Årsredovisning 2003 Sveaskog by Plädera Info AB

Ă&#x2026;rsredovisning med miljĂśredovisning

2003

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Det innebär att bolaget förvaltar ca 4,6 miljoner hektar mark, varav 3,5 miljoner hektar utgör produktiv skogsmark. Det motsvarar 15% av den brukade skogsmarken i Sverige. Utifrån de egna råvarutillgångarna och via köp och byten agerar Sveaskog som en ledande och oberoende leverantör av timmer, massaved och biobränsle till sågverk, massabruk och energianläggningar. Målet är att skogen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskog äger även en industrirörelse bestående av AssiDomän Cartonboard samt Setra Group AB (50%). Sveaskog är helägt av den svenska staten och har ca 1 500 anställda (exkl Setra Group).

STYRELSE

VD, KONCE R N LE D N I NG

K O N C E R N S TA B E R

AFFÄR S OM RÅD E N

I n t r e s s e fö r e t a g

AssiDomän Cartonboard

Skogsrörelsen

Setra Group AB (50%)

Virkesmarknad Skogsbruk Fastigheter Jakt, fiske & naturupplevelser

Innehåll 2003 i sammandrag

Ägarstyrning

Intresseföretag

AssiDomän Cartonboard

Resultaträkning

Kommentarer resultaträkningen

Ordföranden har ordet

VD har ordet

Medarbetare

Balansräkning

Samhällsansvar och samhällsengagemang

Kommentarer balansräkning

Mål

Miljöredovisning

Förändringar i eget kapital

Skogskapitalet

Händelser under 2003

Kassaflödesanalys

Virkesmarknaden i Sverige och dess närområde

Miljöpolicy

Kommentarer kassaflödesanalys

Strategisk inriktning

Skogsbruk

Moderbolaget

Utsläpp och energianvändning

Noter med redovisningsprinciper

Miljönyckeltal och miljösiffror

Verksamhetsbeskrivning Skogsrörelsen

- Virkesmarknad

Räkenskaper

- Skogsbruk

Förvaltningsberättelse

- Fastigheter

- Jakt, fiske & naturupplevelser

Revisionsberättelse

Ledande befattningshavare

Styrelse, revisorer

Flerårsöversikt

Ordlista

Definitioner

Adresser

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

2003 i sammandrag Marknad och resultat

Marknadsförutsättningarna för Sveaskogs produkter har i huvudsak varit gynnsamma. Nettoomsättningen för helåret 2003 var MSEK 8 420, i nivå med 2002. Skogsrörelsens omsättning har ökat till följd av främst högre volym. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 1 563, en ökning med MSEK 302 eller 24% jämfört med 2002. Resultatet förbättrades för Skogsrörelsen och Cartonboard. Fastighetsförsäljningarna ökade kraftigt. Resultatet från sågverksrörelsen minskade bl a till följd av strukturkostnader i samband med bildandet av Setra Group. Svenska Skogsplantor överförs till Sveaskog

Efter beslut i riksdagen överfördes per den 1 april aktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog i syfte att fullfölja en rekonstruktion av bolaget. Från och med det andra kvartalet 2003 ingår Svenska Skogsplantor i Sveaskogs koncernredovisning. Sågverksaffär för bättre struktur

Sveaskog, LRF och Skogsägarna Mellanskog skapade Sveriges största och Europas fjärde största företag inom träindustri genom ett samgående per den 1 juli mellan AssiDomän Timber och Mindab (Mellanskog Industri AB). Bolaget, Setra Group AB, omsatte proforma 2003 MSEK 5 500. Antalet anställda uppgår till ca 1 400. Sveaskog äger 50% av Setra Group AB.

WWF ger Sveaskogs naturvårdsarbete prestigefyllt erkännande

Den 15 maj invigdes Ekoparken Omberg vid Vätterns strand. Samtidigt erkändes Sveaskogs naturvårdsarbete av Världsnaturfonden (WWF) som en Gåva till jorden (Gift to the Earth). Omberg är den första av ca 20 ekoparker som Sveaskog kommer att inrätta i Sverige. Omberg är ett populärt friluftsområde, som varje år lockar ca 350 000 besökare. Ökat tempo i fastighetsförsäljningarna

Uppdraget att sälja skogsmark i syfte att förstärka enskilt jord- och skogsbruk, framför allt i glesbygd, har tagit fart under 2003. Mer än 200 affärer motsvarande 29 000 ha har genomförts inom uppdraget. Försäljningsintäkterna från denna fastighetsförsäljning uppgick till MSEK 386. Utdelning

Vid en extra bolagsstämma i december 2003 beslutades att Sveaskog gör en efterutdelning på MSEK 600 utöver de MSEK 296 som tidigare utdelats efter beslut vid den ordinarie bolagsstämman. Till 2004 års bolagsstämma föreslås en utdelning med MSEK 355.

Finansiella nyckeltal, koncernen Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK (varav reavinster från fastighetsförsäljning) Resultat efter finansnetto, MSEK Nettoresultat, MSEK Avkastning på eget kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, % Medelantal anställda

2003

2002

8 420 1 563 (250) 1 047 941 7 7 46 2 211

8 390 1 261 (43) 766 579 5 5 47 2 433

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Ägarstyrning Sveaskog AB är helägt av svenska staten genom Sveaskog Holding AB (f d Förvaltnings AB Stattum) under Näringsdepartementet.

Statens ägarpolicy

Ett övergripande mål för den svenska statens företagande är att de konkurrensutsatta företagen ska skapa värde. Företagen ska uppnå acceptabel avkastning på statens kapital och i förekommande fall infria särskilt uttryckta samhällsintressen. I verksamheten ska viktiga policyfrågor prioriteras, såsom miljöfrågor, strukturfrågor och jämställdhetsfrågor. Statens ägarstyrning utövas främst genom rapporteringskrav och styrelsenomineringar. Rapporteringskraven syftar till att få företagen med statligt ägande genomlysta. Snabb och analytisk rapportering ska möjliggöra externa analyser och jämförelser med andra företag. Genom styrelsenomineringar ska effektiva styrelser skapas med kompetens som är relevant för verksamheten och den utvecklingsfas som företaget befinner sig i. Sveaskog

Det börsnoterade AssiDomän AB beslöt 1998 att koncentrera sitt dåvarande skogsinnehav till några större kärnområden. Viss del av skogmarken utanför dessa områden bedömdes på grund av bl a naturvårdshänsyn och andra hänsyn som naturliga för ett statligt ägande. Mot denna bakgrund överfördes ca 900 000 ha skogsmark till dotterbolaget Sveaskog AB, som 1999 förvärvades av den svenska staten. Efter hand konstaterades att Sveaskog var för litet för att kunna fullfölja de krav på effektivitet och marknadsnärvaro samt särskilda uppgifter, t ex i fråga om ersättningsmark, som staten angav vid förvärvet av Sveaskog. Samtidigt sålde AssiDomän under 2000 och 2001 merparten av sin industriella verksamhet, varefter bolaget kom att bli ett i huvudsak skogsägande företag. Mot denna bakgrund förvärvade

Sveaskog AB i slutet av 2001 AssiDomän AB. AssiDomän är numera ett helägt dotterbolag till Sveaskog AB under namnet Sveaskog Förvaltnings AB och till vilket bolag koncernens hela skogsrörelse samlats. Sveaskogs uppgifter

Staten har tydligt deklarerat det stora värdet av ett långsiktigt ägande av skogsmark som varande en viktig nationell resurs med påverkan på råvarutillgång, sysselsättning och rekreationsmöjligheter för medborgarna. Statens skog ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Sveaskogs verksamhet inriktas på att • driva ett rationellt, effektivt och lönsamt skogsbruk med lokal närvaro och högt ställda miljömål • upprätthålla rollen som Sveriges största oberoende virkesleverantör med hög marknadsnärvaro och med utvecklande, långsiktiga samarbeten med strategiska kunder • skapa förutsättningar för att lokalt utveckla unika naturupplevelser, jaktoch fiskemöjligheter. Genom Sveaskogs stora och geografiskt utspridda markinnehav ska företaget även på marknadsmässiga villkor • erbjuda tillköpsmöjligheter av skogsmark för det enskilda jord- och skogsbruket, särskilt i glesbygd. På sikt kan sådan försäljning komma att omfatta 5–10% av Sveaskogs markinnehav • tillhandahålla ersättningsmark till staten i samband med bildande av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga ändamål.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Gemensamt ansvar att öka skogens värde Sveaskog är Sveriges största skogsägare och ett företag helägt av den svenska staten. Företaget styrs enligt samma affärsmässiga principer som gäller för ett noterat bolag, vilket bland annat tar sig uttryck i denna årsredovisning.

En viktig skillnad för statligt ägda bolag är dock att omvärldens förväntningar blir annorlunda. En del av de krav som framförs mot Sveaskog, vad gäller t ex virkesleveranser, skulle naturligtvis aldrig ställas på stora privata skogsbolag. Detta trots att vi konkurrerar på marknaden på lika villkor. Att som statligt bolag ständigt vara i fokus får vi leva med och tillfredsställelsen för alla verksamma i Sveaskog är att vi stolt och ödmjukt konstaterar att vi gör så gott vi kan och kommer att göra det även i framtiden. Att omvärldens förväntningar på Sveaskog är högre än på privata skogsbolag, visar också debatten om naturvårdens påverkan på landets tillväxt och skogsnäringens framtid. Sveaskog har en långtgående miljöpolicy och stor kunskap om vilka insatser som krävs för att bevara biologisk mångfald. Vi kan även se vilka konsekvenser olika naturvårdsinsatser har på sysselsättning och lönsamhet i skogsnäringen. För att tydliggöra dessa presenterade jag under hösten 2003 alternativa sätt att använda de statliga medlen för bevarandet av biologisk mångfald. Reaktionen på dessa förslag var stark och många ledande aktörer har nu fortsatt denna viktiga diskussion. Från några inflytelserika personer inom miljörörelsen har jag däremot fått ta emot kritik, inte så mycket för förslagen i sig utan för att jag

överhuvudtaget initierade debatten. Denna reaktion i sig visar bara att det fanns ett uppdämt behov av en sådan debatt. Det kan aldrig vara så i en demokrati att enbart ett exklusivt fåtal har rätten att tycka och tänka i för nationens tillväxt så viktiga frågor. Som styrelseordförande i Sveaskog har jag ett ansvar att ta upp frågor till diskussion som är fundamentala för bolagets verksamhet. Det kommer jag att fortsätta göra när jag ser möjligheter att öka värdet på Sveaskogs skogsinnehav, skogsnäringen i stort och på skogen som nationell resurs för Sverige. Frågor som nu behöver debatteras är hur olika intressen ska samsas om samma skog utan att minska skogsnäringens betydelse för hela landet. Inom Sveaskog har vi under flera år arbetat med frågan om skogens sociala roll och den debatten kommer säkert att breddas under de närmaste åren. Jag menar att skogens viktigaste sociala roll är att skapa underlag för en konkurrenskraftig skogsindustri så att människor kan bo och verka i landets skogsregioner. Men skogen har också en roll för rekreation och friluftsliv. Jag är övertygad om att dessa olika roller väl kan samordnas.

Bo Dockered Styrelseordförande

Bo Dockered

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Vi fokuserar på ökad skogsproduktion Operativt har Sveaskog utvecklats mycket bra under 2003. Ett stort antal projekt har genomförts för att anpassa organisation och verksamhet till det uppdrag vi har. En bred lokal dialog har startat under året och fortsätter. Lönsamheten har förbättrats ytterligare. 2003 blev i många avseenden ett bra år för Sveaskog. Vi har förbättrat resultatet med 24% jämfört med 2002. Skogsrörelsen, som är kärnan i vår verksamhet, har utvecklats positivt. Som stor skogsägare och aktiv, fristående aktör på virkesmarknaden har Sveaskog en unik roll. Det ger oss ett särskilt ansvar. Vi strävar efter att öka värdet på skogen. Dels genom att höja produktiviteten i vårt skogsinnehav, dels genom att bidra till en väl fungerande marknad och en konkurrenskraftig skogsindustri. Ett sätt för oss att förstärka industrin är att samarbeta nära strategiska kunder. För att kunna möta allt mer specificerade beställningar, har vi under 2003 genomfört projekt som hjälper oss att förbättra skogsrörelsen. I hela kedjan – från planering till leverans – ska vi arbeta så effektivt som möjligt med kundens behov för ögonen. Allt fler kunder har valt att lägga ansvaret på Sveaskog för hela sin försörjning av virke. En av dem är framgångsrika företaget Älvsbyhus i Norrbotten. Det ser jag som ett kvitto på att vi jobbar på rätt sätt. För att möta efterfrågan från våra kunder köper vi virke från andra skogsägare, i Sverige och utomlands. Vi levererar mer än dubbelt så mycket virke till kunderna, som vi avverkar i egen skog. Nödvändig förändring

AssiDomän Cartonboard har genom ökad produktion och lägre kostnader förbättrat sitt resultat med 18% jämfört med 2002 och även våra sågverk har gått bra under året. Det nya bolaget Setra Group – som vi bildat genom ett samgående mellan AssiDomän Timber och Mindab – har därmed fått en god start. Att Setra Group bildades ser jag som ett led i en förändring av branschen. Svensk trämekanisk industri behöver bli starkare och mer lönsam för att klara en hård internationell konkurrens. Setra Group är Sveriges största träindustriföretag. Bolaget konkurrerar om en position som ledande leverantör

S V E A S K O G

på marknaderna för synligt trä för kunder i Europa och Japan. Setra Group siktar även på att vara den främsta distributören av förädlade och sågade trävaror till den skandinaviska byggmaterialhandeln. Affärer för lokal utveckling

För att förstärka enskilt jord- och skogsbruk, främst i glesbygd, har Sveaskog fått ägarens uppdrag att sälja mark. Det ger många människor som vill driva skogsbruk möjlighet att bo och arbeta på landsbygden. Vi har nu arbetat med försäljningen under ett år och kan konstatera att intresset är stort. Under 2003 har vi genomfört över 200 affärer inom uppdraget. Försäljningen sker till marknadspris och prisnivån för skogsfastigheter har varit stabil under året. Ett annat sätt att bidra till en levande landsbygd är att med skogen som bas utveckla nya lokala affärer. Inte minst kring naturturism. Runt om i landet söker vi samarbete med lokala entreprenörer kring jakt, fiske och naturupplevelser. För att få kraft i affärsutvecklingen och marknadsföringen har vi samlat dessa erbjudanden i ett verksamhetsområde. Det omsätter idag ca MSEK 100 och jag ser en fortsatt god tillväxt. Naturvård med kvalitet

Sveaskog prioriterar naturskydd och naturhänsyn på 20% av den produktiva skogsmarken. Detta ser jag som ett bidrag för att bevara biologisk mångfald i svensk natur. När vi under 2003 invigde vår första ekopark, på Omberg i Östergötland, fick vi en bekräftelse på vikten av vår satsning i form av Världsnaturfondens prestigefyllda erkännande ”Gåva till Jorden” för arbetet med att skydda och återskapa unik natur i större sammanhängande landskap. Under året har vi även omcertifierat verksamheten enligt miljöledningssystemet ISO 14 001 och FSC-standarden för ansvarsfullt skogsbruk. Att naturvård bedrivs med hög kvalitet utifrån en känd strategi är viktigt för alla skogsägare. Debatten kring ambitionerna att bilda reservat på skogsmark har visat behovet av en bristanalys. För att effektivt kunna bevara biologisk mångfald behövs kunskap om vilka naturtyper och arter vi har brist på och vilka det finns gott om i svensk skog. En inventering behöver även göras i områden som redan har skyddats.

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Ökad skogsproduktion

År 2004 sätter vi fokus på ökad skogsproduktion. Med kostnadseffektiv skogsföryngring, gödsling och röjning ska vi höja produktiviteten på vårt innehav. Vi arbetar också för att trimma planeringen och bättre ta tillvara varje stock utifrån kundernas beställningar. På det sättet kan vi säkra leveransen av virke till skogsindustrin och samtidigt öka värdet på skogen. Vi kommer också att utveckla och öka leveranserna av biobränsle till skogsindustrin och energisektorn. En utökad marknad för biobränsle kan förbättra skogens produktionsförmåga. När skogsägaren får ut ytterligare ett sortiment ur skogen förbättras ekonomin i skogsinnehavet. Det skapar utrymme för ökade investeringar i skogsskötsel, som i sin tur långsiktigt säkrar virkestillgången till gagn för hela branschen. Arbetet med att utveckla vår industrirörelse kommer att fortsätta. Som aktiv delägare i Setra Group kommer Sveaskog att arbeta för att bolaget ska utvecklas på ett bra sätt. Vi har ett långsiktigt synsätt på vårt engagemang i Setra Group och det utesluter inte ett breddat ägande på sikt. De investeringar som AssiDomän Cartonboard gjort de senaste åren kommer att göra företaget än mer lönsamt. Försäljningen går bra och nya fleråriga avtal med företagets större kunder ger en värdefull kontinuitet. Dialog för förbättringar

Vår önskan är att vara ett föredöme i branschen. För att lyckas måste vi ständigt förbättras. Det arbetet börjar hos oss själva. Under 2003 genomförde vi en bred undersökning bland medarbetarna om verksamheten. Alla medarbetare är nu delaktiga i arbetet med att omsätta resultatet i konkreta handlingsplaner för den egna enheten. Vi har även bjudit in skogsägare, kunder, myndigheter, miljöorganisationer, sågverksägare med flera för att ta del av deras förväntningar, frågor och idéer kring vår verksamhet. På sju orter har vi anordnat dialogmöten – Forum Sveaskog. Vid dessa möten, som genomgående varit mycket välbesökta, har det kommit fram många värdefulla synpunkter. Glädjande nog stämmer de väl överens med de mål, visioner, satsningar och förbättringar som våra medarbetare anser är viktiga för framtiden. Detta ger oss ett underlag för vårt fortsatta förbättringsarbete. Lars Sköld Verkställande direktör

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Mål Verksamheten i Sveaskog ska drivas med väl definierade mål. För att skapa en helhet sätts mål med värdeskapande, miljömässiga och sociala perspektiv.

Övergripande inriktning

Sveaskogs skogar ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Värdeskapande mål AVKASTNING

Värdeskapandet mäts som avkastning på skogskapitalet. För denna avkastning gäller att: • Sveaskog ska uppnå en total avkastning lägst i paritet med andra jämförbara konkurrensutsatta verksamheter. Den totala avkastningen utgörs av en synlig och en dold övrig del. Av avsnitt Skogskapitalet (sid 10) framgår närmare de olika komponenterna i avkastningsberäkningen. För den synliga avkastningen gäller tills vidare ett mål enligt följande: • Rörelseresultatet från den löpande verksamheten (exkl fastighetsförsäljningar) ska över en konjunkturcykel vara minst 5% på det i rörelsen bundna kapitlet (operativt kapital). Vid bedömning av det synliga avkastningsmålet har en sammanvägning skett av dels ett marknadsmässigt avkastningskrav på eget kapital, dels räntekostnader, baserad på en skuldsättningsgrad om 1. Genom att den synliga avkastningen endast avser den löpande verksamheten och ej beaktar värdetillväxten i skogskapitalet kommer denna avkastning att vara förhållandevis låg, jämfört med t ex industriell verksamhet. Sveaskogs avkastningsmål tar sin utgångspunkt i den skogliga rörelsen och dess särdrag. Företagets industriella verksamhet har ett högre synligt avkastningskrav än den skogliga verksamheten. För närvarande uppgår avkastningsmålet

för den industriella verksamheten till 11% avkastning på operativt kapital. Med nuvarande sammansättning av skog och industri kan det synliga avkastningskravet beräknas till ca 5,8%. En översyn pågår av Sveaskogs synliga avkastningsmål mot bakgrund av bl a nya långsiktiga avverkningsberäkningar. FINANSIELLA RESTRIKTIONER

Skoglig verksamhet i den omfattning som Sveaskog bedriver bedöms normalt ge förhållandevis stabila årliga rörelseöverskott. Rörelserisken är därmed låg. I syfte att begränsa Sveaskogs finansiella risktagande gäller att: • Räntetäckningsgraden inte ska understiga 2,0 • Skuldsättningsgraden bör vara ca 1,0 • Räntetäckningsgraden är överordnad skuldsättningsgraden som finansiell restriktion. UTDELNING

• Ordinarie utdelning ska över en konjunkturcykel motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

Mål 2003 Synlig avkastning operativt kapital 1), % minst 5,0 2) 5,5

2002 5,4

Räntetäckningsgrad, ggr

minst 2,0

2,9

2,4

Skuldsättningsgrad, ggr

ca 1,0

0,76

0,77

Utdelning (andel av nettoresultat), %

minst 50

383)

1) Exkl fastighetsförsäljningar 2) 5,8% vid nuvarande koncernstruktur 3) Föreslagen utdelning 4) Inkl efterutdelning

1554)

S V E A S K O G

Miljömål

Under 2003 fastställdes övergripande miljömål för Sveaskog. Dessa beskrivs enligt följande huvudstruktur och konkretisering med angivande av när målen avses vara uppfyllda. Målen innefattar främst den skogliga verksamheten men är i tillämpliga delar gällande även för koncernens industrirörelse. • Bevara den biologiska mångfalden och värna om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet - Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn på den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion (2007) - Tillskapa ekoparker motsvarande 5% av den produktiva skogsmarken inom ramen för 20% naturskydd och naturhänsyn (2007) - Kvalitetssäkra Sveaskogs ekologiska landskapsplaner (2005) - Minska viltbetesskador (2007) • Begränsa negativ påverkan på vatten- och ekosystem - Minska antalet betydande körskador (2004) - Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner (2005) • Minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen - Minska utsläpp av koldioxid från icke förnyelsebara bränslen (2005) - Utreda skogens potential som kolsänka (2005) • Öka kretsloppsanpassningen - Förbättra resurshushållningen inom Sveaskogs olika verksamhetsområden (2004) Miljömålen fastställdes under 2003 och har i viss omfattning följts upp under året. I de fall detta skett framgår det av Sveaskogs Miljöredovisning 2003 (sid 40–49).

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

• Sveaskog kännetecknas av hög integritet och professionalism • Sveaskog engagerar sig bara i sådan affärsverksamhet som överensstämmer med lagar, bestämmelser, ingångna överenskommelser och egna affärsetiska riktlinjer • Sveaskogs marknadsföring och annonsering ger korrekt information om de produkter och tjänster som erbjuds • Sveaskog erbjuder och efterfrågar inte otillbörliga ersättningar i form av gåvor, resor, representation och tjänster. Det är därmed förbjudet för Sveaskogs medarbetare att både ge och ta emot otillbörliga ersättningar • Sveaskogs etiska affärsprinciper tydliggörs i kund- och leverantörsrelationer. MEDARBETARE

Öppenhet • Sveaskog kännetecknas av en öppen kommunikation med rätt till och skyldighet att söka information • Människors lika värde samt ett öppet och ärligt utbyte av tankar och idéer är grunden för handlandet. Kompetens • Sveaskogs medarbetare är kvalificerade och välutbildade. Varje medarbetare ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och ska ges resurser och möjligheter till personlig utveckling, inflytande och påverkan på sin egen och företagets utveckling • Sveaskogs kontakter och handlande med omvärlden kännetecknas av professionalism, dialog och respekt • Sveaskog eftersträvar mångfald i organisationen och försöker därför förbättra balansen mellan män och kvinnor bland de anställda samt öka den etniska mångfalden • För att säkra en långsiktig kompetensförsörjning samverkar Sveaskog med skolor och universitet.

Sociala mål

Sveaskogs värderingar, mervärde, dialog och respekt utgör grundstenarna i arbetet med att integrera sociala och miljömässiga hänsyn i verksamheten. Sveaskogs agerande avspeglar värderingarna. Utifrån nedanstående riktlinjer formuleras sociala mål och handlingsplaner som årligen följs upp.

Arbetsmiljö • Sveaskogs medarbetare ska ha en god arbetsmiljö. Den ska vara säker, utvecklande och stimulerande samt präglas av respekt och förtroende för medarbetaren • Sveaskog förebygger och motverkar alkohol- och drogmissbruk samt utslagning från arbetslivet.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

SAMHÄLLSANSVAR OCH SAMHÄLLSENGAGEMANG

• Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser ur såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt perspektiv • Sveaskog följer principerna för FSC-certifiering av skog, med bl a särskilda åtaganden då det gäller relationer till lokalsamhället. Gott medborgarskap • Lagar, bestämmelser och normer utgör mininivån för Sveaskogs agerande. Därutöver tillämpas ofta riktlinjer med högre ambitioner • Sveaskog välkomnar synpunkter från omvärlden och samarbetar för välstånd och hållbar utveckling i de samhällen där företaget verkar och lever • Sveaskog är engagerad i organisationer med anknytning till Sveaskogs verksamhet.

2 0 0 3

Stöd och sponsring • Sveaskogs satsningar på sponsring som har koppling till verksamheten • Sveaskogs partners har ett engagemang för natur och miljö – och gärna en förankring i skogen. Tillgängliggöra naturen • Sveaskog värnar om värdefulla kulturmiljöer och utvecklar aktivt, möjligheter till vidgade upplevelser och rekreation i skogen • Sveaskog strävar efter att kombinera hög effektivitet, god miljö och tillgänglighet. På sid 38–39 ges några konkreta exempel på Sveaskogs samhällsengagemang.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Enligt den medarbetarundersökning som genomfördes under 2003 instämmer 71% i påståendet att det är ”högt i tak” i Sveaskog. På bilden maskinförarna Göran Gustavsson och Ingvar Persson.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Skogskapitalet Skog är en tillgång med unika egenskaper. Genom skogens biologiska tillväxt erhålls avkastning. Avkastningens storlek, tillsammans med det allmänna markvärdet, är de viktigaste faktorerna för att bestämma värdet på skogen.

Skog är en förnyelsebar resurs och en del i ett uthålligt kretslopp, där solen är drivkraften. Genom fotosyntesen utnyttjar träden solenergi för att av koldioxid och vatten producera bl a den vedråvara vi utnyttjar. Beroende på växtplats, klimat och skötsel tar det 50–120 år för träden att bli avverkningsmogna.

Skogen – en unik tillgång

Genom att skogens avkastning är naturligt förnyelsebar och markpriser över tiden varit stigande, så har också skogsmark historiskt stigit i värde. Skogens egenskap att genom den biologiska tillväxten förnya sig själv är betydelsefull. Den innebär bl a att det löpande kapitalbehovet, efter förvärvet, är begränsat. En annan fördel är att vuxen skog på rot belastas av relativt låga driftskostnader och därför erbjuder en ovanligt stor flexibilitet när det gäller val av tidpunkt för avverkning och därmed intäkt. Alla dessa faktorer sammantaget gör skogen till en ekonomiskt attraktiv tillgång. Till detta kommer skogens sociala och miljömässiga värden i form av rekreation, livsmiljö för växter och djur samt vår gemensamma kulturhistoria. VÄRDEFULL RÅVARA FÖR SKOGSINDUSTRI OCH ENERGIPRODUKTION

Sveriges rikliga skogstillgångar utgör basen för en starkt exportinriktad industri, vilken har stor betydelse för den svenska ekono-

min. Skogsindustrin är ofta lokaliserad på orter där verksamheten är den dominerande arbetsgivaren. Av hela industrin i Sverige svarar skogsindustrin för i storleksordningen 12% av förädlingsvärde och sysselsättning. Svensk skogsindustri spelar en betydelsefull roll i den globala försörjningen av papper och förpackningar. Handeln med skogsindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. År 2002 uppgick exporten av skogsindustriprodukter till 110 miljarder kronor, medan importen av skogsindustriprodukter uppgick till 23 miljarder kronor. Nettoexporten, definierad som export av skogsindustriprodukter med avdrag för importerade insatsvaror, uppgick således till ca 87 miljarder kronor. År 2002 var den totala varuexporten 787 miljarder kronor. Skogsindustriprodukter utgjorde därmed knappt 15% av den totala varuexporten. Totalt ger skogsnäringen – dvs både skogsbruket och skogsindustrin – arbete åt ca 95 000 människor i Sverige varav

solenergi

koldioxid (förbränning)

koldioxid (andning)

tillväxt/gallring

plantering

närsalter vatten

mognad

avverkning

plantering

S V E A S K O G

78 000 i industrin och 17 000 i skogsbruket, skapar skogsnäringen indirekt sysselsättning åt nästan lika många i leverantörs- och serviceledet till näringen. Skogsindustrin är den idag största användaren av biobränslen. En stor del används internt inom industrin, främst så kallade returlutar. De utgör en del av den skogsindustriella tillverkningsprocessen och kan inte kan eldas annat än i massabruken. Biobränsleanvändningen har ökat kraftigt under senare år. Initialt har utvecklingen drivits av utbyggnaden av kommunal fjärrvärme, men nu växer det snabbt upp en ny efterfrågan utanför detta delvis reglerade område. Det är huvudsakligen bark, spån och avverkningsrester som eldas. Biobränsle används så gott som helt och hållet för värmeproduktion, endast en mindre del utnyttjas för elproduktion. SKYDDAD NATURTILLGÅNG

Totalt omfattar Sveriges yta ca 45 miljoner ha, varav ca 26,1 miljoner ha är skogsklätt land. Skogsarealer innefattar normalt även bergsområden, myrar, ängsmark och övriga naturtyper som inte lämpar sig för skogsbruk, dessa räknas inte som produktiv skogsmark. Av den totala skogsytan är 3,4 miljoner ha s k skogsbärande impediment och ca 22,7 miljoner ha produktiv skogsmark. Ser man till all skog i Sverige var 2003 ca 5,3 miljoner ha (20%) undantagen från

ÄGARKATEGORIER Övriga allmänna 6%

Å R S R E D O V I S N I N G

skogsproduktion. Av den produktiva skogen är 1,8 miljoner ha (8,25%) undantagen från skogsbruk. Den från skogsproduktion undantagna skogsmarken utgörs av dels 3,4 miljoner ha i form av impediment, dels 0,9 miljoner ha i form av legalt skyddade reservat och nationalparker, dels 1,0 miljoner ha i form av frivilliga avsättningar. De senare volymerna har ökat sedan 1999 då de uppgick till 0,8 resp 0,2 miljoner ha.

Skogsbruket har även att ta hänsyn till rennäringen. Inom renskötselområdet genomförs samråd enligt Skogsvårdslagen med berörda parter i samband med planerade avverkningar i s k svårföryngrad skog. Vidare sker samråd och hänsyn tas enligt kriterierna i den svenska FSC-standarden. För en expanderande verksamhet inom s k ekoturism kommer samråd i någon form att behövas i framtiden, även om formerna för detta fortfarande saknas. Sveaskog SVEASKOGS INNEHAV – STORA AREALER OCH VÄRDEN

Sveaskogs totala markinnehav omfattar ca 4,6 miljoner ha, varav ca 3,5 miljoner ha är produktiv skogsmark. Innehavet är fördelat över hela landet, men huvuddelen av marken är belägen i Norr- och Västerbotten. Även Svealand

Skogsareal Avverkning Industriträ

Privata 51%

Skogsbolag 25%

SVEASKOGS SKOGSINNEHAV OCH DISTRIKTSINDELNING

ANDRA MARKANVÄNDNINGSINTRESSEN

SVENSK SKOGS PROCENTUELLA ANDEL AV VÄRLDSTOTALEN

Staten (inkl Sveaskog) 18%

2 0 0 3

Massaexport Pappersexport Gran 3

15 %

Sveaskogs skogskapital 2003 2002 2001* Total markareal, miljoner ha 4,60 4,60 4,37 varav produktiv skogsmark, miljoner ha 3,46 3,46 3,28 varav brukas, miljoner ha 3,11 3,19 2,95 Bokfört värde, MSEK 20 783 21 015 19 001 Taxeringsvärde skogsmark, MSEK 23 300 23 623 21 626 Virkesförråd, Mm3sk 275 276 247 Virkesförråd, m3sk/ha 88 86 84 Nettotillväxt, Mm3sk 11,7 11,7 10,4 Virkesuttag från egen skog, Mm3fub 6,62 6,39 6,38 Virkesuttagets andel av nettotillväxten på brukad mark 1), % 70 70 75 * Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen. 1) Hänsyn har tagits till att de arealer som förvärvades från Korsnäs 2002 endast varit tillgängliga under en del av 2002.

S V E A S K O G

SKOGENS ÅLDERSKLASSER SVEASKOG 0–19 år

Över 160 år 140–159 år 120–139 år 100–119 år 80–99 år 60–79 år

20–39 år

40–59 år

TRÄDSLAGSFÖRDELNING SVEASKOG Tall 60%

Lövträd 8%

Gran 32%

INTERNATIONELLA SKOGSBOLAG, PRODUKTIV SKOGSMARK, MILJONER HA International Paper (USA) Sveaskog (SWE) Plum Creek Timber (USA) Weyerhaeuser (USA) Bergvik Skog (SWE) SCA (SWE) J.D. Irving (CAN) Hancock Timber (USA) Holmen (SWE) MeadWestvaco (USA) 1

SCA inkluderar Scaninge med 385 000 ha. Majoritetsägda dotterbolag är inkluderade i moderbolagens innehav. Källa: Timwood

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

och Bergslagsområdet samt de inre delarna av Götaland är områden där Sveaskog har betydande innehav. Sveaskogs innehav på 3,5 miljoner ha produktiv mark innebär arealer motsvarande 15% av landets produktiva skogsmark. Bolaget är därmed landets största skogsägare. Även i en internationell jämförelse är Sveaskog en betydande skogsägare. Sveaskogs skoginnehav representerar stora ekonomiska värden. Innehavet har ett bokfört värde på ca 21 miljarder kronor och ett taxeringsvärde på ca 23 miljarder kronor.

Traktbanken innehåller skogsvolymer motsvarande ca två års virkesskörd och har uppgifter om sortiment, kvantiteter och tillgänglighet. Den ger Sveaskog stor flexibilitet i uttaget genom att den gör det möjligt att välja avverkningstrakter så att kundens önskemål kan tillgodoses även vid svåra väderförhållanden. Traktbanken är också ett praktiskt verktyg för en effektiv uppföljning av skördens volymmässiga och ekonomiska utfall. Sveaskogs vägnät omfattar ca 5 000 mil skogsbilvägar. Varje år investerar Sveaskog ca MSEK 100 för ökad tillgänglighet bl a i utbyggnad och underhåll av vägnätet.

VIRKESSKÖRDEN

BRUKNINGSMETODER OCH MILJÖHÄNSYN

Sveaskog är en viktig leverantör till den svenska skogsindustrin. Sveaskogs årliga virkesskörd uppgår till drygt 6 miljoner m3fub, vilket under 2003 motsvarade ett försäljningsvärde på drygt 5 miljarder kronor. Under 2003 har Sveaskog arbetat för att få fram ett nytt underlag för bedömning av en långsiktigt uthållig avverkningsnivå. Som en konsekvens av flera faktorer kommer Sveaskog att minska uttaget från egen skog under de närmaste åren. Anledningen är dels det försäljningsprogram som innebär att bolagets arealer minskar, dels ökad miljöhänsyn, dels att avverkningarna under de senaste åren varit relativt höga i vissa områden, dels en ojämn åldersklassfördelning av skogen med låg andel slutavverkningsbar skog.

Sveaskog bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk för att säkra skogens värde. Det betyder effektiv föryngring för att säkerställa en god återväxt, professionell skogsskötsel samt rationell virkesskörd. Det ansvarsfulla skogsbruket innebär också att skogsmarken sedan 1998 har varit certifierad enligt etablerad internationell standard, FSC. Certifieringens miljömässiga och sociala hänsyn för med sig att en viss del av skogsmarken nyttjas för annat än virkesproduktion. Certifieringen förstärker Sveaskogs trovärdighet som en föregångare när det gäller långsiktigt miljöarbete. Förhoppningen är att certifieringen på sikt ska få en ökad betydelse i kontakterna med kunderna. Olika typer av hänsyn beskrivs mer utförligt i Miljöredovisningen.

ÅTKOMST OCH TILLGÄNGLIGHET

NYA KOMMERSIELLA VÄRDEN

Virkesråvarans kommersiella värde beror även på dess tillgänglighet. Bästa tillgänglighet innebär sådana markförhållanden och vägstandard att området kan nås för skörd när som helst på året. Sveaskog arbetar med ett system där avverkningstrakter rullande läggs in i en s k traktbank.

Det finns idag en trend mot utveckling av marknader för andra värden som skogen kan skapa. Tillväxten i Sveaskogs skogar binder t ex koldioxid som finns i luften och växande skog kan därför ses som en tillgång som motverkar växthuseffekten på samma sätt som en direkt minskning av

S V E A S K O G

utsläppen av fossila bränslen. Det finns redan idag internationellt en mindre handel med dessa s k ”kolsänkor”. Sveaskog följer aktivt utvecklingen och den politiska beslutsprocessen runt dessa frågor. SKOGSKAPITALETS AVKASTNING

Den årliga virkesskörden är den viktigaste faktorn för skogskapitalets värde. Ju större uthållig virkesskörd en given areal har, desto större ekonomiskt värde får skogskapitalet. Virkesskörden utgör en del av skogskapitalets synliga avkastning. Till denna ska även läggas den del av den årliga tillväxten som inte avverkas. Sveaskogs avverkningar uppgår till i genomsnitt 70% av den årliga tillväxten. Detta innebär att en inte obetydlig del av avkastningen utgör en ”dold komponent” i skogens värdeutveckling. Den totala avkastningen på skogskapitalet erhålls genom +

en del av skogskapitalvärdet tas fram genom löpande verksamhet (virkesuttag, skogsskötsel, jakt, m m)

en del av skogskapitalvärdet tas fram genom fastighetsförsäljningar

Synlig avkastning (A)

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

En beräkning av skogskapitalets avkastning kan för närvarande ske endast vid sidan om redovisningen. I enlighet med nuvarande redovisningsregler ingår endast den synliga avkastningen i Sveaskogs redovisning. Övrig avkastning måste beräknas separat. Från och med år 2005 kommer Sveaskog att tillämpa nya internationella redovisningsregler för skogskapitalet (IAS 41). Dessa regler innebär att redovisningen, utöver dagens redovisade resultat, även kommer att innefatta såväl det övriga resultatet från skogsrörelsen som ett marknadsrelaterat skogskapitalvärde. Härigenom erhålles en redovisningsmässig grund för beräkning av den totala avkastningen på skogskapitalvärdet.

AVKASTNING FRÅN SKOGSKAPITALET GENOM ÅRLIGA UTTAG, MARKFÖRSÄLJNINGAR SAMT VÄRDEFÖRÄNDRING

Virkesuttag ca 70% Skogsskötseloch infrastrukturinvesteringar i traktbank och övrigt skogskapital

}

Tillväxt i skogskapitalvärdet

samt +/– en volymrelaterad värdeförändring i skogskapitalet (nettoförändring i virkesförråd efter avverkning samt biologisk tillväxt) +/– en värdeförändring i skogskapitalet (effekter från skogsvårdsåtgärder och förbättrad infrastruktur) +/– en ej ännu realiserad allmän värdeförändring i skogskapitalet (inflation, prisförändring, etc) =

Övrig avkastning (B)

A+B = Total avkastning

Markförsäljning

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Virkesmarknaden i Sverige och dess närområde Stora förändringar i skogsindustrin har skapat delvis nya marknadsförutsättningar. Under de senaste tio åren har en kraftig internationalisering skett av branschen.

Nya internationella förutsättningar

Företagen har blivit större och de har i ökad utsträckning blivit verksamma i nya regioner. En av flera effekter är att den praktiska kännedomen om virkesmarknaderna i de olika internationella regionerna och deras kostnadsnivåer ökat. Det har bl a inneburit ökade volymer internationell handel med vedråvara. Lokal brist på råvara som uppstått genom skogsindustrins expansion i dess traditionella regioner är ytterligare en faktor som bidragit till ökad internationell handel. En annan förändring, som också bidragit till ökade flöden, är att ägande av skog och industri blivit alltmer åtskilda. En allt större del av flöden har därmed blivit marknadsdrivna. Biobränsle är idag i stor utsträckning en lokal affär, men ett allt större behov av miljövänlig energiproduktion i Europa, med områden med lite råvara, kan leda till större flöden och högre priser även på detta sortiment. Det svenska närområdet

Kring Östersjön har utvecklingen av råvarumarknaden ytterligare en dimension genom de stora politiska förändringar som skett bl a i Baltikum i samband med Sovjetväldets fall. Handeln över Östersjön har ökat kraftigt. Idag exporterar Baltikum och Ryssland 13–14 miljoner m3fub. Flödena är marknadsstyrda och prisnivåerna på vedråvaran i Baltikum har närmat sig de svenska. Därtill kommer transportkostnader vid import till Sverige. Marknaden i Sveriges närområde har blivit mycket mer dynamisk, samtidigt som den fortfarande söker en långsiktig jämvikt. Virkesmarknaden i Sverige

Efterfrågan på den svenska virkesmarknaden är idag stark i samtliga regioner, sortiment och kundkategorier. Sverige har idag

ett underskott som bl a innebär ett importbehov av sågtimmer, barrfiber och björkmassaved. Importen, som främst kommer från Östersjöområdet, drivs i norra Sverige av en obalans mellan industrins behov och tillgänglig råvara. Importen i söder motiveras främst av en mer fragmenterad marknad med bl a många små privata skogsägare. Importbehovet kan de närmaste åren komma att stiga ytterligare bl a beroende på den svenska skogens åldersklassfördelning med relativt låg andel slutavverkningsmogen skog. Framtida möjligheter till import av vedråvara från länder i Östersjöområdet påverkas dock av en förväntad positiv ekonomisk utveckling i Ryssland och Baltikum med bl a ökad utbyggnad av en lokal skogsindustri som följd. Den svenska skogsindustrin förbrukar årligen ca 79 miljoner m3fub. Sveaskog levererar ungefär 20% av det svenska virkesbehovet eller ca 14,5 miljoner m3fub. Omkring 6,6 miljoner m3fub kommer från egen skog i form av rundvirke. Därutöver omsätter företaget ca 7,9 miljoner m3fub genom köp och byten med andra skogsägare, flis från kundsågverk samt import. Övriga stora leverantörer på virkesmarknaden är skogsindustriföretag med egen skog, skogsägarföreningar och större privata skogsägare. EN FÖRÄNDRAD STRUKTUR

Precis som skett internationellt har värdekedjan i Sverige brutits upp, genom att ägande av skog respektive industri skiljs åt. En allt mer flexibel och fungerande virkesmarknad börjar skönjas. Betydelsen för industrin av att äga skog minskar. Fler skogsindustriföretag utan egen skog söker därför finna nya samarbets- och kontraktsformer för sin försörjning av råvara från skogsägarna. Det finns även klara tecken på en ökad takt i strukturomvandlingen

S V E A S K O G

inom sågverksrörelsen. En sådan utveckling kommer även den att påverka virkesflödena. Den dominerande delen av skogsägarens netto kommer från timmer och endast en mindre del från massaveden. En stigande andel av nettot kommer från biobränsle. En allmän bedömning är att biobränsleandelen kommer att öka i betydelse i framtiden. Av den totala volymen på virkesskörden går två tredjedelar till massa- och pappersindustrin, i form av fiberråvara. MARKNADEN FÖR MASSAVED OCH FIBER

Den svenska fiberindustrin har under senare år haft en förhållandevis god lönsamhet och konkurrenskraft och efterfrågan på fiberråvara ökar kontinuerligt. Prisskillnaden mellan lågt prissatt svensk fiberråvara och importerad råvara ökar. En utjämning av priset kommer sannolikt att ske på en alltmer flexibel virkesmarknad. Sveriges totala massakapacitet för året var 12,4 miljoner ton. Ca 65% av massaproduktionen i Sverige används i integrerade enheter.

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

höjda energipriser. Biobränsleanvändningen har dessutom en positiv effekt på skogsägares lönsamhet vilket även främjar en ökad skogsproduktion. Det finns ett tilltagande intresse i flera länder för s k grön energiproduktion vilket sannolikt kommer att ytterligare öka marknaden för biobränslen. FRAMTIDA MARKNADSUTVECKLING

Skogens värde är beroende av efterfrågan på samtliga sortiment. Sågverkens behov har i kraft av sin stora andel av skogsägarens netto haft stor påverkan på lönsamhet och skogsvärde. Men bilden är mångfacetterad. Efterfrågan på sågtimmer och industrins betalningsförmåga påverkar flödet av massaved från skogen och mängden flis från sågverken. Beroendet mellan olika användningsområden ökar genom biobränslets snabba ökning. Sammantaget finns anledning anta en utveckling mot en framtida virkesmarknad som har en mer anpassad prissättning, vilket ökar förutsättningarna för att få ut större volymer ur den svenska skogen. En sådan utveckling är logisk och gagnar både skogsägare och industri.

SÅGTIMMERMARKNADEN

Den svenska sågverksnäringen lider sedan länge av låg lönsamhet och svag konkurrenskraft jämfört med närliggande lågkostnadsländer. Detta förhållande förstärker behovet av en strukturomvandling mot färre och större aktörer. Trenden stärks av ökade krav från sågverkens slutkunder på ett förbättrat produkterbjudande och en effektivare leveranskedja. Sågverksindustrin arbetar även med att uppgradera sin kompetens inom marknadsföring och försäljning. Volymmässigt var 2003 ett rekordår med en produktion på drygt 17 Mm3 sågad vara och en något förbättrad lönsamhet. FÖRSÄLJNING AV BIOBRÄNSLEN

Biobränsleanvändningen i fjärrvärmeverken har ökat kraftigt under senare år. Det är huvudsakligen bark, spån och avverkningsrester som eldas. Biobränsle används så gott som helt och hållet för värmeproduktion, endast en mindre del utnyttjas för elproduktion. Utvecklingen har stimulerats av utbyggnaden av kommunal fjärrvärme och Omfattningen av virkeshandeln över Östersjön har ökat kraftigt under de senaste tio åren.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Strategisk inriktning Sveaskogs strategiska inriktning baserar sig på de uppgifter som företaget har, dess övergripande mål samt marknadsförutsättningar.

Skogsrörelsen

Sveaskogs kärnverksamhet omfattar affärsområdet Skogsrörelsen med fokus på skogsskötsel, avverkning och försäljning av såväl egen som inköpt skogsråvara. En grundläggande förutsättning för en hög avkastning på skogskapitalet är en långsiktig efterfrågan från en konkurrenskraftig skogsindustri. Som en av Europas största skogsägare har Sveaskog del i ansvaret för skogsindustrins utveckling. Genom att ta en aktiv roll på virkesmarknaden kan Sveaskog bidra till kostnadseffektivare råvaruflöden från skog till förädlad produkt. Genom att komplettera råvaruvolymerna från egen skog med anskaffad råvara från andra skogsägare förstärks Sveaskogs marknadsroll. Härigenom skapas ökade förutsättningar för ett nära kundsamarbete, byggt på bl a större leveransåtaganden och heltäckande försörjningsuppdrag. Sveaskog eftersträvar att utveckla och erbjuda strategiskt viktiga kunder lösningar i form av ett innovativt och värdeskapande produkt- och tjänsteutbud. Det gäller t ex inom konceptutveckling, logistik och service. Genom olika FoU-satsningar, bl a genom branschgemensamma organ, ska förutsättningar skapas för en långsiktig positiv utveckling för näringen. Skogsråvaran utgör även en värdefull energitillgång. Möjligheter att långsiktigt öka avkastningen på skogskapitalet genom att nyttja råvaran även för energiändamål ska utvecklas ytterligare. Även här eftersträvas ett innovativt och värdeskapande utbud och kundsamarbete. Sveaskog kommer att minska uttaget från egen skog under de närmaste åren. Anledningen är dels det försäljningsprogram som innebär att bolagets arealer minskar, dels ökad miljöhänsyn, dels att avverkningarna under de senaste åren varit relativt höga i vissa områden, dels en ojämn åldersklassfördelning av skogen

med låg andel slutavverkningsbar skog. I den mån möjlighet erbjuds till förvärv av större skogsmarkobjekt är emellertid Sveaskogs avsikt att aktivt delta i en förvärvsprocess. Ökat samarbete med andra större skogsägare, t ex genom olika typer av långsiktiga förvaltningsuppdrag kan ytterligare öka tillgången till virkesråvara. Skogarna måste skötas på ett uthålligt sätt och med stor hänsyn till olika värden. Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller att bedriva ett kommersiellt skogsbruk i samklang med ekologiska och sociala värden. Avkastningsmål och miljömål måste balanseras. Även skogens övriga möjligheter ska tas till vara. I samarbete med lokala entreprenörer ska jaktoch fiskemöjligheterna vidareutvecklas och attraktiva marker göras tillgängliga för olika naturintressen. Industrirörelsen

Sveaskogs industriella engagemang innefattar kartongtillverkning (kartongbruket i Frövi) samt ett hälftenägande i sågverksföretaget Setra Group AB. Det senare företaget etablerades under 2003 genom att Sveaskogs sågverksrörelse sammanfördes med Mellanskog Industri AB. Staten har uttryckt ambitionen att inte vara en långsiktig ägare till industriell verksamhet på det skogliga området. Bildandet av Setra Group var ett första steg i Sveaskogs planerade utplacering av den industriella verksamheten i nya strukturer. Den fortsatta utplaceringen kommer att ske på ett ansvarsfullt och värdeskapande sätt och så att starkare strukturer skapas. Så länge en industriell verksamhet kvarstår inom Sveaskog finns en stark ambition att fortsätta utveckla och stärka konkurrenskraften hos denna verksamhet. Genom tydliga mål, kontinuerlig marknadsanpassning och investeringar ska verksamheten utvecklas i linje med de främsta jämförbara verksamheterna.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Verksamheten Sveaskog består av två affärsområden, Skogsrörelsen och AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50% i träförädlingsföretaget Setra Group AB.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Skogsrörelsen Sveaskogs uppgift är att utveckla värdet på skogskapitalet genom att kombinera rollen som oberoende virkesleverantör med ett värdeskapande, marknadsdrivet, rationellt och långsiktigt uthålligt skogsbruk, med hänsyn till ekologiska och sociala värden. Skogsrörelsen Nyckeltal

2003

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % 1) Investeringar, MSEK Medelantal anställda 1)

2002

2001*

5 961 5 202 4 922 1 191 1 025 1 054 20 20 21 21 707 21 713 18 277 4,9 79 1 018

4,6 66 932

74 905

Skogsfastigheterna till taxeringsvärde.

Levererade volymer

2003

2002

2001*

Totala leveranser, Mm3fub Leveranser från egen skog, Mm3fub varav timmer, Mm3fub varav massaved, Mm3fub varav övrigt, Mm3fub

14,49

13,55

12,83

6,58 3,79 2,63 0,16

6,39 3,67 2,58 0,14

6,38 3,65 2,51 0,22

Viktiga händelser

Investeringar

Efter beslut i riksdagen överfördes per den 1 april aktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog i syfte att fullfölja en rekonstruktion av bolaget. Marknad och försäljning

Virkesmarknaden var under 2003 relativt stabil med god efterfrågan på i stort sett samtliga sortiment. För timmer var efterfrågan mycket god i hela landet. Marknaden för fiberråvara var i stort sett i balans. I norra Sverige ökade timmerpriserna medan massavedspriserna visade en svag ökning. I södra Sverige steg priserna för de flesta sortimenten. Den totala leveransvolymen ökade under 2003 med 7%. Leveranserna från egen skog steg med 3% till följd av markförvärv 2003. En del av förbättringen avsåg biobränsle. Andelen egen skog av totalvolymen minskade från 47% till 45% mellan 2002 och 2003. Resultat

Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) ökade med 16% under 2003. Förbättringen berodde främst på de ökade leveransvolymerna. Även högre priser bidrog till förbättringen. Resultatet påverkades positivt av Svenska Skogsplantor.

Årets investeringar avser främst vägar men även skogsmaskiner. Investeringarna i egna skogsmaskiner kompletteras av maskinanskaffning genom s k funktionsavtal (hyresavtal). Totalt uppgick de senare anskaffningarna till MSEK 30 under 2003. Miljöarbetet

Skogsinnehavet är certifierat enligt FSC och under 2003 har också en omrevision genomförts av ISO 14001. Arbetet med de nyantagna miljömålen har fortsatt, bl a har den första ekoparken invigts, planeringen har startat med andra ekoparker på varje skogsbruksdistrikt och ett nytt miljövänligt bränsle har testats i stor skala. Sveaskogs naturvårdsarbete uppmärksammades internationellt under 2003 genom utmärkelsen ”Gåvan till jorden”. Framtida marknadsutveckling

Den svenska virkesmarknaden bedöms bli underbalanserad under 2004 i norra Sverige för samtliga sortiment, dvs efterfrågan överstiger inhemskt utbud. Mest påtaglig är bristen på talltimmer. I södra Sverige bedöms marknaden för sågtimmer (speciellt gran) bli underbalanserad med god efterfrågan. För fiberråvara beräknas marknaden vara mer balanserad.

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING

Skogsrörelsen 56%

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

Skogsrörelsen 76%

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Skogsrörelsen – Virkesmarknad Sveaskog är Sveriges största oberoende virkesleverantör. Arbetet inom verksamhetsområde Virkesmarknad är inriktat på avverkning och försäljning av rundvirke och fiberråvara. Konkurrenskraften baseras på effektiva virkesflöden – från skogen till kunden. För att klara detta lägger Virkesmarknad mycket kraft på att ständigt förbättra tekniska koncept, logistiklösningar och kundservice.

Under 2003 bekräftade Sveaskog sin ledande position på den svenska virkesmarknaden. Företaget levererade ungefär 20% av de råvaruvolymer som förbrukades vid sågverk, pappers- och massaindustrier runt om i landet. Råvaran anskaffades från egen skog, men också via köp och byten från andra skogsägare och virkesleverantörer samt via import. Effektiv virkesförsörjning är en central del av Virkesmarknads konkurrenskraft. Detta uppnås via den stora råvarubas Sveaskog förfogar över. Förmågan att erbjuda kundanpassade logistiklösningar, innovativa teknikkoncept och servicetjänster är andra framgångsfaktorer inom Virkesmarknad. För kunden ger detta en leveranstrygghet samt möjligheter till både ökad kostnadseffektivitet och högre kvalitet i de egna förädlingsprocesserna. Konkret kan det handla om att leverera just-in-time och hjälpa kunderna hitta rätt lagernivå. Ett annat exempel gäller anpassningen av fiberkvaliteten till specifika kundbehov. Denna form av leveransprecision – rätt fiber till rätt kund – har visat sig ge väsentliga kvalitetsförbättringar i kundernas produktionsprocesser. Marknad och försäljning

För kunder inom massa- och pappersindustrin bedöms 2003 ha präglats av relativt höga volymer samt svagare lönsamhet. Även bland sågverkskunderna har volymerna varit höga, men hos denna kundkategori bedöms lönsamhetsutvecklingen däremot ha varit positiv, åtminstone under årets första hälft. Efterfrågan på tall- och grantimmer var hög i norra Sverige, medan flödet var balanserat för barr- och lövmassaved.

I norra Sverige var timmerprisnivån svagt ökande jämfört med 2002. I södra Sverige rådde under det första halvåret god balans mellan utbud och efterfrågan på de flesta sortiment. Utbudet av lövmassaved var dock något högre, vilket främst berodde på gynnsamma avverkningsförhållanden. Under det andra halvåret ökade efterfrågan på sågtimmer med prishöjningar som följd. Efterfrågan på massaved var fortsatt god. Med undantag av sågtimmer var prisnivån på de övriga sortimenten relativt stabil under 2003. Leveranser

Under 2003 omsatte Virkesmarknad sammanlagt 14,5 Mm3fub. Av det var 11,6 Mm3fub rundvirke, där 55% kom från egen skog, 35% från köp och byten samt 10% från import. Jämfört med föregående år ökade den sammanlagda virkesomsättningen med 7%. Leveranserna från egen skog ökade med 7% medan köp och byten ökade med 9%. Den egna importen av råvara ökade med 16% jämfört med 2002, till ca 1,2 Mm3fub, vilket motsvarade drygt 10% av den samlade svenska importen av skogsråvara. Sveaskogs viktigaste importmarknad är Lettland, där företaget har en egen inköpsorganisation – SIA Sveaskog Baltfor. En stor del av Sveaskogs import från Lettland avser lövmassaved. Konkurrensen om råvara i Östersjöområdet ökar kraftigt, bl a beroende på att lokala trämekaniska industrier etableras i större utsträckning. Samtidigt väntas en utökad satsning på nya pappers- och massabruk i både Ryssland och de baltiska länderna under kommande år.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Sveaskog Virkesmarknad – levererade volymer

Råvarukällor

Volymer

Sågtimmer Egen skog

Kunder

14 500 km3fub

Sveaskog 46%

Massaved Biobränsle Totalt

Interna 7%

2 650 km fub 150 km3fub 6 600 km3fub

Externa 54% Skogsägare Setra Group och övriga sågverk Import

AssiDomän Cartonboard 7%

3 800 km3fub

Sågtimmer

1 800 km3fub

Massaved

3 400 km3fub

Flis

2 300 km3fub

Logistik Optimering av virkesflödet från såväl interna som externa leverantörer

Externa 93%

Sågverk 38%

Massabruk 55%

Biobränsle m m 400 km3fub Totalt

7 900 km3fub

Verksamhetsområde Virkesmarknad levererade 2003 totalt 14,5 Mm3fub till sina kunder. Försäljning till externa kunder, sågverk och massabruk, representerade 93% av den totala omsättningen. Den interna virkesanskaffningen, som sker genom avverkning på egen skog och köp av flis från sågverk,

Försörjnings- och leveransavtal

Sveaskog arbetar med såväl försörjningsuppdrag som leveransavtal. Ett försörjningsuppdrag innebär att Sveaskog ansvarar för en kunds råvaruförsörjning. Ett försörjningsavtal med kunderna baseras i huvudsak på överenskommelser som sträcker sig över flera år. Ett sådant förhållande förstärker avsevärt möjligheterna att skapa effektiva lösningar i råvaruförsörjningen och öka mervärdena för kunden i den totala leveransen.

uppgick 2003 till 6,6 Mm3fub eller 46% av total leveransvolym. Extern virkesanskaffning, där Sveaskog köper virke från privata skogsägare, skogsägarföreningar och import uppgick 2003 till 7,9 Mm3fub eller 54% av total leveransvolym.

De största uppdragen avser Setra Group AB, Kappa, Billerud samt AssiDomän Cartonboard. Under året upphörde det tidigare försörjningsuppdraget för Billeruds anläggningar i Karlsborg och Skärblacka. Ett nytt försörjningsuppdrag tecknades med Billerud Karlsborg samt ett leveransavtal med Billerud Skärblacka. Ett nytt samarbetsavtal ingicks även med Älvsbyhus – ett av Sveriges mest framgångsrika husföretag. Samarbetet med Älvsbyhus bygger bl a på

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

gemensam produktionsplanering för att uppnå säkra och stabila virkesleveranser. Därmed kan Älvsbyhus inrikta sitt arbete på de egna kunderna framåt i värdekedjan. Virkesmarknads försäljning till externa sågverk och massabruk stod 2003 för 93% av den totala leveransvolymen. Av dessa leveranser utgjordes 70% av försörjningsuppdrag. Avverkning

Avverkningsförhållandena i södra Sverige var relativt goda under hela året. I Bergslagen minskade andelen greminiellaskadad skog 2003. Även här var orsaken det förhållandevis gynnsamma väderläget med en relativt torr sommar och en kall vinter. I norra Sverige var avverkningsförhållandena goda under hela året. Sveaskog förfogar över landets största avverkningssystem, som omfattar dels egna maskinlag, dels externa entreprenörer. I avverkningssystemet ingår 78 egna maskinlag med 390 maskinförare samt 113 entreprenörslag med 565 personer. Under 2003 har Virkesmarknad sammantaget avverkat ungefär 10 000 skogsytor. Det kan jämföras med 2002 då ca 8 000 skogsytor avverkades. Totalt sett ökade andelen externa kunder jämfört med 2002. Ökningen förklaras främst av att AssiDomän Timber numera är en extern kund, som ingår i det nybildade träindustriföretaget Setra Group AB. Ny organisation

Under 2003 inleddes arbetet med att modifiera organisationen inom verksamhetsområdet. En synlig förändring är att den tidigare geografiska uppdelningen i en nordlig respektive sydlig del nu sammanförts i en enhet. Med kunderna i fokus har emellertid det mest centrala varit att skapa en förbättrad tydlighet i ansvar och befogenheter. Målet är att ytterligare förbättra Virkesmarknads erbjudande på marknaden och skapa förutsättningar för en ökad effektivitet och förmågan till värdeskapande. Den operationella strukturen i organisationen består, men effektiviseras genom att en helt ny styrmodell tagits i bruk som kommer att medge snabbare och bättre uppföljning samt en förbättrad intern dialog. Vidare så har satsningen på biobränsle fått en tydligare roll inom Virkesmarknad. Likaså har struk-

turer upprättats för t ex systematisk omvärldsbevakning, marknadsstrategi, affärssystemsutveckling, kundrelaterad FoU samt övergripande logistik. VALS ger styrning och kontroll

Grunden för arbetet inom Virkesmarknad är kundbehoven, dvs kundens behov av vissa kvantiteter och kvaliteter råvara. Om behoven ska kunna tillgodoses på ett effektivt sätt måste virkesflödet präglas av överblick, styrning och kontroll. I detta arbete har Virkesmarknad utvecklat ett nytt affärsledningssystem som kallas VALS (Virkesmarknads AffärsLedningsSystem). Via VALS – som introducerades 2003 – kan hela virkesprocessen hanteras på ett bättre sätt, från skogen till kund. VALS kommer att vara fullt utbyggt under 2004. Förbättrad drivning

Projekt ”Värdeskapande Drivning” startades hösten 2002. Det syftar till att utveckla och förbättra företagets drivningsverksamhet. Med drivning menas avverkning och skotning, dvs de moment där virket fälls och samlas ihop i väntan på transport till kunden. Projektet ska öka avkastningen på skogskapitalet, sänka kostnaderna i drivningsverksamheten samt ge nya mervärden för Sveaskogs kunder. Utökat arbete med biobränsle

Sveaskogs satsning på biobränsle har utökats. Det ska resultera i framsynta lösningar inom både energi- och miljöområdet. Biobränsle har en stor kommersiell potential. Sedan 2001 har priserna på biobränsle stigit med ungefär 30%. Sveaskogs stora och väl samlade skogsinnehav är väl lämpat för ett kommersiellt uttag av biobränsle. Under 2003 sålde företaget skogsbränsle motsvarande 1,35 TWh – vilket är en kraftig ökning jämfört med 2002. Sveaskog arbetar idag med två typer av biobränsle – skogbränsle och biprodukter. Skogsbränslet består av bl a avverkningsrester samt rötskadad ved och träddelar som tas ut vid s k energiröjning. Biprodukter utgörs av bark, flis och spån från sågverkens och massabrukens produktion. Därmed blir arbetet med biobränsle en naturlig del i Sveaskogs produktionskedja – från planering till avverkning. Bättre intern samordning, gemensamma koncept och för-

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Älvsbyhus är idag Nordens största tillverkare av prefabricerade sektionshus av trä med en tillverkning på mer än 1 200 hus per år. Sveaskog levererar företagets behov av timmer via ett försörjningsavtal som ställer stora krav på överenskommet sortiment, exakta volymer och leveranser i rätt tid.

bättrad teknisk utrustning kommer att resultera i väsentligt ökade affärsvolymer och ökade marginaler. För 2004 är målet att leverera skogsbränsle motsvarande 1,7 TWh. Utökade biobränslevolymer är också positivt för miljön eftersom användningen av fossila bränslen då minskar. Sveaskog arbetar aktivt även med s k askåterföring. Det innebär att askan från biobränslet tas från industrier och värmeverk och återförs till skogen.

Bedömd utveckling 2004

Efterfrågan på skogliga råvaror bedöms vara stark med fortsatt utveckling mot en gemensam virkesmarknad i Östersjöområdet med en ökad marknadsdriven handel. För Sveaskog kommer utvecklandet av biobränsleaffären, effektivisering av virkeslogistiken, effektivisering och värdeskapande drivning samt att utveckla försörjningsavtal vara viktiga, prioriterade frågor under året.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Skogsrörelsen – Skogsbruk Sveaskog har ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Verksamhetsområde

Verksamheten inom Skogsbruk ska utveckla ett optimalt markutnyttjande med hänsyn till såväl produktion som miljö. På den produktiva skogsmarken är målet att öka värdet på skogen.

Skogsbruk ansvarar för värdetillväxten för dessa tillgångar. Skogbruk arbetar med planering och genomförande av skogsvårdsåtgärder, bedömning av avverkningspotentialer samt tar även fram avverkningstrakter med utgångspunkt för ett långsiktigt hållbart skogsbruk.

Beståndsvård Processer

Verksamheten inom Skogsbruk omfattar allt från beståndsanläggning och skötsel till förberedelse för avverkning. Detta arbete kan beskrivas i fem processteg – skogsföryngring, beståndsvård, produktionshöjande åtgärder, virkestillgänglighet samt virkesuttag. Dessutom tillkommer skoglig planering och naturvård som är viktiga stödprocesser för Skogsbruk. Uppföljningen av naturvården beskrivs mer ingående under Miljöredovisning. Skogsföryngring

Skogsvård Utförda arealer skogsvård, ha Markberedning Plantering Sådd Röjning Gödsling

2003 25 000 20 000 3 200 27 000 4 700

vecklats under senare år och ger säkrare föryngringsresultat än förr, framstår den som en kostnadseffektivare metod än plantering på lämpliga marker.

Ett övergripande mål är att anlägga goda föryngringar till låga kostnader. Det ska uppnås genom ökad produktivitet och effektivitet, t ex genom att tillämpa framsynta metoder. Ett exempel är användningen av mindre och billigare skogsplantor i södra Sverige. Resultaten från genomförda återväxttaxeringar visar ett bra föryngringsresultat trots minskad plantstorlek. Trots att skogsbranschen årligen satsar stora belopp för att ta fram alternativa skydd saknas ännu en ny metod för att klara snytbaggeproblemen utan kemiska medel. Därför var det viktigt att Kemikalieinspektionen under 2003 godkände två nya kemiska medel som kan ersätta permetrin. Det ger Sveaskog och resten av skogsbruket tid att hitta alternativa skydd utan att föryngringsresultaten äventyras. För varje år ökar andelen av arealen som föryngras genom sådd, under 2003 var ökningen 23%. Tack vare att sådden ut-

I arbetet med röjning har ambitionsnivån varit hög under 2003. Målet är att Sveaskogs bestånd ska ha goda förutsättningar för hög produktion av värdefullt virke när de lämnar ungskogsfasen. Den redovisade röjda arealen för året uppgår till ca 27 000 ha, vilket är en ökning med 8% jämfört med 2002. Den siffra som redovisas avser nettoareal. Till denna areal kommer även arealer som saknar röjningsbehov. Den areal som lämnar ungskogsfasen med goda produktionsförutsättningar är således betydligt större än 27 000 ha. För Sveaskogs del gör dagens omfattande röjningsprogram att beståndsvården är under kontroll. Sveaskog räknar med att upprätthålla den höga ambitionsnivån under kommande år. Kostnaderna för röjning (per hektar) har sjunkit något, vilket delvis beror på att andelen eftersatta röjningar minskat. I Götaland och Bergslagen har man sänkt kostnaderna för eftersatta röjningar genom att ta ut en biobränsleskörd i stället för att genomföra en konventionell röjning. Fokuseringen på viltskadefrågorna har fortsatt också under 2003. Kostnaderna för viltskador – framför allt då älgskador – uppgår till storleksordningen MSEK 200 per år. Under året har Sveaskog – i samarbete med jägarna – arbetat med att utveckla en ny modell för att komma fram till vilken älgstam som kan accepteras. Modellen är tänkt att baseras på älgstammens utveckling, viltskadornas omfattning och prognoser över framtida fodertillgång.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Produktionshöjande åtgärder

I sin miljöpolicy har Sveaskog lagt fast en hög ambitionsnivå, där naturskydd och naturhänsyn prioriteras på 20% av den produktiva skogsmarksarealen. Av detta följer att ambitionsnivån för skogsproduktionen på övriga 80% av arealen höjs. Det främsta verktyget för att på kort sikt öka skogsproduktionen är gödsling. Rätt använd är gödsling ett kostnadseffektivt och miljö-

mässigt godtagbart sätt att öka produktionen av värdefullt virke. För närvarande utreder Sveaskog möjligheterna att öka gödslingsarealen. Detta arbete görs med hänsyn till krav och förväntningar från externa intressenter, t ex rennäringen, synpunkter från kommuner och länsstyrelser samt i linje med Skogsstyrelsens allmänna råd. Under 2003 har gödslingsarealen ökat med 57% jämfört med 2002. Ökningen har främst skett i södra Norrland och

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

i Bergslagen. I denna del av landet har gödslingen under många år legat på en mycket låg nivå. Virkestillgänglighet

Sveaskog är Sveriges störste enskilde väghållare. Totalt finns drygt 5 000 mil väg på Sveaskogs mark, varav drygt 4 000 km är företagets egna vägar. Därmed är timmer och massaved tillgängligt oberoende av väderlek och årstid. På så sätt bidrar vägnätet till att öka värdet på skogen. Samtidigt kräver företagets vägar stora, återkommande underhållsinsatser. Under 2003 investerades ca MSEK 45 i anläggning av vägar. Under 2003 anlade Sveaskog 40 mil ny väg. Under året fortsatte också arbetet med lägga in företagets vägnät i den s k nationella vägdatabasen (NVDB). Vägdatabasen skapar möjligheter till bättre vägval och därmed lägre kostnader för virkestransporter. Virkesuttag

Traktbanken är den bank av avverkningstrakter, som är tillgängliga för omedelbar avverkning. Traktbanken är slutprodukten av Skogsbruks arbete och utgör samtidigt gränssnittet mellan verksamhetsområdena Virkesmarknad och Skogsbruk. Ett övergripande mål är att traktbanken – efter planeringssäsongen – ska omfatta avverkningsvolymer för två år framåt. Under 2003 var det några distrikt som inte nådde detta mål. Det berodde delvis på att Naturvårdsverkets arbete med att identifiera skyddsvärd skog på statens mark gjorde att delar av traktbanken inte kunde tas i anspråk för avverkning. Traktbankens värde avgörs inte bara av dess storlek. Tillförlitligheten i uppgifterna i traktbanken om skogliga grunddata som trädslag, sortiment, volym, tillgänglighet m m har också stor betydelse. Under 2003 startades ett projekt som ska utreda mervärdet av höjd kvalitet på skogliga grunddata. Projektet slutförs i början av 2004. Skoglig planering

Arbetet med att ta fram ett geografiskt informationssystem för hela skogsrörelsen i Sveaskog har startats. Projektet

kallas GISS. Via systemet öppnas möjligheter att effektivisera verksamheten inom flera områden. Uppdatering med utförda åtgärder förenklas eftersom GISS ersätter tre befintliga system. Likaså underlättas avverkningsplanering då planeraren i fält kommer att ha tillgång till fullständiga uppgifter om de bestånd som är aktuella. Dessutom förbättras förutsättningarna för samordning mellan verksamhetsområden. Verksamhetsområde Fastigheter kommer t ex att direkt kunna se pågående och planerade åtgärder (avverkning och skogsvård) i tänkta försäljningsområden. Naturvård

Under 2003 har Sveaskog kvalitetssäkrat markinnehavet i ekologiska landskap. Det har resulterat i att 170 landskap har avgränsats på ekologisk grund. Den första ekoparken, Ekopark Omberg, har invigts. Skötselaktiviteter för att nå de framtagna målbilderna för naturvården där har påbörjats. Arbetet med ekologiska landskapsplaner och ekoparker beskrivs närmare i Miljöredovisning (sid 41). Sveaskog arbetar konsekvent för att göra ekoparkerna än mer attraktiva för olika kategorier av människor i framtiden. Exemplet Omberg har tidigare haft ca 350 000 besökare årligen och ett arbete för att anpassa ekoparken och locka ännu fler människor som ska känna sig nöjda med sitt besök har också påbörjats. Frö- och plantverksamheten

Svenska Skogsplantor AB är ett rikstäckande företag med specialistkompetens på plantor och skogsföryngring. Produktion och försäljning av skogsplantor är företagets dominerande verksamhet. Under 2003 övertog Sveaskog företaget, som var helägt av den svenska staten. Ett förändringsarbete har inletts, som dels går ut på att säkerställa Svenska Skogsplantors konkurrenskraft och position på marknaden och dels att se över hur verksamheten ska samordnas med Sveaskogs befintliga frö- och plantverksamhet. Totalt omfattar Sveaskogs frö- och plantverksamhet åtta plantskolor och två fröenheter. Antalet medarbetare uppgår till ca 90. Kapaciteten uppgår till 125 miljoner plantor/år vilket gör Sveaskog till landets största aktör.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Skogsrörelsen – Fastigheter Sveaskog arbetar med fastighetsaffärer runt om i landet. Dessa affärer ska vara värdeskapande för koncernen, bidra till en positiv landsbygdsutveckling och till skydd av naturmiljöer. All försäljning sker till marknadsmässiga priser.

Arbetet inom verksamhetsområdet baseras på den fastighetspolicy Sveaskog fastställde under 2002. Arbetet inom Fastigheter syftar bl a till en värdeskapande arrondering av Sveaskogs marker samt till att förverkliga företagets markförsäljningsprogram. Verksamheten innefattar: • Försäljning av mark för att förstärka enskilt jord- och skogsbruk • Överlåtelse av mark till staten i samband med bl a reservatsbildning • Överlåtelse av ersättningsmark till staten vid reservatsbildning, vägbyggen m m

• Strategiska förvärv av skogsmark, • Övriga affärer, t ex försäljning av fritidshus, bostadsarrenden, tomtutvidgning m m. Ökande försäljning

Försäljningen av mark till enskilt jord- och skogsbruk dominerar verksamheten inom Fastigheter. Syftet är att förstärka enskilt jord- och skogsbruk i främst glesbygd. Sveaskogs omfattande markinnehav ger en flexibilitet i valet av försäljningsobjekt och möjliggör även en anpassning till

Tomas Palmqvist har alltid varit intresserad av skog. När han var tjugo år köpte han mark för första gången. Då var det fem hektar skog och åker. Nu har han genom Sveaskog köpt ytterligare 70 hektar. Röjning och plantering kommer Tomas och familjen att sköta själva. För avverkningen tar de hjälp av Sveaskog.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

aktuella marknadsförhållanden. Arbetet sker inom ramen för ett särskilt markförsäljningsprogram, vilket baseras på ett beslut av Riksdagen. Jämfört med året innan ökade försäljningen av skogsmark markant under 2003. Vid utgången av året hade sammanlagt 218 skogsmarksaffärer genomförts, som omfattade sammananlagt 29 000 hektar. Därmed motsvarade den totala försäljningsvolymen för 2003 0,7% av Sveaskogs totala markinnehav i början av 2002. I södra delen av landet slutfördes 68 skogsmarksaffärer om totalt 7 400 ha. Affärsvolymen motsvarade nära 90% av den mark som Sveaskog bjöd ut till försäljning i denna region. I norra Sverige genomfördes 150 affärer om totalt 21 600 ha. Knappt 50% av de erbjudanden som lämnades till intressenterna resulterade i en affär. På sikt kan försäljningsprogrammet komma att omfatta 5–10% av Sveaskogs samlade markinnehav. Programmet är anpassat till de regionala skillnader som finns mellan södra och norra Sverige, vilket i praktiken innebär att dessa marknader bearbetas på helt olika sätt. Oavsett region ska samtliga försäljningar ske till marknadsmässiga priser. I söder väljer Sveaskog ut lämpliga försäljningsobjekt, som sedan erbjuds marknaden via mäklare. I norra Sverige erbjuds intressenter att lämna in en intresseanmälan till Sveaskog. Förutsatt att vissa villkor är uppfyllda lämnar företaget därefter ett erbjudande direkt till intressenten. Det viktigaste villkoret är att intressenten är bosatt i – eller äger skogsfastighet i – någon av de kommuner där Sveaskog äger mark. Hittills har ca 2 000 intresseanmälningar lämnats in. Marknaden för skogsfastigheter

I södra Sverige har efterfrågan på skogsfastigheter varit fortsatt god under 2003 med tendens till stigande marknadspriser. Sveaskogs utbud under året motsvarar ca 10% av den årliga totala omsättningen på denna marknad

under senare år. Marknadsmässiga anbud har inkommit på flertalet av de skogsskiften Sveaskog utbjudit, vilket gjort det möjligt att sälja nära 90% av utbudet. En tendens till svagare efterfrågan har noterats i norra Bergslagen. I stora delar av norra Sverige är efterfrågan på skogsfastigheter mer begränsad. Marknadspriserna har därför etablerats på en lägre nivå än i södra Sverige. Under 2003 kan en svag ökning noteras. Övriga fastighetsaffärer

För reservatsbildning och ersättningsmark genomförde Sveaskog under 2003 15 försäljningar om sammanlagt 2 600 ha till Naturvårdsfonden. Därutöver gjorde Fastigheter ytterligare 187 affärer, i huvudsak försäljningar i arronderingssyfte. Inga strategiska förvärv genomfördes under 2003. En överenskommelse träffades med Naturvårdsverket om att bredda erbjudandet till markägare, som överlåter mark till staten vid reservatsbildning. Sedan tidigare fanns det möjlighet till ersättningsmark om Sveaskog hade mark i samma kommun. Efter den nya överenskommelsen kan ersättningsmark bl a även erbjudas i andra kommuner samt via en tredje part. Organisation i samverkan

Organisationen inom Fastigheter är relativt liten och innehåller bara de viktigaste nyckelkompetenserna för att fullfölja uppdraget. Därutöver anlitas ett betydande antal externa mäklare och entreprenörer i verksamheten, liksom personal inom andra delar av Sveaskogs skogsrörelse. Förberedelserna inför en skogsmarksförsäljning består till stor del av att sammanställa information om skogstillståndet och planerade skogsskötselåtgärder samt upplåtelser som berör området. Att kunna utnyttja den lokalkunskap som finns inom skogsrörelsen är avgörande för verksamhetsområdets möjligheter att fullfölja uppdraget.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Skogsrörelsen – Jakt, fiske & naturupplevelser Sveaskog arbetar aktivt med att utveckla och tillgängliggöra olika former av upplevelser på de egna markerna. Det sker inom verksamhetsområde Jakt, fiske & naturupplevelser. Inom verksamhetsområdet hanteras även upplåtelser och viltförvaltning. Verksamheten inom upplevelser hade 2003 ca 50 000 kunder. Dessutom beräknas ca 30 000 personer ha jagat på Sveaskogs marker under året.

Förutom att bedriva skogsbruk satsar Sveaskog även på kompletterande affärer inom Jakt, fiske & naturupplevelser. Därigenom kan denna verksamhet bidra till koncernens långsiktiga lönsamhet samt till att tillvarata och förädla de egna skogresurserna. Upplevelser och upplåtelser

Verksamheten fokuserar dels på upplåtelser, dels på olika former av naturupplevelser. Sveaskog hanterar idag ca 11 000 upplåtelser som främst gäller jakt och fiske. Naturupplevelser är inriktat på utveckling och försäljning av s k upplevelseprodukter med koppling till bl a jakt och fiske. Jakt

Varje år beräknas ca 30 000 personer jaga på Sveaskogs marker. Försäljningen av jaktupplåtelser omsatte MSEK 62 under 2003. Det är en ökning med 9% jämfört med 2002. Förutom traditionella jaktupplåtelser har företaget även utvecklat produkter som korttidsjakt, gästjakt samt grupp- och representationsjakt. Via dessa satsningar får fler människor möjlighet att komma ut i skogen och jaga. I början av 2003 startade Sveaskog en jaktledarutbildning som omfattade både teori och praktiska övningar, t ex etik, lagstiftning och övningsskytte. Ca 160 jägare som arrenderar mark av Sveaskog deltog i utbildningen. På sikt ska drygt 3 000 jaktledare i jaktlag som arrenderar mark av företaget erbjudas att gå utbildningen. Fiske

På Sveaskogs marker finns ungefär 1 800 vattendrag. Via Sveafiskekortet, som introducerades under 2003, har sportfiskare

tillgång till ca 1 000 av dessa vatten. Ytterligare 500 vattendrag ingår i fiskevårdsområden över hela landet. Under 2003 såldes 57 000 fiskekort vilket är en ökning med ca 3% jämfört med året innan. Merparten av intäkterna från fisket är kopplade till Mörrum, Harasjömåla, Malingsbo-Kloten samt till det nya Sveafiskekortet. Naturupplevelser

I dagsläget erbjuds 25 olika produkter. De genomförs i flertalet fall som konferensaktiviteter. Arbetet med upplevelseprodukter sker i samverkan med entreprenörer runt om i landet. Därmed kan lokala nätverk och specialistkunskaper utnyttjas, vilket är betydelsefullt i genomförandet. Sveaskogs roll är främst att fungera som produktsamordnare samt som marknadsförings- och försäljningskanal. Verksamheten inom Naturupplevelser är fortfarande inne i en uppbyggnadsfas. Mycket kraft läggs därför på att öka kännedomen om vad Sveaskog kan erbjuda, både gentemot kunder och samarbetspartners. Sveaskog strävar efter att kvalitetsmärka de egna upplevelseprodukterna. Under 2003 fick produkten ”Stora Gästabudet på

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Omberg” utmärkelsen ”Naturens bästa”. Det är en kvalitetsmärkning som bl a Svenska Ekoturismföreningen samt Sveriges Rese- och Turistråd står bakom. Viltförvaltning

Viltförvaltning syftar i första hand till att minska betesskadorna. Det ska ske genom en reglerad avskjutning, men också via ökad produktion av viltfoder. Bara på Sveaskogs marker beräknas viltskador varje år uppgå till MSEK 200. Arbetet syftar till att utveckla riktlinjer samt tekniker och

metoder för den praktiska hanteringen av viltskador. Till viltförvaltningen hör även Sveaskogs jaktledarutbildning. Genom en dialog med jägarkåren vill företaget etablera ett samarbete som bl a ska öka produktionen av foder till älgarna. Därmed kan produktionsskogen skonas från dyrbara skador. Under 2003 provade Sveaskog nya metoder för att öka viltfoderproduktionen, vilket dels ska resultera i färre skador på produktionsskogen, dels bidra till högre kvalitet på viltstammarna.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

AssiDomän Cartonboard AssiDomän Cartonboard är specialiserat på produktion av vätske- och förpackningskartong. Produktionskapaciteten uppgår till ca 370 000 ton per år. Ca 90% av kartongproduktionen vid anläggningen i Frövi går på export. De största marknaderna för Cartonboard är Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Norden. ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING AssiDomän Cartonboard 26%

Verksamheten

Kartong används för att förpacka bl a drycker, frysta och kylda livsmedel, konfektyrer, lyxartiklar samt industri- och hushållsprodukter. På den europeiska kartongmarknaden är AssiDomän Cartonboard en nischaktör, som utvecklar konkurrenskraftiga förpackningslösningar. Detta arbete bygger på ett partnerskap med kunderna så att krav i hela förpackningskedjan fram till slutförbrukare kan tillgodoses. För en nischaktör är det särskilt viktigt att kunna ta fram unika mervärden i form av kundanpassade produkt-, service- och teknikkoncept. På många sätt handlar det om att hantera en helhet, som innefattar produktutseende, skydd, funktion och produktsäkerhet. Formgivning och design är andra områden som Cartonboard lägger mycket kraft på. Med utgångspunkt i denna helhet utvecklas effektiva, kreativa och funktionella förpackningslösningar. Marknad och konkurrenter

Cartonboards verksamhet är inriktad på högförädlad nyfiberbaserad vätskekartong och förpackningskartong. Marknaden för vätskekartong har över en längre period haft en tillväxt som är högre än den allmänna ekonomiska utvecklingen. Marknaden har få aktörer och domineras av Tetra Pak.

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT AssiDomän Cartonboard 18%

Förbrukningen av vätskekartong under 2003 uppgick i Västeuropa till ca 1,1 miljoner ton. Det var en mindre ökning jämfört med föregående år. Marknaden för förpackningskartong har långsiktigt en tillväxt i nivå med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Leveranserna av förpackningskartong till Västeuropa uppgick 2003 till ca 5 miljoner ton, en minskning med 1% jämfört med föregående år. Förbrukningen sjönk på de flesta större marknaderna med undantag av Tyskland. Av leveranserna avsåg drygt hälften returfiberbaserad kartong och knappt hälften högkvalitativ kartong baserad på nyfiber. Den typ av kartongkvalitet som Cartonboard tillverkar svarade för 8% av leveranserna och ökade under året volymmässigt med 6% trots att totalmarknaden minskade. Cartonboard har valt att enbart betjäna vissa användningsområden för förpackningskartong. Det är områden där Cartonboards kvalitet är speciellt lämpad att möta specifika kundkrav. Marknaden för de valda segmenten uppgår i Västeuropa till ca 1,4 miljoner ton per år. Cartonboards kunder består av en stor mängd konverteringsföretag. Dessa konverterare är specialiserade på att utveckla och tillverka förpackningar åt nästa länk i

Cartonboard Nyckeltal FÖRSÄLJNING PER MARKNAD Övriga länder 1%

Sverige 11%

Övriga Europa 19% Frankrike 19% Tyskland 22%

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK * Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Medelantal anställda

2002

2001 2000

1999

2 231 2 212 282 240 13 11 2 912 2 883

2 114 1 950 165 100 8 5 2 954 3 041

1 767 11 1 3 212

2003

10 180 684

8 227 683

6 202 696

4 53 744

0 135 766

2003

2002

2001

2000

1999

323

322

305

293

253

* Exkl medel från Alecta.

Levererade volymer Italien 13%

Storbritannien 15%

Kartong, kton

EUROPEISKA KARTONGPRODUCENTER, KAPACITET, kton/år Stora Enso Mayr-Melnhof Reno De Medici M-real Iggesund Cascades AssiDomän Cartonboard Korsnäs Moritz J. Weig Buchmann 500

1 000

1 500

2 000

2 500

Källa: Jaakko Pöyry 2004.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

förpackningskedjan, till exempel företag inom djupfrysta och kylda livsmedel, choklad och drycker. Under 2003 fortsatte utvecklingen mot ökad koncentration och globalisering bland konverterarna. Konsolideringen bland kartongtillverkarna är redan relativt hög och de tio största tillverkarna svarar för 85% av kapaciteten i Europa. Bland de konkurrenter som Cartonboard möter på marknaden återfinns bl a StoraEnso, Korsnäs, Iggesund, M-real samt amerikanska Mead-Westvaco. Resultat

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 282, vilket är en ökning med 18% jämfört med 2002. Resultatförändringen är främst kopplad till en effektivare produktion. Försäljning

Under 2003 uppvisade marknaden för vätskekartong en viss tillväxt medan marknaden för förpackningskartong minskade något. För Cartonboard var marknadsutvecklingen i början av året positiv med god orderingång. Under våren sjönk orderingången för förpackningskartongen samtidigt som den svenska kronan stärktes mot USD och GBP. Det svagare orderläget fortsatte under sommaren/hösten med en trendmässig utplaning. Inom de segment Cartonboard arbetar med rådde generellt prispress. Denna förklarades bla av att amerikanska producenter, till följd av den svagare dollarn, ökade sina satsningar på Europa. Marknadsförhållandena under året har inte medgett prisökningar. Under året uppgick Cartonboards leveranser till 323 kton, vilket var i nivå med föregående år. Leveranserna av vätskekartong ökade medan förpackningskartongen minskade något. Vätskekartong svarade för 76% av volymen och förpackningskartong för 24%. Omkring 90% av försäljningen sker till kunder utanför Sverige. De största exportmarknaderna är Tyskland, Frankrike, Storbritannien samt Italien. Produktion

AssiDomän Cartonboard är ett integrerat massa- och kartongbruk. Vid anläggningen i Frövi finns en av världens största kartongmaskiner. Såväl massa som kartong har unika styrkeegenskaper, vilket gör att det behövs mindre material i de förpackningar som tas fram. Eftersom kartongen tillverkas i fyra olika skikt kan Cartonboard även erbjuda en större flexibilitet i utvecklingen av olika produkter. Under 2003 har rullproduktionen uppgått till knappt 350 000 ton. Det är en ökning med 6% jämfört med 2002 och ligger i linje med de egna produktionsmålen. Den säljbara volymen efter arkning uppgick till

drygt 340 000 ton. Kapaciteten på kartongmaskinen har successivt utökats och denna utveckling väntas fortsätta. Via löpande optimering av produktionen är målet att kunna producera upp till 450 000 ton/år under de närmast kommande åren. Produktionsökningen förutsätter ett godkännande från miljömyndigheterna. Cartonboard kommer att lämna in en ansökan om utökad koncession under 2004. Organisation och strategi

Inriktningen på de två kartongsegmenten bidrar till att öka riskspridningen i verksamheten. Varje affärsenhet består av en operativ samt en strategisk del. I den operativa delen hanteras de dagliga, närliggande frågorna medan den strategiska delen ansvarar för långsiktig planering. Målet med uppdelningen är att säkra att de strategiska frågorna hela tiden ges tillräcklig uppmärksamhet. För en nischaktör som Cartonboard är det extra viktigt att kunna omsätta omvärldskunskaper i den egna produktutvecklingen. Därför läggs mycket kraft att inhämta och utvärdera information om bl a marknadstrender, kundpreferenser, konsumentbeteenden etc. Förutom anläggningen i Frövi har Cartonboard tre regionala säljkontor i utlandet. Investeringar

Investeringarna uppgick till MSEK 180. Det är en minskning med 20% jämfört med föregående år. En av de största satsningarna gjordes i en ny s k pallpack, som används för att emballera kartongark innan de levereras till kund. Den nya pallpacken bidrar till att säkra kvaliteten i detta moment av leveranskedjan. I övrigt har flertalet investeringar riktats mot olika förbättringar i produktionen, t ex för att åstadkomma en ökad jämnhet i kvaliteten. Detta arbete har bl a innefattat investeringar i torkprocesser samt i mekanisk utrustning för att ytterligare optimera utfallet i kartongtillverkningen. Forskning och utveckling

En stor del av produktutvecklingen sker i nära samverkan med kunderna. Kärnan i FoU-verksamheten är ett Tech Center, där ett femtiotal personer arbetar i olika utvecklingsprojekt. Det kan gälla nya produkter, men också förbättring av befintliga produkter eller processer. Inom Tech Center finns en pilotanläggning för bestrykning. Anläggningen används för utvärdering av smetegenskaper innan försök görs i kartongmaskinen. Härigenom sparas dyrbar produktionstid. Cartonboard har även ett eget trycklaboratorium samt ett smaklaboratorium. I ett speciellt klimatrum testas hur kartongen uppför sig under olika klimatförhållanden.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

FRÖVI LIGHT har unika egenskaper som gör kartongen väl lämpad för bl a livsmedel. På bilden syns pärlsocker från Dan Sukker.

I Frövi finns dessutom en verksamhet som kallas Pack Tech. Här kan konverterare, fyllare och återförsäljare genomföra utvecklingsprojekt tillsammans med Cartonboards egna specialister. På så sätt kan produktutvecklingen omfatta alla de kvalitetskrav som ställs i förpackningskedjan, t ex inom områden som produktutseende, skydd och funktion eller produktsäkerhet. Internt har det pågått ett arbete för att öka affärsfokuseringen inom FoU.

Miljö

Miljöarbetet inom AssiDomän Cartonboard fokuserar på minskad miljöpåverkan och ökad effektivitet i energianvändningen. Ett av miljöprojekten under året har tagit sikte på att minska användningen av fossila bränslen. För ytterligare miljöfakta hänvisas till Miljöredovisningen (sid 47–49) samt till företagets EMAS-redovisning på www.frovi.com.

V E R K S A M H E T S B E S K R I V N I N G

Intresseföretag – Setra Group AB Genom ett samgående mellan Mellanskog Industri AB (Mindab) och AssiDomän Timber bildades Sveriges största träindustriföretag, Setra Group AB. Bolaget är även Europas fjärde största träindustriföretag och en betydande aktör på europamarknaden.

Bolagets mål är att bli en ledande aktör på marknaderna för synligt trä i utvalda kvalitetssegment för kunder i Europa och Japan. Bolaget inriktar sig på högkvalitativa furuoch granprodukter. Setra Group AB vill även vara den ledande distributören av förädlade och sågade trävaror till den skandinaviska byggmaterialhandeln. Setra Group AB ägs av LRF (ca 25%), Skogsägarna Mellanskog (ca 24%) och Sveaskog (50%). Övriga ca 2 400 aktieägare äger 1% av bolaget. Grundarnas avsikt är att engagemanget i Setra Group AB ska vara långsiktigt men är öppna för ett breddat ägande på sikt. Bakgrund och motiv

Setra Group AB Verksamheten

2003 proforma

Antal sågverk Antal träförädlingsenheter Årlig volym sågade trävaror, miljoner m3 Årlig volym vidareförädlade produkter, miljoner m3 Andel av sågverkskapacitet i Sverige, % Antal anställda

14 5 2,3 0,4 15 1 400

Finansiella nyckeltal

2003

2002

proforma

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK * Resultat efter finansnetto Rörelsemarginal, % Soliditet, % Investeringar, MSEK

5 424 99 53 3,3 31 136

5 082 80 22 2,0 23 114

–82

–23

* Varav jämförelsestörande poster, MSEK

Svensk sågverksindustri är idag fragmenterad. Lönsamheten har under lång tid varit otillfredsställande. Långsiktig konkurrenskraft kräver effektiva enheter som kan möta kundernas behov av god service i form av anpassade produkter och effektiva distributionslösningar. Det nya bolaget kommer att verka för kommersiella samarbeten och partnerskap som ytterligare kan stärka bolaget och dess position på en föränderlig marknad. Företaget har tillräcklig storlek och resurser för att ha en god bas för att ytterligare utveckla verksamheten. Genom sammanslagningen av Mindab och AssiDomän Timber beräknas synergier om ca MSEK 100 per år kunna uppnås. Synergierna bedöms kunna realiseras fullt ut inom en tvåårsperiod. Marknad och resultat

Koncernens nettoomsättning uppgick pro forma till MSEK 5 424 (5 082). Affärsområdet Setra Sågade Trävarors försäljning ökade med ca 10% till MSEK

4 343. Setra Byggprodukter minskade sin försäljning med ca 3% till MSEK 1 362 huvudsakligen beroende på lägre leveranser. Marknaden för sågade trävaror karaktäriserades av god efterfrågan. På grund av ökat utbud av sågad furu visade medelpriset en sjunkande trend under året. Trots detta var årets medelpris ca 3% högre än medelpriset 2002. Under året levererades 2,3 miljoner m3 sågade trävaror. Resultatmässigt var 2003 ett svagt år för Setra Byggprodukter. Star Byggprodukter, som ingår i affärsområdet, gjorde sitt bästa resultat på många år medan de producerande enheterna Norlida, AssiDomän Interiör och Långshytte Limträ uppvisade negativa rörelseresultat. Den svaga byggkonjunkturen påverkade framförallt exporten negativt under året. Sveaskogs redovisning för 2003 inkluderar det tidigare affärsområdet AssiDomän Timber det första halvåret. Från och med den 1 juli 2003 innefattar redovisningen Sveaskogs resultatandel i Setra Group AB. Det samlade resultatet efter finansnetto men före strukturkostnader uppgick under det andra halvåret till MSEK 47. Före strukturkostnader och efter justering för förändring i internvinst var Sveaskogs resultatandel MSEK 25. Efter strukturkostnader uppgick Sveaskogs resultatandel i Setra Group till MSEK –15. För en fullständig beskrivning av Setra Groups resultat hänvisas till bolagets nätplats www.setragroup.se

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Medarbetare

Fredrik Bäckström på Sveaskogs kontor i Skinnskatteberg.

Under 2003 var medelantalet tillsvidareanställda inom koncernen 1 530 exkl AssiDomän Timber. Personalomsättningen var 5%.

Viktiga händelser under 2003

Den 1 april 2003 överfördes Svenska Skogsplantor AB med ett 80-tal tillsvidareanställda till Sveaskog. AssiDomän Timber sammanfördes med Mindab i det nya företaget Setra Group AB vid halvårsskiftet. AssiDomän Timber hade vid det tillfället 837 tillsvidareanställda. Medarbetarundersökning VIS (Vi i Sveaskog)

Under hösten genomfördes medarbetarundersökningen Vi i Sveaskog (VIS) inom hela skogsrörelsen. Syftet med VIS var att skapa ett bra underlag för den fortsatta utvecklingen av Sveaskog. Samtliga medarbetare erbjöds att delta. Svarsfrekvensen blev 81%. Det höga deltagarantalet tyder på ett starkt engagemang, vilket också bekräftades av enkätsvaren.

Arbetet med resultatet inleddes med ett tvådagars seminarium, då samtliga personalansvariga chefer gjorde en gemensam genomgång av materialet. Under seminariet fastställdes fyra övergripande prioriteringsområden. 1. Tydliggöra och kommunicera begreppet skogskapital. 2. Delaktighet i mål, planering och uppföljning. 3. Utveckling i arbetet, där ett meningsfullt medarbetarsamtal är en viktig faktor. 4. Lokal samverkan. Nästa steg i arbetet var att personalansvariga chefer presenterade resultatet för sina medarbetare, vilket utmynnade i en prioritering av lokala förbättringsområden samt i att lokala handlingsplaner utarbetades. Utvecklingsarbetet har präglats av mål-

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

medvetenhet. Uppföljning av handlingsplanerna sker kontinuerligt inom respektive arbetsställe, men även mer formellt på koncernnivå. Under augusti/september 2004 ska en mindre medarbetarundersökning genomföras, som kommer att fokusera på de prioriterade områdena. Kompetensförsörjning

Liksom i skogsbranschen i övrigt är medelåldern inom Sveaskog hög. Arbetet med att öka ungdomars intresse för skogliga utbildningar och arbeten har därför intensifierats under 2003. Det har bl a skett genom ”Sveriges bästa PRAO”, som genomförs tillsammans med övriga medlemsföretag i Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. Sveaskog medverkar även i Framtidsresan – ett informationsprogram som drivs av branschorganisationen Skogsindustrierna. Målgruppen är elever i gymnasieskolans naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga program. Framtidsresan ska bl a profilera skogsindustrin och visa på de karriär- och utvecklingsmöjligheter som branschen kan erbjuda. Sveaskog har ett samarbete med Skogsvetar-/Jägmästarutbildningen vid Statens Lantbruksuniversitet (SLU). Samarbetet innefattar bl a att studenter deltar som informatörer vid utåtriktade Sveaskogsarrangemang. Sveaskog deltar också vid de arbetsmarknadsdagar, som genomförs för universitets- och högskoleutbildningar med relevant intresse för Sveaskog. Under 2003 skrev 22 personer sina examensarbeten inom Sveaskog. Samtidigt togs ca 160 praktikanter från

VI I SVEASKOG (VIS) ”PÅSTÅENDEN”

2 0 0 3

grundskolor, gymnasium och högskolor emot på olika håll i koncernen. Arbetsmiljö

Arbetsmiljön inom Sveaskog ska vara säker, utvecklande och stimulerande samt präglas av respekt och förtroende för medarbetaren. I medarbetarundersökningen fick alla anställda möjlighet att bedöma sin arbetsmiljö. Svaren visade att 13% inte är nöjda med den arbetsmiljö de arbetar i. Detta resultat utgör en viktig bas för det framtida arbetet. För att öka kunskapen inom området genomfördes under året en arbetsmiljöutbildning för samtliga personalansvariga chefer och skyddsombud. Sjukfrånvaro och långtidsfriska

Sjukfrånvaron inom Sveaskogkoncernen är 4,9% av ordinarie arbetstid, vilket innebär en minskning med en procentenhet från förra året. Sjukfrånvaron för männen är i genomsnitt 4,5% och för kvinnorna 7,6%. Inom Skogsrörelsen sjönk männens sjukfrånvaro medan kvinnornas ökade. Inom Cartonboard var männens sjukfrånvaro oförändrad i jämförelse med förra året. Sjukfrånvaron för kvinnorna ökade dock markant, från 5,1% till 8,7%. Långtidssjukfrånvaron (sjukskriven i minst 60 dagar i följd) står för 60% av den totala sjukfrånvaron. När det gäller långtidssjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid har kvinnorna dubbelt så stor andel som männen. Andelen långtidsfriska är precis som föregående år 30% inom koncernen. Inom Skogsrörelsen är siffran 39% och

SJUKFRÅNVARO

ÅLDERSFÖRDELNING

Påstående:

Arbetet kännetecknas av samarbete

30 Jag är stolt över att arbeta på Sveaskog

25 4

Jag känner arbetsglädje

20 3 15

Arbetsmiljön präglas av respekt och omtanke

Det är ”högt i tak” inom Sveaskog

5 0 10 20 30 40 50 Andelen % som instämmer

–29

30–39 40–49 50–59 2002 2003

60–

-02 -03 Skogsrörelsen

-02 -03 Cartonboard

Sjukdom < 60 dagar Sjukdom > 60 dagar

-02 -03 Koncernen

S V E A S K O G

inom Cartonboard 21%. Definitionen av en långtidsfrisk person är en anställd som har arbetat i minst tre år inom företaget utan någon sjukdag under de senaste två åren. Inom AssiDomän Cartonboard arbetar en friskvårdskonsulent sedan drygt två år på heltid med att förebygga och motverka ohälsa. En nyhet för 2003 var utbildningen Hälso-Bam (bättre arbetsmiljö), som omfattade 12 anställda. Efter rekommendation från företagshälsovården har de under åtta veckor genomgått ett program som innefattat bl a hälsoundersökningar, kostvanor, anatomi, stress och fysisk aktivitet. Kompetensutveckling

Varje anställd utbildade sig i genomsnitt 4,9 dagar under året (3,2 dagar 2002). Satsningen på utbildningar som förstärker kompetensen inom företagets kärnområden har fortsatt under 2003. Exempelvis har 20 anställda genomgått en 5-poängs universitetsutbildning i naturvårdsbiologi. I samarbete med Världsnaturfonden och Fiskeriverket påbörjades också ett kompetenshöjande utvecklingsprojekt inom vattenvård under året. Målet är bl a att utveckla nya arbetsmetoder för att skapa ett naturligt vattenlandskap inom skogsbruket. Inom skogsrörelsen pågår just nu ett projekt som syftar till att inventera och höja IT-kunskapsnivån hos samtliga anställda. I projektet fastställs vilka IT-kunskaper respektive befattning kräver. Därefter gör den anställde själv en bedömning av sina kunskaper. Resultaten jämförs sedan vid medarbetarsamtalen då också eventuella behov av utbildningsinsatser identifieras. På sikt kommer projektet att utvecklas till att också omfatta andra kompetensområden. Den enskilde medarbetarens behov av kompetensutveckling ska diskuteras vid de årliga individuella medarbetarsamtalen. I medarbetarundersökningen framkom att endast 64% av de anställda ansåg sig ha haft ett medarbetarsamtal med sin chef under de senaste 12 månaderna. Arbetet med att höja den siffran ska därför prioriteras under 2004.

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

med nätverket är att stärka de kvinnor som är verksamma i skogligt arbete eller som har skoglig utbildning. Därigenom vill Sveaskog skapa tydligare kvinnliga förebilder och förbättra utbytet av erfarenheter mellan kvinnor. Nätverket består av ett tjugotal kvinnor som träffats två gånger under 2003. Under året genomfördes en utbildning för personalansvariga chefer och skyddsombud som bl a omfattade information om koncernens jämställdhetspolicy. En undersökning har genomförts om hur föräldralediga uppfattar kontakten med företaget. Samtliga anställda som varit föräldralediga under en längre period har intervjuats. Ett konkret resultat av undersökningen är rekommendationer att arbetsgivare och anställd – innan föräldraledigheten – ska komma överens om hur informationsutbytet hanteras.

Jämställdhet

Skogsbranschen är traditionellt mansdominerad. Sveaskog skiljer sig inte nämnvärt från övriga företag i branschen. Endast 14% (14% 2002) av Sveaskogs tillsvidareanställda är kvinnor. Inom skogsrörelsen är andelen 11% (8% 2002). Ett kvinnligt nätverk har etablerats i Sveaskog. Syftet

Erik Ling, Virkesmarknad, Gösta Ekelöf, koncernstab Personal samt Anna Magnusson, koncernstab Juridik.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Samhällsansvar och samhällsengagemang Sveaskog bedriver en omfattande verksamhet på många platser i landet. Därmed ökar kraven på både ansvar och engagemang i olika samhällsfrågor. Under 2003 har Sveaskog fastställt sociala mål för den egna verksamheten. Via målen skapas också riktlinjer för de profil- och kontaktskapande aktiviteter, som företaget genomför runt om i Sverige.

Med hjälp av en stor mängd bordsdatorer skapades ett interaktivt meningsutbyte vid samtliga Forum Sveaskog. Här vid Aspa bruk i södra Bergslagens distrikt.

Aktiv dialog

Kontakten med lokala intressenter är betydelsefull för Sveaskog, särskilt som frågor om ansvar och engagemang ofta har en nära koppling till lokal verksamhet av olika slag. För att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation och ömsesidig förståelse hölls s k dialogmöten med utvalda intressenter under 2003. Satsningen kallas Forum Sveaskog och genomfördes på sju platser i landet. Bland de inbjudna fanns bl a kunder, entreprenörer, miljöföreträdare, sameombud, myndighetsrepresentanter, riksdagsmän och lokala politiker. Totalt deltog 455 externa intressenter i Forum Sveaskog. Med teknikens hjälp skapades en dialog med deltagarna. Mötesformen kallas interaktiva datasvar och ger möjlighet till en kvantitativ sammanställning och presentation av frågor och diskussionsämnen. När resultaten från Forum Sveaskog sammanställts framkom att många intressenter anser att företaget måste fokusera mer på skogsproduktionen samt att Sveaskog också måste lyfta fram skogs-

näringens betydelse för Sverige ännu mer. Ett konkret resultat av dialogmötena är att Sveaskog börjat ge ut ett nyhetsbrev, som regelbundet ska förse intressenterna med aktuell information om företagets verksamhet. Forum Sveaskog ska också kunna utgöra grunden för ett fördjupat samarbete med främst kunder och leverantörer. Som en del av de sociala målen avser företaget att genomföra uppföljningar av samarbetet med dessa grupper, t ex via framtida intervju- och enkätundersökningar. Samarbetsprojekt

Under 2003 fortsatte det samarbete som Sveaskog sedan fem år haft med Världsnaturfonden (WWF). Under denna period har Sveaskog – och dess föregångare AssiDomän – stöttat WWFs arbete med samordning av certifieringsprocesser i Europa samt med skogspolitiska frågor inom EU. En betydande del av samarbetet har gått ut på att bidra till att utveckla WWFs internationella företagsnätverk Global Forest and Trade Network (GFTN). Målet med detta arbete är att

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

öka efterfrågan på trovärdigt certifierade skogsprodukter. Allmänhetens intresse för skog och mark är viktigt för Sveaskog. Därför är företaget fr o m 2003 huvudsponsor för Svenska Orienteringsförbundet. Med tanke på Sveaskogs naturnära Det svenska orienteringslandslagets verksamhet är detta ett internationella framgångar kom även Sveaskog till del. logiskt samarbete, som ger båda parter stora mervärden. Sponsoravtalet sträcker sig över tre år och är uppdelat i fyra delar: • Skol- och ungdomsprojektet Skogsäventyret – en storsatsning på att få skolbarn intresserade av skogen i allmänhet och orientering i synnerhet • Sveaskog är huvudsponsor för A-landslaget • Sveaskog är tävlingssponsor för O-ringen, världens största orienteringstävling • Naturpasset – en skogsvistelse med kartan i handen som arrangeras av orienteringsklubbar runtom i landet. Vid Naturhistoriska Riksmuseet är Sveaskog huvudsponsor för den permanenta utställningen Natur i Sverige – en 1 500 m2 stor utställning om Sveriges djur och natur. Förutom traditionella montrar innehållet utställningen också interaktiva faktastationer, där besökaren kan lära sig

2 0 0 3

mer om samspelet mellan djur och natur. Den andra och sista etappen i utställningen öppnades i november 2003. Sveaskog stödjer även ett antal organisationer och föreningar runt om i landet. Det görs för att stärka och förtydliga den betydelse som företaget lägger vid lokal förankring. Tillgängliggöra naturen

Sveaskog strävar efter att öka tillgängligheten till skog och mark. Det ska vara enkelt att plocka bär och svamp, jaga, fiska, vandra eller bara ströva omkring och njuta av naturen på Sveaskogs marker. Redan idag är flera av företagets friluftsområden uppskattade besöksmål. Omberg i Östergötland beräknas t ex har 350 000 besökare varje år medan ca 400 000 söker sig till Halle-Hunneberg i Västergötland. Bra information och en väl fungerande infrastruktur är bärande delar i arbetet med att tillgängliggöra naturen. Företaget ger bl a ut broschyrerna ”Ut i Skogen” och ”Bär & Svamp”, där målet är att öka kunskapen och intresset för vad skogen kan erbjuda. På senare tid har en ny broschyrserie tagits fram, som presenterar intressanta områden och sevärdheter. Skyltningen på företagets friluftsområden har också förbättras för att underlätta för besökarna. Även Sveaskogs hemsida bidrar till att presentera och tillgängliggöra naturupplevelser av olika slag, t ex i form av gästjakter och fiskeupplevelser.

I september stod Sveaskog värd för Skogens Dag på Skansen i Stockholm. I samverkan med andra aktörer visade Sveaskog prov på olika verksamheter som jakt, fiske och naturupplevelser.

Sveaskogs dotterföretag Hjälmare Kanal äger och driver Sveriges äldsta anlagda vattenled till nytta för både yrkessjöfarten och för fritidsskeppare.

Miljöredovisning

Sveaskogs miljöredovisning ger en samlad bild av miljöarbetet inom koncernen (för affärsområdet Cartonboard finns även separat EMAS-redovisning att tillgå). Skogsrörelsen utgör kärnverksamheten i Sveaskog och även i miljöarbetet ligger tyngdpunkten inom detta område. Det innebär att redovisning av verksamhet och nyckeltal till stor del fokuserar på biologiska parametrar och mindre på absoluta miljötekniska tal, vilket annars utmärker bolag med en stor egen industriverksamhet. Biologiska/naturvårdsmässiga mätetal är dock fortfarande relativt lite utvecklade och Sveaskog kommer därför fortsatt att arbeta med att forma så relevanta kriterier som möjligt inom detta område. Miljöredovisningen 2003 är ett steg i denna utveckling.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Hänt under 2003 Nya miljömål

Under året har mycket tid lagts på att kommunicera och diskutera de nyantagna miljömålen (se sid 7) med Sveaskogs omvärld, t ex myndigheter, politiker och ideella föreningar. Sveaskog har även stått som värd för flera intressanta forskarseminarier. Ambitionerna inom miljöområdet har bemötts positivt och förväntningarna är stora på att se ett konkret förverkligande så snabbt som möjligt. De mest omtalade målen, dvs 5% ekoparker och att planera för 20% naturvårdsareal, beräknas vara uppnådda år 2005 respektive 2007. Första ekoparken invigdes – och nya planerades

Den 15:e maj invigdes Sveaskogs första ekopark, Omberg, vid Vätterns strand. I ekoparksplanen för Omberg läggs målen och riktlinjerna för skötseln fast. De innebär bl a en kraftig ökning på sikt av arealen ädellövnaturskog och av gamla grova träd av framförallt ek. Ekoparken Omberg är ett av Sveaskogs mest besökta friluftsområden, med 350 000 besökare årligen. Under året startade arbetet på bred front med urval av ekoparker och varje skogsbruksdistrikt satte igång en konkret naturvårdsplanering i varsin ekopark. Vid årets slut hade biotopinventering genomförts på ca 30 000 ha blivande ekoparker.

Återskapande av våtmark

I samarbete med WWF har försök utförts med igenläggning av diken för att restaurera våtmarker inom ett område på Västra Götalands distrikt. Syftet med projektet är att testa olika metoder för att återfå våtmarkernas biologiska värden och renande effekt på avrinnande vatten. FSC-certifikatet förnyades

Under våren genomförde det oberoende certifieringsföretaget SGS Qualifor en revision enligt FSC-standarden av de stora avvikelser som företaget fått under 2002 beträffande avverkade naturvärdesträd och otillräckligt lämnande av trädgrupper. Vid revisionen konstaterades att omfattande utbildningskampanjer och förtydligade rutiner resulterat i tydliga förbättringar. Fältkontrollerna förlöpte utan anmärkningar och avvikelserna har därför framgångsrikt åtgärdats. Under hösten genomfördes en stor omcertifiering av FSC, fem år efter utdelandet av det ursprungliga certifikatet. Inga stora avvikelser kunde konstateras och under december utfärdades ett nytt FSC-certifikat för skogsbruket inom hela Sveaskog.

Sveaskogs naturvårdsprogram belönat

I samband med invigningen av Ekoparken Omberg fick Sveaskog motta Världsnaturfondens (WWF) internationella utmärkelse Gåva till Jorden. Gåvan till Jorden uppmärksammar extraordinära naturvårdsinsatser och Sveaskog fick detta erkännande för sitt naturvårdsåtagande i de nya miljömålen. I motiveringen sägs bl a: ”Sveaskogs satsning är unik och tjänar som förebild och inspiration för andra skogsbolag, såväl privata som statliga, att bruka skogarna på ett ansvarsfullt sätt så att den biologiska mångfalden bevaras.”

Hänsyn till rennäringens intressen är en viktig del av FSC-standarden.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

ISO-revision och fortsatt arbete med nytt miljöledningssystem

I december genomförde certifieringsföretaget BVQI en revision enligt ISO 14001-certifikat. Certifikatet har på Sveaskogs begäran varit tillfälligt indraget för att ge möjlighet till att sammanföra de båda skogliga miljöledningssystemen från AssiDomän respektive Sveaskog. ISOrevisionen förlöpte utan några stora anmärkningar men resulterade i en rad mindre anmärkningar och förbättringsförslag. Arbetet med ett nytt webbaserat miljöledningssystem för hela Sveaskog har varit inne i en intensiv period under senare delen av året och har innefattat såväl innehåll som tekniska anpassningar av systemet. Det nya webbaserade miljöledningssystemet väntas kunna tas i drift tidigt under 2004. Test av nytt miljövänligt bränsle

Under hösten startade Sveaskog ett storskaligt test av ett nyutvecklat syntetiskt bränsle, EcoPar, i sina skogsmaskiner. Testet pågår fram till sommaren 2004 och omfattar ett

trettiotal av Sveaskogs totalt 150 skogsmaskiner. Bränslet minskar utsläppen av miljöfarliga ämnen med upp till 90% och kan innebära en stor förbättring av både yttre miljö och inre arbetsmiljö för maskinförarna jämfört med diesel. Idag framställs bränslet av naturgas men det kan även produceras från avfall, träflis och andra biologiska råvaror. På så sätt är det nya och mer miljövänliga bränslet också ett viktigt steg i utvecklingen av förnyelsebara bränslen. Miljöförbättringar inom AssiDomän Cartonboard

Under året har ett antal åtgärder och investeringar genomförts som bidrar till att bolagets miljöpåverkan minskat ytterligare, jämfört med föregående år. Bland dessa kan nämnas: • Förbättrad fiberåtervinning i kartongbruket. • Nytt styrsystem för optimering av förbränningen i fastbränslepannan • Förbättrad energiåtervinningen via sodapannans imkondensor • Minskade utsläpp till vatten från den externa reningsanläggningen.

Sveaskogs VD Lars Sköld mottar utmärkelsen Gåvan till Jorden från WWFs generalsekreterare Claude Martin vid invigningen av Ekoparken Omberg i maj 2003.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Sveaskogs miljöpolicy Sveaskog skall vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser samt arbeta för att förverkliga de nationellt antagna miljömålen. Det innebär bl a att skogens produktionsförmåga långsiktigt upprätthålls, negativ påverkan på vattenmiljön begränsas och värdefulla kulturmiljöer värnas. Den biologiska mångfalden skall bevaras i skogslandskapen och möjligheterna till rika naturupplevelser utvecklas. Ekoparker

Sveaskog kommer att utveckla minst 5% av den produktiva skogsmarken som prioriterade landskap för naturvård och friluftsliv, ekoparker, där skogsbrukets avkastningskrav anpassas till särskilda natur- och kulturvärden.

naturvärden prioriteras i arbetet. Mellan enskilda landskap i respektive region varierar ambitionsnivån betydligt beroende på bl a utgångsläge och naturvärde. Den fjällnära skogen (ovan den s k naturvårdsgränsen eller gränsen för fjällnära skog) bildar en egen region som hanteras i separat policy. Miljöledningssystem och utbildning

Att klara kraven i gällande lagstiftning är en miniminivå i allt vårt miljöarbete. Verksamheten skall vara miljöcertifierad och miljöledningssystemet är en viktig del för att åstadkomma ständig förbättring. Anställda och entreprenörer som är knutna till verksamheten ges efter behov relevant utbildning för att kunna ta aktivt miljöansvar i det dagliga arbetet.

Naturreservat

Sveaskog kommer tillsammans med berörda myndigheter att effektivisera arbetet med bildande av naturreservat på egen mark och tillhandahållande av ersättningsmark vid reservatsbildning på annans mark. Sveaskog skall ha kompetens och resurser för att kunna förvalta egna reservat.

Resurssnålhet och avfallsminimering

Hela Sveaskogs verksamhet präglas av resurshushållning och så långt det är rimligt används förnyelsebara resurser, återvinns restprodukter samt minimeras mängden avfall. Skonsamma processer

FSC-certifierat skogsbruk

Sveaskog är i all egen skog certifierade enligt svensk FSCstandard.

Sveaskog skall göra sina tillverkningsprocesser och utsläpp skonsamma för miljön. Detta innebär att teknik för att öka systemslutning och förbättra reningsmetoder tillämpas så långt möjligt.

Naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion

Sveaskog arbetar med naturvårdsåtgärder i olika skalor, från sparande av enskilda träd och hänsynsytor i samband med avverkning till avsättningar av större områden i landskap. Med våra ekoparker och naturreservat i kombination med hänsynen inom det FSC-certifierade skogsbruket är den långsiktiga ambitionen att nå 20% naturvårdsareal av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion. Höga

Öppenhet och samverkan

Utförda miljöåtgärder och dess effekter på miljön följs upp och redovisas öppet. Sveaskog är en naturlig partner för forskning och utveckling i skogsbruks- och naturvårdsfrågor och har en utvecklad dialog med miljöorganisationer och andra intressenter.

Sveaskogs samarbete med WWF Under året fortsatte Sveaskog det samarbete man haft under fem år med Världsnaturfonden, WWF. Under denna period har Sveaskog, och dess föregångare AssiDomän, stöttat WWFs arbete med koordination av certifieringsprocesser i Europa och med skogspolitiska frågor inom EU. En betydande del av samarbetet har gått ut på att bidra till att utveckla WWFs internationella företagsnätverk (Global Forest and Trade Network, GFTN) för att öka efterfrågan för trovärdigt certifierade skogsprodukter.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Skogsbruket Uppföljning av naturhänsynen vid avverkning

Sveaskog arbetar sedan två år tillbaka med en kontinuerlig uppföljning av hur instruktioner och riktlinjer följs i samband med avverkning. Denna egenuppföljning sker i två steg. Samtliga avverkningar bedöms av avverkningslagen själva. Därefter sker en fältkontroll på ett stickprov av dessa egenuppföljningar av särskilt utbildad planeringspersonal. Bedömningar görs av effekter på produktion, naturvården och markskador. Alla anmärkningar noteras och större fel som markant frångår Sveaskogs instruktioner eller bryter mot kraven enligt FSC går in som avvikelserapporter i Sveaskogs miljöledningssystem. Naturhänsyn vid föryngringsavverkning

2003 omfattade kontrollen av egenuppföljningen 148 trakter för föryngringsavverkning av totalt ca 2000. En jämförelse med resultaten från föregående år visar att antalet negativa anmärkningar genomgående minskat. Förändringarna är dock relativt små med undantag av en av kategorierna. Det gäller anmärkningar som avser enskilda träd eller högstubbar, där antalet anmärkningar nära nog halverats. Orsaken är främst en stark minskning av anmärkningar som rör avverkade naturvärdesträd. Detta avspeglar sannolikt en verklig och tydlig förbättring till följd av de insatser som gjordes 2003 med anledning av avvikelser vid FSC-revisionen året dessförinnan.

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING, Totalt

Naturhänsyn vid gallring och röjning

Kontroll av egenuppföljning vid gallring och röjning följer samma mönster som för föryngringsavverkningen. Förändringarna är relativt små och oftast positiva jämfört med föregående år. Den största förändringen då det gäller naturvård i gallring är liksom för föryngringsavverkningen knuten till hanteringen av enskilda träd/högstubbar. Naturhänsynen vid röjning har tydligt förbättrats då det gäller hanteringen av hänsynskrävande biotoper. Markskador

Som framgår av diagrammen så är tendensen när det gäller markskador svagt positiv. Då det gäller föryngringsavverkning och gallring utgörs markskadorna av körskador på brukad areal, naturvårdsareal eller på basvägar och avlägg. Ett av Sveaskogs detaljerade miljömål handlar om att minska antalet betydande körskador, t ex i form av skador som ger erosion och slamföring till vattendrag, förändringar i vattenflödens riktning eller skador på områden med särskilda natur- eller friluftsvärden. Under 2003 minskade antalet allvarliga körskador som genererade avvikelserapporter från 0,3 till 0,2 per 100 hektar i föryngringsavverkning. Externa revisioner 2003

FSC- revisionen pågick under hela september och omfattade kontroller på fem av åtta skogsbruksdistrikt. Tre mindre avvikelser utdelades rörande uppföljning av bio-

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING, Naturvård

Antal anmärkningar per 100 ha

5 2002 2003 4

2002 2003 3

4 2 2 1

Övrigt

0 t

Markskador

rig

Naturvård

Öv

Produktion

hö T gs r äd tub / ba sk Tr r og äd s g oc Hä r u pp h ns yn er sk räv bio and top e er Ka ntz on er Ku tur mi ljö er Im pe dim en t

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Återkommande bränder har präglat de nordiska skogarnas dynamik under årtusenden. Idag utförs bränningen för att gynna växt- och djurarter knutna till denna påverkan. Sveaskog har under flera år uppnått FSCs krav på bränning.

bränslehantering, planering av vägar och utvärdering av vägentreprenörer. I övrigt noterades inga avvikelser, vilket innebär att Sveaskog nu fick ett kvitto på att man fortsatt lever upp till FSC-standardens krav, fem år efter dess införande. Vid ISO-revisionen i slutet av året fick Sveaskog ett antal mindre avvikelser inom bl a områdena mätning av miljö-

prestanda, utvärdering av tillämplig lagstiftning och naturvärdesbedömning vid virkesköp. Arbetet med att åtgärda dessa har nu påbörjats. 170 ekologiska landskap

Ekologisk landskapsplanering innebär att ambitioner för bl a naturvårdsinsatserna långsiktigt läggs fast på landskaps-

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID GALLRING, Totalt

Antal anmärkningar per 100 ha

14 12

2002 2003

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID GALLRING, Naturvård

3 2002 2003

8 2 6 4

Övrigt

0 t

Markskador

rig

Naturvård

Öv

Produktion

hö T gs r äd tub / ba sk Tr r og äd sg - o Hä r u ppch ns yn er sk rä biovand top e er Ka ntz on er Ku tur mi ljö er Im pe dim en t

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

nivå och denna planering är en ryggrad i hela Sveaskogs naturvårdsarbete. Under 2003 har Sveaskog kvalitetssäkrat indelningen av markinnehavet i ekologiska landskap, ett arbete som skett genom landskapsspecialister knutna till respektive distrikt inom verksamhetsområdet Skogsbruk. Viktiga faktorer i arbetet har varit naturgeografiska zoner, geologi, avrinningsområden samt minimistorlek och ägoandel. Resultatet har blivit 170 landskap avgränsade på ekologisk grund. Arbetet med kvalitetssäkring av den ekologiska landskapsplaneringen går nu vidare med att under kommande år lägga fast ambitionsnivå och prioriteringar av naturvårdsåtgärder inom varje landskap.

Sveriges riksdag har antagit femton nationella miljömål och under 2004 är ett sextonde miljömål avseende biologisk mångfald på väg. Av de hittills antagna målen är miljökvali-

tetsmålet ”Levande skogar” av särskilt stor betydelse för skogsbruket. Det innehåller ett antal operativa delmål som skall uppnås år 2010. Av dessa har under 2003 en jämförelse med föregående år kunnat göras för Sveaskogs del då det gäller arealen gammal skog. Det nationella delmålet för gammal skog till år 2010 innebär att andelen gammal skog, över 120 år i södra Sverige respektive över 140 år i norra Sverige, skall öka med 5% från basåret 1998. För Sveaskogs del har andelen gammal skog enligt denna definition hittills ökat med 27% sedan 1998. Enbart jämfört med föregående år (2002) har andelen gammal skog under 2003 ökat med drygt 3%. Under årets slut uppstod en intensiv debatt runt frågor rörande tillkommande reservatsarealer. Naturvårdsverket har haft ett regeringsuppdrag att utreda förekomst av skyddsvärda skogar på statens mark och att föreslå lämpliga skyddsformer. Resultatet kommer att redovisas under februari 2004. I samband med detta arbete pekade Sveaskog på behovet av bristanalys för att rätt kunna prioritera nya områden för naturreservat. Att områden undantas från skogsproduktion innebär en kostnad och det är därför viktigt att så stor naturvårdsnytta som möjligt uppnås. Samtidigt deklarerade Sveaskog att man står bakom det nationella miljömålet för hur mycket mark som skall undantas i form av reservat respektive genom frivilliga åtaganden.

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID RÖJNING, Totalt

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR VID RÖJNING, Naturvård

Ny modell för naturvärdesbedömning

Sveaskog har under året i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen arbetat fram en ny modell för naturvärdesbedömning och naturvårdsbeskrivning och testat den i stor skala i planeringsarbetet. Naturvärdesbedömningen innehåller statistik om och betygsättning av viktiga ekologiska kvaliteter, t ex naturvärdesträd och död ved. Sveaskog och de nationella miljömålen för skogen

Antal anmärkningar per 100 ha

3,0

2,5 2002 2003 2,0

1,5

1,0

0,5

en t

dim

Övrigt

Naturvård

Produktion

H bio äns top yns er/ krä Ka van ntz de on er Lö inb vtr lan äds dn ing Bl iva nd e vä na rde tu str räd Ku tur mi ljö er

2002 2003

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Utsläpp och energianvändning Utsläpp till luft

Virkestransporterna till och från industrianläggningar utgör de största utsläppskällorna inom Sveaskog. För närvarande pågår en kartläggning av dessa utsläpp i ett samarbete med SkogForsk, vilket syftar till att under 2004 sätta etappmål för Sveaskogs miljömål att minska utsläppen från fossila bränslen. Tabellernas värden avseende transporter skall ses som grova uppskattningar tills vidare. Då det gäller skogsrörelsen utöver transporterna har utsläppen ökat, vilket hänger samman med att verksamheten vuxit i och med markförvärv från Korsnäs under 2002 och en större del avverkningsuppdrag på annans mark. Därmed har också bränsleanvändning och utsläpp ökat. De totala utsläppen från AssiDomän Cartonboards produktion uppvisar en ytterligare minskning jämfört med föregående års utfall. Detta kan förklaras med att de förbättringar som noterats i och med installationen av batchkokeriet slår igenom 2003 samt det målinriktade arbete som genomförts för att minska förbränningen av fossil olja. Det avspeglar sig i lägre utsläpp av SO2, NOx och CO2 från barkpannan.

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton)

Utsläpp till vatten

Utsläppen till vatten från AssiDomän Cartonboard har minskat ytterligare under 2003. Detta efter drifttagandet av det nya batchkokeriet samt modifieringen av den externa avloppsvattenreningen. Utsläpp av syreförbrukande ämnen (COD) är det lägsta i bolagets historia trots att produktionen aldrig varit så hög och idag närmar sig idag tillståndsgiven nivå. Utsläppen av fosfor har stabiliserats som en följd av det arbete som genomförts i och med det prövotidsförfarande som bolaget ålagts av miljödomstolen. Prövotiden avseende utsläpp av fosfor upphörde vid årsskiftet och resultatet från detta arbete kommer att lämnas till miljödomstolen i början av 2004. Trots de positiva utsläppsnivåerna från AssiDomän Cartonboard har en större störning avseende utsläpp till vatten skett i samband med omstart av fabriken efter det årliga planerade underhållsstoppet i november. Vätska innehållande såpa bräddade över en cisterninvallning och rann via dagvattenavlopp ut till recipienten. Aktiviteter för att förhindra ett återupprepande pågår. Incidenten är anmäld till tillsynsmyndigheten.

100 000

ton

80 000

60 000

40 000

20 000

2002 Skogsrörelsen Cartonboard

2003 Transporter

UTSLÄPP AV SO2 (ton) 450

ton

400 350 300 250 200 150 100 50 0

2002 Cartonboard

2003 Transporter

Under 2003 inleddes ett storskaligt försök med ett nytt miljöanpassat syntetiskt bränsle – EcoPar. EcoPar minskar utsläppen av miljöfarliga ämnen med upp till 90%. Hittills är erfarenheterna mycket goda.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

AssiDomän Cartonboard i Frövi är ett integrerat massa- och kartongbruk

UTSLÄPP AV NOX (ton) 1 600

ton

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0

2002 Skogsrörelsen Cartonboard

2003 Transporter

Energi

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ) 1 400

1 200 1 000 800 600 400 200 0

2002 Skogsrörelsen Cartonboard

2003 Transporter

Inom Sveaskog används energi främst för transporter och drivning inom skogsrörelsen och inom den industriella produktionen vid AssiDomän Cartonboard. Under 2003 har användningen ökat inom skogsrörelsen, vilket hänger samman med utökad verksamhet. Inom industridelen har användningen minskat och totalt tar dessa ut varandra så att resultatet blir i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Energianvändningen i form av ånga och el inom AssiDomän Cartonboard är betydande och det finns en utsedd energisamordningsgrupp inom företaget. De skall initiera och följa upp åtgärder för att säkerställa att företagets energifrågor drivs på ett effektivt sätt i organisationen. Här intill återges 2003 års resultat jämfört med föregående år inom några

viktiga energiområden för AssiDomän Cartonboard: • Sulfatfabrikens elförbrukning har per ton massa ökat marginellt (ca 0,3%) • Sulfatfabrikens ångförbrukning har per ton massa minskat med ca 6% • Kartongbrukets elförbrukning har per ton kartong minskat med ca 2% • Kartongbrukets ångförbrukning har per ton kartong minskat med ca 5% • Fastbränslepannans oljeförbrukning har minskat med ca 54%. I bolagets mottrycksturbin har det producerats motsvarande 44% av bolagets totala elenergibehov. Ångan som förbrukas i delprocesserna produceras internt i huvudsak av utlöst lignin från massaveden och andra biobränslen.

M I L J Ö R E D O V I S N I N G

Miljönyckeltal och miljösiffror Miljöfakta för Skogsrörelsen 2003 Produktion ** Leveranser från egen skog, 1000 m3 Produktion av skogsbränsle, m3fub

Miljöfakta för AssiDomän Cartonboard 2002

2001

2000

2003

2002

2001

2000

Produktion 6 852 6 394 260 000 133 000

5 290 i.u.

5 200 i.u.

450

455

737

Råvaruanvändning ** Gödningsmedel, ton kväve

705

Energianvändning 2) ** Fossila bränslen., TJ

635

538

408

390

47 815 1,5 761

40 388 1,3 645

30 492 1,0 489

27 000 1,0 481

4,6 3,5 35

4,6 3,5 33

4,4 3,3 28

4,4 3,3 29

Massa totalt, ton varav blekt, ton Slutprodukter kartong, ton

237 066 231 917 222 378 228 300 96 064 89 188 87 966 94 200 347 143 329 161 303 841 305 200

Råvaruanvändning Vedråvara, m3fub Inköpt massa, ton Kemikalier som handelsvara, ton Råvatten, miljoner m3

991 089 954 689 909 839 916 969 78 405 76 274 64 713 73 001 97 203 97 758 96 585 93 353 17 18 17 18

Utsläpp till luft ** CO2 fossilt, ton SO2, ton 1) NOX, ton 1) Mark Total markareal, Mha Varav produktiv skogsmark, Mha Andel av total tillväxt som ej avverkas, % *

Energianvändning 1) Fossilt bränsle, produktion TJ 496 Inköp av biobränslen, TJ 1 041 Eget biobränsle från renseri samt svartlut, TJ 4 957 Egenproducerad el, GWh 172 Inköpt el, totalt, GWh 216 Egenproducerad el av total elanvändning, % 44

705 1 127 4 482 186 193 49

671 931 4 441 177 186 49

692 1 120 4 583 179 198 48

53 711 12 225 77 21 380 79

51 068 11 285 88 19 379 165

53 700 11 335 163 19 393 166

1 668 0,8 33 569 43 2,1

2 066 0,7 27 426 32 1,9

1 800 0,7 28 384 34 2,2

Utsläpp till luft 1) 1) 2) * ** i.u

Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen. Exkl transporter Inkl skog som inte brukas 2000–2001 endast AssiDomänkoncernen ingen uppgift

CO2, fossilt, produktion, ton 37 832 CO2, fossilt, transporter, ton 15 000 Totalt utsläpp av S som SO2, produktion, ton 53 SO2, fossilt, transporter, ton 60 Totala utsläpp NOX, produktion, ton 414 NOX, fossilt, transporter, ton 190

Övriga miljönyckel tal för Skogsrörelsen 2003

2002

3,0 6,1 2,0

3,2 7,7 2,3

Antal rapporterade allvarliga körskador/100 ha vid föryngringsavverkning 0,2 Andel gammal skog, % 7,9 ökning sedan 1998, % 27

COD, ton AOX, ton SÄ (SÄ 70), ton SÄ (GF/A), ton Total N, ton Total P, ton

0,3 7,7 24

1) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som utfördes 1999. i.u ingen uppgift

Antal negativa anmärkningar /100 ha vid föryngringsavverkning produktion naturvård markskador

Markförsäljningar till reservat och ersättningsmark för reservat antal areal (ha)

15 2 600

Utsläpp till vatten 1 278 0,6 28 342 55 2,0

9 2 200

R채kenskaper

R Ä K E N S K A P E R

Förvaltningsberättelse Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix, var den 31 december 2003 helägt dotterföretag till det av svenska staten helägda Sveaskog Holding AB (f d Förvaltnings AB Stattum), org nr 556136-6187.

Förändringar i koncernen

Efter beslut i riksdagen och på extra bolagsstämma i Sveaskog AB överfördes per den 1 april 2003 aktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog-koncernen (Sveaskog) i syfte att fullfölja en rekonstruktion av det överförda bolaget. Överföringen påverkade det egna kapitalet i Sveaskog negativt med MSEK –73, dock utan belastning på Sveaskogs resultat. Från och med det andra kvartalet 2003 ingår Svenska Skogsplantor i Sveaskogs koncernredovisning. Per den 1 juli 2003 sammanfördes genom apportemission Sveaskogs sågverksrörelse i AssiDomän Timber Holding AB med sågverksföretaget Mellanskog Industri AB (Mindab). Det senare bolaget har därefter bytt namn till Setra Group AB. Setra Group är Sveriges största träindustriföretag med ca 15% av den svenska sågverkskapaciteten. Setra Group ägs av Sveaskog till 50%, LRF via Lantbrukarnas Ekonomi AB till 25%, Mellanskog ekon. förening till ca 24% samt ca 2 400 mindre aktieägare till ca 1%. I Sveaskogs redovisning ingår AssiDomän Timber som helägt dotterbolag fram t o m den 30 juni 2003. Från den 1 juli redovisas Sveaskogs innehav i Setra Group enligt kapitalandelsmetoden. Apporten av AssiDomän Timber bedömdes vara byte av likartade tillgångar och redovisades till bokfört värde.

Koncernekonomi MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Den internationella konjunkturåterhämtningen går fortfarande trögt, trots en expansiv ekonomisk politik i många regioner och ett uppdämt investerings- och konsumtionsbehov. Utvecklingen i USA är mer positiv än i euroområdet. En viss förbättring föreligger i Asien. Marknaden för svensk pappers- och massaindustri försvagades successivt under 2003 med sjunkande priser för många produktkvaliteter som följd. I dagsläget råder en avvaktande marknadssituation även om kapacitetsutnyttjandet i svensk skogsindustri är högt. Marknadsbedömningarna för 2004 är försiktiga med oförändrade produktionsvolymer och priser.

För den svenska sågverksbranschen var första halvåret 2003 bra till följd av fortsatt god efterfrågan och lågt utbud från vissa konkurrerande producentländer. Under andra halvåret skedde en viss försvagning, främst för granprodukter. Förstärkt krona, ökad produktion och lageruppbyggnad samt viss försvagning i efterfrågan på några exportmarknader dämpar förväntningarna för 2004. Utvecklingen för Sveaskog var under 2003 god. Efterfrågan på timmer var hög i såväl norra som södra Sverige. Marknaden för fiberråvara var i stort sett i balans, dock med visst överutbud i norra Sverige. För koncernens kartongprodukter har marknaden för förpackningskartong försvagats under året. Den egna sågverksrörelsen hade genom sin fokusering på furuprodukter en mycket god marknadssituation under första delen av året, men en viss försvagning har skett under det andra halvåret inom Setra Group. Nettoomsättningen för helåret 2003 var MSEK 8 420, i nivå med 2002. Skogsrörelsens omsättning har ökat till följd av främst högre volym. Koncernomsättningen påverkades dock negativt av etableringen av Setra Group, även om tidigare koncerninterna timmerleveranser från Skogsrörelsen numera redovisas som extern omsättning. Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick till MSEK 1 313, en ökning med MSEK 95 eller 8% i förhållande till 2002. Resultatet för Skogsrörelsen ökade med MSEK 166 eller 16%, främst till följd av ökade leveransvolymer av såväl eget som externt anskaffat virke men också genom ett positivt resultat i Svenska Skogsplantor. Även Cartonboards resultat ökade (MSEK +42 eller 18%), främst till följd av effektivare produktion. Koncerngemensamma kostnader ökade. Sveaskogs resultatandel i Setra Group före strukturkostnader uppgick till MSEK 25. Efter strukturkostnader uppgick resultatandelen till MSEK –15. Den samlade sågverksrörelsen redovisade ett lägre resultat än föregående år. Resultatet från fastighetsförsäljningar uppgick till MSEK 250, jämfört med MSEK 43 under 2002 då försäljningsverksamheten var under uppbyggnad. Försäljningsaktiviteten under slutet av året var hög, bl a till följd av att tidigare uppbyggnadsaktiviteter börjat ge full effekt. Finansnettot var MSEK -516, en försämring med MSEK –21, jämfört med föregående år. Effekterna av ett positivt kassaflöde

R Ä K E N S K A P E R

under 2003 påverkas negativt av räntekostnaderna från förvärv av skogsmark som belastade finanskostnaderna under endast del av 2002. Därutöver fanns positiva kursdifferenser under 2002. Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 1 047, en förbättring med 37% jämfört med 2002. Skattekostnaden var MSEK –106, motsvarande en genomsnittlig skattesats om 10%. I tidigare kvartalsutfall under 2003 har en schablonmässig skattesats om 28% använts. Den låga skattesatsen förklaras av upplösning av skattereserver, hänförliga till tidigare genomförda strukturaffärer. Nettoresultatet är MSEK 941, vilket motsvarar SEK 7,95 per aktie. KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från den löpande verksamheten var MSEK 697, vilket är MSEK 620 lägre än 2002. Det lägre kassaflödet berodde på ett ökat rörelsekapital. Investeringarna uppgick till MSEK 302, vilket är MSEK 77 lägre än föregående år. De minskade investeringarna hänförs till Cartonboard samt att AssiDomän Timbers investeringar ingick i koncernredovisningen endast under halva året. Av investeringarna svarade Cartonboard för 60% (större investeringar avsåg rulloch arkpaketeringsutrustning samt IR-torkar och skivfilter) och verksamhetsområde Skogsbruk för 19% (främst väginvesteringar). Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till MSEK 464, till dominerande del skogsmark. Sammantaget minskade den räntebärande nettoskulden under året med MSEK 178 och uppgick vid årets slut MSEK 9 643. I december utbetalades av extra bolagsstämma beslutad efterutdelning om MSEK 600. Det operativa kapitalet vid årets utgång var MSEK 23 897, en minskning med MSEK 177 under året. Förändringen beror främst på etableringen av Setra Group. Skuldsättningsgraden uppgick vid utgången av 2003 till 0,76, jämfört med målet om ca 1,0. Koncernens synliga soliditet uppgick vid utgången av 2003 till 46% (47). LÖNSAMHET

För 2003 uppgick rörelsemarginalen till 19%, jämfört med 15% under 2002. Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,35. Den förhållandevis låga nivån beror på den skogliga verksamhetens dominerande betydelse i koncernen. Denna verksamhet har en betydligt lägre

kapitalomsättning jämfört med industriell verksamhet. Avkastningen på operativt kapital (exkl fastighetsförsäljningar) var 5,5%, att jämföra med fastställt mål om minst 5%. För närvarande gäller ett mål om 5,8% i beaktande av nuvarande koncernstruktur (skogs- och industrirörelse). Avkastningen på eget kapital uppgick till 7,4%. Räntetäckningsgraden var 2,9. Fastställt mål är minst 2,0. Affärsområden SKOGSRÖRELSEN

Generellt har virkesmarknaden under 2003 varit relativt stabil med god efterfrågan på i stort sett samtliga sortiment. I norra Sverige ökade timmerpriserna med ca 3% medan massavedspriserna minskat något. I södra Sverige var prisutvecklingen överlag positiv med en genomsnittlig prishöjning på 4%. Under året har ett nytt försörjningsavtal tecknats med Billerud Karlsborg. Försörjningsuppdraget med Billerud Skärblacka upphörde vid utgången av 2003 och ersattes av ett nytt leveransavtal. Ett försörjningsavtal avseende timmer har under 2003 ingåtts med Älvsbyhus. I norra Sverige var efterfrågan på talltimmer större än utbudet. För grantimmer uppvisade 2003 ett normalt mönster med en väl balanserad marknad under första halvåret som övergick i brist under hösten. För barrfiber rådde balans mellan tillgång och efterfrågan i början av året, vilket successivt utvecklades till överskott till följd av en hög inhemsk produktion under vintern och lägre förbrukning hos industrin. I södra Sverige var marknaden under det första halvåret 2003 i stort sett i balans för samtliga virkessortiment. Dock förorsakade isläget i början av året en viss brist på importerad råvara. Samtidigt var tillgången på svensk lövmassaved ovanligt god. Andra halvåret utmärktes framförallt av en tydlig sågtimmerbrist. Massavedssortimenten var i stort balanserade på marknaden, delvis till följd av planerade underhållsstopp hos flera kunder. Bristen på timmer under hösten förorsakade vissa försörjningsproblem i Bergslagsområdet. Total leveransvolym uppgick under 2003 till 14 492 km3fub, en ökning med 943 km3fub eller 7%, jämfört med 2002. Leveranserna från egen skog var 6 583 km3fub, en ökning med 189 km3fub eller 3% till följd av under 2002 förvärvad skogsmark. Leveranserna av biobränsle ökade. Andelen egen skog av totalvolymen minskade från 47% till 45% mellan 2002 och 2003. Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) var MSEK 1 191,

R Ä K E N S K A P E R

vilket är MSEK 166 eller 16% högre än under 2002. Resultatförbättringen hänförs till främst ökade leveransvolymer vad gäller såväl virke från egen skog som externt anskaffat virke samt högre priser. Resultatet påverkades även positivt av Svenska Skogsplantor. Avkastningen på operativt kapital (skogsfastigheterna beräknade till taxeringsvärde) uppgick till 4,9%. ASSIDOMÄN CARTONBOARD

Marknadsutvecklingen var i början av 2003 positiv med god orderingång både för vätskekartong och förpackningskartong. Under våren sjönk orderingången för förpackningskartongen samtidigt som den svenska kronan stärktes mot USD och GBP. Det svaga orderläget fortsatte under sommaren/hösten med en trendmässig utplaning. Sammantaget uppgick leveransvolymerna under 2003 till 323 kton, vilket är 1 kton högre än 2002. Andelen förpackningskartong var ca 24%. Rörelseresultatet var MSEK 282, en ökning med MSEK 42 eller 18%, jämfört med 2002. Rörelsemarginalen uppgick till 13% (11% under 2002). Förbättringen beror huvudsakligen på effektivare produktion som kompenserat för högre fasta kostnader. Effekten av högre genomsnittliga försäljningspriser har motverkats av högre råvarupriser. Avkastningen på operativt kapital var under 2003 10%. ASSIDOMÄN TIMBER/SETRA GROUP

Sveaskogs årsredovisning för 2003 inkluderar det tidigare affärsområdet AssiDomän Timber det första halvåret. Från och med den 1 juli 2003 innefattar årsredovisningen Sveaskogs resultatandel i Setra Group AB. AssiDomän Timber Den europeiska marknaden för sågade varor var fortsatt stark under det första halvåret 2003 till följd av dels ett tidigare lågt utbud från de forna öststaterna och Finland, dels god efterfrågan, främst på de skandinaviska marknaderna. Viss försvagning av granmarknaden noterades i slutet av perioden. För förädlade produkter var konkurrenssituationen dock hård. Sammantaget uppgick leveransvolymerna under det första halvåret till 779 km3sv, vilket var 86 km3sv högre än motsvarande period 2002. Ökningen var delvis hänförlig till förvärv. Rörelseresultatet var MSEK 72, en ökning med MSEK 59 från samma period föregående år. Förbättringen var i huvudsak hänförlig till den ökade leveransvolymen och ökade nettoleveranspriser.

Setra Group Under det andra halvåret 2003 skedde en allmän marknadsavmattning i Europa med bl a stark lageruppbyggnad på grund av hög produktion. Speciellt gällde detta granmarknaden med sjunkande priser. Furumarknaden var mer motståndskraftig med fortsatt hög efterfrågan och bibehållen prisnivå. Dock försämrades även denna marknad i slutet av året. Den allmänna marknadsavmattningen märks även för byggmaterialhandeln i Skandinavien och påverkade negativt interiörverksamheten. Det samlade resultatet efter finansnetto men före strukturkostnader uppgick under det andra halvåret till MSEK 47. Före strukturkostnader och efter justering för förändring i internvinst var Sveaskogs resultatandel MSEK 25. Efter strukturkostnader uppgick Sveaskogs resultatandel i Setra Group till MSEK –15.

Risker och riskkänslighet FINANSIELL RISKHANTERING

Sveaskog är i huvudsak ett skogsägande och skogsförvaltande bolag. Koncernens tillgångar är till ca 40% finansierade med externa lån varför stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering är centraliserad till koncernens finansavdelning. Ytterligare information kring Sveaskogs finansiella risksituation framgår av not 2. FINANSIERINGSRISK

Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. Sveaskogs räntebärande nettoskuld (exkl avsättningar för pensioner) har under året minskat från MSEK 8 965 till MSEK 8 802. Per 31 december 2003 uppgick likvida medel i koncernen till MSEK 319 och bindande ej utnyttjade lånelöften till MSEK 5 250. Därmed uppgick de omedelbart tillgängliga medlen till MSEK 5 569, vilket väl överstiger fastställd miniminivå enligt koncernens finanspolicy. Räntebärande skulder, exkl pensionsskulder, uppgick vid årsskiftet till MSEK 9 642. Dessa bestod huvudsakligen av dels medelfristiga banklån och dels utgivna företagscertifikat. Ett företagscertifikatprogram med en låneram om MSEK 3 000 etablerades i januari 2003 och har under året medfört att koncernen väsentligt sänkt sin genomsnittliga lånekostnad och dessutom breddat sin långivarbas.

R Ä K E N S K A P E R

Under årets sista månader har del av tidigare upplåning ersatts av tre obligationslån om sammanlagt MSEK 650 av s k private placement-karaktär, vilket ytterligare sänkt koncernens lånekostnad. FINANSIERINGSSTRUKTUR SVEASKOGKONCERNEN PER 31 DECEMBER 2003

Valuta/Löptid

EUR

Publika emissioner

Eurobond MEUR 28/2006

SEK

Privata placerare

MSEK 650

Kortfristiga program

Svenskt företagscertifikat MSEK 3 000

Bekräftade kreditlöften

Banklåneavtal MSEK 3 400/2004 MSEK 4 500/2007 MSEK 500/2008 MSEK 2 500/2009

RÄNTERISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. För att koncernen skall nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring är Sveaskogs norm att lånestockens genomsnittliga räntebindning inte skall understiga 10 månader men heller inte överstiga 27 månader. För att nå denna norm används räntederivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden inkl räntederivat var vid 2003 års utgång ca 21 månader. Beträffande lånens förfallostruktur, se not 2. LIKVIDITETSFÖRVALTNING

För att effektivt kontrollera och förvalta koncernens likviditet har Sveaskog etablerat koncernkontostrukturer för samtliga betalningsflöden i kronor och utländska valutor. Sveaskogkoncernen är nettolåntagare varför endast smärre likviditetsöverskott uppkommer. Vad avser likviditets- och kreditrisk får placeringar endast ske i instrument med hög likviditet och kredit-

värdighet och inom fastställda limiter per motpart. Placeringar görs i princip enbart i korta svenska tillgångar. Se vidare not 2. VALUTARISK

Flödesexponering Valutakurser påverkar, förutom koncernföretagens konkurrenssituation, värdet av Sveaskogs export och import. I och med bildandet av Setra Group minskade Sveaskogs tidigare kommersiella valutaflöden med ca 90%. Den kvarstående volymen härrör huvudsakligen från AssiDomän Cartonboard (export) och Virkesmarknad (import) men uppgår netto till mindre än MSEK 100 på årsbasis. Av detta skäl beslutade styrelsen i oktober 2003 att upphöra med den tidigare säkringen av fyra månaders flöden vilket medför att valutakursförändringar numera får ett omedelbart resultatgenomslag. Omräkningsexponering Sveaskogkoncernen har inga materiella tillgångar utomlands varför ingen omräkningsexponering, även kallad balansexponering, uppstår. VOLYM- OCH PRISKÄNSLIGHET

Sveaskogs rörelseresultat (exkl resultatandel i Setra Group) är till stor del beroende av prisändringar avseende koncernens huvudprodukter. Genom AssiDomän Cartonboards förbrukning av fiberråvara begränsas nettoexponeringen av prisförändringar i massaved och flis. Genom att avverkad volym timmer från egen skog numera förädlas utanför Sveaskogkoncernen har nettoexponeringen av förändringar i timmerpriser dock ökat under 2003. Sammantaget innebär en prisförändring om 5% följande nettoeffekt på Sveaskogs rörelseresultat (med antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar). Effekt på rörelseresultatet vid +/–5% förändring (MSEK) (ca) Avverkning i egen skog (volym)

+/– 60

Timmer (pris)

+/– 75

Massaved (pris)

+/– 20

Cartonboard (pris, förpackningskartong)

+/– 35

R Ä K E N S K A P E R

Miljö

Sveaskog har under 2003 startat implementeringen av de nya miljömålen, vilka bl a innebär tillskapande av ekoparker på 5% av skogsarealen och att planera för 20% naturvårdsareal inom varje skogsregion. Under året förnyades FSC-certifikatet för ansvarsfullt skogsbruk. Revisionen omfattade fältkontroller på fem av åtta skogsbruksdistrikt och tre mindre avvikelser utdelades avseende uppföljning av biobränslehantering och planering av vägar. Under 2003 har också Sveaskog reviderats enligt ISO 14001. Sveaskog hade vid utgången av 2003 tillståndspliktig industriverksamhet enligt miljöbalken vid en anläggning, kartongbruket i Frövi. Ett antal miljöinvesteringar har här genomförts under året och bolagets miljöpåverkan har liksom föregående år fortsatt minska. En större störning inträffade under året då vätska innehållande såpa rann ut till vattenrecepienten i samband med omstart av anläggningen efter driftstopp. Incidenten är anmäld till tillsynsmyndigheten och aktiviteter pågår för att förebygga en upprepning. Sveaskogs miljöarbete beskrivs närmare i miljöredovisningen. Dessa sidor har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer. Forskning och Utveckling

Sveaskogs forsknings- och utvecklingsinsatser är decentraliserade till resp affärsområde. Härigenom bedöms effektiviteten i verksamheten öka genom att insatserna knyts närmare till den löpande verksamheten. Under 2003 uppgick de löpande FoU-kostnaderna till ca MSEK 34. Införande av IAS-regler

Sveaskog berörs av införandet av vissa IAS-regler (International Accounting Standards), främst IAS 19 Employee Benefits/RR 29 Ersättningar till anställda, IAS 32 Financial Instruments: Disclosure and Presentation, IAS 39 Financial Instruments: Recognition and

Measurement samt IAS 41 Agriculture. Inom Sveaskog pågår ett förberedelsearbete inför införandet av de nya reglerna. Vad gäller IAS 19 Employee Benefits/RR 29 Ersättningar till anställda lämnas i not 1 Redovisningsprinciper och not 22 Avsättningar för pensioner upplysning om bl a pensionsskuldens storlek, beräknad enligt de nya redovisningsreglerna. IAS 32 Financial Instruments: Disclosure and Presentation har ännu ej antagits av EU. IAS 32 motsvaras i nuläget av RR 27 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering. Sveaskog tillämpar RR 27 för första gången i årsbokslutet för 2003. Inte heller IAS 39 Financial Instruments: Recognition and Measurement har ännu antagits av EU. IAS 39 ska tillämpas fr o m 1 januari 2005. Inom Sveaskog har som förberedelse bl a samtliga finansiella tillgångar och skulder inventerats och klassificerats och verkligt värde beräknats. Fristående och inbäddade derivat har inventerats och värderats samt riskhanterings- och säkringsstrategier gåtts igenom. IAS 41 Agriculture berör i hög grad Sveaskog genom reglernas krav på redovisning av skogstillgångar till marknadsvärde. Reglerna träder i kraft 1 januari 2005. Jämförelsesiffror avseende 2004 ska anges vid tillämpningen 2005. Sveaskog har tillsammans med andra större skogsbolag i Sverige gemensamt formulerat en uppfattning om tolkningen av IAS 41. Inom Sveaskog finns etablerade beräkningsmodeller och -underlag för framtagande av ett marknadsvärde för skogskapitalet. Ett utvecklingsarbete pågår i syfte att nyttja skogskapitalvärdeberäkningar även i den interna styrningen av verksamheten. Personal

Medelantalet anställda uppgick till 1 759 (kvarvarande enheter), en ökning med 80, jämfört med 2002. Av dessa var 3% eller 45 anställda utanför Sverige. Ökningen är hänförlig till Skogsrörelsen (Svenska Skogsplantor) men är i visst avseende även redovisningsbetingad genom ändrad definition. Styrelsen och dess arbete beskrivs på sid 86–87.

R Ä K E N S K A P E R

Sveaskogs framtida utveckling

Även om den allmänna konjunkturbilden för skogsindustrin är osäker torde förutsättningar finnas för en fortsatt stabil utveckling för främst Sveaskogs skogsrörelse under 2004. Utdelning

Sveaskog ska normalt lämna en årlig utdelning till sin ägare. Som utgångspunkt gäller att ordinarie utdelning över en konjunkturcykel ska motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar. Föreslagen kontant utdelning avseende år 2003 uppgår enligt förslaget till vinstdisposition nedan totalt MSEK 355 eller SEK 3,00 per aktie. Utdelningen motsvarar 38% av årets nettoresultat. Ordinarie utdelning under 2003 avseende 2002 uppgick till MSEK 296. Därutöver har under 2003 lämnats en efterutdelning om MSEK 600 efter beslut på extra bolagsstämma i december samma år.

Förslag till vinstdisposition

Fritt eget kapital enligt koncernens balansräkning uppgår till MSEK 12 521. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver. Fritt eget kapital i moderbolaget är Balanserade vinstmedel Koncernbidrag efter skatteeffekt Årets resultat

SEK 11 117 439 299 SEK 31 331 935 SEK 58 970 962 SEK 11 207 742 196

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att utdelningen fastställs till SEK 3,00 per aktie och att återstoden balanseras i ny räkning

SEK 355 119 102 SEK 10 852 623 094 SEK 11 207 742 196

R Ä K E N S K A P E R

Definitioner

Flerårsöversikt Enligt respektive års redovisning

Avkastning på eget kapital

Proforma 2001*

2003

2002

2001

2000

1999

8 420 257 –6 772 1 905 –327 –15 1 563 –516 1 047 –106 941

8 390 51 –6 815 1 626 –365 – 1 261 –495 766 –187 579

11 680 1 371 –9 783 3 268 –647 529 3 150

431 14 –307 138 –17 – 121 –30 91 –21 70

448 11 –311 148 –12 – 136 –6 130 –25 105

517 3 –313 207 –11 – 196 –8 188 –49 139

Anläggningstillgångar, ej räntebärande Varulager Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande Likvida medel och räntebärande fordringar Summa tillgångar

23 950 946 1 646 840 27 382

24 525 851 1 525 337 27 238

22 564 618 1 650 6 562 31 394

881 13 121 2 1 017

813 10 88 65 976

Eget kapital Räntefria skulder och avsättningar Räntebärande skulder och avsättningar Summa eget kapital och skulder

12 715 4 184 10 483 27 382

12 727 4 353 10 158 27 238

12 083 4 835 14 476 31 394

638 196 183 1 017

532 197 247 976

Sysselsatt kapital Räntebärande nettoskuld

23 198 9 643

22 885 9 821

26 559 7 913

821 181

793 196

7,4 6,9

4,7 5,3

10,3 6,0

18,0 16,6

26,0 24,9

5,5 0,8 46 0,3 2,9 23 19

5,4 0,8 47 0,3 2,4 19 15

8,4 0,7 38 0,3 3,8 32 28

17,0 0,4 63 0,5 17,5 33 30

27,0 0,4 55 0,6 21,4 40 38

4 302

2 047 379

24 930 14

– 95

– 110

Resultaträkningar, MSEK Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar Resultatandel i intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt Nettoresultat

Avkastning på operativt kapital

Balansräkningar, MSEK

0,7 38

28 27

Investeringar, MSEK Företagsförvärv Övriga investeringar

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Bruttomarginal

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen. Justerat eget kapital

Eget kapital plus minoritetsintressen.

Nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Nettomarginal

Resultat efter finansnetto i procent av nettoomsättningen. Nettoresultat per aktie

Redovisat resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier under året. Operativt kapital

Balansomslutningen minus räntebärande tillgångar och skattefordringar minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut. Räntebärande nettoskuld

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, allt beräknat vid årets slut. Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader inkl valutakursdifferenser. Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Skuldsättningsgrad

Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital. Soliditet

Personal Medelantal anställda Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK

Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Kapitalomsättningshastighet

Nyckeltal Avkastning eget kapital, % ** Avkastning sysselsatt kapital, % ** Avkastning på operativt kapital (exkl reavinster från fastighetsförsäljning), % ** Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kapitalomsättningshastighet, ggr ** Räntetäckningsgrad, ggr Bruttomarginal, % Rörelsemarginal, %

Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

2 211 731

2 433 777

2 432

187 57

203 56

212 58

Justerat eget kapital dividerat med balansomslutning, allt beräknat vid årets slut. Sysselsatt kapital

* Inkl AssiDomänkoncernen. ** 2001 beräknat på Sveaskogkoncernens balansräkning före förvärvet av AssiDomän.

Balansomslutningen minus ej räntebärande skulder, allt beräknat vid årets slut.

R Ä K E N S K A P E R

Resultaträkning

KO N C E R N E N

MSEK Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter

not 5, 6 not 7

Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag

not 8, 9

Rörelseresultat

not 6

Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Valutakursdifferenser

not 12

not 10 not 11

Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat Nettoresultat per aktie, SEK Räknat på genomsnittligt antal aktier, miljoner st Föreslagen utdelning per aktie (2002 fastställd utdelning per aktie), SEK (2002 beslutad efterutdelning per aktie), SEK

not 13

2003

2002

8 420 257 8 677

8 390 51 8 441

–2 734 109 –3 050 –1 097 –327 –15 –7 114

–2 740 –44 –2 871 –1 160 –365 – –7 180

1 563

1 261

2 28 –544 –2 –516

8 39 –558 16 –495

1 047

766

–106

–187

941

579

7,95 118,4

4,89 118,4

3,00 –

2,50 5,07

R Ä K E N S K A P E R

Kommentarer till resultaträkningen Sveaskog förvärvade under 2002 skogs- och sågrörelse från Kinnevikkoncernen. Förvärvad rörelse ingår i redovisningen från den 27 augusti 2002. Under 2003 överfördes Svenska Skogsplantor AB till Sveaskog. Från och med det andra kvartalet 2003 ingår bolaget i koncernredovisningen. Per den 1 juli 2003 sammanfördes genom apportemission Sveaskogs sågverksrörelse i AssiDomän Timber med sågverksföretaget Mellanskog Industri AB (Mindab), nuvarande Setra Group AB. I Sveaskogs redovisning ingår AssiDomän Timber som helägt dotterbolag fram t o m den 30 juni 2003. Från den 1 juli redovisas Sveaskogs innehav i Setra Group enligt kapitalandelsmetoden. Apporten av AssiDomän Timber redovisades till bokfört värde utan resultatpåverkan. Övriga rörelseintäkter består av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter, maskiner och inventarier samt andra rörelsebetingade tillgångar MSEK 254 (2002: MSEK 48), varav realisa-

tionsvinster från fastighetsförsäljningar med MSEK 250 (43). Därutöver ingår aktiverat arbete för egen räkning MSEK 3 (3), samt övrigt MSEK 0 (0). Bruttomarginalen uppgår till 23% (19) och rörelsemarginalen till 19% (15). Kursdifferenser som inkluderats i rörelseresultatet uppgår till MSEK –9 (–15). Bland de finansiella kostnaderna om MSEK –544 (–558) ingår ränta på pensionsskulden med MSEK –38 (–45). Räntetäckningsgraden uppgår till 2,9. I finansnettot ingår även utdelning från och realisationsvinst vid försäljning av övriga värdepapper m m med MSEK 2 (8). Skattekostnaden 2003 om MSEK –106 (–187) motsvarar en skattesats om ca 10% (24). Koncernens verksamhet beskattas till helt dominerande del i Sverige. Betald skatt framgår av kommentaren till kassaflödesanalysen.

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK Skogsrörelsen Cartonboard Övrigt och internleveranser Enheter överförda till Setra Group Övrigt och internleveranser Summa koncernen

Helår

Kv 4

2003 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

Kv 4

2002 Kv 3

Kv 2

Kv 1

5 961 2 231 –298 7 894 1 576 –1 050 8 420

1 540 516 –65 1 991 – – 1 991

1 255 548 –77 1 726 – – 1 726

1 681 587 –72 2 196 807 –534 2 469

1 485 580 –84 1 981 769 –516 2 234

5 202 2 212 –9 7 405 2 735 –1 750 8 390

1 388 527 11 1 926 754 –472 2 208

1 149 548 –8 1 689 638 –396 1 931

1 365 576 66 2 007 727 –441 2 293

1 300 561 –78 1 783 616 –441 1 958

Resultat kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK

Helår

Kv 4

2003 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

Kv 4

2002 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Skogsrörelsen Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa kvarvarande enheter Fastighetsförsäljning Rörelseresultat kvarvarande enheter inkl fastighetsförsäljning Enheter överförda till Setra Group Resultatandel i Setra Group Övrigt och elimineringar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt Nettoresultat

1 191 282 –219 1 254 250

293 52 –55 290 98

195 83 –59 219 44

379 71 –32 418 73

324 76 –73 327 35

1 025 240 –123 1 142 43

261 14 –6 269 19

171 79 –78 172 12

308 80 –26 362 10

285 67 –13 339 2

1 504 72 –15 2 1 563 –516 1 047 –106 941

388 – –22 – 366 –121 245 118 363

263 – 7 – 270 –118 152 –42 110

491 31 – –7 515 –140 375 –105 270

362 41 – 9 412 –137 275 –77 198

1 185 73 – 3 1 261 –495 766 –187 579

288 45 – 2 335 –136 199 –28 171

184 15 – 10 209 –148 61 –18 43

372 18 – –1 389 –114 275 –77 198

341 –5 – –8 328 –97 231 –64 167

Nettoresultat/aktie, SEK Genomsnittligt antal aktier, miljoner

7,95 118,4

3,07 118,4

0,93 118,4

2,28 118,4

1,67 118,4

4,89 118,4

1,45 118,4

0,36 118,4

1,67 118,4

1,41 118,4

R Ä K E N S K A P E R

Balansräkning KO N C E R N E N

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill, patenter och rättigheter Materiella anläggningstillgångar Skogsmark Byggnader, övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos intresseföretag Övriga räntebärande långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Övriga ej räntebärande långfristiga fordringar

Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Fordringar hos intresseföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar, ej räntebärande Kortfristiga placeringar Kassa och bank

31.12.2003

31.12.2002

–

20 783 627 2 281

21 015 697 2 730

84 23 775

66 24 508

158

520 1 17 0 696 24 471

– 1 8 2 18 24 526

946

851

338 24 1 284 18 301 2 911 27 382

– 53 1 472 101 235 2 712 27 238

118 76 194

11 580 941 12 521 12 715

11 954 579 12 533 12 727

not 22

841

856

not 13

1 539 932 3 312

1 560 927 3 343

6 738 2 904

6 895 2 407

68 42 1 603 11 355 27 382

– 29 1 837 11 168 27 238

179 159

35 18

not 14

not 15

not 16 not 17

not 13 not 17

not 18 not 19

not 20, 21 not 21

Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat

Avsättningar Räntebärande Avsättningar för pensioner Ej räntebärande Avsättningar för uppskjutna skatter Övriga avsättningar Skulder Räntebärande Övriga långfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder Ej räntebärande Skulder till intresseföretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder

not 23

not 24

not 25

Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

not 26 not 27

R Ä K E N S K A P E R

Kommentarer till balansräkningen Sveaskogs tillgångar ökade under 2003 med MSEK 144 till MSEK 27 382. De materiella anläggningstillgångarna minskade med MSEK 733, främst till följd av försäljning av skogsmark. Koncernens likvida medel minskade med MSEK 17. De räntebärande skulderna minskade med MSEK 340. Sammanlagd nettoköpeskilling vid förvärvet av Svenska Skogsplantor uppgick till MSEK 0. Överföringen påverkade det egna kapitalet i Sveaskog negativt med MSEK –73. Brutto intogs per den 1 april 2003 MSEK 205 i balansräkningen. Etableringen av Setra Group påverkade per den 1 juli 2003 rörelsekapitalet med netto MSEK –78 och anläggningskapitalet med netto MSEK –414. Den helt dominerande delen av koncernens sysselsatta kapital är investerat i Sverige. Fastighetsförsäljningar under året uppgick till MSEK 458 (65). Inköpen av fastigheter uppgick till MSEK 1 (11). Kapitalomsättningshastigheten för Sveaskogs sysselsatta kapital uppgick 2003 till 0,35. Sveaskogs pensionsskuld avser huvudsakligen övertagen skuld från Domänverket. Sedan den 1 juli 1992 täcks koncernens

Förändringar i eget kapital KO N C E R N E N

löpande pensionsåtaganden i huvudsak genom försäkringar. Under 2003 har räntebärande nettoskuld (inkl pensionsskuld) minskat med MSEK 178 och uppgick vid årets slut till MSEK 9 643. Koncernens eget kapital har ökat med MSEK 11 genom ägartillskott och MSEK 941 till följd av årets nettoresultat. Utdelning har lämnats med MSEK 896 under året. Sveaskogs soliditet uppgick vid utgången av 2002 till 46% (47) och skuldsättningsgraden till 0,8 ggr (0,8). Sysselsatt kapital och dess finansiering MSEK Sysselsatt kapital Likvida medel Rörelsekapital, netto Anläggningskapital, netto Summa sysselsatt kapital

2003

2002

319 879 22 000 23 198

336 510 22 039 22 885

Finansiering Räntebärande lån och avsättningar Eget kapital Summa finansiering

10 483 12 715 23 198

10 158 12 727 22 885

MSEK Eget kapital 31.12.2001 Erhållet ägartillskott Valutakursdifferenser 1) Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Eget kapital 31.12.2002 Erhållet ägartillskott Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 23 april 2003 Kontant utdelning enligt beslut på extra bolagsstämma 17 december 2003 Övertagande av Svenska Skogsplantor Valutakursdifferenser 1) Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat Eget kapital 31.12.2003

Aktiekapital 118 – –

Bundna reserver 76 – –

Fritt eget kapital 11 889 64 1

Totalt 12 083 64 1

– – 118 –

0 – 76 –

0 579 12 533 11

– 579 12 727 11

–

–296

– – –

–600 –73 5

– – 118

0 – 76

0 941 12 521

0 941 12 715

1) Valutakursdifferenser vid omräkning enligt dagskursmetoden av finansiella rapporter för utlandsverksamheter. Den ackumulerade valutakursdifferensen uppgår till MSEK –6 (6). Föreslagen, men ej beslutad utdelning för 2003 uppgår till SEK 3,00 per aktie eller totalt MSEK 355. Se vidare not 28 Eget kapital.

R Ä K E N S K A P E R

Kassaflödesanalys

KO N C E R N E N

MSEK

2003

2002

8 420 –6 808 1 612

8 390 –6 832 1 558

–595 –236 339 1 120

–175 –63 133 1 453

Betalda räntor m m, netto Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten

–426 3 697

–330 194 1 317

Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar Företagsförvärv Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

–302 –4 464 158

–379 –2 047 85 –2 341

11 –13 –896

64 –964 –

26 –872

–4 301 –5 201

–17 336 0 319

–6 225 6 561 0 336

319 0 521

336 0 1

–2 904 –841 –6 738 –9 643

–2 407 –856 –6 895 –9 821

–17 520 15 –340 178

–6 225 0 16 4 301 –1 908

Den löpande verksamheten Nettoomsättning Rörelsens kostnader m m Rörelseöverskott Förändring i rörelsekapital Rörelsefordringar Varulager Rörelseskulder m m

Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Erhållna ägartillskott Inlösen av aktier Utdelning Förändring i övriga räntebärande skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

not 21 not 21

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD OCH DESS FÖRÄNDRING Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar Likvida medel, se not 21 Kortfristiga fordringar, se not 21 Långfristiga fordringar, se not 17 Räntebärande skulder Kortfristiga skulder, se not 24 Avsättningar för pensioner, se not 22 Övriga långfristiga skulder, se not 24 Nettoskuld vid årets utgång Förändring av räntebärande nettoskuld Likvida medel Räntebärande fordringar Avsättningar för pensioner Övriga räntebärande skulder Summa

R Ä K E N S K A P E R

Kommentarer till kassaflödesanalysen Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av kassaflöden tillämpas. Indirekt metod har använts, innebärande att nettot av inoch utbetalningar i den löpande verksamheten beräknats genom att resultatet justerats för årets förändring av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder. Vidare har justering gjorts för poster som inte haft kassaflödespåverkan, t ex avskrivningar och nedskrivningar.

Investeringsverksamheten

Den 1 april 2003 förvärvades Svenska Skogsplantor för MSEK 0. I övrigt har aktier i övriga företag förvärvats för MSEK 4 under 2003. Under tredje kvartalet 2002 tillkom förvärv av skogsmark med brutto MSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden. Företagsförvärv

Löpande verksamheten

Koncernen 2003 2002

MSEK

Resultatet enligt resultaträkningen har i kassaflödesanalysen justerats för ej kassaflödespåverkande poster, t ex avskrivningar och realisationsresultat. Finansnettot finns specificerat i not 12 Resultat från finansiella poster.

Skogsmark * Övriga anläggningstillgångar Rörelsekapital m m Likvida medel Räntebärande skulder m m Summa

Betalda räntor m m, netto

– –83 –62 – 141 –4

–2 098 – 51 – – –2 047

* Efter avsättning till uppskjutna skatter m m.

MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Erhållen utdelning Erhållen ränta Betald ränta m m

2 27 –455

2 94 –426

500 224 –892

– 75 –707

Summa

–426

–330

–168

–632

Investeringarna i kassaflödesanalysen har ej justerats för ej betalda investeringar i anläggningstillgångar då detta bedömts ha endast marginell påverkan på kassaflödet. Finansieringsverksamheten

Den räntebärande nettoskulden (inkl pensionsskuld) har under 2003 minskat med MSEK 178 och uppgick vid årets slut till MSEK 9 643.

Skattenettot finns specificerat i not 13 Skatter. För 2003 är redovisad skattekostnad i resultaträkningen MSEK –106, motsvarande en skattesats om ca 10%. Betald skatt i kassaflödesanalysen uppgår under 2003 till MSEK 3.

Kassaflöde, investeringar och avskrivningar Kvarvarande enheter Kassaflöde MSEK 2003 2002 2001* 2000* 1999* Skogsrörelsen 1 402 1 174 1048 984 1 049 Cartonboard 432 538 434 361 62 Enheter överförda till Setra Group 155 236 108 200 76 Övrigt och elimineringar –745 –372 –364 –312 –41 Summa koncernen 1 244 1 576 1 226 1 233 1 146

Investeringar 2003 2002 2001* 2000* 1999* 79 66 29 137 131 180 227 202 53 135 40 83 98 70 61 7 2 050 673 101 19 306 2 426 1 002 361 346

2003 52 216 51 8 327

Avskrivningar 2002 2001* 2000* 1999* 50 54 60 76 207 219 224 171 103 94 109 139 5 14 54 39 365 381 447 425

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

R Ä K E N S K A P E R

Moderbolaget Resultaträkning

Balansräkning

MSEK Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar enligt plan

not 5 not 7

not 8, 9 not 10 not 11

Rörelseresultat not 12 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader

Resultat efter finansiella poster

2003

2002

270 43 313

259 25 284

–2 – –1 –3 310

0 3 –164 –60 –6 –227 57

300 226 –875 –349 –39

500 75 –761 –186 –129

Dispositioner Resultat före skatt

not 29

– –39

0 –129

Skatt Årets resultat

not 13

98 59

177 48

Föreslagen utdelning per aktie (2002 fastställd utdelning per aktie), SEK (2002 beslutad efterutdelning per aktie), SEK

31.12. 31.12. 2003 2002

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar not 15 Skogsmark Byggnader, övrig mark och markanläggningar Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Uppskjuten skattefordran

not 16

2,50 5,07

641 30

– 486

1 672

24 933 24 933

not 17 not 13

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar, ej räntebärande not 19 Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga ej räntebärande fordringar Kortfristiga placeringar not 20, 21 Fordringar hos koncernföretag Kassa och bank not 21 Summa tillgångar

3,00 –

424 62

5 850 2 600 263 177 31 046 27 710 31 532 28 382

513 7 19

732 39 2

3 464 612 0 0 4 003 1 385 35 535 29 767

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (118 373 034 aktier à nom SEK 1) 118 118 Reservfond 24 24 142 142 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 11 149 11 954 Årets resultat 59 48 11 208 12 002 11 350 12 144 Obeskattade reserver

not 13

Skulder Räntebärande skulder not 24 Långfristiga skulder till koncernföretag Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder till koncernföretag Övriga kortfristiga skulder Ej räntebärande skulder not 25 Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga ej räntebärande skulder

– 6 481 14 543 2 863

6 217 6 600 2 343 2 200

85 24 1 – 140 166 24 113 17 550 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 35 535 29 767

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

not 26 not 27

Inga 982

Inga Inga

R Ä K E N S K A P E R

Förändringar i eget kapital MSEK

Aktiekapital*

Eget kapital 31.12.2001 118 Erhållet ägartillskott – Koncernbidrag – Skatteeffekt av koncernbidrag – Årets resultat – Eget kapital 31.12.2002 118 Erhållet ägartillskott – Kontant utdelning enligt beslut på ordinarie bolagsstämma 23 april 2003 – Kontant utdelning enligt beslut på extra bolagsstämma 17 december 2003 – Koncernbidrag – Skatteeffekt av koncernbidrag – Årets resultat – Eget kapital 31.12.2003 118

Kassaflödesanalys

Reserv- Fritt eget fond kapital 24 – – – – 24 –

11 891 63 0 0 48 12 002 11

12 033 63 0 0 48 12 144 11

–

–296

– – – – 24

–600 44 –12 59 11 208

Föreslagen, men ej beslutad utdelning för 2003 uppgår till SEK 3,00 per aktie eller totalt MSEK 355. * Antalet aktier uppgår till 118 373 034 à nominellt SEK 1. Se vidare not 28 Eget kapital.

Totalt

–600 44 –12 59 11 350

MSEK Den löpande verksamheten Nettoomsättning Rörelsens kostnader m m Rörelseöverskott Förändring i rörelsekapital Rörelsefordringar Varulager Rörelseskulder Betalda räntor m m, netto Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Löpande investeringar i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Förändring i räntebärande fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten

2003

2002

270 –2 268

259 –389 –130

49 – 64 381

–135 9 –127 –383

–168 –632 32 –19 245 –1 034 – –16 228 235 –2 650 –3 256 –2 422 –3 037

Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Erhållna ägartillskott Inlösen av aktier Utdelning Förändring i övriga räntebärande skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten

11 –13 –896

64 –964 –

6 527 5 629

4 360 3 460

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

3 452 12 3 464

–611 623 12

not 20, 21 not 20, 21

R Ä K E N S K A P E R

Noter med redovisningsprinciper Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix, var den 31 december 2003 helägt dotterföretag till det av svenska staten helägda Sveaskog Holding AB (f d Förvaltnings AB Stattum), org nr 556136-6187. De finansiella rapporterna har undertecknats av styrelsen den 18 februari 2004. Balansräkningarna och resultaträkningarna kommer att fastställas på ordinarie bolagsstämma den 28 april 2004.

Not 1 Redovisningsprinciper REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden. Samma redovisnings- och värderingsprinciper som föregående år har tillämpats med tillägg för följande rekommendationer från Redovisningsrådet som trätt i kraft fr o m 1 januari 2003: RR 2:02 Varulager, RR 22 Utformning av finansiella rapporter, RR 25 Rapportering för segment – rörelsegrenar och geografiska områden, RR 26 Händelser efter balansdagen, RR 27 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering och RR 28 Statliga stöd. Tillämpningen av de nya redovisningsprinciperna har inte ha haft någon materiell påverkan på redovisningen. KONCERNREDOVISNING

Koncernredovisningen upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernens bokslut ingår moderbolaget Sveaskog AB och de företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50% av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Redovisning av förvärvade/avyttrade företag Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna innebär att det egna kapitalet – inklusive beräknad andel eget kapital i obeskattade reserver – som vid förvärvstillfället fanns i dotterföretagen i sin helhet elimineras mot dotterföretagsaktiernas bokförda värde. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Tillgångar, avsättningar och skulder i förvärvade företag intas i koncernen till verkligt värde vid förvärvstillfället. Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar

i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Anläggningar och goodwill avskrivs i enlighet med vad som redovisas nedan under rubrikerna ”Avskrivningar enligt plan” och ”Nedskrivningar”. Skulle anskaffningsvärdet på dotterföretagsaktierna vara lägre än det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar uppkommer negativ goodwill. Avser uppkommen negativ goodwill framtida kostnader eller framtida förluster, redovisas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen och upplöses i takt med att kostnaderna (förlusterna) uppstår. Uppkommer negativ goodwill i stället på grund av andra orsaker redovisas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del av negativ goodwill som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara. Om det vid ett förvärv uppstår behov av en avsättning för omstruktureringsåtgärder avser åtgärderna endast det förvärvade företaget. Huvuddragen finns angivna i en plan som senast vid förvärvstidpunkten har offentliggjorts. Senast tre månader efter förvärvet har ett konkret åtgärdsprogram utformats avseende omstruktureringen. Resultatet i företag som förvärvats under löpande år ingår i koncernresultaträkningen endast för den del av året företaget tillhört koncernen. Resultatet i företag som avyttrats under löpande år ingår i koncernresultaträkningen fram till avyttringstidpunkten. Resultatavräkningen vid avyttringen sker utifrån koncernens nettotillgångar i dessa företag vid tidpunkten för avyttringen. Omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar De utländska dotterföretagen klassificeras som självständiga verksamheter. Deras resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser. Balansräkningarna räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital.

R Ä K E N S K A P E R

Valutakurser

VÄRDERINGSPRINCIPER M M Genomsnittskurs januari–december

Land Danmark Lettland Norge Polen Storbritannien USA Euro

Valuta 100 DKK 1 LVL 100 NOK 100 PLN 1 GBP 1 USD 100 EUR

2003 122,79 14,25 114,23 207,89 13,19 8,09 912,45

2002 123,28 15,78 122,00 238,46 14,57 9,73 916,04

Balansdagskurs 31 december

2003 121,81 13,56 107,68 193,49 12,88 7,26 906,75

2002 123,64 15,04 125,97 229,93 14,14 8,83 919,20

Kapitalandelsredovisning för intresseföretag Kapitalandelsmetoden innebär att för de företag där koncernens rösträttsandel uppgår till minst 20% och högst 50%, inräknas kapitalandelen av intresseföretagets resultat efter finansiella poster i koncernens rörelseresultat. Skatteandelen i intresseföretaget redovisas som skatt varefter nettoresultatet tillförs bundet eget kapital. Bokfört värde på aktierna i intresseföretaget i koncernredovisningen förändras med nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskar bokförda värdet på aktierna och påverkar ej koncernresultaträkningen. ELIMINERING AV INTERNA TRANSAKTIONER MELLAN KONCERNFÖRETAG

Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras till den del koncernen äger andelar i företaget. Orealiserade vinster uppkomna till följd av transaktioner med intresseföretag elimineras mot ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov. INTERNPRISSÄTTNING

Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efter affärsmässiga principer och till marknadspriser. KLASSIFICERING M M

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar som förvärvats av företaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan Beräkningarna av avskrivningsbehovet bygger på en bedömning av anläggningarnas nyttjandeperiod ner till ett bedömt restvärde. Följande avskrivningssatser används för beräkning av avskrivningar enligt plan: Avskrivningssatser Industribyggnader Bostäder och kontorsbyggnader Markanläggningar* Tyngre maskiner Lättare maskiner Fordon samt övriga maskiner och inventarier Goodwill * 3,75% på anskaffningar före 1991

3–5% 2–2,25% 5% 5% 10% 16,5–33% 5–20%

Goodwill avskrivs planenligt med 5–20% per år. Den lägre procentsatsen används vid förvärv av välrenommerade, på marknaden väl inarbetade företag. Den högre avskrivningssatsen tillämpas vid förvärv av företag med obetydlig marknadspåverkan. Avskrivning enligt plan påbörjas normalt vid förvärvstillfället. För större investeringar kan avskrivningar påbörjas när anläggningstillgången tas i drift. Vid förvärv av företag påbörjas avskrivning av goodwill och anläggningar vid förvärvstidpunkten. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte oberoende av andra tillgångar genererar något kassaflöde, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. En nedskrivning reverseras om skälen för nedskrivningen

R Ä K E N S K A P E R

upphör. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle ha gjorts. Leasade anläggningar Sveaskog har valt att redovisa leasade anläggningar bland anläggningstillgångar i balansräkningen om någon av nedanstående förutsättningar föreligger • äganderätten till objektet överförs automatiskt vid leasingperiodens slut, • leasingkontraktet innehåller option att förvärva objektet till förmånligt pris, • leasingperioden omfattar huvuddelen av objektets ekonomiska livslängd eller • nuvärdet av leasinghyrorna överensstämmer med eller överskrider objektets anskaffningsvärde. Avskrivningar enligt plan på leasade anläggningar som redovisas bland anläggningstillgångar sker med de procentsatser som koncernen tillämpar för motsvarande förvärvade anläggningar. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta Huvudregel Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till säkrad avistakurs med tillägg/avdrag för periodiserad terminspremie. Den periodiserade terminspremien redovisas tillsammans med kursdifferenser i rörelseresultatet. Terminskontrakt tecknas även till viss del för framtida leveranser. Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar eller leverantörsskulder vid bokslutstillfället. Är nettot av orealiserade kursförluster och kursvinster per balansdagen en kursförlust avseende denna typ av kontrakt, redovisas detta i rörelseresultatet. Orealiserade kursvinster netto redovisas ej. Varulagervärdering Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 2:02 är upptaget till lägsta värdet av anskaffnings-/tillverkningskostnad eller verkliga värdet. Verkliga värdet är vid försäljning av färdigvaror försäljningsvärdet minus försäljningskostnader. För halvfabrikat och insatsvaror utgörs det verkliga värdet av återanskaffningsvärdet. Som grundregel tillämpas principen FIFU (= först in, först ut).

Kortfristiga placeringar Som kortfristiga placeringar redovisas statsskuldväxlar, certifikat, obligationer och andra räntebärande instrument. Kortfristiga placeringar inkl tradingportföljen värderas enligt portföljmetoden till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Detta innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster på marknadsnoterade finansiella instrument. En eventuell överskjutande förlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas. Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt. I moderbolaget redovisas kortfristiga placeringar inklusive tradingportföljen post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. En eventuell överskjutande förlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas. Placeringar som avses behållas till förfall värderas till upplupen anskaffningskostnad. Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt. Finansiella derivatinstrument Finansiella derivat redovisas initialt till anskaffningskostnaden i balansräkningen. När ett derivat ingås, kategoriserar koncernen det som antingen säkring av exponering av verkligt värde på en redovisad tillgång eller skuld (verkligtvärdesäkring), säkring av en framtida transaktion och/eller ett definitivt åtagande (kassaflödessäkring) eller som ett derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner (finansiellt instrument som innehas för handel eller är tillgängligt för försäljning). Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som kategoriserats som, och uppfyller kraven för verkligtvärdesäkring eller kassaflödessäkring, redovisas inte i resultat- och balansräkningen. Derivattransaktioner som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning (hedge accounting) redovisas som instrument vilka innehas för handel enligt lägsta värdets princip. Marknadsvärdering av derivat klassificerade som instrument som innehas för handel eller är tillgängliga för försäljning grundas på de kurser som noteras på balansdagen. Marknadsvärdet på ränteswapar beräknas med hjälp av diskonterad kassaflödesanalys. Resterande typer av finansiella instrument som t ex optioner, värderas med hjälp av väl etablerade värderingsmetoder. Avsättningar En avsättning redovisas i enlighet med RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till tidseffekten för väsentliga framtida betalningar.

R Ä K E N S K A P E R

Omstruktureringsreserv En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller offentliggjorts. Skatter Företaget och koncernen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 9 Inkomstskatter. Total skatt utgöres av aktuell skatt och uppskjuten skatt. I resultaträkningsposten Skatt redovisas aktuell och uppskjuten inkomstskatt för svenska och utländska koncernföretag. Företagen i koncernen är skattskyldiga enligt gällande lagstiftning i respektive land. Den statliga inkomstskattesatsen i Sverige uppgick under året till 28% och beräknas på nominellt bokfört resultat med tillägg för ej avdragsgilla poster och med avdrag för ej skattepliktiga intäkter, främst skattefria utdelningar från koncernföretag. I Sverige liksom i de flesta andra industriländer, sker tidsförskjutningar av skattebelastningen. Detta leder till att uppskjutna skatter uppstår. För moderbolaget innebär detta att de skattemässiga bokslutsdispositionerna i resultaträkningen sätts av till en obeskattad reserv i balansräkningen. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Dessa delas upp i bundet eget kapital och uppskjuten skatt med tillämpning av i varje land aktuell skattesats. Den beräknade uppskjutna skatten som avser bokslutsdispositionerna redovisas i koncernens resultaträkning som uppskjuten skattekostnad och den uppskjutna skatten i obeskattade reserver som avsättning för uppskjuten skatt i koncernens balansräkning. Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader, dvs skillnader mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för underskottsavdrag. Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den aktuella skattesatsen vid tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel från svenska bolag redovisas ej, då vinstmedlen kan erhållas skattefritt i form av utdelning. Temporära skillnader beaktas ej i skillnader hänförliga till andelar i koncern- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom en överskådlig framtid. Vid rena substansförvärv, där skattevärderingen är en väsentlig del av affärsuppgörelsen, värderas den uppskjutna skatten med utgångspunkt från köpeskillingen.

Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig. Redovisning av intäkter Redovisning av intäkter sker enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla företaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst vid varuförsäljning redovisas som intäkt då företaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och företaget inte utövar någon reell kontroll över de varor som sålts. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller företaget. Koncernbidrag och aktieägartillskott Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIP 2004 BETRÄFFANDE REDOVISNING AV PENSIONER OCH PENSIONSLIKNANDE ÅTAGANDEN

Från och med 1 januari 2004 träder en ny rekommendation från Redovisningsrådet i kraft rörande redovisning av ersättning till anställda, RR 29. Denna rekommendation innebär ändrad princip för redovisning av pensionsåtaganden i koncernredovisningen. Enligt RR 29 ska pensionsutfästelser och pensionsliknande åtaganden i koncernredovisningen redovisas som skuld i balansräkningen. Skulden ska beräknas med utgångspunkt från företagsspecifika aktuariella antaganden, där bl a bedömda framtida lönejusteringar beaktas. Se vidare not 22 Avsättningar för pensioner.

Not 2 Finansiell riskhantering

Sveaskog är ett skogsägande och skogsförvaltande bolag. Koncernens tillgångar är till ca 40% finansierade med externa lån varför stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende

R Ä K E N S K A P E R

av enstaka finansieringskällor samt att ha en konservativ hållning avseende motparter vid placering av eventuell överskottlikviditet. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering är centraliserad till koncernens finansavdelning. Koncernens huvudsakliga finansiella riskexponering består i finansieringsrisk och ränterisk. Valutarisken är, sedan sågverksverksamheten inte längre är en konsoliderad del, endast av marginell betydelse. Se även not 24 Räntebärande skulder.

VALUTARISK

Valutarisk är den resultateffekt en valutakursförändring orsakar. Sedan bildandet av det nya sågverksbolaget Setra Group är Sveaskogkoncernens nettovalutaexponering mycket begränsad och uppgår till mindre än MSEK 100 på årsbasis. Av detta skäl har styrelsen under hösten 2003 beslutat att helt upphöra med säkring av de kommersiella valutaflödena. Koncernen har inga materiella tillgångar utomlands varför ingen omräkningsexponering, även kallad balansexponering, uppstår. KREDITRISK/MOTPARTSRISK

FINANSIERINGSRISK/LIKVIDITETSRISK

Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa, finns tillgängliga. Dessa ska till volym i första hand täcka utestående företagscertifikat. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramar ska eftersträvas. Långivarbasen ska även vara rimligt diversifierad för att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor. Därför består koncernens låneportfölj av dels banklån med olika förfalloprofil, dels lån upptagna på kapitalmarknaderna (företagscertifikat med löptider upp till ett år och obligationslån med tre till fem års löptid). Den genomsnittliga löptiden på utestående lån ska vara väl spridd över en femårsperiod. RÄNTERISK/MARKNADSRISK

Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekter på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstid. Eftersom koncernens genomsnittliga räntebindning var ca 21 månader vid årsskiftet 2003/2004 får en ränteförändring ingen omedelbar resultateffekt. Om koncernens hela låneportfölj skulle löpa med rörlig ränta skulle resultateffekten av en ränteförändring med 1% bli MSEK 88 beräknad på nettoskulden vid årsskiftet. För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora resultatslag vid en större negativ ränteförändring är Sveaskogs norm att lånestockens genomsnittliga räntebindning inte skall understiga 10 månader men heller inte överstiga 27 månader. För att nå denna norm används räntederivat, företrädesvis ränteswapar. Marknadsrisk definieras som den resultateffekt förändringar i priser på utestående kapitalinstrument kan ge. Sveaskog är nettolåntagare och investerar endast undantagsvis i noterade instrument. Marknadsrisk för investeringar är därför i princip inte aktuell.

Finansiella instrument som kan medföra kreditrisk består i huvudsak av likvida medel, finansiella anläggningstillgångar och kundfordringar. Med kreditrisk avses bl a att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. För att undvika detta har Sveaskog en stram policy för hur eventuella likviditetsöverskott kan placeras. För placeringar med svenska motparter får endast kreditbetyg K1 enligt Standard & Poor’s nordiska ratingskala komma i fråga. Beträffande utländska motparter gäller att rating från både Standard & Poor’s och Moody’s ska finnas. Lång rating ska motsvara minst A enligt Standard & Poor’s och minst A2 enligt Moody’s ratingskalor och kort rating minst A1 respektive P1. Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positiva resultateffekter på derivatkontrakt med motpart. Under 2003 förekom inga kreditförluster. En annan typ av kreditrisk är fordringar på kommersiella kunder. Koncernens fyra största kunder svarade per 31 december 2003 för ca 56% av den totala omsättningen. Kreditförsäkring/ garanti finns enligt koncernens policy men tillämpas ej för större kunder. Finansiella anläggningstillgångar avser i huvudsak aktieinnehav samt räntebärande fordringar. RÅVARURISK

I Sveaskogs fall består råvarurisken i den för industridelen nödvändiga elförsörjningen. Denna är koncentrerad till det helägda dotterföretaget AssiDomän Cartonboard, som har ett årligt elkraftbehov om totalt ca 390 000 MWh, varav ca 215 000 MWh anskaffas externt. För att erhålla ett så stabilt pris som möjligt för denna elkraft sker en kontinuerlig och rullande säkring via terminskontrakt på kraftbörsen Nordpool. Tidshorisonten är rullande 24 månader och innebär att bolagets behov ska vara fyllt till 100% vid ingången av varje leveransperiod. Leveransbehov som infaller inom 12 månader är således säkrade till 50% idag.

R Ä K E N S K A P E R

Not 3 Särskilda uppgifter om moderbolaget Sveaskog AB äger och förvaltar fastigheter och aktier i dotterföretag samt svarar för koncerngemensam finansiering.

Not 4 Transaktioner med närstående Transaktioner med Sveaskog Holding AB (fd Förvaltningsaktiebolaget Stattum) Sveaskog AB ägs till 100% av svenska staten genom Sveaskog Holding AB, org nr 556136-6187 med säte i Stockholm. Sveaskog AB har under året erhållit ägartillskott från Sveaskog Holding AB på MSEK 11 (2002: MSEK 64). Sveaskog Holding AB ingår i koncernens koncernkontosystem med Sveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Beträffande Sveaskog Förvaltnings ABs skuld till Sveaskog Holding AB hänvisas till Not 24 Räntebärande skulder. Räntekostnader till Sveaskog Holding AB specificeras i not 12 Resultat från finansiella poster. I övrigt har inga transaktioner förekommit med Sveaskog Holding AB eller företag som ingår i systerkoncerner. Sveaskog ABs transaktioner med dotterföretag Skogsrörelsen överläts till dotterföretaget Sveaskog Förvaltnings AB den 1 oktober 2002. Under 2003, liksom 2002, har en del av fastighetsbeståndet överlåtits till detta företag. Fakturering till dotterföretag har uppgått till MSEK 270 (2002: MSEK 67). Inga inköp har gjorts från dotterföretag (2002: MSEK 10). Utdelning från Sveaskog Förvaltnings AB samt ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag specificeras i not 12 Resultat från finansiella poster. Beträffande Sveaskog ABs fordringar på och skulder till dotterföretag hänvisas till not 17 Långfristiga fordringar, not 19 Kortfristiga ej räntebärande fordringar, not 20 Kortfristiga placeringar, not 21 Likvida medel, not 24 Räntebärande skulder samt not 25 Ej räntebärande skulder. Aktier i koncernföretag specificeras i not 16 Aktier och Andelar. Transaktioner mellan koncernföretag inom Sveaskogkoncernen Fakturering mellan koncernens affärsområden som eliminerats i koncernen uppgår till MSEK 1 415 (1 759), vilket motsvarar koncernföretagens inköp från andra koncernföretag. Inom affärsområdena har på samma sätt ytterligare MSEK 194 (344) eliminerats. Transaktioner med ledande befattningshavare Transaktioner med ledande befattningshavare beskrivs i not 10 Personalkostnader och medelantal anställda.

Not 5 Nettoomsättning MSEK

Koncernen 2003 2002

Externa intäkter Intäkter från extern varuförsäljning Intäkter från externa tjänsteuppdrag Övriga externa försäljningsintäkter

7 975 443 2

7 947 441 2

– – –

192 – –

Summa

8 420

8 390

–

192

Intäkter från koncernföretag Intäkter från varuförsäljning, koncern

–

270

Summa

–

270

8 420

8 390

270

259

Summa totalt

Moderbolaget 2003 2002

Nettoomsättning per affärsområde Moderbolagets nettoomsättning 2002 och 2003 var helt hänförlig till skogsrörelsen. Fördelningen av koncernens nettoomsättning på affärsområden framgår av Not 6 Segmentrapportering. Nettoomsättning per geografisk marknad Moderbolagets nettoomsättning är helt hänförlig till Sverige. Fördelningen av koncernens nettoomsättning på geografiska marknader framgår av Not 6 Segmentrapportering.

Not 6 Segmentrapportering Rörelsegrenar Med primära segment avses affärsområden. Med sekundära segment avses geografiska områden. Information om affärsområdena Sveaskog bedriver skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav om ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även fastighetsförvaltning samt kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och naturupplevelser. I koncernen ingår en industriell verksamhet i form av kartongtillverkning, AssiDomän Cartonboard. T o m första halvåret 2003 ingick även sågverksrörelse under namnet AssiDomän Timber. Därutöver äger Sveaskog 50% i sågverksgruppen Setra Group AB som bildades 1 juli 2003. Internprissättning Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efter affärsmässiga principer och till marknadspriser. Internleveranserna elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Tillgångar och skulder De tillgångar som ingår i respektive rörelsegren innefattar alla rörelsetillgångar som används i rörelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och anläggningstillgångar. De skulder som hänförts till rörelsegrenarna innefattar samtliga rörelseskulder, huvudsakligen leverantörsskulder, upplupna kostnader samt övriga kortfristiga skulder. Aktuell eller uppskjuten skatt ingår ej.

R Ä K E N S K A P E R

Fortsättning not 6 Affärsområden MSEK

Koncernen 2003 2002

Resultaträkning Intäkter Extern nettoomsättning Intern nettoomsättning Fastighetsförsäljning Övriga rörelseintäkter

8 420 0 250 7

4 707 1 254 250 12

3 317 1 885 43 10

Cartonboard 2003 2002

2 231 – – 33

2 212 – – 7

Timber/Setra Group 2003 2002

1 434 143 – 6

Övrigt och elimineringar 2003 2002

2 539 196 – 18

48 –1 397 – –44

322 –2 081 – –27

8 677

8 441

6 223

5 255

2 264

2 219

1 583

2 753

–1 393

–1 786

–6 772 –327 –15

–6 815 –365 –

–4 730 –52 –

–4 137 –50 –

–1 766 –216 –

–1 772 –207 –

–1 460 –51 –15

–2 577 –103 –

1 184 –8 –

1 671 –5 –

Rörelseresultat

1 563

1 261

1 441

1 068

282

240

–217

–120

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Valutakursdifferenser

2 28 –544 –2

8 39 –558 16

Resultat efter finansiella poster Skatt

1 047 –106

766 –187

941

579

Summa intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag

Årets resultat

Operativt kapital Tillgångar Skulder

26 500 –2 603

27 285 –3 211

22 801 –1 094

22 550 –837

3 209 –297

3 191 –308

– –

1 221 –580

490 –1 212

323 –1 486

Summa

23 897

24 074

21 707

21 713

2 912

2 883

–

641

–722

–1 163

Rörelsemarginal, %

–

Investeringar inkl företagsförvärv

306

2 426

180

227

2 050

Ej kassaflödespåverkande poster: Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag Realisationsvinster/-förluster Upplupna ränteintäkter/-kostnader Övrigt

–327 –15 254 –90 0

–365 – 48 –165 4

–52 – 254 – 0

–50 – 46 – 0

–216 – 0 – 0

–207 – 0 – 3

–51 –15 0 – 0

–103 – 1 – 0

–8 – 0 –90 0

–5 – 1 –165 1

Summa

–178

–478

202

–4

–216

–204

–66

–102

–98

–168

Avkastning på operativt kapital, % **

* Inkl fastighetsförsäljning. ** Skogsrörelsen exkl fastighetsförsäljning.

8 390 0 43 8

Skogsrörelsen* 2003 2002

R Ä K E N S K A P E R

Geografiska områden

Koncernen Koncernen 2003 2002

MSEK Extern nettoomsättning Operativt kapital, tillgångar

Sverige 2003 2002

Övriga länder 2003 2002

8 420

8 390

8 348

8 372

26 500

27 285

26 464

27 249

302

379

300

378

Investeringar i anläggningstillgångar

Verksamheten i olika länder

Nettoomsättning

MSEK

2003

Sverige

8 348

Belgien

–

Danmark

–

Frankrike

Nettoomsättning per mottagande land Andel i %

Löner och sociala kostnader

2002

2003

2002

2003

2002

2003

2002

2003

2002

2003

2002

8 372 23 871 24 060

300

378

2 159

2 377

1 036

1 090

5 306

4 593

–

217

378

–

470

501

Grekland

–

Irland

–

Italien

–

333

335

Nederländerna

–

Portugal

–

Spanien

–

–1

–

129

Storbritannien

615

842

Tyskland

–

546

661

Österrike

–

–3

–1

–

2 530

3 130

8 373 23 871 24 061

301

379

2 195

2 417

1 058

1 117

7 836

7 723

Finland

Övriga EU EU exkl Sverige EU totalt

8 364

2002

Verksamhet i koncernens bolag per land Operativt Medelantal kapital Investeringar anställda

2003

Lettland

Litauen

–

Norge

–

128

159

Polen

–

–2

–

Ryssland

–

Schweiz

–

Ungern

–

Övriga Europa

–

Europa exkl EU

–

373

329

8 390 23 897 24 074

302

379

2 211

2 433

1 061

1 120

8 209

8 052

Europa totalt

8 420

Afrika

–

132

220

Amerika

–

Asien

–

100

Övriga världen

–

8 390 23 897 24 074

302

379

2 211

2 433

1 061

1 120

8 420

8 390

100

Totalt

8 420

R Ä K E N S K A P E R

Löner och andra ersättningar per land

Not 7 Övriga rörelseintäkter MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Aktiverat arbete för egen räkning Realisationsvinst vid försäljning av fastigheter, maskiner och inventarier Övriga rörelseintäkter

–

254 0

48 0

43 0

24 1

Summa

257

Not 8 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag

1 1

2 2

– –

1 0

Övriga revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag

1 4

2 3

– –

Totalt Revisionsuppdrag Andra uppdrag

2 5

4 5

– –

1 0

Summa

–

MSEK

Styrelse, Övriga VD, vVD anställda

Moderbolaget Sverige varav bonus

– –

3 –

42 –

Dotterföretag Sverige varav bonus Tyskland Storbritannien Frankrike Lettland Finland Belgien

11 0 1 2 1 – – –

701 – 5 3 3 3 1 –

8 0 1 2 1 – – 1

699 – 7 5 3 3 1 1

Summa dotterföretag

716

719

Summa totalt

716

761

Kvinnor

2003 Män

Totalt

2002 Totalt

Moderbolaget Sverige

–

135

306 5 5 5 2 – – –

1 853 10 8 7 6 – 1 3

2 159 15 13 12 8 0 1 3

2 242 14 18 9 9 3 2 1

Medelantal anställda per land

Förfalloår för ej uppsägningsbara hyresavtal 2004 2005–2008 2009 och därefter

17 17 9

– – –

Dotterföretag Sverige Lettland Storbritannien Frankrike Tyskland Belgien Norge Finland

Summa

–

Summa dotterföretag

323

1 888

2 211

2 298

Summa totalt

323

1 888

2 211

2 433

Not 9 Operationella leasingavtal MSEK

Koncernen 2003

Moderbolaget 2003

Inga övriga större ej uppsägningsbara operationella leasingavtal finns i moderbolaget eller koncernen.

Fördelningen mellan kvinnor och män i styrelsen och ledningsgruppen 2003 Koncernen Kvinnor Män

Not 10 Personalkostnader, medelantal anställda och sjukfrånvaro Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader MSEK Löner och andra ersättningar varav bonus till VD och vVD Avtalsenliga pensioner till VD och vVD Avtalsenliga pensioner, övriga Övriga sociala kostnader Summa Kapitaliserade pensionsförpliktelser till VD och vVD

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

731 0 3 66 261

777 0 2 53 288

– – – – –

45 – 0 5 15

1 061

1 120

–

Personalkostnader i resultaträkningen innehåller, förutom löner och andra ersättningar samt sociala kostnader specificerade ovan, även andra personalkostnader för t ex utbildning.

2002

2003 Styrelse, Övriga VD, vVD anställda

2002* Kvinnor Män

Styrelseledamöter Valda av bolagsstämman Arbetstagarrepresentanter, ordinarie Arbetstagarrepresentanter, suppleanter VD Övrig koncernledning och andra ledande befattningshavare

5 – – –

3 3 2 1

5 – – –

Summa

2 3 3 1

* Uppgifterna avser endast kvarvarande dotterföretag, dvs de dotterföretag som överförts till Setra Group per 1 juli 2003 ingår ej. Styrelsen är identisk i Sveaskog AB och Sveaskog Förvaltnings AB. Styrelserna i övriga koncernföretag utgöres till 100% av män.

Moderbolaget

2003 Kvinnor Män

2002 Kvinnor Män

Styrelseledamöter Valda av bolagsstämman Arbetstagarrepresentanter, ordinarie Arbetstagarrepresentanter, suppleanter VD

5 – – –

3 3 2 1

5 – – –

2 3 3 1

Summa

R Ä K E N S K A P E R

Uppgift om de anställdas frånvaro p g a sjukdom

Koncernen 2003 2002

Total sjukfrånvaro i % av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid Män Kvinnor

4,5 7,6

5,5 8,5

Totalt

4,9

5,9

Sjukfrånvarons längd i dagar i % av total sjukfrånvaro Sammanhängande tid av 60 dagar eller mer < 60 dagar

60 40

59 41

100

Åldersfördelning av de sjukfrånvarande i % 29 år och yngre 30–49 år 50 år och äldre

2,0 4,0 6,6

4,0 4,8 8,1

Summa

4,9

5,9

Totalt

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt NBKs rekommendation, m m Högsta ledningen utgörs av styrelsens ordförande och verkställande direktören. I koncernledningen ingår förutom VD också vice verkställande direktören, chef VO Skogsbruk samt chef VO Virkesmarknad. Andra ledande befattningshavare är affärsområdeschef, övriga verksamhetsområdeschefer och koncernstabschefer, totalt 13 personer vid årsskiftet.

Vice verkställande direktören Sven Eric Lundström Lön och andra förmåner Utbetald innestående semester Pensionskostnad

SEK 2 090 691 SEK 323 271 SEK 406 212

Pension För Sven Eric Lundström utgår pension mellan 62 och 65 år med 70% av den vid avgångstillfället pensionsgrundande lönen (månadslön samt semesterersättning). Pensionsförmånen är antastbar. Avsättningar har skett. Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnas kompletterande pensionsförmåner på den del av årslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr basbeloppet. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året. Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Sven Eric Lundströms sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 24 månadslöner. Lika med uppsägning från bolagets sida kan behandlas väsentligt förändrad ägarstruktur, ändrad befattning samt väsentligt ändrat befattningsinnehåll. Avgångsvederlaget avräknas mot lön från ny anställning. Chef VO Skogsbruk Gunnar Olofsson Lön och andra förmåner Pensionskostnad

SEK 1 260 267 SEK 360 883

Principer Till styrelsens ordförande och övriga bolagsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören, övrig koncernledning samt andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, tjänstebil och pension. Två befattningshavare har tjänstebostad. Bonus förekommer ej. Ersättningen till verkställande direktören sätts av styrelsen. Ersättningar till övrig koncernledning samt andra ledande befattningshavare sätts av verkställande direktören efter samråd med styrelsens kompensationskommitté. Kompensationskommittén utgörs av Bo Dockered och Birgitta Johansson-Hedberg.

Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Gunnar Olofssons sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Ersättningar och andra förmåner under året Styrelsens ordförande Bo Dockered Arvode

Chef VO Virkesmarknad Erik Olsson (anställd fr o m 2003-08-11) Lön och andra förmåner Pensionskostnad

SEK

Övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter Styrelsearvode, totalt SEK Kommittéarvoden på totalt SEK 105 000 har utbetalats till Lars Johan Cederlund, Christina Liffner och Lena Johansson. Arbetstagarrepresentanter i styrelsen inklusive suppleanter Förutom lön i anställning har ersättning utgått med totalt SEK Koncernledningen Verkställande direktören Lars Sköld Lön och andra förmåner Pensionskostnad

750 000 810 000

92 000

SEK 2 362 988 SEK 676 500

Pension Lars Sköld har ett pensionsavtal med 60 år som pensionsålder. Pensionsförmånerna är avgiftsbestämda, motsvarande avsättningar till ITP-planen. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året. Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Lars Skölds sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

SEK SEK

623 497 189 309

Pension Pension utgår enligt ITP-planens huvudregel från 65 år. Tiotaggslösning tillämpas med lika premie som vid traditionell ITP-plan. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året. Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Erik Olssons sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Andra ledande befattningshavare Löner och andra förmåner* Pensionskostnad

SEK 11 751 840 SEK 3 372 177

* varav SEK 126 000 har utbetalats som särskilt konsultarvode innan fast anställning. Uppsägning och avgångsvederlag Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller varierande uppsägningstid. Från bolagets sida varierar den mellan 6 och 12 månader, uppsägningstiden från den anställdes sida varierar mellan 3 och 6 månader. Avgångsvederlag utgår vid uppsägning från bolagets sida med från 12 till 24 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

R Ä K E N S K A P E R

Pension För två personer bland andra ledande befattningshavare utgår pension baserad på 70% av den mellan 62 och 65 år pensionsgrundande lönen (månadslön samt semesterersättning). Pensionsförmånerna är antastbara. Avsättningar har skett. För övriga är pensionsåldern 65 år. Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnas, för två befattningshavare, kompletterande pensionsförmåner på den del av årslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr basbeloppet. I de fall s k tiotaggslösning förekommer tillämpas lika premie som om traditionell ITP-plan hade tillämpats. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Avskrivningar enligt plan Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

–

Materiella anläggningstillgångar Byggnader Övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier

31 11 285

40 10 315

1 0 0

1 0 5

Summa

327

365

Not 12 Resultat från finansiella poster MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning

–

300

500

Summa

–

300

500

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning Realisationsvinst Realisationsförlust

2 – 0

2 6 0

– – –

Summa

–

Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter, koncernföretag Ränteintäkter, övriga Övriga finansiella intäkter

– 27 1

– 38 1

225 1 –

71 4 –

Summa

226

Övriga finansiella kostnader Räntekostnader, moderföretag Räntekostnader, övriga koncernföretag Räntekostnader, pensioner Räntekostnader, övriga Övriga finansiella kostnader

0 – –38 –492 –14

– – –45 –490 –23

– –488 – –376 –11

– –286 –39 –414 –22

Summa

–544

–558

–875

–761

–2

–

–516

–495

–349

–186

Valutakursdifferenser Summa totalt

Den finansiella delen av kostnader för pensionsåtaganden i egen regi har beräknats efter en räntesats om 2,41% (2,95).

Resultat efter finansiella poster MSEK

Koncernen 2003 2002

Sverige, koncernföretag Övriga länder, koncernföretag

1 027 20

766 0

Summa

1 047

766

Skattekostnad/skatteintäkt MSEK

Koncernen 2003 2002

Aktuell skatt Periodens skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –61 Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år –9

Not 11 Avskrivningar enligt plan MSEK

Not 13 Skatter

Summa

–19

–70

Moderbolaget 2003 2002 12

–

–19

–

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteintäkt (+)/skattekostnad (–) avseende temporära skillnader 82 Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) i återfört resp aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –117

–243

177

Summa

–168

177

Andel i intresseföretagsskatt

–35 –1

–

Summa totalt

–106

–187

177

Skattekostnad/skatteintäkt per land Sverige Övriga länder

–104 –2

–193 6

98 –

177 –

Summa

–106

–187

177

Skillnad mellan nominell och effektiv skattesats Koncernen % 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Svensk inkomstskattesats –28,0 Effekt av andra skattesatser för utländska koncernföretag – Skatteeffekt mellan redovisat och skattemässigt resultat på fastighetsaffärer – Skatteeffekt på grund av tidigare ej intäktsförda skattefordringar 18,2 Skatt på andel i intresseföretag avviker från normal skattesats –0,5 Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter 0,2

–28,0

28,0

1,0

–

–0,4

–

5,2

–

–2,2

223,3

108,3

Skattesats enligt resultaträkningen

–24,4

251,3

136,3

–10,1

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital Moderbolaget 2003 2002

MSEK Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag

Summa

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Uppskjuten skatteskuld Skogsmark, övrig mark och byggnader Övriga anläggningstillgångar Periodiseringsfond Ersättningsfond för mark Övriga obeskattade reserver

1 199 486 106 89 58

1 150 589 93 59 46

– – – – –

Summa

1 938

1 937

–

R Ä K E N S K A P E R

Koncernen 2003 2002

MSEK

Moderbolaget 2003 2002

Uppskjuten skattefordran Varulager Fordringar Underskottsavdrag Avsättningar

4 – 289 123

27 19 227 112

– – 249 14

– – 177 –

Summa

416

385

263

177

1 522

1 552

–263

–177

Summa netto uppskjuten skatteskuld (+)/-fordran (–)

Koncernen 2003 2002

MSEK Övriga Ersättningsfond för mark Periodiseringsfond Skadereserv, försäkringsbolag Utjämningsreserv, försäkringsbolag Valutakursreserv Avsatt till pensioner, överskott

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

MSEK

Utgående balans 31.12.2003

Företagsförvärv

Ingående balans 1.1.2003

–35 –53 – – –

84 –50 13 30 12

1 150 589 93 59 46

Summa

1 938

–88

1 937

4 – 289 123

–14 – – –9

–9 –19 62 20

27 19 227 112

416

–23

385

1 522

–65

1 552

Summa Summa netto uppskjuten skatteskuld Redovisas som Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld

17 1 539

– –65

9 44

8 1 560

Netto uppskjuten skatteskuld

1 522

–65

1 552

Moderbolaget Uppskjuten skattefordran Avsättningar Underskottsavdrag

14 249

– –

14 72

– 177

Summa uppskjuten skattefordran

263

–

177

Underskottsavdrag Underskottsavdragen är helt hänförliga till svenska koncernföretag och saknar förfallodatum. Ej redovisade uppskjutna skattefordringar Skattemässiga underskottsavdrag för vilka skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningarna uppgår till ca MSEK 150. Beloppet utgör en reserv för eventuellt tillkommande skattekostnader. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner Skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten Dispositioner. I koncernredovisningen redovisas dock inte obeskattade reserver och bokslutsdispositioner.

Summa

1 72 – – – –

865

668

1 427

1 303

MSEK

Koncernen 2003 2002

Ingående balans 1.1.2003 Avsättning Upplösning Enheter överförda till Setra Group

635 133 –9 –197

527 189 –81 –

– – – –

562

635

–

Utgående balans 31.12.2003

Not 14 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen

Goodwill

Patent och liknande rättigheter

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2003 Investeringar Försäljning Omräkningsdifferenser

0 – 0 –

– 0 – 0

0 0 0 0

Utgående värden 31.12.2003

–

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående värden 1.1.2003 Försäljning Årets avskrivningar

0 0 0

– – 0

0 0 0

Utgående värden 31.12.2003

–

Utgående planenliga restvärden 31.12.2003

–

MSEK

Ackumulerade avskrivningar utöver plan Maskiner och inventarier Byggnader Markanläggningar

549 13 –

623 12 0

– – –

Summa

562

635

–

Utgående värden 31.12.2003

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Totalt

Not 15 Materiella anläggningstillgångar

MSEK

De enskilda bolagens obeskattade reserver

Moderbolaget 2003 2002

I koncernredovisningen har de obeskattade reserverna delats upp i uppskjuten skatteskuld respektive bunden reserv i eget kapital.

Koncernen Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2003 Investeringar Företagsförvärv Från pågående nyanläggningar och förskott m m Enheter överförda till Setra Group Försäljning samt utrangering Omräkningsdifferenser m m

MSEK

– 72 – – – –

Förändring av ackumulerade avskrivningar utöver plan Redovisat i resultaträkningen

Koncernen Uppskjuten skatteskuld Skogsmark, övrig mark och byggnader 1 199 Övriga anläggningstillgångar 486 Periodiseringsfond 106 Ersättningsfond för mark 89 Övriga obeskattade reserver 58

Uppskjuten skattefordran Varulager Fordringar Underskottsavdrag Avsättningar m m

213 332 6 114 0 3

319 378 3 122 – 43

Summa totalt

Moderbolaget 2003 2002

Byggnader övrig mark och markSkogsanläggmark ningar

21 015 1 – –40 – –193 – 20 783

Maskiner och inventarier

Pågående nyanläggningar och förskott

5 608 138 83

66 136 0

67 43 –345 –1 348 –14 –155 –3 –1

–70 –48 – –

1 396 27 118

1 246

4 368

R Ä K E N S K A P E R

Fortsättning not 15

MSEK

Byggnader övrig mark och markSkogsanläggmark ningar

Pågående nyanläggMaskiner ningar och inoch ventarier förskott

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2003 Företagsförvärv Enheter överförda till Setra Group Försäljning och utrangering Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser m m

– – – – – –

–699 –57 173 6 –42 0

–2 878 –65 988 152 –285 1

– – – – – –

Utgående värden 31.12.2003

–

–619 –2 087

–

Utgående planenliga restvärden 31.12.2003

20 783

627

2 281 Byggnader övrig mark och markanläggningar

Skogs mark

84 Pågående nyanläggningar och förskott

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2003 Omklassificering Investeringar Avyttringar och utrangeringar

641 –41 0 –176

33 41 – –9

1 – – –1

Utgående värden 31.12.2003

424

–

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2003 Försäljning och utrangering Årets avskrivning Utgående värden 31.12.2003 Utgående planenliga restvärden 31.12.2003

– – –

–3 1 –1

– – –

–

–3

–

424

–

Taxeringsvärden för svenska fastigheter Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Skogsmark Övrig mark Byggnader

23 300 23 623 251 225 535 648

1 578 55 21

2 507 55 15

Summa Bokförda värden, skogsmark

24 086 24 496 20 783 21 015

1 654 424

2 577 641

Ovan redovisade taxeringsvärden avser åsatta taxeringsvärden i vissa fall korrigerade med den beräknade effekten av delförvärv och delavyttringar.

Koncernföretag

Andra långfristigavärdeIntresse- pappersföretag* innehav

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos intresseföretag Fordringar hos koncernföretag Övriga långfristiga fordringar

520 – 1

– – 1

– 5 850 –

– 2 600 –

Summa

521

5 850

2 600

Ej räntebärande långfristiga fordringar Övriga långfristiga fordringar

–

Summa

–

De externa långfristiga fordringarnas (31.12.2003) förväntade återvinningstid MSEK

Koncernen

Moderbolaget

2004 2005 och därefter

– 521

– –

Summa

521

–

Not 18 Varulager Koncernen 2003 2002

MSEK Avverkningsrätter Upphugget virke i skog Råvaror Förbrukningsartiklar Produkter under tillverkning Färdiga produkter Omsättningsfastigheter Förskott till leverantörer Övrigt

84 10 54 2 217 255 1 264 59

56 9 101 5 135 291 1 198 55

Summa

946

851

Not 19 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Totalt

Koncernen Ingående värden 1.1.2003 Investeringar Kapitalandel i intresseföretag Försäljning

– – – –

1 – 150 0

6 4 – –3

7 4 150 –3

Utgående värden 31.12.2003

–

151

158

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2003

24 933

–

– 24 933

Utgående värden 31.12.2003

24 933

–

– 24 933

Ackumulerade nedskrivningar Ingående värden 1.1.2003

–

Utgående värden 31.12.2003

–

24 933

–

– 24 933

Bokfört värde 31.12.2003

Not 17 Långfristiga fordringar

Varulagret förväntas till ca 85% återvinnas inom ett år.

Not 16 Aktier och andelar

MSEK

Not 16 fortsätter på nästa sida

MSEK

* Vid bildandet av Setra Group har aktierna i det av Sveaskog helägda dotterföretaget AssiDomän Timber AB bytts mot 50% av aktierna i Setra Group. Transaktionen har bedömts vara byte av likartade tillgångar och redovisas till bokfört värde. I Sveaskogs redovisning ingår AssiDomän Timber AB som helägt dotterföretag fram t o m den 30 juni 2003. Från den 1 juli 2003 redovisas Sveaskogs innehav i Setra Group enligt kapitalandelsmetoden. Aktieinnehavet i övriga intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Kapitalandelsredovisning har ej tillämpats p g a innehavets ringa betydelse.

MSEK Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag Fordringar hos övriga koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar * Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa

Koncernen 2003 2002 912 338 – 24 329

1 169 – – 53 168

Moderbolaget 2003 2002 – – 513 7 19

1 – 732 39 1

135

–

1 646

1 525

539

773

De externa kortfristiga ej räntebärande fordringarnas (31.12.2003) förväntade återvinningstid MSEK

Koncernen

Moderbolaget

2004 2005 och därefter

1 626 20

24 2

Summa

1 646

R Ä K E N S K A P E R

Fortsättning not 16, Aktier och andelar

Specifikation av aktier och andelar samt andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolagets innehav Direkta innehav i koncernföretag Sveaskog Förvaltnings AB Hjälmare Kanal och Jäders Bruks AB

Org nr

Säte/land

556016-9020 556002-4472

Stockholm Arboga

Innehav i % 1)

Antal aktier

Bokfört värde kSEK

100 100

95 157 179 5 936

24 930 191 3 049

Summa direktägda koncernföretag Större indirekta innehav i koncernföretag AssiDomän Cartonboard AB 556267-2328 AssiDomän Fastighetsutveckling AB 556438-3635 AssiDomän Försäkring AB 516401-8466 AssiDomän Kraft Products AB 556071-4072 AssiDomän Reinsurance SA – Baltfor Ltd – Scandfibre Logistics AB 556253-1474 Skogs AB Sveaskog 36 556579-7627 Svenska Skogsplantor AB 556477-5327 Koncernens innehav i intresseföretag Moderbolagets indirekta innehav Setra Group AB 556034-8483 Övriga

24 933 240

Lindesberg Solna Stockholm Solna Luxemburg Lettland Stockholm Solna Hallsberg

100 100 100 100 100 100 100 100 100

1 000 1 000 100 000 692 911 345 11 999 100 10 000 1 000 44 550

– – – – – – – – –

Stockholm

396 333 400

150 084 428

Summa intresseföretag Koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav Moderbolagets indirekta innehav Bottenvikens Stuveri AB 556053-7168 Bostadsrätter Övriga andelar

150 512

Piteå

24,1

Summa koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav Summa koncernens innehav av aktier och andelar

18 775

2 586 4 386 157 7 129 157 641

1) Rösträttsandelen överensstämmer för samtliga andelar med kapitalandelen Komplett lagstadgad specifikation av koncernföretagens innehav finns i den årsredovisning som insändes till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan erhållas från Sveaskog Förvaltnings AB, Koncernstab Kommunikation, 105 22 Stockholm.

R Ä K E N S K A P E R

Not 20 Kortfristiga placeringar MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Kortfristiga placeringar Fordringar hos koncernföretag Övriga kortfristiga räntebärande fordringar

18 – 0

101 – 0

– 3 464 –

– 612 –

Summa

101

3 464

612

För huvuddelen av den svenska koncernen finns s k koncernkonton med Sveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Sveaskog Förvaltnings ABs mellanhavanden med koncernföretagen avseende koncernkonton redovisas som kortfristig räntebärande fordran respektive kortfristig räntebärande skuld till koncernföretagen.

Not 21 Likvida medel MSEK

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Kortfristiga placeringar, se not 20 Fordringar hos koncernföretag Kassa och bank

18 – 301

101 – 235

– 3 464 0

– 612 0

Summa

319

336

3 464

612

Ovanstående poster har klassificerats om likvida medel med utgångspunkten att • de har en obetydlig risk för värdefluktuationer • de kan lätt omvandlas till kassamedel • de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

motsvarande åtaganden i dotterföretagens redovisning med MSEK 218 enligt nedan. Effekt av ändrad redovisningsprincip (understigande –/överstigande +)

–209 –2 –2 –5

Summa

–218

Effekten redovisas per den 1 januari 2004 direkt mot eget kapital. Huvuddelen av koncernens pensionsutfästelser är sådana utfästelser som beskrivs i not 22 Avsättningar till pensioner och not 23 Övriga avsättningar. Därtill kommer en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare avseende tjänstemän (ITP/Alecta). I dagsläget föreligger ej information om koncernens proportionella andel av utfästelse och tillgångar i denna plan. Kostnaden enligt denna plan utgörs av försäkringspremier. De viktigaste antaganden som använts vid beräkningen av pensionsutfästelsen den 1 januari 2004 framgår av nedanstående tabell: Antagande

Not 22 Avsättningar för pensioner Koncernen 2003 2002

Avsättningar för pensioner, PRI/FPG Avsättningar för pensioner i egen regi, oantastbara

770

812

Summa

841

856

Utöver de på arbetsmarknaden sedvanliga avtalsenliga pensionsåtaganden, som belastar koncernresultatet i form av försäkringspremier för ITP och STP m m, påverkas koncernens resultat och ställning av väsentliga åtaganden för pensioner och livräntor som övertogs från Domänverket per 1 juli 1992 enligt det s k bolagiseringsavtalet. Angående antastbara pensionsavsättningar, se not 23. Förväntad förfallotid för avsättningar för pensioner MSEK

Koncernen

2004 2004 och därefter

100 741

Summa

841

Byte av redovisningsprincip 2004 beträffande redovisning av pensioner och pensionsliknande åtaganden Från och med 1 januari 2004 träder en ny rekommendation från Redovisningsrådet i kraft rörande redovisning av ersättning till anställda, RR 29. Denna rekommendation innebär ändrad princip för redovisning av pensionsåtaganden i koncernredovisningen. Enligt RR 29 ska pensionsutfästelser och pensionsliknande åtaganden i koncernredovisningen redovisas som skuld i balansräkningen. Skulden ska beräknas med utgångspunkt från företagsspecifika aktuariella antaganden, där bl a bedömda framtida lönejusteringar beaktas. Tillämpningen av den nya redovisningsprincipen innebär, att de pensionsskulder och avsättningar som motsvarar den skuld som från den 1 januari 2004 redovisas som pensionsåtaganden i koncernredovisningen understiger

Diskonteringsfaktor Inflationsindex för konsumentpriser Inkomstinflation Framtida lönehöjningar

4,9 2,0 2,5 3,0

Not 23 Övriga avsättningar

Ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgår till MSEK 5 250.

MSEK

Sveaskog Förvaltnings AB AssiDomän Cartonboard AB AssiDomän Kraft Products AB Svenska Skogsplantor AB

MSEK Koncernen Avsättning för pensioner i egen regi, antastbara Skogsvårdsskuld Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv och -försäljningar Övriga avsättningar Summa

31.12 2003

Enheter överförda till Royal Star

Avsättningar/ ianspråktagande

31.12 2002

381 286

– –

5 2

376 284

247 18

–8 –

14 –8

241 26

932

–8

927

I Sveaskogs pensionsåtaganden ingår antastbara pensionsutfästelser till viss personal främst inom Sveaskog Förvaltnings AB. För dessa åtaganden har reservation skett motsvarande den del som bedöms komma att utgå. Resterande del av teoretiskt kapitalvärde redovisas som ansvarsförbindelse med MSEK 13 (13). Avsättningen för arbetsskadeåtaganden och den del av pensionsåtaganden som ännu ej är skattemässigt avdragsgilla, har redovisats tillsammans med i föregående stycke nämnda antastbara pensionsskuld. Skogsvårdsskulden avser reservering för beräknade framtida kostnader för vissa behov av återbeskogningsåtgärder. Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv avsåg 2002 omstrukturerings- och miljöreserver avsatta dels i samband med Sveaskog ABs förvärv av AssiDomänkoncernen 2001, dels Sveaskog Förvaltnings ABs förvärv av skogs- och sågverksrörelser från Kinnevikskoncernen 2002. Dessa omstruktureringsreserver har i sin helhet ianspråktagits under 2003. Under 2003 har avsättning till omstruktureringsreserv gjorts i Svenska Skogsplantor AB. Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförsäljningar avser reserver avsatta för eventuella framtida krav avseende de verksamheter som såldes under 2000 och 2001. Ytterligare specifikation av avsättningarna lämnas inte eftersom det skulle menligt kunna påverka koncernens affärsmässiga verksamhet.

R Ä K E N S K A P E R

Räntebärande skulder 31.12.2003 fördelade på valutor inkl till skulderna hänförliga finansiella derivatinstrument

Not 24 Räntebärande skulder Koncernen finansierar sig huvudsakligen via banksystemet, men också via ett företagscertifikatprogram och några fristående obligationslån. Löptiderna varierar mellan några månader till som längst fem år. Räntan är både fast och rörlig och är med något undantag helt i svenska kronor. Av ingångna lånelöften var vid utgången av 2003 MSEK 5 250 outnyttjade. För vidare detaljer kring koncernens låneportfölj och förfallostruktur, se nedan.

2003

Koncernen 2002

Valuta

MSEK Andel, %

MSEK

9 642

100

9 302

100

Summa

9 642

100

9 302

100

MSEK Andel, %

Marknadsvärdering av finansiella derivatinstrument Koncernen 2003 2002

MSEK Långfristiga skulder AMF-STP lån, 1998–2008 Utnyttjande under MEUR 1 000 Euro Medium Term Note program Bankfaciliteter Obligationslån Skulder till koncernföretag Övriga skulder Summa

Moderbolaget 2003 2002

181

–

181

–

255 5 650 650 – 2

293 6 600 – – 2

– 5 650 650 – –

– 6 600 – 6 217 –

6 895

6 481 12 817

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

6 738

MSEK

Koncernen 2003 2002

Nettomarknadsvärde för finansiella derivatinstrument Ränteterminer netto Ränteswapar Cross currency–swapar netto Valutaterminskontrakt Råvaruderivat

–3 –166 –1 0 11

–1 –144 –1 –2 88

Summa*

–159

–60

* Anskaffningsvärde minus marknadsvärde Nominellt belopp på finansiella derivatinstrument MSEK

Kortfristiga skulder AMF–STP lån, 1998–2003 Bankfaciliteter Företagscertifikat Skuld till moderföretag Skulder till övriga koncernföretag Övriga skulder

– – 2 863 18 – 23

Summa Summa totalt

181 2 200 –

– 2 200 –

– 26

– – 2 863 – 14 543 –

2 343 –

2 904

2 407

17 406

4 543

9 642

9 302

23 887 17 360

Räntederivat Ränteterminer netto Ränteswapar Löptid kortare än 1 år Löptid 2–4 år Löptid 5 år och längre Ränteoptioner

Beskrivning av lån

Ränta %

Valuta

Långfristiga skulder Lån till fast ränta 1999/2006 Euro MTN program 2003/2008 AMF-STP lån

5,25 4,75

EUR SEK

28 181

255 181

Lån till rörlig ränta 2003/2006–2008 2002/2007–2009

Obligationslån Banklån

3,33 4,29

SEK SEK

650 5 650

Kortfristiga skulder 2003/2004 Företagscertifikat 2003/2004 Banklån

2,99 2,5

SEK SEK

2 900 10

Belopp i MSEK

Koncernen 2003 2002 135

–

1 500 6 006 800

– 6 143 –

8 306

6 143

500

–

8 941

6 143

Valutaderivat Cross currency–swapar netto Valutaterminskontrakt

274 –

307 575

Summa

Nominellt belopp (Lokal valuta, miljoner)

Emmissions-/förfalloår

MSEK

274

882

Råvaruderivat Terminskontrakt Futures

46 –

* *

Summa

* Uppgift saknas.

Förfalloår för externa räntebärande skulder 31.12.2003 MSEK

Koncernen

Moderbolaget

2004* 2005 2006 2007 2008 2009 och därefter

2 904 – 457 3 350 431 2 500

2 863 – 200 3 350 431 2 500

Summa

9 642

9 344

* Kortfristig del

R Ä K E N S K A P E R

Not 25 Ej räntebärande skulder MSEK

Not 27 Ansvarsförbindelser

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder

–

Summa

–

Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Skuld till staten att avräkna mot avtalat aktieägartillskott * Övriga kortfristiga skulder ** Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

1 941 68 – 42

4 1 086 – – 29

– – – 85 1

– – – 24 –

15 259

15 241

– 97

– 111

380

485

Summa

1 706

1 860

226

190

Summa totalt

1 713

1 866

226

190

* Skuld till staten sammanhänger med det s k bolagiseringsavtalet varigenom AssiDomän övertog Domänverkets rörelse och huvuddelen av verkets tillgångar och skulder.

Förfalloår för externa ej räntebärande skulder 31.12.2003 Koncernen

Moderbolaget

2004 2005–2008 2009 och därefter

1 494 168 51

93 48 –

Summa

1 713

141

Koncernen 2003 2002

Moderbolaget 2003 2002

Not 26 Ställda säkerheter MSEK

Koncernen 2003 2002

Borgensförbindelser för koncernföretag Borgens- och andra ansvarsförbindelser Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som upptagits bland skulderna

– 146 13

Summa

159

– 5

Moderbolaget 2003 2002

838 144 – –

– – – –

982

–

Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som skuldförts, se vidare not 22.

Not 28 Eget kapital Eget kapital består av aktiekapital, bundna fonder och fritt eget kapital (inkl årets nettoresultat). Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Reservfond Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Enligt svensk lag måste ett företag varje år göra avsättning till reservfonden med minst 10% av föregående års nettovinst tills reservfonden uppgår till 20% av aktiekapitalet.

** Bland Övriga kortfristiga skulder ingår skuld avseende beräknad restinlösen av utestående aktier i AssiDomän AB.

MSEK

Övriga bundna fonder Bundna fonder inkluderar även egetkapitalandelen av obeskattade reserver. Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Balanserade vinstmedel utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat fritt eget kapital, dvs det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Styrelsen lämnar förslag till utdelning. Utdelningens storlek beslutas av bolagsstämman.

Fastighetsinteckningar Säkerhet för skulder till övriga kreditgivare

–

Summa

–

Företagsinteckningar Säkerhet för skulder till kreditinstitut

–

MSEK

Summa

–

Aktier i intresseföretag Bankmedel

153 26

– 26

– –

Ersättningsfond för mark Utnyttjande Upplösning Överföring till dotterföretag

– 0 0

0 – –

Summa totalt

179

–

Summa

–

Not 29 Dispositioner, moderbolaget Moderbolaget 2003 2002

R Ä K E N S K A P E R

Stockholm den 18 februari 2004

Bo Dockered

Håkan Ahlqvist

Lars Johan Cederlund

Åsa Domeij

Pelle Eriksson

Roland Johanson

Lena Johansson

Birgitta Johansson-Hedberg

Christina Liffner

Rolf Sellbrand

Åsa Tham

Ordförande

Lars Sköld Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 20 februari 2004

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Auktoriserad revisor Ernst & Young

R Ä K E N S K A P E R

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Sveaskog AB (publ.) Org nr 556558-0031 Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen tillsammans omfattande sidorna 51–83, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sveaskog AB för år 2003. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 februari 2004

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Auktoriserad revisor Ernst & Young

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Ledande befattningshavare

Lars Sköld Erik Olsson

Koncernledning

Sven Eric Lundström

Verksamhetsområdeschefer

Lars Sköld

Verkställande direktör. Född 1950. Anställd sedan 2000.

Stefan Bleckert Gunnar Olofsson

Skogsdirektör. Född 1955. Anställd sedan 2001.

Sven Eric Lundström

Vice verkställande direktör. Född 1949. Anställd sedan 1983. Gunnar Olofsson

Skogsdirektör. Född 1955. Anställd sedan 2001. Erik Olsson

Virkeschef. Född 1961. Anställd sedan 2003.

Stabschefer

Naturvård. Född 1961. Anställd sedan 2003. Karin Ericsson Gullberg

Erik Olsson

Virkeschef. Född 1961. Anställd sedan 2003. Bo-Göran Karlsson

Jakt, fiske & naturupplevelser. Född 1953. Anställd sedan 1985. Hans Karlsson

Fastigheter. Född 1957. Anställd sedan 1990. Industrirörelsen Lars-Ola Almberg

Personal. Född 1956. Anställd sedan 2001. Claes-Håkan Holm

IT. Född 1949. Anställd sedan 2003. Olof Johansson

Miljö- och ekologi. Född 1958. Anställd sedan 1988. Johan Lagercrantz

Finans. Född 1952. Anställd sedan 1995.

Gunnar Olofsson

Lars-Göran Lövgren

Juridik. Född 1946. Anställd sedan 2001. Björn Olhans

Affärsstyrning. Född 1945. Anställd sedan 1986. Karin Svensson

Ekonomi. Född 1954. Anställd sedan 1983. Karl-Erik Westling

Juridik. Född 1946. Anställd sedan 1977. Leif Öster

Kommunikation. Född 1956. Anställd sedan 2002.

AssiDomän Cartonboard. Verkställande direktör. Född 1948. Anställd sedan 1997. 85

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Styrelsen

Roland Johanson Pelle Eriksson Åsa Domeij Lena Johansson Sture Persson Åsa Tham

Rolf Sellbrand

Lars Johan Cederlund Karl-Åke Kjellberg

Christina Liffner

Lars Sköld

Bo Dockered

Birgitta Johansson-Hedberg

Håkan Ahlqvist

Bo Dockered, styrelseordförande

Lars Johan Cederlund

Född 1941, invald 1999. Agronomie hedersdoktor och ordförande i bl a AB Trav och Galopp, Sveriges Lantbruksuniversitet och Beridna Högvakten. Vice ordförande i Andra AP-fonden.

Född 1941, invald 1999. Ämnesråd vid Näringsdepartementet. Ledamot i Svenska Rymdaktiebolaget, Vasakronan och Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Åsa Domeij

Håkan Ahlqvist

Född 1943, invald 2003. VD och koncernchef för Cerealia.

Född 1962, invald 1999. Riksdagsledamot. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

Lena Johansson

Född 1955, invald 1999. Generaldirektör för Livsmedelsekonomiska institutet. Birgitta Johansson-Hedberg

Född 1947, invald 2001. VD och fil kand. Avgående koncernchef i Föreningssparbanken, styrelseordförande i Lindex och Umeå universitet, styrelseledamot i Skandia och Aktiemarknadsnämnden. Christina Liffner

Född 1950, invald 1999. Ordförande i Svensk Adressändring AB. Ledamot i Vin & Sprit AB, Tredje AP-fonden, AB Svensk Exportkredit och SJR, Skandinaviska Jour och Rekryteringsbyrån AB. Vice ordförande i Svenska Friidrottsförbundet. Åsa Tham

Född 1954, invald 2003. Stiftsjägmästare i Västerås stift. Styrelseledamot i Internationella FSC.

Arbetstagarrepresentanter Pelle Eriksson

Född 1955, invald 2002. Ordinarie, Pappersarbetarförbundet (SPIAF), AssiDomän Cartonboard. Roland Johanson

Född 1943, invald 2002. Ordinarie, Skogs- och Träfacket, Sveaskog.

2 0 0 3

Styrelsen och dess arbete

Styrelsen är identisk i både Sveaskog AB och i det rörelsedrivande Sveaskog Förvaltnings AB. Styrelsen består av åtta ledamöter valda av bolagsstämman samt tre ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov som föredragande eller i administrativa funktioner. Styrelsen har fastställt en arbetsordning med instruktioner om arbetsfördelning för styrelse och verkställande direktör samt instruktion för ekonomisk rapportering. Under verksamhetsåret 2003 har styrelsen haft nio protokollförda sammanträden. Styrelsens ordförande följer bolagets verksamhet och utveckling och tillser att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som behövs för att kunna följa bolagets och koncernens ställning, ekonomiska planering och utveckling. Ordföranden samråder med verkställande direktören i förekommande strategiska frågor och företräder bolaget beträffande ägarfrågor. Styrelsens ordförande ansvarar vidare för att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i aktiebolagslagen. Styrelsen utövar tillsyn över att verkställande direktören fullgör sina åligganden. Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är ändamålsenlig, varför styrelsen fortlöpande utvärderar bolagets handläggningsrutiner, riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel. Styrelsen fastställer budget och verksamhetsplan för bolaget och koncernen, samt övervakar verksamhetens utveckling jämfört med budget och plan.

Rolf Sellbrand

Född 1943, invald 2002. Ordinarie, PTK (SIF), AssiDomän Cartonboard. Karl-Åke Kjellberg

Född 1949, invald 2003. Suppleant, Ledarna, Sveaskog.

STYRELSEKOMMITTÉER

Styrelsen har inom sig utsett tre kommittéer för beredning av ärenden avseende koncernens fastighets- och finansfrågor samt ersättningsfrågor avseende verkställande direktören och ledande befattningshavare. För kommittéerna har arbetsordningar framtagits.

Sture Persson

Född 1957, invald 2003. Suppleant, Skogs och Träfacket, Sveaskog.

Revisorer Torbjörn Köhler född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young. Torsten Lyth född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören leder koncernens verksamhet inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram erforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt är föredragande och avger därvid motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöter information som behövs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling. Härutöver håller verkställande direktören styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets verksamhet.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Ordlista

Aptering En trädstams uppdelning i sortiment. Uppdelningen görs så att största möjliga ekonomiska utbyte erhålls. Arrondering Skogsfastigheternas relativa belägenhet. Askåterföring Att till skogsmarken återföra den mineralämnesrika askan från ved som eldats i biobränslepannor. På så sätt upprätthålls ett långsiktigt kretslopp av näringsämnen. Avsalumassa Torkad massa som säljs i balar på marknaden. Avverkningsrätt (leveransrotköp) Skogsägaren låter en opartisk person märka ut ett skogsområde som skall avverkas. Köparen ansvarar själv för avverkning och uttransport. Volymen mäts och avräknas vid industrin. Avverkningsuppdrag Skogsägaren uppdrar åt köparen att svara för avverkningen. Köparen ansvarar för avverkning och uttransport till bilväg medan prissättning och mätning av virket sker på samma sätt som för leveransvirke. Barrmassaved Tall- eller granmassaved. Ger längre och starkare fibrer än lövmassaved. Bestånd Träd som växer inom en viss areal och som främst kännetecknas av enhetlig ålder och trädslagsblandning. Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja. Biologisk mångfald Variationsrikedom bland allt levande i alla miljöer och ekologiska processer som de ingår i. Detta innefattar mångfald inom och mellan arter och hos ekosystem. Biotop Naturtyp Bonitet Mått på produktionsförmågan hos skogsmark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/år. Bruttoavverkning Från ett avverkat skogsbestånd uttagen ved med tillägg för kvarlämnade fällda träd och stamdelar.

Bruttotillväxt Volymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive naturlig avgång. COD (Chemical Oxygen Demand) Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organsikt material i vatten. Ekologisk landskapsplan En skogsbruksplan på landskapsnivå där skogsbruket anpassas på lång sikt för att bibehålla landskapets mångfald av växter och djur. Ekologiskt bokslut En systematisk, dokumenterad, periodisk och objektiv granskning av resultatet av miljöskyddsåtgärder, till exempel i skogsbruket. Flis Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar av lämplig storlek, avsedda för till exempel massatillverkning, fiberskivetillverkning eller bränning. FSC (Forest Stewardship Council) Internationell organisation som verkar för ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. Fossila bränslen Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas. Fotosyntes De gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater. Fub (Fast kubik under bark) Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigt spill. Se m3fub, m3sk. Förband Genomsnittligt avstånd mellan stammarna. Ha Hektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2 motsvarar 100 ha. Humuslager Det ytliga markskiktet huvudsakligen bestående av döda växt- eller djurdelar. Impediment Benämning på markområde som har en genomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år. Industrived Stamved som används i industriella förädlingsprocesser, främst massaved och timmer.

Kväveoxider (NO X ) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som försurar nederbörden. Lövmassaved Vanligen björk. Ger kortare fibrer än barrmassaved. Används särskilt vid framställning av tryck- och kontorspapper. m 3fub Volymenhet för virke. Anger kubikmeter verklig vedvolym utan bark. Se även fub. m 3sk Skogskubikmeter. Volymen virke inklusive topp och bark, 1 m3sk motsvarar ca 0,82 m3fub. Se även fub. Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa. Både lövved (företrädesvis björk) och barrved (tall och gran) förekommer. Massaved mäts vanligen i fallande längder 25–55 dm eller i tremeterslängder. Naturvärdeslokal Skog med vissa naturvärden och stora förutsättningar att inom snar framtid återskapa höga naturvärden. Nyckelbiotop Skogsområde med höga naturvärden där man kan förvänta sig närvaro av (biotopberoende) rödlistade arter. Dessa skogar har ofta lång historia och naturskogsliknande karaktärer. Produktiv skogsmark Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk per ha och år i genomsnitt. Rödlistade arter Arter som vars långsiktiga överlevnad är osäker på sikt – på grund av t ex skogsbruk. Klassade enligt internationella hotkategorier i en s k rödlista. Självföryngring Ny skog uppkommer från frön som sprids från fröträd. Självgallring Träd konkurreras ut, torkar och faller omkull. Ståndort Ett område som har för växterna enhetlig livsmiljö.

S V E A S K O G

Å R S R E D O V I S N I N G

2 0 0 3

Adresser

KONCERNKONTOR

SKOGSRÖRELSEN

Sveaskog

DISTRIKTSKONTOR

Södra Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25

Sveaskog Förvaltnings AB Stockholm

Sveaskog

Pipers väg 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14

Norra Norrbotten Box 123 952 22 Kalix Tel 0923-696 50 Fax 0923-696 69

Sveaskog Förvaltnings AB Kalix

Sveaskog

Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01

Södra Norrbotten Nygrensvägen 1 942 28 Älvsbyn Tel 0929-168 20 Fax 0929-168 69 Sveaskog

Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Sveaskog

Västra Götaland Sjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-34 19 95 Fax 036-34 19 99 Sveaskog

Östra Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 50 Fax 0470-76 54 76 INDUSTRIRÖRELSEN AssiDomän

Sveaskog

Cartonboard AB

Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01

718 80 Frövi Tel 0581-370 00 Fax 0581-310 67

Sveaskog

Norra Bergslagen Box 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-336 50 Fax 0222-336 60

Producerad av Sveaskog Koncernstab Kommunikation i samarbete med Plädera Information AB. Foto: Bengt Alm, Sören Andersson, Jan Bengtsson, Andreas Carlsson, Rolf Karlsson, Elisabeth Ohlson, Dan Setterwall, Hans-Olof Utsi, Stefan Örtenblad, Leif Öster m fl. Illustration sidan 10: Karl Jilg. Tryckt hos Jernström Offset i mars 2004.

Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.

Sveaskog Förvaltnings AB, Stockholm Pipers väg 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 Sveaskog Förvaltnings AB, Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01 www.sveaskog.se