källa: Skogsstatistisk årsbok 2005 VMR, Skogsindustrins virkesförbrukning och produktion av skogsprodukter 2000–2004.

Setra Group SCA Timber Södra Timber Moelven Stora Enso Timber Vida Timber Rörvik Timber Norrskog Wood Products Karl Hedin Norra Skogsägarna Martinsons Trä Derome Bergkvist-Insjön* CF Berg&Co Iggesund Timber *inkl 50% av Hedin-Bergkvist 0

0,5

1,5

2,5

Källa: Jaakko Pöyry och Företagens publika information.

från södra Sverige till Mellansverige och massaved hämtas från Mellansverige till industrier i södra Sverige. I bl a norra Sverige görs s k lägesbyten av virke. Det innebär att företag byter virke på olika platser och stora virkesvolymer flyttas långa sträckor utan att transportarbetet och kostnaderna ökar. Efter stormen har nya exportaffärer etablerats. Tyska, norska och finska skogsindustrier har köpt och väntas fortsätta köpa svenskt virke. Trenden förstärks sannolikt genom skogsindustrins expansion i norra Tyskland.

fart. Eftersom Ryssland idag har lägre råvaru-, energi- och arbetskraftskostnader kan konkurrenseffekterna bli påtagliga för svensk industri. Tyskland är Europas största producent av sågtimmer och landet blir allt viktigare på virkesmarknaden runt Östersjön. Produktionen vid tyska sågverk överträffade de svenska volymerna redan under 2004. Flera satsningar inom sågverk och massabruk planeras. Expansionen kan leda till ökad efterfrågan på svensk skogsråvara. Import och export

Marknaden runt Östersjön

Den finska virkesmarknaden drabbades inte direkt av stormen. Däremot har relativt stora mängder massaved exporterats från Sverige till den finska fiberindustrin. Exporten pågick fram till våren, då en arbetsmarknadskonflikt stoppade produktionen i den finska skogsindustrin. Under 2005 har beskattningen av skogsintäkter i Finland förändrats. Det har resulterat i lägre avverkningsnivåer, högre priser och en accelererande omstrukturering av den finska sågverksindustrin på grund av råvarubrist. Sågverkens produktion väntas minska i takt med att finska skogsbolag flyttar produktion till Ryssland där råvaran är billigare och produktionskostnaderna lägre. Skogs- och träindustrin i Baltikum växer snabbt med nya sågverk, massabruk och vidareförädlingsanläggningar. Samtidigt ökar medvetenheten om riskerna för överavverkning i ländernas skogar. Sammantaget innebär detta att priserna på timmer stigit snabbt. Baltikums betydelse som billig råvarumarknad minskar och i stället kan baltiska industrier på sikt bli betydande konkurrenter till svenska företag. Det ryska skogsbruket är inne i en reformeringsprocess. Den nya skogsvårdslagen sätter ramarna för utvecklingen. Om privata företag kan försäkra sig om en långsiktig råvaruförsörjning väntas expansionen i Rysslands skogsindustri ta

DE 15 STÖRSTA FÖRBRUKARNA AV MASSAVED I SVERIGE 2004, MILJONER m3fub

Importen av rundvirke till Sverige minskar. Under 2004 importerades 8,6 miljoner m3fub rundvirke till Sverige. Det kan jämföras med 2001 då 11,9 miljoner m3fub importerades. Det beror till stor del på att den inhemska förbrukningen av rundvirke i Baltikum ökar och att ryska myndigheter vill minska exporten av oförädlade produkter. Kostnaden för importvirket blir för hög för att kunna konkurrera med svensk råvara. Även möjligheterna att anskaffa billigt virke i västra Ryssland minskar p g a ökad konkurrens och högre logistikkostnader. Exporten av rundvirke från Sverige är svagt ökande, om än från en låg nivå. Volymerna kan – även utan effekten av stormen – väntas stiga på grund av ökad råvarukonkurrens i Östersjöområdet. Trots en generell minskning, ökar importen till Sverige från vissa marknader. Importen av flis och massaved från eukalyptus från Sydamerika har stigit under det senaste året. Flera massa- och pappersproducenter importerar eukalyptus som ett alternativ till björkmassaved. Utvecklingen beror på att importpriserna är konkurrenskraftiga och att eukalyptusfiberns produktegenskaper är goda. Sågverksindustrin

Sågverkskunderna är ekonomiskt mest betydelsefulla för skogsbruket. Det beror på att timmerintäkten står för den

DE 15 STÖRSTA FÖRBRUKARNA AV TRÄDBRÄNSLE I SVERIGE 2003*, GWh/år

GWh

Milj m3fub Stockholm Eskilstuna Växjö Borås Västerås Östersund Örebro Sigtuna Helsingborg Skellefteå Norrköping Haninge Karlstad Enköping Falun

StoraEnso Södra Cell SCA Södra Holmen M-Real Korsnäs Kappa Packaging Group Rottneros AssiDomän Cartonboard Munksjö Speciality Paper Domsjö Fabriker Mondi Wermland Paper Waggeryd

Källa: Företagens publika information och Sveaskogs egna bedömningar

200

400

600

800 1 000 1 200 1 400

Källa: Svensk Fjärrvärme *Icke skogsindustriella förbrukare

största andelen av rotnettot, d v s värdet på avverkad skog efter kostnader för avverkning och transport till bilväg. Produktionen av sågade trävaror väntas inte stiga nämnvärt framöver. När stormvirket är upparbetat väntas efterfrågan vara fortsatt hög, men tillgången på virke lägre. Timmerpriserna kommer att stiga. Situationen förväntas bli densamma i norra Sverige. Under 2005 har priserna på sågade trävaror stigit. De flesta företag har intäkter som räcker till investeringar och eventuella strukturaffärer. Men fortsatt hög efterfrågan på sågade trävaror och ökade timmerpriser kan medföra svårigheter för de företag som inte anpassar produktionen. En utbyggnad har påbörjats av den östeuropeiska sågverksindustrin, vilket kommer att leda till sänkta priser på svenska låg- eller oförädlade produkter. Svenska sågverk med denna inriktning kan få svårt att stå sig i konkurrensen. Produktionen av möbler och andra snickerivaror ökar snabbt i Kina. Många möbel- och byggvaruföretag väljer att lägga hela eller delar av sin produktion eller sina inköp där. Eftersom den kinesiska efterfrågan inte har vuxit i takt med produktionsökningen är exporten till främst USA och Västeuropa omfattande. För att säkra lönsamheten bör svenska sågverk bygga allianser med andra aktörer och erbjuda kunderna kompletta produktportföljer samt omfattande service- och logistiklösningar. Massa- och pappersindustrin

Den svenska massa- och pappersindustrin konsolideras och målet är att skapa globalt konkurrenskraftiga företag. Exempel är sammanslagningen av Kappa Packaging med Jefferson Smurfit Group och Korsnäs köp av AssiDomän Cartonboard. Produktionen i den svenska massa- och pappersindustrin stiger långsamt tack vare nyinvesteringar och löpande rationaliseringar. Utanför Sverige sker en snabb expansion av massakapaciteten i Brasilien och Uruguay. Genom omfattande nyinvesteringar ökar dessutom pappers- och kartong-

IMPORT OCH EXPORT AV RUNDVIRKE I ÖSTERSJÖOMRÅDET 2004, MILJONER m3fub

tillverkningen snabbt i Kina. Marknaden för massa- och pappersindustrins produkter globaliseras alltmer. Samtidigt förskjuts produktionen till södra halvklotet. Lönsamheten i den europeiska skogsindustrin är svag efter en lång period med alltför stor produktion och kapacitet i förhållande till marknadens efterfrågan. Resultatet har varit låga priser. Den utdragna perioden med låg tillväxt i Europa har gjort att efterfrågan på papper och kartong haft en svag tillväxt. Framtiden för den svenska massa- och pappersindustrin påverkas bl a starkt av efterfrågan på papper i Kina. Om den kinesiska efterfrågan växer i takt med investeringarna ser framtiden ljus ut. Stagnerar tillväxten i Kina kan bilden bli den motsatta. Oavsett hur marknaden och tillväxten i Kina utvecklas får det effekter på massa- och pappersindustrin internationellt och i Sverige. Biobränsle

Biobränslesektorn växer snabbt i Sverige som ett resultat av stigande olje- och elpriser och gynnsam skattelagstiftning. Det är främst skogsbränsle som används för att täcka de behov som uppstår när ny produktionskapacitet tas i bruk. Priserna har ökat i takt med efterfrågan. Flera skogsbolag har i pappers- och massabruken installerat nya elgeneratorer eller pannor för att öka produktionen av biobränslebaserad el. Investeringarna har en mycket kort återbetalningstid, vilket talar för att de följs av fler. Även traditionella energibolag investerar i biobränslebaserad värme- och elproduktion och bidrar därmed till en ökad efterfrågan. Under 2004 användes motsvarande 10 miljoner m3fub trädbränsle för fjärrvärmeproduktion i Sverige. Efterfrågan och produktionen har stigit med ca 10% per år de senaste fem åren. Även i övriga Europa använder energisektorn mer förnyelsebar energi. Flera länder har inte tillräckliga egna biobränsletillgångar utan importerar delar av sitt behov. En europeisk marknad för svenskt skogsbränsle är under framväxt.

ANVÄNDNINGEN AV BIOBRÄNSLEN I SVERIGE 1990–2004, TWh*

41,6

13,0

120 9,4

100 0,5

2,9 0,3 Norge

TWh

Finland

80 2,3

0,9 4,1

Sverige

Övriga biobränslen i fjärrvärme

1,5

Estland

Trädbränsle i fjärrvärme

0,8

Lettland

Övrigt

1,2

0,2 Litauen

Sågverksindustrins biprodukter

Returlutar skogsindustrin

4,7 1,9

0,9 0,7 Polen

Tyskland

1,0

Export Import

Ryssland

0 -90 -92 -94 -96 -98 -00 -02

-04

Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2005; Skogsstyrelsen, Skogsstatistisk årsbok 2005.

Källa: FAOSTAT Databas

Risk- och känslighetsanalys Skogens biologiska tillväxt samt, i normala fall, stabila och förutsägbara kassaflöden från avverkningar begränsar skogsägarens ekonomiska risker. De risker som Sveaskog är utsatt för är marknadsrelaterade risker, finansiella risker och risker för skogskapitalet: biologiska, väder- och klimatrisker samt sociala risker förknippade med företagets ansvar och agerande.

Den stora stormfällningen i början av 2005 visar med tydlighet på väder- och klimatrisken och dess konsekvenser. Sveaskogs stora och utspridda innehav ger en spridning av risken för lokala och regionala väder- och biologiska skador. Därtill har Sveaskog möjligheter att begränsa skador genom att flytta resurser från andra delar av landet, en möjlighet som utnyttjades efter stormen Gudrun. Marknadsrisker

Den dominerade delen av skogsbrukets nettointäkter kommer från sågtimmer och en mindre del från massaved. Biobränsle utgör en ny och växande andel av nettot, men utvecklingen för sågverksindustrin kommer även fortsatt att vara den viktigaste faktorn för skogsbrukets lönsamhet. Lönsamheten i sågverken avgör på sikt betalningsförmågan för sågtimret. Den svenska sågverksnäringen har under lång tid lidit av otillfredsställande lönsamhet och svag konkurrenskraft. En angelägen strukturomvandling pågår och behovet av utveckling är fortsatt stort. Sveaskogs ägarengagemang i träindustriföretaget Setra Group syftar till att aktivt påverka den nödvändiga strukturomvandlingen i svensk sågverksnäring. Trots fiberråvarans mindre andel av skogsbrukets nettointäkter är en utveckling för svensk massa- och pappersindustri av stor betydelse för lönsamheten. Massa- och pappersindustrin har under senare år haft en stabil utveckling. Efterfrågan på fiberråvara ökar liksom importbehovet. Samtidigt har skillnaderna ökat mellan priser på svensk fiberråvara och kostnader för importerad råvara. Såväl sågverksindustrin som massa- och pappersindustrin verkar på en internationell marknad. Den internationella konkurrenskraften avgörs i stor utsträckning av företagens möjligheter till intäkts- och produktivitetsutveckling i nivå med konkurrenter i andra länder.

Biologiska risker

Vilt, skadeinsekter samt gremeniella, rotröta och andra svampsjukdomar utgör de största biologiska riskerna för en skogsägare. Förebyggande åtgärder begränsar riskerna. De ur ekonomisk synvinkel mest omfattande skadorna på skog uppkommer när vilt betar på plantor och ungskog. En balanserad jakt anpassar älgstammen till tillgången på föda och begränsar därmed betesskadorna. Sveaskog vidtar även andra åtgärder för att öka födotillgången, t ex anläggande av särskilda viltåkrar. Sveaskog har utvecklat en viltvårdspolicy i syfte att minimera kostnaderna för betesskador. Snytbaggen orsakar skada genom att gnaga av bark från barrträdsplantor. Kemiska skyddsmedel används med dispens från Kemikalieinspektionen och ännu saknas fullgoda alternativa bekämpningsmetoder. Enligt Skogsstyrelsen innebär på kort sikt avsaknad av effektiva nya bekämpningsmetoder mot snytbagge kraftigt försämrade föryngringar och viss risk för uppskjutna avverkningar i väntan på alternativ bekämpning av snytbaggen. På längre sikt bedömer Skogsstyrelsen att skadorna för snytbaggen kan leda till ett minskat utbud av industrivirke med 4–5 miljoner m3 per år. Totalt uppskattas den årliga kostnaden till ca MSEK 550 för det svenska skogsbruket och skogsindustrin. Sveaskog och Svenska Skogsplantor har under 2005 beslutat om investering i och vidareutveckling av de mekaniska snytbaggeskydden Conniflex och BetaQ. Rotröta förekommer i hela Sverige, främst på gran. Angreppen kan förebyggas bl a genom att stubbarna i samband med gallring behandlas med sporer från en oskadlig svampart, som förhindrar etablering av den skadliga rotrötesvampen på stubbytan.

Stormen i januari 2005 präglade Sveaskog under året. Ca 2,5 miljoner m3fub blåste ner på de egna markerna. De ekonomiska effekterna är markanta. Upparbetningen gick dock snabbare än förmodat. Större delen av det upparbetade virket har levererats till kunder, men lagret är fortfarande större än normalt. Stormarbetet krävde ett omfattande säkerhetsarbete, eftersom riskerna framför allt för personal med motorsåg var stora. Sveaskog arbetade med förebyggande åtgärder, utbildning och uppföljning. Inga allvarligare skador har inträffat till följd av stormen. Stormen innebar stora utmaningar ur miljö- och naturvårdssynpunkt, bl a med ökade transporter och risk för körskador.

Väder- och klimatrisker

De väder- och klimatrisker som Sveaskog utsätts för är storm, snöbrott, brand och klimatförändringar. Stormfällning utgör den dominerade väderrisken. Stormfällt och därmed skadat virke utgör i genomsnitt ca 5% av de årliga avverkningarna. Mindre stormfällningar är återkommande händelser. Skogsbruksprinciperna anpassas för att minimera riskerna. Placering av hyggen och hyggeskanter, gallringsprogram samt trädens höjd vid tidpunkten för virkesskörden är viktiga faktorer i det arbetet. Sveaskog arbetar för att begränsa väder- och klimatrisker genom att undvika gallringar i äldre bestånd (särskilt grandominerade), att slutavverka bestånd när de nått sin ekonomiska mognad, att anpassa hyggesutformningen, att ta särskild hänsyn i speciellt utsatta områden och att öka andelen lövträd. En viktig faktor är kontinuerligt ökad kunskap om skogsbruk. Sveaskog samarbetar med olika parter, däribland Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Skogforsk för att omsätta grundforskning i användbara modeller. Risken för en större stormfällning är statistiskt mer begränsad, men om den inträffar innebär den stor skada. Detta har med eftertryck visats i samband med den stora stormfällningen i södra Sverige i början av 2005. Sveaskog har försäkrat sig mot skador i samband med större stormfällningar. Surt regn och skogsdöd var tidigare stora miljöfrågor. Kontinuerlig övervakning och forskning har visat att nedfallet har minskat och att skogsmarken och sjöarna blivit mer basiska. Försurning kan motverkas genom kalkning och återföring av s k bioaska till skogen, vilket Sveaskog gör i samarbete med biobränslekunder. Träd har dock en relativt hög anpassningsförmåga till sura förhållanden. Därför avgör behovet hos andra känsligare organismer när och var motåtgärder mot försurning sätts in. De svenska skogarna påverkas av de klimatförändringar som följer av växthuseffekten. Genetiska undersökningar visar att trädpopulationer kan anpassa sig till ändrade klimatförhållanden. Genom Sveaskogs arbete med förädlat plantmaterial kan företaget i viss mån parera klimatförändringar. Prognoser visar att högre temperaturer och ökad nederbörd kan komma att öka barrträdens framtida tillväxt med 10–30%. Lövträdens tillväxt ökar sannolikt ännu mer. Samtidigt antas att riskerna för epidemiska sjukdomar eller skadedjursangrepp kommer att öka. Stormfrekvensen kan också komma att öka vid ändrade temperaturförhållanden. Finansiella risker

De finansiella riskerna utgörs av finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk/motpartsrisk samt valutarisk. Inom Sveaskog finns en koncerngemensam finansfunktion som svarar för koncer-

nens externa upplåningsbehov och utgör en s k internbank för koncernens olika enheter. Till internbanken är ett koncernkontosystem knutet, där koncernens dagliga likviditetsflöden samlas upp för att uppnå en optimal samordningseffekt. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Liksom den dagliga likviditetsförvaltningen ligger ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering hos koncernens finansavdelning. Ytterligare information om Sveaskogs finansiella risksituation framgår av not 31 Finansiella risker och finanspolicy. FINANSIERINGSRISK

Sveaskogs tillgångar är till ca 20% finansierade med externa lån. Stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor. Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. De omedelbart tillgängliga medlen överstiger fastställd miniminivå enligt koncernens finanspolicy. Sveaskog har en väl diversifierad långivarbas med god flexibilitet och konkurrenskraftig prissättning. RÄNTERISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. För att Sveaskog ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring bör lånestockens genomsnittliga räntebindning inte understiga 10 månader och inte överstiga 27 månader. För att nå denna norm används till viss del räntederivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden inklusive räntederivat var vid 2005 års utgång ca 15 månader. Beträffande lånens förfallostruktur se not 25 Räntebärande skulder. KREDITRISK/MOTPARTSRISK

Eftersom Sveaskog är nettolåntagare består den huvudsakliga kreditrisken i att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Dessa uppstår framför allt vid köp av derivatinstrument. Koncernens finanspolicy innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika parter anges. Placeringar görs enbart i kortfristiga placeringar i SEK. Under 2005 förekom inga kreditförluster.

Prognoser visar att högre temperaturer och ökad nederbörd kan komma att öka barrträdens framtida tillväxt med 10–30%. Lövträdens tillväxt ökar sannolikt ännu mer.

VALUTARISK

Sveaskogs valutaexponering är begränsad. Ingen säkring av kommersiella flöden sker för närvarande. Sociala risker

Sveaskog har inköpsverksamhet i Ryssland och Baltikum, främst Lettland, och med denna följer vissa potentiella risker kopplade till illegal avverkning, korruption, brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Sveaskogs import från Lettland sker till största delen genom dotterbolaget Sveaskog Baltfor som har tydliga riktlinjer för spårning och dokumentation av inköp. För importen finns ett kvalitets- och miljösystem som ska säkra att hanteringen är både etiskt och miljömässigt korrekt och att råvaran inte hämtas från kontroversiella källor, exempelvis illegala avverkningar eller skyddsvärda skogar.

Ytterligare kontrollsystem för importen från Ryssland är under utveckling. Sveaskog samarbetar med WWF kring frågorna om ansvarsfull virkesimport. För virkesköp i Sverige finns riktlinjer, som alla Sveaskogs virkesköpare har att följa. Riktlinjerna finns på hemsidan. I övrigt styr Sveaskogs uppförandekod företagets agerande, vilket innebär att Sveaskog tar avstånd från brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt, korruption, bestickning samt mutor. Sveaskog har rutiner för hantering av överträdelser av uppförandekoden. Formulär för anmälan av överträdelser finns på hemsidan. De sociala risker som beskrivits här innebär, förutom risker för Sveaskogs driftssäkerhet och möjlighet att leverera enligt avtal, risker för företagets varumärke och förtroendekapital.

Skogsrörelsen Sveaskog ökar avkastningen på skogskapitalet genom att hållbart utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden. Rollen som ledande virkesleverantör, med ett värdeskapande, marknadsdrivet och rationellt skogsbruk, kombineras med hänsyn till miljömässiga och sociala värden.

Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda Medelantal anställda

2005

2004

6 157 617 10 31 006 2,6 134 706 1 058

6 208 1 064 17 31 139 4,1 87 738 1 039

Levererade volymer

2005

2004

Totala leveranser, Mm3fub Leveranser från egen skog, Mm3fub varav timmer, Mm3fub varav massaved, Mm3fub varav övrigt, Mm3fub

14,16 6,50 3,69 2,63 0,18

14,23 6,51 3,74 2,59 0,18

Kunder

Råvarukällor

Volymer

Sveaskog 46%

14,2 Mm3fub

Egen skog

Interna 8%

Sågtimmer

3,7 Mm fub

Massaved

2,6 Mm3fub

Biobränsle

0,2 Mm3fub

Totalt

6,5 Mm3fub

Externa 54% Skogsägare Flis från Setra Group och övriga sågverk Import

AssiDomän Cartonboard 8%

Sågtimmer

2,1 Mm3fub

Massaved

3,1 Mm3fub

Flis

2,0 Mm3fub

Biobränsle m m

0,5 Mm3fub

Totalt

7,7 Mm3fub

Virkesmarknaden Sveaskog arbetar med produktion, anskaffning, försäljning och leverans av sågtimmer, fiberråvara och biobränsle. Företaget är en ledande virkesleverantör i Sverige. Kunderna är främst svenska sågverk samt pappers- och massabruk.

Logistik Optimering av virkesflödet från såväl interna som externa råvarukällor

Externa 92% Sågverk 40%

Massabruk 49%

Biobränslekunder 3%

Källa: Sveaskog.

bilar och tåg. Tågen transporterade virke ut ur stormområdet. Stormen krävde även insatser inom skogsskötsel. Under första halvåret inriktades arbetet på upparbetning av stormfällt virke. Vid halvårsskiftet återupptog Sveaskog aktiviteter inom skogsskötsel i normal omfattning. Sveaskog har nu hunnit ifatt med de skogsvårdande insatser som bortprioriterades under första halvåret.

Biobränsleprodukterna säljs till värmeverk, kraftvärmeverk och industrier.

Anpassade tjänster ger mervärden

Nyckelbegrepp i Sveaskogs kundarbete är kompetens, flexibilitet, pålitlighet och lokal närvaro. Framgång på virkesmarknaden handlar bl a om att erbjuda kunderna rätt volym, sortiment, färskhet, längder och dimensioner. Genom att dra nytta av det egna skogsinnehavet – i kombination med virke som anskaffats från andra skogsägare – lever Sveaskog upp till kraven. Konkurrenskraften bygger även på att tjänsterna kundanpassas i allt högre grad, t ex inom produktion, virkestillredning, logistik och service. Anpassningen ger kunderna tydliga mervärden. Det kan handla om ökad kostnadseffektivitet eller förbättrat utfall i förädlingen. Även Sveaskog kan öka sin intjäning i takt med att tjänsterna förfinas. Sveaskog köper skogsråvara via lokala inköpare i stora delar av landet. Utöver köp erbjuder Sveaskog tjänster inom virkesskörd, skogsvård och skoglig rådgivning. Stora resurser till stormområdet

Stormen i januari tvingade fram omfattande insatser från Sveaskogs sida. En särskild projektorganisation inrättades för att leda arbetet. Under mer än fem månader kraftsamlade Sveaskog resurser till stormområdet och ca 1 000 personer var fullt sysselsatta i arbetet, däribland personer som rekryterats från andra europeiska länder. Som mest arbetade 150 maskinlag med upparbetning av virke på de egna markerna samt hos leverantörer, rågrannar, kunder och andra markägare. Ungefär 2,5 miljoner m3fub har omhändertagits på egna marker. Därutöver har ytterligare volymer upparbetats hos andra skogsägare. För att klara hanteringen organiserade Sveaskog ett omfattande logistiksystem med last-

Marknaden 2005

Sveaskog har ca 35 fiberkunder, 80 timmerkunder samt 30 kunder inom biobränsle. Det totala antalet kunder inom fiber- och timmeraffären ligger i nivå med föregående år, medan antalet biobränslekunder ökat. Under 2005 har flera större kundavtal omförhandlats. Under året har virkesmarknaden starkt präglats av stormen. I södra Sverige har utbudet av virke varit mycket stort, medan utbudet har varit lägre än normalt i norra delen av landet. Efter stormen stoppades en stor del av avverkningarna i södra och mellersta Sverige och resurser koncentrerades till stormområdet. Resurserna fick inledningsvis ägnas åt att röja vägar och kraftledningsgator. Det resulterade i stor efterfrågan på virke de första veckorna efter stormen. I maj–juni kulminerade flödet av stormvirke. Stora lager byggdes upp vid industrier och på terminaler i regionen. De största volymerna från stormområdet gick med tåg och lastbil till industrier i Mellansverige. Även i norra Sverige påverkades virkesutbudet. Många skogsägare sköt upp planerade avverkningar under våren. Under hösten låg avverkningarna på en mer normal nivå och utbudet av timmer normaliserades, medan utbudet av massaved förstärktes kraftigt. Mönstret för utbud och efterfrågan såg likadant ut i Mellansverige. I södra Sverige var utbudet av både timmer och massaved stort under våren. Priserna sjönk, särskilt på massaved. En stor del av volymerna hamnade i lager, vilket påverkar virkesbalansen i området under lång tid. Under hösten har efterfrågan varit god på färskt virke med undantag för barrmassaved. Det har lett till prishöjningar på t ex färsk talltimmer. I norra och mellersta Sverige var priserna stabila under första halvåret. Under hösten ökade timmerpriserna något i norra Sverige.

Fortsatt ökning inom biobränsle

Sveaskogs leveranser av biobränsle ökar stadigt. Företagets konkurrensfördelar är stora volymer, brett sortiment och hög leveranssäkerhet. Under bränslesäsongen 2005/06 väntas Sveaskog leverera biobränsle motsvarande 1,8 TWh. Det är en ökning med ungefär 15% jämfört med föregående säsong. Att volymerna ökar beror på stigande efterfrågan, men också på att Sveaskog arbetar mer systematiskt med produktion av biobränsle – från skogen till kunden. De största kunderna är värmeverk, kraftvärmeverk och processindustrier. Skogsbränsle och biprodukter är de dominerande typerna av biobränsle. Skogsbränsle är avverkningsrester som grenar och toppar, rötskadad ved, annan ved utan industriell användning och träddelar från gallring. Till biprodukterna räknas bark, spån och torrflis från sågverk och massabruk. Under 2005 har Sveaskog även testat att använda stubbar i biobränsleproduktionen. Biobränsleaffären är mest utvecklad i Mellansverige. Det gångna året har dock biobränsleproduktionen i Norrland utökats. Via bättre utsortering av undermålig massaved och genom att tillvarata biobränsle från s k vägkantsklippning har andelen skogsbränsle ökat. Virkesanskaffning

Av Sveaskogs leveranser 2005 kom 46% av råvaran från egen skog och resterade del – sammanlagt ca 7,65 miljoner m3fub – från externa källor. Priserna för importerad fiberråvara sjönk. Priserna för rotstående skog var stabila i norra och

Kortfakta kunder och leveranser • 2005 levererade Sveaskog sammanlagt 11,5 miljoner m3fub rundvirke, ca 18% av alla industriella rundvirkesleveranser på den svenska virkesmarknaden. • Leveranserna av virkesråvara från egen skog uppgick till 6,5 miljoner m3fub, vilket är på samma nivå som föregående år. • Sveaskogs import av råvara ökade 9% jämfört med 2004 till 1,45 miljoner m3fub. Det motsvarar 13% av den samlade svenska importen av skogsråvara. • Externa sågverk och massabruk stod 2005 för 92% av Sveaskogs totala leveransvolym. • Sveaskog levererade till ca 80 timmerkunder, 35 fiberråvarukunder och ca 30 biobränslekunder.

mellersta Sverige. I södra delen av landet har de först sjunkit och sedan stigit successivt. Importen uppgick till 1,45 miljoner m3fub och merparten inköptes från Lettland, där Sveaskog har en egen inköpsorganisation, Sveaskog Baltfor. Det är främst massaved, flis och en växande andel biobränsle som importeras. Sveaskogs inköp av virke från svenska skogsägare styrs av särskilda riktlinjer. Företaget har även en importpolicy för virkesköp utanför Sverige. Råvaran som köps in får inte komma från illegala avverkningar, särskilt skyddsvärda skogar, eller skogar där omfattande konflikt finns. För att minimera riskerna arbetar Sveaskog bl a för att säkra och kontrollera spårbarheten för allt virke som köps in från utländska aktörer. Sveaskog har två certifikat för spårbarhet, s k ”Chain of Custody” eller C o C, ett certifikat i enlighet med FSC-standard och ett enligt PEFC-standard. Spårbarhetscertifikatet gör det möjligt att garantera råvarans ursprung – från skogen via industrin till konsumenten. Sveaskog har ett samarbete med Världsnaturfonden, WWF, kring utveckling av ansvarsfull virkeshandel. Samarbetet ska ytterligare säkra uppföljning och kontroll av råvaruflöden. För att förbättra samarbetet med virkesleverantörerna har ett s k ”Nöjd Leverantörs Index” införts. Det baseras på intervjuer med 800 markägare och resultaten ligger till grund för åtgärder och förbättringar. Ett förbättringsområde är information och dialog. Virkesskörd

Första hälften av 2005 präglades avverkningsförhållandena av stormen. I övrigt har avverkningsförhållandena i stort sett varit normala. Under den tidigare delen av hösten innebar det relativt torra vädret att förhållandena för avverkning var något bättre än normalt. Liksom under tidigare år har Sveaskog arbetat för att minska antalet körskador. Alla distrikt har handlingsplaner för att minska körskador och arbetet utvärderas via Sveaskogs miljöledningssystem. Under 2005 utförde Sveaskog avverkningsåtgärder (gallringar och föryngringsavverkningar) på 50 000 ha. Avverkningsorganisationen består av ca 60 egna maskinlag med ca 290 maskinförare och ett stort antal entreprenörslag. Under 2004 genomförde Sveaskog neddragningar inom den egna avverkningsorganisationen med målet att öka konkurrenskraften genom lägre kostnader och ökad effektivitet. Arbetet tog sikte på företagets fyra nordligaste distrikt och särskilt på verksamheten i Västerbotten. Bakgrunden till neddragningarna är främst att Sveaskog minskar virkesuttaget på de egna markerna, men också att ny teknik

SKOGSRÖRELSEN

Förädling kräver trygg och flexibel leverantör I Derome-koncernen ingår husproduktion, byggmaterialhandel och sågverk. Dessutom arbetar Derome med biobränsle. Sveaskog levererar gran- och talltimmer till Derome i ett samarbete som går ca 40 år tillbaka i tiden. Förädling är Deromes kännetecken, som har två butiker för byggmaterial och egen verksamhet inom husproduktion. Ca 500 hus säljs varje år. Affärsidén är att förädla och leverera trä- och byggmaterial från skog till färdigt hus. Vd och koncernchef Bernt-Göran Andersson tycker att Sveaskog är en trygg och stabil leverantör, med stor kapacitet, flexibilitet i leveranserna och bra vägsystem som gör att tillgängligheten är hög.

successivt förbättrat produktiviteten i avverkningsarbetet. Stormarbetet kom att försena omställningen något. Vid årsskiftet 2005/2006 var organisationsförändringen genomförd. Förändringsarbetet har framgångsrikt genomförts i nära samverkan med de fackliga organisationerna.

gallras eller skördas i rätt tid och att rätt hänsyn tas. Planeringen baseras på detaljerade uppgifter om de trakter som är mogna för avverkning. Informationen samlas i en särskild traktbank och innehåller uppgifter om avverkningsvolymer, trädslag, sortiment, tillgänglighet och naturhänsyn.

VALS kontrollerar virkesflödet

Under 2005 har arbetet med effektivitet och lönsamhet i den rikstäckande inköpsorganisationen intensifierats. Ett hjälpmedel i detta arbete är affärsledningssystemet VALS, som knyter ihop hela Sveaskogs inköpsaffär – från kundbehov, via inköp, avverkning och transporter till fakturering och annan administration. Med VALS förbättras kontrollen av virkesflödet och Sveaskogs inköp matchas mot kundbehoven. Den ökade kontrollen betyder också kostnadsbesparingar inom transport och lagerhållning.

Skogsskötsel Långsiktig tillväxt och värdeökning i skogsinnehavet kräver skogsskötsel. Skogsinnehavet ger direkt avkastning genom virkesskörd och värdet på virkesråvaran maximeras genom att rätt bestånd skördas vid rätt tid.

Sveaskog lägger mycket kraft på att säkra skogens naturvärden. Det tydliggörs i miljöpolicyn, som fastslår att naturskydd och naturhänsyn prioriteras på 20% av företagets produktiva skogsmarksareal. På övriga arealer bedrivs ett marknadsanpassat, miljöinriktat och hållbart skogsbruk. Arbetet med skogsskötsel utgår från processerna föryngring, beståndsvård, tillväxthöjande åtgärder, virkestillgänglighet och avverkningsplanering. Föryngring innefattar markberedning, sådd och plantering. Sveaskog satsar alltmer på sådd. Skälet är att det ger goda föryngringsresultat till relativt låga kostnader. Beståndsvård handlar främst om röjning – en åtgärd som säkrar att den framtida skötseln av ett bestånd blir ekonomiskt lönsam. Vid röjning görs en utglesning, där de mest lämpade träden får möjlighet att växa och utvecklas. Gödsling förbättrar näringsbalansen i marken och kan vara ett effektivt, lönsamt och miljömässigt godtagbart sätt för att öka tillväxten av värdefullt virke. Sveaskog gödslade 2005 ca 5 300 ha av de produktiva skogsmarkerna. Virkestillgänglighet handlar främst om det vägnät som gör skogsråvaran tillgänglig året runt. Sveaskog är en stor väghållare. På de egna markerna finns ca 4 300 mil väg, varav merparten är egna vägar. Detta nätverk underhålls och byggs ut för att klara kraven på hög tillgänglighet i skogsbruket. Avverkningsplaneringen säkerställer att rätt bestånd

Effekter av stormen

Stormen i januari 2005 var en extraordinär händelse. Trots stormfällningen har Sveaskog prioriterat och hanterat skogsskötseln i de berörda områdena på ett sätt som över tiden är det mest effektiva och ekonomiska. Gran förblir den mest efterfrågade skogsråvaran i södra Sverige, både bland timmer- och fiberkunder. Det gör att investeringar i gran även i fortsättningen anses överlägsna investeringar i andra trädslag. Sveaskogs inriktning att använda gran på lämpliga marker har således inte ändrats på grund av stormen. Vid all röjning strävar Sveaskog efter att lämna naturligt föryngrade lövträd inblandade i barrdominerade bestånd. På sikt innebär det att andelen lövträd kommer att öka i Götaland. Det finns dessutom anledning att vara extra uppmärksam på s k utsatta lägen, där antalet gallringar kan behöva minskas. Sveaskog kommer att ha ökad försiktighet med gallringar i äldre granskog. Det kan också bli aktuellt att tidigarelägga skörd i utsatta bestånd för att minska risken. Föryngring – stormområdet spirar

Trots skadorna i stormområdet återbeskogas markerna i snabb takt. Redan under våren 2005 spirade de första plantorna på hyggen i stormområdet. Sveaskog har gjort omfattande satsningar på markberedning och plantering. För att klara detta har planteringsarbetet i kringliggande distrikt varit mindre omfattande under året. Totalt sett har företaget fortsatt att öka den areal som föryngras via sådd. För 2005 var denna siffra 3 900 ha, vilket är en ökning med 11% jämfört med året innan. Sådd ger numera dokumenterat goda resultat. Det beror delvis på att dagens förädlade frömaterial är bättre, men också på att teknik och metoder utvecklats. Om förutsättningarna är bra ger sådd mångdubbelt fler stammar per ha jämfört med plantering. Beståndsvård – fortsatt hög ambition

På senare år har Sveaskog satsat mer på röjning. Trots de speciella förutsättningarna under första halvåret har röjningen – som på ett tydligt sätt ökar värdet på skogen – genomförts i nivå med målen för 2005. Under året har sammanlagt 27 200 ha röjts. Målet har uppnåtts genom omfattande arbetsinsatser från medarbetare och entreprenörer och underlättades av den relativt milda hösten.

SKOGSRÖRELSEN

All skogsskötsel syftar till att åstadkomma bestånd som är värdefulla vid skörd. Beståndsvård som t ex röjning säkrar att den framtida skötseln av ett bestånd blir lönsam.

Viltfoderproduktion

Viltskador – som främst orsakas av älg – innebär stora kostnader för skogsbruket. Förutom att kontrollera älgstammen genom avskjutning finns det kompletterande metoder, t ex produktion av viltfoder. Inom Sveaskog utvecklas nya metoder för foderproduktion. Det ska ge bra viltstammar som gör jakten attraktiv för jägarkåren. Samtidigt ska metoderna bidra till att betesskadorna i produktionsskogen hålls på en acceptabel nivå. Arbetet med viltfoderproduktion ska minska betesskadorna på främst ungskog. På sikt koncentreras arbetet till de ca 20 kronojaktområden som Sveaskog etablerar över hela landet. Under 2005 har konkreta projekt kring viltfoderproduktion drivits i bl a Halle-Hunneberg, där åtta mil vägrenar bearbetats för att skapa foder åt framför allt älg. Sveaskogs arbete med foderproduktion sker i samverkan med högskolor, forskare och jaktlag. Tillväxthöjande åtgärder

På senare år har gödslingsarealen successivt ökat. Det är främst i södra Norrland och i Bergslagen som arbetet intensifierats. Under 2005 var gödslingsarealen ca 5 300 ha. Det motsvarar 0,2% av Sveaskogs produktiva skogar. Inför 2006 planeras en ökning, som gör att gödslingsarealen i det närmaste fördubblas. Allt arbete med gödsling utgår från Skogsstyrelsens allmänna råd och den svenska FSC-standarden. Sveaskog beaktar också de krav som ställs från bl a rennäringen, kommuner och länsstyrelser. Virkestillgänglighet – säkrad bärighet

Sveaskog är Sveriges största enskilda väghållare. Under 2005 satsade företaget MSEK 70 på underhållsåtgärder. 48 mil ny väg anlades till en kostnad av MSEK 40. Efter stormen var tillgänglighet en förutsättning för att kunna transportera ut de stora virkesvolymerna från området. Därför säkrades bärigheten i vägarna genom kompletterande underhåll i början av året. Avverkningsplanering

Avverkningsplanering är ett viktigt delsteg för att realisera skogskapitalet. Under 2005 nådde Sveaskog ett viktigt mål inom avverkningsplanering eftersom traktbanken – med information om de områden som är tillgängliga för skörd – vid avstämningen den 1 november innehöll avverkningsvolymer motsvarande två årsavverkningar. För 2005 krävde stormen stora planeringsresurser och Sveaskog flyttade resurser från andra distrikt till stormområdet. Inför upparbetningen av stormfällt virke gjorde Sveaskogs planerare en snabb och översiktlig planering. I norra Sverige kunde avverkningsplaneringen fortgå enligt plan. Under året har metodik för mer strukturerad planering

på medellång sikt, 2–5 år, utvecklats. Därmed blir det möjligt att bättre anpassa avverkningarna tii vad marknaden efterfrågar. Ny metod gynnar rennäringen

Inom hela renskötselområdet genomför Sveaskog samråd med rennäringen. Sveaskog är representerat i Centrala samrådsgruppen Skogsbruk-rennäring, där representanter från myndigheter och intresseorganisationer finns med. Dessutom samverkar företaget med Holmen och företrädare för Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Syftet är ta initiativ till lösningar på problem som grundar sig i både skogsnäringens och rennäringens behov. Ett exempel gäller nya metoder för markberedning som dels är effektiva för skogsbruket, dels påverkar rennäringen i så liten utsträckning som möjligt. Under 2005 har en ny metod utvecklats som är särskilt skonsam för de marklavar som är viktiga för renbetet. Sveaskog verkar för att denna metod ska användas på all lavmark med betydelse för rennäringen. Naturvård på nätet

Under 2005 har arbetet fortsatt med Sveaskogs ekologiska landskapsplanering. Planeringen ska klarlägga på vilka 20% av den produktiva skogsmarken som naturskydd och naturhänsyn ska prioriteras. Sedan tidigare har all skogsmark delats in i ca 160 skogslandskap. I nästa steg har de olika landskapen delats in i fyra klasser, som anger ambitionen för naturvård i varje landskap. Landskap med högre naturvärden kräver större naturhänsyn och det återspeglas i valda landskapsklasser. Under 2006 kommer Sveaskog att redovisa klassningen av samtliga 160 landskap på hemsidan. Under året har Sveaskog också påbörjat arbetet med hänsynsprioritering. Det är en metod som prioriterar naturvårdsarealer inom de olika skogslandskapen. Fem nya ekoparker

Ekoparker är större sammanhängande skogslandskap med höga naturvårdsambitioner. I dessa områden styr naturvärden över ekonomiska värden. Naturvårdsarealen i ekoparker varierar från 50 till 100%. Idag har Sveaskog sammanlagt elva invigda ekoparker. På sikt ska det finnas 34 ekoparker över

Kortfakta Skogsskötsel Skogsvårdsåtgärder under 2005 (ha) Markberedning Plantering Sådd Röjning Gödsling

24 000 19 900 3 900 27 200 5 300

SKOGSRÖRELSEN

hela Sverige. De kommer att omfatta 175 000 ha skog, vilket motsvarar 5% av Sveaskogs produktiva skogsmark. Under 2005 har fem nya ekoparker invigts – Naakajärvi, Käringberget, Håckren, Färna samt Ridö-Sundbyholmsarkipelagen. Samarbete med Världsnaturfonden

Sveaskog arbetar sedan sex år tillbaka i partnerskap med Världsnaturfonden WWF. Samarbetet innefattar praktisk naturvård i Sverige, men även internationellt miljö- och hållbarhetsarbete. Under 2005 tecknades ett nytt samarbetsavtal för de kommande tre åren. I fem konkreta projekt ska parterna stödja och utveckla ett hållbart skogsbruk i Sverige och globalt. Sveaskog ska även genom en oberoende aktör och i samråd med WWF följa upp minst hälften av Sveaskogs avverkningar i Norrbotten under 2006. Uppföljningen ska säkra en hög kvalitet på naturhänsynen i Sveaskogs avverkningar. Skyddsvärda skogar kategoriseras

Under 2005 avslutades arbetet med kategoriseringen av skyddsvärda skogar på Sveaskogs marker. Bakgrunden är att Naturvårdsverket 2004 pekade ut 855 statliga skogsområden som skyddsvärda. I Norrbottens och Västerbottens län omfattade redovisningen mer skyddsvärd skog än vad som ryms i riksdagens miljömål Levande skogar. Därför har en kategorisering gjorts för att klarlägga vilka marker i Norrbotten och Västerbotten som ska ges ett formellt skydd. Kategoriseringen har skett i samverkan mellan länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Sveaskog och Naturvårdsverket. Sammanlagt har ungefär 550 områden kategoriserats. Av dessa avsätter Sveaskog 190 områden som naturvårdsskogar, medan ungefär 80 områden ryms inom ekoparkerna. Omkring 220 områden är aktuella som naturreservat.

Fastighetsaffärer Sveaskog arbetar med köp, byten och försäljning av skogsfastigheter. Genom fastighetsaffärerna blir strukturen på det egna markinnehavet mer effektiv. Samtidigt driver företaget ett stort markförsäljningsprogram, som ska stärka enskilt jord- och skogsbruk, särskilt i glesbygd.

Markförsäljningsprogrammet som tog fart under 2003, innebär att 5–10% av Sveaskogs markinnehav kan komma att säljas. Programmet riktas till personer som äger jord- och skogsbruksfastigheter. I norra Sverige kan även personer som bor i någon av kommunerna där Sveaskog äger mark – och som vill etablera sig som jord- och skogsägare – köpa mark. Vid utgången av 2005 hade sammanlagt 751 affärer om 120 000 ha genomförts sedan programmet påbörjades. Sveaskog arbetar också med att tillhandahålla ersättningsmark till staten. Det görs vid bildande av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga ändamål. All försäljning av mark sker på marknadsmässiga villkor. Stormen styrde

På senare år har markförsäljningsprogrammet dominerat Sveaskogs fastighetsverksamhet. Under året blev arbetet mer omfattande än väntat. Orsaken var att många försäljningsobjekt drabbades av stormen i januari. Ungefär 80% av de planerade försäljningsobjekten i området hade omfattande skador. Under det första halvåret 2005 fick mycket kraft läggas på planering och upparbetning av stormfällt virke. Det gjorde att försäljningsarbetet i södra Sverige försenades. Förutom inventering och upparbetning av virke har Sveaskog uppdaterat skogsbruksplaner för de drabbade fastigheterna. I några fall har svårt stormdrabbade fastigheter ersatts med andra försäljningsobjekt. Efter dessa insatser

Ökad tillgänglighet

Sveaskog vill öka tillgängligheten till de egna skogsmarkerna. På så sätt kan ännu fler människor vistas i skogen, vandra, plocka bär eller på annat sätt njuta av svensk natur. Företaget satsar ca MSEK 8,5 på information, skyltning, leder, utökad väghållning och andra åtgärder, som gör det enkelt att ta sig ut i skog och mark. Investeringarna görs främst i ekoparker och friluftsområden, där många människor rör sig. Alternativ till trakthyggesbruk

Sveaskog vill hitta alternativ till trakthyggesbruk för användning på större eller mindre delar av markinnehavet. Sveaskog har beslutat att, tillsammans med Skogsstyrelsen, starta ett projekt för att öka kunskaperna om kontinuitetsskogsbruk. Bl a ska studien dokumentera inverkan på rekreation, naturvärden, tillväxt, biologiska risker och annan markanvändning, t ex renskötsel. Studien sker på ca 2 000 ha av Sveaskogs marker och startar våren 2006.

Kortfakta Markförsäljningsprogram Jämfört med 2004 ökade Sveaskogs försäljning inom markförsäljningsprogrammet under 2005. Under året genomfördes 237 affärer om sammanlagt 44 700 ha. För 2005 motsvarande försäljningsvolymen drygt 1,0% av företagets hela markinnehav. I södra delen av landet genomfördes 76 affärer om totalt 8 200 ha. Det motsvarar ungefär 95% av den mark som Sveaskog bjöd ut till försäljning i denna region. I norra Sverige genomfördes 161 affärer om totalt 36 500 ha. Omkring 35% av de erbjudanden som lämnades till intressenterna resulterade i en affär. Totalt sett svarade Sveaskogs försäljning under 2005 uppskattningsvis för 25–30% av all omsatt skogsmark i Sverige.

annonserades fastigheter i södra Sverige ut under sensommaren och hösten. I södra Sverige väljer Sveaskog ut markområden som erbjuds marknaden via mäklare. Under hösten har intresset för köp av mark varit stort. På så sätt har försäljningsmålen för 2005 – trots förseningen i början av året – i stort sett uppnåtts. Stormen väntas inte få någon långsiktig effekt på fastighetsmarknaden. I början av 2005 var utbudet av skogsfastigheter i Götaland begränsat. Under senare delen av året ökade utbudet. Samtidigt fortsatte priserna på fastigheter att stiga i södra Sverige.

Förbättrad arrondering

Under 2005 genomfördes ytterligare 184 fastighetsförsäljningar. Det är affärer som förbättrar Sveaskogs arrondering, d v s skogsmarkens struktur och läge. Sveaskog sålde bl a mark till kommuner, företag och privatpersoner, t ex vid industri- och bostadsetableringar eller tomtutvidgningar.

Jakt, Fiske & Naturupplevelser Sveaskog utvecklar naturbaserad turism inom jakt, fiske och naturupplevelser. Det görs tillsammans med lokala entrepre-

Mer marknadsföring

I norra Sverige är försäljningsprocessen annorlunda. Den som vill köpa en skogsfastighet av Sveaskog lämnar in en intresseanmälan. Kravet är då att intressenten bor i – eller äger en skogsfastighet i – någon av kommunerna där Sveaskog äger mark. I nästa steg lämnar Sveaskog ett erbjudande om ett specifikt område. Hittills har företaget tagit emot ca 2 700 intresseanmälningar och ungefär 1 600 erbjudanden har skickats ut, vilket lett till över 500 affärer. Idag lämnas erbjudanden ut i snabbare takt än vad nya intresseanmälningar kommer in. Därmed minskar väntetiden. Markbyten är en allt vanligare del av fastighetsaffärerna. Bytet bygger ofta på att köparen är s k rågranne med Sveaskog och gör att arronderingen för båda parter förbättras. Undersökningar som gjorts visar att kännedomen om Sveaskogs markförsäljningsprogram i norra Sverige kan förbättras. Därför satsar Sveaskog på mer information och marknadsföring. En särskilt viktig målgrupp är de som inte äger skog idag, men som kan vara intresserande av detta i framtiden. Ökad reservatbildning

Sveaskog säljer även mark som ska bli naturreservat. Köpare är Naturvårdsverket. I samarbetet med Naturvårdsverket strävar Sveaskog efter snabbhet och flexibilitet. Under 2005 utökades Naturvårdsverkets möjligheter att förvärva mark för reservatsbildning. Det har bidragit till att företaget under 2005 sålt mer mark för detta ändamål än under tidigare år. Efter en överenskommelse med Naturvårdsverket koncentrerades överlåtelserna för reservatsbildning till områden i Götaland som drabbades av stormen. Totalt genomfördes 30 överlåtelser av reservatsmark om 3 800 ha. Naturvårdsverket kan också förvärva s k ersättningsmark från Sveaskog. Denna mark lämnas till enskilda markägare och är en kompensation för att de överlåtit mark till staten vid reservatbildning. Under 2005 genomfördes 10 sådana försäljningar om sammanlagt 2 800 ha.

nörer och bygger på de naturresurser som finns på företagets marker. Arbetet sker på affärsmässig grund och kompletterar den tillgång till skogen som allemansrätten ger.

Jakt

På Sveaskogs marker jagar varje år ca 27 000 personer, främst via jaktlag, klubbar och föreningar som arrenderar mark av företaget. Dessutom erbjuds ca 90 jaktarrangemang som ger fler människor möjlighet att jaga på Sveaskogs marker. Exempel på sådana arrangemang är korttidsjakt, gäst- och gruppjakt. De olika jaktarrangemangen görs i samverkan med lokala entreprenörer. Sveaskog satsar även på att upplåta mer mark till entreprenörer som arbetar med den växande jaktturismen. Under året har Svenska Jägareförbundet arrenderat Agusa vilthägn. Ett antal efterfrågade utbildnings- och ungdomsjakter har genomförts i Agusa. Samarbetet med de lokala jaktlagen är omfattande. Sedan 2003 erbjuder Sveaskog en särskild jaktledarutbildning, som ca 2 000 personer hittills genomgått. I utbildningen ingår både teori och praktiska övningar som fokuserar på ämnen som etik och säkerhet. Jaktlagen hjälper även till med viltrapportering, viltinventering, avskjutningsstatistik och foderproduktion. För att underlätta kommunikationen lanserade Sveaskog under 2005 en särskild webbtjänst kallad ”Jakt-

Kortfakta Jakt, Fiske & Naturupplevelser Under året har 900 jägare som arrenderar mark av Sveaskog deltagit i företagets jaktledarutbildning. Under 2005 såldes ca 57 000 fiskekort. Sveaskog samarbetar med 360 lokala fiskevårdsföreningar och 110 återförsäljare av fiskekort. Sveaskog samarbetar med ca 100 lokala entreprenörer. Antalet kunder var under 2005 ca 85 000.

SKOGSRÖRELSEN

I södra delen av landet genomfördes 76 fastighetsaffärer om totalt 8 200 ha. Det motsvarar ungefär 95% av den mark som Sveaskog bjöd ut till försäljning i denna region. I norra Sverige genomfördes 161 fastighetsaffärer om totalt 36 500 ha. Omkring 35% av de erbjudanden som lämnades till intressenterna resulterade i en affär.

webben”. Hittills har en tredjedel av jaktlagen börjat använda denna kanal i kontakterna med företaget. En annan nyhet för 2005 är den s k Älgbörs som Sveaskog lanserat. Även denna aktivitet ska ge fler människor möjlighet att jaga. Via Älgbörsen kan jaktlagen tillhandahålla tilldelade – men inte utnyttjade – älgkvoter till andra jägare på vissa villkor. Jägare som vill utnyttja möjligheten anmäler sig till Sveaskog som matchar förfrågningarna mot tillgången. Både i medier och bland jägare har intresset för Älgbörsen varit stort. Fiske

På Sveaskogs marker i Norrbotten, Västerbotten, Bergslagen och Götaland finns ungefär 1 800 vattendrag. Via Sveafiskekortet är ca 1 000 av dessa vatten tillgängliga för sportfiske. De största och mest populära platserna är Mörrum, Harasjömåla och Malingsbo-Kloten. Under 2005 har Sveaskog inlett ett samarbete med organisationen Sportfiskarna med målet att öka intresset för fiske. Via samarbetet stödjer Sveaskog bl a satsningar på fiskeläger för ungdomar. Företaget stödjer dessutom det svenska flugfiskelandslaget och har sponsrat VM i flugfiske 2005. Sedan maj 2005 sker ett samarbete med E.ON (f d Syd-

Nytt dotterbolag Sveaskog Naturupplevelser AB Under 2005 har Sveaskog fått ett utvidgat uppdrag att bidra till en utvecklad naturbaserad turism på statens mark, främst genom att upplåta mark till lokala entreprenörer. Målet är att bidra till ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen i glesbygd. Sveaskogs kompetens inom jakt och fiske – och existerande samarbeten med lokala entreprenörer kring naturupplevelser – är utgångspunkten för det framtida arbetet med naturbaserad turism. Den utvidgade verksamheten bedrivs fr o m 2006 i dotterbolaget, Sveaskog Naturupplevelser AB. Verksamheten som tidigare bedrivits inom Jakt, Fiske & Naturupplevelser överförs till detta bolag. Inför etableringen av Sveaskog Naturupplevelser har samverkansseminarier med entreprenörer och samtal med andra statliga markägare, myndigheter och intresseorganisationer för turistnäringen genomförts. Syftet har varit att informera om pågående verksamhet, diskutera framtida roller och samarbeten och beskriva Sveaskogs utvidgade uppdrag. Seminarierna och samtalen har även bidragit till att klargöra potentialen och möjligheterna till samarbete inom detta område.

kraft). Det har resulterat i att Mörrums Kronolaxfiske har mer än fördubblats och utgör idag ca 30 km strand med sportfiske. Bakgrunden är att det behövs nya åtgärder för att öka tillgången på fisk i Mörrumsån, särskilt som uppvandringen av havsöring minskat på senare år. Sveaskog har tillsammans med övriga intressenter (E.ON, Länsstyrelsen, Fiskeriverket och Abu Garcia) sedan många år gjort utsättning av yngel i Mörrumsån. Sedan något år sker även utsättning av utvandringsfärdiga havsöringsungar s k smolt (ca 5 000–6 000 årligen), från Sveaskogs fiskodling i Mörrum. Detta förbättrar tillgången på havsöring för sportfiskarna. Under året har också en ny fiskedestination i norra Sverige etablerats tillsammans med en entreprenör. Den drivs av entreprenören och erbjuder harrfiske på Sveaskogs marker i Sorsele kommun. Naturupplevelser

Sveaskog erbjuder ett antal upplevelseprodukter genom samverkan med lokala entreprenörer. Totalt samarbetar Sveaskog med ca 100 lokala företag. På så sätt kan lokala nätverk och specialistkunskaper utnyttjas fullt ut. Samarbetet har inneburit att de lokala entreprenörerna står för det praktiska genomförandet, medan Sveaskog svarar för marknadsföring och försäljning. Intresset för naturbaserade upplevelser är stort och växer hela tiden. Därmed ökar också behovet av bra information. Under året har Sveaskog påbörjat utvecklingen av en svensk motsvarighet till den norska marknadsportalen www.inatur.no. Portalen www.inatur.se, lanseras 2006 och ska marknadsföra företagets upplåtelser och entreprenörers produkter inom jakt, fiske och naturupplevelser. Hjälmare Kanal

Hjälmare Kanal AB är ett dotterbolag inom Sveaskog. Hjälmare Kanal färdigställdes 1639 och är Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg. Kanalen är 13 km lång med nio slussar mellan Mälaren och Hjälmaren. Varje år slussas ca 700 fritidsbåtar och 100 större passagerarbåtar. Under 2005 genomfördes ett större upprustningsarbete med slussportsrenovering, pålning och stenfyllning. Med finansiellt stöd från EU:s strukturfonder och Arboga kommun ska Kanalbolaget utveckla kanalen som besöksmål. En gästhamn har anlagts. I nästa steg planeras ett besökscenter med kanalhistoriska samlingar, upprustning och anläggning av vandringsleder samt en cykelled. Under 2005 var Hjälmare Kanal – och kanalkollegorna i Föreningen Sverige och Norges kanaler – värd för World Canal Conference 2005 med 125 deltagare från 13 länder.

SKOGSRÖRELSEN

Svenska Skogsplantor Sveaskogs dotterföretag Svenska Skogsplantor är den ledande producenten av frön och plantor i Sverige. Den största delen av verksamheten är produktion och försäljning av skogsplantor. Svenska Skogsplantor arbetar även med tjänster som föryngring, beståndsvård och skogsbruksplaner.

Företaget har åtta plantskolor, en fröenhet och ett nätverk med ca 100 leveransterminaler. Under 2005 har Svenska Skogsplantor sålt ungefär 128 miljoner skogsplantor. Det motsvarar en marknadsandel på ca 35%. Den största kunden är Sveaskog. Övriga kunder är skogsföretag och privata skogsägare över hela landet. Uthållig genetisk förädling av skogsodlingsmaterial och fysiologisk utveckling av frön och plantor, är viktig för hela skogsnäringen. Med genetiskt bättre skogsodlingsmaterial kan skogens tillväxt per arealenhet öka. Dessutom höjs virkeskvaliteten samtidigt som trädens anpassningsförmåga och motståndskraft mot olika skador förbättras. Ökad plantproduktion

Till följd av stormen Gudrun beräknades behovet av plantor stiga under de kommande åren. Därför ökade Svenska Skogsplantor våren 2005 sin produktion vid plantskolorna och tre tidigare nedlagda enheter togs tillfälligt i drift. I stormområdet medförde upparbetningen av virke att planteringssäsongen försköts. Samtidigt bidrog den relativt milda hösten till att Svenska Skogsplantor klarade leveransmålen för 2005. Svenska Skogsplantor utvecklar sitt tjänsteutbud inom markberedning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner. Idag är marknadsandelen ca 5%. Den har stigit något under 2005 och målet är att öka försäljningen av tjänster ytterligare. Tjänsterna erbjuds dessutom som paketlösningar tillsammans med lokala entreprenörer. Skyddsbehandling av plantor är ett viktigt område. Under året har Svenska Skogsplantor och Sveaskog beslutat att investera i två mekaniska skydd mot snytbagge – Conniflex och BetaQ. Mer öppna odlingssystem

Svenska Skogsplantor fortsätter att öka andelen täckrotsplantor odlade i s k öppna odlingssystem. Utformningen av krukan i de nya odlingssystemen gör att rotsystemen utvecklas mer naturligt och snabbare efter plantering. Under 2005 ökade kapaciteten att producera plantor odlade i öppna system till att motsvara ca två tredjedelar av all plantproduktion. Arbetet med miljöcertifiering enligt ISO 14001 påbörjades under 2005. Den ska vara klar under första halvåret 2006.

Sveaskog och Svenska Skogsplantor har fattat beslut om investering i de mekaniska skyddsmedlen BetaQ och Conniflex mot snytbagge. Plantan på bilden är behandlad med Conniflex, ett sandskikt som skyddar plantans stam.

Kortfakta Svenska Skogsplantor Försäljningen av plantor står för ca 80% av omsättningen inom Svenska Skogsplantor. Resterade utgörs av försäljning av frön och uppdrag inom skogsskötsel. Till fröverksamheten hör ca 1 000 ha fröplantager där frön från olika trädslag regelbundet skördas, i första hand tall och gran. Företaget har mellan 15 000 och 20 000 kunder. Framtagningen av frön sker vid fröstationen i Lagan, en av Europas största och modernaste anläggningar.

Intressentdialog Sveaskog lägger stor vikt vid dialog kring företagets verksamhet. Möten och samråd med intressenter ger information om lokala förhållanden och innebär att Sveaskog får bättre underlag för beslut om skogsbruket och markanvändningen.

Skogsbruk är en verksamhet som förändrar landskapsbilden och därmed engagerar många människor. Kontakten med lokala intressenter kring brukande och användning av Sveaskogs marker är viktig. Sveaskog lägger stor vikt vid information och dialog som leder till ökad kunskap om, insyn i och delaktighet kring företagets verksamhet. Samråd och dialogmöten ger företaget mer information om lokala förhållanden och därigenom bättre underlag för beslut om hur marken ska användas. Bland Sveaskogs intressenter finns medarbetare, entreprenörer, kunder, leverantörer, politiker, myndighetsrepresentanter, intresseorganisationer, samarbetsparter och allmänhet. Lokala samråd

De flesta intressenter finns lokalt, där Sveaskog har sin operativa verksamhet. Regelbundet genomför Sveaskog samråd med samer på mark där renskötsel bedrivs. Under 2005 har ca 100 samråd med samer om ca 34 500 ha mark genomförts. Löpande dialog och samråd med myndigheter, forskare, miljögrupper, ornitologer, sportfiskare, jägare, turistentreprenörer och regionala utvecklingsgrupper kring såväl skogsproduktion som naturvård är en naturlig del av Sveaskogs verksamhet. Arbetet med ekoparker utgår till stor del från samråd med experter och lokala intressenter. Sveaskog samarbetar med

Distriktschef Eva Ståhl berättar om Sveaskog vid Forum Sveaskog i Lycksele.

skolor och deltar vid ”Skogen i skolan-dagar”. 2005 hade Sveaskog ca 90 skolsamarbeten runt om i landet. Sveaskog bjuder in till lokala dialogmöten, Forum Sveaskog, runt om i landet. Forum Sveaskog har syftet att öka kunskapen om företaget, skapa ökad insyn och fånga upp åsikter och frågor bland skogsintresserade, närboende, kunder, politiker, miljöintresserade, myndigheter och leverantörer m fl. Utvärderingar vid Forum Sveaskog visar att ca 90% kan tänka sig att delta vid ytterligare Forum Sveaskogmöten. Sveaskogs ambition är också att via exkursioner, seminarier, konferenser och mässor bli synligare och tydligare på marknaden och i samhället. I april hölls företagets första öppna bolagsstämma, dit allmänheten bjöds in via annonsering i dagspressen. Sveaskog har under 2005 medverkat vid bl a Elmia, Elmia Wood, ISSRM och Vildmarksmässan samt arrangerat fem ekoparksinvigningar och en forskardag kring biologisk mångfald. Sveaskog har inlett ett arbete som syftar till att utveckla fler och nya former för lokal dialog kring möjligheter att utveckla markanvändningen. Strävan är att öka olika intressenters insyn och delaktighet redan i planeringsarbetet kring produktion och naturvård. Dialogen sker även internt. Under våren mötte Sveaskogs vd alla medarbetare i Skogsrörelsen för diskussion om företagets vision och framtid.

SKOGSRÖRELSEN

Vid Forum Sveaskog i Lycksele diskuterade landskapsspecialist Ronny Löfstrand naturvårdsfrågor med en besökare.

Forum Sveaskog för ökad insyn och dialog Forum Sveaskog är en satsning för att öka kunskapen om företaget, skapa ökad insyn och fånga upp åsikter och frågor. Med många intressenter som har förväntningar är det viktigt att kunna fånga upp åsikter och berätta om verksamheten – att ha en nära dialog med

omvärlden. Sveaskog erbjuder ett samtalsforum som utgår från de lokala frågorna men som också berättar om den verklighet som Sveaskog verkar inom. Forum Sveaskog är lokala möten för kunder, politiker, miljöintresserade, myndig-

heter, leverantörer och närboende, som genomfördes första gången under 2003 med stort intresse. 2005 hölls Forum Sveaskog på fem platser med över 400 deltagare runt om i landet och nya möten planeras för 2006.

Forskning och utveckling Sveaskog satsar på forskning och utveckling i samarbete med universitet, högskolor och genom branschgemensamma satsningar. En viktig del är att stimulera nya användningsområden och förbättrade metoder inom skogsbruket.

Aktiv forskning och utveckling

Under 2005 har Sveaskogs satsningar inom forskning och utveckling (FoU) koncentrerats till en gemensam enhet. Samordningen förbättrar översyn och stöd inom organisationen och resulterar i effektivare FoU-projekt. Sveaskog prioriterar projekt som kan utveckla skogens värden. Det uppnås via bättre teknik, förfinade processer och metoder för ökad tillväxt samt utveckling av nya användningsområden för skogsråvara. Intresset för trä som förnyelsebar råvara är stort. Skogen bedöms kunna producera bränslen av många olika slag. Det kan gälla etanol från skogsråvara eller drivmedlet DME som framställs av förgasad svartlut och är en restprodukt vid tillverkningen av pappersmassa. En stor del av arbetet inom FoU sker i samarbete med kunder, universitet, högskolor och branschgemensamma forskningsinstitut, t ex Skogforsk, Trätek och STFI-Packforsk. Sveaskog finansierar även doktorander, 5 stycken under 2005. Under året har Sveaskog gått in som investerare i Swe Tree Technologies AB, som forskar kring trädens biologi och biokemi för att utveckla nya produkter för skogsindustrin. Dessutom har Sveaskog och andra aktörer i skogsnäringen bildat Träcentrum Norr, som genom tillämpad FoU och samverkan ska öka lönsamheten i den trämekaniska industrin. 2005 beslutade Sveaskog att finansiera två professurer i naturbaserad turism samt två temaforskningsprogram vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

upp till 10 terawattimmar. Det motsvarar 5–7% av Sveriges elförbrukning. Anläggningen i Piteå ingår i ett nationellt forskningsoch utvecklingsprogram där Sveaskog deltar tillsammans med andra företag, myndigheter, universitet och högskolor. PILOTANLÄGGNING FÖR ETANOLPRODUKTION

Sveaskog är medfinansiär i ett pilotprojekt för framställning av etanol. Anläggningen ligger utanför Örnsköldsvik och utvecklar teknik för produktion av etanol och lignin ur lignocellulosa. Målet är att under 2006 ta fram en processteknik som är kommersiellt gångbar för en demonstrationsanläggning. Till 2008 ska projektet lägga grunden för produktionsanläggningar för etanol och lignin ur lignocellulosa med kopplingar till exempelvis kraftvärmeverk och processindustrier. Målet är att bidra till försörjningen av etanol inom transportsektorn och att ligninprodukter blir en ny industriell exportgren. EFFEKTIVARE PRODUKTION OCH BÄTTRE ARBETSMILJÖ

”Smart kran för skogstillämpningar” är ett delprojekt i forskningssatsningen IFOR (Intelligenta fordon Off-road), som drivs av bl a Umeå Universitet, SLU, Skogforsk och maskintillverkare. Sveaskog deltar i projektet som extern finansiär. Målet är att utveckla en ny kran för skördarmaskiner med teknik för kranspetsstyrning som ökar maskinens prestanda samtidigt som förarens arbetsmiljö förbättras.

NYA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR SKOGSRÅVARA

MASSFÖRÖKNING AV DE GENETISKT BÄSTA GRANARNA

Sveaskog deltar i ett forskningsprojekt vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå om förgasning av svartlut. Restprodukten svartlut tas tillvara vid tillverkningen av pappersmassa. Med ny förgasningsteknik blir svartlut en värdefull produkt som kan producera bl a el och drivmedel. Projektet är viktigt för Sveaskog eftersom det breddar användningen och ökar förädlingen av skogsråvara. Via tekniken kan biobränsle bli en nyckel i omställningen från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor. Om tekniken installeras vid alla Sveriges sulfatmassabruk skulle produktionen av förnyelsebar el öka med

Sveaskog har tagit initiativ till ett forskningsprojekt kring vegetativ förökning av förädlade plantor. Här undersöks de biologiska, tekniska och ekonomiska möjligheterna för att göra forskningsmetoden ”somatisk embryogenes” till en kommersiellt tillämpbar metod för produktion av genetiskt högförädlat granmaterial. Metoden kan bli ett kostnadseffektivt alternativ till konventionell sticklingsförökning av gran. I forskningsprojektet testas och utvecklas också ett högförädlat skogsodlingsmaterial för södra Sverige.

SKOGSRÖRELSEN

Sveaskog stödjer FoU-projekt inom många områden, bl a biologisk mångfald. På SLU i Umeå drivs ett projekt för att rädda hotade lavar. Forskningsgruppen har upptäckt att om kvistytan behandlas med en cellulosagelé, applicerad på trädgrenen markerad med en knappnål, så gror sällsynta lavar betydligt bättre.

Med en s k datalogger registreras hur ljus, temperatur och fuktighet varierar i luften nära vattendrag, samtidigt som den mäter hur små bitar av lav (på bilden fastsatt på det gröna nätet) påverkas av miljön. Ansvarig för lavforskningen är Marlene Lidén, doktorand vid SLU i Umeå, som berättade om resultaten vid Sveaskogs Forskardag i november.

Industrirörelsen AssiDomän Cartonboard är specialiserat på produktion av vätske- och förpackningskartong. Kartongbruket ligger i Frövi. Produktionskapaciteten är ca 400 000 ton per år. Omkring 90% av den färdiga kartongen exporteras och de största marknaderna är Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien.

Nyckeltal

2005

2004

2003

2002

2001

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda Medelantal anställda

2 444 311 13 2 832

2 437 321 13 2 827

2 231 282 13 2 912

2 212 240 11 2 883

2 114 165 8 2 954

11 181 704 700

11 170 703 693

10 180 704 684

8 227 699 683

6 202 693 696

Levererade volymer

2005

2004

2003

2002

2001

343

348

323

322

305

Kartong, kton

INDUSTRIRÖRELSEN

I november tecknade Sveaskog och Korsnäs avtal om att Korsnäs förvärvar AssiDomän Cartonboard. Köpeskillingen uppgår till MSEK 3 650 på skuldfri basis. Genom affären, som beräknas vara slutförd under första halvåret 2006, blir Cartonboard del i en stark industriell struktur med långsiktigt goda utvecklingsmöjligheter.

AssiDomän Cartonboard AssiDomän Cartonboard tillverkar högförädlad nyfiberbaserad vätske- och förpackningskartong. Denna kartong används för exempelvis drycker, livsmedel och konfektyr. Förutom kartongbruket i Frövi har AssiDomän Cartonboard utländska försäljningsenheter. Konkurrenskraften bygger på en helhet av produkter och tjänster, som tar sikte på produktens utseende, skydd, funktion och säkerhet. Mycket kraft läggs på design, formgivning och förpackningsanvändning och på att anpassa kartongmaterialet till allt från nya öppningsanordningar till nyskapande former. Detta arbete görs vid företagets Tech Center, där ett sjuttiotal medarbetare utvecklar högkvalitativ kartong, men också kreativa och funktionella förpackningslösningar. Många projekt drivs tillsammans med kunder och andra samarbetspartners. Utvecklingsarbetet vid Tech Center omfattar också företagets tillverkningsprocesser. Marknadsutveckling

Globalt sett var det fortsatt stabil tillväxt på marknaden för vätskekartong under 2005. Samtidigt är de geografiska variationerna stora. Tillväxten är hög i Asien och Östeuropa, men oförändrad eller svagt sjunkande i Västeuropa. Att volymerna minskar på vissa marknader beror bl a på att produktion flyttas från Västeuropa till Östeuropa. En annan orsak är att konkurrensen från andra material och förpackningsslag ökar. Också inom förpackningskartong har tillväxten varit högre i Östeuropa än i Västeuropa. Även här flyttas mer av produktionen till länder i Östeuropa. I Europa påverkas konkurrenssituationen av lågprisimporten av kartong, främst från tillverkare i Sydamerika. Det ökade utbudet har resulterat i betydande prispress.

Cartonboard visar ett bra resultat för 2005, i nivå med 2004.

ningskedjan. Även bland kartongtillverkarna blir aktörerna färre och större. I Europa står de tio största företagen för ungefär 85% av all tillverkningsvolym. Försäljning

Cartonboards leveranser under 2005 var 343 kton. Exportandelen var hög. Omkring 90% av försäljningen sker utanför Sverige och de största marknaderna är Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien. Trots att utvecklingen varit svag på flera av dessa marknader har Cartonboard bibehållit sin försäljningsvolym. Det beror dels på framgångsrika marknadsaktiviteter inom förpackningsutveckling, dels på en kvalitetsutveckling av det egna kartongmaterialet. Resultat

Rörelseresultatet för 2005 blev MSEK 311. Detta är nästan i nivå med föregående år. Resultatutvecklingen har påverkats av högre kostnader för bl a råvaror och insatsvaror samt energi. Trots att både produktionsvolymen ökat och den interna effektiviteten förbättrats, har kostnadsökningarna inte kompenserats fullt ut. Avkastningen på operativt kapital blev 11% och ligger i nivå med företagets mål. Stigande volymer

Anläggningen i Frövi är ett integrerat massa- och kartongbruk. Massan tillverkas av långa träfibrer från främst barrved som kombineras med korta ytförbättrande fibrer från lövved. Kartongen tillverkas i fyra skikt. Det ger flexibilitet i tillverkningen av olika förpackningar. På sikt är målet att producera 450 000 ton per år. Under 2005 har Cartonboard fått miljötillstånd för ökad produktion. Investeringar ökar kapaciteten

Kunder och konkurrenter – färre men större

Cartonboards kunder är konverteringsföretag, som utvecklar och tillverkar förpackningar åt t ex dryckes- och livsmedelsföretag. Marknadsutvecklingen pekar mot att konverterarna blir färre och större, med också mot att kartongtillverkare köper upp konverterare för att öka kontrollen i förpack-

Under 2005 har MSEK 181 investerats. Det är en ökning jämfört med 2004. Liksom under tidigare år bidrar investeringarna till ökad kapacitet och förbättrad kvalitet. Under året har inmatningssystemet för flis till den kontinuerliga kokaren bytts ut. Dessutom har en ny avvattningspress för blekt björkmassa installerats.

Intresseföretag – Setra Group Setra Group är Sveriges största träindustriföretag. Företaget är även en betydande aktör på den europeiska marknaden.

Setra Group har som mål att bli en ledande aktör på marknaderna för synligt trä i utvalda kvalitetssegment för kunder i Europa och Japan. Setra Group är det tredje största träindustriföretaget i Europa. Företaget inriktar sig på högkvalitativa furu- och granprodukter. Setra Group vill även vara den ledande distributören av förädlade och sågade trävaror till den skandinaviska byggmaterialhandeln. Svensk sågverksindustri är idag fragmenterad. Lönsamheten har under lång tid varit otillfredsställande. Långsiktig konkurrenskraft kräver effektiva produktionsenheter som kan möta kundernas behov av god service i form av anpassade produkter och effektiva distributionslösningar. Setra Group verkar för kommersiella samarbeten och partnerskap som ytterligare kan stärka företaget och dess position på en föränderlig marknad. Setra Group ägs av LRF (ca 25%), Skogsägarna Mellanskog (ca 24%) och Sveaskog (50%). Resterande 1% ägs av ca 2 400 aktieägare. Huvudägarna är öppna för ett breddat ägande på sikt. Marknad och resultat

Koncernens nettoomsättning för 2005 ökade med 2% eller MSEK 99 jämfört med 2004. Prisnivån på sågade trävaror har varit något lägre under 2005 jämfört med 2004, vilket har kompenserats med ökad volym.

Verksamheten

2005

2004

2003

Antal sågverk 12 Antal träförädlingsenheter 5 Årlig volym sågade trävaror, miljoner m3 2,3 Andel av sågverkskapacitet i Sverige, % 15 Antal anställda, medeltal 1 470

12 5 2,3 15 1 498

14 5 2,3 15 1 510

Finansiella nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK * Resultat efter finansnetto, MSEK Resultat efter skatt, MSEK Soliditet, % Investeringar, MSEK * Varav jämförelsestörande poster, MSEK

2005

2003 2004 proforma

5 378 –118 –155 –93 26 90

5 279 –70 –108 –106 27 139

5 424 99 53 37 31 136

–61

–

–82

Året kännetecknades av en stark förändring för sågade trävaror, från ett kraftigt överutbud med pressade priser i början av 2005 till en mer balanserad situation i slutet av året. Detta gäller i synnerhet för furan som haft en positiv prisutveckling medan granen uppvisat en stabil prisnivå för hela året. Under helåret 2005 levererades 2 360 000 m3 sågad trävara. Under 2004 uppgick leveranserna till 2 270 000 m3. Den skandinaviska bygghandelsmarknaden har haft en stark tillväxt under året. Marknaden har präglats av att bygghandeln, genom ett antal företagsförvärv, strukturerats under 2005. Försäljningen inom Setra Byggprodukter ökade med 4% under 2005. Resultatet efter finansnetto i Setra Group uppgick till MSEK –155 och resultat efter skatt uppgick till MSEK –93. Sveaskogs andel av resultatet var MSEK –46. För ytterligare information om Setra Group hänvisas till www.setragroup.se

Ledning och organisation Sveaskogkoncernen har ca 770 medarbetare varav ca 710 i Skogsrörelsen. Skogsrörelsen består av fem verksamhetsområden indelade i sju distrikt i landet. Därutöver har AssiDomän Cartonboard ca 700 medarbetare.

Koncernens operativa ledning

Koncernledningen består av vd, vice vd, cheferna för Skogsbruk och Virkesmarknad samt, sedan mars 2005, cheferna för staberna Information och Personal. Inom de operativa dotterföretagen och intresseföretagen finns egna ledningsgrupper som leds av respektive vd. Vd leder koncernens verksamhet inom de ramar som styrelsen lagt fast. Vd tar fram informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt är föredragande och avger förslag till beslut. Vd förser styrelsens ledamöter med information som behövs för att följa koncernens ställning och utveckling. Härutöver håller vd styrelsens ordförande löpande informerad om koncernens verksamhet. Vid månatliga möten mellan vd, vice vd och verksamhetsområdeschefer sker uppföljning av verksamheten. Motsvarande affärsuppföljningsmöten hålls inom varje verksamhetsområde och dotterföretag. Till ledningens stöd finns åtta staber: Affärsstyrning, Ekonomi, Finans, IT, Juridik, Information, Ekologi- och Miljö samt Personal. Staberna leds av en stabschef. Sveaskogs Skogsrörelse har under året bedrivits i fem verksamhetsområden: Skogsbruk, Virkesmarknad, Fastigheter, Jakt, fiske och naturupplevelser samt Svenska Skogsplantor. Under 2005 har Erik Olsson lämnat sitt uppdrag som virkesmarknadschef och ersatts av tidigare vd i Svenska Skogsplantor, Urban Eriksson. Lena SammeliJohansson har utsetts till ny vd i Svenska Skogsplantor. Arbete med att tillsätta vd och externa styrelseledamöter i det nya dotterbolaget för naturbaserad turism, Sveaskog Naturupplevelser AB, har pågått under hösten 2005. Ny vd blir Mikael Linnander. En översyn av FoU-verksamheten har genomförts, med beslut om ny FoU-chef, Ann-Britt Edfast. Industrirörelsen består av det helägda dotterföretaget AssiDomän Cartonboard, som Sveaskog har träffat avtal om att sälja till Korsnäs. Därutöver äger Sveaskog 50% i Setra Group AB. Beslut fattas lokalt

Skogsrörelsens verksamhet har varit indelad i åtta distrikt. Under 2005 fattades beslut om att sammanföra distrikten Södra Norrbotten och Norra Norrbotten till ett distrikt samt

att anpassa distriktsgränsen efter Norrbottens länsgräns. Detta får som följd att området kring Arvidsjaur, som tidigare tillhört Sveaskogs distrikt Västerbotten, kommer att ingå i det sammanslagna distriktet Norrbotten. Chefer för verksamhetsområdena i det sammanslagna distriktet har utsetts. Inom distrikten arbetar medarbetare från olika verksamhetsområden. Tydliga ansvarsområden delegeras till verksamhetsområdenas lokala chefer och flertalet beslut fattas lokalt. För att åstadkomma en effektiv organisation prioriteras den lokala samverkan mellan verksamhetsområdena. Under året påbörjades ett projekt med kartläggning av processer i Skogsrörelsen. Syftet är att få en uppdaterad och förankrad beskrivning av verksamheten. Kartläggningen är en del av dokumentering av intern kontroll i enlighet med de krav som ställs i den nya bolagskoden. Processkartläggningen kommer att vara grunden i det verksamhetsledningssystem (VLS) som implementeras i Sveaskogs Skogsrörelse under 2007. Verksamhetsledningssystemet ska vara reviderbart och kunna certifieras mot standarder som är tillämpliga för Sveaskog. Processkartläggningen kommer även att identifiera och föreslå viktiga förbättringsområden som ska leda till ett än mer effektivt resursutnyttjade. Medarbetare

Sveaskogkoncernen har ca 770 medarbetare varav ca 710 i Skogsrörelsen. Fördelningen mellan kvinnor och män är 15% kvinnor och 85% män. Medelåldern är 48 år. Sveaskog har en personalomsättning om 5,9%. Sjukfrånvaron är 3,4%. Därutöver har AssiDomän Cartonboard ca 700 medarbetare. Chefs- och medarbetarinformation

Sveaskog strävar efter öppen information och kommunikation och arbetar för att hålla företagets ca 80 personalansvariga chefer delaktiga i och informerade om företagets utveckling. Därigenom kan de informera och föra en dialog med sina medarbetare. Samtliga chefer inom Skogsrörelsen träffas två gånger per år. Förutom vid regelbundna arbetsplatsmöten får Sveaskogs medarbetare löpande information om företaget via intranätet Roten, där bl a vd:s krönika publiceras. Alla medarbetare får

även Sveaskogs tryckta delårsrapporter med utvidgad företagsinformation, skickad till hemadressen. Våren 2005 träffade vd alla medarbetare i Skogsrörelsen vid visionsoch strategimöten runt om i landet. Årligen genomförs medarbetarsamtal mellan chefer och medarbetare. De senaste åren har en medarbetarundersökning, Vi i Sveaskog (VIS), genomförts. Den ger en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation och arbetsmiljö. Delar av resultatet från VIS finns i tabellen nedan till höger samt i Sveaskogs Hållbarhetsredovisning.

Facklig samverkan

För att underlätta information och samråd mellan företagsledning och företrädare för personalorganisationer finns tvärfackliga informationsgrupper. Inom de fackliga referensgrupperna utses en koncernövergripande tvärfacklig grupp, som utgör informations- och förhandlingspart i koncernövergripande frågor.

Medarbetare Skogsrörelsen inklusive koncernstaber SJUKFRÅNVARO

ÅLDERSFÖRDELNING

% som instämmer

VI I SVEASKOG (VIS) ”PÅSTÅENDEN”

PERSONALOMSÄTTNING

60 8

20-29 30-39 40-49 50-59

2004 2005

60-

2004

2005

Sjukdom < 60 dagar Sjukdom > 60 dagar

2004 2005 Procent av medelantal tillsvidareanställda som började under året Procent av medelantal tillsvidareanställda som slutade under året

"Jag är mycket "Min närmaste nöjd med min chef är totalt sett totala arbetsen bra chef" situation"

2004*

2005

*exkl Svenska Skogsplantor

STYRELSE

VD, KONCE R N LE D N I NG

K O N C E R N S TA B E R

AFFÄR S OM RÅD E N Skogsrörelsen Virkesmarknad Skogsbruk Fastigheter Svenska Skogsplantor AB Sveaskog Naturupplevelser AB

AssiDomän Cartonboard AB

I n t r e s s e fö r e t a g Setra Group AB (50%)

Linda Andersson, Herman Sundqvist, Karin Ericsson Gullberg, Sven Eric Lundström, Urban Eriksson och Gunnar Olofsson.

Koncernledning

Linda Andersson

Gunnar Olofsson

Informationschef. Född 1971. Anställd sedan 2004.

Verksamhetsområden, dotterbolag och koncernstaber

Karin Ericsson Gullberg

Lars-Ola Almberg

Personalchef. Född 1956. Anställd sedan 2001. Urban Eriksson

Vd. AssiDomän Cartonboard AB. Född 1948. Anställd sedan 1997.

Virkeschef. Född 1959. Anställd sedan 2003.

Claes-Håkan Holm

Sven Eric Lundström

Chef stab IT. Född 1949. Anställd sedan 2003.

Vice vd. Född 1949. Anställd sedan 1983.

Olof Johansson

Vd och koncernchef sedan 2004. Anställd sedan 2001. Född 1955. Civiljägmästare. Tidigare bl a skogsdirektör i Sveaskog, vd för Persson Invest Skog och byrådirektör vid Skogsstyrelsen. Styrelseordförande i träindustriföretaget Setra Group, i Sveaskogs dotterbolag Sveaskog Naturupplevelser AB samt ledamot i Skogsindustrierna.

Herman Sundqvist

Skogschef. Född 1963. Anställd sedan 1994.

Chef stab Ekologi och miljö. Född 1958. Anställd sedan 1988.

Mikael Linnander

Vd. Sveaskog Naturupplevelser AB. Född 1966. Anställd fr o m april 2006. Lars-Göran Lövgren

Chefsjurist. Född 1946. Anställd sedan 2001. Lena Sammeli-Johansson

Vd. Svenska Skogsplantor AB. Född 1959. Anställd sedan 1985. Karin Svensson

Hans Karlsson

Chef stab Ekonomi. Född 1954. Anställd sedan 1983.

Fastighetschef. Född 1957. Anställd sedan 1990.

Karl-Erik Westling

Johan Lagercrantz

Chefsjurist. Född 1946. Anställd sedan 1977.

Chef stab Finans. Född 1952. Anställd sedan 1995.

Kurt Larsson, Birgitta Johansson-Hedberg, Bo Dockered och Sture Persson.

Lars Johan Cederlund, Christina Liffner, Åsa Domeij och Rolf Sellbrand.

Styrelsen Av bolagsstämman valda styrelseledamöter Statens ägarpolitik klargör att nomineringar till styrelsen offentliggörs enligt Kodens riktlinjer med undantag för redovisning av oberoende i förhållande till ägaren. I statligt helägda bolag saknas skäl för att redovisa oberoende. Bo Dockered, styrelseordförande

Född 1941, invald 1999. AgrDhc och ordförande i bl a AB Trav och Galopp. Vice ordförande i Andra AP-fonden. Ledamot i KSLA. Ordförande i fastighetsutskottet (FU) och ersättningsutskottet (EU). Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10, FU 3 av 3 och EU 1 av 1. Håkan Ahlqvist

Född 1943, invald 2003. Agronom- och ekonomiexamen. Tidigare vd och koncernchef Cerealia samt lång erfarenhet som företagsledare från livsmedelsindustrin. Ordförande i materialbolaget Svensk Returkartong AB, ledamot i VKMühlen i Hamburg samt Leibur i Tallin. Ledamot i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten: 9 av 10 och RU 6 av 6. Lars Johan Cederlund

Född 1941, invald 1999. Ämnesråd, enheten för statligt ägande, Näringsdepartementet. Civilekonom vid Handelshögskolan, Stockholm. Tidigare olika befattningar inom regeringskansliet. Ordförande i OECDs arbetsgrupp för privatisering och bolagsstyrning av statliga bolag. Ledamot i Svenska Rymdaktiebolaget AB, Civitas Holding AB/Vasakronan AB, Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Ledamot i fastighetsutskottet (FU). Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10 och FU 3 av 3.

Åsa Domeij

Född 1962, invald 1999. Riksdagsledamot. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Närvaro vid styrelsemöten: 9 av 10. Lena Johansson

Född 1955, invald 1999. Generaldirektör för Kommerskollegium. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Tidigare generaldirektör för Livsmedelsekonomiska institutet, SLI. Ledamot i Media Conglomerate AB och Sveriges Standardiseringsråd. Ledamot i fastighetsutskottet (FU). Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10 och FU 3 av 3. Birgitta Johansson-Hedberg

Född 1947, invald 2001. Vd och koncernchef i Svenska Lantmännen. Fil kand, psykologexamen vid Lunds Universitet. Tidigare vd i FöreningsSparbanken. Ordförande i Umeå Universitet och ledamot i Fortum AB. Ledamot i ersättningsutskottet (EU). Närvaro vid styrelsemöten: 8 av 10 och EU 1 av 1. Christina Liffner

Född 1950, invald 1999. Civilekonom vid Handelshögskolan, Stockholm. Tidigare finansdirektör Asea-koncernen, vice vd och CFO AssiDomän AB. Ordförande i Svensk Adressändring AB, Svenska Endometriosföreningen, vice ordförande i AB Svensk Exportkredit, ledamot i Länsförsäkringar Bergslagen, Vasakronan AB och Prevas AB. Ordförande i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10 och RU 6 av 6.

Maria Norrfalk, Karl-Åke Kjellberg, Håkan Ahlqvist, Lena Johansson och Pelle Eriksson.

Maria Norrfalk

Karl-Åke Kjellberg

Född 1952, invald 2005. Generaldirektör för Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, Sida. Civiljägmästarexamen vid Skogshögskolan. Tidigare generaldirektör vid Skogsstyrelsen, forskningschef Skogforsk samt skogspolitisk handläggare Skogsägarnas Riksförbund. Ledamot i KSLA. Tidigare styrelseledamot i Svenska Jägarförbundet, Inlandsdelegationen, Miljömålsrådet, Arbetsgivarverket samt Sveriges Lantbruksuniversitet. Närvaro vid styrelsemöten: 4 av 10 (invald i styrelsen 2005).

Född 1949, invald 2003. Suppleant, Ledarna. Vägmästare, Sveaskog. Närvaro vid styrelsemöten: 9 av 10. Kurt Larsson

Född 1952, invald 2003. Suppleant, Skogs- och Träfacket. Skördarförare, Sveaskog. Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10.

Arbetstagarrepresentanter Pelle Eriksson

Född 1955, invald 2002. Ordinarie, Pappersarbetarförbundet (SPIAF). Hjälpeldare, AssiDomän Cartonboard. Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10.

Revisorer Torsten Lyth

Född 1952, vald 1999. Auktoriserad revisor, Ernst & Young. Torbjörn Köhler

Sture Persson

Född 1952, vald 1999. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

Född 1957, invald 2003. Ordinarie, Skogs- och Träfacket. Skördarförare, Sveaskog. Ledamot i revisionsutskottet (RU). Närvaro vid styrelsemöten: 9 av 10 och RU 6 av 6.

Filip Cassel

Född 1947, utsedd 2004. Auktoriserad revisor, Riksrevisionen.

Rolf Sellbrand

Född 1943, invald 2002. Ordinarie, PTK (SIF). CAD-systemansvarig, AssiDomän Cartonboard. Närvaro vid styrelsemöten: 10 av 10.

Bolagsstyrningsrapport 2005 Näringsdepartementet har beslutat att Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) ska tillhöra ramverket vilket regeringen använder i sin ägarförvaltning. Denna bolagsstyrningsrapport är upprättad i enlighet med Koden med följande undantag: • tillsättning av styrelse och revisorer. Principerna för tillsättning i av statens helägda bolag beskrivs nedan.

1. Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma i Sveaskog AB ägde rum den 28 april 2005 på Sveaskogs kontor i Bergshamra, Solna. Stämman var för första gången öppen för allmänheten och ca 70 personer deltog. Årsstämma 2006 kommer att äga rum den 27 april på Sveaskogs kontor i Bergshamra.| 2. Valberedning

För de av staten helägda bolagen gäller följande principer för beredning av beslut om tillsättning av styrelseledamöter och revisorer. 2.1 TILLSÄTTNING AV STYRELSE

För de av staten helägda bolagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad nomineringsprocess. Nomineringsprocessen drivs och koordineras av enheten för statligt ägande inom Näringsdepartementet. Gjorda nomineringar presenteras enligt Kodens riktlinjer i kallelse till bolagsstämma samt på bolagets hemsida. Näringsdepartementet tar också fram förslag på styrelseordförande och ordförande vid bolagsstämma. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter i styrelseutskott beslutas på bolagsstämman. 2.2 TILLSÄTTNING AV REVISORER

Ansvaret för val av revisorer fattas av ägaren på bolagsstämman. Det praktiska arbetet med upphandlingen hanteras av revisionsutskottet tillsammans med bolaget. Revisorerna utses enligt aktiebolagslagen på mandatperioder om fyra år. Senaste val av revisorer gjordes vid bolagsstämman 2004. Inför val av revisorer lämnas information om förslag i kallelse till bolagsstämma och på hemsidan. 3. Styrelse

Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fem och högst nio ordinarie ledamöter. Därutöver finns tre ordinarie arbetstagarrepresentater och två suppleanter. Bolagets chefsjurist fungerar som styrelsens sekreterare. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande vid styrelsens sammanträden.

Se sidan 44–45 för presentation av Sveaskogs styrelseledamöter. STYRELSENS ARBETE

Enligt arbetsordningen ska utöver det konstituerande mötet styrelsen normalt hålla fem möten per år. Arbetsordningen anger vilka ärenden som ska behandlas vid varje möte samt vilka specifika frågor som är underställda styrelsen. Arbetsordningen innehåller också uppgifter om ansvarsoch arbetsfördelning mellan styrelsen och ägaren samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Verkställande ledning består enligt arbetsordningen av styrelseordförande och verkställande direktör. Ordföranden arbetar särskilt med koncernens position utöver dess ekonomiska prestationer, med fokus på samhällsrelaterade mål och relationer i förhållande till det politiska systemet, samt med koncernens fastighetsaffärer på övergripande strategisk nivå. För löpande operativa förvaltningsåtgärder ligger ansvaret på verkställande direktören. Under verksamhetsåret 2005 har styrelsen haft tio protokollförda sammanträden, varav ett tvådagars strategimöte. Styrelsen har behandlat tillämpningen av den nya Koden för bolagsstyrning och de krav den ställer på styrelsens arbete. Effekterna av de nya redovisningsreglerna IFRS har också diskuterats. Reglerna innebär bl a att den växande skogen ska redovisas till verkligt värde. Under verksamhetsåret har styrelsen vid flertalet möten diskuterat stormen Gudrun och dess konsekvenser och olika överväganden kopplade till dessa. Beslut har fattats om ny vision, koncernidé och virkesmarknadsstrategi. En uppförandekod för Sveaskog samt en ny jämställdhetspolicy och policy för virkesimport har antagits. Styrelsen har beslutat att verksamheten i Jakt, fiske och naturupplevelser ska överföras till ett nybildat helägt dotterbolag, Sveaskog Naturupplevelser AB. Det nya bolaget ska, förutom att förvalta Sveaskogs upplåtelser, också bedriva verksamhet inom naturbaserad turism främst genom att upplåta mark och vatten till lokala entreprenörer. Under året genomfördes försäljningar av Sveaskogs aktier i

ScanFibre Logistics AB till övriga intressenter i bolaget och försäljning av AssiDomän Reinsurance S.A. till LRF. Efter en brett upplagd försäljningsprocess beslöt styrelsen om försäljning av dotterbolaget AssiDomän Cartonboard till Kinnevik/Korsnäs. Styrelsen, som under året diskuterat möjligheterna att begränsa användningen av kemiska bekämpningspreparat mot snytbagge, har beslutat om förvärv av rättigheterna till de mekaniska skyddsmetoderna Conniflex och BetaQ. Styrelsen har även diskuterat frågor som Sveaskogs avverkningsberäkningar, marknadsutvecklingen för sågade trävaror, kvalitetssäkring av naturvårdsmål och hur virkesvärdet tillvaratas optimalt. Styrelsen kommer under 2006 att besluta om ett program för ökad tillväxt i den svenska skogen. I samband med årets strategimöte gjordes besök hos Sveaskogs kund Smurfit Kappa Kraftliner samt hölls en skogsexkursion i Älvsbyn. Vid mötet diskuterades bl a Sveaskogs strategi på virkesmarknaden och markanvändningsfrågor. Skogsexkursionen belyste markanvändningsfrågor som avvägningar för hållbart skogsbruk, metoder och prioriteringar i naturvårdsarbetet och i förhållande till rennäringens behov. En extern utvärdering av styrelsens arbete har gjorts med genomgång av arbetsordning och protokoll, intervjuer med styrelsens ledamöter och kontakt med revisorerna. Ersättning till styrelsen utgår med ett totalt arvode om MSEK 1,6. Arvodet, vars fördelning framgår av not 9 på sid 78, inkluderar ersättning för arbete i styrelseutskott. Styrelsen har inte haft del i något incitamentsprogram. STYRELSENS UTSKOTT

Styrelsen har inrättat tre utskott, ersättnings-, revisionssamt fastighetsutskott. Riktlinjer för utskottens arbete finns i arbetsordningen. I samtliga utskott utom i revisionsutskottet deltar styrelseordförande som ordförande. Behandlade frågor protokollförs och rapport lämnas vid efterföljande styrelsemöte. Ersättningsutskottet har haft ett möte och behandlat ersättningar till ledande befattningshavare. Styrelsens revisionsutskott har haft sex möten varav de externa revisorerna deltagit vid fyra. Utskottet har utarbetat förslag till riktlinjer och instruktion för utskottet, vilka har fastställts av styrelsen. Utskottet har följt arbetet med att ta fram Sveaskogs verksamhetsledningssystem och arbetet med att dokumentera den interna kontrollen. Vidare har utskottet deltagit i revisionsplaneringen där man föreslagit prioritering av vissa granskningsområden. Reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning och styrelsens ansvar för Kodens efterlevnad inom Sveaskog har diskuterats. Revisionsutskottet har förberett Bolagsstyrningsrapporten och styrelsens Rapport över den interna kontrollen. De nya redovisningsprinciperna, speciellt IAS 41 där växande skog värderas till verkligt värde, har diskuterats och utskottet har rekommenderat förslag till beslut i styrelsen. I september besöktes distrikt Södra

Bergslagen. Utskottets ledamöter fick information om de rutiner som tillämpas och samarbetet mellan de olika verksamhetsområdena. Fastighetsutskottet har diskuterat prioriteringar i markförsäljningen utifrån stormen Gudrun, förberett försäljning av mark i Götaland för reservatsbildning till Naturvårdsverket samt beslutat om utökad marknadsföring av fastighetsförsäljningen i norra Sverige. 4. Finansiell rapportering och intern kontroll

Beskrivs i ”Rapport över intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2005.” 5. Revision

Revisorerna har till uppgift att på aktieägarens vägnar granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vid bolagsstämma 2004 utsågs för tiden intill bolagstämma 2008 som revisorer Torsten Lyth, Ernst & Young AB samt Torbjörn Köhler, Ernst & Young AB. Riksrevisionen har däröver förordnat auktoriserade revisorn Filip Cassel att vara revisor i bolaget. Ernst & Young har det senaste året haft vissa rådgivningsuppdrag i samband med införande av den nya redovisningsstandarden IFRS och Koden. Ersättningen till revisorerna framgår av not 7 på sid 76. 6. Bolagsledning

Sveaskogs verksamhet leds av verkställande direktören enligt de instruktioner som fastställts av styrelsen. Vd ingår inte i styrelsen men är föredragande och förser styrelsen med information som underlag för dess arbete. Vds ansvar innefattar löpande verksamhetsfrågor och kontakter med bolagets styrelseordförande och externa intressenter. Vd leder också koncernledningens arbete. Koncernledningen sammanträder normalt varannan vecka. 7. Ersättning till bolagsledning

Styrelsen utser årligen ett ersättningsutskott som bereder frågor om ersättning och anställningsvillkor för bolagsledningen. Styrelsen presenterar för bolagsstämman hur arbetet med kompensationsfrågor bedrivits, lämnar förslag på principer för kompensation till bolagsledningen samt redogör för om principerna förändrats från tidigare år. Förslaget presenteras på hemsidan i samband med kallelse till bolagsstämma. Ledande befattningshavare i Sveaskog uppbär endast fast ersättning. Inga bonus- eller incitamentsprogram föreligger. Ersättningar till ledande befattningshavare framgår av not 9 på sid 78. Denna rapport är inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Stockholm den 20 februari 2006 Styrelsen

Intern kontroll Rapport över intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen för 2005.

Denna rapport är upprättad i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och den vägledning som framtagits av FAR och Svenskt Näringsliv samt med tillämpning av de övergångsregler som Kollegiet för svensk bolagsstyrning meddelade den 15 december 2005. Detta innebär att rapporten begränsas till en beskrivning av hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Ramverk för intern kontroll

Sveaskog har valt att tillämpa COSOs ramverk för dokumentation och analys av intern kontroll. Den följande beskrivningen av hur den interna kontrollen är organiserad avseende den finansiella rapporteringen, följer denna struktur: • Kontrollmiljö • Riskbedömning • Kontrollstrukturer • Information och kommunikation • Uppföljning Kontrollmiljö

Bolagsstyrningen inom Sveaskog AB utgår från svensk lagstiftning, inklusive aktiebolagslagen. Den svenska staten, som är ensam ägare till Sveaskog, ger därutöver årligen ut riktlinjer och policies för företag med statligt ägande, Statens ägarpolitik, där bl a styrelsens ansvar och sammansättning är reglerat. Verksamheten i Sveaskog präglas av den miljö – skogen – som utgör basen för verksamheten. Uppdraget är att förvalta skogarna på ett föredömligt sätt för att långsiktigt trygga en produktionsmässigt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande policies, riktlinjer och ramverk av betydelse för arbetet med den interna kontrollen. Dessa inkluderar bl a Vision och koncernidé, Uppförandekod, Personalpolicies, Miljöpolicy, Fastighetspolicy, Finanspolicy, Importpolicy samt Riktlinjer för hållbart skogsbruk. Sveaskogs uppförandekod tydliggör hur Sveaskog ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Härtill kommer rapporteringen från revisionsutskottets arbete.

Riskbedömning och kontrollaktiviteter

Bolaget har etablerat en process för att identifiera risker i både verksamheten och den finansiella rapporteringen. Här har man identifierat ett antal poster i resultat- och balansräkningen där risken för väsentliga fel är förhöjd. Dessa risker kan huvudsakligen hänföras till periodiseringar, värdering av lager, IAS 41 Jord- och skogsbruk, ersättningar efter stormen Gudrun samt till de IT-system som stödjer verksamheten. Riskbedömningen sker utifrån processbeskrivningar. Beskrivningar finns redan för en stor del av företagets processer och kontrollaktiviteter, de avses att bli kompletta under 2006. Information och kommunikation

Väsentliga riktlinjer, manualer m m av betydelse för den finansiella rapporteringen uppdateras och kommuniceras till berörda medarbetare löpande. Det finns såväl formella som informella informationskanaler till bolagsledningen och styrelsen för väsentlig information från medarbetarna. För extern kommunikation finns riktlinjer som säkerställer att bolaget lever upp till högt ställda krav på korrekt information till marknaden. Uppföljning

Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen och revisionsutskottet lämnar. Revisionsutskottets arbete innefattar bl a att säkerställa att åtgärder vidtas rörande de brister och förslag till åtgärder som framkommit via interna kontrollaktiviteter och den externa revisionen. Internrevision

Under 2005 har Sveaskog inte haft en internrevisionsavdelning och i avvaktan på den utvärdering av de interna kontrollerna som sker under 2006, väntar styrelsen med sin bedömning huruvida kvaliteten på den interna kontrollen kan säkerställas utan en särskild granskningsfunktion (internrevision). Denna rapport är inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Stockholm den 20 februari 2006 Styrelsen

RÄKENSKAPER

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Sveaskog AB avger årsredovisning och koncernredovisning för 2005, vilken omfattar sidorna 49–95. Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix, var den 31 december 2005 helägt dotterföretag till svenska staten.

Förändringar i koncernens sammansättning

Efter beslut från Bolagsverket i januari 2005 har Sveaskog Holding AB genom så kallad nedströms fusion gått upp i dotterföretaget Sveaskog AB. Det av Sveaskog Förvaltnings AB helägda företaget ScandFibre Logistics AB har i januari 2005 i lika delar överlåtits till fem svenska skogsindustribolag, däribland AssiDomän Cartonboard AB. ScandFibres verksamhet innefattar i huvudsak järnvägstransporter för dessa bolag. I november 2005 tecknade Sveaskog Förvaltnings AB och Korsnäs AB avtal om att Korsnäs förvärvar samtliga aktier i AssiDomän Cartonboard Holding AB, som är Sveaskogs kartongrörelse. Köpeskillingen uppgår till ca MSEK 3 650 kontant på skuldfri basis. Affären förutsätter godkännande av berörda konkurrensmyndigheter och bedöms kunna slutföras med erhållande av köpeskilling under första halvåret 2006. Stormen Gudrun

En omfattande storm med inslag av orkanvindar drabbade i början av januari 2005 stora delar av södra Sverige med bl a stora volymer stormfälld skog som följd. Enligt Skogsstyrelsen innefattade stormfällningarna totalt ca 75 miljoner m3sk (motsvarande ca 62 miljoner m3fub). Den totala skadekostnaden beräknades av Skogsstyrelsen översiktligt till ca SEK 17 miljarder. Stormarbetet har gått snabbare och skadorna har blivit mindre än vad som först befarades. På Sveaskogs marker bedöms ca 2,5 miljoner m3fub virke har blåst ner, varav ca 2,2 i de två södra distrikten och ca 0,3 i Bergslagen. Detta motsvarar två årsavverkningar på Sveaskogs distrikt i södra Sverige. Under året har 2,5 miljoner m3fub upparbetats varav 2,0 levererats till kunder. Stormfällningen har under året haft en stor negativ inverkan på Sveaskogs resultat. På marknaden har ett högt utbud i södra Sverige resulterat i lägre priser. Stormen har lett till högre avverknings- och transportkostnader, ökade kostnader för vägunderhåll samt högre planteringskostnader. Omfattningen av stormfällningen påverkar Sveaskogs långsiktiga avverkningsplanering. De långsiktiga avverkningsberäkningar som gjorts under 2004 kommer att revideras vad gäller södra Sverige. Virkesmarknaden i södra Sverige kommer även 2006 att påverkas av ett omfattande utbud av stormfällt virke. Nya

logistikmönster har etablerats för att i möjligaste mån utjämna det stora utbudet i södra Sverige och den fortsatt höga efterfrågan i norra Sverige. Ökad lagring av fällt virke har skett. Importverksamheten har begränsats. Sveaskog har sitt skogsinnehav försäkrat mot stormskador. Den maximala ersättningen enligt försäkringen uppgår till MSEK 450. Självrisken är MSEK 50. Under året har den skadade skogen inventerats. Skadeinventeringen pågår ännu i januari 2006. Diskussioner har påbörjats med berört försäkringsbolag men någon uppgörelse finns ännu inte.

Koncernekonomi MARKNAD GLOBALA KONJUNKTUREN

Den globala tillväxten fick under året förnyad kraft efter inbromsningen runt årsskiftet 2004/2005. Avmattningen i världshandelstillväxten under början av 2005 var tillfällig och industrikonjunkturen förbättrades därefter. Den snabba ekonomiska utvecklingen i Asien, med Kina och Indien som motorer, drev upp den globala tillväxten till 4,4% under 2005. De senaste två årens mycket kraftiga oljeprisuppgång bröts under senare delen av 2005 i takt med att produktionskapaciteten byggdes ut samtidigt som lageruppbyggnaden avtog. SVENSKA KONJUNKTUREN

Konjunkturuppgången fortsatte på bred front i svensk ekonomi trots en svag utveckling av exportorderingången under början av året. Under senare delen av året tog exporten fart ordentligt då orderingången till tillverkningsindustrin steg, hjälpt av en svag krona. Efterfrågetillväxten på hemmamarknaden var svagare. Industrin räknar med högre exportpriser och en fortsatt produktionstillväxt även under inledningen av 2006. MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

Efterfrågan på den västeuropeiska massa- och pappersmarknaden var oförändrad jämfört med 2004. Produktionen i massa- och pappersindustrin var i stort sett oförändrad jämfört med 2004. Massaproduktionen minskade dock under senare delen av 2005. Arbetsmarknadskonflikten inom den

finska skogsindustrin under försommaren bidrog till en minskning av konsumentlagren. Detta i kombination med den starka ökningen av exportorderingången till pappersindustrin i slutet av året, ger goda förutsättningar för prishöjningar i början av 2006. SÅGVERKSINDUSTRIN

Produktionsnivån i den svenska sågverksindustrin var hög och orderingången, framförallt från exportkunderna, ökade kraftigt under senare delen av året. Priserna på sågade trävaror steg under hela året och furumarknaden återhämtade sig från en period med en mycket låg prisnivå. Trots en ökande sågverksproduktion i Östeuropa och en låg efterfrågetillväxt i Västeuropa, har exportmarknaden för den svenska trämekaniska industrin utvecklats positivt. Den kraftigt stigande exporten av trävaror från Ryssland till Kina och Nordafrika är en del av förklaringen liksom en stark efterfrågan av sågade trävaror i USA. SVEASKOG

Marknaden i södra Sverige präglades hela året av den omfattande stormfällningen. Virkespriserna sjönk med 30–40% i stormens kärnområde. Gradvis under hösten ökade efterfrågan på färskt virke och prisnivåerna på färskavverkade sortiment närmade sig i slutet av året nivåerna som rådde före stormen. Även marknaden i Mellansverige påverkades av stormen. Flyttade avverknings- och transportresurser resulterade i en låg aktivitetsnivå i skogsbruket. Detta ledde till svaga virkesflöden under andra halvåret av framförallt sågtimmer. Situationen var densamma i norra Sverige. Timmerpriserna steg därför under hösten trots att sågverkens svaga lönsamhet i viss mån motverkade prishöjningar. Tillgången på massaved var god och virkesflöden från söder mot norr etablerades efter stormen. Detta ledde till att priserna sjönk något i Mellansverige, medan de låg stilla i nordligaste Sverige. Marknaden för biobränsle utvecklades positivt och Sveaskogs leveranser av främst skogsbränsle och biprodukter har ökat under året. Biobränslesektorn växer snabbt som ett resultat av höga olje- och elpriser. Med den ökande efterfrågan stiger priserna på skogsbränsle. För AssiDomän Cartonboard AB har marknaden för såväl vätskekartong som förpackningskartong varit relativt stabil. Utvecklingen för träindustriföretaget Setra Group AB har följt branschen för sågade trävaror. Efterfrågan på sågade trävaror är god och produktionsnivån hög. Priserna har successivt stigit under året men från en låg nivå. FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

I Sveaskogs redovisning för 2005 särredovisas AssiDomän Cartonboard under beteckningen ”Avvecklad verksamhet” och ingår därmed inte i koncernens omsättning eller rörelseresultat. Omräkning har skett för jämförelseåret 2004. Nettoomsättningen för helåret 2005 minskade med 2% till MSEK 6 155 (6 272) till följd av lägre volymer och priser i Skogsrörelsen.

Rörelseresultatet före värdeförändring skog uppgick till MSEK 691 (902). Rörelseresultatet för Skogsrörelsen har påverkats negativt av stormen i början av året. Den har under året lett till lägre priser och högre kostnader jämfört med tidigare år. Den koncerngemensamma posten Övrigt och elimineringar uppgick till MSEK 120 (–109). Den innehåller 2005 bl a engångsintäkter, i form av beräknad försäkringsersättning och skattereduktion, hänförbara till stormen med MSEK 139. Sveaskogs resultatandel efter skatt i Setra Group uppgick till MSEK –46 (–53). Hård konkurrens med låga priser för den trämekaniska industrin har lett till ett fortsatt otillfredsställande resultat. Resultatet har belastats med strukturkostnader. Rörelseresultatet efter värdeförändring skog uppgick till MSEK 871 (1 108). Resultateffekten av värdeförändring skog var MSEK 180 (206). Därav avser MSEK 326 (310) koncernmässiga realisationsvinster vid försäljning av skogsfastigheter. Övrig förändring hänför sig till omräkning av skogsvärdet enligt IAS 41. Se not 17. Finansnettot var MSEK –347 (–425). Lägre räntekostnader är främst en effekt av lägre räntenivå. Resultatet före skatt uppgick till MSEK 524 (683). Skattenettot uppgick till MSEK –154 (+123). Det positiva nettot för 2004 förklaras främst av upplösning av skatteavsättningar, bl a hänförliga till tidigare genomförda strukturaffärer. Nettoresultatet för kvarvarande enheter blev MSEK 370 (806). Nettoresultatet för avvecklad verksamhet (AssiDomän Cartonboard) uppgick till MSEK 246 (181). Det fjärde kvartalet har i Sveaskogkoncernen inte belastats med avskrivningar på anläggningstillgångar i AssiDomän Cartonboard i enlighet med IFRS 5. Rörelseresultatet för AssiDomän Cartonboard inkl avskrivningar för fjärde kvartalet var MSEK 311 (321). Högre kostnader för bl a rå- och insatsvaror kompenserades inte fullt ut av högre försäljningspriser och förbättrad effektivitet. KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från den löpande verksamheten var MSEK –183 (164). Det lägre kassaflödet är främst hänförligt till ett lägre rörelseöverskott. Investeringarna i anläggningstillgångar och aktier var MSEK 152 (103). De avsåg i huvudsak skogsmaskiner och skogsbilvägar. Försäljning av anläggningstillgångar, främst skogsfastigheter, uppgick till MSEK 797 (628). Den räntebärande nettoskulden minskade under året med MSEK 2 428 till 6 916 (9 344). Av minskningen avser MSEK 2 050 räntebärande lån till avvecklad verksamhet som tidigare eliminerades i koncernen. Det operativa kapitalet var vid årets utgång MSEK 30 641, en minskning med MSEK 3 052 under året. Skuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2005 till 0,42 (0,58). Koncernens soliditet var vid samma tidpunkt 43% (44).

RÄKENSKAPER

LÖNSAMHET

VOLYM- OCH PRISKÄNSLIGHET

Rörelsemarginalen uppgick till 14% (18). Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,20 (0,20). Den förhållandevis låga nivån beror på den skogliga verksamhetens dominerande betydelse i koncernen. Den skogliga verksamheten har en betydligt lägre kapitalomsättning jämfört med industriell verksamhet. Avkastningen på operativt kapital var inklusive värdeförändring skog 2,8% (3,6). Direktavkastningen från Skogsrörelsen uppgick exkl realisationsvinster från sålda skogsfastigheter till MSEK 617 (1 064). Avkastningen på eget kapital uppgick till 3,8% (6,2). Avkastningen har under 2005 påverkats starkt negativt av stormen i början av året. Räntetäckningsgraden uppgick till 2,3 (2,3).

Sveaskogs rörelseresultat är till stor del beroende av prisändringar avseende koncernens huvudprodukter. Sammantaget innebär en prisförändring om 5% följande effekt på kvarvarande verksamheters rörelseresultat (med antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar).

FINANSIELLA RISKER

Inom Sveaskog finns en koncerngemensam finansfunktion som svarar för koncernens externa upplåningsbehov och utgör en s k internbank för koncernens olika enheter. Till internbanken är ett koncernkontosystem knutet där koncernens likviditetsflöden hanteras. Sveaskogs tillgångar är till ca 20% finansierade med externa lån. Stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernens finansavdelning har ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering. Ytterligare information kring Sveaskogs finansiella risksituation framgår av not 31 Finansiella risker och finanspolicy. MÅL OCH TILLÄMPADE PRINCIPER FÖR FINANSIELL RISKSTYRNING

Sveaskog använder sig till stor del av derivatinstrument för att nå en genomsnittlig räntebindning av lånestocken som ligger mellan 10 och 27 månader. Koncernen bedömer att det är av stor vikt att även i framtiden ha hög finansiell flexibilitet, för att minimera finansieringskostnaderna, se not 25 Räntebärande skulder. Styrelsen har beslutat att från 2005 ska i princip 100% av koncernens kassaflödessäkringar, i form av ränteswapderivat under en 12-månadersperiod, genomföras på sådant sätt att de kan säkringsredovisas enligt IAS 39. Övriga derivatinstrument kommer att marknadsvärderas och värdeförändringen fullt ut påverka resultaträkningen. Av Sveaskogs totala ränteswapderivat utgjorde kassaflödessäkringar ca 99% vid utgången av 2005. Finansnettot kommer på grund av ovanstående vald metod att vid oförändrade balanser i derivatinstrumenten påverkas endast marginellt vid en ränteförändring med 1 procentenhet. Sveaskog tillämpar sedan hösten 2003 ingen säkring av koncernens kommersiella valutaflöden då nettovolymen är låg.

Effekt på rörelseresultatet (MSEK) vid +/– 5% förändring

Avverkning i egen skog (volym) Timmer (pris) Massaved (pris)

+/–65 +/–75 +/–30

Miljö

Sveaskogs miljöarbete präglas av att skogen är kärnverksamheten. Ett tydligt fokus ligger därför på skogsrelaterade miljömål, bl a för att bevara den biologiska mångfalden och begränsa negativ påverkan på vatten och mark i skogslandskapet. Sveaskog har under 2005 fortsatt arbetet med de antagna miljömålen och bl a invigt 5 nya ekoparker. Därmed är 11 av totalt 34 ekoparker invigda. Dessa motsvarar totalt 175 000 ha eller 5% av arealen produktiv skogsmark. Under hösten reviderades Sveaskogs skogsbruk utifrån kraven i den svenska standarden för FSC (Forest Stewardship Council). Generellt fick Sveaskogs skogsbruk bra betyg, dock med fyra mindre avvikelser. Revisorerna fann på några punkter i Norrbotten att för få trädgrupper lämnats. Under 2006 kommer ett åtgärdsprogram att genomföras i samråd med WWF för att kvalitetssäkra naturhänsynen i avverkningarna i Norrbotten. Vid den årliga revisionen av miljöledningssystemet ISO 14001 noterades ett mindre antal avvikelser inom bl a områdena dokumentation och intern kommunikation. Arbetet med att åtgärda dessa har påbörjats. Sveaskog hade vid utgången av 2005 tillståndspliktig industriverksamhet enligt miljöbalken vid AssiDomän Cartonboards kartongbruk i Frövi. Ett antal miljöinvesteringar har genomförts under året och företagets miljöpåverkan har fortsatt att minska. Under året erhölls tillstånd att öka produktionen av kartong från 370 000 till 450 000 ton per år. Sveaskogs miljöarbete beskrivs närmare i en separat Hållbarhetsredovisning. Denna har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer. Forskning och utveckling

Sveaskog bedriver ett aktivt arbete inom forskning och utveckling (FoU). Under 2005 har FoU-satsningarna koncentrerats till en gemensam enhet. Samordningen förbättrar översyn och stöd inom organisationen och ska resultera i effektivare arbete. Projekt som kan utveckla skogens värden prioriteras. Det uppnås via bättre teknik, förfinade processer och metoder för ökad tillväxt samt utveckling av nya användningsområden för skogsråvara. Prioriterade områden är teknik, tillväxt och nya användningsområden.

En stor del av FoU-arbetet sker i samarbete med kunder, universitet, högskolor och branschgemensamma forskningsinstitut som Skogforsk, Trätek och STFI-Packforsk. Varje år anordnar Sveaskog en forskardag där aktuella forskningsoch utvecklingsfrågor belyses. Under forskardagen 2005 var temat ”Kan man odla biologisk mångfald?”. Sveaskog har under året gått in som delägare i Swe Tree Technologies AB som forskar kring trädens biologi och biokemi för att utveckla nya produkter för skogsindustrin. Tillsammans med andra aktörer inom skogsnäringen har Sveaskog bildat Träcentrum Norr för att genom nya och utvecklade produkter öka förädlingsvärdet för den trämekaniska industrin. För utveckling av nya användningsområden deltar Sveaskog i ett projekt om förgasning av svartlut samt i en pilotanläggning för etanolproduktion. Under 2005 uppgick de löpande FoU-kostnaderna i Skogsrörelsen till ca MSEK 15. Inom AssiDomän Cartonboard bedrivs FoU-verksamheten i första hand inom ett eget utvecklingscentra med ca 50 medarbetare. Arbetet inriktas främst mot utveckling av högkvalitativ kartong samt effektiva förpackningslösningar. Personal

Antalet anställda i kvarvarande enheter var vid årets utgång 773 (805). Sveaskog har under året minskat personalen inom virkesorganisationen i norra Sverige. Minskningen är en anpassning till lägre avverkningsnivåer. Därutöver var vid årets utgång antalet anställda i AssiDomän Cartonboard 704 (703). Ägarstyrning ALLMÄNNA VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER

Riksdagen har i olika beslut angett att ett övergripande mål för den svenska statens företagande är värdeskapande. Företagen ska uppnå acceptabel avkastning på statens kapital och i förekommande fall infria särskilt uttryckta samhällsintressen. I verksamheten ska viktiga policyfrågor prioriteras, som miljöfrågor, strukturfrågor och jämställdhetsfrågor. I statens ägaransvar ingår att uttrycka tydliga krav och förväntningar, tillsätta en utifrån aktuell verksamhet kompetent styrelse samt att kontinuerligt följa utvecklingen och årligen genomföra en utvärdering av verksamheten och av styrelsen. Ställda rapporteringskrav syftar till att genomlysa verksamheten samt möjliggöra externa analyser och jämförelser med andra företag. Regeringen har – utöver vad som uttryckts i olika propositioner – beslutat om vissa allmänna riktlinjer för statsägda

företag som samlats i Statens ägarpolitik 2005. Den innehåller bl a riktlinjer om bolagsstyrning, extern ekonomisk rapportering och anställningsvillkor för ledande befattningshavare. SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR SVEASKOG

Riksdagen har i olika beslut angett de specifika förutsättningar som gäller för Sveaskogs verksamhet. Dessa beslut bygger i första hand på budgetpropositionen för 1999 (1998/99:1) angående statens förvärv av Sveaskog AB, budgetpropositionen för 2000 (1999/2000:1), propositionen (2001/02:39) angående statens förvärv av aktier i AssiDomän AB, budgetpropositionen för 2005 (2004/2005:1) angående Sveaskogs roll avseende naturturism samt propositionen (2004/2005:56) angående politik för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring. Dessa dokument anger följande riktlinjer för Sveaskog. Ett långsiktigt statligt ägande av skogsmark är en viktig nationell resurs med påverkan på råvarutillgång, sysselsättning och rekreationsmöjligheter. Däremot ska staten inte vara långsiktig ägare till industriell verksamhet inom det skogliga området. Genom Sveaskog uppnås även positiva effekter vad gäller konkurrensen om vedråvara dels genom mer volymer på en kommersiell och öppen marknad, dels genom att köpsågverken lättare kan få tillgång till råvara. Andra positiva effekter är ökade möjligheter till markarrondering och markbyten, t ex för naturvårdsändamål, med andra markägare. Som övergripande mål har angetts att Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett föredömligt sätt, ur både produktionsoch miljösynvinkel, för att trygga en långsiktigt ekologiskt och produktionsmässigt hållbar utveckling. Sveaskogs ägare har i nämnda regerings- och riksdagsdokument utöver det övergripande ägarmålet konkretiserat vissa särskilda förutsättningar för företagets verksamhet. • Mot bakgrund av statens ambition att inte vara långsiktig ägare till industriell verksamhet på det skogliga området ska befintlig industriell rörelse inom Sveaskog utplaceras i nya strukturer. Detta ska ske på ett sådant sätt att värdena tas till vara. • Mot bakgrund av Sveaskogs oberoende roll på virkesmarknaden ska virkeskunder behandlas på ett affärsmässigt och likvärdigt sätt, inte minst gäller detta köpsågverken i inlandet och dess råvaruförsörjning. • Mot bakgrund av Sveaskogs stora och geografiskt spridda markinnehav ska Sveaskog aktivt verka för att erbjuda omarronderings- och tillköpsmöjligheter av mark i syfte att förstärka det enskilda jord- och skogsbruket. Inriktningen ska vara att genom försäljning av mark till enskilda under-

RÄKENSKAPER

lätta utkomstmöjligheter och lokal utveckling i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna ska glesbygden prioriteras. På sikt ska sådan försäljning kunna omfatta 5–10% av arealen. Vidare ska Sveaskog tillhandahålla ersättningsmark till staten i samband med bildandet av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga ändamål. All överföring av mark från Sveaskog ska ske till marknadsmässiga priser och på affärsmässiga villkor. • Mot bakgrund av möjligheter till upplevelser av olika slag, baserade på skogen och dess resurser förutsätts Sveaskog kunna bedriva en utökad verksamhet inom området naturbaserad turism, rekreation och upplevelser. Ett huvudsyfte är att ställa mark till förfogande för lokala entreprenörer. Verksamheten ska bedrivas på marknadsmässig grund. I ett inledningsskede ska Sveaskogs marker i norra delen av landet prioriteras. Samverkan ska ske med andra statliga fastighetsförvaltare samt aktörer inom turistnäringen.

fastställt hittills gällande finansiella verksamhetsmål. Företrädaren för ägaren har vid bolagsstämman överlämnat en dokumentation som innehåller den information och de riktlinjer som bolaget har att följa. VERKSAMHETSMÅL

Ägarmålet har av Sveaskogs styrelse konkretiseras i definierade mål utifrån tre perspektiv – ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa mål framgår närmare på sid 13 i Årsredovisningen. Viktiga händelser efter 2005 års utgång

Sveaskog etablerade den 1 januari 2006 ett nytt dotterbolag, Sveaskog Naturupplevelser AB. Bolaget ska underlätta för lokala entreprenörer att etablera lönsamma företag inom naturbaserad turism på statens marker. Syftet är att skapa jobb och ekonomisk tillväxt genom att ta vara på den svenska naturen.

AKTIEBOLAGSRÄTTSLIG STYRNING

Ägarens, i olika regerings- och riksdagsdokument, uttalade mål och riktlinjer för Sveaskog har gjorts aktiebolagsrättsligt bindande genom formuleringar i bolagsordningen och särskilda bolagsstämmobeslut. I bolagsordningen för Sveaskog AB anges att bolaget ska medverka till att markbyten underlättas genom såväl förvärv som försäljningar samt bidra till en ökad konkurrens på virkesmarknaden i avsikt att skapa en bättre virkesförsörjning för köpsågverken och andra aktörer. Av bolagsordningen framgår även att Sveaskog i sin verksamhet ska beakta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård. Därutöver anges att bolaget genom försäljning av mark ska erbjuda omarronderings- och tillköpsmöjligheter, ägnade att förstärka det enskilda jord- och skogsbruket, särskilt i glesbygd. Bolagsordningen kompletterades vid bolagsstämman 2005 avseende naturbaserad turism. Bolaget ska bedriva verksamhet inom området naturbaserad turism, i första hand genom upplåtelse av mark och vatten till entreprenörer. Verksamheten ska drivas på affärsmässiga villkor. Genom separat bolagsstämmobeslut har Sveaskog dels övertagit aktierna i Svenska Skogsplantor AB, dels tillfört kapitaltillskott till Svenska Skogsplantor för genomförande av ett rekonstruktionsprogram. Vidare har bolagsstämman

Framtida utveckling

Under 2004 genomförde Sveaskog beräkningar avseende långsiktigt hållbara avverkningsvolymer. Dessa visade att tidigare avverkningsnivåer inte är hållbara på längre sikt. Den årliga avverkningsnivån i egen skog i Norrbotten och Västerbotten kommer därför att minska med 15%, motsvarande ca 400 000 m3fub. Avverkningsorganisationen i norra Sverige har under 2005 anpassats till lägre avverkningsnivåer. Förutsättningarna för en stabil utveckling för Sveaskogs Skogsrörelse har under 2005 som framgår ovan påverkats av den stora stormfällningen i början av året. Stormen kommer även att ha inverkan på verksamheten under 2006 genom de stora lager av timmer och massaved som finns i södra Sverige. Som en anpassning till denna marknadssituation planerar Sveaskog att minska uttagsnivån i södra Sverige. En viss negativ effekt bedöms även kvarstå vad avser pris och kostnader. Marknadsförutsättningarna för AssiDomän Cartonboard är relativt stabila vad gäller både vätskekartong och förpackningskartong. För Setra Group bedöms konkurrenssituationen vara fortsatt hård. Den positiva prisutvecklingen under 2005 ger förutsättningar för en resultatförbättring.

Utdelning

Enligt utdelningspolicyn ska ordinarie utdelning över en konjunkturcykel motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar. Styrelsen föreslår årsstämman att den kontanta utdelningen för 2005 fastställs till totalt MSEK 355 eller SEK 3,00 per aktie, vilket är samma nivå som föregående år. Utdelningen motsvarar 58% av årets resultat. Styrelsens motivering till utdelningsförslaget inför årsstämman finns tillgänglig på www.sveaskog.se. Styrelsen avser att se över Sveaskogs kapitalstruktur under 2006 när försäljningen av AssiDomän Cartonboard är genomförd.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital i moderbolaget är Balanserade vinstmedel Fusionsresultat Koncernbidrag efter skatteeffekt Årets resultat

SEK 11 580 125 030 SEK 1 645 098 SEK 260 273 370 SEK 176 821 934 SEK 12 018 865 432

Styrelsen föreslår årsstämman att utdelningen fastställs till SEK 3,00 per aktie och att återstoden balanseras i ny räkning

SEK

355 119 102

SEK 11 663 746 330 SEK 12 018 865 432

RÄKENSKAPER

Flerårsöversikt

Definitioner

Enligt IFRS

Enligt respektive års redovisning* Proforma

2005

2004

2003

6 155 181 –5 540 –59 –46 691 180 871 –347 524 –154

6 272 14 –5 263 –68 –53 902 206 1 108 –425 683 123

8 420 257 –6 772 –327 –15 1 563

8 390 51 –6 815 –365 – 1 261

–516 1 047 –106

–495 766 –187

370

806

246 616

181 987

941

579

Balansräkningar, MSEK Anläggningstillgångar, ej räntebärande 29 688 Varulager 599 Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande 1 949 Likvida medel och räntebärande fordringar 2 367 Tillgångar som innehas för försäljning 3 354 Summa tillgångar 37 957

32 619 716 2 216 803 – 36 354

23 950 946 1 646 840 – 27 382

24 525 851 1 525 337 – 27 238

22 564 618 1 650 6 562 – 31 394

Eget kapital 16 275 Räntefria skulder 9 399 Räntebärande skulder 9 283 Skulder hänförliga till tillgångar för försäljning 3 000 Summa eget kapital och skulder 37 957

16 135 10 072 10 147 – 36 354

12 715 4 184 10 483 – 27 382

12 727 4 353 10 158 – 27 238

12 083 4 835 14 476 – 31 394

Operativt kapital

30 641

33 693

23 974

23 897

24 074

Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

–183 895 –1 163 –451

164 1 199 –1 029 334

697 158 –872 –17

1 317 –2 341 –5 201 –6 225

6 916

9 344

9 643

9 821

Resultaträkningar, MSEK Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Resultatandel i intresseföretag Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat av avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat

Räntebärande nettoskuld Nyckeltal Avkastning eget kapital, % *** Direktavkastning Skogsrörelsen (exkl fastighetsförsäljning), MSEK Avkastning på operativt kapital (inkl värdeförändring skog), % *** Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kapitalomsättningshastighet, ggr *** Räntetäckningsgrad, ggr Bruttomarginal, % Rörelsemarginal, %

2002 2001** 11 680 1 371 –9 783 –647 529 3 150

2001 431 14 –307 –17 – 121

–30 91 –21

Avkastning på operativt kapital Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital. Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar och resultatandel i intresseföretag i procent av nettoomsättningen. Justerat eget kapital Eget kapital plus minoritetsintressen. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt operativt kapital.

97 –17 914 24 376 6 559 7 913

6,2

7,4

4,7

10,3

617

1 064

1 191

1 025

121

2,8 0,42 43 0,20 2,3 16 14

3,6 0,58 44 0,20 2,3 20 18

6,5 0,76 46 0,36 2,9 23 19

5,3 0,77 47 0,35 2,4 19 15

28 27

8,4 0,65 38 0,15 3,8 32 28

Utdelning Beslutad utdelning totalt, MSEK ****

355

896

–

Investeringar, MSEK Företagsförvärv och investeringar i aktier Övriga investeringar

23 129

1 102

4 302

2 047 379

773 1 116

805 1 098

1 519 2 211

2 245 2 433

361

370

731

777

0,65 38

24 930 14 2 214 2 432

Operativt kapital Balansomslutningen exkl räntebärande tillgångar, skattefordringar och tillgångar som innehas för försäljning minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut. Resultat per aktie Redovisat resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier under året. Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, allt beräknat vid årets slut. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

7 913

3,8

Personal Antal anställda Medelantal anställda Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK

Avkastning på eget kapital Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

150 187 57

Skuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital dividerat med balansomslutning, allt beräknat vid årets slut.

* Omräkning till IFRS har ej skett. ** Inkl AssiDomänkoncernen. *** 2001 beräknat på Sveaskogkoncernens balansräkning före förvärvet av AssiDomän. **** För 2005 anges föreslagen utdelning. 2002 inkluderar beslutad efterutdelning MSEK 600, motsvarande SEK 5,07 per aktie.

Resultaträkning

KONCERNEN

MSEK Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Rörelseresultat före värdeförändring skog

not 4, 5 not 6

not 7, 8 not 9 not 10

Värdeförändring skog Rörelseresultat

not 17

Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt

not 11

Skatt Resultat efter skatt, men före resultat från avvecklad verksamhet

not 12

not 5

not 11

Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat

not 13

Hänförligt till Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse

Resultat per aktie före utspädning, SEK efter utspädning, SEK

not 14

Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före utspädning, SEK efter utspädning, SEK

not 14

2005

2004

6 155 181 –2 568 173 –2 600 –545 –59 –46 691

6 272 14 –2 601 23 –2 110 –575 –68 –53 902

180 871

206 1 108

78 –425 –347 524

91 –516 –425 683

–154

123

370

806

246 616

181 987

616 – 616

987 – 987

5,20 5,20

8,34 8,34

3,13 3,13

6,81 6,81

Kommentarer till resultaträkningen Övriga rörelseintäkter består av realisationsvinster vid försäljning av maskiner och inventarier samt andra rörelsebetingade tillgångar MSEK 42 (14). Därutöver ingår beräknad försäkringsersättning till följd av stormskada med MSEK 81 och beräknad skattereduktion för virke från stormfälld skog med MSEK 58, se vidare not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

Bruttomarginalen uppgår till 16% (20) och rörelsemarginalen till 14% (18). Valutakursdifferenser som inkluderats i rörelseresultatet uppgår till MSEK –2 (3). Bland de finansiella kostnaderna om MSEK –425 (–516) ingår ränta på pensionsskulden med MSEK –45 (–49). Räntetäckningsgraden uppgår till 2,3 (2,3). I finansnettot

RÄKENSKAPER

ingår även erhållen utdelning och realisationsvinst vid försäljning av övriga värdepapper m m med MSEK 3 (3). Skattenettot 2005 uppgår till MSEK –154 (+123). Under 2004 skedde en upplösning av skatteavsättningar hänförliga till tidigare strukturaffärer. Koncernens verksamhet beskatttas till helt dominerande del i Sverige. Betald skatt framgår av kommentaren till kassaflödesanalysen. Nettoresultatet för avvecklad verksamhet avser AssiDomän Cartonboard, som kommer att övergå till Korsnäs genom det avtal som träffades i november 2005. Överlåtelsen bedöms kunna ske under första halvåret 2006. Det fjärde kvartalet 2005 har i Sveaskogkoncernen inte belastats med avskrivningar på anläggningstillgångar i AssiDomän Cartonboard.

IFRS regelverk skett och en översyn av tillämpningen genomförts. Denna översyn har tillsammans med under det fjärde kvartalet inträffade affärshändelser resulterat i justeringar av tidigare publicerade balans- och resultaträkningar. Justeringarna avser ändrade rubriceringar men också ändrade värderingar. De beloppsmässigt största justeringarna avser dels AssiDomän Cartonboard, dels växande skog och därtill knuten uppskjuten skatteskuld. Avtal träffades under det fjärde kvartalet om försäljning av AssiDomän Cartonboard och verksamheten redovisas enligt IFRS 5 Avvecklade verksamheter. För ytterligare information se Bilaga 1 till Sveaskogs Bokslutsrapport för 2005 samt not 32 Effekter av övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS).

Jämförande uppgifter

I samband med upprättandet av den första årsredovisningen enligt IFRS för räkenskapsåret 2005 har en ny genomgång av

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK

Helår

Kv 4

2005 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

Kv 4

2004 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Skogsrörelsen Övrigt Summa kvarvarande enheter

6 157 –2 6 155

1 666 –4 1 662

1 276 – 1 276

1 735 2 1 737

1 480 – 1 480

6 208 64 6 272

1 626 15 1 641

1 317 17 1 334

1 742 20 1 762

1 523 12 1 535

Avvecklad verksamhet AssiDomän Cartonboard

2 444

574

582

689

599

2 437

577

611

661

588

Helår

Kv 4

2005 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

Kv 4

2004 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Skogsrörelsen Övrigt och elimineringar Resultatandel i Setra Group Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat från avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Periodens resultat

617 120 –46 691 180 871 –347 524 –154

232 132 –10 354 142 496 –86 410 –117

118 13 –9 122 213 335 –89 246 –71

138 –81 –3 54 133 187 –83 104 –32

129 56 –24 161 –308 –147 –89 –236 66

1 064 –109 –53 902 206 1 108 –425 683 123

233 33 –31 235 22 257 –99 158 311

182 –65 –10 107 108 215 –94 121 –52

377 –129 1 249 30 279 –114 165 –51

272 52 –13 311 46 357 –118 239 –85

370

293

175

–170

806

469

114

154

246 616

83 376

44 219

70 142

49 –121

181 987

36 505

48 117

56 170

41 195

Resultat/aktie, SEK Resultat/aktie kvarvarande verksamheter, SEK Genomsnittligt antal aktier, miljoner

5,20 3,13 118,4

3,18 2,47 118,4

1,85 1,48 118,4

1,20 0,61 118,4

–1,03 –1,43 118,4

8,34 6,81 118,4

4,26 3,96 118,4

0,99 0,59 118,4

1,44 0,96 118,4

1,65 1,30 118,4

Resultat kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK

Balansräkning KONCERNEN

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Skogsmark Övriga materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Andelar i intresseföretag och andra långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar

Omsättningstillgångar Varulager Förskott till leverantörer Aktuella skattefordringar Kundfordringar m m Räntebärande fordran Likvida medel Summa tillgångar i kvarvarande verksamhet Tillgångar som innehas för försäljning Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Reserver Intjänade vinstmedel Långfristiga skulder Räntebärande Långfristiga skulder Avsättningar för pensioner

Ej räntebärande Långfristiga skulder Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder

Kortfristiga skulder Räntebärande Kortfristiga skulder

not 15

31.12 2004

2 070 499 26 902

2 096 2 900 27 433

114 150 71 29 838

138 150 41 32 769

599 226 5 1 718 2 050 167 4 765 34 603 3 354 37 957

716 253 51 1 912 – 653 3 585 36 354 – 36 354

118 –132 16 289 16 275

118 –8 16 025 16 135

4 032 1 014

6 068 1 070

7 137 7 830 13 020

7 223 8 299 15 667

4 237

3 009

51 1 374 5 662 18 682

9 1 534 4 552 20 219

3 000 21 682 37 957

– 20 219 36 354

not 16

not 17 not 18 not 19 not 12

not 20

not 21 not 22,13 not 23

not 13

not 24

not 25, 31 not 26

not 27 not 28 not 12

not 25, 31

Ej räntebärande Aktuella skatteskulder Leverantörsskulder m m

not 27

Summa skulder i kvarvarande verksamhet Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning

not 13

Summa eget kapital och skulder

31.12 2005

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 29.

RÄKENSKAPER

Kommentarer till balansräkningen Sveaskogs tillgångar ökade under 2005 med MSEK 1 603 till MSEK 37 957. Anläggningstillgångarna minskade med MSEK 2 931, främst till följd av att AssiDomän Cartonboards anläggningstillgångar (MSEK 2 418) 2005 redovisas som tillgångar som innehas för försäljning. Koncernens likvida medel minskade med MSEK 486. De räntebärande skulderna minskade med MSEK 864. Den helt dominerande delen av koncernens operativa kapital är investerat i Sverige. Försäljning av fastigheter uppgick under året till MSEK 756 (567). Inköpen av skogsfastigheter uppgick till MSEK 23 (12). Kapitalomsättningshastigheten för Sveaskogs operativa kapital uppgick 2005 till 0,20 (0,20). Sveaskogs pensionsskuld avser huvudsakligen övertagen skuld från Domänverket. Sedan den 1 juli 1992 täcks koncernens löpande pensionsåtaganden i huvudsak genom försäkringar. Under 2005 har räntebärande nettoskulden (inkl pensionsskuld) minskat med MSEK 2 428 och uppgick vid årets slut till MSEK 6 916. Av minskningen förklaras MSEK 2 050 av att fordran på avvecklad verksamhet (AssiDomän

Cartonboard) redovisas som extern fordran 2005, medan motsvarande fordran 2004 eliminerades som ett koncernmellanhavande. Koncernens eget kapital har ökat med MSEK 140, varav med MSEK 616 till följd av årets resultat. Utdelning har lämnats med MSEK 355 under året. Sveaskogs soliditet uppgick vid utgången av 2005 till 43% (44) och skuldsättningsgraden till 0,42 ggr (0,58). Operativt kapital och dess finansiering MSEK Operativt kapital Rörelsekapital, netto Anläggningskapital, netto Summa operativt kapital

2005

2004

1 167 29 474 30 641

1 345 32 348 33 693

9 283 7 450 16 275 33 008 Avgår: Likvida medel och räntebärande fordringar –2 367 Summa finansiering 30 641

10 147 8 214 16 135 34 496 –803 33 693

Finansiering Räntebärande lån och avsättningar Uppskjutna skatteskulder m m, netto Eget kapital

Förändringar i eget kapital KONCERNEN Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK

Ingående eget kapital 1.1.2004 Omräkningsdifferenser m m 1) Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar exklusive transaktioner med bolagets ägare Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 28.4.2004 Utgående eget kapital 31.12.2004 Värdering till verkligt värde av finansiella instrument Ingående eget kapital 1.1.2005 Fusionsresultat Kassaflödessäkringar: Redovisad direkt mot eget kapital Upplöst mot resultaträkningen Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Omräkningsdifferenser m m 1) Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar exklusive transaktioner med bolagets ägare Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 28.4.2005 Utgående eget kapital 31.12.2005

Aktie- Säkringskapital reserv

Omräknings- Intjänade reserv vinstmedel

Totalt

118 – – – – 118 – 118 –

– – – – – – –187 –187 –

–8 0 – 0 – –8 – –8 –

15 393 – 987 987 –355 16 025 2 16 027 1

15 503 0 987 987 –355 16 135 –185 15 950 1

– – – – – – – 118

74 9 –21 – – 62 – –125

– – – 1 – 1 – –7

– – – – 616 617 –355 16 289

74 9 –21 1 616 680 –355 16 275

1) Valutakursdifferenser vid omräkning enligt dagskursmetoden av finansiella rapporter för utlandsverksamheter. Se vidare not 24 Eget kapital.

Kassaflödesanalys

KONCERNEN

MSEK

2005

2004

871 –225 78 –457 –93

1 108 –180 86 –585 –7

174

422

Förändring av rörelsekapital Rörelsefordringar Varulager Rörelseskulder m m Kassaflöde från den löpande verksamheten

–171 –93 –93 –183

–271 –6 19 164

Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i aktier Avvecklad verksamhet Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av räntebärande fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten

–129 –23 –43 797 293 895

–102 –1 37 628 637 1 199

Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Inlösen av aktier Utdelning

– –355

–98 –355

11 262 –12 070 –1 163

15 484 –16 060 –1 029

–451 653 0 202 35

334 319 0 653

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Ej kassaflödespåverkande poster Erhållna räntor m m Erlagda räntor Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

not 5

Förändring av räntebärande skulder Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut* * varav avvecklad verksamhet

not 23

RÄKENSKAPER

Kommentarer till kassaflödesanalysen Kassaflödesanalysen har upprättats enligt IAS 7. Indirekt metod har använts, vilket innebär att nettot av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten beräknats genom att resultatet justerats för årets förändring av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder. Vidare har justering gjorts för poster som inte haft kassaflödespåverkan, t ex avskrivningar och resultatandel i intresseföretag, se not 5 Segmentsrapportering. Löpande verksamheten

Resultatet enligt resultaträkningen har i kassaflödesanalysen justerats för ej kassaflödespåverkande poster, t ex avskrivningar, resultatandelar i intresseföretag och realisationsresultat. Finansnettot finns specificerat i not 11 Finansiella intäkter och kostnader.

bedömts ha endast marginell påverkan på kassaflödet. Avvecklad verksamhet avser AssiDomän Cartonboard, som kommer att övergå till Korsnäs genom det avtal som träffades i november 2005. Överlåtelsen bedöms kunna ske under första halvåret 2006. Finansieringsverksamheten

Den räntebärande nettoskulden (inkl pensionsskuld) har under 2005 minskat med MSEK 2 428 och uppgick vid årets slut till MSEK 6 916. Av minskningen förklaras MSEK 2 050 av att fordran på avvecklad verksamhet (AssiDomän Cartonboard) redovisas som extern fordran 2005, medan motsvarande fordran 2004 eliminerades som ett koncernmellanhavande.

Räntebärande nettoskuld och dess förändring Betalda räntor m m Moderbolaget

MSEK

2005

2004

2005

2004

Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagda räntor m m Summa

3 75 –457 –379

2 84 –585 –499

450 219 –604 65

300 266 –762 –196

Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar Likvida medel, se not 23 Kortfristiga fordringar, se not 22 Långfristiga fordringar, se not 19 Räntebärande skulder Kortfristiga skulder, se not 25 Avsättningar för pensioner, se not 26 Övriga långfristiga skulder, se not 25 Nettoskuld vid årets utgång

Koncernen

Skattenettot finns specificerat i not 12 Skatter. För 2005 uppgår redovisat skattenetto i resultaträkningen till MSEK –154. Betald skatt i kassaflödesanalysen uppgår under 2005 till MSEK –93. Investeringsverksamheten

Investeringar i aktier avser Inatur Nordic AS i Norge (50%) och Swe Tree Technologies AB. Investeringarna i kassaflödesanalysen har ej justerats för ej betalda investeringar i anläggningstillgångar då detta

Förändring av räntebärande nettoskuld Likvida medel Räntebärande fordringar Avsättningar för pensioner Övriga räntebärande skulder Summa

2005

2004

167 2 050 150

653 – 150

–4 237 –1 014 –4 032 –6 916

–3 009 –1 070 –6 068 –9 344

–486 2 050 56 808 2 428

334 –371 152 574 689

Moderbolaget Resultaträkning

Balansräkning

MSEK

Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Avskrivningar enligt plan

not 4 not 6

not 7, 8 not 10

Rörelseresultat

Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Valutakursdifferenser

2005

2004

46 27 73

85 14 99

0 –1 –1 72

–12 0 –12 87

not 11

Resultat efter finansiella poster

400 215 –597 – 18 90

450 258 –740 0 –32 55

Dispositioner Resultat före skatt

not 30

0 90

– 55

Skatt Årets resultat

not 12

87 177

108 163

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar not 16 Skogsfastigheter Byggnader, övrig mark och markanläggningar

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Uppskjuten skattefordran

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Fordringar hos koncernföretag Kassa och bank

not 18

3,00

31.12 2004

186 31 217

198 37 235

24 934

5 505 – 30 439 30 656

5 697 14 30 645 30 880

2 074 2 22

1 748 2 5

4 758 0 6 856 37 512

5 378 1 7 134 38 014

118 24 142

11 842 177 12 019 12 161

11 772 163 11 935 12 077

4 032

5 860

17 202 4 005

16 983 2 983

15 0 25 21 247 37 512

13 1 25 20 005 38 014

– 787

1 818

not 19 not 12

not 21

not 21 not 23

not 23

Summa tillgångar Föreslagen utdelning per aktie (2004 fastställd utdelning per aktie), SEK

31.12 2005

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital not 24 Bundet eget kapital Aktiekapital (118 373 034 aktier med kvotvärde SEK 1) Reservfond

Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat

Obeskattade reserver

not 12

Långfristiga skulder Räntebärande skulder Övriga långfristiga skulder

not 25

Kortfristiga skulder

Räntebärande skulder Kortfristiga skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Ej räntebärande skulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga ej räntebärande skulder

not 25

not 27

Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Eventualförpliktelser

not 29 not 29

RÄKENSKAPER

Förändringar i eget kapital MSEK Eget kapital 31.12.2003 Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 28.4.2004 Koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Eget kapital 31.12.2004 Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 28.4.2005 Koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Fusionsresultat Årets resultat Eget kapital 31.12.2005

Kassaflödesanalys

Aktie- Reserv- Fritt eget kapital* fond kapital 118

– – – – 118

– – – – – 118

– – – – 24

– – – – – 24

11 208

–355 1 277 –358 163 11 935

–355 361 –101 2 177 12 019

Totalt 11 350

–355 1 277 –358 163 12 077

–355 361 –101 2 177 12 161

Föreslagen, men ej beslutad utdelning för 2005 uppgår till SEK 3,00 per aktie eller totalt MSEK 355. * Antalet aktier uppgår till 118 373 034 A-aktier med ett kvotvärde av SEK 1. Se vidare not 24 Eget kapital.

MSEK Den löpande verksamheten Rörelseresultat Ej kassaflödespåverkande poster Betalda räntor m m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital

Förändring av rörelsekapital Rörelsefordringar Rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar Företagsförvärv Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av räntebärande fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Inlösen av aktier Utdelning

Förändring av räntebärande skulder Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

not 23 not 23

2005

2004

72 –25 65 0

87 –3 –196 4

112

–108

–33 7 86

198 –67 23

–4 – 47 192 235

–1 –1 255 153 406

– –355

–98 –355

11 473 –12 060 –942

17 916 –15 977 1 486

–621 5 379 4 758

1 915 3 464 5 379

Noter med redovisningsprinciper De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 31 januari 2006.

Not 1 - Redovisningsprinciper

Koncernen ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Denna finansiella rapport är Sveaskogs första fullständiga finansiella rapport upprättad i enlighet med IFRS. I samband med övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat IFRS 1 som är den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. I not 32 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till IFRS har påverkat koncernens finansiella resultat och ställning. FÖRUTSÄTTNINGAR VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Vid upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS krävs att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som 64

under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar vid tillämpningen av IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33. De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan, och vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt IFRS. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dotterföretag. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Övergången till redovisning enligt IFRS har för koncernen redovisats enligt IFRS 1 och beskrivs i not 32. I enlighet med frivilligt undantag i IFRS 1 tillämpas IAS 39 ej på jämförelsesiffrorna för 2004 utan framåtriktat från den 1 januari 2005. Upplysningar om de ändrade redovisningsprinciperna återfinns i not 32. FÖRTIDA TILLÄMPNING AV UNDER ÅR 2005 NYUTKOMNA ELLER REVIDERADE IFRS

Inga reviderade eller nya standards har tillämpats i förtid i koncernredovisningen för år 2005. SEGMENTSRAPPORTERING

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter och tjänster (rörelsegrenar), eller varor och tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. KLASSIFICERING M M

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som

RÄKENSKAPER

förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERFÖRETAG

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget Sveaskog AB. Bestämmande inflytande innebär en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, ska potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill, eller negativ goodwill. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett betydande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andel i intresseföretags resultat" koncernens andel i intresseföretagens nettoresultat efter skatt och minoritet justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet

netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. TRANSAKTIONER SOM SKA ELIMINERAS VID KONSOLIDERING

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov. UTLÄNDSK VALUTA TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingående bolagen bedriver sin verksamhet. De bolag som ingår i koncernen är moderbolag och dotterföretag. Moderbolagets funktionella valuta, tillika rapporteringsvaluta, är svenska kronor. Koncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive trans-

aktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

nyttjandeperiod. Alternativt redovisas bidraget som en reduktion av tillgångens redovisade värde. RÖRELSEKOSTNADER OCH FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

NETTOINVESTERING I EN UTLANDSVERKSAMHET

BETALNINGAR AVSEENDE OPERATIONELLA LEASAR

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. Vad avser utlandsverksamheter så har de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS, redovisats som en separat komponent (omräkningsreserv) i det egna kapitalet.

Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.

INTÄKTER FÖRSÄLJNING AV VAROR

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om säljaren behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten samt valutakursdifferenser. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

UTFÖRANDE AV TJÄNSTEUPPDRAG

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i resultaträkningen när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. STATLIGA STÖD

Ett villkorslöst statligt bidrag hänförligt till en biologisk tillgång redovisas som övrig rörelseintäkt när villkoren är uppfyllda. Övriga statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en förutbetald intäkt och periodiseras som övrig rörelseintäkt över tillgångens

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att

RÄKENSKAPER

betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier: FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och andra finansiella tillgångar och skulder som företaget initialt valt att placera i denna kategori. En finansiell tillgång och skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel förutom då säkringsredovisning tillämpas, se vidare under Derivat och säkringsredovisning nedan. Tillgångar och skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat, med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. INVESTERINGAR SOM HÅLLES TILL FÖRFALL

Finansiella tillgångar som har betalningsströmmar som är fasta eller som kan fastställas på förhand, och med en fast löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid

anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden periodiseras över instrumentets löptid. FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. ANDRA FINANSIELLA SKULDER

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden periodiseras över skuldens löptid. LIKVIDA MEDEL

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. FINANSIELLA PLACERINGAR

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare än ett år kortfristiga placeringar. Räntebärande värdepapper som anskaffats med avsikt att innehas till förfall tillhör kategorin finansiella tillgångar som hålls till förfall och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande värdepapper där avsikten inte är att hålla till förfall klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller finansiella tillgångar som kan säljas. Vid värdering till verkligt värde via resultaträkningen redovisas värdeförändringen i finansnettot. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller

pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar.

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

För säkring av ränterisk och räntebindning används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas upplupen ränta löpande som räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkringsredovisning. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen i enlighet med den princip som beskrivs ovan.

LEVERANTÖRSSKULDER

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

ÄGDA TILLGÅNGAR

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar klassificeras i kategorin kundfordringar och lånefordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. SKULDER

DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING

Derivatinstrument utgörs bland annat av terminskontrakt, optioner och swapar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Värdeförändringar på derivatinstrument redovisas i resultaträkningen baserat på syftet med innehavet. Om säkringsredovisning inte tillämpas, redovisas värdeökningar respektive värdeminskningar på derivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom finansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. Om säkringsredovisning inte tillämpas vid användning av ränteswap, redovisas räntekupongen som räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA

Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår inte i anskaffningvärdet för egenproducerade anläggningstillgångar. Redovisningsprinciper för nedskrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst

RÄKENSKAPER

eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. LEASADE TILLGÅNGAR

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen som operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över löptiden.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR FORSKNING OCH UTVECKLING

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar.

TILLKOMMANDE UTGIFTER

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. LÅNEKOSTNADER

Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig enligt huvudregeln i IAS 23.

TILLKOMMANDE UTGIFTER

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. AVSKRIVNING

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Immateriella tillgångar

AVSKRIVNINGSPRINCIPER

Anskaffningsvärdet skrivs av till restvärdet linjärt över nyttjandeperioden, mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

* 3,75% på anskaffningar före 1991

Avskrivningssatser

20%

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR – VÄXANDE SKOG

Materiella anläggningstillgångar Beräknade nyttjandeperioder Industribyggnader 20–33 år Bostäder och kontorsbyggnader 40–50 år Markanläggningar* 20 år Fordon samt övriga maskiner och inventarier 3–6 år

Beräknade nyttjandeperioder Förvärvade resp internt upparbetade Balanserade utgifter för systemutveckling m m 5 år

Avskrivningssatser 3–5% 2–2,25% 5% 16,5–33%

IAS 41 Jord- och skogsbruk tillämpas vid redovisning av biologiska tillgångar. I begreppet biologiska tillgångar inkluderas den växande skogen men inte skogsmarken. Den växande skogen ska upptas till verkligt värde. Den värdeförändring som uppkommer vid en ändring av den växande skogens verkliga värde inkluderas som värdeförändring skog i rörelseresultatet för den period under vilken den uppkommer. Det finns inte en fungerande marknad för växande skog av

den storleksordning som motsvarar Sveaskogs innehav och därmed saknas även relevanta marknadspriser. Det verkliga värdet har därför beräknats som ett avkastningsvärde, där kassaflödet från framtida intäkter från virkesuttag efter avdrag för avverknings-, återbeskognings- och andra skogsskötselkostnader diskonterats till ett nuvärde. Beräkningarna innefattar framtida virkesuttag som motsvarar en skoglig omloppstid (80–110 år beroende på geografisk belägenhet). Kostnader för återbeskogning, som är nödvändig enligt svensk lag, inkluderas. Virkesuttagen baseras på Sveaskogs avverknings- och skogsbruksplaner, framtagna med hjälp av det s k Indelningspaketet. Dessa planer återspeglar de av bolaget valda skogsbruksprinciperna, innefattande bl a miljömål. De görs distriktsvis och med ett intervall av fem till tio år. Beräkningarna i Indelningspaketet sker på 150 års sikt. Skogsmarkens andra värden i form av jaktintäkter och andra arrendeintäkter ingår inte i avkastningsvärdet. Priser och kostnader utgörs av historiska data med antagande om oförändrat rotnetto. Inflationen har satts till 2% per år. Tillgångsvärdet har fastställts genom att kassaflödet före skatt diskonterats med en nominell ränta om 6,25%, vilket bedöms motsvara den vägda kapitalkostnaden (WACC = weighted average cost of capital) för detta tillgångsslag. Utöver värdet av växande skog har ett skogsmarksvärde uppskattats, motsvarande 10% av det i legala koncernenheter bokförda skogsfastighetsvärdet inklusive impediment. Avsättning till uppskjuten skatt beräknas i enlighet med IAS 12 på hela värdet av den biologiska tillgången enligt IAS 41. Det skattemässiga anskaffningsvärdet på befintliga skogsfastigheter har i sin helhet tillförts marken.

NEDSKRIVNINGAR

De redovisade värdena för koncernens tillgångar – med undantag för biologiska tillgångar, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper redovisade enligt IFRS 5, varulager och uppskjutna skattefordringar – prövas vid indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Undantagna tillgångar enligt ovan prövas enligt värderingen för respektive standard. För immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. När en minskning av det verkliga värdet på finansiella tillgångar som kan säljas tidigare har redovisats direkt mot eget kapital och det finns objektiva belägg på att det finns ett nedskrivningsbehov ska den ackumulerade förlusten som finns bokförd i eget kapital överföras till resultaträkningen. Den värdeminskning som redovisas i resultaträkningen är skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för eventuellt tidigare kostnadsförda nedskrivningar. BERÄKNING AV ÅTERVINNINGSVÄRDET

VARULAGER

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet för upparbetat virke uppgår till verkligt värde med avdrag för beräknade försäljningskostnader vid tidpunkten för avverkning i enlighet med redovisningsprincipen för biologiska tillgångar. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. Anskaffningsvärdet inkluderar en rimlig andel av indirekta kostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande.

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. Återvinningsvärdet på övriga tillgångar är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden som är väsentligen oberoende av andra tillgångar så beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

RÄKENSKAPER

ÅTERFÖRING AV NEDSKRIVNINGAR

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA AVGIFTSBESTÄMDA PLANER

Förpliktelserna avser i första hand förpliktelser till medarbetare knutna till Avtalspension SAF-LO. Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

Förpliktelserna avser huvudsakligen förpliktelser till medarbetare knutna till ITP-avtalet och förpliktelser avseende pensioner och livräntor övertagna från staten i samband med det s k bolagiseringsavtalet enligt vilket Sveaskog Förvaltnings AB övertog Domänverkets rörelse och tillgångar per 1 juli 1992 samt motsvarande förpliktelser hos Svenska Skogsplantor AB också övertagna från staten i samband med detta bolags övertagande av rörelse och tillgångar från Skogsstyrelsen per 1 juli 1994. Därtill föreligger vissa temporära förpliktelser tillkomna i samband med rationalisering och omstrukturering av verksamheten. Från och med 1 januari 2004 redovisas i koncernredovisningen förmånsbestämda pensioner och pensionsliknande förpliktelser enligt IFRS 19/RR29 Ersättningar till anställda. Förpliktelserna enligt ITP-avtalet omfattar flera arbetsgivare inom koncernen. Tillgång till tillräcklig information som gör det möjligt att redovisa koncernens andel av den förmånsbestämda förpliktelsen och de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med planen saknas. Därför redovisas planen som en avgiftsbestämd plan, vilket innebär att erlagda premier redovisas som en kostnad. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan utifrån företagsspecifika aktuariella antaganden. Dessa innefattar bl a bedömningar av framtida lönejusteringar, inflationstakt, dödlighet, avgångsintensitet och förändringar i inkomstbasbelopp; förplik-

telserna diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt. Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 januari 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 januari 2004 tillämpas den så kallade korridormetoden. Korridormetoden innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING

En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. OMSTRUKTURERING

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. FÖRLUSTKONTRAKT

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat samt temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast

i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING OCH AVVECKLADE VERKSAMHETER

Innebörden av att en anläggningstillgång (eller en avyttringsgrupp) klassificerats som innehav för försäljning är att dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Omedelbart före klassificering som innehav för försäljning, ska det redovisade värdet av tillgångarna (och alla tillgångar och skulder i en avyttringsgrupp) bestämmas i enlighet med tillämpliga standarder. Vid första klassificering som innehav för försäljning, redovisas anläggningstillgångar och avyttringsgrupper till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Vid varje efterföljande rapporteringstidpunkt ska anläggningstillgången respektive avyttringsgruppen som helhet värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader. Förluster till följd av värdenedgångar vid första klassificeringen som innehav för försäljning inkluderas i resultaträkningen, även när det är fråga om en omvärdering. Detsamma tillämpas för vinster eller förluster vid efterföljande omvärderingar. En avvecklad verksamhet är en del av ett företags verksamhet som representerar en självständig rörelsegren eller en väsentlig verksamhet inom ett geografiskt område eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att vidaresäljas. Klassificering som en avvecklad verksamhet sker vid avyttring eller vid en tidigare tidpunkt då verksamheten uppfyller kriterierna för att klassificeras som innehav för försäljning. För att en anläggningstillgång/avyttringsgrupp ska klassificeras som att den innehas för försäljning ska tillgången/ avyttringsgruppen vara tillgänglig för omedelbar försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. För att en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste • beslut ha tagits på ledningsnivå, • aktivt arbete ha påbörjats för att hitta en köpare och fullborda planen, • tillgången/avyttringsgruppen aktivt marknadsföras till ett pris som är rimligt i förhållande till dess verkliga värde, • det vara troligt att försäljningen kommer att ske inom ett år.

RÄKENSKAPER

Ett företag får inte skriva av en anläggningstillgång så länge som den är klassificerad som att den innehas för försäljning. EVENTUALFÖRPLIKTELSER (ANSVARSFÖRBINDELSER)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. SKATTER

UTDELNING TILL AKTIEÄGARNA

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Utdelning till aktieägarna redovisas som skuld till aktieägarna först när utdelningen fastställts på bolagsstämma.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER

JÄMFÖRANDE UPPGIFTER

I samband med upprättandet av den första årsredovisningen enligt IFRS för räkenskapsåret 2005 har en ny genomgång av IFRS regelverk skett och en översyn av tillämpningen genomförts. Denna översyn har tillsammans med under det fjärde kvartalet inträffade affärshändelser resulterat i justeringar av tidigare publicerade balans- och resultaträkningar. Justeringarna avser ändrade rubriceringar men också ändrade värderingar. De beloppsmässigt största justeringarna avser dels AssiDomän Cartonboard dels växande skog och därtill knuten uppskjuten skatteskuld. Avtal träffades under det fjärde kvartalet om försäljning av AssiDomän Cartonboard och verksamheten redovisas enligt IFRS 5 Avvecklade verksamheter. För ytterligare information se Bilaga 1 till Sveaskogs Bokslutsrapport för 2005 samt not 32 Effekter av övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS).

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

Not 2 - Uppgifter om moderbolaget

Moderbolaget MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32 Redovisning för juridisk person. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka

Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix är ett svenskregistrerat aktiebolag. Bolaget var den 31 december 2005 helägt av svenska staten. Bolaget har två huvudkontor med följande adresser: Box 315, 952 23 KALIX. Besöksadress: Torggatan 4 105 22 STOCKHOLM. Besöksadress: Pipers väg 2A Sveaskog AB äger och förvaltar skogsfastigheter och aktier i dotterföretag samt svarar för koncerngemensam finansiering.

Not 3 - Transaktioner med närstående Transaktioner med staten Sveaskog AB ägs till 100% av svenska staten. Sveaskogkoncernens produkter och tjänster erbjuds staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra leverantörer och på normala kommersiella villkor. På motsvarande sätt köper Sveaskog AB och dess koncernbolag produkter och tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och i övrigt på normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken staten, myndigheter eller bolag för en väsentlig andel av Sveaskogkoncernens nettoomsättning eller resultat. Transaktioner med Sveaskog Holding AB Styrelserna för Sveaskog Holding AB och Sveaskog AB beslutade den 14 juni 2004 om en s k nedströms fusion där Sveaskog Holding AB avsågs bli infusionerad i Sveaskog AB. Infusioneringen registrerades hos Bolagsverket den 14 mars 2005. Sveaskog ABs transaktioner med dotterföretag Under 2005, liksom under 2004, har en del av fastighetsbeståndet överlåtits till Sveaskog Förvaltnings AB. Sveaskog ABs fakturering till dotterföretag uppgick 2005 till MSEK 46 (85). Inga inköp har gjorts från dotterföretag. Utdelning från Sveaskog Förvaltnings AB samt ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag specificeras i not 11 Finansiella intäkter och kostnader. Beträffande Sveaskog ABs fordringar på och skulder till dotterföretag hänvisas till not 19 Långfristiga fordringar, not 21 Kortfristiga ej räntebärande fordringar, not 23 Likvida medel, not 25 Räntebärande skulder samt not 27 Ej räntebärande skulder. Aktier i koncernföretag specificeras i not 18 Aktier och andelar. Transaktioner mellan koncernföretag inom Sveaskogkoncernen Fakturering mellan koncernföretag som eliminerats i koncernen uppgår till MSEK 308 (311), vilket motsvarar koncernföretagens inköp från andra koncernföretag. Transaktioner med ledande befattningshavare Transaktioner med ledande befattningshavare beskrivs i not 9 Personalkostnader, medelantal anställda och sjukfrånvaro.

Not 4 - Intäkternas fördelning Koncernen

2005

2004

2005

2004

Externa intäkter Nettoomsättning Varuförsäljning Tjänsteuppdrag Övriga försäljningsintäkter Summa

5 116 5 718 1 029 552 10 2 6 155 6 272

– – – –

Intäkter från koncernföretag Nettoomsättning Varuförsäljning Summa Summa totalt

– – – – 6 155 6 272

Byten av varor och tjänster har ej förekommit.

Moderbolaget

MSEK

46 46 46

85 85 85

Nettoomsättning per affärsområde Moderbolagets nettoomsättning är helt hänförlig till Skogsrörelsen. Fördelningen av koncernens nettoomsättning på affärsområden framgår av not 5 Segmentsrapportering. Huvuddelen av koncernens intäkter från varuförsäljning består inom Skogsrörelsen av intäkter från försäljning av timmer, massaved och annan fiberråvara dels från egen skog, dels från externt anskaffade källor. Cartonboards intäkter utgörs av intäkter från försäljning av vätske- och förpackningskartong. Intäkter från tjänsteuppdrag avser bl a transporter till industri samt jakt- och fiskeupplåtelser. Nettoomsättning per geografisk marknad Moderbolagets nettoomsättning är helt hänförlig till Sverige. Fördelningen av koncernens nettoomsättning på geografiska marknader framgår av not 5 Segmentsrapportering.

Not 5 - Segmentsrapportering Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. Med primära segment avses affärsområden. Med sekundära segment avses geografiska områden.

Affärsområden Sveaskog bedriver skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav om ca 3,4 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även fastighetsförvaltning samt kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och naturupplevelser. I koncernredovisningen ingår en industriell verksamhet i form av kartongtillverkning, AssiDomän Cartonboard. AssiDomän Cartonboard särredovisas som avvecklad verksamhet enligt IFRS 5 Avvecklade verksamheter. Därutöver äger Sveaskog 50% i träindustriföretaget Setra Group AB. Geografiska områden Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Den information som presenteras avseende segmentets intäkter avser de geografiska områdena grupperade efter var kunderna är lokaliserade. Informationen avseende segmentets tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade. Internprissättning Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efter affärsmässiga principer och till marknadspriser. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Resultat, tillgångar och skulder I rörelsegrenarnas resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på rörelsegrenarna på ett rimligt och tillförlitligt sätt. De tillgångar som ingår i respektive rörelsegren innefattar alla rörelsetillgångar som används i rörelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och anläggningstillgångar. De skulder som

RÄKENSKAPER

hänförs till rörelsegrenarna innefattar samtliga rörelseskulder, huvudsakligen leverantörsskulder, upplupna kostnader samt övriga kortfristiga skulder. Aktuell eller uppskjuten skatt ingår ej, ej heller finansiella tillgångar och skulder. Ej fördelade resultatposter består av samtliga finansiella intäkter

och kostnader (se vidare not 11 Finansiella intäkter och kostnader) samt skattekostnader. I rörelsegrenarnas investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar frånsett investeringar i korttidsinventarier och inventarier av mindre värde.

Information om affärsområden Koncernen

MSEK

Skogsrörelsen*

Setra Group*

AssiDomän Cartonboard (avvecklad)

Koncerngemensamt och elimineringar

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

6 155 – 181 –5 540 –59 –46 691 180 871 –347 524 –154

6 272 – 14 –5 263 –68 –53 902 206 1 108 –425 683 123

6 153 4 22 –5 505 –57 – 617 180 797

6 205 3 15 –5 105 –54 – 1 064 206 1 270

– – – – – –46 –46 – –46

– – – – – –53 –53 – –53

2 444 – 2 –1 898 –237 – 311 – 311

2 437 – 2 –1 897 –221 – 321 – 321

–2 442 –4 157 1 863 235 – –191 – –191

–2 370 –3 –3 1 739 207 – –430 – –430

370

806

246 616

181 987

32 159 –1 518 30 641

35 427 –1 734 33 693

31 623 –617 31 006

31 946 –807 31 139

84 – 84

130 – 130

3 190 –358 2 832

3 139 –312 2 827

–2 738 –543 –3 281

212 –615 –403

Avkastning på operativt kapital, %

–

Investeringar inkl företagsförvärv

152

103

134

–

181

170

–163

–154

Ej kassaflödespåverkande poster: Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Värdeförändring skog Övriga värdeförändringar enligt IFRS Realisationsvinster/-förluster Övrigt Summa

–59 –46 180 126 27 –3 225

–68 –53 206 90 6 –1 180

–57 – – – 13 – –44

–54 – – – 14 0 –40

– –46 – – – – –46

– –53 – – – – –53

–237 – – – 0 – –237

–221 – –

235 – 180 126 14 –3 552

207 – 206 90 –9 –1 493

Resultaträkning Intäkter Extern nettoomsättning Intern nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat av avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat

* Rörelsegrenarna är kvarvarande verksamheter.

Operativt kapital Tillgångar Skulder Summa

1 0 –220

Information om geografiska områden Koncernens verksamhet är koncentrerad till Sverige. För ytterligare information se nedan, Verksamheten i olika länder. Koncernen

Koncernen 2005 2004

MSEK Extern nettoomsättning Operativt kapital, tillgångar Investeringar i anläggningstillgångar exkl aktier och andelar

6 155 32 159 129

6 272 35 427 102

Sverige 2005 2004 6 111 32 135 128

Övriga länder 2005 2004

6 183 35 400 101

44 24 1

89 27 1

Verksamheten i olika länder Nettoomsättning

Verksamhet i koncernens bolag per land Operativt Medelantal kapital Investeringar anställda

2005

Nettoomsättning per mottagande land Andel i %

Löner och sociala kostnader

MSEK

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

2005

2004

Sverige

6 111

6 183 30 622 33 666

128

101

1 101

1 085

542

573

6 015

6 119

Finland Lettland Övriga EU EU exkl Sverige EU totalt

16 28 – 44 6 155

14 –1 0 75 20 24 – – 3 89 19 27 6 272 30 641 33 693

– 1 – 1 129

– 1 – 1 102

3 12 – 15 1 116

3 10 – 13 1 098

1 2 – 3 545

1 2 – 3 575

30 28 13 71 6 086

30 75 0 105 6 224

1 0 0 1 99

1 1 0 2 99

Europa exkl EU Totalt

– 6 155

– – – 6 272 30 641 33 693

– 129

– 102

– 1 116

– 1 098

– 545

– 575

69 6 155

48 6 272

1 100

Moderbolaget Nettoomsättning per rörelsegren Moderbolagets nettoomsättning är helt hänförlig till Skogsrörelsen, se vidare Not 4 Intäkternas fördelning.

Nettoomsättning per geografisk marknad Moderbolagets verksamhet är helt hänförlig till Sverige.

Not 6 - Övriga rörelseintäkter

Not 7 - Övriga externa kostnader Koncernen

MSEK Realisationsvinst vid försäljning av maskiner och inventarier Beräknad försäkringsersättning* Beräknad skattereduktion för virke från stormfälld skog* Övriga rörelseintäkter Summa

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

42 81

14 –

26 –

14 –

58 – 181

– – 14

– 1 27

* Se vidare not 33 Viktiga uppskattningar och bedömningar.

– 0 14

Övriga externa kostnader utgöres till ca 80% av ersättningar till entreprenörer inom Skogsrörelsen samt frakter och transporter.

Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Koncernen

MSEK Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

1 1

– –

Riksrevisionen Revisionsuppdrag

–

Övriga revisorer i koncernföretag Revisionsuppdrag Andra uppdrag

1 5

1 2

– –

Totalt Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa

2 6 8

2 3 5

– – –

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

RÄKENSKAPER

Medelantal anställda per land

Not 8 - Operationella leasingavtal Koncernen

MSEK

2005

Förfalloår för ej uppsägningsbara hyresavtal Inom ett år Mellan ett år och fem år Längre än fem år Summa

58 103 0 161

2004

Moderbolaget

2005

66 162 5 233

– – – –

2004

– – – –

Koncernen redovisar operationella leasingavtal avseende • kontorslokaler • skogsmaskiner, bilar och övriga motorfordon. Koncernen hyr ett antal kontorslokaler genom operationell leasing. De största är huvudkontoren i Kalix och Bergshamra. Avtalen löper normalt på 5 år. Option på förlängning med 3 år varje gång. Leasingbetalningarna omförhandlas vart femte år för att reflektera marknadshyrorna. Inga avtal innebär krav på förlängning. I hyresavtalen förekommer det indexklausuler. Skogsmaskiner anskaffas genom s k funktionsavtal. Inga övriga större ej uppsägningsbara operationella leasingavtal finns i moderbolaget eller koncernen.

Not 9 - Personalkostnader, medelantal anställda och sjukfrånvaro

Kvinnor

Män

2005 Totalt

2004 Totalt

–

164 6 – 170 170

937 6 3 946 946

1 101 12 3 1 116 1 116

1 085 10 3 1 098 1 098

Moderbolaget Sverige Dotterföretag Sverige Lettland Finland Summa dotterföretag Summa totalt

Fördelningen mellan kvinnor och män i styrelse och koncernledning 2005 Koncernen Kvinnor Män Styrelseledamöter Valda av bolagsstämman Arbetstagarrepresentanter, ordinarie Arbetstagarrepresentanter, suppleanter Vd Övrig koncernledning Summa

2004 Kvinnor Män

5 –

3 3

5 –

3 3

– – 2 7

2 1 3 12

– – – 5

2 1 3 12

Styrelsen är identisk i Sveaskog AB och Sveaskog Förvaltnings AB. Elva dotterföretag har en kvinna i styrelsen.

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Koncernen

MSEK Löner och andra ersättningar varav bonus till vd och vvd Avtalsenliga pensioner till vd och vvd Avtalsenliga pensioner, övriga Övriga sociala kostnader Summa

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

361 – 2 55 127 545

370 0 3 69 133 575

– – – – – –

Kapitaliserade pensionsförpliktelser till vd och vvd

–

Dotterföretag Sverige varav bonus Lettland Finland

2004 Kvinnor Män

–

– – 5

2 1 9

– –

2 1

Styrelseledamöter Valda av bolagsstämman Arbetstagarrepresentanter, ordinarie Arbetstagarrepresentanter, suppleanter Vd Summa

Koncernen*

Uppgift om de anställdas frånvaro p g a sjukdom 2005

Moderbolaget Sverige varav bonus

2005 Kvinnor Män

–

Löner och andra ersättningar per land

MSEK

Moderbolaget

2004

Styrelse, Övriga Styrelse, Övriga vd, vvd anställda vd, vvd anställda

– –

7 – – –

– –

351 – 2 1

– –

13 0 – –

– –

354 – 2 1

Summa dotterföretag

354

357

Summa totalt

354

357

2005

2004

3,2 4,2 3,4

3,3 5,3 3,6

Sjukfrånvarons längd i dagar i % av total sjukfrånvaro Sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 60 < 60 dagar 40

78 22

Total sjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Män Kvinnor Totalt

Totalt

100

Till arbetstagarrepresentanter och suppleanter i styrelsen har, förutom lön i anställning, ersättning utgått med totalt:

Fortsättning not 9

Åldersfördelning av de sjukfrånvarande i % 29 år och yngre 30–49 år 50 år och äldre

1,4 2,3 4,7

0,7 2,3 5,1

SEK Pelle Eriksson, arbetstagarrepresentant

28 000

Summa

3,4

3,6

Sture Persson, arbetstagarrepresentant

28 000

Rolf Sellbrand, arbetstagarrepresentant

28 000

Karl-Åke Kjellberg, suppleant

28 000

Kurt Larsson, suppleant

28 000

Antalet långtidsfriska personer i % av medelantalet tillsvidareanställda **

43,9

47,7

* Avser endast svenska koncernföretag. ** För att kategoriseras som långtidsfrisk ska personen ha varit anställd tre år bakåt i tiden samt inte ha någon sjukskrivningsdag de senaste två åren.

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt NBKs rekommendation, m m Högsta ledningen utgörs av styrelseordförande och verkställande direktör. I koncernledningen ingår vd, vice verkställande direktören, chef VO Skogsbruk, chef VO Virkesmarknad, chef koncernstab Information och chef koncernstab Personal. Principer Till styrelsens ordförande och övriga bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören och övrig koncernledning utgörs av grundlön, tjänstebil och pension. En befattningshavare har tjänstebostad och en har fria arbetsresor. Bonus förekommer ej. Ersättningen till verkställande direktören sätts av styrelsen och till övrig koncernledning av verkställande direktören. Ersättningsfrågorna bereds av ersättningsutskottet som utgörs av Bo Dockered och Birgitta Johansson-Hedberg. Ersättningar och andra förmåner under året Styrelsearvode

Utskottsarvoden

Summa

Bo Dockered, styrelsens ordförande

380 000

50 000

430 000

Håkan Ahlqvist, bolagsstämmovald

120 000

7 500

127 500

Lars Johan Cederlund, bolagsstämmovald

120 000

49 500

169 500

Åsa Domeij, bolagsstämmovald

120 000

Lena Johansson, bolagsstämmovald

120 000

Birgitta Johansson-Hedberg, bolagsstämmovald

120 000

Christina Liffner, bolagsstämmovald

120 000

SEK

120 000 42 000

162 000 120 000

10 000

130 000

Maria Norrfalk, bolagsstämmovald (2005-04-28 – 2005-12-31)

90 000

Åsa Tham, bolagsstämmovald (2005-01-01 – 2005-04-28)

60 000

SEK Gunnar Olofsson, vd Sven Eric Lundström, vvd Herman Sundqvist, chef VO Skogsbruk Erik Olsson, chef VO Virkesmarknad (2005-01-01 – 2005-03-11) ** Urban Eriksson, chef VO Virkesmarknad (2005-03-15 – 2005-12-31) Karin Ericsson Gullberg, chef koncernstab Personal (2005-03-15 - 2005-12-31) Linda Andersson, chef koncernstab Information (2005-03-15 - 2005-12-31)

Styrelsearvode

Utskottsarvoden

Summa 28 000

7 500

35 500

Skattepliktig lön

Skattepliktiga förmåner

2 205 709

204 925

922 773 3 333 407

1 921 744

204 572

458 678 2 584 994

1 189 846

44 464

327 555 1 561 865

333 693

47 923

1 193 794

41 163

707 079

–

157 092

864 171

578 146

25 128

92 976

696 250

Pensionskostnad *

82 290

Summa

463 906

295 857 1 530 814

* Pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året eller under angiven period. ** Exklusive kostnad för Erik Olssons avgång. Hela kostnaden för Erik Olssons avgång inklusive sociala kostnader har kostnadsförts 2005 med totalt SEK 4 662 401.

Koncernledning Verkställande direktör Gunnar Olofsson Pension Förtida ålderspension utges mellan 62 och 65 år med 65% på lönedel upp till 20 inkomstbasbelopp och med 32,5% på lönedel mellan 20 och 50 inkomstbasbelopp. Pensionsförmånen är oantastbar och säkerställs genom löpande månadsvisa premier. Från 65 år utgår pension enligt ITP-planen. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan. Därutöver görs en kompletterande premieavsättning till ålderspension med 25% på lönedel mellan 30 och 50 inkomstbasbelopp. Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 6 månader, vid uppsägning från Gunnar Olofssons sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 18 månadslöner. Uppsägningslön och avgångsvederlag avräknas mot andra inkomster.

RÄKENSKAPER

Vice verkställande direktör Sven Eric Lundström

Not 11 - Finansiella intäkter och kostnader Koncernen

Pension För Sven Eric Lundström utgår pension mellan 62 och 65 år med 70% av den vid avgångstillfället pensionsgrundande lönen (månadslön samt semesterersättning). Pensionsförmånen är antastbar. Avsättningar har skett. Från 65 år utgår pension enligt ITP-planen. Därutöver lämnas kompletterande pensionsförmåner på den del av årslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr basbeloppet. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan.

MSEK

2005

2004

Finansiella intäkter Utdelning Realisationsvinst Ränteintäkter Orealiserad vinst marknadsvärdering ränteswapar Övriga finansiella intäkter Valutakursdifferenser

3 0 66 4 3 2

2 1 86 – 2 –

Summa

Finansiella kostnader Räntekostnader, moderföretag Räntekostnader, pensioner Räntekostnader, övriga Orealiserad förlust marknadsvärdering ränteswapar Övriga finansiella kostnader Valutakursdifferenser

– –45 –359 –9 –12 –

0 –49 –444 – –22 –1

Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Sven Eric Lundströms sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner. Lika med uppsägning från bolagets sida kan behandlas väsentligt förändrad ägarstruktur, ändrad befattning samt väsentligt ändrat befattningsinnehåll. Avgångsvederlaget avräknas mot lön från ny anställning.

Summa

–425

–516

Summa totalt

–347

–425

Övriga medlemmar av koncernledningen

Den finansiella delen av kostnader för pensionsåtaganden i egen regi har beräknats efter en räntesats om 3,0% (3,2).

Pension Från 65 års ålder utgår pension enligt ITP-planen. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan.

MSEK

Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från de anställdas sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Uppsägningslön och avgångsvederlag avräknas mot andra inkomster.

Moderbolaget

2005

2004

Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning

400

450

Summa

400

450

Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter, koncernföretag Ränteintäkter, övriga Övriga finansiella intäkter

213 0 2

256 0 2

Summa

215

258

Övriga finansiella kostnader Räntekostnader, övriga koncernföretag Räntekostnader, övriga Övriga finansiella kostnader

–398 –189 –10

–453 –266 –21

Summa

–597

–740

–

–32

Not 10 - Avskrivningar enligt plan Koncernen

MSEK

Avskrivningar enligt plan Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för systemutveckling m m

2005

2004

Moderbolaget

2005

–

2004

–

Valutakursdifferenser Summa totalt

Materiella anläggningstillgångar Byggnader Övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier

5 16 38

12 12 44

1 0 0

0 0 0

Summa

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital

Not 12 - Skatter

Koncernen

Resultat efter finansiella poster Koncernen

MSEK Sverige, koncernföretag Övriga länder, koncernföretag Summa

MSEK

2005

2004

522 2

673 10

Aktuell skatt i lämnade (+)/

683

Summa

524

Effekt av IAS 39

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

–

101

–358

–

101

–358

erhållna (–) koncernbidrag

Skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Koncernen

MSEK

2005

2004

Moderbolaget

2005

2004

Aktuell skatt Periodens skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år

–100

107

101

358

–

Summa

–100

110

101

358

208

–

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteintäkt (+)/ skattekostnad (–) avseende temporära skillnader Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) i återfört resp aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Summa Summa totalt

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar Koncernen

MSEK

–101

–195

–14

–250

–54

–14

–250

–154

123

108

Skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) per land Koncernen

Moderbolaget

MSEK Sverige Övriga länder

2005 –154 0

2004 123 0

2005 87 –

2004 108 –

Summa

–154

123

108

MSEK

2005

2004

Moderbolaget

2005

2004

Svensk inkomstskattesats –28,0 –28,0 –28,0 –28,0 Skatteeffekt mellan redovisat och skattemässigt resultat på fastighetsaffärer 0,0 –5,5 – –0,2 Skatteeffekt på grund av tidigare ej intäktsförda skattefordringar resp ej kostnadsförda skulder –2,1 48,0 – – Skatteeffekt av att resultatandel i intressebolag redovisas netto efter skatt –2,4 –1,6 – – Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter 3,0 5,0 125,3 224,6 Effektiv skattesats enligt resultaträkningen –29,5 17,9 97,3 196,4

Moderbolaget

2004

2005

2004

Uppskjuten skatteskuld Biologiska tillgångar, skogsmark, övrig mark och byggnader 7 714 7 820 Övriga anläggningstillgångar 6 469 Varulager 37 13 Skogsvårdsskuld 87 83 Avsättning för ersättningar till anställda 17 26 Periodiseringsfond 20 57 Ersättningsfond för mark 61 22 Övriga obeskattade reserver 19 59

– – – – – – – –

Summa

–

7 961 8 549

Uppskjuten skattefordran Finansiella instrument Underskottsavdrag Avsättningar

49 0 153

– 97 194

– – –

– 14 –

Summa

202

291

–

7 759 8 258

–

–14

Summa netto uppskjuten skatteskuld (+)/–fordran (–)

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Skillnad mellan nominell och effektiv skattesats Koncernen

2005

MSEK

AvUtgående Redovisat vecklade balans i resultat– verksam31.12.2005 räkningen heter m m

Koncernen Uppskjuten skatteskuld Biologiska tillgångar, skogsmark, övrig mark och byggnader 7 714 Övriga anläggningstillgångar 6 Varulager 37 Skogsvårdsskuld 87 Avsättning för ersättningar till anställda 17 Periodiseringsfond 20 Ersättningsfond för mark 61 Övriga obeskattade reserver 19 Summa 7 961

Effekt av Utgående IAS 39 balans 1.1.2005 31.12.2004

–106 3 24 4

– –466 – –

– – – –

7 820 469 13 83

–9 –37 39 – –82

– – – –40 –506

– – – – –

26 57 22 59 8 549

RÄKENSKAPER

MSEK

Uppskjuten skattefordran Finansiella instrument Underskottsavdrag Avsättningar m m Summa Summa netto uppskjuten skatteskuld

AvUtgående Redovisat vecklade balans i resultat– verksam31.12.2005 räkningen heter m m

Effekt av Utgående IAS 39 balans 1.1.2005 31.12.2004

Förändring av ackumulerade avskrivningar utöver plan Koncernen

MSEK 49 0 153 202

– –97 –41 –138

–24 – – –24

73 – – 73

– 97 194 291

7 759

–482

–73

8 258

Redovisas som Uppskjuten skattefordran 71 Uppskjuten skatteskuld 7 830 Netto uppskjuten skatteskuld 7 759

30 86 56

– –628 –628

– 73 73

41 8 299 8 258

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Ingående balans 1.1 Avsättning Upplösning

10 11 0

28 0 –18

– – –

Utgående balans 31.12

–

I koncernredovisningen har de obeskattade reserverna delats upp i uppskjuten skatteskuld respektive intjänade vinstmedel i eget kapital.

Not 13 - Avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet Koncernen

Moderbolaget Uppskjuten skattefordran Underskottsavdrag Summa uppskjuten skattefordran

–

–14

–

–14

–

Underskottsavdrag Underskottsavdragen är helt hänförliga till svenska koncernföretag och saknar förfallodatum. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Skattemässiga underskottsavdrag för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat– och och balansräkningarna uppgår till MSEK 0 (0). Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner Skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten Dispositioner. I koncernredovisningen redovisas dock inte obeskattade reserver och bokslutsdispositioner.

De enskilda bolagens obeskattade reserver Koncernen

MSEK

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

Ackumulerade avskrivningar utöver plan Maskiner och inventarier Byggnader

20 1

9 1

0 –

– –

Summa

–

Övriga Ersättningsfond för mark Periodiseringsfond Skadereserv, försäkringsbolag Utjämningsreserv, försäkringsbolag Avsatt till pensioner, överskott

219 72 3 – 64

79 204 3 131 64

– 72 – – –

Summa

358

481

Summa totalt

379

491

MSEK

2005

Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat från omvärdering och avyttring av avvecklad verksamhet Resultat från omvärdering och avyttring av avvecklad verksamhet före skatt Skatt hänförlig till resultat från omvärdering och avyttring av avvecklad verksamhet Resultat från omvärdering och avyttring av avvecklad verksamhet efter skatt Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt

2 444 2 437 2 2 –896 –862 57 –28 –666 –620 –393 –387 –237 –221 311 321 –55 –67 256 254 –73 –73

2004

183

181

–

–25

–

246

181

Resultat per aktie före utspädning, SEK efter utspädning, SEK

2,07 2,07

1,53 1,53

Antal anställda Medelantal anställda

704 700

703 693

Avvecklad verksamhet AssiDomän Cartonboard Den 15 november 2005 tecknade Sveaskog och Korsnäs, Investment AB Kinneviks helägda dotterföretag, avtal om att Korsnäs förvärvar Sveaskogs kartongrörelse AssiDomän Cartonboard. Affären förutsätter godkännande av berörda konkurrensmyndigheter. Processen bedöms kunna slutföras under första halvåret 2006. De till affärsområdet Cartonboard hänförbara tillgångarna och skulderna klassificerades som innehavda för försäljning per 1 oktober 2005 enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter.

461 –160 –264 37

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK 616 (987) dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. Resultat per aktie från kvarvarande och avvecklade verksamheter har beräknats med samma siffror som resultat per aktie, med den skillnaden att årets resultat delats upp på resultat från kvarvarande verksamhet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till MSEK 370 (806) och resultat från avvecklad verksamhet uppgående till MSEK 246 (181).

Koncernen 2005

Not 15 - Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet

MSEK

AssiDomän Cartonboard 2005 2004

Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Summa

431 –182 –292 –43

Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning MSEK

AssiDomän Cartonboard Materiella anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar och övriga fordringar Likvida medel Summa

2 416 2 369 532 35 3 354

Skulder klassificerade som hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning MSEK

Koncernen 2005

AssiDomän Cartonboard Avsättningar till pensioner Andra räntebärande skulder * Leverantörsskulder m m Summa

29 2 051 920 3 000

Bland andra räntebärande skulder ingår MSEK 2 050 i skuld på koncernkonto. Detta belopp redovisas som kortfristig räntebärande fordran i koncernens balansräkning, se not 22 Räntebärande fordran.

Not 14 - Resultat per aktie Före och efter utspädning*

Resultat per aktie Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter, SEK Resultat per aktie från avvecklad verksamhet, SEK Antal utestående aktier Antal utestående aktier, miljoner st Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner st * Ingen utspädning har skett under 2004 eller 2005.

2005

2004

5,20

8,34

3,13

6,81

2,07

1,53

118,4 118,4 118,4 118,4

MSEK

Balanserade utgifter för systemutveckling m m

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2004 Investeringar Omräkningsdifferenser Utgående värden 31.12.2004

0 11 0 11

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående värden 1.1.2004 Årets avskrivningar Utgående värden 31.12.2004 Utgående planenliga restvärden 31.12.2004

0 0 0 11

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2005 Investeringar Omräkningsdifferenser Utgående värden 31.12.2005

11 21 0 32

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående värden 1.1.2005 Årets avskrivningar Utgående värden 31.12.2005 Utgående planenliga restvärden 31.12.2005

0 0 0 32

RÄKENSKAPER

Not 16 - Materiella anläggningstillgångar Övriga materiella anläggningstillgångar

Maskiner och inventarier

Pågående nyanläggningar och förskott

Summa övriga materiella anläggningstillgångar

Skogsmark

Byggnader, övrig mark och markanläggningar

Koncernen Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2004 Investeringar Företagsförvärv Från pågående nyanläggningar och förskott m m Kostnadsförda pågående anläggningar Försäljning samt utrangering Omräkningsdifferenser m m Utgående värden 31.12.2004

2 121 – 1 – – –26 – 2 096

1 246 17 – 47 – –117 0 1 193

4 368 177 – 47 – –105 0 4 487

84 55 – –94 –2 – – 43

5 698 249 – – –2 –222 0 5 723

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2004 Försäljning och utrangering Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser m m Utgående värden 31.12.2004 Utgående planenliga restvärden 31.12.2004

– – – – – 2 096

–619 68 –41 0 –592 601

–2 087 104 –248 0 –2 231 2 256

– – – – – 43

–2 706 172 –289 0 –2 823 2 900

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2005 Investeringar Från pågående nyanläggningar och förskott m m Försäljning samt utrangering Omföring till tillgångar som innehas för försäljning Omräkningsdifferenser m m Utgående värden 31.12.2005

2 096 4 – –30 – – 2 070

1 193 0 27 –9 –686 0 525

4 487 64 4 –73 –4 063 –1 418

43 21 –31 – –18 – 15

5 723 85 – –82 –4 767 –1 958

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2005 Försäljning och utrangering Årets avskrivningar Omföring till tillgångar som innehas för försäljning Omräkningsdifferenser m m Utgående värden 31.12.2005 Utgående planenliga restvärden 31.12.2005

– – – – – – 2 070

–592 1 –21 465 0 –147 378

–2 231 67 –38 1 890 0 –312 106

– – – – – – 15

–2 823 68 –59 2 355 0 –459 499

MSEK

Fortsättning not 16 MSEK

Skogsmark

Byggnader, övrig mark och markanläggningar

424 – –226 198

65 1 –27 39

– – – –

–3 1 0 –2

198

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2004 Investeringar Avyttringar och utrangeringar Utgående värden 31.12.2004 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2004 Försäljning och utrangering Årets avskrivning Utgående värden 31.12.2004 Utgående planenliga restvärden 31.12.2004 Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2005 Investeringar Avyttringar och utrangeringar Utgående värden 31.12.2005 Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2005 Försäljning och utrangering Årets avskrivning Utgående värden 31.12.2005 Utgående planenliga restvärden 31.12.2005

198 0 –12 186

39 3 –9 33

– – – –

–2 1 –1 –2

186

Taxeringsvärden för svenska fastigheter Koncernen

MSEK

2005

Moderbolaget

2004

2005

2004

Skogsmark Övrig mark Byggnader Summa

30 832 24 006 253 213 53 60 31 138 24 279

856 46 13 915

887 43 15 945

Redovisat i balansräkningen: Skogsmark Växande skog Summa

2 070 2 096 26 902 27 433 28 972 29 529

186 – 186

198 – 198

Not 17 - Biologiska tillgångar Se redovisningsprinciper sid 69.

MSEK Koncernen Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2004 Förvärv av skogsfastigheter – växande skog Förändring i värde – växande skog Volymförändring – avverkning Volymförändring – tillväxt Övrig förändring Försäljning av skogsfastigheter (ingående värde) – växande skog Utgående värden 31.12.2004 Ingående värden 1.1.2005 Förvärv av skogsfastigheter – växande skog Förändring i värde – växande skog Volymförändring – avverkning samt stormeffekt Volymförändring – tillväxt Övrig förändring Försäljning av skogsfastigheter (ingående värde) – växande skog Utgående värden 31.12.2005

Växande skog

27 761 11 –1 643 1 628 –88 –236 27 433 27 433 19 –1 770 1 609 11 –400 26 902

Det bokförda värdet på Sveaskogs skogstillgångar har under 2005 minskat med MSEK 557. Det verkliga värdet av den växande skogen är MSEK 26 902 (27 433) och det beräknade anskaffningsvärdet för skogsmarken MSEK 2 070 (2 096).

RÄKENSKAPER

Värdeförändring skog i resultaträkningen I resultaträkningen ingår värdeförändring skog med MSEK 180 (206). Av förändringen avser MSEK 326 (310) koncernmässiga realisationsvinster vid försäljningar av skogsfastigheter; övrig förändring MSEK –146 (–104) beror främst på att det ekonomiska värdet av avverkningarna varit högre än värdet på tillväxten i skogen.

MSEK

Koncernen

MSEK Värdeförändring skogsmark och biologiska tillgångar – växande skog i balansräkningen Förvärv av skogsfastigheter Försäljningsintäkt – sålda skogsfastigheter Övrigt Delsumma Tillkommer värdeförändring liggande, ej upparbetad stormfälld skog Summa

2005

2004

–557 –23 756 1 177

–353 –12 567 4 206

3 180

– 206

Information om övergången till IFRS lämnas i not 32 Effekter av övergång till International Finacial Reporting Standards (IFRS).

Virkesförråd, virkesuttag och virkestillväxt Koncernen

Virkesförråd*, miljoner m3sk Nettotillväxt*, miljoner m3sk Virkesuttag från egen skog, miljoner m3fub

2005

2004

268 11,2 7,11

270 11,3 6,60

Andra långfristiga värdeKoncern- Intresse- pappersföretag företag* innehav

Totalt

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2004 Investeringar Utgående värden 31.12.2004

24 933 1 24 934

– – –

– 24 933 – 1 – 24 934

Ackumulerade nedskrivningar Ingående värden 1.1.2004 Utgående värden 31.12.2004 Bokfört värde 31.12.2004

– – 24 934

– – –

– – – – – 24 934

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2005 Utgående värden 31.12.2005

24 934 24 934

– –

– 24 934 – 24 934

Ackumulerade nedskrivningar Ingående värden 1.1.2005 Utgående värden 31.12.2005 Bokfört värde 31.12.2005

– – 24 934

– – –

– – – – – 24 934

* Innehavet i Setra Group redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Aktieinnehavet i övriga intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Kapitalandelsredovisning har ej tillämpats för dessa p g a innehavens ringa betydelse. 1) Andel i intresseföretags resultat efter skatt.

* Brukad mark 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub.

Specifikation av intäkter, resultat, tillgångar och skulder i intresseföretag

MSEK

Not 18 - Aktier och andelar

MSEK

Koncernen Ingående värden 1.1.2004 Andel i intresseföretags resultat 1) Utgående värden 31.12.2004 Ingående värden 1.1.2005 Investeringar Avgår till tillgångar som innehas för försäljning Andel i intresseföretags resultat 1) Utgående värden 31.12.2005

Andra långfristiga värdeKoncern- Intresse- pappersföretag företag* innehav

Totalt

–

184

191

– –

–53 131

– 7

–53 138

– –

131 3

7 20

138 23

–

– –

–47 87

– 27

–47 114

Setra Group AB, Sverige Enligt bolagets redovisning Intäkter Resultat efter skatt Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i %

2005

2004

5 430 –93 2 688 1 986 702

5 406 –106 2 921 2 127 794

Fortsättning not 18 - Aktier och andelar

Specifikation av aktier och andelar samt andra långfristiga värdepappersinnehav

kSEK

Moderbolagets innehav Direkta innehav i koncernföretag Sveaskog Förvaltnings AB Hjälmare Kanal och Jäders Bruks AB Summa direktägda koncernföretag Större indirekta innehav i koncernföretag AssiDomän Cartonboard AB AssiDomän Försäkring AB AssiDomän Kraft Products AB SIA Sveaskog Baltfor Skogs AB Sveaskog 36 Svenska Skogsplantor AB Koncernens innehav i intresseföretag Moderbolagets indirekta innehav Inatur Nordic AS Setra Group AB Övriga Summa intresseföretag

Antal aktier

Ägarandel i % 1 2005 2004

Redovisat värde, 31 december, kSEK 2005 2004

Org nr

Säte/land

556016-9020 556002-4472

Stockholm Arboga

95 157 179 5 936

100 100

556267-2328 516401-8466 556071-4072 556579-7627 556477-5327

Lindesberg Stockholm Solna Lettland Solna Hallsberg

1 000 100 000 692 911 345 100 1 000 44 550

100 100 100 100 100 100

– – – – – –

988913928 556034-8483

Norge Stockholm

500 3 963 334

50 50

– –

3 046 83 542 428 87 016

– 130 048 428 130 476

18 775

24,1

230 000

10,9

–

2 586 4 386 20 000 42 27 014 114 030

2 586 4 386 – 34 7 006 137 482

Koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav Moderbolagets indirekta innehav Bottenvikens Stuveri AB 556053-7168 Piteå Bostadsrätter Swe Tree Technologies AB 556573-9587 Umeå Övriga andelar Summa koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav Summa koncernens innehav av aktier och andelar

24 931 117 24 931 117 3 049 3 049 24 934 166 24 934 166

1) Rösträttsandelen överensstämmer för samtliga andelar med kapitalandelen Komplett lagstadgad specifikation av koncernföretagens innehav finns i den årsredovisning som insändes till Bolagsverket. Denna specifikation kan erhållas från Sveaskog AB, Koncernstab Information, 105 22 Stockholm.

Not 19 - Långfristiga fordringar

Not 20 - Varulager Koncernen

MSEK

2005

2004

Moderbolaget

2005

2004

Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos intresseföretag Fordringar hos koncernföretag Övriga långfristiga fordringar Summa

150 – 0 150

150 – – – 5 505 5 697 0 – – 150 5 505 5 697

Ej räntebärande långfristiga fordringar Övriga långfristiga fordringar Summa Summa totalt

0 0 150

0 – – 0 – – 150 5 505 5 697

Koncernen

MSEK Avverkningsrätter Råvaror Förbrukningsartiklar Produkter under tillverkning Färdiga produkter Omsättningsfastigheter Övrigt Summa

2005

2004

89 21 1 398 90 0 0 599

75 53 1 229 300 0 58 716

Virkeslagret har värderats till nettoförsäljningspris vilket understiger de faktiska kostnaderna med MSEK 13. Varulagret förväntas till ca 90% återvinnas inom ett år.

RÄKENSKAPER

Not 21 - Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Koncernen

MSEK Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Fordringar hos moderföretag Fordringar hos övriga koncernföretag Derivattillgång Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa

2005

2004

Moderbolaget

2005

2004

724 1 065 – – 491 453 – – – 0 – 0 – – 2 074 1 748 12 – – – 446 343 15 5 45 51 7 – 1 718 1 912 2 096 1 753

Eget kapital i koncernen består av aktiekapital, reserver och intjänade vinstmedel (inkl årets resultat). Eget kapital i moderbolaget består av aktiekapital, reservfond, balanserade vinstmedel och årets resultat.

Reserver Reserver består av säkringsreserv och omräkningsreserv.

Koncernen

Moderbolaget

MSEK

2005

2004

2005

2004

Inom ett år Senare än inom ett år Summa

1 563 1 783 155 129 1 718 1 912

15 7 22

5 – 5

Kundfordringar redovisas efter hänsyn tagen till under året uppkomna kundförluster som uppgick till MSEK 0 (1).

Not 22 - Räntebärande fordran Kortfristig räntebärande fordran MSEK 2 050 avser lån till avvecklad verksamhet som tidigare eliminerats i koncernen, se not 13 Avvecklad verksamhet.

Not 23 - Likvida medel Koncernen

Kortfristiga placeringar Fordringar hos koncernföretag Övriga kortfristiga räntebärande fordringar Kassa och bank Avgår: Tillgångar som innehas för försäljning Summa enligt balansräkningen Tillkommer: Tillgångar som innehas för försäljning Summa enligt kassaflödesanalysen

Not 24 - Eget kapital

Koncernen

De externa kortfristiga ej räntebärande fordringarnas förväntade återvinningstid

MSEK

För huvuddelen av den svenska koncernen finns s k koncernkonton med Sveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Sveaskog Förvaltnings ABs mellanhavanden med koncernföretagen avseende koncernkonton redovisas som kortfristig räntebärande fordran respektive kortfristig räntebärande skuld till koncernföretagen.

2005 57 –

2004

Moderbolaget

2005

2004

250 – – – 4 758 5 378

0 145

0 403

– 0

–35 167

– – – 653 4 758 5 379

35 202

– – – 653 4 758 5 379

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att • de har en obetydlig risk för värdefluktuationer • de kan lätt omvandlas till kassamedel • de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till MSEK 6 050.

– 1

Säkringsreserv Säkringsreserven innefattar den effektiva delen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har avslutats. Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Intjänade vinstmedel Intjänade vinstmedel i koncernen utgörs av årets resultat samt föregående års intjänade vinstmedel efter eventuell vinstutdelning. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman. Moderbolaget Reservfond Syftet med reservfonden var att spara en del av årets resultat, som inte gick åt för täckning av balanserad förlust. Avsättning till reservfond är inte längre erforderlig. Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel i moderbolaget utgörs av årets resultat samt föregående års balanserade vinstmedel efter eventuell vinstutdelning. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman.

Not 25 - Räntebärande skulder Koncernen finansierar sig huvudsakligen via banksystemet, men också via kapitalmarknaden genom utgivande av företagscertifikat och obligationslån. Löptiderna varierar mellan några månader till som längst drygt fem år. Räntan är både fast och rörlig och är med något undantag i svenska kronor. Av ingångna lånelöften var vid utgången av 2005 MSEK 6 050 (6 850) outnyttjade. För vidare

detaljer kring koncernens låneportfölj och förfallostruktur, se nedan. För mer information om företagets exponering för ränterisk och risk för valutaförändringar hänvisas till not 31 Finansiella risker och finanspolicy. Koncernen

MSEK

Långfristiga skulder AMF–STP lån, 2003–2008 Utnyttjande under MEUR 1 000 Euro Medium Term Note program Utnyttjande under MSEK 3 000 Medium Term Note program Bankfaciliteter Obligationslån Övriga skulder Summa

Koncernen

MSEK

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

127

163

127

163

–

208

–

1 005 1 997 1 005 1 997 2 450 3 050 2 450 3 050 450 650 450 650 – – – – 4 032 6 068 4 032 5 860

Kortfristiga skulder AMF-STP lån, 2003–2008 Utnyttjande under MSEK 5 000 Företagscertifikatsprogram Utnyttjande under MSEK 3 000 Medium Term Note program Utnyttjande under MEUR 1 000 Euro Medium Term Note program Bankfaciliteter Obligationslån Skuld till moderbolag Skulder till övriga koncernföretag Övriga skulder Summa Summa totalt

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

–

2 387 2 983 2 387 2 983 1 000

– 1 000

–

216 – – – 400 – 400 – 200 – 200 – – 6 – – – – 17 202 16 983 16 20 – – 4 237 3 009 21 207 19 966 8 269 9 077 25 239 25 826

Villkor och återbetalningstider 2005

MSEK Koncernen Räntebärande tillgångar Lånefordran Kortfristig fordran Likvida medel

Ränte- Räntesats bind% ning

Inom 1 år

Inom 2 år

5 år Inom och 4 år längre

100

SEK SEK SEK

150 2 050 110

2 050 167

Räntebärande skulder Företagscertifikat Banklån effekt av ränteswapar AMF lån

1,67 rörlig 2,01 rörlig 5,13 fast 4,75 fast

SEK SEK SEK SEK

2 400 2 850 2 850 145

2 387 400 400 1 100 1 350 18 18 109

Obligationer EMTN Eurobond effekt av ränteswapar MTN FRN SEK effekt av ränteswapar MTN FRN EUR effekt av ränteswapar Obligations lån effekt av ränteswapar

5,25 2,56 2,08 5,28 2,89 5,43 2,06 5,51

EUR SEK SEK SEK EUR SEK SEK SEK

23 228 1 835 1 835 18 165 650 650

216 228 1 000 1 000

300 300

200 200

fast rörlig rörlig fast rörlig fast rörlig fast

250 250

Totalt

150 2 050 167

2 387 2 450 2 850 2 850 145

535 535 170 165

16 4 237

2004

Inom 3 år

3,5 rörlig 2,25 rörlig 1,32 rörlig

Övriga räntebärande skulder Summa räntebärande skulder exklusive effekt av ränteswapar

2005

Nominellt belopp i originalValuta valuta

359

705 2 450 8 269

Inom 2 år

Inom 3 år

5 år Inom och 4 år längre

100

Totalt

150

651

2 983

2 983 3 050 3 050 550 3 050 163 163

1 000

216 228 1 835 1 835 170 165 650 650 16

518

Inom 1 år

400 1 100

208 228 1 000 1 000

300 300

200 200

26 3 009 1 408

535 535 162 165 250 250

208 228 1 835 1 835 162 165 650 650 26

500

413 3 747 9 077

RÄKENSKAPER

Förfalloår för externa räntebärande skulder 31.12

Not 26 - Avsättningar för pensioner

Koncernen

Moderbolaget

MSEK

2005

2004

2005

2004

Inom ett år Mellan ett och två år Mellan två och tre år Mellan tre och fyra år Mellan fyra och fem år Senare än inom fem år Summa

4 237 518 359 705 2 450 – 8 269

3 009 3 605 2 983 1 408 518 1 200 500 359 500 413 705 413 3 747 2 850 3 747 – – – 9 077 8 037 8 843

Räntebärande skulder fördelade på valutor inkl till skulderna hänförliga finansiella derivatinstrument Koncernen 2005 2004 MSEK Summa

MSEK Andel,%

8 269 8 269

9 077 9 077

100 100

Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument Koncernen

MSEK

2005

Ränteswapar Cross currency-swapar Ränteoptioner Summa av derivattillgång och derivatskuld

–248 –3 0 –251

Nominellt belopp på finansiella derivatinstrument

Koncernens redovisade avsättningar till pensioner motsvarar nuvärdet av fonderade förpliktelser. Förpliktelserna avser i allt väsentligt förpliktelser övertagna från staten i samband med övertagande av rörelser och dithörande tillgångar från Domänverket per 1 juli 1992 och från Skogsstyrelsen per 1 januari 1994 men utan nyintjänande efter övertagandetidpunkterna. I förpliktelserna ingår även antastbara utfästelser till viss personal vars anställningar följde med i rörelseövertagandena 1992 och 1994, förpliktelser avseende livräntor för arbets- och yrkesskador uppkomna under den tid staten genom Domänverket bedrev rörelse samt vissa tillkommande pensionsförpliktelser som ännu ej är skattemässigt avdragsgilla. I upptaget belopp ingår en avsättning för att täcka vissa bristfälligheter i övertaget underlag från staten. Den avtalsenliga oantastbara pensionsrätt inom förmånsbestämda pensionsplaner som fortlöpande intjänas sker utan fondering inom koncernen. Nämnda avsättning för antastbara utfästelser beräknas dock som om intjänande fortlöpande sker även om utfästelsen gentemot borgenären uppstår först när pensionsfallet inträffar. Följande tabeller visar en översikt av de poster knutna till de pensionsåtaganden som behandlas som förmånsbestämda och fonderade förpliktelser och som ingår i nettokostnaden för de ersättningar som redovisas i koncernresultaträkningen. Koncernen

MSEK

2005

2004

Redovisat värde av förmånsbestämda pensionsplaner Nuvärde av förpliktelser 1 011 1 022 Ej resultatförda aktuariella vinster 3 48 Redovisade avsättningar till pensioner 1 014 1 070

Koncernen

MSEK

Räntederivat Ränteswapar Löptid kortare än 1 år Löptid 2–4 år Löptid 5 år och längre Ränteoptioner Summa

Valutaderivat Cross currency swapar netto Summa

2005

2004

1 817 3 900 – 5 717 1 000 6 717

1 000 5 009 700 6 709 1 500 8 209

393 393

Information om övergången till IFRS lämnas i not 32 Effekter av övergång till International Finacial Reporting Standards (IFRS).

Förändringar av redovisade pensionsavsättningar under 2005 respektive 2004 Avsättningar den 31 december 2005 respektive 2004 Effekt av ändrade principer Utbetalda förmåner Övrig förändring Redovisade avsättningar till pensioner Nettokostnad för förmåner av förmånsbestämda pensionsplaner Räntekomponent i årets ökning av nuvärdet av pensionsförpliktelser Intjänat under året Redovisad pensionskostnad

1 070 1 222 – –103 –88 –91 32 42 1 014 1 070

44 15 59

47 –5 42

Förväntad förfallotid för avsättningar för pensioner Inom ett år Senare än inom ett år Summa

98 85 916 985 1 014 1 070

31.12 31.12 2005 2004

Diskonteringsfaktor Inflationsindex för konsumentpriser Inkomstinflation Framtida lönehöjningar

3,95 2,0 3,0 3,0

4,9 2,0 3,0 3,0

Not 27 - Ej räntebärande skulder Koncernen

MSEK

2004

2005

2004

7 7

– –

0 0 786 1 001 82 83 – – 263 –

– – – 15 –

– – – 13 –

15 62

– 4

– 25

151 373 1 374 1 534 1 381 1 541

21 40 40

0 38 38

Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Skulder till koncernföretag Derivatskuld Skuld till staten att avräkna mot avtalat aktieägartillskott* Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Summa totalt

Moderbolaget

2005

15 77

* Skuld till staten sammanhänger med det s k bolagiseringsavtalet varigenom AssiDomän övertog Domänverkets rörelse och huvuddelen av verkets tillgångar och skulder.

Förfalloår för externa ej räntebärande skulder 31.12 Koncernen

Moderbolaget

MSEK

2005

2004

2005

2004

Inom ett år* Mellan ett och fem år Senare än inom fem år Summa

1 321 1 473 47 50 13 18 1 381 1 541

25 – – 25

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv avser miljöreserv avsatt i samband med Sveaskog Förvaltnings ABs förvärv av skogs- och sågverksrörelser från Kinnevikskoncernen 2002. Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförsäljningar avser reserver avsatta för eventuella framtida krav avseende de verksamheter som såldes under 2000 och 2001. De under 2004 gjorda avsättningarna till reserv för resursanpassning i Sveaskog Förvaltnings AB har delvis tagits i anspråk under 2005, liksom den under 2003 gjorda avsättningen till reserv för resursanpassning i Svenska Skogsplantor AB. Ytterligare specifikation av avsättningarna lämnas inte eftersom det skulle menligt kunna påverka koncernens affärsmässiga verksamhet.

Not 29 - Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen

MSEK

Ställda säkerheter Aktier i intresseföretag Bankmedel Summa Eventualförpliktelser Borgensförbindelser för koncernföretag Borgens- och andra ansvarsförbindelser Summa

Moderbolaget

2005

2004

2005

2004

84 2 86

130 9 139

– – –

– 1 1

– 4 4

– 5 5

784 3 787

815 3 818

Not 30 - Dispositioner, moderbolaget Moderbolaget

MSEK Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar Summa

Not 28 - Övriga avsättningar MSEK Koncernen Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv och -försäljningar Reserver för resursanpassning Övriga avsättningar Summa

MSEK Koncernen Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv och -försäljningar Reserver för resursanpassning Övriga avsättningar Summa

Utgående balans 31.12.2004

2005

2004

0 0

– –

Ian- Utgående Avsätt- språkbalans ningar tagande 31.12.2003

Not 31 - Finansiella risker och finanspolicy

139 66 18 223 Utgående balans 31.12.2005

99 20 18 137

– 58 – 58

–82 –18 0 –100

221 26 18 265

Upplösning/ Utgående Avsätt- ianspråkbalans ningar tagande 31.12.2004

1 – – 1

–41 –46 0 –87

139 66 18 223

Styrelsen i Sveaskog har antagit en finanspolicy som reglerar hur de finansiella risker som koncernen utsätts för ska hanteras. Denna policy utvärderas en gång per år då eventuella modifieringar görs. Med finansiella risker avses förändringar i koncernens resultat och kassaflöde föranledda av ändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansieringsbehov och kreditrisker. Ansvaret för att reducera de finansiella riskerna och utföra de löpande finansiella transaktionerna är centraliserad till en koncerngemensam finansfunktion. Den övergripande målsättningen för finansavdelningen är att säkerställa en kostnadseffektiv finansiering och att minimera negativa effekter på koncernens resultat som kan uppstå genom rörelser inom ränte- och valutamarknaderna. Av de olika finansiella risker som ett företag kan utsättas för – finansieringsrisk, ränterisk, kreditrisk/motpartsrisk och valutarisk – är finansieringsrisk och ränterisk de klart dominerande inom Sveaskog. Valutarisken är relativt liten.

RÄKENSKAPER

Sveaskog, som är ett skogsägande och skogsförvaltande bolag, finansierar ca 20% av sina tillgångar med externa lån. Av detta skäl läggs stor vikt vid att minimera både finansieringsrisken och ränterisken i denna upplåning. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enskilda finansieringskällor samt att vara restriktiv vid bedömning av motparter vid placering av överskottslikividitet.

Finansieringsrisk Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering ska finansavdelningen tillse att bekräftade bankkreditlöften, korta såväl som långa, finns tillgängliga. Volymmässigt ska dessa i första hand täcka utestående företagscertifikat för att eliminera risken att dessa inte kan refinansieras i ett läge då certifikatmarknaden inte fungerar. Långivarbasen ska bestå av olika finansieringskällor så att ett alltför stort beroende av enskild lånemarknad inte uppstår. Sveaskogkoncernens externa lån består av en blandning av banklån och marknadslån – företagscertifikat och obligationslån. På detta sätt är koncernen inte beroende av enbart en finansieringskälla. Sveaskog har inte ställt någon säkerhet för dessa lån. I stället finns i låneavtalen s k negativ klausul, vilket innebär att säkerhet inte heller får lämnas för andra lån. Den nuvarande låneportföljen består av banklån, företagscertifikat och obligationslån. Företagscertifikaten är till sin karaktär korta med en löptid om maximalt 12 månader, medan utestående obligationslån har en löptid mellan ett och fyra år. Banklånen har en genomsnittlig återstående löptid om mer än 5 år. Enligt gällande finanspolicy ska låneportföljen ha en väl spridd förfalloprofil. Korta lån får inte motsvara mindre än 30% och långa lån inte mer än 70% av den totala låneportföljen. Sveaskogs finansiella skuld uppgick vid årsskiftet till MSEK 8 269 och dess förfallostruktur framgår av tabellen Villkor och återbetalningstider i not 25 Räntebärande skulder. Ränterisk Ränterisk är risken att värdet av ett finansiellt instrument varierar p g a förändringar i marknadsräntor. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. Ansvaret för att koncernens ränteexponering hanteras i enlighet med fastställd policy är centraliserad till finansavdelningen. Det åligger finansavdelningen att kontinuerligt följa upp och vidta relevanta åtgärder för att säkerställa att ränterisken minimeras. Finanspolicyn stipulerar att koncernens lånestock ska ha en genomsnittlig räntebindningstid som inte understiger 10 månader men heller inte överstiger 27 månader. För att uppnå denna norm används räntederivat, företrädesvis ränteswapar, se tabell Finansiell exponering – utestående derivatinstrument till nominella belopp. Per den 31 december 2005 hade Sveaskog ränteswapar med ett kontraktsvärde av MSEK 5 728 (5 928). Swaparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2005 till MSEK –251 bestående av skulder om MSEK 5 721 (5 905), se tabell Villkor och återbetalningstider i not 25 Räntebärande skulder.

Kreditrisk/motpartsrisk Med kreditrisk avses att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Den finansiella riskhanteringen medför exponering för kreditrisker. För Sveaskog uppstår sådana dels i samband med placering av likvida medel men framför allt i samband med motpartsrisker i relation till banker vid köp av derivatinstrument. För att kunna ingå derivattransaktioner med bankerna har Sveaskog Förvaltnings AB s k ISDA-avtal med berörda parter. Finanspolicyn innehåller ett särskilt motpartsreglemente i vilket maximal kreditexponering för olika motparter anges. Detta reglemente är stramt och anger de minimikreditbetyg som måste gälla för valda motparter enligt Standard & Poor‘s och Moody’s ratingskalor. För svenska motpartsrisker upp till ett år gäller svenska Nordisk Ratings högsta betyg, K1, och för risker överstigande ett år ska motparter ha lång rating motsvarande minst A eller A2 enligt Standard & Poor's respektive Moody's ratingskalor. Med två undantag har Sveaskog endast kreditrisker på svenska motparter. Under 2005 förekom inga kreditförluster. En annan typ av kreditrisk är fordringar på kommersiella kunder. Koncernens fyra största kunder svarade per 31 december 2005 för ca 63% av den totala omsättningen. Kreditförsäkring/garanti finns enligt koncernens policy, men tillämpas inte för större kunder. Per 31 december 2005 fanns utestående fordringar på dessa kunder motsvarande 61% av koncernens totala kundfordringar vid samma tidpunkt. Valutarisk Sveaskogs valutaexponering är begränsad. Samtliga tillgångar finns i Sverige och endast en mindre del av kostnaderna är i främmande valuta. Ingen valutasäkring av kommersiella flöden sker för närvarande. Finansiell exponering Den av styrelsen antagna finanspolicyn stipulerar att koncernens låneportfölj ska ha en genomsnittlig räntebindningstid som inte understiger 10 månader och inte överstiger 27 månader. För att anpassa räntebindningen till denna norm används olika typer av derivat.

Finansiell exponering – utestående derivatinstrument till nominella belopp Koncernen Miljoner i originalvaluta 2006 2007 2008 Räntederivat Ränteswapar EUR 23 SEK 1 600 1 600 1 600 Ränteoptioner SEK 1 000 Valutaderivat Cross currencyswapar (bruttoredovisning) EUR 23 SEK 228

2009 Totalt

23 700 5 500 1 000

18 165

41 393

Känslighetsanalys För att hantera den rådande ränterisken har koncernen som syfte att minska påverkan av kortsiktiga fluktuationer på koncernens resultat. På lång sikt kommer dock varaktiga förändringar av ränteläget att få en påverkan på det konsoliderade resultatet. Per den 31 december 2005 beräknas en generell höjning av räntan med 1 procentenhet att minska koncernens resultat före skatt med ca MSEK 107 (160) utan beaktande av säkringsredovisning. Värdeförändringar i ränteswapar har inkluderats i denna beräkning. Beräkning av verkligt värde • Värdepapper Verkligt värde är baserat på noterade marknadspriser på balansdagen. • Derivatinstrument För att fastställa kurser på ränteswapar används värderingsmodeller. Den ränta som används är marknadsbaserad ränta för ränteswapar på balansdagen sammansatt till en avkastningskurva och därefter omräknad till en nollkupongkurva. Se tabellerna Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument och Nominellt belopp på finansiella derivatinstrument i not 25 Räntebärande skulder.

Not 32 - Effekter av övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS) Sveaskog tillämpar från och med den 1 januari 2005 International Financial Reporting Standards (IFRS). I bilaga till den första kvartalsrapporten enligt IFRS, perioden januari–mars 2005, lämnades kompletterande information till den som lämnats i årsredovisningen för 2004 avseende preliminära jämförelsevärden för 2004. Jämförelsevärdena för 2004 har därefter justerats, vilket framgår av bilaga till bokslutsrapporten för 2005. Uppgifterna har baserats på en omräkning från tidigare tillämpade svenska redovisningsprinciper till de IFRS-principer som gäller den 31 december 2005. IFRS har varit föremål för fortlöpande förändringar samt godkännande av EU. Tillämpningsföreskrifter saknas fortfarande för t ex IAS 41 (Jord- och skogsbruk). Sveaskog berörs speciellt av IFRS regler avseende biologiska tillgångar (IAS 41 Jord- och skogsbruk) med dess krav på redovisning av växande skog till ett verkligt (marknadsrelaterat) värde, se Redovisningsprinciper.

Effekt av införande av IFRS på öppningsbalansen 1 januari 2004 Balansräkning 1 januari 2004

MSEK

Enligt fastställd balansräkning 31 dec 2003

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Skogsmark Övriga materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Övriga anläggningstillgångar

Effekt av IAS 19, IAS 41 och IAS 12*

Öppningsbalans 1 jan 2004 enl IFRS

0 20 783

– –18 662

0 2 121

2 992 – 696 24 471

– 27 761 31 9 130

2 992 27 761 727 33 601

Omsättningstillgångar Varulager 946 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande 1 646 Likvida medel 319 2 911 Summa tillgångar 27 382

–214 263 3 52 9 182

732 1 909 322 2 963 36 564

12 715

2 788

15 503

7 579 2 478 10 057

278 6 113 6 391

7 857 8 591 16 448

2 904 1 706 4 610 27 382

3 – 3 9 182

2 907 1 706 4 613 36 564

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande Kortfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande Summa eget kapital och skulder

RÄKENSKAPER

Effekt av införande av IFRS januari–december 2004

Effekt av införande av IFRS på balansräkningen 1 januari 2005

Resultaträkning januari–december 2004

Balansräkning 1 januari 2005

MSEK Fastställd Nettoomsättning 8 335 Övriga rörelseintäkter 326 Råvaror och förnödenheter –3 089 Förändring av varulager –14 Övriga externa kostnader –2 739 Personalkostnader –962 Avskrivningar –289 Resultatandelar i intresseföretag –67 Rörelseresultat före värdeförändring skog 1 501 Värdeförändring skog – Rörelseresultat 1 501 Finansnetto –492 Resultat före skatt 1 009 Skatt 24 Resultat efter skatt, men före resultat från avvecklad verksamhet 1 033 Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt – Årets resultat 1 033

Effekt av IAS 41, IAS 12 och IFRS 5*

Enligt IFRS

–2 063 –312 488 37 629 387 221 14

6 272 14 –2 601 23 –2 110 –575 –68 –53

–599 206 –393 67 –326 99

902 206 1 108 –425 683 123

–227

806

Summa tillgångar

181 –46

181 987

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande

Balansräkning 31 december 2004

MSEK Fastställd TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 Skogsmark 20 535 Övriga materiella anläggningstillgångar 2 900 Biologiska tillgångar – Övriga anläggningstillgångar 286 23 732 Omsättningstillgångar Varulager 910 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande 1 963 Likvida medel 651 3 524 Summa tillgångar 27 256 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande Kortfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande Summa eget kapital och skulder

Effekt av IAS 41 och IAS 12*

Enligt IFRS

– –18 439

11 2 096

– 27 433 43 9 037

2 900 27 433 329 32 769

–194

716

253 2 61 9 098

2 216 653 3 585 36 354

13 467

2 668

16 135

6 809 2 430 9 239

329 6 099 6 428

7 138 8 529 15 667

3 007 1 543 4 550 27 256

2 – 2 9 098

3 009 1 543 4 552 36 354

Enligt fastställd Effekt av balansIAS 39, räkning IAS 41 31 dec 2004 och IAS 12*

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Skogsmark Övriga materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Likvida medel

Kortfristiga skulder Räntebärande Ej räntebärande Summa eget kapital och skulder

Enligt IFRS 1 januari 2005

11 20 535

– –18 439

11 2 096

2 900 – 286 23 732

– 27 433 117 9 111

2 900 27 433 403 32 843

910

–194

716

1 963 651 3 524 27 256

261 2 69 9 180

2 224 653 3 593 36 436

13 467

2 483

15 950

6 809 2 430 9 239

329 6 101 6 430

7 138 8 531 15 669

3 007 1 543 4 550 27 256

–18 285 267 9 180

2 989 1 828 4 817 36 436

Förklaringar IAS 2 Varulager IAS 12 Skatter IAS 19 Ersättningar till anställda IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering IAS 41 Jord- och skogsbruk IFRS 5 Avvecklade verksamheter

Avstämning eget kapital MSEK Eget kapital enligt tidigare redovisningsprinciper Införande av IAS 19 Ersättningar till anställda, netto efter skatt Införande av IAS 41 Jord- och skogsbruk och IAS 2 Varulager, netto efter skatteeffekt Införande av IAS 12 Inkomstskatter Införande av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, netto efter skatteeffekt Eget kapital enligt IFRS

1 jan 2005

31 dec 2004

1 jan 2004

13 467

12 715

–

9 292 –6 624

9 373 –6 659

–185 15 950

– 16 135

– 15 503

Not 33 - Viktiga uppskattningar och bedömningar Biologiska tillgångar I avsaknad av en aktiv marknad och därmed relevanta marknadspriser på växande skog av Sveaskogs storleksordning har det verkliga värdet beräknats som ett avkastningsvärde. Kassaflödet från framtida intäkter från virkesuttag efter avdrag för avverknings-, återbeskognings- och andra skogsskötselkostnader har diskonterats till ett nuvärde med diskonteringsräntan 6,25%. Förändringar i de i beräkningen ingående parametrarna: avverkningsvolym, intäkter, kostnader och diskonteringsränta ger ett stort utslag på det verkliga värdet. Stor inverkan på värdet har diskonteringsräntan. Den vägda kapitalkostnaden (WACC) för detta tillgångsslag har bedömts vara 6,25% i nominella termer. Kapitalkostnaden har bedömts vara stabil över en längre tidsperiod och inte komma att påverkas av kortsiktiga ränteförändringar. En förändring av diskonteringsräntan med 1 procentenhet påverkar värdet med ca 4 miljarder kronor. Försäkringsersättning Sveaskog har sitt skogsinnehav försäkrat för skador orsakade av storm och brand. Det totala försäkringsbeloppet uppgår till MSEK 450. Självrisken är MSEK 50. På Sveaskogs marker fälldes i början av 2005 ca 2,5 miljoner m3fub av stormen Gudrun. Skadeinventeringen efter denna omfattande stormskada pågår tillsammans med berört försäkringsbolag men är i januari 2006 ännu ej slutförd. Inventeringen är en förutsättning för att konkreta förhandlingar om storleken på försäkringsersättningen ska kunna upptas. Inför bokslutet har företaget gjort en bedömning av ersättningen uppgående till MSEK 131. Från beloppet avgår självrisk vilket innebär att MSEK 81 upptagits i bokslutet. Bedömningen är baserad på vid bokslutstillfället föreliggande uppgifter och har inte utgjort underlag för någon förhandling.

Skattereduktion för virke från stormfälld skog Riksdagen har fattat beslut om lag om skattereduktion för virke från stormfälld skog med syfte att stödja och ge incitament till utforsling och omhändertagande av stormskadat virke till de skogsägare vars skog har skadats under stormen 8–9 januari 2005. Skattereduktionen uppgår till 50 kronor per m3fub och räknas av mot inkomstskatt eller fastighetsskatt. Som villkor gäller bl a att reduktion bara ges för den del av lantbruksenhetens sammanlagda underlag som överstiger ett års tillväxt. Sveaskog har baserat på föreliggande data bedömt att skattereduktionen kommer att uppgå till MSEK 58, vilket upptagits i bokslutet. Lagervärdering Sveaskog hade vid årets utgång, på grund av stormen Gudrun, ett ovanligt högt virkeslager uppgående till 0,9 miljoner m3fub. Lagret har värderats till nettoförsäljningspris, vilket är lägre än de faktiska kostnaderna under detta stormår. Det finns en risk för att kvalitetsförsämringar kan minska värdet av lagret. Denna risk bedöms dock kompenseras av en positiv prisutveckling för timmer och massaved under 2006.

Not 34 - Viktiga händelser efter 2005 års utgång Sveaskog etablerade den 1 januari 2006 ett nytt dotterbolag, Sveaskog Naturupplevelser AB. Bolaget ska underlätta för lokala entreprenörer att etablera lönsamma företag inom naturbaserad turism på statens marker. Syftet är att skapa jobb och ekonomisk tillväxt genom att ta vara på den svenska naturen.

RÄKENSKAPER

Sveaskog AB (publ) Org nr 556558-0031

Försäkran och underskriftsmening Vi försäkrar att, så vitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 31 januari 2006

Bo Dockered

Håkan Ahlqvist

Lars Johan Cederlund

Åsa Domeij

Pelle Eriksson

Lena Johansson

Birgitta Johansson-Hedberg

Christina Liffner

Maria Norrfalk

Sture Persson

Rolf Sellbrand

Ordförande

Gunnar Olofsson Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 2006

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Filip Cassel

Auktoriserad revisor Ernst & Young

Auktoriserad revisor Av Riksrevisionen förordnad revisor

Koncernens resultat- och balansräkning samt moderbolagets resultat- och balansräkning kommer att fastställas på årsstämman.

Revisionsberättelse Till årsstämman i Sveaskog AB (publ) Org nr 556558-0031

Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen tillsammans omfattande sidorna 49–95, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sveaskog AB (publ) för räkenskapsåret 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 februari 2006

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Filip Cassel

Auktoriserad revisor Ernst & Young

Auktoriserad revisor Av Riksrevisionen förordnad revisor

Ordlista Aptering En trädstams uppdelning i sortiment. Uppdelningen görs så att största möjliga ekonomiska utbyte erhålls.

Bruttoavverkning Från ett skördat skogsbestånd uttagen ved med tillägg för kvarlämnade fällda träd och stamdelar.

Impediment Benämning på markområde som har en genomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år.

Arrondering Skogsfastigheternas relativa belägenhet.

Bruttotillväxt Volymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive naturlig avgång.

Industrived Stamved som används i industriella förädlingsprocesser, främst massaved och timmer.

Avsalumassa Torkad massa som säljs i balar på marknaden. Avverkningsrätt (leveransrotköp) Skogsägaren låter en opartisk person märka ut ett skogsområde som ska avverkas. Köparen ansvarar själv för skörd och uttransport. Volymen mäts och avräknas vid industrin. Avverkningsuppdrag Skogsägaren uppdrar åt köparen att svara för skörden. Köparen ansvarar för skörd och uttransport till bilväg medan prissättning och mätning av virket sker på samma sätt som för leveransvirke. Barrmassaved Tall- eller granmassaved. Ger längre och starkare fibrer än lövmassaved. Bestånd Träd som växer inom en viss areal och som främst kännetecknas av enhetlig ålder och trädslagsblandning. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja. Bonitet Mått på produktionsförmågan hos skogsmark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/år.

Ekologisk landskapsplan En skogsbruksplan på landskapsnivå där skogsbruket anpassas på lång sikt för att bibehålla landskapets mångfald av växter och djur. Ekoparker Ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Sveaskog har beslutat att inrätta 34 ekoparker runt om i landet. Flis Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar av lämplig storlek, avsedda för t ex massatillverkning, fiberskivetillverkning eller bränning. FSC (Forest Stewardship Council) Internationell organisation som verkar för certifiering av skog och ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. fub (Fast kubik under bark) Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigt spill. Se m3fub, m3sk. Förband Genomsnittligt avstånd mellan stammmarna. Ha Hektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2 motsvarar 100 ha.

Lövmassaved Vanligen björk. Ger kortare fibrer än barrmassaved. Används särskilt vid framställning av tryck- och kontorspapper. m3fub Volymenhet för virke. Anger kubikmeter verklig vedvolym utan bark. Se även fub. m3sk Skogskubikmeter. Volymen virke inklusive topp och bark, 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub. Se även fub. Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa. Både lövved (företrädesvis björk) och barrved (tall och gran) förekommer. Massaved mäts vanligen i fallande längder 25–55 dm eller i tremeterslängder. Produktiv skogsmark Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk/ha/år i genomsnitt. Rundvirke Avverkat och kvistat timmer, även utan bark, kapat och kluvet. Självföryngring Ny skog uppkommer från frön som sprids från fröträd. Självgallring Träd konkurreras ut, torkar och faller omkull.

Producerad av Sveaskog Koncernstab Information i samarbete med Plädera Information AB. Foto: Bengt Alm, Karl-Erik Andersson, Carl Johan Erikson, Håkan Hjort, Lennart Jonsson, Lennart Jönsson, Annika Karlbom, Kim Lill, Suvad Mrkonijc, Marcus Samuelsson, Mats Samuelsson, Leif Öster, Måns Ahnlund m fl. Tryckt hos Jernström Offset i mars 2006.

Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.

Sveaskog AB, org nr 556558-0031 KONCERNKONTOR Sveaskog Förvaltnings AB Stockholm Pipers väg 2A, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 Sveaskog Förvaltnings AB Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01

SKOGSRÖRELSEN DISTRIKTSKONTOR Sveaskog Norrbotten Box 123 952 22 Kalix Tel 0923-696 50 Fax 0923-696 69 Sveaskog Norrbotten Nygrensvägen 1 942 28 Älvsbyn Tel 0929-168 20 Fax 0929-168 69 Sveaskog Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Sveaskog Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01

Sveaskog ger för 2005 ut två publikationer, Årsredovisningen och Hållbarhetsredovisningen. Dessa finns som webbversioner och som pdf på www.sveaskog.se

Sveaskog Norra Bergslagen Box 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-336 50 Fax 0222-336 60 Sveaskog Södra Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25 Sveaskog Västra Götaland Sjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-34 19 95 Fax 036-34 19 99 Sveaskog Östra Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50 Fax 0470-76 54 76

Årsredovisning 2005

INDUSTRIRÖRELSEN AssiDomän Cartonboard AB 718 80 Frövi Tel 0581-370 00 Fax 0581-310 67 www.sveaskog.se

Hållbarhetsredovisning 2005

Kommande rapporttillfällen

Årsstämma Delårsrapport jan–mars 2006 Delårsrapport jan–juni 2006 Delårsrapport jan–sept 2006 Bokslutsrapport 2006 Årsredovisning 2006

27 april 2006 27 april 2006 31 augusti 2006 31 oktober 2006 31 januari 2007 15 mars 2007

Hållbarhetsredovisning 2005