sveaskog by Plädera Info AB

SVEASKOG Januari – september 2004 E N

F Ö R E T A G S T I D N I N G

M E D

K V A R T A L S R A P P O R T

F R Å N

S V E A S K O G

BJERNAREDS – KUNDEN SOM VILL HA

Timmer i långa längder SÖDRA NORRLAND SATSAR PÅ

Sådd och röjning TRIMMAD AVVERKNINGSORGANISATION

Ökar konkurrenskraften

L E D A R E Sveaskog bedriver skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav om ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även fastighetsförvaltning samt kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och naturupplevelser. Den skogliga verksamheten bedrivs under namnet Sveaskog. I koncernen ingår även en industriell verksamhet i form av kartongtillverkning, AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50% i träindustriföretaget Setra Group AB som bildades den 1 juli 2003. • Rörelseresultatet för tredje kvartalet var MSEK 270, en säsongsmässig minskning med 49% jämfört med föregående kvartal. Resultatet försämrades för skogsrörelsen främst till följd av lägre leveransvolym och högre skogsskötselkostnader. Kartongrörelsens (Cartonboard) resultat sjönk främst till följd av genomfört årligt underhållsstopp. Även resultatandelen från Setra Group samt resultatet från fastighetsförsäljningar minskade. • Jämfört med tredje kvartalet 2003 var rörelseresultatet oförändrat, främst till följd av högre resultat från fastighetsförsäljningar. Skogsrörelsens resultat minskade genom högre skogsskötselkostnader. Cartonboards resultat påverkades negativt av underhållsstoppet. Resultatandelen i Setra Group var lägre. • Rörelseresultatet för januari– september minskade med 2% jämfört med motsvarande period 2003. Skogsrörelsens resultat sjönk till följd av lägre leveransvolymer och högre skogsskötselkostnader. Försämrad sågverkskonjunktur innebar att resultatandelen i Setra Group var lägre. Resultaten för Cartonboard och från fastighetsförsäljningar ökade.

Omslag: Bjernareds Sågverk är inriktat på kvalitetsvirke i långa längder. Från vänster på bilden Torbjörn Joelsson, delägare Bjernareds, Bengt Börjesson, kundansvarig i Sveaskog, Benny Kjellsson, avverkningsledare i Sveaskog samt Stefan Karlsson, delägare Bjernareds. Foto: Jesper Andersson/Bildteamet.

Stabil ekonomi hjälper oss vara ett föredöme Sveaskog har en stark finansiell ställning, väldokumenterade skogstillgångar, efterfrågade produkter och inte minst kompetenta och engagerande medarbetare. Det hjälper oss att vara ett föredöme när det gäller skogsproduktion och miljöhänsyn. För att klara våra uppdrag krävs att Sveaskog är konkurrenskraftigt och har en god intjäningsförmåga. Det stabila resultatet för årets första nio månader visar att vi kan kombinera ett rationellt och lönsamt skogsbruk med betydande investeringar i naturvård. RESULTAT I NIVÅ MED FÖRVÄNTNINGARNA

Sveaskogs resultat för de tre första kvartalen följer budget och ligger väl i nivå med motsvarande period förra året. Vår höjda ambition när det gäller markberedning, röjning och plantering har slagit igenom med högre kostnader inom skogsbruket. Leveransvolymerna har minskat något till följd av den svaga marknaden. Att vi ändå har lyckats hålla leveranserna relativt stabila visar att satsningen på samarbeten med strategiska kunder är framgångsrik. Resultatet förbättras av en ökad försäljning av skogsfastigheter, framför allt i norra Sverige, och likaså av den framgångsrika utvecklingen för vårt kartongbruk i Frövi, AssiDomän Cartonboard. Kartongrörelsen ökade sin leveransvolym med sju procent jämfört med 2003 och förbättrade rörelseresultatet, trots att det årliga underhållsstoppet genomförts under perioden. Det planerade stoppet skedde förra året under fjärde kvartalet.

KVARTAL

MSEK Nettoomsättning Rörelseresultat (varav reavinster från fastighetsförsäljning)

JAN–SEPT

2004 Kv 3

2004 Kv 2

2003 Kv 3

2004

2003

1 862

2 321

1 726

6 212

6 429

270

529

270

1 170

1 197

(81)

(91)

(44)

(240)

(152)

Resultat efter finansnetto

161

398

152

793

802

Nettoresultat

116

286

110

571

578

Nettoresultat per aktie (SEK)

0,98

2,41

0,93

4,82

4,88

Sveaskogs intressebolag Setra Group visar ett minskat resultat än motsvarande period förra året, till följd av en stor produktion och fortsatt låga försäljningspriser. RENODLAD ROLL SOM SKOGSÄGARE

Vårt viktigaste mål är att öka värdet på den skogstillgång vi förvaltar. Det gör vi som oberoende aktör på virkesmarknaden. Uppdraget att renodla Sveaskogs roll som skogsägare ligger fast. Därför fortsätter vi arbetet med att utveckla Cartonboard, för att så småningom kunna placera bolaget i en ny industriell struktur. SVEASKOG MINSKAR AVVERKNINGARNA I NORRA SVERIGE

Sveaskog prioriterar ett hållbart och långsiktigt skogsbruk. Därför har vi beslutat att minska avverkningarna i egen skog i Norrbotten och Västerbotten med 15 procent. Minskningen kommer att ske successivt, så att vi kan anpassa kundleveranser och organisationen på ett ansvarsfullt sätt. Beslutet grundar sig på en omfattande analys av de egna skogstillgångarna. Möjligheten till framtida avverkningar påverkas av att avverkningsnivåerna i dessa skogar har legat på en hög nivå i många år. Bidragande faktorer är även kommande reservatsavsättningar, vår satsning på naturvård samt vårt uppdrag att sälja mark till enskilt jordoch skogsbruk i glesbygd. SAMFÖRSTÅND OM SKYDDSVÄRDA SKOGAR

Med anledning av en färsk rapport från Greenpeace vill jag klargöra att Sveaskog inte kommer att genomföra avverkningar i skogsområden som Naturvårdsverket och länsstyrelserna pekat ut i sin inventering av skyddsvärda skogar, utan att först komma överens med dem. Vi har en bra dialog med Naturvårdsverket och länsstyrelserna kring prioriteringen av vilka utpekade områden som ska skyddas genom naturreservat eller hanteras i enlighet med Sveaskogs miljöpolicy.

På toppen av Bergtjärnsfligget invigde landshövding Per-Ola Eriksson Ekopark Rosfors den 27 september. Ekoparken omfattar ca 2 500 hektar och innehåller betydande naturvärden.

FEM NYA EKOPARKER

Under hösten har Sveaskog invigt fem nya ekoparker i landet. Ekoparkerna är stora sammanhängande landskap, där vi sätter naturvård och friluftsliv i första rummet. Skogsbrukets avkastningskrav anpassas till varje ekoparks specifika natur- och kulturvärden. Invigningarna är ett led i förverkligandet av vår miljöpolicy. Inför varje invigning sker en omfattande planering i samarbete med länsstyrelser, kommuner, ideella föreningar, forskare med flera. För Sveaskog är den lokala dialogen och samverkan förutsättningar för en framgångsrik naturvård. Vi hoppas få lika stort engagemang i arbetet med de tjugo ekoparker som återstår att utveckla. Gunnar Olofsson Verkställande direktör

Linda Andersson ny informationschef i Sveaskog Linda Andersson är ny informationschef i Sveaskog. Hon kommer närmast från Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, där hon arbetat med stöd i informationsoch kommunikationsfrågor åt företag, organisationer och myndigheter. Tidigare har hon varit presschef på Posten, informationschef på Posten Försäljning och pressekreterare på Vattenfall. Linda Andersson efterträder Leif Öster. – Jag ser fram emot att arbeta i ett företag med så många kunniga medarbetare och som berör så många människor i Sverige, säger Linda. – Sveaskog har ett viktigt uppdrag att förvalta och öka värdet på en väsentlig del av de gemensamt ägda skogstillgångarna i Sverige enligt högt ställda miljöambitioner. Företaget spelar också en betydande roll för skogsnäringens fortsatta utveckling. Jag ser stora möjligheter att öka den interna samverkan kring Sveaskogs strategi och mål. Jag vill även synliggöra Sveaskogs roll och uppdrag för viktiga intressentgrupper och en bredare allmänhet, säger hon. 3

Distrikt Södra Norrland:

Ökad satsning på sådd och röjning Till ytan är det Sveaskogs största distrikt, placerat i Sveriges mitt med vidsträckta marker i alla väderstreck. Det handlar om Södra Norrland – distriktet som förmodligen påverkats mest av den stora skogsaffären med Korsnäs 2002. Det är också ett distrikt som satsar extra mycket på sådd – en föryngringsmetod som ökar inom hela Sveaskog och som ger bättre resultat till lägre kostnad.

För distrikt Södra Norrland innebar Sveaskogs affär med tallmarker med en bra ytstruktur som lämpar sig väl för Korsnäs 2002 stora förändringar. Merparten av Korsnässådd. marken ligger nämligen inom distriktets område, vilket Om förutsättningarna är gynnsamma ger sådd fler gjorde att andelen produktiv skogsmark i det närmaste stammar per hektar jämfört med skogsplantor. Med fördubblades. Distrikt Södra Norrland förvaltar idag plantering räknar man med att få drygt 2 000 plantor per sammanlagt 475 000 hektar produktiv skogsmark. hektar, medan en god sådd kan resultera i 6 000 plantor – Förra året avverkades ca 920 000 kubikmeter i distrikper hektar. Återväxten blir bättre, vilket ger ett större urval tet, berättar Stina Moberg som är chef för verksamhetsi den framtida virkesproduktionen. område Skogsbruk på distrikt Södra Norrland. Till skillnad I vanliga fall används ett såddaggregat som dras efter en från andra distrikt köper vi inte virke externt. Arbetet skogstraktor. Aggregatet markbereder och sår på en och inriktas därför helt på Sveaskogs egen skog. samma gång. Geografiskt är Södra Norrland – Vi har testat en ny såddteknik det största och mest vidsträckta som innebär att såddaggregatet distriktet inom Sveaskog. Verksamistället monteras på en kran. heten sköts från kontoren i Kranen kan styras och anpassa Östersund, Ljusdal och Mora. sådden till hur terrängen ser ut, Skogsbruk som svarar för planering vilket är svårt med de traditionella och skötsel av skogsinnehavet i aggregaten. distriktet, har 20 helårsanställda På så sätt kan vi öka precisionen medarbetare. och samtidigt minska markpåverEn viktig uppgift för Skogsbruk kan, förklarar Stina Moberg. är att uppdatera Sveaskogs trakt– Skonsammare såddmetoder är bank, alltså den databas som inneviktiga för oss, betonar Stina håller information om företagets Moberg. Särskilt som vi också har avverkningsplanerade skogsbeatt ta hänsyn till rennäringen i vårt stånd. I traktbanken finns uppgifter distrikt. Vi strävar efter att skogsom i vilken geografisk trakt virket bruket ska påverka renbetet i en så finns, vilka volymer och trädslag liten utsträckning som möjligt. det handlar samt hur vägnätet i Skonsammare såddmetoder bidrar området ser ut. till denna strävan. – I traktbanken har vi avverkLÅNGSIKTIG PLANERING ningstrakter som är inventerade Inom Södra Norrland har även och beskrivna på ett sätt så att våra – Skonsammare såddmetoder är viktiga för oss, betonar Stina Moberg. arbetet med röjning prioriterats. kundansvariga ska kunna erbjuda Vi strävar efter att skogsbruket ska Denna del av skogsvården handlar kunderna rätt råvaror, berättar påverka renbetet i en så liten om att glesa ut bestånden, så att de Stina Moberg. utsträckning som möjligt. bäst lämpade träden får möjlighet I samband med Korsnäs-affären att växa och utvecklas. Röjningen tillkom 200 000 hektar skogsmark, har tidigare varit eftersatt, men på senare år har ca som behövde planeras och föras in i traktbanken. Det var 6 000 hektar röjts inom distriktet. ett omfattande arbete som krävde stora personella resurser. – Vi kommer sannolikt att ligga kvar på denna nivå – I vanliga fall är vi åtta planerare i distriktet, men för också 2005 för att sedan trappa ned något, berättar Stina att arbeta igenom markerna från Korsnäs har vi som mest Moberg. Långsiktigt bedömer jag att röjningen kommer haft 25 planerare i distriktet, säger hon. att behöva uppgå till ca 4 000 hektar per år. BÄTTRE RESULTAT MED SÅDD När distriktet nu har ”dockat in” skogsmarken från Sådd är ett prioriterat område inom Södra Norrland. Korsnäs-affären kan personalen fokusera på den långsiktiga Denna typ av skogsföryngring ökar i hela Sveaskog. planeringen. I förhållande till plantering av skogsplantor ger sådd – Sveaskogs nya avverkningsberäkningar har ju gett oss ofta bättre resultat till lägre kostnad. Och sådd passar ett ramverk för hur avverkningsnivåerna kommer att se ut extra bra i Södra Norrland. i framtiden. Långsiktigt är också traktplanering ett priorite– Vissa av våra marker ligger i steniga och besvärliga rat område för oss. Vi strävar efter att skapa femårsplaner områden och i sådan terräng kan sådd vara en lämpligare för både traktplaneringen och vägbyggnationen i distriktet, metod, berättar Stina Moberg. Vi har dessutom vidsträckta avslutar Stina Moberg.

Nu trimmas Sveriges största avverkningsorganisation Sveaskog arbetar med avverkning på många platser i Sverige och har idag landets största avverkningsorganisation. Nu ska denna organisation trimmas – ett arbete som innebär både neddragningar och nya satsningar, och som beräknas kunna ge tiotals miljoner kronor i resultatförbättring.

Förra året avverkade Sveaskog ca 10 000 skogsbestånd i Sverige – dels på egen mark, dels på skogsmark som ägs av privata leverantörer som Sveaskog köper virke av. Avverkningsorganisationen består av drygt 70 egna maskinlag med knappt 400 maskinförare. Dessutom anlitar Sveaskog drygt 100 entreprenörslag, som sysselsätter fler än 550 personer. – Sveaskog opererar på en konkurrensutsatt marknad med ett tydligt uppdrag från ägaren att vara en ledande aktör på virkesmarknaden, säger Sven-Erik Gustavsson, chef för teknik och produktion inom verksamhetsområde Virkesmarknad. – För att få lönsamhet och skapa värde för både kunderna och ägaren måste vi vara kostnadseffektiva.

ningar, görs i samarbete med personalorganisationerna. – Vi måste anpassa vår avverkningskapacitet till de nya förutsättningarna och arbeta mer med produktivitetsutveckling, berättar Sven-Erik Gustavsson. Det ska vi göra på ett ansvarsfullt sätt. I arbetet med den nya organisationen läggs stor vikt vid utbildning och utveckling, både för egna medarbetare och entreprenörer. – Medan andra skogsföretag valt att ”entreprenörisera” sin avverkning strävar vi efter att ha en mix av effektiva egna lag och entreprenörer, säger Sven-Erik Gustavsson. Via det förändringsarbete som nu påbörjats får de egna maskinlagen större möjlighet att växa kompetensmässigt. Det hoppas vi ska leda till en förbättrad produktivitet.

KRAV PÅ KONKURRENSKRAFT

Till följd av Sveaskogs beslut att minska avverkningsvolymen i Norrbotten och Västerbotten görs nu en översyn av avverkningsorganisationen, framför allt i norra Sverige. Översynen, som kommer att innebära personalminsk-

TYDLIGARE STYRNING

Parallellt med översynen av organisationen inför Sveaskog en tydligare styrning och uppföljning av verksamheten.

Nu trimmas Sveaskogs avverkningsorganisation. Målet är större effektivitet och ökad konkurrenskraft i de tusentals avverkningar som företaget genomför varje år. Tätare investeringar i maskinparken är exempel på satsningar. Modernare maskiner beräknas kunna öka produktiviteten i avverkningen med ca 3 procent per år.

– Vi har utvecklat en styrmodell där vi månadsvis i ett styrkort följer upp våra nyckeltal rakt igenom hela organisationen, berättar han. Kopplat till styrkortet förs en dialog så att alla anställda engageras i processen. Varje maskinlag har utrustats med datorer så att arbetssättet ska fungera fullt ut. Detta gör att vi lättare kan mäta resultatet av vårt arbete. Med gemensamma affärsmål och nyckeltal kan hela avverkningsorganisationen bli effektivare. Förändringsarbetet rymmer också satsningar som leder till högre lönsamhet och produktivitet.

– Vi sjösätter nu ett koncept för ständiga förbättringar, där ett viktigt område är körteknik, säger Sven-Erik Gustavsson. Det handlar till exempel om att säkerställa att maskininställningarna är korrekta och att kranen används optimalt. Här ingår även träning i en simulator där förbättringar kan testas på ett realistiskt sätt. Även nyinvesteringar är aktuella. En viktig pusselbit ligger i utveckling av den maskinpark som används vid avverkningen. Modernare maskiner beräknas kunna öka produktiviteten i avverkningen med ca 3 procent per år. STORA RESULTATFÖRBÄTTRINGAR

– Idag är kostnaderna generellt sett för höga. Det vill vi rätta till med de förändringar som nu genomförs, berättar Sven-Erik Gustavsson.

Förändringsarbetet inom avverkningsorganisationen berör många olika områden. Totalt beräknas översynen kunna ge tiotals miljoner kronor i resultatförbättringar. – I slutänden gäller det att långsiktigt säkra vår konkurrensförmåga, sammanfattar Sven-Erik Gustavsson. Men det handlar också om att var och en i organisationen ska känna stolthet och tydligt se att han eller hon är en betydelsefull länk i kedjan.

Sveaskogs nya skogschef Herman Sundqvist:

Större fokus på skogsproduktionen Större fokus på skogsproduktionen – så sammanfattar Herman Sundqvist, Sveaskogs nye skogschef, det framtida arbetet inom verksamhetsområde Skogsbruk. Det handlar om att utnyttja produktionspotentialen fullt ut, vilket innebär en så hög och värdefull avkastning som möjligt på Sveaskogs produktiva skogsmark.

Det var i september som Herman Sundqvist tillträdde som skogschef i Sveaskog. Innan dess var han biträdande skogschef och har därigenom följt utvecklingen i skogsbruket på nära håll. – Visst känns det kul och spännande att få ta det yttersta ansvaret för denna verksamhet, säger han. Tidigare har jag i och för sig varit med och påverkat olika frågor och beslut. Men att stå för de slutgiltiga avgörandena är självklart en annan sak, som känns både stimulerande och utmanande. ÖKA SKOGSKAPITALETS VÄRDE

Som skogschef är han ansvarig för verksamhetsområde Skogsbruk. Det innebär att han ska se till att företagets skogskapital utvecklas på ett positivt och värdeskapande sätt. – Investera och realisera är två nyckelord i detta arbete, säger Herman Sundqvist. Genom skogsvårdsåtgärder som markberedning, plantering, röjning och gödsling investerar vi för att skapa tillväxt i skogskapitalet. Men vi jobbar också på att realisera detta kapital, främst via effektiv avverkningsplanering, som bidrar till att maximera värdet av virkesråvaran. – Skogen är en förnyelsebar resurs och som jag ser det måste vi säkerställa att den har en riktigt hög och värdefull avkastning – att vi alltså utnyttjar den produktionspotential som finns på våra skogsmarker, fortsätter han. Och detta ska vi klara av samtidigt som vi behåller greppet om naturvården. Sveaskog har en hög ambition inom både skogsproduktion och naturvård och denna balans är grundläggande i hela vår verksamhet. Företagets miljöpolicy innebär att 20 procent av den

produktiva skogsmarken ska avsättas som naturvårdsareal. Konkret innebär detta att hänsynen till naturen och den biologiska mångfalden får företräde på var femte kvadratmeter i skogen. LYSSNA OCH GE VÄGLEDNING

Som skogschef leder Herman Sundqvist åtta distriktschefer runt om i landet. För att beskriva den nära chefsrollen använder han begrepp som stöd och vägledning. – För mig är det grundläggande att försöka förstå medarbetarnas situation. Det vill jag göra genom att vara öppen och lyssnande, säger han. I arbetet med skogskapitalet betonar Herman Sundqvist att verksamheten måste utvecklas vad gäller såväl volym och effektivitet som kvalitet. Det kan handla om utökade satsningar på gödsling och dikesunderhåll, men också om kvalitetsförbättringar i skogsföryngring och röjning. På sikt ser han även att Sveaskogs samverkan med myndigheter och andra externa aktörer kommer att öka, t ex när det gäller att utveckla och testa nya metoder och arbetssätt. – Det dominerande skogsbrukssättet i Sverige är trakthyggesbruk, alltså att huvuddelen av träden inom ett område skördas vid ett och samma tillfälle. I vårt land har vi genom forskning och lång erfarenhet byggt upp gedigen kunskap om trakthyggesbruk och dagens hyggen är en god avvägning mellan virkesproduktion och hänsyn till naturvård och friluftsliv. Alternativ till trakthyggesbruk är intressanta, men våra kunskaper är begränsade. Därför vore det värdefullt att testa alternativa metoder inom delar av våra ekoparker, avslutar Herman Sundqvist.

– Bjernareds Sågverk har behov av en speciell typ av timmer. För att säkra råvaruflödet och trygga deras produktion har Sveaskog därför inrättat ett mellanlager i anslutning till sågverket, säger Bengt Börjesson, kundansvarig i Sveaskog. På bilden syns från vänster Torbjörn Joelsson, delägare Bjernareds, Bengt Börjesson, Sveaskog, Benny Kjellsson, avverkningsledare i Sveaskog samt Stefan Karlsson, delägare Bjernareds.

Långa längder från skogens pelarsal Råvara från skogens mäktiga pelarsalar – det vill Bjernareds Sågverk ha från sina leverantörer. Sågverket är nischat mot långa längder som främst används till konstruktionsvirke. Därför måste råvaran också vara extra rak och lång. Sedan tre år levererar Sveaskog timmer till Bjernareds. Nyckelorden i detta samarbete är jämna flöden och hög flexibilitet. Bjernareds Sågverk AB ligger mellan Halmstad och Falkenberg. Sågverket har cirka 60 år på nacken och sysselsätter idag 11 personer. Produktionsvolymen under ett år är 20 000 kubikmeter. Bjernareds är inriktat på kvalitetsvirke i dimensioner utöver det vanliga – långa längder på mellan 6 och 7,2 meter. Virket sågas i både små (22 x 100 mm) och stora (300 x 300 mm) dimensioner. Därtill erbjuds kunderna olika speciallösningar. MÖTA KUNDKRAVEN

Hög kundanpassning är centralt inom Bjernareds. Att lyssna på kunden och anpassa sin verksamhet har banat väg för export till sex länder i Europa. Av den totala produktionen går ca 90 procent på export, främst till kunder i byggsektorn. Härnäst väntar provleveranser till USA. Stefan Karlsson är en av två delägare. Det var 1992 som Stefan och Torbjörn Joelsson tog över sågverket från Stefans far och dennes kompanjon. – Vi har satsat stort på nyinvesteringar, berättar Stefan Karlsson. Sedan början av 1990-talet har ca 40 miljoner kronor investerats i såglinje, sorteringsverk, torkar och hyvleri. På så sätt har vi också fått kapacitet att möta de allt tuffare kundkraven. Rätt kvalitet och hög leveranssäkerhet är några av kraven från kunderna. Att minimera reklamationerna blir också extra viktigt i en tid då leveranskedjorna bygger på jämna flöden – från skogen till slutkunden.

– Här spelar även vår interna logistik stor roll, betonar Stefan Karlsson. Vi måste se till att hanteringen av råvaror och sågade varor är effektiv inne på området. Det handlar om ständiga förbättringar så att flödena hela tiden blir lite bättre. Och när effektiviteten ökar påverkas också vår lönsamhet positivt. FRÅN SKOGENS PELARSAL

Idag är det 5–6 större leverantörer som står för den speciella råvara Bjernareds vill ha. Merparten hämtas från områden som ligger inom sju mil från sågverket. Stefan beskriver denna råvara som utväxt, klar och mogen skog. Han kallar det också råvara från ”skogens pelarsal”. I praktiken är det ofta grov gran, som är precis så lång och rak att den passar Bjernareds. – För oss är Sveaskog en leverantör som kan erbjuda stora volymer. En annan fördel är jämnheten i leveranserna. Sveaskog har numera ett eget lager av timmerråvara för Bjernared, som ligger i anslutning till sågverket. Ur detta lager avropar vi efter behov våra leveranser. Med detta upplägg riskerar vi inte att ”stå stilla” i vår produktion, utan kan lita på att vi alltid har tillgång till råvara, säger Stefan Karlsson. – Flexibilitet är också viktig, fortsätter han. Sveaskog är duktiga på att med kort varsel ändra sortiment och dimensioner om vi så önskar. Numera är det snabba kast. Kraven från våra kunder kan ofta ändras från en stund till en annan – då gäller det att hänga med! 9

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

Delårsrapport januari – september 2004 Sveaskog bedriver skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav om ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även fastighetsförvaltning samt kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och naturupplevelser. Den skogliga verksamheten bedrivs under namnet Sveaskog. I koncernen ingår industriell verksamhet i form av kartongtillverkning, AssiDomän Cartonboard. Därutöver äger Sveaskog 50% i träindustriföretaget Setra Group AB.

KVARTAL

MSEK Nettoomsättning Rörelseresultat (varav reavinster från fastighetsförsäljning) Resultat efter finansnetto

2004 Kv 3

2004 Kv 2

2003 Kv 3

2004

2003

1 862

2 321

1 726

6 212

6 429

270

529

270

1 170

1 197

(81)

(91)

(44)

(240)

(152)

161

398

152

793

802

Nettoresultat

116

286

110

571

578

Nettoresultat per aktie (SEK)

0,98

2,41

0,93

4,82

4,88

• Rörelseresultatet för tredje kvartalet var MSEK 270, en säsongsmässig minskning med 49% jämfört med föregående kvartal. Resultatet försämrades för skogsrörelsen främst till följd av lägre leveransvolym och högre skogsskötselkostnader. Kartongrörelsens (Cartonboard) resultat sjönk främst till följd av genomfört årligt underhållsstopp. Även resultatandelen från Setra Group samt resultatet från fastighetsförsäljningar minskade. • Jämfört med tredje kvartalet 2003 var rörelseresultatet oförändrat, främst till följd av högre resultat från fastighetsförsäljningar. Skogsrörelsens resultat minskade genom högre skogskötselkostnader. Cartonboards resultat påverkades negativt av underhållsstoppet. Resultatandelen i Setra Group var lägre. • Rörelseresultatet för januari–september minskade med 2% jämfört med motsvarande period 2003. Skogsrörelsens resultat sjönk till följd av lägre leveransvolymer och högre skogsskötselkostnader. Försämrad sågverkskonjunktur innebar att resultatandelen i Setra Group var lägre. Resultaten för Cartonboard och från fastighetsförsäljningar ökade. MARKNAD

Den globala konjunkturåterhämtningen fortsätter men har dämpats främst till följd av svagare utveckling i

JANUARI–SEPTEMBER

USA och delar av Asien. Tillväxten inom euroområdet är fortfarande förhållandevis svag. För Sverige fortsätter industrikonjunkturen att förbättras med hög orderingång. Även inom byggindustrin är utvecklingen stark. För svensk pappers- och massaindustri förbättras marknadssituationen, men i svagare takt än för övrig industri. Orderstocken bedöms dock som förhållandevis låg. För resten av året förutses högre produktionsvolymer samt vissa prisökningar. För sågverksbranschen är marknaden fortfarande svag till följd av hög produktion. Efterfrågan är god och orderingången har ökat något men produktionsvolymerna har inte absorberats av marknaden. Orderstocken är låg. Produktionsvolymen bedöms komma att vara fortsatt hög med risk för låga priser som följd. Sveaskog

Den svenska virkesmarknaden har i norra Sverige haft ett normalt timmerutbud. Efterfrågan har varit återhållsam för tall och god för gran. Efterfrågan på barrfiber har varit god. Inga större prisförändringar har skett. Även i södra och mellersta Sverige har timmerutbudet varit normalt. Efterfrågan har varit balanserad för talltimmer och stark för grantimmer. För fiberråvara har i stort balans förelegat mellan utbud och efterfrågan. För Sveaskogs kartongprodukter är marknaden

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

sammantaget stabil även om marknaden för den färskfiberbaserade förpackningskartongen är relativt svag. Utvecklingen för sågverksrörelsen i Setra Group påverkas negativt av det starka utbudet av sågade trävaror, främst furuprodukter, som fortsatt under det tredje kvartalet med sjunkande furupriser som följd. För resten av 2004 förväntas en god efterfrågan på fiberråvara. Höga importpriser stabiliserar prisnivån för inhemskt virke. Även efterfrågan på grantimmer bedöms som god medan talltimmermarknaden är mer osäker. För Sveaskogs kartongrörelse förväntas en fortsatt stabil utveckling. Sågverksrörelsen i Setra Group bedöms komma att påverkas av ett överskott på furuprodukter medan granmarknaden är mer stabil. FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT Tredje kvartalet

Nettoomsättningen var under det tredje kvartalet MSEK 1 862, en minskning med 20%, jämfört med föregående kvartal (andra kvartalet 2004). Inom Skogsrörelsen minskade säsongsmässigt virkesförsäljningen och leveranserna från Svenska Skogsplantor. För Cartonboard bidrog lägre volymer till följd av underhållsstopp under det tredje kvartalet till minskad omsättning. I förhållande till motsvarande kvartal (tredje kvartalet) 2003 ökade den totala nettoomsättningen med 8%. Skogsrörelsens omsättning ökade främst till följd av högre priser. Även Cartonboards omsättning ökade (volym och pris). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 270, en säsongsmässig minskning med MSEK 259 eller 49%, jämfört med föregående kvartal. I förhållande till det tredje kvartalet 2003 var resultatet oförändrat. För skogsrörelsen minskade leveransvolymen säsongsmässigt kraftigt under det tredje kvartalet såväl totalt som från egen skog. Leveransandelen från egen skog sjönk något. Jämfört med motsvarande kvartal 2003 var den sammanlagda leveransvolymen något lägre. Andelen från egen skog ökade. Rörelseresultatet för skogsrörelsen (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick till MSEK 182, en minskning med MSEK 195 eller 52% i förhållande till föregående kvartal och med MSEK 13 eller 7% jämfört med motsvarande kvartal 2003. Förändringen i förhållande till föregående kvartal är främst säsongsmässig. Lägre virkesleveransvolymer och lägre fakturering från Svenska Skogsplantor tillsammans med högre skogsvårdskostnader bidrog till det lägre resultatet. Resultatet för det andra kvartalet påverkades även positivt av en årsfakturering av jaktarrenden. Jämfört med det tredje kvartalet 2003 ökade skogsbrukskostnaderna bl a till följd av ökade skogskötselinsatser.

Avkastningen på operativt kapital i skogsrörelsen (fastigheterna värderade till taxeringsvärde) var 4,6% (rullande 12 månader). För kartongrörelsen minskade leveransvolymen under det tredje kvartalet med 7%, jämfört med föregående kvartal. Den lägre volymen beror delvis på det i september 2004 genomförda årliga underhållsstoppet. I förhållande till det tredje kvartalet förra året ökade emellertid leveranserna med 9%. Rörelseresultatet var MSEK 81, en minskning med MSEK 14 jämfört med föregående kvartal och med MSEK 2 jämfört med motsvarande kvartal 2003. Rörelsemarginalen uppgick till 13%. Minskningen mot föregående kvartal beror främst på underhållsstoppet. Även högre råvarupriser bidrog till minskningen. Försämringen i förhållande till 2003 beror också på underhållsstoppet. Under 2003 skedde stoppet först under det fjärde kvartalet. Högre leveranser och högre färdigvarupriser samt försäljning av elcertifikat motverkade de negativa effekterna av underhållsstoppet och ökade råvarukostnader. Avkastningen på operativt kapital i kartongrörelsen var 10,7% (rullande 12 månader). Sveaskogs resultatandel i Setra Group uppgick till MSEK –12, jämfört med MSEK 2 under föregående kvartal och MSEK 7 under det tredje kvartalet 2003. Det lägre resultatet är främst en följd av säsongsmässigt lägre försäljningsvolym samt minskad marginal för i första hand sågade furuprodukter. Resultatet från fastighetsförsäljningar uppgick till MSEK 81, en minskning med MSEK 10 jämfört med föregående kvartal, främst till följd av hög försäljning avseende reservatsbildning föregående kvartal. Försäljningarna inom programmet Förstärkning av enskilt skogsbruk ökade. Jämfört med motsvarande kvartal 2003 ökade realisationsresultatet med MSEK 37. Finansnettot var MSEK –109, vilket är MSEK 32 bättre än föregående kvartal till följd av såväl lägre nettolåneskuld som lägre genomsnittlig ränta. Januari – september

Under de tre första kvartalen 2004 uppgick nettoomsättningen till MSEK 6 212, en minskning med 3%, jämfört med motsvarande period 2003. Minskningen är en effekt av bildandet av Setra Group under 2003. Omsättningen ökade för både skogsrörelsen och kartongrörelsen. Rörelseresultatet var MSEK 1 170, en minskning med MSEK 27 eller 2% jämfört med 2003. För skogsrörelsen var total leveransvolym något lägre än under 2003. Leveransandelen från egen skog ökade. Rörelseresultatet var MSEK 831, en minskning med MSEK 67 eller 7%. Lägre virkesleveranser samt

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

ökade skogsskötsel- och utvecklingskostnader kompenserades endast delvis av högre virkespriser. För kartongrörelsen ökade leveransvolymen med 7% jämfört med 2003. Rörelseresultatet var MSEK 253, en ökning med MSEK 23 eller 10%, jämfört med föregående år trots genomfört årligt underhållsstopp. Motsvarande stopp skedde 2003 under det fjärde kvartalet. Högre leveransvolym samt intäkter från försäljning av elcertifikat bidrog till resultatförbättringen. Högre priser motverkades av ökade råvarukostnader. Resultatandelen i Setra Group var MSEK –28. Under 2003 ingick rörelseresultatet från AssiDomän Timber med MSEK 72 samt resultatandel i Setra Group under det tredje kvartalet med MSEK 7. Lägre försäljningspriser och ökade råvarukostnader bidrog till resultatförsämringen. Resultatet från fastighetsförsäljningar uppgick till MSEK 240, en ökning med MSEK 88 jämfört med 2003 till följd av ökad försäljningsvolym. Inom ramen för pågående försäljningsprogram avseende förstärkning av enskilt skogsbruk har under perioden sålts ca 30 500 ha att jämföra med ca 14 300 ha under samma period föregående år. Finansnettot uppgick till MSEK –377 (–395). Lägre räntekostnader bidrog till förbättringen. Resultatet efter finansnetto uppgick till MSEK 793 (802). Periodens skattenetto har beräknats till MSEK –222, motsvarande en genomsnittlig skattesats om 28%. Nettoresultatet uppgick till MSEK 571 (578). KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från den löpande verksamheten var under de tre första kvartalen MSEK 440, en minskning med MSEK 185, jämfört med motsvarande period 2003. Skillnaden är främst hänförlig till lägre rörelseöverskott. Kassaflödet från investeringsverksamheten var MSEK 679, en ökning med MSEK 605 från 2003. Ökningen beror främst på ökad försäljning av anläggningstillgångar samt återbetalning av lån från Setra Group. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick MSEK –1 112, jämfört med MSEK –849 under motsvarande period 2003. Det större utflödet beror bl a på högre utdelning samt betalning av inlösenbelopp till tidigare minoritetsägare i fd AssiDomän AB. Sammantaget har den räntebärande nettoskulden minskat med MSEK 380 under januari–september 2004.

FINANSIELLA MÅL

2004 Rullande Mål 12 mån Avkastning operativt kapital, % 1) Räntetäckningsgrad, ggr Skuldsättningsgrad, ggr

minst 5,0 2) minst 2,0 ca 1,0

2002 Helår

5,5 2,9 0,76

5,4 2,4 0,77

1) Exkl fastighetsförsäljningar 2) För närvarande 5,8% i beaktande av nuvarande koncernstruktur

INFÖRANDE AV IAS/IFRS-REGLER

Sveaskog berörs av införandet av IAS 19 Ersättningar till anställda, IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar, IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering samt IAS 41 Jord- och skogsbruk. Det i årsredovisningen 2003 beskrivna förberedelsearbetet inför införandet av de nya reglerna fortskrider planenligt. LÄGRE FRAMTIDA AVVERKNINGAR

Under 2004 har Sveaskog genomfört nya beräkningar avseende framtida långsiktiga avverkningsvolymer. Dessa visar att nuvarande avverkningsnivåer inte är hållbara på längre sikt. Avverkningarna i egen skog i Norrbotten och Västerbotten kommer därför att minska med 15%, motsvarande ca 400 km3fub. Minskningen ska ske successivt och ska vara genomförd 2007. Åtgärden är en konsekvens av stora avverkningar hos tidigare ägare samt pågående fastighetsförsäljningar och reservatavsättningar. En översyn har inletts i syfte av anpassa avverkningsorganisationen till framtida avverkningsnivåer. Resultatet för det fjärde kvartalet kommer att belastas med en reservering för att möta kostnader för sådan anpassning. NY VD

Sveaskogs tidigare VD Lars Sköld lämnade sin befattning den 1 september. Till tillförordnad ny VD har utsetts Gunnar Olofsson, tidigare chef för verksamhetsområdet Skogsbruk inom Sveaskog. Stockholm den 25 oktober 2004 Sveaskog AB (publ.) (556558-0031) Gunnar Olofsson Verkställande direktör

TIDPUNKTER FÖR BOKSLUTSRAPPORTER

Bokslutskommuniké helåret 2004 Delårsrapport jan–mars 2005 Delårsrapporten är ej reviderad.

5,0 2,9 0,71

2003 Helår

31 januari 2005 28 april 2005

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

Sveaskogkoncernen REDOVISNINGSPRINCIPER

Delårsrapporten har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 20 Delårsrapportering och med tillämpning av samma redovisnings- och värderingsprinciper som i årsredovisningen för 2003 bortsett från att Redovisningsrådets rekommendation RR 29 Ersättningar till anställda införts fr o m den 1 januari 2004. Effekterna av den ändringen beskrivs i tabellen ”Förändringar i eget kapital” nedan.

Resultaträkning 3 månader

9 månader

MSEK

Kv 3 2004

Kv 2 2004

Kv 3 2003

Nettoomsättning

1 862

2 321

1 726

Övriga rörelseintäkter Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager

12 månader

Jan–sept Jan–sept 2004 2003 6 212

6 429

Okt 2003– sept 2004

Helår 2003

8 203

8 420

247

157

347

257

–688

–737

–645

–2 269

–2 018

–2 985

–2 734

–129

–84

–26

109

Övriga externa kostnader

–675

–722

–626

–2 032

–2 295

–2 787

–3 050

Personalkostnader

–236

–231

–227

–669

–880

–886

–1 097

Resultatandel i intresseföretag

–12

–28

–50

–15

Avskrivningar enligt plan

–67

–69

–67

–207

–254

–280

–327

Rörelseresultat

270

529

270

1 170

1 197

1 536

1 563

Finansiella poster

–109

–131

–118

–377

–395

–498

–516

Resultat efter finansiella poster

161

398

152

793

802

1 038

1 047

Skatt

–45

–112

–42

–222

–224

–104

–106

Nettoresultat

116

286

110

571

578

934

941

Nettoresultat/aktie, SEK - räknat på antal utestående aktier, milj st

0,98

2,41

0,93

4,82

4,88

7,89

7,95

118,4

Balansräkning MSEK Anläggningstillgångar, ej räntebärande Varulager

30 sept 2004

30 sept 2003

31 dec 2003

23 644

24 010

23 950

831

774

946

1 829

1 584

1 646

476

707

840

Summa tillgångar

26 780

27 075

27 382

Eget kapital

13 005

12 953

12 715

Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande Likvida medel och räntebärande fordringar

Räntefria skulder och avsättningar

4 036

4 178

4 184

Räntebärande skulder och avsättningar

9 739

9 944

10 483

26 780

27 075

27 382

Summa eget kapital och skulder

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

Kassaflödesanalys Jan–sept 2004

Jan–sept 2003

Helår 2003

Rörelseöverskott

1 162

1 296

1 612

Rörelsekapitalförändring m m

–265

–250

–492

Betalda räntor, skatter m m

–457

–421

–423

440

625

697

–171

–183

–302

–

–4

Försäljning av anläggningstillgångar

479

257

464

Förändring av räntebärande fordringar

371

–

Kassaflöde från investeringsverksamheten

679

158

–1 112

–849

–872

–150

–17

319

336

326

186

319

Jan–sept 2004

Jan–sept 2003

Helår 2003

12 715

12 727

–

12 789

12 727

–

–355

–296

–896

Övertagande av Svenska Skogsplantor

–

–73

Kursdifferens för perioden

571

578

941

13 005

12 953

12 715

Jan–sept 2004

Jan–sept 2003

Helår 2003

MSEK

Kassaflöde från löpande verksamheten Investering i anläggningstillgångar Förvärv

Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde totalt Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid periodens slut

Fö r ä n d r i n g a r i e g e t ka p i t a l MSEK Ingående eget kapital 1 januari enligt fastställd balansräkning Effekt av införande av RR 29 Ersättningar till anställda, netto efter skatteffekt Justerat ingående eget kapital Ägartillskott Kontant utdelning

Periodens nettoresultat Utgående eget kapital vid periodens slut

N y cke l t a l *

Rörelsemarginal, % Avkastning på sysselsatt kapital, % 1) Avkastning på eget kapital, %

Skuldsättningsgrad, ggr

0,71

0,76

Räntetäckningsgrad, ggr

3,0

2,9

9 263

9 237

9 643

Soliditet, %

Räntebärande nettoskuld, MSEK Nettoresultat per aktie, SEK 2)

4,82

4,88

7,95

Medelantal anställda

1 760

2 252

2 211

Antal anställda

1 511

1 524

1 519

1) Rullande 12 månader. 2) Räknat på antal aktier, 118 373 034 st. * För definitioner hänvisas till Årsredovisningen för 2003.

D E LÅR S RAPPORT SVEAS KO G

Affärsområden N e t t o o m s ä t t n i n g k v a r t a l s v i s p e r a f f ä r s o m r å d e o ch f ö r ko n c e r n e n MSEK

Kv 3

Skogsrörelsen

1 317

Cartonboard Övrigt och internleveranser Summa kvarvarande enheter

2004 Kv 2

Kv 1

1 742 1 523

611

661

588

–66

–82

1 862 2 321 2 029

Kv 1

2002 Kv 4 Kv 3

1 540 1 255 1 681 1 485

1 388 1 149

Kv 4

2003 Kv 3 Kv 2

516

548

587

580

–65

–77

–72

–84

1 991 1 726 2 196 1 981

527

548

–8

1 926 1 689

Enheter överförda till Setra Group

–

807

769

754

638

Övrigt och internleveranser

–

–534

–516

–472

–396

Summa koncernen

1 862 2 321 2 029

1 991 1 726 2 469 2 234

2 208 1 931

R e s u l t a t k v a r t a l s v i s p e r a f f ä r s o m r å d e o ch f ö r ko n c e r n e n Kv 3

2004 Kv 2

Kv 1

Kv 4

2003 Kv 3 Kv 2

Kv 1

2002 Kv 4 Kv 3

182

377

272

293

195

379

324

261

Övrigt och elimineringar

–62

–36

–28

–55

–59

–32

–73

–6

–78

Summa kvarvarande enheter

201

436

321

290

219

418

327

269

172

282

527

389

388

263

491

362

288

184 15

MSEK Skogsrörelsen Cartonboard

Fastighetsförsäljning Rörelseresultat kvarvarande enheter inkl fastighetsförsäljning Enheter överförda till Setra Group

171

–

–12

–18

–22

–

–7

Rörelseresultat

270

529

371

366

270

515

412

335

209

Finansiella poster

–148

Resultatandel i Setra Group Övrigt och elimineringar

–109

–131

–137

–121

–118

–140

–137

–136

Resultat efter finansiella poster

161

398

234

245

152

375

275

199

Skatt

–45

–112

–65

118

–42

–105

–77

–28

–18

Nettoresultat

116

286

169

363

110

270

198

171

Nettoresultat/aktie, SEK

0,98

2,41

1,43

3,07

0,93

2,28

1,67

1,45

0,36

118,4

räknat på genomsnittligt antal aktier, miljoner st

L e v e r a n s - o ch p r o d u k t i o n s v o l y m e r k v a r t a l s v i s p e r a f f ä r s o m r å d e Kv 3 Skogsrörelsen Leveranser, tusen m3fub 1) Leveranser, tusen m fub 3

3 047

2004 Kv 2

Kv 1

3 746 3 754

1 451 1 832 1 551

Kv 1

2002 Kv 4 Kv 3

3 794 3 165 3 717 3 816

3 581 3 000

1 777 1 413

1 844 1 397

Kv 4

2003 Kv 3 Kv 2

1 744 1 649

Cartonboard Leveranser, kton

Produktion, kton

–

399

380

403

330

–

417

396

408

315

Enheter överförda till Setra Group Leveranser, tusen m3sv Produktion, tusen m sv 3

1) Totala leveranser 2) Leveranser från egen skog

Sveaskog Förvaltnings AB Koncernstab Kommunikation 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 info@sveaskog.se www.sveaskog.se

Produktion: Plädera Information AB, oktober 2004

PORTO BETALT SVERIGE