ProActuellt NR 1-02

Ett magasin från ProAct

NR 1/02

PRV:

Slutet gott – allting gott Virtualisering:

Nirvana eller hype?

SCB – när support och samarbete ställs på sin spets

Tema: Support

1

2

”Överlast?”

Ta en tänkt händelse; Nils sitter på kontoret och jobbar med en

Det är nog många som någon gång kännt att man drunknar i

offert för en viktig kund. Senare på kvällen

information, t.ex. när man varit borta från kontoret någon dag

skall offerten presenteras och det återstår nu

och sedan hittar 200 olästa email som alla pockar på sin

bara för Nils att hämta sin son på dagis innan

uppmärksamhet. Tittar men sedan i den vanliga inkorgen så

han skall åka till det viktiga mötet.

finns det säkert lite vanlig fysisk

Ledare

Inte klokt, men ändå troligt, är det att Nils

post som också vill ha uppmärk-

under några korta minuter lämnar PC:n i

samhet. Kort sagt känns det då

bilen för att hämta sonen. När han kommer

som om man drabbats av Information Overload.

ut finns bara en sönderslagen ruta och

En undersökning gjord nyligen av University of California i Berkeley Californien visar att det skapas någonstans mellan 1 till

portföljen med PC:n är borta.

Med den bärbara PC:n finns två uppen-

2 exbyte (just det, många nolllor......) unik information i världen i

bara risker. Om en bärbar PC kommer på

år! Det är detsamma som 250 Mb för varje levande människa

drift så kan informationen givetvis hamna i

på jorden. Detta gäller all information, oavsett format och även

fel händer, men lika allvarligt kan vara att

om den som tittar i sin fysiska inkorg inte kan tro det så är

den information som fanns på PC:n inte kan återskapas. För Nils

andelen information på papper endast 0,003% av totalen!

del innebar denna händelse att mötet fick ställas in, en konkur-

Om vi håller oss till den typ av information som ligger

Per-Arne Lundberg VD, ProAct IT Group

rent kom in med ett nytt bud och affären gick förlorad.

närmare ProActs verksamhetsområde så visar det sig att av all information inom ett företag så säger studien att 55% finns på PC/arbetsstationer. Frågan som då genast dyker upp är hur

”Överlevnad?”

Hur ser det ut hos Dig? Ta en funderare på hur Nils skulle

denna information tas omhand, i synnerhet för alla de PC som

klarat ut sin situation och vad kan göras för att undvika en

är bärbara och som flyttas runt.

liknande händelse. Givetvis är det lite svårare att hantera ett

Det läggs idag mycket energi på att designa effektiva och

”moving target” som bärbara PC, men idag fins både verktygen

säkra system som kan hantera informationsvolymer och tillväxt i

och kunskapen hur man kan förbättra skyddet för sådan här

de serverbaserade systemen som företaget är beroende av. Här

information utan att för den skull drabbas av oändligt med

läggs mycket kraft på att hantera V/V/C (Volume/Value/Cost)

arbete. Tillgången på information är en överlevnadsfråga, det

men vad görs åt den information som finns på bärbara PC.

har vi sagt länge på ProAct. Kanske är det dags att titta på alla bärbara PC?

SCB och den tuffa hösten IT och ekonomi Hur man tecknar ett supportavtal Utbildning: en förutsättning för kompetens PRV – När allt var borta

5–7 8–9 10

4

Meta Group: A WAN, LAN, SAN in a CAN Virtualisering: nirvana eller hype?

IBC Euroforum konferens 11 Noterat 12–13 Krönika

14–15 16–17 18 19 20

ProAct är specialist och fristående integratör med lösningar, kompetens, metoder och produkter inom området säker infrastruktur för verksamhetskritisk information.

Bolaget, som är verksamt i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Schweiz inriktar sig mot medelstora och stora företag och organisationer som har behov av säker och effektiv hantering av verksamhetskritisk information.

Verksamheten bedrivs i Köpenhamn, Århus, Helsingfors, Uleåborg, Oslo, Bergen, Stavanger, Trondheim, Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund, Sundsvall, Karlskrona samt Zürich, med drygt 285 personer. Flertalet av dessa medarbetare har teknisk inriktning. En hög teknisk kompetens och lång erfarenhet hos medarbetarna kännetecknar ProAct. ProAct IT Group AB är noterat på Stockholmsbörsens O-lista.

REPORTAGE

Innehåll

12 Sid

PRV råkade ut för det som inte får hända, alla filer försvann.

Utkommer med 5 nummer 2002.

Upplaga: 9 000.

Nummer 2/2002 kommer ut i april.

Ansvarig utgivare & redaktör: Hanna Köllerström, tel 08-410 666 25.

Repro/Tryck: Stellan Ståls Grafiska AB. Foto omslag: Ulla-Carin Ekblom Producerad av: www.pladera.com Att annonsera... i Proactuellt går som synes alldeles utmärkt. Den du ska kontakta är Hanna Köllerström på tel 08-410 666 25.

E-post: hanna.kollerstrom@proact.se Tel ProAct: 08-410 666 00 3

4

Statistik i retur Backup – reserv. Ingenting som används hela tiden men som är vansinnigt bra att ha de få gånger som den behövs.

Precis som med support – vansinnigt viktig då till exempel backup-funktionen inte fungerar. Läs om SCB:s intensiva höst.

5

V

– Vi har inte något absolut behov av att informationen finns tillgänglig dygnet runt alla dagar på året. Däremot är vår information värd mycket. Att till exempel förlora data för den partipolitiska opinionsundersökningen som vi gör två gånger per år skulle medföra allvarliga konsekvenser.

Sådan information kan inte återskapas.

Och Fredrik Hård af Segerstad har, som ansvarig för IT-driften hos SCB i Örebro varit djupt bekymrad. Hösten 2001 satt han allt annat än bakåtlutad i stolen. Då fanns ingen fullt ut fungerande backup på hela SCB, och man kunde inte hitta problemet.

utbildning eller varför inte arbetskostnadsindex, som påverkar prisutvecklingen.

SCB:s verksamhet är uppdelad mellan Örebro och Stockholm, vilket innebär att IT-driften består av två kompletta IT-avdelningar. Backup sköts med hjälp av StorageTek 9710 bandrobotar tillsammans med programvara från Legato.

Fram till år 2000 fungerade lösningen med NT-servrar på båda orterna, men av kapacitetsskäl var man tvungen att förändra lösningen till UNIX-baserade servrar. Under hösten 2000 påbörjades förändringsarbetet i Örebro. Under installationsperioden uppstod vissa pro-

”INGEN HADE NÅGON ANING OM VAR FELET VAR OCH VI PÅ SCB HADE INGEN DETALJPLAN. VI VISSTE BARA ATT DET VAR NÖDVÄNDIGT ATT IBM OCH PROACT TILLSAMMANS SATTE SIG NER OCH LÖSTE PROBLEMET”

S

tort, statligt – tabeller och statistik – vi talar SCB, Statistiska Centralbyrån. En byrå som äger information som kan påverka Sveriges framtid, information som dessutom påverkar oss alla och består av information om oss alla.

Med jämna mellanrum stöter man på dem i pressen, när det gäller partipolitik, Historik 1686 års kyrkolagsbeslut om kyrkobokföring lade grunden för den kommande befolkningsstatistiken År 1749 tar den svenska befolkningsstatistiken sin början, i form av Tabellverket. Sverige är det enda land, jämte Finland, som har sammanhängande uppgifter om sin befolkning så långt tillbaka i tiden Statistiska centralbyrån bildades 1858 och arbetade bland annat med befolkningsstatistik, jordbruksstatistik, kommunal finansstatistik, sparbanksstatistik och fattigvårdsstatistik Tabellkommissionen upphörde 1858 och ersattes av Statistiska beredningen, som ett slags rådgivande och koordinerande organ för den officiella statistiken.

Statistiska beredningen ombildades 1886 till Statistiska tabellkommissionen som verkade ända till 1948, då den formellt upplöstes.

1962 påbörjas centralisering av den statliga statistiken till SCB.

6

blem, men i januari året därpå fungerade allt på båda orter.

När man sedan skulle genomföra samma förändringsarbete i Stockholm började problemen. De båda orternas system kopplades samman, vilket ledde till störningar i Stockholm såväl som Örebro, och backupen upphörde att fungera. Eftersom domän-namnservicen inte fungerade, fungerade backup-funktionen enbart till viss del under några månader.

SCB äger all sin utrustning men har lagt ut driften på IBM, inklusive backup-lösningen som kommer från ProAct. När SCB inte såg någon lösning på problemet och man inte kunde fortsätta arbeta utan en fungerande backup, tillsattes en krisgrupp under ProAct ledning. Alla inblandade – IBM, ProAct och SCB arbetade med att hitta felet och därmed se på vems ansvar det låg.

– Ingen hade någon aning om var felet var och vi på SCB hade ingen detaljplan.

Vi visste bara att det var nödvändigt att IBM och ProAct tillsammans satte sig ner och löste problemet, säger Fredrik.

– Arbetet hölls ihop av Bertil Kamf från ProAct och vi hade kontakt varje vecka för att se till att arbetet gick framåt. Från ProActs sida eskalerades ärendet i prioritet varje vecka, för att säkerställa att alla

Fredrik Hård af Segerstad är ansvarig för IT-driften hos SCB i Örebro.

fokuserade på att lösa problemet.

I april kom man äntligen underfund med problemet och lösningen på det, det visade sig vara nätverkskonfigurationen i UNIX-maskinen som var felaktig.

H

ur fungerade samarbetet mellan två leverantörer då, undrar jag.

Blev det inte fnurror på tråden när ingen av dem ville vara den ansvarige för problemet? Fredrik tycker inte att så var fallet, bägge parter jobbade hårt för att lösa problemet och få upp backupen på benen igen, det var bådas fokus.

”UNDER DEN HÄR PERIODEN ARBETADE ALLA I KRISGRUPPEN INTENSIVT, ÄVEN HELGER, FÖR ATT LÖSA PROBLEMET. DEN EXTRA KOSTNADEN FÅR VI TA, INGA PROBLEM. DET VIKTIGA VAR ATT LÖSA PROBLEMET OCH GÖRA DET FORT.”

krav på att informationen ska finnas tillgänglig under nätter eller helger.

– Under den här perioden arbetade alla i krisgruppen intensivt, även helger, för att lösa problemet. Den extra kostnaden får vi ta, inga problem. Det viktiga var att lösa problemet och göra det fort.

S

– Samarbetet mellan ProAct och IBM fungerade bra då, och fungerar bra idag.

Att arbeta med två supportorganisationer, är en bra lösning för oss. Det blev vissa diskussioner om vem som hade fel, vilket kan ha lett till en viss tidsförskjutning, men vi upplevde inte detta som något större problem som överskuggade problemlösningen eller som påverkade arbetet negativt.

SCB:s supportavtal gäller under arbetsdagar, 8–17, baserat på användarnas arbetstider och verksamhetens tillgänglighetskrav. Verksamheten har inga

CB består av 1300–1400 anställda, och man arbetar med i runda tal 200 statistikprodukter, däribland partisympatiundersökningar 2 ggr/år och konsumentprisindex (KPI). Många företag använder sig av exempelvis KPI för egna kostnadsberäkningar och att inte kunna komma åt denna slags information försvårar arbetet för många inom stat och näringsliv, inte minst den politiska beslutsprocessen som ofta baseras på statistik från SCB. Hur viktigt är ett supportavtal?

– Mycket viktigt, Fredrik tvekar inte en sekund, med ett avtal har man säkerhet och styrka bakom sig. Man har garanterade inställelsetider, och vet med säkerhet att någon kommer till oss inom den tiden.

Annars riskerar man att hamna sist i kön, bakom alla andra som har minsta lilla avtal eller som skriker högre. Dessutom har man tillgång till reservdelar något som i andra fall kan leda till problem, det kan vara svårt att få tag i delar till allt.

– Visst kan man hamna i en situation där ett otal olika leverantörer av maskinoch programvara ansvarar för supporten för sin egen del. Att samordna supporten för många leverantörer skulle effektivisera arbetet, men eftersom det för oss på SCB är fråga om två leverantörer fungerar det bra. IBM är vår huvudsakliga driftansvarige och ProAct ansvarar för support på backup-lösningen.

IT-enheten består av ett 30-tal personer, uppdelade på två orter. Deras roll är att arbeta med utvecklandet av infrastruktur, IT-metod och att ha överblick över systemen. Kompetensen hålls uppe genom att satsa på utbildning och löpande informa-

tion från leverantörerna.

– Vi vill vara goda beställare av IT-lösningar och behöver därför veta vad man behöver, leverantörers kompetens och vilken lösning som bör passa vår verksamhet bäst.

T

vå år efter senaste expansion av systemet har man än en gång nått taket för datamängder. Man har statistik liggande i mellan 1600 och 1700 olika databaser lagrat sedan 20–30 år tillbaka.

SCB:s har till uppgift att framställa och tillhandahålla officiell statistik om olika samhällsområden som underlag för beslut, samhällsdebatt och forskning.

De har speciellt ansvar för den officiella statistiken inom vissa övergripande samhällsområden, som till exempel: – arbetsmarknad – ekonomi, näringsliv och priser – befolkning och välfärd – bostäder och byggande SCB var det första statliga verket, och bland de första i hela Sverige, att utnyttja datorer. Den första datorn kom till SCB i slutet av 1950-talet för att användas vid den folkräkning som skulle genomföras 1960.

– Vi har arbetat med statistik sedan 1749 och även om det är långt ifrån allt material som finns lagrat digitalt så har vi gott om information att ta hand om och det blir inte mindre. Varje år lagrar vi ungefär 5 TB. Med den mängden information gäller det att bygga upp expansiva lösningar baserade på teknik som tillåter utbyggnad och utveckling. För tillfället tittar SCB på ett antal olika lösningar som kan ta hand om utmaningen. Vad de definitivt vet nu, oavsett lösning, är hur viktig supporten är.

Inga nya lösningar välkomnas utan medföljande support.

Hanna Köllerström Foto: Ulla-Carin Ekblom

7

INVESTERINGSKALKYL för Storage Konsolidering I en alltmer globaliserad marknad med ökad konkurrens, ett högt tempo och kortare livscykler för företagens produkter och tjänster, har information blivit en strategisk facilitet, som kräver stora resurser i form av administration.

Samtidigt kräver det höga tempot och en ökande konkurrens att företagen satsar sina resurser på affärsbeslut och inte på att administrera de kraftigt växande datamängderna.

E K O N O M I

Det är därför viktigt för ett företag att skaffa sig väl underbyggda argument för sina beslut i frågor som rör IT-infrastruktur och teknologi. Om man investerar i ”rätt” teknologi, så kan man både minska sina driftskostnader och skapa affärsfördelar.

Ett av de områden där företag kan förbättra administration och drift av sina ITmiljöer är konsolidering av datalagring genom att införa lagringsnätverk (Storage Area Networks – SAN). En investering i SAN har, om den utförs på rätt sätt, många fördelar framför en traditionell lagringsmodell, där varje server har sin egen direktanslutna disk.

Innan man beslutar om att investera i ett SAN eller någon annan form av nätverksansluten diskteknik, måste företaget undersöka vilka applikationer som bäst lämpar sig att konsolidera med ett SAN. En viktig del i denna beslutsprocess är att beräkna de potentiella projektens ROI – Return On Investment.

Vi ska i denna artikel visa vilka värden vi måste titta på för att beräkna ROI för en SAN-installation. Vi kommer att titta på följande tre områden: Storage-konsolidering Backup och restore Hög tillgänglighet (HA)

Ovanstående steg är grundläggande för all investeringskalkylering och kan användas till investeringar i IT-projekt.

Det som avgör hur relevant analysen blir är dels nulägesanalysen, dels vilka nyckeltal och målkriterier vi sätter upp för investeringsbedömningen. Efterkalkylen hjälper oss att bedöma riktigheten i de antaganden om bland annat effektiviseringar, som vi satte upp när nyckeltalen formulerades.

Avgänsningar

För att få relevans i kalkylen är det viktigt att vi analyserar företagets applikationer och begränsar oss till klart definierade och tydligt avgränsade affärskritiska system.

Dessa kan vara : • Kundstödssystem • Webb-applikationer för e-handel • Geografiskt avgränsad site • Databas-servrar Projekt som spänner över ett alltför stort område blir också svårare att mäta. Några viktiga kriterier för när en applikation är lämplig att konsolidera i ett SAN: • Stora och kraftigt växande datamängder (tillväxt på över 60 %) • Ett diskutnyttjande på befintliga servrar kring 50 % • Många uppgraderingar/år • Affärskritisk applikation

Analyssteg

När man vill bedöma lönsamhet eller avkastning för en investering finns det tre distinkta steg man bör gå igenom: Nulägesanalys, där vi ser på verksamheten före den planerade investeringen.

Investeringskalkyl, då vi väger kostnader och förväntade vinster av investeringen mot nulägesanalysen.

Efterkalkyl, för att bedöma om vi uppnått de förväntade målen.

8

Att tro att man kan mäta lönsamhet och effektivitet för IT-avdelningen i stort är inte meningsfullt, utan en sådan ROI-kalkyl kommer sannolikt att ge missvisande svar.

Man kan inte heller utvärdera olika produkt- eller komponentalternativ i en inköpssituation med hjälp av ROI- eller TCO-modeller.

Nulägesanalys

För att få en riktig bedömning av nuläget är det viktigt att vi gör en konsekvensanalys. Därigenom kan vi ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av system och säkerhetsnivåer i ett storagesystem för den aktuella verksamheten. Vi delar in nulägesanalysen i tre områden, storagekonsolidering, backup/restore samt Hög tillgänglighet (HA).

Viktiga faktorer att mäta eller uppskatta är:

Storage-konsolidering • Dela in serverparken efter typ av applikation som de används till databasservrar, filservrar, etc.

• Genomsnittlig lagringsmängd per server inom respektive grupp samt antalet servrar inom gruppen • Identifiera de affärskritiska systemen och utför analysen på dessa • Årlig datatillväxt per servergrupp • Genomsnittlig ledig lagringskapacitet per servergrupp • Antal uppgraderingar/år per servergrupp • Genomsnittlig tid som systemet är nere vid uppgradering (per grupp) • Förväntad nertid vid uppgradering i en SAN-miljö • Alternativkostnad för den tid som frigörs vid snabbare uppgradering (kr/h) • Uppskatta hur stor andel tid som läggs på systemadministration i nuläget, samt vad den förväntade tidsvinsten blir.

Backup och restore • Använd samma uppdelning av serverparken som vid storage-konsolidering • Identifiera de affärskritiska systemen och utför analysen på dessa. Det måste vara samma servrar som för konsolideringsalternativet.

• Backupfönster vid backup utan SAN (timmar) • Backupfönster vid SAN-backup • Antal backuper per år (full-backup) • Alternativkostnad för den tid som frigörs vid snabbare backup (kr/h) • Möjlighet att utnyttja den tid som frigörs

• Antalet restore-jobb per år och server (i respektive grupp) • Genomsnittlig restore-tid i nuvarande miljö • Uppskatta tidsvinst vid restore i SAN • Alternativkostnad för den tid som frigörs vid snabbare restore • Uppskatta produktivitetspåverkan (hur många anställda påverkas då systemet är nere på grund av en restore) – beräknas per system • Genomsnittlig kostnad per timme för de anställda som påverkas vid nertid.

•

•

•

• • • • •

Hög tillgänglighet (HA) Använd samma uppdelning av serverparken som vid storage-konsolidering och backup/restore.

Identifiera de affärskritiska systemen och utför analysen på dessa. Det måste vara samma servrar som för konsoliderings- och backup/restore-alternativen Uppskatta besparingar i infrastruktur genom att använda ett mindre antal servrar som sekundärnoder än antalet primärnoder i kluster, s k n:1 kluster Antalet oplanerade driftsavbrott per år och server i respektive grupp Genomsnittlig nertid per avbrott Schemalagda systemuppgraderingar som kräver att systemet tas ner Genomsnittlig nertid per schemalagd uppgradering Alternativkostnad per timme.

Hårda och mjuka effekter

Vinsten av en investering i SAN kan delas in i hårda och mjuka fördelar. Bland de hårda värdena räknas sådana faktorer som företagsledning och ekonomiavdelning bedömer, det vill säga minskad kapitalkostnad, besparingar i driftsbudget och produktivitetsökningar för personalen.

Bland de mjuka faktorerna räknar vi sådant som alternativkostnad för förlorad arbetstid vid systemstillestånd, förbättrat backupfönster och förkortad restore-tid.

Ekonomiska nyckeltal

Det finns tre finansiella nyckeltal som vi använder för att mäta och jämföra olika investerings-alternativ; • Återbetalningstid (PP eller Payback period). Detta är den tidsperiod som krävs för att man skall ha fått tillbaka pengarna man investerat. I denna typ av projekt använder man vanligtvis månader som tidsperiod. En normal återbetalningstid ligger på 12–16 månader.

• Internräntans avkastning (IRR eller Internal Rate of Return): Detta mått

används för att se om en viss investering kommer att ge önskad vinst. IRR är den ränta som krävs för att producera en viss avkastning över en given tidsperiod. Internränta jämförs med företagets kalkylränta, som speglar företagets minimikrav på avkastning. Om Internräntan är högre än kalkylräntan är investeringen lönsam.

• Nuvärde (NPV eller Net Present Value).

Detta är en omräkning av framtida förväntade intäkter till dagens penningvärde. Exempel; Om du vinner 25.000 kr per månad i 25 år på triss kan du också välja att ta ut vinsten som en engångsutbetalning. Den summa du då får ut som engångsbelopp är mindre än totalsumman av månadsutbetalningarna. Detta mindre belopp utgör nuvärdet av vinsten.

Investeringskalkyl – faktorer att mäta

Nu är det dags att beräkna investeringsbehovet för de olika investeringsalternativen ”storage-konsolidering”, ”backup / recovery” samt ”hög tillgänglighet”.

Det viktiga är inte att vi beräknar investeringen i detalj utan att vi får med de största posterna, såsom HBA:er till servrar, kostnader för SAN-disk, backuprobot och bandstationer, extra servrar för HA-lösningen, switch-behov och kostnaden för programlicenser.

De värden vi fått fram för verksamheten i nulägesanalysen sätts in i kalkylmodellen. Därefter fyller vi på med kostnaderna för investeringen. Detta görs för vart och ett av de tre analys-områdena. Vi beräknar internränta, nuvärde och pay-off tid för vart och ett av områdena Storage konsolidering, Backup/Recovery och High Availability.

Vi kan nu jämföra de olika alternativen och välja det mest lönsamma. En liten brasklapp dock: återbetalningstiden för backupalternativet kommer sannolikt att bli lång. Detta beror på att alla tre alternativen jämförs utan att ta hänsyn till investeringar som görs på det andra området.

Om vi gör en andra kalkyl, och i investeringen för backupalternativet lyfter ut investeringar som ändå måste göras för Storage konsolideringen (HBA-er till servrar, Fibre Channel switchar, etc), så kommer pay-off tiden att sjunka även för backupalternativet.

Dessutom är det ju så att en investering i SAN ansluten disk som regel förutsätter att vi även tar backup av denna disk över Fibre Channel.

Förhoppningsvis kommer kalkylen att lämna en positiv bild av återbetalningstid och avkastning på investeringen.

Efterkalkyl

När en tid har förflutit efter investeringen är det dags att göra en ny kalkyl för att se om våra antaganden om intäkter, tidsbesparing och effektivisering stämde.

Samtliga ingående värden i den ursprungliga kalkylen skall användas, med ett undantag. De tidsvinster man uppskattade för de nya systemen (exempelvis minskat backup-fönster, snabbare uppgraderingar, mindre nertid) ersätts med de faktiskt konstaterade värden som uppnåtts efter installationen.

Sammanfattning

Att investera i storage-konsolidering kan ge stora vinster i form av minskad administration, minskad stilleståndstid på grund av uppgraderingar och bättre tillgänglighet. Genom att konsolidera lagringsutrymmet kan den överskottskapacitet som måste finnas på disk minskas. Disk kan läggas till dynamiskt vid behov.

Genom att analysera befintlig serverpark och välja ut sådana system som är affärskritiska samt uppfyller vissa andra kriterier såsom kraftig årlig tillväxt, många uppgraderingar per år och stora datamängder, kan ett meningsfullt värde på ROI beräknas.

Efter genomförd investering bör en efterkalkyl upprättas, där den tidigare gjorda investeringskalkylen jämförs med faktiskt uppnådda effekter.

Utrymmet i denna artikel medger inte att några konkreta kalkylmodeller presenteras men vi rekommenderar befintlig företagsekonomisk littertur i ämnet.

ProAct kan genom samarbete med Brocade och KPMG använda en kalkylmodell som utvecklats av KPMG för ROIanalys.

Per Parmhed Konsult, ProAct Datasystem AB

9

Att kunna förlita sig på sitt supportavtal är nödvändigt, att med säkerhet veta att problem med systemen kan lösas. Ett avtal som är anpassat efter din verksamhets behov och krav är då en grundförutsättning. Men vad måste finnas med, vilka aspekter ska man titta extra på och ska hela systemet ha samma support?

Ett avtal värt sin vikt?

E K O N O M I

Innan man tecknar ett supportavtal bör man ha en klar och tydlig uppfattning av vilka krav som kommer att ställas på utrustningen. Om utrustningen till exempel ska användas för att köra databaser eller om kunder kommer att använda systemen dygnet runt. Interna krav på tillgänglighet kan ibland vara 24 timmar men man tecknar ändå ett supportavtal enbart för kontorstid. Antingen är man beredd att betala för akututryckning från supportföretaget (med den merkostnad det medför) eller också anser man den interna kompetensen vara så pass hög att den täcker behovet.

fortfarande finns med i avtalet. Stämmer nivåerna? Med andra ord, garanterar leverantören samma servicegrad som ni garanterar era kunder? Det kan lätt uppstå problem om kundens förväntningar på lösningen är tillgänglighet under hela dygnet, samtidigt som supportleverantören, enligt avtal, endast finns tillgänglig kontorstid.

Har några av de ursprungliga förutsättningarna förändrats? I och med verksamhetsutvecklingar kan ett system som man

Överblick

Man bör ha utrett vad den egna organisationen har för förutsättningar och kompetens; inom vilka delar behövs mer supportstöd och inom vilka delar klarar man av support internt? Vidare är det också viktigt att titta på verksamheten som helhet och vilken roll de olika delsystemen har i helheten. Tillgänglighet och återstartstid är två betydelsefulla begrepp. Hur länge klarar verksamheten av att stå stilla och inte komma åt informationen, kan vissa delar av systemen vara nere längre än andra?

Samlat avtal är enklare

ursprungligen hade relativt låga krav på, övergå till den del av verksamheten som används i produktion. Genast höjs kraven på tillgänglighet markant. Dessutom kan man, utan att ha justerat supportavtalet i samma riktning, ha utökat med flera produkter som utgör en kritisk del av lösningen.

Uppdatera avtal

När man väl har tecknat ett avtal bör man på en regelbunden basis se över vilka produkter som ska inkluderas i avtalet.

Används verkligen allt? Ibland ser man hur utrustning som inte längre används,

varje år för att man som kund ska få tillgång till nya versioner. Det är till stor del denna avgift som finansierar deras programutveckling.

Med jämna mellanrum ser vi att det uppstår frågeställningar kring uppsägningar av supportavtal. Ofta är avtalen så kallade tillsvidareavtal med en viss periods, till exempel 1 års, löptid. Detta innebär att man inte kan ringa en dag mitt i avtalsperioden och säga upp avtalet från den dagen, utan avtalet gäller under ett år och kan bara sägas upp per sista datum.

Detta förutsatt att uppsägningen görs skriftligen senast tre (3) månader innan avtalsperiodens slut. Orsaken till löpperiodsystemet är att supportföretagen binder upp sig mot underleverantörer på lång tid, och vid uppsägning av avtal från kundens sida står de kvar med sina avtal som är upplagda efter samma princip.

Det finns ofta en klausul där supportleverantören ges möjlighet att upptaxera priserna enligt aktuell dollarkurs och/eller exempelvis arbetskostnadsindex eller konsumentprisindex. Detta för att supportleverantören ska ha teckning för eventuella förändringar i kostnader mot sina underleverantörer utan att för den skull behöva omförhandla avtalet. Det kan alltså vara av intresse att se vilka möjligheter till prisjusteringar som står med i avtalet, se hur pass känsliga de faktorerna är för ekonomiska förändringar.

Prisnivån

Vad gäller priserna så speglar de priset från underleverantörer i mångt och mycket. Till exempel tar en tillverkare av en programvara normalt ut en procentsats

En klar fördel med att ha alla produkter i en lösning i samma avtal mot en leverantör, är att man aldrig kommer att hamna i ett läge där en eller flera leverantörer skyller på varandra. Tyvärr ser man alltför ofta inställningen att ”det är ju inte vårat fel”.

En annan fördel med att ha ett samlat avtal är att båda parter enklare kan definiera vilka förväntningar som finns och vad som ska levereras.

Det ska i avtalet inte råda några tvivel om supportleverantörens åtagande, avtalet ska klart och tydligt definiera allt. Inget ska baseras på ”generella överenskommelser”. Som kund får man en fast kostnad som är lätt att periodisera och överblicka och i slutändan ett samarbete som stödjer och underlättar den dagliga driften.

Anders Levander

10

• Söka och åtgärda vanliga problem: backup [savegrp] / autochanger [nsrjb]

Matcha bra supportavtal med intern kompetens

E K O N O M I

Kompetens – ordet vi alla känner för, alla vill höja kompetensen och vara kompetenta. En del av ett företags kompetens ligger i att veta vilken nivå man klarar av att upprätthålla trots förändringar i systemen.

• • • •

Nog för att man ska ha ett bra supportavtal, men det gäller samtidigt att matcha med den interna kompetensen. För att kunna lösa vanliga problem, kommunicera med supportorganisation bör man säkra en viss kunskapsnivå internt.

Det måste alltid finnas någon med relevant utbildning på plats. För att garantera att det alltid finns någon med grundläggande kunskap om produkten på plats, trots sjukledighet, semester och annat bör minst tre personer ha genomgått utbildningen. Dessutom är det bra utifall någon av dessa personer byter uppgifter eller arbetsplats.

Utbildningen bör inte påbörjas förrän man har haft produkten på plats under en period. Då har man skapat sig en uppfattning om den och kan tillgodogöra sig informationen.

Som exempel kan nämnas en kurs i Legato NetWorker Admin I.

•

Legato NetWorker Admin I, för Unixadministratörer steg 1

Kursen pågår under 4 dagar med många ”hands on”-övningar Kursen riktar sig till personer som ansvarar för säkerhetskopiering och återläggning av data med hjälp av Legato NetWorker för Unix. Teori blandas med laborationer inom installation och konfigurering, backup/återläggning, underhåll av backup-data och backup-server samt återställning av backup-server efter en total systemkrasch.

Efter genomförd utbildning skall du kunna: • Installera och konfigurera NetWorker 6 • Konfigurera device och bandrobot • Använda såväl grafiska menyer som kommandorad

• • •

Övervaka och initiera daglig backup Underhålla NetWorkers databaser Återskapa backup-data Planera och genomföra en strategi för disaster recovery Klona media Skapa och underhålla bandpooler Konfigurera en NetWorker-server för klient-backup Konfigurera backup-verktyg (auto changers)

Dessutom bör en av de personerna gå en vidareutbildning, steg två. Fler än en är inte nödvändigt då det är fråga om specialistkunskap som sällan används.

Legato NetWorker Advanced Administration

Legato NetWorker Admin II, för Unixoch NT-administratörer steg2.

Denna utbildning utforskar avancerade NetWorker-teman för administratörer på enterprise-nivå, med ansvar för installation, strategiska beslut, implementation och optimering av prestanda på installerad bas. Planering av datazoner och optimering av prestanda. Under varje kategori som listas nedan, kommer om möjligt, följande frågor att behandlas och följa de aktiviteter som kan tänkas ske i en enskild datazon: • Data layout • Remote devices & Library sharing • Dynamic Drive Sharing (DDS) • NDMP-backup av filservrar • Backup av kluster • Tillgänglighet & Felsökning • Prestandatrimning • Återskapande av data och återuppbyggnad av server • Planering och genomförande av lagringsstrategier för hela företag Man kan även komplettera med utbildningar anpassade till din verksamhet och dina system.

NetApp Administration 101 och 202

Kundanpassade utbildningar rörande administration och konfiguration av Network Appliance filserver.

Kurserna motsvarar Network Appliance kurser 101 och 202. Kursens omfattning och djup anpassas efter kundens önskemål. Utbildningens längd kan därför bli allt från en dag till fyra dagar beroende på målgrupp och hur mycket praktiska övningar som ska ingå.

Utbildningen kan utföras antingen i kurslokal eller ”on-site”.

Vid utbildningar i kurslokal kan goda laborationsmöjligheter erbjudas, vilket sällan är fallet då utbildning sker på produktionsutrustning.

Genom att planera utbildningen inom företaget utifrån verksamhetens krav och med sikte på att supportavtalet ska komplettera den interna driften, kan man skapa en stabil helhetsbild med stark intern kompetens och expertkompetens externt.

Lars Nyberg

11

Hur mycket ett företags databas är värd varierar naturligtvis och är en fråga som man kanske inte ägnar speciellt mycket energi. Inte förrän man befinner sig mitt uppe i den kritiska situationen när filerna riskerar att försvinna.

Vad gör man då om man står inför det faktum att företagets hela backup-server kraschat?

Hur mycket är 2 500 000 filer värda?

R E P O R T A G E

Jan-Olof Eriksson, systemtekniker på Patent och Registreringsverket (PRV), Bolagsavdelningen, har varit med om den minst sagt halsbrytande upplevelsen av att förlora 2,5 miljoner verksamhetsnödvändiga filer men också upplevt lättnaden när ett tillsynes hopplöst fall äntligen får sin lösning.

Jan-Olof kan idag se tillbaka på några hemska dagar då delar av PRV:s verksamhet stod på spel.

– Vår backup-server, som även fungerade som filserver, kraschade och med den försvann omkring 2,5 miljoner filer.

På PRV har vi en mängd olika dokument som kan delas in i tre olika kategorier: optisk-lagrad information, ärenden lagrade i pappersform i källaren och 12

inscannade bolagsordningar. De optiska skivorna har flera TB per skiva vilket gör att det skulle ta mycket lång tid att lägga tillbaka informationen på servern och bolagsordningarna skulle ta flera månader att scanna in igen. Det skulle alltså innebära ett enormt arbete om vi inte lyckades rädda filerna.

En riktig utmaning

Arbetet med att rädda filerna skulle visa sig vara en riktig utmaning där den ena metoden efter den andra gick bet.

– Vi hade själva försökt få tillbaka filerna men endast lyckats ta tillbaka konfigurationsfilerna. Mediadatabasen och serverns filindex var utom räckhåll, vi kunde helt enkelt inte få tag i dem, berät-

tar Jan-Olof.

PRV är uppdelat i tre delar, utplacerad på tre orter, Stockholm, Sundsvall och Söderhamn, där databaserna utgör en mycket värdefull och viktig del av verksamheten.

I Stockholm finns verksledningen, patentavdelningen och den centrala administrationen. I Söderhamn finns varumärkesavdelningen och i Sundsvall ligger bolagsavdelningen vars uppdrag består av att lämna information och upplysningar om företag och företagare.

I Sundsvall förs register över de flesta svenska företagsformerna, konkurser och näringsförbud och man tillhandahåller information hämtade ur dessa register och företagens årsredovisningar. För huvud-

aldrig varit så stora, akuta eller så fel i tiden som detta. PRV fann sig i ett läge som var oerhört kritiskt, denna gång gällde det delar av PRV:s verksamhet som hotades av att informationen inte fanns tillgänglig på någon backup och tidpunkten var den sämsta tänkbara, måndag kväll.

Den 26 november 2001, fick Stefan Djerf, supportchef på ProAct, ett samtal från Jan-Olof Eriksson på Patent och Registreringsverket i Sundsvall. Han berättade för Stefan att PRV:s backup hade kraschat och att det var bråttom.

– Jag ringde en av våra specialister, Mats Gunnarsson, vid 9-tiden samma kväll. Då satt han på krogen och firade sin födelsedag, morgonen därpå satt han på flyget till Sundsvall, berättar Stefan Djerf.

FOTO: PRESSENS BILD

NetWorker gjorde jobbet

sakligen aktiebolag fattas där också en rad särskilda beslut. Mycket av den information som tas fram och bearbetas hos PRV används dessutom som statistiskt underlag i undersökningar och rapporter. Alla uppgifter som finns hos PRV är dessutom offentliga och sparas som optiska lager för att finnas tillgängliga hela tiden.

Arbetet med att återskapa backup-servern gick trögt för de inblandade i Sundsvall.

Produktleverantören som hade licensavtalet med PRV gav god hjälp men PRV ville ha hjälp på plats och ProAct ställde upp.

Det var en parallellinsats av både produktleverantören och ProAct där båda hade öppnat support call’s till produkttillverkaren i USA. Mats Gunnarsson gjorde en heroisk insats och gav inte upp även när det såg som mörkast ut. Han provade olika versioner av NetWorker fram och tillbaka men först när Mats envist testat Legato NetWorker 5.7 en gång för mycket lyckades det – först kom backup-servern tillbaka, sedan mediadatabasen och därefter serverns filindex.

Började med ett tekniskt fel

PRV:s problem började med ett tekniskt fel i en disk-kontroller som resulterade i att backupen slutade att fungera helt och hållet. Det fanns inget supportavtal med produktleverantören utan enbart ett licensavtal. De tidigare problem som PRV haft och som avtalet var anpassat för hade

”VÅR BACKUP-SERVER, SOM ÄVEN FUNGERADE SOM FILSERVER, KRASCHADE OCH MED DEN FÖRSVANN OMKRING 2,5 MILJONER FILER.”

Allt räddades

Två dagar senare hade man fått tillbaka omkring 75% av allt material, miljön i övrigt fungerade och de resterande 25% återfanns inte långt därefter.

PRV har sedan dess satt hela backup/ restore-funktionen under utredning och kommer att teckna ett supportavtal som täcker de behov de har. För att få en inblick i hur de kan säkra sin miljö ytterligare, har man också gjort en ”site-inspektion”. Internt har företaget kompetens inom både stordator och öppna system som, tillsammans med ett nytt supportavtal, kommer att utnyttjas för att säkerställa att en liknande situation inte uppstår igen.

Hedvig Andersson

13

”x”AN Interconnection:

A WAN, LAN, SAN – in a Can om m

za

iti

od

k

or w

tio

n

et

14

N

G R O U P

phasis on keeping staffing costs Figure 1: The net effect of down. commoditization 1980–2010 Traditional Interconnect Convergence. The robustness of softComponent ware and workload over end-toFiber end infrastructure requires the use of switch-based fabrics for the Switch network, servers, and storage. The physical technologies of copper I/O BUS and fibre channel are common among all networks, as are Mem bus Internet Protocol (IP)-type protocols emerging not only for Processor the network but also for propriTime Proprietary server architectures will acetary server/clustering interconcount for less than 10% of server sales (by nects and storage with SCSI over volume) by 2005, as the commoditization IP. tized, there is a trend to move the network of infrastructure components moves to all Although these technologies present (in whatever form) nearer the processor layers of server and server-to-input/output cross-infrastructure layers, it will not be (see Figure 1), especially as the scale-up/ (I/O) infrastructure. All until the use of Infiniscale-out conundrum moves to the datacommoditized mainBand-based interconnects base as well as to Web and application Meta trend: stream systems are simiafter 2003 (see SIS Delta server platforms.

Business brand image will lar in their physical de935, 19 Sep 2001) that Introducing the ”x”AN. The ”x”-area depend on users’ quality of signs, and differentiation we will see a common set network, or xAN, not only represents a experience, with infrastructure scalability and availwill be related to operatof technologies addresscommon term for infrastructure compoability being critical prereqing system and interconing server-to-server and nents that span the infrastructure stack – uisites. Robust infrastrucnect use. Through 2004, server-to-I/O (e.g., netwide-area network (WAN), local-area netture will be implemented server interconnect techwork and storage) infrawork (LAN), or SAN – it also captures a via a multi-tier mix of small nologies (e.g., buses, structure. It will still be name for physical hardware that, in conWeb and application servers switches, fibre channel) important to have distinct junction with different software and serv(”scale out”) and large backwill blur for all physical networks for servers, ices, provides some form of interconnect end DBMS servers (”scale hardware infrastructure storage, and network trafor switch for more than one network type up”) that leverage an inte(network, storage, and fic through 2007, keeping or is used in multiple network layers or grated storage-area netservers). Even so, it will traffic types physically technologies (see Figure 2). work/network-attached be key for users to adopt separate until bandwidth Different networks require different storage (SAN/NAS) tier. distinct infrastructure and Operational best practices and latency are adworkload patterns. For example, it is not minimizing total cost of networks until technolodressed. Users must conadvisable to have LAN chat activity of a ownership and planned gies mature, bandwidth tinue to pick the right Java applet-based service on the same downtime will mature by increases, and latency interconnect technology physical network as inter-node server 2002/03, along with robust reduces, and until qualfor these uses. Therefore, memory transfers in a database cluster, cluster capabilities for Unix ity-of-service issues are InfiniBand will coexist because they each require different net(2002/03) and Windows addressed via infrastrucand touch existing fibre work scaling. Likewise, snapshotting vol(2004/05). ture scaling (see SIS channel (FC)/storageumes of data for backup/recovery on the Delta 864, 11 Sep 2000). area networks (SANs), SAN should not jeopardize the application With server architecture becoming more network-attached storage (NAS) servers, and database operations or service levels. predictable, associated systems mainteswitches, and current network compoThis highlights the requirement for sepanance and people/skill resources will be nents. The commoditization of server and rate LAN/NAS functionality (see SIS more important than the technology cominfrastructure components makes differen- Delta 855, 1 Sep 2000). ponents themselves (see SIS Delta 841, 14 tiation among vendors difficult. In addiThrough 2005 (and beyond), as xAN Jun 2000), resulting in even further emtion, as more components are commoditechnologies become broadly accepted in

The distinct functional boundaries between storage, server, and network are now well defined, but the actual technologies that are fundamental to integrating the components are blurring and overlapping. In light of future vendor road maps and product introductions, users must be aware of platform developments to address this process.

C

M E T A

90% of all infrastructure models, the distinction between server-, storage-, and network-based activity will change. Over the server-based xAN, it will be the type of traffic that will be key. Packets on the server xAN infrastructure will be logic- or process-related (execution services), data movement (directory services), or systems management (load balancing and partition management). Session attributes – such as block or raw transfers, connection-based (peer-to-peer) versus connectionless (broadcast) – will be critical to xAN infrastructure management and server scaling.

Policy and management of infrastructure must be open, adhering to standards, because proprietary extensions only add cost or the requirement for custom adapters.

Management Skills and Staffing Costs.

With the introduction of switched-based, partitionable high-end platforms (e.g., Sun UE10000, Unisys CMP), we have also seen the introduction of super system admins with custom high-end skills for each vendor’s platform. Likewise, there are admins building SAN skills for each type of storage subsystem, fibre channel fabric, or cluster file system. In addition, there are the more traditional network administrators. A common fabric for all server-to-I/O communication reduces dependencies on these proprietary and expensive skill sets.

Systems management frameworks (e.g., CA, IBM) may barely touch these technologies, because full management infrastructure integration requires proprietary extensions – with related costs, people, and skills. Investment in xAN administra-

Figure 3: Predicting xAN Infrastructure Infiniband futures

New IB IB Storage

Server Cluster

IB IB

Remote Monitoring IBA Subnet Manager

FC SAN

Ethernet SAN (iSCSI)

IB = IB IB = FC IB = E-Net IB = ??

Ethernet LAN (IP)

Private LAN config Mgmt.

tion is becoming more significant, with human resource and skill costs as the key drivers. IT groups must adopt common (cross-platform) management tools to maintain efficiencies and optimize effectiveness of infrastructure on top of the physical xAN technologies. Users must monitor costs for systems management and people skills, as proprietary investments are becoming more significant.

Common infrastructure management will be a key benefit for InfiniBand across infrastructure layers in organizations (see Figure 3).

Disruptive Technology.

Figure 2: Introducing the ”x”AN With all the different infrastructure concept technology promises and introductions expected during the next Network Admin five years, users should User/ not put off infrastrucClients ture projects because of waiting on dependWAN/LAN/MAN User Traffic encies of future techServer nologies or vendor Admin App/DB promises. Although Interconnect Servers implementing these Storage future technologies can Traffic attain improvements Storage Area Network Storage for storage, networks, Storage (SAN) Devices and servers, the cost of Admin management must be weighed against more mainstream xAN technologies. The basis for the choice between a pro-

prietary or a commoditized approach now includes consideration of the interconnect between components as well as the components themselves.

Management of infrastructure has also moved from the individual components to actual management of the interfaces between components. The only infrastructure component that cannot be fully commoditized is people skills. But even for Business Impact: this component, use of Infrastructure the super sys admin is commoditization more expensive than reduces complexity of the manuse of a service engiagement skills neer that changes a needed for inter(failed) racked, faces. commoditized server switch, storage component, or network hub. If all three of these server-based switches remain the same with different traffic and software, physical infrastructure costs can be driven down alongside appropriate management costs.

Bottom Line:

Users can expect the merging (and commoditization) of server interconnect technologies through 2005. Future crossinfrastructure interconnect technologies for storage, servers, and networks will be key. Yet the main benefit will be cost savings for cross-infrastructure management and people and skill resources.

Philip Dawson

15

Virtualisering – storage världens nirvana eller senaste hype?

Om ni inte redan har hört talas om virtualisering, kommer ni i alla fall inte att kunna undgå det de närmaste åren. Virtualisering är nämligen en teknik med potential att förändra sättet vi bygger och driver våra storage-lösningar på, och med det hela storage-marknaden.

Det finns stora vinster för användarna i form av effektivare drift och lägre kostnader för lagring, men det finns också ett inbyggt hot mot de etablerade leverantörerna av storage-system. Räkna med att debattens vågor kommer att gå höga när förespråkarnas och motståndarnas PR- och marknadsavdelningar brakar samman.

Vi kommer i den här artikeln att definiera begreppet virtualisering, titta på olika tekniker (det finns mer än en) för att bygga dessa lösningar och de vinster som kan uppnås.

Leverantörerna av denna typ av lösningar har börjat diskutera hur de ska kunna, i första fallet, fungera över många heterogena servrar från en central plats. I det andra fallet, hur olika typer av storage-system ska kunna agrera och manageras tillsammans.

Problemet med denna typ av initiativ, förutom tekniken, är att det kräver att svurna fiender bland server- och storageleverantörerna alla är överrens om lösningen och stödjer den. Denna typ av projekt brukar sällan leda fram till lösningar.

Virtualisering i lagringsnätverket

T E K N I K

Virtualisering definierad (se bild 1)

Låt oss börja med analytikerna MetaGroups definition: ”Storage virtualization is the ability to pool heterogeneous storage subsystems and manage them as a single entity, while decoupling the logical data access from the physical data mapping via an intermediary access utility.”

I dagens SAN- och NAS-lösningar kan ett gemensamt storage-system delas upp mot olika typer av applikationsservrar.

Virtualisering för detta ett steg längre och gör det möjligt för olika typer av storagesystem från olika leverantörer att kunna hanteras som en gemensam pool av lagringsutrymme. Denna pool av disk manageras och delas ut till applikationsservrarna från en gemensam plats. Virtualisering är en funktion som tar plats (ibland fysiskt men alltid logiskt) i lagringsnätverket mellan servrar och storage-system för att kunna erbjuda denna funktion oberoende av maskinvaran.

Logisk åtkomst från applikationsservern översätts av virtualiseringsfunktionen som lagrar eller hämtar data från den fysiska disken. Virtualiseringen kan också utföra spegling, replikering och snapshots oberoende av vilken den underliggande maskinvaran är.

Tekniker för virtualisering

Som nämnts tidigare finns det flera olika skolor i hur en virtualiseringslösning ska byggas. Vi kommer här att ge en överblick över hur de olika designerna ser ut utan att fördjupa oss i specifika produkter.

16

Servrar

Virtualisering

Storage Bild1. Virtualisering gör det möjligt för olika typer av storage-system att kunna hanteras som en gemensam pool av lagringsutrymme.

Virtualisering fram till idag

Som punktlösningar har faktist de flesta av oss redan en typ av virtualisering sedan många år. De lösningarna är logiska volymhanterare och raid controllers. Volymhanteraren som finns på servern virtualiserar de diskvolymer som är tilldelade servern.

Problemet är just att detta sker per server och måste administreras per server.

Raid controllerns funktion för logical unit number, LUN, är just en funktion där de fysiska diskarna översätts till logiska volymerna som sedan applikationerna använder.

Dessa typer av lösningar har större chans att lyckas eftersom de är neutrala gentemot både server och storage, men medför därför också en minst lika stor teknisk utmaning att skapa en fungerande lösning. Det finns idag två olika sätt att skapa virtualisering i lagringsnätverker, symmetrisk och assymetrisk.

Den symmetriska lösningen

I den symmetriska lösningen (se bild 2) installeras en eller flera virtualiseringsappliances mellan servrar och storage. Med appliance menar jag en kombination av maskin- och programvara som är dedikerad för att utföra virtualisering. De lösningar vi sett hittills är baserade på Intel-arkitektur med Windows eller Linux som operativsystem.

All I/O-trafik tas emot av denna appliance som lagrar läs och skrivningar i sitt cacheminne och sedan läser eller skriver till de fysiska diskarna. Inne i lådan skapas virtuella volymer och mappa dessa mot fysiska diskar. Ut mot servarna presenteras en fysisk disk.

Alla diskar som är inkopplade manageras då från ett gemensamt interface.

Behövs mer prestanda än vad en appliance klarar av behöver ytterligare en installeras, osv. Även om flera appliances kan administreras som en enhet ser jag här problemet med denna typ av lösning.

All I/O-trafik måste passera genom lådan som blir en flaskhals förr eller senare. I en Intel-arkitektur är begränsningen vad PCIbussen klarar av att hantera och det är inte riktigt vad man tänkt sig när ett dedikerat

lagringsnätverk byggdes. Givetvis ökar flera lådor skalbarheten och kan erbjuda feltolerans genom någon typ av kluster, men detta blir också komplext när flera cacheminnen måste hållas uppdaterade om varandras status.

En stor fördel som framhålls med denna typ av lösning är att ingen programvara behöver installeras på servrarna. Detta är dock en sanning med modifikation eftersom programvara måste installeras på alla servrar som vill erhålla failover mellan HBA:er och dubbla I/O paths.

Detta är en lösning som ser elegant och kraftfull ut vid första påseendet men som inte känns lika attraktiv när man skrapat på ytan. Jag ser att de möjligen kan passa in Windows-miljöer där man vill återanvända gammal disk (SCSI ?) och inte har höga krav på skalbarhet.

Den assymetriska lösningen

Den assymetriska lösningen (bild 3) använder en kombination av en appliance och agenter på servrarna. Då kan virtuella volymer skapas medan I/O-hanteringen sker direkt mellan server och disk.

Här sker alltså all I/O med lagringsnätverkets och disksystemens fulla prestanda, virtualiseringen varken lägger till eller tar bort något.

Den assymetriska lösningen hanterar Metadata och I/O-pathen separat. Appliancen fungerar som ett ”Metadata center” som ser den fysiska disken och allokerar virtuella volymer, medan agenterna på serverarna är ansvariga för den egentliga virtuella volymmappningen. Agenterna erhåller volym-

SAN Fabric

Virtualiserings appliances

SAN Fabric

Bild 2: I den symmetriska lösningen installeras en eller flera virtualiseringsappliances mellan servrar och storage.

konfigurationen från appliancen Agent Agent och presenterar virtuella volymer som diskar för Agent Agent operativystemet. När operativsystemet skickar ett I/O till den virtuella volymen fångar agenten Con upp det, översätter trol Path volymens logiska Da ta P adress till en fysisk ath adress och skickar datat Appliance SAN Fabric direkt till disksystemet.

På detta sätt försöker den assymetriska lösningen ha samma flexibilitet som den symmetriska men utan dess potentiella prestandabegränsningar.

Den appliance som finns kan faktisk stanna utan att driften stoppas, men rekommendationen är ändå att ha två Bild 3. Den assymetriska lösningen använder en kombination av en appliance och agenter på stycken för failover då de inte kräver dyr servrarna. maskinvara.

Vill man uppnå lastbalansering och failover av I/O-pathen är detta en del av agentens funktion. ling, replikering och snapshots på ett likVinster med virtualisering nande sätt som disksystemen. Den stora Även om antalet kundreferenser är begränsat skillnanden är att de gör det på samma sätt så finns det en hel del områden där vinster för alla typer av disksystem. Vinsterna är med virtualisering kan påvisas. minskad administrativ belastning och flexiblitet i valet av maskinvara.

– En plats för att adminstrera hela storage-miljön Ökad förhandlingsstyrka mot Kostnaden för att managera storage bedöms leverantörer vara 5–7 gånger högre än investeringskostAtt ha en gemensam plats för administration naden av maskinvara. Detta beror på dåliga oavsett disksystem och att tillgänglighetsverktyg och att varje storage-lösning har sitt funktionerna är separerade från diskeget verktyg. Med virtualisering sker admisystemen gör det mycket enklare att byta nistrationen av alla storage-system från en mellan diskleverantörerna. Använd ett par plats. stycken samtidigt för att alltid erhålla bästa pris/prestanda vid inköp.

– Fullt utnyttjande av befintliga diskar Vi ser idag att utnyttjandet av den totala Slutsatser diskkapaciteten ligger på 30–50%. När alla Det är för tidigt att säga vilket alternativ som diskresurser samlas till en plats och därifrån kommer att vinna, det är till och med möjligt kan delas ut till behövande servrar, kan att alla varianterna kommer att finnas på utnyttjandegraden höjas radikalt. marknaden. Assymetrisk är dock, enligt min mening, den klart elegantaste lösningen på Diskoberoende designproblemet, i och med att den inte tillgänglighetsfunktioner begränsar lagringsnätverkets skalbarhet och Disksystemen får allt fler funktioner inändå ger den centrala funktionen. byggda, där spegling, replikering och ProAct har, och håller på, att testa och snapshots kan utföras på, eller mellan diskutvärdera olika lösningar och vi kommer att system. Även om dessa funktioner i sig är återkomma med mer specifik information bra är de kopplade till en viss maskinvara. om de tekniker vi ser som användbara.

Diskbaserad spegling och replikering kräver Vi kommer att se implementationer av en mottagare från samma leverantör. Snapvirtualisering under 2002, till en början som shot-lösningarna kommer att vara olika för pilotfall, men även i produktionsmiljöer. varje leverantör med en ökad adminstrativ Vinsterna är för stora för att inte snabbt börja börda som följd. utnyttja denna nya teknologi.

En virtualiseringslösning erbjuder spegPer Karlsson 17

IBC Euroforums konferens:

Storage Management För andra året i rad arrangerar IBC Euroforums en konferens med temat Storage Management där ProAct är huvudsponsor tillsammans med Brocade.

Innehållet är en heldags seminarium den 15:e maj plus en halvdags workshop den 16:e Maj.

STORAGE MANAGEMENT

Gör Ditt företags information till ett strategiskt vapen mot konkurrenterna!

Hur skapar Du driftsäkerhet och högre tillgänglighet genom Storage Management?

Kan man katastrofsäkra sitt data utan stora investeringar?

Storage Management i relation till verksamhetens mål och strategier

Lyssna till 5 intressanta praktikfall om hur andra företag uppnått högre effektivitet och lönsamhet genom Storage Management.

Ordförande: Rikard Westman, oberoende journalist och IT-analytiker Program

08:30 Registrering och utställning öppnar 09:10 Introduktion till Storage Management 09:50 Gör företagets information till ett strategiskt vapen mot konkurrenterna.

Bo Sundin, Försäljningsansv, WM-Data Infra Solutions 10:35 Kaffe 11:00 Vilka krav ska Du ställa på Ditt företags informationshantering?

Mathias Törnblom, IT-chef, Europolitan Vodafone Stores

11:45 Försäkra Dig mot kaos i systemet och sov gott om natten Mats Lindgren och Richard Dittmer, Safeside 12:30 Lunch 13:30 Kan man katastrofsäkra sitt data utan stora investeringar?

Renée Kiebler, IT-chef på Bonnier Tidskrifter.

14:10 Secure Mobile Storage Solutions Peter Merkert, Seniorkonsult, Computer Associates 14:30 Kaffe 15:00 Storage Management i relation till verksamhetens mål och strategier Stefan Olsson, VP IT Architecture och Jan Söderberg,VP Strategic IT, Cap Gemini Ernst & Young 15:40 Konsolidering av lagringssystem på ERA i Kista Ingemar Wrangel, IT Manager, Ericsson Radio Systems 16:15 Delivering Intelligent SAN Fabrics to Improve Storage Management Paul Trowbridge, Brocade Communications Systems 17:00 Cocktail och mingel i utställningslokalen!

Plats: Konferensen hålls i Electrumsalen, Electrum, Isafjordsgatan 22, Kista Information: www.proact.se eller www.ibceuroforum.se

Workshop 16 maj, Electrum, 08:30 – 12:00 SÅ MÄTER DU VÄRDET AV DIN STORAGE-INVESTERING

Hur mäta en investering i lagringsinfrastruktur?

Vilka effekter erhålls med gemensam Storage Management?

Vi visar konkret hur Du räknar hem en investering med ROI-verktyg med hjälp av ett aktuellt praktikfall

Investeringar i lagringsinfrastruktur ställer allt högre krav på att befintlig miljö, backup rutiner, datalagring, nät, system osv. inventeras och dokumenteras för att dels kunna lägga en korrekt strategi för framtiden men också för att kunna mäta effekten av förändringar.

Vidare är behovet av Return of Investment (ROI) kalkyler hög

prioritet inom de flesta företag idag för att direkt kunna påvisa effekter och räkna nuvärden på stora lagringsinvesteringar.

Paul Griffiths är Senior Systems Engineer och har lång erfarenhet av storage konsolidering och design av Storage nätverk, SAN. Per Ernedal har 16 års IT-erfarenhet med fokus på datalagring ur ett teknik-, sälj- och marknadsperspektiv.

Plats: Konferensen hålls i Electrumsalen, Electrum, Isafjordsgatan 22, Kista Information: www.proact.se eller www.ibceuroforum.se

För anmälan och mer info: www.proact.se 18

Framtidens backup-lösningar ”Ny metod för att återskapa enskilda filer från Exchange” och ”Nytt backuprapporteringsverktyg” fick många att nappa på inbjudan till seminarium om framtidens backup-lösningar.

På sex platser i Sverige har ProAct, tillsammans med Legato presenterat det senaste inom infrastruktur och teknik. Legatos nya NetWorker, version 7 och ProActs Fast Restore Cache presenterades för åhörarna.

I Stockholmsområdet höll man till på ProActs kontor i Sollentuna.

Hänt i världen Irriterar du dig på kändisar?

Intresserad av att spendera lite tid på onödiga hemsidor?

Gå då in på sidan www.amiannoyingornot.com och döm ut personer som du verkligen har irriterat dig på.

Du får till och med argument för och emot personen ifråga presenterade, och sen är det bara att klicka – irriterande eller inte...

På grund av att sidan är brittisk, finns det en hel del ”lokala” kändisar, men det finns nog med internationella storheter att döma ut, för att några timmar ska kunna försvinna.

Hårdsatsning på e-säkerhet Bleking tekniska högskola ska bygga upp ett kompetenscentrum för elektronisk säkerhet. Man kommer att satsa på att studera frågor inom e-transaktioner, kunskapsföretag, IT-infrastruktur och inverkan på samhället.

Trots att efterfrågan för tillfället inte är så stor ser man att efterfrågan på kunskap och forskning inom dessa områden kommer att öka i framtiden.

Adressändring/Vill du veta mer?

FRANKERAS EJ PROACT BETALAR PORTOT

Om du är intresserad av vidare kontakt eller information om ProAct, kan du antingen skicka in denna talong eller gå in på www.proact.se/prenumeration

Ja! Jag vill prenumerera på Proactuellt, kostnadsfritt!

Ja! Jag vill ha ProActs månatliga e-postbrev: FYI OBS: Glöm inte att fylla i e-postadress nedan!

Jag har ny adress! Som jag fyller i här nedan.

(Riv ut hela sidan så får vi med den felaktiga adressen som står tryckt på sid. 20)

SVARSPOST KUNDNR. 160415400 ProAct

Namn

Box 466

Företag

SE-191 24 Sollentuna

Adress Telefon

Telefax

E-post 19

B K R Ö N I K A

Ett klassiskt juridiskt dilemma uppstår när två personer är misstänkta för ett och samma brott, men båda avsvär sig ansvaret samtidigt som teknisk bevisning saknas. Ragge skyller på Bengan och Bengan på Ragge. Ingen kan dömas, eftersom risken är överhängande att man sätter dit någon oskyldig (även om ingen av dem troligen är särskilt ”oskyldig”).

Det finns också ett annat tillfälle då Ragge skyller på Bengan. Det är när Ragge är rörmokare, Bengan har snickrat köksskåpen och du sedan råkar ut för vattenskador på grund av att besticklådan knuffar avloppsröret ur sitt fäste. Är det då röret som är slarvigt ditsatt? Eller är det lådorna som monterats helt utan hänsyn till kringliggande installationer? Det kan visa sig hopplöst att reda ut, och den som blir lidande är du.

Exemplen ovan visar hur besvärligt det kan vara när du anlitar fler än en leverantör för en vara eller tjänst. Det är bara en av de många fallgropar man behöver hjälp med i skede nummer två, när man väl valt, betalt, fått och börjat använda de nya, härliga prylarna. Då man upptäcker att, tja, mitt i härligheten så var det någonting som inte riktigt fungerade som du önskat.

Eller någonting som fullständigt katastrofalt raderar ut möjligheten till en normal vardag, för att återvända till exemplet med översvämning i köket.

Låt oss resonera vidare. Vi säger att det var rörmokar-Ragges insats som ställt till eländet. Då finns det två möjliga förklaringar; antingen har han slarvat eller så visste han inte bättre. Låt oss kalla slarvet för den mänskliga faktorn. Det skulle kunna ha undvikits genom någon kombination av höjd ersättning, smicker eller generösare tidsplan. Det är inte så farligt.

Det andra fallet, att Ragge inte visste bättre, är betydligt värre. För hur skulle det över huvud taget kunna gå vägen om leverantören saknade erforderlig kompetens?

Så, inte nog med att vi vill ha en enda leverantör, för att slippa dispyter om an20

ILLUSTRATION: DANIEL EGNÉUS

Man måste kunna lita på Ragge och Bengan

svarsfördelning. Vi kräver dessutom att denne någon klarar jobbet.

D

et kommer mera. Låt oss säga att det nämnda röret hoppat loss och vattnet börjat pumpas ut över köksgolvet och redan efter tio minuter nästan stigit över tröskeln till hallen och hela lägenheten alltså är i fara? Vad vill vi då? Jo, att Ragge ska sätta sig i sin blå skåpbil (den med Ragges Rör i halvmeterstora bokstäver över sidorna) och komma sättande så fort hastighetsbegränsningen tillåter, helst snabbare ändå och i synnerhet så snabbt att du bara behöver moppa upp allt vatten efteråt i stället för att byta femtio kvadratmeter parkett och undergolv.

Det i sin tur kräver att Ragge finns i närheten. Oavsett var just du råkar ha slagit ned dina bopålar. Det kräver också att Ragge inte ignorerar ditt ynkliga bedjande över telefonen för att i stället göra den sista finputsningen på herr Larssons nya italienska badkarskranar i safirglas och antikbehandlad mässing.

Prioritet, servicenivåer, närvaro, avtal, leveransgarantier. Med mera.

Låt oss slutligen betänka att allt detta måste fungera. Inte bara en trevlig tisdagsförmiddag med ljummet väder och god

sikt. Inte bara udda torsdagar 8.30–8.45 förutom vecka 5, 17, 34, 40 och 52, utan ständigt, såväl dag som natt, såväl nyårskvällen som första maj. Ja, i synnerhet på nyårsnatten vill vi att Ragge ska pallra sig över. Helst i nyktert tillstånd, för om inte han finns att tillgå så är det ju helt kört.

För på nyårsafton finns det över huvud taget inte någon rörmokare i tjänst i hela Sverige. Ja, inte ens någon besvärlig telefonförsäljare som ska pracka på dig dagstidningar och teleabonnemang är i tjänst.

Ragge – vi vill teckna ett supportavtal!

Ragge, vi vill ha 24-24, 7-7, 365-365!!!

Men Ragge lyssnar inte. Ragge lagar toaletten hos familjen Vesterstedt och tar 500 spänn i resekostnader, 250 för en packning och 400 per påbörjad timme, räknat från fiket vid Norra Bantorget.

Utan kvitto, förstås. Men anekdoterna brukar vara gratis.

Så lyd ett gott råd: använd Internet. Idag finns massor med sidor som beskriver hur man gör saker själv, allt från bomber till knark och omprogrammering av regionskoderna i DVD-spelaren. Självklart finns där information för att laga en simpel rörläcka. Ring oss gärna sen och berätta hur det gick!

God Helg önskar ProAct

Rikard Westman