Sveaskog.Hållbarhetsredovisning 2005 by Plädera Info AB

H책llbarhetsredovisning 2005

Sveaskogs vision är att vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett föredömligt sätt för att långsiktigt trygga en hållbar utveckling. Det innebär att utöver det långsiktiga ekonomiska ansvaret ska Sveaskog ta miljömässigt och socialt ansvar. Det ställer höga krav på vårt agerande.

Detta är Sveaskog

Socialt ansvar

Vd Gunnar Olofsson

Viktiga händelser 2005

Året i korthet

Medarbetare

Vision, koncernidé och kärnvärden

- Kompetensutveckling och medinflytande

Sveaskogs syn på hållbar utveckling

- Arbetsmiljö och hälsa

Intressenter och risker

- Jörgen Stjernkvist, maskinförare

Organisation och ledningssystem

- Fakta medarbetare

Ekonomiskt ansvar

- Urban Nordmark, teknologie doktor och jägmästare

- Mångfald

Miljöansvar Viktiga händelser 2005

- Jämställdhet

Naturvårdsareal och ekoparker

- Christine Johansson, virkesköpare

Stefan Toterud, landskapsspecialist

Samhällsansvar

Hans Berglund, skogschef WWF

- Välstånd, lokal utveckling och friluftsliv

Klimatpåverkan och utsläpp

- Magnus Johansson, jägare

Anders Lejdholt, E.ON Värme Nord

- Etik och goda affärsrelationer

Uppföljningar och revisioner

- Ett tydligare Sveaskog

Miljöfakta Skogsrörelsen

- Sveaskogs betydelse för sysselsättning i Norrbotten

Miljöfakta AssiDomän Cartonboard

Ordlista

Detta är Sveaskog

Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog är Sveriges största skogsägare, med 15% av den produktiva skogsmarken, och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Företaget arbetar dessutom med markaffärer och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala entreprenörer inom naturbaserad turism. Skogen är kärnan i Sveaskog. Genom att förvalta skogen föredömligt och arbeta lönsamhetsinriktat och med miljöhänsyn bidrar Sveaskog till en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskog ska ge ägaren avkastning på skogskapitalet och vara en föredömlig arbetsgivare och affärspartner. Företaget satsar långsiktigt på forskning och utveckling och för en aktiv dialog med intressenter. Företagets verksamhet är decentraliserad och präglas av lokal närvaro över hela landet – från Skåne i söder till Norrbotten i norr. I Sveaskogkoncernen ingår AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50% i Setra Group AB. Koncernen omsätter ca 6 miljarder kronor och har ca 800 anställda. Sveaskog ägs av svenska staten.

Frö- och plantverksamheten

HISTORIK

Fastighetsförsäljning

Merparten av statens skogsinnehav förvaltades fram till 1992 av Domänverket. Den 1 juli 1992 överfördes Domänverkets huvudsakliga skogsinnehav samt verkets skogsrörelse och merparten av övrig verksamhet till det av svenska staten helägda företaget Domän AB. Kvar i statens direkta förvaltning låg främst skogsmark väster om den s k odlingsgränsen. Domän AB förvärvade den 31 december 1993 det helstatliga skogsindustriföretaget ASSI AB. Samtidigt ändrades företagets namn till AssiDomän AB. Den 1 mars 1994 lämnade AssiDomän ett erbjudande till samtliga aktieägare i det börsnoterade Ncb AB, där staten ägde ca 51% av aktierna. Den 1 april 1994 börsintroducerades AssiDomän varefter statens ägarandel uppgick till drygt 50%. Under 1999 överfördes ca 25% av AssiDomäns skogsmark till dotterföretaget Sveaskog AB, vars aktier förvärvades av staten. Samtidigt minskade statens ägarandel i AssiDomän till ca 35%. År 2001 förvärvade staten genom Sveaskog AB resterande 65% av aktierna i AssiDomän AB.

Köp, byten och försäljning av skogsfastigheter är en del av Sveaskogs verksamhet. Privatpersoner kan köpa skog enligt ett specifikt försäljningsprogram som ska stärka enskilt skogsbruk främst i glesbygd. Byten, köp och försäljning sker också i samband med bildande av naturreservat eller för att förbättra Sveaskogs egna arrondering.

Sveaskogs dotterföretag Svenska Skogsplantor är ledande i Sverige inom produktion och försäljning av skogsplantor. Svenska Skogsplantor sålde ca 128 miljoner skogsplantor under 2005. Av dessa levererades en tredjedel till Sveaskog.

Virkesskörd Efter 80–110 år är det dags att skörda de avverkningsmogna träden. Skogsnäringen ger arbetstillfälle åt ca 100 000 människor i Sverige – ofta i delar av landet där det finns få andra arbetsgivare.

Skogsskötsel Under hela trädets livstid krävs regelbunden planering och skötsel. Efter plantering eller sådd sköts skogen genom röjning och gallring tills den är färdig att skördas. Omkring en femtedel av träden som planteras återstår vid avverkningen.

Marknad Våra skogar utgör basen för en stor del av landets industri. Byggmaterial, möbler, golv, dörrar och fönster är exempel på viktiga svenska produkter från skogen liksom bränsle för energiproduktion och fordon.

Naturupplevelser Skogen ger oss fantastiska möjligheter till nöjen och rekreation. Sveaskogs satsning på jakt, fiske och en utvecklad naturbaserad turism sker på affärsmässig grund – en satsning som kompletterar den tillgång till skogen som allemansrätten erbjuder.

Forskning och utveckling Sveaskog utvecklar skogens olika värden. En viktig del är att stimulera nya användningsområden och förbättrade metoder inom skogsbruket. Det sker genom satsningar på forskning och utveckling i samarbete med universitet, högskolor och genom andra aktörer i branschen.

Vd Gunnar Olofsson:

Aktivt skogsbruk för hållbar utveckling

Vi står inför en global utmaning att skapa välfärd för fler människor och att samtidigt hushålla bättre med jordens resurser och minska de klimatförstörande utsläppen. För att klara detta behöver vi lönsamma industrier som bidrar till forskning och utveckling av nya hållbara lösningar. Det handlar inte minst om lösningar som ersätter många av dagens fossilbaserade och ändliga råvaror med förnyelsebara alternativ.

Tack vare våra rika skogstillgångar har Sverige en unik möjlighet att utveckla ett hållbart samhälle. Skogen växer av solljuset och ingår i ett naturligt kretslopp. Den ger oss en förnyelsebar råvara som är basen för den svenska ekonomin. Svensk skogsnäring är konkurrenskraftig och ledande internationellt. Den skapar sysselsättning för drygt 100 000 människor, ofta i glest befolkade län, och stora exportinkomster för Sverige. Dessutom bidrar näringen till en bättre miljö genom att vi kan använda papper, kartong och trä istället för ändliga material. För att snabbt minska de klimatpåverkande utsläppen ökar vi användningen av biomassa för produktion av värme, el och fordonsbränsle. Här ligger Sverige långt framme. Vi kan också ta en tätposition i utvecklingen av nya industriella processer där biomassa förädlas till insatsvaror i allt från bilkarosser till kirurgiska implantat. Sveaskogs vision är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling genom att vara främst på att utveckla skogens värden. Det gör vi ur flera aspekter. Dels genom att ta tillvara värdet på varje enskild stock och stimulera fler användningsområden för skogsråvaran. Dels genom att skapa goda förutsättningar för olika verksamheter i skogen. Sveaskog verkar för en värdeskapande samverkan mellan skogsbruk, rennäring, naturbaserad turism, jakt, fiske och friluftsliv. Det sker med stor hänsyn till skogens natur- och kulturvärden. Sveaskogs stora skogsinnehav och unika roll på marknaden ger oss ett ansvar att agera föredömligt. Vi arbetar utifrån tydliga åtaganden för ekonomi, miljö och socialt ansvar. Genom att agera affärsmässigt och skapa avkastning på skogskapitalet kan vi erbjuda goda arbetsförhållanden, göra omfattande investeringar i naturvård och miljöanpassade skötselmetoder samt bidra till välfärdsskapande forskning och utveckling. Under 2005 har Sveaskog intensifierat arbetet med att utveckla mätbara mål, indikatorer och rapporteringssystem för vårt sociala ansvarstagande. Det handlar om hur företaget uppträder som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. Sveaskog har antagit FN:s Global Compact och deltar i regeringens initiativ “Globalt Ansvar”. Vi har antagit en uppföran-

dekod som tydliggör vårt ansvar och betydelsen av ett etiskt och ansvarstagande förhållningssätt. Det arbetet är grunden för Sveaskogs första Hållbarhetsredovisning, som du nu håller i din hand. Årsredovisningen ges ut separat med en utförlig redovisning om Sveaskogs ekonomiska prestanda, verksamhet, ledning och styrning. Med Sveaskogs rapportering kring mål och måluppfyllelse inom ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande, är vår ambition att bidra till ökad insyn och kunskap som grund för en dialog kring vår verksamhet. Gunnar Olofsson Verkställande direktör

Året i korthet

Stormen

Mål för socialt ansvarstagande

Effekterna av stormfällningen i början av året har präglat Sveaskog. Rörelseresultatet för Skogsrörelsen har starkt påverkats. De negativa resultateffekterna avtog under fjärde kvartalet. Större delen av det upparbetade virket har levererats till kunder, men lagren är fortfarande större än normalt. Stormen innebar även stora utmaningar ur miljösynpunkt, bl a ökade utsläppen till följd av upparbetning och extraordinära virkestransporter. Stormarbetet krävde ett omfattande säkerhetsarbete, eftersom riskerna var stora, framför allt för personal med motorsåg. Sveaskog arbetade med förebyggande åtgärder, utbildning och uppföljning och inga allvarligare skador kopplade till stormen har inträffat.

Ett omfattande arbete har resulterat i nya antagna mål för Sveaskogs sociala ansvarstagande. Arbetet har utgått från uppförandekoden. Hur väl företaget lever upp till de sociala målen kommer att mätas och rapporteras årligen. Insamling av nyckeltal och bearbetning av avvikelser sker systematiskt via ledningssystemet för miljö och socialt ansvar. Naturvård och naturskydd

Fem nya ekoparker har invigts under 2005. Därmed är elva av Sveaskogs 34 ekoparker invigda. Tillsammans med Svensk Våtmarksfond och Sveriges Ornitologiska Förening har Sveaskog startat ett flerårsprojekt för restaurering av hundra våtmarker. Sveaskogs arbete med ekologisk landskapsplanering har fortsatt under året.

Skogsbrukets effekter och betydelse

Sveaskog producerar och levererar förnyelsebar råvara till skogs- och träindustrin och utvecklar biobränsleaffären, där leveranserna har ökat under året. Sveaskogs skogsbruk innebär möjlighet till sysselsättning också i delar av landet där det är brist på arbetstillfällen. Skogsbruket har positiva miljöeffekter eftersom växande skog binder koldioxid. En ökad användning av skogsråvara minskar utsläpp av växthusgaser.

Partnerskap med WWF

Under 2005 fattades beslut om förnyat och utvecklat partnerskap mellan Sveaskog och Världsnaturfonden, WWF, för de kommande tre åren. I fem konkreta projekt kommer Sveaskog och WWF att arbeta för ett hållbart skogsbruk i Sverige och globalt. Importpolicy

Uppförandekod

Sveaskogs styrelse har under 2005 antagit en uppförandekod som tydliggör hur Sveaskog ska uppträda som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. Med uppförandekoden tydliggörs ansvar och betydelsen av ett etiskt och ansvarstagande förhållningssätt såväl inom organisationen som gentemot omvärlden.

Nyckeltal , koncernen

2005

2004

Nettoomsättning, MSEK

6 155

6 272

Rörelseresultat före värdeförändring skog, MSEK

691

902

Värdeförändring skog, MSEK

180

206

Rörelseresultat, MSEK

871

1 108

Resultat före skatt, MSEK

524

683

Årets resultat, MSEK

616

987

Avkastning på eget kapital, %

Avkastning på operativt kapital, %

Soliditet, % Antal anställda Medelantal anställda

773

805

1 116

1 098

Sveaskog har antagit en ny policy för virkesköp utanför Sverige. Virket som Sveaskog köper in får inte härstamma från illegala avverkningar eller särskilt skyddsvärda skogar. För att minimera riskerna att så sker arbetar Sveaskog för att säkra och kontrollera spårbarheten för virke som köps in från utländska aktörer.

Sveaskog har ca 60 egna maskinlag och arbetar med ett stort antal entreprenörer inom avverkning.

Vision, koncernidé och kärnvärden

Ägarmålet

Sveaskogs mål

Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett föredömligt sätt, ur både produktions- och miljösynvinkel, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. En närmare beskrivning av ägarstyrningen framgår av Årsredovisningen. Vision

Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Det är företagets vision och utgångspunkten för alla satsningar. Visionen skiljer Sveaskog från andra företag. Den pekar tydligt på att det är skogen som är kärnverksamheten och att Sveaskog ser till fler värden i skogen. Skogens värden handlar om ekonomisk tillväxt och avkastning, biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, svensk kulturhistoria, jakt- och fiskeupplevelser samt om var och ens personliga förhållande till naturen. Gemensamt för skogens värden är att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Koncernidé

Baserat på ägarens mål har Sveaskog utvecklat definierade mål för ekonomi, miljö och socialt ansvarstagande. En hållbar utveckling förutsätter en lönsam verksamhet. Sveaskog ska långsiktigt uppfylla marknadsmässiga krav på avkastning på det egna kapitalet. Detta redovisas i avsnittet Ekonomiskt ansvar. Sveaskogs miljömål avser främst den skogliga verksamheten men i tillämpliga delar även koncernens Industrirörelse. De innebär bl a att 20% av Sveaskogs produktiva skogsmark ska användas som naturvårdsareal. Övrig skogsmark ska brukas effektivt och miljöriktigt med marknadsmässiga lönsamhetsmål. Miljömålen redovisas med utfall i avsnittet Miljöansvar. Sveaskog har under 2005 tagit fram en uppförandekod och beslutat om mål för företagets sociala ansvarstagande. Målen, utfall och utveckling under 2005 redovisas i avsnittet Socialt ansvar. Förankring för samsyn

Sveaskog har också formulerat en ny koncernidé: Sveaskog ökar avkastningen på skogskapitalet genom att hållbart utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden. Kärnvärden

Under våren 2005 träffade vd Gunnar Olofsson alla medarbetare i Sveaskogs Skogsrörelse vid åtta distriktsvisa visionsoch strategimöten. Vid mötena diskuterades Sveaskogs roll, vision, förutsättningar, position, mål och värderingar i syfte att skapa samsyn kring dessa frågor.

Hållbar utveckling är en del av Sveaskogs företagskultur och är starkt kopplad till företagets tre kärnvärden: mervärde, dialog och respekt. Kärnvärdena är förhållningssätt som genomsyrar all verksamhet. Företagets och medarbetarnas agerande ska avspegla värderingarna.

Morgan Isacsson, planerare i distrikt Södra Bergslagen, inventerar skog utanför Karlskoga.

Ulrica Weberud arbetar som assistent på verksamhetsområde Virkesmarknad

Marcus Jatko, ekoparkssamordnare i Norrbotten, deltar vid Forum Sveaskog i Gällivare.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Sveaskogs syn på hållbar utveckling

Skogen är en av Sveriges främsta naturtillgångar och ger förnyelsebar råvara. En ökad användning av skogsråvara kan minska Sveriges oljeberoende och miljöfarliga utsläpp. Den växande skogen binder koldioxid och på så sätt motverkas ökningen av koldioxid i atmosfären. Sveaskog förvaltar ett stort skogskapital och bidrar med förnyelsebar råvara till en framgångsrik skogs- och träindustri och för produktion av värme, kraft, drivmedel och kemikalier. Skogsbruket ska ge god avkastning på skogskapitalet och långsiktigt ökande, värdefull tillväxt. Utöver det långsiktiga ekonomiska ansvaret ska Sveaskog ta miljömässigt och socialt ansvar för affärsverksamheten. Skogsbruket bedrivs på ett sådant sätt att ekosystemens produktionsförmåga och biologiska mångfald bevaras, att skogen ger trygga försörjningsmöjligheter, en säker arbetsmiljö samt med respekt för lokalbefolkningars synpunkter samt samernas kultur och hävdvunna rättigheter. I skogsbruket ska även värden som rekreation och friluftsliv, jakt och fiske tas tillvara. Därutöver tar Sveaskog ansvar för, och har kontinuerlig uppföljning av, den påverkan på miljön som verksamheten innebär i fråga om utsläpp. Skogsbruket innebär möjlighet till sysselsättning också i delar av landet där det är brist på arbetstillfällen. På sid 38–39 finns en beskrivning av hur Sveaskog bidrar till lokal sysselsättning i Norrbotten. Sveaskogs ansvar är skogsbruk och produktion av förnyelsebar råvara med positiva effekter på ekonomi, miljö och samhälle – ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Ekonomiskt ansvar

Sveaskog ska vara ett lönsamt företag. Då finns ekonomiska förutsättningar att investera i och introducera ny, miljöanpassad och effektiv teknik. Såväl Skogsrörelsen som Industrirörelsen ska uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav. Miljöansvar

Den växande skogen tar upp koldioxid och ett aktivt brukande av skogen spelar en viktig roll ur miljösynpunkt för att motverka växthuseffekt och klimatförändring. Miljöarbetet utgår från miljöpolicyn och de miljömål som styr verksamheten. Allt skogsbruk bedrivs enligt den svenska FSC-standarden. Sveaskogs miljöpolicy innebär bl a att 20% av den produktiva skogsmarken ska hanteras som naturvårdsareal. Övrig skogsmark brukas på ett effektivt sätt med marknadsmässiga avkastningskrav.

Socialt ansvar

För att få förtroendet att göra affärer och utveckla verksamheten ska Sveaskog vara en god samarbetspartner och arbetsgivare – för kunder, medarbetare, entreprenörer, leverantörer och andra aktörer i samhället. Sveaskog bedriver ett ansvarsfullt företagande utifrån uppförandekod och policies. Som arbetsgivare ska Sveaskog erbjuda medarbetarna utvecklande arbete i en god och säker arbetsmiljö. Sveaskog ska bidra till välstånd och hållbar utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Sveaskog ska skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv i skogen. Företaget strävar efter öppen dialog med intressenter lokalt och på riksnivå. Policies och riktlinjer

Till grund för arbetet med hållbar utveckling ligger ett antal policies och riktlinjer. Hit hör bl a följande: • Ägarens riktlinjer • Uppförandekoden • Policy för virkesköp i Sverige • Importpolicy för virkesköp utanför Sverige • Miljöpolicy • Riktlinjer för hållbart skogsbruk • Personalpolicy Dessa policies och riktlinjer finns på www.sveaskog.se Under året inrättades en sammanhållen ledningsfunktion för arbetet med miljö och socialt ansvar. Ansvaret för hållbarhetsfrågorna ligger ytterst hos Sveaskogs ledning, som säkerställer att det ansvarfulla företagandet integreras i affärsplaner och strategi. Ansvaret för att hållbarhetsfrågorna genomsyrar den dagliga verksamheten ligger hos Sveaskogs personalansvariga chefer. Sveaskog har antagit FN:s Global Compact och deltar i regeringens initiativ “Globalt Ansvar”. Sedan 2002 har Sveaskog rapporterat företagets miljöprestanda tillsammans med den finansiella redovisningen. För att understryka arbetet med att trygga en hållbar utveckling har Sveaskog för 2005 valt att ge ut en separat Hållbarhetsredovisning som inkluderar ekonomisk prestanda, miljöprestanda och social rapportering.

Intressenter och risker

Intressenter

Skogsbruk är en verksamhet som förändrar landskapsbilden och därmed engagerar många människor. Kontakten med olika intressenter kring användning och brukande av Sveaskogs marker är viktig. Sveaskog har många intressenter: medarbetare, kunder, leverantörer, entreprenörer, politiker, myndighetsrepresentanter, intresseorganisationer, samarbetsparter, renägare, jägare och allmänhet. Dialog för insyn och delaktighet

De flesta intressenter finns lokalt, där Sveaskog har sin operativa verksamhet. Sveaskog lägger stor vikt vid information, samråd och dialog. Dialogen ger Sveaskog ökad kunskap om lokala förhållanden och därigenom bättre underlag för beslut om markanvändningen. Sveaskog har regelbundna samråd med samer på mark där renskötsel bedrivs. Löpande kontakt med myndigheter, forskare, miljögrupper, ornitologer, fiskare, jägare, turistentreprenörer och regionala utvecklingsgrupper är också en naturlig del av Sveaskogs verksamhet. Sveaskog bjuder in till lokala dialogmöten, Forum Sveaskog, runt om i landet för att öka kunskapen om företaget, skapa ökad insyn och fånga upp åsikter och frågor. Sveaskog har inlett ett arbete som syftar till att utveckla fler och nya former för lokal information och dialog kring markanvändningen. Strävan är att öka olika intressenters insyn och delaktighet redan i planeringsarbetet kring produktion och naturvård. Dialogen sker även internt. Under våren mötte Sveaskogs vd alla medarbetare i Skogsrörelsen för diskussion kring företagets vision och strategier. Sveaskogs medarbetarundersökning ger ett värdefullt underlag för arbetet med att utveckla Sveaskog som arbetsgivare och ledande skogsföretag.

klimatrisker samt sociala risker som är förknippade med företagets ansvar och agerande. Marknadsrelaterade risker, finansiella risker och risker för skogskapitalet beskrivs i Årsredovisningen. Sociala risker förknippade med Sveaskogs ansvar och agerande innebär, förutom risker för Sveaskogs driftssäkerhet och möjlighet att leverera enligt avtal, risker för företagets varumärke och förtroendekapital. Som en del i riskhanteringen har Sveaskog tagit fram en uppförandekod. Den ställer krav på företagets och medarbetarnas agerande liksom på ett öppet förhållningssätt gentemot omvärlden med tydlig redovisning av utfall, resultat och eventuella överträdelser. För inköpsverksamheten i Ryssland och Baltikum finns risker kopplade till illegal avverkning, korruption, brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Importen från Lettland sker till största delen genom dotterbolaget Sveaskog Baltfor, som har tydliga riktlinjer för spårning och dokumentation av inköp. För importen finns ett kvalitets- och miljösystem som ska säkra att hanteringen är både etiskt och miljömässigt korrekt och att råvaran inte hämtas från kontroversiella källor, exempelvis illegala avverkningar eller skyddsvärda skogar. Sveaskog samarbetar med WWF kring frågor om ansvarsfull virkesimport. För virkesköp i Sverige har företaget riktlinjer som alla Sveaskogs virkesköpare har att följa. Riktlinjerna finns på hemsidan.

Risker

Skogens biologiska tillväxt samt, i normala fall, stabila och förutsägbara kassaflöden från avverkningar begränsar skogsägarens ekonomiska risker. De risker som Sveaskog arbetar med är marknadsrelaterade risker, finansiella risker och risker för skogskapitalet. Hit hör biologiska, väder- och

Importen från Lettland sker till största delen genom dotterbolaget Sveaskog Baltfor, som har tydliga riktlinjer för spårning och dokumentation av inköp.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Organisation och ledningssystem

Ny funktion för miljö och socialt ansvar

En sammanhållen chefsfunktion för miljö och socialt ansvar har utsetts med uppgift att koordinera, planera och ansvara för Sveaskogs aktiviteter inom området miljö och socialt ansvar. Chefen ska arbeta för att de mål som ställts upp av styrelse och koncernledning för miljöansvar och socialt ansvar uppnås. I arbetsuppgifterna ingår externa kontakter som gäller miljö och socialt ansvar samt rådgivning till koncernledning och linjechefer. Det direkta ansvaret för hur miljöfrågor hanteras i den dagliga verksamheten, liksom det sociala ansvaret för medarbetare, entreprenörer, leverantörer m fl intressenter, finns hos respektive chefer i linjeorganisationen. Sveaskog rapporterar årligen om mål och prestanda gällande miljö och sociala frågor i Årsredovisningen och Hållbarhetsredovisningen. Ledningssystem

Sveaskog tillämpar miljöledningssystem enligt ISO 14001 och har gett ut miljöredovisning sedan 2002. Sveaskogs skogsinnehav är certifierat enligt Forest Stewardship Council, FSC. Dotterbolaget AssiDomän Cartonboard ger ut en EMASredovisning. Rapportering av prestanda inom socialt ansvar ska i stort sett ske med samma metodik som används för finansiell prestanda och miljöprestanda. Sveaskog kommer under 2006 att utveckla system för rapporteringen av sociala nyckeltal, data och indikatorer. Alla chefer inom Sveaskog har ett direkt ansvar för att ta fram siffror och underlag för uppnådd prestanda.

Rapporteringssystem

För att säkerställa att Sveaskogs uppförandekod efterlevs finns ett rapporteringssystem för avvikelser eller överträdelser. Uppförandekoden ska efterlevas av medarbetare och affärspartners. En grupp, med chefen för miljö och socialt ansvar som ordförande, kommer att ansvara för hantering av rapporter om överträdelser. Vid fall som bedöms som allvarliga ska gruppen alltid samråda med vd. Gruppen agerar proaktivt genom att se till att kunskap om uppförandekoden sprids bland medarbetare och affärspartners. Överträdelser, eller misstänkta överträdelser, kan rapporteras av medarbetare till närmaste chef, eller via ett formulär på intranätet. Ingen medarbetare ska diskrimineras eller bestraffas för att i god tro har rapporterat inträffade eller misstänkta överträdelser. Alla chefer som hanterar rapporter har skyldighet att behandla dem konfidentiellt. Personer utanför företaget kan rapportera överträdelser via formulär på Sveaskogs hemsida. Löpande revidering av mål

Sveaskog följer upp och utvärderar årligen mål för miljö och socialt ansvar. Efterhand som de uppsatta målen uppnås definieras nya. Ansvaret för revidering av mål ligger på chefen för miljö och socialt ansvar. Målen beslutas av Sveaskogs ledning och styrelse.

Robin Collin är skördarförare och arbetar i Södra Bergslagens distrikt.

Lena SammeliJohansson är vd för Svenska Skogsplantor.

Olof Johansson är chef för miljö och socialt ansvar på Sveaskog.

Ekonomiskt ansvar

En hållbar utveckling förutsätter en lönsam verksamhet. Sveaskog ska långsiktigt uppfylla marknadsmässiga avkastningskrav.

Skogens ekonomiska värde

Sveaskog är Sveriges största skogsägare med ca 15% av den produktiva skogsmarken. Skogsinnehavet representerar stora ekonomiska värden. För 2005 har detta innehav ett bokfört värde om MSEK 28 972 medan taxeringsvärdet uppgår till MSEK 30 832. Från och med 2005 använder Sveaskog – liksom andra större svenska skogsbolag – de nya internationella redovisningsreglerna för skogstillgångar (IAS 41 Jord- och skogsbruk). Den årliga virkesskörden och dess fördelning över tiden är den viktigaste faktorn för att fastställa skogsinnehavets ekonomiska värde. Fördelningen påverkar även på vilket sätt den totala avkastningen på skogsvärdet uppnås. Avkastningen kan beräknas på årlig basis. Årets virkesskörd utgör en del av den årliga totalavkastningen i form av en direktavkastning. Som direktavkastning räknas även årets nettointäkter från fastighetsförsäljningar samt från verksamheten inom Jakt, fiske och naturupplevelser. I den totala avkastningen ingår – förutom direktavkastningen – också årets värdeförändring skog. Denna förändring beror på skillnader mellan faktisk skördad volym och avverkningspotential och därmed förändrad fördelning i tiden av virkesskörden. Till följd av stormen Gudrun i januari är skörden för 2005 större än den beslutade uttagsnivån. Även förändringar i framtida virkespriser och avverkningskostnader påverkar skogsvärdet. Värdet kan också påverkas genom skogsskötselåtgärder för att förbättra virkesskördens sammansättning, t ex förbättrad infrastruktur, röjning, gödsling och andra tillväxthöjande åtgärder.

Avkastningmål

Det marknadsmässiga totalavkastningsmålet för Sveaskogs Skogsrörelse har beräknats till minst 7% (nominellt och före skatt). Målet avser i rörelsen bundet operativt kapital med utgångspunkt i ett marknadsvärde på skogskapitalet. Avkastningsmålet för Skogsrörelsen inkluderar såväl direktavkastning som värdeförändring i skogskapitalet. Den årliga direktavkastningen (exkl fastighetsförsäljningar) ska uppgå till minst MSEK 800. Industrirörelsen i Sveaskog har ett högre avkastningskrav än den skogliga verksamheten. För närvarande uppgår avkastningsmålet för den industriella verksamheten till 11% (nominellt och före skatt) på operativt kapital. Det skogliga och det industriella avkastningsmålet har sammanvägts till ett långsiktigt avkastningsmål för hela Sveaskog. Detta koncernmål uppgår till minst 7% (nominellt och före skatt) på i rörelsen bundet operativt kapital. Det motsvarar minst 10% (nominellt och efter skatt) på eget kapital.

Mål

2005

2004

minst 10

minst 7

Direktavkastning Skogsrörelsen1), MSEK minst 800

617

1 064

Avkastning eget kapital, % Avkastning operativt kapital, % Räntetäckningsgrad, ggr

minst 2,0

2,3

Skuldsättningsrgrad, ggr

ca 1,0

0,42

0,58

Utdelning (andel av årets resultat), % 1) Exkl fastighetsförsäljningar 2) Föreslagen utdelning

minst 50

58 2)

EKONOMISKT ANSVAR

Resultat 2005

Stormfällningen i januari 2005 har haft en stor negativ inverkan på Sveaskogs resultat. På marknaden har ett stort utbud i södra Sverige resulterat i lägre priser. Stormen har lett till högre avverknings- och transportkostnader, ökade kostnader för vägunderhåll samt högre planteringskostnader. Nettoomsättningen för helåret 2005 minskade med 2% till MSEK 6 155 (6 272) till följd av lägre volymer och priser i Skogsrörelsen. Rörelseresultatet före värdeförändring skog uppgick till MSEK 691 (902). Rörelseresultatet för Skogsrörelsen har påverkats negativt av stormen i början av året. Sveaskogs resultatandel efter skatt i Setra Group uppgick till MSEK –46 (–53). Hård konkurrens med låga priser för den trämekaniska industrin har lett till ett fortsatt otillfredsställande resultat. Resultatet har belastats med strukturkostnader. Rörelseresultatet efter värdeförändring skog uppgick till MSEK 871 (1 108). Resultateffekten av värdeförändring skog var MSEK 180 (206). Därav avser MSEK 326 (310) koncernmässiga realisationsvinster vid försäljning av skogsfastigheter. Övrig förändring hänför sig till omräkning av skogsvärdet enligt IAS 41. Finansnettot var MSEK –347 (–425). Lägre räntekostnader är främst en effekt av lägre räntenivå. Resultatet före skatt uppgick till MSEK 524 (683). Skattenettot uppgick till MSEK –154 (123). Under 2004 skedde upplösning av skatteavsättningar hänförliga till tidigare strukturaffärer. Nettoresultatet för kvarvarande enheter blev MSEK 370 (806). Nettoresultatet för avvecklad verksamhet (AssiDomän

Cartonboard) uppgick till MSEK 246 (181). Det fjärde kvartalet har Sveaskogskoncernen inte belastats med avskrivningar på anläggningstillgångar i AssiDomän Cartonboard i enlighet med IFRS 5. Rörelseresultatet för AssiDomän Cartonboard uppgick till MSEK 311 (321) inkl avskrivningar för det fjärde kvartalet. Högre kostnader för bl a råvaror och insatsvaror kompenserades inte fullt ut av högre försäljningspriser och förbättrad effektivitet. Utdelning

Styrelsen föreslår att den kontanta utdelningen för 2005 fastställs till totalt MSEK 355 eller SEK 3,00 per aktie, vilket är i enlighet med utdelningspolicyn. Utdelningen motsvarar 58% av årets resultat. Framtida utveckling

Under 2004 genomförde Sveaskog beräkningar avseende långsiktigt hållbara avverkningsvolymer. Dessa visade att tidigare avverkningsnivåer inte är hållbara på längre sikt. Den årliga avverkningsnivån i egen skog i Norrbotten och Västerbotten kommer därför att minska med 15%. Avverkningsorganisationen i norra Sverige har under 2005 anpassats till lägre avverkningsnivåer. Förutsättningarna för en stabil utveckling för Sveaskogs Skogsrörelse har under 2005 som framgår ovan påverkats av den stora stormfällningen i början av året. Stormen kommer även att ha en inverkan på verksamheten under 2006 genom de stora lager av timmer och massaved som finns i södra Sverige. Som en anpassning till denna marknadssituation planerar Sveaskog att minska uttagsnivån i södra Sverige. En viss negativ effekt bedöms även kvarstå vad avser priser och kostnader.

Kassaflödesanalys

Resultaträkning i sammandrag MSEK Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultatandel i intresseföretag Rörelseresultat före värdeförändring skog Värdeförändring skog Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt, men före resultat från avvecklad verksamhet Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt Årets resultat Resultat/aktie, SEK Resultat/aktie, kvarvarande verksamheter, SEK – genomsnittligt antal aktier, miljoner st

2005

2004

MSEK

2005

2004

6 155 181 –2 568 173 –2 600 –545 –59 –46 691 180 871 –347 524 –154

6 272 14 –2 601 23 –2 110 –575 –68 –53 902 206 1 108 –425 683 123

Rörelseresultat Ej kassaflödespåverkande poster m m Betalda räntor, skatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten

871 –225 –472

1 108 –180 –506

174 –357 –183

422 –258 164

Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i aktier Avvecklad verksamhet Försäljning av anläggningstillgångar Förändring av räntebärande fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten

–129 –23 –43 797 293 895

–102 –1 37 628 637 1 199

370

806

246 616

181 987

5,20 3,13 118,4

8,34 6,81 118,4

Inlösen av aktier Utdelning Förändring av räntebärande skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde

– –355 –808 –1 163 –451

–98 –355 –576 –1 029 334

653 202

319 653

–

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 1) 1) varav avvecklad verksamhet

Balansräkning i sammandrag MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Skogsmark Övriga materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Övriga anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande Kortfristiga räntebärande fordringar Likvida medel Tillgångar som innehas för försäljning SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Långfristiga skulder Räntebärande skulder och avsättningar Övriga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Övriga skulder Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

31 dec 2005

31 dec 2004

32 2 070 499 26 902 335 29 838

11 2 096 2 900 27 433 329 32 769

599 1 949 2 050 167 3 354 8 119 37 957

716 2 216 – 653 – 3 585 36 354

16 275

16 135

5 046 7 974 13 020

7 138 8 529 15 667

4 237 1 425

3 009 1 543

3 000 8 662 37 957

– 4 552 36 354

Förändringar i eget kapital MSEK

2005

2004

16 135

15 503

–185 –355 62 2 616 16 275

– –355 – 0 987 16 135

MSEK

2005

2004

Rörelsemarginal, % Avkastning på eget kapital, % Soliditet, % Skuldsättningsgrad, ggr Räntetäckningsgrad, ggr Räntebärande nettoskuld, MSEK Resultat per aktie, SEK 1) Medelantal anställda Antal anställda

14 4 43 0,42 2,3 6 916 5,20 1 116 773

18 6 44 0,58 2,3 9 344 8,34 1 098 805

Ingående eget kapital 1 januari Värdering till verkligt värde av finansiella instrument Kontant utdelning Förändring i säkringsreserv Omräkningsdifferens för perioden m m Periodens nettoresultat Utgående eget kapital 31 december

Nyckeltal *

* För ytterligare information och definitioner hänvisas till Årsredovisningen för 2005. 1) Räknat på antal aktier, 118 373 034 st

Miljöansvar

Viktiga händelser 2005 Sveaskogs miljöarbete präglas av att skogen är kärnverksamheten. Ett tydligt fokus ligger därför på skogsrelaterade miljömål, bl a för att bevara den biologiska mångfalden och begränsa negativ påverkan på vatten och mark i skogslandskapet. Men miljöansvaret är bredare än så. Det handlar också om att på olika sätt öka kretsloppsanpassningen och resurshushållningen för att förstärka

skett i ett nära samarbete mellan länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbottens län, Naturvårdsverket och Sveaskog. I Norrbotten och Västerbotten berörs ca 550 skogsområden av vilka drygt 220 kommer att avsättas som naturreservat. Av övriga områden kommer huvuddelen att skyddas på frivillig väg av Sveaskog. I Götaland har 143 områden på Sveaskogs mark föreslagits som naturreservat. Under slutet av året genomförde Sveaskog en försäljning till Naturvårdsverket av 20 av dessa blivande reservat om totalt drygt 3 200 hektar.

miljönyttan i Sveaskogs produktion av förnyelsebara resurser. Utveckling av biobränslen

Genom ny teknik kan skogsråvaran i ökad utsträckning komma att användas för värme, el och förnyelsebara drivmedel. Under 2005 utvecklade Sveaskog sitt engagemang i projekt inom detta område, bl a en anläggning för svartlutsförgasning i Piteå och ett pilotprojekt i Örnsköldsvik för framställning av etanol ur biomassa från skogen.

Nya ekoparker och ekoparksavtal

Under året invigdes fem nya ekoparker: Färna i Bergslagen, Håckren i Jämtland, Naakajärvi i Norrbotten, Käringberget i Västerbotten och Ridö-Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren. Därmed är elva av Sveaskogs beslutade ekoparker invigda. Det första långsiktiga ekoparksavtalet mellan Sveaskog och Skogsvårdsstyrelsen undertecknades i juni för Ekopark Hornslandet i Hälsingland. Projekt 100 våtmarker

Miljöeffekter av stormen

Stormen i januari fick betydande miljökonsekvenser, inte minst då det gäller ökade virkestransporter och risk för körskador. Under de första månaderna gick 37 virkeståg i veckan med stormfällt virke till kunder i Sverige och Norge. Trots detta krävdes mycket omfattande vägtransporter och de långväga lastbilstransporterna ökade kraftigt under samma period. Närmare 400 000 kubikmeter stormfällt virke lagrades med bevattning på några olika platser i Småland och Västergötland. Miljöeffekterna av lagringen har kontinuerligt följts upp via egna provtagningar av yt- och grundvatten. Enighet om skogsskyddet

En naturvårdskategorisering av Sveaskogs marker blev klar under året. Kategoriseringen inleddes våren 2004 och har

Ett flerårigt samarbete mellan Sveaskog, Svensk Våtmarksfond och Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) startade under våren. Etthundra våtmarker kommer att väljas ut och restaureras utifrån deras betydelse för fågellivet. ”Projekt 100 våtmarker” blir ett av de största projekten någonsin i Sverige för att återskapa våtmarker. Investering för att fasa ut kemikalier

Skador av snytbaggar på nysatta plantor kostar årligen skogsbruket 100-tals miljoner kronor. I slutet av året tog Sveaskog genom sitt dotterbolag Svenska Skogsplantor ett viktigt steg för att lösa problemet och komma ifrån användande av kemiska preparat genom att investera i beläggningsskydden Conniflex och BetaQ. Försök kommer att genomföras med sikte på att ta de icke-kemiska skydden i storskaligt bruk inom de närmaste åren.

Naturvårdsareal och ekoparker Mål: ”PLANERA FÖR 20% NATURSKYDD OCH NATURHÄNSYN”

Under 2005 har arbetet fortsatt med målet 20% naturskydd och naturhänsyn på den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion och för att kvalitetssäkra de ekologiska landskapsplanerna. Sedan tidigare är Sveaskogs innehav indelat i ca 160 skogslandskap. Dessa olika landskap har under året delats in i fyra klasser, där landskap med högre naturvärden har en högre naturvårdsambition. Denna indelning kommer att redovisas på Sveaskogs hemsida under 2006. Sveaskog har också under 2005 påbörjat arbetet med hänsynsprioritering. Detta arbete ska vara vägledande för vilka områden som ska prioriteras inom ramen för naturvårdsarealer i de olika landskapen.

Mål: ”TILLSKAPA EKOPARKER MOTSVARANDE 5% ” Sveaskogs beslutade 34 ekoparker omfattar 175 000 hektar skog, vilket motsvarar 5% av bolagets produktiva skogsmark. Under 2005 invigdes fem nya ekoparker, vilket innebär att elva av 34 ekoparker nu är invigda. För 2006 planeras invigning av fyra nya ekoparker. 2005 års ekoparker har följande karaktär och huvudinriktning: Färna i norra Bergslagen karaktäriseras av lövrikedom, särskilt av asp. Inriktningen är att på sikt ytterligare förstärka inslaget av lövträd. Håckren i västra Jämtland utgörs delvis av fjällnära skog. Här finns bl a mycket gamla gran- och tallskogar som nu kommer att sparas.

Ekoparkssamordnare Irene Sivertsson, Sveaskogs distrikt Södra Norrland, besöker den nyligen invigda Ekopark Håckren i västra Jämtland.

Naakajärvi i Pajala kommun har stora områden med urskogsartad tall- och ravinskog som nu avsatts för naturvård, bl a den mer än 400-åriga tallskogen Manalainen. Käringberget blev den första ekoparken i Västerbotten. Området ska på sikt bli björkarnas ekopark, genom naturvårdsbränder i valda delar och gynnande av lövträd. Ridö-Sundbyholmsarkipelagen har ett lokalklimat som liknar södra Europas, vilket gynnat ädla lövträd och värmeälskade insekter. Naturvård kommer här att bedrivas med aktiva insatser för att gynna de höga biologiska värdena.

Mål: ”IDENTIFIERA VÄRDEFULLA VATTENEKOSYSTEM OCH UPPRÄTTA ÅTGÄRDSPLANER”

I arbetet med detta mål ingår delar av ekoparksarbetet, ”Projekt 100 våtmarker” och utveckling av skötselplanering av vattendrag. Projekt 100 våtmarker som startade under året syftar till att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar, främst i skogsmark. Ett tiotal stora våtmarker ska återskapas och utvecklingen av dessa kommer att följas upp. Därutöver ska 90 skogliga våtmarker återskapas inom ramen för Sveaskogs ekologiska landskapsplanering t o m 2010. Under 2005 har detta arbete påbörjats, med utbildning av våtmarksansvariga inom respektive distrikt. Under året har Sveaskog också startat två projekt för att förbättra fisket i Lumsån i norra Bergslagen och i gamla flottledsträckor i Pite älv.

STEFAN TOTERUD, LANDSKAPSSPECIALIST

MIL JÖANSVAR

Namn: Stefan Toterud Ålder: 42 år Yrke: landskapsspecialist Anställd på Sveaskog: sedan 1981 Bakgrund: interna skogs- och naturvårdskurser Familj: fru och två barn Husdjur: hund Intressen: fiske, jakt och fotografering

Landskapsspecialist bland asp och lav För att bevara den biologiska mångfalden krävs aktivt restaureringsarbete. Det räcker inte att lämna skogen orörd. Vissa områden i Färna Ekopark kommer att skötas för att ge plats åt asp och andra lövträd. – Titta, den där gamla aspen ser ut som ett höghus för hålbyggande fåglar, utropar Stefan Toterud entusiastiskt, och tar i nästa sekund fram luppen och tittar närmare på en svamp som växer på en liggande stam. – Vecktickan är beroende av gamla och multnade aspar som den här. Stefan Toterud har gått den långa vägen inom Sveaskog. Han började hugga i skogen som 18-åring och har via inventeringsjobb under somrarna och olika kurser utökat sina kunskaper och färdigheter. Idag är han en av åtta landskapsspecialister i Sveaskog. Stefan leder arbetet med skötseln av skogen i Färna Ekopark. – Ett mycket roligt jobb, säger han.

Som i området med asparna där granen håller på att ta över. Där har Stefan Toterud sett till att gran röjts undan så att aspen ska kunna växa sig grov och gammal. Den blockrika terrängen skyddar aspen från älgarna, som har svårt att ta sig fram. Färna Ekopark invigdes sommaren 2005. Parken rymmer allt från gammal mossbelupen lavbehängd trollskog till blockrik terräng med späda aspar som har sparats för att kunna växa sig stora. I ekoparken finns också skogsområden utan höga naturvärden som även i framtiden kommer att användas för virkesproduktion. Här finns spår av äldre bergsbruk i form av ruiner från hyttor och gamla kolmilor. Lav-, svamp- och mossfloran är artrik. Ett stort inslag av gamla träd och död ved bidrar till mångfalden. Området är även rikt på bäver och hackspettar. Det vittnar timglasformade avgnagda träd och håliga träd om. Stefan stannar upp och pekar på nytt: – Se, här har bävern nyss varit framme.

Restaurering och avverkning

Jobbet innebär omfattande kartläggning och klassificering av landskapet. Sveaskogs skog delas in i fyra målklasser med olika naturvårdsambitioner. Vissa skogsbestånd ska avverkas, men även där ska naturhänsyn tas. Andra skogsbestånd ska lämnas orörda, medan aktiv restaurering av naturvärden ska ske i andra områden.

Fakta om naturvårdsklassificering NO – Naturvård lämnas utan åtgärd NS – Naturvård skötsel PF – Produktion med förstärkt hänsyn PG – Produktion med generell hänsyn

HANS BERGLUND, SKOGSCHEF WWF

Partner och pådrivare

Sveaskog har sedan 1997 ett samarbete med Världsnaturfonden, WWF, inom skogsområdet. WWF står för projektidéerna, Sveaskog finansierar och bidrar med försöksmark och kunskap.

– Vi tycker inte alltid lika men Sveaskog arbetar seriöst med hållbart skogsbruk, säger Hans Berglund, skogschef på WWF. – Sveaskog borde lyssna mer på lokal opinion och ta regionala klagomål på allvar. Sveaskogs dialogmöten, Forum Sveaskog är ett utmärkt tillfälle att förklara ingående vad Sveaskog gör. Hans Berglund, skogschef på Världsnaturfonden (WWF), är inte rädd för att kritisera. Det ingår i hans jobb för att förbättra det svenska skogsbruket och driva utvecklingen framåt. Att Hans har synpunkter på Sveaskog är inte så konstigt, han har en god inblick i företagets göranden. Förklaringen stavas ”Partnerskap för en levande skog”, ett samarbete mellan Sveaskog och WWF för ett mer hållbart skogsbruk. Ett samarbete som kräver stor öppenhet: – Vi kräver till exempel tillgång till siffror och uppgifter om vilka Sveaskog handlar med, berättar Hans Berglund, som tycker att han får gehör för sina, ibland obekväma, synpunkter. Dubbla utmärkelser

Samarbetet mellan Sveaskog och WWF omfattar fem projekt med allt från övergripande policyfrågor för skogsbruk till mätmetoder för naturvårdsarbete. Idéerna i partnerskapet kommer från WWF, som driver projekten i nära samarbete med forskare. Sveaskog finansierar och bidrar med skogs-

Namn: Hans Berglund Yrke: skogschef Världsnaturfonden WWF (Sverige) Bakgrund: ekolog, arbetat på Naturvårdsverket och som kommunekolog Ålder: 47 år Familj: fru och två barn Fritid: natur och musik

mark, kunskap och erfarenheter. Bland svenska skogsföretag är Sveaskog ensamma om sitt partnerskap med WWF. – Jag tycker att Sveaskog arbetar seriöst med att skapa ett hållbart skogsbruk, säger Hans Berglund. Sveaskog har fått WWF:s utmärkelse ”Gåva till jorden” för miljöpolicyn där Sveaskog åtar sig att avsätta 20% av skogsinnehavet till naturvård. Utmärkelsen gäller även Sveaskogs beslut att använda 5% av den produktiva skogsmarken till ekoparker, vilka är stora sammanhängande landskap med höga naturvårdsambitioner. Men bra kan bli bättre, menar Hans Berglund: – Sveaskog kan förbättra beslutsunderlaget till avverkning av skog som inte har särskilda naturvärden, men som har stort värde för de boende till friluftsliv och rekreation, det vill säga skog med höga sociala värden.

MIL JÖANSVAR

Projekten i Partnerskap för en levande skog 1. Effekt 20 – Sveaskogs åtagande att avsätta 20% av produktiv mark till naturvårdsändamål Sveaskog har höga naturvårdsambitioner. Men vad är effekten av företagets naturvårdsarbete? Det är den centrala frågeställningen i Effekt 20. Tillsammans med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet ska en metod hittas för att mäta naturvårdsnyttan, där fåglar fungerar som indikatorer på miljönytta på landskapsnivå. Metodiken är utvecklad i ett tidigare WWF-projekt. 2. Sweden Forest and Trade Network WWF är initiativtagare till ett globalt nätverk med 400 medlemsföretag. I Sverige finns nätverket representerat genom Sweden Forest & Trade Network. Nätverket sprider kunskap om ansvarsfullt skogsbruk, ansvarsfulla inköp av skogsprodukter, inköpspolicies och miljörapportering. Sveaskog är huvudsponsor av projektet. 3. Ansvarsfull virkeshandel i Baltikum I delar av östra Europa finns risk för att en organiserad svart sektor profiterar på kortsiktigt utnyttjande av skogen. Importörerna, det vill säga den svenska skogsindustrin, har ett ansvar att medverka till ett hållbart skogsbruk i bl a Baltikum. Första steget är att kunna spåra virkets ursprung, så att illegala källor kan undvikas. Målet är att allt virke som köps ska komma från ansvarsfullt skogsbruk. Sveaskog deltar aktivt i projektet, dels som finansiär och dels som aktör i rundabordssamtal. 4. Levande skogsvatten Projektet går ut på att höja vattenfrågornas betydelse för ett hållbart skogsbruk. WWF är koordinator. Sveaskog bidrar som finansiär och deltar aktivt i utvecklingsarbetet med personal som är kunnig inom hållbart skogsbruk, natur- och vattenvård. 5. Policyarbete Europa Arbetet kommer främst att ske genom WWF:s internationella organisation och handla om policyfrågor av vikt för ett hållbart nyttjande av världens skogar. Viktiga frågor är bl a illegal handel med skogsprodukter, klimatförändringar, bioenergi och naturvård.

Bävern har fällt träd i Ekopark Färna.

Klimatpåverkan och utsläpp Mål: ”MINSKA UTSLÄPP FRÅN FÖRBRÄNNING AV FOSSILA BRÄNSLEN”

Växande skog binder koldioxid som finns i luften. Produktionen av skog har därför en positiv inverkan på växthuseffekten och klimatpåverkan, på samma sätt som en direkt minskning av koldioxidutsläppen. Den årliga inlagringen av kol i Sveaskogs skogar har beräknats vara i storleksordningen 50–100 gånger större än utsläppen från verksamheten inom hela Skogsrörelsen. Bränsle producerat av skogsråvara ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären och framförallt undviker man de utsläpp som fossila bränslen annars ger upphov till. Sveaskogs växande biobränsleaffär kan därför minska de klimatpåverkande utsläppen när fossila bränslen ersätts av skogsråvara för produktion av värme, kraft och drivmedel. Sveaskog stödjer aktivt ett antal utvecklingsprojekt kring bränslen baserade på skogsråvara. Under 2005 har det främst handlat om ett projekt om svartlutsförgasning i Piteå för produktion av el, drivmedlet DME och kemikalier, ett pilotprojekt för etanolframställning i Örnsköldsvik och stöd till forskningsprogrammet Biorefinery. Skogsrörelsens utsläpp

Då det gäller Sveaskogs egna utsläpp från Skogsrörelsen gick utvecklingen av miljömålet om minskade utsläpp i motsatt riktning under fjolåret. Utsläppen ökade till följd av större användning av fossila bränslen, beroende på det omfattande arbetet med uppröjning och vidaretransport av stormfällt virke

efter januaristormen i södra Sverige. Vidaretransporterna ökade i absoluta tal jämfört med föregående år, däremot minskade energiåtgång per fraktad kubikmeter. En förklaring till det senare är ökad andel transport på järnväg. Under de första månaderna hade Sveaskog samarbete med fyra olika tågoperatörer. 37 tåg i veckan gick från de mest stormdrabbade områdena, motsvarande kapaciteten hos 600 lastbilar. För att effektivisera arbetet att minska utsläppen från fossila bränslen i den egna verksamheten har ett antal kvalitativa indikatorer valts ut. Dessa följs upp för första gången för år 2005 och utvecklingen kommer sedan kontinuerligt att kunna följas och jämföras med föregående år i redovisningarna av miljöansvar. Områden som valts ut är bl a andel fordon med miljöanpassade bränslen, andel fordon i bästa miljöklass, andel transportarbete med eltåg samt medeltransportavstånd. Väntan på skattebesked för EcoPar

EcoPar är en syntetisk diesel baserad på naturgas. Under 2003–2004 kördes EcoPar på försök inom 28 maskinsystem i Sveaskog. Resultaten var positiva, både då det gäller drift och upplevda hälsoeffekter. EcoPar har visat sig minska utsläppen av miljöfarliga ämnen med upp till 90%. Under 2005 har därför Sveaskog sökt möjligheter att gå vidare med EcoPar. Dagens miljöklassning och beskattning missgynnar dock EcoPar i relation till vanlig MK1 diesel och frånvaro av besked då det gäller framtida beskattning har fördröjt en eventuell introduktion.

Den 23 februari invigdes Chemrecs utvecklingsanläggning för svartlutsförgasning i Piteå, med stöd av Sveaskog. Statsrådet Mona Sahlin närvarade vid invigningen. Här förgasas svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa. Med ny förgasningsteknik kan svartluten användas för att producera el och drivmedel. Om tekniken installerades vid alla landets sulfatmassabruk skulle dessa kunna producera motsvarande 30% av Sveriges bensin- och dieselförbrukning.

ANDERS LEJDHOLT, BIOBRÄNSLEKUND

MIL JÖANSVAR

Biobränsle bra för affärerna Anders Lejdholt är kraftvärmeingenjören som började sin karriär som driftansvarig för olja och kol. Drygt 30 år senare arbetar han med torv och biobränsle och har Sveaskog som en av leverantörerna. Många ser biobränslets miljöfördelar, men Anders Lejdholt ser också möjligheter till bättre affärer. För 25 år sen eldades det enbart med olja på Åbyverket i Örebro. Idag är över 70% av bränslet förnybart, mestadels trädbränsle. Åbyverket är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Anders Lejdholt har följt utvecklingen på nära håll. Han började som driftansvarig för olja och kolproduktion. Idag arbetar han med torv och biobränsle – mest för att det är ett nytt sätt att göra affärer på. – Miljötänkande och hållbar utveckling är inte min främsta drivkraft, utan en mycket bra sidoeffekt. Jag tyckte det var intressant med en ny marknad och nya affärsmöjligheter, säger Anders Lejdholt, som är ansvarig för bränsle inom E.On i ett distrikt som sträcker sig från Stockholm till Åmål och Vilhelmina. Logistik och planering

För Anders Lejdholt är skogsbränsle i hög grad en fråga om logistik. Skogsbränsle är skrymmande och lagringsmöjligheterna för E.On är begränsade. Leveranser till Åbyverket måste ske ofta och i rätt tid: ett femtiotal lastbilar med vardera 120 kubikmeter skogsbränsle anländer till Åbyverket varje dygn, därtill kommer transporter med hela brännvedsstockar på järnväg och

leveranser med biprodukter från sågverk. Sveaskog är en av Åbyverkets skogsbränsleleverantörer. Samarbetet sträcker sig fem-sex år tillbaka i tiden, när E.On fortfarande hette Örebro Energi. Anders Lejdholt var i högsta grad en bidragande orsak till att samarbetet kom igång: – Jag la helt enkelt en OH-bild med Örebro Energis anläggningar över en karta med Sveaskogs skogsinnehav och sågverksindustri och kunde konstatera att de låg bra till geografiskt. Sveaskog är än så länge en relativt liten skogsbränsleleverantör till E.On, men intresset för biobränsle är växande, vilket Anders Lejdholt tycker är bra. – Det ger Sveaskog chansen att delta i omställningen till användandet av förnybar energi, säger Anders Lejdholt och betonar vikten av logistik och planering också för skogsföretagen. – Avverkningsledarna måste planera alla sortiment noggrant. Det gäller också det som ska gå till energianvändning. Askan åter

När skogsbränslet hämtas från skogen bortförs också vissa mineralämnen. Samarbetet med Sveaskog innefattar därför också metoder för att återföra dessa ämnen till skogsmarken. Här är askan som bildas vid eldningen av skogsbränslet användbar. E.On levererar aska till Sveaskog i Mora och Skinnskatteberg, askan sprids sen i skogen. – Skogsbränsle är en resurs och en möjlighet för skogsägarna och det är bra att Sveaskog ser möjligheterna med skogsråvara som bränsle.

Namn: Anders Lejdholt Ålder: 56 Yrke: bränsleansvarig på E.On Värme Nord och Örebro Plats: Åbyverket, Örebro Bakgrund: kraftvärmeingenjör Familj: en dotter Husdjur: två gråhundar Fritidsintresse: jakt

Sveaskog och biobränsle Biobränsleaffären inom Sveaskog växer. För bränslesäsongen 2005/2006 beräknar Sveaskog att leverera bränsle motsvarande 1,8 TWh, vilket motsvarar energibehovet för att värma 112 500 normalvillor under ett år. Det är en volymökning med ca 15% jämfört med föregående säsong.

Uppföljningar och revisioner Sveaskog följer kontinuerligt upp effekter på produktion och miljö i samband med virkesskörd. Skördarlagen gör en egen bedömning av samtliga avverkningar, därefter sker en stickprovskontroll av slumpvis utvalda trakter genom särskilt utbildad planeringspersonal. Avvikelser som markant frångår Sveaskogs instruktioner eller kriterierna enligt FSC noteras vid såväl egenuppföljning som efterföljande kontroll. 2005 omfattade stickprovskontrollerna 180 av ca 4 000 avverkningstrakter. För de flesta undersökta parametrar var andelen trakter utan avvikelser 90–100%, bl a då det gäller hänsynen till kantzoner, impediment, vattendrag och kulturmiljöer. Andelen negativa anmärkningar var störst inom tre områden: kvarlämnade trädgrupper och enskilda träd, död ved och hantering av hänsynskrävande biotoper. Trenden jämfört med 2004 är för de två förstnämnda positiv och för den sistnämnda svagt negativ. Ett av Sveaskogs miljömål är att minska antalet betydande körskador. Alla distrikt har handlingsplaner för detta och arbetet kommer kontinuerligt att utvärderas. För 2005 indikerar utfallet en viss minskning jämfört med föregående år, trots det omfattande transportarbetet i stormområdet. Inom produktionsområdet rör många avvikelser hur

gallringen planeras och utförs. Även kvarlämnande av alltför höga avverkningsstubbar är en relativt ofta återkommande anmärkning i 2005 års egenuppföljning. Skogsstyrelsens bedömning av naturhänsynen

Under året publicerade Skogsstyrelsen resultaten från en inventering av vilken naturhänsyn som markägare tagit i samband med avverkning under början av 2000-talet. För landet som helhet bedömdes drygt en tredjedel uppnått bättre hänsyn än lagens krav, medan drygt 20% inte nådde upp till denna nivå främst beroende på felaktig prioritering av kvarlämnade träd. En särredovisning av olika markägarkategorier visar bl a att Sveaskog ligger på en betydligt större andel avverkningar över lagnivån då det gäller naturhänsyn. Externa revisioner av FSC och ISO

Årets revision av Sveaskogs skogsbruk utifrån kraven i den svenska standarden för FSC (Forest Stewardship Council) genomfördes under hösten. Generellt fick Sveaskogs skogsbruk bra betyg, dock med fyra mindre avvikelser. Revisorerna fann på några punkter i Norrbotten att för få trädgrupper lämnats. Det gällde bl a en avverkning på Tallberget i Arvidsjaurs kommun, som lokala intressenter kritiserat. Under 2006 kommer en uppföljning att genomföras i samråd med WWF för att kvalitetssäkra naturhänsynen i avverkningarna i Norrbotten. Syftet är att få en oberoende bild och

NATUR- OCH KULTURMILJÖHÄNSYN 2001–2003

Andel av arealen, %

60 50 40 30 20 10 0

Privata

Övriga Sveaskog Samtliga exkl Sveaskog

Bättre än 30§ SVL Nivå med 30§ SVL Sämre än 30§ SVL

Jonas Björklund är Sveaskogs planeringsspecialist i Mora.

Leif Ragnarson är upplåtelseansvarig i Södra Norrland.

Resultat från Skogsstyrelsens uppföljning av hänsyn vid avverkningar. Diagrammet visar andel av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller skogsvårdslagens krav på lämnad natur- och kulturhänsyn efter avverkning under perioden 2001–2003. Resultatet är fördelat på olika markägarkategorier. För att nå de nationella sektorsmålen till 2010 bedömer Skogsstyrelsen att andelen avverkningar som inte uppnår lagens krav totalt bör halveras till 10% av arealen samtidigt som den andel som uppnår bättre hänsyn bör öka till 50% av arealen.

MIL JÖANSVAR

detaljkunskap om i vilken utsträckning brister förekommer i planeringar och avverkningar. Vid den årliga revisionen av miljöledningssystemet ISO 14001 noterades ett antal mindre avvikelser inom bl a områdena dokumentation och intern kommunikation. Arbetet med att åtgärda dessa har nu påbörjats.

Dock har det i något fall skett en viss påverkan med förhöjda halter av framförallt fosfor i ytvattendrag. Analysresultaten kommer fortsatt att studeras och Sveaskog har också bett att få in kommentar från berörda kommuner om deras syn på eventuella miljöeffekter av virkeslagringen.

Miljökontroll av virkeslagringen

Den omfattande lagringen av virke efter januaristormen i södra Sverige förde med sig helt nya miljöaspekter. Omedelbart efter stormen tog Sveaskog kontakt med berörda kommuner om tillstånd och val av lämpliga platser för virkesterminaler för lagring av stormfällt timmer. Under 2005 har Sveaskog haft tre egna virkesterminaler igång. Dessa ligger i Ljungby, Värnamo och Uppvidinge kommuner och omfattar sammantaget nära 250 000 m3fub. I samråd med respektive kommun har Sveaskog övervakat miljöeffekterna av bevattningen på virkesterminalerna genom ett s k egenkontrollprogram. Detta innefattar kontroll av yt- och grundvatten på och i närheten av terminalerna, registrering av vattenuttag, förändringar i lagrade volymer virke m m. Analys av resultat från vattenprovtagningarna har fortlöpande översänts till respektive kommun. I inget fall har analysresultaten från vattenproverna föranlett att verksamheten vid terminalerna avbrutits och det finns ingen indikation på negativ påverkan på närliggande enskilda vattentäkter.

Miljömålen Under 2005 har Sveaskog arbetat med nedanstående miljömål. För uppföljning av målen hänvisas till följande sidor i Hållbarhetsredovisningen. • Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn på den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion (sid 12). • Tillskapa ekoparker motsvarande 5% av den produktiva skogsmarken inom ramen för 20% naturskydd och naturhänsyn (sid 12). • Kvalitetssäkra Sveaskogs ekologiska landskapsplaner (sid 12). • Minska viltbetesskador (sid 35). • Minska antalet betydande körskador (sid 18). • Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner (sid 12). • Minska utsläpp av koldioxid från icke förnyelsebara bränslen (sid 16). • Utreda skogens potential som kolsänka (sid 16).

ANDEL AVVERKADE TRAKTER UTAN AVVIKELSER PRODUKTIONSKRAV 2004–2005

MILJÖKRAV 2004–2005

100

-04 -05 -04 -05 Trädgrupper Död och enskilda ved träd

-04 -05 Hänsynskrävande isotoper

-04 -05 Körskador

-04 -05 Stubbhöjd

-04 -05 Stickvägar

-04 -05 -04 -05 Beståndet Gallefter ringens utförande gallring

Exempel på avvikelser vid stickprovskontroller, fördelade på miljö- och produktionskrav. För de flesta kriterier var andelen trakter utan avvikelser nära 100%. Diagrammen visar de kriterier som hade störst frekvens avvikelser 2004 respektive 2005

Miljöfakta Skogsrörelsen

I årets miljöfakta för Skogsrörelsen slår effekterna av stormen Gudrun igenom. Ökade maskininsatser av stormfällt virke och vidaretransport har medfört temporärt ökade utsläpp.

UTSLÄPP AV NOX (ton)

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton)

100 000

ton

1 600

ton

1 400

1 400 80 000

1 200

1 000

60 000

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ)

800

800 40 000

600

400

20 000

200

200 0

2002 2003 2004 2005 Skogsvård och Transporter avverkning

Miljöfakta för Skogsrörelsen 2005

2004

2003

2002

2001

2005

2004

2003

2002

2001

78 000 2,0 801

47 553 1,5 760

47 815 1,5 761

40 388 1,3 645

30 492 1,0 489

Mark Total markareal, Mha 4,5 Varav produktiv skogsmark, Mha 3,4 Andel av total tillväxt som ej avverkas, % *** 27

4,5 3,4 35

4,6 3,5 35

4,6 3,5 33

4,4 3,3 28

Utsläpp till luft 1) *

Produktion * Leveranser från egen skog, 1 000 m3 Produktion av skogsbränsle, m3fub Råvaruanvändning * Gödselmedel, ton kväve

7 114 6 630 6 852 6 394 5 290 648 000 599 000 531 000 133 000** i.u.

815

740

705

450

455

Energianvändning * Fossila bränslen., TJ

688

631

635

538

408

CO2 fossilt, ton SO2, ton 2) NOX, ton 2)

1) Exkl transporter 2) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen * 2001 endast AssiDomänkoncernen ** Exkl biprodukter *** Inkl skog som inte brukas i.u ingen uppgift

MIL JÖANSVAR

Miljöfakta AssiDomän Cartonboard under året att stödeldning med olja för energiframställning minskat ytterligare och nu uppgår till 148 m3/månad.

2005 var ett bra år för AssiDomän Cartonboard ur både produktions- och miljösynpunkt. Kartongproduktionen uppgick till 365 000 ton, vilket motsvarar 81% av den

*Produktionen av sulfatmassa uppgick till 242 358 ton d v s 97% av tillståndsgiven produktion. Det nya tillståndet för kartongproduktion erhölls under 2005 och produktionsnivån har ännu inte anpassats till den nya tillståndsnivån.

tillåtna produktionsnivån. Under 2005 har Cartonboard fått miljötillstånd för ökad produktion upp till 450 000 ton per år. Samtidigt som produktionsnivån var hög* fanns det genomgående en marginal mellan utsläpp och tillhörande villkor. I flera fall var årets utsläpp lägre jämfört med föregående år. Ett exempel på detta är utsläppen till vatten av syreförbrukande material (COD) som uppvisar de lägsta utsläppen som uppmätts i kartongbrukets historia, 2,4 ton/dygn. Projektet som syftar till att minska användningen av fossila bränslen har fortsatt och medförde

Kartongbruket AssiDomän Cartonboard i Frövi ger ut en EMAS-redovisning, se www.frovi.com

UTSLÄPP AV SO2 (ton) I PRODUKTIONEN

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton) I PRODUKTIONEN

60 000

ton

100

50 000

UTSLÄPP AV KEMISKT SYREFÖRBRUKANDE MATERIAL, COD (ton) I PRODUKTIONEN ton 2 500

ton

2 000

1 500

1 000

500

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ) I PRODUKTIONEN

800

600

40 000 400

30 000 20 000 10 000 0

2001 2002 2003 2004 2005

200

2001 2002 2003 2004 2005

Miljöfakta för AssiDomän Cartonboard 2005

2004

2003

2002

2001

Massa totalt, ton varav blekt, ton Slutprodukter kartong, ton

2005

2004

2003

2002

2001

30 964 15 738

32 900 15 250

37 832 15 000

53 711 12 225

51 068 11 285

58 63 475 199

42 61 436 193

53 60 414 190

77 21 380 79

88 19 379 165

872 0,7 26 211 40 1,6

900 0,5 26 262 41 1,7

1 278 0,6 28 342 55 2,0

1 668 0,8 33 569 43 2,1

2 066 0,7 27 426 32 1,9

Utsläpp till luft 1)

Produktion 242 358 98 662 364 630

242 646 97 058 353 207

237 066 96 064 347 143

231 917 89 188 329 161

222 378 87 966 303 841

Råvaruanvändning Vedråvara, m3fub 1 033 833 1 032 803 Inköpt massa, ton 74 576 76 419 Kemikalier som handelsvara, ton 107 596 108 294 Råvatten, miljoner m3 17,8 18

991 089 78 405 97 203 17

954 689 76 274 97 758 18

909 839 64 713 96 585 17

Energianvändning Fossilt bränsle, produktion TJ 410 Inköp av biobränslen, TJ 1 139 Eget biobränsle BP samt tjocklut, TJ 4 741 Egenproducerad el, GWh 192 Inköpt el, totalt, GWh 214 Egenproducerad el av total elanvändning, % 47,3

423 1 240 5 122 190 207

496 1 041 4 957 172 216

705 1 127 4 482 186 193

671 931 4 441 177 186

CO2, fossilt, produktion, ton CO2, fossilt, transporter, ton Totalt utsläpp av S som SO2, produktion, ton SO2, fossilt, transporter, ton Totala utsläpp NOX, produktion, ton NOX, fossilt, transporter, ton Utsläpp till vatten COD, ton AOX, ton SÄ (SÄ 70), ton SÄ (GF/A), ton Total N, ton Total P, ton

1) Emmissionsdata från transporter baserade på IVL-rapport ”Emissioner från transporter knutna till AssiDomän Frövi". Emmissionerna framräknade utifrån Ton-km eller fordon-km. Av denna anledning finns ingen uppgift på fossilt bränsle transporter. I emissionsdata inkluderas interna transporter, transporter av råvaror till bruket samt transporter av färdig produkt till kund. Data är uppräknat med 3,2% jämfört med 2004 (3,2% ökad produktion).

Socialt ansvar

Viktiga händelser 2005 Under året har Sveaskogs arbete med hållbar utveckling särskilt fokuserat på socialt ansvar. Ett genomgripande arbete har genomförts för att tydliggöra Sveaskogs åtagande inom detta område. Mätbara mål och indikatorer har tagits fram för socialt ansvarstagande. Befintliga system för resultatuppföljning och rapportering kommer fortsättningsvis att anpassas för att hantera social prestanda. Nedan sammanfattas några viktiga steg som tagits under året. Åtgärder för Sveaskogs sociala ansvar under 2005

Status

Anta en uppförandekod med underliggande policies och riktlinjer Utveckla mätbara sociala mål Utveckla ledningsfunktion för socialt ansvarstagande Publicera en separat redovisning för socialt och miljömässigt ansvar Ansluta Sveaskog till Globalt Ansvar Uppdatera jämställdhetspolicy Utforma riktlinjer för hållbart skogsbruk Utforma ny importpolicy för ansvarsfulla inköp av virke

Uppförandekod

Sveaskogs styrelse har under 2005 antagit en uppförandekod som tydliggör hur Sveaskog ska uppträda som arbetsgivare, affärspartner och samhällsaktör. Med uppförandekoden tydliggörs ansvar och vikten av ett etiskt och ansvarstagande förhållningssätt, såväl inom företaget som gentemot omvärlden.

Uppförandekoden innehåller: • Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet • Anställda, personalpolicy, jämställdhet • Affärsetik, kunder, leverantörer • Mänskliga rättigheter, arbetsrätt • Information och kommunikation Uppförandekoden tydliggör också vilket ansvar Sveaskogs medarbetare har gentemot varandra och företaget. Alla medarbetare har ansvar och skyldighet att följa uppförandekoden, som finns på hemsidan. På intranätet och hemsidan finns rutiner för anonym rapportering och hantering av överträdelser. Genomgång av uppförandekoden kommer att vara obligatorisk vid anställningar, medarbetarsamtal, upphandlingar samt vid uppföljningar av verksamheten. Uppförandekoden bryts ned i sociala mål och nyckeltal som följs upp årligen genom insamling och bearbetning av avvikelser och nyckeltalsdata. Globalt Ansvar och Global Compact

Under 2005 anslöt sig Sveaskog till Globalt Ansvar, som är regeringens initiativ för att främja svenska företags arbete för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Sveaskog stödjer FN:s Global Compacts tio principer om mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och en bättre miljö. Under 2006 kommer Sveaskog att lämna in en rapport till FN Global Compacts sekretariat om hur företaget arbetar med dessa principer för att ansluta företaget till Global Compact.

Globalt Ansvar Globalt Ansvar är regeringens initiativ för att uppmuntra svenska företag att uppträda i enlighet med grundläggande internationella normer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och bekämpning av korruption. Exempelvis finns de i OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact. Riktlinjerna bör utgöra utgångspunkt för företagens arbete med ”Corporate Social Responsibility” (CSR) – företagens sociala ansvar. Se www.ud.se/ga

S O C I A LT A N S V A R

Global Compact Global Compact är FN:s initiativ i syfte att föra fram och stimulera ansvarsfullt företagande. Mer än 2 400 företag i över 80 länder är anslutna till Global Compact och därmed till plattformen med tio principer om mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpande av korruption och bättre miljö. Se www.unglobalcompact.org.

Ansvarsfulla virkesinköp

Sveaskog köper virke av såväl svenska som utländska virkesleverantörer. Virkesinköp från svenska skogsägare styrs av särskilda riktlinjer. För mindre privata skogsägare erbjuder Sveaskog i samband med inköp skogsvårdande tjänster såsom återplantering, röjning och gallring. För inköp av virke från andra länder är gällande lagar i respektive ursprungsland grundnivån för de krav som Sveaskog ställer. Sveaskog har under året antagit en ny importpolicy för virkesköp utanför Sverige. Råvaran som Sveaskog köper in får inte härstamma från illegala avverkningar, särskilt skyddsvärda skogar, eller skogar där omfattande konflikt finns. För att minimera risker att så sker, arbetar Sveaskog för att säkra och kontrollera spårbarheten för allt virke som köps in från utländska aktörer. Sveaskog har

två certifikat för spårbarhet, s k ”Chain of Custudy” eller C o C, ett certifikat i enlighet med FSC-standard och ett enligt PEFC-standard. Spårbarhetscertifikatet gör det möjligt att garantera råvarans ursprung – från skogen via industrin till konsumenten. Konsumenten kan välja en certifierad produkt och vet att det finns ett system för att kontrollera råvarans ursprung. Detta sker bl a genom stickprovskontroller och besök på avverkningsplatser. Ambitionen är att det pågående arbetet med att utveckla spårbarhetssystemet med tätare stickprov och systematisk uppföljning och kontroll ska vara fullföljt 2007. Spårbarhetssystemet ska då omfatta alla Sveaskogs leverantörer. En viktig del i riskminimeringen är att se till att Sveaskogs uppförandekod efterlevs i relationen med leverantörer.

Åtgärder för att uppnå målet ansvarsfull inköpare av virke under 2005

Status

Uppdatera policy för virkesköp utanför Sverige Införa spårbarhetssystemet till att omfatta alla leverantörer

Pågår

Granskningar av spårbarhet och ursprung genom årliga stickprov Spårbarhetscertifiering (FSC) av oberoende certifieringsföretag (Baltikum)

Sveaskog har en ny importpolicy för virkesköp utanför Sverige. Råvaran får exempelvis inte härstamma från illegala avverkningar.

MEDARBETARE Sveaskog hade 2005 ca 770 medarbetare. Medelantalet anställda uppgick till ca 1 100.

Ny jämställdhetspolicy

Medarbetarundersökning VIS

Sveaskog strävar efter att alla medarbetare ska ha ett utvecklande och ansvarfullt arbete i en arbetsmiljö som utmärks av respekt och förtroende för varje enskild medarbetare. Under 2005 har Sveaskog förtydligat mål och styrande dokument inom medarbetarområdet, bl a har styrelsen antagit en ny jämställdhetspolicy. Jämställdhetsarbetet ska bedrivas i hela organisationen, vilket betyder att alla anställda har ansvar för att göra Sveaskog till en mer jämställd arbetsplats.

Ett viktigt verktyg för att mäta hur Sveaskog fungerar och upplevs som arbetsgivare är medarbetarundersökningen VIS (Vi i Sveaskog). Den består av frågor kring ett antal områden från företagsnivå till medarbetarnivå. Utifrån resultatet av VIS identifierar varje chef tillsammans med sina medarbetare eventuella förbättringsområden och arbetar fram handlingsplaner för dessa. VIS följs upp i koncernens ledning som tar fram ett antal prioriterade mål. Under hösten 2005 genomfördes VIS för tredje året i rad. Nytt denna gång var att Svenska Skogsplantor deltog i undersökningen. Liksom tidigare år svarade mer än 80% av medarbetarna.

Medarbetare Skogsrörelsen SJUKFRÅNVARO

ÅLDERSFÖRDELNING

% som instämmer

VI I SVEASKOG (VIS) ”PÅSTÅENDEN”

PERSONALOMSÄTTNING

60 8

20-29 30-39 40-49 50-59

2004 2005

60-

2004

2005

Sjukdom < 60 dagar Sjukdom > 60 dagar

2004 2005 Procent av medelantal tillsvidareanställda som började under året Procent av medelantal tillsvidareanställda som slutade under året

"Jag är mycket "Min närmaste nöjd med min chef är totalt sett totala arbetsen bra chef" situation"

2004*

På kontoret i Bergshamra anordnas gymnastik två gånger i veckan. Caroline Wejstorp är projektledare för ekoparkerna.

Jens Chagallo arbetar som personalspecialist.

2005

*exkl Svenska Skogsplantor

Stina Moberg arbetar i Östersund som distriktschef för Skogsbruk i distrikt Södra Norrland.

S O C I A LT A N S V A R

Kompetensutveckling och medinflytande Ambitionen är att Sveaskog av medarbetare och omvärld ska uppfattas som en arbetsgivare som erbjuder utvecklande och ansvarsfulla arbeten. Det är viktigt att alla medarbetare får den kompetensutveckling som krävs för att kunna göra ett bra arbete. Med ett gott renommé som arbetsgivare kommer Sveaskog att lättare kunna attrahera kompetenta medarbetare även i framtiden. På så vis gynnas företagets kompetensförsörjningsbehov.

Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och ges resurser och möjligheter till kompetensutveckling. Sveaskog tror att ökat medarbetarinflytande är bra för både medarbetarna och företagets affärer. Sveaskogs medarbetare ska ges möjligheter att påverka sin egen och företagets utveckling.

Mål: ”KOMPETENSUTVECKLING OCH MEDINFLYTANDE” I VIS-undersökningen 2005 ansåg 55% av medarbetarna att de fick den kompetensutveckling de anser sig behöva. 60% ansåg sig vara delaktiga när mål och planer tas fram för verksamheten. Medarbetarsamtalet är ett viktigt tillfälle att exempelvis diskutera utvecklingen av det egna arbetet eller behovet av kompetensutveckling. Det är viktigt att dessa tillfällen genomförs med god kvalitet. 2005 års VIS-undersökning visade att 75% av medarbetarna haft medarbetarsamtal de senaste 12 månaderna. Av dessa var 67% av medarbetarna nöjda med kvaliteten på samtalet.

Åtgärder kompetensutveckling

2005

2004

4,1 dgr

5,2 dgr

Uppdatera personalpolicy Utbildningsdagar per anställd Intern rörlighet Medarbetarsamtal Medarbetarundersökning Individuella kompetensutvecklingsplaner

Neddragningar i norra Sverige Under året har Sveaskog genomfört en omfattande resursanpassning av avverkningsorganisationen i norra Sverige. Processen startade 2004 och har tagit längre tid än beräknat på grund av stormen Gudrun. Både egna maskinlag, med ett sjuttiotal maskinförare, och entreprenörer har berörts. Målet har varit att skapa en fortsatt konkurrenskraftig avverkningsorganisation och att behandla övertaliga medarbetare med ansvar och respekt. Arbetsgivarens företrädare har drivit processen i nära samarbete med Skogs- och Träfackets förhandlingsombud. Information till berörda har lämnats kontinuerligt både från arbetsgivare och fackliga ombud. Samverkan har fungerat mycket väl. Personalneddragningen har skett med hjälp av en s k ”Verktygslåda”. Den största delen av avgångarna har skett med hjälp av förtida pensioneringar. Efter det att anställningen upphört har medarbetare erbjudits olika aktiviteter genom Trygghetsfonden.

För att säkra kvaliteten på medarbetarsamtalet har en utbildning för chefer om medarbetarsamtal genomförts vid sju tillfällen under 2004 och 2005. 70% av cheferna har deltagit. Utbildningen fortsätter under 2006. Under året har många utbildningar planerats och genomförts. Inom IT-området har ett flertal verksamhetsanknutna utbildningar genomförts. Dessutom har en utbildning i körteknik för Sveaskogs maskinlag genomförts. Under hösten 2005 har Sveaskogs rekryteringspolicy kompletterats med nya riktlinjer för internrekrytering. Genom ökad intern rörlighet hoppas Sveaskog sprida kunskap och goda idéer inom organisationen samt skapa stimulerande utvecklingsmöjligheter för medarbetarna. För att säkra den framtida rekryteringsbasen samarbetar Sveaskog med skogliga naturbruksgymnasier, kvalificerade yrkesutbildningar samt ett antal högre utbildningar.

* Exkl Svenska Skogsplantor

Arbetsmiljö och hälsa Friska medarbetare med låg sjukfrånvaro är en bra grund för ett lönsamt företag. Sveaskog ska främja medarbetar-

Åtgärder arbetsmiljö och hälsa

nas hälsa och medarbetarna ska ha en god och säker

Uppföljning av arbetsmiljöpolicy med tillhörande riktlinjer

arbetsmiljö. Det intensiva arbetet med stormfälld skog

Uppföljning av personalpolicy

2005

2004

satte särskild fokus på arbetsmiljöfrågor under året.

Mål: ”GOD ARBETSMILJÖ OCH FÖREBYGGANDE ARBETE MOT SKADOR OCH OLYCKOR”

Effekter av det interna arbetsmiljöarbetet följs och utvärderas bl a genom VIS-undersökningen som ger en bra bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. Årets undersökning visade att andelen medarbetare som anser att de arbetar i en bra arbetsmiljö är 68%. Sveaskog redovisar olycksfallsfrekvens, d v s antal anmälda arbetsskador som renderat sjukfrånvaro. 2005 inträffade 13 olyckor per 1 000 årsverken. Under 2005–2006 kommer samtliga personalansvariga chefer och skyddsombud att genomgå en intern utbildning i arbetsmiljö. Därigenom försöker Sveaskog stärka den lokala arbetsmiljöorganisationen och det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Sveaskog. Stormen Gudrun medförde extraordinära arbetsinsatser. Uppröjningsarbetet innebar ökade risker framför allt för personal som arbetar med motorsåg. Därför vidtogs ett antal förebyggande åtgärder innan arbetet påbörjades. Erfarna instruktörer kontrollerade kompetens och olycksfallsberedskap och i det hårdast drabbade området besöktes arbetslagen av en företagssköterska. Även arbetsmiljön för berörda tjänstemän följdes upp.

Mål: ”FRISKA MEDARBETARE – LÅG SJUKFRÅNVARO” Den totala sjukfrånvaron minskade något under året och är nu 3,4%. Sveaskogs mål är att sjukfrånvaron ska understiga 3,3%.

Andelen sjukfrånvaro bland kvinnor var 4,2% och målet är att den ska understiga riksgenomsnittet som för närvarande är 4,7%. Ytterligare ett mått på hälsa är långtidsfriska* medarbetare. Sveaskog hade 43,9% långtidsfriska år 2005. * Långtidsfriska: andel medarbetare som varit anställda minst tre år och inte varit frånvarande p g a sjukdom de senaste två åren.

Alla anställda, tillsvidare- och visstidsanställda, har tillgång till företagshälsovård. Företagshälsovården används framför allt som expertresurs vid förebyggande arbetsmiljöarbete och vid anpassnings- och rehabiliteringsärenden. Alla anställda har tillgång till subventionerad motion och friskvård.

En tragisk dödsolycka I slutet på året inträffade en mycket tragisk dödsolycka då en maskinförare förolyckades i arbetet. Utredningen av denna olycka gjordes tillsammans med polisen och Arbetsmiljöverket. Av Arbetsmiljöverkets rapport framgår att ”Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det omedelbara efterhjälpande arbetet, omhändertagandet av den person som fann sin kollega död, har skötts på ett oklanderligt sätt. Företaget har haft rutiner för hur man ska handla vid en svår olycka och dessa rutiner har följts.” Inom Sveaskog pågår nu ett arbete för att ta lärdom av olyckan genom att ytterligare förbättra arbetsmiljön på skogsarbetsplatserna. Nya arbetsmiljörutiner för att minska risken för denna typ av arbetsolyckor har redan införts.

Anders Jönsson arbetar med omvärldsbevakning på Virkesmarknad.

Monika Ljungcrantz är marknadsansvarig i det nya dotterbolaget Sveaskog Naturupplevelser.

Leif Nilsson och Gunnar Karlsson är avverkningsledare i distrikt Södra Norrland.

JÖRGEN STJERNKVIST, MASKINFÖRARE

30 år i skogen Från muskelkraft till datorkraft. Under sina 30 år i skogen – och 25 år på Sveaskog – har Jörgen Stjernkvists yrke förändrats. Men ändå inte. Jörgen Stjernkvist stänger av motorn på sin skogsmaskin och stillheten sänker sig omedelbart över den småländska skogen: det susar svagt i träden, grenarna vajar i vinden och på avstånd hörs en ormvråks jamande läte. Under 30 år har Jörgen Stjernkvist arbetat i skogen. Han har varit med om hela utvecklingen ”från huggarålder till maskinålder”. – När jag började, arbetade vi två–tre man i lag med motorsåg. Idag arbetar jag ensam med en sådan här, säger Jörgen och nickar mot sin fyramiljoners skördare som avverkar, kvistar, kapar och travar i sortiment på några minuter. Teknikutvecklingen har inneburit att Jörgens yrke blivit säkrare. – Med motorsåg kan det lätt hända olyckor, konstaterar Jörgen, som har ett ärr på hakan som minne av en motorsåg i början av karriären. Sedan slutet av 80-talet kör han skogsmaskin. Det är säkrare än att arbeta med motorsåg, men kraven på koncentration är fortfarande höga. Jörgen Stjernkvist arbetar i tretimmarspass, sedan växlar han till andra uppgifter, som planering och motormanuellt arbete. Koncentrationen måste vara på topp, särskilt vid gallring då träden som lämnas inte får skadas. Ensamt och ansvarsfullt

Av sina 30 år i yrket har Jörgen arbetat 25 år för Sveaskog och dess föregångare. Nyrekryteringen av maskinförare är låg,

personalomsättningen likaså. – Jag trivs med att jobba för Sveaskog och med det jag gör, förklarar Jörgen sin långa anställningstid. Trots åren i företaget så känner Jörgen få av sina kollegor. Jörgen äter visserligen frukost med sin lagkamrat Larry, men tillbringar annars den största delen av tiden i maskinen med en karta över det aktuella avverkningsområdet. Information om vad som händer i Sveaskog får han via intranätet. Arbetet är ansvarsfullt. Avverkningsledaren beslutar om planerade avverkningar, men är inte med i fält och inspekterar. Jörgen Stjernkvist har därför stort eget ansvar för att naturhänsyn tas enligt FSC (Forest Steward Council). Han har också ansvar för att träden som fälls används på mest lönsamma sätt. Till sin hjälp har han i förarhytten ett datorprogram som visar maximal avkastning för varje träd. Han kan se längd och diameter på varje träd som avverkas. – Jag måste fortfarande kontrollera krökar på stammen eller om det finns rötskador. I stort sett är det samma jobb idag som förr, det är mest tekniken som förändrats, säger Jörgen.

Namn: Jörgen Stjernkvist Ålder: 45 Anställd på Sveaskog: sedan 1980 Yrke: maskinförare, Sveaskog Arbetsplats: Kungsgårdens kronopark, nära Älmhult i Småland Familj: fru och två döttrar Husdjur: två hundar, en häst, en katt. Fritid: jakt

Fakta medarbetare

Sveaskogs medarbetare vid invigningen av Ekopark Färna. Mats Rosengren arbetar med naturvårdande skötsel på stab Ekologi och miljö.

2005

2004

1 116 15,2 84,8 773 4,1 5,9 48 år

1 098 14,8 85,2 805 5,1 3,7 48 år

13 3,4 3,2 4,2 60 43,9

– 3,6 3,3 5,3 78 47,7

≤

JÄMSTÄLLDHET Andel kvinnor på koncernledningsnivå, %

≥

MEDARBETARUNDERSÖKNING*** Andel nöjda medarbetare avseende medarbetarsamtal, % Andel nöjda medarbetare avseende möjligheterna till kompetensutveckling, % Andel nöjda medarbetare avseende möjligheterna till medarbetarinflytande, % Andel medarbetare som upplever att de arbetar i en bra arbetsmiljö, %

67 55 60 68

65 – 54 –

* Anmälda arbetsskador som renderat minst en sjukfrånvarodag/1 000 årsverken. ** Andel medarbetare som varit anställda minst tre år och inte varit frånvarande p g a sjukdom de senaste två åren *** Svenska Skogsplantor ej med 2004.

≥ >

> >

≤

HÄLSA OCH SÄKERHET Antal rapporterade arbetsskador* Sjukfrånvaro totalt - andel män - andel kvinnor Långtidssjukfrånvaro – % av den totala sjukfrånvaron Långtidsfriska, %**

> > > >

≤

MEDARBETARE Medelantal anställda - andel kvinnor, % - andel män, % Antal anställda Antal utbildningsdagar per anställd och år Personalomsättning, % Medelålder

Utveckling

≥

URBAN NORDMARK, TEKNOLOGIE DOKTOR OCH JÄGMÄSTARE

S O C I A LT A N S V A R

Doktor på deltid Urban Nordmark är nybliven teknologie doktor vid Luleå universitet. Under fyra år har han studerat och arbetat parallellt. Sveaskog har finansierat delar av doktorandstudierna. ”En fantastisk möjlighet till kompetensutveckling”, säger Urban. – Det är bra om man vet ungefär hur plankorna kommer att se ut innan man sågar dem. Då finns det möjlighet att öka värdet på skogsråvaran betydligt. Och Urban Nordmark, Sveaskogsanställd sedan nio år, vet mycket om hur plankorna ser ut innan de sågas. Han har nämligen doktorerat i ämnet. På arbetstid.

I fyra års tid har han bedrivit doktorandstudier på 80% och arbetat för Sveaskog i mindre projekt på 20%. Det har varit möjligt tack vare Sveaskogs stipendiefond där medarbetare kan ansöka om medel för att bedriva licentiat- eller doktorandstudier. Som industridoktorand har Urban Nordmarks doktorandstudier finansierats dels av Sveaskog, dels av staten via Vinnova. – Upplägget har fungerat mycket bra och gett mig möjlighet att doktorera på planerad tid, säger Urban Nordmark, som disputerade i somras. 20 miljoner kronor per år

Namn: Urban Nordmark Yrke: tekniskt kundstöd Virkesmarknad, Sveaskog Anställd på Sveaskog sedan: 1996 Bakgrund: jägmästare Familj: fru och två barn Husdjur: två hundar (en Hamiltonstövare och en blandras) Fritid: jakt

I avhandlingen presenterades alternativ för att göra en uppskattning av ”hur plankorna ser ut innan de sågas”. Eller, med andra ord: effektivare teknik för att mäta stammar och stockar innan kapning och sågning. Urban Nordmark har visat hur man, genom att mäta stockarna med laser och beskriva dem tredimensionellt, kan simulera hur stockarna ska sågas för att maximera utbytet. Tidigare har man använt sig av schabloner och tumregler för att uppskatta vilka sågade dimensioner man kan få ut av en stock. – Allra helst ska hela trädstammen mätas tredimensionellt innan den kapas till stockar, förklarar Urban, som förklarar att värdet kan öka med 40 kronor per kubikmeter timmer genom ett bättre utnyttjande av stammen. – För ett medelstort sågverk, som förbrukar 500 000 kubikmeter virke per år, innebär det en resultatförbättring på omkring 20 miljoner kronor per år, förtydligar Urban. Tekniken finns idag, men måste anpassas. Det krävs dessutom förändringar i både maskinpark och arbetssätt för att nå hela den möjliga värdeförbättringen.

Fakta: Forskning och utveckling Genom satsningar på forskning och utveckling vill Sveaskog stimulera utvecklad och ny användning av skogsråvara. Sveaskog samarbetar med kunder, universitet och högskolor samt deltar i branschgemensamma satsningar vid forskningsinstitut såsom Skogforsk, Trätek och STFI-Packforsk. Några exempel är: • STFI-Tools för wood and fiber streaming som går ut på att mäta och beräkna fibrernas egenskaper så att man kan välja bästa råvaran beroende på vilka egenskaper som är viktiga i olika massa- och pappersprodukter, • WURC-Wood Ultra Structure Research Center som är ett kompetenscenter inriktat på att mäta och beskriva fibrernas uppbyggnad och • Wood material science and engineering som är ett svensk-finskt samarbete med såväl basforskning som tillämpad forskning, bl a utveckling av träkompositer för utomhusbruk. • Träcentrum Norr som genom nya produkter ska öka förädlingsvärdet för den trämekaniska industrin. • Swe Tree Technologies som forskar kring trädens biologi och biokemi för utveckling av nya produkter.

Tekniskt kundstöd

Urban Nordmark är nu tillbaka på heltid på Sveaskog och någon egen forskning bedriver han inte längre. – Nej, men jag föreläser en del, förklarar Urban som också medverkar i många externa FoU-samarbeten där han representerar Sveaskog. Annars arbetar Urban i Piteå med tekniskt kundstöd till Sveaskogs kundansvariga och industrikunder i frågor som rör råvarans tillredning och egenskaper.

Mångfald Sveaskog eftersträvar mångfald vad gäller ålder, kulturell och etnisk bakgrund samt utbildningsbakgrund. Sveaskog anser att mångfald skapar mervärde i relationerna mellan medarbetarna, vilket får positiva effekter för företaget och affärsrelationerna. Mål: ”MEDVETEN REKRYTERING FÖR SÄNKT MEDELÅLDER OCH MEDARBETARE FRÅN SKILDA KULTURELLA OCH ETNISKA MILJÖER”

Många arbeten inom Sveaskog har en homogen rekryteringsbas, vilket avspeglar sig i organisationen. Detta är ett problem som delas med övriga branschen. Mångfaldsarbetet består av olika insatser, såväl i Sveaskog som i branschgemensamma

satsningar, för att försöka få fler och olika grupper intresserade av skogsnäringen. Sveaskog deltar aktivt i flera branschprojekt, bl a ”Sveriges bästa prao” och ”Skogen i skolan” i syfte att öka intresset för skogen och de skogliga yrkena. Genom ett långsiktigt arbete för att locka både yngre och nya grupper till skogsnäringen kan trenden med ökande medelålder motverkas och rekrytering av medarbetare med olika bakgrund möjliggörs. Medelåldern 2005 var 48 år. Som komplement till arbetet gentemot skolor söker Sveaskog ytterligare angreppssätt för att öka mångfalden. Åtgärder mångfald under 2005

Status

–

Handlingsplan för att öka kulturell och etnisk mångfald

Jämställdhet Skogsbranschen är traditionellt mansdominerad. För att åstadkomma en bättre balans mellan kvinnor och män bedriver Sveaskog ett aktivt jämställdhetsarbete. Förutom den årliga jämställdhetsplanen antogs under 2005 en jämställdhetspolicy.

på temat jämställdhet och lönsamhet. Nätverkets syfte är bl a att förbättra utbytet av erfarenheter och skapa tydliga kvinnliga förebilder inom företaget. På så vis hoppas Sveaskog kunna attrahera ytterligare kvinnor till organisationen. Under 2004 togs rekryteringsriktlinjer fram som stöd för att öka andelen kvinnliga sökanden. Bl a ska kontaktperson till skogligt kvinnligt nätverk anges vid annonsering av vanligtvis mansdominerade befattningar.

Mål: ”BALANS MELLAN MÄN OCH KVINNOR INOM FÖRETAGET” I styrelsen utgör kvinnorna 60% och i koncernledningen är 33%, två av sex medlemmar, kvinnor. Andelen kvinnliga chefer är 14%. Sveaskog vill öka andelen kvinnor i personalledande befattningar. Vid ett av Sveaskogs två årliga chefsmöten diskuterades jämställdhetsfrågor. Frågor som togs upp var hur medarbetare bemöter varandra på arbetsplatserna och rättigheten att bemötas med respekt både i sin yrkesroll och privat. Sveaskog har sedan 2003 ett skogligt kvinnligt nätverk med ett trettiotal medlemmar. Tillsammans arrangerar de träffar och aktiviteter. Under året genomfördes bl a ett seminarium

Åtgärder jämställdhet

2005

2004

Jämställdhetsplan inkl lönekartläggning Uppdaterad jämställdhetspolicy

–

Rekryteringsriktlinjer Utbyggnad av föräldralön* * Svenska Skogsplantor har ingen utbyggd föräldralön utöver lagar och avtal.

CHRISTINE JOHANSSON, VIRKESKÖPARE

S O C I A LT A N S V A R

Namn: Christine Johansson Ålder: ”jämngammal” Yrke: virkesköpare, Sveaskog norra Sverige Anställd i Sveaskog: sedan 1996 Bakgrund: skogstekniker, Skogsvårdsstyrelsen Familj: man och två tonårssöner Husdjur: kennel i liten skala, fem Gordon Setterhundar Fritid: jakt och jaktträning av hundar

Av rätta virket Christine Johansson tillbringar stor del av sin arbetstid i skogen eller i bilen. Hon är anställd på Sveaskog och har arbetat med virkesköp från privata skogsägare i området Malå, Arvidsjaur, Arjeplog och Sorsele i tio år. Att planera, välja rätt och köpa. Så kan Christine Johanssons vardag på Sveaskog sammanfattas. Hon köper virke av privata skogsägare som Sveaskog säljer vidare till sågverk och massaindustri. Det är inte så lätt som det låter: för att göra bra affärer och rätt bedömningar krävs kunskap om såväl lagar och regler som virkeskvalitet. –Det krävs ödmjukhet och empati, men också en förmåga att komma till avslut, förklarar Christine. Arbetet kräver både analytisk förmåga och social skicklighet. Ansvar och arbetsglädje

Att vara virkesköpare är att vara del av en kedja där varje länk måste fungera. Ett bra samarbete med Sveaskogs avverkningsledare är A och O. Christine är ansvarig gentemot virkesleverantören att rätt skog fälls på rätt sätt enligt överenskommet kontrakt. Sveaskog ansvarar dessutom för

nyplantering om skogsägaren så önskar. Christine delar kontor med sågen vid Setra i Malå, men befinner sig ofta på resande fot. Distriktet är stort och omfattar Malå, Arvidsjaur, Arjeplog och Sorsele, vilket ställer krav på att strukturera arbetet och planera resorna effektivt. Christine kör 3 000–4 000 mil per år i en miljöanpassad vit Skoda prydd med Sveaskogs logotyp. – Det är ett yrke med stort mått av frihet och eget ansvar, säger Christine, som är en av fyra kvinnliga virkesköpare inom Sveaskog. – Det är ingen nackdel att vara kvinna när man ska göra affärer, tvärtom, menar Christine, som gör goda resultat och köper mer virke än de flesta. Christine beskriver sig själv som en tävlingsmänniska och har bakgrund som aktiv idrottare (cykel och skridsko). Det har hon nytta av i sitt arbete. – Man måste vara både drivande och samarbetande, en bra virkesköpare ska kunna kommunicera och vara lyhörd, betonar Christine. – Det finns en social bit också. Man måste ha tid att dricka kaffe.

SAMHÄLLSANSVAR Välstånd, lokal utveckling och friluftsliv Sveaskog ska bidra till välstånd och hållbar utveckling i de lokalsamhällen där företaget har verksamhet. Förutom att skapa ekonomisk tillväxt genom skogsbruket ska Sveaskog möjliggöra för andra näringsgrenar att verka i skogen. Företaget ska utveckla skogens ekonomiska, ekologiska och sociala värden samt skapa förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Sveaskog eftersträvar en öppen och aktiv dialog med olika intressenter, lokalt och på riksnivå.

Mål: ”GENOM VÅR VERKSAMHET MÖJLIGGÖRA FÖR OLIKA NÄRINGSGRENAR ATT VERKA I SKOGEN”

Sveaskogs skogsbruk innebär möjlighet till sysselsättning i delar av landet där det är brist på arbetstillfällen. På sid 38–39 finns en beskrivning av hur Sveaskog bidrar till lokal sysselsättning i Norrbotten. Förutom direkta tjänster bidrar Sveaskog till sysselsättning för entreprenörer, leverantörer och servicenäringar. I Norrbotten och Västerbotten har Sveaskog anpassat avverkningsorganisationen till lägre avverkningsnivåer. Det har skett på ett ansvarsfullt sätt i samråd med personalorganisationerna. Övertaliga har erbjudits pensionslösningar och andra alternativ. Rennäring

Sveaskog följer FSC:s principer med särskilda åtaganden när det gäller relationer till lokalsamhällen, exempelvis rennäringen i samebyar. Sveaskog samråder kontinuerligt med berörda samebyar kring skogsbruksåtgärder. Forskning och utveckling

Sveaskog bedriver ett aktivt arbete inom FoU. Prioriterade områden är teknik, tillväxt/klimat och nya användningsområden för skogsråvara. För det senare deltar Sveaskog i ett projekt vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå om förgasning av svartlut, samt i en pilotanläggning i Örnsköldsvik för etanolproduktion. Sveaskog är även med i ett projekt som handlar om att utveckla en ny kran för skördarmaskiner som ökar maskinens prestanda och förbättrar förarens arbetsmiljö samt projekt kring massförökning av de genetiskt allra bästa granarna. Sveaskog har gått in som investerare i Swe Tree Technologies AB, som forskar kring trädens biologi och biokemi för att utveckla nya produkter för skogsindustrin. Tillsammans med andra aktörer inom skogsnäringen har Sveaskog bildat Träcentrum Norr, som genom nya och utvecklande produkter ska öka förädlingsvärdet för den trämekaniska industrin. Från 2006 bidrar Sveaskog till forskningsprojekt för ökad skogsproduktion, drivna av SLU:s fakultet för skogsvetenskap samt ett forskningsprojekt kring Skog och Hälsa. Sammanlagt satsade Sveaskog 15 miljoner kronor på FoU.

Naturbaserad turism

Sveaskog upplåter ca 85 500 ha mark och har 105 avtal med entreprenörer inom naturbaserad turism. Företaget kommer att satsa ytterligare på samarbeten med entreprenörer i det nybildade dotterbolaget Sveaskog Naturupplevelser AB. Sveaskog har inlett ett samarbete med norska Statskog om en marknadsplats för naturbaserad turism, www.inatur.se, som lanseras våren 2006. På marknadsplatsen ska entreprenörer kunna marknadsföra och sälja sina produkter inom naturbaserad turism. Fokus för Sveaskogs satsning på naturbaserad turism är inledningsvis norra Sverige och att utveckla nya upplåtelseformer, modeller och arbetssätt för samverkan mellan olika nyttjanden på Sveaskogs markinnehav.

Mål: ”UTVECKLA SKOGENS VÄRDEN GENOM ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT AKTIVT FRILUFTSLIV”

Sveaskog underhåller ca 4 300 mil skogsbilvägar för skogsbruket. Vägarna gör det lättare att besöka skogen även för bärplockare, jägare och andra som vill ut i den svenska naturen. Sveaskog har under året investerat ca MSEK 8,5 i friluftsområden – underhåll, rastplatser, leder, skyltning, guider m m som ökar tillgängligheten till skogen. Sveaskogs jaktmarker omfattar 4,5 miljoner hektar och marker upplåts till ca 3 200 jaktlag. På Sveaskogs marker jagar ca 27 000 jägare årligen. Därtill erbjuder Sveaskog, bl a i samverkan med entreprenörer och jaktlag, jakter för jägare som inte arrenderar mark. Sveaskog är en av Sveriges största vattenägare. Med Sveaskogs fiskekort finns möjlighet att fiska i ca 1 000 vatten i landet. Under 2005 såldes ca 57 000 fiskekort. Sveaskog har beslutat att inrätta 34 ekoparker. Elva har invigts, varav fem stycken under 2005. Ekoparker är större sammanhängande landskap med stora ekologiska värden, där Sveaskog har höga miljöambitioner. I ekoparkerna satsar Sveaskog på att underlätta för friluftsliv och lärande naturupplevelser.

S O C I A LT A N S V A R

Sveaskog har ca 20 etablerade friluftsområden, varav några mycket välbesökta t ex Omberg vid Vättern, Kilsbergen utanför Örebro och Storforsen utanför Piteå. Sveaskog och Svenska Orienteringsförbundet, SOFT, tecknade under året avtal om fortsatt samarbete t o m december 2008. Sveaskog satsar ca MSEK 7,5 under de kommande tre åren på att stödja svensk orientering. Största delen av medlen används för skol- och ungdomsprojektet Skogsäventyret. Hittills har ca 40 000 barn deltagit i Skogsäventyret och lärt om skogens livscykel, naturhänsyn, allemansrätten och orientering med karta och kompass. Samarbetet mellan Sveaskog och SOFT omfattar även

orienteringslandslaget, O-Ringen och Naturpasset. Sveaskog stödjer även Svenska Flugfiskelandslaget. Under 2005 bidrog Sveaskog med ca MSEK 5 till olika sponsringsaktiviteter.

Mål: ”EN ÖPPEN OCH AKTIV DIALOG MED OLIKA INTRESSENTER, LOKALT OCH PÅ RIKSNIVÅ”

För att främja informationsutbytet med lokalsamhällen har Sveaskog sedan 2003 haft dialogmöten i form av s k Forum Sveaskog på 14 platser i landet. Forum Sveaskog är lokala möten dit Sveaskog bjuder skogsintresserade, kunder, politiker, miljöintresserade, myndigheter, leverantörer, organisatio-

Leipipir Modellskog I Leipipir, ett 75 000 ha stort sammanhängande skogsområde söder om Gällivare, ska aktivt skogsbruk samsas med renskötsel, naturvård, rörligt friluftsliv, turism, gruvnäring och övrig markanvändning. Leipipir modellskog är ett projekt med målet att utveckla markanvändning som både tar hänsyn till naturvärden och ger positiva effekter för den lokala ekonomin. Parterna; Sveaskog, Gällivare kommun, samebyarna Gellivare och Sörkaitum, Boliden Mineral AB, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Stiftelsen Råne Älvdal, ska utveckla arbetssätt för hållbar användning av skog och mark genom lokal dialog och samverkan. Delar av Leipipirområdet ska bli ekopark och planeras att invigas hösten 2006.

ner och andra aktörer i syfte att öka kunskapen om företaget, skapa ökad insyn och fånga upp behov, synpunkter och frågor. Sammanlagt har de möten som Sveaskog arrangerat under 2005 haft drygt 400 deltagare. Minst sju möten är planerade för nästa år. Regelbundet genomför Sveaskog samråd med samer på mark där renskötsel bedrivs. Under 2005 har ca 100 samråd med samer genomförts om ca 34 500 ha mark. Löpande dialog och samråd med bl a myndigheter, forskare, närboende, miljögrupper, ornitologer, fiskare, jägare, turistentreprenörer, lokala föreningar och regionala utvecklingsgrupper kring såväl skogsproduktion, naturvård och andra markanvändningsfrågor är en naturlig del av Sveaskogs verksamhet. Uppskattningsvis omfattade dessa samråd ca 530 arbetsdagar under 2005. Arbetet med Sveaskogs ekoparker

utgår till stor del från samråd med experter och lokala intresssenter. Som lokal aktör medverkar Sveaskog i ett stort antal arbetsgrupper, förvaltningsgrupper och samfälligheter. Sveaskog strävar efter att utveckla fler och nya former för lokal dialog kring markanvändningen, i syfte att öka olika intressenters insyn och delaktighet redan i planeringsarbetet kring produktion och naturvård. Förutom egna ekoparksinvigningar, skogsexkursioner och skoldagar har Sveaskog medverkat vid ett antal mässor och evenemang, som t ex skogsmässan Elmia Wood, Vildmarksmässan, Sportfiskemässan och ISSRM. I november arrangerade Sveaskog den årliga Forskardagen, i år om biologisk mångfald. Sveaskog samarbetar med skolor och deltar vid ”Skogen i skolan” arrangemang. 2005 hade Sveaskog ca 90 skolsamarbeten runt om i landet.

Henrik Ekman intervjuar Christina Lindahl, naturvårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Västmanland, vid invigningen av Ekopark Färna.

Sveaskog samarbetar med skolor runt om i landet. Vid Skogen i skolan i Sveg fick eleverna prova att köra skogsmaskin.

SAMHÄLLSANSVAR 2005 Antal anställda Summa utbetalda löner, inkl sociala avgifter Intressentdialoger - antal Forum Sveaskog/antal deltagare - antal samråd med samebyar/antal nedlagd tid i arbetsdagar Summa areal friluftsområden, ekoparker och naturreservat, ha Satsning på underhåll av friluftsområden, ekoparker och naturreservat Summa bidrag till FoU

773 MSEK 545 6/402 ca 100/320 ca 210 500 ca MSEK 8,5 ca MSEK 15

MAGNUS JOHANSSON, JÄGARE

S O C I A LT A N S V A R

På jakt efter förändring Magnus Johansson är jaktledare på Sveaskogs mark utanför Kalmar och har många åsikter om hur viltvården kan utvecklas och förändras. Ryssby kyrka, Rockneby, norr om Kalmar. Magnus Johansson kommer körande till mötesplatsen i en vit Volvo med jakthunden Nexus i hundbur i bakluckan. Färden går vidare genom skogarna och vägen kantas av stora tallar, stenblock, ris – och då och då av jakttorn. Det här är Magnus Johanssons jaktområde. Han är ledare i Askarmåla jaktlag och i drygt tio år har han jagat på Sveaskogs marker. Magnus Johansson jobbar aktivt med att påverka och förändra viltvården. Sveaskogs ambition är att skapa en god jämvikt där viltstammarna ska vara så stora att de är attraktiva för jägarna, samtidigt som betesskadorna i den skog som produceras kan hållas på en rimlig nivå. Det kan bl a ske genom att öka viltfoderproduktionen och Sveaskog arbetar för närvarande med metodutveckling för detta. Stor ägare, stort ansvar

Magnus Johansson menar att stora skogsägare också bör ta ett stort ansvar för t ex älgstammen. – Om man ska höja kvaliteten på älgstammen ska man inte bara se på enskilda jaktlags arrenderade mark, utan ta ansvar för älgbeståndet på större arealer. Magnus Johansson har i många stycken samma syn som Sveaskog på hur viltstammarna kan förbättras genom frivilliga åtgärder. Sticklingar kan planteras som älgbete. Skogsvägar som breddas bidrar till ökad foderproduktion för vilt vid sidan om vägen. Kraftledningsgator är också bra för foderproduktion. – Det ligger i både markägarens och jägarnas intresse att förbättra älgstammen, säger Magnus Johansson. Viltet är inte en belastning som orsakar barkgnag och skogsskador utan en viktig tillgång. Kommunikation

Magnus Johansson gillar att driva fram förändringar och menar att en bra dialog mellan markägare och jägare är viktig för att skapa förståelse bland jägare för att skogsbruk ska ske. – Det behövs en anda av samarbete och partnerskap där jägarna informeras om till exempel kommande röjningsarbeten på jaktmarkerna. Sveaskog kunde också stimulera samverkan mellan olika jaktlag.

Namn: Magnus Johansson Ålder: 53 år Bakgrund: fd chef på Samhall, Mörbylånga Familj: singel Intressen: Jakt och fotografering Husdjur: en hund (Bassett Griffon) och två katter

Magnus Johansson förespråkar långsiktighet i synen på jakt och viltvård och är, till skillnad mot Sveaskog, tveksam till evenemangsjakt. – Arrendejakt är långsiktigt och ger bättre naturhänsyn. I utbildningssyfte kan det vara okej att ta ut folk i skogen på jakt, tycker Magnus Johansson.

Fakta: Sveaskogs jaktmarker omfattar 4,5 miljoner ha. Det finns ca 300 000 jägare i Sverige. På Sveaskogs marker jagar ca 27 000 jägare i 3 200 jaktlag. Sveaskog arbetar aktivt med viltförvaltning, bl a utbildning och foderproducerande åtgärder för att minska skador på skog från vilt. Foder produceras t ex genom särskilda röjningsåtgärder och att buskar och träd sparas för viltet. I kronojaktområden ska viltförvaltning med foderproducerande åtgärder prövas i utökad skala och i samarbete med viltforskningen. Sveaskog har påbörjat arbetet i åtta kronojaktsområden och planerar ca 15–20 områden runt om i landet. Jaktledare erbjuds utbildning som arrangeras av Svenska Jägareförbundet. Utbildningen om två dagar tar upp modern jaktledning, etik, lagstiftning, övningsskytte och tillvaratagande av fällt vilt. Ca 900 jägare har deltagit i utbildning under 2005.

Etik och goda affärsrelationer Sveaskogs relationer till kunder och leverantörer ska präglas av hög integritet, professionalism, respekt och god etik. Sveaskogs förtroende bygger på att företaget kan möta kundernas förväntningar och tillfredsställa deras önskemål. Mål: ”SVEASKOGS AFFÄRSFÖRBINDELSER SKA GRUNDAS PÅ TYDLIGA, SKRIFTLIGA AVTAL MED LEVERANTÖRER, ENTREPRENÖRER OCH KUNDER”

Nöjda kunder och leverantörer

Den Nöjd Kund-undersökning (NKI) som gjordes 2004 och som redovisas i Årsredovisningen 2004, sid 27, visade att majoriteten av Sveaskogs kunder ville öka inköpen från företaget under 2005. Många kunder ansåg att Sveaskog kunde bli bättre på att sätta sig in kundernas situation och på att ta initiativ till gemensamma projekt. Under 2005 har Sveaskog slutfört utveckling av ett nytt affärsledningssystem, VALS. VALS ger ökad styrning av virkesflödet. Avverkningslagen ser, redan innan de påbörjar avverkning, vilken uppdelning av sortiment som kunden önskar. VALS ska läggas på webben vilket gör att leverantörer och entreprenörer, exempelvis transportörer, kan följa sin del av virkesflödet i detalj. En tydligare roll för Sveaskog som oberoende aktör på virkesmarknaden efterlystes. Sveaskog har under 2005 arbetat igenom virkesmarknadsstrategin och förtydligat rollen som oberoende virkesleverantör. Den uppföljande undersökning som planeras för 2006 kommer att ge svar på hur väl Sveaskog har lyckats förbättra sig inom dessa områden. Sveaskog köper kontinuerligt virke från ca 8 000 privata skogsägare. Förhållandet till leverantörerna undersöktes under året med hjälp av ett s k NLI (Nöjd Leverantörs Index) Slutsatsen är att leverantörerna betraktar Sveaskog som en pålitlig och stabil affärspartner som har hög kompetens att utföra skogliga tjänster. Bättre redovisning av utförda affärer och fler relationsskapande aktiviteter och erbjudanden efterfrågades. Även detta index ska vara återkommande som ett verktyg för kontinuerlig förbättring. Sveaskog har fattat beslut om ett Kundcenter som öppnar i mars 2006. Etik, avtal och rutiner

Sveaskog har under 2005 utformat metoder och rutiner för upphandling av entreprenadtjänster vid drivningsarbeten, i syfte att säkra affärsmässighet, hög etik och stimulera utvecklingen i entreprenadföretag. Inom ramen för projektet har en modell för upphandling testats i några av Sveaskogs distrikt. Resultat från medarbetarundersökningen VIS visar att 65%

av medarbetarna instämmer i att Sveaskogs agerande präglas av hög integritet och god etik. Sveaskog har antagit en uppförandekod med affärsetiska riktlinjer och anslutit sig till Globalt Ansvar. En viktig fråga är hur Sveaskogs leverantörer av virke uppfattar att Sveaskog bidrar till hållbar utveckling. En intervjuundersökning som genomfördes 2005 med 600 leverantörer visar att 62% av Sveaskogs virkesleverantörer anser att Sveaskog kombinerar samhällsansvar med krav på ekonomisk lönsamhet. 47% anser att Sveaskog arbetar aktivt med natur- och miljöfrågor och deltar i debatten för ett miljövänligt samhälle. Undersökningen kommer att vara återkommande och därmed ges möjlighet till jämförelser av utvecklingen.

Mål: ”INFÖRA OCH FÖLJA UPP UPPFÖRANDEKODEN I KUND-, LEVERANTÖRS- OCH ENTREPRENÖRSRELATIONER”

Uppförandekod

Arbetet med att införa uppförandekoden påbörjades under 2005. Rutiner för avvikelserapportering är antagna. Avvikelserapportering kan göras på webben, anmälaren garanteras anonymitet. Under 2006 kommer utbildning av chefer att genomföras. Ett arbete pågår med att utveckla spårbarhetssystemet för importerat virke till att omfatta alla leverantörer. Arbetet med att förtäta stickprov och etablera systematisk uppföljning och kontroll beräknas vara fullföljt 2007. Sveaskog har uppdaterat policyn för virkesköp utanför Sverige. Rutinmässiga stickprov av spårbarheten har genomförts, delvis även med hjälp av oberoende granskare.

Bertil Andersson, virkesleverantör till Sveaskog sedan många år, ser gärna att det goda samarbetet utvecklas ytterligare.

Ett tydligare Sveaskog Sveaskog ska av medarbetare och intressenter uppfattas som ett öppet, kompetent, pålitligt och utvecklande skogsföretag som kombinerar affärsmässighet, miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande.

Mål: ” GÖRA SVEASKOG TYDLIGARE OCH SYNLIGARE

entreprenörer, kunder m fl intresserade. Sveaskogs ambition är att medierna ska ha tillräcklig information för att kunna beskriva ARBETARE, KUNDER, VIRKESLEVERANTÖRER och rapportera om företaget på ett korrekt och OCH ANDRA INTRESSENTER OM SVEASKOGS trovärdigt sätt. Under året har Sveaskog aktivt VERKSAMHET” förmedlat nyheter om verksamheten till berörda medier och inlett en dialog internt kring hur Stolta medarbetare medarbetare i distrikten kan identifiera och För att tydliggöra Sveaskogs roll och stärka sprida nyheter lokalt. samverkan mellan företagets olika verksamSveaskogs flagga vajar Att Sveaskogs verksamhet intresserar hetsområden har Sveaskog under året format över kontoret i Kalix. många människor bekräftas vid de konferenser, en koncernidé och vision. Visionen ”Sveaskog skogsexkursioner och mässor som Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden” arrangerat och medverkat vid under året. Fler än 400 perskiljer företaget från andra och markerar tydligt att det är soner har deltagit vid Sveaskogs lokala dialogmöten, Forum skogen som är företagets kärnverksamhet. Sveaskog, och ännu fler vid företagets fem ekoparksinvigEn förutsättning för att nå visionen är att alla medarbetare ningar. Sveaskogs öppna bolagsstämma som hölls i april och har samma bild av vad visionen innebär för företaget och det Forskardag i november var välbesökta. egna arbetet. Under våren träffade Sveaskogs vd Gunnar Olofsson alla medarbetare i Sveaskogs Skogsrörelse vid åtta Kännedom om erbjudanden distriktsvisa visionsoch strategimöten. Vid mötena presenEn undersökning visar att det finns behov att öka kännedomen terades och diskuterades Sveaskogs uppdrag, mål, vision, bland boende och skogsägare i norra Sverige om möjligheten värderingar, strategier och marknadsförutsättningar i syfte att att köpa mark av Sveaskog. Företaget planerar därför att med skapa samsyn kring dessa frågor. start under våren 2006 intensifiera informationen om erbjuSveaskogs vision, mål och strategier har beskrivits och dandet. exemplifierats på företagets intranät och även följts upp i vd:s En undersökning bland skogsägare och leverantörer till krönika, som vänder sig till alla medarbetare och publiceras skogsindustrin visar att Sveaskog är ett välkänt företag med på intranätet varannan vecka. gott anseende. Däremot anser man att Sveaskog kan bli Resultatet av en medarbetarundersökning, VIS, visar att bättre på att informera och kommunicera med skogsägarna. fler medarbetare känner sig informerade om vad som händer Sveaskog har under året utvecklat tidningen Kubiken som i Sveaskog och att kunskapen om företagets uppdrag och mål vänder sig till företagets virkesleverantörer och inlett arbetet har ökat. Sju av tio medarbetare förstår hur de kan bidra till med förenklade rutiner vid återrapportering, en särskild hemSveaskogs övergripande mål. Andelen medarbetare som tror sida för leverantörerna och andra relationsskapande åtgärder. på Sveaskogs framtid som ett framgångsrikt företag har ökat och en övervägande majoritet uppger att de är stolta över att arbeta i Sveaskog. I SYFTE ATT ÖKA KUNSKAPEN HOS MED-

Öppenhet och synlighet

Trots att Sveaskog har en lång historia är företaget ungt. Varumärket Sveaskog är välkänt i skogsbranschen, men relativt okänt bland svenska folket som har ett intresse i de skogar som Sveaskog förvaltar. Även många av Sveaskogs kunder, virkesleverantörer och entreprenörer vill veta mer om Sveaskogs inriktning, verksamhet och planer. För att öka kunskapen om och insynen i Sveaskog har företaget under året utvecklat hemsida, delårsrapporter och nyhetsbrev med fler artiklar som presenterar verksamheten. Ett arbete har inletts med en företagstidning som kommer att ges ut från och med våren 2006 till såväl medarbetare som

Åtgärder för ett tydligare och synligare Sveaskog

2005

Formulera vision och koncernidé Uppdatera informationspolicy

pågår

Utveckla varumärkes- och informationsstrategi Riktlinjer för visuell identitet

pågår

Utveckla företagstidning

pågår

Bygga ett nytt intranät

påbörjat

Utveckla hemsidan

löpande

Dialogmöten

löpande

LOKALT NÄRINGSLIV, NORRBOTTEN

Sveaskogs betydelse för sysselsättning i Norrbotten Sveaskogs anställda i Norrbottens län motsvarar 200 årsarbeten inklusive säsongsanställda. Men företagets betydelse för sysselsättningen inom länet är betydligt större. Beräkningar visar att Sveaskog genererar ca 1 700 årsarbeten i Norrbotten. Sveaskogs innehav i Norrbotten är 2 miljoner ha varav 1,4 miljoner ha produktiv skogsmark. Sveaskog är den största enskilda virkesförsörjaren till Norrbottens trä- och massaindustri, från egna skogar och via företagets köp från andra skogsägare. Till skillnad från tillverkande företag har Sveaskog en omfattande outsourcing. En stor del av verksamheten på fältet bedrivs av entreprenörer, inom exempelvis avverkning, skogsvård och plantering. Transporterna av skogsråvara till industrier sker via privata transportföretag. Väginvesteringar, som bl a inkluderar nyanläggning, underhåll och snöröjning är utlagda på entreprenad. Sveaskog upphandlar därutöver material och övriga tjänster. Inköp av virke från privata skogsägare och organisationer, via avverkningsuppdrag eller som leveransvirke, skapar sysselsättning och inkomster för skogsägare och deras anställda. De direkt och indirekt anställda är konsumenter av varor och tjänster och blir därför betydelsefulla för övrig näringsverksamhet ute i länet. Vanligtvis kan två arbetstillfällen beräknas generera cirka ett årsarbete utanför näringen, exempelvis inom handel och kommunikation, byggverksamhet, hantverkare och andra privata tjänster. De direkt och indirekt årsanställda samt de anställda i servicenäringarna betalar skatter till kommun och landsting, och bidrar på så sätt till sysselsättningen inom den offentliga

Årsarbetstillfällen från Sveaskogs verksamhet 1. Inom Sveaskog direkt sysselsatta 2. Indirekt sysselsatta därav - hos avverknings-, skogsvårds- och planteringsentreprenörer - hos entreprenörer inom transportnäringen - som årslöner till skogsägare för leveransvirke - som årslöner till skogsägare för avverkningsuppdrag - inom vägunderhåll, snöröjning och nyanläggning - inom skogsvård av privata skogar - vid inköp av övrigt material och tjänster 3. Direkt och indirekt sysselsattas effekt för servicenäringar 4. Summa

200 1 000 190 230 20 450 40 10 60 520 1 720

sektorn, t ex inom vård, omsorg, utbildning och övrig samhällelig service. De kommun- och landstingsanställda är i sin tur konsumenter av såväl varor som privata och offentliga tjänster. Direkt och indirekt sysselsatta i Sveaskogs verksamhet i Norrbottens län genererar också, enligt sysselsättningsmodeller, arbetstillfällen inom kommun och landsting, vilka i sin tur har effekt inom servicenäringarna. Om denna modell används kan man beräkna att Sveaskog generar totalt ca 2 800 årsarbeten i Norrbottens län. Sveaskogs verksamhet i Norrbotten

Sveaskog är en viktig leverantör till Norrbottens skogs- och träindustrier. Det handlar om ca 1 100 årsarbeten vid de industrier där Sveaskog är huvudleverantör. Sveaskog har också en betydande importverksamhet och gör virkesbyten med andra aktörer för att transportoptimera råvaruflödet till den norrbottniska industrin. Därutöver levererar Sveaskog växande volymer biobränsle. Skogsavverkningar och råvarutransporter sker till stor del via entreprenörer. Detsamma gäller skogsvårdande verksamheter och väginvesteringar. Totalt sett skapar Sveaskogs skogliga verksamhet fler än 500 årsarbetstillfällen hos entreprenörer och leverantörer. Sveaskogs virkesinköp skapar inkomster hos skogsägare och deras anställda. Antalet hel-

200 1000 520 560 245 260 Direkt sysselsatta Indirekt sysselsatta (entreprenörer/skogsägare/tjänster) De direkt och indirekt sysselsattas andel av servicenäringar Jobb som genereras inom kommun och landsting Kommun- och landstingsanställdas andel av sericenäringar Jobb som via kommun- och landstingsanställdas direkt och indirekt skapas i den egna sektorn

Källa: Incedo

Direkt och indirekt sysselsatta i Sveaskogs verksamhet i Norrbottens län genererar också, enligt sysselsättningsmodeller, arbetstillfällen inom kommun och landsting, vilka i sin tur har effekt inom servicenäringarna. Om denna modell används kan man beräkna att Sveaskog generar totalt ca 2 800 årsarbeten i Norrbottens län.

S O C I A LT A N S V A R

årslöner som genereras av denna köpverksamhet beräknas till nära 500. I Norrbottens län har Sveaskog ett nät om ca 1 500 mil skogsbilvägar för att möjliggöra ett aktivt skogsbruk. Vägnätet står till förfogande för jägare, fiskare, övrig lokalbefolkning och turister. Fastighetsförsäljningar

Sveaskogs uppdrag inom fastighetsförsäljning innebär att enskilda kan köpa skogsmark. Sedan 2003 har Sveaskog i Norrbotten sålt skogsfastigheter om totalt 40 000 ha till ett värde om MSEK 240. De sålda skogsfastigheterna skapar utkomstmöjligheter i en region med brist på arbetstillfällen. Den årliga tillväxten (=avkastningen) i de arealer som hittills sålts kan uppskattas till omkring 60 000 m3. Saluvärdet kan uppskattas till MSEK 22–25. Skogsköpen finansieras till viss del genom avverkning hos de nya ägarna. På såväl deras ursprungliga skogsareal som i den inköpta skogen finns en ökad aktivitet vad gäller avverkning och skogsskötsel.

marker i Norrbottens län jagar nära 6 200 jägare, som årligen fäller 2 500–3 000 älgar och ett betydande antal småvilt. Bruksvärdet av all jakt på Sveaskogs marker i Norrbotten bedöms uppgå till MSEK 25. Förutom rekreationsvärden finns alltså ett ekonomiskt utbyte av jakten, som även det bidrar till lokala arbetstillfällen inom t ex handel och andra servicenäringar. Dessa effekter är inte inräknade i sysselsättningskalkylerna. Sveaskog upplåter fiskevatten och stugor till intresseföreningar, vilket skapar viss sysselsättning i många av Norrbottens byar. Bl a gynnas lokal handel och viss entreprenadverksamhet. I östra och nordöstra Norrbotten finns exempelvis ett 15-tal entreprenader inom sportfiske. De intäkter som Sveaskog erhåller via fiskekortförsäljning återinvesteras i de lokala vattendragen. Mellan 600 och 700 sjöar är upplåtna för fiske. Sveaskog satsar på naturbaserad turism genom ett nytt dotterbolag, Sveaskog Naturupplevelser AB. Fokus för satsningen är inledningsvis norra Sverige och att utveckla nya upplåtelseformer, modeller och arbetssätt för samverkan mellan olika nyttjanden på Sveaskogs markinnehav.

Jakt, fiske och naturupplevelser

Jakt, fiske och naturupplevelser bidrar också till länets sysselsättning om än i mer begränsad omfattning. På Sveaskogs

Fakta Norrbottens län Storlek: 98 249 km2 – ca 25% av Sveriges landyta Befolkning: 252 000 invånare – 2,8% av Sveriges totala befolkning Betydande naturtillgångar: skogen, malmen och älvarna Sysselsättning: ca 108 000 arbetstillfällen

Kalixälven

Ordlista

Askåterföring Att till skogsmarken återföra den mineralämnesrika askan från ved som eldats i biobränslepannor. På så sätt upprätthålls ett långsiktigt kretslopp av vissa näringsämnen. Bestånd Träd som växer inom en viss areal och som främst kännetecknas av enhetlig ålder och trädslagsblandning. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja. Biologisk mångfald Variationsrikedom bland allt levande i alla miljöer och ekologiska processer som de ingår i. Detta innefattar mångfald inom och mellan arter och hos ekosystem. Biotop Naturtyp. Bonitet Mått på produktionsförmågan hos skogsmark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/år. Bruttotillväxt Volymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive naturlig avgång.

Ekoparker Ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Sveaskog har beslutat att inrätta 34 ekoparker runt om i landet. FSC (Forest Stewardship Council) Internationell organisation som verkar för certifiering av skog och ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. Fossila bränslen Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas. Fotosyntes De gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater. fub (Fast kubik under bark) Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigt spill. Se m3fub, m3sk. Ha Hektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2 motsvarar 100 ha.

Chain och Custody, C o C Certifikat för spårbarhet som gör det möjligt att garantera råvarans ursprung – från skogen via industrin till konsumenten.

Humuslager Det ytliga markskiktet huvudsakligen bestående av döda växt- eller djurdelar.

COD (Chemical Oxygen Demand) Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten.

Impediment Benämning på markområde som har en genomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år.

CSR (Corporate Social Responsibility) Företags sociala ansvarstagande, bl a som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

Kväveoxider (NOX) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som försurar nederbörden.

Ekologisk landskapsplan En skogsbruksplan på landskapsnivå där skogsbruket anpassas på lång sikt för att bibehålla landskapets mångfald av växter och djur.

Ekologiskt bokslut En systematisk, dokumenterad, periodisk och objektiv granskning av resultatet av miljöskyddsåtgärder, till exempel i skogsbruket.

m3fub Volymenhet för virke. Anger kubikmeter verklig vedvolym utan bark. Se även fub. m3sk Skogskubikmeter. Volymen virke inklusive topp och bark, 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub. Se även fub. Naturvärdeslokal Skog med vissa naturvärden och stora förutsättningar att inom snar framtid återskapa höga naturvärden. Nyckelbiotop Skogsområde med höga naturvärden där man kan förvänta sig närvaro av (biotopberoende) rödlistade arter. Dessa skogar har ofta lång historia och naturskogsliknande karaktärer. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) Organisation som verkar för certifiering av skog och erkännande av olika certifieringsprogram. Produktiv skogsmark Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk/ha/år i genomsnitt. Rödlistade arter Arter som vars långsiktiga överlevnad är osäker på sikt – på grund av t ex skogsbruk. Klassade enligt internationella hotkategorier i en s k rödlista. Självföryngring Ny skog uppkommer från frön som sprids från fröträd. Självgallring Träd konkurreras ut, torkar och faller omkull. Ståndort Ett område som har för växterna enhetlig livsmiljö. Uppförandekod Dokument som tydliggör hur företaget ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.

Sveaskog ska vara främst på att utveckla den svenska skogens värden. Företaget är Sveriges största skogsägare med 15 procent av skogsmarken och en ledande leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Sveaskog arbetar dessutom med markaffärer för att förstärka enskilt jord- och skogsbruk och Sveaskog tillhandahåller jakt och fiske samt områden för lokala entreprenörer inom naturbaserad turism.

Sveaskog betyder avkastning och värdeskapande inom ekonomi, ekologi, miljö och samhällsutveckling. Sveaskog har ägarkrav att vara ett föredöme i branschen och drivas affärsmässigt, lönsamhetsinriktat och med miljöhänsyn. På det sättet bidrar Sveaskog till en långsiktigt hållbar utveckling i samhället.

Producerad av Sveaskog Koncernstab Information i samarbete med Plädera Information AB. Foto: Bengt Alm, Jonas Bilberg, Lars Dahlström, Håkan Hjort, Lennart Jönsson, Kim Lill, Robert Lundberg, Suvad Mrkonijc, Mats Pettersson, Marcus Samuelsson, Mats Samuelsson, Leif Öster, Måns Ahnlund m fl. Tryckt hos Jernström Offset i mars 2006.

Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.

Sveaskog AB, org nr 556558-0031 KONCERNKONTOR Sveaskog Förvaltnings AB Stockholm Pipers väg 2A, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 Sveaskog Förvaltnings AB Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01

SKOGSRÖRELSEN DISTRIKTSKONTOR Sveaskog Norrbotten Box 123 952 22 Kalix Tel 0923-696 50 Fax 0923-696 69 Sveaskog Norrbotten Nygrensvägen 1 942 28 Älvsbyn Tel 0929-168 20 Fax 0929-168 69 Sveaskog Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Sveaskog Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01

Sveaskog ger för 2005 ut två publikationer, Årsredovisningen och Hållbarhetsredovisningen. Dessa finns som webbversioner och som pdf på www.sveaskog.se

Sveaskog Norra Bergslagen Box 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-336 50 Fax 0222-336 60 Sveaskog Södra Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25 Sveaskog Västra Götaland Sjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-34 19 95 Fax 036-34 19 99 Sveaskog Östra Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50 Fax 0470-76 54 76

Årsredovisning 2005

INDUSTRIRÖRELSEN AssiDomän Cartonboard AB 718 80 Frövi Tel 0581-370 00 Fax 0581-310 67 www.sveaskog.se

Hållbarhetsredovisning 2005

Kommande rapporttillfällen

Årsstämma Delårsrapport jan–mars 2006 Delårsrapport jan–juni 2006 Delårsrapport jan–sept 2006 Bokslutsrapport 2006 Årsredovisning 2006

27 april 2006 27 april 2006 31 augusti 2006 31 oktober 2006 31 januari 2007 15 mars 2007

Hållbarhetsredovisning 2005