Framtidens Allmännytta – hållbar som Ålidhem by Lumen Behavior

Framtidens allmännytta

– hållbar som Ålidhem

JOHANNA HALLIN (RED)

– hållbar

Framtidens allmännytta

– hållbar som Ålidhem

JOHANNA HALLIN (RED)

Framtidens allmännytta – hållbar som Ålidhem Publicerad av Lumen Behavior för Bostaden © Lumen Behavior 2015 www.lumenbehavior.com Redaktör: Johanna Hallin Skribenter: Evelina Fredriksson, Johanna Hallin, Katarina Wikström, Frida Skog, Lilly Stefansson Fotograf: Viyan Ateaa Form: Pondus Kommunikation Tryck: TMG Taberg, Taberg 2015 ISBN 978-91-982742-2-6

Framtidens allmännytta – hållbar som Ålidhem Innehåll

5 Förord

11 Sammanfattning: Fyra insikter för framtidens allmännytta

19 Ur askan – den hållbara staden

33 1. Det första spadtaget är tanken

45 2. Upphandling kan vara möjligheternas verktyg

57 3. Kunskap och teknik tillsammans – i verkligheten

73 4. Vardagen är vägen

87 Referenser

ANN-SOFI TAPANI VD, BOSTADEN

Förord: Framtidens allmännytta –

hållbar

som Ålidhem

”Det gäller att ta i, och våga ta i miljöfrågorna” Vi står inför en gigantisk utmaning. Att klimatet förändras är ett faktum som många känner sig maktlösa inför, samtidigt är vi alla med och påverkar vare sig vi vill eller inte. Därför gäller det att ta i. Det behövs kraft för att flera ska följa med och bidra.

REDAN INNAN JAG tog på mig ansvaret för att leda Bostaden, Umeås allmännyttiga bostadsbolag, stod det klart för mig – jag vill göra skillnad. Jag vet att jag kan påverka och jag ville skapa förutsättningar för fler att bidra till en hållbar utveckling av hela vår bransch.

De allmännyttiga bostadsbolagen har en unik ställning i samhället. Vi har inga kortsiktiga vinstkrav utan vårt uppdrag är att vara till nytta för samhället – precis som namnet avslöjar. Möjligheten är dels en bred bas i kommunen, med många boende, dels ett uppdrag som uppmuntrar långsiktighet. Därför kan vi vara en katalysator för samarbeten där alla bidrar med sin unika kompetens, som tillsammans gör skillnad. Och sanningen är den: om inte allmännyttan funnits hade många hållbarhetsprojekt i stor skala aldrig blivit av. Hållbara Ålidhem är ett sådant projekt, men det är också mer än så. Det har handlat om att trampa upp en ny stig som leder oss alla framåt. För det är med små steg i vardagen, men på bred front, som vi kan åstadkomma skillnad på lång sikt. Det långsiktiga perspektivet har funnits med. Men det är inte möjligt att gå på i samma tempo hela tiden – nyckeln har varit att behålla visionen och samtidigt ha en pragmatisk inställning till vad vi ska uppnå, när det uppstått nya förutsättningar och nya erfarenheter. Men visst finns stunder då jag också är orolig över att vi har börjat så sent. Ur ett globalt perspektiv har vi i världen nått en punkt där det behövs stora förändringar, abrupta avslut på ohållbart resursslöseri, helt ny teknik. Framtidens allmännytta kommer, liksom hela samhället, stå inför drastiska förändringar. Vi kommer att

ehöva bygga stadsdelar som klarar översvämningar och elavbrott. Vi kommer att b behöva förhålla oss till det som kommer i klimatförändringens svallvågor. Utmaningen för oss som verkar idag är att inför detta faktum inte bli förlamade. Vi måste fortsätta driva utvecklingen, ta oss an behovet att ställa om i det befintliga beståndet, och med små steg minska dess belastning på miljön. Vårt handlande i Umeå kanske inte har stor påverkan i ett globalt perspektiv. Det är lätt att tänka att det inte spelar någon roll vad vi gör här, i vårt avlägsna hörn av Europa. Men vi lever inte isolerat! Information och kunskap rör sig snabbt över jorden. Det visar sig inte minst i det kunskapsutbyte som skett, där människor från världens alla hörn kommit till oss. Vi har både fått värdefull kunskap från andra initiativ och chansen att vara en förebild. Mitt ansvar som ledare är unikt. Jag har utrymme och mandat att påverka och driva förändring, men för att kunna göra det bra måste det alltid bygga på kunskap. En del av den kunskapen finns bland de som jobbar i branschen – de kan tekniken, regel verket, byggnormerna, elanvändningen. En annan del finns hos de som bor i våra hus. Kunskapen är komplex och måste hämtas från många källor, och granskas ur många aspekter. De demokratiska processerna har blivit en allt viktigare del och här måste många olika grupper, människor med olika erfarenheter och expertis få utrymme att höras. Förändringen skapar vi tillsammans. Och jag är stolt över att vara en av dem som står upp och vågar ta i. Med Framtidens allmännytta – hållbar som Ålidhem vill vi ödmjukt dela lärdomar från en lång utvecklingsresa. Vi är otroligt stolta över resultaten av projektet Hållbara Ålidhem, men längd och mängd och kronor och ören kan du läsa om i slutrapporten på www.bostaden.umea.se/hallbara-alidhem. Här har vi samlat representanter från skilda grupper som alla påverkat och påverkats av projektet, och vi har tänkt på framtiden. Resultatet är fyra insikter om stadsutveckling, om ansvar, om framtidens allmännytta och om hur vi kan göra den till ett hållbart boende för alla. För det är målet när arbetet fortsätter!

ANN-SOFI TAPANI VD, BOSTADEN

”Det är helt enkelt awesome” MALIN BERGDAHL, GEOGRAFIGRÄND 8 F Jag tycker att Ålidhem är det bästa området i stan. Bra hyror, ett bibliotek, nära till skog och mark, mångkulturellt. Det är helt enkelt awesome. Jag tycker att H ållbara Ålidhem var ett mycket bra initiativ men jag saknar v entilation i sovrummet. De hade kunnat behålla vädringsluckorna för lägenheterna på bottenplan. Hade jag bott en våning upp skulle jag ha sovit med öppna fönster.

Sammanfattning: Fyra insikter fĂśr

framtidens

allmĂ¤nnytta

Det börjar med att vilja och fortsätter med en ny vardag

Aldrig blir tanken på att vi alla delar på den här jorden så konkret som när människor som Ann-Sofi Tapani ställer frågan: Gör vi tillräckligt för att minska vår miljöpåverkan? Projektet Hållbara Ålidhem är ett tydligt exempel på när den globala utvecklingen möter lokalt utvecklingsarbete.

har jag haft g lädjen att arbeta i ett internationellt sammanhang och se exempel på just det mötet i vitt skilda geografiska kontexter. Det som slår mig är att oavsett vilken fråga som adresseras så är det de här lokala initiativen som har den största sprängkraften. Det är på en avgränsad plats som många av de allra mest innovativa lösningarna testas och utvecklas för att sedan bli redo att spridas och göra skillnad nationellt eller kanske till och med globalt.

DE SENASTE 20 ÅREN

Det är vad vi ser på Ålidhem: Ett projekt som på djupet tar ansvar för att genomföra förändringar mot hållbar utveckling. Det har allt att göra med den globala agendan, men genomförd i praktiken i ett miljonprogramsområde i ett hörn av Europa, i Umeå. Vi som har genomfört analysen är Lumen Behavior, och vi finns för att bidra till en framtid av global välfärd. Vi söker svar och driver förändring genom att samla unika historier och kunskaper i samarbete med företag och organisationer. I arbetet med Framtidens Allmännytta – hållbart som Ålidhem har vi genomfört över 40 intervjuer med människor som på olika sätt har en relation till Hållbara Ålidhem. Min övertygelse är att det är de här olika rösterna som tillsammans kan förse beslutsfattare med den information de behöver för att kunna bidra till en ljusare framtid. I förarbetet har vi också tagit del av rapporter som utförligt beskriver projektets delar och vi har haft tillgång till forskning, utvärderingar och pressklipp (se sidan 87 för referenser). Störst vikt har vi dock fäst vid det stora antal intervjuer som vi genomfört under hösten 2015. Utifrån detta omfattande material har vi kommit till fyra insikter:

HÅLLBARA ÅLIDHEM I KORTHET – UPPRUSTNING AV MILJONPROGRAM 137 nya lägenheter 405 renoverade lägenheter Forskarledd utvärdering En av Sveriges största solcellsparker Breda processer för delaktighet

FYRA LÄRDOMAR FÖR FRAMTIDA HÅLLBARHETSSATSNINGAR Tanken är första spadtaget – Vision och ledarskap ger samarbete och delaktighet Upphandling kan vara ett möjligheternas verktyg – Från byråkrati till chans att sätta en ny standard Kunskap och teknik tillsammans i verkligheten – Vetenskap och produktion kan mötas med samhällsnyttan som katalysator Vardagen är vägen – Hållbara Ålidhem är mer än ett byggprojekt, det är ett sätt att ändra riktning till en hållbar vardag

DET FÖRSTA SPADTAGET ÄR TANKEN. Att skapa en av Sveriges mest hållbara stadsdelar ur miljonprogramsområdet Å lidhem var att driva en omfattande fysisk förvandling av området. Men det allra första spadtaget var inte det fysiska – det var den första tanken. Visionen. Hållbart boende för alla var ett tydligt mål för projektet. Men t ydlighet i all ära, när det hela skulle genomföras b ehövdes kraftsamling med kunskap från olika håll. Från första dagen har det gjorts nya upptäckter. Byggnormer har utmanats, rymdisolering från Nasa har testats och förkastats, och många diskussioner har förts om utformningen av de privata hemmen. Men när alla inblandade fått reflektera över resultatet av projektet Hållbara Ålidhem, så lyser en slutsats klarare än alla andra: Vision och ledarskap ger samarbete och d elaktighet, och däri ligger hela skillnaden.

Offentliga u pphandlingar genomförs för att säkerställa att skattepengarna används väl. I samband med upphandlingen av entreprenör som skulle bygga Hållbara Ålidhem t ittade Bostaden kritiskt på de normer som brukar ligga till grund för gränsvärden g ällande energi förbrukning och k onstaterade: byggnormen är förlegad – nu är det dags för nya tuffare mål. Så Bostaden ställde frågan, kan vi halvera energianvändningen? Alltså sätta våra mål till 50 procent av det som är tillåtet? På det sättet lyckades Bostaden både följa reglerna och förändra spelplanen samtidigt.

UPPHANDLINGEN KAN VARA ETT MÖJLIGHETERNAS VERKTYG.

Allmännyttan har en unik roll att spela när det gäller att s kapa unika samarbeten mellan forskning och industri. Genom hela projektet fungerade Bostaden som en katalysator för ett fruktsamt samarbete mellan Umeå u niversitet och entreprenörerna. H ållbara Ålidhem är

KUNSKAP OCH TEKNIK TILLSAMMANS – I VERKLIGHETEN.

FÅNGA PERSONBUREN KUNSKAP Som grund för analysen ligger över 40 intervjuer med personer som på olika sätt har påverkat och påverkats av Hållbara Ålidhem. Bredden i intervjupersonernas yrken, expertis, roller, erfarenhet och fokus visar på den enorma kontaktyta ett stort hållbarhetsprojekt drivet av allmännyttan har mot samhället. Se hela listan tillsammans med övriga referenser på sidan 87.

ett kunskapsintensivt projekt och en av de största utmaningarna har varit att p assa in de mest framstående lösningarna i verkligheten. Redan från början var det bestämt att alla åtgärder skulle göras i stor skala. Resultatet är att det är helheten som imponerar – snarare än delarna. Och det var precis så det var tänkt. VARDAGEN ÄR VÄGEN. Hållbart b oende ska vara för alla, det är den u ttalade v isionen för Hållbara Ålidhem. Det betydde hårda prioriteringar och en gemensam ansträngning för både hyresgäster, entreprenör och Bostaden. Totalt renoverades över 1 500 personers hem. Det byttes fönster och tak, det var en påfrestande process för hyresgästerna, som alla fortfarande bodde kvar. Men logiken var tydlig: renovering med kvarboende gör att hyreshöjningarna hålls på en minimal nivå. Samtidigt tillsatte Bostaden en ombyggnadsvärd som ansvarade för dialogen med hyresgästerna. Men det verkligt viktiga samarbetet har precis börjat. För det spelar ingen roll hur mycket Bostaden investerar i hållbarhet – utan hyresgästernas beteendeförändringar och förståelse för sin egen plats i systemet kommer målen inte att uppnås.

Arbetet med Hållbara Ålidhem började i en brand, och innehöll både n ybyggnation och renovering. De breda dialogerna och det nära samarbetet mellan forskning, industri och stad var viktiga framgångsfaktorer. Gammal och ny teknik har använts för att genomföra hållbara lösningar på bred front, utan att gentrifiera området genom alltför stora hyreshöjningar. Stegen som tagits i projektet är viktiga: minskad energianvändning, el från förnybara källor, bättre s ophantering, och tryggare utemiljöer, för att bara nämna några. Men det viktigaste att ta med in i framtiden är att minnas vad som krävs av alla de människor som är inblandade i processen – de som tillsammans gör förflyttningen mot mindre miljöpåverkan. I den här boken har vi tagit fasta på den personbundna kunskapen som finns hos de som engagerats av Hållbara Å lidhem. Förhoppningen är att vi genom att samla vetande som kommer från att människor har varit djupt involverade i delarna men

HÅLLBARA BOSTÄDER FÖR ALLA Hållbara Ålidhem har tydligt visat på allmän nyttans p otential att vara en katalysator i samverkan mellan sektorerna, och möjligheten med långsiktig politisk styrning med sunda affärsmål för att möjliggöra utvecklande hållbarhetssatsningar. Allmännyttan har en nyckelroll att spela för att skapa hållbara bostäder för alla.

haft sikte på helheten, ska inspirera fler att ta steg i en hållbar riktning. Det börjar med en tanke, fortsätter med ett spadtag och så är vi där. I den nya vardagen. Bostadens ledarskap och förmåga att samla många intressenter är ett fantastiskt exempel på ett arbete med mod och vision, för att hitta de bästa möjliga lösningarna som är tillgängliga idag för att s kapa hållbara bostäder för alla. Imorgon kommer det att finnas nya bästa möjliga lösningar – och det kommer att krävas mod för att ta de steg som är möjliga då. Hållbara Ålidhem visar att det är möjligt. JOHANNA HALLIN VD, LUMEN BEHAVIOR

”Imorgon kommer det att finnas nya bästa möjliga lösningar – och det kommer att krävas mod för att ta de steg som är möjliga då. ”

”Det där vart jävligt bra” LEIF ALGOTSSON, GEOGRAFIGRÄND 8 G Det där vart jävligt bra. Det gjordes just då för att halva Geografigränd brann upp. Det kanske hade kunnat satsas lite tidigare, men det blev bra när det väl gjordes. Det som behövs är lämplig standard och lämpliga 16

boendekostnader. Man behöver inte ha ” overkill” marmorbänkar och senaste kyl och frys. Bara bra standard med bra hyror. Att ha det i jämvikt. Sen är det viktigt med säkerhet, brandskydd och så. Det som är trevligt med mångkultur, barnfamiljer och studerande är att det blir ett levande centrum. Det är bra bussförbindelser, nära till universitet, nära till lasarett. Jag har bott här i omgångar. Bostaden är bra att ha som hyresvärd. Sen har jag en förbaskat bra kontakt med kvartersvärden. Vill man någonting så finns de tillgängliga. Vi på Geografigränd har fått det uppfräschat. Det blir ju trevligare att bo där när lekplatserna kommer till och det blir fräschare i området.

Ur askan

â&#x20AC;&#x201C; den hĂĽllbara staden

Ur askan – den hållbara staden Bostadens miljöambition stod klar redan på hösten 2008, men branden på juldagens morgon samma år lämnade inget utrymme för en lång startsträcka. Behoven i miljon programsområdet Ålidhem var både akuta och långsiktiga – återuppbyggnad och renovering på en gång, och dessutom både hållbart och utan att driva bort de b oende med höga hyreshöjningar. Sju år senare kan boende, entreprenörer, akademiker och Bostadenanställda fira en vändpunkt i stadsdelens, och stadens, historia!

JULDAGEN 2008 GEOGRAFIGRÄND BRINNER Ett helt kvarter med 71 lägenheter, i miljonprograms området Ålidhem, brinner ner, lyckligtvis utan skadade. Det väcker minnen från Umeås stadsbrand 1888, som blev en brytpunkt i Umeås historia då den nya staden byggdes upp med björkalléer.

VÅREN 2009 VAD SKA VI GÖRA NU? Planeringen påbörjas – uppbyggnaden av det nedbrunna kvarteret innebär att den nya strategin omedelbart sätts på prov i implementering. Frågan om omgivande kvarter väcks: Renoverings behoven är stora, ska allt göras samtidigt?

MELLANDAGARNA Intensivt arbete med att hitta bostäder till de som blivit hemlösa i branden

2008

SEPTEMBER 2008 STRATEGI: MILJÖFOKUS • Energiför brukning • Avfallshantering • Byggande & material • Transporter • Kunskap & engagemang

DECEMBER 2009 REGERINGEN INVESTERAR Delegationen för hållbara städer, som tillsattes 2008 av regeringen för att k raftsamla kring hållbar stads utveckling, beviljar 27 miljoner kronor i stöd till Hållbara Ålidhem, varav 17 till solcellssatsningen.

Första Echolog installeras. Inom ramen för Green Citizens of Europe tog man i samarbete med Designhögskolan fram mer användbara gränssnitt.

Upphandlingen inleds

2009

OKTOBER 2009 NYBYGGNATION OCH RENOVERING, FAST HÅLLBART Ansökan till Delegationen för hållbara städer skickas in. Projektet Hållbara Ålidhem omfattar 137 nya lägenheter och renovering av 405 lägenheter, samt en av Sveriges största solcellsanläggning på 2 650 m2.

RENOVERING SEPTEMBER 2010 RENOVERINGSSTART Renoveringen av Matematik gränd med 405 lägenheter påbörjas med ett pilothus, som används för att utreda vilka metoder som ska användas i hela projektet.

2010

VÅREN 2010 UNIVERSITETET KLIVER PÅ Umeå universitet och Bostaden inleder ett femårigt samarbete, där en doktorand från tillämpad fysik och elektronik följer hela projektet.

HÖSTEN 2010 DIALOGER PÅ BREDDEN Samråd och dialoger med boende i området genomfördes på en rad olika sätt, till exempel: • Workshops ledda av Designhögskolan • Föreställning med Skuggteatern • Hållbarhetsvandringar Trygghet och säkerhet hamnar högst upp på en åtgärdsplan i nio punkter, där också utemiljöerna är en viktig punkt.

ÅTERUPPBYGGNAD SEPTEMBER 2010 SPADEN I JORDEN Nya Geografigränd börjar byggas. Energikraven på lägenheterna är betydligt tuffare än rådande byggnorm och maximal energianvändning får vara 65 kWh/m2/år.

OKTOBER 2011 INVESTERING I VINDKRAFT Åtgärderna i upphandling och renovering minskar Bostadens energiförbrukning, men för att ytterligare minska miljöbelastningen investerar Bostaden även i fem vindkraftverk, vilka står för ungefär 50 procent av den fastighetsel som används.

DECEMBER 2011 PILOTHUSET OCH REFERENSHUSET Husen var forskarnas och byggarnas labb. Följdes upp under hela året med noggranna jämförelser av både ekonomi och energiprestanda. Resultaten är viktiga för upphandlingen av hela renoveringen.

DECEMBER 2013 MILJÖPRIS Umeå kommuns miljöpris.

MAJ 2014 ENERGIPRIS National Energy Globe Award, från Österrikiska ambassaden

NOVEMBER 2015 BILLIGARE ÄN BUDGET Ombyggnationen är klar och kostnaden landar på 181 miljoner kronor, nästan 10 procent lägre än budgeterat. Genom storskalig process som etappindelades och ständigt utvärderades, gavs möjlighet att justera och snabba på genomförandet. Dessutom sjönk kostnaderna för solceller. FAMILJEFEST Sista spadtaget tas för att färdigställa utemiljöerna och med det är hela det stora projektet avslutat. Tålamod, uthållighet och framgångarna firas!

MARS 2012 RENOVERING I FULL GÅNG Renoveringen av Matematikgränd påbörjas i full skala.

JANUARI 2011 PILOTHUSET STÅR KLART

JUNI 2013 HÅLLBARHETSPRIS Sustainable Energy Europe Award, kategorin ”Living”, i Bryssel.

2011

2012

FRÅN KVICKSILVER TILL LED Arbetet med att byta ut alla 7 000 kvicksilverlampor mot Led-belysning inleds.

2013

OKTOBER 2012 INFLYTTNINGEN KLAR Alla hyresgäster har åter flyttat in i kvarteret som brann.

SEPTEMBER 2012 INVIGNING Vinterträdgården – och hela nya Geografigränd – invigs.

MARS 2012 INFLYTTNING Första hyresgästerna flyttar in i nya Geografigränd.

2014

2015

OKTOBER 2014 SOLCELLERNA PÅ PLATS Solcellsanläggningen, som är en viktig del av både återuppbyggnad och renovering, står helt färdig och produktionen av el uppgår till 350 000 kWh/år.

MARS 2015 INNOVATIONSPRIS Sustainable Innovations Energidépris.

MOT EN NY VARDAG För Bostaden och alla boende på Geografigränd och Matematikgränd har grunden lagts för en ny vardag. Med större trygghet, fortsatt inflytande och delaktighet, lägre energianvändning och förutsättningar att i vardagen fortsätta strävandet efter en hållbar stadsdel och stad.

BRANDEN PÅ JULDAGEN 2008 På natten mellan julafton och juldagen 2008 brann ett helt kvarter med 71 lägenheter ner på Ålidhem, Umeå. Totalt drabbades cirka 200 hyresgäster, men ingen människa skadades. Efter branden revs de skadade husen och Bostaden byggde 137 nya lägenheter. Tack vare medveten och uthållig kommunikation med alla inblandade och hjälp från andra fastighetsägare, blev arbetet med att ta fram ersättningsbostäder till de drabbade effektivt och framgångsrikt.

SNABBA RYCK I OLYCKANS SPÅR Branden startade med en överhettad olje kastrull och spred sig genom ventilationen till sågspånsisoleringen i taket. Det var den största branden sedan storbranden i Umeå 1888. Olyckan väckte starka känslor inte bara i området, utan engagerade hela staden under julhelgen 2008 och in i det nya året. Behovet att agera snabbt var stort. Bostadens styrelse beslutar om upphandling av återuppbyggnaden av det nya kvarteret, alltså Geografigränd 2, i september 2009. Ett halvår senare genomförs upphandlingen för den andra delen av projektet – alltså renoveringen av Matematikgränd. Foto: Agne Hörnestig

HÅLLBARA ÅLIDHEM FÖDS Branden sätter bokstavligen eld i baken på genomförandet av Bostadens strategi ”Miljöfokus 2016”. Planen formulerades och ett steg blev en ansökan till D elegationen för hållbara städer för ett projekt som omfattade både nybyggnation och renovering, och en unik solcellssatsning. I hård konkurrens valdes Hållbara Ålidhem ut i december 2009 för att testa innova tiva tätningsmetoder, tak med integrerade solceller, stadsdelsintegrerad vindkraft, en vinterträdgård med returvärme samt att omvandla en väg till stadsgata.

Google earth

KUNSKAP PÅ BREDDEN Förutom dialoger på djupet med experter från alla de fält som har kunskap som berör ett byggprojekt, var dialoger med de boende i området Ålidhem en viktig del av arbetet. Poängen var att lyssna på vad de vill med sina kvarter och med hela stadsdelen, både i relation till de nya husen och renoveringen av de gamla. Flera hundra boende engagerade sig i diskussionen och resultatet blev en priori teringslista med nio åtgärder: Trygghet och säkerhet, skyltning, information, tillgänglighet, underhåll, transporter, sam arbete, grönska och trivsel, samt estetik.

AVGÖRANDE SAMARBETE MED UNIVERSITETET Våren 2010 inleds ett samarbete som kom att bli avgörande för att nå projektets högt uppsatta mål om att skapa hållbara bostäder för alla. Bostaden och Umeå universitet skrev ett femårigt avtal, där Bostaden finansierade 50 procent av en doktorandtjänst och en arbetsplats med närhet till projektledningen. Samarbetet var både visionärt och praktiskt – de första husen blev ett labb för att både testa nya idéer i praktiken och för att göra praktik av nya infallsvinklar. Trippelhelix, som innebär ett samspel mellan högskola, näringsliv och det offentliga, kunde för ovanlighetens skull ge de effekter för innovation som teorin har förutsett.

INNOVATIVT FÖR ENGAGEMANG Ålidhem är ett område där många av stadens studenter bor och Umeå universitet ligger i grannskapet. Traditionella samråd brukar locka få boende och studenter, och projektet genomförde en rad nyskapande aktiviteter för att faktiskt få reda på vad som är viktigt för dessa grupper. Ett exempel är dialogen kring ungdomsgården, då de boende fick skjuta sin röst med paintballgevär. Hundratals människor engagerade sig i processen och resultatet blev kulturhuset Klossen. Samtalen genomfördes september 2009, och kan ses som en avspark för dialo gerna på Ålidhem.

FÖRBEREDELSER I BÅDE MJUKT OCH HÅRT Många människor och aktörer är inblandade innan spaden sätts i jorden för nybyggnation och renovering. En framgångsfaktor för Hållbara Ålidhem var just att engagera intressenter på alla nivåer – politiker, byggare, a rkitekter, stadsplanerare, forskare, boende, med arbetare, studenter, ideella aktörer, media och allmänhet. Dialoger på ena sidan, och en driven upphandling på andra – så blandades mjukt och hårt för att skapa möjlighet till samarbete mellan grupper som i vanliga fall har svårt att nå fram till varandra.

NYA MÅL MED BEFINTLIG TEKNIK Nya Geografigränd med sin Vinterträdgård börjar byggas i december 2010, två år efter branden. Kraven på energianvändning läggs på 65 kWh/m2/år, vilket är hälften av byggnormen vid tidpunkten. Nivån b estämdes i dialog med experterna, från både praktisk och teoretisk sida, utifrån vad som var genomförbart med traditionell teknik.

Hela nya Geografigränd stod klart och alla hyresgäster hade flyttat in i oktober 2012. Sluträkningen var att 71 lägenheter blev 137 nya, med en genomsnittlig hyra på 1 250 kr/m2/år.

VINTERTRÄDGÅRDEN Vinterträdgården – som är inspirerad av Storhogna i Jämtland – är en samlingspunkt och en symbol för satsningen på hållbarhet. Det är ett ovalt gårdshus med stora ljus insläpp, gröna växtväggar, miljöanpassad klimatanläggning och hög klass på it och prestationsteknik. Utformningen har involverat såväl boende som samhälls planerarprogrammet vid Umeå universitet och Designhögskolan. Under den ljusa perioden får Vinterträd gården stor del av sin strömförsörjning via solceller.

UPPBYGGNADEN AV GEOGRAFIGRÄND 137 nya lägenheter. En gemensam mötesplats i form av Vinterträdgården och kvarterslokal med bastu. Gemen samma balkonger på alla plan, förutom lägenhetsbalkongerna. Fjärrvärmestyrda tvättmaskiner med auto-dosering av tvättmedel och sköljmedel. Echologer i hallen på alla lägenheter för uppföljning av varmvatten, och elanvändning. Miljöhus och test med djupbehållare för avfall. Led-belysning. Solceller på taken.

ECHOLOG Projektet har genomfört en rad större och mindre åtgärder, som tillsammans ger stora resultat. Ett exempel är Echolog, som installeras i Bostadens nybyggda lägenheter sedan 2010. Det är en terminal som utvecklats i samarbete med Umeå universitet, Umeå kommun och Abelko och som i realtid visar förbrukningen av el samt varmt och kallt vatten. Det är en del i arbetet att engagera hyresgästerna i energifrågor, och visa på deras möjligheter att påverka sin energi användning. Echolog används också som informationskanal från kvartersvärd till hyresgäst, som kan läsa sitt meddelande på skärmen.

PILOTHUS OCH REFERENSHUS I september 2010 påbörjas insatserna i pilothuset, som stod klart i januari 2011. Pilothuset används för att utreda vilka metoder man ska använda vid renove ringen. Ekonomi och energiprestanda följs noga upp, genom jämförelser med referenshuset beläget bredvid. Utvärde ringen pågår hela 2011.

FYRA ÅR OCH 27 HUSKROPPAR Efter lärdomarna i pilothuset påbörjades renoveringen av resterande 397 lägen heter, alla byggda 1970 –71, och ombyggnadsprojektet pågår till 2015. Totalt renoveras 405 lägenheter i 27 huskroppar. Före renoveringen uppmättes en förbrukning på 195,2 kWh/m2/år, och efter renoveringen 132,8 kWh/m2/år. Den totala minskningen i energianvändning blev 32 procent, alltså något lägre än pilothuset. Metoderna valdes utifrån de mest kostnadseffektiva lösningarna, som gav bästa möjliga resultat som samtidigt håller målet för hyreshöjningar. Hyresnivån blev i genomsnitt 945 kr/m2/år, vilket m otsvarar 8 procent ökning.

Före insatserna förbrukar pilothuset 195,2 kWh/m2/år, och efter insatserna 113,2 kWh/m2/år. Det är en total uppmätt minskning på 42 procent.

SOLCELLER Hållbara Ålidhem är också en ambitiös satsning på solceller i norra Sverige – något som är oprövat tidigare. Totalt har 2 650 kvadratmeter solceller monterats på tak och balkonger. Solcellsanläggningen ger 350 MWh el per år vilket motsvarar närmare 40 procent av fastighetselen i området. Den sista etappen av solcellsanläggningen stod färdig i oktober 2014. Den mörka vinterperioden med snötäckta solceller kompenseras mer än väl av Norrlands ljusa sommarnätter. Då kan solcellerna börja producera el så tidigt som halv två på natten.

RENOVERINGEN AV MATEMATIKGRÄND Nytt sadeltak med fläktrum, hängrännor, stuprör, isolering. Nytt ventilationssystem. Ombyggnad av varmvattencirkulationskretsar. Nya köksfläktar. Byte av fönster och balkongdörrar. Duschrum, stambyte och nya ytskikt. Nya golv- och väggmattor samt målning. Byte av lägenhetsdörrar. Nya postfack i entréerna. Målning av trapphus. Ny tvättstuga på entréplan. Markarbeten. Nya dagvattenledningar samt dränering. Nya stenläggningar vid entréer. Nya gårdar med planteringar, pallkragar, cykelställ etc. Nya uteplatser på bottenplan. Förbättrad tillgänglighet framför och i entréer. Ny solcellsanläggning på tak och balkongräcken.

PROJEKTLÄRDOMAR VID MÅLGÅNGEN • Upprepningseffekten ger effektiv resurs- användning – erfarenheter från projekt- specifika problem har kunnat tas tillvara och arbetsflödet optimerats. • Oförutsedda saker händer, som till exempel berg närmare byggnaderna än förväntat. • Asbestsanering på oväntade ställen. • Utmaningen med kvarboende under renovering måste hanteras väl! Hyresnedsättning! • En ombyggnadsvärd som är speciellt dedikerad för att sköta kontakterna är nödvändig.

FIRA OCH FIRA IGEN Ordförande i Delegationen för hållbara städer, Peter Örn, deltog i det ceremoniella planterandet av ett träd vid invigningen av Hållbara Ålidhem. Men det finns många milstolpar att uppmärksamma i ett stort projekt som Hållbara Ålidhem. Med intressentgrupper som sträcker sig från rikspolitiker till kvartersoriginal är varje tillfälle att fira viktigt för att alla ska få en chans att höja blicken och minnas visionen. Hållbara Ålidhem har krävt uthållighet, mod och en välgrundad vilja att leva mer hållbart – därför avslutades hela projektet med en familjefest i september 2015.

PRISAD STADSDEL Hållbara Ålidhem har fått motta en rad priser, till exempel ”Sustainable Energy Europe Award” i kategorin Living, som delades ut i Bryssel 2013, Österrikiska ambassadens utmärkelse ”National Energy Globe Award” som delades ut ett år senare och det nyinstiftade ”Sustain able Innovations Energidépris” 2015. Umeå kan tyckas vara en liten stad i utkanten av Europa, men goda insatser – också lokala – har potentialen att inspirera i en global värld.

Det fĂśrsta

spadtaget Ă¤r tanken

Insikt 1: Det första spadtaget är tanken

Miljonprogramsområdet Ålidhem är numera en av Sveriges mest hållbara stadsdelar. Bostadsområdet har genomgått en förvandling. Det byggdes nya hus och det renoverades, förändringar har genomförts av rum, trapphus och gårdar. Det staplades, borrades och grävdes. Men det allra första spadtaget var inte det fysiska – det var tanken. Visionen. Och även om en vision aldrig är lika konkret som en ny källsorteringsstation så var den lika lätt att förstå som instruktionen vid ett miljökärl: Hållbart boende ska vara för alla.

Även om visionen är tydlig så var vägen mot den kantad av utmaningar. Det behövdes stor kunskapsinhämtning från olika håll och de inblandade aktörerna kom från vitt skilda världar. Det krävdes uthållighet, mod och fokus på målet. Men när dessa väsensskilda intressenter fått reflektera över resultatet av projektet Hållbara Ålidhem, lyser en slutsats klarare än alla andra: Vision och ledarskap ger samarbete och del aktighet, och däri ligger hela skillnaden.

EN DRAMATISK START

Natten till juldagen 2008 förlorade 200 människor sina hem i en brand i stadsdelen Ålidhem i Umeå. Ingen människa skadades fysiskt men tragedin var ett faktum. Älskade ägodelar, mängder av minnen och den tryggaste platsen gick förlorad för de umebor som nu fick tillbringa helgdagarna hos släktingar eller i evakueringslägenheter. Mitt i chocken gällde det att både komma ihåg vad som funnits i lägenheten för att göra k orrekta anmälningar till försäkringsbolagen, och att försöka tänka framåt – vad skulle hända nu? – Många var rädda. Vi hade många möten och samtal med hyresgäster. De var oroliga för hyrorna och för den stundande byggprocessen, säger Ann-Sofi Tapani, vd på Bostaden.

Det blev intensiva dagar på Bostadens huvudkontor. Snabba beslut behövde fattas och det gällde att hantera det akuta, samtidigt som hyresgästerna behövde ha svar på frågorna om framtiden.

DET AVGÖRANDE STYRELSEMÖTET

Ann-Sofi Tapani hade inte ens suttit som vd i ett år när hon fick samtalet om randen. Hon hade sökt sig till det allmännyttiga bostadsbolaget för att hon såg b möjligheten att göra skillnad och styra om mot ett mer hållbart förhållningssätt. – Allmännyttan kan ta ledarrollen i utvecklingsarbetet. Vi kan vara en drivkraft som samlar människor och får med oss flera olika intressenter mot en hållbar utveckling. Det var den potentialen som lockade mig, säger Ann-Sofi. Det kommunala bolaget har en s tyrelse bestående av politiker. Det första styrelsemötet blev avgörande. Ann-Sofi visste att hon behövde få styrelsen med sig i tankegångarna redan från start. B ostaden, som är h yresvärd för 25 procent av Umeås invånare, skulle kunna göra enorm skillnad – om bara engagemanget fanns. – Jag tror på de små stegens makt. Vi har stora volymer, och om vi tar små steg hela tiden så trampar vi snabbt upp en ny stig, fortsätter Ann-Sofi. Strategin Ann-Sofi presenterade kallades för ”Miljöfokus 2016” och kom att på djupet prägla verksamheten. Den avser fem områden: energiförbrukning, sophantering, byggande och material, transporter, samt kunskap och engagemang. När styrelsen antog strategin var bollen i rullning. Visionen hade politiskt stöd och styrelsen hade förbundit sig att stötta den nya utvecklingen av Bostaden. Miljöhänsyn skulle stå i fokus och hållbart boende skulle bli någonting för alla. Beslutet var taget, men branden blev det som bokstavligen eldade på implemente ringen av den strategin. Precis som i andra delar av fastighetsbeståndet fanns stora renoveringsbehov i området. Det är byggt som en del av miljonprogrammet under 1960- och 1970-talen. Återuppbyggnaden var först på agendan, men projektet blev en helhet av nybyggnation och renovering. – Upprustningen gjordes just då för att halva Geografigränd brann upp. Det kanske hade kunnat satsas lite tidigare, det var mycket som var slitet. Men det blev ju bra när det väl gjordes, säger Leif Algotsson, hyresgäst på Geografigränd 8 G. Efter branden gick telefonerna hos Bostaden varma och personalen i hela organisa tionen översköljdes med frågor från oroliga hyresgäster. De hus som förstörts behövde byggas upp under stor tidspress, samtidigt som hyresgästerna i intilliggande kvarter bekymrade sig för brandsäkerhet och renoveringsbehov. Mitt i allt detta var vägen redan vald: det skulle bli ett hållbart boende med rimliga hyror.

LEDARSKAP I TRE STEG

I arbetet med den här boken har över 40 personer med olika relation till Hållbara Ålidhem intervjuats och det är tydligt vad som återkommer: samarbetet har sin grund i ett gott ledarskap. Det behövdes ett ledarskap som inledningsvis handlade om att förstå behoven. Det finns i Umeå – precis som i resten av landet – ett stort behov av att rusta upp miljon programsområdena. De behöver renoveras och de som bor där behöver få känna lojalitet och s ammanhang i sin stadsdel.

Nästa steg blev att förankra visionen i hela värdekedjan. Arbetet började med att strategin lades fram för styrelsen. De politiker som finns representerade där köpte resonemanget och gav sitt stöd till en ny riktning. – Jag var frågande i inledningsfasen av det här projektet, det ska jag erkänna. Det rörde sig om enorma kostnader. Jag tänkte: ”Det blir alldeles för stort!” Samtidigt visste vi att renoveringen behövdes. Jag och styrelsen följde projektet noggrant och lärde oss mycket under vägen. Jag ångrar definitivt inte att jag var med och sa ja till det! Det blev ett bra p rojekt, mycket tack vare Ann-Sofis fokus på kommunikation. Det är hennes förtjänst att Bostaden lyckades kommunicera ut projektet så väl. Det har inneburit ett stort mervärde för Bostadens miljö- och hållbarhetsarbete, säger Bernt Andersson, ordförande i Bostadens styrelse. När strategin var a ntagen fortsatte arbetet med att få hela den brokiga intressent skaran med på tåget. Det innebar samtal med tjänstemän, experter, forskare och praktiker. Och givetvis med medborgarna.

”Medverka. Att vara med och bidra. Känna delaktighet. Gemensam riktning.” Det blev snabbt tydligt vilken kraft det fanns att mobilisera. Hyresgäster, Bostadens personal och alla de externa intressenterna slöt upp. Det finns en stor potential i den vilja dagens hyresgäster har om att bo hållbart. – Det är bra överlag och engagerar de flesta. Alla steg i en hållbar riktning är beundransvärda. Ålidhem må vara inte så vackert, men det är en varm stadsdel, med alla sorters människor, säger Linda Backlund, hyresgäst på Geografigränd 2 A. Det är många som drömmer om en värld där alla kan vara med och bidra till minskad klimatpåverkan. I Umeå, där 25 procent av befolkningen bor i bostäder ägda av allmännyttan, blir det som görs där tongivande för hela staden. Där finns en möjlighet att sätta standarden för vad ett hållbart boende innebär.

– Vi vill ge våra boende möjligheter att göra skillnad, och vårt mål är att 100 pro cent av våra hyresgäster ska kunna källsortera. Vi har många miljömedvetna kunder som efterfrågar det och som vill bidra. Källsortering är en del i det hela. Kan vi göra en förändring till det bättre för miljöns skull så ser vi alltid över vilka m öjligheter som finns. Det är en otroligt rolig utmaning när det gäller sopor och s ortering, och vi har mycket kvar att jobba med, säger Jeanette Forssén, områdeschef med specialansvar för avfallsfrågor på Bostaden. Viljan att bidra till hållbarhet fanns. F örankringsarbetet handlade därför bara delvis om att inspirera till engagemang för miljöfrågan – engagemanget fanns i stort sett redan. Det var snarare en fråga om att få förtroende som ledare och se till att alla såg visionen. Det handlar om tydlighet. Människor vill vara med och bidra för att de ser vart det kan leda. Det tredje steget var det svåraste. F örtroendet som människor visar måste förvaltas över tid. Ett mandat som getts av en så bred och differentierad grupp kan gå förlorat om det inte förvaltas väl. En stor utmaning när det kommer till att samordna de intressen och kunskaper som finns i hela intressentkartan. Det gäller att inte springa på för snabbt, men a rbetet får heller aldrig stanna av. Människor är med för att de förväntar sig en synlig förändring. Även om visionen för Hållbara Ålidhem är tydlig och väl förankrad genom hela värdekedjan, från styrelse till hyresgäst via näringsliv och universitet, betyder det inte att Bostaden har kunnat driva på i samma tempo under fem år. Istället har det handlat om att jobba uthålligt och lyhört – och med hänsyn till att kunskapen från alla inblandade ska komma till sin rätt.

KUNSKAP FRÅN MÅNGA HÅLL

Att skapa ett hållbart boende för alla är en komplex utmaning som kräver kompetens försörjning från många håll. Politiker och opinionsledare såväl som forskare behöver vara med. Det behövs också experter inom en rad områden, såsom avfallshantering, energiteknik, bygg, kommunikation och projektledning för att nämna några. Dessutom har det varit helt nödvändigt att s amarbeta med hyresgästerna, eftersom de är experter på att leva sitt liv i just det här området. Även de har kunskap och behov som varierar stort. De olika intressenterna har olika expertområden och givetvis också olika stor möjlighet att påverka processen och resultatet. Det är tydligt i intervjuerna att var och en har sitt perspektiv på frågan och tar sig an problemställningarna utifrån sin egen plattform. Samtidigt som lojaliteten mot visionen är precis lika tydlig hos den som haft ett avgränsat ansvarsområde, som till exempel avfallshantering, som hos den som hyr sin första lägenhet, som hos den med övergripande ansvar: – Jag och NCC har sett till att B ostadens visioner och önskemål blivit utförda, säger Johan Wikström på NCC, platschef på nya Geografigränd. Känslan för helheten och att arbeta utifrån visionen, även om alla involverade har olika spjutspetsexpertis, återkommer i intervjuerna.

– För mig har det varit bra att få följa projektet från ax till limpa, det vill säga följa arbetet hela vägen och få återkoppling på de e nergibesparingar som görs. Projektet visar att det med enkla medel går att renovera hus från miljonprogrammet till dagens s tandard utan att behöva riva omkull och bygga nytt, säger Per Nygren, besiktningsman och VVS-ansvarig från P rojektledargruppen. De som bidragit till framväxten av H ållbara Ålidhem har vitt skilda p erspektiv och djup kunskap om ämnen som kanske har få andra länkar mellan varandra. Vad har till exempel k unskapen om när en pion blommar att göra med vetskapen om hur man bäst hanterar mätdata för e nergianvändning? I de flesta sammanhang skulle svaret ha varit ”inte mycket”. Men här, när målet var att bygga bostäder med helhetstänk, är alla bitar viktiga. – Tanken med rabatterna var att få dem att blomma under hela säsongen i olika omgångar. Det som vi har sett i det här projektet, är att det är väldigt viktigt att all berörd personal kommer in i ett tidigt skede. Helst när det börjar skissas på olika förslag. Vi har bland a nnat flyttat om cykelparkeringar så att de inte hamnar rakt framför markbalkonger och justerat vissa ytor så att det finns möjlighet att lägga upp snö, säger Veronica Wiklund från Bostadens utomhussatsning. 38

För att få till en helhet där allt fungerar: där hela livet, alla cyklar och blomlådor får plats – idag och i framtiden – är det precis de här sakerna vi behöver veta. Självklart också tillsammans med en rad andra fakta, som omöjligt kan överblickas av en liten projektgrupp. Därför har det varit ett stort, mycket stort, arbetslag. Det är många som slutit upp, bidragit och samarbetat. En förutsättning för att det ska fungera är den tydliga visionen och det starka ledarskapet. Tack vare det är Ålidhem nu en stadsdel som varit föremål för mycket uppmärksam het, både nationellt och internationellt. Trots att branden satte press på tidsramen har varje steg tagits utifrån en tanke om långsiktiga lösningar. – Det är känslosamt för mig, eftersom jag var där mitt i natten när det brann. Jag fick med försäkringsbolagets hjälp låta riva ner det som inte kunde byggas upp. Men jag tog igen tegelstenar från branden som vi sedan kunde återanvända i cykel bodar och annat, för att liksom ’knyta ihop historien’, säger Folke Parkle, konsult och före detta projektledare för Hållbara Ålidhem. Inom projektet har det dragits lärdomar av vitt skilda slag. Byggnormer har utmanats, Nasas rymdisolering har kommit på skam, och det har varit hätska diskussioner om vad man egentligen får och inte får göra i det egna hemmet. Allt det kan du läsa om i kommande kapitel.

Ann-Sofi Tapani: ”Fler känner ansvar nu” Egentligen handlar alltihop om mod. Mod att ställa frågan: ”Kan vi halvera?” Mod att försöka. Och framförallt, mod att ställa frågan igen när det börjar kännas bekvämt på den nya nivån. För teknik utvecklas hela tiden, kunskapen och möjligheten att bygga hållbart ökar. Nya upptäckter gör ibland att forskningen tar skutt framåt. Men det finns mycket som har varit känt länge utan att för den skull ha omsatts i verkligheten. Ann-Sofi T apani, vd på Bostaden, har omsatt befintliga och nya kunskaper i praktiken g enom att just våga fråga: ”Hur långt kan vi nå idag?”

”Jag tror att många känner klimatångest och blir paralyserade av det vi står inför. Men här tror jag på de små s tegens makt. Om vi istället för att bli paralyserade tar små steg trampar vi snabbt upp en ny stig. Men det krävs mod för att våga se vad vi står inför och agera i det. Vi har fått ett europeiskt energipris och Umeå ansöker nu om att bli miljöhuvudstad. I ansökan visas de europeiska målen, och sedan de nationella målen, våra lokala mål – och Ålidhem. Det är bara Ålidhem som är on-track mot de övergripande miljömålen. Trots att vi pratar om en liten stadsdel, i en liten stad, i ett litet land så är det viktigt. Om alla tar små steg så kommer det att ha effekt. Det här är vårt steg. Bostaden är en stor aktör och vi har nästan 6 000 lägenheter i behov av renovering. Vi behöver hålla riktningen och renovera på ett sådant sätt att vi minskar belastningen på miljön. Vi har stora volymer och det är därför ett faktum att när vi gör saker ger det effekt. Det har varit en g edigen upprustning, kvaliteten i husen har blivit bättre. Vi har gjort gårdarna och trappuppgångarna trevligare och satt nya tak på husen så att de är mycket bättre skyddade. Idag närmar vi oss alla en punkt där frågan kommer att vara: Vad händer med vår planet? Kan vi vända? Vid den punkten kommer också frågan ’Varför har vi inte gjort mer?’ Det är en relevant fråga. Ett svar är att om man tar i för mycket blir man

s toppad, eftersom alla som behöver vara med inte kommer att vilja delta då. Då blir det inget. Det finns mycket kunskap om både teknik och regelverk. Problemet är bara att byggnormen är satt utifrån gammal information. Den är ifrån en tid när energi betraktades som en billig och oändlig tillgång. Byggnormen kräver bara att vi håller oss under 130 kWh förbrukning per m2. Men den är inte skriven utifrån dagens behov och kunskap. Jag ställde frågan om huruvida det var möjligt att halvera energianvändningen genom renoveringsprojektet. Jag kunde inte svaret, men jag kunde ställa frågan. Jag fick svaret ’ja’. Vi försökte. Det som var möjligt var 35 procent. Vi har ekonomin att förhålla oss till och mer gick helt enkelt inte den gången. Men det viktigaste här är att inte ge upp. Vi behöver ställa frågan om halvering igen och fortsätta ta steg från den här nya lägre nivån.

Utifrån vad vi uppnådde första gången bestämde vi oss för att gå in i nästa upp handling för nyproduktion med ett krav på 65 kWh, alltså hälften av det som är tillåtet enligt b yggnormen. Vi hade information från de med kunskap och erfarenhet, och vi hade modet att utmana normen. Vi var inte rädda för att inte lyckas i varje steg. Efter uppföljning kan vi konstatera att de faktiska resultaten varierar mellan 68 kWh och 87 kWh beroende på h usets läge, tjocklek och vilka som bor där. Detta i samma kvarter. Det vi ser är att vi har lyckats ändra normen, i alla fall i närområdet. Efter att vi börjat sätta högre krav har också kommunens riktlinjer ändrats, och andra upp handlare, även privata, ställer samma krav. När vi tog det här steget var det väldigt inne med passiva hus, alltså hus som inte har någon eltillförd värme eller hus som till och med producerar energi. Vi hade det uppe för diskussion, och experterna sa att det skulle vara möjligt, men att vi skulle behöva helt ny teknik. Vi gjorde ett val: vi måste höja kraven på oss själva, men vi gör det inom ramen för befintlig teknik. Då vet vi att vi kan genomföra förändringen i stor skala.

”Vi måste fokusera på helheten – inte bara på en del i taget.”

När vi har haft experter på besök, till exempel en energiexpert, som tittar på våra förbättringar för energianvändning, har den personen sagt ’Visst det är bra, men nog har jag sett bättre e xempel’. Samma sak med experter på sophantering, transporter och så vidare. Men det är helheten som ger effekt! Vi måste fokusera på helheten – inte bara på en del i taget. Allmännyttan, det hörs på namnet att uppdraget är att vara till nytta för samhället. Vi har inte kortsiktiga vinstintressen, som den som är beroende av riskkapitalister har. Vår ägare har gett d irektiv om en avkastning på fyra till fem procent. Det är god affärsmässighet, och det behövs för att vi ska kunna göra fortsatta investeringar. Allmännyttan har en central roll i den här utvecklingen. Intressenterna – det vill säga boende/medborgare, ä gare/politiker, utförare/industri – har i många fall inga naturliga sätt att interagera med varandra. Allmännyttan har en viktig roll som samlande kraft. Allmännyttan kan ta på sig rollen att leda utvecklings- och hållbar hetsarbete genom att mobilisera flera intressenter och uppmuntra fler. Om inte allmännyttan funnits hade många hållbarhetsprojekt i stor skala inte blivit av. Vi behöver ett nytt sätt att titta på ekonomi. Vi behöver tänka över vad som värderas. Regering, regionen, kommunen – här finns de som styr besluten. Vi exploaterar våra resurser på ett galet sätt. Kanske är det fler som börjar förstå det nu. Människan är märklig: vi kan springa rakt mot ett stup, men bara vi får lite belöning på vägen så fortsätter vi springa rakt över kanten. Men jag tror att det är fler som känner ansvar nu, och fler som är beredda att agera.”

”Hus måste hållas efter” HANS INGE FOGELSTAM, MATEMATIKGRÄND 17 B Jag har alltid bott på Ålidhem. Jag tycker det är lugnt och bra. Jag bor längst ner och har nära till Ica Maxi. Det är bekvämt för mig att ta mig runt om jag ska handla till exempel. Jag har inget att klaga på. Jag har ett h andikapp och Bostaden har tagit bort trösklar och anpassat så att jag kan röra mig inne i lägenheten. Det som är viktigt när det gäller den här typen av områden är att husen hålls efter. Det hade gått ett tag utan renoveringar och sedan skedde branden. Men nu finns det inget att klaga på. Det som har gjorts här blev väldigt snyggt.

Upphandlingen kan vara ett

mรถjligheternas verktyg

Insikt 2: Upphandling kan vara ett möjligheternas verktyg

Bostaden är ett allmännyttigt bostadsbolag och precis som namnet antyder är uppdraget att vara till nytta för med borgarna. Att förvalta varje krona på ett ansvarsfullt sätt och att följa upphandlingsregler är en självklarhet. I arbetet med Hållbara Ålidhem visade det sig att upphandlingen också erbjöd en o väntad möjlighet att följa reglerna och förändra spelplanen samtidigt.

är till för att säkerställa att s kattepengar alltid används på bästa sätt. Processerna för upphandling, särskilt när det gäller någonting så komplext som bostadsbyggande, är kända för att vara byråkratiska och normstyrda. Många är rädda för att göra fel och riskera att en upphandling blir överklagad – det är kostsamma förlopp som kan vara förödande för projekten.

LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING

Samtidigt är det i samband med u pphandlingen som projektets vision översätts i konkreta mål. Och är v isionen en förändring behöver målen sättas så att de utmanar normerna. Det kräver mod, men är nödvändigt om visionen ska ha en chans att bli verklighet. – Vi använde upphandlingen för att föra fram våra krav på minskad miljöpåverkan och stor hänsyn till människorna som bor på Ålidhem, säger Ann-Sofi Tapani, vd på Bostaden.

ÖVERTYGELSEN SOM MÅL

Upphandlingen utgick från strategibeslutet om att fokusera på miljöpåverkan, och blev också platsen där strategin skulle översättas till praktik. – Vi hade en kravställning som var väldigt specifik. Vi hade tänkt igenom redan i förfrågan vad som skulle finnas med både när det gäller metoder och utförande. Vi ville se hur entreprenören skulle arbeta med etappindelning, hur produktionen

skulle se ut och hur de skulle ta hänsyn till hyresgästerna, säger Berndt Elstig, fastighetschef på Bostaden. Första försöket slutade i en överprövning och det tog ytterligare nio månader att utforma nästa upphandling. Men det var inte nödvändigtvis spilld tid. Processen väckte frågan om miljöpåverkan hos branschen, som sedan dess har utvecklat sina arbetsmetoder. Samtidigt fick Bostaden chansen att ytterligare utveckla arbetet med upphandling. Utgångspunkten för att sätta målen och göra specifikationerna till en upphandling är gällande regelverk och normer. Men det är möjligt att t änka steget längre. – Vi bestämde oss för att se kritiskt på byggnormen och sätta ett eget mål: hälften så mycket, berättar Ann-Sofi. Det var ett mål som var lätt att både nå och överträffa i nyproduktion. I det befintliga beståndet blev det däremot svårare. Där lyckades Bostaden minska energianvän dandet med cirka 35 procent. Men det är också en av de viktigaste lärdomarna från projektet. Det går att sätta egna mål och sträva efter dem. Trots högt uppsatta mål är det svårt och inte alltid möjligt att nå ända fram. I det här fallet beror det på att det inte var ekonomiskt försvarbart att gå hela vägen till en halvering. Det hade inneburit hyreshöjningar och gentrifiering av ett område som idag präglas av mångfald och tillgänglighet. A vvägningen blev att finna bästa möjliga tillgängliga lösningar för bostäder med hållbarhetsprofil, och för att få en hyresnivå som tillåter områdets boende att stolta bo kvar. Sett från andra sidan ledde de högt uppsatta målen till en 35-procentig minskning av energianvändningen i ett stort antal lägenheter, vilket i sig är att ta flera kliv framåt på en väg mot den hållbara staden. Den största svårigheten i att utmana de givna normerna är att det inte går att veta på förhand hur det slutar. Att s ätta mål i enlighet med normen är ett säkert sätt att garantera att de nås men att gå längre medför en risk. Innan Bostaden började bygga för en halvering fanns det helt enkelt inget sätt att veta om det skulle fungera eller inte.

UPPHANDLINGEN SOM ÄNDRAR SPELPLANEN

Bostadens upphandling påverkade mer än bara projektet Hållbara Ålidhem. Genom att sätta målen högre än vad som gjorts tidigare skapade Bostaden en ny standard även för framtida upphandlingar, och effekten visade sig snabbt när andra lokala aktörer följde B ostadens exempel. Bostaden lyckades med andra ord följa reglerna och rita upp en ny spelplan samtidigt. Ytterligare ett tydligt exempel är hur deras stora volymer påverkar entreprenörerna. Genom att lära sig att arbeta mot högre mål kommer de också vara mer förberedda på att lämna liknande anbud i framtiden. Eftersom risken för dem minskar med erfarenheten kommer de även att kunna lämna anbud med bättre priser. Effekten av det blir då att det blir mer försvarbart för de som gör liknande upphandlingar att ställa lika höga krav på miljöhänsyn.

– Vi har bra koll på fallgropar nu. Tack vare det kan vi ha k onkurrenskraftiga priser utan för mycket risk. Det är en ekonomisk fråga från vår sida, säger Lars Fredriksson, projektchef på OF Bygg. De nya hårdare kraven leder till en kunskapsökning på alla nivåer. Hantverkarna var väl införstådda med visionen och målsättningen. Deras ansträngningar var helt avgörande för att lyckas så väl med att bygga täta hus med minimalt värmeläckage. I och med att tätheten, precis som de andra delarna, var tydligt målsatt på ett mätbart sätt var det o ckså enkelt för hantverkarna själva att se resultatet av sitt arbete. Det blev motiverande och en viktig lärandeprocess för dem. – Vi har klarat tätheten med råge. I så kallade passivhus har man en gräns på max 0,3 liter per sekund i utsläpp. Vi ligger på halva det värdet! Det m ålet går bara att nå om hantverkarna har förstått varför. Jag talade om det för dem: ’Nu har ni det v iktigaste jobbet på bygget’. Och det var kul för dem när vi mätte sen. Det blev som en tävling att komma lägst, säger Folke Parkle, före detta projektledare för Hållbara Ålidhem.

En upphandling i den här storleken påverkar givetvis alla leverantörer. Till exempel har kostnaderna för solceller minskat tack vare Bostadens stora köp. – Jag lärde mig ganska snabbt att när man jobbar för hållbarhet kan man inte bara tänka ’krona ut, krona in’. Om inte stora aktörer i branschen som Bostaden och andra testar ny teknik, så finns det inget incitament att förbättra den t ekniken och då går vi miste om väldigt bra energikällor, som ju solen är. Jag lärde mig som sagt att inte tänka så krasst som att ’hur många år tar det innan vi har betalat kostnaden för solcellerna med en energibesparing?’. Istället får vi resonera som så att satsar vi pengar på det här kommer kostnaden sjunka eftersom det då finns incitament för tekniken att utvecklas och förbättras. Det leder till större och fler leverantörer vilket i sin tur gör att priserna sjunker. Vi såg faktiskt redan under projektets gång att priserna sjönk kraftigt på solceller, berättar Fredrik Westerlund, före detta byggprojektledare för Hållbara Ålidhem. Slutnotan för renoveringen slutade på 181 miljarder kronor, nästan 10 procent lägre än budgeterat. Det var just tack vare storskalighetseffekter och fallande kostnader på solceller under projektets gång.

HYRESGÄSTERNAS PÅVERKAN

I upphandlingen blir det även tydligt hur de olika delarna hänger ihop och hur värden stärker varandra. En avgörande förutsättning var att hyrorna inte skulle höjas för mycket och därför skulle hyresgästerna bo kvar i sina lägenheter under renoveringstiden. Det ställde krav på entreprenörens lyhördhet inför hyresgästerna och det behövdes en hel del kreativitet för att lösa de tekniska utmaningarna. Husen på Ålidhem är tidstypiska med platta tak, vilket i praktiken inte fungerar optimalt i norra Sverige. Samtidigt var det viktigt att bevara områdets karaktär. Utgångspunkten var genomgående att det skulle förändras, förvandlas och förbättras utan att utplåna historien och områdets atmosfär som uppskattas av de boende.

Att finna en estetiskt tilltalande lösning som skulle fungera med de nya målen för energianvändning och inte förändra utseendet på området allt för mycket var en svår nöt att knäcka. – Det var inte helt enkelt att sätta nya tak på de tidstypiska tegelbyggnaderna från 1960-talet. Även om det är allmänt känt att platta tak med invändig avvattning är en dålig och riskabel lösning, speciellt på våra nordliga breddgrader, så har husen på Ålidhem en karaktär som bör förändras varsamt. Jag valde att göra ett indrag från det befintliga takets krön och sedan ha valmade tak för att behålla husens horisontella uttryck, säger Johan Fjellström, arkitekt på Arkinova. Att sedan genomföra själva takbytet mitt i vintern medan personer fortfarande bor kvar i lägenheterna under var inte heller lätt. – Väderskyddet blev avgörande när vi valde entreprenör. Vi byggde om med kvarboende, även fast vi rev taken på husen mitt i vintern. Då gällde det att snabbt få ut ny isolering, därför hade det här väderskyddet väldigt stor betydelse. Då kunde vi vara säkra på att man inte skulle få nederbörd på bjälklaget när vi blottlade taken, säger Berndt Elstig, fastighetschef på Bostaden.

”Vi bestämde oss för att se kritiskt på byggnormen och sätta ett eget mål” Den entreprenör som vann upphandlingen hade en lösning för att kvalitetssäkra och fuktskydda produktionen där man använde tält. Eftersom inomhustemperaturen sjunker snabbt när taken tas bort behövdes också tjocka cellplastmattor som isolerade och i lägenheterna fick hyresgästerna extraelement. Viktigt var också att hyresgästerna skulle få vara med och påverka. Att hyresgästerna ges inflytande över arbetet blir särskilt intressant i relation till att Bostaden är ett kommunalt bostadsbolag. Bostaden har en politisk styrelse vilket betyder att styrelsen representerar väljarna – men genom att hyresgästerna är med och påverkar finns väljarna alltså också mer direkt representerade i beslutsprocessen. På det sättet skapas en närmare koppling mellan politiker och medborgare – man diskuterar helt enkelt samma sakfrågor i en praktisk, viktig och vardaglig kontext. I Umeå bor en fjärdedel av invånarna i Bostadens lägenheter. Det betyder att Bostaden är en av de största kontaktytorna mellan kommunen och medborgarna. Att de då är direkt involverade i beslut, blir hörda och känner sig delaktiga är därför helt självklart för Bostaden. Det är en demokratisk fråga. Och den går att upphandla.

”Det är inte vackert men det är varmt” LINDA BACKLUND, GEOGRAFIGRÄND 2 A Ålidhem är inte så vackert, det är mycket tegel. Men det är en varm stadsdel. Det är trevligt att det bor alla möjliga sorters människor här. Studenter, barnfamiljer, pensionärer 50

och invandrade personer gör det spännande att bo här. Nu har Bostaden monterat solceller och bytt fönster och det är ju bra för energin. Det är bra överlag och engagerar de flesta. Alla steg i den riktningen är beundransvärda. Det byggs olika saker i Umeå nu men många gånger bygger de så dyrt. Umeå är ju en studentstad så istället för dyrt och stort så b orde man bygga mindre och billigare.

Berndt Elstig: ”Ett lärande projekt”

Ambitionsnivån var hög. Nu skulle klimatpåverkan minska, inte bara i stadsdelen Ålidhem utan i hela staden. Syftet var att inspirera en storskalig förändring och sätta exempel. En upprustning av miljonprogramsområdena med fokus på miljö och h ållbarhet behövs inte bara i Umeå. Det är en nationell utmaning vi står inför. Därför var det viktigt att projektet blev lyckat så att fler skulle våga följa efter.

DESSUTOM FANNS AMBITIONEN att påverka förutsättningarna för hållbart byggande i framtiden. Att nå de ambitiösa målen blev så klart en utmaning – men den största prövningen fanns faktiskt i projektets början. För även om visionen – ett hållbart boende för alla – var klar behövde konkreta och mätbara mål sättas. Och att identifiera vad som är ambitiöst nog och vilka delar som behöver vara med är inte gjort i en handvändning.

Det var i samband med upphandlingen som alla mål definierades och kom på pränt. Även om fastighetschefen Berndt Elstigs starkaste drivkraft är att nå den g emensamma målbilden i projektet fick han ägna en hel del tid åt att måla just den bilden. ”Vi pratade mycket om lärandet i projektet. Vi utsåg två hus i området, ett som pilothus och ett referenshus. I pilothuset testade vi alla våra idéer och satte in alla tänkbara åtgärder. R eferenshuset användes för att mäta befintliga förhållanden och då kunde vi göra jämförelser. Sedan såg vi på effekterna och utvärderade om de var värda det de kostade. Så var det inte med allt. Den invändiga isoleringen till exempel, den gav inte en effekt som motsvarade kostnaden. På så sätt fick vi en väldigt tydlig bild av konsekvenserna av varje beslut. Informationen från jämförelserna mellan pilothuset och referenshuset låg sedan till grund för att skriva en detaljerad specifikation. Det var alltså ett förfrågningsunderlag som byggde på mycket kunskap. Sedan fanns det mjuka parametrar och jag skulle nästan vilja säga att de blev avgörande i den här upphandlingen.

De olika anbuden skilde sig inte mycket från varandra men den entreprenör som vann presenterade den bästa lösningen för att fuktsäkra produktionen. Takbytet skulle ske under tält som skyddade mot väder och vind. Tälten kunde dras på räls så att de gick att flytta dit de behövdes. Så hela tiden när vi rev taken var bjälklagen skyddade mot nederbörd. Mjuka krav kan utgöra en risk. De går att överklaga. I det här fallet valde vi den absolut bästa lösningen. Den var något dyrare, men totalt sett den tekniskt ekonomiskt mest fördelaktiga. Vi fick tack och lov inget överklagande och fick genomföra bygget med kvalitet. Vi hade en kravställning som var väldigt specifik. I förfrågningsunderlaget hade vi tänkt igenom både metoderna och hur de skulle utföras. Viktiga delar i det var att entreprenören skulle arbeta etappindelat och med stor hänsyn till hyresgästerna. Det var centralt att entreprenören kunde visa hur de kunde arbeta med kvarboende hyresgäster fastän vi skulle riva taken mitt i vintern. Här spelade väderskyddet in, det gjorde så att vi snabbt kunde få till ny isolering. Precis som i andra projekt pratade vi med alla inblandade om vad vi skulle göra. Det är viktigt att höra alla olika funktioner. Vi tog in synpunkter från alla enheter, framför allt från kundservice som är den enhet som har den mesta kundkontakten. Det var faktiskt till och med så att vi drog de tänkta åtgärderna i styrelsen. Projekt organisationen utvecklades under tid. Projektet har ju pågått i tre år. Jag har lärt mig mycket om vad som är viktigt att informera om, och vad som kanske är överflödigt, vad man inte ska lägga krut på. Alla funktioner var viktiga. Projektledaren var central, men olika personal från Bostaden hade betydande roller – framför allt ombyggnadsvärden. I det här projektet upplevde jag verkligen att vi s trävade åt samma håll. Jag upplevde inte något gnissel alls faktiskt! Om jag skulle ge ett råd till andra bolag som står inför hårdare krav på h ållbarhet skulle jag säga att det är p laneringen som är central. Det handlar om att t änka igenom vad som ska göras. Samtidigt måste organisationen vara effektiv så att den kompetens som finns används på bästa sätt. Det handlar om att sätta mål. Vi gjorde det utifrån de tre hållbarhetsprinciperna: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det är då det blir komplext. Då går det inte bara att säga att vi ska ha extremt låg energi användning – eftersom det hänger ihop med en kostnad för åtgärden vilket får effek ter för den e konomiska och sociala hållbarheten, även om det gynnar den ekologiska. Att arbeta med tydliga mål gör det o ckså möjligt att följa upp ordentligt. Det kunde vi göra kontinuerligt tack vare samarbetet med Umeå universitet. Men att ha definierat målsättningen på ett bra sätt är en förutsättning.”

”Det blir dyrare och dyrare med fossila bränslen” MAGNUS BERGNER, MATEMATIKGRÄND 3 A Ålidhem är ett vackert område, med rätt trevliga 54

människor. Och så gjorde de bra ifrån sig med hållbarhetssatsningen. De hade ju i och för sig kunnat spara lite mer av original-buskaget, det kommer ta några år innan det tar sig och växer till sig. De skulle bygga en uteplats också men det blev inte av. Det skulle kosta för mycket. Men det kan man ju ta. Vi får se vad de kan göra med pengar de sparar. För framtiden tror jag att det viktigaste är solcellerna. Med tanke på att i framtiden så kommer det bli d yrare och dyrare med fossila bränslen så är det bra att vartenda område här genererar sin egen energi. Det viktigaste var att minska energianvändningen genom att renovera fönster och sådär.

Kunskap och teknik tillsammans

â&#x20AC;&#x201C; i verkligheten

Insikt 3: Kunskap och teknik tillsammans – i verkligheten

Samarbeten mellan universitet, företag och offentlig sektor beskrivs ofta som viktiga för utvecklingen inom en hel rad områden. Däremot är det inte lika ofta vi ser exempel på när det faktiskt har fungerat i praktiken. Med Hållbara Ålidhem kunde Bostaden bli en katalysator för ett samarbete mellan byggindustrin och akademin, där båda vittnar om att de kunde mötas på ett sätt som annars inte hade varit möjligt.

RYMDISOLERING UTVECKLAD AV NASA, Norrlandsrekord

för solkraft och innovativa byggmetoder – många var de idéer som kläcktes när experterna slog sina kloka huvuden ihop. Men när det kom till kritan är det inte allt som blivit verklighet. Hållbara Ålidhem är ett kunskapsintensivt projekt, men det har aldrig varit en fråga om att välja de mest innovativa och högteknologiska lösningarna bara för sakens skull. Däremot har många lärdomar kommit från processen när kunskapen skulle passas in i verkligheten. En stor skillnad mellan att väga olika intressen mot varandra jämfört med att sätta tekniken i första rummet är långsiktigheten. En teknologisk innovation kan revolu tionera förutsättningarna i ett slag. Ett mer pragmatiskt arbete blir däremot aldrig klart. Det bygger på att steg för steg implementera de b ästa lösningar som finns just nu och som fungerar i sammanhanget. Sprängkraften i ett sådant arbete är att det kan komma upp i stora volymer och göra konkret skillnad i stor skala och i verkligheten – inte bara i labbet. – Vårt bidrag var just att göra en utvärdering, en uppföljning av de åtgärder Bostaden gjorde. Det låter kanske som en självklarhet när man gör någonting att man följer upp och ser hur det gick, att teori och verklighet stämmer överens. Men då det gäller b yggbranschen eller energianvändning i hus så sker det fruktansvärt sällan, säger Staffan Andersson, docent i energiteknik, vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, vid Umeå universitet.

NYTT AFFÄRSOMRÅDE OCH KUNSKAPSOMRÅDE

År 2010 formulerade Bostaden en fråga tillsammans med Umeå universitet: hur ska miljöbelastningen minska eller kompenseras för? Nyproduktionen är en så liten del av bostäderna att det var i de befintliga husen som den absolut största förändringen skulle komma till. Samtalet startade med ett telefonsamtal mellan Bostadens vd Ann-Sofi Tapani och docent Staffan Andersson. Det utvecklades till en diskussion om nya material och isolering, med fler personer inblandade. Ganska snart blev det t ydligt att det skulle vara svårt att m inska energianvändningen så mycket som Ann-Sofi Tapani egentligen s kulle önska. Det ledde samtalen in på ett parallellt spår: förnybara energikällor. Bostaden, med sina cirka 15 600 lägenheter, använder mycket energi. Det är en lång process att minska användningen. Men för att kunna agera samtidigt som de stora projekten förändrar fastighetsbeståndet, kommer idag hälften av energin från sol och vind. Här blev kommunala systerbolaget Umeå Energi en viktig samarbetspartner. Tillsammans lyckades man göra den då största satsningen på solceller norr om Dalälven. 2 650 kvadratmeter solceller har monterats på taken och balkongerna. – Ålidhemsprojektet ger oss stor trovärdighet, just för att vi har jobbat med detta i fyra år. För vi tror att genom fler byggnationer av solceller så bygger vi en mer håll bar framtid för alla, s äger Lena Ahlgren, projektingenjör för förnybar elproduktion, Umeå Energi. Att gemensamt testa ny teknik i ett relevant sammanhang var uppskattat av flera. – Vi hade en gemensam målbild. Det är så lätt att man bara pillar sin egen navel, så det behövs samordning. Kommunen var en viktig aktör – vi har haft en trojka. Dessutom har vi kunnat vara en test-bädd för ny teknik. Då, 2009, var solceller fortfarande i sin linda. Vi lyckades tajma solcellernas ’break-through’, de har ju inneburit en dramatiskt kostnadseffektivisering, säger Jörgen Carlsson, huvud projektledare för Hållbara Ålidhem på Umeå Energi.

”Tillsammans med Umeå E nergi lyckades man göra den då största satsningen på solceller norr om Dalälven. 2 650 kvadrat meter s olceller har monterats på taken och balkongerna.”

Bostaden tog också beslutet att köpa in vindkraftverk. Med eget ägande kan företaget vara säker på ursprunget för sin förnybara energi. Kravet var att det skulle vara vind kraftverk som fanns inom kommunen, att de inte var för gamla och stod där de boende inte hade någonting emot vindkraft. Resultatet av diskussionen blev att det köptes fem vindkraftverk av Umeå Energi som nu producerar el för Bostadens bestånd. – Från början talade vi om att ha stadsdelsvindkraft, alltså sätta några snurror på taket. Men det valde vi bort rätt snabbt. Man bedömde att mervärdet var för litet i relation till ljudet och risken för att det skulle flyga isbitar. Istället lades koncentra tionen på det här med solcellerna, berättar Fredrik W esterlund, före detta bygg projektledare för Hållbara Ålidhem.

SAMARBETE FULLT UT

Förutom att föra samman entreprenör och akademi, kunde Bostaden bidra med unik kunskap om vilka lösningar som behövs i miljonprogramsområden. – Hållbara Ålidhem har testat och u tvärderat nya sätt att minska energiförbruk ningen och att bygga en trivsammare miljö som är mer hållbar. Man har gått i framkant och bidragit till att inspirera andra och driva utvecklingen framåt. Resultaten har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Något som gynnat Umeå och övriga verksamheter i staden, säger Emma Ödling, före detta projektledare för kommunens mobilitetskontor, Be Green Umeå. Hållbara Ålidhem, med sin bredd av samarbeten, förankring och utveckling i hela värdekedjan, har tagit emot en ström av besökare som sökt sig till det tidigare alldagliga miljonprogramsområdet i den medelstora svenska staden i norr för att lära sig mer om h ållbarhet. Det är en miljösatsning som blivit ett viktigt besöksmål i Umeå, med hundratals besök varje år. Den nybyggda Vinterträdgården utgör navet i visningarna och är en plats för dialog kring insatser för mer hållbara stadsdelar. Förutom politiker och tjänstemän, representanter från universitet och högskolor, bostads- och byggföretag från hela S verige och Norden, har Ålidhem tagit emot delegationer från Ryssland, Kanada, Frankrike, Japan, Polen, Italien, T urkiet, Zimbabwe och Seychellerna med flera. – Man skulle kunna tro att det är helt utan betydelse vad vi gör här, i lilla Umeå, i norra Sverige, men med dagens kommunikationer och internationella kontakter är det tydligt att g lobalt sett små satsningar kan inspirera och vara viktiga för att föra fältet och d iskussionen framåt, säger Ann-Sofi Tapani, vd p å Bostaden. Dessa dialoger är en viktig del i den typ av samarbete som krävs efter projektets slut, för att fler ska kunna ta med sig lärdomarna in i framtida projekt för hållbara städer. Men under resans gång var nya tekniker och Bostadens samarbete med Umeå universitet och Umeå Energi inriktat på att placera kunskap och teknik i en kontext så att det fungerar praktiskt. Det var inte alltid en fråga om att välja det mest innovativa utan många gånger handlade det om att väga olika förutsättningar och faktorer mot varandra för att få en lösning som fungerar för alla parter. – För mig var det viktigaste med Hållbara Ålidhem samarbetet mellan de olika parterna i projektet, inte minst involveringen av Umeå universitet. Projekt- och ledningsgruppen bestod av engagerade, drivna och kunniga människor i en bra

mix vilket gjorde att Hållbara Ålidhem kunde utmana några etablerade sanningar om hur ’hållbara stadsdelar’ ska skapas, säger Albert Edman, utvecklingsstrateg vid Umeå kommun, och fortsätter: – Till exempel så var kravet från Hyresgästföreningen på begränsade hyres höjningar något som gjorde att projektet fick en ny dimension. Hur skapar man kostnadseffektiva, attraktiva och hållbara lösningar i ett befintligt bostadsområde? Där tycker jag att Hållbara Ålidhem bidragit med ny kunskap både nationellt och internationellt. En annan viktig erfarenhet låg i metoden att involvera forskare på rätt nivå och med rätt roll i projektet. Där finns lärdomar att dra för många andra projekt runt om i Sverige och Europa. Även de som jobbade i själva byggprojektet hade mycket stor glädje av samarbetet med forskarna. – Jag har aldrig varit med i ett byggprojekt som haft ett sådant samarbete förut. Det var väldigt bra stöttning. Det är ju så man ska jobba!, säger Fredrik Westerlund, före detta byggprojektledare. Det var just för att minska användningen av energi så mycket som möjligt som ett långsiktigt samarbete med Umeå universitet sattes upp. Framgångsfaktorn i det samarbetet har varit att hålla kvar och fortsätta ta in information även när den inte bekräftar de idéer som funnits från början. Det har varit en dynamisk process där allt ständigt omvärderats och omprövats utifrån ny information.

”Det är en miljösatsning som blivit ett viktigt besöksmål i Umeå, med hundratals besök varje år.” För att testa nya metoder för isolering användes ett pilothus och ett referenshus som ser precis likadana ut. På det sättet blev det möjligt att se resultat och få vetenskaplig grund för förändringarna. – Projektet har redan fått stor betydelse i form av ett gott referensprojekt som både visar vad som är möjligt att göra bättre och vad som uppnåtts. För mig var det v iktigaste att i nära samverkan med Bostaden se till att uppföljningen blev vetenskaplig och fångade de frågeställningar som var relevanta, säger Thomas Olofsson, Umeå universitet, som sedan 2013 är professor i energieffektivisering med inriktning mot bebyggelse. Att lyssna på forskarna och ta in den kunskap som finns på universitetet har varit en unik möjlighet. Men för att samarbetet skulle få ett värde i praktiken har det varit

minst lika viktigt att väga den information de kommer med mot andra intressen. Det har till exempel inneburit att även om forskarna framhållit en lösning som bäst kan det ändå vara så att den måste väljas bort eftersom den skulle bli för dyr för den som bor i lägenheten. Beslut behöver fattas hela tiden i ett komplext projekt, men med samarbetet kunde en vetenskaplig grund finnas med i processen. Nya kunskaper vägdes in i besluten om insatser. Målsättningen var genomgående att göra insatser på ett sätt så att hyresgästerna hade råd att bo kvar, vilket i praktiken innebär att hyreshöjningen inte fick bli högre än 10–12 procent. I slutändan blev det en genomsnittlig höjning på 8 procent för alla lägenheter i projektet. Kostnaden var självklart inte den enda faktorn som behövde tas i beaktande när olika insatser skulle implementeras. Ett av de viktigaste bidragen som allmännyttan kan göra till k unskapsutvecklingen är att ge forskare tillgång till byggnader.

”Hållbara Ålidhem är inte ett försök i att slå rekord eller testa nya innovationer bara för sakens skull.” Det betyder också att människors hem blir del av ekvationerna. Plötsligt måste helt nya saker övervägas. Ett s lående exempel var arbetet med tätning och försöken med tilläggsisolering. Behovet av att få till tätare hus var stort – de gamla husen läckte för mycket värme. I vanliga fall görs tilläggsisolering på fasadens utsida men det är mycket dyrt och skulle dessutom helt förändra husens utseende och bostads områdets karaktär. – Det var viktigt hur husen skulle se ut efter renoveringen. Vi provade först att tilläggsisolera. Där utredde vi olika alternativ som inte skulle behöva sitta på utsidan av fasaden för vi skulle behålla det röda teglet som var signumet för Ålidhem, säger Berndt Elstig, fastighetschef på Bostaden. Istället började Bostaden och Umeå universitet experimentera med tilläggsisolering på insidan. Då skulle man slippa den kostsamma och tidskrävande processen med att riva ner de gamla y tterfasaderna. Nasa har utvecklat ett material som består av två lager aluminiumfolie med bubbelplast emellan som ska vara extremt effektivt för att isolera trots att det bara är åtta millimeter tjockt. – Den var tunn och skulle vara väldigt effektiv. Därför var det tilltalande för Bostaden. Det finns många andra problem med att isolera från insidan men drömmen vore ju att lägga ett tunt lager på insidan. Då skulle man slippa göra någonting åt

fasaden. Och slippa det här problemet som faktiskt uppstod en gång med tjockare invändig isolering – rummet blev lite mindre – så en soffa som förut rymdes precis, rymdes inte längre. Det var ett problem som ingen hade tänkt på! säger Staffan Andersson, docent i energiteknik vid, Umeå universitet. Nasas isolering skulle alltså kunna vara det perfekta materialet, som inte skulle påverka lägenheterna v arken utvändigt eller invändigt särskilt m ycket. Men när det testades blev det klart att det inte var det bästa valet utifrån förutsättningarna. Materialet har i tidigare studier visat sig vara väldigt användbart när temperaturskill naderna är extrema mellan inne och ute – som i en rymdfärja till exempel. En studie gjord på Kung Fahds universitet i Saudiarabien visar också att materialet fungerar bra i varma klimat, för att skydda mot för stor uppvärmning från sol vilket sällan är utmaningen i Umeå. Materialet var också betydligt dyrare än det tjocka materialet. Alternativet med det tjocka materialet av glasfiberull som behöver vara en dryg decimeter tjockt för att vara effektivt har nackdelen att det påverkar rummens storlek. Invändig t illäggsisolering skulle dessutom, oavsett tjocklek, innebära en omtapetsering av alla rum vilket skulle vara en ännu s törre störning för de boende under renove ringen. Därför, efter alla efterforskningar, blev beslutet att endast täta fönster och tak. Satsningen på hållbarhet i flera dimensioner, där det redan från början är b estämt att det ska ske i stor skala utan att människor som bor i lägenheterna ska tvingas flytta, har varit fylld av förhandlingar och avvägningar. Resultatet är att det är helheten som imponerar – snarare än delarna. Och det var precis så det var tänkt. Hållbara Ålidhem är inte ett försök i att slå rekord eller testa nya innovationer bara för sakens skull. Meningen är att hela den komplexa vardagen ska få plats.

”Det är viktigt att kunna bo med en bra hyra” SIW KÄLLBERG, GEOGRAFIGRÄND 8 D Det är toppen att bo på Ålidhem! I alla fall där jag bor. Man har ju närhet till allt. Att bo i centrum är inget b ehov för mig, bussarna går ofta om man vill dit. Finns hur 64

många affärer som helst, stormarknad, universitet, kiosker. Det är även ganska nära till Nydalasjön och många fritidsområden. Problemet för många människor i dag är att de måste betala mer än halva lönen i hyra. Det är alldeles för dyrt. Det är viktigt att kunna bo med en bra hyra och det kan vi här. Jag har bott här länge. Det ser mycket fräschare ut och ventilationen har blivit bättre och på bottenplan där jag bor har det blivit bättre isolering. De har gjort ett bra jobb, jag kan inte komma på något de skulle ha gjort annorlunda.

Staffan Andersson & Jimmy Vesterberg: ”Byggnaderna är våra labb” 66

Tänk dig ett Formel 1-lopp som går till så här: Varje stall skickar in en ritning och en beskrivning av bilens prestanda. Sedan granskas alla dokument noggrant och vinnaren koras. Ingen behöver köra en meter. Inte speciellt meningsfullt eller hur? Men ungefär så fungerar det i många projekt som syftar till att göra energibesparingar. Så brukar Staffan Andersson från Umeå universitet säga när han vill förklara hur viktigt det är att forskare ger sig ut i verkligheten. Han har handlett doktoranden Jimmy Vesterberg som följt Hållbara Ålidhem på nära håll.

Jimmy: Jag är lite förvånad över att den här typen av samarbeten inte sker mer frekvent. Det sätt som vi samarbetat med Bostaden på är bra för forskningen, före tagen och gör att det går att arbeta mer effektivt med att minska energianvändning. Staffan: Vi är beroende av att få tillgång till byggnader – det är våra labb! Så vi måste ha samarbeten för att göra de s tudier vi är intresserade av. Jimmy: Bostaden har ett stort bestånd av fastigheter med renoveringsbehov. De behöver ha så mycket kunskap att de kan välja bort vissa saker och prioritera de bästa åtgärderna i sitt fortsatta renoverande. Invändig tilläggsisolering var en åtgärd som de valde bort för att det ledde till en för liten besparing i relation till kostnaden. Många av de här husen är byggda likadant, i samma typ, så att vi kan generalisera. Staffan: I och med att det finns bra mätutrustning i ett antal byggnader så har vi en noggrann bestämning av hur byggnaderna uppträder och det ger oss en bra testbädd. Där kan vi titta på olika typer av intressanta åtgärder. När åtgärderna sedan genom

förs kan vi enkelt validera: vilket mervärde ger en given åtgärd? I Bostadens framtida investeringsbeslut kan det här vara viktig information. De tittar ju inte bara energi mässigt, utan de gör ju den företagsekonomiska bedömningen: är detta lönsamt? Jimmy: Nu ligger det framför oss att kolla skillnaden mellan tvåglasfönster och treglasfönster och se vad det ger. Det är lätt att göra beräkningar men sedan kommer den svåra frågan: hur blev det i verkligheten? Staffan: De här modellerna går ut på att kunna ge en så bra beskrivning som möjligt av byggnadens energiprestanda, baserat på mätningar. Där är vårt b idrag att kalibrera beräkningsmodellerna på ett så bra sätt som möjligt. Det finns en mängd datorprogram som kan simulera en byggnads energianvändning. Ett sådant program utgår ifrån din byggnadsritning, och så matar du in vad du har för isolering, hur många fönster du har, markförhållanden och så vidare. Sedan förs uppgifter in om hur mycket hushållsel, v armvatten och så vidare som antas förbrukas. Därefter görs en beräkning på energianvändningen. Nästa steg kan vara att testa till e xempel tilläggsisolering och beräkna hur mycket energi som sparas då. För att sedan ta ställning till om det ska g öras eller inte. Men för att riktigt avgöra om till exempel 10 cm ytterligare isolering ger de här pengarna som du räknar med, så krävs det att modellen du hade från b örjan är bra och stämmer överens med det hus du har. Jimmy har jobbat mycket med att från våra modeller stämma av beräknings programmet med verkligheten. Jimmy: Mitt tips är att man är ute m ycket, där det händer. För oss, som tittar på mätdata, är det viktigt att vi vet varifrån datat kommer. Den informationen får vi bara om vi går ut i fält och tittar på mätaren och pratar med installatören eller är med när den installeras. Staffan: Vi ser gärna att vi kan fortsätta det här samarbetet med Bostaden. Jimmys doktorandtjänst tillhör vad vi kallar Företagsforskarskolan vid Umeå universitet. Så det är Bostaden som betalar halva Jimmys lön och universitetet står för den andra halvan.

”Det är lätt att göra beräkningar men sedan kommer den svåra frågan: hur blev det i verkligheten?”

”Att välja Ålidhem var inte svårt” GUNILLA MARTINSSON, GEOGRAFIGRÄND 10 B Jag trivs ju jättebra på Ålidhem. Jag flyttade för där jag bodde skulle de renovera. Jag känner till Ålidhem bra sen tidigare så att välja Ålidhem var inte så svårt. Det är bra här. När det gäller hållbarhetssatsningen så har vi fått möjlighet att källsortera. Men inne i min lägenhet finns inga särskilda kärl insatta för sortering.

Fredrik Westerlund: ”Körde på känslan”

En entreprenörskostnad på 130 miljoner och en ombyggnad av 27 huskroppar med 405 lägenheter – motsvarande insatser för miljonprogramsområden har inte gjorts i Umeå tidigare. Hållbara Ålidhem är ett stort och på många vis banbrytande projekt. Fördelen med det var att projektet därför också lockat till sig personer som drivs av just utmaningar. Byggprojektledaren Fredrik Westerlund är en av dem.

”Jag hade en känsla och försökte köra på den. Det fanns inget facit att luta sig mot utan det innebar att gå i fronten och försöka hitta fram, och det är en utmaning. Det var spännande och jäkligt roligt för mig. Min relation till hållbarhet innan jag började på Bostaden var egentligen lika med att man skulle källsortera på b ygget, för det var krav på det. M ycket mer än så hade jag inte tänkt på det. Hela Hållbara Ålidhem syftar till att vi måste tänka på hållbarhet i alla aspekter: både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Nu är jag ingenjör och ingenjören är i sin lilla ruta. Jag ser pengar, produktion och tid. Men jag har lärt mig väldigt mycket. Framförallt när det kommer till hållbarhetstänk och energi. En unik kunskapskälla i projektet var samarbetet med Umeå universitet. Jag har aldrig varit med om att man haft det i ett byggprojekt förut. Men det är ju väldigt bra stöttning. Det är så man ska jobba! De har ju en kunskapsbank när det gäller teorin som är ovärderlig. Här hade vi ett samarbete där jag kunde ringa och säga: ’Vi hade tänkt göra så här, hur tänker jag där?’ Även i andra projekt på Bostaden hade vi nytta av samarbetet och tog hjälp från universitet med synpunkter på vilka åtgärder vi borde göra ur energisynpunkt. Vi hade en examensarbetare som tog in hela husets variabler i en datamodell och därifrån räknade ut till exempel exakt hur m ycket isolering som är det optimala att

lägga i en vägg; när är break-even på att det är värt det? Det är fantastiskt att kunna ha den teoretiska kunskapsbanken som en stöttepelare. Det rekommenderar jag andra byggfastighetsbolag, helt klart. Jag rekommenderar också att utföra pilotprojekt inför större renoveringar. Då kan man verkligen utvärdera de teoretiska beräkningarna i praktiken, i skala 1:1. För du lär dig väldigt mycket. Det är lätt att sätta sig ner och titta på vad a ndra har gjort men förutsättningarna är ju o lika i olika p rojekt. Om någon ska börja med ett projekt i Kiruna eller i M almö, så har ingen av dem exakt s amma ingångsvärden som här i Umeå. Det är olika förutsättningar i olika delar av landet. Både klimat och de sociala förutsättningarna spelar in. M iljonprogrammet i Södertälje är inte alls samma sak som i Luleå. Det viktigaste är att tänka efter: ’Vad behöver vi göra, just för oss här?’ Sedan kan man ju snegla på vad alla andra har gjort, men inte bara plocka russinen ur kakan, utan försöka ta ett helhetsgrepp. Tänk stort, inte bara i detaljer. Det gäller att verkligen sätta sig ner och ta sig tid, inte rusa in i projektet för snabbt. Mitt råd är att göra noggranna utvärderingar och har man möjlighet: gör ett pilotprojekt. Mät och utvärdera. Ta hjälp av högskolor och universitet i närheten. Det är den största lärpengen. En sak till, som har varit ovärderlig – det är funktionen ombyggnadsvärd. Lars-Gunnar Lindh var min högra hand när det gällde frågor som rörde h yresgäster. Man ska ju sköta det man är bäst på att sköta, och en projektledare är oftast ingenjör eller b yggare, så man är d uktig på de hårda bitarna. Kanske kundhantering, och det personliga bemötandet, är saker man behöver hjälp med. Som byggprojektledare är man så engagerad i alla arbetsmoment som hör till produktionen. Det gör att man lätt råkar åsidosätt kundfrågan, vilket är nog så viktigt i denna typen av projekt.

”Mitt råd är att göra noggranna utvärderingar och har man möjlighet: gör ett pilotprojekt. Mät och utvärdera. Ta hjälp av högskolor och universitet i närheten."

Vardagen

채r v채gen

Insikt 4: Vardagen är vägen

Hållbara Ålidhem är mer än ett byggprojekt, det är ett sätt att ändra riktning till en hållbar vardag. En vardag som bygger på stor hänsyn till människa och miljö. Nyckeln till att projektet v arit framgångsrikt är att Bostaden redan från början utgått från att relationen mellan hyresgästen och företaget är ömsesidig. Hyresgästen påverkas av Bostaden samtidigt som hyresgästens beteende är helt avgörande för att kunna nå de högt satta miljömålen. Det krävs en gemensam insats – bostadsbolaget behöver investera miljoner i att anpassa bostäderna och hyresgästerna ger av sitt tålamod och engagemang.

har en egen – och unik – relation till det egna hemmet blev minst sagt tydligt när Bostaden renoverade 1 500 personers lägenheter utan att evakuera fler än några få. När taken ska bytas och den västerbottniska kylan slår till kan det låta lite konstigt att h yresgästerna ska bo kvar i husen. Och när avlopp och vatten stängs av och ersätts med duschar och toaletter i bodar på gården mellan hyreshusen, skulle man ju kunna fråga sig om det verkligen är någon som frågat hyresgästerna vad de tycker. Men faktum är att beslutet om att renovera med kvarboende togs just utifrån vad som framkommit som viktigast för Ålidhems hyresgäster, nämligen en låg hyra. – Ålidhem är ett priskänsligt område. Hyreshöjningar, även om de inte är särskilt höga påverkar vissa hyresgäster mycket, säger Lars-Gunnar Lindh, o mbyggnadsvärd. ATT VARJE MÄNNISKA

Siw Källberg, hyresgäst på Geografigränd 8 D, håller med: – Det är toppen att bo på Ålidhem! Man har ju närhet till allt. Problemet för många människor idag är att de måste betala mer än halva lönen i hyra. Det är alldeles för dyrt. Det är viktigt att kunna bo med en bra hyra och det kan vi här. Genom att renovera med kvarboende och med pragmatiska lösningar kunde alltså Bostaden undvika att människor inte hade råd att bo kvar. Syftet var aldrig att skapa ett lyxigt alternativ utan bra hållbara bostäder för de människor som redan bodde i området.

SAMARBETE MED HYRESGÄSTER

Dialogen med hyresgäster har prioriterats högt genom hela projektet. – Den absolut viktigaste delen i det här är att hantera våra hyresgäster. Vi kan aldrig lägga ner nog energi på att informera och att få dem involverade. Det är det som är nyckeln. Vi har inte gjort några lyxrenoveringar direkt. Det är fönster, dörrar och yttertak. Det var det nödvändigaste, för det är sådant som hyresgästerna tycker har varit ett problem: dragiga fönster och otäta tak. Allt det vi har gjort har varit välförankrat och efterfrågat, säger Nils-Erik Andersson, områdeschef på Bostaden. Inom projektet har det också funnits mycket att lära om god kundhantering. – Vi har fått värdefulla erfarenheter kring kundhantering vid ombyggnation. Det gäller att vi har en bra organisation och hanterar våra hyresgäster proffsigt och med stor ödmjukhet inför störningarna, säger Mikael Lundgren, kundchef på Bostaden. Ålidhem är ett bostadsområde byggt under miljonprogramsåren på 1960- och 1970-talen och hela idén var att det skulle vara hållbart. Då visste man inte vad vi vet idag när det gäller att bygga för att spara energi, källsortera och använda s olceller, men bostäderna på Ålidhem var en del i den reform som syftade till att alla skulle få bo bra och hälsosamt – oavsett inkomst. Det var ett projekt för välfärden. Så när Bostaden 40 år s enare tog tag i att rusta upp och anpassa i enlighet med en ökad miljömedvetenhet var det självklart att det inte skulle ske på bekostnad av dessa bostäders ursprungliga syfte.

”Syftet var aldrig att s kapa ett lyxigt alternativ utan bra h ållbara bostäder för de människor som redan bodde i området.” Det var också en politisk fråga och en angelägenhet för hela staden. Över 1 500 människor berördes av renoveringen. Om de hade tvingats flytta skulle bostadsbristen ha blivit ett faktum. Det finns helt enkelt inte så stora volymer boenden med låga hyror i staden. En förutsättning var därför att det fanns en politisk förståelse för idén om ”hållbart boende för alla”. – Bostadens styrelse som är sammansatt av politiker har varit tydliga med att projektet inte får resultera i gentrifiering, det vill säga att området skulle tömmas på sina nuvarande invånare och istället bebos av endast övre medelklass. De har varit beredda att nöja sig med vissa pragmatiska beslut när det gäller tekniska lösningar och energibesparande åtgärder, säger Ann-Sofi Tapani, vd på Bostaden.

INVESTERING I TÅLAMOD

Renoveringsetapperna var jobbiga för de boende. Gård för gård r enoverades. Det var ett omfattande arbete med b uller och störningar under flera års tid. Det fanns hyres gäster som flyttade, det blev helt enkelt för mycket för dem. Men de flesta bodde kvar. Hyresgästerna ser nu resultatet av renoveringen och de är nöjda. Det finns överlag en mycket positiv inställning till förändringarna i området. Mycket av det hyresgästerna säger handlar om att det känns bra att bo hållbart och att de konkreta förändringarna gör det trivsamt. – Det är jättebra att bo här. De har byggt upp huset på ett jättefint sätt. Även huset som brunnit ner här borta på Geografigränd, och miljöhuset – allting är jättefint. Det som är viktigt för folk är ju att bostadsbolaget tänker på låg hyra och att se till att de gamla lekplatserna blir omhändertagna. Det är ju det man vill om man har barn, säger Abdalla Massud Ali, hyresgäst på Geografigränd 16 B.

Hyresgästernas reflektioner är glädjande för Bostaden, för det har inte varit någon enkel resa. – Jag är otroligt imponerad över hyresgästernas tålamod! För vi pratar ju om n ästan fyra år som det i princip har v arit en byggarbetsplats, mer eller mindre. För även om man blir klar med Matematikgränd och flyttar över till Geografigränd så påverkas hyresgästerna ändå för det är så små avstånd mellan kvarteren. Vi är inte klara än, vi håller på med innergården på Geografigränd 8. Och så har vi kvar en intilliggande gård. Så vi är inte riktigt i mål förrän nästa år med markrenovering och markåter ställande, säger Nils-Erik Andersson, områdeschef på Bostaden. Det fanns en stor förståelse för målsättningen och en lojalitet mot visionen om minskad klimatpåverkan bland hyresgästerna. På det sättet blev de en tillgång i arbetet. – En insikt jag gjorde var att hållbarhetsfrågan måste göras nära. Det är väldigt svårt att prata isar som smälter och global uppvärmning, det ger inte automatiskt hållbara beteenden, till exempel b ättre källsortering, säger Carl Wangel, dialogledare.

”Ledorden har varit att de boende skulle vara involverade i processen och ständigt få relevant information.” Rent formellt hade hyresgästerna också rätt att opponera sig mot renoveringarna men i stort sett alla godkände skriftligt. Endast ett par hyresgäster motsatte sig. I dialogerna med hyresgästerna är det tydligt att de har god förståelse för hur de olika delarna hänger ihop och att det för dem är v ärdefullare att få en r educerad hyra u nder en period och därefter en mindre hyreshöjning istället för att bo

i evakueringslägenheter och få betydande hyreshöjningar i framtiden. Bostaden beslutade också att inte renovera köken i lägenheterna utan istället fräscha upp dem enligt de befintliga rutinerna som innebär att hyresgäster får nya tapeter och ommålade skåpluckor.

STORA VOLYMER – STOR SKILLNAD

De stora volymerna gör att det blir en signifikant skillnad när det gäller miljöpåver kan. De stora bestånden av gamla byggnader står för en stor energianvändning och genom att minska den kan Bostaden få till stånd en betydande förändring – även om de renoverade husen inte får lika liten energianvändning som de nybyggda husen. Ledorden har varit att de boende s kulle vara involverade i processen och ständigt få relevant information. Det blev centralt att fånga in åsikter och arbeta med kunskaps överföring. Det gällde projektets alla delar. Inte minst utemiljöerna var viktiga. Där kunde många känna att de både ville och kunde vara med och påverka. Resultatet av att de delar med sig av sina åsikter blir konkreta och synliga. Till exempel står det nu odlingspallar på gårdarna – helt enligt hyresgästernas förslag. – Hyresgästerna efterfrågar alltid bärbuskar, och det har vi sett till att plantera på lämpliga ställen. Sedan blir det fler sittgrupper på innergården, säger Veronica Wiklund, fastighetsskötare på Bostaden och medverkande i utomhussatsningen.

OMBYGGNADSVÄRDEN – EN FRAMGÅNGSFAKTOR

Samarbetet mellan hyresgäster och Bostaden uppstod så klart inte av sig själv. En nyckelfigur var den ombyggnadsvärd som tillsattes. Ombyggnadsvärden hade i uppdrag att föra d ialogen, förse med information och finnas med som en länk mellan hyresgästerna, entreprenören och Bostaden. Det blev tydligt att vardagen ser ut som den gör – alltså olika för var och en, och ibland inträffar saker. Ett barn föds, en äldre blir sjuk, det blir för jobbigt att bo rakt ovanför en tvättstuga som renoveras och då behövs lösningar. Då var ombyggnads värden där. Han satt ner vid köksborden och lyssnade in vad som krävdes för att det skulle fungera för hyresgästen. Ibland kunde det vara väldigt konkret, som att få tillgång till en evakueringslägenhet eller en daglokal, andra gånger handlade det mer om att se till att hyresgästerna blev lyssnade på. Ombyggnadsvärden hade också en viktig roll, att stötta kommunikationen mellan entreprenör och hyresgäst. – Utgångspunkten där är att det är hyresgästernas hem och att ingen har rätt att moralisera över hur de ordnar det för sig. Det kan tyckas som en självklarhet, men när byggarbetarna vägrar gå in i en lägenhet för att det är för rökigt och talar om arbetsmiljöproblem blir det genast svårare, säger Lars-Gunnar Lindh, ombyggnads värd på Bostaden. I de fallen spelade ombyggnadsvärden en viktig roll och kunde förklara för både entreprenör och hyresgäst hur de behövde samarbeta. Ibland kunde han ordna med

joniseringsapparater om det var för rökigt och var det för mycket saker i vägen kunde han förklara och flytta på saker. I hela projektet har nyckeln varit att jobba uthålligt och lyhört. Det har k ommit naturligt eftersom målet är hållbar utveckling och företaget har en tradition av att föra dialog med hyresgästerna.

”Det finns inte en teknisk innovation som kan lösa problemen åt oss. Vi behöver acceptera att det tar tid och fortsätta jobba uthålligt.” HYRESGÄSTERNAS BETEENDEN SOM NYCKEL TILL MÅLUPPFYLLELSE

Vi är alla med och påverkar miljön, vare sig vi vill eller inte. Att leva i det m oderna samhället innebär att vi påverkar miljön. Genom att använda energi från förnybara källor och välja miljövänliga alternativ kan vi minska påverkan men mest av allt handlar det om att använda mindre. I strategin ”Miljöfokus 2016” var ”kunskap och engagemang” en av punkterna. Att det är med i styrdokumentet beror på att det finns en tydlig gräns för hur mycket naturresurser som går att spara utan att involvera de boende. Deras beteenden är avgörande för resultatet. För att involvera dem b ehöver de ställa sig frågan: Hur hänger mitt boende ihop med samhället? När det gäller att välja en ny och h ållbar vardag är det lika för oss alla. Vi är b ekväma och gör som vi alltid har gjort. Det är en stor utmaning men inom ramen för H ållbara Ålidhem fanns flera faktorer som oftast saknas. Framförallt var förändringarna så konkreta. Renoveringarna gjordes i människors hem, påträngande och störande till en början men sedan sammansmält med vardagen. Ovanpå de fysiska förändringarna fördes en konstant dialog och de boende fick uttrycka sig kring visionen och förstå sin del i en hållbar stad. Om hyresgästerna använder mycket hushållsel och vatten blir påverkan alltså större. En central del av lösningen på det var att hitta ett sätt för hyresgästerna själva att hela tiden få rätt information om hur mycket de använder.

Hyresgästerna betalar för el- och varmvattenförbrukning separat. De flesta har egna elavtal men med hjälp av en ny innovation, Echolog, kunde de ha koll på och påverka sin användning. På en display i hallen kan de boende följa hur mycket de använder. Det är ett verktyg för de boende att följa sin egen förbrukning. Hyresgästen ser i varje stund vad hen förbrukar. Det som särskiljer den från andra typer av individuell mätning är att den har en hastighetsmätarfunktion, så att den reagerar direkt om användningen blir hög. Då kan hyresgästen göra någonting åt det istället för att vänta tills att skadan redan är skedd. – Echolog kostar att installera så rent affärsmässigt kräver det en viss investering. Det måste få kosta eftersom energi är en begränsad resurs i vårt samhälle. Det är ett annat sätt att se på lönsamhet. Vi måste rusta oss redan idag. Man måste se lång siktigt, att resurserna är ändliga, säger Bo Bergström, före detta försäljningsingenjör på Abelko Innovation.

DEN NYA VARDAGEN

Allting börjar med vardagen. Det är i de många människornas små förändringar som den stora skillnaden kan göras – och allmännyttan kan vara en mycket viktig aktör för att möjliggöra detta. Det låter sig hur som helst inte göras över en natt. Det finns inte en teknisk innovation som kan lösa problemen åt oss. Vi behöver acceptera att det tar tid och fortsätta jobba uthålligt. Samtidigt kan vi inte förneka att vi börjar sent. Läget är akut och det finns ingen tid att sitta still och vänta på att någon annan ska ta tag i situationen. Vad vi gör som individer spelar roll samtidigt som den verkliga poängen är att ta steg tillsammans.

”Om jag behöver hjälp med någonting kommer hjälpen direkt” ABDALLA MASSUD ALI, GEOGRAFIGRÄND 16 B Jag har bott här från sommaren 2009 och fram till nu. 80

Jag har inget att klaga på. Det är jättebra att bo här. De har byggt upp huset på ett jättefint sätt. De har ju gjort om huset som brunnit ner här borta på Geografigränd, det är jättefint nu. Och miljöhuset – allting är jättefint. Det som är viktigt för folk är att bostadsbolaget tänker på låg hyra och att ta hand om barnplatserna och se till så att de gamla lekplatserna blir omhändertagna. Det är ju det man vill om man har barn. Bostaden är ett jättebra företag. Om jag behöver någonting eller få hjälp med

någonting så får jag det av dem. Och hjälpen kommer direkt. Jag rekommenderar v erkligen Bostaden.

Lars-Gunnar Lindh: ”Utrymme för genuin dialog”

Taken ska av och sedan ska nya på, tvättstugan ska göras om och fönstren tätas. Sedan är det så att vi behöver stänga av vattnet i ett par veckor så det kommer finnas toalettbodar på gården här ute. Byggnadsarbetarna behöver givetvis tillträde till lägenheten vid ett antal tillfällen så det kan inte stå något i fönstren här för de ska ju komma åt där. Sedan är det viktigt att skydda golven när de ska in och jobba. Men det blir i alla fall inga nya kök!

till 1 500 hyresgäster mitt i vintern samtidigt som folk har sina tentor att plugga till, jobb att gå till, barn att ta hand om och fredags mys att längta efter låter inte som världens mest tacksamma arbetsuppgift. Men Lars-Gunnar Lindh, o mbyggnadsvärd på Bostaden trivs i rollen som kittet mellan hyresgäst, entreprenör och bostadsbolag. Hans ansvar var att hålla kontakt med hyresgästerna och se till att de hade tillgång till relevant information och gjordes delaktiga i projektet. ATT LEVERERA ETT SÅDANT BUDSKAP

”Information i god tid till hyresgästerna om allt som ska göras är avgörande. S edan kan det inte vara en envägskommunikation där bolaget beslutar och sedan delger det som är bestämt. Det måste finnas utrymme för en genuin dialog. Det som har känts allra viktigast för mig i det här arbetet är att hyresgästerna har blivit lyssnade på. Vi har ju alla väldigt olika nivåer på vad vi tål när det kommer till störningar i hemmet. Min uppgift har varit, i den mån det går, att möta och förklara för varje människa. Men det innebär inte att jag köper hyresgästernas argumentation rakt av bara för det. Många gånger är de nöjda med att de får någon som lyssnar. Sen har jag kunnat förklara och säga: ’Det går inte, du får finna dig i det här’. Det har gått ganska bra. Jag har haft på fötterna i diskussionerna och ofta kunnat hitta individuella lösningar.

Vi har klarat mycket tack vare att vi hade tre evakueringslägenheter iordningställda innan projektet började. När det dyker upp situationer där det inte går att bo kvar – även om vi hade kvarboende som ambition och mål – gick det att lösa. För det händer alltid saker och det går inte att ta med allt i beräkningarna innan jobbet börjar. Det var sådant som att människor jobbade natt och behövde sova på dagtid, tillfälliga sjukdomar och någon som skulle föda barn. En stor del av mitt uppdrag var också att ha en bra dialog med entreprenören som genomför jobbet. De har varit d uktiga på att hantera hyresgästerna och vi har haft bra kontakt genom hela projektet. Jag har suttit med på byggmöten, och andra typer av planeringsmöten, då har jag kunnat fånga upp funderingar som de har. Och så har jag tagit med mig h yresgästernas funderingar och synpunkter dit. Med tanke på storleken på projektet så har det flutit smidigt. Jag har byggt en relation till hyresgästerna så att de kan ringa direkt till mig om de funderar på något. Det ger dem en viss trygghet inbillar jag mig. Nä, men skämt åsido, det är lätt att ett stort bostadsbolag glömmer bort de här delarna. Jag har varit inne i så många lägenheter och sett hyresgästernas vardag. Den relation människor har till sina hem kan vara vitt skild från den verklighet man sitter och planerar för. Det som är viktigt att påminna sig om då är att inte värdera det. Jag har ju min referensram för hur jag vill att ett hem ska vara och se ut. Och så möter jag så otroligt många andra varianter som jag personligen inte alls s kulle kunna trivas i. Men det är deras hem. Och det är det som är viktigt för dem. Entreprenören har haft synpunkter på vissa lägenheter gällande framkomlighet och annat. På några ställen sa de ’Vi går inte in här!’ och hänvisade till arbetsmiljö problem. Det kan röra sig om riktigt stökiga hem, eller röklägenheter. Det är ju hyresgästens egen yta, men hyresgästen har ett ansvar för sitt hem, det står i hyres lagen. Av olika anledningar så fungerar det inte alltid. Det är en bit att hantera. Det stöter man på lite nu och då. Det jag gör om entreprenören kommer med en synpunkt på en lägenhet är att jag tar kontakt med hyresgästen. Tillsammans pratar vi om vägar framåt. Finns det någon anhörig som kan hjälpa till? Jag måste också fundera på vad byggjobbarna har sagt. Är deras krav på arbetsmiljö realistiska? De måste kanske också finna sig i en viss mån av stök och bök. Sedan finns det viss utrustning att sätta in för att göra situationen bättre för dem, joniseringsapparater är bra om det är för rökigt. Och ibland har jag löst det hela genom att gå dit och handgripligen flytta på saker och ting. Det är inte entreprenörens jobb. Och då har jag fått prata med hyresgästen och frågat: ’Kan jag flytta på den här?’ och bära bort det. Då har vi löst det så. Man suckar ju lite i början, men det är bara att bita ihop. Det är ju lite pyssel, men givande när man har tagit sig igenom det och hittat en väg framåt.”

”Det är inget ängsligt

överklasskvarter

där man kollar på varann och skvallrar” JUHANI PALM, MATEMATIKGRÄND 9 B Det är bra mångfald. Det är inget ängsligt överklass kvarter, där man kollar på varann och skvallrar om vad grannarna har och inte har. Det är prestigelöst här, alla kan vara sig själva. Vi vet att alla inte är likadana. Det man skulle kunna förbättra är ju bottenvåningen där det är lite kallt. Annars är det helt okej. Det är viktigt att det är lugnt där man bor. Det måste vara fräscht och man ska slippa att ansvara för saker och ting själv. Jag skulle vilja att de bygger om sand lådorna för att katterna skiter i sandlådorna och då kan inte u ngarna sitta där.

Referenser

Brett material till grund för analys

Analysen i den här boken bygger på en mängd källor – rapporter som utförligt beskriver projektets olika delar, forskning, utvärderingar och pressklipp. Flera av dessa finns tillgängliga på Bostadens hemsida, och är intressant läsning för den som vill fördjupa sig i någon av projektets delar. Störst vikt har vi dock fäst vid det stora antalet intervjuer som genomförts med representanter för de vitt skilda intressentgrupper som alla påverkat och påverkats av Hållbara Ålidhem.

TACK!

Stort tack till alla som bidragit med sina kunskaper, erfarenheter och reflektioner kring Hållbara Ålidhem. Inte minst till er som lämnar information anonymt eller informellt. Tack också till Bostadens redaktionsråd som bestått av Ann-Sofi Tapani, Roine Söderström, Hanna Olsson och Elisabeth Lind, och till Bostadens kommunikationsavdelning.

INTERVJUER

Det stora antalet intervjupersoner representerar olika intressentgrupper – från politiker till boende, via entreprenörer, tjänstemän, forskare och Bostadenmedarbetare. Intervjuerna har genomförts under hösten 2015. Lena Ahlgren: solcellsansvarig, Umeå Energi

Bernt Andersson: styrelseordförande, Bostaden

Leif Algotsson: Geografigränd 8 G

Nils-Erik Andersson: områdeschef, Bostaden

Abdalla Massud Ali: Geografigränd 16 B

Staffan Andersson: docent, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet

Linda Backlund: Geografigränd 2 A

Gunilla Martinsson: Geografigränd 10 B

Malin Bergdahl: Geografigränd 8 F

Per Nygren: besiktningsman & VVS, Projektledargruppen

Magnus Bergner: Matematikgränd 3 A Bo Bergström: pensionär, före detta försäljnings ingenjör, Abelko Innovation Jörgen Carlsson: projektledare, Umeå Energi Albert Edman: samordnare, ansökan DHS (Delegationen för Hållbara Städer), Umeå kommun Berndt Elstig: fastighetschef, Bostaden Johan Fjellström: arkitekt, Arkinova Hans Inge Fogelstam: Matematikgränd 17 B Jeanette Forssén: områdeschef med specialansvar för avfallsfrågor, Bostaden

Thomas Olofsson: professor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet Juhani Palm: Matematikgränd 9 B Folke Parkle: konsult, före detta projektledare Hållbara Ålidhem Royne Söderström: miljö- och kvalitetssamordnare, Bostaden Ann-Sofi Tapani: vd, Bostaden Jimmy Vesterberg: forskningsassistent, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet Carl Wangel: dialogledare, Hållbara Ålidhem

Lars Fredriksson: projektchef, OF Bygg

Fredrik Westerlund: Skanska, före detta byggprojektledare, Bostaden

Siw Källberg: Geografigränd 8 D

Veronica Wiklund: utomhussatsningen, Bostaden

Peter Lagerqvist: kvartersvärd, Bostaden

Johan Wikström: platschef, NCC på nya Geografigränd

Lars-Gunnar Lindh: ombyggnadsvärd, Bostaden

Emma Ödling: före detta projektledare, kommunens mobilitetskontor Be Green Umeå

Mikael Lundgren: kundchef, Bostaden

REFERENSER

AB Bostaden Umeå, 2014: Bostadens miljö-och energiarbete. Tillgänglig: www.bostaden.umea.se/Sve/ PDF/Broschyrer/Bostadens_ milj%C3%B6arbete_2014_LR.pdf Delegationen för Hållbara Städer, 2009: Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen hållbara städer år 2009. Glad Reklam, 2010: Dokumentation till Bostaden AB gällande kampanjen Hållbara Ålidhem. Sweden: Umeå Lundkvist, Charlotte, 2015: Slutrapport – HÅLLBARA ÅLIDHEM Boverkets projekt nr 1394-5012/2009. Strategisk utveckling, Umeå kommun. 90

MyNewsDesk.com, 2009: 33 miljoner kronor från regeringen till Ålidhem – pengarna ska användas till att utveckla hållbar kulturstadsdel: www.mynewsdesk.com/se/umea/ pressreleases/33-miljoner-kronorfraan-regeringen-till-aalidhempengarna-ska-anvaendas-till-attutveckla-haallbarkulturstadsdel-354257 MyNewsDesk.com, 2010: Umeå kommun klättrar i SNF:s klimatrankning: www.mynewsdesk.com/se/umea/ pressreleases/umeaa-kommunklaettrar-i-snf-s-klimatrankning-418675 Plats för PR, 2010: Hållbara Ålidhem: Rapport av Dialog 1 SOU Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A), 2009: Delegationen för håll bara städer. Hållbara stadsbyggnads projekt: Projekt som fått ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer år 2009

Vesterberg, Jimmy, 2014: A regression approach for assessment of building energy performance. Industrial Doctoral School: Department of Applied Physics and Electronics. Sweden: Umeå Umeå universitet, 2015: Ansöknings omgång: Dnr: FS 2.1.6-510-15

FILMER

Bostaden. Hållbara Ålidhem – Nya Geografigränd och Vinterträdgården. youtu.be/1omqTtSX170 Bostaden. Hållbara Ålidhem Youtube-kanal. 16 filmer. www.youtube.com/user/ HallbaraAlidhemUmea/videos

ARTIKLAR (I URVAL)

Folkbladet.nu, 2009: Hållbart byggande på export: www.folkbladet.nu/163806/ hallbart-byggande-pa-export Energinyheter.se, 2009: 130 miljoner till hållbara stadsutvecklingsprojekt: www.energinyheter.se/2009/12/ 130-miljoner-till-hallbarastadsutvecklingsprojekt Bofast.net, 2010: Miljonregn till grönare hus i snövitt Umeå: www.bofast.net/ 1/1.0.1.0/17/1/?item=art_arts1/883&group=art_art_grp-s1/20 SVT Nyheter, 2010: Ålidhem förvandlas till ekologiskt boende: www.svt.se/nyhe ter/regionalt/vasterbotten/alidhemforvandlas-till-ekologiskt-boende SverigesRadio, 2010: Hållbara Umeå förebild: sverigesradio.se/sida/artikel. aspx?programid=109&artikel =3743393

Klimatsmart.se, 2010: Öppning av Hållbara Ålidhem den 3 juni: www.klimatsmart.se/nyheter/ kontor-lokaler/oppning-av-hallbaraalidhem-den-3-juni.html Hem&Hyra, 2011: 50 miljoner i vinst för AB Bostaden i Umeå: www.hemhyra.se/ vasterbotten/50-miljoner-i-vinstab-bostaden-i-umea Fastighet&Bostadsrätt, 2011: Solceller på Hållbara Ålidhem täcker hela behovet av fastighetsel: www.fastighetochbostadsratt.com/ Energi-&-Miljo/37394-Solceller-paHallbara-Alidhem-tacker-hela-behovetav-fastighetsel.html

Hem&Hyra, 2014: Farligt avfall ska h amna på rätt plats: www.hemhyra.se/vasterbotten/farligtavfall-ska-hamna-pa-ratt-plats North Sweden, 2014: Hållbara Ålidhem i fokus på workshop om hållbar stadsutveckling: www.northsweden.eu/norra-sverige-ieu/nyheter/rfsc.aspx Yle.fi, 2015: Umeå kan bli miljöhuvudstad: svenska.yle.fi/artikel/2015/05/27/ umea-kan-bli-miljohuvudstad SVT Nyheter, 2015: Nya bostadshus kan byggas på Ålidhem: www.svt.se/nyheter/ regionalt/vasterbotten/nya-bostads hus-kan-byggas-pa-alidhem

SverigesRadio, 2012: Vinstkrav ändrar hyresförutsättningarna: sverigesradio.se/ sida/artikel.aspx?programid=109& artikel=4949235

Västerbottens-Kurien, 2015: Hållbara Ålidhem nominerad till pris: www.vk.se/1408272/hallbaraalidhem-nominerad-till-pris

Västerbottens-Kuriren, 2012: Nu ska det odlas på Ålidhem: www.vk.se/ 636593/nu-ska-det-odlas-pa-alidhem

Sustainable Innovation, 2015: Energiminister Ibrahim Baylan delar ut priset till initiativet Hållbara Ålidhem: www.sust.se/2015/hallbaraalidhem-vinnare-av-energidepriset2015/

Bofast.net, 2012: Solen ger el – men till hög kostnad: www.bofast.net/ 1/1.0.1.0/65/1/?item=art_arts1/2124 Byggvärlden, 2013: Svenskt bostadsbolag kammar hem EU-pris: www.byggvarlden.se/svensktbostadsbolag-kammar-hem-eu-pris57431/nyhet.html Västerbottens-Kuriren, 2013: Hållbara Ålidhem prisas: www.vk.se/ 1065139/hallbara-alidhem-prisas

Branschaktuellt, 2015: Umeåprojekt vann Energidépriset: www.branschaktuellt.se/byggnationer/ energieffektivisering/3439umeaprojekt-vann-energidepriset

Samarbete för kunskap Framtidens allmännytta – hållbar som Ålidhem har kommit till i ett samarbete mellan Bostaden, Lumen Behavior och Pondus. De har samlats för att sprida insikter från Umeås viktigaste hållbarhetssatsning hittills, med en grundmurad tro på att vi måste driva storskaliga förändringsprocesser, som Hållbara Ålidhem, också i framtiden.

Bostaden är Umeås största aktör på hyresmarknaden och hyr ut både studentbostäder, vanliga hyreslägenheter och lokaler. Bostaden stärker Umeås lyskraft i Europa genom ett hållbart bostadsbyggande – med människan i fokus.

Lumen Behavior är en människo centrerad konsultbyrå, som finns för att bidra till en framtid av global välfärd. De söker svar och driver förändring genom att samla unika historier och kunskaper i samarbete med företag och organisationer.

Bostadens kärnvärden utgår från alla människors lika värde och värdeorden är öppenhet, omtanke och affärsmässighet. Hos Bostaden ska både hyresgäster och medarbetare känna stolthet, trygghet och gemenskap, och de menar att en mångfald av olikheter stimulerar positiv utveckling. Bostaden medverkar även till att förstärka Umeå som en a ttraktiv plats för tillväxt, genom att både förvalta befintliga fastigheter på ett bra sätt och bygga nya, goda boendemiljöer.

Genom tillämpad forskning, rapportering och utvärdering, strategisk social innovation och intressentdialoger förser de beslutsfattare med djup kunskap om verkliga människor så att affärsbesluten på riktigt kan bidra till en ljusare framtid.

www.lumenbehavior.com @lumenbehavior

Somliga har Pondus. Vi är P ondus. Ödmjuka och trygga – och snygga. Ödmjuka för att vi alltid försöker förstå vår omgivning. Trygga för att vi vet och tror på vad vi kan. Snygga för att vi gör det som är vackert och gott. Pondus Kommunikation är en 25-årig design- och kommuni kationsbyrå som utvecklar våra kunders a ffärer, produkter, tjänster och marknadsföring. Pondus har 16 anställda med en bredd av kompetenser och bakgrunder. Vi är omtänk samma, kompetenta, lyhörda och vi överträffar ofta våra kunders förväntningar.

www.medpondus.se @ponduskommunikation

www.bostaden.umea.se

som Ă&#x2026;lidhem

Framtidens allmännytta – hållbar som Ålidhem Julen 2008 förlorade 200 människor sina hem i en brand. Det blev ett dramatiskt startskott för förvandlingen av miljonprogramsområdet Ålidhem i Umeå. I brandens spår samlades krafter från hela samhället och gav förutsättningar att på riktigt förverkliga och utveckla bostadsbolagets principbeslut om hållbarhet. Det som skulle ha varit ett renoveringsprojekt blev istället en process för att skapa framtidens allmännytta – hållbara bostäder för alla. I Framtidens allmännytta presenteras lärdomar och insikter från projektet H ållbara Ålidhem. I boken möter du ledare, entreprenörer, forskare, hyresgäster, arkitekter och många fler, som alla på olika sätt påverkats av och påverkat utvecklingen av stadsdelen. Det är många perspektiv som tillsammans leder oss till Bostadens fyra framgångsfaktorer för framtidens hållbara allmännytta.

ISBN 978-91-982742-2-6

9 789198 274226

ISBN 978-91-982742-2-6