Sveaskog årsredovisning

ÅR S R E D OVI S N I N G

M I L J Ö R E D OVI S N I N G

2 00 2

Sveaskog i korthet

Innehåll

2002 i sammandrag

1

Sveaskog är Sveriges största skogsägare med 4,6 miljoner ha mark, vilket

VD har ordet

2

motsvarar ca 16% av landets totala skogsareal.

Uppdrag och roll

5

Skogskapitalet

7

Huvudverksamheterna är skogsbruk och virkesförsäljning med bas i ett innehav om ca 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogsrörelsen innefattar även

Virkesmarknaden i Sverige

10

fastighetsförsäljning och kommersiell verksamhet avseende jakt, fiske och

Mål

12

naturupplevelser. Den skogliga verksamheten bedrivs under namnet Sveaskog.

Strategisk inriktning

14

Risk och känslighetsanalys

16

Verksamhetsbeskrivning Skogsrörelsen

ett kartongbruk i Frövi.

19

- Virkesmarknad

20

- Skogsbruk

22

- Fastigheter

24

- Jakt, fiske & naturupplevelser

25

AssiDomän Timber

26

AssiDomän Cartonboard

28

Medarbetare

I koncernen ingår också sågverksrörelse samt kartongtillverkning under namnet AssiDomän. AssiDomän Timber omfattar åtta sågverk och AssiDomän Cartonboard

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING, MSEK TOTALT KONCERNEN MSEK 8 390 Skogsrörelsen 3 317

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT, MSEK TOTALT KONCERNEN MSEK 1 261

Timber 2 539 Skogsrörelsen 1 025 Timber 73

30

Miljöredovisning Händelser under 2002

33

Miljönyckeltal

35

Policy och mål för miljöarbetet

36

Övrigt 322

Skogsbruk

37

Utsläpp till luft, mark och vatten

40

Energi

41

Miljöfakta

43

Cartonboard 2 212

Övrigt –77

ANDEL AV KONCERNENS MEDELANTAL ANSTÄLLDA TOTALT KONCERNEN 2 433

ANDEL AV KONCERNENS OPERATIVA KAPITAL, MSEK TOTALT KONCERNEN MSEK 24 074

Skogsrörelsen 21 713

Förvaltningsberättelse

Skogsrörelsen 932

Förvaltningsberättelse

45

Timber 641

Verksamheten i olika länder

50

Cartonboard 2 883

Flerårsöversikt

51

Definitioner

51

Resultaträkning

52

Kommentarer resultaträkningen

53

Balansräkning

54

Kommentarer balansräkning

55

Kassaflödesanalys

56

Kommentarer kassaflödesanalys

57

Moderbolaget

58

Redovisningsprinciper

59

Noter

63

Revisionsberättelse

72

Ledande befattningshavare

73

Styrelse, revisorer

74

Ordlista

76

Adresser

77

Sidorna 32–43 avseende Miljöredovisning har ej varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

Cartonboard 240

Timber 754

Övrigt –1 163 Övrigt 64

ORGANISATION

STYRELSE

VD, KONCE R N LE D N I NG

K O N C E R N S TA B E R AFFÄR S OM RÅD E N Skogsrörelsen Virkesmarknad Skogsbruk Fastigheter Jakt, fiske & naturupplevelser

AssiDomän Timber

AssiDomän Cartonboard

Cartonboard 683

2002 i sammandrag

Resultatet Rörelseresultatet för helåret 2002 uppgick till MSEK 1 261, en förbättring med MSEK 254 eller 25%, jämfört med helåret 2001 för kvarvarande enheter. Resultaten för Cartonboard och Timber ökade kraftigt medan Skogsrörelsen visade något lägre resultat. Resultatet från fastighetsförsäljningar minskade liksom koncerngemensamma kostnader.

Ny miljöpolicy antagen En ny och offensiv miljöpolicy antogs av styrelsen.

Den återfinns i sin helhet på sid 36.

Internationellt uppmärksammade I samband med FNs miljömöte i Johannesburg 2002 lyftes miljöarbetet inom Sveaskog och f d AssiDomän fram som ett av åtta dokumenterade goda exempel i världen på en bärkraftig utveckling sedan miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992

Fastighetspolicy En ny fastighetspolicy fastställdes. Den anger riktlinjerna för bland annat uppdraget att sälja skogsmark i syfte att förstärka enskilt skogsbruk, företrädesvis i glesbygd.

Köp av skog och sågverk från Kinnevik Sveaskog har av Kinnevik förvärvat ca 200 000 ha produktiv skogsmark samt sågverksrörelsen inom Korsnäs.

Integrationen genomförd Integrationen mellan Sveaskog och AssiDomän är genomförd vilket bl a resulterat i en ny organisation och en ny juridisk struktur.

Finansiella nyckeltal, koncernen 2002 Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK Nettoresultat, MSEK Avkastning på eget kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Medelantal anställda

8 390 1 261 766 579 4,7 5,3 2 433

Proforma * 2001 7 644 1 007

2 432

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

Miljönyckeltal 2002 Andel av total tillväxt som ej avverkats, % Verksamhet med ISO certifikat, % Total fossil bränsleanvändning per förädlingsvärde, MJ/SEK (gäller Cartonboard och Timber) Total el- energianvändning per förädlingsvärde, kWh/SEK (gäller Cartonboard och Timber) Andel biobränsle av totalt bränslebehov inom industrin, %

2001 *

33 96

28 100

1,43

1,49

0,35 74

0,40 75

* Avser enbart AssiDomänkoncernen.

1

VD

HAR

OR D ET

Ny och viktig roll för Sveaskog Under vårt första verksamhetsår har vi skapat ett starkt och sammanhållet Sveaskog. Integrationen med AssiDomän har gått över förväntan och det ekonomiska resultatet överträffar tidigare år. Detta hade inte varit möjligt utan stort engagemang från alla medarbetare.

”

Nu kan vi möta kunder och leverantörer på ett bra sätt, både vad gäller den skogliga verksamheten och industrirörelsen”

2

Som Sveriges största skogsägare slår Sveaskog vakt om skogens långsiktiga värde. Samtidigt är vi en kraftfull aktör på virkesmarknaden.

Kombinationen ger oss en ny och ansvarsfull roll.

Med den kompetens vi har är Sveaskog väl rustat att bedriva ett rationellt, effektivt och lönsamt skogsbruk med högt ställda miljömål.

Parallellt hjälper vi staten med ersättningsmark vid reservatsbildningar och verkar för att göra skogen tillgänglig för fler genom att utveckla jakt, fiske och naturupplevelser.

Ett annat viktigt uppdrag är att stärka det enskilda jord- och skogsbruket genom att sälja delar av vår markareal. Intresset och engagemanget på marknaden är stort och vårt mål är att göra så många affärer som möjligt. Vi är samtidigt angelägna om att anpassa utbudet till efterfrågan, så att inte de lokala fastighetsmarknaderna påverkas negativt.

Sammanhållet företag Arbetet med att forma det nya större Sveaskog efter förvärvet av AssiDomän har gått snabbare än väntat. Utan att tappa fokus på våra kunder, har vi skapat ett starkt och sammanhållet företag.

Sammanslagningen av Sveaskog och AssiDomän har underlättats av att de båda företagen hade en gemensam bakgrund.

Företagens inriktningar kom också att närma sig varandra i takt med att AssiDomän avyttrade industriverksamheter.

I den nya organisation, som finns på plats sedan augusti 2002, har vi tagit tillvara båda företagens kunskap och erfarenhet. Nu kan vi möta kunder och leverantörer på ett bra sätt, både vad gäller den skogliga verksamheten och industrirörelsen.

Inom skogsrörelsen har vi en specialiserad organisation med fyra verksamhetsområden. Varje område har en definierad roll och tydligt resultatansvar. Specialiseringen ger oss förutsättningar att nå vårt gemensamma mål – att öka värdet på skogskapitalet.

Med specialisering finns samtidigt en risk för onödiga gränser mellan verksamheterna. För att undvika det arbetar vi aktivt för att utveckla det interna samarbetet.

Resultatförbättring Parallellt med integrationsarbetet har vi utvecklat våra relationer med kunderna och presterat god lönsamhet. Resultatet överträffar tidigare års resultat. Vi har stärkt virkesaffären och skogsrörelsens resultat är relativt stabilt, trots en fortsatt press på virkespriserna.

I industrirörelsen har lönsamheten förbättrats.

AssiDomän Timber hade en trög start på året, men ett framgångsrikt andra halvår har bidragit till en oväntat stark resultatförbättring. Andra halvåret 2002 var ett av de bästa någonsin för våra sågverk.

AssiDomän Cartonboard, vårt kartongbruk i Frövi, fortsätter att utvecklas positivt. Investeringar i både massatillverkning och kartongmaskin har förbättrat effektiviteten och produktiviteten. Årets resultat har ökat med 45% jämfört med 2001 och jag har stora förväntningar på att den goda utvecklingen fortsätter under 2003.

Viktig roll på virkesmarknaden Sveaskog har en viktig och ny roll på virkesmarknaden. Att definiera och tydliggöra rollen som oberoende leverantör har varit en av de största strategiska frågorna under året.

Vi ska vara en professionell partner till våra kunder. Det blir vi genom att bedriva ett kundanpassat skogsbruk och leverera en kostnadseffektiv råvara. Genom en tät dialog kan vi ta fasta på varje kunds behov och sortera och avverka efter kundens specifikation. Serviceinslaget i våra leveranser ökar. Leveranserna ska ha rätt fiberkvalitet, de rätta längderna, dimensionerna och volymerna, och de ska komma i rätt tid.

Basen i kundanpassningen är den s k traktbanken, Sveaskogs databas där färdigplanerade avverkningstrakter läggs in. Skogsråvaran är detaljerat beskriven och klassificerad och banken ger därmed en slags lagerstatus över våra skogar.

Med traktbanken kan de som arbetar i skogen

snabbt planera avverkningen och tillgodose industrins virkesbehov. Idag finns mer än 2 000 trakter lagrade i databasen.

Sveaskog ligger i framkant när det gäller den tekniska utvecklingen i skogsbruket. Vi har högproduktiva avverknings- och transportmaskiner. Och med hjälp av avancerad informationsteknologi knyter vi samman hela processen från planering till leverans via ett gemensamt kommunikationssystem.

”

Vi ska vara en professionell partner till våra kunder.

Det blir vi genom att bedriva ett kundanpassat skogsbruk och leverera en

Ökat värde på skogsinnehavet Koncernen har utvecklats från en helintegrerad skogsindustri till ett företag med kärnverksamheten inom de första leden i den skogliga värdekedjan.

I skogsbruket fortsätter vi att öka värdet på vårt skogsinnehav. Värdet räknar vi i både siffror och förtroende. Rätt balans mellan effektivitet, lönsamhet och hänsyn till miljö och naturvärden skapar de värden vi eftersträvar.

kostnadseffektiv råvara”

Sveaskog prioriterar miljön Sveaskog ger hög prioritet åt miljöfrågorna. Vi har förtydligat vår ambition i den miljöpolicy som antogs i april 2002. Policyn är ett internt redskap som hjälper oss att balansera mellan den kommersiella verksamheten och miljöhänsyn.

En grundläggande roll för oss är att förse industrin med råvara. Samtidigt har vi ett betydande åtagande på miljösidan. Ett viktigt mål i vår miljöpolicy är att 20% av den produktiva skogsmarken ska användas för naturhänsyn och naturskydd. Konkret innebär det att hänsynen till naturen och den biologiska mångfalden ges företräde på var femte kvadratmeter i våra skogar.

Ett nytt verktyg i vårt miljöarbete är inrättandet av ekoparker. Totalt 5% av vår produktiva areal kommer att avsättas för detta ändamål.

I dessa kommer vi fortfarande att bedriva skogsbruk, men miljöfrågorna sätts i första rummet.

3

VD

”

HAR

OR D ET

Ett viktigt mål i vår miljöpolicy är att 20% av den produktiva skogsmarken ska användas för naturhänsyn och naturskydd”

Konkurrenskraftig skogsindustri Utöver den skogliga kärnverksamheten har Sveaskog två starka industrirörelser, AssiDomän Cartonboard och AssiDomän Timber. Som ansvarsfull ägare kommer vi att fortsätta att utveckla dessa verksamheter.

Sveaskog har inget egenintresse av att äga förädlingsindustri. För oss är det viktigt att det finns en långsiktigt konkurrenskraftig skogsindustri som efterfrågar vårt virke och därmed säkrar värdet på vårt skogskapital. Vi vill därför aktivt forma starkare strukturer där den industri kan ingå, som Sveaskog idag är ägare till. Detta arbete vill vi gärna driva tillsammans med andra.

Statsskogsutredningen Vi har i dagarna sammanställt vårt remissvar beträffande statsskogsutredningen. Enligt Sveaskogs uppfattning kan inget av de tre förslag som utredningen presenterar läggas till grund för framtida organisation och förvaltning av statens skogar.

Sveaskog förordar i stället ett alternativ som bygger på ett av staten direktägt Sveaskog AB, med uppdrag att, på ett affärsmässigt och värdeskapande sätt, äga/förvalta statens skogar för virkesproduktion samt genomföra de uppdrag beträffande dessa som ägaren ålägger bolaget.

Verksamheten bör bedrivas fristående från förvaltningen av statliga skogar som ägs/förvaltas för annat särskilt ändamål. Dessa eller delar av dem kan Sveaskog sköta eller förvalta på särskilt uppdrag.

4

Personligt engagemang Att forma det nya Sveaskog och utveckla verksamheten är stimulerande och utmanande. Jag är stolt över vad företagets medarbetare har åstadkommit under vårt första händelserika verksamhetsår. Alla har på olika sätt bidragit till framgången. I samtliga delar av organisationen har jag mött ett personligt engagemang att utveckla Sveaskogs verksamhet och varumärke.

Med detta engagemang kommer vi att ytterligare utveckla vår roll på virkesmarknaden och likaså effektiviteten och lönsamheten i skogsbruket. Våra planer är offensiva. Både marknadsoch resultatmässigt räknar vi med en fortsatt positiv utveckling.

Lars Sköld Verkställande direktör

Uppdrag och roll Sveaskog AB är helägt av svenska staten genom Förvaltnings AB Stattum under Näringsdepartementet.

Statens ägarpolicy Ett av de övergripande målen för den svenska statens företagande är att de konkurrensutsatta företagen ska skapa värde. Företagen ska uppnå acceptabel avkastning på statens kapital och i förekommande fall infria särskilt uttryckta samhällsintressen.

Staten har prioriterat vissa viktiga policyfrågor som miljöfrågor, strukturfrågor och jämställdhetsfrågor. ÄGARSTYRNING

Statens ägarstyrning utövas främst genom rapporteringskrav och styrelsenomineringar.

Rapporteringskraven syftar till att få såväl företagen med statligt ägande som utövandet av den statliga ägarförvaltningen genomlysta. Staten ställer krav på en snabb och analytisk rapportering som möjliggör externa analyser och jämförelser med andra företag.

Styrelsenomineringar handlar om att skapa effektiva styrelser med den kompetens som är relevant för verksamheten och den utvecklingsfas som företaget befinner sig i.

Sveaskog – bildande AssiDomän AB beslöt under 1998 att koncentrera sitt dåvarande skogsinnehav till några större kärnområden. Viss del av skogmarken utanför dessa områden bedömdes på grund av bl a naturvårdshänsyn och andra hänsyn som naturliga för ett

statligt ägande. Mot denna bakgrund överfördes ca 900 000 ha skogsmark till AssiDomäns dotterbolag Sveaskog AB. Efter överenskommelse med svenska staten delades 1999 Sveaskog ut till AssiDomäns aktieägare, bl a till svenska staten som då ägde 50,3% av AssiDomän. I samband med utdelningen lämnade staten ett offentligt bud på övriga aktieägares del av Sveaskog med likvid i aktier i AssiDomän. Budet accepterades innebärande att staten kom att äga Sveaskog till 100% samtidigt som statens ägarandel i AssiDomän minskade till 35,3%.

Efter hand kunde konstateras att Sveaskog var för litet för att kunna fullfölja de krav på effektivitet och marknadsnärvaro samt särskilda uppgifter, t ex i fråga om ersättningsmark, som staten angav vid förvärvet av Sveaskog.

Samtidigt genomförde AssiDomän under åren 2000 och 2001 en successiv utplacering av merparten av dess industriella verksamhet i nya och mer effektiva strukturer. Bl a till följd av denna renodling mot ett i huvudsak skogsägande företag kom AssiDomän att bli ett lämpligt förvärvsobjekt för Sveaskog.

Sveaskog AB lämnade i oktober 2001 ett offentligt erbjudande till aktieägarna i AssiDomän AB om förvärv av samtliga aktier i bolaget som inte redan ägdes av staten. Erbjudandet accepterades av aktieägarna och AssiDomän AB är numera helägt dotterbolag till Sveaskog AB under namnet Sveaskog Förvaltnings AB.

5

U PPD RAG

OCH

R OLL

Statens ambition med Sveaskog Staten har tydligt deklarerat det stora värdet av ett långsiktigt ägande av skogsmark som varande en viktig nationell resurs med påverkan på råvarutillgång, sysselsättning och rekreationsmöjligheter för medborgarna.

Statens skog ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling. Det övergripande målet för ägaren är att på kort sikt erhålla en god ekonomisk utdelning och att på lång sikt öka skogskapitalvärdet genom ett marknadsdrivet, miljöinriktat och uthålligt skogsbruk.

SVEASKOGS UPPDRAG FRÅN ÄGAREN ÄR ATT:

• Driva ett rationellt, effektivt och lönsamt skogsbruk med lokal närvaro och högt ställda miljömål.

Skogen ska förvaltas på ett föredömligt sätt, både ur produktions- och miljösynvinkel, för att trygga en långsiktigt hållbar utveckling.

6

• Upprätthålla rollen som Sveriges största oberoende virkesleverantör med hög marknadsnärvaro och med utvecklande, långsiktiga samarbeten med strategiska kunder.

• Tillhandahålla ersättningsmark till staten i samband med bildande av naturreservat och markavsättningar för andra allmännyttiga ändamål.

• Erbjuda tillköpsmöjligheter för det enskilda jord- och skogsbruket, särskilt i glesbygd.

Detta innefattar försäljning av 5–10% av Sveaskogs mark.

• Skapa förutsättningar för att lokalt utveckla unika naturupplevelser, jakt- och fiskemöjligheter.

Skogskapitalet Sveaskogs totala markinnehav omfattar ca 4,6 miljoner ha, varav

SVEASKOGS SKOGSINNEHAV

ca 3.5 miljoner ha är produktiv skogsmark. Innehavet är fördelat över hela landet, men huvuddelen av marken är belägen i Norroch Västerbotten. Även Svealand och Bergslagsområdet samt de inre delarna av Götaland är områden med betydande innehav. Årligen avverkar Sveaskog drygt 6 miljoner m3fub ur detta markinnehav.

Skogsmarkens fördelning Totalt finns omkring 23 miljoner ha produktiv skogsmark i Sverige.

Hälften av denna mark ägs av enskilda personer och familjer, tillsammans ca 350 000 ägare. Den genomsnittliga storleken på de ca 250 000 privatägda fastigheterna är ungefär 50 ha (en ha är 100x100 m). Ungefär en fjärdedel av skogen ägs av privata skogsbolag såsom SCA, Stora Enso, Holmen osv. Sveaskog äger ca 16% och staten i övrigt ca 1% av den produktiva skogsmarken. Övriga allmänna ägare, exempelvis kyrkan och kommuner, äger ca 6%.

Sveaskogs totala areal omfattar även bergsområden, myrar, ängsmark och övriga naturtyper som inte lämpar sig för skogsbruk.

Det är på den produktiva delen av innehavet som Sveaskog bedriver skogsbruk.

Skogskapitalets utveckling Skogen är en långsiktig och förnyelsebar resurs. Skogstillgångarna skapas och förädlas i ett kretslopp som omfattar 50–120 år från plantering till skörd beroende på klimat och andra yttre förutsättningar.

För Sveaskog är det ett primärt mål att öka värdet på det kapital, som skogen representerar. Samtidigt ska den synliga avkastningen säkerställas genom virkesuttag. Skogskapitalvärdets utveckling påverkas av årlig tillväxt och virkesuttag samt de skogsskötsel- och infrastrukturinvesteringar som görs. Sveaskog har avverkat i genomsnitt 70% av den årliga tillväxten. Resterande del av volymtillväxten bidrar till värdeökningen.

Skogskapitalet

2002 Total markareal, miljoner ha 4,60 varav produktiv skogsmark, miljoner ha 3,46 varav brukas 3,19 Bokfört värde, MSEK 21 015 Taxeringsvärde skogsmark, MSEK 23 623 Virkesförråd, Mm3sk 276 Virkesförråd, m3sk/ha 86 Nettotillväxt, Mm3sk 11,7 Virkesuttag från egen skog, Mm3fub 6,39 Avverkningens andel av nettotillväxten på brukad mark1), % 70

2001* 4,37 3,28 2,95 19 001 21 626 247 84 10,4 6,38 75

ÄGARKATEGORIER

SKOGENS ÅLDERSKLASSER SVEASKOG Över 140 år

TRÄDSLAGSFÖRDELNING SVEASKOG

0–19 år

120–139 år 100–119 år 80–99 år 60–79 år 40–59 år

20–39 år

* Avser proforma Sveaskogskoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

1) Hänsyn har tagits till att de arealer som förvärvades från Kinnevik endast var tillgängliga under en del av året.

7

S KO G S K A P I TA L E T

Åtkomst och tillgänglighet Virkesråvarans kommersiella värde beror bl a på dess tillgänglighet. Bästa tillgängligheten har de avverkningstrakter där markförhållanden och vägstandard är sådana att de kan nås när som helst på året. Sveaskog arbetar med ett system där avverkningstrakter rullande läggs in i en traktbank med uppgifter om sortiment, kvantiteter och tillgänglighet. Denna traktbank gör det möjligt att välja avverkningstrakter så att kundens önskemål kan tillgodoses även vid svåra väderförhållanden.

Sveaskogs vägnät omfattar ca 4 500 mil skogsbilvägar. Varje år satsar Sveaskog ca MSEK 100 på utbyggnad och underhåll av vägnätet.

8

Bedömning av framtida avverkningspotenial För närvarande pågår ett arbete för att ge underlag för bedömning av en långsiktigt uthållig avverkningsnivå. Det gäller bl a att uppdatera avverkningsnivåerna för gamla AssiDomän och Sveaskog med hänsyn till de nya skogsmarkerna som förvärvades av Korsnäs under hösten 2002.

Som en konsekvens av markförsäljningsprogrammet med innebörden att sälja 5–10% av innehavet, statens reservatsbildningsplaner och tidigare höga uttag på grund av åldersklassfördelningen i skogen, kommer avverkningsnivåerna att sjunka de kommande åren.

Optimalt markutnyttjande Miljömässiga och sociala hänsyn innebär att en viss del av skogsmarken måste nyttjas för annat än virkesproduktion. Ett generellt mål är att utveckla ett optimalt marknyttjande med avseende på balansen produktion och miljö. I Sveaskogs nya miljöpolicy är målet att inom varje skogsregion tillskapa 20% naturvårdsareal där höga naturvärden prioriteras och så stor miljönytta som möjligt skall uppnås. På övriga 80% är inriktningen att öka skogskapitalvärdet och nå en avkastning i paritet med motsvarande jämförbara verksamheter.

Olika typer av hänsyn beskrivs mer utförligt i Miljöredovisningen.

FSC Den internationella cerifieringen enligt Forest Stewardship Council, FSC, där hela Sveaskogs skogsmark ingår, förstärker trovärdigheten för

bolaget som en föregångare när det gäller långsiktigt miljöarbete. Certifieringen är en viktig förutsättning i kontakterna med allt fler kunder och ökar värdet på Sveaskogs miljöcertifierade produkter.

Utsläppsrätter Det finns idag en trend mot utveckling av marknader för andra värden som skogen kan skapa, t ex ekosystemtjänster som kollagring och vattenrening.

Tillväxten i Sveaskogs skogar binder koldioxid och kan ses som en tillgång som motverkar växthuseffekten på samma sätt som en minskning av utsläppen. Det finns redan idag en viss handel med kolsänkor för att kvitta eventuella egna utsläpp och Sveaskog kommer att följa utvecklingen och den politiska beslutsprocessen runt dessa frågor.

Skog är en förnyelsebar resurs och en del i ett uthålligt kretslopp, där solen är drivkraften. Genom fotosyntesen utnyttjar träden solenergi för att av koldioxid och vatten producera bland annat den vedråvara vi utnyttjar. Beroende på växtplats, klimat och skötsel tar det 50–120 år för träden att bli avverkningsmogna.

Samma långsiktiga tidshorisont gäller för produktionsprocessen i skogsbruket. Efter avverkningen sker föryngringsåtgärder som markberedning och plantering. När ungskogen nått 1–5 meters höjd är det i många fall nödvändigt att röja.

Efter ytterligare en tid gallras bestånden, vilket ger kvarlämnade träd bättre tillväxtbetingelser fram till den väntande föryngringsavverkningen.

9

Virkesmarknaden i Sverige Förutom Sveaskog finns i dag ett antal fristående aktörer på virkesmarknaden, som har sitt ursprung i tidigare integrerade skogsindustristrukturer.

DEN SVENSKA VIRKESMARKNADEN

Den svenska virkesmarknaden omfattar en hantering av rundvirke på totalt ca 69 Mm3fub.

Sveaskog levererar ungefär 20% av det svenska virkesbehovet eller ca 13,5 Mm3fub. Omkring 6,4 Mm3fub kommer från egen skog i form av rundvirke. Därutöver omsätter företaget ca 7,1 Mm3fub genom köp och byten med andra skogsägare, flis från koncernens sågverk samt import. Övriga stora leverantörer på virkesmarknaden är skogsindustriföretag med egen skog (huvudsakligen internleveranser), skogsägarföreningar och större privata skogsägare.

Av det totala virkesuttaget i skogen går två

tredjedelar av volymen till massa- och pappersindustrin, i form av massaved eller sågverksflis.

Ca 80% av avverkningsresultatet kommer från timmer och sågverksflis. Endast 20% härrör från massaved.

Efterfrågan på den svenska virkesmarknaden är idag stark i samtliga regioner, sortiment och kundkategorier. Den starka efterfrågan leder till ett importbehov i hela Sverige. Importen drivs av en strukturell brist i norr medan importen i söder främst motiveras av en mer fragmenterad marknad med många små privata skogsägare och stora skogsindustribolag.

Den svenska virkesmarknaden Miljoner m3fub i Sverige 2000

Svensk skog

Sågverk

(33%)

58 (84%)

Sågtimmer 35 (51%) Flis och biprodukter 12 (18%)

Virkesmarknaden 69 (100%) Massaved 34 (49%) 11 (16%) Nettoimport

Träfiberindustri och massabruk

Hanteringen av rundvirke uppgår till 69 Mm3fub.

Av det går två tredjedelar till massa- och pappersindustrin i form av massaved och sågverksflis.

10

(67%)

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR

SÅGTIMMERMARKNADEN

Det pågår sedan några år tillbaka tydliga förändringar på den internationella virkesmarknaden, inklusive Sverige. Förändringarna har sin grund i att integrerade skogsindustrier med egen skog, egna sågverk och pappers- och massabruk ökar fokuseringen mot utvalda produktsegment på global nivå.

Detta leder till att skogsindustrins värdekedja ägarmässigt bryts upp med olika ägare av skog respektive industri. Den icke skogsägande industrin behöver därför stärka sitt samarbete med skogsägare för att säkerställa sin försörjning med råvara. Koncentrationen mot allt större sågverk ökar också kraven på förändrad virkesförsörjning.

Till skillnad från fiberindustrin lider den svenska sågverksnäringen sedan länge av dålig lönsamhet och konkurrenskraft jämfört med närliggande lågkostnadsländer. Detta förhållande kommer att förstärka strukturomvandlingen mot färre och större aktörer. Detta förstärks av ökade krav från sågverkens slutkunder på ett förbättrat produkterbjudande och en effektivare leveranskedja.

Sågverken måste i högre utsträckning inrikta sig på en värdeadderande strategi med nya, attraktiva produkter och kostnadseffektiv vidareförädling. Sågverksindustrin måste även uppgradera sin kompetens inom marknadsföring och försäljning.

Efterfrågan på sågtimmer och industrins betalningsförmåga har en direkt betydelse för flödet av massaved från skogen och flis från sågverken.

Fiberindustrins konkurrenskraft påverkas av sågverksindustrins utveckling.

Sågverksindustrins lönsamhet och konkurrenskraft har därmed en avgörande påverkan på skogskapitalets utveckling.

FIBERMARKNADEN

Den svenska fiberindustrin har god lönsamhet och konkurrenskraft. Pågående strukturförändringar skapar nya möjligheter för skogsägare: • Avskiljning av skogsinnehav från fiberindustrin medför behov av strategiska partners.

• Ej skogsägande fiberindustri har ökat behov av externa tjänster för inköp, avverkning och leverans.

FLER SKOGSINDUSTRIFÖRETAG UTAN EGEN SKOG

De integrerade skogsindustrikoncernerna får en betydande del av sin fiberråvara från egen skog. Övrig skogsindustri köper fiberråvara från skogsägare på en öppen marknad.

Källa: McKinsey

11

Mål Verksamheten i Sveaskog ska drivas med väl definierade mål. För att skapa en helhet sätts mål med finansiella, miljömässiga och sociala aspekter.

Övergripande mål Det övergripande målet för Sveaskog är att öka skogskapitalvärdet genom ett marknadsdrivet, miljöinriktat och uthålligt skogsbruk.

Värdeökningen förutsätts vara kombinerad med • en avkastningsnivå lägst i paritet med jämförbara konkurrensutsatta verksamheter, • miljömål.

FINANSIELLA MÅL

Sveaskogs finansiella mål tar sin utgångspunkt i den övergripande målsättningen för den skogliga verksamheten att öka skogskapitalvärdet.

Avkastning Den totala avkastningen på det av ägaren insatta kapitalet i Sveaskog består av följande komponenter. +

Avkastning från den löpande verksamheten

+

Avkastning från den del av värdet utöver bokfört värde som realiseras (genom fastighetsförsäljningar)

=

Synlig avkastning i redovisningen

+

Avkastning från ej realiserad värdeökning (tillväxt i virkesförråd utöver avverkning samt allmän värdeökning)

=

Summa avkastning*

Genom att den synliga avkastningen avser den löpande verksamheten och endast utgör en del av totalavkastningen kommer den synliga avkastningen att vara förhållandevis låg, jämfört med t ex industriell verksamhet.

* Ett utvecklingsarbete pågår avseende modeller för beräkning av värdeökning av skogskapitalet, anpassade till kommande redovisningskrav (IAS 41) för skogstillgångar.

12

Avkastningsmålet har formulerats enligt följande.

• Synlig avkastning (rörelseresultat) från den löpande verksamheten (exkl fastighetsförsäljningar) ska över en konjunkturcykel vara minst 5% på det i rörelsen bundna kapitalet (operativt kapital).

Vid bedömningen av den synliga avkastningsnivån avseende rörelseresultatet har en sammanvägning skett av ett marknadsmässigt avkastningskrav efter skatt på eget kapital (7%), dels räntekostnader för en upplåning, baserad på en skuldsättningsgrad om 1 ggr.

Mål avseende den del av den synliga avkastningen som härrör från fastighetsförsäljningar har internt etablerats inom ramen för Sveaskogs fastighetsförsäljningspolicy.

Sveaskogs avkastningsmål tar sin utgångspunkt i den skogliga rörelsen och dess särdrag.

Företagets industriella verksamhet i form av sågverksrörelse och kartongtillverkning har ett högre synligt avkastningskrav än den skogliga verksamheten. För närvarande uppgår avkastningsmålet för den industriella verksamheten till 11% avkastning på operativt kapital.

Finansiella restriktioner Skoglig verksamhet i den omfattning som Sveaskog bedriver bedöms normalt ge förhållandevis stabila årliga rörelseöverskott. Rörelserisken bedöms normalt som låg.

I syfte att begränsa Sveaskogs finansiella risktagande gäller att • Räntetäckningsgraden inte ska understiga 2,0 • Nettoskuldsättningsgraden bör vara ca 1,0 Räntetäckningsgraden är överordnad nettoskuldsättningsgraden som finansiell restriktion.

Utdelning Ordinarie utdelning ska över en konjunkturcykel motsvara minst 50% av resultatet efter skatt.

Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt.

Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

MILJÖMÅL

Sveaskog har antagit nya miljömål, med en tydlig koppling till miljöpolicyn (se sid 36) och de nationella miljömålen. Under respektive övergripande miljömål följer här även de detaljerade målen, vilka i sin tur kommer att följas av lokala handlingsplaner.

Målen är att: • Bevara den biologiska mångfalden och värna om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet.

- Planera för 20% naturskydd och naturhänsyn inom varje skogsregion.

- Tillskapa ekoparker på 5% av den produktiva skogsmarken, inom ramen för 20% naturskydd och naturhänsyn.

- Kvalitetssäkra Sveaskogs ekologiska landskapsplaner.

- Minska viltbetestrycket.

• Begränsa negativ påverkan på vatten- och markekosystem.

- Minska antalet betydande körskador.

- Identifiera värdefulla vattenekosystem och upprätta åtgärdsplaner kring dessa.

• Minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen.

- Minska utsläpp av koldioxid från icke förnyelsebara bränslen.

- Utreda skogens potential som kolsänka.

• Öka kretsloppsanpassningen - Förbättra resurshushållningen inom Sveaskogs olika verksamhetsområden.

SOCIALA MÅL

I augusti hölls den stora miljökonferensen i Johannesburg, en uppföljare till Riokonferensen 1992, då bl a flera internationella konventioner och Agenda 21 formades. De konkreta resultaten av den politiska diskussionen och förhandlingarna blev enligt flera bedömare relativt begränsade.

Däremot blev Johannesburgkonferensen en tydlig markering av näringslivets ökade ansvar för den globala utvecklingen, genom egna initiativ och genom samarbeten med intressenter i sin omvärld. De sociala och etiska kraven blir alltmer uttalade, liksom att begreppet hållbar utveckling och tillväxt avser prestanda inom såväl miljö och sociala frågor som ekonomi. Alla tre komponenterna finns också i ökande grad med som en viktig del i företagens strategier.

Ett arbete pågår för att klargöra och etablera en uthållig värdegrund. För närvarande saknas tydliga och mätbara sociala mål för Sveaskog.

13

Strategisk inriktning Sveaskogs strategiska inriktning baserar sig på marknadsförutsättningar, övergripande mål och de uppgifter som ålagts bolaget. Det innefattar ett innovativt och värdeskapande tjänsteutbud till viktiga kunder, ett uthålligt och miljöinriktat skogsbruk där avkastningsmål och miljömål balanseras.

Skogsrörelsen Sveaskogs kärnverksamhet omfattar affärsområdet Skogsrörelsen med fokus på de första leden i skogliga värdekedjan.

En grundläggande förutsättning för ett ökat skogskapitalvärde utgörs av en långsiktigt hållbar efterfrågan från en konkurrenskraftig svensk skogsindustri. Som en av Europas största skogsägare har Sveaskog del i ansvaret för skogsindustrins utveckling. Genom att ta en aktiv roll på virkesmarknaden och vara med och påverka hela försörjningen från alla källor kan Sveaskog bidra till kostnadseffektivare virkes- och fiberflöden från skog till förädlad produkt.

En tydlig ambition inom Sveaskog är att utveckla och erbjuda strategiskt viktiga kunder nya lösningar, dvs ett innovativt och värdeskapande produkt- och tjänsteutbud, som gör kunderna mer lönsamma i sina verksamheter.

Det gäller t ex inom konceptutveckling, logistik och service.

Skogsbruket måste drivas kommersiellt och rationellt för att kunna leverera en attraktiv och konkurrenskraftig råvara och ge tillräcklig avkastning. Sveaskog ska agera strikt marknadsmässigt inom ramen för sitt uppdrag och fastlagda policies. Målet är att vara minst lika effektiv och lönsam som jämförbara, konkurrensutsatta företag i branschen.

Sveaskog kommer att minska uttaget från egen skog under de närmaste åren. Anledningen är i första hand det utförsäljningsprogram som innebär att bolagets arealer kommer att minska. Vidare beror det på ökad miljöhänsyn och att avverkningen de senaste åren varit relativt hög på grund av en ojämn åldersklassfördelning av skogen.

Sveaskog utesluter inte att bolaget i framtiden genom nya köp av skogsmark kan komma att öka

14

arealerna av produktiv mark.

Skogarna måste skötas på ett uthålligt sätt och med stor hänsyn till miljö och naturvårdsvärden.

Företaget ska vara ett föredöme när det gäller att bedriva ett kommersiellt skogsbruk i samklang med ekologiska och sociala värden. Avkastningsmål och miljömål måste balanseras.

Sveaskog avser att öka andelen av den produktiva skogsmarken som är avsatt till naturhänsyn och naturskydd från dagens ca 17% till 20% i varje skogsregion.

I samarbete med lokala entreprenörer ska jakt- och fiskemöjligheterna vidareutvecklas och attraktiva marker göras tillgängliga för olika naturintressen.

Industrirörelsen Sveaskogs industriella engagemang innefattar sågverk och kartongtillverkning. Ca 15% av koncernens operativa kapital finns i den industriella verksamheten. I fråga om dessa verksamheter ska AssiDomäns framgångsrika utplacering av den industriella verksamheten i nya strukturer fullföljas. Staten har uttryckt ambitionen att inte vara en långsiktig ägare till industriell verksamhet på det skogliga området.

Utplaceringen kommer att ske på ett ansvarsfullt och värdeskapande sätt och så att starkare strukturer skapas.

I den löpande verksamheten är Sveaskogs ambition att fortsätta utveckla och stärka konkurrenskraften hos de industriella verksamheterna.

Ambitionen är att dessa enheter genom tydligt fastställda mål, kontinuerlig marknadsanpassning och investeringar ska utvecklas i linje med de främsta jämförbara verksamheterna i respektive bransch.

Sveaskog 채ger 4,6 miljoner ha mark, varav 3,5 miljoner ha produktiv skogsmark.

15

Risk- och känslighet Skogstillgångar är historiskt sett en placering med god avkastning och låg risk. Skogen genererar stabila kassaflöden i kraft av höga och jämna marginaler och låga investeringar.

Skog är en förnyelsebar tillgång. Den årliga tillväxten styrs väsentligen av biologiska faktorer, som gör att skogen ständigt förnyas utan att det krävs stora, löpande investeringar. Skogen växer oberoende av marknadssituationen.

Resultatsvängningarna är mindre för en skogsrörelse jämfört med annan skogsindustriell verksamhet.

En viktig faktor, som påverkar Sveaskogs möjligheter att generera ett långsiktigt stabilt resultat ur skogskapitalet är relaterad till konkurrenssituationen i kundledet. Eftersom huvuddelen av intäkterna från skogen, 80%, kommer från sågtimmer är det avgörande att det finns en livskraftig och konkurrenskraftig sågverksindustri.

Hög efterfrågan på sågtimmer har betydelse också för pappers- och massaindustrin, eftersom tillgången på massaved och flis är en del i det totala råvaruflödet.

Största delen av Sveaskogs virkesleveranser sker via fleråriga försörjningsavtal med stora kunder. Förutom försörjningsavtal med de egna industrierna finns avtal med de verksamheter som tidigare tillhörde AssiDomän och med andra sågverksföretag.

Priskänslighet Sveaskogs resultat påverkas i mindre utsträckning av förändrade virkes- och flispriser än av prisförändringar avseende de industriella produkterna.

Orsaken till detta är att en stor del (36%) av leveranserna från skogen går till egen industri.

Prisförändringarna på de marknader Sveaskog verkar kan i vissa fall vara betydande. Skillnader mellan högsta och lägsta årliga genomsnittspris de senaste fem åren har varit ca 5% för förpackningskartong, ca 5% för sågade varor och 5% för rundvirke.

Beräknad effekt på rörelseresultatet av en prisförändring om 5% avseende Sveaskogs huvudprodukter framgår nedan (förutsatt att produktmix och prisnivå för övriga produkter samt valutakurser är oförändrade).

16

EFFEKT PÅ RÖRELSERESULTATET VID +/–5% PRISFÖRÄNDRING (MSEK)

Sågad vara Cartonboard Timmer, massaved och flis (egen skog)

+/– +/– +/–

110 120 20

Finansiell riskhantering Sveaskog är ett skogsägande och skogsförvaltande bolag. Koncernens nettotillgångar är till ca 40% finansierade med externa lån varför stor vikt läggs vid att minimera såväl finansieringsrisken som ränterisken i upplåningen. Dessutom eftersträvas att inte vara beroende av enstaka finansieringskällor.

Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen fastställd finanspolicy. Ansvaret för koncernens finansiering och finansiella riskhantering är centraliserad till koncernens finansavdelning.

Finansieringsrisk Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge.

Sveaskogs räntebärande nettoskuld exkl pensionsskuld har under året ökat från MSEK 7 041 till MSEK 8 965. Per 31 december 2002 uppgick likvida medel i koncernen till MSEK 336 och bindande ej uttnyttjade lånelöften till MSEK 1 600. Därmed uppgick de omedelbart tillgängliga medlen till MSEK 1 936, vilket väl överstiger fastställd miniminivå enligt koncernens finanspolicy.

Räntebärande skulder, exkl pensionsskulder, uppgick vid årsskiftet till MSEK 9 302. I allt väsentligt bestod dessa av korta och medelfristiga banklån som således utgjort basen för koncernens finansiering under 2002.

I december 2002 fattade styrelsen beslut om att Sveaskog på marknaden för företagscertifikat skulle etablera en låneram om MSEK 3 000.

I januari 2003 undertecknades detta låneprogram och ett antal framgångsrika emissioner av före-

tagscertifikat har kunnat göras. På detta sätt har koncernen fått tillgång till kostnadseffektiv upplåning samtidigt som en breddning av långivarbasen kunnat ske.

Ränterisk Ränterisken motsvaras av den resultateffekt som en ränteförändring orsakar. Hur snabbt en trendmässig ränteförändring får effekt på resultatet beror på lånens och placeringarnas räntebindningstider.

För att koncernen ska nå en kostnadseffektiv finansiering och inte utsättas för alltför stora svängningar i resultatet vid en större negativ ränteförändring är Sveaskogs norm att lånens genomsnittliga räntebindning inte ska understiga 10 månader men heller inte överstiga 27 månader.

För att nå denna norm används till viss del räntederivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden, inklusive räntederivat, var vid 2002 års utgång drygt 20 månader. Lånens förfallostruktur framgår av nedanstående tabell.

FÖRFALLOSTRUKTUR RÄNTEBÄRANDE SKULDER

År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 och därefter Summa

MSEK 2 407 – – 295 4 100 2 500 9 302

LIKVIDITETSFÖRVALTNING

För att effektivt kontrollera och förvalta koncernens likviditet har Sveaskog etablerat koncernkontostrukturer för samtliga betalningsflöden i kronor och utländska valutor.

Vad avser likviditets- och kreditrisk får placeringar endast ske i instrument med hög likviditet och kreditvärdighet och inom fastställda limiter per motpart. Placeringar görs i princip enbart i korta svenska tillgångar. För svenska emittenter gäller kravet ”K1” enligt Standard & Poor’s kreditbetygskala. Vid beräkning av kreditrisker inklude-

ras även positiva resultateffekter på derivatkontrakt med motpart. Under 2002 förekom inga kreditförluster.

Valutarisk Valutakurser påverkar, förutom koncernbolagens konkurrenssituation, värdet av Sveaskogs export och import. Exportflödena härstammar från industrienheterna AssiDomän Cartonboard och AssiDomän Timber medan Virkesmarknad bedriver import av massaved i första hand från Baltikum.

FLÖDESEXPONERING

Flödesexponering uppkommer när bolag träffar affärsuppgörelser som innebär framtida betalningsflöden i andra valutor än respektive bolags lokala valuta. År 2002 uppgick Sveaskogs exponerade nettoflöden till MSEK 1 455.

Skogsindustrins cyklikalitet begränsar möjligheten till långsiktiga intäktsprognoser. Den faktiska flödesexponeringen definieras därför som nettot av kundfordringar och leverantörsskulder samt vad som därutöver vid varje tidpunkt kan betraktas som stabila framtida flöden.

Exponeringen blir därigenom definierad utifrån den tid det tar att anpassa bolaget till ny prisnivå.

I Sveaskogs fall innebär det att flöden motsvarande ca fyra månader säkras löpande. Effekten av säkringarna blir att valutakursförändringar får resultateffekter för koncernen med samma tidsmässiga fördröjning – fyra månader. Koncernens nettovalutaexponering säkras externt genom att använda derivatinstrument, främst terminskontrakt, samt genom att ta upp lån i utländsk valuta.

Per 31 december 2002 hade framtida valutaflöden motsvarande MSEK 575 säkrats.

En femprocentig förändring av kronans värde i förhållande till andra valutor påverka värdet av koncernens nettovalutaflöde med ca MSEK 75.

OMRÄKNINGSEXPONERING

Sveaskogkoncernen har inga väsentliga tillgångar utomlands varför ingen omräkningsexponering, även kallad balansexponering, uppstår.

17

Verksamheten Sveaskogs verksamhet omfattar tre affärsområden: Skogsrörelsen, AssiDomän Timber samt AssiDomän Cartonboard.

Sveaskogs skogsrörelse Virkesmarknad ansvarar för avverkning och försäljning av virke och fiberråvara dels från egna skogar och dels genom köp och byten från andra skogsägare. Skogsbruk ansvarar för skogens långsiktiga värdetillväxt och för att planera och genomföra skogsvårdsåtgärder inom ramen för ett ekologiskt skogsbruk. Fastigheter har till uppgift att utveckla värdet på koncernens markinnehav för att Sveaskog ska kunna fullfölja sina olika uppdrag. Jakt, fiske & naturupplevelser ansvarar för att tillvarata koncernens skogsresurser vid sidan av skogsbruket, i första hand jakt- och fiskeupplåtelser.

Extern nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medelantal anställda Andel av extern nettoomsättning, %

3 317 1 025 932 40

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING 2002

AssiDomän Timber AssiDomän Timber bedriver sågverksrörelse med marknadsföring och produktion av sågade trävaror samt viss vidareförädling till interiörprodukter. Verksamheten omfattar åtta sågverk, där sju är specialiserade på furusågning. De sågade varorna omfattar kundanpassade produkter för träbearbetande industri och standardprodukter för byggmaterialhandeln.

Sågverksrörelsen är den fjärde största aktören i Europa och en ledande aktör på marknaden för FSC-certifierade sågade trävaror.

Extern nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medelantal anställda Andel av extern nettoomsättning, %

2 539 73 754 30

AssiDomän Cartonboard

Övrigt 4%

AssiDomän Cartonboard tillverkar bestruken vätskekartong och förpackningskartong för förpackning av drycker och livsmedel. Cartonboard består av ett integrerat massa- och kartongbruk i Frövi med en kapacitet av 350 000 årston och försäljningskontor i flera europeiska länder. Drygt 90% av produktionen exporteras.

Extern nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Medelantal anställda Andel av extern nettoomsättning, %

18

2 212 240 683 26

Skogsrörelsen

19

- Virkesmarknad

20

- Skogsbruk

22

- Fastigheter

24

- Jakt, fiske & naturupplevelser

25

AssiDomän Timber

26

AssiDomän Cartonboard

28

Skogsrörelsen

Sveaskogs uppgift är att utveckla värdet på skogskapitalet genom att kombinera rollen som oberoende virkesleverantör med ett värdeskapande, marknadsdrivet, rationellt och långsiktigt uthålligt skogsbruk, med hänsyn till ekologiska och sociala värden.

Skogsrörelsen är organiserad i fyra verksamhetsområden och åtta distrikt. De fyra verksamhetsområdena är Virkesmarknad, Skogsbruk, Fastigheter och Jakt, fiske & naturupplevelser. Den geografiska uppdelningen ökar samtidigt kännedomen om de olika lokala förutsättningar som finns.

Viktiga händelser I augusti träffades en överenskommelse med Förvaltnings AB Kinnevik om förvärv av 235 000 ha skogsmark, varav 200 000 ha produktiv areal. Förvärvet förbättrar Sveaskogs förmåga som långsiktig leverantör av skogsråvara till industrin.

Resultat Rörelseresultatet (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick till MSEK 1 025, en minskning med MSEK 29 eller 3%, jämfört med föregående år. Förändringen berodde främst på lägre genomsnittspriser och högre avverknings- och skogsvårdskostnader till följd av bl a stormfälld och gremeniellaskadad skog.

Marknad och försäljning Efterfrågan på timmer under 2002 har påverkats positivt av en stark marknadsutveckling för sågverken.

Marknaden för massaved har trots viss avmattning för massa- och pappersindustrin under andra halvåret varit stabil.

Investeringar Investeringarna i skogsrörelsen avser främst skogsvägar och skogsmaskiner.

I förhållande till tidigare år ökar omfattningen av hyra av skogsmaskiner.

Integration och organisation Under första halvåret 2002 präglades arbetet av integrationsarbetet mellan Sveaskog och AssiDomän. Ytterligare integrationsarbete vidtog under andra halvåret när affären med Kinnevik slutfördes.

Miljöarbetet Miljöledningssystemen inom skogsrörelsen är certifierade enligt ISO 14001 och skogsinnehavet är certifierat enligt FSC. Under året har en ny miljöpolicy och nya miljömål antagits. Sveaskogs miljöambitioner då det gäller skog har uppmärksammats både i Sverige och internationellt.

Framtidsutsikter Osäkerheten i bedömningarna för 2003, har succesivt ökat, bl a till följd av krigshotet i Irak.

Under förutsättning att konjunkturen inte försvagas ytterligare under 2003 bedöms för Sveaskog efterfrågan på rundvirke bli fortsatt god. På den svenska timmermarknaden bedöms efterfrågan överstiga det inhemska utbudet. Marknaden för fiberråvara förväntas vara mer balanserad.

S KOG S RÖR E LS E N Nyckeltal

2002

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK * Operativt kapital, MSEK Rörelsemarginal, % Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Medelantal anställda

2001

5 202 4 922 1 025 1 054 21 713 18 277 20 21 5 66 74 932 905

* Proforma inkl AssiDomänkoncernen.

Levererade volymer Leveranser från egen skog, Mm3fub varav timmer, Mm3fub varav massaved, Mm3fub varav övrigt, Mm3fub

2002

2001

6,39 3,67 2,58 0,14

6,38 3,65 2,51 0,22

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

INTERNATIONELLA SKOGSBOLAG, PRODUKTIV SKOGSMARK, MILJONER HA

Källa: Jan Rennel Consulting AB

19

Skogsrörelsen VI R KESMAR KNAD

Virkesmarknad svarar för avverkning och försäljning av virke och fiberråvara dels från Sveaskogs egna skogar och dels genom köp och byten från andra skogsägare och virkesleverantörer.

Verksamheten inriktas på att etablera långsiktiga affärsrelationer med strategiskt viktiga kunder, såväl Sveaskogs interna som externa industrier.

Sveaskog har en ledande ställning på den svenska virkesmarknaden och levererar ca 20% av förbrukningen varav ungefär hälften kommer från egen skog (9%). Årligen omsätter Virkesmarknad 13,5 Mm3fub rundvirke, dels från egen skog, dels genom köp och import.

Verksamheten är i organiserad i en nordlig respektive sydlig del.

Verksamheten 2002 MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

I norra Sverige var efterfrågan på timmer något större än utbudet, förutom under de kortare perioder då stormfällningsvirke från södra delarna av området påverkade virkesbalansen. För grantimmer gällde det normala mönstret med en välbalanserad situation under våren som övergick till en brist i början av hösten.

I början av året rådde balans mellan tillgång och efterfrågan på barrmassaved, vilket utvecklades till ett överskott under hösten. Det rådde brist på lövfiber fram till senhösten, då en mer normaliserad marknadssituation uppstod.

Prisnivån var stabil för samtliga sortiment på virkesmarknaden i norr under året.

I södra Sverige rådde inledningsvis en bristsituation för de flesta sortimenten, med undantag av barrmassaved. Denna balans förändrades, först till en överskottsmarknad för barrmassaved och under andra halvåret ånyo till en underskottsmarknad. Under större delen av året rådde underskott av grantimmer. God tillgång på talltimmer under första halvåret förändrades till brist under årets senare del.

Prisnivån var stabil under större delen av året.

I de södra regionerna höjdes massavedspriset

20

under hösten liksom timmerpriserna regionalt mot slutet av året.

AVVERKNING

Den avverkade volymen i egen skog uppgick till 6,4 Mm3fub under 2002. I volymen ingår avverkning på mark från Korsnäsförvärvet med 0,2 Mm3fub.

Virkesmarknad avverkade 1,1 Mm3fub på extern mark.

Avverkningsarbetet utfördes av 75 egna maskinlag med 400 anställda maskinförare.

Dessutom engagerade Virkesmarknad 130 entreprenörslag med ungefär 550 personer. Uppskattningsvis har 8 000 skogsytor avverkats under 2002.

Avverkningsförhållandena var mycket goda under hela året i norra Sverige.

I södra Sverige påverkades virkesproduktion och transport av virke av stormfällningar och ogynnsamma väderleksförhållanden under våren.

Under andra halvåret rådde ideala avverkningsförhållanden i södra och mellersta Sverige.

I Bergslagen påverkades virkesproduktionen av omhändertagandet av gremeniella-skadad skog.

Marknads- och konkurrenssituation Sveaskog har fleråriga försörjningsavtal med sina skogsindustrikunder. Några av dem har sitt ursprung inom den tidigare AssiDomän-koncernen. Försäljningen till externa kunder, sågverk och massabruk, representerar 64% av den totala volymen. Leveranserna till interna kunder, AssiDomän Timber och AssiDomän Cartonboard uppgår till 36%.

Strategi och organisation Virkesmarknad vill upprätthålla rollen som Sveriges ledande och oberoende virkesleverantör med hög marknadsnärvaro och med utvecklade, långsiktiga samarbeten med strategiska kunder.

Genom att ta en aktiv roll på virkesmarknaden och vara med och påverka försörjningen från alla källor kan Sveaskog bidra till kostnadseffektivare virkes- och fiberflöden från skog till förädlad produkt.

Virkesmarknad har ambitionen att utveckla försörjningsuppdragen till industrin genom att erbjuda strategiskt viktiga kunder nya och värdeskapande produkter och tjänster, som gör kunderna mer lönsamma i sina verksamheter. Det gäller t ex inom konceptutveckling, logistik och service.

Avancerad teknologi utnyttjas för att knyta samman informationen från planering via av-

verkning och transporter till slutkund. Under året har arbetet med att vidareutveckla Virkesmarknads affärsledningssystem intensifierats.

Det förstärker möjligheterna att tillgodose varje kunds behov.

Projektet med trädprissättning och vederlagsmätning med skördare har utvidgats. Under hösten tillämpades trädprissättning vid samtliga 24 avverkningssystem i norra Bergslagen.

Med trädprissättning och skördarmätning kan hanteringen från avverkning till försäljning, transport, fakturering och uppföljning göras snabbare.

Redovisningen förenklas mellan köpare och säljare. Säljaren vet direkt värdet på den avverkade skogen, volymer och sortimentsfördelning. Beräkningen kan ske redan vid väglagret och inte som hittills vid inmätningen till industrin.

Sveaskog Virkesmarknad – affärsprocess 2002

Verksamhetsområde Virkesmarknad levererade 2002 totalt 13,5 Mm3fub till sina kunder.

Försäljning till externa kunder, sågverk och massabruk, representerade 64% av den totala omsättningen. Försäljningen till interna kunder, AssiDomän Timber och AssiDomän Cartonboard uppgick till 36% av omsättningen.

Den interna virkesanskaffningen, som sker

genom avverkning på egen skog och köp av flis från egna sågverk, uppgick 2002 till 7,3 Mm3fub eller 55% av total leveransvolym.

Extern virkesanskaffning, där Sveaskog köper virke från privata skogsägare, skogsägarföreningar, köpsågverk och import uppgick 2002 till 6,2 Mm3fub eller 45% av total leveransvolym.

21

Skogsrörelsen S KO G S B R U K

Verksamhetsområde Skogsbruk ansvarar för den långsiktiga värdetillväxten av Sveaskogs 3,5 miljoner ha produktiva skogsmark. Ansvaret innebär att planera och genomföra skogsvårdsåtgärder, bedöma avverkningspotentialer och ta fram avverkningstrakter inom ramen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Verksamheten ska utveckla Sveaskogs förutsättningar som oberoende virkesleverantör.

Verksamhetsområdet ansvarar även för Sveaskogs vägnät och för frö- och plantverksamheten.

Verksamheten 2002 Verksamheten inom Skogsbruk kan beskrivas i fem olika processteg – skogsföryngring, beståndsvård, produktionshöjande åtgärder, virkesuttag och virkestillgänglighet. Dessutom finns ett antal stödprocesser, bl a skoglig planering, naturvård, ekonomi och informationsteknologi.

PRODUKTIONS- OCH MILJÖMÅL

Ett generellt mål för Skogsbruk är att utveckla ett optimalt markutnyttjande med avseende på balansen mellan produktion och miljö. I miljöpolicyn har ambitionen fastlagts att inom varje skogsregion tillskapa 20% naturvårdsareal där höga naturvärden prioriteras och så stor miljönytta som möjligt ska uppnås. På övriga 80% är inriktningen att öka skogskapitalvärdet och samtidigt nå en synlig avkastning i paritet med jämförbara verksamheter. För detta har vissa övergripande produktions- respektive miljömål formulerats.

22

Produktion:

Miljö:

• Goda föryngringar till låga kostnader • Hög produktion av värdefullt virke • Bättre virkestillgänglighet för högre virkesvärde • Avverkningsuttag och traktplanering för hög avkastning på både kort och lång sikt

• Bevara den biologiska mångfalden och värna om värdefulla kulturmiljöer i skogslandskapet • Begränsa negativ påverkan på vattenoch markekosystem • Minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen • Öka kretsloppsanpassningen

SKOGSFÖRYNGRING

Markberedningen omfattade ca 24 000 ha. Det motsvarar den föryngringsavverkade arealen under året. Plantering eller sådd genomfördes på drygt 17 000 ha och på resterande arealer utnyttjades självföryngring.

Satsningarna intensifierades på att ta fram ett nytt skydd mot snytbaggen – en insekt som utgör ett reellt hot mot skogsföryngringar i södra och mellersta Sverige. Det nuvarande skyddet, Permetrin, är inte tillåtet efter 2003. Målet är att kunna ersätta Permetrin med ett snytbaggeskydd som innebär både miljö- och arbetsmiljömässiga förbättringar.

BESTÅNDSVÅRD

Röjning innebär en utglesning av beståndet. Åtgärden ökar tillväxten hos de träd som lämnas kvar, dvs de träd som har bäst förutsättningar att producera värdefullt virke. Röjning utfördes på totalt 25 000 ha skog. Sedan 1993 har röjningsarealen på Sveaskogs mark nästan halverats.

Minskningen har främst skett i norra Sverige.

Ca 10% (motsvarande 100 000 ha) av Sveaskogs ungskogar har därför ett stort röjningsbehov.

För år 2003 planerar Skogsbruk att röja ca 29 000 ha. Det innebär en ökning med 16% i förhållande till 2002.

PRODUKTIONSHÖJANDE ÅTGÄRDER

Till produktionshöjande åtgärder räknas bl a gödsling och dikesunderhåll. Genom gödsling kan de förväntade neddragningarna av avverkningsnivån, till följd av bl a markförsäljningar delvis kompenseras.

Inom Sveaskog gödslades ca 3 000 ha i Norr- och Västerbotten. För första gången på 16 år gödslade företaget också i Bergslagen.

Sveaskog beräknar att under 2003 utöka gödslingsarealen med ca 1 700 ha. Ökningen förklaras av höjd ambitionsnivå i södra Norrland och Bergslagen.

Sveaskog gödslar enbart i bestånd där mycket god ekonomisk avkastning kan förväntas. Den ska utföras i enlighet med Skogsstyrelsens allmänna råd. Gödselmedel ska innehålla tillsatser av basiska ämnen för att neutralisera eventuella försurningseffekter.

För att säkra att gödselmedel inte hamnar i känsliga miljöer sker gödsling med hjälp av traktor. Hänsyn tas till rennäringens intressen och till synpunkter från kommuner och länsstyrelser.

VIRKESTILLGÄNGLIGHET

Bra tillgänglighet till timmer och massaved oberoende av årstid och väderförhållanden ökar värdet på skogen. Skogsbruk arbetar med att utveckla och underhålla ett bra vägnät för att underlätta åtkomsten i skogen och transporter till köpare.

Verksamheten består av tre enheter, Kilåmons och Lugnets plantskolor samt Fröverksamheten.

Sveaskogs produktion uppgår till ca 50 miljoner plantor per år, fördelat på två plantskolor.

Ca 90% av volymen går till de egna skogsbruket.

Resten säljs externt.

Sveaskog producerar nästan uteslutande s k Starpot-plantor, en planttyp som förhindrar rotdeformationer.

Fröverksamheten baserar sig på förädlat skogsfrö från ett 60-tal fröplantager över hela landet.

Under första halvåret 2003 förväntas riksdagen besluta om att det statliga bolaget Svenska Skogsplantor AB överförs till Sveaskog.

BIOBRÄNSLEENHETEN

Sveaskog levererar biobränsle till energiproducenter. Biobränslet består i huvudsak av avverkningsrester och träddelar som inte lämpar sig till massaved eller timmer samt klenvirke från gallringar. I strategin ingår att återföra askan från förbränning av biobränsle till skogen för att på så sätt värna skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga. Biobränsleverksamheten är under uppbyggnad för att möta en växande efterfrågan.

VIRKESUTTAG

Virkesuttagen baseras på de övergripande avverkningsberäkningar som finns för Sveaskogs hela skogsinnehav. Beräkningarna utgår från ett antal förutsättningar, bl a skogens tillstånd och ålder, virkespriser och avverkningskostnader.

Utifrån detta görs urval och prioriteringar. De färdigplanerade avverkningsobjekten läggs in i Sveaskogs traktbank. Det är företagets databas, där skogen är detaljerat beskriven och klassificerad med uppgifter om t ex sortiment, volymer, kvaliteter och tillgänglighet.

Traktbanken är det konkreta gränssnittet mellan verksamhetsområdena Skogsbruk och Virkesmarknad med målet att omfatta avverkningstrakter för två år framåt.

Sveaskog producerar

FRÖ OCH PLANT

Starpot-plantor, en plant-

Frö och Plant ansvarar för försörjningen av skogsplantor och skogsfrö till Sveaskogs skogar.

typ som förhindrar rot-

nästan uteslutande s k

deformationer.

23

Skogsrörelsen FAS T I G H E T E R

Fastigheter har till uppgift att utveckla värdet på koncernens markinnehav för att klara de uppdrag som tilldelats företaget. Primärt innebär det att genom försäljning, köp och byte av mark säkerställa bästa möjliga struktur (arrondering) av arealen, totalt 4,6 miljoner ha.

Ett uppdrag som tilldelats Sveaskog genom ett riksdagsbeslut, är försäljning av mark i syfte att förstärka enskilt jord- och skogsbruk, främst i glesbygd.

På sikt kan 5–10% av bolagets markinnehav komma att säljas.

Ett annat uppdrag är att överlåta marker till staten för reservatsbildning och som bytesobjekt vid skydd av värdefulla naturmiljöer.

All försäljning ska ske på marknadsmässiga villkor.

Verksamheten 2002 Försäljning av skogsmark genomfördes under året i relativt begränsad omfattning. Arbetet fokuserades på att utforma en ny fastighetspolicy samt att förbereda Fastigheters organisation för de nya förutsättningar som följde av integrationen med AssiDomän. Likaså genomfördes en anpassning av organisationen för att svara upp mot den efterfrågan som följer på uppdraget att sälja mark till privatpersoner. Ett antal mindre fastighetsförsäljningar genomfördes under året och den totalt försålda skogsmarksarealen uppgick till ca 3 000 ha.

Totalt uppgick markförsäljningarna till MSEK 65 och realisationsvinsten till MSEK 43.

De marker som förvärvades i samband med Kinneviksaffären i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen ger Sveaskog ökade förutsättningar att fullfölja uppdragen om ersättningsmark och markförsäljning för att förstärka enskilt jordoch skogsbruk.

24

Det nya uppdraget Den nya policyn för koncernens fastighetsaffärer fastställdes i juni. Policyn anger bl a ramarna för det nya uppdraget att sälja mark i syfte att förstärka enskilt jord- och skogsbruk. Genomförandet anpassas till de regionala skillnaderna mellan norra och södra Sverige.

I södra Sverige, där Sveaskogs markinnehav är begränsat, är efterfrågan och omsättning på skogsfastigheter stor. I de norra delarna har Sveaskog ett stort innehav, medan antalet intressenter är färre.

Sättet att bedriva försäljningsverksamheten har anpassats till de olika förutsättningarna.

Försäljningen i södra delen av landet sker via mäklaruppdrag och annonsering. Enskilda affärer överstiger normalt inte 200 ha. I norr sker försäljning underhand och av egna handläggare, baserad på förfrågningar från intressenter. Information sker genom såväl aktiv marknadsföring som kontakter via myndigheter. En enskild affär omfattar i allmänhet maximalt 500 ha.

Intresset kring försäljningarna är stort. Antalet förfrågningar i norra Sverige uppgår till ca 1 000 st.

En informationsaktivitet för att sprida kännedom om försäljningar kommer att genomföras under 2003. ÖVERLÅTELSER TILL STATEN

Policyn anger också ramarna för överlåtelser (försäljning och byten) av mark till staten. Denna typ av överlåtelser är aktuell om staten har behov av mark för samhällsnyttiga ändamål, såsom reservatsbildning, eller alternativt att utnyttja för byten med tredje part i syfte att skydda värdefulla naturmiljöer.

Skogsrörelsen J A K T, F I S K E & N AT U R U P P L E V E L S E R

Verksamhetsområdet tar tillvara och förädlar koncernens skogsresurser vid sidan av det traditionella skogsbruket. Det innefattar jakt- och fiskeupplåtelser samt att kommersiellt utveckla och erbjuda naturupplevelser på de egna markerna. Arbetet med att skapa attraktiva upplevelseaktiviteter sker i nära samarbete med lokala entreprenörer.

Verksamhetsområdet har drygt 50 000 kunder. Varje år beräknas 30 000 personer jaga på Sveaskogs marker.

Verksamheten 2002 Verksamhetsområdet arbetar med två olika affärer – upplåtelser och naturupplevelser.

Upplåtelseverksamheten hanterar övergripande jakt- och fiskefrågor samt viltförvaltningsfrågor.

Den omfattar cirka 11 000 jakt- och fiskeupplåtelser och övriga markupplåtelser.

Arbetet inom området naturupplevelser koncentrerades inledningsvis till Halle och Hunneberg, Omberg och Böda. Under året har antalet destinationer ökat till sju, inriktade på konferens- och friskvårdsaktiviteter riktade mot företag. Arbetet sker i nära samarbete med lokala entreprenörer.

Tillsammans med Previa pågår ett arbete med att utveckla ett friskvårdsprogram med inriktning mot skogs- och naturupplevelser. ”Gästjägare i Sveaskog” är en ny produkt, som testats och nu lanserats i samarbete med ett antal arrenderande jaktlag. Arbetet fortsätter att utvecklas tillsammans med fler jaktlag.

Marknad JAKT

Sveaskogs totala försäljning av upplåtelser uppgick under 2002 till MSEK 77 där jaktupplåtelser stod för MSEK 57. Detta motsvarar ca 3% av den totala omsättningen på den svenska jaktmarknaden.

Merparten kommer från jaktarrenden. Gruppjakter, gästjakter och försäljning av kortjakter utgör en mindre del som syftar till utveckla jakttillfällen till kundkategorier som inte har tillgång till egna jaktmarker.

FISKE

Sveaskogs försäljning uppgick till drygt MSEK 16.

Större delen är att hänföra till fiskekortsförsäljning inom Mörrum, Harasjömåla och Malingsbo-Kloten samt Domänfiskekortet som under 2003 byter skepnad till Sveafiskekortet.

UPPLEVELSER OCH ÖVRIGT

Verksamheten befinner sig i ett uppbyggnadsskede och riktar sig till såväl återförsäljare som konsumenter av naturupplevelseprodukter. Sveaskogs roll innebär att tillsammans med lokala aktörer utveckla och lansera produkter samt att bearbeta marknader, i första hand konferens- och friskvårdsaktiviteter.

Strategi För upplåtelser innefattar detta en ambition att i dialog med jägarkåren och samarbetsparter skapa mervärden för jägarna, att öka upplåtelseintäkterna samt uppnå en högre tillgänglighet till Sveaskogs jaktmarker. Sveaskog vill ta en ledande roll inom viltförvaltning genom att i samarbete med externa intressenter reducera viltskadorna. Under 2003 kommer koncernriktlinjer att utarbetas för jakt, viltförvaltning och upplåtelser.

25

AssiDomän Timber

AssiDomän Timber omfattar åtta sågverk och viss vidareförädling.

ASSIDOMÄN TIMBER Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK * Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Medelantal anställda

2002

2001

2000

1999

1998

2 735 73 3 641 10 83 754

2 431 2 369 2 556 2 486 13 41 –53 8 1 2 neg 0 824 819 953 1 160 2 7 neg 1 98 70 61 79 748 723 938 912

* exkl medel från Alecta

Leveranser av sågade trävaror, tusen m3 - varav vidareförädlas inom koncernen, tusen m3

2002

2001

2000

1999

1998

1 426

1 255

1 195

1 241

1 211

69

69

63

83

96

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT

AssiDomän Timber 30%

Övriga koncernen 94%

AssiDomän Timber 6%

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD

FÖRDELNING PÅ TRÄDSLAG

Övriga länder 12% Tall 80%

till möbler, fönster, dörrar, golv eller andra synliga trädetaljer.

Vidareförädlade varor säljs i huvudsak till byggmaterialhandeln.

Verksamheten 2002 RESULTAT

Levererade volymer

Övriga koncernen 70%

Trävarorna säljs främst till industrikunder, som vidareförädlar dem

Gran 20%

Sverige 30%

Övriga Europa 11% Tyskland 4%

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 73, jämfört med MSEK 13 under föregående år. Förbättringen är en följd av ökad volym, prishöjningar och större andel av försäljningen på prioriterade marknader. Lägre råvarupriser i framför allt de södra verksamheterna har inneburit förbättrade marginaler. Resultatet har också förbättrats genom interna effektiviserings- och förbättringsprojekt.

MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

Marknadsläget för sågade trävaror förstärktes under året efter en balanserad inledning. I Central- och Sydeuropa och Japan var utvecklingen något svagare. AssiDomän Timbers leveranser ökade under 2002. Detta gällde i än högre grad för den totala svenska sågverksbranschen. Efterfrågan var god för såväl furu- som granvaror. För förädlade produkter rådde fortsatt hård konkurrens.

På den brittiska marknaden uppnåddes en markant försäljningsökning i förhållande till 2001 bl a genom en större marknadssatsning.

Den goda efterfrågan på sågade varor innebar prishöjningar i lokala valutor på flera marknader. De positiva priseffekterna motverkades dock av den förstärkta svenska kronan. Konkurrenssituationen för förädlingsverksamheten innebar prispress.

Spanien 5%

PRODUKTION Övriga Skandinavien 19%

Storbritann. 19%

EUROPEISKA PRODUCENTER AV SÅGADE TRÄVAROR, KAPACITET (Mm3)

Stora Enso

Investeringar Investeringarna uppgick till totalt MSEK 83. Det innefattar bl a en ny rak såglinje i Hasselfors och utökad torkkapacitet i Lövholmen.

Finnforest/Moelven UPM-Kymmene AssiDomän Timber SCA 1

26

Totalt producerades 1,4 Mm3 sågade trävaror, en ökning med 14% i förhållande till 2001. Där ingår produktionen vid det från Korsnäs förvärvade sågverket i Gävle, fr o m september 60 000m3. Av den totala produktionen är 80% furu.

Produktionen av förädlade produkter ökade något under året.

2

3

4

5

6 Mm3

Marknads- och konkurrenssituation Världsmarknaden för sågade trävaror beräknas till ca 500 Mm3. De största volymerna produceras i Nordamerika och Skandinavien. De största marknaderna för skandinaviska producenter är Europa och Japan.

Timbers huvudmarknad är Europa. Trävarukonsumtionen i Europa uppgår till ca 70 Mm3.

Timbers huvudsegment är virke för tillverkning av möbler, fönster, dörrar, golv etc – det s k appearance-segmentet – som beräknas till 30% av konsumtionen i Europa. Timbers andel av dessa marknader är ca 7%.

Sågverksbranschen i Skandinavien är fortfarande starkt fragmenterad och behovet av en ytterligare strukturomvandling har förstärkts.

Strategi och organisation Timbers strategiska inriktning är att satsa på marknader med en stabil ekonomisk utveckling och inom produktområden där hög kvalitet har betydelse. Därigenom finns förutsättningar att växa och nå en stark position. Prioriterade marknader är Europa och Japan.

Försäljningen riktas mot utvalda kundgrupper, t ex byggmaterialhandel, möbelindustri och producenter av inredningar. Drygt 80% av Timbers försäljning omfattar prioriterade kundgrupper och segment.

Strategin innebär också att produktionen koncentreras till ett begränsat antal produkter och att produktionsenheterna specialiserats. Därigenom kan produktionsresurser och organisation utnyttjas mest effektivt. Alla Timbers sågverk har träd-

slagsren produktion. Koncernens råvarubas utnyttjas därmed effektivt. Sågtimret kommer huvudsakligen från koncernens egna skogar och utgörs till största delen av högkvalitativ fura.

Arbetet med att utveckla strategiska allianser och samarbeten med viktiga kunder fortsätter.

Det väntas under 2003 leda till utvidgade affärsmöjligheter.

Som en del i Sveaskogs affär med Kinnevik i juni ingick övertagandet av Kastets sågverk (Korsnäs Timber) under augusti.

Kastets sågverk omfattar 90 anställda och har en årskapacitet på ca 160 000 m3 sågad furu. Det innebär, att Timbers totala sågverkskapacitet uppgår till 1,5 Mm3.

Förvärvet innebär också starka samordningsfördelar med koncernens två övriga sågverk i Bergslagen, Skinnskatteberg och Horndal, inte minst när det gäller specialiseringen på olika marknadssegment.

ASSIDOMÄN TIMBERS ÅTTA SÅGVERK

1 2

3

4 5 6 7

1 2 3 4 5 6 7 8

Seskarö Lövholmen Malå Kastet Horndal Skinnskatteberg Hasselfors Hemmingssons

8

Miljöarbetet Under 2002 har samarbetet intensifierats med bl a olika energibolag för att tillvarata biobränsle och restprodukter från sågverken. Åtgärder har också vidtagits för att minska buller från sågverken, liksom då det gäller utsläpp till mark och vatten. Se vidare i Miljöredovisningen sid 32–43.

” Boende betyder olika saker för olika människor. De flesta hemmiljöer speglar

Form och färg måste stämma med personligheten”

Mia Boström, frisör.

sina ägares personlighet. För vissa ligger tyngdpunkten på design, för andra gäller funktion. I bästa fall är interiören en lyckad kombination av både och. AssiDomän Timbers ambition är att göra det lätt att förverkliga personliga inredningslösningar utan att kostnaden blir för hög.

”

Det borde vara förbjudet att måla trä” Tomas Westermark, filmarbetare.

27

AssiDomän Cartonboard

AssiDomän Cartonboard tillverkar bestruken kartong till bl a för-

A S S I D O M Ä N CA R TO N B OA R D Nyckeltal

2002

Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Operativt kapital, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Medelantal anställda

2000

2 212 2 114 1 950 240 165 100 11 8 5 2 883 2 954 3 041 8 6 4 227 202 53 683 696 744

Levererade volymer

322

305

293

253

199

ANDEL AV KONCERNENS RÖRELSERESULTAT AssiDomän Cartonboard 19%

Sverige 11%

Övriga Europa 15%

Storbritann. 16%

Frankrike 19%

EUROPEISKA KARTONGPRODUCENTER, KAPACITET, kton/år Stora Enso Mayr-Melnhof Reno De Medici Metsä Holmen Cascades AssiDomän Cartonboard Korsnäs Moritz J. Weig Buchmann 1 000

1 500

2 000

2 500

Källa: Jaakko Pöyry

28

kartongbruket i Frövi samt försäljningskontor i flera europeiska

Verksamheten 2002

Rörelseresultatet uppgick till MSEK 240, en ökning med MSEK 75 jämfört med föregående år. Resultatförbättringen beror främst på högre priser, ökade leverans- och produktionsvolymer samt lägre kostnader.

MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

Marknaden för vätskekartong var stark, även om efterfrågan försvagades mot slutet av året, delvis på grund av lageruppbyggnad i förädlingskedjan. Totalt var tillväxten god.

För förpackningskartong var marknaden stabil under större delen av året, men även här försvagades efterfrågan under årets senare del.

Arbetet med att utveckla specifika produktsegment och positionering av marknader och kunder fortsatte. Det ledde till nya kundkontakter och utökade volymer inom dessa segment.

Marknadsförutsättningarna under året har inneburit möjligheter till vissa prishöjningar.

PRODUKTION

Tyskland 25%

500

RESULTAT

1998

FÖRSÄLJNING PER MARKNAD

exporteras. Verksamheten omfattar det integrerade massa- och

länder.

1999

Övriga koncernen 81%

packningar för drycker och livsmedel. Drygt 90% av produktionen

1 767 1 537 11 -83 1 neg 3 212 3 130 0 neg 135 134 766 798

2000

AssiDomän Cartonboard 26%

Italien 12%

1998

2001

ANDEL AV KONCERNENS EXTERNA NETTOOMSÄTTNING

Övriga länder 2%

1999

2002

Kartong, kton

Övriga koncernen 74%

2001

Fortsatt fokus på effektiviseringsarbete och ökat kapacitetsutnyttjande innebar ökad stabilitet i produktionsprocessen och ökad produktionsvolym, både för massa- och kartongtillverkningen.

Kartongproduktionen närmar sig kapacitetsmålet 350 000 ton.

I juni startade det nya batchkokeriet för blekt fiber. Det har ökat tillgängligheten på blekt massa samtidigt som produktkvaliteten höjts. Den nya kokaranläggningen består av tre kokare om vardera 300 m3, vilket ger 50% högre kapacitet jämfört med den tidigare utrustningen.

Investeringar Investeringarna uppgick till totalt MSEK 227. Av det avsåg MSEK 82 det nya batchkokeriet, som färdigställdes under första halvåret.

En betydelsefull investering var också installationen av en ny massapress i blekeriet. En ökad torrhalt på den blekta massan innebär ökad produktkvalitet, ökat produktionsutbyte och höjd effektivitet.

Ombyggnaden av två inloppslådor på kartongmaskinen har givit tydliga förbättringar i produktkvalitet och produktionsstabilitet. Byte av ledvalsar i torkpartiet har förbättrat körbarheten.

Marknads- och konkurrenssituation Marknaden för kartong i Europa ökade med ca 2% under 2002, och uppgår till 5,6 Mton. Hälften av den europeiska kartongkonsumtionen omfattar den typ av produkter som tillverkas vid Cartonboard, dvs högförädlade kartongkvaliteter baserade på nyfiber.

Inom dessa produktsegment ökade marknaden med ca 5%. För Cartonboards del var tillväxten större.

Av den totala konsumtionen omfattar drygt 1,2 Mton vätskekartong. Segmentet omfattar ett fåtal aktörer och domineras av Tetra Pak. Förbrukningen av förpackningskartong beräknas till nära 4 Mton. Ca 30% av detta omfattar de segment som betjänas av Cartonboard. Denna del av marknaden för kartong består av en stor mängd konverteringsföretag, som tillverkar och säljer förpackningsprodukter till slutförbrukare, t ex producenter av frysta och kylda livsmedel, choklad och konfektyrer, lyxartiklar, alkoholsamt industri- och hushållsprodukter. Utvecklingen mot ökad koncentration och globalisering i branschen fortsatte.

Koncentrationen är högre i kartongtillverkarledet. De åtta största producenterna har tillsammans 92% av marknaden.

För att effektivare kunna möta kundernas krav och förväntningar och utveckla rätt produktkoncept för vätskekartong har beslutats om en strategisk förstärkning av marknadsorganisationen mot hela förädlingskedjan inom segmentet.

Forskning och utveckling Cartonboards forskning och utveckling bedrivs i ett modernt Tech Center med välutrustade laboratorier. Verksamheten omfattar alla delar av tillverkningsprocessen, från pappersmassa och blekning, via kartonguppbyggnad, kemi, mikrobiologi, till bestrykning och tryckyta.

Inom Tech Center finns en pilotanläggning för test av olika bestrykningar och tryckningslaboratorier där tryckmetoder kan testas på olika bestrykningar. I smaklaboratoriet görs sensoriska tester och kemiska analyser.

Utvecklingsarbetet bedrivs i ett nära samarbete med konverterare, fyllare och återförsäljare, bl a genom en specialistgrupp, kallad Pack Tech, med kompetenser inom områden som produktutseende, skydd och funktion samt produktsäkerhet.

Miljöarbetet Under året har Cartonboard fortsatt investerat för att minska miljöpåverkan och öka effektiviteten i energianvändningen. Bl a har utsläppen av svaveldioxid minskat, liksom utsläppen av syreförbrukande ämnen till vatten. Se vidare fakta i Miljöredovisningen och i Cartonboards separata EMAS-redovisning.

Nivea ökar försäljningen med Frövi-kartong Kampanjförpackningar betyder mervärde – för konsumenten såväl som för producenten. Det är man mycket medveten om på Beiersdorf och marknadsför Nivea till tyska konsumenter med förpackningar gjorda i kartong från Cartonboard.

Kostnadseffektivitet och ett bra

Strategi och organisation Arbetet med att utveckla den produktlinjebaserade marknadsorganisationen fortsatte. De egna försäljningsresurserna begränsas nu till Norden, England, Frankrike, Tyskland och Benelux. På övriga marknader representeras Cartonboard av agenter eller servicepartners.

Marknadsorganisationen för förpackningskartong baseras på strategiskt utvalda kunder och marknadssegment. Nya segment identifieras kontinuerligt med fokus på lönsamhet när det gäller både kund- och produktanpassning.

tryckresultat var några av förutsättningarna när man valde Frövikartong till förpackningarna.

Förutom att öka försäljningen av de etablerade produkterna inkluderar förpackningarna även prover på nya produkter.

29

Medarbetare

MEDELTAL ANSTÄLLDA

Sveaskog ska vara en attraktiv arbetsgivare,

3 000

som erbjuder utvecklande och ansvarsfulla

2 500

arbetsuppgifter och en bra arbetsmiljö.

Företagets strävan att bedriva och utveckla

2 000

ett marknadsdrivet, miljöinriktat och uthålligt 1 500

värdeskapande skogsbruk baserar sig på 1 000

kompetent och engagerad personal.

500

0

2001

2002

Kvinnor Män

Antal anställda är framtaget genom formeln (antal anställda 20020101 + antal anställda 20021231)/2.

PERSONALOMSÄTTNING % 12

10

8

6

4

2

0

2001

2002

Antal tillsvidareanställda som började under året Antal tillsvidareanställda som slutade under året

30

Koncernen har i dag 2 169 anställda, 1 529 arbetare och 640 tjänstemän. Skogsrörelsen har 723 anställda, Timber 746 och Cartonboard 700.

Integrationsarbetet Den 1 oktober 2002 avslutades formellt integrationsarbetet för det utvidgade Sveaskog. Därmed sammanfördes alla anställda inom skogsrörelsen till Sveaskog Förvaltnings AB. Arbetet med att föra samman Sveaskog och AssiDomän AB bedrevs i projektgrupper fram tills den övergripande koncernstrukturen lagts fast. Därefter har integrationsarbetet fortsatt inom varje verksamhetsområde.

Arbetet att skapa en gemensam Sveaskogskultur pågår. Tydliggörande av värderingar och ledord samt samordning av policies och riktlinjer prioriteras. I det arbetet är alla chefer nyckelpersoner.

Kompetensförsörjning Inom Sveaskog råder, liksom inom övriga branschen, en obalans i åldersstrukturen. Inom de närmast åren kommer pensionsavgångarna att vara stora, 36% av de anställda är över 50 år.

För att öka intresset bland ungdomar att söka sig till skogliga utbildningar och arbeten satsar Sveaskog på en utökad samverkan med grundskolor, gymnasier, yrkesutbildningar och högskolor, bl a vad gäller att erbjuda praktikplatser och examensarbeten. Samarbetet syftar även till att öka mångfalden inom företaget.

Tillsammans med bland annat SLA, Skogsoch Lantarbetsgivareförbundet, har också ”Sveriges bästa PRAO” genomförts. Detta program, som riktar sig till högstadieungdomar, kommer att bli en återkommande aktivitet.

Kompetensutveckling Under 2002 satsades särskilt på olika utbildningar som förstärker kunnandet inom företagets kärnområden. Ett exempel är en 5-poängs universitetsutbildning i naturvårds- och ekologifrågor. Sammanlagt 30 skogliga medarbetare deltog i utbildningen, som arrangerades i samarbete med Linköpings universitet och Skogsvårdsstyrelsen. Syftet är att öka förutsättningarna att leva upp till företagets höga miljömål. Utbildningen omfattar naturvårdsbiologi, målklasser,

FSC, nationella miljömål, rödlistade arter, skogsekologi, naturvårdsarter, landskapsekologisk planering, vattenvård samt frågor kring vetenskap och värderingar. Utbildningen kommer att fortsätta med ytterligare medarbetare under 2003.

Varje anställd utbildade sig i genomsnitt 3,2 dagar under året.

Sjukfrånvaro och långtidsfriska Från och med den 1 juli 2003 ställs nya krav på arbetsgivare att redovisa bland annat sjukfrånvaron i årsredovisningen. Sveaskog kan redan nu presentera några av dessa nyckeltal.

Sjukfrånvaron inom Sveaskog är 5,9% av ordinarie arbetstid (se diagram). Sjukfrånvaron för männen är i genomsnitt 5,5% och för kvinnorna 8,5%. Långtidssjukfrånvaron (sjukskriven i minst 60 dagar i följd) står för ca 59% av den totala sjukfrånvaron. När det gäller långtidssjukfrånvaron har kvinnorna marginellt större andel sjukfrånvaro.

Långtidsfriska är ett begrepp som blivit alltmer vedertaget. En långtidsfrisk person är en anställd som har arbetat i minst 3 år inom företaget och inte har haft någon sjukdag under de två senaste åren. Totalt inom koncernen är 30% av medarbetarna långtidsfriska. För den skogliga verksamheten är siffran 40%.

Jämställdhetsarbete Sveaskog ska ha en god balans i sammansättningen av medarbetare med avseende på ålder, kön och etnisk tillhörighet. Traditionellt sett är skogsbranschen en manlig bransch vilket fortfarande märks i könsfördelningen. Till skillnad mot förr ställs det idag inga höga krav på fysiska egenskaper för att klara av arbetsuppgifterna.

Inom Sveaskog är 14% av de anställda kvinnor.

För skogsrörelsen är motsvarande siffror 8%, Timber 16% och Cartonboard 17%. I Sveaskogs styrelse finns fem kvinnor och i ledningsgruppen en kvinna.

För att stärka kvinnor som är anställda kommer ett kvinnligt nätverk inom den skogliga verksamheten att startas upp. I rekryteringsarbetet beaktas behovet av en god sammansättning av medarbetarna.

ÅLDERSFÖRDELNING

SJUKFRÅNVARO

Facklig samverkan I samband med att den personalpolitiska inriktningen lades fast har ett nytt fackligt samverkansavtal träffats om samråd och medbestämmande. Avtalet innebär, att det inom varje affärsområde finns en tvärfacklig referensgrupp. Inom dessa grupper utses ledamöter till en koncerngemensam grupp, som också är informations- och förhandlingspart i koncernövergripande frågor.

Sjukfrånvaro i procent av de anställdas ordinarie arbetstid.

31

Miljöredovisning

Sveaskogs miljöredovisning syftar till att ge en samlad bild av miljöarbetet inom koncernen (för specifik miljöinformation om affärsområdena Cartonboard och Timber finns även separata EMAS-redovisningar från AssiDomän Frövi och Nordträ att tillgå). Eftersom skogsrörelsen utgör kärnverksamheten i det nya Sveaskog är det naturligt att även tyngdpunkten för miljöarbetet nu ligger inom detta område. Jämförbarheten med det gamla AssiDomän är med nödvändighet något begränsad, men årets miljöredovisning syftar till att ändå ge relevanta jämförelsetal bakåt i tiden där så är möjligt. Samtidigt läggs nu en grund för jämförbarhet över tiden med avseende på vissa nyckeltal, resultat och förbättringar i det framtida Sveaskog.

Hänt under 2002

33

Miljönyckeltal

35

Policy och mål för miljöarbetet

35

Skogsbruk

37

Skogsrörelsen

37

Utsläpp till luft, mark och vatten

40

Energi

41

Miljöfakta

43

Hänt under 2002 Ny miljöpolicy Under 2002 antogs en ny miljöpolicy för Sveaskog, som bl a innebär en ambition att nå 20% naturvårdsareal av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion och att inom ramen för detta utveckla 5% av skogsmarksarealen som ekoparker.

Sveaskog har genom den nya policyn tagit ett ytterligare steg mot ett uthålligt brukande.

Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden, WWF, lyfte fram Sveaskogs miljöpolicy som föredömlig i ett internationellt perspektiv, samtidigt som man påminde om att vägen är lång till dess man uppnått alla mål i praktiken. Översyn av skyddsbehovet Sveaskog ser nu kontinuerligt över behovet av naturskydd på hela sitt markinnehav. Två exempel på detta under 2002 var beslutet att långsiktigt skydda 39 s k Steget Före-skogar* i Jokkmokks kommun och en naturvärdesinventering av all fjällnära skog på Sveaskogs marker i Dalarna.

Bättre naturhänsyn Skogsstyrelsen följer genom fältkontroller upp hur skogsbruket lever upp till skogsvårdslagens produktions- och miljömål i samband med avverkning. En delstudie av denna s k polytaxundersökning 2002 visade att Sveaskog lyckats klart bättre än genomsnittet i övriga skogsbruket då det gäller naturhänsynen.

Samtidigt visar andra uppföljningar att förbättringar behövs då det gäller en del av hänsynen till enskilda träd och trädgrupper.

Miljöledningssystemet sammanförs och förnyas Under 2002 inleddes arbetet med att sammanföra de båda skogliga miljöledningssystemen från AssiDomän respektive Sveaskog till ett gemensamt för det nya Sveaskog. Det möjliggör också en översyn av verktyg och rutiner som styr verksamheten med utgångspunkt från företagets nya policy och mål. Detta arbete kommer att göras klart under 2003 och en nyrevision enligt ISO 14001 kommer då att genomföras. Vid ett av Sveaskogs sågverk har certifieringen av ISO 14001 ej förnyats under året, här finns dock ett upplägg för att på nytt certifiera verksamheten 2003. Alla övriga sågverk inom Sveaskog är idag certifierade enligt ISO 14001, inklusive sågverket Kastet som köptes från Korsnäs.

Hela Sveaskogs skogsinnehav är för närvarande certifierat enligt den svenska FSC-standarden för ansvarsfullt skogsbruk. Också denna certifiering kommer att förnyas under 2003, då även en reviderad svensk FSC-standard väntas föreligga.

Internationell uppmärksamhet Sveaskog stödjer på olika sätt ansvarsfullt brukande av världens skogar och trovärdig skogscertifiering. Det engagemang som Sveaskog och tidigare AssiDomän visat genom bl a sitt arbete med FSC har också rönt internationell uppmärksamhet.

I samband med miljömötet i Johannesburg 2002 lyftes det fram som ett av åtta dokumenterade goda exempel på en bärkraftig utveckling sedan miljökonferensen i Rio 1992.

* Steget Före är namnet på en skogsgrupp inom Naturskyddsföreningen i Jokkmokk som tagit fram en metodik för inventering av värdefulla naturskogar och som kartlagt många sådana områden.

I oktober 2002 beslutade Sveaskog att skydda samtliga 39 s k Steget Före-skogar i Jokkmokks kommun.

På bilden ses Lars-Erik Bergström, distriktchef Södra Norrbotten, berätta om överenskommelsen för Sveriges Televisions reportageteam.

33

M I LJ ÖR E D OVI S N I N G

Partnerskap med WWF Under 2002 fortsatte Sveaskog samarbetet som startade för fyra år sedan med Världsnaturfonden, WWF. Sveaskog stödjer dels WWFs arbete med skogpolitiska frågor inom EU, dels WWFs internationella företagsnätverk (Global Forest and Trade Network, GFTN), vars Europakontor ligger i Sverige. GFTN arbetar för att öka efterfrågan för trovärdigt certifierade skogsprodukter och att länka producenter till denna marknad. I Europa arbetar GFTN med nästan 400 företag och representanter för den offentliga sektorn i 12 länder.

Dialogen med intressenter En del av att arbeta med FSC innebär att söka aktiv dialog med intressenter som på olika sätt berörs av skogsbruket, t ex miljöorganisationer, samer, företrädare för lokalsamhällen och andra viktiga grupper. Under 2002 har stor mediauppmärksamhet riktats mot lokala protester kring en enskild planerad avverkning vid Valvträsk i Bodens kommun. Diskussioner pågår för att söka vägar att lösa den konflikt som uppstått.

FSC – Forest Stewardship Council, är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar

Investeringar som minskar AssiDomän Cartonboards miljöpåverkan Under året har ett antal investeringar gjorts som minskar miljöpåverkan och energianvändning från AssiDomän Cartonboard. En av dessa är ett nytt batchkokeri samt investeringar i en kompletterande tvätt-utrustning i blekeriet. Dessa investeringar har en positiv påverkan dels på de kvalitetsmässiga parametrarna dels på energianvändningen och utsläppen av både syreförbrukande ämnen (COD) och vattenflödet genom reningsanläggningen.

för ett ansvarsfullt brukande av världens skogar ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Certifiering av skogen innebär att skogsbruket skall bedrivas enligt FSCs principer och den nationella standarden i varje land. En stor del av världens miljöorganisationer stödjer FSC, liksom många socialt engagerade organisationer som bl a verkar för ursprungsbefolkningars rättigheter.

Sveaskog är en aktiv medlem av FSC och stödjer dess arbete. För Sveaskog handlar detta val både om ett ansvarsfullt brukande av den egna skogsmarken och om ett internationellt ansvar.

Samarbeten för att ta tillvara sågverkens restprodukter Samarbetet har intensifierats med olika energibolag och andra aktörer för att på ett bättre sätt tillvarata det biobränsle och restprodukter, i form av spån, bark och flis, som uppstår på sågverken.

Bl a har: • Sydkraft uppfört en fastbränslepanna med 12MW effekt på Hasselfors sågverk.

• Lövholmen, i samarbete med Vattenfall, uppfört en spillbarksanläggning som kommer att användas för att bättre ta tillvara det bränsle som finns i spillbarken.

• Hasselfors Trä under året inlett ett samarbete med Ekonova Miljö AB som syftar till att ta tillvara spån och bark för att producera jordförbättringsmedel. Åtgärder för att minska buller från sågverken Buller är det som kanske påtagligast påverkar den lokala miljön runt ett sågverk. Bullerminskande åtgärder har genomförts bl a på Hemmingssons Trä, Lövholmen och Seskarö.

34

Miljönyckeltal Ambitionerna för Sveaskogs miljöarbete har formulerats för ett antal prioriterade områden och för att möjliggöra uppföljning av verksamheten har nyckeltal tagits fram. Arbetet med att följa utvecklingen bygger på en omfattande miljöstatistik från koncernens samtliga verksamheter.

För att kunna följa utvecklingen under åren så har siffrorna justerats så att de gäller den verksamhet som finns idag, även för åren 1999–2001. De verksamheter som såldes år 2000–2001 har räknats bort.

Några av nyckeltalen utgör mått på anpassning till en långsiktigt hållbar utveckling inom verksamheten. Som exempel kan nämnas nyckeltal som uttrycker den procentuella andelen av organisationen som har ett certifierat miljöledningssystem eller som visar den årliga tillväxten i egen skog.

Andra nyckeltal mäter miljöeffektiviteten där energianvändning och utsläpp från Sveaskogs industrier relateras till deras bidrag till Sveriges BNP (förädlingsvärde). Denna relation visar en direkt koppling mellan verksamhetens miljöpåverkan och dess ekonomiska nytta för samhället.

NYCKELTAL SOM VISAR ANPASSNING TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING 100

%

90 80 70 60 50 40 30 20 10

Anpassning till hållbar utveckling Energiförsörjningen baseras till stor del på förnyelsebara resurser. Under året utgjorde biobränslen 74% av det totala bränslebehovet inom Sveaskogs industrier och det har legat konstant de senaste tre åren. Sedan 1998 är Sveaskogs skogsinnehav certifierat enligt den svenska FSC-standarden för ett uthålligt skogsbruk. Under perioden 1999–2002 har den andel av tillväxten som ej avverkats för Sveaskogs totala skogsareal ökat något från 28% år 2001 till 33% år 2002. Andel certifierade verksamheter av nettoomsättningen inom koncernen har sjunkit från 100% år 2001, beroende på att ett av sågverken inte förnyade sitt certifikat för år 2002. Det finns dock en plan för att förnya certifikatet under 2003.

Förbättrad miljöeffektivitet Sveaskog strävar efter en miljöeffektiv verksamhet, dvs en verksamhet som ger större ekonomisk nytta med mindre resursförbrukning och miljöpåverkan. För att mäta detta har energianvändning och utsläpp från Sveaskogs industrier (Cartonboard och Timber) relaterats till industriernas förädlingsvärde.

Diagrammet till höger visar att samtliga nyckeltal har minskat mellan 1999–2002, trots att den faktiska el- och bränsleanvändning och utsläpp av CO2 och SO2 har ökat under samma period, se miljöfakta sid 43. Med andra ord så används det mindre energi och mindre utsläpp per krona som Sveaskogs industrier bidrar till den svenska tillväxten.

Den största effektivisering skedde mellan 1999–2000 och sedan har nivåerna stabiliserats något. Utsläpp av svaveldioxid har minskat mest och elanvändning minst, räknat per förädlingsvärdekrona, mellan 1999–2002.

0

1999

2000

2001

2002

Andel FSC-certifierad skogsmark Verksamhet med certifierat miljöledningssystem, % av nettoomsättning Biobränsle av totalt bränslebehov (inom industrin) Andel av total tillväxt som ej avverkats

Förädlingsvärde är uttryckt som rörelseresultat + lönekostnader + kostnader för avskrivningar. Dvs det värde som Sveaskog bidrar med till Sveriges BNP, eller det samhällsekonomiska värdet från Sveaskog. Genom en fastprisberäkning är det möjligt att jämföra värden utan påverkan från prisförändringar. Förädlingsvärdena för 1999–2002 har således justerats med respektive års producentprisindex för massa-, pappers-, pappersvaru-, och sågverksindustrin.

NYCKELTAL SOM VISAR MILJÖEFFEKTIVITET (EXKL SKOGSRÖRELSEN) 100

%

90

80

70

60

50

1999

2000

2001

2002

Användning av el/förädlingsvärde Fossilt CO2 utsläpp/förädlingsvärde Totalt SO2 utsläpp/förädlingsvärde

35

M I LJ ÖR E D OVI S N I N G

Policy och mål för miljöarbetet

Sveaskogs miljöpolicy Sveaskog skall vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt nyttjande av skogens olika naturresurser samt arbeta för att förverkliga de nationellt antagna miljömålen. Det innebär bl a att skogens produktionsförmåga långsiktigt upprätthålls, negativ påverkan på vattenmiljön begränsas och värdefulla kulturmiljöer värnas. Den biologiska mångfalden skall bevaras i skogslandskapen och möjligheterna till rika naturupplevelser utvecklas.

naturvårdsareal av den produktiva skogsmarken inom varje skogsregion. Höga naturvärden prioriteras i arbetet. Mellan enskilda landskap i respektive region varierar ambitionsnivån betydligt beroende på bl a utgångsläge och naturvärde. Den fjällnära skogen (ovan den s k naturvårdsgränsen eller gränsen för fjällnära skog) bildar en egen region som hanteras i separat policy.

Miljöledningssystem och utbildning Ekoparker Sveaskog kommer att utveckla minst 5% av den produktiva skogsmarken som prioriterade landskap för naturvård och friluftsliv, ekoparker, där skogsbrukets avkastningskrav anpassas till särskilda natur- och kulturvärden.

Att klara kraven i gällande lagstiftning är en miniminivå i allt vårt miljöarbete. Verksamheten skall vara miljöcertifierad och miljöledningssystemet är en viktig del för att åstadkomma ständig förbättring. Anställda och entreprenörer som är knutna till verksamheten ges efter behov relevant utbildning för att kunna ta aktivt miljöansvar i det dagliga arbetet.

Naturreservat Sveaskog kommer tillsammans med berörda myndigheter att effektivisera arbetet med bildande av naturreservat på egen mark och tillhandahållande av ersättningsmark vid reservatsbildning på annans mark. Sveaskog skall ha kompetens och resurser för att kunna förvalta egna reservat.

Resurssnålhet och avfallsminimering Hela vår verksamhet präglas av resurshushållning och så långt det är rimligt använder vi förnyelsebara resurser, återvinner restprodukter samt minimerar mängden avfall.

Skonsamma processer FSC-certifierat skogsbruk Sveaskog är i all egen skog certifierade enligt svensk FSC-standard.

Sveaskog skall göra sina tillverkningsprocesser och utsläpp skonsamma för miljön. Detta innebär att teknik för att öka systemslutning och förbättra reningsmetoder tillämpas så långt möjligt.

Naturskydd och naturhänsyn i varje skogsregion

Öppenhet och samverkan

Sveaskog arbetar med naturvårdsåtgärder i olika skalor, från sparande av enskilda träd och hänsynsytor i samband med avverkning till avsättningar av större områden i landskap. Med våra ekoparker och naturreservat i kombination med hänsynen inom det FSC-certifierade skogsbruket är den långsiktiga ambitionen att nå 20%

Utförda miljöåtgärder och dess effekter på miljön följs upp och redovisas öppet. Sveaskog är en naturlig partner för forskning och utveckling i skogsbruks- och naturvårdsfrågor och har en utvecklad dialog med miljöorganisationer och andra intressenter.

I anslutning till miljöpolicyn har Sveaskog antagit nya miljömål, vilka presenteras tillsammans med de finansiella målen i årsredovisningen på sidan 12.

36

Skogsbruk

Andel (%) av areal produktiv skogsmark 15 Föryngringsavverkning

Gallring

Röjning

10

5

0

lh Hä äns ns yns yn sb area iot l o Sk Kant per og zo sg ne rup r To pe tal r h Hä äns ns yns yn a sb rea iot l o Sk Kant per og zo sg ne r up r To pe tal r hä Hä ns y ns ns yn sb area iot l o Sk Kant per og zo sg ne rup r pe r

Uppföljning av naturhänsynen vid avverkning En stor del av naturvårdsarbetet i skogen består av sådant som man inte ser från dag till dag – t ex den ekologiska landskapsplaneringen där värdefulla områden skiljs ut i förväg och utvecklas i den vidare planeringen. Det gemene man till vardags däremot lägger märke till är hur skogsbruket påverkar landskapet genom avverkningar, fram-

MEDELVÄRDEN AV ANDELEN LÄMNAD HÄNSYN PÅ SVEASKOGS PRODUKTIVA SKOGSMARK VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING, GALLRING OCH RÖJNING (sammanställning av ekologiska boksluten åren 1997–99).

To ta

Landskapsplanering för att bevara mångfalden I miljöarbetet för skogsbruket har Sveaskog särskilt fokus på naturvårdsfrågorna och målet att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapen. En nyckel till framgång i detta arbete är den ekologiska landskapsplaneringen, som kartlägger de mest värdefulla delarna inom ett större landskapsavsnitt och de ekologiska faktorer som behöver förstärkas. En etapp av landskapsplaneringen avslutades under 2002 på Sveaskogs markinnehav. Arbetet att kvalitetssäkra och vidareutveckla landskapsplaneringen fortsätter.

Under 2002 avslutades också den riktade inventeringen av nyckelbiotoper på Sveaskogs marker. I fortsättningen sker ett kontinuerligt insamlande av data som kommer att resultera i nyfunna nyckelbiotoper, bl a i samband med den detaljerade avverkningsplaneringen och då det gäller marker som tillkommer genom förvärv eller byten.

Sedan 1993 sker på Sveaskogs marker en kontinuerlig uppföljning av hur policy och instruktioner för skogsbruket följs.

37

M I LJ ÖR E D OVI S N I N G

AREALANDELAR AV OLIKA HÄNSYNSKRÄVANDE BIOTOPER ENLIGT SVEASKOGS EKOLOGISKA BOKSLUT Andel (%) av totala biotoparealen 100

Övriga biotoper

90

Hällmarksskog

80

Holme/udde i myr

70

Sumpskog

60 50 40

Surdråg

30 Alkärr Bäckdråg/ravin Bergbrant/blockmark

20 10 0

Norra Sverige

Södra Sverige

Hela landet

FÖRDELNING AV ANTALET NEGATIVA ANMÄRKNINGAR PER AVVERKNINGSTRAKT

Antal negativa anmärkningar per avverkningstrakt 2,0

1,5

1,0

0,5

Va ra

Pr

od uk tio n Na t u rv å vt räd rd /hö gs tub ba r sk Tr o ä Hä gsgrd- o up ch ns pe yn sk r rä biovand top e er Ka ntz on er Im pe dim en t Ma rks ka do r

0,0

Fördelning av antalet negativa anmärkningar per avverkningstrakt vid kontroll av egenuppföljningen 2002. Brister med negativ effekt på produktionen respektive naturvården eller som orsakat problem med markskador.

förallt upptagande av hyggen. Sedan 1993 har det på Sveaskogs marker skett en kontinuerlig uppföljning av hur policy och instruktioner för skogsbruk följs och hur åtgärder utförs i praktiken vid föryngringsavverkning. Uppföljningen har utförts årligen i form av ett ekologiskt bokslut, som under senare år även inkluderat gallring och röjning. Nivån på naturhänsynen ligger stabilt mellan olika år och för skilda delar av landet. Andelen särhanterad areal är också ungefär densamma i en jämförelse mellan föryngringsavverkning, gallring och röjning.

Den totala andelen särhanterad areal utgör ca 14% av den produktiva skogmarken*. Av den särhanterade arealen utgörs ungefär hälften av olika hänsynskrävande biotoper. De vanligaste hänsynskrävande biotoperna är olika typer av sumpskogar och surdråg, i södra Sverige även hällmarksskogar. De senaste årens bokslut visar också att andelen större områden upptar en relativt stor andel av den naturhänsyn som lämnas kvar efter föryngringsavverkning. Av de hänsynskrävande biotoperna utgörs t ex hela 70% av områden över 0,5 ha och halva arealen utgörs av biotoper större än en ha.

Sveaskog arbetar för närvarande med en modell för kontinuerlig uppföljning av hur alla avverkningar i praktiken följer instruktioner och riktlinjer. Denna s k egenuppföljning sker i två steg; avverkningslagen själva gör en bedömning av utfört arbete och ett stickprov av dessa egenuppföljningar kontrolleras sedan i fält av särskild planeringspersonal. Mindre anmärkningar noteras. Större fel, som markant frångår Sveaskog instruktioner eller bryter mot kraven i den svenska FSC-standarden, går in som avvikelserapporter i Sveaskogs miljöledningssystem. Hela denna egenuppföljning är ett komplement till den bedömning som sker av utomstående part vid de årliga FSC- och ISO-revisionerna.

Vad behöver förbättras?

– erfarenheter från 2002 Kontrollen av egenuppföljningen 2002 omfattade 100 avverkningstrakter av de totalt 2 000–3 000 trakter som årligen föryngringsavverkas inom Sveaskog. I 14 fall fanns större brister som föranledde avvikelserapport. Sju av dessa handlade om hänsyn till enskilda träd eller trädgrupper och fem av avvikelserapporterna föranleddes av betydande markskador. Då det gäller mindre anmärkningar dominerades dessa av kategorin enskilda träd/högstubbar. Antalet anmärkningar var genomgående få då det gäller hänsyn till lite större områden och biotoper.

* Av detta är en mindre del sådant som kan komma att avverkas längre fram i tiden, bl a ungskogsgrupper och produktionsdelar av vissa kantzoner. Sådana områden bokförs ej som naturvårdsareal och räknas därför ej med vid uppföljning av målet att på sikt nå 20% naturvårdsareal i olika skogsregioner.

38

Bilden bekräftas av FSC-revisionen 2002 som resulterade i två större och fem mindre avvikelser för Sveaskog. De större avvikelserna handlade om att enstaka naturvärdesträd (t ex för beståndet avvikande grova och gamla träd) avverkats och att det fanns fall där trädgrupper inte bröt större kala ytor i tillräcklig omfattning. Sveaskog kommer därför att arbeta vidare under 2003 för att förbättra denna del av detaljhänsynen. Detsamma gäller problemet med markskador, där ett av miljömålen för de närmaste åren är att minska antalet betydande körskador i skog och mark.

Lövträd För lövträden i landskapet har Sveaskog en rad målsättningar, som delvis sammanfaller med den svenska FSC-standarden. Ett mål är att den genomsnittliga lövträdsandelen i den äldre skogen på sikt skall vara minst 10%. Statistiken från de gångna årens bokslut visar att det är en bit kvar till den nivån men att en stor förändring skett då det gäller lövandelar i den yngre skogen. Lövandelen före gallring är idag ca 7%, vilket innebär att lövandelen efter tidigare röjningar varit i motsvarande grad låg. Efter sista röjningen sker nämligen inga ingrepp till dess att det är dags för gallring. Idag är lövandelen efter röjning betydligt högre, ca 20% i genomsnitt för hela landet. En slutsats är att lövträdsandelen i Sveaskogs äldre skogar är låg till följd av tidigare skötsel, men att en påtaglig förändring mot mera lövträd i den vuxna skogen är möjlig då dagens 15–25-åriga röjningsskogar växer in i högre åldersklasser.

Sveaskog och de nationella miljömålen Sveriges riksdag har antagit femton miljökvalitetsmål för Sverige, vilka skall möjliggöra en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Det mål som mest berör Sveaskog är miljökvalitetsmålet Levande skogar: ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas sam-

tidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas”.

Miljökvalitetsmålet innehåller även operativa delmål, vilka skall vara uppfyllda till 2010.

Delmålen handlar om andel mark som skall undantas från skogsproduktion, mängden död ved, arealen äldre lövrik skog, gammal skog och mark som föryngras med lövträd samt hänsyn till fornlämningar och hotade arter. Exempelvis skall arealen äldre lövrik skog öka med 10% och arealen gammal skog skall öka med 5%. Under året kommer Sveaskog att söka utveckla sätt att följa upp de olika parametrarna för de nationella miljömålen på det egna markinnehavet.

Samarbete och dialog Sveaskog skall i enlighet med miljöpolicyn vara en naturlig partner för forskning och utveckling i skogsbruks- och naturvårdsfrågor och ha en utvecklad dialog med miljöorganisationer och andra intressenter. Under 2002 kan följande aktiviteter redovisas: • Ett stort flerårigt samarbetsprojekt rörande ekologisk kvalitetssäkring har inletts mellan Sveaskog, Sveriges Lantbruksuniversitet och Örebro universitet. Huvudsyftet är att kvalitetssäkra Sveaskogs naturvårdsarbete så att största möjliga naturvårdsnytta erhålls för insatta medel. Samtidigt ger projektet möjlighet till en dubbelriktad koppling mellan praktik och forskning.

• Levande skogsvatten – samarbete med WWF där Sveaskog utarbetat en modell för restaurering av dikade områden.

• Viltfoderproduktion på landskapsnivå – praktiskt forskningsprojekt på Halle och Hunneberg.

• Fortsatt partnerskap med Världsnaturfonden, WWF (se sid 34).

• Sponsring av och samarbete med Kungsörnsgruppen i Norrbotten (del av Norrbottens Ornitologiska Förening) för uppföljning av häckningsframgång hos kungsörnen.

39

M I LJ ÖR E D OVI S N I N G

Utsläpp till luft, mark och vatten

FOSSILT UTSLÄPP AV CO2 (ton) 100000

ton

80000

60000

40000

20000

0

2001 Skogsrörelsen Cartonboard

2002 Timber Transporter

UTSLÄPP AV SO2 (ton) 450

ton

400 350 300 250 200 150 100 50 0

2001 Timber Cartonboard Transporter

2002

UTSLÄPP AV NOX (ton) 1400

ton

1200 1000 800 600 400 200 0

40

2001 Skogsrörelsen Cartonboard

2002 Timber Transporter

Utsläpp till luft De största utsläppskällorna inom Sveaskog är transporter till och från anläggningarna.

De totala utsläppen av fossilt koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2) och kväveoxider (NOX) har ökat från Sveaskogs verksamheter mellan 2001 och 2002 – koldioxid med 20%, svaveldioxid med 17% och NOX med 19%. Detta beror främst på ökade utsläpp från transporter. Dock har effektiviteten ökat enligt de nyckeltal som har tagits fram, se sid 35.

Utsläpp av CO2, SO2 och NOX från AssiDomän Timbers produktion (exkl transporter) har ökat mellan 2001 och 2002. En orsak är att det under 2002 förekommit driftstörningar på en bränslepanna vid ett av sågverken. Detta har lett till en ökad förbränning av eldningsolja och därmed utsläpp till luft.

De totala utsläppen av SO2 från AssiDomän Cartonboards produktion uppvisar en fortsatt positiv utveckling och minskade mellan 2001 och 2002. Det är i huvudsak investeringen i ett nytt batchkokeri som är förklaringen till det positiva utfallet. Utsläpp av CO2 och NOX från Cartonboards produktion ligger på en jämn nivå mellan 2001 och 2002.

I slutet av 2002 inträffade två, för omgivningen besvärande, störningar vid Cartonboard i Frövi.

På grund av fel i systemet för omhändertagande av metanol och illaluktande ämnen, spreds i ett par omgångar lukt till omgivningen. För att förhindra ett återupprepande har korrigerande åtgärder vidtagits. Dessutom förväntas utsläpp av luktgaser från anläggningen i Frövi minska i och med det nya batchkokeriet.

De ökade utsläppen från skogsrörelsen kan förklaras av att verksamheten har vuxit i och med sammanslagning av AssiDomän och Sveaskog och därmed har också bränsleanvändning och utsläpp ökat.

Utsläpp till mark Åtgärder för att minska, förebygga och sanera utsläpp till mark pågår kontinuerligt.

På sågverket Hemmingssons Trä har bl a hanteringen av oljor förbättrats genom att ett eget rum för förvaring av oljor utformats inom sågen. Vid Malå sågverk har en plan för provtagningar av mark tagits fram. Detta har gjorts för att kontrollera om markområdet är i behov av sanering efter den impregneringsverksamhet som avslutades i början på 90-talet.

Utsläpp till vatten Den största utsläppskällan till vatten inom Sveaskogs verksamhet kommer från kartongbruket i Frövi. En positiv trend är att utsläpp av COD (kemiskt syreförbrukande ämnen) från anläggningen har minskat med nästan 20% mellan åren 2001 och 2002. Detta kan förklaras med att den externa avloppsvattenreningen modifierats samt att det nya batchkokeriet tagits i drift.

Samtidigt har andra utsläpp ökat något. Det har sin förklaring i pågående prövotidsutredningar avseende fosforutsläpp. Bl a prövas olika nivåer på tillsatser av närsalter i form av kväve och fosfor.

Vissa åtgärder har vidtagits även på sågverken för att minska utsläpp till vatten. Bl a har Hasselfors Trä investerat i en utbyggnad av dagvattensystemet samt utvecklat anläggningens sedimenteringsdamm. Detta föväntas minska syretärande ämnen och närsalter till Svartån.

Andra åtgärder är minskad bevattning av timmer.

Skinnskatteberg Trä har t ex helt upphört med bevattning av timmer.

Energi Inom Sveaskog används energi främst för transporter och inom massa- och kartongproduktion.

Användning av fossila bränslen har ökat med ca 19% och användning av el, både inköpt och egenproducerad, har ökat med ca 6% i Sveaskog mellan 2001 och 2002. Ser man detta i relation till förädlingsvärde så har energianvändning per förädlingsvärdekrona minskat år 2002 jämfört med 2001. Detta indikerar en effektivisering både vad gäller användning av bränslen och el.

Energianvändningen i form av bränsle och el är betydande för massaindustrin.

Mellan år 2001 och 2002 har förbränning av fossila bränslen ökat marginellt. I ett längre perspektiv har dock användningen av fossila bränslen minskat på AssiDomän Cartonboard. Jämfört med 1999 har användningen av fossila bränslen reducerats med drygt 28%, samtidigt som kartongproduktionen har ökat med 15%. Elanvändningen på AssiDomän Cartonboard uppgick år 2002 till 379 GWh, vilken är den mest elintensiva verksamheten inom Sveaskog. Positivt är dock att ca hälften av den totala elanvändningen på anläggningen utgörs av egenproducerad el.

Användning av inköpt el på AssiDomän Timber har ökat med ca 14% och användning av fossila bränslen med ca 55% mellan 2001 och 2002. Den ökade bränsleanvändningen beror främst på driftstörningar på ett sågverk vilket ledde till ökad förbränning av eldningsolja.

ANVÄNDNING AV FOSSILT BRÄNSLE (TJ) 1200

ton

1000

800

600

400

200

0

2001 Skogsrörelsen Cartonboard

2002 Timber Transporter

ANVÄNDNING AV EL (GWh)

200

GWh

150

100

50

0

2001 2002 Timber (inköpt el) Cartonboard (inköpt el) Cartonboard (egenproducerad el)

ANDEL BIOBRÄNSLE AV KONCERNENS TOTALA BRÄNSLEANVÄNDNING, 2002

Fossila bränslen 26%

Biobränslen 74%

41

Bokskogen i Skäralid – en pärla i det statliga skogsinnehavet som numera är nationalpark.

Miljöfakta Miljöfakta för Skogsrörelsen 2002 Produktion ** Leveranser från egen skog, 1000 m3 Produktion av skogsbränsle, m3fub Råvaruanvändning ** Gödningsmedel, ton kväve

Miljöfakta för AssiDomän Timber

2001

2000

1999

2002

2001

2000

1999

1 512 220 2 386 3 455

1 241 180 2 241 i.u.

1 270 130 2 100 i.u.

1 230 70 2 240 i.u.

3 315 337

2 724 233

2 500 239

2 500 268

147 1 015 1 556 116

95 833 1 183 102

115 793 788 104

124 824 402 115

11 103 75 019 32 405 86 1 192

7 155 61 587 21 333 55 979

8 750 58 643 25 317 67 932

9 380 60 900 28 329 184 968

Produktion 6 394 133 000

5 290 i.u.

5 200 i.u.

5 110 i.u.

783

455

737

501

Leveranser av sågade trävaror, (1000 m3) Varav FSC märkt Cellulosaflis, 1000 m3s Produktion biobränsle, TJ 1) Råvaruanvändning

Energianvändning 2) ** Fossila br., TJ

538

408

390

402

40 388 1,3 645

30 492 1,0 489

27 000 1,0 481

30 000 1,0 556

4,6 3,5 33

4,4 3,3 28

4,4 3,3 29

4,4 3,3 32

Utsläpp till luft ** CO2 fossilt, ton SO2, ton 1) NOX, ton 1) Mark Total mark areal, Mha Varav produktiv skogsmark, Mha Andel av total tillväxt som ej avverkas, % * 1) 2) * ** i.u

Energianvändning 2)

Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen.

Exkl transporter Inkl skog som inte brukas 1999–2001 endast AssiDomänkoncernen ingen uppgift

Miljöfakta för AssiDomän Cartonboard 2002

2001

2000

1999

Produktion Massa totalt, ton varav blekt, ton Slutprodukter kartong, ton

Rundved, 1000 m3fub Olja, m3

Fossilt bränsle, produktion, TJ Fossilt bränsle, transporter, TJ Inköpt värmeenergi, TJ Inköpt el, GWh Utsläpp till luft 2) CO2 fossilt, produktion, ton CO2 fossilt, transporter, ton SO2 fossilt, produktion, ton 3) SO2 fossilt, transporter, ton NOX, fossilt, produktion, ton 3) NOX, fossilt, transporter, ton

1) Siffror för 1999–2001 kan ej redovisas då beräkning och redovisning av biobränslen ändrats mellan åren 2001 och 2002.

2) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som gjordes 1999.

3) Beräknade värden baserat på användning av fossila bränslen i produktionen i.u. ingen uppgift

231 917 222 378 228 300 210 100 89 188 87 966 94 200 80 700 329 161 303 841 305 200 285 400

Råvaruanvändning Vedråvara, m3fub Inköpt massa, ton Kemikalier som handelsvara, ton Råvatten, milj m3

954 689 909 839 916 969 819 387 76 274 64 713 73 001 72 727 97 758 96 585 93 353 94 733 18 17 18 18

Energianvändning 1) Fossilt bränsle, produktion TJ 705 Fossilt bränsle, transporter TJ 166 Inköp av biobränslen, TJ 1 127 Eget biobränsle från renseri samt svartlut, TJ 4 482 Egenproducerad el, GWh 186 Inköpt el, totalt, GWh 193 % egenproducerad el av total el användning, 49

671 153 931 4 441 177 186 49

692 154 1 120 4 583 179 198 48

983 144 1 020 i.u.

175 191 48

51 068 11 285 88 19 379 165

53 700 11 335 163 19 393 166

74 900 10 600 183 18 434 155

2 066 0,7 27 426 32 1,9

1 800 0,7 28 384 34 2,2

1 900 0,4 26 349 32 1,9

Utsläpp till luft 1) CO2, fossilt, produktion, ton 53 711 CO2, fossilt, transporter, ton 12 225 Totalt utsläpp av S som SO2, produktion, ton 77 SO2, fossilt, transporter, ton 21 Totala utsläpp NOX, produktion, ton 380 NOX, fossilt, transporter, ton 179 Utsläpp till vatten COD, ton AOX, ton SÄ (SÄ 70), ton SÄ (GF/A), ton Total N, ton Total P, ton

1 668 0,8 33 569 43 2,1

1) Energianvändning och utsläpp vad gäller transporter är beräknade värden utifrån undersökning av transportflöden som utfördes 1999. i.u ingen uppgift

43

Förvaltningsberättelse och räkenskaper

Förvaltningsberättelse

45

Verksamheten i olika länder

50

Flerårsöversikt

51

Definitioner

51

Resultaträkning

52

Kommentarer resultaträkningen

53

Balansräkning

54

Kommentarer balansräkning

55

Kassaflödesanalys

56

Kommentarer kassaflödesanalys 57 Moderbolaget

58

Redovisningsprinciper

59

Noter

63

Förvaltningsberättelse Sveaskog AB, org nr 556558-0031, med säte i Kalix var den 31 december 2002 dotterföretag till det av svenska staten helägda Förvaltnings AB Stattum.

Förändringar i koncernen Styrelsen för Sveaskog AB lämnade i oktober 2001 ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga utestående aktier i det börsnoterade AssiDomän AB. I slutet av december 2001 hade aktieägare representerande ca 95% av aktierna överlåtit sina aktier till Sveaskog. Vid utgången av 2002 hade 99% accepterat erbjudandet.

Tvångsinlösen avseende resterande aktier pågår.

Sveaskog förvärvade i augusti 2002 ca 235 000 ha mark, varav ca 200 000 ha produktiv skogsmark, samt Korsnäs ABs sågrörelse (årlig produktion ca 160 000 m3sv) från Kinnevik-koncernen för en sammanlagd nettoköpeskilling om MSEK 1 990. Tillträde skedde den 27 augusti.

I regeringens prop. 2002/03:24 (december 2002) föreslås att aktierna i det helstatliga Svenska Skogsplantor AB utan vederlag överlåts till Sveaskog samt att det ska självständigt åligga Sveaskog att fullfölja en rekonstruktion av bolaget. Riksdagens beslut i frågan väntas under våren 2003. Sveaskogs redovisning för 2002 har inte påverkats av förslaget.

Koncernekonomi Kommenterande resultatjämförelser mellan 2002 och 2001 baseras på en proformaredovisning för 2001 för jämförbara (kvarvarande) enheter. Jämförelser med 2001 görs ej vad avser balansrelaterade värden.

MARKNAD, FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Den nedgång i den globala ekonomin som började under 2001 fortsatte under första halvåret 2002. Ekonomisk-politiska stimulansåtgärder i framförallt USA ledde till en viss förbättring i konjunkturen inom OECD-området i mitten av året, även om osäkerheten vad gäller den fortsatta utvecklingen var hög. Under det andra halvåret har konjunkturförbättringen avstannat i såväl USA som inom euroområdet till följd av bl a konflikthotet i Irak, fortsatt osäkerhet vad gäller främst den ekonomiska tillväxtpotentialen i USA samt fallande börser.

Den relativt svaga svenska kronan under 2002 har gynnat de svenska råvaruindustriernas konkurrenskraft. Exporten av papper och massa har ökat under året. Sågverksindustrin, som under de senaste åren haft stora lönsamhetsproblem, har dessutom påverkats positivt av lägre export från främst de baltiska staterna. Den allmänt svaga internationella konjunkturen märktes dock genom

en viss minskning i exporten under det andra halvåret. Detta gällde bl a papper och massa. Prisutvecklingen för dessa produkter var under året svag med sjunkande priser. För sågade trävaror har prishöjningar skett i lokala valutor.

För Sveaskogs produkter har utvecklingen varit förhållandevis god under 2002. Efterfrågan på timmer har påverkats positivt av utvecklingen för sågverken. Marknaden för massaved har trots viss avmattning för massa- och pappersindustrin under andra halvåret varit fortsatt stabil. Koncernens sågverk redovisar en positiv marknadsutveckling. Marknaden för koncernens kartongprodukter var bra under det första halvåret men med viss avmattning avseende främst vätskekartong därefter.

Osäkerheten i bedömningarna för 2003 har succesivt ökat bl a till följd av krigshotet i Irak. Risk finns för en fortsatt svag konjunktur under året.

Under förutsättning av att konjunkturen inte försvagas ytterligare under 2003 bedöms för Sveaskog efterfrågan på rundvirke vara fortsatt god. På den svenska timmermarknaden bedöms efterfrågan överstiga det inhemska utbudet. Marknaden för fiberråvara förväntas vara mer balanserad. För sågade trävaror väntas en stabil marknad medan utvecklingen för kartong är något mer osäker.

Sveaskogs nettoomsättning för 2002 uppgick till MSEK 8 390, en ökning i förhållande till helåret 2001 för kvarvarande enheter med MSEK 746 eller 10%. Samtliga affärsområden visade en ökad omsättning.

Rörelseresultatet var MSEK 1 261, en ökning med MSEK 254 eller 25% för kvarvarande enheter, jämfört med föregående år.

Resultaten för Cartonboard och Timber ökade kraftig medan Skogsrörelsen visade något lägre resultat. Koncerngemensamma kostnader minskade med ca 60%. I rörelseresultatet ingick fastighetsförsäljningar med MSEK 43, att jämföra med MSEK 69 föregående år.

Resultatet efter finansnetto uppgick för helåret till MSEK 766.

Finansnettot var MSEK –495. Årets skattenetto har beräknats till MSEK –187, motsvarande en genomsnittlig skattesats om 24%.

Nettoresultatet uppgick till MSEK 579, vilket motsvarar SEK 4,89 per aktie.

KASSAFLÖDE, INVESTERINGAR OCH FINANSIELL STÄLLNING

Kassaflödet från löpande verksamhet uppgick för helåret 2002 till MSEK 1 333. Under samma period var investeringarna i anläggningstillgångar exkl aktier MSEK 379, varav merparten inom Cartonboard.

Under året förvärvade moderbolaget ytterligare aktier i

45

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

AssiDomän AB (nuvarande Sveaskog Förvaltning AB) för MSEK 964. Under tredje kvartalet tillkom Kinnevikförvärvet med brutto MSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.

Räntebärande nettolåneskuld uppgick den 31 december 2002 till MSEK 9 821, jämfört med MSEK 7 913 vid utgången av 2001.

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,77, jämfört med fastställt mål om cirka 1,0. Koncernens synliga soliditet var vid årets utgång 47%.

Affärsområden Sveaskogs affärsområden beskrivs närmare på sidorna 18–29.

SKOGSRÖRELSEN

I norra Sverige var efterfrågan på talltimmer under 2002 högre än utbudet. För grantimmer var marknaden i balans under första halvåret för att under andra halvåret övergå till en bristsituation.

Marknaden för barrmassaved var balanserad i början av året men förändrades till överskott under hösten. Prisnivån för samtliga sortiment på virkesmarknaden i norr har varit stabil under 2002 och på i stort sett samma nivå som föregående år.

Investeringar i anläggningstillgångar exkl aktier och avskrivningar

MSEK Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa koncernen

2002

Investeringar 2001* 2000*

66 83 227 3 379

29 98 202 48 377

1999*

2002

131 61 129 35 356

50 103 207 5 365

137 70 53 101 361

Avskrivningar 2001* 2000* 1999* 54 94 219 14 381

60 109 224 54 447

76 139 171 39 425

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal Nettoomsättning MSEK Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och internleveranser Summa kvarvarande enheter Fastighetsförsäljning Medel från Alecta Resultatandel i Billerud Enheter sålda till Kappa Övrigt och internleveranser Summa koncernen

2002

2001 *

5 202 2 735 2 212 –1 759 8 390

4 922 2 431 2 114 –1 823 7 644

– – – – – 8 390

– – – 4 467 –431 11 680

*Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

46

Rörelseresultat Förändring, % 6 13 5

2002

2001 *

10

1 025 73 240 –120 1 218

1 054 13 165 –294 938

–28

43 – – – – 1 261

69 18 532 1 610 –17 3 150

Rörelsemarginal, % Förändring, %

2002

2001

45

20 3 11

21 1 8

30

15

12

15

27

–3

–38

–60

I södra Sverige inleddes 2002 med brist på flertalet sortiment med undantag för barrmassaved. Denna situation förändrades först till ett överskott för barrmassaved för att sedan övergå till underskott. Under större delen av året rådde underskott av grantimmer. God tillgång på talltimmer under första halvåret förändrades till brist under årets senare del. Prisnivån var stabil under större delen av året. Mot slutet av året höjdes massavedspriset i Götaland liksom timmerpriserna i hela området. Jämfört med föregående år sjönk dock genomsnittspriset för såväl talltimmer som massaved. Årets rörelseresultat (exkl fastighetsförsäljningar) uppgick till MSEK 1 025, en minskning med MSEK 29 eller 3%. Försämringen berodde främst på lägre genomsnittspriser och högre avverkningskostnader och skogsvårdskostnader bl a till följd av stormfälld och gremeniellaskadad skog. Ökade leveransvolymer avseende externt anskaffat virke kunde inte fullt ut kompensera för de negativa resultateffekterna. Levererade volymer från egen skog var i stort oförändrade trots tillskott från den förvärvade Korsnäsrörelsen.

TIMBER

Den europeiska marknaden för sågade varor har under 2002 varit stabil och präglats av god efterfrågan och höga leveranser. Detta gäller såväl för gran- som furuprodukter. Prishöjningar i lokala valutor har genomförts. Den underliggande konjunkturen har varit positiv på de flesta av Timbers marknader. Det stora undantaget härvidlag är den tyska marknaden där ekonomin utvecklats negativt. Vad gäller förädlade produkter föreligger en fortsatt hård konkurrenssituation.

Rörelseresultat för helåret uppgick till MSEK 73, jämfört med MSEK 13 under föregående år. Förbättringen är en följd av prishöjningar och större andel av försäljningen på prioriterade marknader liksom normaliserad kostnadsnivå i Lövholmen. Lägre råvarupriser i framförallt de södra verksamheterna har inneburit förbättrade marginaler.

CARTONBOARD

Efterfrågan på såväl vätskekartong som förpackningskartong var hög under större delen av 2002 men minskade i slutet av året.

För förpackningskartong genomfördes vissa prishöjningar som successivt fått genomslag. I vissa fall har höjningarna förskjutits till 2003. Årets rörelseresultat uppgick till MSEK 240, en ökning med MSEK 75, jämfört med föregående år. Resultatförbättringen berodde främst på högre priser, högre leverans- och produktionsvolymer samt lägre kostnader för bl a inköpt massa som mer än väl kompenserade högre fasta kostnader.

Resultatkänslighet Sveaskogs rörelseresultat är till stor del beroende av prisändringar avseende koncernens huvudprodukter. Genom att merparten av avverkad volym timmer från egen skog förädlas i koncernens egna sågverk begränsas nettoexponeringen av förändringar i timmerpriserna. Även Cartonboards förbrukning av fiberråvara minskar nettoexponeringen av prisförändringar i massaved och flis.

Sammantaget innebär en prisförändring om 5% följande nettoeffekt på Sveaskogs rörelseresultat (med antagande om i övrigt oförändrade förutsättningar).

Rörelseresultateffekt MSEK vid +/– 5% prisändring Cartonboard Sågad vara Timmer, massaved, flis

+/– 120 +/– 110 +/– 20

VALUTARISK

Genom fokuseringen på den skogliga verksamheten med bas i Sverige samt en stor upplåning i SEK, är Sveaskogs valutaexponering relativt liten. Av Sveaskogs nettoomsättning är ca MSEK 1 500 valutaexponerad, främst vad gäller euro (ca MSEK 900) och brittiska pund (ca MSEK 500). En förstärkning/försvagning av den svenska kronan i förhållande till övriga valutor om 5% påverkar därmed rörelseresultatet med ca MSEK –/+75.

Sveaskogs risksituation beskrivs närmare på sidorna 16–17.

47

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Lönsamhet För 2002 uppgick rörelsemarginalen för kvarvarande enheter till 15%, jämfört med 12% under 2001. Förbättringen är hänförlig till en förbättrad resultatnivå.

Kapitalomsättningshastigheten uppgick till 0,34. Den förhållandevis låga nivån beror på den skogliga verksamhetens stora relativa betydelse i koncernen. Denna verksamhet har strukturellt en betydligt lägre kapitalomsättning jämfört med industriell verksamhet.

Avkastningen på operativt kapital (exkl fastighetsförsäljningar) var 5,4%, att jämföra med fastställt mål om lägst 5%. Avkastningen på eget kapital uppgick till 4,7%.

Räntetäckningsgraden uppgick till 2,4. Fastställt mål är lägst 2,0.

Aktieutdelning Sveaskog ska normalt lämna en årlig utdelning till sin ägare. Som utgångspunkt gäller att ordinarie utdelning över en konjunkturcykel ska motsvara minst 50% av resultatet efter skatt. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekonomiska ställning i övrigt. Vid beräkningen av det utdelningsgrundande resultatet ingår även resultatet från fastighetsförsäljningar.

Föreslagen kontant utdelning avseende år 2002 uppgår till SEK 2,50 per aktie eller totalt MSEK 296. Utdelningen motsvarar 51% av årets nettoresultat. Utdelning avseende 2001 lämnades ej.

Miljö Sveaskog bedrev under 2002 i Sverige nio tillståndspliktiga industriverksamheter enligt miljöbalken. Dessa utgörs av nio anläggningar inom AssiDomän Timber, som enligt miljöbalken klassas som B-anläggningar samt kartongbruket i Frövi som klassas som A-anläggning. Miljöpåverkan från dessa verksamheter sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten och genom uppkomst av avfall och buller.

För samtliga anläggningar finns erforderliga tillstånd för verksamheterna. Nya tillstånd om produktions- och utsläppsnivåer hanteras inom etablerade rutiner för myndighetskontakterna. Bl a har under året ett nytt tillstånd erhållits för ökad produktion vid sågverket i Lövholmen, Piteå.

Omfattande miljöinvesteringar har under de senaste åren gjorts vad avser process- och reningsutrustning i industriverksamheten.

Miljöstandarden är hög i koncernens industriverksamheter. En betydande investering skedde under 2002 i Frövi där ett nytt

Lönsamhet för affärsområden och koncernen

MSEK

2002

Resultat 2001*

Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa kvarvarande enheter

1 025 73 240 –120 1 218

1 054 13 165 –294 938

Fastighetsförsäljningar Medel från Alecta Resultatandel i Billerud Avyttrade enheter Rörelseresultat

43 – – – 1 261

69 18 532 1 593 3 150

Finansiella intäkter Rörelseresultat plus finansiella intäkter

47 1 308

Finansiella kostnader m m Resultat efter finansnetto

–542 766

Skatt Årets resultat

–187 579

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

48

Förändring, % –3

Avkastning på operativt kapital, % 2002 2001*

45

5 10 8

30

5

2 6

–38

–60

6 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5

Avkastning på eget kapital, % 5

batchkokeri togs i drift. Investeringen förväntas bl a leda till minskade utsläpp av bl a COD samt minskad energiförbrukning.

Verksamheten i koncernens skogar och industrienheter var vid utgången av 2002 certifierade enligt FSC, ISO 14001 och/eller EMAS-registrerade, motsvarande nästan 100% av koncernens nettoomsättning. Införandet av miljöledningssystem har lett till ett strukturerat och målstyrt miljöarbete och positiv påverkan på lönsamheten.

Genomförda kartläggningar avseende eventuell kvarvarande miljöpåverkan av nu pågående eller tidigare bedriven verksamhet vid koncernens anläggningar har inte visat något behov av kostnadskrävande saneringsåtgärder utöver vad som reserverats för eventuella åtgärder i samband med Sveaskogs förvärv av skogsoch sågrörelser från Kinnevik-koncernen.

Under året har slutlig uppgörelse träffats med länsstyrelsen i Västernorrland avseende Sveaskogs åtaganden beträffande tidigare industriell verksamhet i Köpmanholmen, Örnsköldsvik. Uppgörelsen innebär bl a att Sveaskog bidrar med MSEK 27 för finansiering av ett åtgärdsprogram.

Sveaskogs miljöarbete beskrivs närmare på sidorna 32–43.

Dessa sidor har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

Personal Medelantalet anställda uppgick till 2 433, jämfört med 2 432 under föregående år (kvarvarande enheter). Av dessa var 2% eller 56 anställda utanför Sverige. Antalet anställda i Skogsrörelsen samt Timber ökade, det senare till följd av förvärv. Inom Cartonboard samt koncernkontoren minskade antalet anställda.

FoU AssiDomäns forsknings- och utvecklingsinsatser är decentraliserade till resp affärsområde. Härigenom bedöms effektiviteten i verksamheten öka genom att insatserna knyts närmare till den löpande verksamheten.

Under 2002 uppgick de löpande FoU-kostnaderna till ca MSEK 40.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår

Styrelsen och dess arbete Styrelsen och dess arbete beskrivs på sidorna 74–75.

Bolagets framtida utveckling Omvärldsförutsättningarna är för närvarande osäkra, men bolaget har förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling.

Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital enligt koncernens balansräkning uppgår till MSEK 12 533. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver.

Fritt eget kapital i moderbolaget är Balanserade vinstmedel Koncernbidrag efter skatteeffekt Årets resultat

SEK 11 954 482 057 SEK –107 818 SEK 47 412 137 SEK 12 001 786 376

att utdelningen fastställs till SEK 2,50 per aktie och att återstoden balanseras i ny räkning

SEK 295 932 585 SEK 11 705 853 791 SEK 12 001 786 376

49

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Verksamheten i olika länder

Nettoomsättning

Verksamhet i koncernens bolag per land Sysselsatt Medelantal kapital Investeringar anställda

MSEK

2002

2001*

2001*

2002

2001*

2002

2001*

2002

2001*

2002

2001*

Sverige

8 372

8 249 22 712 26 382

378

1 030

2 377

2 888

1 090

1 360

4 593

4 268

55

Belgien

–

157

0

1

–

2

3

96

2

38

55

225

1

2

Danmark

–

435

1

1

–

1

–

332

–

123

378

678

4

6

Finland

–

21

–

–

–

0

1

19

1

2

25

78

0

1

Frankrike

–

341

17

18

0

16

9

265

6

97

501

978

6

8

Grekland

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

44

38

1

0

Irland

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

24

28

0

0

Italien

–

464

–

–

–

40

–

190

–

64

335

721

4

6

Nederländerna

–

224

–

–

–

8

–

72

–

29

56

334

1

3

Portugal

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

23

33

0

0

Spanien

–

513

1

5

–

76

–

192

–

49

129

582

2

5

Storbritannien

1

427

12

14

1

7

18

318

9

125

842

1 364

10

12

Tyskland

–

284

1

3

0

16

9

168

9

80

661

1 055

7

9

Österrike

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

57

99

1

1

Övriga EU

–

–

126

125

–

–

–

–

–

–

0

3

0

0

EU exkl Sverige

1

2 866

158

167

1

166

40

1 652

27

607

3 130

6 216

37

53

8 373 11 115 22 870 26 549

379

1 196

2 417

4 540

1 117

1 967

7 723 10 484

92

90 0

EU totalt

2002

2002 2001* 37

Lettland

17

14

16

–

0

0

14

12

3

3

30

26

0

Litauen

–

11

–

10

–

0

–

23

–

2

7

23

0

0

Norge

–

23

0

–

–

–

2

3

–

1

159

184

2

2

Polen

–

32

–2

–

–

11

–

29

–

5

14

63

0

1

Ryssland

–

80

–

0

–

12

–

71

–

4

7

66

0

1

Schweiz

–

127

–

–

–

24

–

63

–

34

67

155

1

1

Slovakien

–

215

–

–

–

10

–

387

–

24

1

99

0

1

Tjeckien

–

48

–

–

–

10

–

94

–

9

1

85

0

1

Turkiet

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

7

–

0

Ungern

–

15

–

–

–

0

–

2

–

0

3

35

0

0

Övriga Europa

–

–

1

–

–

–

–

–

–

–

40

47

1

0

17

565

15

10

0

67

16

684

3

82

329

8 390 11 680 22 885 26 559

379

1 263

2 433

5 224

1 120

2 049

Europa exkl EU Europa totalt

790

4

7

8 052 11 274

96

97 2

Afrika

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

220

194

3

Amerika

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

4

31

0

0

Asien

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

100

165

1

1

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

14

16

0

0

8 390 11 680 22 885 26 559

379

1 263

2 433

5 224

1 120

2 049

8 390 11 680

100

100

Övriga världen Totalt

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

50

Nettoomsättning per mottagande land Andel i %

Löner och sociala kostnader

Flerårsöversikt

Definitioner

Enligt respektive års redovisning

Avkastning på eget kapital

2002

Proforma 2001*

Redovisat resultat efter skatt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

2001

2000

1999 Avkastning på operativt kapital

Resultaträkningar, MSEK Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar Resultatandel i intresseföretag Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt Nettoresultat

8 390 51 –6 815 1 626 –365 – 1 261 –495 766 –187 579

11 680 1 371 –9 783 3 268 –647 529 3 150

431 14 –307 138 –17 – 121 –30 91 –21 70

448 11 –311 148 –12 – 136 –6 130 –25 105

517 3 –313 207 –11 – 196 –8 188 –49 139

Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen.

Justerat eget kapital

Eget kapital plus minoritetsintressen.

Kapitalomsättningshastighet

Balansräkningar, MSEK Anläggningstillgångar, ej räntebärande Varulager Kortfristiga fordringar m m, ej räntebärande Likvida medel och räntebärande fordringar Summa tillgångar

24 525 851 1 525 337 27 238

22 564 618 1 650 6 562 31 394

22 564 618 1 650 6 562 31 394

881 13 121 2 1 017

813 10 88 65 976

Eget kapital Räntefria skulder och avsättningar Räntebärande skulder och avsättningar Summa eget kapital och tillgångar

12 727 4 353 10 158 27 238

12 083 4 835 14 476 31 394

12 083 4 835 14 476 31 394

638 196 183 1 017

532 197 247 976

Sysselsatt kapital Räntebärande nettoskuld

22 885 9 821

26 559 7 913

26 559 7 913

821 181

793 196

10 6 0,7 38 0,3 4 32 28

18 17 0,4 63 0,5 17 33 30

26 25 0,4 55 0,6 22 40 38

24 930 14

– 95

– 110

Nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Nettomarginal

Resultat efter finansnetto i procent av nettoomsättningen.

Nettoresultat per aktie

Nyckeltal Avkastning eget kapital, % ** Avkastning sysselsatt kapital, % ** Skuldsättningsgrad, ggr Soliditet, % Kapitalomsättningshastighet, ggr ** Räntetäckningsgrad, ggr Bruttomarginal, % Rörelsemarginal, %

Redovisat resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.

Operativt kapital

Balansomslutningen minus räntebärande tillgångar och skattefordringar minus ej räntebärande skulder exkl skatteskulder, allt beräknat vid årets slut.

Räntebärande nettoskuld

5 5 0,8 47 0,3 2 19 15

0,7 38

28 27

Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar, allt beräknat vid årets slut.

Räntetäckningsgrad

Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader inkl valutakursdifferenser.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Investeringar, MSEK Företagsförvärv Övriga investeringar

1 979 379

Räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital.

Soliditet

Personal Medelantal anställda Kostnadsförda löner och andra ersättningar, MSEK

Skuldsättningsgrad

2 433 777

2 432

187 57

203 56

212 58

Justerat eget kapital dividerat med balansomslutning, allt beräknat vid årets slut.

Sysselsatt kapital

* Inkl AssiDomänkoncernen. ** 2001 beräknat på Sveaskogkoncernens balansräkning före förvärvet av AssiDomän.

Balansomslutningen minus ej räntebärande skulder, allt beräknat vid årets slut.

51

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Resultaträkning,

OCH

RÄK E N S KAPE R

koncernen

2001 MSEK

Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Resultatandelar i intresseföretag

not 1

not 2, 3 not 4 not 5

Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Valutakursdifferenser

2002

Proforma*

Enligt redovisningen

8 390 51 8 441

11 680 1 371 13 051

431 14 445

–2 740 –44 –2 871 –1 160 –365 – –7 180

–4 282 –76 –3 348 –2 077 –647 529 –9 901

–13 – –212 –82 –17 – –324

1 261

3 150

121

not 6

8 39 –558 16 –495

– 3 -33 – –30

766

91

not 7

–187 579

–21 70

Nettoresultat per aktie, SEK Räknat på genomsnittligt antal aktier, miljoner st

4,89 118,4

0,59 118,4

Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat

* Proformaredovisningen t o m rörelseresultat för Sveaskogkoncernen 2001 har erhållits på följande sätt: - Resultaträkningarna för Sveaskog AB och AssiDomänkoncernen har konsoliderats.

- Eliminering har gjorts av försäljning mellan Sveaskog AB och AssiDomänkoncernen.

52

Kommentarer till resultaträkningen Sveaskog AB förvärvade i slutet av 2001 AssiDomän AB (nuvarande Sveaskog Förvaltnings AB). Förvärvet konsoliderades i Sveaskogs balansräkning per 2001-12-31. Sveaskogs koncernresultaträkning för 2001 inkluderade ej den från AssiDomän förvärvade rörelsen.

Sveaskog förvärvade under 2002 skogs- och sågrörelse från Kinnevik-koncernen. Förvärvad rörelse ingår i redovisningen från den 27 augusti. Övriga rörelseintäkter består av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter, maskiner och inventarier samt andra rörelsebetingade tillgångar MSEK 48 (1 334, varav MSEK 1 265 realisationsvinst vid försäljning av verksamheter till Kappa), varav realisationsvinster från fastighetsförsäljningar med MSEK 43 (69).

Därutöver ingår aktiverat arbete för egen räkning MSEK 3 (3), samt övrigt MSEK 0 (34).

Bruttomarginalen uppgår till 19% (18% proforma för kvarvarande enheter) och rörelsemarginalen till 15% (12% proforma för kvarvarande enheter).

Bland de finansiella kostnaderna om MSEK –558 ingår ränta på pensionsskulden med MSEK –45. Räntetäckningsgraden uppgår till 2,4. I finansnettot ingår även utdelning från och realisationsvinst vid försäljning av övriga värdepapper m m med MSEK 8.

Skattekostnaden för 2002 om MSEK –187 motsvarar en skattesats om ca 24%. Koncernens verksamhet beskattas till helt dominerande del i Sverige. Betald skatt framgår av kommentaren till kassaflödesanalysen.

Nettoomsättning kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och internleveranser Summa kvarvarande enheter Enheter sålda till Kappa Övrigt och internleveranser Summa koncernen

Helår

Kv 4

2002 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

5 202 2 735 2 212 –1 759 8 390 – – 8 390

1 388 754 527 –461 2 208 – – 2 208

1 149 638 548 –404 1 931 – – 1 931

1 365 727 576 –375 2 293 – – 2 293

1 300 616 561 –519 1 958 – – 1 958

4 922 2 431 2 114 –1 823 7 644 4 467 –431 11 680

2001 proforma* Kv 4 Kv 3 Kv 2 1 304 618 520 –594 1 848 – – 1 848

1 028 568 510 –402 1 704 – – 1 704

Kv 1

1 259 623 555 –272 2 165 1 066 –108 3 123

1 331 622 529 –555 1 927 3 401 –323 5 005

Resultat kvartalsvis per affärsområde och för koncernen MSEK

Helår

Kv 4

2002 Kv 3

Kv 2

Kv 1

Helår

2001 proforma* Kv 4 Kv 3 Kv 2

Kv 1

Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa kvarvarande enheter Fastighetsförsäljning Medel från Alecta Resultatandel i Billerud Enheter sålda till Kappa Övrigt och elimineringar Rörelseresultat Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt Nettoresultat

1 025 73 240 –120 1 218 43 – – – – 1 261 –495 766 –187 579

261 45 14 –4 316 19 – – – – 335 –136 199 –28 171

171 15 79 –68 197 12 – – – – 209 –148 61 –18 43

308 18 80 –27 379 10 – – – – 389 –114 275 –77 198

285 –5 67 –21 326 2 – – – – 328 –97 231 –64 167

1 054 13 165 –294 938 69 18 532 1 610 –17 3 150

290 –1 51 –62 278 9 18 57 – – 362

278 2 40 –69 251 4 – 218 277 –17 733

Nettoresultat/aktie, SEK Genomsnittligt antal aktier, miljoner

4,89 118,4

1,45 118,4

0,36 118,4

1,67 118,4

1,41 118,4

188 1 18 –24 183 30 – 109 – – 322

298 11 56 –139 226 26 – 148 1 333 – 1 733

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernen.

53

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

Balansräkning,

OCH

RÄK E N S KAPE R

koncernen

31.12.2002

31.12.2001

–

0

21 015 697 2 730

19 001 704 2 637

66 24 508

202 22 544

7 1 10 18 24 526

9 1 11 21 22 565

851 1 525 101 235 2 712 27 238

618 1 650 5 827 734 8 829 31 394

118 76 194

118 76 194

11 954 579 12 533 12 727

11 819 70 11 889 12 083

not 17

856

872

not 7

1 560 927 3 343

1 359 1 068 3 299

9 302 1 866 11 168 27 238

13 603 2 409 16 012 31 394

35 18

51 21

MSEK

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill, patenter och rättigheter

not 8

Materiella anläggningstillgångar Skogsmark Byggnader, övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

not 9

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Ej räntebärande långfristiga fordringar

Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Kortfristiga placeringar Kassa och bank

not 10 not 11 not 11

not 12 not 13 not 14,15 not 15

Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver

not 16

Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat

Avsättningar Räntebärande Avsättningar för pensioner Ej räntebärande Avsättningar för uppskjutna skatter Övriga avsättningar Skulder Räntebärande skulder Ej räntebärande skulder

not 18

not 19 not 20

Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 54

not 21 not 22

Kommentarer till balansräkningen Sveaskogs tillgångar minskade under 2002 med MSEK 4 156 till MSEK 27 238. De materiella anläggningstillgångarna ökade med MSEK 1 964, främst till följd av förvärvet av skogsmark och sågrörelse från Kinnevik-koncernen. Koncernens likvida medel minskade med MSEK 6 225. De räntebärande skulderna minskade med MSEK 4 301.

Sammanlagd nettoköpeskilling vid Kinnevikförvärvet uppgick till MSEK 1 990. Brutto har MSEK 2 047 intagits i balansräkningen efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.

Av koncernens sysselsatta kapital är 99% (99) investerat i Sverige.

Fastighetsförsäljningar under året uppgick till MSEK 65 (133).

Inköpen av fastigheter uppgick till MSEK 11 (54).

Operativt kapital per affärsområde och sysselsatt kapital för koncernen MSEK Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa operativt kapital Justering Summa sysselsatt kapital

Kapitalomsättningshastigheten för Sveaskogs sysselsatta kapital uppgick 2002 till 0,34.

Sveaskogs pensionsskuld avser huvudsakligen övertagen skuld från Domänverket. Sedan den 1 juli 1992 täcks koncernens löpande pensionsåtaganden i huvudsak genom försäkringar.

Under 2002 har räntebärande nettolåneskuld (inkl pensionsskuld) ökat med MSEK 1 908 och uppgick vid årets slut till MSEK 9 821.

Koncernens eget kapital har ökat med MSEK 64 genom ägartillskott och MSEK 579 till följd av årets nettoresultat. Ingen utdelning lämnades under året.

Sveaskogs soliditet uppgick vid utgången av 2002 till 47% (38) och skuldsättningsgraden till 0,8 ggr (0,7).

Sysselsatt kapital och dess finansiering

2002 21 713 641 2 883 –1 163 24 074 –1 189 22 885

2001 18 277 824 2 954 –913 21 142 5 417 26 559

MSEK Sysselsatt kapital Likvida medel Rörelsekapital, netto Anläggningskapital, netto Summa sysselsatt kapital

2002

2001

336 687 21 862 22 885

6 562 –142 20 139 26 559

Finansiering Räntebärande lån och avsättningar Eget kapital Summa finansiering

10 158 12 727 22 885

14 476 12 083 26 559

55

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

Kassaflödesanalys,

RÄK E N S KAPE R

koncernen

2002

2001

8 390 –6 816 1 574

431 –325 106

–175 –63 133 1 469

12 4 33 155

Betalda räntor m m, netto Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten

–330 194 1 333

–32 –26 97

Investeringsverksamheten Investeringar i anläggningstillgångar Företagsförvärv Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten

–379 –2 047 85 –2 341

–13 –17 918 17 –17 914

64 –964

11 376 –

–16 –4 301 –5 217

– 13 000 24 376

–6 225 6 561 0 336

6 559 2 – 6 561

336 0 1

6 561 – 1

Räntebärande skulder Kortfristiga skulder, se not 19 Avsättningar för pensioner, se not 18 Övriga långfristiga skulder, se not 19 Nettoskuld vid årets utgång

–2 407 –856 –6 895 –9 821

–13 120 –872 –483 –7 913

Förändring av räntebärande nettoskuld Likvida medel Räntebärande fordringar Avsättningar för pensioner Övriga räntebärande skulder Summa

–6 225 0 16 4 301 –1 908

6 559 1 –689 –13 603 –7 732

MSEK

Den löpande verksamheten Nettoomsättning Rörelsens kostnader m m Rörelseöverskott Förändring i rörelsekapital Rörelsefordringar Varulager Rörelseskulder m m

Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Erhållna ägartillskott Inlösen av aktier Förändring i avsättningar för pensioner övriga räntebärande skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut

not 15 not 15

RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD OCH DESS FÖRÄNDRING Räntebärande nettoskuld Räntebärande tillgångar Likvida medel, se not 16 Kortfristiga fordringar, se not 15 Långfristiga fordringar, se not 12

56

Kommentarer till kassaflödesanalysen Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av kassaflöden tillämpas.

Indirekt metod har använts, innebärande att nettot av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten beräknats genom att resultatet justerats för årets förändring av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder. Vidare har justering gjorts för poster som inte haft kassaflödespåverkan, t ex avskrivningar och nedskrivningar.

Löpande verksamheten Resultatet enligt resultaträkningen har i kassaflödesanalysen justerats för ej kassaflödespåverkande poster, t ex avskrivningar och realisationsresultat.

Finansnettot finns specificerat i not 6 Resultat från finansiella poster.

Betalda räntor m m, netto MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Erhållen utdelning Erhållen ränta Betald ränta m m

2 94 –426

– 3 –35

– 75 –707

– 3 –32

Summa

–330

–32

–632

–29

Skattenettot finns specificerat i not 7 Skatter. För 2002 är redovisad skattekostnad i resultaträkningen MSEK –187, motsvarande en skattesats om ca 24%. Betald skatt i kassaflödesanalysen uppgår emellertid under 2002 till MSEK +194, dvs ett för Sveaskog positivt likvidmässigt skatteflöde. Det positiva flödet är en följd av de skattemässiga konsekvenser, bl a förlustavdrag, som uppkom i

samband med tidigare omstrukturering av AssiDomän-koncernen och som redovisningsmässigt men ej likvidmässigt påverkat tidigare år.

Investeringsverksamheten Under tredje kvartalet tillkom Kinnevikförvärvet med brutto MSEK 2 047 efter skuldföring av uppskjuten skatt, återbeskogningsskuld samt reserver för strukturåtgärder och miljöåtaganden.

Företagsförvärv 2001 avser Sveaskog ABs förvärv av AssiDomän AB. Företagsförvärv Koncernen 2002

MSEK Skogsmark* Rörelsekapital m m Likvida medel

–2 098 51 –

Summa

–2 047

* Efter avsättning för uppskjuten skatt m m.

Investeringarna i anläggningstillgångar i kassaflödesanalysen har ej justerats för ej betalda investeringar då detta bedömts ha endast marginell påverkan på kassaflödet.

Finansieringsverksamheten Under året förvärvade moderbolaget ytterligare aktier i AssiDomän AB (nuvarande Sveaskog Förvaltnings AB) för MSEK 964.

Den räntebärande nettolåneskulden (inkl pensionsskuld) har under 2002 ökat med MSEK 1 908 och uppgick vid årets slut till MSEK 9 821.

Kassaflöde, investeringar (inkl företagsförvärv) och avskrivningar Kvarvarande enheter MSEK

2002

Kassaflöde 2001* 2000*

1999*

2002

Skogsrörelsen Timber Cartonboard Övrigt och elimineringar Summa koncernen

1 174 236 538 –372 1 576

1 048 108 434 –364 1 226

1 049 76 62 –41 1 146

66 83 227 2 050 2 426

984 200 361 –312 1 233

Investeringar 2001* 2000* 29 98 202 673 1 002

137 70 53 101 361

1999*

2002

131 61 135 19 346

50 103 207 5 365

Avskrivningar 2001* 2000* 54 94 219 14 381

60 109 224 54 447

1999* 76 139 171 39 425

* Avser proforma Sveaskogkoncernen inkl AssiDomänkoncernens kvarvarande enheter.

57

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Moderbolaget

Resultaträkning MSEK Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Förändring av varulager Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar enligt plan

Balansräkning 2002

not 1

not 2, 3 not 4 not 5

Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader

2001

259 25 284

428 14 442

0 3 –164 –60 –6 –227 57

–12 – –211 –81 –16 –320 122

not 6

500 75 –761 –186 –129

Resultat efter finansiella poster Dispositioner Resultat före skatt

not 23

Skatt Årets resultat

not 7

– 3 –33 –30 92

0 –129

–19 73

177 48

–16 57

Kassaflödesanalys MSEK Den löpande verksamheten Nettoomsättning Rörelsens kostnader m m Rörelseöverskott Förändring i rörelsekapital Rörelsefordringar Varulager Rörelseskulder Betalda räntor m m, netto Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten

2002

2001

259 –220 39

428 –323 105

–135 9 –127 –214

4 11 18 138

–632 –19 –865

–29 –26 83

Investeringsverksamheten Löpande investeringar i anläggningstillgångar –16 –13 Företagsförvärv – –24 931 Försäljning av anläggningstillgångar 235 17 Förändring i räntebärande fordringar –3 256 – Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 037 –24 927 Finansieringsverksamheten Förändring av ägarkapital Erhållna ägartillskott Inlösen av aktier Förändring i avsättningar för pensioner övriga räntebärande skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

58

not 14, 15 not 14, 15

31.12.

2002

31.12.

2001

641 30 –

833 25 15

1 672

– 873

24 933 2 600 177 27 710 28 382

24 933 – – 24 933 25 806

– 773 612 0 1 385 29 767

9 119 – 623 751 26 557

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER not 16 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (118 373 034 aktier à nom SEK 1) 118 Reservfond 24 142

118 24 142

MSEK TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar not 9 Materiella anläggningstillgångar Skogsmark Byggnader, övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Räntebärande långfristiga fordringar Ej räntebärande långfristiga fordringar

Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Kortfristiga placeringar Kassa och bank

not 10 not 11 not 11

not 12 not 13 not 14, 15 not 15

Summa tillgångar

Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat

11 954 48 12 002 12 144

11 834 57 11 891 12 033

73

73

Obeskattade reserver

not 7

Avsättningar Räntebärande Avsättningar för pensioner Ej räntebärande Övriga avsättningar

not 17

–

169

not 18

– –

110 279

Skulder Räntebärande skulder Ej räntebärande skulder

not 19

17 360 190 17 550

13 000 1 172 14 172

29 767

26 557

Inga Inga

Inga Inga

64 –964

11 376 1 075

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

–169 4 360 3 291

14 13 000 25 465

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

–611 623 12

621 2 623

not 20

not 21 not 22

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år bortsett från att följande rekommendationer från Redovisningsrådet tillämpas fr o m 1 januari 2002: RR 1:00 Koncernredovisning, RR 15 Immateriella tillgångar, RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar, RR 17 Nedskrivningar, RR 19 Verksamheter under avveckling, RR 21 Lånekostnader samt RR 23 Upplysningar om närstående.

Tillämpningen av de nya principerna bedöms inte ha haft någon materiell påverkan på den finansiella informationen.

Koncernredovisning Koncernredovisningen upprättas enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00.

I koncernens bokslut ingår moderbolaget Sveaskog AB och de företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50% av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen.

REDOVISNING AV FÖRVÄRVADE/AVYTTRADE FÖRETAG

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Denna innebär att det egna kapitalet – inklusive beräknad andel eget kapital i obeskattade reserver – som vid förvärvstillfället fanns i dotterföretagen i sin helhet elimineras mot dotterföretagsaktiernas bokförda värde. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Tillgångar, avsättningar och skulder i förvärvade företag intas i koncernen till verkligt värde vid förvärvstillfället. Koncernmässig goodwill uppkommer när anskaffningsvärdet vid förvärv av andelar i dotterföretag överstiger det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar.

Anläggningar och goodwill avskrivs i enlighet med vad som redovisas nedan under rubrikerna ”Avskrivningar enligt plan” och ”Nedskrivningar”.

Skulle anskaffningsvärdet på dotterföretagsaktierna vara lägre än det verkliga värdet på det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar uppkommer negativ goodwill. Avser uppkommen negativ goodwill framtida kostnader eller framtida förluster, redovisas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen och upplöses i takt med att kostnaderna (förlusterna) uppstår. Uppkommer negativ goodwill i stället på grund av andra orsaker redovisas negativ goodwill som en avsättning i balansräkningen till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde

intäktsförs omedelbart. Den del av negativ goodwill som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivningsbara.

Om det vid ett förvärv uppstår behov av en avsättning för omstruktureringsåtgärder avser åtgärderna endast det förvärvade företaget. Huvuddragen finns angivna i en plan som senast vid förvärvstidpunkten har offentliggjorts. Senast tre månader efter förvärvet har ett konkret åtgärdsprogram utformats avseende omstruktureringen.

Resultatet i företag som förvärvats under löpande år ingår i koncernresultaträkningen endast för den del av året företaget tillhört koncernen. Resultatet i företag som avyttrats under löpande år ingår i koncernresultaträkningen fram till avyttringstidpunkten.

Resultatavräkningen vid avyttringen sker utifrån koncernens nettotillgångar i dessa företag vid tidpunkten för avyttringen.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSKA DOTTERFÖRETAGS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

De utländska dotterföretagen klassificeras som självständiga verksamheter. Deras resultaträkningar räknas om till svenska kronor efter årets genomsnittliga valutakurser. Balansräkningarna räknas om till svenska kronor efter balansdagens kurser. Uppkomna omräkningsdifferenser förs direkt till eget kapital.

Valutakurser Genomsnittskurs januari–december

Land Danmark Lettland Norge Polen Storbritannien USA Euro

Valuta 100 DKK 1 LVL 100 NOK 100 PLN 1 GBP 1 USD 100 EUR

2002 123,28 15,78 122,00 238,46 14,57 9,73 916,04

2001 124,15 16,52 114,99 252,39 14,87 10,33 925,19

Balansdagskurs 31 december

2002 123,64 15,04 125,97 229,93 14,14 8,83 919,20

2001 126,60 16,90 118,17 268,52 15,46 10,66 941,43

KAPITALANDELSREDOVISNING FÖR INTRESSEFÖRETAG

Kapitalandelsmetoden innebär att för de företag där koncernens rösträttsandel uppgår till minst 20% och högst 50%, inräknas kapitalandelen av intresseföretagets resultat efter finansiella poster i koncernens rörelseresultat. Skatteandelen i intresseföretaget redovisas som skatt varefter nettoresultatet tillförs bundet eget kapital.

Bokfört värde på aktierna i intresseföretaget i koncernredovisningen förändras med nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskar bokförda värdet på aktierna och påverkar ej koncernresultaträkningen.

59

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Eliminering av interna transaktioner mellan koncernföretag Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras till den del koncernen äger andelar i företaget. Orealiserade vinster uppkomna till följd av transaktioner med intresseföretag elimineras mot ”Andelar i intresseföretag”. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster såvida det inte föreligger ett nedskrivningsbehov.

Internprissättning Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker efter affärsmässiga principer och till marknadspriser.

Avskrivningar enligt plan Beräkningarna av avskrivningsbehovet bygger på en bedömning av anläggningarnas nyttjandeperiod ner till ett bedömt restvärde.

Följande avskrivningssatser används för beräkning av avskrivningar enligt plan: Avskrivningssatser Industribyggnader Bostäder och kontorsbyggnader Markanläggningar*) Tyngre maskiner Lättare maskiner Fordon samt övriga maskiner och inventarier Goodwill *) 3,75% på anskaffningar före 1991

3–5% 2–2,25% 5% 5% 10% 16,5–33% 5–20%

Goodwill avskrivs planenligt med 5–20% per år. Den lägre procentsatsen används vid förvärv av välrenommerade, på marknaden väl inarbetade företag. Den högre avskrivningssatsen tillämpas vid förvärv av företag med obetydlig marknadspåverkan.

Avskrivning enligt plan påbörjas normalt vid förvärvstillfället.

För större investeringar kan avskrivningar påbörjas när anläggningstillgången tas i drift.

Vid förvärv av företag påbörjas avskrivning av goodwill och anläggningar vid förvärvstidpunkten.

60

Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. För en tillgång som inte oberoende av andra tillgångar genererar något kassaflöde, beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet som tillgången tillhör.

En nedskrivning reverseras om skälen för nedskrivningen upphör. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens bokförda värde inte överstiger det bokförda värdet som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle ha gjorts.

Leasade anläggningar Sveaskog har valt att redovisa leasade anläggningar bland anläggningstillgångar i balansräkningen om någon av nedanstående förutsättningar föreligger • äganderätten till objektet överförs automatiskt vid leasingperiodens slut, • leasingkontraktet innehåller option att förvärva objektet till förmånligt pris, • leasingperioden omfattar huvuddelen av objektets ekonomiska livslängd eller • nuvärdet av leasinghyrorna överensstämmer med eller överskrider objektets anskaffningsvärde.

Avskrivningar enligt plan på leasade anläggningar som redovisas bland anläggningstillgångar sker med de procentsatser som koncernen tillämpar för motsvarande förvärvade anläggningar.

I de fall Sveaskog ej avser att förvärva leasingobjekt efter leasingperiodens utgång, är avskrivningstiden ej längre än leasingkontraktets löptid.

Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta HUVUDREGEL

Fordringar, avsättningar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta som terminssäkrats värderas till säkrad avistakurs med tillägg/avdrag för periodiserad terminspremie.

Den periodiserade terminspremien redovisas tillsammans med kursdifferenser i rörelseresultatet.

Terminskontrakt tecknas även till viss del för framtida leveranser. Dessa kontrakt motsvaras inte av kundfordringar eller leverantörsskulder vid bokslutstillfället. Är nettot av orealiserade kursförluster och kursvinster per balansdagen en kursförlust avseende denna typ av kontrakt, redovisas detta i rörelseresultatet. Orealiserade kursvinster netto redovisas ej.

Kursförluster och kursvinster på långfristiga fordringar och skulder kvittas mot varandra. Nettot redovisas som valutakursförändring bland finansiella poster i resultaträkningen.

Varulagervärdering Varulager värderas till lägsta värdet av anskaffnings-/tillverkningskostnad eller verkliga värdet. Verkliga värdet är vid försäljning av färdigvaror försäljningsvärdet minus försäljningskostnader. För halvfabrikat och insatsvaror utgörs det verkliga värdet av återanskaffningsvärdet. Som grundregel tillämpas principen FIFU (= först in, först ut).

Kortfristiga placeringar Som kortfristiga placeringar redovisas statsskuldväxlar, certifikat, obligationer och andra räntebärande instrument.

Kortfristiga placeringar inkl tradingportföljen värderas enligt portföljmetoden till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. Detta innebär att orealiserade förluster avräknas mot orealiserade vinster på marknadsnoterade finansiella instrument. En eventuell överskjutande förlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas.

Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt.

I Moderbolaget redovisas kortfristiga placeringar inklusive tradingportföljen post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. En eventuell överskjutande förlust redovisas i finansnettot medan motsvarande vinst ej redovisas.

Placeringar som avses behållas till förfall värderas till upplupen anskaffningskostnad. Upplupen ränta redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt.

Avsättningar En avsättning redovisas i enlighet med RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Nuvärdesberäkningar görs för att ta hänsyn till tidseffekten för väsentliga framtida betalningar.

Omstruktureringsreserv En avsättning redovisas när en detaljerad omstruktureringsplan har fastställts och omstruktureringen antingen har påbörjats eller offentliggjorts.

Skatter I resultaträkningsposten Skatt redovisas aktuell och uppskjuten inkomstskatt för svenska och utländska koncernföretag. Företagen i koncernen är skattskyldiga enligt gällande lagstiftning i respektive land. Den statliga inkomstskattesatsen i Sverige uppgick under året till 28% och beräknas på nominellt bokfört resultat med tillägg för ej avdragsgilla poster och med avdrag för ej skattepliktiga intäkter, främst skattefria utdelningar från koncernföretag.

I Sverige liksom i de flesta andra industriländer, sker tidsförskjutningar av skattebelastningen. Detta leder till att uppskjutna skatter uppstår.

För moderbolaget innebär detta att de skattemässiga bokslutsdispositionerna i resultaträkningen sätts av till en

61

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

obeskattad reserv i balansräkningen.

I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Dessa delas upp i bundet eget kapital och uppskjuten skatt med tillämpning av i varje land aktuell skattesats. Den beräknade uppskjutna skatten som avser bokslutsdispositionerna redovisas i koncernens resultaträkning som uppskjuten skattekostnad och den uppskjutna skatten i obeskattade reserver som avsättning för uppskjuten skatt i koncernens balansräkning.

Vid redovisning av inkomstskatter tillämpas balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder och skattefordringar för alla temporära skillnader dvs skillnader mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för underskottsavdrag.

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar beräknas utifrån den förväntade skattesatsen vid tidpunkten för återför-

62

ing av den temporära skillnaden. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats.

Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel från svenska bolag redovisas ej, då vinstmedlen kan erhållas skattefritt i form av utdelning. Temporära skillnader beaktas ej i skillnader hänförliga till andelar i koncern- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom en överskådlig framtid.

Vid rena substansförvärv, där skattevärderingen är en väsentlig del av affärsuppgörelsen, värderas den uppskjutna skatten med utgångspunkt från köpeskillingen.

Lånekostnader Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig.

Noter Särskilda uppgifter om moderbolaget

Not 3 Operationella leasingavtal

Sveaskog AB äger och förvaltar fastigheter och aktier i dotterföretag samt svarar för koncerngemensam finansiering.

MSEK

Transaktioner med närstående Transaktioner med Förvaltningsaktiebolaget Stattum Sveaskog AB ägs till 100% av svenska staten genom Förvaltningsaktiebolaget Stattum, org nr 556136-6187 med säte i Stockholm. Sveaskog AB har under året erhållit ägartillskott från Förvaltningsaktiebolaget Stattum på MSEK 64, men i övrigt inte haft några transaktioner med detta bolag eller bolag som ingår i systerkoncerner.

Sveaskog ABs transaktioner med dotterföretag Den 1 oktober 2002 överlät Sveaskog AB skogsrörelsen till dotterföretaget Sveaskog Förvaltnings AB. Även en del av fastighetsbeståndet har överlåtits.

Fakturering till dotterföretag har under 2002 uppgått till MSEK 67. Inköp från dotterföretag har uppgått till MSEK 10. Utdelning från Sveaskog Förvaltnings AB samt ränteintäkter från och räntekostnader till koncernföretag specificeras i not 6.

Beträffande Sveaskog ABs fordringar på och skulder till dotterföretag hänvisas till not 11 Långfristiga fordringar, not 13 Kortfristiga ej räntebärande fordringar, not 14 Kortfristiga placeringar, not 15 Likvida medel, not 19 Räntebärande skulder samt not 20 Ej räntebärande skulder. Aktier i koncernföretag specificeras i not 10, Aktier och Andelar.

Transaktioner mellan koncernföretag inom Sveaskogkoncernen Fakturering mellan koncernens affärsområden som eliminerats i koncernen uppgår till MSEK 1 759 (2001 proforma inkl AssiDomänkoncernen MSEK 1 823), vilket motsvarar koncernföretagens inköp från andra koncernföretag.

Inom affärsområdena har på samma sätt ytterligare MSEK 344 eliminerats.

Transaktioner med ledande befattningshavare Transaktioner med ledande befattningshavare beskrivs i not 4 Personalkostnader och medelantal anställda.

Koncernen 2002

Moderbolaget 2002

Förfalloår för ej uppsägningsbara hyresavtal 2003 2004–2007 2008 och därefter

16 36 4

2 2 –

Summa

56

4

Inga övriga större ej uppsägningsbara operationella leasingavtal finns i moderbolaget eller koncernen.

Not 4 Personalkostnader och medeltal anställda Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader Koncernen 2002 2001

MSEK Löner och andra ersättningar varav bonus till VD och vVD Avtalsenliga pensioner till VD och vVD Avtalsenliga pensioner, övriga Övriga sociala kostnader Summa

Moderbolaget 2002 2001

777 0 2 53 288

57 – 1 5 22

45 – 0 5 15

57 – 1 5 22

1 120

85

65

85

2

–

–

–

Kapitaliserade pensionsförpliktelser till VD och vVD Löner och andra ersättningar per land

2001

2002

Följande noter är gemensamma för moderbolaget och koncernen. Samtliga uppgifter för koncernen 2001 avser den legala Sveaskogskoncernen enligt årsredovisningen för 2001.

MSEK

Styrelse, Övriga VD, vVD anställda

Styrelse, Övriga VD, vVD anställda

Moderbolaget Sverige varav bonus

3 –

42 –

2 –

55 –

Dotterbolag Sverige varav bonus Belgien Finland Storbritannien Frankrike Tyskland Lettland

7 0 1 – 2 1 1 –

700 – 1 1 5 3 7 3

– –

– –

– – –

– – –

Summa dotterbolag

12

720

–

–

Summa totalt

15

762

2

55

Not 1 Övriga rörelseintäkter MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Aktiverat arbete för egen räkning Realisationsvinst vid försäljning av fastigheter, maskiner och inventarier Övriga rörelseintäkter

3

–

–

–

48 0

14 –

24 1

14 0

Summa

51

14

25

14

Not 2 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag

2 2

0 1

1 0

0 1

Övriga revisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag

2 3

4 11

– –

– –

Totalt Revisionsuppdrag Andra uppdrag

4 5

4 12

1 0

0 1

Summa

9

16

1

1

63

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Fortsättning not 4

Andra ledande befattningshavare

Medelantal anställda per land

Löner och andra förmåner* Pensionskostnad

Moderbolaget Sverige

Kvinnor

2002 Män

Totalt

2001 Totalt

13

122

135

187

* varav SEK 2 825 788 har utbetalats som särskilt konsultarvode. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Dotterbolag Sverige Storbritannien Lettland Frankrike Tyskland Belgien Norge Finland

276 8 4 5 2 3 – –

1 966 10 10 4 7 – 2 1

2 242 18 14 9 9 3 2 1

Summa dotterbolag

298

2 000

2 298

–

Summa totalt

311

2 122

2 433

187

– – – – – – – –

Information om ledande befattningshavares förmåner enligt NBKs rekommendation Högsta ledningen utgörs av styrelsens ordförande och verkställande direktören. Andra ledande befattningshavare är vice verkställande direktören, affärsområdeschefer, verksamhetsområdeschefer och koncernstabschefer, totalt 18 personer.

Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, tjänstebil och pension. Bonus förekommer ej till ledande befattningshavare.

Ersättningar till ledande befattningshavare har behandlats i styrelsens kompensationskommitté som utgörs av Bo Dockered och Birgitta JohanssonHedberg.

Ersättningar och andra förmåner under året Styrelsens ordförande Bo Dockered (2002-01-01–2002-09-30 från Sveaskog AB, 2002-10-01–2002-12-31 från Sveaskog Förvaltnings AB) Arvode SEK Verkställande direktören Lars Sköld (2002-01-01–2002-09-30 från Sveaskog AB, 2002-10-01–2002-12-31 från Sveaskog Förvaltnings AB) Lön och andra övriga förmåner Pensionskostnad

Uppsägning och avgångsvederlag Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare gäller varierande uppsägningstid. Från bolagets sida varierar den mellan 6 och 12 månader, uppsägningstiden från den anställdes sida varierar mellan 3 och 6 månader.

Avgångsvederlag utgår vid uppsägning från bolagets sida med från 12 till 24 månadslöner. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

Pension För andra ledande befattningshavare varierar pensionsåldern mellan 60 och 65 år. I förekommande fall utgår pensionen mellan 60 och 65 år med 70% av den vid avgångstillfället pensionsgrundande lönen (månadslön och semesterersättning). Pensionsförmånerna mellan 60 och 65 år är antastbara.

Från 65 år utgår pension enligt ITP-planens huvudregel. Därutöver lämnas, för tre befattningshavare kompletterande pensionsförmåner på den del av årslönen som ligger mellan ITP-planens övre lönegräns och 50 ggr basbeloppet.

I de fall s k tiotaggslösning förekommer tillämpas lika premie som om traditionell ITP-plan hade tillämpats.

Not 5 Avskrivningar enligt plan MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Avskrivningar enligt plan Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

0

–

–

–

Materiella anläggningstillgångar Byggnader Övrig mark och markanläggningar Maskiner och inventarier

40 10 315

1 – 16

1 0 5

1 – 16

Summa

365

17

6

17

900 000

Not 6 Resultat från finansiella poster MSEK SEK 2 193 163 SEK 524 388

Pension Lars Sköld har ett pensionsavtal med 60 år som pensionsålder. Pensionsförmånerna är avgiftsbestämda, motsvarande avsättningar till ITP-planen. Årets pensionskostnad är de pensionspremier som inbetalats under året.

Uppsägning och avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida gäller en uppsägningstid om 12 månader, vid uppsägning från Lars Skölds sida 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 12 månadslöner.

Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster.

64

SEK 20 234 807 SEK 2 940 157

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Resultat från andelar i koncernföretag Utdelning

–

–

500

–

Summa

–

–

500

–

Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelning Realisationsvinst Realisationsförlust

2 6 0

– –

– –

– –

Summa

8

–

–

–

Övriga finansiella intäkter Ränteintäkter, koncernföretag Ränteintäkter, övriga Övriga finansiella intäkter

– 38 1

– 3 –

71 4 –

– 3 –

Summa

39

3

75

3

Skatteposter som redovisas direkt mot eget kapital

Fortsättning not 6 MSEK

Koncernen 2002 2001

Övriga finansiella kostnader Räntekostnader, koncernföretag Räntekostnader, pensioner Räntekostnader, övriga Övriga finansiella kostnader

– –45 –490 –23

– –8 –25 –

–286 –39 –414 –22

– –8 –25 –

Summa

–558

–33

–761

–33

Valutakursdifferenser Summa totalt

Moderbolaget 2002 2001

16

–

–

–

–495

–30

–186

–30

Den finansiella delen av kostnader för pensionsåtaganden i egen regi har beräknats efter en räntesats om 2,95% (2,5).

Not 7 Skatter Resultat efter finansiella poster Koncernen 2002 2001

MSEK Sverige, koncernföretag Övriga länder, koncernföretag

766 0

91 –

Summa

766

91

MSEK

Koncernen 2002 2001

Aktuell skatt Periodens skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) –19 Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år 0 Summa

–19

Moderbolaget 2002 2001

–16

0

0

–

0

–16

0

–16

Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteintäkt (+)/skattekostnad (–) avseende temporära skillnader 75 Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) i återfört resp aktiverat skattevärde i underskottsavdrag –243

–

–

–

177

–

Summa

–168

–5

177

–

Summa totalt

–187

–21

177

–16

Skattekostnad/skatteintäkt per land Sverige Övriga länder

–193 6

–21 –

177 –

–16 –

Summa

–187

–21

177

–16

Skillnad mellan nominell och effektiv skattesats %

Aktuell skatt i lämnade koncernbidrag

–

–

0

–

–

–

0

–

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Svensk inkomstskattesats Effekt av andra skattesatser för utländska koncernföretag Skatteeffekt mellan redovisat och skattemässigt resultat på fastighetsaffärer Skatteeffekt på grund av tidigare ej intäktsförda skattefordringar Skatteeffekt på grund av ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter

28,0

28,0

28,0

28,0

–1,0

–

–

–

0,4

–

–

–

–5,2

–

–

–

2,2

–4,9

–164,3

–6,1

Skattesats enligt resultaträkningen

24,4

23,1

–136,3

21,9

Koncernen 2002 2001

MSEK

Moderbolaget 2002 2001

Uppskjuten skatteskuld Skogsmark, övrig mark och byggnader Övriga anläggningstillgångar Periodiseringsfond Ersättningsfond för mark Övriga obeskattade reserver

1 150 589 93 59 46

1 106 559 82 82 94

– – – – –

– – – – –

Summa

1 937

1 923

–

–

27 19 227 112

30 19 372 143

– – 177 –

– – – –

385

564

177

–

1 552

1 359

177

–

Uppskjuten skattefordran Varulager Fordringar Underskottsavdrag Avsättningar Summa

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Ingående balans 1.1.2002

Företagsförvärv

Koncernen Uppskjuten skatteskuld Skogsmark, övrig mark och byggnader 1 106 Övriga anläggningstillgångar 559 Periodiseringsfond 82 Ersättningsfond för mark 82 Övriga obeskattade reserver 94

15 – – – –

29 30 11 –23 –48

1 150 589 93 59 46

Summa

1 923

15

–1

1 937

Uppskjuten skattefordran Varulager Fordringar Underskottsavdrag Avsättningar

30 19 372 143

2 – – –12

–5 – –145 –19

27 19 227 112

Summa

–16

–5

Moderbolaget 2002 2001

Summa

Summa netto uppskjuten skatteskuld

Skattekostnad/skatteintäkt

Koncernen 2002 2001

MSEK

MSEK

Redovisat Utgående i resultatbalans räkningen 31.12.2002

564

–10

–169

385

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 359

25

168

1 552

Redovisas som Uppskjuten skattefordran, se not 11 Uppskjuten skatteskuld

– 1 359

– 25

8 176

8 1 560

Summa netto uppskjuten skatteskuld 1 359

25

168

1 552

65

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Fortsättning not 7

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar, koncernen Ingående balans 1.1.2002

Företagsförvärv

Moderbolaget Uppskjuten skattefordran Underskottsavdrag

–

–

177

177

Summa uppskjuten skattefordran

–

–

177

177

MSEK

Redovisat Utgående i resultatbalans räkningen 31.12.2002

Underskottsavdrag Underskottsavdragen är helt hänförliga till svenska koncernföretag och saknar förfallodatum.

Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner Skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten Dispositioner. I koncernredovisningen redovisas dock inte obeskattade reserver och bokslutsdispositioner.

MSEK

Goodwill

Totalt

Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2002 Investeringar Från pågående nyanläggningar och förskott Försäljning Omräkningsdifferenser

0 0 – – –

0 0 – – –

Utgående värden 31.12.2002

0

0

Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående värden 1.1.2002 Försäljning Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser

0 – 0 –

0 – 0 –

Utgående värden 31.12.2002

0

0

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002

–

–

Byggnader övrig mark och markSkogsanläggmark ningar

Pågående nyanläggMaskiner ningar och inoch ventarier förskott

De enskilda bolagens obeskattade reserver MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Ackumulerade avskrivningar utöver plan Maskiner och inventarier Byggnader Markanläggningar

623 12 0

509 16 2

– – –

– – –

Summa

635

527

–

–

Övriga Ersättningsfond för mark Periodiseringsfond Skadereserv, försäkringsbolag Utjämningsreserv, försäkringsbolag Valutakursreserv Avsatt till pensioner, överskott

213 332 6 114 0 3

295 292 7 110 1 177

1 72 – – – –

1 72 – – – –

Summa

668

882

73

73

1 303

1 409

73

73

Summa totalt

Förändring av ackumulerade avskrivningar utöver plan MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Ingående balans 1 januari Avsättning Upplösning Avyttrade bolag Kursdifferenser

527 4 057 189 266 –81 –2 152 – –1 656 – 12

– – – – –

0 – 0 – –

Utgående balans 31 december

635

527

–

–

I koncernredovisningen har de obeskattade reserverna delats upp i uppskjuten skatteskuld respektive bunden reserv i eget kapital.

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

MSEK

Koncernen Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2002 19 001 Investeringar 2 031 Från pågående nyanläggningar och förskott – Försäljning samt utrangering –17 Omräkningsdifferenser m m –

1 322 81 1 –10 2

5 284 235 195 –104 –2

202 60 –196 – –

Utgående värden 31.12.2002

1 396

5 608

66

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2002 Försäljning och utrangering Årets avskrivningar Omklassificering Omräkningsdifferenser m m

– – – – –

–618 –2 647 1 93 –50 –315 –31 –10 –1 1

– – – – –

Utgående värden 31.12.2002

–

–699

–2 878

–

21 015

697

2 730

66

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2002 833 Investeringar 1 Från pågående nyanläggningar och förskott – Avyttringar och utrangeringar –193

27 8 – –2

51 7 – –58

– 1 – –

Utgående värden 31.12.2002

641

33

–

1

Ackumulerade planenliga avskrivningar Ingående värden 1.1.2002 Försäljning och utrangering Årets avskrivning

– – –

–2 –1

–36 41 –5

– – –

Utgående värden 31.12.2002

–

–3

–

–

641

30

–

1

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002

Utgående planenliga restvärden 31.12.2002

66

21 015

Taxeringsvärden för svenska fastigheter

Not 12 Varulager

Koncernen 2002 2001

MSEK

Moderbolaget 2002 2001

Skogsmark Övrig mark Byggnader

23 623 21 626 189 203 60 579

2 507 55 15

3 993 47 12

Summa

23 872 22 408

2 577

4 052

Bokförda värden, skogsmark

21 015 19 001

641

833

Ovan redovisade taxeringsvärden avser åsatta taxeringsvärden i vissa fall korrigerade med den beräknade effekten av delförvärv och delavyttringar.

Not 10 Aktier och andelar

MSEK

Moderbolaget 2002 2001

Avverkningsrätter Upphugget virke i skog Råvaror Förbrukningsartiklar Produkter under tillverkning Färdiga produkter Omsättningsfastigheter Förskott till leverantörer Övrigt

56 9 101 5 135 291 1 198 55

60 13 70 4 96 259 5 58 53

– – – – – – – – –

– 9 – – – – – – –

Summa

851

618

–

9

Koncernföretag

MSEK Totalt

– –

1 –

8 –2

9 –2

Utgående värden 31.12.2002

–

1

6

7

Moderbolaget Anskaffningsvärden Ingående värden 1.1.2002

24 933

–

– 24 933

Utgående värden 31.12.2002

24 933

–

– 24 933

Ackumulerade nedskrivningar Ingående värden 1.1.2002

–

–

–

–

Utgående värden 31.12.2002

–

–

–

–

24 933

–

– 24 933

Koncernen 2002 2001 1 169 – 53 168 135

155

–

13

Summa

1 525

1 650

773

119

8

71

–

–

Not 11 Långfristiga fordringar Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

86 – 20 –

1 732 39 1

Av allokerade företagsanknutna medel från Alecta har MSEK 63 utnyttjats under 2002. De därefter kvarstående medlen bedöms bli utnyttjade under 2003, varför fordran anses kortfristig.

Not 14 Kortfristiga placeringar MSEK

Not 10 fortsätter på nästa sida

1 053 – 215 227

Moderbolaget 2002 2001

Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar * Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

* varav företagsanknutna medel från Alecta

* Aktieinnehavet i intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde.

Kapitalandelsredovisning har ej tillämpats på grund av innehavets ringa betydelse.

MSEK

Koncernen 2002 2001

Not 13 Kortfristiga fordringar, ej räntebärande Andra långfristigavärdeIntresse- pappersföretag* innehav

Koncernen Ingående värden 1.1.2002 Försäljning

Bokfört värde 31.12.2002

MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Kortfristiga placeringar Fordringar hos koncernföretag Övriga kortfristiga räntebärande fordringar

101 – 0

5 827 – –

612 –

– – –

Summa

101

5 827

612

–

För huvuddelen av den svenska koncernen finns s k koncernkonton med Sveaskog Förvaltnings AB som huvudkontoinnehavare. Sveaskog Förvaltnings ABs mellanhavanden med koncernföretagen avseende koncernkonton redovisas som kortfristig räntebärande fordran respektive kortfristig räntebärande skuld till koncernföretagen.

Räntebärande långfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga långfristiga fordringar

– 1

– 1

2 600 –

– –

Summa

1

1

2 600

–

MSEK

Ej räntebärande långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Övriga långfristiga fordringar

8 2

– 11

177 –

– –

Kortfristiga placeringar, se not 14 Fordringar hos koncernföretag Kassa och bank

101 – 235

5 827 – 734

– 612 0

– – 623

10

11

177

–

Summa

336

6 561

612

623

Summa

Not 15 Likvida medel Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

67

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Fortsättning not 10, Aktier och andelar

Specifikation av aktier och andelar samt andra långfristiga värdepappersinnehav

Moderbolagets innehav Direkta innehav i koncernföretag Sveaskog Förvaltnings AB Hjälmare Kanal och Jäders Bruks AB

Org nr

Säte/land

556016-9020 556002-4472

Stockholm Arboga

1)

Antal aktier

Bokf. värde kSEK

100 100

95 157 179 5 936

24 930 191 3 049

Innehavi %

Summa direktägda koncernföretag Större indirekta innehav i koncernföretag AssiDomän Cartonboard AB 556267-2328 AssiDomän Fastighetsutveckling AB 556438-3635 AssiDomän Försäkring AB 516401-8466 AssiDomän Kastet AB 556611-4418 AssiDomän Kraft Products AB 556071-4072 AssiDomän Reinsurance SA AssiDomän Interiör AB 556062-9080 AssiDomän Nord Trä AB 556046-8208 Baltfor Ltd Hasselfors Trä AB 556221-1945 Bröderna Hemmingsson Trävaru AB 556083-7881 Horndalsträ AB 556160-8620 Scandfibre Logistics AB 556253-1474 Skinnskatteberg Trä AB 556230-8550 Skogs AB Sveaskog 36 556579-7627

24 933 240

Lindesberg Solna Stockholm Solna Solna Luxemburg Malå Piteå Lettland Örebro Vimmerby Avesta Stockholm Skinnskatteberg Solna

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

– – – – – – – – – – – – – – –

Koncernens innehav i intresseföretag Moderbolagets indirekta innehav Övriga

531

Summa intresseföretag

531

Koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav Moderbolagets indirekta innehav Bottenvikens Stuveri AB 556053-7168 Träinformation AB 556093-5503 Bostadsrätter Övriga andelar

Piteå Stockholm

24,1 5,1

18 775 510

2 586 2 586 3 161

Summa koncernens övriga långfristiga värdepappersinnehav

6 335

Summa koncernens innehav av aktier och andelar

6 866

1) Rösträttsandelen överensstämmer för samtliga andelar med kapitalandelen Komplett lagstadgad specifikation av koncernföretagens innehav finns i den årsredovisning som insändes till Patent- och Registreringsverket. Denna specifikation kan erhållas från Sveaskog Förvaltnings AB, Koncernstab Kommunikation, 105 22 Stockholm.

68

1 000 1 000 100 000 1 000 692 911 345 11 999 4 300 150 000 100 50 000 20 000 7 000 10 000 5 000 1 000

Not 16 Eget kapital MSEK Koncernen Eget kapital 31.12.2000 Erhållet ägartillskott Avsättning till reservfond Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat

Not 18 Avsättningar Aktie- Bundna Fritt eget kapital reserver kapital

118 – –

50 – 12

– –

14 –

Eget kapital 31.12.2001 Erhållet ägartillskott Årets omräkningsdifferens Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital Årets resultat

118 – – – –

0 –

Eget kapital 31.12.2002

118

76

469 637 11 376 11 376 –12 – –14 70

– 70

76 11 889 12 083 – 64 64 – 1 1 0 579

– 579

MSEK

Koncernen Avsättning för pensioner i egen regi, antastbara Skogsvårdsskuld Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv och -försäljningar Avsättning för kronofastigheter/torp Övriga avsättningar Summa

MSEK

Reserv Fritt eget fond kapital

Totalt

Moderbolaget Eget kapital 31.12.2000 Erhållet ägartillskott Avsättning till reservfond Årets resultat

118 – – –

12 – 12 –

Eget kapital 31.12.2001 Erhållet ägartillskott Koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat

118 – – – –

24 11 891 12 033 – 63 63 – 0 0 – 0 0 – 48 48

Eget kapital 31.12.2002

118

24

12 002 12 144

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

470 600 11 376 11 376 –12 – 57 57

Not 17 Avsättningar för pensioner MSEK

MSEK

12 533 12 727

Den ackumulerade omräkningsdifferensen uppgår till MSEK 6.

Aktiekapital

31.12 2001

Företagsförvärv

Avsättningar/ ianspråktagande

389 232

– 27

–13 25

376 284

418 2 27

–24 – –

–153 2 –5

241 4 22

1 068

3

–144

927

Rörelseöverlåtelse 31.12 inom2001 koncernen

Avsättningar/ ianspråktagande

31.12 2002

Totalt

Avsättningar för pensioner, PRI/FPG Avsättningar för pensioner i egen regi, oantastbara

44

43

–

–

812

829

–

169

Summa

856

872

–

169

Utöver de på arbetsmarknaden sedvanliga avtalsenliga pensionsåtaganden, som belastar koncernresultatet i form av försäkringspremier för ITP och STP m m, påverkas koncernens resultat och ställning av väsentliga åtaganden för pensioner och livräntor som övertogs från Domänverket per 1 juli 1992 enligt det s k bolagiseringsavtalet. Angående antastbara pensioneravsättningar, se not 18.

Moderbolaget Avsättning för pensioner i egen regi, antastbara Skogsvårdsskuld Avsättning för kronofastigheter/torp Summa

31.12 2002

54 55 1

–41 –44 –1

–13 –11 –

– – –

110

–86

–24

–

I Sveaskogs pensionsåtaganden ingår antastbara pensionsutfästelser till viss personal främst inom Sveaskog Förvaltnings AB. För dessa åtaganden har reservation skett motsvarande den del som bedöms komma att utgå.

Resterande del av teoretiskt kapitalvärde redovisas som ansvarsförbindelse med MSEK 13 (15).

Avsättningen för arbetsskadeåtaganden och den del av pensionsåtaganden som ännu ej är skattemässigt avdragsgilla, har redovisats tillsammans med i föregående stycke nämnda antastbara pensionsskuld.

Skogsvårdsskulden avser reservering för beräknade framtida kostnader för vissa behov av återbeskogningsåtgärder.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförvärv avser omstrukturerings- och miljöreserver avsatta dels i samband med Sveaskog ABs förvärv av AssiDomänkoncernen 2001, dels Sveaskog Förvaltnings ABs förvärv av skogs- och sågverksrörelser från Kinnevikskoncernen 2002.

Omstruktureringsreserverna förväntas ianspråktagas i sin helhet under 2003.

Omstruktureringsreserver m m i samband med företagsförsäljningar avser reserver avsatta för eventuella framtida krav avseende de verksamheter som såldes under 2000 och 2001.

Ytterligare specifikation av avsättningarna lämnas inte eftersom det skulle menligt kunna påverka koncernens affärsmässiga verksamhet.

69

F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E

OCH

RÄK E N S KAPE R

Not 19 Räntebärande skulder MSEK

Not 20 Ej räntebärande skulder Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Långfristiga skulder Utnyttjande under MEUR 1 000 Euro Medium Term Note program AMF-STP lån, 1998–2003 Bankfaciliteter Skulder till koncernbolag Övriga skulder

293 – 6 600 – 2

298 181 – – 4

– – 6 600 6 217 –

– – – – –

Summa

6 895

483

12 817

–

Kortfristiga skulder Riksgäldkontoret AMF-STP lån, 1998–2003 Bankfaciliteter Skulder till koncernföretag Övriga skulder

– 12 000 181 – 2 200 – – – 26 1 120

– 12 000 – – 2 200 – 2 343 – – 1 000

Summa

2 407 13 120

4 543 13 000

Summa totalt

9 302 13 603

17 360 13 000

Koncernen

Moderbolaget

2003 2004 2005 2006 2007 2008 och därefter

2 407 – – 295 4 100 2 500

2 200 – – – 4 100 2 500

Summa

9 302

8 800

Räntebärande skulder 31.12.2002 fördelade på valutor inkl till skulderna hänförliga derivatinstrument 2002

70

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder

6

4

–

–

Summa

6

4

–

–

4 1 086 – 29

9 739 – 2

– – 24 –

– 64 2 –

15 241

15 1 137

– 111

– 1 081

Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skatteskulder Skuld till staten att avräkna mot avtalat aktieägartillskott * Övriga kortfristiga skulder ** Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

485

503

55

25

Summa

1 860

2 405

190

1 172

Summa totalt

1 866

2 409

190

1 172

* Skuld till staten sammanhänger med det s k bolagiseringsavtalet varigenom AssiDomän övertog Domänverkets rörelse och huvuddelen av verkets tillgångar och skulder.

Förfalloår för externa räntebärande skulder 31.12.2002 MSEK

MSEK

Koncernen 2001

** Bland Övriga kortfristiga skulder ingår skuld avseende beräknad restinlösen av utestående aktier i AssiDomän AB.

Not 21 Ställda säkerheter MSEK

Koncernen 2002 2001

Moderbolaget 2002 2001

Fastighetsinteckningar Säkerhet för skulder till kreditinstitut Säkerhet för skulder till övriga kreditgivare

– 0

4 8

– –

– –

Summa

0

12

–

–

Valuta

MSEK Andel, %

MSEK

9 302

100 13 603

100

Företagsinteckningar Säkerhet för skulder till kreditinstitut

9

9

–

–

Summa

9 302

100 13 603

100

Summa

9

9

–

–

Bankmedel

26

30

–

–

Summa totalt

35

51

–

–

MSEK Andel, %

Not 22 Ansvarsförbindelser

Not 23 Dispositioner, moderbolaget Koncernen 2002 2001

MSEK Borgensförbindelser för koncernföretag Andra ansvarsförbindelser för koncernföretag Borgens- och andra ansvarsförbindelser Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som upptagits bland skulderna Summa

Moderbolaget 2002 2001

–

–

–

–

– 5

– 6

– –

– –

13

15

–

–

18

21

–

–

Moderbolaget 2002 2001

MSEK Avsättning till ersättningsfond för mark Utnyttjande av ersättningsfond för mark Förändring av periodiseringsfond Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar

– 0 –

0 – –19

–

0

Summa

0

–19

Kapitalvärde av pensionsåtaganden utöver vad som skuldförts, se vidare not 18.

Stockholm den 18 februari 2003

Bo Dockered

Lars Johan Cederlund

Åsa Domeij

Roland N Johanson

Lena Johansson

Birgitta Johansson-Hedberg

Christina Liffner

Rolf Sellbrand

Lena Söderberg

Ordförande

Gösta Utterström

Lars Sköld Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 20 februari 2003

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Auktoriserad revisor Ernst & Young

Auktoriserad revisor Ernst & Young

71

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Sveaskog AB (publ.)

Org nr 556558-0031 Vi har granskat årsredovisningen och koncernredovisningen tillsammans omfattande sidorna 45–71, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Sveaskog AB för år 2002. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 20 februari 2003

72

Torsten Lyth

Torbjörn Köhler

Auktoriserad revisor Ernst & Young

Auktoriserad revisor Ernst & Young

Ledande befattningshavare Sveaskog leds av verkställande direktören, Lars Sköld. Koncernledningen består dessutom av vice VD Sven Eric Lundström samt chefen för Verksamhetsområde Skogsbruk, Gunnar Olofsson.

Därutöver finns en ledningsgrupp som förutom koncernledningen består av övriga verksamhetsområdeschefer, cheferna för Virkesmarknad Syd och Norr, AssiDomän Timber, AssiDomän Cartonboard samt koncernstabschefer.

Koncernledning

ASSIDOMÄN TIMBER

Sven Eric Lundström Vice verkställande direktör Född 1949. Anställd sedan 1983.

ASSIDOMÄN CARTONBOARD

Skogsrörelsen Lars Sköld Verksamhetsområde Virkesmarknad Gunnar Olofsson Verksamhetsområde Skogsbruk Bo-Göran Karlsson Verksamhetsområde Jakt, fiske & naturupplevelser.

Född 1953. Anställd sedan 1985.

Hans Karlsson Verksamhetsområde Fastigheter Född 1957. Anställd sedan 1990.

Anders Dahlqvist Virke Syd Född 1951. Anställd sedan 1975.

Björn Åström Virke Norr Född 1954. Anställd sedan 1983.

Sven-Eric Lundström

Gunnar Olofsson

Bo-Göran Karlsson

Hans Karlsson

Anders Dahlqvist

Björn Åström

Anders S. Nilsson

Industrirörelsen

Lars Sköld Verkställande direktör och koncernchef.

Född 1950. Anställd sedan 2000.

Gunnar Olofsson Skogsdirektör.

Född 1955. Anställd sedan 2001.

Lars Sköld

Anders S. Nilsson Verkställande direktör Född 1957. Anställd sedan 1992.

Lars-Ola Almberg Verkställande direktör Född 1948. Anställd sedan 1997.

Koncernstaber Stefan Bleckert Naturvård Född 1961. Anställd sedan 2001.

Karin Ericsson Gullberg Personal Född 1956. Anställd sedan 2001.

Claes-Håkan Holm IT Född 1949. Anställd sedan 2003.

Olof Johansson Miljö Född 1958. Anställd sedan 1988.

Johan Lagercrantz Finans Född 1952. Anställd sedan 1995.

Lars-Göran Lövgren Juridik Född 1946. Anställd sedan 2001.

Anders Nilsson Ekonomi Född 1965. Anställd sedan 2000.

Björn Olhans Affärsstyrning Född 1945. Anställd sedan 1987.

Karl Erik Westling Juridik Född 1946. Anställd sedan 1977.

Leif Öster Kommunikation Född 1956. Anställd sedan 2002.

Lars Ola Almberg

73

Styrelse Bo Dockered, styrelseordförande Född 1941, invald 1999. Agronomie hedersdoktor och ordförande i bl a AB Trav och Galopp, Sveriges Lantbruksuniversitet och Beridna Högvakten. Vice ordförande i Andra AP-fonden.

Lars-Johan Cederlund Född 1941, invald 1999. Ämnesråd vid Näringsdepartementet.

Ledamot i bl a Svensk Bilprovning, Svenska Rymdaktiebolaget, Svensk Exportkredit samt Förvaltnings AB Stattum.

Bo Dockered

Lars-Johan Cederlund

Åsa Domeij

Birgitta Johansson-Hedberg

Lena Johansson

Christina Liffner

Lena Söderberg

Roland Johansson

Åsa Domeij Född 1962, invald 1999. Riksdagsledamot. Agronom vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Birgitta Johansson-Hedberg Född 1947, invald 2001. VD och koncernchef i FöreningsSparbanken.

Ordförande i AB Spintab och Lindex. Ledamot i bl a Affärsbankernas Servicebolag, Aktiemarknadsnämnden och FI Holding.

Lena Johansson Född 1955, invald 1999. Generaldirektör för Livsmedelsekonomiska Institutet. Ledamot i Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och Centrum för Europaforskning vid Lunds Universitet.

Christina Liffner Född 1950, invald 1999. Ordförande i Svensk Adressändring AB. Ledamot i Vin & Sprit AB, Tredje AP-fonden och SJR, Skandinaviska Jour och Rekryteringsbyrån AB. Vice ordförande i Svenska Friidrottsförbundet.

Lena Söderberg Född 1955, invald 1999. VD KRAV ek. för. Styrelseordförande Svenska Skogsplantor AB. Ledamot i bl a Sveriges Lantbruksuniversitet.

Arbetstagarrepresentanter Roland Johansson född 1943, invald 2002. Ordinarie, Skogs- och Träfacket, Sveaskog.

Rolf Sellbrand född 1943, invald 2002. Ordinarie, PTK (SIF), AssiDomän Cartonboard.

Gösta Utterström född 1946, invald 2002. Ordinarie, Skogs- och Träfacket, AssiDomän Timber.

Pelle Eriksson, född 1955, invald 2002. Suppleant, Pappersarbetarförbundet (SPIAF), AssiDomän Cartonboard.

Lars Thorell född 1952, invald 1999. Suppleant, Skogs- och Träfacket, Sveaskog Skogsrörelsen.

Karl-Erik Rudh född 1940, invald 1999. Suppleant, Ledarna.

Revisorer Torsten Lyth född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

Torbjörn Köhler född 1952. Auktoriserad revisor, Ernst & Young.

74

Styrelsen och dess arbete

Rolf Sellbrand

Gösta Utterström

Pelle Eriksson

Lars Thorell

Styrelsen består av sju ledamöter valda av bolagsstämman samt tre ledamöter med tre suppleanter utsedda av de anställda.

Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande. Andra tjänstemän i bolaget deltar vid behov som föredragande eller i administrativa funktioner.

Styrelsen har fastställt en arbetsordning med instruktioner om arbetsfördelning för styrelse och verkställande direktör samt instruktion för ekonomisk rapportering.

Under verksamhetsåret 2002 har styrelsen haft 13 protokollförda sammanträden. Det stora antalet sammanträden har motiverats av förvärvet av AssiDomän AB och det integrationsarbete som har varit nödvändigt för att skapa en sammanhållen koncern.

Styrelsens ordförande följer bolagets verksamhet och utveckling och tillser att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som behövs för att kunna följa bolagets och koncernens ställning, ekonomiska planering och utveckling. Ordföranden samråder med verkställande direktören i förekommande strategiska frågor och företräder bolaget beträffande ägarfrågor.

Styrelsens ordförande ansvarar vidare för att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i aktiebolagslagen. Styrelsen utövar tillsyn över att verkställande direktören fullgör sina åligganden.

Styrelsen ansvarar för att bolagets organisation är ändamålsenlig, varför styrelsen fortlöpande utvärderar bolagets handläggningsrutiner, riktlinjer för förvaltning och placering av bolagets medel.

Styrelsen fastställer budget och verksamhetsplan för bolaget och koncernen, samt övervakar verksamhetens utveckling jämfört med budget och plan.

STYRELSEKOMMITTÉER

Karl-Erik Rudh

Styrelsen har inom sig utsett tre kommittéer för beredning av ärenden avseende koncernens fastighets-, finans- och ersättningsfrågor avseende verkställande direktören och ledande befattningshavare. För kommittéerna har enkla arbetsordningar framtagits.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

Verkställande direktören leder koncernens verksamhet inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram erforderligt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten samt är föredragande och avger därvid motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöter information som behövs för att följa bolagets och koncernens ställning, likviditet och utveckling. Härutöver håller verkställande direktören styrelsens ordförande löpande informerad om bolagets verksamhet.

75

Ordlista Aptering En trädstams uppdelning i sortiment. Uppdelningen görs så att största möjliga ekonomiska utbyte erhålls.

Arrondering Skogsfastigheternas relativa belägenhet.

Askåterföring Att till skogsmarken återföra den näringsrika askan från ved som eldats i biobränslepannor.

På så sätt upprätthålls ett långsiktigt kretslopp av näringsämnen.

Avsalumassa Torkad massa som säljs i balar på marknaden.

Avverkningsrätt (leveransrotköp) Skogsägaren låter en opartisk person märka ut ett skogsområde som skall avverkas.

Köparen ansvarar själv för avverkning och uttransport. Volymen mäts och avräknas vid industrin.

Avverkningsuppdrag Skogsägaren uppdrar åt köparen att svara för avverkningen. Köparen ansvarar för avverkning och uttransport till bilväg medan prissättning och mätning av virket sker på samma sätt som för leveransvirke.

Barrmassaved Tall- eller granmassaved. Ger längre och starkare fibrer än lövmassaved.

Bestånd Träd som växer inom en viss areal och som främst kännetecknas av enhetlig ålder och trädslagsblandning.

Biobränslen Förnyelsebara bränslen som kommer från växtriket, t ex från ved, inkl lutar, bark och tallolja.

Biologisk mångfald Variationsrikedom bland allt levande i alla miljöer och ekologiska processer som de ingår i. Detta innefattar mångfald inom och mellan arter och hos ekosystem.

Biotop Naturtyp Bonitet Mått på produktionsförmågan hos skogsmark. Definieras som medeltillväxten när den kulminerar för ett visst bestånd, mätt i m3sk/ha/år.

Bruttoavverkning Från ett avverkat skogsbestånd uttagen ved med tillägg för kvarlämnade fällda träd och stamdelar.

76

Bruttotillväxt Volymtillväxt i ett skogsbestånd inklusive naturlig avgång.

COD (Chemical Oxygen Demand) Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som krävs för fullständig nedbrytning av organsikt material i vatten.

Ekologisk landskapsplan En skogsbruksplan på landskapsnivå där skogsbruket för att bibehålla landskapets mångfald av växter och djur.

Ekologiskt bokslut En systematisk, dokumenterad, periodisk och objektiv granskning av resultatet av miljöskyddsåtgärder, till exempel i skogsbruket.

Flis Ved, som maskinellt sönderdelats till bitar av lämplig storlek, avsedda för till exempel massatillverkning, fiberskivetillverkning eller bränning.

FSC (Forest Stewardship Council) Internationell organisation som verkar för ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk genom att miljöcertifiera skog som brukas i enlighet med vissa av FSC uppställda krav.

Fossila bränslen Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sedimenterad berggrund – främst kol, olja och fossilgas.

Fotosyntes De gröna växternas förmåga att med hjälp av solenergi, koldioxid och vatten bilda kolhydrater.

Fub (Fast kubik under bark) Trädråvaran rensad från bark, toppar och övrigt spill. Se m3fub, m3sk.

Förband Genomsnittligt avstånd mellan stammarna.

Ha Hektar, en yta motsvarande 10 000 m2. En km2 motsvarar 100 ha.

Humuslager Det ytliga markskiktet huvudsakligen bestående av döda växt- eller djurdelar.

Impediment Benämning på markområde som har en genomsnittlig tillväxt om mindre än 1 m3sk/ha/år.

Industrived Stamved som används i industriella förädlingsprocesser, främst massaved och timmer.

Kväveoxider (NO X ) En grupp gaser bestående av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra, som försurar nederbörden.

Lövmassaved Vanligen björk. Ger kortare fibrer än barrmassaved. Används särskilt vid framställning av tryck- och kontorspapper. m 3fub Volymenhet för virke. Anger kubikmeter verklig vedvolym utan bark. Se även fub. m 3sk Skogskubikmeter. Volymen virke inklusive topp och bark, 1 m3sk motsvarar cirka 0,82 m3fub. Se även fub.

Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa. Både lövved (företrädesvis björk) och barrved (tall och gran) förekommer. Massaved mäts vanligen i fallande längder 25–55 dm eller i tremeterslängder.

Naturvärdeslokal Skog med vissa naturvärden och stora förutsättningar att inom snar framtid återskapa höga naturvärden.

Nyckelbiotop Skogsområde med höga naturvärden där man kan förvänta sig närvaro av (biotopberoende) rödlistade arter. Dessa skogar har ofta lång historia och naturskogsliknande karaktärer.

Produktiv skogsmark Skogsmark som kan producera minst 1 m3sk per ha och år i genomsnitt.

Rödlistade arter Arter som vars långsiktiga överlevnad är osäker på sikt – på grund av t ex skogsbruk.

Klassade enligt internationella hotkategorier i en s k rödlista.

Självföryngring Ny skog uppkommer från frön som sprids från fröträd.

Självgallring Träd konkurreras ut, torkar och faller omkull.

Ståndort Ett område som har för växterna enhetlig livsmiljö.

Adresser

Sveaskog AB, Stockholm

Sveaskog Virke Norr

Sveaskog AB

Sveaskog AB

Pipersväg 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14

Furunäsvägen 102 A 941 86 Piteå Tel 0911-784 00 Fax 0911-195 52

Södra Norrbotten Nygrensvägen 1 942 28 Älvsbyn Tel 0929-168 20 Fax 0929-168 69

Södra Bergslagen Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25

Sveaskog AB, Kalix

Sveaskog Virke Syd

Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01

Bruksgatan 14 Box 404 701 48 Örebro Tel 019-19 50 00 Fax 019-19 50 25

Sveaskog AB

Sveaskog AB

Västerbotten Box 71 921 22 Lycksele Tel 0950-231 50 Fax 0950-231 90

Västra Götaland Sjukhusgatan 7 553 05 Jönköping Tel 036-341 991 Fax 036-341 999

Sveaskog AB

Sveaskog AB

Södra Norrland Storsjöstråket 15 831 34 Östersund Tel 063-55 15 00 Fax 063-55 15 01

Östra Götaland Box 3223 350 53 Växjö Tel 0470-76 54 55

AssiDomän Timber AB

Pipersväg 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 AssiDomän Cartonboard AB

718 80 Frövi Tel 0581-370 00 Fax 0581-310 67

Sveaskog Plantskola Sveaskog AB

Norra Bergslagen Box 95 739 21 Skinnskatteberg Tel 0222-452 90 Fax 0222-452 86

Lugnet 746 94 Bålsta Tel 0171-46 88 50 Fax 0171-46 88 65

Producerad av Sveaskog Koncernstab Kommunikation i samarbete med Plädera Information AB. Foto: Leif Öster, Elisabeth Ohlson, Bengt Alm & Hans Strand/GreatShots m fl.

Tryckt hos Jernström Offset i mars 2003.

® Registered trademark owner © 1986 WWF – World Wide Fund For Nature (formerly World Wildlife Fund) copyright.

Sveaskog samarbetar med WWF för att främja bevarande och uthålligt brukande av världens skogar.

Sveaskog AB, Stockholm Pipersväg 2, Solna 105 22 Stockholm Tel 08-655 90 00 Fax 08-655 94 14 Sveaskog AB, Kalix Torggatan 4, Kalix Box 315 952 23 Kalix Tel 0923-787 00 Fax 0923-787 01 www.sveaskog.se

ÅRSR E DOVISN I NG & M I L JÖR E DOVISN I NG 2002

79