KO N T R A S T E R
B Y H U S E T, R Ö D Ö N
2 3
J U N I
—
1 2 AU G U S T I
2012
” P O E T I S K A KO N T R A S T E R ” Målat har hon gjort mer eller mindre hela livet, men för tre år sedan tog Kajsa-Tuva beslutet att satsa på konstnärskapet på allvar. Efter första utställningen 2009 tog karriären superfart och under några få intensiva år har hon hunnit med en mängd utställningar, både i Jämtland och runt om i Sverige. – Jag vill satsa och försöka gå så långt jag kan komma inom måleriet. Jag vill leva min sanning, känna mig helt fri med det jag gör och leva passionerat. När jag jobbar med målandet och skapar känner jag att jag kan göra det. Kajsa-Tuva inspireras av människor, natur, tankar, längtan och det inre livet. – Mitt skapande handlar om inre känslor som förmedlas genom de färdiga bilderna. Jag tränar på att hålla kvar känslor som jag vill använda och utveckla i måleriet. Oftast använder jag den positiva kraften när jag jobbar. – Just nu är jag inne i målandet men egentligen skulle jag lika gärna kunna utrycka mig i poesi. Målningarna har ofta långa titlar som också handlar om känslor och vardagspassioner, om saker man gör i vardagen, att leva i nuet och att leva livet fullt ut – ett målande poem. I Byhusets Kafé visar vi ”POETISKA KONTRASTER” med Skulptur och Måleri av Kajsa-Tuva under hela sommaren.
2
Sedan starten 1995 har Byhuset arrangerat en mängd konst-, foto- och formutställningar. Under årens lopp har vi haft glädjen att presentera lokala och internationellt erkända formgivare och designers, fotografer och konstnärer. Kontrasten mellan avskalat modernt i gammal miljö, att visa det oväntade och att blanda olika uttryckssätt har blivit ett signum för utställningarna i Byhuset.
KONTRAS TER är temat för sommarens utställningar
”POETISKA KONTRAS TER” Skulptur och Måleri av Kajsa-Tuva Henriksson, Östersund
”KONTRAS TER” Foton i storformat Vi bad nio fotografer med olika ålder, kön och bakgrund välja en bild på temat ”Kontraster”. Bilderna som är 2,5x1,5 meter hänger utomhus på ladorna runt Byhuset. Läs om fotografen bakom bilden och varför de valde just detta foto. Fotoutställningen har producerats i samarbete mellan Byhuset, Galleri Bolin och Printdekor i Östersund som har gjort de fina printarna. För information om kommande utställningar på Galleri Bolin i Östersund se: www.bolinart.com
”KONTRAS TER IN REL ATIONS” Elements samt Elements in relations av Gert Amanius, Kövra.
UTS TÄLLNIN GAR UNDER HÖS TEN
”SINNLIGT” Fotograf Peder Bollnert, Stockholm, visar ett 30-tal fotogravyrer inom art nude.
TUSC HMÅLNINGAR Bildkonstnär Mari Vedin Laaksonen, Östersund. På Byhusets hemsida hittar du mer information om höstens utställningar. www.byhuset.se
3
4
”KONTRAS TER”
Foton i storformat
”Förlossningshem 18 Sankt Petersburg” Karin Alfredsson ”Förlossningshem 18 Sankt Petersburg” Det är titeln på fotografiet som ingår i ett större projekt som kallas ”Livplatser”. De flesta kommer till världen på en förlossningsavdelning. Det kan vara en läkare eller barnmorska som förlöser och varje land har sina traditioner. Men det mesta är sig likt: smärtan, glädjen, detta vardagliga under att ytterligare ett barn ser dagens ljus. Förlossningsavdelningen blir en universell plats som vi besöker på väg till livet som nyfödd eller nybliven förälder. Jag, tillsammans med skribenten Lena Jordebo, har under några år besökt förlossningsavdelningar i länderna kring Östersjön. Från början var frågorna enkla: Hur föder man barn i andra länder? Vad skiljer sig, vad är lika? Vad är barnmorskans roll och kan gamla traditioner överleva den teknologiska utvecklingen? Men ju fler länder vi har besökt, desto mer förundrade blir vi över hur lite vi vet och känner till om våra grannländers vardagsliv och historia. För oss har förlossningsavdelningen allt mer blivit ett slags mötesplats, där vi känner igen oss och samtidigt ser skillnader. Genom att jämföra vår historia och det nyfödda barnets förutsättningar kan vi se oss själva och vår plats på kartan tydligare. Vi kan se vad som skiljer oss åt och viktigare, vad som förenar oss. Karin Alfredsson är född och uppvuxen på Frösön numera bosatt i Stockholm. Arbetar som fotograf och jobbar med både kommersiella och redaktionella uppdrag. De senaste åren har hon också arbetat mer och mer med egna projekt och böcker.
”Bardot Cigar” Terry O’Neill Terry O’Neill är född i London, East End 1938. 14 år gammal slutade han skolan för att bli jazztrummis. Det var slumpen som gjorde att han istället blev fotograf. En dag fick han se inrikesminister Rab Butler sovandes på en flygplats och fotograferade honom. Bilden visades nästa dag på första sidan i Sunday Dispatch och detta blev startskottet på en lång och framgångsrik fotografisk karriär. Terry bröt mot den rådande 50-tals stilen med sin mer naturliga och spontana bildstil och blev snabbt populär. Hans arbeten publicerades nu i tidningar som Look, Life, Vogue, Paris Match och Rolling Stone. Vänskapen med stjärnor som Richard Burton och Michael Caine gjorde att han kunde föra samman människor för fotografiska möten. När Elizabeth Taylor ville träffa David Bowie, sammanförde Terry dem till en rad klassiska bilder. Under 1980-talet började Terry fotografera mer och mer för Hollywood. Hans äktenskap med Faye Dunaway hjälpte till att bidra till hans internationella framgång, särskilt i USA från 1970-talet och framåt. Genom åren har han fotograferat många stora namn såsom Bridgitte Bardot, Frank Sinatra, David Bowie, Audrey Hepburn, Clint Eastwood, Sean Connery, Paul Newman, Elvis Presley och band som The Rolling Stones, U2 och The Beatles. På senare år har han tagit fotografiska porträtt av den kungliga familjen och med sina 65 fotografier i Londons National Portrait Gallery samlingar är han idag en av de stora brittiska fotograferna genom tiderna.
Lennart Johansson Tagen på en kyrkogård i Paris våren 82, fick sedan pryda min affisch på debututställningen den sommaren. 30 år senare tog jag och vände den! Lennart Jonasson f. 56, jobbat med bilder sedan 73, lärling, frilans, anställd 84 Aftonbladet, efter år i Stockholm driver jag eget sedan 90. 20 års jubilerar med min porträttstudio på Storsjöyran. Har sedan 82 ställt ut och deltagit i samlingsutställningar.
5
6
”KONTRAS TER”
Foton i storformat
Robert Henriksson Jag bor äntligen hemma i Jämtland igen. Efter ett par år av fotograferande i storstaden så gick det inte längre. Jag saknade allt av Jämtland. Andningen, finheten, flugorna som seglar över ytan för närmsta öring att mumsa i sig, ett rejält snötäcke, minus 30 grader och mycket mer. Min sista arbetsplats i Stockholm var Dagens Nyheter, det är en fantastisk arbetsplats som har hjälpt mig mycket dit jag är idag. Men Jämtland är en bättre livsplats. Jag började fotografera förhållandevis sent, runt 25 år gammal. Jag köpte en kamera för att knäppa kort under en semester på Manhattan, sen var jag nästan fast. Jag blev riktigt fast när jag fick praktik på Länstidningen i Östersund 2006 (där jag förövrigt jobbar just nu). Nu har det gått sex år till och jag har haft fina fotografiska år. Mycket har jag fått uppleva, vunnit sju nationella fotopriser och faktiskt lyckas kliva upp på pallen internationellt fyra gånger. Framför allt så har jag fått uppleva, möta, känna, se och berätta. Och för det är jag evigt tacksam. Ja, inte riktigt för allt, som den där killen i stadsdelen Compton i Los Angeles som drog fram en k-pist när jag rullade förbi med hyrbilen, det är jag inte så tacksam för, jag blev skitskraj. Men för mycket annat är jag tacksam, som att jag fick följa Ellens svåra kamp mot cancern. Hon fick cancer i båda ögonen när hon var tre år, idag är hon fem och har tyvärr bara ett öga kvar. Resan med Ellen och hennes familj lärde mig mycket. Kontraster är en väldigt vid omfattning på livet, så även fotografi. Jag kan nog härleda varje bild till kontraster. Då menar jag inte det tekniska tråkpratet utan såklart kontrasterna i våra sinnen och känslor. Jag tänkte inte förklara meningen med kontrasterna i min bild, det ska du få göra själv. Vem är jag att ta ifrån dig dina känslouttryck och sinnen för att bestämma vad du ska tänka. Varsågod att se min bild.
”Droppe” Hans Månson Ytligt sett: en liten, anonym fjällbäck som slingrar sig ner längs fjällsidan, genom björkoch granskog, till den stora ån. Djupare betraktat: ett evigt flöde av urgamla, livgivande vattenmolekyler — en återspegling av ett helt universum. Det var en majdag för två år sedan. Jag var ute på en kort vandring i trakten av Höglekardalen i Oviksfjällen, när jag råkade stöta på en bäck med så många uttryck att den fångade mitt fotointresse i flera timmar. Ur detta oplanerade möte växte sedan projektet “Vattenvärld”, där bilder från ett tjugotal meter av bäckens lopp står i centrum. Bilderna blev en utställning – först på Lars Bolin Gallery i Östersund, sedan på flera andra ställen. Det blev även bok och bildspel, seminarium och kunskapsspridning om vatten- och hållbarhetsfrågor. Vattenvärld har blivit ett projekt där jag kan samla upp flera av mina kreativa flöden i ett enda sammanhang. Ord, bild och musik. Innehåll och form. Intuition och intellekt. Känsla och engagemang. Jag tror på konsten som ögonöppnare och själsnyckel. Den skapar ingångar för vår vilja och förmåga till ansvarstagande, i en värld som kräver att vi sätter långsiktig hållbarhet i främsta rummet. Fotograferat har jag gjort ända sedan jag fick min första “Instamatic-låda” för väldigt länge sedan. Både i mitt yrke som journalist och på fritiden – i naturen och på resor; för att dokumentera och minnas, bevara känslor och förlänga ögonblick. Annars? Född och uppvuxen i Jämtland (Svenstavik). “Blev kvar” sexton år i Stockholm, efter journaliststudierna. Jobbade, reste, gick konstutbildning på Nyckelviksskolan. Flyttade hem. Frilansar sedan 1992, med hemmet i Torvalla by som fast punkt i tillvaron. www.vattenvarld.se www.bildmening.se Severus Tenenbaum Tårar behövs för att rensa ut sig själv och borde inte ses som något som måste vara så hemskt. “Hur är det med dig? Allt är bra”-grejen är så tröttsam. Bara för att allt inte är fantastiskt hela tiden betyder det inte att allt är dåligt. Saker ändrar sig hela tiden och det är okej. Kontrasterna i bilden är de vita tårarna mot allt annat. Det visas så många bilder på glada vita leenden överallt så jag väljer att visa något annat. Något som är en del av oss alla men inte får synas lika mycket. Jag har haft mitt artistnamn i många år, Severus Tenenbaum. Jag fyllde nyss 28 år och tyckte att jag nyligen var 18 och bodde i ett punkkollektiv i Umeå. Staden jag brukade rymma till med bussen från Östersund där jag inte kände mig speciellt hemma, fast det var hemma från att jag föddes till att jag var 17. Hemma i Jämtland för mig är hos min mormor ute på landet där jag plåtat och gjort en dokumentärbok. Jag kan fortfarande finna ro i att sitta på en äng och titta på elefantberget eller en lada som håller på att rasa ihop. Där jag och min bror gömde kattungar vi inte ville någon annan skulle få när vi var små. Om jag får tid att sitta ner i lugn och ro förstås, vilket inte är lätt med småbarn... allt har sin tid. Även tårar.
7
8
”KONTRAS TER”
Foton i storformat
Mathias Johansson Den bild jag har valt var i början utan kontraster. Exponeringen såg helt vit ut på kontaktkartan, en bild utan någonting. Men på det helt överexponerade negativet kunde jag skönja något som inte alls gick att urskilja, mer än som svaga färger. Efter att ha scannat och ställt kontrasterna såg jag en bild som helt står i kontrast (motsats) till hur ett fotografi annars blir till. Jag hittade någonting vackert i ett vitt ingenting. Temat för utställningen, kontraster, kändes vid första tanke som något tråkigt, kanske för att att jag arbetar med kontraster nästan hela dagarna. Det är en del av att skapa ett fotografi, kontrasten mellan hög- och lågdager. Kanske var det nu inte temat, utan snarare min tolkning, som var tråkig eller vanemässig. Därför valde jag en bild som står i kontrast till mitt vanemässiga förhållningssätt till kontraster. Jag heter Mathias Johansson och är född och uppvuxen i Stugun. Efter Gymnasieåren och militärtjänstgöring i Östersund flyttade jag till Stockholm 1981, men Jämtland är ett hem jag alltid återvänder till. Till familjen och vännerna, fjällen, vattnet och skogarna. De är en del av mig. ”Fjellkor” My Hellsten För ett antal år sedan blev jag förälskad i de vita fjällkorna som dök upp i Tännäs, mina morföräldrars by i västra Härjedalen. Under sommaren och de första höstmånaderna rör sig korna på ett ganska stort område med både ängar och en skog nära vårt hus. Jag blev nyfiken och fascinerad av dem och jag kände snart ett behov av att undersöka vad de gjorde mitt i natten i skogen. Nu följer jag dem ofta med min kamera, såväl på dagarna som på nätterna, från början av sommaren fram till första snön faller. Innan jag lärde känna dessa fjällkor, tänkte jag inte så mycket på kor överhuvudtaget. Jag observerade dem ibland på avstånd när jag passerade ängar och fält vid vägar och motorvägar, det var allt. Numera ser jag på kor med nya ögon och jag längtar varje år efter att resa norrut och spendera tid med fjällkorna och dokumentera deras liv. De har vant sig vid att ha mig omkring sig och jag har lärt känna dem som individer och upptäckt hur olika de är sinsemellan i fråga om karaktär och temperament. Jag har även märkt att ett gemensamt och utmärkande drag för dessa fjällkor är deras stora nyfikenhet. My Hellsten föddes 1976 och bor i Stockholm. Hon gjorde sin BA och MFA på Konstfack i Stockholm med utbyte på California College of Arts i San Francisco och arbetar som fotograf och grafisk formgivare. Mer information hittas på www.myhellsten.se. Fler fotografier ur denna serie kan i september ses på Lars Bolin Gallery i Östersund. Tina Stafrén ”Pretentiös narcissism” Passande rubrik till min tolkning av temat kontraster, tänker säkert någon. Ett självporträtt och en snyfthistoria, det är mer än vad folk orkar med till morotskakan tänker jag. Hade jag inte ammat så länge och fått magen sicksackad ett par gånger hade jag garanterat visat mig naken ända ner till halva härligheten nu när det bjöds tillfälle. Nu blev det bara en profil, välbehållen trots de lågdagrar* livet bjudit på hittills, tycker jag. Att framhäva något man tycker är vackert hos sig själv och fiska efter sympati, det är väl ungefär allt man inte ska göra för att vinna gillande. Det är en spännande kontrast tycker jag. Och jag har min konstnärliga frihet att göra så. Livet är kontraster, hela tiden. Extra påtagligt blev det den sommaren jag följde min käraste vän, min tryggaste kärlek, genom ett förbannat långsamt slut. En varm sommar följdes av en kylig höst på olika vårdställen. Det var svart förtvivlan i en kvalmig miljö. Hopplöst och outhärdligt men omöjligt att lämna. Mest varje kväll doppade jag huvudet i sjön. Jag doppade mig när vattnet var varmt och när det var kallt. Det var kontrasten jag behövde, omruskningen i kroppen. I november tog resan slut men jag badade tills isen lagt den vintern. *Lågdagrar-fotografspråk för mörka partier
9
10
” KO N T R A S T E R I N R E L AT I O N S ” – Ursprunget till allt jag jobbar med är relationer. Både mina skulpturer och målningar handlar om relationer, mellan olika ytor, mellan färg och en vit linje, hästarnas positioner i en skulptur, bildens eller skulpturens strategiska placering i miljön. Vi sitter i Gert Amanius stora luftiga ateljé omgivna av målningar och skulpturer i den före detta bygdegården. Hans önskan är att få betraktaren att känna, tycka, tänka och relatera till det vi ser – inget är rätt eller fel. Den inbördes placeringen av figurerna i förhållande till varandra och den process som då utlöser vad vi känner och tycker, beror på våra tidigare erfarenheter. Mötet uppstår när vi verkligen ser. Gert, som ursprungligen kommer från Stockholm, var verksam i Norge under tio år innan han bosatte sig i Jämtland. På vägen mellan Norge och Stockholm passerade han byn Kövra flera gånger och en skylt meddelade att den gamla bygdegården i byn var till salu. Efter diverse överläggningar blev huset hans verkstad och ateljé. – Nu har jag varit här ett antal år och här vill jag gärna stanna, konstaterar Gert som redan gjutit grunden till ett generöst växthus. GERT AMANIUS Bildkonstnär, skulptör, och grafiker. Född 1948 i Stockholm. Har studerat vid Konstfack. Arbetar i akryl och olja, skulpterar i lera och gjuter i brons. I sommar har Byhuset glädjen att visa utställningen ”KONTRASTER IN RELATIONS” På Jällen presenterar vi Gerts målningar med titlarna ”Elements” och ”Elements in relations”.
11