Magasinet kontext vt15

KONTEXT FÖR DIG SOM VILL VETA HUR DET BLEV SOM DET ÄR

UTVANDRARNA VARFÖR SÖKER VI LYCKAN UTOMLANDS?

”JAG HAR NÄSTAN INGA VANLIGA VÄNNER ” JACK, 18, ÄR EN

COSPLAYARE

HELA SVERIGE PODDAR HUR BLEV DET SÅ?

ÄR DIALEKTERNA PÅ VÄG ATT DÖ UT? VISSA GÖR ALLT FÖR ATT HÅLLA DEM VID LIV

2

ER NS

f

LÄKARE

U TA

n vä

ta ö re g s

N GRÄ

3

INNEHÅLL MÄNNISKAN DIALEKTERNAS BESKYDDARE

SIDA 14-18

SLÄKTEN ÄR BÄST

SIDA 19-23

DET MYTOMSPUNNA FOLKET

SIDA 24-28

SAMHÄLLE FRÅN ATOMBOMBER TILL AVVECKLING

SIDA 42-43

MAGNA CHARTA 800 ÅR

SIDA 46-50

ATT LÄMNA SVERIGE

SIDA 51-55

KRÖNIKA: ÄR JAG EN DANSKJÄVEL?

SIDA 57

4

INNEHÅLL TREND HELA SVERIGE PODDAR

SIDA 32-35

MER LUST ÄN NÖD

SIDA 36-41

KULTUR MANGANS VÄG TILL SVERIGE

SIDA 58-63

HAN ÄR SVENSK FILMS OKRÖNTE RIDDARE

SIDA 66-71

FIKTION BLIR VERKLIGHET I COSPLAY

SIDA 76-81

KRÖNIKA: DU ÄR HISTORIA

SIDA 90

5

Om du befinner dig här, är vi snart där.

Vi har 1800 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom 15 minuter – i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller bli medlem, så bidrar du till att rädda liv till sjöss – vi får nämligen inga bidrag från staten. Som tack för ditt stöd hjälper vi dig om du t.ex. får roderhaveri eller motorstopp – även när sjön ligger spegelblank. Läs mer på sjöräddning.se eller ring 077 -579 00 90.

FÖLJ MAGASINET KONTEXT VI FINNS PÅ:

@MAGASINKONTEXT

@MAGASINKONTEXT

MAGASINET KONTEXT

DU HITTAR OSS ÄVEN ONLINE PÅ WWW.KONTEXT.JMG.GU.SE

Redaktion Välkommen till Kontext!

Vad kul att du har hittat hit! Det här är nämligen ett helt nytt magasin. Ett magasin som dessutom är det enda i sitt slag. Det är något som vi känner oss ganska stolta över, nu när vi äntligen börjar se resultatet av vårt slit.

För vägen hit har inte varit helt spikrak.

När vi drog igång det här så hade vi en vag idé om att göra ett magasin som på något sätt handlar om historia. Det var egentligen allt. Vi insåg tidigt att ett traditionellt historiemagasin inte var någonting för oss. Det finns redan mängder som handlar om krig, kungar och arkeologi. Du vet de som alltid har Hitler på omslaget. Den sortens magasin ville vi inte göra. Vi ville göra något annorlunda. Något som inte redan var gjort. Men vad?

Till slut kom vi på det.

Vi ska förklara samtiden - genom historien. Vi ska sätta nutida trender, fenomen och företeelser i ett historiskt sammanhang. För dig som någon gång har undrat hur saker och ting blev som de är. För dig som är nyfiken. För dig som är vetgirig. För dig som är frågvis.

Har du haft planer på att ta körkort, och undrat varför det har blivit så omständligt jämfört med när dina mor- och farföräldrar gjorde samma sak? Vi har svaret. Är du en av alla människor som börjat lyssna på podcaster de senaste åren och funderat på hur det egentligen gick till när den trenden tog fart? Vi förklarar.

Råkade du se att SVT sände svenska mästerskapen i cosplay och blev intresserad av att veta hur det fenomenet startade? Vi ger dig bakgrunden.

CHEFREDAKTÖR

Därtill bjuder vi på texter, radioinslag och videoklipp om mat, film, språk och en väldig massa annat.

Vi hoppas att du gillar vad du ser, att du känner dig lite smartare efteråt och att du aldrig slutar undra.

Erik Göthlin

Cecilia Ilves

Emma Nilsson

Simon Rissvik

Matilda Carlström

Elinor Strand

Robert Lundberg

Chefredaktör

Layout

Webbredaktör

Reporter

Reporter

Reporter

Reporter

Felicia Green

Emily Brodin Bildchef

Magnus von Goës Karlström

Douglas Ädel

Layout

Reporter

Carolin Gadallah Victor Pandurescu Reporter

Reporter

Marielle Theander Olsson Reporter

Hanna Gisslén

Niklas Thander

Reporter

Reporter

Webbredaktör

ANSVARIG UTGIVARE: ERIK ELIASSON

7

Av: Hanna Gisslén

Tio år av You Tube

FOTO: MONTAGE AV YOUTUBEKLIPP

Klockan 20.27 den 23 april 2005 laddades det allra första filmklippet ”Me at the zoo” upp på Youtube. Idag har Youtube över en miljard användare i 75 länder. Flera hundra miljoner timmars film spelas upp varje dag.

F

öretaget startades i ett garage, där grundarna Chad Hurley, Steve Chen och Jawed Karim höll till och arbetade i drygt ett halvt år. Redan i november 2005 investerade Sequoia Capital 11,5 miljoner dollar och bara ett år senare köptes Youtube upp av Google för 1,6 miljarder dollar.

Youtube blev en framgångssaga redan från början. I juli 2006, mindre än ett år efter starten så laddades det upp 65 000 filmer varje dag och

8

man hade över 100 miljoner visningar. Sedan har det bara rullat på. 2014 gick Youtube ut med att 300 timmar ny film laddas upp på sidan varje minut.

De tolv mest sedda klippen någonsin är alla musikvideor, med den sydkoreanska artisten Psys låt ”Gangnam Style” i topp på över 2,3 miljarder visningar. På trettonde plats kommer hemmavideon ”Charlie bit my finger – again”, som har setts över 820 miljoner gånger.

Mest sedda klipp år för år: 2005: ”Touch of gold” av Nike 2006: “Evolution of dance” av Judson Laipply 2007: ”Charlie bit my finger – again” av Harry och Charlie 2008: ”An experiment” 2009: ”Bad romance” av Lady Gaga 2010: ”Baby” av Justin Bieber 2011: “Party rock anthem” av LMFAO 2012: “Gangnam style” av Psy 2013: ”Roar” av Katy Perry 2014: ”Dark horse” av Katy Perry Tips: Kolla in Kontexts hemsida, där hittar du länkar till de mest sedda videoklippen!

Av: Emily Brodin

För hundra år sedan stiftades en ny skilsmässolag. Nu fick makar skiljas på grund av osämja, vilket hade varit nästintill omöjligt tidigare.

S1FFRAN År 1985 nämndes ordet mens i TV för första gången någonsin. Det tabubelagda ordet yttrades av skådespelerskan Courteney Cox, när hon medverkade i en reklam för

För femtio år sedan försvinner sabeln från polisens mundering och ersätts av batongen.

För tio år sedan infördes rökförbud på restauranger, pubar och kaféer i Sverige.

För fem år sedan avskaffades den svenska allmäna värnplikten och ersattes av frivillig grundläggande soldatutbildning.

Tampax. Idag är reklam för mensskydd vanligt förekommande i rutan, men inte helt okontroversiellt. Så sent som 2010 bannlystes en tampongreklam i USA för att den innehöll ordet vagina.

Courteney Cox spelade den pedantiska Monika i TV-serien ”Vänner”.

FOTO: FLICKR

150

olika språk talas i Sverige.

Några utav de största, utöver svenska, är finska, arabiska, kurdiska och spanska.

5

är våra nationella minoritetsspråk: finska, meänkeli, samiska, romani och jiddisch.

Slutrökt inomhus för svenskarna sedan 2005.

dollar har Snapchats grundare Evan Spiegel, 24 år, tjänat. Det gör honom till världens yngsta miljadär.

47 084 par gifte

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

948 823

svenskar

utvandrade till USA under åren 1851-1910.

54 400

1,5 miljarder

Svenska medborgare

sig i Sverige under 2014, Statistiken visar att nästan hälften av dem kommer skilja sig.

24 300 äktenskap avslutades genom skilsmässa 2014.

är idag bosatta i USA .

Källa: SCB

Det bakades många kärlekstårtor förra året.

FOTO: FLICKR

9

Klassisk klättring i Kalifornien För oss på 2000-talet är lättillgängliga klättercenter en självklarhet i svenska storstäder. Hit väljer vi kanske att gå istället för gymmet för att hålla våra kroppar i form.

Men när Warren Harding var den första att klättra El Capitans The Nose i Yosemite, Kalifornien på 50-talet var klättringen fortfarande en överklassport som främst utfördes av män.

E

Text och foto: Cecilia Ilves

l Capitan, också kallad El Cap, är en utav många så kallade big walls som klättras av nitiska klättrare och finns i Yosemite Nationalpark i nordöstra Kalifornien. Hit kommer klättrare från hela världen för att klättra de olika lederna till El Capitans top.

Den gigantiska granitklippan som sträcker sig

Utsikt över Yosemite Valley, även kallat ”the tunnel view”.

Den utskjutande klippan i förgrunden på vänster sida är El Capitan.

10

så högt som 910 meter vakar vasst och höklikt över dalen nedanför. Står man nere i dalen med dess vattenfall och vackra natur och tittar upp mot klippan är synen hissnande. En syn som uppenbarligen triggat många människor de senaste 60 åren att utmana den mänskliga kapaciteten.

E

n av dem är Christian Türk som år 2008 besökte Yosemite Valley tillsammans med ytterligare en svensk för att klättra upp för den branta granitväggen.

— Det är en väldigt klassisk klättervägg och en del av klättringens historia. Det var det som inspirerade oss att åka dit och klättra den, säger han.

Idag bor han i Italien och arbetar som bergsguide i bland annat Alperna och ägnar sig därför åt klättring året om.

R

är till närmelsevis lika hög som Mont Blanc eller Mount everest, så är den näst intill vertikala granitväggen, med den led som kallas The Nose som går ut från klippväggen i mitten, en utmaning även för de mer erfarna klättrarna.

N

är den 34-årige Warren Harding var den första att klättra leden The Nose år 1958 tillsammans med bland annat Wayne Merry och George Withmore tog det dem över 40 dagar.

Något som med dagens utrustning och tekniker oftast tar mellan fyra till fem, men har gjorts på bara några timmar. Deras långa klättring gjordes inte i ett svep, utan fick avbrytas ett flertal gånger för att sedan tas upp igen vid samma nivå, vilket gjorde att nästan ett drygt år förflöt innan Warren Harding kantade toppen.

”Det är en väldigt klassisk klättervägg och en del av klättringens historia.”

edan år 1786 bestegs Mont Blanc, ett av Europas högsta berg, men det var först på 1800-talet klättringen började utföras i större utsträckning för nöjes skull.

I Sverige etablerades klättringen som en sport först på 1930-talet. Världens högsta berg, Mount everest bestegs år 1953. Även om El Capitan inte

11

Ett av alla vattenfall i Yosemite valley.

F

ör Christian Türk och hans klättringssällskap tog det tre dagar att ta sig upp för väggen.

De tillbringade två nätter uppe i berget och planerade klättringsturen så att de skulle kunna tillbringa nätterna på de bergshyllor som finns i bergväggen.

— Idag finns det dom som klättrar den bara på ett par timmar om de har övat mycket eller klättrar den över en dag. Men vi hade planerat att vi skulle sova där, det är ett så klassiskt berg och vi hade inte bråttom så det

var inte det som var vårt mål. et var först på 80-talet de första inomhusklätterväggarna dök upp i Sverige och så småningom gjorde att klättringen nådde en bredare del av allmänheten. I klättercentrens lokaler utförs idag framför allt så kallad bouldering och topprepsklättring och antalet medlemmar i Svenska klättringsförbundet ökar.

Förbundet som har funnits sedan början på 70-talet har idag cirka 7500 medlemmar. Men

”Det är absolut inget man ska testa första gången”

12

D

antalet personer som faktiskt klättrar i Sverige beräknas vara betydligt fler. Jacob Sternius, ordförande för Svenska klätterförbundet, tror att medlemsantalet är så mycket mindre än det antal personer som faktiskt klättrar för att förbundet framför allt tilltalar de som även klättrar utomhus.

För att ta sig upp för The Nose använde sig Christian Türk med sällskap av både så kallad friklättring och aidklättring. Vid friklättring får klättraren enbart använda sina händer och fötter för att ta sig upp. Klättringsutrustningen används då bara för att säkra personen. Vid aidklättring får personen även dra i och stå på utrustningen för att ta sig upp.

— Aidklättringen gör det lite lättare. Vissa partier har en hög teknisk grad och är väldigt svåra.

Christian Türk rekommenderar att en klättrare ska ha klättrat många turer ute med flera replängder innan personen ger sig på El Capitan.

— Det är absolut inget man ska testa första gången,.

F

ör att ta sig till toppen på El Capitan finns det många olika leder att klättra. Det finns också flera olika klättringstekniker att använda sig av.

För den som vill går det alltid att utveckla klättrandet och hitta nya utmaningar att anta. År 1993 var Lynn Hill den första personen någonsin att

friklättra The Nose. Ett år senare gjorde hon dessutom om det, den gången på mindre än ett dygn.

För Christian Türk är det inte höjden på berget som är avgörande för upplevelsen. Han söker sig inte till bergen för att klättrandet är farligt eller för att han längtar efter adrenalinkickar. För honom är det naturen som drar.

— Du får se så otroligt fina platser och vara på otroligt häftiga ställen genom klättring och skidåkningen som jag tror att många aldrig kommer att få uppleva. Det är upplevelsen att vara ute i naturen helt enkelt.

Fakta Yosemite nationalpark Nationalparken grundades 1864 och var då den tredje i USA. Parken är drygt 3000 kvadratkilometer stor, vilket ungefär motsvarar Gotlands yta.

Varje år besöker ca 4 miljoner människor parken. En knapp tiondel av besökarna kommer från andra länder än USA. Som besökare i Yosemite Valley kan du lätt ta dig till vackra vattenfall.

34-årige Warren Harding var den första att klättra The Nose år 1958.

13

MÄNNISKAN MÄNNISKAN

Dialekternas beskyddare

Jan-Olof Johansson är ordförande i Sällskapet Wermlänningarne.

14

MÄNNISKAN

Förr tvingades man att lära sig prata vårdat i skolan, men idag vill många istället bevara dialekterna. Samtidigt ryktas det om att de är på väg att försvinna. Följ med på en resa genom dialektens historia.

Text och foto: Marielle Theander Olsson

— Folk springer omkring å roper på hjälp, va äre som har hänt?

— Jaru Stor-Sven, nu ligger din sôn likväl som mi doter på sjöbôtten. Å allt för din högfärds skull.

Stor-Sven sitter på en stol med handen för pannan, till synes nära på att börja gråta.

S

veabiografen i Arvika är mörk och tyst. En gräsklippare brummar någonstans på avstånd utanför den öppna sidodörren, men ingen tycks höra den. Lysrören i taket sprider ett gulvitt ljus över scenen där två fäder sörjer sina barn som de tror har drunknat.

Allvaret går nästan att ta på när Sällskapet Wermlänningarne repeterar inför årets premiärföreställning.

Sedan 1928 har föreningen satt upp sång- och folklustspelet ”Värmlänningarna”, en värmländsk Romeo och Julia-historia om Erik och Annas kamp för att få gifta sig med varandra.

Det som gör sällskapet unikt är att de följer originalmanuset på värmländska som skrevs 1845.

— Vi är så illa tvungna, för det står i våra stadgar att vi måste följa manus som FA Dahlgren skrev.

Det är hela syftet med spelet, att bevara dialekten, säger Kenneth Larsson.

Han har deltagit i spelet i 17 år varav 10 år i den nuvarande rollen som Stor-Sven, och är kassör i föreningen. Kravet på värmländska har lett till att de fått lära vissa deltagare hur de ska prata.

— Det är inte så noga med uttalet av varje litet ord men vissa ord är med för att de är roliga och då ska man ju använda dem, säger Kenneth Larsson.

— Samtidigt måste vi lära de yngre vad orden betyder. De vet inte vad en ”höhässja” är, så man får förklara saker och ting för dem, säger Jan-Olof

Johansson, sällskapets ordförande som spelar rollen Ola i Gyllby.

O

rd som inte längre används i vardagen försvinner med tiden, så det är ganska naturligt att yngre personer inte känner till dem idag.

Dessutom håller dialekterna i Sverige på att jämnas ut. De senaste femtio åren har dialekterna blivit allt mer lika varandra och närmar sig standardspråket, den form av språket som i motsats till dialekter är språkmässigt neutral.

— Det beror på vad man menar med dialekt, men de riktigt gammaldags dialekterna kommer nog inte vara kvar. Däremot finns det väldigt tydlig lokal prägel på de flestas språk, säger Margareta Svahn, docent i Nordiska språk och universitetslektor vid nordiska språk i Uppsala. Hon har nyligen skrivit en bok om dialektutjämningen i Västsverige tillsammans med kollegan Jenny Nilsson.

D

ialektutjämningen beror på att vi idag inte bor kvar i samma socken där vi föddes utan förflyttar oss mer, reser utomlands och kommunicerar med människor från hela världen. I många delar av Sverige har det gått så långt att man inte ens tänker på att det finns en tydlig dialekt att bevara.

— Men om det i ett visst område finns en gammaldags dialekt kvar så tror jag att det finns en önskan att bevara den, säger Margareta Svahn.

Hon menar att Fredrik Lindström med tv-programmen Värsta språket och Svenska dialektmysterier gjorde många nyfikna på dialekter.

Men hon tror också att programmen kom i en tid där vi är intresserade både av det globala och det lokala.

15

MÄNNISKAN

”När man blev äldre har man med ökat självförtroende tagit tillbaka dialekten” K

an det rent av vara så att människor har förstått att dialekterna håller på att jämnas ut och då blir mer intresserade av att bevara dem?

— Ja, det kan nog handla om att man inte vill förlora det ändå. Det lokala i språket fascinerar och det kan ju vara för att det inte är så många som pratar så längre, säger Margareta Svahn.

På Sveabiografen tar man några minuters paus mellan två olika scener. Småprat hörs från de mörkröda biografstolarna. De saknar några personer till bröllopsscenen.

Jan-Olof Johansson får täcka upp och spela Löpar-Nisse, en figur som gärna kryddar sina historier lite extra och berättar dem med hög röst och stora armrörelser.

— En halv aln bre va han, mella öga. Å när han tale te mä så va de ackurat som om åska hade börja gått.

Han stampar foten hårt i scengolvet.

— Nej nu ljuger ni, om ni så aldrig har gjort det förr.

– Å tig du. Ljuger jä, herr patron?

För Sällskapet Wermlänningarne är det viktigt att de gamla orden bevaras.

— Det har nog att göra med en slags trygghet, det är lite nostalgi sådär, säger Kenneth Larsson.

— Jag är släktforskare i botten så då kan det vara bra att förstå vad gamla ord betyder. Vi förkastar all vår historia om vi glömmer det här, då kan vi lika gärna slänga våra historieböcker också. Är man lite historieintresserad så ska man inte bara komma ihåg att Karl XII stupade 1718, det är kanske ännu mer intressant att komma ihåg vårt gamla språk, fortsätter han.

I sina roller brer de gärna på lite extra med gam-

16

la värmländska ord bara för att det är roligt, men både Kenneth Larsson och Jan-Olof Johansson försöker hålla fast vid sin dialekt även i vardagen.

— Man tänker inte på varje ord man säger, men det är klart att vi försöker prata värmländska. Det är därifrån vi kommer och det är en del av oss själva. Det är som om man skulle gå omkring i kostym och slips hela dagen och inte känna sig hemma riktigt, så är det väl om man pratar fel dialekt, säger Kenneth Larsson.

D

e har förståelse för att samhällets förändringar påverkar språket, men de tycker ändå att det är tråkigt om dialekterna skulle försvinna helt.

— Tänker vi flera hundra år framåt så har vi fått en helt ny befolkning i Sverige, och då kommer säkert värmländskan att bli helt annorlunda. Det ändrar sig hela tiden, det är nog inget vi kan göra något åt, säger Jan-Olof Johansson.

— Varje generation pratar på sitt sätt tills man blir borta, nästa generation pratar inte på samma sätt. Det är ingen tragedi med det, men det är synd om ingen till slut förstår varken vad folk skrev eller pratade om förr, säger Kenneth Larsson.

V

åra dialekter har inte alltid setts som något man ska bevara. I folkskolan försökte man i princip utrota dialekten bland skolbarn. Det stod i skollagen att idealet var att tala som de högsta sociala skikten i området där man bodde. För barn som gick i sockenskolor på landsbygden märktes det kanske tydligast när de flyttade in till en större stad för att börja i realskolan eller gymnasiet.

MÄNNISKAN

Kenneth Larssson har spelat rollen som Stor-Sven i folklustspelet ”Värmlänningarna” i 10 års tid.

— De blev utskrattade för att de pratade dialekt och fick verkligen lära om, säger Margareta Svahn.

— Om man bodde i Göteborg så fick man öva sig i att inte säga ”kôngen”, för det heter ju kungen, ”det heter inte ”durr” det heter dörr”. Så tror jag inte att folk säger till någon annan idag, fortsätter hon.

N

är Kenneth Larsson växte upp i Mangskog en bit utanför Arvika så reflekterade han inte över hur han pratade.

Men i nionde klass blev han flyttad till en skola där alla utom han själv och en flicka till kom från Arvika.

— Det var ingen som var otrevlig men jag fick ett öknamn. ”Tobyn” kallade de mig för jag var från Tobyn i Mangskog. Då ändrade jag min dialekt lite grann till Arvikadialekt. I skolåldern var det inte så roligt att vara udda. Sen när man blev äldre har man med ökat självförtroende tagit tillbaka dialekten, säger Kenneth Larsson.

Fram tills 80-talet fick man inte prata någon slags dialekt i radio och tv. Idag hörs folk som pratar på olika sätt både i medier och i populärkulturen. Margareta Svahn menar att vår mer

accepterande syn på dialekter hänger ihop med samhällsförändringen i stort.

— Vi har lagar om att folk ska få prata sitt minoritetsspråk och det finns en mycket större tolerans för språklig avvikelse idag. De flesta människor känner en slags tillhörighet med platsen man kommer ifrån och det är jätteviktigt att man inte ska behöva förändra sitt språk för att duga eller passa in, säger hon.

N

är lokalradion och lokal-tv kom förändrades synen på hur man skulle prata i medierna.

— Då var det ganska trevligt att lokal-tv på Gotland hade gotländska journalister som lät lite gotländska. Då bidrar det till att folk tänker ”om de på tv kan prata dialekt så kan vi också prata dialekt”, säger Margareta Svahn.

Många fler studerar idag och det har också påverkat hur vi ser på dialekter.

— Sedan finns det många människor som pratar något annat språk än svenska i Sverige. Då kan man inte förvänta sig att de ska låta helsvenska i sitt språk, och då kan vi inte heller förvänta oss att de från Norrland eller Skåne ska prata standardspråk. Så jag tror att det handlar om mångfald.

17

MÄNNISKAN

FAKTA Dialekter

”Ja ä faktiskt litte stolt å va värmlänning, ja vet inte vad ja annars skulle vilje väre”

M

argareta Svahn tror inte att dialekterna kommer försvinna än på ett tag.

— De närmaste femtio åren kommer det nog att stå ganska still, eftersom idealet inte är standardsspråk. Dessutom bor många kvar och behöver inte flytta så långt för att studera, det tror jag är klart bevarande. De regionala dialekterna kommer finnas kvar länge.

Vissa fördomar lever fortfarande kvar, trots att dialekter är accepterade idag. Ofta handlar det om stereotypiska uppfattningar som lärts in och inte så mycket om dialekten i sig.

— Det handlar mer om vad den landsdelens människor har för status i allmänhet. Stockholmska tycker de flesta inte om eftersom det förknippas med makt. Sedan beror det på vem du frågar också, säger Margareta Svahn.

K

lockan närmar sig sex och repetitionen går mot sitt slut. Den allvarliga stämningen har bytts ut mot leenden.

— Nästa rep blir den sjuttonde maj, med scen-

18

En dialekt är en språkart som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område.

Dialektutjämningen tog fart i Sverige från efterkrigstiden. Den innebär att dialekterna har gått från att vara utpräglat lokala språkvarianter till att bli mer lika varandra över större regioner.

Språkforskare delar ofta in dialekterna i sex huvudområden: Sydsvenska mål, Götamål, Sveamål, Gotländska mål, Norrländska mål och Östsvenska mål.

Källa: Institutet för Språk och Folkminnen.

kläderna på. Då ska allt sitta, säger Jan-Olof Johansson.

Sällskapet Wermlänningarne kommer att fortsätta prata och bevara den gamla värmländskan så gott det går.

— Spelet kan nog fortgå tills det blir hundra år, tills 2028. Men en del ord tvingas man byta ut tror jag, säger Kenneth Larsson.

Men visst har de stött på en del fördomar om den värmländska dialekten.

— Det är väl det här med att de tror att värmlänningar är så snälla och glada jämt, säger Kenneth Larsson. Det är ju en nackdel ibland att de tror att man har ett helt lager av historier bara för att man är värmlänning.

— Fast det har vi ju, säger Jan-Olof Johansson och skrattar.

Trots fördomarna så är det självklart vilken dialekt de föredrar.

— Ja ä faktiskt litte stolt å va värmlänning, ja vet inte vad ja annars skulle vilje väre, säger Jan-Olof Johansson.

MÄNNISKAN

Sökandet efter vårt ursprung

Släktforskning blir hetare och hetare. Och släktforskare blir bara yngre och yngre. Sara Dyrinder har släktforskat sen hon var 19 år och nu, elva år senare, har hennes sökande ändå bara börjat.

Text och foto: Emma Nilsson

19

MÄNNISKAN är julafton.

1896 Det Middagen står

”Jag tillåter inte barnsligheter på julafton. Om du vill ha det mörkt, så ska du få det mörkt.”

på bordet och ljusen på bordet är tända. De är de enda ljuskällorna i rummet. Karl Julius kryper upp mot bordet. Han är två år. Kanske till och med ett år. Han blåser ut ljusen. Hans pappa, John, ryter till.

— Jag tillåter inte barnsligheter på julafton. Om du vill ha det mörkt, så ska du få det mörkt.

Karl Julius blir inlåst i källaren en stund.

2015

Det prasslar under bordet. Sara Dyrinder tar fram en stor papperskasse från Vero Moda, som ser bottenlös ut. Hon pustar och kisar med ögonen.

— Jag tog med mig lite grejor hemifrån.

Hon har redan ställt fram den svarta laptopen på bordet och jag undrar om våra kaffekoppar kommer att få plats efter tömningen av papperskassen. Handen försvinner tillbaka ner i påsen och hon tar snabbt fram en tjock pärm. En svart, tjock pärm med gul rygg. Hon öppnar den snabbt.

Detta är memoarer som min farfars morbror, Karl Julius, skrivit.

S

ara Dyrinder har släktforskat sedan hon var 19. Hon beskriver sig själv som periodare. Hon berättar att hon tar pauser, ibland korta och ibland årslånga. Det var hennes kompis från Stockholm som fick henne att börja med släktforskningen.

— Ja, hon kunde ju släktforska så då borde väl jag också kunna göra det, tänkte jag. Jag har också alltid varit intresserad av varför jag hamnade just här i Göteborg. Min pappas släkt har sitt ursprung i Skåne och min mammas släkt kommer från Ingermanland. Det är intressant att se resan fram till mig, säger hon.

Men 2004 fanns inte samma hjälpmedel som finns idag. Allt material fanns på ett antal regionala arkiv. Då var Sara tvungen att åka till landsarkiven i Skåne och Riksarkivet i Uppsala om hon ville gå vidare i sin forskning.

— Det blev ju väldigt dyrt! Det tog också väldigt lång tid att sitta och bläddra i kyrkböcker, som är väldigt långa och svåra att läsa i början.

Kyrkböckerna är fortfarande en viktig del av släktforskningen. Här finns information om födsel, boendeort, vigsel och död och de går ofta väldigt långt bak i tiden. Sara berättar att det är bra att tänka på att det finns en 70-årssekretess i kyrkböckerna, som gör att allt efter 1945 inte går att läsa. Sara berättar att det är viktigt med första-

20

handskällor, så att ingenting blir fel.

1897

Karl Julius och hans äldre bror Herman sprider ut avhuggna grankvistar på golvet i ladan. Deras pappas kista står på två sågbockar lite längre in.

Karl Julius är fyra år. Imorgon ska hans pappa begravas.

Men varför är det så intressant att få veta vart man kommer ifrån?

Britas Benjamin Eriksson, doktorand i idé- och lärdomshistoria tror att det handlar om identitet.

Han berättar att släktforskningen ofta börjar med att man har något att bevisa.

Det kan antingen vara att bevisa att man är släkt med någon kändis, att man är svensk, att man är vallon, att man inte är svensk, att man är blåblodig.

S

läktforskning som fenomen går långt tillbaka i tiden. Förr var det bara adelsfamiljer som släktforskade, ofta för att kunna bevisa vem som hade finast arv. Gamla kungar släktforskade ofta också, då var det för att bevisa att de var släkt med andra kungar eller till och med gudar.

— Ja, kungar släktforskade och kom fram till att de var släkt med Oden eller sagogudar. Det finns till och med de som forskade sig fram till att de var släkt med Adam, säger Benjamin.

Under 1950-talet förvandlades och exploderade släktforskningen till en folkrörelse. Fler och fler vanliga människor började släktforska. Det fanns dock olika syften med forskningen. Nationalism, liberalism, nazism och socialdemokrati var olika värden som var centrala och som krockade med varandra.

— Det var främst rasforskningen som först grundade sig i släktforskning. Rasforskare ville att folket skulle börja släktforska för att främja rasforskningen och nationalismen. Det kom motståndsröster mot detta som bevisade att man kunde använda släktforskningen till annat, speciellt efter andra världskriget. Det blev mer klart att man går från en identitet, till en annan. Jag har en samisk släkting långt bak i släkten men det betyder inte att jag känner mig som en same.

1897

Efter begravningen åkte Karl Julius med gårdens två gråspräckliga konstantskimlar. De travade snabbt över den steniga vägen hem. Han hade aldrig tidigare känt en sådan fart. Han var lycklig. Men nu var hans mamma ensam med en hel gård. Vad skulle hända nu?

Sara Dyrinder håller i en släktforskningskurs i Mölndal. Här hjälper alla medverkande varandra

MÄNNISKAN för att komma vidare i sin forskning. Och just idag är det sista kursdagen för terminen. Sara sitter med två datorskärmar framför sig. Bredvid sig har hon ett fotoalbum med blodröd pärm. Det är hennes morfars fasters fotoalbum.

Hon gillade att vara med på bild, säger Sara och skrattar.

Det är sant. Hon är med på nästan alla bilder.

På baksidan av vissa kort har hon skrivit något på finska.

— Victor! Kan du hjälpa mig? Jag förstår inte vad det står på kortet.

Victor Aitman kommer lunkandes fram till Sara.

Han är ledare på kursen tillsammans med Sara och han kan finska. Hans gråsprängda hår ligger mjukt mot huvudet och han håller bilden med båda händerna. Fastän bilden är lika stor som en prislapp från ett par jeans. Han funderar en stund.

— Jag tror att det står att hon fyller 62 om tre månader och sen skriver hon ”och jo, jag vet att jag är gammal”, säger han.

— Hon är ju för rolig, säger Sara och skrattar.

Sara berättar att det kan vara svårt med språket, speciellt när hon släktforskar på sin mammas sida.

— Allt från Ingermanland är antingen på finska, ryska eller på estniska. Visst, jag har lärt mig vissa ord men ibland kan det bli väldigt svårt. Som nu har jag försökt få tag på ett arkiv i St. Petersburg.

Jag skickade ett mail på engelska och fick svaret att jag var tvungen att skriva om mailet, på ryska.

Jag använde Google translate, men jag har inte fått något svar än, säger hon.

S

ara berättar att hon inte alls var historieintresserad som ung. Åtminstone inte av allmän historia om kungar, krig och Hitler. Hon blev intresserad av sin egen historia. Det blir mer nära berättar hon. Det är det som är roligast med släktforskningen också. Att få veta saker om sitt ursprung. Att man fastnar och hela tiden vill veta mer, fortsätter hon.

Sara berättar att man aldrig blir klar med sin släktforskning.

— Nej, man blir ju inte det. Det finns inget stopp.. Jag har över 180 sidor med namn på släktingar på min pappas sida, och jag är långt ifrån klar än.

Vad ska man börja med när man vill börja släktforska då?

Sara Dyrinder berättar att det viktigaste att göra till en början är att prata med sina nu levande släktingar. De kanske har ett

”Jo, jag vet att jag är gammal.” har Saras morfars faster skrivit på baksidan av fotografiet på henne själv.

gammalt fotoalbum eller dammiga vykort som ligger på vinden. Eller så kanske de bär på muntliga berättelser.

Det viktigaste är att man får något att börja med, något att komma vidare med. Kasta aldrig gamla bilder! Man kan alltid lista ut vilka människorna på bilderna är. Jag har till och med haft en bild på en människa där en tavla av en annan människa hängde i bakgrunden. Och jag lyckades hitta vem det var på tavlan. Ibland måste man ta sidospår, säger hon.

”De kanske har ett gammalt fotoalbum eller dammiga vykort som ligger på vinden.”

1898

I kväll fick han en bit rågbröd till kvällsmat, som hans mamma doppat i vatten och strött lite salt på. Hans mamma hade ibland gått till fattighuset och frågat om hjälp. En gång fick hon tio kronor. Hans syskon lämnade gården, en efter en.

Karl Julius och hans syster Emma var fem år när de blev sålda på fattigauktion för lägsta budet, till en man som kallades Krecka-Pellen.

21

MÄNNISKAN

B

ritas Benjamin Eriksson berättar att vi fortfarande idag använder handböcker inom släktforskning som skrevs på 1930-talet. De håller sig aktuella på grund av att det i princip är likadant att släktforska då som nu, det handlar om att gå till och söka i arkiven. Kyrkböckerna har digitaliserats och scannats in i datorer men det är fortfarande kyrkböcker. Det underlättar dock att det finns hjälpmedel på nätet.

Han tror att släktforskningen kommer att fortsätta växa. Han berättar att släktforskningsföreningarna blir fler och fler och att det nu också finns ett nytt sätt att släktforska på. Det stavas DNA. DNA-forskningen växer snabbt och man skulle kunna hitta släktingar som levde 200 000 år bakåt i tiden om man har tur. Britas Benjamin Eriksson tror att detta delvis kan förändra släktforskningen, men inte helt.

— Man måste fortfarande gå till landsarkivet, vare sig man vill det eller inte. För att DNA-bankerna ska fungera som de ska så måste man ha läst kyrkböckerna, säger han och skrattar.

Fler och fler yngre börjar också med släktforsk-

22

ning. Benjamin tror att det kan bero på just identitetsskapande. Genom att se vart man kommer ifrån så skapar man sig en egen identitet. Han tror också att historia blir mer och mer intressant för ungdomar, och även för andra åldersgrupper.

Det finns så många olika historietidningar nuförtiden. Samt alla nya tv-program som handlar om ursprung och om att hitta sina rötter.

I sommar ska Sara Dyrinder till dåvarande Ingermanland, nuvarande Estland/Ryssland, för att gå på ett släktkalas. Hon hoppas på att få veta mer om sina släktingar, för att fortsätta sökandet efter sitt ursprung.

1899

Efter bara några dagar hos Krecka-Pellen kom Emma med ett förslag till Karl Julius.

— Kan vi inte gå hem till mamma?

Det var fyra kilometer hem till deras mamma. Det var söndag. De tog varandras händer och de började gå.

Sara använder digitaliserade arkiv för att komma vidare med sitt släktforskande. I dag finns mycket bättre hjälpmedel än när Sara var en nybliven släktforskare för elva år sedan.

MÄNNISKAN

Sara utanför lokalen i Mölndal där hon håller i släktforskarkurser.

23

MÄNNISKAN

Det mytomspunna folket För 400 år sedan kom vallonerna som ett svar på en svensk järnindustri i starkt behov av ny kunskap. Trots sitt ringa antal är de ett föremål för fascination än i dag.

Text och foto: Felicia Green

A

tt smälta in i det nya landet var inte särskilt lätt för Peter. Han hade kommit till Södermanland för att arbeta.

Troligen var kontraktet mellan honom och den svenska arbetsgivaren redan i hemlandet undertecknat och klart. Han och hans landsmän var eftertraktade på den svenska arbets marknaden.

24

Men ändå skulle det ta tid för dem att integreras i det nya landet. Språket och religionen försvårade det, liksom den i många fall starka gruppsammanhållningen.

Men få av dem skulle ha det så svårt som Peter, som upprepade gånger hamnade i trubbel med det svenska rättssystemet.

MÄNNISKAN

H

ennes steg är oväntat tysta, takhöjden till trots. Hyllmeter efter hyllmeter av all världens böcker passerar då vi går genom den luftiga hallen som nästan är helt tom på människor.

— Det här var fångarnas verkstad. Faktiskt ända fram till 90-talet, säger hon.

Annika Bergström är 59 år och arbetar som bibliotekarieassistent på Härlanda/Örgryte bibliotek som är inrymt det stora gamla fängelset vid Östra kyrkogårdens ena hörn i Göteborg.

”Hon var så lik mina fastrar!

Men hur var det möjligt?”

Nu har hon lovat att hon ska berätta mer om hur hon plötsligt upptäckte sina rötter.

Nere i Kafé Kåken på markplan börjar hon att berätta. Om hur hon för bara något år sedan hade sett ett program på TV. Programmet handlade om EU och en av intervjupersonerna, en belgisk kvinna, hade fått Annika att haja till.

— Hon var så lik mina fastrar! Men hur var det möjligt? Jag är uppvuxen i Norrbotten och de släktingar jag frågade, viftade bort det hela. Men jag kunde inte släppa det, så jag var tvungen att fråga min syssling som är en hängiven släktforskare, bosatt i Bryssel.

Ungefär 2500 personer immigrerade till Sverige från regionen Vallonien som i dag är en del av södra Belgien. De flesta kom under tidsperioden från slutet av 1500-talet fram till mitten av 1600-talet. På grund av det befrielsekrig som pågick mot det spanska styret hade stora områden ödelagts och skogar kalhuggits.

Detta tillsammans med försvårad export var förödande för arbetet inom järnindustrin.

Vallonerna hade en speciell smidesteknik som gav ett smidesjärn av bra kvalitet – ett så kallat vallonsmide.

I Sverige under samma tid var problemet nästintill motsatt. Järnet var vår viktigaste exportvara. Arbetskraftsinvandring från Tyskland och Finland togs in och krigsfångar användes i gruvorna. Men ändå utvecklades inte järnindustrin som önskat och kunskapsnivån var inte tillräckligt hög.

— Min far släktforskade precis som jag. Han funderade över sin tillhörighet och jag tror att han genom släktforskningen sökte ett sammanhang, berättar Annika.

Genom sin syssling i Bryssel fick Annika bekräftat att hennes aningar stämde. På sin pappas sida var hon ättling till en vallon vid

Genom en släktforskande syssling i Bryssel fick Annika Bergström sina misstankar bekräftade - hon är vallonättling.

namn Petter Servio. Han hade år 1654 kommit till Kengis bruk i Pajala i Norrbotten.

— Jag blev så glad när jag fick veta det! säger Annika med ett leende. Min far hade varit död sedan länge, men jag var ändå glad för hans skull.

Vetskapen om sitt ursprung är nog viktigt för alla.

Så det är så synd att han inte fick den pusselbiten.

Louis de Geer (1587-1652), som ibland ofta kallas ”Den svenska industrins fader” tog initiativet till att börja värva specialister inom järnhantering till Sverige. Det ledde till att ett nätverk av agenter skapades på plats i Vallonien som hade som mål att få kunniga arbetare att flytta till Sverige. Kontrakten signerades därefter i Sedan, Amsterdam eller i Louis de Geers födelsestad Liège. Från Amsterdam fortsatte sedan emigrationen via båt till Sverige.

— Har du själv vallonkoppling? frågar Annika plötsligt, precis som flera andra vallonättlingar gjort före henne. Jag svarar att jag inte tror det.

— Men du har ju bruna ögon, konstaterar hon.

Jag svarar lite svävande att min mamma är från Schweiz och att det kanske kan tänkas ha med saken att göra, även om jag själv är osäker på det.

25

MÄNNISKAN

E

n del av de vallonska arbetarna kom ensamma, andra tog med hela familjen till det nya landet.

Peter får 1642 arbete vid Julita bruk i Södermanland. Troligen är hans fru Johanna med honom då han påbörjar arbetet som kolare.

För att framställa järn ur järnmalm krävs temperaturer på en bit över 1500 Celsius. För det gick det åt kolossala mängder kol för att lyckas.

Peters jobb som kolare var därför att framställa kol ur ännu större mängder ved.

En stor majoritet av de valloner som kom hit som arbetskraftsinvandring väljer att stanna i det nya landet. Men det skulle ta tid innan de blev en del av det svenska samhället.

Enligt Kjell Lindblom, tidigare ordförande för Sällskapet Vallonättlingar och författare till flertalet böcker på ämnet, tog det i alla fall fram till 1700-talet.

— Skogshuggarna och kolarna integrerades snabbare. Men för de som bodde

på bruken tog det i alla fall hela 1600-talet innan de blev helt svenskspråkiga, säger han.

Vallonerna hade en tät sammanhållning och gifte sig inte gärna utanför gruppen.

Förutom språket och att de hade en annan

”Lätt hängia migh, det wåndar iagh intet”. religion, är även de svenska arbetarnas avund mot de yrkesskickliga vallonerna ett förmodat skäl till att de ofta höll sig för sig själva.

På grund av isoleringen är det vanligt att ättlingarna har rötter i flera olika vallonfamiljer.

I

en av flera villor i rad som mer ser ut att höra hemma någonstans i alperna än på en stilla gata i Mölndal, strax söder om Göteborg, bor Jörgen Vessman. Han är 81 år och pensionerad analytisk kemist. Han visste tidigt att

Vy över Julita kanonbruk i Södermanland där Peter fick jobb som kolare 1642, tills hans tio år senare döms för hot mot sin chef Ditmar.

Målning av Allart van Everdingen.

26

MÄNNISKAN han var vallonättling, men genom sitt intresse för släktforskning har han upptäckt släktskap med flera vallonfamiljer på båda föräldrarnas sidor: Pierrou, Herou, Goude, Garney och Beneux.

Han berättar om hur hans pappa talade om vallonskt blod som något speciellt. Men det tycker han inte själv. För honom är det just släktforskningen och historien som är det intressanta.

— Man får en känsla för hur det var förr i tiden.

Hur tufft det var, säger Jörgen där han sitter vid bordet i villans matrum. Han har dragit ut bok efter bok ur bokhyllan bakom sig då han berättat om valloner och om sitt intresse för släktforskning som började när han blev pappa på 60-talet.

Böckerna ligger nu i travar på matsalsbordet men här och var sticker titlar fram: Vallonernas namn, Valloner – järnets människor och ett exemplar av vallonföreningens egen tidning Vallonättlingen.

Tio år efter att Peter har kommit till Julita bruk har han fått stora problem. Han har haft en kontrovers med sin chef Johan Ditmar och ärendet tas den 15 november upp i Kungliga Bergskollegiet I Stockholm. Peter ska enligt protokollet med ”stoora skielsordh och Undsäijelser” ha hotat att skjuta ihjäl sin chef och sedan ha brutit sig in i hans hem. Men där finner han inte honom, eftersom han är bortrest. Peter sätts i Nyköpings fängelse flera mil ifrån bruket. Han erkänner att han har hotat Ditmar, men med tillägget att alla bruksförvaltare är ”skellmar och Tiufwar”.

Angående straff för brotten föreslår Peter själv att han ska hängas, med orden: ”Lätt hängia migh, det wåndar iagh intet”.

V

eck på underarmarna, knöl i nacken, mörkt hår, bruna ögon, platt bakhuvud och avsaknad av örsnibbar. Det räcker att googla ordet vallonättling för att stöta på mängder av idéer och föreställningar om hur man identifierar en sådan.

— Det mesta är rena skrönor, säger Kjell Lindblom, som känner igen vissa av de påstådda attributen. Det finns inga utseendemässiga särdrag som man skiljer ut vallonerna. De är ett blandfolk av kelter, germaner och romare, så att det skulle finnas ett typiskt utseende stämmer inte, säger han.

Men, Kjell Lindblom säger även att valloner och vallonättlingar i viss mån kan ha mörkare drag genom de romerska influenserna.

— Eftersom jag har möjligheten att göra det, väljer jag att koppla ihop mina bruna ögon med mina vallonska rötter, säger Annika i bibliotekets kafé.

Ljudnivån i den ljusa lokalen har ökat i takt med att klockan har närmat sig lunch och nu är det nästan svårt att höra henne.

Möjlig väg för Peter. Från Vallonien till Kengis bruk i Norrbotten, via Julita bruk i Södermanland.

Hon berättar att hennes vallonske anfader Petter Servio hade ett hetsigt temperament.

Han slogs och hamnade i fängelse. Tanken på bibliotekets tidigare skepnad som ett fängelse med sina höga murar och tjocka väggar, får på något sätt hans öde att kännas närmare.

På 1920-talet kom de gamla vallonbruken att börja läggas ned på grund av konkurrens från utlandet. Många vallonättlingar tvingades då att flytta. Föreningen Vallonättlingar grundades därför i Stockholm 1938 och har i dag strax över 1000 medlemmar. Syftet är bland annat att bevara det som finns kvar av den vallonska kulturen.

P

eter blir inte hängd för dödshotet, utan det beslutas att han ska ”[…] settias oppå ett skiepp och förwijsas Rijket […]” och eftersom man anser att hans söner är lika besvärliga, ska hela

27

MÄNNISKAN

Annika Bergström anfader Peter, eller Petter, hamnade flera gånger i trubbel med det svenska rättssystemet. Här visar hon ett mejl från sin syssling som forskat om deras vallonska ursprung.

familjen landsförvisas med honom. Att han är ”af främmande nation” lyfts också fram. Skulle han få för sig att återvända och ställa till mer problem hotar bödelns bila.

Men av någon anledning blir det ingen förvisning av Peter och hans familj. Han släpps men kan inte längre stanna kvar vid Julita. I januari 1654 skriver han på ett kontrakt för arbete hos bröderna Abraham och Jakob Momma på Kengis bruk i Norrbotten. Men tiden där skulle inte gå bättre än det liv de just lämnat i Södermanland.

D

et finns i dag över 160 vallonska namn listade hos Sällskapet vallonättlingen. Men många av dagens ättlingar bär, precis som Annika och Jörgen, inte sina släkters gamla namn.

Anledningen är inte bara att de har försvunnit genom giftermål, utan även genom att släktnamnen fått ge vika för patronymikon - det vill säga ”son-namn”. Ett annat problem är att namnen stavas olika från källa till källa.

Vid tiden då vallonerna anlände till sitt nya hemland fanns ingen enhetlig stavning, utan man stavade efter vad man tyckte sig höra. Det ledde i sin tur till att alla hade sin egen stavning.

Något som enligt Kjell Lindblom försvårades ytterligare av att vallonerna kom med främmande namn. Därför känner vi Peter vid många olika namn. Ibland heter han Pierre, andra gånger

28

Peter. Ibland bär han efternamnet Servais och ibland känner vi honom som Petter Servio.

Peter, eller Petter som Annika säger då hon beskriver sin vallonske anfader, ställer till med mer bekymmer på det nya bruket. Vid Torneå rådhusrätt i slutet av februari 1660 radas förseelse efter förseelse upp. Det konstateras att han tidigare blivit dömd till landsförvisning och eftersom han uppenbarligen inte bättrat sig, döms han återigen till att ”[…] medh ett skiepp hädhan aff rijket förskickat […]”. Han skriver sommaren 1662 en vädjan till rikskanslern. Men där upphör de skriftliga spåren efter honom.

Fakta Vallonättlingar i dag Annika Bergström och Jörgen Vessman tillhör de omkring 100 000 svenskar som i dag beräknas vara vallonättlingar. Men då räknar man bara in de fransktalande vallonerna.

Räknar man även in de tyska och holländska släkterna, dubbleras siffran.

Källa: Sällskapet Vallonättlingar

Av : Marielle Theander Olsson

Är du dummare än tåget?

Vi har alla hört de gamla talesätten, men varifrån kommer de egentligen? Kontext har tagit reda på historien bakom fem mer eller mindre vanliga uttryck.

Vara lika goda kålsupare Det sägs att uttrycket myntades 1599 av Hertig Karl (senare kung Karl IX) då han sa: ”Lika bröder borde också vara lika kålsupare”. Uttrycket betyder att vara av samma sort på ett negativt sätt. ”Supa” har inget med alkohol att göra, utan hade förr betydelsen att sörpla i sig soppa. Så en lika god kålsupare sörplar alltså kålsoppa likadant som någon annan.

Ingen ko på isen Uttrycket betyder ”ingen fara” och är från början ett talesätt: ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land”. Förr släppte man ofta ut korna på vinterbete och då gick de ibland ut på frusna vattendrag och halkade eller trampade igenom isen. Talesättet kan tolkas som att man inte behöver oroa sig så länge kon har fast mark under bakklövarna och kan rädda sig själv om isen brister.

Gå bärsärkagång Att gå bärsärkagång betyder att förstöra allt i sin väg. En bärsärk var en våldsam krigare från den nordiska vikingatiden som slogs i ett blint raseri och vrålade som ett vilddjur. Ordet tros komma från isländska ”ber” som betyder björn och ”serkr” som betyder skjorta, och betyder ”man klädd i björnskinn”. Uttrycket ”go berserk” har också lånats i engelskan.

Dummare än tåget Betyder att någon inte har den skarpaste hjärnan.

Uttrycket kopplas ihop med Oscar I:s yngsta barn, Prins August (1831-1873) som ansågs vara ganska obegåvad. Prinsen gav namn åt ångloket ”Prins August” och på den tiden fick man inte prata illa om en kunglighet, så därför började man säga ”dummare än tåget” istället.

Göra någon en björntjänst En björntjänst är en tjänst som gör mer skada än nytta. Uttrycket kommer från den franska fabeln ”Björnen och trädgårdsmästaren” som La Fontaine skrev på 1600-talet.

I fabeln slår en björn ihjäl en fluga på sin sovande väns ansikte med en sten, och mannen dör. Enligt Bolagsverket finns det 37 firmor med björntjänst i namnet.

29 BILDER: WIKIMEDIA COMMONS & ÖREBRO STADSARKIV/ERIK ARLEBO

Av: Matilda Carlström

KORV SOM BRÖDFÖDA Sugen på att jobba som sumprunkare, gråterska eller korv? Efterfrågan på dessa kneg är kanske inte längre skyhög, men här kan du i alla fall få ett hum om vad de sysslade med.

En korv är inte bara en helt okej maträtt. Det var även ett jobb på 1600- och 1700-talet.

Korvarnas uppgift bestod i att gå omkring och vakta stan, sätta folk i fyllecell och larma om de upptäckte en brand. Att vara en korv var inte något prestigefullt. Såväl lönen som anseendet var lågt.

Gråterska är ett kvinnodominerat yrke som går ut på att gråta på begravningar. Detta för att hjälpa de anhöriga att komma igång med sitt sorgearbete, säga något om den avlidnes status eller skicka hälsningar åt en anhörig som inte kan närvara.

Historiskt sett var det ett spritt fenomen, som var vanligt i bland annat det antika Grekland, Romarriket och Mellanöstern. Men gråterskor finns kvar än i dag i delar av världen.

Biografpianist var den som satt nedanför filmduken på biografer och ackompanjerade stumfilmer med piano.

Denna kunde både improvisera ihop stycken som passade in i filmens händelsen, eller spela inlärda stycken. Bland andra den kända jazzsångerskan och skådespelerskan Alice Babs far Jean Edvin Nilson hade detta yrke.

30

”Din lilla rackare!” har du kanske utbrustit någon gång. Då har du omedvetet kallat någon för bödeldräng. Rackare var nämligen just det - bödlarnas drängar. De stod för sin tids kanske smutsigaste arbetsuppgifter, och hade ett extremt lågt anseende.

Det var denna som fixade i ordning platsen inför en avrättning, plockade ner de döda kropparna och grävde ner dem i galgbacken. Andra uppgifter som ingick i det vardagliga arbetet var att sota, tömma latriner, ta hand om kropparna efter självmördare och köra bort stadens avfall. Yrket försvann i samma veva som dödsstraffet avvecklades.

Sumprunkare var precis vad det låter som. Alltså en person som runkade sump. Låter det konstigt?

Okej, vi tar det från början. Att runka betyder alltså i sammanhanget att skaka eller vagga.

Sump syftar på fisksump eller sump på båtar, och är en form av behållare som sänks ner i vattnet.

I sumpen förvarade man sin fiskfångst levande, för att hålla denna färsk. Sumprunkaren såg alltså helt enkelt till att hålla sumpen i rörelse. På så vis höll de vattnet syresatt och fångsten levande.

Arkivbilder: Wikimedia commons

Av: Niklas Thander

GENIERNAS KAMP Vem är den nya Nikola Tesla?

I jakten på ett nytt ouppskattat geni ställde vi två excentriska forskare mot varandra i en duell.

ALEKSANDR BOGDANOV (1873-1928)

JACK PARSONS (1914-1952)

VERSUS 1. Betydelse av arbete

Trodde sig kunna åstadkomma evigt liv genom blodtransfusioner

Raketingenjör som av sina kollegor kallades ”raketforskningens fa-

och hävdade att hans experiment ledde till bland annat förbättrad

der”. Var en av de viktigaste personerna bakom grundandet av det

syn. Lade genom sitt filosofiska arbete grunden för systemteorin,

amerikanska rymdprogrammet och efterföljande framsteg inom

som i sin tur ledde till utvecklingen av dagens datavetenskap.

3/5

rymdresandet.

5/5

2. Livet utanför Politisk aktivist som var med i grundandet av den bolsjevikiska

Författare, entreprenör, uppfinnare och ockultist. Konverterade till

faktionen. Stor rival till Lenin om makten innan han blev förvisad.

Thelema, en religion starkt inspirerad av egyptisk mytologi. Deltog

Även ekonom, filosof och författare som skrev om en utopi på Mars där

ofta i ritualer med vännen L. Ron Hubbard, grundaren av scientolo-

män och kvinnor var totalt jämställda. Novellen innehöll också detal-

gi, där de försökte framkalla telemins messias Babalon genom att

jerade beskrivningar av hur blodtransfusioner gick till på Mars. 4/5

magiskt befrukta en kvinna någonstans på jorden.

4/5

3. Mottagande Han startade det första institutet för blodtransfusioner som se-

Efter att ha arbetat för Israel misstänkte FBI Parsons för spionage,

nare också döptes efter honom. Hans efterföljares arbete gjor-

vilket han senare friades för. På grund av sitt intresse för marxism och

de Ryssland till världsledande inom utvecklingen av blodban-

ockulta aktiviteter förbjöds han dock från att arbeta inom amerikansk

ker. Han var en pionjär inom ämnet transfusioner, då forskare idag

raketforskning. Blev efter sin död mer ihågkommen för sin inblandning

3/5

i ockultism än för sina bidrag till forskningen. Efterhand blev hans yr-

kunnat bevisa att yngre blod föryngrar gammal cellvävnad.

kesinsatser mer erkända och en månkrater döptes i hans namn. 4/5

4. Excentritet Kombinationen av bolsjevik, scifi-författare och evigt liv-forskare,

Tvingade med sina framsteg inom forskningen på raketbränsle ett

kopplat med futuristiska idéer gjorde Bogdanov till en för sin tid udda

land som på 30-talet såg raketer som ren och skär science fiction till

figur. Organiserade bankrånet i Tiflis 1907 tillsammans med Lenin

att ta rymdfärder på allvar. Var 1940 helt säker på möjligheten att nå

och Stalin, där bolsjevikiska revolutionärer dödade 40 personer och

månen. Kallade sig själv för “Antikrist frisläppt i världen” och lovade

kom undan med en summa motsvarande 24 miljoner kronor.

3/5

att sprida budskapet från ”the Beast 666”. 5/5

5. Död Efter att ha genomgått elva lyckade transfusioner gick det snett när han

Dog efter en explosion när han blandade knallkvicksilver i en plåt-

tog blod från en av sina studenter som led av både malaria och tuber-

burk. Klassades av polisen som en olycka, men vänner, kollegor och

kolos. Bogdanov dog, men studenten som injicerades med hans blod

har gett en rad andra anledningar till hans död: självmord, mördad av

tillfrisknade helt. I efterhand har det spekulerats i att det var ett själv-

antingen mogulen Howard Hughes, polisen eller anti-zionister samt

mord, då han kort innan skrivit ett högkontroversiellt politiskt brev. 5/5

resultatet av ett rituellt försök att skapa en homunculus (miniatyr-

Aleksandr Bogdanov: 18/25 Arkivbilder: Wikimedia commons

människa). 4/5

Jack Parsons: 22/25

31

TREND

Hela Sverige poddar Från Ystad i söder till Haparanda i norr. I dag görs det podcaster överallt. Antalet lyssnare ökar för varje dag som går, och de som når allra flest hyllas som rockstjärnor.

Men hur blev det så här?

Text och foto: Christian Möller

TREND

P

å kvällen den femte juni 2014 är Globen helt fullsatt.

Lamporna släcks och ett välkänt hårdrocksriff dånar ur högtalarna.

Jublet stiger.

Strålkastarljuset riktas mot en ensam man som kryssar fram mellan stolarna på golvet samtidigt som han börjar sjunga på den första versen.

— Say your prayers, little one. Don’t forget, my son. To include everyone.

Låten är Metallicas ”Enter Sandman” och mannen är Fredrik Wikingsson.

När låten är slut står han ensam på den fyrkantiga lilla scenen mitt på golvet och pustar ut.

— Otroligt. Ni är alltså nu väldigt många som är redo för 90 minuters knastertorrt prat. Av två medelålders, kritvita, ofta kränkta, mediemän.

Finns det något omodernare?

Jublet stiger igen.

— Han har krävt att få göra en egen entré i kväll.

Jag är inte säker på att det blir lyckat, men jag tycker ändå att han ska få göra den. Här är han, mannen som blivit ansiktet utåt för metal ohälsa i det här landet. Min bästa vän, Filip Hammar.

— Enter Sandman” dundrar igång igen, och en två meter hög pillerburk rullas in på golvet av tre kvinnor utklädda till sjuksköterskor.

Ur burken kliver Filip, till kvällens dittills största jubel.

— Då säger vi välkomna till Filip och Fredriks tvåhundrade podcast live från Globen.

Strålkastarna riktas mot en trappa på läktaren där en man vid namn Linus Lindholm står. Han börjar sjunga: — På torsdag är det podcast igen. Jag har väntat hela veckan. På torsdag är det podcast igen med Filip och Fredrik.

Lindholms röst och det svängiga dansbandskompet är välbekant för alla som hört podden tidigare.

Bland de 16 592 i publiken den kvällen satt Stefan Helm och Emil Drougge. Och nästan ett år senare sitter Stefan hemma i sin lägenhet i Vasastan i Göteborg och minns tillbaka.

— Det var jäkligt kul när de slog publikrekordet.

De spelade den där Metallica-låten, och visade hur publiksiffran tickade uppåt på storbildsskärmarna. Först gick de förbi Påven som låg tvåa, och sedan tickade det långsamt upp mot Metallicas rekord. När de gick förbi jublade alla och det sköts raketer och grejer, säger han.

— Sedan var det ju lite extra kul för oss eftersom vi hade med honom i vår podd bara några veckor tidigare. Vi hejade lite på dem och ville att det skulle bli bra.

J

ust det.

Stefan och Emil har en egen podcast. ”Quizpodden” beskrivs av upphovsmännen själva som en frågesport i poddformat.

Stefan, som annars arbetar som personlig tränare, och Emil, som studerar till ljudtekniker i Stockholm, ställer helt enkelt frågor till varandra.

Den som svarar rätt får poäng, och den som får flest poäng vinner.

Lyssnarna får följa med i resonemangen, glädjas när det blir rätt och sörja när det blir fel.

Eller tvärtom, för den skadeglada De har gjort podden i drygt ett år (första avsnittet släpptes i januari 2014) och har enligt Stefan själv omkring 50 000 lyssnare i dag.

— I början kändes det häftigt att vi nådde 50 personer. Då förstod vi att det var fler än bara våra vänner och bekanta som lyssnade, säger han.

Sedan dess har Quizpodden hunnit hamna på Itunes topplistor, gästas av kändisar, och plockas upp av Acast, den nya plattformen som erbjuder lyssnarna att ta del av extramaterial i from av länkar, bilder och videoklipp samtidigt som de lyssnar på podden.

— Acast hörde av sig till oss precis när de skulle dra igång i Sverige. De tyckte att vår podd passade bra med deras app. Det skulle vara reklam med, och det tyckte vi lät bra. De pengarna kunde ju täcka en del av de kostnader vi lagt ut på mikrofoner och resor och sånt, säger Stefan och tillägger: — Det är inte så att vi står och vaskar champagne på Ibiza, direkt. Men det ger oss i alla fall en möjlighet att fortsätta göra podden.

”När de gick förbi jublade alla och det sköts raketer och grejer.”

D

ärefter följer en stjärnparad, där ett antal kända artister får göra var sin tolkning av signaturmelodin: First Aid Kit dyker upp på storbildsskärmen och bjuder på gitarrspel och stämsång.

Markus Krunegård tar över på läktarplats.

Lill Lindfors dansar upp på scenen och gör en bossa-nova-variant.

Och Timbuktu avslutar med en Paul Simon-insprirerad upptempoversion.

33

TREND

S

tefan reser sig från bordet för att hämta sin mikrofon.

Det närmar sig inspelning.

För att podden ska bli så underhållande som möjligt att lyssna på har de satt upp två regler som de måste hålla sig till när det gäller själva frågesporten.

Den första är att det måste gå att resonera sig fram till svaren på frågorna.

Den andra är att det är förbjudet att passa.

Sedan en tid tillbaka har de också bestämt att ha med någon form av personlig anekdot i varje avsnitt. Både Stefan och Emil var länge ganska obekväma med att lämna ut sig själva (i de första avsnitten sa de inte ens vad de hette) men de har märkt att lyssnarna gillar att få en liten inblick i deras privatliv då och då, så därför försöker de bjuda på det.

Stefan kommer tillbaka till bordet och kopplar in mikrofonen i datorn.

Han öppnar Skype.

Och så startar han ett litet tilläggsprogram som gör det möjligt att spela in samtalet.

— Det här är allt jag behöver”, säger han. ”Sedan sparar jag bara min ljudfil och skickar över den till Emil som klipper ihop det.

D

etta är en viktig anledning till att podcasttrenden har blivit så stor. Att det inte krävs någon avancerad teknik. Det tror i alla fall Erik Lindelius.

Han är medieforskare vid Umeå universitet.

Och har en podcast. ”Mediespanarna” görs sedan i augusti 2011 av honom och hans forskarkollega vid Umeå universitet, Jesper Enbom. I podden diskuterar de medier och deras roll i samhället, oftast på tu man hand men ibland med inbjudna gäster.

— Det går sällan att peka på en enskild förklaring när någonting plötsligt blir så populärt som poddarna blivit i dag”, säger Erik Lindelius. ”Men teknikutvecklingen är definitivt en av dem. Förr hade mobiltelefonerna vanliga radiomottagare, men med Ipoden och senare Iphonen fick de en hårddisk som man kunde ladda ner filer till. Och ett mycket mer användarvänligt grafiskt gränssnitt.

— Sedan fick prylarna 3G och 4G och trådlösa nätverk spred ut sig över landet, samtidigt som all teknik blev billigare.

I dag kan i princip vem som helst köpa sig en hyfsad dator och en mikrofon och börja spela in. Man kan faktiskt till och med spela in på en smartphone.

34

Även de sociala mediernas genombrott har påverkat, säger Erik Lindelius. Förr var det i princip bara de stora mediesajterna, som SVT och SR, som hade besökare på nätet. I dag kan vem som helst nå ut via Twitter.

— Sedan är själva formatet en förklaring i sig också”, fortsätter han. ”Att inte behöva förhålla sig till en tablå är ju en jättefördel för poddarna. Man kan lyssna när man vill och det man lyssnar på får ta sin tid. Jag tycker faktiskt att många poddar är i längsta laget i dag, men många uppskattar att få höra människor prata till punkt. Det blir nästan som att tjuvlyssna på ett samtal ute på stan. Man upplever att man blir vän med dem man lyssnar på.

N

är började allt, då?

Något definitivt startdatum för poddtrenden är tyvärr svårt att sätta.

Den tekniska definitionen av en podcast (”en länk till en ljudfil som publiceras i ett RSS-flöde”) har funnits sedan början av 2000-talet.

När Apple sedan lade till en podcast-funktion i Itunes 2005 gjordes poddarna tillgängliga för den breda massan.

2006 startade tjänstedesignbyrån Daytona Svenska poddradiopriset, som ger poddlyssnare i Sverige möjlighet att nominera och rösta på sina favoritpoddar i ett antal kategorier. Men de flesta priser gick då till vanliga eftersändningar av Sveriges Radios program.

Det dröjde egentligen till 2010 när Filip och Fredriks podcast hade premiär innan folk började få upp ögonen för det nya mediet.

Och den riktiga explosionen kom ännu senare.

— Jag upplevde att det tog fart ordentligt 2012”, säger Erik Lindelius. ”Innan dess gick det att hålla koll på poddarna, men då började de bli för många för det. Alex och Sigge kom då. Fredags-

”Innan 2012 gick det att hålla koll på poddarna, men då började de bli för många för det.” podden med Hannah och Amanda, En varg söker sin pod med Liv Strömquist och Caroline Ringskog, Värvet.

Och sedan dess har det bara fortsatt.

Hösten 2014 kom Serial - en amerikansk dokumentärpodd om en gammalt mordfall. Den blev

TREND

I quizpodden måste det gå att resonera sig fram till svaren, och man får inte passa.

snabbt världens mest lyssnade podcast, och i år har den fått svenska efterföljare. Aftonbladet gör Fallet och två före-detta Sveriges Radiomedarbetare gör Spår.

I

”Det händer fortfarande ibland att jag hör folk kalla podcaster för trams som kommer att dö ut.”

år har också en av Sveriges största filmstjärnor börjat podda. Mikael Persbrandts I am hade premiär i april och hans blandning av prat, poesi och sång väckte stor uppmärksamhet. Eric Schüldt i Gomorron Sveriges Kulturpanel gick till och med så långt som att kalla den för en ny konstform.

Erik Lindelius igen: — Det händer fortfarande ibland att jag hör folk kalla podcaster för trams som kommer att dö ut, men det tror inte jag. Det här är ett nytt tekniskt format som helt enkelt är bättre än radio. Och det kommer inte dö ut förrän nästa format, som är ännu bättre, kommer.

I

som Emil får klura på den här gången. Och så bjuder de lyssnarna på en nyhet: Från och med i dag ska Quizpodden komma ut två gånger i veckan. Både på onsdagar och söndagar.

Ingen podd-död i sikte än, alltså.

Tvärtom.

Och torsdagarna tillhör återigen Filip och Fredrik.

Avslutningsföreställningen i Globen var bara ett avsked till deras podd ”i sin nuvarande form”. Det visade sig betyda ”på svenska”.

Nu är det ”The Filip And Fredrik Podcast” som gäller. På engelska.

Med fler lyssnare än någonsin.

Stefan Helms lägenhet i Göteborg pågår inspelningen av Quizpodden för fullt. ”Vilket företag skapade Bluetooth?” och ”Vilken bok inleds med orden ’Kalla mig Ismael’?” är några av de frågor

På vår webb kan du höra Stefan berätta om sina favoritpoddar och om varför poddar har blivit så populärt.

35

SAMHÄLLE

SAMHÄLLE

Mer lust än nöd Fler gifter sig och i yngre ålder.

Börje och Siv gifte sig för 60 år sedan och firar diamantbröllop i sommar. Samtidigt är Malin, 27 och Alexander, 28 mitt uppe i bröllopsplaneringen.

Text och foto: Matilda Carlström

37

SAMHÄLLE

V

i hade en svensk präst, men en dansk organist. Jag kommer ihåg att organisten satt och rökte cigarr. Så spelade han ”dadada” på orgeln, och det var det fullt med rök omkring honom.

Börje nynnar Mendelssohns klassiska bröllopsmarsch och visar hur organisten satt lite nonchalant med cigarren i ena mungipan medan han hamrade på orgelns tangenter.

— ”Dadada”, sådär, med cigarren lite grann på sidan, fortsätter Börje.

— Lilla hjärtat, han satt på… försöker Siv. — Ja, men han rökte cigarr, hävdar Börje bestämt.

— Han satt ju däruppe, jag förstår inte hur du skulle kunna ha sett det, skrattar Siv och skakar lite på huvudet.

Vi sitter i vardagsrummet i den stora, centrala lägenheten i Varberg hemma hos Börje och Siv Lindblom. De träffades på 1950-talet då båda jobbade på bultfabriken i Hallstahammar. Siv som kontorist och Börje på ritkontoret.

— Vi hade ett stort fönster där på kontoret, och därifrån brukade jag spana in Börje när han kom ner för den stora trappan. Han var den snyggaste! säger Siv. Men Börje spanade inte direkt in Siv där på kontoret.

— Nej, det gjorde jag egentligen inte. Det var någon mil emellan Sura och Hallsta, och dom var ju som hund och katt. En Hallstapojke skulle egentligen inte kunna fria med en Suraflicka, för då fick man stryk. Man var ju rivaler, säger Börje.

S

iv tar fram den ljusblå bröllopsklänningen med spetsmönster som hon förvarat inplastad och välvårdad tillsammans med den tillhörande jackan och den lilla vita dunhatten.

Det är en vacker klänning och man kan se glädjen i Sivs ögon när hon håller den framför sig och minns. Den för oss tillbaka till en sommardag 1955. Sommaren var ovanligt varm det året. Börje och Siv hade köpt tågbiljett för 59 kronor och 25 öre tur och retur från Surahammar för att fara ner till Köpenhamn och gifta sig. Börje hade klätt sig i en modernt bredaxlad kostym och Siv hade själv satt upp håret i en snygg svinrygg.

— När jag var i affären med mamma och provade klänningen så höll jag på att svimma. Jag var ju iallafall två månader på väg och kunde inte stå still så länge. Men även om jag var gravid var jag inte så tjock. Nu har den bleknat i färgen. Men den är fortfarande lite ljusblå, säger Siv. Att Siv var gravid var det som gjorde att de bestämde sig för att gifta sig just då.

38

Siv håller stolt upp bröllopsklänningen hon bar den där speciella dagen i Köpenhamn för 60 år sedan.

Hon har bevarat den inplastad med tillhörande accessoarer.

Siv och Börje gifte sig för 60 år sedan. De tillhör den generation, 30-talisterna, där flest svenskar gift sig i modern tid.

— Det var det vanliga. Att det blev barn på väg.

Då fick man ju skynda på det hela lite grann. Det var väl inte riktigt meningen. Men blev man med barn då skulle man gifta sig. Så var det bara, berättar Siv.

S

iv upplevde egentligen inte några konstigheter med att ha blivit gravid innan äktenskapet.

— Det är klart att det fanns tanter som sa ”jaha, hon var tvungen att gifta sig”. Lite sådär sa dom sinsemellan, det tror jag nog. Men det var ju väldigt vanligt. Jag tror det var vanligare än att man ställde till bröllop i förväg, säger hon.

— Det var ingen som levde ihop och hade barn som inte gifte sig. Det gjorde man bara inte. Det hade väckt uppmärksamhet, säger Börje.

Men att de hade gift sig ändå tids nog tvivlar de inte en sekund på.

— Var man förlovad, då var tanken att man skulle gifta sig inom ett år. När man hade broderat färdigt som man sa, säger Siv. Att ”brodera färdigt” innebar att man skulle brodera handdukar, lakan och liknande till det blivande hemmet. Helt enkelt för att sedan kunna visa upp sitt hem.

— Även om det värsta jag visste var att sy så gjorde jag det ändå. Satt och fållade handdukar och sydde lakan, och så skulle man brodera namn på.

SAMHÄLLE Att det var vanligt att man redan var gravid när gifte sig är något som även Helene Bergman, genushistorisk forskare på Stockholms Universitet, bekräftar. Hon menar att bilden vi har i dag av att folk inte hade sex innan äktenskapet, historiskt sett inte stämmer. Tvärtom har det varit accepterat. Däremot inte att skaffa barn innan man gifte sig. Hon tror att det främst handlat om en kombination av sociala normer och av juridiska faktorer. Lagstiftningen gjorde helt enkelt skillnad på om ett barn var fött inom eller utanför äktenskapet.

— Det finns många historiska undersökningar som visar att skillnaden i tid mellan att ett par gifte sig och när första barnet föds ofta är kortare än nio månader. Då pratar vi även 1800-tal. Vissa historiker hävdar att det funnits en mer tillåtande attityd till föräktenskaplig sexualitet i Skandinavien, Men man har ändå förväntat sig att folk skulle gifta sig om dom blev gravida. Det ansågs som något självklart, säger Helena Bergman.

Börje föddes 1930 och Siv 1933. De var unga vuxna under efterkrigstiden och tillhör den generation som gifte sig mest under hela 1900-talet. Både i högre utsträckning och i yngre ålder än generationerna före och efter.

och fler fick råd och möjlighet att gifta sig. Fram till 1970-talet går Sverige in i en hemmafruepok.

Mannen fungerar som lönearbetande försörjare, kvinnan som hemmafru och äktenskapet som ekonomisk och social trygghet.

— Man får tänka på att det inte fanns någon utbyggd barnomsorg. Det är först från 70-talet och framåt som vi börjar få dagis och betald föräldraledighet. Att innan dess vara ensam med ett litet barn och samtidigt försörja både sig själv och barnet var i princip omöjligt. Så det fanns många olika incitament till att gifta sig, säger Helena Bergman.

”Sedan 90-talet har det istället blivit så att fler bejakar traditioner igen.”

Ä

ktenskapsboomen under 50-talet förklarar Helena Bergman med att vi fick ett ökat välstånd i Sverige. Tidigare hade en större andel människor levt ogifta i samboliknande förhållanden. Eller ”Stockholmsäktenskap” som det kalllades. Under efterkrigstiden fick folk det bättre

46%

Valde att gifta sig i juni, juli eller augusti.

3,3

milj.

Gifta personer finns det i Sverige.

25

år Varar ett äktenskap i snitt.

U

nder 60-talet blev det mindre populärt att gifta sig och den nedåtgående trenden höll i sig fram till 90-talet då den vände igen.

Helena Bergman pekar på att 60- och 70-talen var en period då många började ifrågasätta konventioner och samhällsnormer. Man började experimentera med andra sätt att leva på. Även p-pillrenas framväxt på marknaden tror hon hade stor inverkan på att folk gifte sig i lägre utsträckning. Man kunde nu styra lite mer över familjebildandet själv och samhällets värderingar och normer förändrades.

— Men sedan 90-talet har det i stället blivit så att fler bejakar traditioner igen, vilket visar sig till exempel i att giftermålstalen går upp, säger hon.

Unga i dag gifter sig mindre för att samhället förväntar sig det av dem, Och mer av romantiska skäl eller för att det är roligt.

Bröllopen blir allt mer personliga för att spegla parets personlighet.

Bröllopsdagar att minnas lite extra Kristall:

15 år

Porslin:

20 år

Rubin:

40 år

Guld:

50 år

Diamant:

60 år

21000 Personer firade

guldbröllop år 2014.

47084 Äktenskap ingicks under 2014.

1213

av dem var samkönade äktenskap.

Äldst gifter man sig i Jämtland.

Där är medelåldern 36,1 hos kvinnor och 38,2 hos män.

Yngst är paren i Jönköping. 31,5 år är medelåldern hos kvinnor och 34,5 hos män.

Källa: SCB, statistik från 2014.

39

SAMHÄLLE

Malin och Alexander är med sina 27- respektive 28 år yngre än det genomsnittliga brudparet. För dem står själva festen i centrum, praktiska fördelar med att ingå äktenskap är inget de lägger vikt vid, inte just nu. Den tolfte september är den borgerliga vigseln planerad att ske.

S

extio år efter att Börje och Siv gifte sig träffar jag Malin Ringmann och Alexander Johnsson, 27 respektive 28 år gamla, i deras tvåa i Varberg.

De har precis kommit hem från en resa till Island och Färöarna och befinner sig just nu mitt uppe i bröllopsplaneringen. Förra sommaren förlovade de sig på ett rökigt kafé i Köpenhamn. Till hösten är det dags för bröllop.

”Vi gifter oss mest för att det är roligt. Det ska bli en så bra fest som möjligt.”

— Vi gifter oss mest för att det är roligt. Det ska bli en så bra fest som möjligt och eftersom tanken är att vi vill vara ihop resten av våra liv så kan vi lika gärna gifta oss. Det handlar mer om det, än om det skulle finnas praktiska fördelar med att vara gift som jag inte har koll på, säger Malin.

— Ja, det är kul med grejer som kan samla hela släkten och alla vänner samtidigt, säger Alexander.

Varken Malin eller Alexander tycker det hade

40

spelat någon roll om de skaffat barn före eller efter äktenskapet. Först funderade Malin och Alexander på att kanske ha bröllopet i kyrkan, men kom fram till borgerlig vigsel kändes bättre eftersom ingen av dom är särskilt religiös.

— Vi funderade ett tag på att välja en annan plats än kyrkan men ändå ha en präst. Och att fråga om prästen kunde ta bort allt religiöst i vigseln. Men så kom vi på att då behöver det ju inte vara en präst överhuvudtaget. Då är det bättre med en borgerlig vigselförrättare, Så slipper man känna sig som en hycklare, säger Malin.

Planering är A och O. Det blivande brudparets bröllopsmapp rymmer bordsplaceringar och checklistor.

SAMHÄLLE

F

ör Malin och Alex är det viktigt att bröllopet känns personligt och inte krystat och stelt.

De har inte riktigt bestämt musik till själva vigseln än, men det lutar mot att det blir något med Thåström eftersom det är musik de båda gillar, och som de upplever som stämningsfull.

— Det är inte petnoga med alla detaljer. Men vi vill ändå ha musik som vi gillar och kläder som vi känner oss bekväma i. Jag har köpt en second hand-klänning på internet till exempel.

Det känns mer som jag än om jag hade haft en lyxig gräddbakelseklänning, säger Malin.

— Det blir väl så automatiskt nästan. Man har ju sin specifika smak, och får man då arrangera en fest helt själv så blir det väl mer personligt, säger AlWexander.

5

Bröllopstraditioner runt om i världen

Guatemala. På ett guatemaliskt bröllop krossar brudgummens mamma en vit keramikklocka fylld av mjöl, ris och säd för att välkommna brudparet till festen. Ritualen anses föra lycka och framgång med sig.

Rumänien. Bruden kidnappas på skoj av familj och vänner inför ett rumänskt bröllop.

Det är brudgummens jobb att rädda henne genom att betala lösen i form av alkohol, pengar och romantiskt smicker.

Sydafrika. Det är tradition i Sydafrika att som föräldrar till brudparet ta med sig eld från det egna hemmet till de nygiftas nya bostad. Elden från barndomshemmet ska hålla gnistan i förhållandet vid liv.

Siv med parets bröllopsalbum. Här har de sparat bilder såväl bilder som kvitton från bröllopet i Köpenhamn.

Tillbaka till Siv och Börje. Siv sitter och bläddrar i parets bröllopsalbum där de sparat bilder och kvitton från vigseln i Köpenhamn. Att de åkte ner till Köpenhamn för att viga sig var något som folk i deras omgivning uppfattade som lite ”märkvärdigt.”

— Vi var ju vanligt folk och då skulle man egentligen gifta sig hemma i kyrkan eller på prästgården, och därmed basta, säger Siv. — Det vanligaste bland våra vänner var att man gick till prästgården och vigdes där. Sedan hade man bröllopsmiddag på lokal eller i hemmet. Att gifta sig borgerligt eller civilt hade man aldrig hört talas om. Samhället var överhuvudtaget mer religiöst då, säger Börje.

Polen. Vill du dansa med bruden vid ett polskt bröllop så får du betala. Det är tradition att köpa sig en dans med bruden vid bröllopsmottagningen. Pengarna samlas in av brudgummen och går till bröllopsresan.

Indien. Stöldrisk på bröllopet? I Indien är en vanlig bröllopssed att brudens syster stjäl brudgummens skor när han anländer till bröllopscermonin. Brudgummen måste muta systern för att få skorna tillbaka Källa: buzzfeed.com 2014.

41

Kärnkraft - Ja tack?

Med tio aktiva reaktorer är Sverige världens mest kärnkrafttäta land.

Kärnkraften har gått en brokig väg och dess framtid är trots en 70 år gammal historia ännu osäker.

Av: Douglas Ädel

I

augusti 1945 detonerade atombomberna över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Samtidigt som atombomberna satte punkt för andra världskriget så skulle det komma att bli startskottet för något annat. Hela världen såg potentialen hos den nya tekniken, både för dess militära och civila användningsområden.

Redan i november 1945 upprättades den svenska statliga Atomkommittén. På Atomkommitténs initiativ bildades det statliga företaget AB Atomenergi 1947, i syfte att forska kring och utveckla den svenska kärnkraften.

Den 13:e juli 1954 klockan 18:59 gick Sveriges första kärnkraftsreaktor “R1” kritisk, vilket betyder att reaktorns kärnklyvning blev självgående och var helt igång. R1 låg begravd 25 meter under jord vid Kungliga Tekniska Högskolans campus i Stockholm. Där bedrevs mycket av den forskning som låg till grund för den omfattande kärnverksamhet vi har i Sverige idag. De kommande 10 åren skulle en handfull forskningsreaktorer komma att tas i drift, men det var inte förrän 1964 som Sveriges första kommersiella kärnkraftverk

42

Såhär ser R1 ut idag. Rutnätet i taket och på väggarna är rester från saneringen av hallen.

togs i drift. Detta var Ågestaverket, beläget i Huddinge kommun söder om Stockholm, som med sin enda reaktor “R3” främst producerade fjärrvärme till stadsdelen Farsta. Verket kallades därför ofta för “Ågesta atomkraftvärmeverk”.

Under denna tid förekom det knappt några politiska stridigheter kring atomkraften.

Det fanns ett stort folkligt stöd för den nya energikällan och till och med miljörörelsen såg utbyggnad av kärnkraft som något positivt. Det var inte förrän i början på 70-talet som debatten började komma igång, med den dåvarande centerpartiledaren Thorbjörn Fälldin i spetsen. Riskerna med kärnkraft och hur det

radioaktiva avfallet skulle förvaras blev de stora frågorna, debatten blev till och med så livad att kärnkraftsfrågan skulle bli en av de stora frågorna inför 1976 års riksdagsval.

1972, samtidigt som debatten började ta fart så togs Oskarshamns kärnkraftverk i kommersiell drift med Sveriges andra kommersiella reaktor. Bara fem år senare skulle även Ringhals och Barsebäck ha reaktorer i drift och expansionen fortsatte ända fram till 1985 då hela 12 reaktorer var i drift, vilket gjorde Sverige till världens reaktortätaste land per capita.

K

ärnkraftsfrågan aktualiserades 1979 i och med Harrisburgolyckan, ett reaktorhaveri vid ett amerikanskt kärnkraftverk. Olyckan ledde till en nationell folkomröstning 1980 med tre alternativ som alla innebar avveckling av kärnkraften, men i olika takt. Resultatet blev oklart då inget alternativ fick egen majoritet, med 39.1 procent vann alternativ två med endast 0.4 procentenheter mer än alternativ tre.

I linje med alternativ två beslutade regeringen att kärnkraften på sikt skulle avvecklas och inga reaktorer som inte redan var planerade skulle byggas. Beslutet förstärktes efter Tjernobylkatastro-

fen 1986. Planen var att den svenska kärnkraften skulle vara helt avvecklad till 2010, ett årtal som baserades på reaktorernas förväntade livslängd.

I

linje med planen, och på grund av påtryckningar från Danmark, så togs kärnkraftverket Barsebäcks två reaktorer ur drift 1999 respektive 2005.

Antalet aktiva reaktorer i Sverige gick då ned till dagens tio stycken. Den planerade avvecklingen har skjutits upp med tiden då man märkt att reaktorernas livslängd var längre än den förväntade. 2010 beslutade regeringen att nya reaktorer får byggas, men endast för att ersätta redan befintliga. Idag står kärnkraften för ungefär 40 procent av Sveriges totala elproduktion, vi är världens 10:e största producent och konsument av kärnenergi.

R

eaktor R1 har varit stängd sedan 1970 och den gamla reaktorhallen används idag till bland annat kulturprojekt och Ågestaverket som stängdes 1974 används idag för övningar av Stockholms brandförsvar. Kanske är dessa reliker en fingervisning på åt vilket håll kärnkraften är på väg i Sverige, men ingen vet säkert hur länge kärnkraften kommer vara en del av vårt samhälle.

25 meter under jord, vid Kungliga Tekniska Högskolans campus i Stockholm, finns resterna av Sveriges första kärnkraftsreaktor, R1.

43

Av: Elinor Strand

EN LÅNG OCH DYR HISTORIA Pengar, svett och tårar är vad som krävs för att ta ett körkort år 2015. Men en gång i tiden räckte det med att skicka ett brev så var lappen din. Följ med Kontexts reporter tillbaka till körkortets vagga. Och på en hisnande jakt efter det egna körkortet.

Håll i dig.

Arkivbilder: Väghistoriska samlingarna

M

ina händer lämnar svettmärken på ratten i den vinröda Volvo XC 60:n. Det värmländska landskapet svischar förbi utanför sidorutan.

Hastighetsmätaren står på exakt 90 km/h. Så fort den gör en ansats att dra över 90-strecket lättar jag på gasen. Mina andetag når inte ända ner i magen, de stannar i halsen. Pulsen rusar och jag tänker på viltfaran, tresekunders-regeln, uppsikt bakåt och åt sidorna, minst var tionde sekund. Och glöm för guds skull inte att hålla koll på hastighetsmätaren. Jag slänger en blick på sätet bredvid mig och försöker läsa av min passagerare.

— När du tycker det passar kan du svänga av åt vänster och vända på lämpligt ställe, säger han.

andra ord. Ett av de allra första körkorten utfärdades redan år 1902 till industrimannen Alfred Hahn i Örebro. Han behövde varken övningsköra eller köra upp. Han skickade helt enkelt ett brev till magistraten, dåtidens kommunfullmäktige, som godkände honom som förare. Det kan tyckas dåraktigt att godkänna en förare utan att först ha kontrollerat om personen kan köra bil. Men det fanns å andra sidan inte särskilt många bilar i Örebro som Alfred Hahn kunde krocka med.

— Bilarna var mycket få och kunde knappast köra snabbare än 30 km/h på den här tiden. En mötesolycka som idag brukar sluta väldigt allvarligt, var på denna tid knappast jämförbar, säger Hans Mattsson, expert på Transportstyrelsen.

M

in körlärare heter Tommy och har jobbat på Säffle trafikskola i över tjugo år. I år kommer han att hjälpa ett femtiotal personer att ta sitt efterlängtade körkort.

Förhoppningsvis är jag en av dem.

Om jag klarar mitt förarprov blir jag en av 100 000 svenskar som får körkort i år.

I genomsnitt lägger vi 15 000 kronor på vår körkortsutbildning. Ingen billig historia med

44

U Alfred Hahn fick använda ett protokollutdrag från kommunfullmäktige som körkort.

Arkivbild: Vägmuseet

nder 1920-talet växte bilens betydelse och ökade krav på förarnas skicklighet började efterfrågas. Det var bilbranschen själva som ville ha förarbevis, då de inte ville att bilen skulle ses om något farligt eller störande, berättar Hans Mattsson.

I september 1924 hade styrelsen i Automobilbesiktningsmännens Förening fått nog. Allt för många svenskar fick kör-

kort trots sin “slöhet och likgiltighet”. Ville du ha ett körkort vid den här tiden gick du till en besiktningsman. Enligt styrelsen hade besiktningsmännen brustit i sin uppgift och godkänt förare alldeles för lättvindigt.

Samtidigt startades allt fler körskolor. I slutet av 1930-talet bildades Sveriges trafikskolors Riksförbund, STR. En av initiativtagarna var körläraren Bertil Gustavsson från småländska Nässjö.

Han var trött på “låt-gå-attityden” som rådde vid godkännande av förare och ville att svenska bilister skulle genomgå en mer gedigen utbildning innan de fick körkort. Han brann för att vägarna skulle bli säkrare och skrev kursplaner och läromedel på egen hand.

B

ertil Gustavssons vision har på många sätt blivit verklighet. Idag finns drygt 800 trafikskolor i Sverige och merparten av dessa är anslutna till STR. Den som vill kan fortfarande köra upp som privatist, alltså utan att ha tagit lektioner på trafikskola, men majoriteten väljer ändå att skriva in sig på en skola. För många av dessa blir körkortet en dyr historia.

Bo Tollbring arbetar på STR med att skriva trafikläromedel. Han menar att det är dyrare och svårare att få sitt körkort idag jämfört med på Alfred Hahns tid för att myndigheterna vill ha säkrare vägar. År 1997 beslöt en snudd på enig riksdag attinföra Nollvisionen.

Målet har sedan dess varit att jobba för att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken.

Denna vision ställer högre krav på förarna.

— Myndigheterna lägger på allt fler obligatoriska moment på utbildningen. Dessa utgör en kostnad som inte går att komma undan, säger han.

För snart tio år sedan infördes som ett led i Nollvisionen Riskutbildning 1. Utbildningsmomentet är en teoretisk del som syftar till skapa mer riskmedvetna förare.

— “Jag är en del av risken”. Det är den attityden vi vill få in i förarna, säger Bo Tollbring.

D

en röda lampan blinkar inte på järnvägstrafikskylten. Det ska inte komma något tåg.

Jag minns vad jag läste i teoriboken och sänker farten ändå. Jag har precis bytt körlärare från

Tommy till Lasse. Jag vill visa att jag är medveten om riskerna och minns ur teoriboken med egna ord: “Lamporna kan gå sönder och du kan överraskas av ett tåg som rusar mot dig i 200 km/h om du inte ser dig för.”

En skogsdunge skymmer sikten åt höger, så jag växlar ned till ettan och krypkör fram till spåret. Jag ser åt vänster och åt höger; inget tåg syns till. Jag tar ett djupt andetag och lyfter kopplingen. Plötsligt börjar det blinka och tjuta. Bommen faller nästan rakt ned över huven på Lasses vita Volvo V70. Jag bromsar hårt. Mina händer lämnar svettmärken på hans ratt.

— Det är bara att backa, säger Lasse lugnt.

Jag vänder mig bakåt och gasar lätt. Men bilen kör framåt, inte bakåt.

— Oj oj, stopp, du glömde lägga i backen, utbrister Lasse, inte lika lugn nu och tar över med sina egna pedaler.

Vi backar bakåt. Mitt adrenalinpåslag har skapat stora svettfläckar under armarna.

Någon minut senare rusar ett X2000 förbi oss. Lasse försöker lugna ned mig med att berätta en historia om en annan elev, som hade kunnat sluta riktigt illa.

– Det var några år sedan nu, men vi fastnade mellan bommarna. Då blev jag faktiskt lite rädd. Men hon var helt lugn och körde rakt på bommen, som man ska, den går ju sönder då. Jag var glad att hon höll sig så lugn, för det var inte jag, säger han och skrattar lite.

Jag nickar instämmande, som om jag kommer att undvika alla trafikfaror om jag bara lyssnar ordentligt nu. Det slår mig att Lasse utsätter sig för livsfara, varje dag.

V

arje år dör runt 300 personer i trafiken, och drygt 20 000 skadas. Det är färre än när Nollvisionen infördes och kurvorna pekar lyckligtvis nedåt. I april månad i år omkom 11 personer, vilket är den lägsta siffran för månaden sedan andra världskrigets slut. Men enligt Bo Tollbring är det svårt att säga om minskningen beror på att körutbildningen har fått fler moment.

— Det är svårt att mäta. Jag tror att det är en kombination av ökad riskmedvetenhet och att vi har fått säkrare vägar och bilar.

45

SAMHÄLLE

Magna Charta - 800 år Den har kallats en av grundstenarna i den västerländska demokratin och textens Mona Lisa. Senast ett exemplar såldes på auktion så klubbades det för 21,3 miljoner dollar.

I år fyller Magna Charta 800 år, ett jubileum som firas stort i hela den engelskspråkiga världen. Följ med Kontext på en tidsresa genom 800 år av västerländsk historia.

Text: Robert Lundberg

46

SAMHÄLLE

L

ondon 1647. Inbördeskriget mellan parlamentet och kungen har pågått i fem år. Det kommer dröja ytterligare nitton år innan den stora branden sveper bort Londons små trånga gator kantade av trähus och ersätts med en stad av sten.

Sir Thomas Fairfax har lett parlamentets styrkor i strid enda sedan krigsutbrottet. Nu är han i London för att tala till parlamentet och invånarna i staden. Trots att man lyckats besegra och tillfångata kung Karl så är kriget fortfarande inte över och krigströttheten sprider sig i landet. Folket och soldaterna är i behov av något som höjer moralen och att hålla viljan till kamp vid liv.

Men sir Thomas är inte ensam, ifrån parlamentsbyggnadens gömmor har han släpat fram det värdefullaste de har - en gammal originalversion av Magna Charta. Han pekar på dokumentet och säger till de församlade soldaterna.

— Det är för det här vi har kämpat och med Guds hjälp måste vi fortsätta.

Salen var sig lik. Ändå var allt annorlunda. Då, för tjugofyra år sedan var det platsen för hans kröningsbankett. Då hade Englands högsta adel och prästerskap, tillsammans med representanter för Europas kungahus samlats här, för att sola sig i hans glans. Karl I. Kung över England av guds nåde.

Nu står han här nedanför domarens bänk, som vilken missdådare som helst. Anklagad för högförräderi mot England, trots att han är Englands krönta konung. Mitt emot står åklagaren John Cook och läser upp anklagelserna. När Karl tillfrågas hur han ställer sig till åtalspunkterna svarar han: — Rättegången här i dag är inte enligt guds lagar. Snarare motsatsen. Både gamla och nya testementet befaller att en kung ska lydas och en kung kan inte göra fel.

Det var inte första gången det hölls en rättegång i Westminister Hall men aldrig förr har en regerande kung stått inför rätta. Det är den 20 januari 1649 och nu ska det äntligen avgöras.

Vem är det egentligen som har den slutgiltiga makten över landet, kungen eller lagen?

ment för att de upprepade gånger trotsat hans kungliga order. Ett krig som kostat uppskattningsvis 300 000 människor livet, nästan sex procent av befolkningen.

Man kan undra vad kungen tänkte på när han tittade ut över salen. Kanske såg han en och annan anhängare ute bland åskådarna. Trots att det var nästan två år sedan han fängslades hade kriget fortsatt och det fanns fortfarande människor i landet som stöttade kungen. Rädslan för att något skulle hända ansågs så stor att man förde in Karl via den södra sidan av salen, istället för som brukligt genom den norra. Det var för att slippa passera genom åskådarsektionerna där allmänheten fått tillåtelse att bevittna rättegången. John Bradshaw, president för högsta domstolen och domare för dagen, var så rädd för ett attentat att han hade satt en skottsäker hjälm över peruken.

Kanske tänkte Karl på att det var väldigt glest bland jurybänkarna. Av 135 kallade var det bara 68 som vågade komma och de som kom var alla övertygade parlamentarister. Eller kanske stod han och förbannade Kung John, han som för 452 år sedan satte sitt sigill på Magna Charta. Det dokument som från början bara var ett politiskt spel men som i stället kom att forma vårt samhälle än i dag.

”Det är för det här vi har kämpat och med guds hjälp måste vi fortsätta.”

Fakta Engelska inbördeskriget Det engelska inbördeskriget var en serie konflikter som pågick mellan 1642-1651.

Konflikterna stod mellan kungamakten och parlamentet och handlade om hur England skulle styras. Kungen och hans anhängare ansåg att kungen var enväldig och att endast gud stod över, medan parlamentet menade att kungamakten var ett ämbete som utgick från folket. Parlamentet menade att man hade stöd för sin åsikt i Magna Charta. När kriget var över och parlamentet stod som segrare avskaffades kungamakten helt i England, Irland och Skottland ända fram tills 1660 då parlamentet röstade för att återinföra monarkin. Kung blev Karls son som fick namnet Karl II.

T

ill ljudet av trummor och trumpeter och omgiven av beridna vakter hade han förts in, han som för över sex år sedan hade förklarat krig emot det engelska folket och dess parla-

47

SAMHÄLLE

Kung Johan som skrev under Magna Charta.

Arkivbild: British Library

Kung Johans barnbarn Edward I var den som gjorde Magna Charta till skriftlig lag.

Om man följer Themsens ringlande vatten 32 kilometer väster om London kommer man till Runnymede. Namnet tros komma från det gamla anglosaxiska ordet för regelbundet möte.

Här på de stora grästäckta ängarna som kantar flodens strand har Englands kungar haft rådslag förr.

Det är den 15 juni 1215 och det är kung Johan som har kallat till fredsförhandlingar, i ett försök att lappa ihop sitt sönderfallande rike. Johan var aldrig tänkt att bli kung. Han föddes som den yngste av fem söner till Kung Henrik II, men när Johans äldre bröder bestämde sig för att göra uppror mot sin far blev vägen till makten lättare.

som bestod av 63 punkter som begränsade vad kungen fick och inte fick göra.

De viktigaste punkterna var rätten till skydd av personlig egendom, rätten till att inte kunna hållas fängslad utan rättegång och att kungen själv inte skulle få bestämma om införandet av nya skatter.

Avtalet sa också att kungen skulle instifta ett råd av adelsmän som skulle hjälpa kungen att regera. Ett råd som senare kom att kallas parlamentet.

Man kallade avtalet för Magna Charta, det stora avtalet. Men det var inte kungens längtan efter fred som fick avtalet till stånd.

För Johan var det bara ett politiskt spel.

Han hade bara förhandlat för att vinna tid och kunna söka stöd från påven, och det tog bara några månader innan det kom ett påbud från påven som förklarade Magna Charta både skamlig och olaglig och de 25 baronerna blev bannlysta.

F

ast det är en sak att ta makten och en annan att behålla den.

Under Johans 18 år som kung var det bara fred under två, men det var det sista kriget, det som kom att kallas ”baronkrigen” som blev det mest betydelsefulla. Inte för hur det gick i kriget, utan för avtalet som uppstod på grund av det.

Efter att ha förlorat halva sitt rike i ett tolv år långt krig mot Frankrike hade många i England tröttnat på kungen. 25 av landets mäktigaste baroner hade under Robert Fitzwalter och ärkebiskopen av Canterbury Stephan Langton gjort uppror.

Rebellerna hade på kort tid lyckats inta London, Lincoln och Exeter och tvingat kung Johan till förhandlingsbordet.

Förhandlingarna pågick i flera dagar innan man äntligen kunde enas om ett avtal. Ett avtal

48

H

ade det inte varit för att Johan dog knappt ett år senare hade kriget kunnat fortsätta under flera år. I stället efterträds han av sin blott nioåriga son Henrik, och det gav en chans för adeln och prästerna att öka sitt inflytande.

En förmyndarregering bestående av adel och präster infördes för att styra landet i Henriks namn, tills det att han uppnår myndig ålder. Rådet återinförde en något förändrad version av Magna Charta. Henrik fick dessutom förnya avtalet ytterligare en gång år 1225 för att få lov att höja

SAMHÄLLE

Sir Thomas Fairfax ledde parlamentets styrkor i inbördeskriget.

Arkivbild: Wikimedia Commons

Kung Karl I av England vid sin rättegång.

Arkivbild: Wikimedia Commons

skatterna till kronan.

Under Henriks son Edward I fick Magna Charta sitt officiella befästande. 1297 gjorde Edward dokumentet till skriftlig lag i sitt stora arbete att reformera den engelska lagboken. Även på 1300-talet fick Magna Charta en stor betydelse i engelsk politik. I ett tal till parlamentet 1369 sa Edward III: — Magna Charta ska stå över alla andra lagar och om någon lag går emot Magna Charta ska den räknas som intet.

mothugg. Och det är vad man gjort i och med undertecknandet av The Military Act - en ny lag som ger rätten att hålla personer fängslade utan rättegång eller formell anklagan.

U

nder 1500-talet kom makten att svänga igen. Långa inbördeskrig i England hade försvagat adelns makt och under huset Tudor, mest känt för Kung Henrik VIII med sina sex fruar, stärkte kungahuset sitt grepp om makten och lagen blev återigen vad den regerande kungen eller drottningen bestämde.

Det skulle dröja enda till 1620-talet innan Magna Charta grävdes fram igen som ett redskap mot kung Karl, och ryktbarheten den uppnådde då skulle se till att den spreds över världen för att aldrig mer glömmas bort. I alla fall inte av alla.

Det är den 29 september 2006. Det är inte första gången justitieminister Alberto Gonzales står inför senatens juridiska kommitté. Som justitieminister ingår det i arbetsuppgiften att klargöra regeringens ståndpunkt inför senaten.

Det tillhör inte vanligheten att kritiken även kommer ifrån egna partikamrater. Men ger man sig på konstitutionen får man vara beredd på

Fakta Avrättningen av Karl I Av 68 jurymedlemmar röstade 59 för en fällande dom. I domen sades det att kungamakten var ett ämbete som tilldelats Karl av folket och att hans skyldighet var att regera för deras bästa och enligt landets lagar. Att han brutit mot detta var lika med högförräderi mot England.

Vid avrättning av förrädare var det brukligt att huvudet av den döde hölls upp och hans brott ropades ut. Vid Karls rättegång hölls huvudet upp men inget ropades ut.

Det har spekulerats i att detta var för att bödeln inte ville bli igenkänd, något som kan ha räddat hans liv. För 18 år senare när monarkin återinfördes dömdes flera av de inblandade i rättegången till döden genom hängning, dränkning och styckning.

49

SAMHÄLLE Trots uppståndelsen lagen har väckt ser Alberto lugn ut där han sitter inför kommitténs ordförande, den republikanske senatorn Arlen Spector.

Med ett litet leende på läpparna tar han till orda.

— Enligt min mening senatorn, finns det inget i konstitutionen som garanterar rätten till habeus corpus.

Innan han hinner fortsätta avbryts han mitt i sin mening av senatorn.

— Du har fel! Högsta domstolen slår fast att rätten till habeus corpus är garanterade oss genom konstitutionen. Det kommer från Kung Johan och undertecknandet av Magna Charta.

Kommittén går inte på åklagarens linje utan.

Med röstsiffrorna 11-9 så röstar man den 7 juni 2007 igenom en resolution som ska se till att återställa rätten till habeus corpus i USA.

H

ur kom då Magna Charta att få betydelse för dagens politik på andra sidan Atlanten från var den undertecknades för nästan 800 år sedan?

William Penn var en rik frireligiös engelsk handelsman. 1682 anlände han till USA. Här hade han fått kolonin Pennsylvania som betalning för ett lån på 16 000 pund till Karl II och den engelska kronan.

Med sig till det nya landet hade han en kopia av Magna Charta, och redan 1685 publicerar han och ger ut en engelsk översättning i USA. Verket får en stor spridning och kom att få stor betydelse i skapandet av lagarna i de nya kolonierna de närmsta årtiondena.

Invånarna i kolonierna såg sig själva som engelsmän och därför berättigade till alla de rättigheter som tillkom brittiska medborgare.

I England såg man däremot kolonierna som en outsinlig inkomstkälla för det brittiska imperiet, men det räckte inte för att bekosta kriget mot Frankrike i Europa. Med en rad nya skatter riktade mot kolonisterna försökte man få ut ännu mera pengar. Något som inte togs emot med blida ögon i USA. Benjamin Franklin, en av grundarna till USA, som då bodde i London och fungerade som ambassadör åt kolonierna i Europa svarade i ett tal till parlamentet angående de nya skatterna: — Kolonierna kan inte krävas på skatt utan sitt eget medgivande. Det är vår rätt som engelsmän, garanterade av oss genom Magna Charta.

K

olonierna vägrade att erkänna parlamentetet i Englands rätt att bestämma över dem utan att de fick vara med och rösta fram parlamentet.

Konflikten ledde några år senare fram till öppet krig mellan USA och England och efter åtta års

50

krig så kapitulerar England och Amerikas förenta stater bildas av de 13 kolonierna.

En av de första sakerna som det nya landet gör är att skapa en egen grundlag, och det är med Magna Charta som inspiration, man skriver den amerikanska konstitutionen och flera av rättigheterna för invånarna i det nya landet är hämtade direkt ifrån det dokument som kung Johan satte sitt sigill på 1215 i Runnymede.

I

Massachusetts som var en av de ursprungliga kolonierna, ansåg man att Magna Charta var så viktigt att man i sitt ursprungliga sigill hade en man som höll ett svärd i ena hande och en avbild av Magna Charta i den andra. På entrén till USA:s högsta domstol har man gestaltat framkomsten av västerländsk lag och en av de första bilderna är när kung Johan signerar Magna Charta i Runnymede. Även det amerikanska advokatssamfundet såg Magna Charta som den största orsaken till de lagar vi har idag. Det var därför de valde Runnymede som plats för de monument man satte upp 1957 för att fira friheten under lagen, det är även därför vi firar 800 år med Magna Charta i år. Det är inte så mycket själva dokumentet vi firar, utan mer det första prejudikatet som ger människor rätt till egendom, frihet och liv gentemot staten. Även om vissa av lagarna och reglerna har kommit och gått genom historien så lever tanken kvar om individens frihet och det är den tanken som firas stort världen över i år.

Fakta Habeus corpus Habeus corpus betyder direkt översatt från latin ”du skall ha kroppen.” I praktiken är det ett skydd mot att ingen människa ska kunna hållas fängslad utan rätt till rättegång.

Habeus corpus är en av grundpunkterna i Magna Charta och gjordes ännu starkare i engelsk lag genom The Habeus Corpus act från 1679. Lagen var en direkt följd av inbördeskriget och att kung Karl hade hållit flera medlemmar av parlamentet i husarrest utan formell anklagan.

Lagen om habeus corpus har följt med oss i modern tid både genom den amerikanska konstutionen och de mänskliga rättigheterna.

SAMHÄLLE

Louise Thelander övervakar Lars Rosies pusslande med flyttlasset.

Att lämna Sverige Varje år lämnar runt 50 000 svenskar vårt land för att söka lyckan utomlands. De senaste decennierna har vi sett en ökande emigration, endast jämförbar med det sena 1800-talets utvandring från fattig-Sverige.

Text och foto: Simon Rissvik

51

SAMHÄLLE

L

ouise Thelander är klädd för flytt. I gråa och svarta snickarbyxor och arbetshandskar övervakar hon pusslandet av speglar, fåtöljer och stolar.

På flyttbilens flak står sambon Lars Rosie med sin son André och lägger ett live-tetris med möblerna.

— Vi har gjort oss av med hur mycket som helst, vi hade ungefär 70 kubikmeter möbler, nu har vi 30, resten har vi sålt, slängt och skänkt, hojtar Lars. Hans glasögon har tonats av solens små gästspel på den annars gråa himlen över Öresund.

D

et är onsdagen den 15 april och knopparna på träden vid Allmogegatans slut skvallrar om att våren gjort en blixtvisit i helgen. Louise och Lars står inför sitt livs äventyr. På fredag ska de utvandra, lämna Sverige för Grottazzolina, en liten by två mil från Italiens adriatiska kust. 200 mil från Helsingborg, familj, jobb och tryggheten det innebär.

I den lilla byn på 3129 invånare har de köpt ett renoveringsobjekt, ett stenhus på 460 kvadrat som ska förvandlas till ett bed and breakfast och bostad för paret och hunden Ellie.

— Nu när det är verklighet så tänker jag ofta: ”vi ska ju bara flytta, det är ju inte så stort”. Vi ser det som ett projekt, vi flyttar ner dit och renoverar ett hus och startar ett företag, funkar det inte så flyttar vi tillbaka, säger Louise.

Drömmen om Italien har funnits sedan paret gjorde sin första resa tillsammans. Efter otaliga resor, kontakter med mäklare, italiensk byråkrati och pappersarbete, krossade drömmar, nytt hopp, stora besvikelser och stunder av lycka står de nu äntligen som ägare av ett hus på den italienska landsbygden.

Att lämna Sverige, det gamla och det fria, trygghet och familj, är ett stort steg. Men Louise och Lars är inte ensamma, inte på långa vägar. Varje år utvandrar runt 50 000 svenskar och över en halv miljon beräknas bo utanför landets gränser.

På SOM-institutet vid Göteborgs universitet har man kartlagt utlandssvenskarna; vi finns i runt 186 länder runtom i världen. Flest har klivit över staketet och flyttat in hos grannen Norge där drygt 40 000 svenskar bor. Näst populärast är USA och på tredje plats hamnar Storbritannien.

På topp 15 listan finns också länder som Australien, Grekland och Kanada.

För Ellie innebär flytten en tur tillbaka till ursprungslandet. Hon är nämligen av rasen italiensk bolognese.

52

SAMHÄLLE Äldst svensk befolkning har Kroatien där medelåldern hos svenskarna är 57,4 år, yngst är vi i Somalia där medelådern är 34,3 år. Det mest svenskbefolkade landet utanför Västeuropa, Nordamerika och Australien är Thailand där 2010 stycken svenskar bor, enligt Skatteverkets siffror. Dessa siffror baseras på hur många som uppgett en officiell adress i landet där de bor, vilket är drygt hälften av den halva miljonen som uppskattas bo utomlands.

tänker folk att du är tokig. Så upplever jag inte det i Italien, man ser varandra på ett annat sätt.

Flyttbilen är fullpackad och det småregnar utanför köksfönstret där bara några stolar, en kaffekokare och flyttlådor finns kvar. Lousie och Lars är glada och förväntansfulla. För några år sedan såg de ett föredrag om privatekonomi och sparande, efteråt pratade de med några av ekonomerna på plats som uppmuntrade dem att fortsätta jobba för Italien-flytten. De fick rådet att sätta upp ett mål, ett datum att sikta mot.

— Vi satte mars 2015, nu går flyttlasset i april, det känns väldigt bra, säger Lars.

Men det har varit en lång resa, rent praktiskt finns en del att göra innan man flyttar.

— Det är en djungel. Man måste prata med försäkringsbolag, Skatteverket, Försäkringskassan och så vidare. I Italien måste vi registrera oss som medborgare, massor av papper. Men att vi rör oss inom EU gör att det hela blir enklare, säger Louise.

— Jag stod här och åt yoghurt med en brödkniv nyss, allting går, säger Lars och skrattar.

”I Sverige lever vi för att jobba. I Italien jobbar man för att leva.”

L

ars och Louise är båda 48 år. När de träffades 2004 hade de bägge tonåringar från tidigare förhållanden och för åtta år sedan, med fem ungar, flyttade de in i det röda tegelhuset på Allmogegatan. Louise är utbildad stresspedagog och hälsoutvecklare och Lars är medicinsk massageterapeut. Nu har Lars sagt upp sig och Louise har fått tjänstledigt, det är dags att uppfylla en gemensam dröm och de är överens om att tiden är helt rätt.

Det är framför allt 70-talister mellan 35 och 44 år som bor utomlands. Om man frågar valmyndigheten är en utlandssvensk någon som någon gång varit folkbokförd i Sverige. Flyttar man utomlands gäller ens rösträtt i tio år, sen kan man registrera sig för ytterligare tio. Valdeltagandet bland den här gruppen brukar ligga på dryga 30%, samtidigt är antalet röstberättigade utlandssvenskar tillräckligt många för att avgöra ett riksdagsval.

Många återvänder till den fjällhöga norden, två av tre som officiellt anmält en adress utomlands flyttar tillbaka inom fem år.

Man kan fråga sig vad vi söker när vi lämnar Sverige? På var och varannan FN-lista över välfungerande stater och välmående folk hamnar vi på topp tio. Våra materiella behov är mättade, vi anses vara en av världens bäst fungerande demokratier och inkomstklyftorna är fortfarande låga i jämförelse med andra nationer, så varför flytta?

F

ör Louise och Lars handlar det om att leva, på riktigt: — I Sverige lever vi för att jobba, det har vi gjort för länge nu. I Italien jobbar man för att leva.

Livet kommer först, inte jobb och måsten. Jag vill leva hela dygnet, säger Lousie och Lars fyller i: — Svenskar är väldigt tråkiga människor, om du hälsar på någon du inte känner på stan då

Lars Rosie med Ellie.

53

SAMHÄLLE

”De gjorde sig av med de svenska ”bonna-kläderna” genom att kasta dem överbord innan båten kommit i land”

— Vi har gjort slut med Sverige, det enda som finns kvar är ett bankkonto och en särskild postadress hos brorsan, fortsätter han.

Sedan 1970 beräknas över en miljon människor ha gjort slut med Sverige. År 2010 flyttade 49 278 personer utomlands. Inte sedan 1887, då den stora utvandringsperioden från Sverige kulminerade med 50 786 emigranter, har så många människor utvandrat. Då uppmättes Sveriges befolkning till drygt 3,5 miljoner. Hela 1,3 miljoner svenskar utvandrade till Amerika, de flesta av helt andra anledningar än dagens utvandrare.

U

lf Beijbom skrider ljudlöst fram över parketten i den antikt inredda våningen högst upp på Vallgatan 3 i Växjö. Han hämtar sin senaste bok Oförglömligt: ett liv i emigrationsforskningens tjänst från bokhyllan som täcker hela väggen och sträcker sig drygt sex meter från ytterdörren in i hallen. Omslaget pryds av honom själv iförd en cowboyhatt och kostym, som en J.R-kopia från TV-serien Dallas.

— Jag brukade klä upp mig sådär på Minnesota-dagen som Utvandrarnas hus här i Växjö anordnade förr, säger han.

Ulf kom till Växjö från Uppsala 1965, värvad för att chefa över emigrantinstitutet och utvandrarnas hus som tillkom 1968. Han har skrivit ett 30-tal böcker, alla inom ämnet svensk emigration, och är medlem av Vilhelm Moberg-sällskapet. Han har forskat på perioden då Sverige sågs som ett utvandringsland, från 1850 och fram till första världskrigets början. Att han hamnade i Växjö är ingen slump, smålänningarna blev tidigt ett utvandrande folk.

— Den typiske emigranten hade en agrar bakgrund. Men även många äventyrare, framförallt unga män, lämnade under guldruschen. Utvandringen var till största del ett landsbygdsfenomen, berättar han.

F

attigdom var den stora anledningen.

Framtidsutsikterna var dåliga, och löftena om ett bättre liv i Amerika lockade. I Vilhelm Mobergs Utvandrarna drömmer Karl-Oskar om ett bättre liv:

Ulf Beijbom har själv gjort resan över Atlanten. 1973-75 var han biträdande professor vid University of Washington i Seattle

54

”…Sädens skylar var oräkneliga som havets böljor. Här svallade ett hav av gyllene säd, utbredande sig som en enda stor sädesbinge av outtömligt djup. Det var frukten på jorden, som han såg här, en ofattbar mängd av bröd åt människorna: en veteåker i norra Amerika.”

SAMHÄLLE Emigrationen var förvånansvärt organiserad, redan i Sverige kunde man köpa en biljett från Göteborg hela vägen till Minnesota med samtliga transporter inkluderade, som ett dåtidens tågplus. När de runt 1,3 miljoner människor som lämnade landet steg i land på Ellis Iland, New York, tog majoriteten sig västerut mot Chicago och Minnesota. Här etablerade sig svensken snart som antingen hembiträde eller hantverkare.

— Mitt genomgående intryck har varit att svenskarna hade en fördelaktig framtoning i Amerika. Det baserades på att de var arbetsvilliga och anpassningsbara. De ville lära sig engelska illa kvickt. Det finns roliga historier om hur de gjorde sig av med de svenska ”bonna-kläderna” genom att kasta dem överbord innan båten kommit i land, berättar Ulf. I Swede Town, Chicago levde folk trångt.

— De föredrog att bo tillsammans, de var väldigt sparsamma och byggde ofta hus i de norra delarna av Chicago, säger Ulf. Flera sociala nätverk etablerades snabbt, det fanns landskapsföreningar, körer och idrottssällskap, ofta startade och ledda av präster som var tidiga med att utvandra och vana vid kontakt med myndigheter.

— Det var framför allt präster och kyrkan som höll ihop svenskarna utomlands. Det är ganska lustigt för ofta flydde man kyrkan, man tyckte den var så förtryckande, berättar Ulf.

L

öften om välbetalda arbeten, mark och bördig jord lockade svenskarna till Amerika under 1800-talets andra hälft.

Idag ser det annorlunda ut. I köket på Allmogegatan i Helsingborg är flytt-pizzan äntligen på plats. Lars viker en slice och tänker efter en stund innan han svarar på frågan om han och Louise tänker åldras i Italien; — Vi kommer aldrig tillbaka, säger han.

— Fast det kan inte jag säga, jag vet inte. Det får framtiden utvisa. Vi stannar så länge vi trivs, svarar Louise.

På gatan utanför köksfönstret rullar det in ytterligare ett släp som ska fyllas, och nu utbryter panik i lägret; — Skojar han!? Ska vi få in 120 lådor i den!?

Vilket skämt! säger Lars.

— Jaha, det här blir ju spännande, suckar Louise samtidigt som Lars ler och konstaterar att det inte är första hindret på den här färden.

— Men allt är möjligt, det ser du ju här! säger han.

”Vi kommer aldrig tillbaka.”

Länder med störst svensk befolkning 1. Norge

40194

(16,7%)

2. USA

39666

(16,5%)

3. Storbritannien

27554

(11,5%)

4. Danmark

14816

(6,2%)

5. Tyskland

12669

(5,3%)

6. Finland

12526

(5,2%)

7. Spanien

9349

(3,9%)

8. Frankrike

8578

(3,6%)

9. Schweiz

8132

(3,4%)

10. Australien

7658

(3,2%)

13. Italien

3989

(1,7%)

Statistik hämtad från ”Registerstudie över svenska medborgare boende utomlands” SOM-rapport nr 2014:22, Vernersdotter och Solevid. SOM-Institutet, Göteborgs Universitet

55

SAMHÄLLE

Tips till dig som tänker utvandra Funderar du på att flytta utomlands? Även om du är långt kommen i planerna för ditt nya liv på grekiska stränder, norska fjäll eller i Amsterdams gränder, finns det en rad saker att ta hand om på hemmaplan innan flyttlasset går. Kontext har tagit fram en checklista för dig som flyttar utomlands.

Text: Simon Rissvik Foto: Wikimedia Commons

Har du tillstånd?

Som svensk medborgare krävs inga speciella tillstånd för att flytta till något annat land i Norden eller EU. Utanför dessa områden krävs ofta visum och uppehållstillstånd, i vissa länder vill man se hälsointyg och bevis på att man inte förekommer i brottsregister.

Ordna ett giltigt pass och kolla med landets ambassad vilka tillstånd du behöver för att bo i det nya landet.

Har du berättat att du flyttar?

Du har en skyldighet att meddela både skatteverket och försäkringskassan att du ska flytta utomlands, detta för att komma rätt i försäkringsreglerna. Via blanketten SKV7665 hos skatteverket (under länken folkbokföring) meddelar du din flytt.

Är du rätt försäkrad?

Det är inte säkert att dina försäkringar gäller i det nya landet, kontakta ditt försäk-

56

ringsbolag och fråga om hemförsäkring, liv-, olycksfall och sjukförsäkring.

Vad händer med a-kassan?

Om du blir arbetslös i det nya landet: Kontakta din a-kassa och ditt fackförbund så hjälper de dig med information om hur du löser frågor kring arbetslöshetsförsäkring.

Vad händer om du blir sjuk?

Behöver du vård får du i första hand vända dig till sjukvården i landet dit du flyttat.

Bor du inom EU har du samma rättigheter som övriga medborgare i landet. Du får även rätt till vård i Sverige om du skulle bli sjuk under ett besök.

Papper, papper, och mera papper.

Ta med alla viktiga dokument som kan tänkas komma till hands; straffrihetsregister, äktenskapsbevis, körkort, försäkringsintyg, anställ-

ningskontrakt, hyreskontrakt, vaccinationsintyg, skolbetyg, friskintyg, arbetsreferenser, slutskattebesked, passfoton osv. Det låter kanske tråkigt, men man kan aldrig vara nog förberedd.

Får du rösta i svenska val?

Ja, det får du. Ditt svenska medborgarskap påverkas inte av att du flyttar utomlands. Du får dock bara rösta i riksdagsvalet. Röstlängden gäller i tio år från den dag du flyttade från Sverige.

Därefter får du själv anmäla dig för en ny tioårsperiod.

Vad händer med pensionen?

Kanske är dina tankar inte riktigt där ännu, men det kan vara bra att ha koll på ditt pensionssparande och vilka rättigheter du har när du inte längre bor och arbetar i Sverige. Pensionsmyndigheten råder dig att ta reda på vad som gäller i landet du flyttar till. Betalar du inte längre någon skatt i Sverige så tjänar du inte heller till

någon pension här. Har du däremot jobbat i Sverige under en period i livet så har du rätt till pension - kom då ihåg att kontakta pensionsmyndigheten med din nya adress. Även pensionsmyndigheten kräver ett levnadsintyg varje år, intyget finner du på myndighetens hemsida.

Ekonomiska tips.

Kontakta din bank, möjligen kan de ge dig råd om hur du ska hantera dina pengar när du flyttar utomlands. Se till att de räkningar och fasta svenska utgifter du har kvar betalas genom autogiro eller e-faktura.

Ta kontakt med en skatteexpert, har du några inkomster i Sverige (kanske hyr du ut din lägenhet?) så är du också skyldig att betala skatt för dessa. Även försäljning av aktier, fonder eller annan egendom kan vara beskattningsbara.

Slutligen, kom ihåg att avanmäla din tv-avgift!

Är jag en danskjävel?

D

anske skideröv. Danskjävel. Eller min favorit – Ernst-Hugos monolog från Riket. ”Tack, ni svenska vakttorn. Med plutonium tvingar vi dansken på knä. Här: Danmark, utskitet av kalk och vatten. Och där: Sverige, hugget i granit. Danskjävlar.

Danskjävlar!”. Rabblar du den utantill blir jag bara glad. När mitt danska medborgarskap kommer på tal brukar det mötas av två reaktioner: slentrianmässigt nordiskt grannhat och/eller fascination.

Nej, jag kan inte danska. Jag har aldrig bott där och kommer nog aldrig att göra det. I mitt danska pass står det 890211-XXXX. Fyra starka tecken som säger: du är nog inte dansk egentligen va? Ändå blev jag själaglad när den härligt danskt arrogante Jon Dahl Tomasson dunkade in 2-0 mot regerande världsmästarna Frankrike i fotbolls-VM 2002.

Sedan har vi alla danska saker som gör mig gosigt nostalgisk. Mordkommissionen! Faxe Kondi! Hönstartelleter! Ungsbakad leverpastej med bacon! Tuborg!

Det är kanske så det blir när man har åkt Stenafärjan mellan Göteborg och Fredrikshavn 200 gånger, spelat bort alla sina mynt på banditerna, tagit körkortet på Legoland sju gånger, praoat som lastbilschaffis på Jylland och blivit skrattad åt när kusinen Mads försöker få mig att säga rødgrød med fløde. Men jag har aldrig känt mig dansk eller svensk – kanske har det att göra med att det finns ännu en dimension. Min mamma föddes nämligen på Grönland och flyttade till Danmark som liten.

Eftersom Grönland och Danmark har ett problematiskt kolonialliknade förhållande förstår ni nog att en inuitflicka inte behandlades särskilt väl i ett industrisamhälle på 70-talet. Bara det borde väl vara en anledning att distansera sig från Danmark med ett svenskt medborgarskap.

Varför jag har haft kvar mitt danska pass i alla år är en gåta, även för mig. Jag har bara haft svårt att släppa det. Kanske handlar det om att vilja sticka ut lite. Kanske är det lathet det har länge funkat att dra undanflykten ”Danmark tillåter inte dubbelt medborgarskap” men det går ju inte längre.

Men samtidigt har det känts för jävligt att sitta på ett medborgarskap som jag inte ens bryr mig om, medan flyktingar och nyanlända till Danmark inte fått vara en del av sitt nya land. Och att jag egentligen inte kan påverka på riktigt när det är valdag i landet jag bor i.

Mest tror jag att jag har haft kvar det för att jag vill att danskjäveln alltid ska vara en del av mig – oavsett om jag pratar danska eller inte. Eller för att det ska bli lättare att få ett potentiellt grönländskt pass i framtiden. Det sticker ju ut ännu mer.

Ja for helvede. Det er dejligt.

NIKLAS THANDER

57

KULTUR

Mangans väg till Sverige - en historia om ockupation och stängda gränser

KULTUR

Ända sedan 1800-talet har det funnits en fascination för japansk konst och kultur i väst. 150 år senare är det fortfarande en inspirationskälla. Kontext tar reda på hur mangan kom till Sverige och talar med Sveriges första mangaförening.

Text och foto: Magnus von Goës Karlström

KULTUR

K

ungsträdgården i Stockholm, en lördag i april. Körsbärsträden står i full blom, och trots eftermiddagsblåsten är parken välbesökt. Under träden sitter en grupp människor på en filt och har picknick. Det är Mangakai som ordnat med en egen liten Hanami, ett fenomen från Japan där körsbärsblomningen är en av årets stora händelser.

Mangakai var den första svenska föreningen för ett annat stort japanskt påfund – manga och animé. Till en början var det några entusiaster som gick ihop och gjorde gruppbeställningar för att spara på fraktkostnaderna, på initiativ av Simon Lundström.

I början var han inte speciellt företagsam av sig, men till slut blev det ändå en förening av det hela.

— Jag skrev utskick för hand som jag kopierade upp på universitetets kopiator. Sen fick jag reda på att det finns något som heter förening.

D

et som i dag kallas för manga började tecknas i Japan under ockupationstiden efter andra världskriget. Det var på den tiden en billig underhållning med bra distribution, som inte stred mot den amerikanska ockupationens censur.

Under 70-talet började det spridas till västvärlden, och under de kommande decennierna växte marknaden utanför Japan, med fler och fler serier som översattes och släpptes på andra språk.

På många håll fick mangastilen även fäste hos serietecknare, och det började dyka upp inhemska serier tecknade i mangastil. Även en del amerikanska och europeiska animerade TV-serier har tagit mycket inspiration från den japanska animéstilen, bland andra Avatar: The Last Airbender.

Influenser från Japan i den västerländska konsten är ingenting nytt, utan har en lång tradition.

Efter att ha varit stängt för utlänningar i 200 år

60

tvingades Japan öppna sina gränser för handel 1863, och japansk konst började ta sig till Amerika och Europa. Det var främst under den Europeiska impressionismen som japanska träsnitt och målningar började influera konstnärer, och speciellt i Frankrike fick den så kallade japonismen ett stort genomslag.

Konstnärliga grepp från de japanska bilderna som inte tidigare använts i västerländsk konst började användas runt om i Europa, och bilder i ukiyo-e-stil producerades för första gången utanför Japan.

I

dagens mangateckningar finns det däremot få likheter med den gamla japanska konsten. Stilistiskt går det inte att se mycket arv från 1800-talet, men när det gäller inställningen till vad en bild ska vara går det att dra vissa paralleller. Främst handlar det om att den japanska seriekonsten skiljer sig från den västerländska när det kommer till realismen i teckningen, i Japan är det mer karikatyr och stilisering än försök till fotoexakthet.

Att skapa en förenklad bild är något som lever kvar sedan träsnittskonsten, som arbetade med samma filosofi – klara linjer och klara besked.

S

imon Lundströms lägenhet, tidigare samma lördag. De långa väggarna i arbetsrummet är täckta av bokhyllor med japanska mangaböcker. I vardagsrummet står hyllor med mängder av animé på olika format. Simon tar fram och visar en mangabok från bokhyllan, bläddrar ett par sidor och skrattar medan han översätter muntligt.

Simon har arbetat som översättare av och till sedan 1998, men hade det inte som sin huvudsakliga försörjning förrän 2002. Sitt intresse för manga och animé har han dock haft med sig sedan 1986.

KULTUR

Simon var 10 år när han såg animé för första gången, och fastnade. Nu har han en stor samling filmer, tidningar och böcker.

S

imon har arbetat som översättare från och till sedan 1998, men hade det inte som sin huvudsakliga försörjning förrän 2002. Sitt intresse för manga och animé har han dock haft med sig sedan 1986.

— Jag såg tecknad film på kabel-TV när jag var tio år gammal och förstod senare att det var japanska serier jag hade sett. Mellan 1988 och 1991 såg jag också mycket animé på TV när jag var i Frankrike. Jag pluggade också en japanskakurs i samma veva som jag upptäckte seriehandlare, jag hittade Alvglans Bokhandel och det var kärlek vid första ögonkastet.

1992 gick Simon ut gymnasiet och började läsa japanska på universitetet. 1994 fick han ett stipendium för att åka till Japan.

— Jag var den första på Stockholms Universitet som pluggade japanska för seriernas skull. I dag är det majoriteten som gör det.

Föreningen Mangakai, som helt enkelt betyder ”mangaförening” eller ”mangaklubb”, blev officiell i mitten av nittiotalet. Vid det tillfället var Simon

fortfarande i Japan, så trots att han grundade föreningen var han inte dess första ordförande. På den tiden släpptes mycket animé på Laserdisc, ett format som var ganska ovanligt även då, och bara på japanska.

F

ör att göra det mer tillgängligt anordnade Mangakai visningar med svensktextad animé, översatt av Simon.

Mellan 1995 och 1998 ordnades det tre visningar per år med en publik på flera hundra personer.

— På 2000-talet blev det tv-spel och butiker i anslutning till visningarna. Behovet av själva animévisningen fanns inte lika mycket när man kunde sitta hemma och ladda ner engelsktextade avsnitt själv. Föreningen gick i träda då.

Till Sverige kom manga och animé i mitten av åttiotalet, men det tog ett tag innan det verkligen fick sitt genombrott. Under 2000-talets första decennium gavs flertalet serier ut i svensköversättning, främst från Bonnier Carlsen och Egmont - däribland storsuccéer som Dragon Ball, One

61

KULTUR Piece, Ranma ½ och Naruto.

— Den allra första svensköversatta mangan som gavs ut i Sverige var när Alvglans Förlag 1985 släppte Gen - Pojken från Hiroshima. Ingenting hände då. Andra steget var på nittiotalet när vissa butiker importerade översatt manga från Amerika, från Dark Horse och Viz Media.

Men den stora stöten kom kring millennieskiftet, Dragon Ball på svenska kom under sent nittiotal och gick med förlust i två år innan det slog igenom. Sen kom One Piece, säger Simon.

H

an säger att Mangakai inte var delaktiga i att ta manga och animé till Sverige, men att de ändå gjorde sitt för att göra det mer känt.

— Trots allt så hade vi ju animévisningar för hundratals personer innan internet slog igenom.

Så småningom togs Mangakais aktivitet upp igen genom mindre, enklare möten med animévisning. I dag sker tre sådana varje vecka i Stockholmsområdet.

— Vi visar både sådant som sänds nu och någon klassiker. Vi är ett seriefrämjande för manga, men gör inte något stort arrangemang längre.

”Flera föreningar har bildats i Mangakais fotspår.”

S

imon plockar fram en av de svenska volymerna, som han själv stod för översättningen av, från ett skåp för att försäkra sig om årtalet.

— 2002. Animé hade sin egen väg, under mitten och slutet av åttiotalet släppte Wendros dubbade serier på hyrmarknaden. Sen kom Sailor Moon på svenska 1992. Men det var med internet som det slog igenom riktigt stort.

62

Å

ter till Kungsträdgården och Mangakais filt, där det diskuteras friskt. Men föreningsnamnet till trots handlar det ganska lite om manga och animé. Istället byter ämnena av varandra i rask takt, och det verkar snarare vara ett kompisgäng än en mangaförening som träffats under körsbärsträden. Det finns en sanning i det, eftersom många har varit med i föreningen under en

Mycket folk samlades under Mangakais picknick i Kungsträdgården.

KULTUR längre tid har de blivit ett kompisgäng som lärde känna varandra genom Mangakais arrangemang.

Det är något som går att se även bland de senare generationerna av mangaentusiaster. Större arrangemang lever ändå kvar. Flera föreningar har bildats i Mangakais fotspår, och som en direkt utveckling av de tidigare visningarna anordnas i dag flera större konvent runt om i Sverige varje år. blivit en mötesplats för de som är intresserade av den japanska populärkulturen.

Ä

ven om animévisningar fortfarande är en del av alla svenska animékonvent så har en av de främsta anledningarna till att de blivit så populära varit att det har blivit en mötesplats för de som är intresserade av den japanska populärkulturen.

Utgivningen av manga i Sverige har varit något knackig. Under en period fanns det flertalet serier som gavs ut regelbundet, men de har alla lagts ner och i dag är det bara några entusiastiska förlag som då och då ger ut en kortare serie i en eller några få volymer.

— Den snabba nedläggningen visar att det fanns ett bristande intresse hos förlagen. När det började krävas kunskap så droppades det på grund av dåliga siffror. Bonnier menade allvar när det sålde, men var rätt tafatta när det kom till marknadsföring. Egmont hade ännu mer brist på det, det var i princip SF-Bokhandeln som skötte all reklam, säger Simon.

— De gav ut utan kunskap. Intresset fanns hos redaktörerna, men de högre cheferna visste noll.

När det började gå dåligt droppade de det direkt.

Simon påpekar också att det har att göra med en radikalt annorlunda marknad när det gäller böcker i Sverige, speciellt när det handlar om långa serier där det krävs att alla volymer från början finns tillgängliga.

— I Japan är det en maskin som är igång, det trycks nytt hela tiden. I Sverige har vi så dåligt system för backlogs och tryckmöjligheter, så det var inte bara en brist på intresse från förlagen.

Man kan skylla på ett par olika saker, men själva intresset för manga och animé hos publiken har inte gått ner.

En av Hokusais 36 vyer av berget Fuji.

Vad är manga?

Begreppet manga började användas i Japan mot slutet av 1700-talet.

Skrivtecknen betyder närmast ”slarviga bilder”.

Ett av de första kända verk som använde termen var de populära Hokusai Manga-böckerna, som släpptes i femton volymer under 1800-talet. De innehöll bilder från den Japanska konstnären Katsushika Hokusai (1760-1849). Han arbetade främst med träsnitt i ukiyo-e-stil, ”bilder från den flytande världen”.

Hokusai skapade det som i efterhand blivit det mest kända verket från den konststilen, 36 vyer av berget Fuji. ”Manga” kom så småningom att bli det generella japanska ordet för serier, och det var under ockupationstiden i mitten av 1900-talet som den moderna mangan uppkom.

Det var främst två serier som influerade det som kom senare, Machiko Hasegawas Sazae-san, 1946 och Osamu Tezukas Mighty Atom, känd som Astro Boy i väst, 1951. Båda serierna lade grunder för teman och stil i den ”nya” mangakonsten, och Osamu Tezuka har i efterhand kallats för ”mangans fader”.

BILD: WIKIMEDIA COMMONS

63

Av: Magnus von Goës Karlström

Fler tips finns på kontext.jmg.gu.se

Serietips

Utbudet av manga och animé är enormt. Därför tipsar mangaexperten Simon Lundström och Kontexts reporter Magnus von Goës Karlström dig om några av sina favoriter.

Manga

Älskling AI-REN (Yutaka Tanaka, 1999)

En mask av glas (Suzue Miuchi, 1976)

Aomanjuskogen (Hisae Iwaoka, 2008)

Mangavärldens troligtvis bästa beskrivning av människans behov av sällskap, och fulländad som få.

En av mangavärldens mest legendariska klassiker. Även ett bra exempel på en skapare som går vilse i sin egen berättelse och tappar bort sig helt.

I skogen bor Soichi tillsammans med andarna som lever i alla ting. En fin saga om hur allt som finns i en skog är viktigt och hur vi inte ska ta något för givet.

Animé Steins;Gate (Nitroplus/White Fox, 2011)

Neon Genesis Evangelion (Gainax, 1995)

Legenden om Galaxhjältarna (Yoshiki Tanaka/Magic Bus och Madhouse, 1988)

En extremt skicklig skildring av mysterier, tidsreseparadoxer och genuint hjältemod.

Utgör en av de mest träffsäkra illustrationer av barndomstrauman som mänskligheten någonsin skapat för TV.

En rymdopera som poängterar att det i krig finns två sidor med personer på hela spektrat mellan gott och ont.

Film Paprika (Satoshi Kon, 2006)

Tokyo Godfathers (Satoshi Kon, 2003)

Flickan som hoppar genom tiden (Mamoru Hosoda, 2006)

Gränsen mellan verklighet och dröm blir tunnare och tunnare i denna animerade förlaga till Inception.

En fulländad uppvisning i vad man kan göra med en tecknad film.

En extremt välgjord långfilm om vikten av att ångra sig, och inte ångra sig.

64

Av: Simon Rissvik

VARFÖR HETER DET SNOPPTORP? De flesta har hört namnet Trosa och Fittja förut. Men Sverige är fullt av orter, gator, berg och sjöar med mindre smickrande namn.

Här listar vi några av de mest besynnerliga.

MENSTRÄSK

SNOPPTORP

TROSA

I Västerbotten, närmare bestämt i Norsjö kommun, ligger orten med det märkliga namnet Mensträsk. Den lilla byn var en gång en gruvort men är i dag mest känd för sitt namn och den 13,6 kilometer långa linbanan som går till grannbyn Örträsk. Namnet då? Ordet mens betyder på lulesamiska ”nyfödd renkalv”.

Mensträsk blir ”den nyfödda renkalvens sjö”.

Namnet på stadsdelen i Eskilstuna får säkerligen ögonbrynen att höjas hos de flesta. Britt-Marie Gustafsson berättade för Expressen i en artikel från 2010 om hur hennes dotter fick problem att söka studiemedel när hon uppgav sin adress, CSN tog henne inte på allvar. Namnet kommer från Eskilstunahjälten Erik af Snoppenström.

”Köp resan från Kallinge till Trosa” står det på Öresundstågens reklamskyltar.

Trosa har i folkmun kallats ”Världens ände” vilket syftar till att staden under sina tidiga år endast hade en tillfartsväg.

Namnet Trosa kommer från ån som flyter genom området. På 1300-talet skrev man ”Troso”, men någonstans på vägen har namnet alltså ändrats. I dag är staden bl.a. känd för sin vackra skärgård.

RÖVEN PORRARP År 2009 fick orten Porrarp en ny skylt, den tidigare hade stulits utav souvenirjägare.

Namnet på den lilla byn i norra Skåne kommer från det dialektala ordet ”purra” som betyder ”risig buske”, och ”arp” en sydsvensk form av ”torp”.

Namnet betyder något i stil med ”torpet med de risiga buskarna”, pest eller kolera?

I det natursköna Tiveden ligger kommuner som Laxå, Askersund och Töreboda. Här finns också sjön Röven. Abborre, gädda och gös går att dra upp ur Röven. Ordet röv betydde en gång i tiden ”hål.”

Sjön är alltså ”hålet”.

RÖVEN

äsk

str Men

torp Snopp

rr Po

arp

FITTJA Att Fittja kvalar in på listan över besynnerliga ortsnamn är en lågoddsare. Förorten till Stockholm ligger i Botkyrka kommun vid Albysjön. Ordet ”fitta” betyder flera saker; ”våt ängsmark” eller ”strandäng” t.ex. Fittja betyder alltså något i stil med ”en fuktig strandäng”.

I dag är orten känd för b.la. sin moské som har en av Europas högsta minareter.

FIT

TJ

A

65

KULTUR

XXX

KULTUR

Han är svensk films okrönte riddare Nästan all svensk film går med förlust.

Inte ens den kommersiella filmen klarar sig själv längre. Landets modigaste regissör Johannes Nyholm tror att mer fantasi och mindre deckare kan rädda Filmsverige.

Text och foto: Erik Göthlin

XXX

FOTO: JOHANNES NYHOLM

KULTUR

Det finns flera kortfilmer om den hysteriska Dockpojken. År 2008 släpptes en fejkdokumentär som skildrar regissören neurotiska och bisarra förhållande till lerfiguren.

2008. Ett snobbigt TV-team är på besök i regissören och animatören Johannes Nyholms studio. I mitten av rummet står ett ensamt skrivbord. Skrivbordslampan är riktad rakt nedåt. Ljuset som lyser upp dockskåpets insida är vitt och sterilt - inga detaljer slipper undan här. Mörkret utanför de fyra väggarna är massivt.

— Han ser rätt ruffigt ut. Man kan tro att den är slarvigt uppbyggd, att någon bara provat sig fram. Men den är ändå komplex inuti med en stomme av aluminiumtråd.

Johannes Nyholm, Dockmakaren, lutar sig över skåpets plywoodväggar. Hans ansikte är dunkelt i ljuset från lampan. Påminner om något ur en skräckfilm. Han håller i Dockpojken, en lerfigur klädd i en grön t-shirt och svarta shorts.

M

2015. Med filmen Dockpojken färskt i minnet är det med en viss nervositet jag träffarJohannes i hans hem i Majorna i Göteborg. Nu är filmen visserligen en parodi, en drift med Johannes egna konstnärskap, men jag undrar ändå om han har något emot journalister. Rädslan visar sig dock snabbt vara obefogad. Däremot illustrerar filmen Johannes perfektionistiska arbetssätt och relation till film. En hållning han hade under flera år men som allt mer luckras upp, och som han försökte släppa helt på under inspelningen av sin kommande spelfilm Jätten.

— Att släppa in irrationella element som fulla bebisar och djur som springer omkring och som man inte riktigt vet vad de tar sig till, gör att det blir roligare. Slutresultatet blir ofta mer levande och oförutsägbart då.

”Jäävlar, utbrister Johannes med hjärtat i halsgropen.”

unnen på dockan är uppspärrad i ett frustrerat grin och de mörkt rynkade ögonbrynen skulle passa vilken filmskurk som helst. Johannes arbetar med händerna metodiskt, på gränsen till försiktigt. Med modelleringspinnen förfinar han konturerna, den sista touchen gör han med tummen. Han flyttar Dockpojkens ögon fram och tillbaka med en bit ståltråd, ändrar blickriktningen. I Dockpojkens rum står en TV, en soffa, en skål med chips. Det ser ut som ett riktigt vardagsrum, men möblerna

68

är gjorda av papier-maché,kartongbitar och lera.

— Hur är det med tyngden på den där, får jag känna? frågar reportern försiktigt.

Det smäller högt när Dockpojken träffar golvet.

— Jäävlar, utbrister Johannes med hjärtat i halsgropen. Hans tittar på Dockpojken med ett sammanbitet ansikte. Oron växer i hans blick. När han tänder taklampan är magin som borta. Irritationen växer sig allt starkare mellan Johannes och reportern.

KULTUR Man kan tänka sig att Johannes hem ska vara belamrad med dockor och rekvisita i varje vrå och hörn, men när vi kommer dit inser jag snabbt att det inte är så. Den ljusa lägenheten skvallrar inte alls om vem som bor där. Men en till synes hastigt nedtecknad figur i tusch på i ett block på köksbordet bär ändå spår av regissörens filmvärld. Johannes är eftertänksam när han karakteriserar ”typisk” svensk film.

— Något som är slående är hur lite fantasi vi faktiskt har. Vår film bygger i princip bara på verkligheten, den grå trista verkligheten. Oavsett om det är ett deckardrama eller diskbänksrealism.

håll”. Han menar att vårt grannland Danmark, som anses vara ett av Europas bästa filmländer, har en mer enhetlig syn på vad man vill åstadkomma.

— Vi borde dela ambitioner och viljor i branschen. I Danmark är det legio att om en dansk regissör åker över till USA så gör han ett par filmer men kommer sedan tillbaka.

— Svenskarna stannar istället i landet ”over there” och kommer aldrig hem igen.

”Något som är slående är hur lite fantasi vi faktiskt har.”

M

er än 80 procent av all svensk film går med förlust idag. Produktionsbolagen som står bakom filmerna går på knäna när intäkterna från bio och DVD-köp inte motsvarar de pengar som filmerna faktiskt kostar att göra. Filmavtalet har länge pekats ut som boven i dramat för bristande finansiering och innovation. Och efter många års kritik har dagens regering lyssnat då kulturministern Alice Bah Kuhnke i maj meddelade att Filmavtalet rivs upp och istället ersätts av helstatlig filmpolitik. Tomas Eskilsson är VD för Film i Väst som lämnade Filmavtalet förra året. De är mycket positiva till statlig filmpolitik.

— En oro är att förändringar i den offentliga ekonomin skulle kunna påverka filmproduktionen negativt när den är statlig. Normalt sett skulle jag dock vilja påstå att inga kulturområden åker på särskilt stora besparingar bara på grund av det ekonomiska läget.

Tomas Eskilsson menar att det inte bara är upp till staten och politikerna att värna om svensk film utan att hela filmbranschen måste ”dra åt samma

2010. Det är varmt på den lilla restaurangen, kitschigt inredd med palmer och bambukvistar. Hettan sitter liksom i väggarna. En gäst smuttar försiktigt på sin gröna drink med den obligatoriska paraplypinnen.

Men det är något som skaver, gör stämningen ansträngd. Gästen tittar försiktigt på en medelålders kvinna som sitter snett emot honom. Hon pekar mot bartendern som inte helt medgörligt häller upp ännu en öl. Hon har svårt att fokusera blicken, ögonen rör sig åt alla håll.

Kraaaas. Bartendern slutar att polera ölglaset med sin duk. Tittar från höger till vänster i en panorering. Kvinnan syns inte till. Men så ser han något mellan borden. Där ligger hon ju! Utslagen.

Johannes Nyholm har spelat in sin kortfilm Las Palmas i snart ett halvår nu. Men det är inte helt lätt att ge instruktioner till huvudrollen. Hon spelas nämligen av Johannes ettåriga dotter.

– Då ställer vi den där. Och så har du skeden där. Nej, vänta lite nu gumman. Okej?

Men hon vill inte vänta utan sätter genast i sig maten han dukar fram. Gästen, som du kanske anar är en docka, kan bara titta på med förskräckta ögon. Det är ju hans mat hon glupskt äter upp! Han slingrar på sig obekvämt.

FAKTA FILM I VÄST Film i Väst är en av fyra filmfonder i Sverige. Fonderna ger filmer produktionspengar i utbyte mot att de spelas in i regionen. Ofta har man som krav att lokala företag och filmarbetare ska anställas. Sedan starten 1997 har Film i Väst samproducerat hundratals filmer.

Tomas Eskilsson, VD Film i Väst.

PRESSBILD: SERGIO JOSELOVSKY

69

KULTUR

Kortfilmen Las Palmas är ett exempel på Johannes Nyholms udda filmskapande. Genom att klä ut sin ettåriga dotter till en typisk turist

22-situation där oetablerade bolagutestängs från branschen.

På Gärdet i Stockholm står Filmhuset där Svenska Filminstitutet håller till. VD:n Anna Serner håller med om att svensk film borde satsa på utmanande film. Hon efterfrågar fler filmer med ett angeläget ämne som kan intressera den breda massan. Problemet är att vi dels gör för nischad film som inte talar till människor. Dels ilmen var en välkommen vitamininjektion i ett gör en alldeles för ytlig publikanpassad film, land som bara de senaste åren producerat menar hon. hundratals polisfilmer. Samtidigt är det logiskt — De som gör film måste också ha högre ställatt vi upprepar tidigare succéer som Wallander da ambitioner. Samtidigt som Filminstitutet ockoch Beck då film är ett extremt kostsamt och så kan bli bättre på att stödja mer kretidsödande arbete. Las Palmas ativa filmidéer. som bara är 13 minuter lång tog ett Men oron över att Filminstitutet inte halvår att göra. Vid långfilm tar det släpper in tillräckligt många debuofta åtskilliga år av manusomarbettanter då man har infört en regel som ningar, säljmöten och pitchande av säger att bara tidigare kända produidéer för att få Svenska Filminstitucenter kan få pengar till en film, menar tet att vågasatsa på idén. Men det hon är överdriven. flesta filmer blir inte av. De förblir — Visst riskerar vi att stänga ute oftast luftslott som aldrig förverklimänniskor när vi satte upp den här gas, för att använda sig av regissötröskeln. Men det finns möjlighet att rens egna ord. få igenom sitt projekt ändå. Äta sova — Svensk film är inte ekonomiskt dö är ett exempel på en debutfilm försvarbar. Det skapar i sin tur en vars oprövade producent med hjälp stor feghet hos många i branschen.

Filminstitutets VD Anna Serner. av en känd producent fick igenom sin Du ska ha pengarna på bordet innan PRESSBILD: M-T KARLBERG film ändå. du trycker på kameran.

— Som produktionsbolag måste du ha gjort två filmer som tidigare visats på bio för att kunna få 2008. Tv-journalisterna ska snart packa ihop sina stöd av Filminstitutet. Det är en absurd Moment grejer. Men de vill ha den där sista, snygga bilden Trådarna som sträcker sig från skyn för figuren fram och tillbaka. Kameran fångar allt på film. Det var med Las Palmas som Johannes slog igenom för den breda massan. Filmen, en parodi över hur turistande svenskar beter sig på semestern, blev en internetsuccé när trailern lades upp på Youtube. Ett klipp som haftmiljontals tittare.

F

70

FOTO: JOHANNES NYHOLM

FOTO: JOHANNES NYHOLM

KULTUR

NYFIKEN PÅ JOHANNES NYHOLMS FILMER? KOLLA IN VÅR HEMSIDA: skildrar han hur svenskar svinar till det på semestern.

till sitt inslag. Johannes klär ut sig till en gigantisk version av sin Dockpojke. Dräkten som är gjord av gummi ser ut att väga hundra kilo. Reportern försöker få Johannes att prata med tillgjord röst och vinka in i kameran så att de ska kunna sända inslaget i ett barnprogram.

— Heeeeej! Det är jag som är Dockpojken. Nä.

Gud. Det här är så fånigt. Det funkar inte.

— Jo, men nu är det ju inte du som gör det här inslaget. Det är jag, säger reportern mer och mer frustrerad.

— Nää. Men det är viktigt för mig att Dockpojken hamnar i rätt sammanhang. Det här simpla TV-sammanhanget är inte rätt forum för Dockpojken.

Johannes fäller av misstag kameran som slås sönder mot golvet. Instinktivt puttar reportern Johannes bakåt som trillar mot betongen.

— Aaaaaaj. Aaaaj. Helvete!

Efter mycket om och men kommer han upp på fötterna, springer som en besatt efter journalisterna som tagit hans dator med alla filmer i pant mot den sönderslagna kameran. Men de är redan borta. Johannes slår ut armarna i luften, skriker mot himlen i desperation.

Parodi eller inte. Det krävs integritet och mod för att våga göra annorlunda film i Sverige.

Och kanske är det just de ingredienserna som krävs för att Filmsverige ska komma på fötterna igen?

KONTEXT.JMG.GU.SE

FAKTA FILMAVTALET Svensk film bekostas sedan 1963 av både av staten och filmbranschen i det så kallade Filmavtalet. Filminstitutet delar ut stödpengar till svenska filmer enligt detta avtal. Kritikerna har menat att pengarna inte räcker till och att systemet är för kortsiktigt eftersom varje avtal bara gäller i fem år framåt.

Filmavtalet ersätts av en helstatlig filmpolitik 2017.

Nästan alla filmer som görs i Sverige är beroende av Filminstitutets produktionsstöd. Men långt ifrån alla som söker pengar får dem. Reglerna säger att den sökande måste ha en etablera d producent med ett filmbolag som tidigare gjort film för bio, för att kunna få några pengar.

71

Av : Douglas Ädel

Sommaren är räddad Den svenska sommaren är kort och det mesta regnar bort. Strunta i playan och stanna hemma på semestern.

Här är filmerna och serierna som förgyller även den gråaste julidag.

Ghosts of the abyss (2003) Med James Cameron bakom spakarna får vi följa med på en utforskningsresa 3800 meter ned i djupet till fartyget Titanics sista viloplats. Med robotar utforskas både inoch utsidan av vraket och fartygets utseende innan förlisningen återskapas digitalt.

The White Queen (2013) The White Queen kretsar kring tre kvinnor och deras maktstrider om den engelska tronen på 1400-talet.

Konflikten som serien baseras på skulle senare komma att bli känd som rosornas krig.

72

The Square (2013) Nutidshistorisk dokumentär om den egyptiska revolutionen med dess avstamp på Tahirirtorget i Kairo 2011. En kritikerrosad dokumentär som skulle komma att resultera i Netflix första oscarsnominering.

Rome (2005) Serien tar sin start ungefär samtidigt som det första romerska inbördeskriget 49 f.kr.

Den visar de historiskt ihågkomna människornas liv men också hur livet kunde se ut för vanliga personer kring denna tid. Historiska händelser, maktspel och intriger är nyckelord för denna dramaserie.

Particle Fever (2013) Dokumentären börjar 2008 när världens största partikelaccelerator användes för första gången, något som skulle leda till upptäckten av Higgsbosonen.

Upptäcktens betydelse beskrivs av fysiker som monumental och möjligen nyckeln till att låsa upp flera av universums hemligheter.

Mrs Biggs (2012) Baserat på Charmian Brents liv, fru till Ronnie Biggs som deltog i det stora tågrånet i England 1963. På grund av sin mans förehavanden tvingas hon in i ett liv på flykt och får kämpa för att hålla ihop sin familj.

Mandela (1996) Han satt fängslad i 28 år och blev en viktig symbol mot apartheidregimen i Sydafrika. Den här dokumentären visar Mandelas liv från de tidiga protesterna mot rasdiskriminering till hans tillträde som Sydafrikas första demokratiskt valda president

Peaky Blinders (2013) Här får vi följa en ökänd gangsterfamilj i engelska Birmingham, under tiden efter första världskriget. Familjen är löst baserad på det verkliga gänget The Peaky Blinders, och med våld och ambition kämpar de för makten över Birminghams undre värld.

Mea Maxima Culpa: Silence in the house of God (2012) I en katolsk skola för döva barn i den amerikanska mellanvästern antastade en präst över 200 barn mellan 1950 och 1974. Den oscarsvinnande regissören Alex Gibney följer spåren efter prästen hela vägen upp till Vatikanen.

1992 (2015) I tidiga 1990-talets Italien blåste förändringens vindar starka på den politiska scenen. I en tid av oerhörd korruption ritades det politiska landskapet om och etablerade partier tappade sin ställning.

I 1992 får vi följa sex personer från olika delar av samhället, vars liv påverkas av de snabba förändringarna.

Av: Marielle Theander Olsson

Idag tittar vi på Netflix, läser nyheterna i mobilen och lyssnar på poddar, men förr såg medierna annorlunda ut. Kontext har listat tio händelser som ledde fram till det medielandskap vi har idag.

TIO NEDSLAG I MEDIEHIST RIEN 1645 Sveriges första tidning Sveriges äldsta dagstidning, Ordinari Post Tijdender, grundades på initiativ av Axel Oxenstierna och innehöll främst utrikesnyheter och kungörelser.

1830 Aftonbladet grundas Var liberal och blev inte populär hos myndigheterna som försökte stoppa den med åtal och indragningar.

Grundaren Lars Johan Hierta löste problemet genom att byta namn på tidningen till Det nyare Aftonbladet, Det tredje Aftonbladet och så vidare.

1925 Första radiosändningen AB Radiotjänst, nu Sveriges Radio, startar sina sändningar. Man sänder radio några timmar varje kväll. Premiärdagen börjar med högmässa och forsätter med festkonsert och dramatisk uppläsning. Avslutas med TT- nyheter och en väderleksrapport.

1938 Första kvinnan skapar folkstorm 1955 Radion får fler kanaler

Fram till 1938 läste bara män nyheter i radio. Första gången Astrid Kindstrand läser nyheterna blir det folkstorm och radions växel blir nedringd av upprörda lyssnare som inte tycker att kvinnor ska läsa nyheter.

Radions andra kanal P2 startar och radion ökar sin sändningstid. P3 blir tredje kanalen 1964. P1 blir kanal för talade program och information, medan P2 blir kanalen för skoloch regionala program samt seriös musik. P3 blir melodiradiokanal med lätt musik och nyheter.

1969 TV utökas 1956 Första TV-sändningen TV sågs länge som en fördummande form av underhållning. Men efter år av utredning beslutade riksdagen att införa television i Sverige.

Provsändningar startade och en testbild med ljud var det enda som visades vissa kvällar. Två år senare slår TV igenom med fotbolls-VM.

Sverige fick sin andra TV-kanal, TV2. Tanken var att SVT-kanalerna skulle konkurrera. De reklamfinansierade kanalerna kom inte förrän 1987, då TV3 bröt statens monopol på TV-sändningar. Sändningarna skedde via satellit från London för att kringgå skandinavisk lagstiftning.

1970 Från svartvitt till färg 1980 Debatten om videovåld Videobandspelaren kom och ”videovåld” blev ett begrepp. 1980 visade SVT programmet Studio S där man förfasade sig över hur barn tittade på Motorsågsmassakern och andra våldsfilmer. Efter programmet hörde flera tusen tittare av sig och en stor debatt om videovåld rasade på dagstidningarnas ledarsidor.

1962 gjordes det numera klassiska aprilskämtet där man lurade tittarna att dra en nylonstrumpa över TV:n för att få färg på bilden. Men det skulle dröja åtta år innan TV började sändas i färg. I början bara 6 timmar i veckan.

1994 Aftonbladet på internet 165 år efter grundandet blev Aftonbladet den första svenska tidningen att ta klivet ut på internet. Först ut var kultursidan och ett år senare kommer nyheter på webben. Internets genomslag förändrade medielandskapet i grunden och resultatet blev dagens medier där vi själva väljer när och hur vi vill titta, läsa eller lyssna.

Foton: Wikimedia Commons

73

Av: Erik Göthlin

Från porr till finkultur Följ med på en resa genom Göteborgs rika biografhistoria.

Bio Capitol - Skanstorget Bredvid Skanstorget ligger Bio Capitol som drivs av ett gäng eldsjälar. De håller bland annat i filmklubben Cinematekets filmvisningar och visar såväl smalare som lite bredare filmer. Biografen hette bara Capitol när den öppnade 1940. Under större delen av 1970- och 80-talen

var man en renodlad porrbiograf vid namn Nya Boulevard.

Porren räddade många biografer från sin undergång under de årtiondena, det var oerhört kommersiellt gångbart. På den här tiden var hemmaformat som VHS ännu inte uppfunna.

Bio Roy (tidigare Royal) - Kungsportsavenyn 45

Spegeln - Kungsportsavenyn 14

Bio Roy ligger längst upp på Avenyn och är döpt efter den kända Göteborgsregissören Roy Andersson. Men faktum är att biografen har legat här sedan 1940 men hette då Royal. Man har haft den goda smaken att behålla den gamla skylten och har löst namnbytet genom att släcka ljuset i de två sista bokstäverna. Ägs idag av Folkets hus och parker och visar främst “smalare” film som ett alternativ till SF.

Vid en första anblick finns inte mycket kvar av den gamla biografen Spegeln idag, men faktum är att Burger King fortfarande använder biografens gamla entrédörrar. Om man dessutom sitter på övervåningen och äter sin hamburgare sitter man faktiskt i det gamla maskinrummet. Biografen invigdes 1940 men lades ned redan på 80-talet. Spegeln var en av tre biografer tillsammans med Royal och Aveny som låg längs Avenyn samtidigt.

Pornorama - Södra Larmgatan 3

Palladium och Lilla Palladium - Lilla nygatan 2

Pornorama var mer eller mindre ett uppställt skjul som mellan 1974-79 visade film i den barnförbjudna genren. Ironiskt nog ligger det idag en förskola på Pornoramas gamla plats.

Salongen hade omkring 50 platser och titlarna de visade kunde heta saker som Zorros erotiska äventyr eller Utan brallor i Tyrolen.

Palladium öppnade redan 1919 och var länge en av Göteborgs äldsta biografer innan den lades ner 2008 av SF. Från öppningen fram till 1980-talet var det just Palladiumbiograferna som ägde biograferna, därav namnet, för att senare tas över av Europafilm under en kort period innan SF steg in. I dag håller en klädbutik till i lokalerna men mycket av lokalens charm och arkitektur är fortfarande intakt.

Du kan se fler gamla biografer på vår hemsida, kontext.jmg.gu.se!

74

Av: Robert Lundberg

När hände det?

Att andra världskriget tog slut 1945 och att slaget vid Poltava var 1709 vet du kanske men när intog danska vikingar London? Kontext ger dig några spännande och mindre kända årtal genom historien.

871 e.Kr. Den danske vikingen Halvdan Ragnarsson har invaderat och plundat England med en stor armé från Skandinavien. Vintern 871-872 intar de och håller London. Fast på den här tiden är London en liten och obetydlig stad jämfört med idag.

När våren kom drog man istället vidare för att hitta rikare städer att plundra. Halvdan blev dödad i strid 877 när han försökte inta Dublin och det var slutet på vikingainvasionen för den gången.

1651 e.Kr. Den 22 februari drabbas den Tyska och Holländska kusten av en stor flodvåg. Flodvågen får namnet Petrus stormflod och sköljer över kusterna i den tyska bukten. Över 15 000 människor antas ha dött och flera öar försvann eller delades i två. Två veckor senare kommer ytterligare en stor våg och översvämmar Amsterdam. Här är man mer förberedd på översvämningar och endast fem människor dör.

1500 e.Kr. Pedro Alvarez Cabral ger sig ut på en resa med 13 portugisiska fartyg för att upptäcka Indien.

Utanför Afrikas kust drabbas man av en hård storm och blåser ur kurs.

Efter flera dagar upptäcker man vad man tror är en ö. Cabral ger ön namnet ”Det sanna korsets ö” som tack till högre makter för att man överlevt stormen. Det är först 34 år senare landet får namnet Brasilien efter de brasiljeträ som är ett vanligt förekommande trädslag här.

1104 e.Kr. En av världens första kända fabriker anläggs i Venedig.

Arsenalen är en samling skeppsvarv och vapenfabriker som är byggda runt en stor hamnbassäng i den norra delen av staden. Det är den venetianska staten som låter bygga fabriken för att kunna bygga upp en stark sjömakt. Området finns kvar än idag men nu används det som utställningsområde för den stora utställningen för samtida konst som anordnas i Venedig vartannat år.

1906 e.Kr. Tidig morgon den 10 mars exploderar kolgruvan i Courrières.

Det är Europas hitills värsta gruvolycka 1099 människor dog och de flesta av dem var barn som jobbade i gruvan. Många blev också instängda under rasmassorna och den sista överlevande räddades den 4 april.

25 dagar efter explosionen. Man vet än idag inte vad som orsakade olyckan men de två teorierna som först fram är att det var en olycka med sprängämnen eller att metangas som sipprat fram i gruvan antändes och exploderade.

75

KULTUR

Fiktion blir verklighet i cosplayvärlden I februari visade SVT som första nationella tv-kanal i världen en tävling i cosplay. På scenen stod fantasifigurer i avancerade utstyrslar som alla slogs om att bli svensk mästare. En av dem som lägger hela sin själ i cosplayvärlden är Jack.

Text och foto: Hanna Gisslén

KULTUR

KULTUR

D

et luktar vårregn och asfalt den här aprilmorgonen i Solna. Klockan är ännu inte nio men solen har börjat torka upp pölarna från nattens regn. Jack Holtklev öppnar ytterdörren i en grå pyjamas. Han stryker den ena handen genom det korta orangea håret.

Med den andra håller han en vit pudel som skäller och viftar på svansen.

— Gå och lägg dig Trassel, ropar någon på pitemål inne från ett av rummen. Pudeln försvinner in genom en dörr. En svart katt kommer ut genom samma dörr för att se efter vad som händer i hallen.

— Vi sitter och äter frukost, vi är lite sena, säger Jack.

På rosa hyllor står rosa peruker, och rosa halsband hänger på rosa krokar på den ljusrosa väggen. Men håret Jack drar på sig är blått, han ska bli någon annan idag.

Han har inga ögonbryn. Han har rakat bort dem för att kunna måla dit ögonbryn som liknar de som karaktärerna han gestaltar har. På två timmar ska Jack förvandlas till Ciel från animeserien Black Butler (Kuroshitsuji på japanska).

I köket står Jacks pojkvän Sebastian Lidström och kokar kaffe. Han ska också cosplaya en person från Black Butler idag. En som har samma namn som han själv, Sebastian.

— Ciel är en liten pojke som ska hämnas sina föräldrars död. Sebastian är hans demonbutler som han har slutit kontrakt med. Det ska bli intressant, för vi har inte varit dem på länge, och det är vår signaturcosplay kan man säga, säger Jack.

C

osplay, från engelskans costume play, var en term som japanen Nobuyuki Takahashi myntade 1984 när han befann sig på World Science Fiction Convention (Worldcon) i USA, men fenomenet lär ha funnits mycket längre än så. Cosplay innebär att man klär ut sig till och spelar en karaktär. Karaktären kommer oftast från japanska anime- eller mangaserier, men kan lika gärna vara hämtad ur ett tv-spel, en film

Jack förvandlas till karaktären Ciel från animeserien Black Butler.

”Ska man helt skita i fransar? Det är svårt, för lösögonfransar är det bästa som finns.” eller en bok. Cosplay har två olika riktningar.

Antingen är det hantverks- eller karaktärsdrivet.

Inom cosplaykulturen läggs tiotusentals kronor och många månader på att skapa dräkter med näst intill perfekta detaljer för att likna karaktären så exakt som möjligt. Sedan gäller det att prata, röra sig och bete sig som karaktären. Vissa gör det mer för hantverket, och andra mer för att få spela en älskad karaktär. Jack sminkar sig i köket, den enda spegeln han har förutom badrumsspegeln är en liten rund som han har ställt på bordet. Under spegeln ligger en vaxduk, rosa med vita prickar.

— Ciel har en lapp över sitt högra öga. Men då kommer frågan om man ska ha lösögonfransar på bara det vänstra ögat, eller ska man helt skita i fransar? Det är svårt, för lösögonfransar är det bästa som finns, säger Jack.

— Du ska ju ha ögonlapp, då kan du inte ha lösögonfrans under. Det kommer bli helt svettigt och den kommer lossna, säger Sebastian inifrån toaletten.

— Men tänk om jag vill ta av ögonlappen, då ser det ju jättekonstigt ut med bara lösögonfransar på ena ögat!

Ö

ver 36 000 följer Jack på Instagram. Han har även en välbesökt blogg och Youtubekanal där han pratar om cosplay, men också privata saker för att hjälpa andra.

— Jag har varit väldigt mobbad, och många andra i det här communityt har också varit eller

78

KULTUR

Emelie och Akira, förbereder sig för att crossplaya. Det betyder att man cosplayar en karaktär som inte har samma kön som man själv.

är det. Genom att jag skriver och pratar om såna saker kan jag hjälpa dem. På konvent kommer det ofta fram folk till mig och säger att jag hjälpt dem genom svåra saker i livet, säger han.

Sebastian och Jack har varit förlovade i drygt ett år. Det var påsk och Jack stod i full cosplay i köket och kokade brysselkål när Sebastian föll ner på knä, också han i cosplay.

— Alla jag känner håller på med cosplay, jag har nästan inga vanliga vänner, säger Jack.

Jack har anordnat cosplaypicknickar i Kungsträdgården varje vår i tre år. Förra året kom det flera hundra i full cosplay. Idag är det dags igen och än så länge lyser solen in genom det persiennlösa fönstret.

— Förra året blåste det så peruker och utstyrslar flög överallt, hoppas det är mer stilla idag.

1939 besökte amerikanen Forrest J. Ackerman det första Worldcon i full cosplay. Även om inte begreppet var myntat då, anser många att det var här det startade, i USA. Andra säger att ”riktig” cosplay inte kom till förrän på 70-talet, och då i Japan. Fenomen som liknar cosplay finns i de flesta kulturer i världen, därför är det svårt att följa historien bakåt. När barn klär ut sig till Bamse är det också en typ av cosplay, men då har föräldrarna ofta köpt en färdig dräkt till sitt barn, och att vara så lik karaktären som möjligt är inte det viktigaste.

I

soffan med Hello Kitty-filten sitter nu två femtonåringar som kommit till Jack för att fixa det sista sminket inför picknicken. Till höger sitter en i blodrött hår och klarröda ögonbryn, mycket kajal runt röda lysande ögon. Bredvid, en i basketlinne, hårnät och blå streck som ögonbryn. Akira och Emelie crossplayar idag.

Akira är Mikoto Mikoshiba och Emelie ska dra på sig peruken innan hon blir Kuroko Tetsuya.

Crossplay innebär att man cosplayar en karaktär som inte har det kön som man själv. Att crossplaya är vanligt i cosplayvärlden.

Medan Jack, nu halvt Ciel, och Sebastian, som är färdigklädd i helsvart, springer runt i lägenheten pratar Akira och Emelie om vilka animekaratärer de tycker är sötast. De pratar om vad som är typiskt ”Undertakers” och vad som är mer ”Docell”. I sängen intill har Trassel somnat, han är klädd i ljusblå fluga. Lilla My, den svarta katten, smyger omkring längs väggarna i rummet.

79

KULTUR

För tredje året i rad anordnade Jack en cosplaypicknick i Kungsträdgården i Stockholm. Flera hundra cosplayare samlades under körsbärsträden för att umgås, äta japanska matlådor och bli fotade av turister.

— Alltså shit. Jag har så mycket smink att jag hade kunnat förse ett helt dragqueen-lag, ropar Jack från köket.

I

”Vanliga människor går på bio eller köper skor och kläder på H&M. Vi lägger alla våra pengar på peruker och linser.”

ngen vet riktigt när cosplay blev en subkultur i Sverige. De första konventen började hållas i slutet av 90-talet, men det var först under sent 00-tal som det började växa och bli större. Men de första som började intressera sig för cosplay i Sverige gjorde det redan när den första animeserien, Silver Fang, började sändas här under sent 80-tal. Den 21 februari i år sände SVT som första nationella tv-kanal i världen en tävling i cosplay. Svenska mästerskapen i cosplay, ett program som över en halv miljon människor nu har sett.Över 3000 var på plats i Linköping där tävlingen hölls. För att få tävla måste man ha tillverkat sin egen dräkt, den får inte vara köpt. Jack kunde inte vara på plats utan såg tävlingen framför teven.

— Det är positivt att det visas. Nu kan folk se hur duktiga många cosplayare är och vilka

80

otroliga dräkter de skapar, säger han.

S

ebastian och Trassel tar de vanliga trapporna, medan de andra tre tar rulltrappan upp till T-centralen från blå linjen mot Kungsträdgården. Emelie har nu en ljusblå peruk friserad i tjocka hårtestar som hänger ner över ansiktet.

—Den är gjord av plast. Man kokar den först för att få den passform man vill ha. Om man vill ha lockigt hår så kokar man den flätad, säger hon.

— Vanliga människor går på bio eller köper skor och kläder på H&M. Vi lägger alla våra pengar på peruker och linser, vi älskar E-bay, säger Jack.

Uppe vid ringen kommer en mörkklädd människa med gula långa horn fram. Jack kallar henne för mamma. Hon hade i ålder kunnat vara Jacks biologiska mamma, men det framgår aldrig om så är fallet. Med sig har hon flera personer i kläder som matchar hennes. Den yngsta i grå mantel och gula små horn är bara sex år. De

KULTUR föreställer karaktärer ifrån webbserien Homestuck. Människor på Centralen vänder sig om för att titta på dem, många stannar plötsligt till i storstadsstressen.

I

Kungsträdgården har de rosa körsbärsblommorna just slagit ut, det är fullt av kameror och turister runt stammarna. På konstgräset bortanför fontänen slår sig fler och fler fantasifigurer ned på picknickfiltar. Till slut är det flera hundra. Många har med sig Bentos, japanska matlådor, där ris och tillbehör är formade till gulliga djur och karaktärer från kända Miyazakifilmer. Många japanska turister är på semester och passar på att turas om att fotas med Jack och de andra. Två tjejer, utklädda till karaktärer i Sailor Moon, kommer inte bort från kamerorna och snart bildas en lång kö med folk som vill bli fotade mellan dem.

O

m fyra dagar fyller Jack 19 år. Han öppnar ett paket inslaget i starka färger. Det är en blommig nackkudde med ris i.

— Den kan du göra fakebröst av och använda när du crossplayar, säger hon som gett honom presenten.

På filtar runt omkring trädgården sitter nu hundratals olika filmkaraktärer. Det är dvärgar från The Hobbit och alver från Sagan om ringen. Det är dockor som ser ut att vara gjorda av porslin och det finns fler par av Ciel och Sebastian. Någon i full dykardräkt, som ser väldigt äkta ut, går omkring i värmen. Något som liknar en pokémon leder dykaren som verkar ha svårt att se genom låtsascyklopet. Såpbubblor dansar i luften och spricker mot det overkligt gröna gräset.

M

olnen är bortblåsta, himlen är klarblå och rosa små körsbärsblomblad singlar ner och lägger sig på färgglada peruker och i snart tomma matlådor.

— Man lägger ned mycket tid på det här. Det är svårt att veta när man ska sluta, och det går ofta ut över skolan. Men det är ju så roligt, säger Jack.

Fyra frågor till Hannah Frisell, projektledare på konventet Picacon 2015 Varför cosplayar folk?

— Att klä ut sig och spela en karaktär handlar ofta om att visa uppskattning. En verklig idol, som en musikartist eller idrottsperson kan man gå och se på konserter eller heja på vid tävlingar. Men om man har en idol som inte finns i den verkliga världen kan cosplay bli ett sätt att visa hur mycket man älskar den karaktären.

Hur skulle du beskriva cosplay?

— Beror på om det är i Japan eller Sverige, det ligger på lite olika nivåer. Man klär ut sig till en karaktär helt enkelt. Det är framför allt två olika viktiga saker som gör att man cosplayar, antingen att leva sig in i och spela en karaktär eller att man brinner för att göra hantverket. Många vill göra båda. Vissa träffar andra som också lever in sig i karaktärer, då blir det närmre rollspel.

Vad är skillnaden på cosplay i Japan och Sverige?

— Det inte är lika karaktärs- eller hantverksdrivet i Japan. Där är det mer ett kulturellt uttryck och där känner folk till det på ett annat sätt. I Japan finns många klädstilar som hänger lite samman med cosplay, till exempel Lolita. I Sverige är cosplay en väldigt liten subkultur och där små konvent samlar folk. I Kristinehamn där Picacon äger rum kan folk säga ”Jaha men de har jag ju sett, de ser så konstiga ut”. Det är inte så ”svenskt” att cosplaya.

Vad tror du det betyder att SVT sände Cosplay-SM? — Det är väldigt positivt! Det är kul att nördkulturen får ta mer plats.

Det ger nog även cosplayare mer självförtroende. Och folk som inte vet vad det är riktigt får se allt som ligger bakom, hur stort hantverk det kan vara och vilken passion de här personerna har för karaktärerna de cosplayar.

81

Av: Cecilia Ilves

Vagn

4

Göteborg

SJ BO13 nånting

1856 Första järnvägen öppnas i Sverige den 5 juni mellan Örebro och Nora.

1939 Järnvägen förstatligas.

1975

1972

SJ anställer den första kvinnliga konduktören.

Första kvinnliga lokföraren anställs.

1988 Statens järnvägar delas upp i banverket och SJ. Nu kör SJ tågen och banverket har hand om järnvägen.

En bransch i rörelse

Vår tågtrafik har orsakat tidningsrubriker långt tillbaka i tiden och gör det än idag. Den svenska järnvägen har förändrats mycket de senaste 25 åren och kommer vara tvungen att anpassas ännu mer i framtiden för att möta de behov som finns. På 25 år har persontrafiken ökat med 73 procent, hela 550 000 personresor görs idag varje dygn. Bland annat till följd av den ökade arbetspendlingen till storstäderna. Har du hängt med i förvandlingen?

Var är vagn 3

?

Vagn

2

Göteborg

H

ar du någonsin kommit till tågperrongen i sista minuten? Så där så du får kuta med packningen medan du fumlar med mobilen för att titta efter platsnumret i biljetten till SJ:s snabbtåg? Givetvis sitter du i vagn 6, längst bort. Har du då också blivit glatt överraskad när vagn 2 efterföljs av vagn 4? Med andan i halsen kliver du ombord, slänger upp packningen på hyllan

82

Vagn

4

Göteborg

ovanför samtidigt som tåget börjar rulla. Sedan sätter du dig ner med en lättnads suck.

Kanske har du senare funderat; var är vagn 3 egentligen?

X2000:s vagn 3 existerar faktiskt inte längre. 2012 tillverkades SJ:s nya snabbtågsmodell SJ3000. För att kunna byta ut de olika modellerna mot var-

andra om något tåg skulle vara ur funktion togs x2000:s vagn 3 bort för att platserna ombord på det båda tågmodellerna skulle stämma bättre överrens. Är någonting fel på snabbtågen behövs de idag alltså bytas mot ett helt annat tåg.

De äldre tågen från mitten av 1900-talet hade istället utbytbara vagnar och lok. Var det fel på en vagn, kopplades den loss och ersattes av en annan.

Vagn

4

Göteborg

1990 SJ börjar köra med snabbtåget X2000.

2001 SJ bolagiseras.

Delas bland annat upp i persontrafik, SJ AB, och godsstrafik, Green Cargo AB.

Vagn

4

Göteborg

2009 Järnvägsmonopolet tas bort. Nu är det fritt fram för alla som vill att bedriva tågtrafik i Sverige.

2010 Trafikverket bildas när banverket och vägverket slås ihop.

2015 Regeringen beslutar om ökade resurser till järnvägsunderhållet de kommande åren.

MTR utmanar SJ på sträckan Stockholm Göteborg.

”Någonting som är väldigt förändrat är attityden gentemot oss personal”

L

ena Röding, 62 år, har arbetat som tågvärd de senaste 25 åren. Ett yrke som inte alltid gått under samma benämning eller omfattat samma arbetsuppgifter. Då, 1990, när Lena Röding började arbeta som tågvärd för SJ kallades yrket för tågmästare och inkluderade betydligt mer arbete utanför tågets väggar än det gör idag.

— Som tågmästare åkte man

Lena Röding arbetar idag på SJ:s Götalandståg med bas i Göteborg.

med både lok och vagnar och man stängde exempelvis dörrar vid avgång. Man hade ett större säkerhetsansvar. Dessutom åkte jag längre sträckor som till Stockholm eller Karl-

stad. Den här trafiken är ju bara regional.

Vad har mer förändrats genom åren?

— Någonting som är väldigt förändrat är attityden gentemot oss personal. Våld- och hotsituationer har ökat enormt.

Respekten alltså.

Lena Röding har själv klarat sig bra från våld och hot och upplever att Götalandstågens riktlinjer hjälpt mycket.

– Vi ska inte gå in i stora konflikter. Det är farligt och det kan finnas knivar och allt möjligt. Naturligtvis ska resenärer betala men bedömer man att nej, här ska jag nog backa, då är det polis som får komma helt enkelt.

I början av 90-talet fanns det inte heller några telefoner att kommunicera med varken annan personal ombord eller med världen utanför. Ville Lena Röding komma i kontakt med exempelvis lokföraren fick hon således traska ut vid första stopp och knacka på.

Om tåget var försenat fanns

det personal på stationerna som i sin tur kunde föra informationen vidare.

— I början hade vi någon slags komradio, ungefär så här stor var den, säger hon och visar med händerna ett avstånd som mer påminner om en mindre stationär dator än dagens slimmade telefoner.

Idag däremot går all information om förseningar och dylikt via trafikkontoret. Personalen har alltså inga befogenheter att själv skynda på trafiken utan måste alltid få klartecken därifrån.

Vad är roligast med yrket?

— Det är att träffa människor.

Det har jag tyckt från det att jag började och det tycker jag fortfarande. Varje dag är en utmaning. Man vet aldrig om man kommer hem i tid eller vem man kommer träffa, säger Lena Röding.

83

Av: Matilda Carlström

Annonsen berättar historien

En annons säger mer än vad som erbjuds på marknaden. Den berättar även en hel del om sin samtid. Kontext har gjort en djupdykning i annonser från 1920-tal till 1950-tal.

Husmodern, 1940

Husmodern, 1942

Under första och andra världskriget införde staten ransoneringar på löpande band.

Importen upphörde nästan helt och de inhemska resurserna var knappa, särskilt under 1940 års kalla vinter och torra sommar. Varje konsument tilldelades en begränsad ranson på vissa livsmedel och textilier. Myndigheterna uppmanade folk att konservera, salta, sylta och att ta vad som finns i naturen, odla, föda upp kaniner och jaga.

Husmodern, 1922.

En anspråkslös annons för billigt och gott kaffe kan man tycka. Men den berättar även historien om en regeringskris som bidrog till att Louis De Geer (liberal) fick avgå som statsminister efter bara fyra månader. Regeringen ville höja kaffetullspriserna för att få pengar till försvaret. Ett hårt slag mot ett fattigt och kaffeälskande folk tyckte motståndarna. När det var dags för omröstning dök självaste statsministern inte upp för att tala för sin sak, och höjningen uteblev.

Hans frånvaro ogillades av partikamrataterna som ansåg att det avgjorde resultatet. Kort därpå blev han bortröstad av sina egna.

84

Husmodern, 1945

Bindan uppfanns i slutet av 1800talet. Nu skulle mensen döljas. Tidigare var det vanligt att låta blodet rinna hyfsat fritt. Det vanliga blev att sticka eller virka sina egna stoppdukar, och först på 20-talet lanserades den fabrikstillverkade bindan. Egentillverkningen var fortfarande vanlig fram till 1950- och 1960-talen.

Husmodern, 1940

Du får inte vara någon ”benget” och du får inte vara för knubbig.

Nej, ideal är inte lätta att uppnå varken nu eller då. Dessa annonser är båda från 1940, och befinner sig i brytningen mellan 30-talet rund- och sundideal och 40-talets smaloch stramideal.

Husmodern, 1950

Adoption blev lagligt i Sverige 1917, även om det i praktiken förekom också tidigare.

Fram till början av 1970-talet var det vanligt att mammor lämnade bort sina barn till adoptivhem. År 1938 legaliserades både preventivmedel och abort och adoptionen minskade en aning.

Men det är först efter att p-pillret godkänns år 1964, och aborten blir fri tio år senare som den internationella adoptionen blir vanligare än den nationella.

Husmodern, 1940

Husmodern, 1922

När denna annons för tvål kom år 1922 var det första året kvinnor deltog i riksdagen.

Sverige hade ett år tidigare fått kvinnlig rösträtt. På bilden ser vi Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Kerstin Hesselgren. Dessa kvinnor blev de fem första att sitta i Sveriges riksdag, tillsammans med 145 män. I dag är 152 av 349 riksdagsledamöter kvinnor.

85

Av: Felicia Green

I FRÄMMANDE JORD

Sverige var aldrig direkt inblandat i första och andra världskrigen. Men ändå har hundratals soldater sin sista vila i vårt land.

P

å Kvibergs kyrkogård i östra Göteborg, som är en av norra Europas största, finns det två gravfält som sticker ut.

I en sluttning i väst med utsikt över nästan hela kyrkogården står flera rader av vitaktiga gravstenar. På vissa finns namn, en alltför låg ålder, befattning och hemland inristat.

Andra är okända. Där kan det istället stå ”A Royal Marine of the Great War” eller ”A Sailor of the Great War”. Soldaterna begravdes där de påträffades och kunde i bästa fall identifieras.

– Vi har faktiskt fortfarande två gravstenar som inte är uppsatta. Det är två britter som ännu inte hittats, så deras stenar står och väntar på dem i vår stenverkstad, säger Katarina Evenseth, begravningschef på Svenska kyrkan i Göteborg.

86

G

ravarna blickar ned mot det tyska gravfältet nere i dalen. Där ligger 377 tyska soldater från båda världskrigen begravda. En del av dem omkom då ubåten U843 sänktes utanför Göteborg i början av april 1945. Deras gravstenar ligger nu i långa rader i gräset.

Uppe i sluttningen ligger 114 man begravda. Vid ett monumentovanför raderna av gravar ligger blomsterkransar i gult, rött och vitt. Här och var syns vallmoblommor som än i dag symboliserar första världskrigets fasor. Snett till höger om

monumentet har någon stuckit ner australiensiska flaggor i jorden framför några gravar.

M

arken är upplåten av Svenska kyrkan för all framtid. Gravarna tas om hand om av Volksbund Deutsche Kriegsgräberfürsorge e.V., respektive the Commonwealth War Graves Commission. De sistnämnda har hand om 1,7 miljoner gravar i 154 länder runt om i världen. I Sverige finns dessa i väst, från Bokenäs i Bohuslän till Malmö i Skåne. De tyska gravarna återfinns främst i västra Sverige, men även på Gotland.

Av: Emma Nilsson

VILKEN ÄR KÖNSSJUKDOMEN?

Syfilis

?

I månadens nummer tittar Kontext närmare på syfilis. En hemsk sjukdom som började sin resa i Sverige under 1700-talet.

S

yfilis, eller fransosen som den till en början kallades i Sverige, är en mycket mytomspunnen könssjukdom. Det finns teorier om att det var Christofer Columbus och hans mannar som spred sjukdomen när de försökte hitta Indien på 1490-talet.

Nu har osteologer, skelettforskare, hittat bevis på att syfilis funnits i Asien långt innan Columbus ens var född. Men syfilis ursprung är fortfarande ett mysterium.

Syfilis kallades till exempel franska sjukan i Italien, italienska sjukan i Frankrike och spanska kopporna i England. Sjukdomen döptes nämligen efter ländernas fiender. Man trodde att sjukdomen var ett straff från Gud, då den orsakade stort lidande. Sanningen är att att soldater spred sjukdomen genom våldtäkter på civila kvinnor i krigshärdar.

S

verige var ganska förskonat från syfilis till en början men till slut kom den även hit. Sjukdomen var till en början mest utbredd i Skåne.

Skåne drabbades hårdast på grund av de dåvarande krigen med Danmark. Eftersom det var så långt mellan varje by i Sverige så tog det lång tid för syfilis att spridas men i slutet av 1800-talet fanns sjukdomen i hela landet, från Skåne upp till Kiruna.

I slutet på 1700-talet blev smittan ett stort problem. Särskilda kurhus för syfilissmittade etablerades runtom i landet. Den låg även bakom den första sjukhusskatten i Sverige, den så kallade kurhusavgiften.

Då fokuserade man på hälsoproblemet som syfilis innebar, eftersom sjukdomen förhindrade bönderna från att ta hand om sina jordbruk och hushåll.

P

å 1800-talet förändrades synen på könssjukdomar och syfilis.

Nu förstod läkare och myndigheter bättre att sjukdomen var en sexuellt överförbar sjukdom och dess spridning blev till en moralisk fråga istället för en hälsofråga.

Den största faran tyckte man nu var prostituerade, inte själva sjukdomen.

På 1830-talet Stockholm började man försöka kontrollera prostituerade. På landsbygden, å andra sidan, gjorde läkare inspektioner utanför kyrkan där man bokstavligen lyfte på kjolar och drog ned byxor för att försöka hitta smittkällan.

Långt in på 1920-talet behandlade läkarna syfilis med kvicksilver vilket gav svåra bieffekter; till exempel hudutslag, tandlossning och njurskador. Ja, och ibland till och med döden.

FOTO: WIKIMEDIA COMMONS

87

Av: Carolin Gadallah

5

VAD VET DU OM

MYTER OM MENS

Myt 1 Man bör inte ha sex när man har mens.

Fel! Kan givetvis kännas lite mer besvärligt att ha sex under mensen, men mens fungerar som ett utmärkt glid-medel. Tänk dock på att det går att bli gravid även under mensen.

?

Myt 2 Man ska inte bada när man har mens.

Fel! Klart du kan bada under mensen! Använd ett bra mensskydd (t.ex. tampong eller menskopp) så behöver du inte oroa dig.

Myt 4

Myt 5

Du kan inte bli gravid under mensen.

Fel! Risken är liten, men det är möjligt, framför allt mot slutet av mensen.

Träning är inte bra när man har mens.

Fel! Träning är nästan alltid bra.

Träningen är dessutom effektiv mot mensvärk.

88

Myt 3 Mensen kommer var 28:e dag.

Fel! Detta är bara ett ungefärligt genomsnitt. Cyklerna varierar, både från person till person och från cykel till cykel. Även stress, sjukdom eller dåliga matvanor kan leda till oregelbunden mens.

Vill du lära dig mer?

Besök www.kontext.jmg.gu.se och lär dig massor på under 10 minuter!

DU HAR VÄL INTE MISSAT KONTEXT PÅ WEBBEN? Läs, lyssna och titta på vårt webbexklusiva material som till exempel...

?=!

En stjärna i köket

Varför? Därför!

Vår radioreporter träffar Titti Qvarnström - den första svenska kvinnliga kökschefen som tilldelats en stjärna i Guide Michelin.

Varför lät modemet som det gjorde? Och vad är grejen med rädslan för siffran fyra i Kina? Få svaret hos oss.

Urgamla sexleksaker Dildos äldre än Jesus, penisringar gjorda av getögon och mer på vår lista över självbehagande verktyg.

Kvinnliga filmskapare Foto: Gabriela Pichler (Press)

Polkagrismysteriet Polka + gris. Ett besynnerligt namn med en mystisk bakgrund. Kontexts reportrar tog med sig kameran till grisens huvudstad Gränna för att försöka nysta upp det hela.

I den svenska filmhistorien har det funnits många kvinnor som stod längst fram.

Kontext listar de mest betydelsefulla filmkvinnorna från 1910 till i dag.

Kolla in allt på kontext.jmg.gu.se 89

Ӏven den helt vanliga

människans vardagshändelser är fyllda till bredden av Historia”

Du är historia!

M

en vad är historia egentligen? Är allt som hände igår och dessförinnan en del av historien? Ni vet, den i bestämd form och med stort H? Vad jag bredde på frukostmackan igår är väl knappast något som hör hemma i Historien?

Pratar vi om historiska händelser tänker jag och många med mig spontant på krig, kungamord, blodiga revolutioner och erövringar.

Stora, samhällsomvälvande händelser. Ofta med rika och mäktiga män i huvudrollerna. Helt enkelt, det vi lärde oss under skolans historielektioner.

Men är det verkligen så enkelt? Är allt det som inte fått plats i högstadiets historieböcker oviktigt att se tillbaka på och utforska? Jag svarar nej på den frågan. Jag tror att varenda liten detalj i vår omgivning är ett resultat av ett händelseförlopp som går att utforska bakåt i tiden. Även den helt vanliga människans vardagshändelser är fyllda till bredden av Historia.

Låt mig dra några exempel. När jag gör en så banal sak som sätter in en bomullstampong i mitt underliv, göms i min handling Historien om hur ett kvinnligt kön har konstruerats i motsats till ett manligt dito, under århundradens gång.

När jag sedan drar upp mina byxor efter toalettbesöket, gör jag något som hade varit helt omöjligt för mig som » kvinna « om jag levt 150 år tidigare – då hade jag burit kjol.

Men okej, hur blir det med min frukost då? Jo, att jag åt fabrikstillverkat bröd gjort på en blandning av vete och råg i morse, har faktiskt också en historisk förklaring. Varför äter jag så sällan hembakat bröd, medan min farmors mor säkert bakade varenda brödbit hon satte i sig, för egen hand? Försök svara på den frågan utan att ägna dig åt historisk forskning.

Varje dag är vi alla delaktiga i att dra det stora ånglok som är Historien framåt; det finns inga passagerare som passivt hakar på – nej, inte på detta tåg. Är det inte viktigt att då och då se sig om och ta reda på vad det är vi drar på egentligen?

ELINOR STRAND

90

I nästa nummer av

KONTEXT får du bland annat läsa om...

Trend: Vi tittar närmare på subkulturer Samhälle: Ölets historia Kultur: Kontext går på teater Människan: Att vara svensk i Norge Samhälle: Vad var brottsligt förr?

Trend: Träningen på frammarsch Människan: Amerikalinjen fyller 100 år Kultur: Svenska serietecknare BILDER: WIKIMEDIA COMMONS

NÄSTA NUMMER KOMMER SEPTEMBER 2015!

91

Vi vill ha dig.

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.

Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

92

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.

Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken.

Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.

Ett medlemskap kostar  kr/mån.