Magasinet kvarter ht11 by JMG, Goteborg university

Kvarter BARNVAGNSKAFÉ GPS-BARN JONAS KERNELL WINDOWFARMING LOPPISFYNDA GENUSKURS

För föräldrar i stan

Januari 2012 Pris 59 kr (inkl moms)

Gentrifiering

HEMMA HOS MIG

– hur din stadsdel blir boho-chic

Anna, Viktor & Sven

ANDREAS JOHNSSON:

BLOMJORD, MUTTRAR & BETONG

”Det är ett jävla spektakel”

Lådvin utanför boxen

– NÄR CRAVINGS SPÅRAR UR

Regnbågs

FAMILJEN !

Kvarter

N SI

Intro

r G

! s i t t a

Det blev ett magasin!

Att få barn förändrar människan i grunden. Prioriteringar, värderingar och mål byts ut över en natt när ens identitet plötsligt blir ”förälder”. Borta är spontana vinkvällar, weekendresor ut i Europa och lugna middagar med Melissa Horn i högtalarna. Eller? Måste allt invant bytas ut och var tar i så fall jaget vägen? Kvarter vill fånga upp den vilsna mamman och pappan. Den säkra men ändå ibland förvirrade föräldern. För det är svårt i dag att som medveten och intresserad hitta rätt i djungeln av bulldozer-barnvagnar, hakklappar med sagobjörnar och barnmat med tillsatta E-formler. De leende föräldramagasinen med ouppnåeliga drömmar på omslaget guidar dig heller inte alltid dit du vill.

utan koppling till barn. Sådant som är bara för dig. I det här första numret kan du läsa om schlageraktuella pappan Andreas Johnson, storfamiljen i Stockholm med tre pappor och en mamma, att hormoner får gravida att äta blomjord och vad du måste veta innan du väljer förskola. En vild mix med andra ord. Trevlig läsning!

Därför finns Kvarter! Ett nytt magasin för storstadsföräldrar som är tänkt att inspirera och upplysa. Vi bjuder dig på spännande trender, rak fakta och djupgående reportage. Allt för att guida storstadsmänniskan genom livet. Vi skriver om föräldraskap och barn, men lyfter debatten och utmanar utan att bli stelbenta. Vi hoppas också att du hittar material i magasinet

Chefredaktörer Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

REDAKTIONEN Ansvarig utgivare: Ulrika Tengby Holm

Formansvarig: Rebecka Wållgren

Redaktionschefer: Henrik Kjellberg & Sofie Nustad

Bildansvarig: Lillieanne Johansson

Layoutansvarig: Daniel Allansson

Reportrar: Mira Hjort, Alexandra Karlsson, Amanda

Petersson, Sebastian Orre, Klas Lignell, Emmeli Nilsson, Lillieanne Johansson, Rebecka Wållgren och Daniel Allansson Omslag: Foto: Sofia Åkerstedt

Kvarter

Kvarter är ett magasin från JMG, Göteborgs Universitet. Kontaktuppgifter: Seminariegatan 1, 413 03 Göteborg redaktionen@kvarter.se www.kvarter.se

Guide

Andreas Johnson

Rosa eller blått?

Från ruff till bohochic

Windowfarming

Regnbågsfamiljen

Barn i mobilen

Schlagerstjärnan berättar om livet som pappa och varför han gillar golf.

Så skapar de stora modeföretagen könsroller genom färg och form.

När bryggkaffe byts mot latte blir din stadsdel gentrifierad.

Nya trenden 2012: ett eget ekosystem i fönsterkarmen.

Anders Wallner och Anna Söderström är kompisarna som skaffade barn ihop.

Detta bör du tänka på om du vill övervaka barnen med GPS.

32 20

Mixen 4 Loppisfynd 18 Förskoleguiden 28 Cravings 38

Krönika 12

Hemma hos 13

Jonas Kernell 26

Filmen om Kevin 27

Boxtokigt folk 30

Barnvagnskafé 32

Kropp&hälsa 36

Kvarter

Nytt & hänt 38

mixen Ovan fr.v. Klas Lignell, Amanda Petersson, Sebastian Orre, Sofie Nustad, Henrik Kjellberg, Lillieanne Johansson, Alexandra Karlsson, Emmeli Nilsson, Rebecka Wållgren och Mira Hjort. Foto: Emy Krüger

läsare välkomna! la al ar ls hä i V . er rt va K r Hej, det är vi som gö

MÅNADENS KLIPP

Om ni inte redan sett den – här är den igen. Vi på Kvarter har fullständigt förälskat oss i lilla Riley. På ett varuhus får 4-åringen ett uppvaknande. Varför måste tjejer ha rosa saker och killar blåa? Det undrar vi också. Se! Sök på ”Riley on Marketing” på Youtube.

Lego vill förnya – men gör tvärtom FESTIVAL! Äntligen startar Göteborgs International Film Festival en systerfestival för de små. Göteborgs Lilla Filmfestival drar igång den 21 januari med världspremiär för filmen Isdraken. Familjeäventyret visas klockan 16 och sedan följer flera dagar av filmer, roliga aktiviteter, gäster och seminarier. Så dra med ungarna på lite film!

Ibland undrar man om Gud tillverkade Lego på den åttonde dagen. Det känns i alla fall som att det har funnits för alltid, både för killar och tjejer. Men själv tycker Lego att man med sina rymdskepp och poliser är lite väl grabbiga. Det här vill man nu ändra på och har skapat det nya ”tjejkonceptet” Lego Friends. Mer rosa, mjuka former och häststall ska locka fler flickor till företaget. Hur ska detta fungera i politiskt korrekta Sverige? Kvarter är tveksamma.

Foto: Lego

Kvarter

år

Baka bullar eller blanda cement?

gammal är i snitt dagens förstagångsmamma. Det är ungefär två år äldre i snitt än sin föräldrageneration.

Duktiga flickor och tuffa killar är gamla stereotyper. Det tycker Yvonne Öhlin-Lagerstedt på Göteborgs Räddningsmission som vill bredda könsrollerna med kursen Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för två.

v. 7

Text och foto: Lillieanne Johanson

börjar sportlovet för Göteborg. Vecka 8 är det som gäller för Malmö och stockholmarna får vänta till vecka 9.

Varför ska man gå den här kursen? – Jag tror att många unga föräldrar känner att det är av stor betydelse att göra på ett annat sätt. De vill bli bättre på att förhålla sig till sina barn så att det inte blir stereotypt. Men man kan inte alltid utveckla de här tankarna i sitt vanliga gäng. Då kan det vara bra att söka sig någonstans där det blir lättare att prata om de här frågorna utan att det blir så himla mycket motstånd. Kursen är baserad på boken med samma namn. Deltagarna läser en del i boken inför varje träff, för att sedan diskutera och göra olika övningar ihop. – Vi inspirerar till att träna pojkarna i att vara känsliga och att bli empatiska på ett sätt som man vanligtvis inte gör med pojkar. Och att hjälpa flickorna att bli mer framåt, att göra andra aktiviteter, säger Yvonne Öhlin-Lagerstedt. I våras deltog tio föräldrar. Många hade också med sig barnen. Intresset för kursen var så stort att det i nästa omgång kommer att finnas två grupper, en daggrupp och en kvällsgrupp.

TT NY D! OR

FLIPPERFÖRÄLDER: FÖRÄLDER SOM VÅGAR SLÄPPA I VÄG BARNEN OCH LÅTA DEM KLARA SIG PÅ EGEN HAND, I MOTSATS TILL CURLINGFÖRÄLDER.

Fångat på Twitter:

Tips ur boken Ge ditt barn 100 möjligheter i stället för 2 av Kristina Henkel och Marie Tomicic:

maritbergman Marit Bergman När jag blev m barn blev jag så blödig för djur+barn det är synd om. Sen blev det ännu värre när bäbis kom. Är det hormoner? Går det över? 4 jan

• Prova att ge en och samma leksak olika innebörd. Leksaksspisen kan användas både till att baka bullar och till att blanda cement.

JeppeF Jesper Folkeson @maritbergman det bli bara värre. Går inte att se barn på tv ens. Det kan ju vara synd om dom 4 jan

• Låt Nicke Nyfiken bli en hon och rymdforskarna vara både killar och tjejer. • Låt framför allt pojkar gråta och hjälp dem att sätta ord på sina känslor. Berätta att det är bra med tårar eftersom det ledsna kommer ut och inte behöver stanna i kroppen.

Ioli8 Io @maritbergman Herregud, nej. Jag har till och med börjat stortjuta under en dokumentär om en missförstådd mördarhaj. Och jag avskyr hajar. 4 jan

• Var restriktiv med ordet duktig, speciellt till flickor. De får redan höra från många håll att de är och ska vara duktiga.

maritbergman Marit Bergman Den samlade klokskapen här på twitter säger att blödigheten ej går över. Oj oj. Vilket liv man har framför sig! 5 jan

Kursen startar den 24 januari.

Så här lät det på Twitter. Hör av er till Kvarter om hur du blev efter att du fick barn! redaktionen@kvarter.se

Kvarter

Pappa på turné Från okänd kille med en one-hit-wonder till folkkär schlagerartist. Det har hänt mycket i Andreas Johnsons karriär. Kvarters Alexandra Karlsson har mött en avslappnad tvåbarnspappa. Text: Alexandra Karlsson Foto: Klas Lignell

1999 BLIR GLORIOUS en hit runt om i Europa. Men i Sverige är personen bakom låten fortfarande relativt okänd. ”Det är ju den där snubben som är känd utomlands liksom”. Så beskriver Andreas Johnson själv relationen till den svenska publiken när Kvarter träffar honom i Göteborg. MEN MYCKET HAR förändrats på 13 år. Om Andreas Johnson 1999 var snubben som ”är känd utomlands” är han 2012 nästan folkkär. Och den 18 februari ska han för femte gången ställa upp i det folkligaste vi har – Melodifestivalen. Han säger att han trivs. Folkligheten är inte längre någonting som skrämmer. – För tio år sedan var jag väldigt svart och vit i vad som var rätt och vad som var fel. Melodifestivalen var ett no-no. Men hade jag valt att stå kvar och titta ner i marken och spela gitarr, då hade jag inte hållit på med det här längre. Jag är rätt nöjd med vilken plats jag är på just nu, på alla sätt och vis. Familjen betyder oerhört mycket också, det finns ju ingenting som går före den.

”

Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt.

FAMILJEN JA. Förutom att vara artist är Andreas Johnson också pappa. Tillsammans med frun Lisa Knapp har han två barn, Ella 5 år och Tim 1 år. På frågan hur han får allting att gå runt funderar han en stund. Han jämför med hur det var för tio år sedan, då han jobbade utomlands och menar att det ger perspektiv. Nu jobbar han ju i alla fall i Sverige och inte flera hundra mil bort. – När jag vet hur en turné ser ut så får vi hitta luckor där

Andreas Johnson Ålder: 41 år. Familj: Lisa Knapp, 38 år och barnen Ella, 5 år och Tim, 1 år. Aktuell: Medverkar i Melodifestivalen den 18 februari med låten Lovelight.

Kvarter

det går att pussla ihop. Men det är klart att det är slitigt ibland med all logistik och vi får ju ta in lite extern hjälp. Vi har till exempel en barnflicka för att få allting att gå runt, säger han och kommer samtidigt in på sin egen uppväxt. När Andreas Johnson var liten var situationen densamma. Han följde med sina turnerande föräldrar på olika klubbar och spelningar. – Och det blev ju någonting av mig också, säger han och skrattar. Själv var dottern Ella bara några veckor gammal när hon följde med pappa på turné första gången. – Helt plötsligt kom jag gående med en gitarr i handen och ett barn runt bröstet. Innan trodde jag att livet skulle förändras kapitalt. Och det gör det ju. Men det var ändå som att livet bara pågick fast jag hade barn och det var en rätt skön känsla, att det fortfarande funkar. Tycker barnen att det är kul då? – Ja, men det blir ju också en lite skev bild när det är helt naturligt för dem att springa bakom scenen. När vi åker till Globen tror de alltid att de ska få vara bakom scenen. Och då får jag förklara att vi faktiskt ska titta på spelningen i kväll. Men, säger han och fortsätter: – De får ju uppleva oerhört mycket och jag tror att de får med sig rätt mycket av alla möten. De är väldigt rättframma ungar och de är vana vid vuxna människor. Alla har ju rätt till sin egen uppväxt och nu får de hänga med på vår resa.

Andreas Johnson om...

”

Melodifestivalen: I grund och botten handlar det om min musik och mina låtar, men sen är det ju ett jävla spektakel och en tv-lek utan dess like. Det är ju tre minuter singback och sen är det fyrtio löpsedlar. Att bo i Stockholm: Jag och min fru köpte ett hus för sju år sedan ute i skärgården och tanken var att vi skulle bo där permanent. Men det blev omöjligt på grund av att vi behöver den supporten som vi har i Stockholm, med alla som hjälper oss. Men sen så älskar jag Stockholm, jag växte upp där och uppskattar framför allt musikklimatet. Vad han gör på fritiden: Jag spelar golf. Det är verkligen den bästa turnésysslan. Vi reser och kommer till en stad tidigt på morgonen. Om vi inte ska spela förrän på kvällen passar vi på att åka ut. Det finns ju alltid en jävla golfbana i närheten så det är bara att slå ihjäl några timmar. Mycket bättre än att ligga på hotellrummet och titta på Ricki Lake.

Kvarter

GENUSMÄRKT från födseln Barnkläder och könsuppdelningen av dem har varit ett hett ämne det senaste året. Varför är det så viktigt att markera om tvååringen är flicka eller pojke? Text: Emmeli Nilsson Foto: Lillieanne Johansson Illustrationer: Anna Celinda Jonasson

Kvarter

ÅT VÄNSTER: Rosa tröjor med hjärtan. Glitter. En leende prinsessa. Åt höger: Svarta t-shirts. Snabba bilar. En tuff Spiderman. Så här ser det oftast ut på klädkedjornas barnavdelningar. Under det gångna året har barnkläder och den könsuppdelning som görs av plaggen diskuterats i flera medier. På Facebook finns gruppen Uppror mot könsspecifika barnkläder, köpoch säljsajten Tradera har ändrat sökningssystemet på barnkläder till en könlös variant och på internetforum som Familjeliv går diskussionerna heta. MARCUS JAHNKE ÄR doktorand vid Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Han har arbetat mycket med design ur genusperspektiv och ser ett problem med tydligt uppdelade barnavdelningar. – Företag säger att man kan gå över till flickavdelningen om man vill ha mer färgglatt för pojkar. Men det är ju problematiskt, för det är så extremt. Det är helt överbelastat med rosa och glitter. Som examensarbete utvecklade han en barnklädeskollektion i samarbete med dagisbarn. Syftet var att skapa barnkläder som var attraktiva för konsumenterna, men samtidigt mindre könsstereotypa än det Kvarter

vanliga utbudet på marknaden. – Jag kände ju att utbudet var väldigt stereotypt för barn och tänkte, finns det andra sätt att jobba som inte är unisex? Normerna är inte så hårt satta hos barnen när de är 5-6 år, enligt Marcus Jahnke. Pojkarna i barnklädesprojektet gick igång lika mycket som tjejerna på starka färger och rosa. Likaså gillade tjejerna de mer funktionella plagg som de fick prova. När han i sitt arbete med att ta fram barn kollektionen pratade med pojkarna om rosa, sa de att det var en flickfärg. Men när det rosa blandades upp med typiskt pojkiga tryck blev reaktionen mer positiv. Ett skärp med glitter på upplevdes som ”blingigt” av en pojke. – Går man in och gör något glittrigt för pojkar så får det en annan betydelse än när man gör det för tjejer, säger Marcus Jahnke. Om killar får uppleva glitter kanske det på sikt blir ett mindre problem. FÖRSÖKET GICK DÄRFÖR ut på att skapa kläder där det klassiskt pojkiga och flickiga korsades. Som t-shirten Glitterdino där en huggtandad dinosaurie kombineras med hjärta, glitter och blommor.

– Jag ville behålla det problematiska. Utsätta pojkarna för rosa också. Med unisex upplevde jag att de bara hade reducerat uttrycken. På temat tjejiga respektive pojkiga färger går det inte att undgå att nämna boken Rosa – den farliga färgen av socialantropologen Fanny Ambjörnsson. Boken, som kom ut 2011 på Ordfront förlag, handlar om hur rosa – den enda färg som är tydligt könskodad – förmedlar budskap om samhällets värderingar kring genus och sexualitet. Ambjörnsson konstaterar att det var först på 1950-talet som rosa blev en kvinnosymbol i västvärlden. Sedan mitten på 1990-talet är färgen laddad för svenska barn och ingen pojke kan längre kläs i den utan att få reaktioner från omgivningen. MEN DET ÄR inte bara färg som skiljer barnkläderna åt. Lindex blev under hösten uppmärksammade i SVT:s Plus, då det visade sig att det skiljde 12 centimeter över rumpan mellan byxor för flickor respektive pojkar. Skillnaden fanns trots att båda byxorna har samma modell och centilongstorlek. Många bloggare har tagit upp fenomenet med olika storlekar beroende på kön. Ett exempel är PR-konsulten och skribenten Karin Jihde. ”Är det rimligt att föräldrar ska veta att de behöver köpa minst en storlek, helst två stor-

lekar, större plagg från tjejavdelningen för att ha marginal både för könsroller och tvätt?” bloggade hon bland annat på tidningen Mamas bloggportal. – Stereotypa barnkläder konserverar könsroller som inte är bra om vi ska ha ett jämställt samhälle, säger Marcus Jahnke. Att bli betraktad som söt snarare än aktiv, och så vidare. Alla designade objekt påverkar hur vi agerar. Vi får stöd eller blir motverkade att handla på ett visst sätt. FÅ IFRÅGASÄTTER NUMERA den förälder som sätter på sin flicka pösiga jeans och en svart t-shirt med Batman. Att däremot klä sin pojke i rosa, glitter och kanske – ve och fasa – kjol, är betydligt mer kontroversiellt. Marcus Jahnke håller med och pekar på gamla maktstrukturer som lever kvar. – Om pojkar skulle ta på sig rosa eller leka som flickor så sänker det deras hierarki. En flicka är inget att eftersträva.

Hallå där föräldrar på stan! Hur tänker ni när ni köper barnkläder? Text och foto: Mira Hjort

Annelie Malmsköld med dottern Thea, 2,5 år. – Jag skulle inte klä en pojke i klänning, det tycker jag passar för flickor. Men det här med att samma storlek är olika stora är galet! Det borde inte vara någon skillnad. Det ska vara bekvämt och rörligt för tjejer också. Det är tråkigt att det är så uppdelat mellan flick- och pojkkläderna. Evelyn Velasquez och Andres Bulido med sonen Eduardo, 1 år. Evelyn: – Jag skulle kunna handla på flickavdelningen men det gör jag inte. Jag skulle kunna klä honom i rosa, men inte i klänning. Det ser så feminint ut. Han är pojke så då tycker jag ändå att han ska ha pojkkläder. Men jag skulle kunna ta på honom strumpbyxor.

Henrik Johansson med en son, 1 år och en dotter, 3 år. – Vi känner inte att vi måste signalera kön med kläderna. Men vi är absolut inte helt könsneutrala. En del tar ju det till sin ytterlighet och det är bra. Vi kanske ligger någonstans mittemellan. Eftersom vi har två barn så tänker vi ur arvsynpunkt, att det ska vara funktionellt på det sättet. Och det är kanske inte jättekul för lillgrabben att ärva en chockrosa overall, men han får ha rosa ibland.

Kvarter

Vad säger klädkedjorna? Sofia Wallin, chefdesigner och inköpare för barnavdelningen på Kapp Ahl: Varför har ni könsuppdelade barnavdelningar? Det är något väldigt vedertaget och till för att underlätta för konsumenterna. Vi har vår Kaxskollektion som är helt unisex. Men vi har framförallt uppdelat efter ålder. Det är ju om de små barnen som det har varit en genusdiskussion, för äldre barn är det inte lika ifrågasatt att det är uppdelat. Har barn olika preferenser eller behov beroende på om de är tjej eller kille? Jag tror det. Det finns ju en prinsessperiod som de flesta tjejer går igenom och inte så många killar. Även om vi har blå tröjor för tjejer så säljer de rosa bättre. Tror du att föräldrar väljer barnkläder fritt och inte utifrån ”rätt” avdelning? Det står ju inte tjej eller kille i kläderna. Och för de små barnen har vi Kaxs i mitten. Jag tror inte gränsen är så tydlig. Det pratas lite om att konsumenter faktiskt vill ha en rosa klänning på sin tjej. Vi märker ju vad som säljer.

Kvarter

Karina Lundell, chefsdesigner på Polarn och Pyret som valt en unisexprofil: Varför har ni valt att sticka ut? Det finns ingen anledning att göra olika kläder för tjejer och killar. Upp till 12-årsåldern är det ingen skillnad. Varför tror du att de flesta kedjor har könsuppdelade avdelningar? Det finns en efterfrågan. För vuxna är det ju ingen som ifrågasätter att det finns olika avdelningar för tjej och kille. Tror du att flickor och pojkar har olika preferenser eller behov av färg och passform? Jag tror inte att de har olika behov, däremot olika preferenser. Det är hur vi vuxna styr dem, hur vi sätter våra tankegångar i dem. Det är väldigt mycket upp till kunden. Kan man se någon återkomst för unisexkläder? När vi återupptog unisexkonceptet för 5-6 år sedan så fanns en ökad popularitet. Men jag tycker konkurrenterna har backat ur ganska mycket sedan dess.

krönika

Röda Korset

& rörmokaren

to:

W illi

W arb

cenen har gått i repris sedan 80-talet: Rörmokaren har fått sitt livs värsta snedtripp och verkar vara på dåligt humör. Det känns som att han har skallat en tegelvägg. Han äter ännu en svamp för att stilla smärtan. Svampen gör världen magisk igen. Rörmokaren känner sig genast tre gånger så lång, men ändå mycket lättare. Snudd på oövervinnelig. Föraktfullt ser han ner på den hjälplösa sköldpaddan som krälar vid hans fötter. ”It’s me, Mario!” blir det sista den hör innan rörmokarens tunga kängor krossar dess kranium. Under tiden skrattar ett barn i soffan. Både Mario och sköldpaddan förblir för evigt ovetande om att en åttaåring har styrt deras öde med en rektangulär handkontroll, liksom att det är en del av barnets plan att använda sköldpaddans kvarlevor som tillhygge i mordet på nästa gulliga varelse. Men barnet hinner inte sätta planen i verket förrän pappa avbryter. Maten är klar. Åttaåringen svarar: ”Jag ska bara dö först!” Pappan fortsätter att ställa fram salladsskålen och Gröna Anna-tallrikarna på köksbordet. Tanken slår honom aldrig att det kanske är ett slags mörkrets härskare som sitter i hans soffa. En demon som har tagit kontrollen av en neddrogad rörmokare för att gå ut i ett korståg som skulle få djurrättsaktivister att gråta blod. Tur är väl då att Röda Korset har huvudet på skaft. Den outtröttliga människorättsorganisationen har nämligen kommit fram till att den ska utreda huruvida krigsbrott kan begås i TV- och datorspel. Spelföretag som sätter landminor i händerna på spelaren, och kanske i förlängningen sådana som uppmuntrar småbarn att stampa ihjäl allt som lever, riskerar därmed – ännu en – rejäl utskällning. Men barnet i soffan har förstås ingen tanke på det. Och bara hon äter upp sina ärtor så får hon fortsätta sin dödsmarsch genom snedtrippen med sin faders välsignelse. För ingen vill väl tro på en värld så löjlig att hon vid nästa generations Nürnbergrättegång ställs till svars för sin barnlek och livet på sex miljoner digitala sköldpaddor.

Sebastian Orre

Kvarter

urbant&boende

Hemma hos oss - Kvarter låter sig inspireras av vardagen Anna Haraldsson Jensen och Viktor Jensen bor tillsammans med sonen Sven i Hästhagen i Malmö. I den lilla trean på 55 kvadratmeter har familjen skapat en blandning mellan praktiskt och personligt. Berättat för: Alexandra Karlsson Foto: Hanna Berko

Kvarter

VI BOR GANSKA LITET och därför har vi försökt att göra det så praktiskt som möjligt. Att sätta upp hyllorna var ett sätt att lösa förvaringen. Här i vardagsrummet blandas saker som vi fått av vänner med saker vi hittat. Tanken är att det ska vara praktiskt men ändå hemtrevligt och personligt.

JAG HJÄLPTE TILL på en loppis i Grimsås som ligger vid Fiås där jag växte upp. I slutet av dagen var det massa saker över och då kunde jag ta den här stolen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. Min första tanke var att måla den i olika mönster, men sedan insåg jag att jag inte var tillräckligt bra på att måla för ett sådant projekt. Så då kom jag på att jag kunde klä in den i papper i stället. Jag valde ett japanskt papper som är lite tjockare för att det skulle svälla lite. Sedan har jag lackat den i flera omgångar och klätt om den.

Vi som bor här Anna Haraldsson Jensen, 29 år, arbetar med hållbarhetsoch miljöfrågor. Viktor Jensen 32, år, forskningsassistent. Sven Jensen, 1 år

Kvarter

MIN MAMMA KÄNDE en äldre farbror som

JAG HAR HAFT som projekt att lära mig spela gitarr under

var hobbyslöjdare och hon fick fåglarna av honom. Och jag har i min tur fått dem av henne. När jag växte upp hade vi fåglarna hemma så det känns väldigt fint att de nu hänger här i hallen.

mammaledigheten. Jag har lärt mig några fler ackord men jag kan nog inte säga att jag spelar gitarr ännu.

JAG HADE SETT den här lösningen på olika lägenhetsvisningar och tänkte att det var ett effektivt sätt att få loss ytor. Under bänken har vi kyl, frys och sopsortering. En annan sak som är bra med att ha kylskåpet under arbetsbänken är att flödet av ljus in i lägenheten blev mycket bättre.

Kvarter

urbant&boende

När fint folk flyttar

1 7 6

– Gentrifiering, så funkar det! Text: Alexandra Karlsson

Spelets regler Städer är precis som vi människor. De förändras. Inom forskningen har det en längre tid talats om begreppet gentrifiering. Ordet kommer från engelskans gentry som betyder ”fint folk” och det myntades av den brittiska sociologen Ruth Glass på 60-talet. Men vad betyder det egentligen? Enligt nationalencyklopedin är gentrifiering ”en social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter. Förändringarna leder ofta till att bostadspriserna ökar, vilket tränger ut låginkomsttagare från området.” Med andra ord, tidigare arbetarkvarter invaderas av medelklassen och förvandlas till boho-chica stadsdelar med bostadsrätter i miljon klassen vilket resulterar i att de som först bodde i området inte längre har råd att bo kvar. Den här förändringen händer inte över en natt, utan är en process som sker stegvis.

Här är det nedgånget och billigt att bo. De första att upptäcka området är konstnärer, designers och arkitekter. Man älskar miljön och att den känns äkta och lite ruffig. Konstnären ser husen som perfekta renoveringsprojekt och börjar fixa och dona. De gillar också att området är ”oupptäckt”, då det får dem att känna sig speciella.

START

De nyinflyttade kräver en viss service och annat utbud. Affärer som tidigare funnits i området trängs ut då hyrorna höjs. Nya verksamheter blomstrar för att tillgodose den nyinflyttade medelklassens vanor. Plötsligt blir små designbutiker och kaféer med egenrostade bönor vanliga inslag i stadsbilden.

Nu har området förändras så pass mycket att den välutbildade medelklassen upptäcker det. Ekonomiassistenter, administratörer och pampar inom finanssektorn flyttar in.

ska

Lyx ala t e B

Centrum

Norrmalmstorg

Kr.

Kr. 7000

Kr. 8000

Norra Station

Dipl

oma

Kr. 4000

Kr. 6 400

tsta

den

8 91

Hyresrätter som det förut fanns gott om är nu omvandlade till dyra bostadsrätter. Människorna som först bodde i området har nu flyttat. Då de inte längre har råd att bo kvar.

Kvarter

Det som tidigare var ett oupptäckt kvarter med låga hyror och en mångfald av människor är nu en attraktiv stadsdel med ett utbud skräddarsytt efter medelklassens vanor.

2 3 5 4 Det börjar bubbla och fler människor upptäcker området.

Nu börjar det bli motsättningar mellan de som bodde i området först och de nya som kommit hit. De nya vill ha helt andra saker och tar med sig en livsstil som de som tidigare bodde i området inte känner igen.

Elisabeth Lilja är docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Hon utkom 2011 med boken Den segregerade staden – Tre kvarter i Stockholms innerstad. Där undersöker hon hur gentrifieringsprocessen sett ut i olika kvarter i Stockholm.

Nu skapas ett rykte om stadsdelen. Det har blivit hippt att bo här. Media skriver artiklar och ger området ett coolt namn. Det medför att upprustningen av området tar fart. Fasader putsas och renoveringar avlöser varandra.

Vad får gentrifieringen för konsekvenser? – Oftast har ursprungsbefolkningen inte råd att bo kvar för att priserna går upp så pass mycket. Gentrifiering betyder ett slags undanträngnings effekt. Och just den effekten kan jag se väldigt tydligt när jag har kollat på statistiken. Jag har kollat på inkomster och utbildning och kan se att det skett en halvering av låginkomsttagarna i de här kvarteren på tio år, mellan åren 1995-2005. Så det är ju dramatiska förändringar. Samtidigt som 50 procent av låginkomsttagarna försvunnit har höginkomsttagarna både fyr- och femdubblats.

En ny typ av människor börjar se områdets potential och vill ha en del av kakan. Fastighetsägare och spekulanter ser vad som håller på att hända och passar på att investera i bostäder. De planerar inte själva att bo här, utan ser det som en ren investeringsmöjlighet.

Cha

Drottninggatan

Allm

änn

ing

Kr. 6000

10 Priserna på bostäder ligger på flera miljoner. Den gamle skomakaren är borta och ersatt med en italiensk kafferostare.

MÅL Kvarter

Går den här utvecklingen att stoppa? – Det som kan hålla mot den här utvecklingen är för det första att hyresrätten finns kvar. Det kan bjuda motstånd. Ombildningarna från hyresrätt till bostadsrätt har helt klart drivit på processen. För om hyresrätten finns kvar så kan ju även låginkomsttagarna bo kvar. Då får du också en större blandning av människor. För det är ju det som är hotet med den här processen, att det blir en likriktning av människor i kvarteret. Att de som bor kvar blir väldigt lika varandra. På vilket sätt blir det ett problem? – Det blir väldigt tråkigt helt enkelt. Det tar död på livet i staden. Jag tycker att det ska vara en blandning och integration av människor och kulturer.

Foto: Stockholms Universitet

”Det tar död på livet i staden.”

urbant&boende

Loppisfynden

Foto: Klas Lignell

Kvarter guidar till

Handeln med begagnade varor fortsätter att slå försäljningsrekord. Det tycker vi på Kvarter är bra. Vi guidar er till fynd och tipsar om vad du ska leta efter för att hitta de där guldkornen som gömmer sig i lådor på vinden och i second hand-butiker.

STRIKT saftglas designat

Foto: Privat

av Bengt Orup för Johansfors glasbruk. Många misstar de här glasen för att vara vaser. Ett glas kan kosta upp till 500 kronor. De ingår i en servis med samma namn.

REDAKTIONENS FYND: Vi på Kvarter blev strålande glada när vi hittade den här lampskärmen i akryl av den finske designern Yki Nummi (1925-1984). Den har namnet Kuplat som betyder bubblor och designades för Stockmann-Ornö år 1959. Nummi formgav ett hundratal lampor under sin tid vid StockmannOrnös armaturfabrik. Han anses vara en av de mest kända skandinaviska formgivarna av sin tid. Vi fyndade men räkna med att få betala upp till 2 000 kronor i välsorterade antik- och vintagebutiker.

JORDGLOBEN har fått ett uppsving i popularitet. De säljer blixtsnabbt i second hand-butikerna och vi har sett exemplar som inredning i hippa klädbutiker. Storlek, ålder och höjd på fot bestämmer priset – ju större, äldre och högre desto dyrare. 350 – 450 kronor.

VÅR LILLA STAD från JIE Keramik. Design av Anita Nylund

knoto Foto: te

ys.se

Burkarna finns i många fantasifulla varianter och säljer alltid bra. De har namn som till exempel Frits Friska Fisk och Majas Mejeri. Priset varierar från 150 – 400 kronor beroende på skick, om locket finns och om den är signerad.

Fot

ie Lill

Kvarter

Norrbin Foto: Ann a-Lena

an s

so n

TELLUS blomkruka designad av Ewald Dahlskog för Bo Fajans. Dahlskog var målare, grafiker och konsthantverkare. Krukan är oansenlig för de flesta men samlare kan ge upp emot 500 kronor för ett exemplar. Leta efter märkningen ED Bo Fajans.

Klas Lignell

designredaktör

urbant&boende

Växthuseffekt

Bygg din egen windowfarm i lägenhetsfönstret. Klyftan mellan de som odlar maten och vi som konsumerar blir allt större. Detta ville miljöentreprenören och New York-bon Britta Riley råda bot på. Problemet var att hon bodde i en trång lägenhet utan balkong. LÖSNINGEN BLEV ett hängande och helt vattenbaserat system av petflaskor i fönstret – en windowfarm. Försöket lyckades och Riley startade The Windowfarms Project vars idéer nu sprids över nätet. Hur fungerar då en windowfarm? Odlingen består helt enkelt av lodrätt upphängda plastflaskor som fungerar som växthus i miniformat. I stället för jord så växer plantorna i lerkulor som sitter i en nätkorg. Genom en timer aktiveras en pump som då och då pumpar runt näringslösning från en behållare längst ner. Vatten och näringsämnen som inte absorberas samlas upp i behållaren och pumpas upp igen. Mellan bevattningsomgångarna håller lecakulorna kvar en blandning av näringslösning och luftbubblor kring plantornas rötter. DET GÅR ATT KÖPA färdiga kit över internet eller bygga ihop sin egen windowfarm. Därefter är arbetsinsatsen minimal: Vattnet ska bytas en gång i veckan och hela systemet rengöras en gång i månaden. Inspiration, tips och mer bakgrund om projektet finns på www.windowfarms.org. Den extra intresserade kan dessutom fördjupa sig i Urban odling och windowfarming vid Folkuniversitetet i Stockholm, med start den 6 mars.

Det här behöver du: PET-flaskor, luftpump/akvariepump, backventiler – för att vatten inte ska kunna rinna tillbaka till pumpen, nätkorgar att ha växterna i,växtnäring anpassad för växter som får all näring genom vatten,lerkulor/lecakulor, kulkedja att hänga upp anordningen med, kullås, PH-mätare för extra koll på växtmiljön Odla gärna: Grönkål, sallad, basilika, dill, mangold, jordgubbar, krasse, ärtor. Undvik: Rotsaker och växter som är för långa för att få plats i flaskorna.

Text: Emeli Nilsson Foto: www.windowfarms.org Kvarter

Hur många föräldrar har Abbe? Kvarter

Vi bildar oftast familj med en kärlekspartner. Men det är inte alla som tycker att det är självklart. Kvarter har träffat kompisarna som valde att skaffa barn ihop. Text: Mira Hjort Foto: Sofia Åkerstedt

Kvarter

– Pappa, säger Abbe och sträcker sig mot Gustav. Sedan vänder han sig mot Anders. – Pappa! – Ja där är pappa, säger Gustav. – Mamma, ropar Abbe till Anna. Det är onsdag kväll på Miljöpartiets kansli vid Hornsgatspuckeln i Stockholm. Anna Söderström, Anders Wallner och Gustav Frykholm är på språng till möten och diskuterar familjelogistiken. – Jag har gjort ett inlägg på Storfamiljen, säger Gustav till Anders medan de klär på Abbe en overall och försöker få ner honom i vagnen. Storfamiljen är deras gemensamma sida på Facebook. Mycket ska klaffa för att få ihop livet om man är föräldrar mitt i karriären, och när inte alla bor under samma tak krävs det extra samordning. Förutom att ses på familjemiddag en gång i veckan så sköter de mycket av kommunikationen via nätet, och när de som här ses för att lämna över Abbe mellan sig. – Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner, säger Anna Söderström. ALLT BÖRJADE SOMMAREN 2004. Anna Söderström och Anders Wallner hade jobbat med Stockholm Pride och var på väg till en middag. De hade känt varandra bara en månad, men inledde redan den här sommarkvällen det samtal som sedan skulle resultera i sonen Abbe. Anders: Vi konstaterade mest att vi hade en liknande syn på föräldraskap och hur man skulle kunna ha familj i framtiden. Och då sa vi väl mest på skämt: ”När är det lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!” I början var planerna inte så seriösa. Men de pratade vidare om hur det skulle kunna bli att skaffa barn ihop och hur de såg på föräldraskap i allmänhet.

Namn: Gustav Frykholm Ålder: 35 Yrke: Webbutvecklare

”

Då sa vi väl mest på skämt: ”När är det lagom då? 2007, 2008 kanske? Vi hörs då!”

Anna: Anders bodde i Malmö då så jag brukade skicka böcker ner till honom om föräldraskap och ta med mig när vi sågs.”Läs det här, vad tycker du om det här?” Vi började pejla av på en mer allvarlig nivå. De diskuterade igenom allt, från när barn ska börja äta godis till potträning till hur de såg på att skaffa barn med en kompis. De tror att de är bättre rustade för konflikter eftersom de har pratat så mycket om hur de vill ha det. Anna: Vi har ju sett exempel runt oss på när det har blivit konflikter i föräldraskapsrelationer, både bland par och inte par. Då är orsakerna ofta att man faktiskt inte har grundat beslutet och inte varit helt ärlig med vad man vill. DET SKULLE TA drygt fem år från den där promenaden till att Abbe föddes. Genom åren har både Anna och Anders haft partners som inte varit helt bekväma med deras planer på att skaffa barn med någon annan. Men 2008 påbörjade de inseminationsförsöken. Efter tre månader träffades Anna och hennes nuvarande sambo Gustav. För honom var det inte så svårt att acceptera. Han ser sig själv som Abbes förälder och tycker inte att det känns så viktigt att ha biologiska barn. När Anna blev med barn nio månader efter första inseminationen hade Anders nyligen träffat sin pojkvän, som inte är med under intervjun och inte vill figurera med namn.

Namn: Anna Söderström Ålder: 28 Yrke: Pressekreterare på Företagarna

Kvarter

Namn: Anders Wallner Ålder: 28 Yrke: Partisekreterare för Miljöpartiet

Eftersom Anna Söderström och Anders Wallner har känt varandra längre än de andra så har de tyckt att det varit viktigt att utjämna relationerna i gruppen, så att alla känner sig delaktiga. Den gemensamma Facebook-gruppen fungerar så. – Det blir alla fyras relation som kan byggas. Så att det inte bara blir Anders och jag som bestämmer saker och sedan vidareförmedlar det till Gustav och Anders pojkvän, säger Anna Söderström. Kvarter

Anders: Vi hade bara träffats några månader när jag fick ta en diskussion kring hur han såg på barn och familj. Och sedan berätta hur jag tänker kring familj. Och sedan att jag faktiskt redan hade börjat inseminera… Han fick ju ta ställning till att det är det här han går in om han går in i relationen. Nyheten avslöjades på en middag för vänner och familj. Anders hade precis kommit fram till att han och hans pojkvän var så pass seriösa att han skulle få komma. För att det inte skulle bli en chock ringde Anders och berättade i förväg. Anders: Då sa han: “Okej. Var det klockan sju man skulle vara där?”

”

De reaktioner som kan ha kommit har varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?” Men det här är precis det för mig. ALLA TRE POÄNGTERAR att skillnaden mot att gå in i en relation med någon som är separerad och har barn egentligen inte är så stor. Det som blev annorlunda var att det handlade om ett barn som ännu inte fanns. Gustav: Men ni var ju väldigt inkluderande. Jag var med när försöket lyckades. Jag var med vid graviditetstestet, hos barnmorskan och vid förlossningen. Och det var Anders pojkvän också. I dag är Abbe 1 år och 9 månader. De två paren delar på umgänge och ansvar. När det gäller vardagssaker har alla lika mycket att säga till om. Men de medger att det ligger underförstått att Anders och Anna har sista ordet när viktiga saker ställs på sin spets. Jag undrar om de har funderat på vad som skulle hända om det tog slut mellan några av dem. Gustav: Vi har pratat om det. Och visst har jag tänkt att det skulle vara skönt om jag hade någon juridisk rätt. Men jag känner ganska stor tilltro till att Anna och Anders skulle vilja bevara min relation till Abbe. Anna: Det kan låta klyschigt att jag så tvärsäkert säger att Gustav skulle få finnas i Abbes liv. Men vi har inte varit ihop hela den här perioden, och även när jag var skitarg och helst inte ville se Gustav så lät jag honom träffa Abbe. Så jag vet att jag skulle det. ANNA, GUSTAV, ANDERS och hans pojkvän har fått övervägande positiva reaktioner på familjekonstellationen. En del har haft lite svårt att förstå hur allt hänger ihop. Anna har precis bytt jobb och där tror många att hon och Anders har varit ihop, separerat och väldigt tidigt hittat nya partners. Abbes förskola har också varit positiva. Anna: Acceptansen blir ju större och större överallt. Men så går han ju på en förskola på Södermalm i Stockholm.

Kvarter

Vad säger lagen? Ett barn kan inte ha fler än två juridiska föräldrar. Det borde de kunna, tycker Anna Singer som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Hon menar att det utifrån banrs rättigheter borde finnas en möjlighet att erkänna fler än två färäldrar. – I praktiken har barn ofta fler än två föräldrar. Men växer man upp med styvföräldrar och om något händer så kan inte styvföräldern behålla sin ställning som barnets förälder, säger Anna Singer. Det spelar alltså ingen roll ens om alla inblandade är överens. Anna Singer berättar om en situation där ett barn bodde med sin mamma, en styvförälder och halvsyskon. När mamman dog så var den biologiska pappan och styvpappan överens om att det var bäst för barnet att bo kvar. Men det gick inte. – Det är de ursprungliga föräldrarna som sitter med trumf på hand. Tar man barnets intresse till utgångspunkt borde man kunna tänka sig att vidga föräldraskapet, säger Anna Singer, HON MENAR ATT det skulle vara krångligt att ge så många som fyra föräldrar vårdnadsskap eftersom man då måste lösa bestämmanderätten mellan så många. Men även om det inte går för en styvförälder att bli vårdnadshavare, så finns det faktiskt en liten möjlighet att få rätt att träffa barnet. Socialtjänsten kan döma till umgängesrätt för en annan vuxen som står barnet nära. Regeln är från början tänkt för mor- och farföräldrar. – I realiteten blir det sällan så för styvföräldrar. Om det uppstår en konflikt så görs ofta bedömningen att ett framtvingat beslut inte länge är till barnets bästa. Så man är väldigt restriktiv.

Gustav: Ja jag tror inte alls att det skulle vara samma sak i Umeå till exempel. Det är en ganska ovanlig hållning att vilja skaffa barn med någon som man inte är ihop med. Många tänker att barn är produkten av ett kärleksförhållande. Hur tänker ni kring det? Anna: Abbe ÄR produkten av ett kärleksförhållande. Men visst, jag tycker inte att det är nödvändigt att vara ihop för att skaffa barn. Det är ett ganska nytt påfund att man ska vara kär för att skaffa barn. Gustav: Och att man ska vara två föräldrar. Anna: De reaktioner som kan ha kommit har varit just det här: ”Ska det inte vara någon du vill leva med?”. Men det här är precis det för mig.

”

För mig är inte biologi jätteviktigt. Jag har så stor inverkan på Abbe och hans liv ändå. Jag såg ett program på tv där man myntade begreppet psykologisk förälder, och jag känner mig som förälder till Abbe.

Kvarter

lyssna&titta

Gammalt blir nytt

I januari och februari får det gamla nytt ljus. En brittisk filmklassiker spelas på teaterscenen, klassiker dansas på balettscenen och litterära mästerverk ges ut på nytt.

Rebecka Wållgren kulturredaktör Nygamla böcker Bonnier ger ut fyra nya titlar i sin klassikerserie. Omslagen är illustrerade av Tzenko Stoyanov och de är definitivt något som ska stå synligt i bokhyllan. Utkommer den 18 januari.

Baletternas balett Kungliga baletten gästar Malmö med Svansjön. Detta är en ljus och klassisk tolkning som Kungliga Baletten är ensam i världen om att dansa. Malmö opera den 23 – 25 februari.

Passion i skuggan av kriget Noel Cowards filmklassiker Kort möte från 1945 sätts upp på Stockholm stadsteater med Helena Bergström och Jakob Eklund i huvudrollerna. Spelas den 10 februari – 22 april. Foto: Carl Bengtsson

Självporträtt Jonas Kernell, ur Breakups. Bilden är beskuren.

Jonas Kernell INTERVJU

I februari kommer Jonas Kernells soloprojekt. Under namnet The Kernel släpper han en skiva i bokform där musiken ackompanjeras av bilder. Kvarter har pratat med en ivrig Jonas Kernell full av visioner. DU VET KANSKE inte om det, men du har förmodligen sett honom förut. Jonas har spelat med en hel rad Göteborgsband. – Jag har ju spelat med hela 90-talsvågen av musiker. Första bandet hette Planet Caravan, därifrån vidare till Broder Daniel och Sludge Nation som senare blev Her majesty med Timo Räisinen. Sedan spelade jag med Incka, efter det Håkan Hellström och sedan Mattias Hellberg. Oj nu glömde jag säga Kingston Airforce, säger han. Efter en lång paus från musiken är han tillbaka och den här gången är det med något helt

Kvarter

RECENSION

Vi måste prata om

KEVIN Boken blev prisbelönad och omdiskuterad. Nu har den blivit film, Kvarter har sett den kritikerrosade Vi måste prata om Kevin.

Någonting är fel från början. Eva skrattar och ler mot sitt spädbarn men anar hur han ser rätt igenom henne. Hon gav upp sin karriär och flyttade till ett drömhus i en tillrättalagd, barnvänlig förort. Allt för lille Kevins skull. Men Eva hatar huset och de stora moderskänslorna som alla mödrar förväntas ha infinner sig inte. Relationen mellan henne och Kevin är kall och Kevin växer upp till en inåtvänd och manipulativ tonåring. När han är 15 år begår han ett fruktansvärt brott. Vi måste prata om Kevin är filmen om Evas känslor och skuldkänslor efter att hennes son skjutit ihjäl sju skolkamrater och två av skolans anställda. Den här tragedin är obehaglig men samtidigt ärlig och vacker. Den reser stora och mörka frågor om föräldraskap. Hur mycket ansvar har man för sitt barns handlingar och kanske den viktigaste frågan; måste man älska sitt barn? Det stillsamma fotot för publiken otäckt nära karaktärerna och musiken är förvirrande käck. Sorg, skuld och desperation, alltihop speglas fantastiskt av Tilda Swinton som vunnit flera priser och fått många fina nomineringar för sin tolkning av rollen som Kevins mor. Den här filmen ställer frågor som få andra vågar ställa och den klamrar sig fast i huvudet långt efter dess slut. Filmen är baserad på Lionel Shrivers roman från 2006. Den har biopremiär den 17 feb.

eget. Break-ups är en bok/skiva med berättande fotografier och lågmälda popballader som alla handlar om uppslitande avsked. Men trots att det är ett soloprojekt är han långt ifrån ensam. Break-ups gästas av Matilda Sjöström från Steget, Kristoffer Åström, Mattias Hellberg, och Therese Johansson från Lowood som sjunger varsin av de fem sångerna. Den femte står Jonas själv för. FOTOGRAFIERNA SOM Jonas har tagit berättar historier som hör samman med musiken. De är fyllda av färger och känslor och har återkommande karaktärer som vi följer i boken. – Jag ville få med så många bitar av kultur som möjligt. Förr satt man ju med LP-konvolutet medan man lyssnade och någonstans vill jag tillbaka till det, när man låg i soffan och bläddrade i bilder till musiken. Idén att skapa något helt eget själv kom från insikten om hur musikbranschen förändrats sedan 1990-ta-

Kvarter

let när han själv spelade som mest. Från att ha varit en fungerande musikbransch blev det i stället ett evigt tävlande och sökande efter dagsfärska artister. – Idol tar fram en vinnare som släpper skiva lagom till jul och sedan ska man hitta någon ny till Melodifestivalen. Jag tror att folk har ett behov av att utvecklas med ett band eller en artist i stället för att hela tiden hitta något nytt. Och då ploppar den där idén upp om att göra allting själv. BOKEN KOMMER UT i februari och nästa är redan på gång, även den med stora och spännande namn bland sångarna. Jonas berättar ivrigt om hur böckerna ska bilda en följetong där vi får följa karaktärerna i fotografierna. Full av idéer säger han också att karaktärerna kanske kan få ett teaterstycke i framtiden. Text: Rebecka Wållgren Foto: Jonas Kernell

Välja förskola:

Vad i hela världen ska man tänka på? Nu är hjälpen här! Kvarter har träffat experterna som får bitarna i förskolepusslet att falla på plats.

Text: Sebastian Orre

Hur vet jag att en förskola är bra? – Många förskolor kan ha en relativt god kvalitet, där personalen är trevlig och det finns ett väldigt engagemang och värme. Men man kanske ändå inte ger barnen de utmaningar och möjligheter att lära som förskolor med hög kvalitet gör, säger Sonja Sheridan som är professor i pedagogik och forskar om kvalitet i förskolan. Skillnaderna kan vara svåra att upptäcka för det otränade ögat, men det finns några saker som gör det lättare. En av dem är att tala mycket med personalen. Studier har visat att hur bra personalen kan förklara verksamheten hör samman med hur bra de är på att bedriva den. – Förskolor som hade en hög kvalitet kunde också berätta om sin verksamhet på ett helt annat sätt än en förskola med lägre kvalitet, säger Sheridan och tillägger: – Men det här med att kunna uttrycka sig och att omsätta orden i handling behöver inte vara samma sak. Därför är en annan sak hon rekommenderar för att få en bra bild av förskolan att vara med under några dagar, inte bara under inskolningstiden. Några saker att titta och lyssna efter är om personalen pratar mycket med barnen och ställer öppna frågor, om de är nära barnen och om barnen själva får uttrycka sig. – Känn av både klimatet i gruppen och vad man har för innehåll. Det får inte vara fri lek hela tiden, precis som det inte bara får vara lärarledda aktiviteter. Det ska vara en balans mellan att barn kan ta initiativ och att vuxna initierar. Var i stan ska förskolan ligga? Det finns skillnader mellan förskolor i innerstäderna och förorterna. Det är vanligare att hitta välutbildad personal och bra utrustning i höginkomstområden än i fattigare. Men det innebär inte nödvändigtvis skillnader i kvalitén på verksamheten. – Ibland kan det vara så att de som arbetar i fattigare områden har lägre utbildning, men det kan också vara så att de riktiga eldsjälarna söker sig dit, säger Sonja Sheridan. Hon menar därför att man inte behöver oroa sig för att sätta barnen i närheten av där man själv bor, oavsett stadsdel. Vanligen väljer föräldrarna förskolor som ligger så nära som möjligt. Det tycker Sheridan är bra. Det gör det möjligt för barnen att bygga relationer med varandra på ett annat sätt när de kan träffas och leka även efter dagis. Fördelen att ha nära då man ska lämna och hämta väger också tungt.

28 1

Kvarter Kvarter

Reggio... vadå? –

Hur väljer jag en jämställd förskola? Enligt förskolans läroplan ska barnen på alla förskolor få samma möjligheter, oavsett kön, härkomst eller socioekonomisk bakgrund. En svårighet med att uppnå det målet är att uppdelningar kan ske undermedvetet. Genusforskaren Maria Hedlin undervisar blivande lärare på området. Hon menar att det är vanligt att kunskaperna om genus är något som personalen på förskolorna tar för givet att de kan, trots att deras kunskaper i själva verket är begränsade. – Man måste hålla sig uppdaterad om vad ny forskning säger. Många säger att de inte behandlar barnen olika efter kön, men gör det i alla fall, säger hon. Det viktigaste, som Hedlin ser det, är att personalen har en hög medvetenhet och kunskap om genus. Därför tror hon att det kan vara bra att välja de särskilda genusinriktade förskolorna som finns. Men trots att det finns flera förskolor som aktivt arbetar med genusfrågor, så finns det ingen särskild, enhetlig pedagogisk inriktning som handlar om genus. Förskolorna jobbar utefter sina egna kunskaper och idéer.

Fyra inriktningar du bör känna till

REGGIO EMILIA – en av de absolut vanligaste pedagogikerna bland de svenska förskolor som har en uttalad inriktning. Utvecklingen av den inleddes i Italien i början av 1960-talet, som ett efterkrigssvar på fascistiska idéer från Mussolinidiktaturen som varit rådande inom den italienska förskolan. I Reggio Emilia-pedagogiken får barnen ofta arbeta med bilder och teman. Alla förskolor har en egen ateljé och särskild teckningslärare. Det hänger ihop med att man anser att det är viktigt att barnen lär sig att uttrycka sig i många former. Bland annat så att de blir mer självständiga gentemot reklam och medier. Lär dig mer: http://www.reggioemilia.se WALDORF – inriktningen har rötterna i antroposofi, som eftersträvar en förståelse av världen som är fristående från sinnesintryck. Den har dessutom sin grundare Rudolf Steiner gemensamt med antroposofin. Han ansåg att känslo- och viljelivet är lika viktigt att utveckla som intellektet. I Waldorfpedagogiken, när den riktar sig till yngre barn, ersätts läroböcker i hög utsträckning av till exempel sagor och fabler som ska väcka fantasin. Att arbeta med estetiska uttryck, så som att måla, sjunga eller att spela teater är också ett naturligt inslag i pedagoiken. Lär dig mer: http://www.waldorf.se

Hur väljer jag pedagogisk inriktning? Det finns många pedagogiska inriktningar och profiler. Ingen av dem kan ses som en kvalitetsstämpel säger Sonja Sheridan. Det finns bra och dåliga förskolor inom alla pedagogiker. I stället bör man tänka på idéerna bakom pedagogikerna och om det är något man själv vill se mer av. – Om en pedagogik har något särskilt som man som förälder tycker är viktigt ska man välja pedagogiken på grund av det. Men om man väljer den för att man tror att den är bättre så kanske man blir besviken, säger hon. Utöver förskolor som har uttalade pedagogiska inriktningar så är det vanligt med särskilda profiler, så som musik. Det är en sådan sak som en förälder kan se mervärde i, menar Sheridan. Hon anser samtidigt att man inte nödvändigtvis behöver krångla till det med en särskild pedagogisk inriktning om man inte själv tror starkt på den. – Jag tycker att den vanliga svenska förskolan med sitt innehåll är väldigt bra. Den har ett väldigt varierat utbud.

I UR OCH SKUR – det är Friluftsfrämjandet som ligger bakom den här pedagogiken, där barnen ska få vara ute så mycket som möjligt. Delar av verksamheten bedrivs dock inomhus. Lärandet är upplevelsebaserat och går till stor del ut på att barnen får hitta sina egna leksaker och utmaningar i naturen. Personalens roll i Ur och Skur är att vara med och lotsa barnen genom det de upptäcker och upplever. Norsk forskning har visat att barn i de här förskolorna mer sällan blir förkylda. Lär dig mer: http://www.friluftsframjandet.se MONTESSORI – en italiensk inriktning skapad av Maria Montessori. Hon byggde pedagogiken utifrån uppfattningen att barn hela tiden använder sin omgivning för att lära sig nya saker. Montessori kopplade barnens utveckling till psykologiska teorier om känsliga perioder. Pedagogiken är individualistisk. Barnen ska få ta personlig ställning, lära sig att arbeta självständigt i sitt eget tempo och lösa problem. Lärarnas roll är att lära känna barnens mognad och ge dem handledning utifrån vad de behöver. Lär dig mer: http://www.montessoriforbundet.

29 2

Kvarter Kvarter

gaffel&glas

Design för ett boxtokigt folk Vin på låda har skapat nya möjligheter till förpackningsdesign. Borta är vingårdar, druvor och namn som klingar av vinets ursprungsland. På Systembolagets hyllor hittar vi nu apor, designerväskor och kärlekshistorier.Vi ställde oss frågan – vad tänkte de på? Text: Klas Lignell & Mira Hjort

Apkonster! Tre Apors omslag pryds av en tecknad avbildning av den klassiska symbolen med de tre aporna som inte ser, inte hör och inte talar. Varför? – Vi tyckte att väldigt mycket redan var gjort i bag-in-box-världen. Vi tyckte att det blev lite tråkigt. Vi ville ge oss på ett koncept som inte har något med själva vinet att göra. Vi har tagit en känd symbol och gjort en modern och humoristisk bearbetning av den, säger Erik Hjort produktchef på Wine and Spirits som producerar Tre apor. Det är oftast lågprisviner som har annorlunda utformning. Varför det? – När ett vin kostar runt 80 kronor och uppåt har kunderna ofta förväntningar på att det ska vara en autentisk produkt. De vill veta mer om druvsort och liknande. När vinet blir billigare är köparna ibland inte ens intresserade av vilket land det kommer från, säger Erik Hjort.

Vem är Tania? Photos by Tania lockar kunder genom bilder på ett solglittrigt Stockholms skärgård. En bild på en kvinna och namnet får oss på Kvarter undra om det finns någon fotograferande Tania i verkligheten? – Det finns ingen Tania. Tanken är att vi ska kunna byta ut bilderna med jämna mellanrum och ändra designen. Så att man känner att det är en levande produkt som känns fräsch, säger Anette Wyrén, produktchef för Tania. Vad vill ni kommunicera med omslaget? – Vi försöker förmedla sammanhangen där man njuter av produkten. Till exempel när du är med dina vänner, när du mår bra, när du är ledig. Men även om det känns trevlig att ha den på bordet. Design på vinboxar är viktigare än man tror. Givetvis spelar även priset in. Men designen är det första man möts av i butiken, säger Anette Wyrén.

Kvarter

”Boxvin är som strumpor” Har den lustiga designen på lådvinerna med vår vinkonsumtion att göra? Ja, faktiskt. Sverige är ett ovanligt vindrickarland, och därför har vi också ovanlig bag-inbox-design. Det hävdar Håkan Larsson som jobbar på Allt om vin och är ordförande i Vinskribenternas förening. Han berättar hur det hänger ihop.

VERNISSAGE är en bag-in-box i form av en väska. Vernissage har vunnit ett internationellt designpris för sin innovativa förpackning som de skojfriskt kallar ett bag-in-bag-vin.

UNTOUCHED toppar Systembolagets försäljning av rosévin. Multibev som producerar vinet har använt sig av boxens sidor för att berätta en historia i fyra bilder. Exakt vad berättelsen handlar om är oklart. Företaget har i alla fall fortsatt med samma koncept

“Boxvinet utgör 55 procent av den totala försäljningen. Jag tror inte att det finns något annat land där man dricker lika mycket boxvin. Alla importörer vill ha en eller flera boxar som säljer bra. Eftersom marginalerna per såld box är små så måste försäljningen vara hög för att det ska bli lönsamt. Det gör att konkurrensen är mördande. Boxvinerna är ofta enklare viner som är framtagna för att tilltala så många som möjligt. Det gör att många smakar nästan likadant. Man kan inte säga att det smakar bättre eller annorlunda, för det gör inte det. Då blir designen ett konkurrensmedel. BOXARNA ÄR DEN vardagliga sidan av vinet. Som strumpor. En strumpa är en strumpa är en strumpa. Hur säljer man dem? Jo då kläcker grabbarna på Happy socks idén att man gör roliga mönster. Fortfarande bara en strumpa – inte bättre, men ser kul ut. Så fungerar vin. Att designen och namnet ibland inte har med vin att göra är en ren marknadsföringsgrej. Jag känner många av dem som importerar och de har bitvis rätt galen humor. Tre apor speciellt har

gjort det där lite till sin grej tror jag. Och Vernissage har vunnit flera internationella designpriser. De har varit innovativapå annorlunda former. Jag pratade med en vinmaHåkan Larsson kare från Nya Zeeland som också har mycket boxvin. Han tittade på designen och utformningen och sa att han aldrig hade sett något liknande – galet, skoj, innovativt! EN ANNAN SAK som också spelar in är att vi har en lagstiftning om annonsering. Man kan inte marknadsföra sig med en häftig kampanj eftersom utformningen måste vara återhållsam. Det får inte förekomma några häftiga miljöer eller annat som glorifierar alkoholen. Då måste man marknadsföra sig i butik i stället. Och för bara tio år sedan fanns det fortfarande många butiker som inte hade självbetjäning. Nu har nästan alla det. Kunderna går runt och plockar själva och då gäller det att sticka ut.”

10 EURO UND GUT. Vinproducenter och importörer i resten av världen sneglar avundsjukt på Sveriges bag-in-boxmarknad och önskar att deras var likadan. I många andra länder anses nämligen vin på låda endast vara av lägre kvalité medan det för de svenska konsumenterna bara är vin i en annan förpackning. Kanske är 10 Euro und gut ett försök att ändra på de tyska konsumenternas negativa inställning till förpackningen.

Kvarter

gaffel&glas

Fika med barnvagnen i Göteborg

Trött på att känna dig oönskad och i vägen när du går på kafé med barnvagnen? Kvarter vet vilka ställen du ska besöka.

Text & Foto: Daniel Allansson

Le Pain Francais

Vallgatan 35

ETT STORT KAFÉ på två våningar mitt i stan. Går man från Kungsportsplatsen så håller man höger vid hotell Avalon. Här samlas alla, unga som gamla. Pappor med barnvagn och Nike air max-skor blandas med tonårsflickor som dricker vatten och pensionärspar som fördriver tiden. Kafét erbjuder ett stort utbud av mackor, sallader och några få varma rätter. Beställer man svart kaffe, så får man det i en härlig pressobryggare som man tar med till bordet. Barnstolar finns och möjlighet till att värma barnmat. Däremot så är barnvagnar förbjudna mellan klockan 11 och 15. Det här är ett mysigt café i den större skalan med snygg inredning. Små svarta bord, soffor längs väggarna som är dränkta i sammet och takkronor i rött och orange.

Cafe con Leche

Plantagegatan 15

TROTS ATT DET ÄR i den mindre skalan välkomnar Cafe con Leche barnvagnar med öppen famn. Kafét ligger en bit bakom Hagakyrkan om man står på Linnégatan, alldeles i närheten av Fjärde långgatan. Cafe con leche har en mer hemtrevlig känsla i jämförelse med Le Pain Francais. Vitmålade tegelväggar prydda med stora fotografier ringar in långa träbord, barstolar vid fönstrena som vetter mot Oscar Fredriks kyrka och mysiga fåtöljer. Cafe con leche stoltserar med att allt på deras meny är hembakat, och allt för ett överkomligt pris. Enligt ryktet samlas snygga pappor här på helgerna med sina barnvagnar, så ta en kaffe med mjölk på Cafe con leche och glöm inte att prova deras hallonpaj, den är ljuvlig!

Café Zenit

Allmänna vägen 11

OM DU FÖLJER Allmänna vägen från Stigbergstorget så hamnar du på Café Zenit – barnvagnskaféernas Rolls Royce. Zenit renoverades i november förra året och är nu mysigare än någonsin – många sittplatser och mycket plats för barnvagnar. Kring lunch trängs 10-15 barnvagnar och stämningen är på topp. Bäst är Zenit på våren och sommaren, när deras stora uteservering är öppen. Uteserveringen ligger i anslutning till en lekpark, så Zenit passar även föräldrar med lite äldre barn. Zenit har ett stort vegetariskt utbud och på helgerna så serveras en härlig frukost. Även om ni inte bor i Majorna så är Café Zenit värt resan.

Kvarter

prylar&form

Generation smartphone:

GPS-barn i mobilen Du sjunker ner i soffan för fredagsmyset och slänger ett getöga på mobilen för att se var dina barn befinner sig. Med förnyad trygghet om dina nära och käras förehavanden kan du lugnt återgå till På spåret. Ett toppenerbjudande du borde slå till på? Kvarter låter en kritiker ge dig något att tänka på innan du Text & Foto: Klas Lignell gör ditt val. UNDER HÖSTEN HAR media rapporterat om ökad popularitet för spårningstjänster via mobil. Med hjälp av mobilen eller datorn kan föräldrar som köper tjänsten positionera sitt barns mobiltelefon på en karta. De marknadsförs som ett bra sätt för att öka din trygghet och ge din familj större frihet. En av de största aktörerna på marknaden uppger att de har 10 000-tals kunder världen över. Nätaktivister och forskare har höjt sina röster mot tjänsten. En del varnar för att vi inte har några garantier för att företagen inte säljer information vidare till tredje part. ELZA DUNKELS ÄR lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. Hon har skrivit boken Vad gör unga på nätet? Hon driver även forskningsbloggen Nätkulturer om barns och ungas nätkulturer, barns rättigheter, lärande och IT. Hon är kritisk till spårningstjänster och viljan att luta sig mot tekniska lösningar på mänskliga problem. – Livet är komplicerat och då är det lätt att förlita sig på tekniska lösningar. De verkar vattentäta eftersom människor har brister medan maskiner alltid fungerar felfritt så länge de har batterier. Men det är en falsk trygghet. Systemet går att lura. Ungdomarna kan ta av sig jackan eller byta mobil med en kamrat. I stället menar Dunkels att den bästa informationen får vi genom att fråga ungdomarna själva hur de mår och vad de ska göra. Risken med tekniska lösningar är att man slappnar av och slutar ställa dessa frågor. Det kan också vara en reaktion på en

relation som har raserats. Hon målar upp en bild där vi tar bort mobilen som spårningsverktyg och i stället tänker oss en förälder som letar efter sitt barn med hjälp av en GPS-sändare i barnets kläder. – Då har vi ju en förälder som smyger på sitt barn. Det ger ju en bild av en familj i kris där förtroendet har brustit totalt. I SVERIGE HAR VI en tradition av att se ungdomar som människor med en viss rätt till autonomi. Vi anser visserligen att de behöver mer skydd än vuxna men de har också rätt till ett privatliv. De flesta föräldrar tvingar till exempel inte sina barn att ha dörren till sitt rum öppen om de har kompisar på besök. Hon tror att när vi presenteras för en teknisk lösning som spårningstjänster så agerar vi ibland utan att fundera på om vi bryter mot vår egen värdegrund. Helt plötsligt kan vi tänka oss att övervaka och spionera på våra barn. PÅ EN FÖRSKOLA i Borlänge har barnen utrustats med gula reflexvästar med GPS-sökare. Om något barn lämnar dagiset larmas förskolelärarna. Personalstyrkan är lika stor som innan västarna infördes. Dunkels tycker också här att vi bör fundera på vad resultatet av investeringarna kan bli. Risken finns även här att teknik får ersätta mänsklig kontakt. – Det öppnar upp för neddragningar. Ledningen säger oftast att ”Det här gör vi inte för att dra ner på personal”. Varför gör man det då kan man fråga sig. Vi måste komma ihåg att det är väldigt naturligt med neddragningar i samhället i dag. Teknikinvesteringen kan användas som ett argument för att dra ner på personal.

Kvarter

kropp&hälsa

CRAVINGS – ett modernt påhitt?

75% av gravida kvinnor har cravings. Här är några vanliga:

Choklad, glass, sötsaker, kryddstark mat, syltlöd, tropisk frukt, curry, munkar, jordnötssmör, potatis och nötter.

Och här är lite mer OVANLIGA: Is, kol, tandkräm tvättsvamp, lera krita, tvål, tändstickor, gummi.

Kvarter

Tydligen är det skillnad på folk och folk. Är man gravid kan man stoppa i sig såväl betong, som skolkritor och blomjord utan att ses som konstig. Är man däremot inte gravid men ändå har ett rasande sug efter lite blomjord eller rengöringsmedel kan man nästan uteslutande garanteras en vårdplats. Text: Amanda Petersson Foto: Lillieanne Johansson

EFTER ATT HA lyssnat till en smått illamåendeframkallande historia från en gravid vän som hade klämt i sig en hel kaviartub under en cravingattack, började jag fundera. Om inte gravidsug närmast kan likna pica – en personlighetsstörning som ger ett starkt behov att äta saker helt utan näringsvärde, som muttrar eller servetter. För ibland är det häpnadsväckande historier man hör om kvinnor om blivit så sugna på underligheter och helt enkelt måste stilla begären. Någon som smugit upp på nätterna för att ingen skulle se när hon grävde upp jord för att äta. En annan som bara måste tugga på en skolkrita, eller någon som inte kan låta bli att gnaga på en tvättsvamp. OCH DET ÄR INTE bara vad man äter som är märkligt, utan också omständigheterna. Visst har alla hört historier om gravida kvinnor som kastat ut sin partner till bensinmacken mitt i natten bara för att köpa en chokladkaka? Eller de kvinnor som varit vegetarianer hela livet och sedan helt plötsligt bara måste ha en blodig biff. Så blev det för Helene Andersson, 26. Hon har efter år av vegetariska måltider börjat äta köttbullar under graviditeten. Kroppen sa helt enkelt ifrån och köttsuget kom som ett paket på posten. Matvanorna verkar vara en historia för sig själv. Jag ringde Barnmorskegruppen i Göteborg för att reda ut lite frågetecken. Men även där saknades exakta svar på varför man får cravings. Förklaringen jag fick var att det är hormonrelaterat. Alla nya gravidhormoner kroppen utsöndrar påverkar även smaklökarna. Illamående och blodsockerfall kan också påverka vad man vill äta. EN ANNAN FÖRKLARING är att kroppen själv säger ifrån när det fattas ett näringsämne och därmed blir man sugen på något helt annorlunda än vad man brukar äta. Som skolkritor. Eller surströmming med nutella. Kroppen vinner helt enkelt över hjärnans desperata argumentation angående smakkrockar eller ens vad som är ätbart. Det håller gravida Julia Ejervall, 32 år, med om. Hon berättade för mig om att hon brukar smyga upp på nätterna för att äta en burk med champinjoner. Trots samtal med en övertygad dietist som sa till henne att kroppen inte kan vara sugen på vad den behöver, håller hon inte med. ”Allt kan man inte bevisa rent medicinskt” säger hon. Men kvinnor som inte har turen att få äta surströmming då? Vilken utsökt delikatess ersätts vår svenska stinkande fisk med? Jo, lera. Kvinnor på sydligare breddgrader har helt andra knep för att stilla suget. Bland anntat i Kenya äter man undongo – en rostad järnrik lera som ska vara bra för gravida. Lera alltså. Kvarter

Det verkar ju bara bli mer och mer underligheter som kan läggas på listan. Men hur såg det ut förr? Då choklad, lakrits och apelsiner inte fanns på marknaden. När man inte kunde kasta ut sin partner mitt i natten för att åka till bensinmacken och införskaffa precis rätt godissort? För visst måste kvinnor förr i tiden också varit småsugna på något medan magen växte? Eller? Efter en snabb sökning på internet hittade jag en artikel från brittiska BBC. Forskare vid Sheffields universitet i England har genomfört en undersökning om gravidas matvanor. Den visar att cravings hos kvinnor är mycket vanligare nu än för kvinnor i tidigare generationer. 75 procent av kvinnorna uppgav att de hade cravings, jämfört med bara 30 procent av kvinnorna för 50 år sedan.

Att suga på ett gammalt äpple – huvvaligen!

”

INTE MYCKET i undersökningen pekade på att ett plötsligt matsug skulle hjälpa att tillfredsställa näringsbrist, då kroppen inte kan ta upp näringsämnen från till exempel kol eller lera. Jaha? Så vad betyder det? Forskarna sammanfattade det hela som att matsuget verkar vara vanligare bland nutidens moderna kvinnor därför att det helt enkelt handlar om tillgänglighet. Vilket å andra sidan verkar vara lite missvisande med tanke på att jag har hört om farmödrar och gamla mostrar som stoppade i sig både det ena och det andra under tiden de var gravida. Ett gammalt husmorstips från förr var att spika upp ett äpple på väggen och låta äpplet dra åt sig järnet från spiken, och efter någon dag var det färdigt att förtäras för att dämpa suget. Andra saker som var poppis under 1950-talet var fikon, något som var svårt att få tag i. Eller att tugga på råa kaffebönor. Att suga på ett gammalt uppspikat äpple, huvvaligen. Vad man har varit sugen på under tidens lopp kan alltså handla om vad man kan få tag i. I dag finns det ett större sortiment än vad det gjorde i affärerna på 1950-talet, vilket gör det lättare att tillfredställa suget. Förr fick man hålla sig till det som fanns, eller hitta på egna små knep. Så tack och lov för dagens välsorterade affärer och blomsterrabatter!

kropp&hälsa

SVETTAS med Stil Kvarter har kollat in vilka träningskläder som gäller i vår. Det blir funktionellt och färgsprakande!

Amanda Petersson

hälsoredaktör

Nike Cyklone Vapor Jacket (woman) Lätt tyg i härlig färg. Det gillar vi. Pris: 1 100 kronor.

Adidas Supernova Long Tight Finns i lång och ¾modell. Pris: 500 kr.

Nike Hurricane Vapor Jacket Stilren och snygg. Pris:1 100 kronor.

Adidas Adizero Supreme En träningssko för kvinnor. Passar bra på gymet. Pris:1 500 kronor.

Adidas adizero Split Short Utformade för långdistanslöpning. Pris: 450 kronor.

Adidas adizero Singlet Mer färg! Löparlinne för män. Pris: 450 kronor.

Adizero F50 Runner En löparsko tänkt att anpassa sig till ojämna och hala underlag som isfläckar och lera. Pris: 1 500 kronor.

Adidas Adlibria Tight För den som gillar en klassisk look. Pris: 400 kronor.

Nike LunarEclipse+ 2 Dynamic Fit. Eliminerar utrymmet mellan foten och skon. Pris: 1 500 kronor.

Kvarter

kropp&hälsa

Hallå där...

Visste du att...?

Barbro Gårdelöv, chef på Friskis och Svettis i Göteborg! Vad kommer att bli stort 2012? – Det finns en efterfrågan på tuff träning, så något som vi satsar på är HIT. Vilket står för Högintensiv träning där man verkligen tänjer på gränserna och utmanar kroppen.

Den perfekta powernappen är minuter. Det är den ultimata tiden för kroppen för att återhämta sig.

Vad är mest populärt i träningsvärlden just nu? – Nu handlar det mycket om funktionell träning. Alltså sådant som du gör i din vardag, mycket lyft, vridningar och styrka.

Både kvinnor och män är mer fysiskt aktiva under sommarhalvåret än under vintern.

80%

Ändrar sig träningstrender snabbt? – Det brukar vara ”upp som en sol men inte ner som en pannkaka”. Trenderna ändrar sig inte så fort, utan det hänger med några år. Till exempel armyträning och dans. Sedan är så klart all gymträning alltid poppis.

av hjärnan består av vatten. Vilket betyder att det är viktigt att behålla rätt vätskebalans och dricka ofta. För tankeverksamhetens skull.

Kvinnor har fördubblat sitt motionerade under de senaste decennierna.

Ett klokt livsråd inför året? – Se till att ha en schysst del av ditt liv som du avsätter till att röra på dig. Träningen i sig är inte målet, utan det är att du ska må så bra att du kan göra det du vill i livet. Helt enkelt för att orka vardagen.

Dietisten tipsar

Helene Kellnor drar upp riktlinjerna för en sundare kosthållning.

Lev smart! Starta dagen med frukost. Kroppen behöver ny energi efter nattens fasta. Om du har svårt att äta frukost direkt på morgonen kan du ta något att dricka och sedan äta en ordentlig frukost på jobbet. Ät regelbundet under dagen och låt det inte gå för lång tid mellan måltiderna. Detta för att hålla dig lagom mätt och inte blir vrålhungrig för då är det är lätt att stoppa i sig något onyttigt. Humöret håller sig jämnare och det är lättare att orka med det du vill och ska göra. Ät rött, grönt, gult och en massa andra färger. Frukt och grönsaker i varje måltid är bra och här finns mycket att välja mellan. De innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter som hjälper dig att ta dig igenom mörker, kyla och rusktider. Ät så varierat och mångsidigt som möjligt de flesta dagar i veckan – då finns det också plats för det där lilla extra som du tycker är gott.

Kvarter

nytt&hänt

Hej! Varje månad samlar Kvarter viktiga nyheter, politiska beslut och forskning som föräldrar bör känna till. Korta texter om sådant som spelar stor roll.

Nya regler för föräldrapennin gen Politik: Från och med januari är det nu tillåtet för både dig och din partner ta ut föräldrapenning under 30 dagar när ni är hemma samtidigt med ert barn under det förs ta året. Det är resultatet av ett riksdagsbeslut. En annan skillnad för familjeekon omin till följd av det är att regeringens jämställdhe tsbonus har gjorts om. Den är numera kop plad till hur mycket föräldrapenning som har betalats ut i till var och en av föräldrarna och ska gynna föräldrar som delar lika på ledighe ten. Det gör att föräldrar som delar helt lika kan få ut 13 500 kronor extra.

amm

rks pmä

ra r and d elle få mer l å v fferr ska ats se Ba tving relatione ett Brottso ch m o s g ra rn eo n har s i nä agar k: Ba Politi epp begå Regeringe tbilda åkl da till att r u le . överg rksamhet pdrag att . Det ska ä i p n u m o a i t t i p l up de tua så en ighet arnens si ning kan ngen. På d n y k b i m r c e ä m d ro reg ska e utstr polise i högre r, hoppas få brotts n a a barne ersökning ttare kunn ä d l n n u för rne erg ka ba almb M sätt s ing. k i r tn en på ) Fred ersät n (BO t regering r i lagen e n n sma örra åre rpninga om ktas s mbud ä rf Barno ade unde e då se sk kulle betra (M) r s ill kritise et. Han v l att barn atrice Ask ekreterail e d t B å r a r ress as. d e m t o lle le itieminis nom sin p att utred u k s e å g p som ffer. Just r r hålle varte o brotts r nu för K gändring ta la berät n sådan e t t a re a n sk

ttne rnvi

Leken stannar inne Forskning: I stället för att springa över till grannarna och leka umgås barn i dag oftare på Facebook. Men allt har inte ändrats. En ny doktorsavhandling från Stockholms universitet tyder på att lika barn leker bäst även på internet. Avhandlingen visar att ungdomar på nätet i högre utsträckning umgås med andra som har liknande bakgrund, inställningar till saker som skolan och har liknande livsstilar.

Fler barn bor med samköna de par Jämställdh et: Antalet barn med föräldrar ö samkönad kar, visar st e atistik från 1990-talet SCB. I slute bodde min ta dre än 70 med två pa barn tillsam v ppor eller mans två mamm har det me or. Sedan r än tiodub dess blats. Vid 2 1 100. SC 010 var si B skriver a ffran tt ökningarna med ett ök at antal sa har skett i m takt k ö partnerska nade äkten p. Vanliga skap och st är att ba mammor. rnen bor m ed två

Sebastian Orre samhällsredaktör Kvarter

I TI BU K 0 2 BR FE R A U I!

I Kvarter #2

De misstrodda papporna

Compact living - så får barnen plats Kvarter utreder:

Sveriges bästa stad

Laleh

– om sina mammadrömmar

Foto: Lennart Nilsson Kvarter

”

Jag förstår inte hur andra föräldrar som bara är två hinner.

Sidan 22

Kvarter