Magasinet void h14 by JMG, Goteborg university

/ JANUARI 2015 #1 / 79 :- /

Teknik - MĂ¤nniska - SamhĂ¤lle

VOID

/ vem fLyger luftballongen ?/ Void testar digitala jobb / Svenskar tAvlar i Solbilens formel-1 / Tekniktrenden 2015 / Varlden runt med en Innovation / utbildning to-go /

ANNONS

WHAT IS UPPSTART ALL ABOUT? Uppstart is a free and informal event in Uppsala aimed at those interested in technology start-ups. The events are held 3 times per year and attract hundreds of people with different backgrounds including students, entrepreneurs, startups, investors and key members of the tech start-up community. There’s music, a bar, pitches from start-ups and a live on-stage discussion to watch with world class panelists from the tech start-up world.

NÄR?

11 Februari 2014

Tid?

17:00 - 21:00 Sen efterfest!

VAR?

Rikssalen, Uppsala Slott, Drottning Christinas Väg, Uppsala.

Brought to you by: www.

.co

LEDARE

Det lilla i det stora

en var rund, silvrig och lätt att bära med sig. Det gick att lyssna på egna cd-skivor, vart jag än befann mig. Musiken blev portabel, och jag älskade det. Ni vet antagligen vad jag tänker på: en Walkman. Nu har Sony lanserat en ny version av musikspelaren. Samtidigt som du nu kan lyssna på dina absoluta favoritlåtar i bästa, högupplösta ljudkvalitet i nya Walkman går det finfint att spela Snake på din smartphone. Kanske känns det som att teknikutvecklingen går i cirklar när gamla prylar dyker upp igen. Att vi slutat vara innovativa och lutar oss tillbaka på det trygga vi vet fungerar. Men, innovationerna finns där. Lite som med den mesta utveckling sker de utan att vi ser det, från dag till dag. I det lilla. En rullstol som fungerar i terräng. Eller fria webb-baserade universitetskurser som vem som helst kan delta i, bara man har en dator med internetuppkoppling. Allt det här – och ganska mycket mer – kan du läsa om i årets första nummer av VOID. »

Emilie Wahlström Emilie Wahlström, Chefredaktör

REDAKTIONEN

VOID Chefredaktör - Emilie Wahlström Chefredaktör - Simon Carlsson Art Director - André Kvist Grafisk formgivare - Ida Mikko

◉

Ansvarig utgivare Per Alm

Webbredaktör Jonas de Lange Jens Wingren

Mail: magasinetvoid@gmail.com

Reportrar

Twitter: @magasinetVoid

◉

Viktor Strömberg, Mattias Reis, Ellinor Rostedt, Gabriel Ström, Håkan Bernhardsson, Linnéa Katz, Linnea Fridh, Joel Sund

Januari 2015 VOID

◉

Omslag Johanna Lawner

Facebook: Magasinet Void Instagram: MagasinetVoid

Innehåll

Jorden runt med en innovation Joel Sund följer två chalmersstudenters resa runt jorden. I bagaget har de en rullstol som de hoppas ska kunna förändra livet för människor världen över.

Nya tider betyder nya möjligheter till utbildning. Jonas de Lange skriver om EdX, en utbildningsplatform som erbjuder gratis onlinekurser.

Nummer 1 2015

Håkan Bernhardsson undersöker en arbetsmarknad på nätets undersida där människor utför alla möjliga uppgifter för någon tia i timmen.

VOID 2015 Januari

År 2015 syns fortfarande luftballonger på vår himmel ganska ofta. Men vilka är det som framför dessa anakronistiska farkoster? Simon Carlsson har svaret.

16 45

Förnyelsebara bränslen är ett hett debattämne. Linnea Fridh möter studenter vid Tekniska högskolan i Jönköping som tagit förnyelsetanken längre än de flesta.

Läs också

Techzeitgeist 2015 14 Har du Ello, eller? 15 Maxad filmupplevelse 33 Shabbat - 25 timmar utan teknik 42

Alltid i VOID 6

VOID möter

9 dystopiska mästerverk 43

24 Prylen

Retrogaming i smartphone 44

34 Bilden

Solcellen 50 Tvättmaskinen 52 Januari 2015 VOID

51 VOID läxar upp 53 Quizet 5.

MÖTET

William E. Moerner

FOTO: PETER WIDING/CHALMERS

Nobelpriset i kemi 2014 tilldelades tre män som oberoende av varandra har förändrat forskarvärlden för all framtid. Med hjälp av fluorescerande molekyler har dessa forskare tagit ljusmikroskopin in till nanovärlden. VOID fick en stund tillsammans med en av nobelpristagarna.

VOID 2015 Januari

MÖTET

onferensrummet i Chalmers kårhus är öde sånär som på ett dussin personer. På scenen står nobelpristagaren William E. Moerner och bläddrar bland sina lappar. Han förbereder sig inför den föreläsning som kommer att få rummet att fyllas tills varenda plats är upptagen av forskare, doktorande och studenter. Hans schema är mer pressat än någonsin, men han bjuder med sig av sin tid för att svara på några frågor. Som till exempel om hur han fick reda på att han hade vunnit priset. Han befann sig på konferens i Brasilien och eftersom nobelkommittén inte kunde nå honom fick han ett sms från sin fru. – Min fru sade åt mig att fort sätta på min telefon. Snabbt efter det fick jag beskedet och insåg att mitt liv var förändrat från och med det ögonblicket. Priset mottog amerikanen, från Stanford University, och två andra för forskning inom ljusmikroskopi. Alla tre har bidragit till att komma runt den begränsning som gjorde att mikroskop inte kunde nå en upplösning bättre än halva ljusets våglängd. William E. Moerner, Eric Betzig och Stefan W. Hell tog sig förbi hindret som har varit en självklarhet i flera hundra år och tog ljusmikroskopin till nanodimensioner. Denna begränsning kallas på engelska ”the diffraction limit” och beskriver den gräns som kommer med optiken. Detta har de tre forskarna kommit runt genom att få enskilda fluorescerande molekyler att lysa och därigenom synliggöra deras väg inuti levande celler. En detaljnivå, en upplösning, som aldrig tidigare har nåtts kallad ”super resolution”. William E. Moerner var den första i världen som genom enmolekylmikroskopi såg en enskild molekyl inuti en cell. – Det var en känsla av att det var en början på något nytt. Det var enormt spännande, men också resultatet av hårt arbete och noggranna experiment.

FOTO: PETER WIDING/CHALMERS

Januari 2015 VOID

”

Mitt liv var förändrat från och med det ögonblicket

”

illiam E. Moerner använder sig av en jämförelse med en stad för att förklara sin forskning. Han beskriver en cell som en stad där mängder av aktiviteter pågår hela tiden. På grund av mikroskopens tidigare begräsning, ”the diffraction limit”, så befann sig forskarna högt över staden utan att kunna se detaljerna av vad som hände. Denna begränsning var så fundamental att det inte spelade någon roll hur nära du kom cellen, utan en annan lösning var nödvändig. Genom att låta minimala ljuskällor, enskilda fluorescerande molekyler, lysa upp närvarande individer i cellen kunde han få en bild över detaljer som tidigare inte gick att erhålla. – Vi använder enskilda molekyler för detta, men vi måste kunna kontrollera dem. Vi behöver kunna slå av och på dem. Genom att gå bortom och bryta tidigare begränsningar inom ljusmikroskopi och bidragit till den nya nanoskopin belönades tre forskare med nobelpriset. Nya möjligheter står för dörren och nanoskopi används nu över hela världen. Ny forskning som kan komma att hjälpa mänskligheten och bland annat lösa gåtorna med svåra sjukdomar. – Potentiellt väntar framsteg som vi inte ens kan föreställa oss idag. Våra resultat hjälper oss att förstå hur naturen är. Det är givetvis det som driver all forskning, att på en väldigt djup nivå förstå hur allting fungerar. TEXT: JOEL SUND

TEKNIKSAMHÄLLET

EN UTBILDNINGSREVOLUTION I STARTGROPARNA TEXT: JONAS DE LANGE

FOTO: JONAS DE LANGE & IDA MIKKO

I september 2014 lanserade Karolinska Institutet sin första gratis onlinekurs på utbildningsplattformen EdX. Det finns inga antagningskrav och man bestämmer själv kursens tempo. Den svenska universitetsvärlden tar nu sina första steg mot ett friare utbildningssystem och suddar långsamt ut ett av elitens viktigaste privilegier.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHÄLLET

trålkastarna tänds i den lilla studion. Två par ögon Jon Kramer berättar att han framför allt lockades av blinkar ikapp för att vänja sig vid ljuset. Utanför de nya utbildningsverktygen och formaten men även glasdörren står en skylt lärandeanalysen som följer av med texten ”Filminspelning MOOCs. pågår” lutad mot väggen. Mitt – Vi tittar på hur studeni rummet står universitetslekterna bäst lär sig saker och tor Lars Henningsohn. Ögomed större studentgrupper nen fokuserar på kameran har vi helt andra möjligheter framför honom. Kameraman Massive Open Online Courses är helt öppna att granska oss själva och hur Thomas Nixon håller upp tre kurser – oftast på universitetsnivå – som vänvi ska göra för att förmedla fingrar och räknar tyst ned. der sig till allmänheten som målgrupp. kunskapen så effektivt som Tre, två, ett. Lars tar ett djupt möjligt. andetag och sätter igång. Det finns inga avgifter eller antagningskrav. Han tror att det framför allt – Hi, and welcome to this För att delta behövs bara internetuppkoppling kommer att hjälpa dem att amazing course about my och en dator. Kurserna baseras ofta på föreläsutveckla de öppna onlinekurfavourite field of medicine, ningar som kompletteras med olika aktiviteter serna. Men att det även kan ge urology. insikt i hur den traditionella och utvärderingar som kan rättas automatiskt. En halvtimme tidigare sitverksamheten kan utvecklas. ter projektledare Jon Kramer – Dagens utbildningssysi soffgruppen utanför studion och väntar in de andra temligger efter på flera sätt och det behövs verkligen medverkande. Det är tisdag eftermiddag och på agenkomplement till det, säger han. dan står inspelning av en teaser för Karolinskas nästa – När man tänker på det är det ju jättekonstigt att vi Massive Open Online Course (MOOC) ”Introduction to har ett system som förutsätter att alla tar till sig samma Urology”. information i samma takt. Det är ett problem man »

VAD ÄR MOOCs?

Universitetslektor Lars Henningsohn, kameramannen Thomas Nixon och projektledaren Jon Kramer samtalar.

Januari 2015 VOID

TEKNIKSAMHÄLLET slipper med EdX. En av de personer Karolinska hoppas fånga med sina nya föreläsningar är Rebecca Stål. Hon är student vid Handelshögskolan i Göteborg och befinner sig för tillfället i Peru. – Just nu läser jag en kurs som heter ”Moral imagination and challenges in poverty alleviation”. Den hittade jag på en sajt som heter Coursera. Just på den här kursen lockades jag av att man i början av kursen bildar en studentgrupp som man har nära kontakt med. Så passar såklart MOOCs bra för mig nu när jag är ute och reser. Friheten är en av de viktigaste fördelarna för Re-

becca. Det är inte bara möjligheten att resa och plugga samtidigt som lockar utan även att hon kan testa olika kurser utan att en eventuell avhoppning får konsekvenser och den sociala aspekten. – Det är ju jättebra att fler människor kan ta del av information och kunskap. Hela idén med fri och öppen utbildning är väldigt lockande för mig. Thomas Nixon är filmkoordinator och dagens kameraman på Karolinska. Han var med redan när projekThomas Nixon tet startades upp för ett och ett halvt år sedan. – Det tog över ett år från vi började planera till att vi

”Det här är första gången

i historien som utbildningen är helt gratis.”

Rebecca Stål, student vid Handelshögskolan i Göteborg använder sig av MOOCs.

10.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHÄLLET

Kameramannen Thomas Nixon fokuserar.

faktiskt publicerade en kurs. Men nu bidrar vi inte bara med kurserna i sig utan även i utvecklandet av plattformen och onlineutbildningen i sig, säger han. Urologikursen blir Karolinskas femte MOOC och tidigare kurser har behandlat bland annat global hälsa och programmeringsspråket R. Plattformen EdX erbjuder totalt över 300 kurser från en rad olika universitet. Det mest förvånande är kanske att projektet startades av Harvard och MIT. Världens främsta utbildningsinstitutioner har nu slutat tävla om vem som har lägst antagningsprocent och i stället börjat tävla om vem som kan nå flest människor med sin kunskap.

å sina två första kurser nådde Karolinska nästan 60 000 studenter. Tio gånger fler än antalet heltidsstudenter på campus. Den stora skillnaden är att betydligt färre MOOC-studenter fullföljer sina kurser. Bara fyra procent och då ligger Karolinska ungefär jämnt med snittet för alla EdX-kurser. – Det är väl helt naturligt att det blir så när man öppnar kursen från alla. Vissa kanske bara känner ett behov av att lära sig en specifik del av kursen och åter andra kanske bara är lite nyfikna och registrerar sig för att kolla läget, säger Jon Kramer och kliar sig på hakan.

Januari 2015 VOID

Liksom Rebecca tycker Thomas att öppenheten och demokratiseringen av kunskap är en av de viktigaste sakerna MOOCen för med sig. – Det här är första gången i historien som utbildningen är helt gratis. Det enda man behöver för att uppleva Karolinskas föreläsare är en dator och internetuppkopling. MOOCs är relativt nytt i Sverige men sedan Karolinska började i september har både Chalmers och Stockholms universitet börjat nosa på möjligheterna att distribuera föreläsningar via nätet och flera kommer sannolikt att följa trenden att dela sina resurser med omvärlden. – Det har alltid uppmuntrats att försöka sprida KIs namn och rykte runt omkring i världen. Men det är först nu vi har tagit tag i det, säger Thomas Nixon. Från statligt håll kan inte minnas att de har fått någon särskild uppmuntran men han påpekar samtidigt att det trots allt är de som betalar hans lön. – Det har kanske inte satts av pengar för att titta på nya utbildningsformer men moderniseringen följer naturligt med resten av samhället. Det här är bara en ny del av det gamla jobbet. Vi får ju betalt för att sprida kunskap och då ska vi göra det bäst vi kan.

11.

TEKNIKSAMHÄLLET

Lars Henningsohn är den som står framför kameran i denna MOOC:en.

Bland alla hyllningarna kan det vara lätt att glömma MOOCens begränsningar. Det är stor skillnad på att sitta hemma framför datorn och att komma till föreläsningssalen varje dag och vare sig Jon eller Thomas verkar tro att MOOCs kommer att konkurrera ut den traditionella undervisningen. – För ett helt program behövs en helt annan kontakt mellan professorer och studenter och framför allt en betydligt mer avancerad utvärdering av prestationer än vad vi kan åstadkomma i så stor skala som MOOCs behöver, säger Thomas Nixon.

ebecca Stål håller med om att MOOCen inte kan ersätta traditionella föreläsningar och ser det mer som ett komplement till sin ekonomiutbildning. – Det är lite mer som att läsa en bok och diskutera den med folk än att läsa en universitetskurs. Men jag tror att det kommer att utvecklas mycket. De flesta lärarna är ovana vid att lära ut saker digitalt, än så länge. Dessutom tror jag att kurserna framåt kommer

12.

att bli mer interaktiva och dynamiska, det kanske kan göra att fler personer faktiskt läser hela kurser också. Jon Kramer ser framför sig att digitaliseringen kan bli viktigare i klassrummet men att det snarare handlar om en blandad modell. – Man behöver social interaktion – inte bara med lärare – utan med medstudenter också. Där har vi en bit kvar på våra MOOCs jämfört med den vanliga undervisningen. Nätverkande blir svårare när alla studenter jobbar i sitt eget tempo men samtidigt är just det individuella tempot en av MOOCens största styrkor. Ungefär tjugo minuter har gått sedan Jon och Thomas satte sig utanför studion. Lars Henningsohn är nu på plats framför kameran och tränar formuleringar. ”Urology is not only a surgical field but also...” Han tvekar lite och hamrar in ett tiotal fiktiva spikar i luften för att hitta tillbaka till rytmen. Samtidigt går Thomas fram och tillbaka mellan strålkastare, green screen och kameran och finjusterar.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHÄLLET – Vi kan göra flera tagningar va? frågar Lars Thomas som lugnt förklarar att vi har en hel timme på oss. Ingen stress än så länge i alla fall. Efter några misslyckade försök släcker Thomas strålkastarna. Ett välkomnat åtagande i den lilla studion som verkar ha flyttats fjorton breddgrader söderut de senaste tio minuterna. Sedan släcker han skärmen under kameran som har fått agera teleprompter. – Jag tror nästan att det blir lättare för dig utan punkterna. Då kan du bara fokusera på kameran säger han till Lars som nickar.

som helst ska kunna läsa kursen. – Målet med kursen är att avdramatisera ämnet lite. Så måste jag såklart anpassa språket lite också. Det är jätteviktigt att inte prata över huvudet på någon tror jag. På EdX-kurserna spelar föreläsningarna ofta en central roll. Men det ska betydligt mer till för att göra en bra MOOC tror Jon. – Männikans inlärningsmetod har nog förändrats väldigt mycket de senaste åren, särskilt för de yngre generationerna. Om man frågar en student nu hur de lär sig Jon Kramer något på egen hand så går de inte till biblioteket och lånar en bok direkt. Man letar kanske upp youtubeklipp eller ”How to”-sajter.

”I slutändan handlar det om att ställa sig frågan vad är lärande?”

n kvart senare sitter Lars Henningsohn framåtlutad i en stol utanför studion. Han är fortfarande lite uppe på tårna efter att ha spikat inspelningen. – Jag har föreläst över 7 500 timmar innan, men det här var en ny grej. Det är lite konstigt när man bara har en kamera att prata till. Den största skillnaden berättar Lars är att spontaniteten han känner igen från föreläsandet är helt borta. – I vanliga fall drivs föreläsningarna vidare av en fråga eller något man fångar upp i rummet. I det här sammanhanget måste allt vara klart innan. Samtidigt som dynamiken försvinner måste Lars också förhålla sig till en helt annan målgrupp. Kursen är öppen för alla och ambitionen är att också vem

Det är just det Jons lärandeanalys handlar om, att förstå hur människor tar till sig kunskap. Än så länge är det svårt att säga vad för data KIx kan ge men en bakomliggande filosofisk aspekt står i alla fall klar för Jon. – Det kan såklart uppstå problem när det gäller att kontrollera studenternas kunskaper i MOOCs men i slutändan handlar det om att ställa sig frågan ”vad är lärande?” Är det att få alla rätt på ett prov eller handlar det om att möta ny information och nya perspektiv under en kurs så att man kan vara lite klokare när man avslutar den?

EdX EdX grundades i maj 2012 av Harvard och MIT och har i nuläget över 60 bidragande utbildningsinstitutioner från hela världen. EdX är open source vilket innebär att varje enskilt universitet har tillgång till koden bakom plattformen och kan modifiera den efter sina egna behov. Universiteten väljer själva kursernas innehåll och i dag sträcker det sig från Harvards Computer Science CS50x till Peking Universitys Music of the 20th century. EdX själva skriver att syftet med plattformen är att sprida högkvalitativ utbildning globalt, förbättra den traditionella utbildningen och forska för att förstå närmare hur studenter tar till sig kunskap.

Januari 2015 VOID

13.

INNOVATION

Techzeitgeist 2015 Tre trender du inte får missa i år Varje år kommer hipsters på nya grejer för att göra livet lite svårare för sig själva. Om det är fixies, surdegsbak eller otympliga skägg spelar mindre roll. I andra ändan av spektrat står tekniknördarna som hela tiden försöker bli snabbare och bättre. Här är de tre sakerna du som tekniknörd bör ha koll på 2015 om du ska hänga med i den teknologiska tidsandan.

Nätsäkerhet och integritet

edan 2010 avslöjade Business Insider att Mark Zuckerberg kallade Facebooks användare för ”dumb fucks” och hela fyra år senare har det kommit en motreaktion mot facebooks slappa hantering av personuppgifter och tvivelaktiga handel med sina kunder. 2014 lanserades det minimalistiska sociala nätverket Ello. All ära till Ello för att ge oss bättre kontroll över personuppgifter på nätet, men den viktigaste nyheten för den personliga säkerheten 2014 var dock lanseringen av Googles Project Zero. En grupp professionella hackers som kommer att jobba med att leta buggar och säkerhetsbrister i – inte bara googles egna – alla stora mjukvaruprodukter. Efter att ha gett Microsoft sex månader på att fixa en bugg de hittade publicerade de den inför öppen ridå och planerar att

fortsätta med det i framtiden. Nu är bara frågan vad vi får se här näst. Kommer de att avtäcka ett nytt Heartbleed? För 2015 ser vi fram emot utvecklingen inom sociala medier och Googles vidare avslöjanden. Det är även ett par tech start-ups man borde hålla koll på. Staply är en tjänst som låter dig dela filer med kollegor och kompisar på ett smidigare sätt än att mejla. Vill man ha extra bra koll på var filerna håller hus kan det vara värt att hålla ett öga på den rumänska start-upen Keupy som har taglinen ”Personal cloud storage you actually own”. Företaget kombinerar molntjänsterna vi redan känner till med externa hårddiskar. Man behåller alltså filerna på sin egen hårddisk och har full koll på var de är och kan vara säker på att de verkligen är borta när man raderat dem.

Wearables

en andra stora trenden vi utläser är ens vardag och ladda upp bilder direkt till wearables. Alltså teknik som du kan din telefon eller dator. Man slipper tänka på ha på dig och gärna är kopplade till att ta bilder och kan leva i nuet men står det kroppen på något sätt. Det här kan tyckas inte rätt till med säkerheten förutspår vi en motstridande mot den ovan nämnda trenden betydligt större bildskandal än sommarens när man lägger fram fitnessarmband som iCloudhackning. loggar din hjärtrytm eller GPS-armband till En annan svensk innovation är armbandsungarna, men vi förutsätter att Project Zero Kameran som kommer telefonen Tinitell. Myntat på barn är det kan agera säkerhetsvakt även för dessa pro- fånga alla dina bästa ett GPS-armband som även arbetar som en dukter. På CES mässan i Las Vegas har det och sämsta ögonblick simpel telefon ifall föräldrarna behöver ha tag lyfts fram en rad olika produkter, en av de vi på sina barn akut. ”Det finns säkert 20 olika KÄLLA: NARRATIVE produkter inom GPS-tracking här. Men jag vill lyfta fram som kanske den mest dystopiska men även bland de mest intressanta är tänker så här att om jag var barn skulle jag den svenska manicken Narrative. En liten kamera som inte vilja ha något som bara gör att mina föräldrar har man kan sätta på bröstfickan och låta dokumentera hela koll på mig. Så vi försöker leverera lite värde för barnet

14.

VOID 2015 Januari

INNOVATION

Har du Ello, eller? I reaktion mot hur sociala medier-nätverk skapar sig intäkter på att sälja information om sina användare till sina annonsörer, finns nu ett alternativ till de som inte vill att ens liv ska bli en vara. Ello skriver i sitt manifest att de tror på ett socialt nätverk som kan vara ett verktyg för empowerment. Facebook, bland andra, har en hel och hemligstämplad algoritm anpassad för att rätt reklam ska nå fram till just dig - baserat på vad du delar, gillar och hur du interagerar med dina vänner. Ello däremot ska vara en plats att kopplas samman, skapa och fira livet - reklamfritt. Sidan är drygt ett halvt år gammal och verkar hittills lockat mestadels unga konstnärer som delar sina bilder. Inledningsvis när vi provar Ello märks det att det är en beta-version som ger en DIY-känsla. En funktion som känns tilltalande är att kunna dela upp flödet i vad ens vänner delar och vad som är populärt på sidan. DO IT YOURSELF DIY: Do it yourself, en kultur som uppstod under 1070-talets punkscen i England men som nu kanske mer förknippas med pyssel och heminredning. Det går ut på att skapa saker själv utan kunskap och experthjälp.

också med telefondelen.” – säger grundaren till internetbranschbevakarna i Digitalpodden. Det bör också nämnas att det så omtalade google glass kommer att släppas i år enligt en artikel i Wall Street

I övrigt påminner sidan just om Facebook i hur du delar uppdateringar, men saknar funktioner som chat och evenemang. Dock verkar delningsverktyget väldigt smidigt, då det endast gäller att dra och släppa de bilder som ska delas. Än så länge krävs en inbjudan från en användare för att få tillgång till nätverket, men allt efter som när sidan tar fart är den fortsatta ambitionen att Ello ska både vara gratis och tillgängligt för alla. Nätverket finns inte ännu som app förutom inofficiella utvecklare som anpassat sidan till en app men som redan har omkring 5000 nedladdningar. Frågan som ställs är just om detta kommer kunna utmana Facebook när allt fler blir medvetna om hur deras information används och säljs.

KÄLLA: ELLO

TEXT: IDA MIKKO

Journal. Än så länge har inget datum presenterats och möjligheten att delta i betatestningen verkar begränsad eftersom produkten är borttagen från Google play.

Internet of things

nternet till alla har vi redan klarat av. I alla fall om man blundar för alla som inte har internet. Det nästa naturliga steget är därför internet till allt! Just det är årets trendord i teknikkretsar. Redan förra året var IoT en stor snackis men i år har man verkligen tagit steget förbi onödiga mojänger och i år visar man upp produkter som faktiskt kan vara användbara. Det är samma situation som med PC:n, smartphonen och iPaden. Folk uppfattar den inte som intressant förrän de vet vad de ska ha det till. Internet of things har tagit CES med storm och tanken från företagens sida är att hela hemmet ska vara uppkopplat. Smarta

Januari 2015 VOID

lås till ytterdörren, stektermometer som kopplas till telefonen och högtalare med en direktknapp till Spotify. En av CES stora succéer så här långt är Breathometer. Vad som ser ut som en pytteliten rund flöjt är i själva verket en alkometer som kopplas till din telefon genom hörlursuttaget. Visst kan man tycka att nördskatten är lite för hög än så länge när en nappflaska går för hundra dollar. Men att priserna sjunker efter ett tag är inget nytt. Vad blir årets julklapp 2015? Att du kan koppla klappen till din mobil är i alla fall värt att sätta pengarna på. TEXT: JONAS DE LANGE

15.

RETRO

VEM FLYGER BALLONGEN? TEXT: SIMON CARLSSON

FOTO: SIMON CARLSSON & ANTON TORSTENSSON

Vi har väl alla sett en ballong glida över staden en vacker sommarkväll. Men landets piloter blir färre och färre för varje år och långt ifrån alla fullföljer sin utbildning. Två killar på Chalmers tänker dock förbättra de siffrorna.

16.

VOID 2015 Januari

RETRO

vå plusgrader. Ett ihållande duggregn. Det är tur att det inte är i sin egen stad som Chalmers Ballong Corps (CBC) skall flyga upp i den jämngrå himlen. Den blå skåpbilen med tillhörande släp backas in i garaget. Men före det att den lastas till bredden full med ballong, korg och gastuber så måste någonting göras. Släpets vinterdäck måste på. – Att man aldrig tänker på sånt innan, då hade vi inte behövt lägga tid på det nu, säger föreningens ordförande, Carl von Rosen. Det är en tio personer stark skara som skall spendera helgen i Örebro. Där väntar en deltävling i Svenska Cupen, Örebro Balloon Flying Festival. Om det nu blir någon tävling. Få sporter är så beroende av vädret som ballongflygning. – Men lördagens prognos ser bra ut, säger Carl med stor glädje i rösten. – Det är ju så att det finns inget dåligt väder, bara dåliga startplatser. Den som säger detta är Marcus Ekeroos. Han är mångårig medlem i föreningen och även ordförande i Svenska Ballongfederationen (SBF). – Men jag har inte studerat på Chalmers på länge. Min insats är att jag hör av mig till studievägledaren en gång om året för att förlänga mitt studieuppehåll. Marcus är inte bara ordförande i SBF. Han är dessutom den enda medlemmen i CBC som är inskriven på Chalmers och innehar ett ballongförarcertifikat. Men till helgens tävling får han sällskap. – Vi får kalla in andra piloter som inte går på Chalmers längre. Vi har ju inget val, säger Carl.

”

Får vi inte nya piloter kan vi i föreningen inte fortsätta flyga

”

Carl Von Rosen

öreningens situation är inte unik i ballongsverige. Enligt Transportstyrelsen har idag 66 personer ett svenskt ballongförarcertifikat. Utöver dem finns det en handfull i Sverige som innehar ett amerikanskt certifikat. Dessa få piloter är resultatet av en alltjämt nedåtgående trend sedan slutet av 90-talet. Bara under den senaste treårsperioden har antalet piloter minskat med en fjärdedel. – Det är klart att det är ett jätteproblem, säger Marcus. Carl fyller i: – Det handlar ju om hela sportens framtid. Får vi inte nya piloter kan vi i föreningen inte fortsätta flyga, så enkelt är det. Marcus poängterar dock att det inte är någon kris i ordets rätta bemärkelse. Men det finns utrustning och kapacitet i landets föreningar för att flyga betydligt mer än det görs idag. – Som det är idag får vi gå upp med endast en ballong när vi hade kunnat gå upp med flera.

Januari 2015 VOID

17.

Marcus Ekeroos glider รถver ร rebro i en specialballong utan korg.

18.

Ballongen fylls med varmluft infรถr Januari starten. VOID 2015

RETRO

jukdom, ålder och förändrade familjeförhållanden är alla vanliga orsaker till att antalet piloter blir färre. Det finns också krav som måste uppfyllas. – Under varje tvåårsperiod måste man flyga tolv timmar och göra åtta starter och landningar. Läkarintyget måste också uppdateras, säger Marcus Tolv timmars flygning låter kanske inte mycket, men på en timma i luften går det sex-sju timmar i förberedelse och efterarbete. – Sen får du lägga till de fyra timmar du lade när du trodde det skulle bli bra väder en annan dag. Effektiv tid som man flyger är väldigt lite i förhållande till allt annat, säger Carl. Förhoppningen är att föreningen snart inte har bara en utan tre piloter bland sina inskrivna medlemmar. Tillsammans med Daniel Oom så är Carl von Rosen mitt uppe i sin pilotutbildning. Men det hela är ett maratonlopp, snarare än en sprinterdistans. – Man brukar säga att det tar två år att sig igenom utbildningen. Den snabbaste tog sitt certifikat på tre månader men det är exceptionellt snabbt, säger Marcus. Med sin ordförandepost i ballongfederationen är han direkt involverad i problemet. Det är nämligen federationen som driver den flygskola där många piloter, däribland Carl och Daniel, utbildar sig. Proceduren liknar till stor del den när man tar sitt körkort. Teoristudier varvas med praktisk flygning för en instruktör. Men det finns också stora skillnader. – Vi här i CBC är lyckligt lottade på så sätt att föreningen står för flygningen så blir det inte lika dyrt, säger Carl. – Flyger man osponsrat och betalar allt själv så slutar det nog på runt 100 papp. Men jag tror inte jag träffat någon som avstått att bli pilot för att det är för dyrt, säger Marcus.

ad gör då alla föreningens 60-talet medlemmar som inte får flyga? De flesta tar nog helst hand om någon av de andra tre platserna i ballongen, men det finns fler uppgifter. Exempelvis så måste varje flygning

Januari 2015 VOID

ha sällskap av en följebil för att kunna vara på plats vid landning. Kommunikationen sker via radio. Marcus förklarar vidare: – Man kan jämföra det hela med en bilresa. Föraren kör bilen men du kan vara med hela resan, planera resan, packa bilen och tvätta bilen. På samma sätt är det med ballongflygningar. Piloten flyger ballongen men alla får hjälpa till och vara med. De flesta nöjer sig med att vara passagerare, det är ytterst få som väljer att ta steget och påbörja en pilotutbildning. – Även om vi såklart vill ha fler piloter är det oerhört viktigt att de som påbörjar utbildningen verkligen vill bli piloter. Det är en jobbig process och vill man inte så lyckas man inte. Bara en fjärdedel av de som påbörjar utbildningen fullföljer den, säger Marcus. Att inte gå igenom utbildningen på egen hand är något som Carl rekommenderar. – Absolut! Jag började först och tog någon lektion men hade mycket i skolan och tappade fart. Men sen började Daniel och jäklar vilken fart det blev. Det blir ju som en tävling emellan oss om vem som kan komma upp i luften först.

m ballongens bäste vän är vinden så är även dess värsta fiende väderleksbaserad. Regn, snö, blåst och moln. Allt kan förstöra en planerad flygning. Men den värsta fienden heter termik. – Termik bildas när varm luft stiger från marken och är varmare än sin omgivning. Den trycker då undan kallare luft vilket skapar oregelbundna vindar. Då kan du inte styra ballongen längre utan åker åt olika håll på olika höjder, säger Daniel. – Precis, tänk dig den geografiska profilen av en stad. Först kanske det kommer ett högt hus och då åker man upp och sen åker man ner igen, säger Carl. Termiken gör också, motsatt till vad man kanske tror, att ballongflygning är en sport som lämpar sig på vinterhalvåret. Då är inte solens strålar tillräckligt varma för att termik skall kunna bildas och det är då möjligt att flyga under alla ljusa timmar. På sommaren däremot är det bara flygbart under gryning och skymning.

19.

Röda prickar på kartan ska undvikas.

”E

tt-Två, Ett-Två, Ett-Två”. Nej det är inte Sveriges resultatrad i VM 1990 som Carl von Rosen upprepar. De sista förberedelserna för avresan görs, däribland att testa radiokommunikationen och leta upp en Grönsakskarta över tävlingsområdet. – Vanliga kartor är inte tillräckligt detaljerade så därför har vi grönsakskartor. Om det heter så för att man till och med skall kunna se vad som växer? Det vet jag inte, jag tänker att det är för att de är gröna. Med bra väder under helgen så finns det god chans till flygträning, många av landets instruktörer kommer finnas på plats. SBF har ett tiotal instruktörer som hjälper eleverna i flygskolan, många av dem ställer upp utan ersättning. Skillnaden är stor jämfört med de företag som sysslar med kommersiella flygningar och utbildningar, i alla fall när det gäller ekonomi. Men man ser inte varandra som konkurrenter. – Han som driver Ballongflyg i Väst har medlemsnummer tre här i föreningen och var med och startade upp den, säger Marcus. – Ja jag hade honom som instruktör häromdagen, säger Daniel innan Marcus tar vid igen. – Vi får ju inte sälja biljetter och flyga vanligt folk.

allongflygning som upplevelse är en produkt som bara verkar växa i popularitet. Upplevelser.com säger att det är en av deras storsäljare med 160 sålda flygningar under sommarmånaderna 2014. De använder sig aldrig utav föreningar likt CBC utan av kommersiella flygföretag. – Ja det finns ju några personer i Sverige som lever enbart på att flyga ballong. Det är dessutom en del av våra medlemmar som brukar hjälpa till och köra följebil för att finansiera sina studier, säger Marcus. Göteborg är en av de städer i Sverige där ballongflygning har starkast fäste. Det kan verka konstigt med tanke på det omtalade västkustvädret. Men det finns många bra ställen att starta och landa på i Göteborg med omnejd. – Vinden är ju vår primära navigation, därför har man olika startplatser beroende på hur det blåser och vart man vill ta sig. Här ser du några vi brukar starta på, säger Carl och pekar mot bordsytan.

Ballongflygare får uppleva fantastiska vyer.

20.

offbordet är inget vanligt soffbord. Det är inslaget i en karta över västkusten. Kartan har dessutom blivit målad på med röda och gröna färger i olika geometriska figurer. – Det här gröna området är vid Säve flygplats, där är luften kontrollerad upp till 1500 fot vilket gör att vi behöver dubbelriktad kommunikation för att kunna kommunicera med flygtornet. Vi måste dessutom ha tillstånd för att få flyga här, samma sak gäller med Landvetter. De här röda cirklarna då, är det ställen ni inte får flyga vid? – Nej det där är mest arga bönder. Vi behöver ju ha tillstånd från markägaren för att landa och det är svårt att fixa i luften om man måste gå ner. Då får man sig en rejäl utskällning vilket leder till en röd prick, säger Marcus.

VOID 2015 Januari

ÄMNE

Från höger står Carl, Marcus och Daniel tillsammans med två andra från föreningen.

Kartan uppdateras allt eftersom nya platser upptäcks som bra eller dåliga. Långt ifrån alla markägare blir arga när det dyker upp en ballong på oväntat besök. – Vi var ute och flög i Uddevalla och fick landa på Orust. Då kom ägaren ut och var jätteglad och bjöd in oss på kaffe, säger Daniel. – Vi kan ju inte planera exakt i vilken korsning vi ska landa utan mer vilket område. Det finns flygningar där man hamnar precis där man tror och det finns flygningar där man inte hamnar i rätt kommun, säger Marcus.

u närmre Örebro bilen kommer, desto sämre är vädret. Regnet blir allt tyngre och övergår i något som liknar snöflingor. Till lördagens morgon har himlen stängt sig. Molnen ligger kvar. Inte mycket talar för att ballongen skall upp i luften. Med drygt tjugofem mils resa i bil ger man dock inte upp lätt. Bilen rullar i alla fall. Vid startplatsen ser det bättre ut. Mycket bättre. Solen visar sig, molnen blir färre och färre. Till slut finns de inte längre. Till slut har molnens plats i luften ersatts av luftballonger. Femton tävlande trängs om platserna i det oändliga utrymmet som himlen utgör. En av dem styrs av Carl. Trots orutinen går första tävlingen bra. Riktigt bra. – De lade ut ett kors på marken. Sen skulle man kasta en sandpåse från ballongen så nära som möjligt. Vi var sju meter ifrån och det var närmast. Jävligt kul, säger Carl. Andra tävlingen skall man följa en ballong och landa så nära som möjligt. Den går inte lika bra. Carl har inte tillräcklig vana för att landa på det stället som behövdes. – Min instruktör sa ”Då skiter vi i tävlingen så får du landa här borta istället”.

◉

Januari 2015 VOID

21.

Bilderna är skärmdumpar inifrån spelen

INNOVATION

This War of Mine

Innovationen hos årets mest deprimerande och etiska spel består inte lika mycket av nya sätt att spela som det gör av ämnesvalet: I This War of Mine kontrollerar du en grupp överlevare i en krigszon som måste göra allt för att överleva. Det är en intensiv och ögonöppnande upplevelse och ett framstående exempel på hur spel kan sätta en i andra människors sits på ett unikt sätt.

Monument valley

Bland de bättre mobilspelen 2014, om inte det bästa. Om än inte det enda spelet i år med surrealistiska miljöer (Back to Bed är ett annat exempel), så tar Monument Valley ändå vara på dem på ett elegant, unikt och lekfullt sätt med väldigt enkla medel. När varje svep med fingret leder till skratt av förtjusning över att ha listat ut något nytt, då gör spelet något rätt.

1680 the Moon

Rollers of the Realm

En simpel idé som utnyttjas till fullo. 1680 the Moon är som vilket plattformspel som helst, med en skillnad: Det finns inget tak eller golv. Mycket av spelet handlar om momentum och vinklar, och när du tror att du har hittat en vinnande strategi får spelet dig snabbt att tänka om. Småskaligt men väldigt tillfredställande.

Innovation genom kombination. Rollers of the Realm är en blandning av ett rollspel och ett flipperspel, där varje karaktär är en unik kula som du skjuter iväg för att träffa fiender och göra skada. Förvånansvärt enkelt och ett matchande av genrer som det känns som man alltid har väntat på.

TEXT: GABRIEL STRÖM

Innovativa spel från 2014 22.

2014 är ett år att minnas som ett år av besvikelse och gamla recept inom spelvärlden. Men det är också ett år värt att minnas för de spel och utvecklare som vågar utmana traditionella idéer. Här är några av de spel som är värda att minnas.

INNOVATION

Spelen som inte är spel Interaktiva upplevelser. Gå-simulatorer. Så kallas de ofta. Inga utmaningar ges, ingenting ska göras, inget mål att nå. Det finns bara ett syfte: att uppleva och utforska en värld, en berättelse. Många vägrar kalla dem spel. Men var går gränsen?

et är främst under de senaste åren som genren som kallas ”gå-simulatorer” har kommit fram i ljuset och de blir allt vanligare. Olikt traditionella spel, där det finns hinder att överkomma på olika sätt, fokuserar denna genre på världen, miljöerna och berättelsen som ska förmedlas. När ett av de mest uppmärksammade av dem, Dear Esther, släpptes 2010 skapade det dock debatt, då det släpptes som ett spel. Många protesterade och termerna ”interaktiv upplevelse” och ”gå-simulator” föddes. Men alla höll inte med. – Jag ser inga problem med att kalla det för spel, säger Simon Flesser, spelutvecklare på Simogo. Problemet, enligt Simon Flesser, ligger i traditionen bakom spelen. Det finns en förväntan och ett antal kriterier för hur spel ska vara, vilket han tycker kan vara tråkigt och snävt.

Framför allt för att det inte gagnar utvecklarna att kalla den typen av interaktiva upplevelser för spel. – Spelen bedöms efter de gamla kriterierna för hur ett spel ska vara. Men för den typen av spel går det inte, utan det finns helt andra kriterier som de borde bedömas utifrån, säger han. I höstas släppte Simogo The Sailor’s dream, ett mobilspel som också kan ses mer som en interaktiv upplevelse. Simon Flesser kallar det ord som ”multimediakollage” och ”korthistoriesamling” när han berättar om spelet och menar att syftet är att utforska och sätta ihop berättelsen som finns där. Men trots bristen på hinder och utmaningar menar han ändå att det är ett spel. – Enligt mig är det ett spel när det är interaktivt och på en digital plattform, säger han.

TEXT: GABRIEL STRÖM

23Simogo . Bilden är inifrån spelet av tillverkaren

PRYLEN

WALKMAN

portabel favorit i 35 år

1979 spelade den kassettband. Mycket har hänt sedan Walkman äntrade marknaden för 35 år sedan.

1979

KÄLLA: SONY.COM

edan 1978 kom Sonys första portabla kassettspelare. En spelare som var både dyr och alltför klumpig för att människor skulle ta med den i vardagen. Den hade få användare. Masaro Ibuka, en av Sonys grundare var en av dessa. Han brukade ta med sig spelaren och lyssna på opera under sina flygresor. Men Ibuka var även han bekymrad över dess otymplighet och vände sig därför till Kozo Ohsone med önskemål om en mer användarvänlig musikspelare. Ohsone basade över företagets produktion av diktafoner. Inspelningsapparater avsedda för journalister. Man tog bort inspelarfunktionen, ersatte det med stereoljud och den första modellen i den framgångsrika serien såg dagens ljus sommaren 1979. Till en början föreslogs namnet ”Sony Disco Jogger” eftersom disco och jogging var i ropet under perioden. Men precis som i designen utgick man från

24.

diktafonen. Den hette Pressman och mediespelaren fick heta Walkman. I alla fall i Japan. I Storbritannien marknadsfördes spelaren som Stowaway. I USA och många andra länder fick den heta Soundabout. Kommer du ihåg vad den hette i Sverige? Freestyle! Den första modellen, TPS L2 hade kvar diktafonens design. Högtalarfunktionen togs bort men högtalarhålen i chassit blev kvar. Inspelningsknappen blev istället en så kallad ”Hot-line”-knapp. Genom att trycka på knappen fejdade musiken och släppte in ljudet från mikrofonen. Denna funktion gjorde att man slapp ta av sig hörlurarna när man skulle prata med någon. Den första modellen hade också två hörlursutgångar så att två personer kunde lyssna samtidigt. Priset sattes till 1295 svenska kronor vilket motsvarar över 4000 kronor idag. I priset ingick ett par hörlurar och Sony

VOID 2015 Januari

PRYLEN 2015

KÄLLA: SONY.COM

räknade med att sälja ungefär 5000 spelare i månaden. Under de två första månaderna sålde man istället uppemot 50 000 stycken. Sedan dess har Sony släppt mängder av varianter på sin ursprungliga Walkman. 1987 kom spelare med DAT-kassetter, ett uppdaterat kassettband. 1992 introducerade Sony spelare med minidisc. En diskettliknande skiva. 1999 fick den 15 år gamla CD-spelaren Discman döpas om till Walkman. Under tidiga 2000-talet introducerades flashminne och mp3-spelare. 2007 kom den första mobiltelefonen med inbyggd Walkman. Två år senare introducerades spelare med pekskärm. 2013 lanserades ett par vattentåliga Walkmanhörlurar med inbyggd spelare. En modell som såldes i vattenfylld förpackning. Under åren har Walkman har blivit ett så vedertaget begrepp att det på 80-talet inkluderades i Oxford English Dictionary.

Januari 2015 VOID

I början av januari presenterade Sony sitt senaste tillskott. På CES-mässan i Las Vegas presenterades Walkman ZX2. Enligt tillverkaren ska användarupplevelsen vara som att gå från standardupplösning till HD-video. Önskar man göra den resan får man punga ut 12990 kronor. 1979 var målsättningen att göra lyssnandet portabelt. Idag ska ljudet i lurarna vara av studioklass. Förlustfri komprimering, uppspelning av FLAC, WAV och DSD och andra högteknologiska komponenter är inbakade för att göra detta möjligt. Numer kan man också spela spel och ladda ner appar. Något som Masaru Ibuka knappast kunnat drömma om när han satt på flyget och lyssnade på opera i sin tunga kassettspelare. TEXT: VIKTOR STRÖMBERG

25.

INNOVATION

JORDEN RUNT MED EN INNOVATION TEXT: JOEL SUND FOTO: ERIK OHLSSON

Christian Bremer och Erik Ohlson utvecklade som studenter ett hjälpmedel som kan förändra livet för tusentals människor med funktionsnedsättning. Allt började med en idé 6737 kilometer hemifrån och tog dem över fyra kontinenter. Det slutade med en hyllningskör framför Sveriges tekniska elit.

26.

INNOVATION

järtat dunkar under den vita skjortan, nästan som i ett försök att rymma ut, bort från revbenen. Christian sneglar åt höger där hans vän och samarbetspartner Erik sitter. Håret är hårt bakåtstramat och hålls fast i en knut. Länge har de väntat på denna stund. Samlingslokalen Nod i Sverige tekniska högborg, Kista Science City i Stockholm, är sig inte helt lik. Christian och Erik sitter vid honnörsbordet tillsammans med bland annat energi- och innovationsminister Mikael Damberg, Folksams VD Jens Henriksson, och Johan Söderström, VD för ABB i Sverige. Långborden står i raden, felfritt likt en välordnad soldattrupp. Stolarna hyser Sveriges tekniska elit. En upphöjd scen är i centrum i rummet som har två våningar och påminner om en galleria. Programpunkterna dansar förbi och tillslut kommer de väntade orden. Mannen på scenen välkomnar upp: Christian Bremer och Erik Ohlsson. Ljudet av applåderna vibrerar i öronen när de båda ställer sig upp. Ryggen har aldrig varit rakare. De tar sina första steg mot slutet av resan, det sista kvittot på flera års arbete.

slutet av februari 2012 stannade en tuk-tuk till framför en grön port. På en skylt bredvid stod det ”Joyland special school for physically handicapped”. Christian klev ur fordonet och det blonda håret blänkte till i solen. Samtidigt satte den betydligt längre Erik ner sina fötter och det knastrade under fotsulorna. Marken i Kenya suktade fortfarande efter livgivande vatten i skiftet in till monsunperioden. Barn hoppade förbi på kryckor eller tog sig fram i rullstolar för att förflytta sig runt på skolområdet.

Januari 2015 VOID

– Jag minns tydligt att några av barnen hade bundit en tråd över rullstolen där fotstöden borde sitta, berättar Christian. På området låg två avlånga huvudbyggnader mitt emot varandra. Christian och Erik gick in i klassrummen som hade jordstampade golv och mest liknade skadeskjutna bunkrar, men som livades upp av fönster, blåa väggar och teckningar. Barn från förskolan upp till högstadiet försökte utbilda sig här. – Det känns fel att säga det, men det kändes som att det var en soptipp för annorlunda barn, berättar Erik. Vistelsen på skolan var ett av många besök som Christian och Erik gjorde under sju veckor i Kenya. De läste teknisk design på Chalmers masterprogram för civilingenjörer och de utförde ett projektarbete som en del av utbildningen. Under de två första veckorna reste studenterna runt i Kenyas tredje största stad Kisumu, en för landet viktig hamnstad vid Viktoriasjön, för att studera infrastruktur och andra funktioner i samhället. Detta för att hitta ett problem och sedan föreslå en teknisk lösning. De besökte bland annat den lokala hamnen, olika entreprenörer och ett sjukhus där »

27.

INNOVATION

rojektet avlutades och tiden i Kenya mynnade ut i en teoretisk rullstol. Det fanns ingen tid eller möjlighet under projektet att skapa en fysisk prototyp. Sedan bar det av hem till Sverige igen. Arbetet var egentligen klart där, men tanken på rullstolen levde kvar. Under sommarlovet 2012 arbetade de båda med annat, men Erik fick tag i det ideella företaget Whirldwind wheelchairs international. Det USA-baserade företaget hade sedan 1979 arbetat med att utveckla hjälpmedel för människor med rörelsehinder. Genom samtalen på Skype visade det sig att företaget var mer än villiga att ta emot Christian och Erik för ett samarbete. I början av höstterminen 2012 arbetade Christian och Erik med att samla på sig så mycket material de kunde. Det handlade om transportstudier, rullstolens uppbyggnad, anatomi och äldre artiklar på ämnet. De var tillbaka där de först träffades, på Chalmers. Tillsammans hade de tidigare gjort kandidatuppsatsen ihop just här och nu skulle det fortsatta arbetet med rullstolen göras under en gemensam masteruppsats.

patienter tvingades att dela sängar. Vid ett annat tillfälle på skolan var en sjukgymnast på besök för att hjälpa barnen. I rummet låg en hög, en sorts kyrkogård för förbrukade hjälpmedel. Sjukgymnasten kom två gånger i veckan för att hjälpa över 50 barn. – Det fanns ingen möjlighet att han att han skulle kunna hjälpa alla, berättar Erik. Ur intrycken på skolan födde en idé hos Christian och Erik. De ville utforska om det var möjligt att anpassa en rullstol efter länder som saknar ekonomiska förutsättningar för en stabil infrastruktur. Ett inte helt lätt projekt som det bland annat visade sig vid ett senare besök på skolan med en himmel svart som sot. Dammluckorna i himlavalvet hade öppnat sig och regnet störtade ner. Samtidigt smällde åskan som pistolskott runt omkring Christian och Erik. Skolområdet sluttade lätt och genom porten rann vattnet från regnet som en flod. De två djupa diken som tidigare hade grävts fylldes fort upp. Barnen gick ut i regnet och leran. Med forsande vatten upp till knäna var det inte oro som präglade barnens ansikten, utan de leenden som inget oväder kunde tvätta bort. – Jag minns att vi undrade hur vi någonsin skulle kunna anpassa en rullstol efter detta, berättar Erik.

är faktasamlandet var klart i oktober packade de ryggsäckarna och stack till Whirlwind wheelchairs i San Francisco. Företaget hade sin bas på San Francisco state university och där spenderades den mesta tiden av de fem veckorna i landet. Kontoret på universitetet var litet, liksom verkstaden. – Det första jag lade märke till var att medarbetarna använde rullstolar som skrivbordsstolar, berättar Christian. Christian och Erik spenderade mycket tid på att studera Whirlwinds egna rullstolar. De lärde sig grunderna och körde själva runt mycket på campusområdet i rullstolar. Whirlwinds rullstol blev grunden i det fortsatta arbetet. Utifrån hjulbasen började Christian och Erik utveckla en egen stol. Svenskarna ville ha en stol som var lätt och tålig, som hade kraftiga hjul och som hade delar som var både billiga och enkla att ersätta. Den viktigaste detaljen var dock en helt annan. Christian och Erik fick själva uppleva hur svårt det var att ta sig upp för backar och ett råd i samband med det blev grunden till en ny innovation. – För att inte ramla bakåt fick vi tipset att förflytta oss framåt på sätet. Det var ett råd som kom att bli avgö-

”De använde rullstolar som skrivbordsstolar.

28.

”

VOID 2015 Januari

INNOVATION

rande, berättar Erik. För att rullstolen skulle klara av backar och sluttningar var det nödvändigt att förflytta vikten hos den sittande personen, till framför hjulen. Därför påbörjade Christian och Erik arbetet med ett flyttbart säte. Det låter som en enkel lösning, men i slutändan den avgörande innovationen. Tiden var knapp. Från kontoret och verkstaden såg Christian och Erik novembersolen nå sin högsta punkt på dagen och sedan försvinna bortom horisonten. Flygresan mot nästa mål kom allt närmare. På biljetten stod det Indonesien och för att utvärdera flera månaders arbete behövde de bli klara med en prototyp. Varje detalj som ändrades påverkade hela rullstolen, ändrade du något ändrades allt. – Vi visste inte vad vi skulle göra om vi inte fick med oss rullstolen, berättar Christian. Det blev en lång sista natt och drygt två timmar innan planet skulle lyfta var fortfarande inte allt klart. Christian satt och arbetade på ett handtag, en detalj som skulle visa sig vara av högsta vikt. – Christian arbetade lite som i smyg med något och när jag frågade om allt inte var klart så svarade han ”låt

Januari 2015 VOID

mig bara arbeta lite”, berättar Erik. Christian blev snart klart och de var tvungna att sticka och så snabbt de kunde slängde de ner rullstolen i en låda. Utanför väntade en bil. En bil som tillhörde medarbetaren Matt McCambridge och var lika anspråkslös som sin ägare. Alla på Whirlwind drevs av behovet att hjälpa till, inte av att bli rika. Tillsammans med lådan med rullstolen pressade Christian och Erik in sina stora väskor till bilens bristningsgräns. Sedan slängde de sig in i den gråa bilen av märket Hyundai som enbart hade en backspegel. När bilen tillverkades fanns det nämligen inget krav på att ha två. – Det var så sjukt stressigt, det var en galen bilfärd, berättar Christian. Erik körde och fick uppleva en väg med fem filer i en bil »

29.

INNOVATION flygstolar som de på riktigt kunde andas ut. Rullstolen var med. Indonesien väntade.

ålet för planet var staden Yogyakarta på Java, den folkrikaste ön i världen. Här påbörjades ett samarbete med UCP Wheels for humanity, en organisation som under 17 år har arbetat i utvecklingsländer för att hjälpa människor med rörelsehinder. På plats blev Sri Lestari Christians och Eriks ledsagare och tolk. Utan henne hade det inte gått at genomföra det arbete som gjordes. Hon förlorade känseln i underkroppen efter motorcykelolycka. Efter olyckan tog det tio år innan hon fick en egen rullstol, men sedan dess har hon dedikerat all sin tid med att hjälpa andra rullstolsburna. Denna 38-åring letade sig in i två svenska hjärtan. – Sri är den mest godhjärtade människa jag någonsin träffat, berättar Erik.

utan servo som var halvfärdig för skroten. Planet som skulle lyfta från San Francisco och flyga över Stilla havet och landa i Yogyakarta stod ännu och väntade. Regnet spelade en melodi mot rutan i takt med två bultande hjärtan. Bilen rullade in på parkeringen. Det blev ett snabbt avsked, sedan in genom dörrarna och mellan tunga andetag hälsade Christian och Erik på personalen vid incheckningen. Det var först när de sjunkit ner i sina

Christian, Erik och Sri besökte sammanlagt 22 personer. Dessa människor testade rullstolen med det flyttbara sätet och testerna blev grunden i en användarstudie. De besökte ett hus som låg på en betongplatta och hade en ramp upp till dörren. Där tog Christian och Erik i hand och hälsade på en man i rullstol. När den amputerade mannen skulle ta sig in i sitt hus hoppade han ur, kravlade sig upp längs rampen och drog sedan upp rullstolen innan han satte sig igen. Mannen fick där och då möjlighet att testa rullstolen från San Francisco.

INNOVATION På första försöket rullade han uppför rampen och stoltheten lyste lika klart i ögonen som i leendet. Inombords exploderade glädjen i svenskarna. Allt arbete, varje dag och varje timma, hade det varit värt för att få uppleva den stunden. – Jag tänkte att detta bara händer i våra drömmars värld, berättar Christian. Med användarstudien och minnen för en livstid återvände Christian och Erik hem till Sverige den 2:e december 2012 och fullbordade resan runt jorden. På Chalmers fortsatte arbetet och användarstudien låg till grund för den nya prototyp som byggdes inuti universitetets verkstad. Rullstolen blev färdig och fick namnet Walter, efter Alter The Wheelchair som har blivit en slogan för arbetet. I april 2013 var masteruppsatsen skriven och arbetet slutfört. Utbildningen tog slut. Ett halvår senare ringde det i Christians telefon. Sveriges Ingenjörer ringde och han misstänkte att det handlade om den där missade betalningen av medlemsavgiften, men det var något helt annat. Nu skulle de snart hyllas på en scen. Christian ringde upp Erik som satt på cykeln och hörde Christian säga: ”Vi vann”.

et känns som att gå genom vatten, men applåderna driver Christian och Erik framåt. Mellan raderna och upp på scenen.Det är den 18 november 2014. Där under den stora skärmen väntar Sveriges ingenjörers ordförande Ulf Bengtsson. Med leenden som nästan sträcker sig från öra till öra äntrar de scenen. De tar emot blommor och varsitt inglasat diplom. Lilla Polhemspriset står det. Christian och Erik har vunnit fyra andra internationella och nationella priser för sin innovation, men detta toppar allt. Polhemspriset har delats ut till Sveriges bästa innovatörer och uppfinnare sedan 1878 och Lilla Polhemspriset är dess systerpris som delas ut till årets examensarbete på civilingenjörsnivå. Det finaste tekniskpris en student kan få i Sverige. Stolen är inte ute på marknaden än, men med arbete kan den i framtiden bli det och kanske revolutionera livet för tusentals. ”Detta är det största ögonblicket i mitt liv”, tänker Christian Bremer där han står bredvid sin vän Erik Ohlson. ◉

Januari 2015 VOID

◉

31.

ANNONS

FÖR DIG SOM ÄR NY I JAKTSVÄNGEN, VAN JÄGARE, SKOGSMULLE ELLER NYSS UPPTÄCKT SKOGENS CHARM

SPETS

MODEMAGASIN

#1 JANUARI 2015

ETT INTELLIGENT OCH MEDVETET MAGASIN SOM VISAR MODET BAKOM KULISSERNA

INNOVATION

Sergelbiografen i Stockholm är den som just leder i filmdukens storlek, något som Imax-salongen kommer slå med hästlängder.

FOTO: SF BIO

Maxad filmupplevelse

Den 22 september är det dags, då öppnas dörrarna till den största Imax-biografen i norden. Det är i samband med öppningen av Filmstaden Scandinavia i Stockholm som teknologin på riktigt når Sverige. Det som gör Imax unikt är dess böjda skärm, avancerade ljudsystem och arkitekturen i biosalongen.

n haj simmar förbi dig på vänster sida samtidigt om ett fiskstim leker till höger om dig... Ja, det är inte första gången vi ser tekniken i Sverige. Cosmonova på Naturhistoriska Museet i Stockholm var först med att introducera den i Sverige. Men nu ska den alltså nå ut till den svenska biopubliken, som enligt SF Bio växer sig allt starkare och mer köpkraftig. – Att gå på bio är väldigt populärt i världen och speciellt i Sverige, säger Jonas Yngfalk, ansvarig för Imax-projektet på SF Bio och Nordic Cinema Group . Biosalongen, som kommer finnas i Mall of Scandinavia i Solna, är SF:s största satsning någonsin. Imax innebär att hela synfältet fylls av skärmen och man använder sig av så kallad aktiv 3D. Man började experimentera med böjda skärmar redan i slutet av

1920-talet, men den första permanenta salongen öppnade i Toronto 1971. Sen dess har utvecklingen gått i löpande takt framåt och det finns nu runt 900 Imax-biografer i världen. I Filmstaden Scandinavia kommer dessutom golvet specialgjutas i förväg och för att förbättra ljudet ännu mer ska man använda sig av diffusorpaneler. Det senare ser till att ljudet som reflekteras mot väggarna sprider sig och får rummet att kännas större än vad det är. – Bäst kvalitet blir det om filmerna är inspelade med IMAX kamera, men det ska även ge en bra upplevelse utan den tekniken, säger Jonas Yngfalk och berättar till VOID:s glädje att det kommer det vara möjligt att se ungefär en Imax-film i månaden, när biografen väl slår upp dörrarna. TEXT: IDA MIKKO

Januari 2015 VOID

33.

BILDEN

Många biografer har gått över till att enbart använda digital utrustning. På Hagabio i Göteborg använder man dock fortfarande helt analoga projektorer.

FOTO: IDA MIKKO & EMILIE WAHLSTRÖM

Januari 2015 VOID

35.

36.

BLAND DIGITALA DAGLÖNARE TEXT: HÅKAN BERNHARDSSON FOTO: IDA MIKKO

Naket, nudistbad, påklätt men utmanande, ren pornografi, påklätt. Algoritmen som sorterar ut bilder på internet med misstänkt naket innehåll måste kontrolleras manuellt. Det är mitt jobb. På en timme lyckas jag tjäna $2,03, om inte arbetsköparen underkänner mitt arbete.

37.

TEKNIKSAMHÄLLET

rowd working, micro labor, click working. Den digitala arbetsmarknaden för okvalificerat arbete är relativt ny och har inte ens ett vedertaget namn. Denna digitala arbetsmarknad är internationell, och nätarbetarna tar sig an uppgifter som inga datoralgoritmer kan lösa, eller uppgifter som är billigare att lägga ut på digital entreprenad än att automatisera. I slutet av 1700-talet turnerade en mekanisk schackrobot runt i Europa och Amerika. Den besegrade med enkelhet de flesta av sina motståndare, inklusive bland annat Napoleon och Benjamin Franklin. Schackroboten var uppklädd i turkiska kläder och kunde röra på huvud och ögon och flytta pjäser med vänster hand. Hemligheten bakom den mekaniska turken var att han rymde en mänsklig schackspelare som publiken inte kunde se. Samtidens mekaniska turk finns på internet sedan 2005, sedan nätjätten Amazon lanserade Mturk, Amazon Mechanical Turk. Tanken med sidan är att företag ska kunna ta nätets arbetskraft till hjälp för att utföra arbetsuppgifter som sker till synes automatiskt.

”

Liksom andra monotona arbetsuppgifter går det efter hand att koppla bort sitt medvetande och låta ögonen på bildskärmen och fingrarna runt datormusen styra sig själva.

”

Att få betalt för att bläddra igenom nakenbilder är varken lustfyllt eller lättsamt efter ett par timmar. Liksom andra monotona arbetsuppgifter går det efter hand att

38.

koppla bort sitt medvetande och låta ögonen på bildskärmen och fingrarna runt datormusen styra sig själva. Jag blir likgiltig inför min arbetsköpare och människorna på bilderna, men när jag tar rast för att göra kaffe i min kokvrå kan jag ändå inte sluta tänka på solbadande, blekfeta turister. Efter en förmiddag av nakenbilder byter jag arbetsuppgift. Ett amerikanskt marknadsundersökningsföretag betalar privatpersoner för att scanna sina kvitton, varpå de betalar nätarbetare för att transkribera information från kvittona. Den utlovade lönen är $0,09 per kvitto, och ytterligare en kvarts cent per vara om kvittot innehåller fler än 20 varor.

ill en början är det förlösande byta arbetsuppgift och att skriva in priset på ekologisk pizzadeg, kalkonpaj och sexpack bagels snarare än att rensa nätet från naket innehåll. Men denna uppgift är betydligt mer energikrävande än bildbläddrandet. Ett kvitto tar mellan två och fyra minuter att transkribera, beroende på hur många varor det innehåller och hur utförliga varubeskrivningar butiken redovisar. För att undvika mental utmattning måste jag ta en kortare paus efter var femte kvitto och en längre paus efter var tjugonde. Arbetsköparen har bestämt att man bara får jobba med denna uppgift i två timmar i taget, så efter två timmar slutar jag. Då har jag tjänat drygt fyra dollar, förutsatt att mitt arbete blir godkänt. Rättningen tar upp till tre dagar. En timlön på två dollar är snarare regel än undantag för en nätarbetare. Amazon har valt att inte redovisa nätarbetarnas genomsnittliga inkomster, men enligt en studie från 2013 tjänar den genomsnittlige turkern runt $1,50 i timmen, utan semesterersättning, ob-tillägg eller löneförmåner. Den genomsnittlige turkern är en amerikansk kvinna, och USA:s federala minimilön är för närvarande $7,25.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHÄLLET

Men nätarbetaren är en egen företagare, och behöver varken tjäna minimilön eller omfattas av arbetsskydd. Över huvud taget är nätarbetarens ställning mot arbetsköparen oerhört svag, och lagstiftningen är närmast obefintlig. Den digitala arbetsmarknaden är arbetsköparens marknad, och nätarbetarna konkurrerar med varandra om de jobb som finns. Tackar man nej till ett jobb på grund av lönen eller villkoren står någon annan redo att sluta leden. Men den digitala arbetsmarknaden sträcker sig längre än bara till ett företag och en hemsida. Och allt arbete är inte nödvändigtvis helt okvalificerat. När jag registrerat mig på nya hemsidor har jag alltid lämnat in arbetsprover som ska bevisa att jag är kvalificerad nog att ta mig an arbetsuppgifter inom ett specifikt område. På den tysklandsbaserade hemsidan Clickworker fick jag skriva en hundra ord lång filmrecension på svenska för att kvalificera mig för mikrojobb som copywriter.

örsta arbetsuppgiften: 250 ord till en kupong för en nyöppnad frisersalong. Texten ska innehålla termerna herrfrisyrer, rabatt, hög kvalitet, kundnöjdhet och kupong. Om högst en vecka vet jag om jag blivit godkänd eller ej. Om jag blir godkänd får jag två euro för mitt arbete. Inlärningskurvan är flack. Trots att uppgiften verkade enkel när jag tog mig an den tar det nästan en halvtimme att bli klar med den första kupongen. Om min text inte är tillräckligt bra när jag lämnar in den får jag en

Januari 2015 VOID

ny chans. Om texten fortfarande inte är tillfredsställande efter andra inlämningen blir jag av med mina två euro. Dessutom sänks mitt kvalitetsbetyg för varje gång jag misslyckas, och om kvalitetsbetyget sjunker för mycket får jag byta arbetsuppgifter. Men hemsidan nollställer kvalitetsbetyget automatiskt varje söndag.

tt skriva är betydligt mer stimulerande än att bedöma nakenbilder eller transkribera kvitton. Men även om skrivandet lämnar utrymme för kreativitet känner jag en distans till produkten av mitt arbete. Jag har bara marginell kontroll över hur slutresultatet ser ut. Min inledande entusiasm byts snart ut mot en likgiltig inställning till arbetsköparen och en plikttrogenhet endast mot inkomsterna av mitt arbete. Jag kan inte låta bli att känna mig lurad, eftersom att jag bara får två euro trots nyttan av min kupong för både frisersalongen och kupongföretaget. Jag har inte heller någon insyn i bedömningsprocessen, och känner mig utelämnad till bedömarens godtycke. Domaren är uppdragsgivaren som ju är part i målet, och det gör mig oroad över min arbetsinsats. Om jag inte levererar en tillräckligt bra text kan mitt kvalitetsbetyg sjunka, och om kvalitetsbetyget sjunker kan jag riskera att bli utan inkomst. Men vem kontrollerar att bedömningsprocessen är rättvis? »

39.

TEKNIKSAMHÄLLET

Voids reporter Håkan Bernhardsson granskar nätarbetarnas villkor.

40.

VOID 2015 Januari

TEKNIKSAMHÄLLET

n fördel med att arbeta med det svenska språket är att marknaden av potentiella arbetstagare kraftigt reduceras och blir lokal snarare än global. I stället för att konkurrera med en indier med betydligt lägre levnadsomkostnader konkurrerar jag med en annan svensk. Och andra svenskar har väl vett nog att ta betalt för sitt arbete? Vi har ju i lugn och ro organiserat arbetstagare i minst hundra år i det här landet. Det finns inget fackförbund som organiserar nätarbetare. Rent tekniskt är nätarbetare inte ens arbetstagare, utan egenföretagare. Om man inte är anställd finns inget anställningsskydd och inga anställningsavtal. Det går inte att strejka om ens plats är utbytbar och man kan inte stoppa strejkbrytare från att besöka hemsidor man inte kontrollerar. Förutsättningarna för organisering skiljer sig från konventionellt arbete.

”

Bilden av nätarbetet ur ett globalt perspektiv är inte helt okomplicerad. Jag har kommit i kontakt med flera människor från fattigare delar av världen som ser nätarbetet som en viktig inkomstkälla, många vid sidan av sina studier. Den indiska minimilönen är $0,28 i timmen, vilket är betydligt mindre än den genomsnittliga timlönen på Mturk, $1,50. Även flera östeuropeiska länder har minimilöner kring eller under $1,50 i timmen. Det skulle i princip vara möjligt att försörja sig själv som nätarbetare på heltid i Sverige om man väljer rätt marknadsplatser och arbetsuppgifter. Men riskerna är stora, och utbudet av arbete på svenska varierar. När tillgången på arbete är säkrad begränsas inte nätarbetaren av tid och rum. Det går att nätarbeta var som helst och vilken tid på dygnet som helst, så länge man har tillgång till en dator med internetuppkoppling.

Efter hand märker jag hur de snabba belöningarna påverkar mitt beteende. Även om jag förstår att det finns betydligt bättre sätt att tjäna pengar är hemsidorna upplagda för att uppmuntra till arbete, mikrojobb för mikrojobb.

I Sverige är diskussionen om nätarbetarna och nätarbetarnas villkor i stort sett obefintlig. Men utomlands är debatten livlig. Den brittiske journalisten Zakia Uddin beskriver arbetsmarknaden för nätarbetarna som en dystopisk digital sweatshop. Huffington Posts politiske kommentator Julian Dobson talar om ett nytt, växande globalt prekariat.

Ekonomiforskaren Panos Ipeirotis vid New York University har gjort den mest omfattande demografiska studien av nätarbetarna på Mturk hittills. Han fann att ungefär 70 procent av nätarbetarna var kvinnor år 2010. 54 procent av nätarbetarna var i åldern 21-35 år jämfört med 22 procent i befolkningen i övrigt. Nätarbetarna är även mindre benägna att ha bildat familj, och deras inkomst är i allmänhet lägre än för övriga befolkningen. Ändå har nätarbetarna en högskoleutbildning i större utsträckning än övriga befolkningen, i synnerhet i Indien, som vid tillfället stod för 36 procent av alla nätarbetare.

Januari 2015 VOID

fter hand märker jag hur de snabba belöningarna påverkar mitt beteende. Även om jag förstår att det finns betydligt bättre sätt att tjäna pengar är hemsidorna upplagda för att uppmuntra till arbete, mikrojobb för mikrojobb. Vissa dagar är tillgången på arbete till synes oändlig, andra dagar finns inte ett enda mikrojobb som betalar någorlunda dräglig lön. Att kalla nätarbetarna för digitala daglönare vore inte helt långt från sanningen. Med datormöss snarare än mössan i hand.

”

Den digitala revolutionen har medfört fantastiska tekniska landvinningar som kommit mänskligheten till gagn och minskat avstånden i världen. Men den bygger i allt större utsträckning på manuellt, monotont, lågavlönat arbete. Om den fortsatta utvecklingen automatiserar bort nätarbetarna eller ökar behovet av dem återstår att se.

◉

41.

RETRO

SHABBAT 25 timmar utan teknik Fler och fler personer talar om hur det skulle kunna vara hälsosamt att lägga ifrån sig mobil, dator och avstå från att titta på TV under en dag i veckan. För religiösa judar har detta varit en självklarhet sedan TV:s födelse – men det stannar inte där. I praktiken används ingen elektronik alls under den 25-timmarsperiod som inträffar en gång i veckan.

et är januari och klockan är 15.39. Dags att tända ljus. Klockan slår 16.09. Allt arbete ska avstanna. Lampornas timers är ordnade, maten är lagad, de färdigrivna pappersservetterna finns i badrummet. Framför allt finns inte en enda dator eller mobil i närheten av middagsbordet. Shabbat går i grunden ut på att man inte får arbeta. Vad som är arbete regleras i de religiösa skrifterna Torah och Talmud och där finns 39 punkter. Under de 39 punkterna finns det underkategorier och avgreningar till sådant som liknar den ursprungliga punkten och därför också är förbjudna. Elektronik i sig är inte förbjudet. Dock är det förbjudet att använda sig av elektronik under shabbat, vilket har resulterat i smarta lösningar som exempelvis timers för lampor och vattenkokare som kan stå på under 25 timmar utan att börja brinna eller överhettas. Man måste ju ha ljus, mat och vatten. Några exempel på vad man absolut inte får göra på shabbat är tända eld, laga mat, köra bil, använda

mobil/telefon/dator/tv, använda pengar samt tända och släcka lampor. I en akut situation kan man bryta shabbat, men det föredras till exempel att man tar en taxi istället för att själv köra bil om man måste till sjukhus.

dagens samhälle krävs det mycket förberedelse för att det ens ska vara möjligt att hålla shabbat. De flesta ägnar hela fredagen åt att förbereda de kommande 25 timmarna. Därför är det svårt att över en natt lära sig hålla shabbat.

Även om det för en icke-religiös person kan verka som en hemsk dag, så uppger en överväldigande majoritet av de som levt så hela livet att de inte skulle överleva utan shabbat. Chefer, journalister, advokater – alla ständigt upptagna under 6 dagar i veckan. Shabbat är dagen då de andas och återhämtar sig själva. Vill man testa, är det lättaste att börja med att helt enkelt inte använda mobil, dator eller titta på TV under 25 timmar från fredag eftermiddag till lördag eftermiddag. Det kan vara värt att testa – du kanske inser att du tycker om det. TEXT: LINNEA KATZ FOTO: IDA MIKKO

42.

VOID 2015 Januari

RETRO

The handmaid’s tale – Margaret Atwood I skenet av smutskastning av muslimer och Tea Party-rörelsen i USA träffar boken precis rätt i sin profetia om en totalitär kristen teokrati

The Road – Cormac McCarthy En mörk och brutal resa tillsammans med en far och son som lämnar hjärtat i bitar.

The time machine – H.G. Wells Här föds begreppet tidsmaskin och läsaren tas med på en unik resa till en framtid där jorden är döende.

Kallocain – Karin Boye Boyes underskattade pärla utforskar den totalitära statens essens.

1984 – George Orwell Dystopins gudfader förutsåg övervakningssamhället, förändrade världen och skapade tanken på en allmäktig Storebror.

The crysalids – John Wyndham Mutanter, rädsla och förtryck i fokus i en framtid där att vara annorlunda kostar dig livet.

The hunger games – Suzanne Collins Kontroversiell bland ikoner för sin ungdomlighet, men vars genomslagskraft, rebelliska anda och feminism talar för sig själv.

Farenheit 451 – Ray Bradbury En berättelse som förutsåg underhållningssamhället och gräver i antiintellektualism, bokbrännande och överstatlighet.

Brave new world – Aldos Huxley Framtidsvision som ger tankeexplosion och rädsla för den fullkomligt kontrollerande staten. TEXT & FOTO: JOEL SUND

Januari 2015 VOID

43.

RETRO

Retrogaming i smartphone Har du tröttnat på candy crush? Tycker du att spelen var bättre förr? I appstore kan du hitta flera gamla favoriter. Med den här listan kan du få dig en ordentlig nostalgitripp. Snake – Supernostalgi. Att få spela i utseendet av de gamla Nokia telefonerna adderar till känslan. Ormen rör sig så där snyggt hackigt som i originalet. Avsaknaden av riktiga knappar tar bort lite av känslan men det gör inte så mycket. Det är simpelt men ändå så våldsamt underhållande. Det enda som saknas är väl själva 3310:an. Sonic the hedgehog – En del uppdateringar har gjorts till den här versionen av originaletspelet. Men det är inget som stör. Möjligheten att använda spindash och spela som Tails och Knuckles gör bara spelet ännu bättre. Ett minus för styrningen som kunde varit bättre. Men kul att få uppleva den gamla plattformsfavoriten igen.

Frogger – Klassiskt arkadspel som är lika underhållande nu som då. Piltangenterna man spelar med kunde varit större men det duger. Man kan sitta i timmar för att få grodan över vägen. Worms – Spelet gör sig riktigt bra i iPhone. Litet minus för att skärmen är lite för liten för spelet. Men annars är det sig på pricken likt. Det är snyggt, det är kul och man vill aldrig sluta döda maskar. Wolfenstein 3D – Genombrottet för first person shooter spelen gör sig bra även i telefonen. Det ser precis ut som det ska göra. Det tar lite tid att vänja sig vid kontrollerna men när man väl gjort det är det här hur kul som helst. Vem vill inte skjuta nazister?

TEXT: MATTIAS REIS

44.

Januari 2015 VOID

VOID 2015 Januari

ÄMNE

300 MIL PÅ SOLENERGI TEXT: LINNÉA FRIDH FOTO: JU SOLAR TEAM, JÖNKÖPINGS UNIVERSITET

2014 producerades 37 miljoner bilar i världen. Det är fler än 3500 i timmen. Trots att det är en minskning sedan året dessförinnan är koldioxidutsläppen högre än på flera hundra år. Förnyelsebara bränslen är ett hett samtalsämne och solenergi är ett av de bränslen man börjat utforska när det kommer till fordonsbranschen. Januari 2015 VOID

45.

MILJÖ

å Tekniska högskolan i Jönköping läser 13 studenter kursen JTH World Solar Challenge. Kursen syftar till att ge förståelse för både teori och praktik när det kommer till olika systemperspektiv inom olika ingenjörsdiscipliner. Här är det just solenergi som är i fokus, då kursen går ut på att studenterna ska designa och bygga en bil enbart driven av solceller. Målet med kursen är att delta i tävlingen World Solar Challenge som går av stapeln i oktober i Australien. Här tävlar lag från hela världen om att komma först i mål med sina

46.

soldrivna fordon. JU Solar Team är skolans lag. I ett kontor på tredje våningen på Högskolan i Jönköping sitter Ann-Cathrine Adolfsson. Hon är lektor på skolan och även projektledare för kursen. Det lilla kontorsrummet är inspirerat av World Solar Challenge. På skrivbordet ligger broschyrer och väggarna pryds av bilder från tävlingen. Det är första året hon är med på resan och hon ser fram emot ett spännande år. – Kursen är uppdelad på tre delkurser. Nu läser studenterna första delen och då tar de fram en prototyp och

VOID 2015 Januari

MILJÖ

en design till bilen. I juni påbörjar vi andra delen. Då ska bilen byggas och konstrueras till en färdig och körklar produkt. Sista delen ligger i oktober, då vi åker ner till Australien, förbereder oss inför tävlingen och vinner den, säger hon med ett leende. Ann-Cathrine berättar att projektet började för flera år sedan då Marcus Andersson, som är kursansvarig, började intressera sig för ämnet solenergi. Han var runt och kollade på team som tävlade inom detta och fick igenom att skolan skulle satsa på det. Sedan dess har skolan

Januari 2015 VOID

deltagit i tävlingen en gång 2013 och nu är det dags igen. Denna gång är det 13 nya studenter som ska designa, bygga och tävla i Australien i oktober. Det knackar på dörren och in kommer Marcus Hassa, en av studenterna som ska delta i tävlingen. Marcus slår sig ner och strax efter kommer Johanna Svensk och Tony Svensson som även de går kursen. Ann-Cathrine ursäktar sig och går för att hinna till sin nästa föreläsning och ber studenterna berätta om hur planeringen ser ut fram tills den stora tävlingen i oktober. »

47.

MILJÖ Marcus och Tony har ansvar för fordonsdynamiken. De har båda två en ingenjörsutbildning i bagaget och har studerat olika inriktningar inom det. Kursen var något som drog uppmärksamhet till sig från alla tre studenter. Johanna säger att intresset för tekniken är den gemensamma nämnaren dem emellan. – Varför vi valde kursen är väl just intresset. Det är en tävling, det handlar om ny teknik och innovation. Tony berättar att han följde tävlingen förra året och kände redan då att det var ett projekt han själv kunde tänka sig att arbeta med. – Jag tyckte att det lät riktigt intressant och jag hade tidigare känt att det hade varit häftigt att få vara med och bygga bilen, säger han. Han berättar att man får lägga ner mycket tid och arbete då man läser kursen utöver sina vanliga studier. Långa kvällar och helger är vardagsmat sedan projektet startade. Anledningen till varför just solenergin lockar studenterna till djupare efterforskning handlar

48.

om att det är ett aktuellt ämne. Mycket i samhället idag handlar om miljö, teknik och förbättringar och därför är just solenergi intressant berättar de. Att enbart kunna använda solen som energikälla är något de också tycker är fascinerande. – Och att slippa tanka också! Inflikar Tony. Marknaden för solenergi har blivit större och den förändras fort. Tony menar att det är ett intressant ämne med tanke på att det händer mycket på kort tid. Han berättar att hastighet och kraft är något som förändas fort. Medelhastigheten på solcellsbilar har ökat drastiskt, och likaså kraften på de batterier som produceras. Forskningen kring just solenergi är på framkant och det gör tekniken intressantare, säger Tony. – När det gäller andra fordon sker förändringar inte lika snabbt som det gör här. I ett dunkelt mörkt garage under högskolans lokaler visar studenterna upp vad som om några månader ska bli det som ska ta dem 300 mil genom Australiens öken.

VOID 2015 Januari

MILJÖ Bilen som de bygger på i år är samma bil som användes i fjol, men allt ska byggas om från grunden.

ävlingen i år går för andra gången vilket gör att studenterna kan se tillbaka på föregående klass och förbättra och förändra. Speciellt är det säkerhet och tyngdpunkt de fokuserar på i år. Tyngdpunkten är viktig när det gäller bilen då designen är uppbyggd genom tunna platåer och tanken är att vikten ska vara så låg som möjligt. Förra året hade bilen en medelhastighet på 80 km/h och en högsta hastighet på 100 km/h. I år vill studenterna bräcka det. – Vi vill uppnå en medelhastighet på 100 km/h och komma upp i 120 km/h som högsta hastighet, säger Johanna. Om man ser till vädret i Australien i oktober så ser prognosen bra ut. Soltimmarna är många och chansen

Alla i vårt team är verkligen tävlingsmänniskor, vi drar oss verkligen till det yttersta för att nå vårt mål.

”

för regn är inte stor. Tävlingen pågår i fem till sex dagar och det kommer vara fyra förare som turas om att köra. – Målet är att man startar på morgonen med en förare och någon gång under dagen stannar man vid en checkpoint där man kollar till bilen och byter förare. Klockan 17.00 stannar man för kvällen och lyfter av bilen tio meter från vägkanten, precis där man råkar vara då. Sedan laddar man under kvällen och natten upp solcellerna, säger Johanna.

Marcus Hassa, Tony Svensson och Johanna Svensk

Januari 2015 VOID

ekniska högskolan i Jönköping är enda laget ifrån Norden som är med i tävlingen. Både Johanna och Tony håller med varandra om att de får ut mycket av projektet både på ett personligt plan och på det större planet. – Alla i vårt team är verkligen tävlingsmänniskor, vi drar oss verkligen till det yttersta för att nå vårt mål. Tävlingen bidrar till kopplingen mellan skolan och näringslivet och den internationella kopplingen, säger Johanna. – Det ger på olika plan. På det personliga får man ut mycket av att ha jobbat i ett skarpt projekt med något som man tycker är väldigt kul. Och att som ett team kunna marknadsföra skolan både nationellt och internationellt, det är roligt, säger Tony. Oavsett om solceller är en bra framtidssatsning inom fordonsbranschen eller inte, så tror studenterna att det finns potential för utveckling men att det är en ekonomisk fråga och även en fråga om klimat. ◉

49.

MILJÖ

”Solcellen är där vare sig man vill eller inte” A

Energimyndigheten arbetar med att ta fram hållbara energikällor för samhällsbruk, bland annat solenenergi. Idag används solceller främst för husuppvärmning men har potential för andra verksamhetsområden.

nders Lewald arbetar som enhetschef på Energimyndigheten och tror att solceller kommer bli en vanlig energikälla i fordonsbranschen inom en snar framtid men att kraven är hårdare där än i nuvarande verksamhetsområden. – Jag gissar att solceller på både personbilar, lastbilar och bussar kommer att bli vanligt. Det är dock lite andra krav på solceller på fordon än på t ex ett hus. Därför är det kanske inte första fokus på fordon för en solcellstillverkare, säger han. Han menar att faktorer som vikt och infästning skiljer mycket mellan hus och fordon. – På hus är till exempel inte vikt ett så stort problem. Men i ett fordon är viktökningar någon man eftersträvar att minska. Därför måste man hitta smarta solceller som ger mycket i relation till sin vikt, säger han. Det finns redan bilar idag som använder sig av solceller, men på grund av vårt klimat menar Anders att de

50.

kan användas som komplement till annat bränsle. – Solceller finns i viss mån redan på vissa varianter av Toyota Prius samt elbilen Nissan Leaf. I båda fallen används dessa så vitt jag vet för att fläkta bort värme i kupén vid parkering soliga dagar, säger han. Han fortsätter och förklarar att bilar med solceller kommer förmodligen produceras i världen och då kommer vi få de hit också, även om vi inte kommer kunna utnyttja solenergin till fullo på grund av vårt väder. – Jag tror inte man kommer att göra anpassningar som speciellt passar kallt klimat utan detta blir nog en lösning för soliga klimat. Man kommer producera solceller-bilar för soliga marknader men man tar inte bort de här utan de kommer med även om man inte tänkt köpa detta. Köper man vissa utrustningsvarianter så är solcellen där vare sig man vill eller inte, säger han. TEXT: LINNEA FRIDH FOTO: STEVE RAINWATER

VOID 2015 Januari

VOID LÄXAR UPP

Vilket socialt medie ska den här fyllebilden upp på? BÖRJA HÄR! Är det kön i bild? NEJ

Är det ditt kön? JA

NEJ

Är du Lars Ohly?

NEJ

JA Twitter

Går det att identifiera köninnehavaren?

Begås något brott i bilden? JA

NEJ

Kan brottet beskrivas som ”ringa”? NEJ

NEJ

Gå hem och fundera över vad du egentligen sysslar med.

Januari 2015 VOID

Tinder

Instagramma med ditt mest artsy filter. #dicpicforliek

Är du tolv år gammal? NEJ

Kik! Det är för barn och läskiga gubbar. JA

NEJ

Skicka till dina tre närmaste snapchatvänner

Är det av andra skäl viktigt att ingen annan någonsin kommer att hitta bilden? Ingen fara. Det är ändå ingen som använder G+.

NEJ

Är någon på bilden utklädd till en medlem av en socialt utsatt grupp? JA

Har du Snapchat?

NEJ

Måste du flytta till Libyen om någon av följande ser bilden? Chefen Mormor Farmor Klasskompisar från högstadiet Sysslingar du inte känner

NEJ

Grattis! Bilden är så trist att den platsar i det allra mest glädjelösa och generiska sociala mediet. Med andra ord kan du lika gärna skita i det och radera bilden!

51.

INNOVATION

TVÄTTMASKINEN Under 1940- och 1950-talen blev tvättmaskiner allt vanligare i hemmen. Tvättstugor byggdes i nya hus, tvättomater startades i större städer och tvättmaskiner installerades i hem runt om i världen. Plötsligt togs ett av de tyngsta arbetena bort från kvinnors axlar och de fick tid att göra annat.

ar man inte tvättmaskin är det ett riktigt hästjobb att rengöra kläder. Det må vara jobbigt att samla ihop smutsiga kläder, sortera enligt färg och eventuellt bära ner till tvättstugan eller till närmsta tvättomat. Jämför man dock det arbetet med att hämta vatten från någon närliggande brunn, koka det och sedan sitta och skrubba plagg efter plagg, lakan efter lakan - då blir dagens tvättceremoni inte speciellt jobbig. Hans Rosling, läkare och professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, berättar gärna och ofta på föreläsningar om när tvättmaskinen gjorde sitt intåg i hans familj. Hans mormor var överbjuden första gången de skulle starta maskinen och hon satt hela tvättprogrammet igenom och stirrade på maskinen medan den

52.

gjorde sitt jobb. Hans mor, som tidigare behövt lägga så mycket tid på att tvätta, kunde istället ta med honom till biblioteket för att läsa böcker för honom. Det är vad han tror lade grunden till att han sedan utbildade sig och blev läkare.

lltså skulle man kunna säga att tvättmaskinen är en demokratifråga och än mer en feministisk fråga. För vare sig man vill erkänna det eller ej, så är det främst kvinnor som sköter tvätten runt om i världen. Kvinnor som, om de slapp sitta och skrubba flera timmar per dag skulle ha tid för så mycket annat. Och vem vet hur många läkare, forskare och inspirerande personer som skulle kunna komma ur det.

TEXT: LINNEA KATZ FOTO: ZEAL HARRIS

VOID 2015 Januari

VAD KAN DU OM TEKNIK?

QUIZ

Vet du vilken uppfinning som har sitt urspurng i en mexikansk brödrot? Eller vilken programvara som Niklas Zennström kodade fram? Gör Voids quiz och visa världen vilket tekniskt geni som gömmer sig under vintermössan. 5 poäng

4 poäng

3 poäng

2 poäng

1 poäng

Allt började med att en av upphovsmännen, Carl Djerrasi hittade ett speciellt ämne i mexicansk jams.

Används dagligen av över 50 miljoner människor världen över.

I Sverige såldes produkten svart innan den tilläts år 1964. I Japan godkändes den först år 1999.

Under tidigt 2000tal hävdade flera forskare att den kan påverka fiskars utveckling när den når vattendragen.

Anses vara en av förra seklets viktigaste uppfinningar och var ett stort framåtkliv i kvinnors frigörelse.

Ett grundämne

Marie och Pierre Curie upptäckte detta radioaktiva ämne år 1898.

Ämnet användes i målarfärg för att göra siffror på klockor självlysande. Många målare dog av förgiftning.

Användes tidigare vid behandling av tumörer, framför allt inom gynekologin.

Bildas när uran sönderfaller. Används i dag tillsammans med beryllium för att tillverka neutroner.

Ämnet har atomnummer 88 och den kemiska beteckningen Ra.

En känd eller ökänd person

Personen är en känd IT-operatör samt programmerare, född 1984.

Hen är känd över hela världen för sin verksamhet på internet där hen även är känd under sitt alias Anakata.

Blev känd år 2008 i samband med en av de mest uppmärksammade rättegångarna i sin kategori.

Fick ett års fängelse och skadestånd på 30 miljoner, bl.a för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.

Dömdes 2014 till tre och ett halvt års fängelse för dataintrång. Han är en av grundarna till The Pirate Bay.

En grej som samhället inte klarar sig utan

Den första versionen tillverkades under 50-talet i militära syften, men användes strax därefter civilt.

En svensk version, Viking, byggdes på 1980-talet. Den vägde 286 kilo och användes i forskningssyfte

Användes till bl.a. kommunikation, signalspaning och robotförvarning i militären.

Den första tillverkades i Sovjet och hette Sputnik 1.

Är nödvändiga för att vi ska kunna ringa samtal, titta på tv eller förutspå vädret.

Grundades av svensken Niklas Zennström år 2003. Verksamheten finns i Luxemburg och Estland.

Företaget, med samma namn som programvaran, köptes i år upp av Microsoft från Ebay för 55 miljarder.

Började som ett socialt verktyg mellan privatpersoner men används idag av företag och i utbildningssyfte.

Företaget jobbar med internetbaserad kommunikation.

Programvaran gör det möjligt att ringa, telefon- och videosamtal gratis, så länge man har internetuppkoppling.

En smart

uppfinning

En användbar programvara

SVAR: P-piller, Radium, Gottfrid Svartholm Warg, Satellit, Skype.

Januari 2015 VOID

53.

VOID.JMG.GU.SE

MISSA INTE ATT VOID FINNS Lyssna på radioreportaget ”Den sista utposten” där Voids reporter tar reda på vad som händer med fyrarna när tekonologin tar över.

Är teknikens värld bara för män? Se TV-reportaget där vi försöker ta reda på varför det fortfarande är så få kvinnor som söker till ingenjörsutbildningar.

54.

Allt fler artister ifrågasätter Spotifys ersättningar. Vem tjänar egentligen pengar på musiktjänsten? Lyssna på ”Från klick till cash”!

Hur mår vi av att ständigt vara tillgängliga via mobiltelefonen? Lyssna på ”Den ständiga tillgängligheten” om vad digitaliseringen gör med vår psykiska hälsa.

VOID.JMG.GU.SE

VOID 2015 Januari

PÅ NÄTET Självkörande bilar är snart en verklighet, men vad händer med bilens själ när allt blir automatiserat? Se TV-reportaget om morgondagens bilteknik.

I radioreportaget ”En annan sida av instagram” tittar Void närmare på instagramaktivismen.

VOID

KRÖNIKAN Hajen som tålde allt Ni som gillar film, såsom jag, kommer bli besvikna, det här är ingen hyllningskrönika till Steven Spielbergs gamla mästerverk. Nej, denna text handlar om en annan typ av ”mästerverk”, den numera kultförklarade mobiltelefonen Ericsson R310s. Den telefon som i folkmun kom att kallas ”hajfenan” på grund av antennens speciella utseende. Men utseende räcker såklart inte för att en pryl ska uppnå kultstatus. Nej, själva anledningen till mobiltelefonens goda eftermäle är dess hållbarhet. Otaliga historier finns om saker som telefonen utsatts för, utan att för den sakens skull tappa sin funktion. Min egen far har bidragit med några, alltifrån att den blivit tappad i våt cement till att någon tappat ut den genom bilfönstret på motorvägen. Huruvida hans historier håller sig till sanningen låter jag vara osagt, men det berättar ändå någonting om telefonen. Att dagens mobilindustri fokuserar på utseende snarare än hållbarhet är väl ingen överdrift. Men sanningen är att det fortfarande, femton år efter att hajfenan släpptes, finns en efterfrågan hos användare runtom i världen. En gammal haj går för en tusenlapp på Ebay i dagsläget, ett klart högre pris än andra telefoner från den tidsåldern. Något exakt svar på varför den slutade tillverkas finns inte, en version säger att den enbart sålde bra i Sverige och därför inte var värd att satsa på. En annan säger att den var för bra och inte genererade några inkomster för reparation. Sanning eller myt, det är en av de mest hållbara telefoner som gjorts och en av få som fungerar i kokande vatten.

Nästa Nummer kommer 27 mars

Beställ din prenumeration på Void.jmg.gu.se Januari 2015 VOID

SIMON CARLSSON Chefredaktör

55.

nAsta Void TEMA: Teknik som återuppstår VOID testar digital semester Så får du gröna app-fingrar