Karolinska Institutets arsredovisning 2012

Ă…rsredovisning 2012

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet.

I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar.

Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN Anna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg.

Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén.

Foto: Camilla Svensk

ÅRSREDOVISNING 2012 (Dnr 1-18/2013)

Innehållsförteckning KI i Korthet, Väsentliga uppgifter, Rektor har ordet

4

Verksamhetens resultat

9

Intern styrning och kontroll

10

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

11

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

22

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

33

Samverkan och innovation

33

Internationalisering

37

Kvalitet

39

Lika villkor

40

Hållbar utveckling

41

Personal och kompetensförsörjning

42

Infrastruktur

46

FINANSIELL REDOVISNING

48

Konsistoriet

69

Bilaga kostnader för prestationer

72

Tabellbilaga (11 tabeller)

74

I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.

3

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Karolinska Institutet i korthet under år 2012 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

  

Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen                

Arbetsterapeut Audionom Barnmorska Biomedicinsk analytiker Logoped Läkare Optiker Psykolog Psykoterapeut Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjuksköterska Specialistsjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker

60 18 56 52 4 272 29 18 14 39 107 14 419 38 70 13

Kapitalförvaltning (marknadsvärde)  

259 mnkr i fondförvaltning 1 235 mnkr i stiftelseförvaltning

Personal 4 192 anställda (helårsarbetskrafter) varav:        

Generell examen  Högskoleexamen  Kandidatexamen  Magisterexamen  Masterexamen  Magister med ämnesbredd Totalt

5 295 publikationer inkl övriga (2011) 2 165 aktiva forskarstuderande (•10% aktiv.)

359 avlagda doktorsexamina och 14 licentiatexamina

367 professorer (27%) 159 universitetslektorer (58%) 161 forskarassistenter (51%) 159 universitetsadjunkter (75%) 793 forskare (53%) 572 doktorander med anställning (64%) 1 068 lab- och teknisk personal (69%) 913 administrativ personal (84%)

Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes.

1 351 159 137 7 1 878

Totalt antal kvinnor: 2 662 (64% ) Finansiering Totalt 5 646 mnkr varav:  2 566 direkta statliga anslag  730 forskningsråd  389 övriga statliga myndigheter  738 svenska stiftelser och organisationer  197 svenska företag  540 kommuner och landsting  432 utländska finansiärer, varav - 194 EU - 162 stiftelser och organisationer - 76 företag  55 finansiella intäkter

(antal individer 1 668) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt 5 885 helårsstudenter och 5 307 helårsprestationer 305 inresande och 139 utresande studenter inom utbytesprogram

Lokaler Totalt 213 881 kvm Kostnad 667 mnkr

4

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Väsentliga uppgifter 2012

2011

2010

2009

2008

5 885

5 815

5 524

5 595

5 336

154

146

144

143

143

5 307

5 351

5 050

5 012

5 052

170

159

157

159

151

34

10

438 57% 43%

409 61% 39%

450 62% 38%

420 61% 39%

420 60% 40%

2 165 61% 39%

2 133 62% 38%

2 076 62% 38%

2 028 61% 39%

2 080 61% 39%

Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)

572

544

519

515

491

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)

380

340

347

342

362

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto)

3,03

2,56

2,05

2,38

2,19

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto)

4,26

4,21

4,21

3,94

3,83

Antal doktorsexamina

359

349

367

392

352

Antal licentiatexamina

14

14

21

17

15

Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer **

4 090

3 901

3 801

3 789

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ***

1 043

1 062

1 022

925

Utbildning och forskning Antal helårsstudenter

1

Kostnad per helårsstudent, tkr * Antal helårsprestationer

1

Kostnad per helårsprestation, tkr * Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) Antal nyantagna doktorander – andel kvinnor – andel män Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet – andel kvinnor – andel män

Personal Antal årsarbetskrafter

4 192

4 109

3 944

3 875

3 453

Medelantal anställda

4 716

4 699

4 545

4 382

3 988

Antal lärare totalt (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män

846 46% 54%

845 47% 53%

801 46% 54%

812 47% 53%

753 48% 52%

Antal disputerade lärare (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män

714 41% 59%

707 41% 59%

665 40% 60%

634 38% 62%

573 38% 62%

Antal professorer (årsarb.)

– andel kvinnor – andel män

367 27% 73%

347 26% 74%

331 24% 76%

328 21% 79%

316 20% 80%

5 646

5 340

5 253

4 880

4 476

954 87% 13%

926 87% 13%

851 89% 11%

853 89% 11%

850 89% 11%

Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%)

4 692 37% 63%

4 415 37% 63%

4 402 36% 64%

4 027 33% 67%

3 626 36% 64%

Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler

5 506 52% 12%

5 188 53% 11%

4 994 52% 11%

4 734 53% 12%

4 325 51% 12%

Lokalkostnader per kvm (kr)

3 118

2 916

2 761

2 791

2 696

Balansomslutning (mnkr), varav – oförbrukade bidrag – årets kapitalförändring – myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) – varav dotterbolag (KI-Holding AB)

5 017 2 313 108 1 289 82

4 899 2 277 145 1 196 97

4 658 2 224 255 1 079 129

4 105 2 030 149 812 122

3 626 1 652 164 665 119

Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%)

2

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

2 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för 2008–2010 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget.

5

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Karolinska Institutets organisation 2012

6

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Rektor har ordet Stark internationell ställning

fokuserade insatser för ökad kvalitet inom samtliga program, vilka bland annat innefattar pedagogisk utveckling och ökad forskningsanknytning.

Jag vill i detta sammanhang framföra ett stort tack till de KImedarbetare som på olika sätt deltagit i arbetet med utvärderingarna.

När jag skriver detta förord har den högtidliga rektorsskiftesceremonin i Stadshuset just ägt rum. Det är ett starkt och expanderande medicinskt universitet i snabb förändring som jag har fått i uppdrag att leda och som bär min företrädares signum.

Jag vill därför särskilt tacka professor Harriet WallbergHenriksson för hennes insatser som rektor för vårt universitet.

Karolinska Institutet (KI) är idag ett ledande forskningsuniversitet med stark internationell ställning och hög visibilitet i det svenska samhället. Det är med glädje och stolthet, men också ödmjukhet, som jag nu axlar uppdraget som KI:s tjugoförste rektor.

Samverkan med Landstinget Under året intensifierades samarbetet med Stockholms läns landsting (SLL) bland annat genom Projekt 4D (fyra diagnoser) för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Det gäller områdena hjärtsvikt och tromboembolism, artritsjukdomar, diabetes typ 2 och bröstcancer samt informatik. Syftet med projektet är också att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare kan leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka samarbetet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.

Unik forskningssatsning Regeringens senaste forsknings- och innovationsproposition ger Sverige en unik möjlighet att öka forskningens internationella konkurrenskraft. Tillsammans med den förra propositionen är tillskottet nio miljarder kronor räknat på årsbasis och en ansenlig del går till livsvetenskaperna. Det är en utmaning och ett stort ansvar för lärosätena och övriga forskningsaktörer att kanalisera dessa resurser mot verksamheter som ger forskning av högsta kvalitet.

Mayo Clinic Samarbetet med Mayo Clinic i USA har fördjupats. Under året har gemensamma möten ägt rum i Stockholm såväl som i Rochester, Minnesota. En gemensam operativ styrgrupp har skapats med uppgift att strukturera och planera det framtida samarbetet. Som en gemensam aktivitet utannonserades i slutet av året möjligheten att ansöka om ekonomiskt stöd för resor vid samarbetsprojekt inom forskning, utbildning, innovation och administration. Detta är ett första steg och jag ser fram emot fortsatt nära samarbete och nya initiativ under det kommande året.

SciLifeLab blir nationell resurs Regeringen har under året beslutat att förstärka satsningen på Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som en nationell resurs för storskalig basal och translationell spjutspetsforskning inom molekylär biovetenskap, medicin och miljö. Regeringens satsning beräknas 2016 att uppgå till 300 miljoner kronor.

I april 2012 anslöt sig AstraZeneca till de satsningar på SciLifeLab som tidigare beslutats av regeringen och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den främsta prioriteringen är att stödja forskarinitierad translationell och patientnära forskning inom neurovetenskaper, cancer, respiration, inflammation, infektionsmedicin, diabetes, andra metabola sjukdomar samt kardiovaskulära sjukdomar. Syftet är att öka förståelsen av sjukdomsmekanismer och validera nya målmolekyler för diagnostik och behandling.

Stora satsningar på infrastruktur Byggarbete har pågått under hela året, både med vår spektakulära aula och med det Widerströmska huset, som kommer att inrymma institutionerna för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) och Folkhälsovetenskap. I nära samarbete med SLL fortsätter det intensiva arbetet med att utforma ett helt nytt universitetssjukhus, som kommer att innehålla en stor laboratoriebyggnad för translationell forskning med fokus på folksjukdomar. Projekteringen av Biomedicum, som ska blir ett av Europas största forskningslaboratorier för biomedicinsk grundforskning, har nu nästan slutförts.

Utvärdering av utbildningar Under 2012 har Högskoleverket granskat nio av KI:s utbildningar varav två har fått betyget mycket hög kvalitet, fem hög kvalitet och två bristande kvalitet. Det är logopedprogrammet och utbildningen på grundnivå i psykologi som fått högsta betyget, vilket är mycket glädjande. Dock ska alla utbildningar vid KI hålla hög kvalitet och det långsiktiga målet är att minst 50 procent framdeles ska erhålla omdömet mycket hög kvalitet.

Specifika åtgärdsprogram har tagits fram för de utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet, men KI arbetar nu med

7

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Donationer Vi behöver även stärka våra grundutbildningar, så att vi kan attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna från alla delar av världen. Samma krav på excellens som vi ställer på forskningen, måste vi också ställa på våra utbildningar.

Vi behöver också utveckla samspelet med hälso- och sjukvården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i snabb förändring. Antalet enskilda vårdgivare ökar i snabb takt, något som kan leda till fragmentering och därmed äventyra den epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet.

Av detta följer att KI behöver utveckla en ny strategi för samverkan med hälso- och sjukvården.

Avslutningsvis vill jag konstatera att KI:s framgångar - förr, nu och i framtiden - uteslutande beror på många enskilda medarbetares kreativitet, briljans, entusiasm, tävlingslust, lojalitet och inte minst hårda arbete. Jag ser därför med stor tillförsikt fram emot en fortsatt positiv utveckling för både forskning och utbildning vid KI.

Under 2012 har KI tagit emot en rad donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning långsiktigt. Jag vill här passa på att nämna några:     

Familjen Erling Perssons stiftelse, magnetkamera för hjärt-kärlforskning (28 mnkr) Stichting af Jochnick Foundation, forskning avseende de underliggande orsakerna till diabetes (15 mnkr) Fredrik Lundberg, forskning kring pulsåderbråck (13 mnkr) Björn och Lena Ulvaeus, forskning avseende blodsjukdomar (3 mnkr) Mats Sundin, samarbete med University of Toronto kring barns hälsa (2 mnkr)

Utöver dessa större donationer, så har det också kommit in ett stort antal donationer och gåvor på lägre belopp och jag vill rikta ett varmt tack till alla våra donatorer för ert ekonomiska stöd och stora engagemang för KI.

Framtiden Jag vill lyfta tre centrala frågor av betydelse för KI:s framtid.

Vi behöver stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Vi måste därför lägga större resurser på att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av deras karriär för att säkra återväxten och öka möjligheterna till internationella rekryteringar.

Anders Hamsten Rektor

8

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag

Strategi 2012

Enligt 3 kap. 1 § förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.

KI har fastställt en utvecklingsstrategi för 2010–2012: Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/Strategi_2012_sv.pdf

Lärosätenas instruktion – Högskolelagen

______________

Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2012 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen.

Av högskolelagen framgår att de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor är utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete.

Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sätt        

Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i de nämnda dokumenten som denna årsredovisning är uppbyggd.

att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas att hög kvalitet nås i verksamheten, att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, att hållbar utveckling främjas i verksamheten, att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.

Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena ska aktivt främja och bredda rekryteringen.

9

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Intern styrning och kontroll

hösten 2012 har vidare två chefsbefattningar rekryterats inom informationssäkerhet och IT. Riksrevisionen har den 13 februari 2012 lämnat en revisionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlingsoch inköpsprocessen där KI den 23 april 2012 i skrivelse till Riksrevisionen redovisat vidtagna och planerade åtgärder inom området. Under året har arbetet fortsatt med att avsevärt stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att lagen om offentlig upphandling följs. Ett fortsatt utvecklingsarbete krävs.

Justitiekanslern har i beslut den 29 maj 2012 uttalat allvarlig kritik mot KI för brister i diarieföring och ärendehandläggning.

Under verksamhetsåret har kraftfulla insatser vidtagits, för att komma till rätta med bristerna. Åtgärderna omfattar bland annat tydliggörande av ansvar, utbildningsinsatser och genomgång av verksamhetens diarieföring. Förberedelser har genomförts för införande av nytt diarieföringssystem och elektroniskt ärendehanteringssystem vilka tas i bruk år 2013.

I syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen för intern styrning och kontroll samt verksamhetsplanering och uppföljning beslutade Konsistoriet den 20 februari 2012 om aktiviteter i KI:s årsplanering för 2012-2013. Arbetet har resulterat i tydligare anvisningar inför verksamhetsplanering och KI:s första övergripande verksamhetsplan innehållande uppdrag och budget för nästkommande år.

KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en mer genomgripande riskanalys har genomförts under verksamhetsåret 2012. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev samt universitetets utvecklingsstrategi. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats.

Konsistoriet har under året fastställt elva riskområden där beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: nämligen förlust av examinationsrätt, otillräcklig lärartillgång inom utbildningen, bristande moderna tekniska plattformar och verktyg inom utbildningen, begränsade möjligheter till klinisk forskning och utbildning, forskningsfusk, begränsande regelverk kring registerdata och djurverksamhet, bristande forskningsdokumentation, bristfällig medicinsk informatik KI/SLL, otillräcklig omställning vid KI utifrån förändringar i sjukvården, bristande efterlevnad av lagen om offentlig upphandling och återkrav på grund av bristfällig hantering av medel och redovisning till externa finansiärer.

Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för Konsistoriet, däribland utveckling av KI:s informationssäkerhet och IT. Ett ramverk för informationssäkerhetsåtgärder har tagits fram med övergripande förberedelser för implementering. Under

10

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet

förbrukat sitt anslagssparande. Två nya specialistsjuksköterskeprogram, ett i medicinsk vård och ett i kirurgisk vård, startade höstterminen 2012. Masterprogrammet i hälsoinformatik gjordes inför 2012 om till ett program med en gemensam examen tillsammans med Stockholms universitet. Syftet är att ge programmet en tydligare anknytning till den forskning som pågår inom området på båda universiteten.

Eftersom KI beräknar att överproducera de närmaste åren, har beslut fattats som syftar till att anpassa utbudet till takbeloppet. KI har under året påbörjat avvecklingen av två nybörjarprogram, tandtekniker- och folkhälsovetenskapsprogrammet. Beslut har också fattats om att kraftigt minska omfattningen av fristående kurser, men detta kommer att få effekt först 2013.

Fördelningen mellan olika typer av program och kurser samt fördelningen av kurser mellan grundnivå och avancerad nivå var 2012 i stort sett densamma som 2011, vilket illustreras i tabellerna nedan.

Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på sitt breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård.

Under året har KI genomfört utbildning inom 40 olika programutbildningar och erbjudit drygt 130 fristående kurser.

Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som redan har en utbildning inom hälso- och sjukvård.

KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har under senare år arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat syfte är att KI endast ska erbjuda utbildning med aktiv forskning inom huvudområdet. KI arbetar dessutom med att anpassa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka andelen utbildning på avancerad nivå.

Nysatsningarna under året har varit få eftersom KI 2012 överproducerat och på ett par års sikt beräknar att helt ha

Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser 2009 Hst Generell examen – nybörjare Generell examen – påbyggnad

2010 %

328

Hst

6

2011 %

264

Hst

5

2012 %

248

Hst

4

%

211

4

344

6

393

7

443

8

424

7

3 939

70

3 726

67

3 832

66

3 976

68

Yrkesexamen – påbyggnad

585

10

566

10

582

10

573

10

Fristående kurser

399

7

575

11

709

12

701

12

5 595

100

5 524

100

5 815

100

5 885

100

Yrkesexamen – nybörjare

Summa Källa: Ladok.

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2009

2010

2011

2012

Hst

%

Hst

%

Hst

%

Hst

%

Grundnivå

3 603

64

3 423

62

3 480

60

3 554

60

Avancerad nivå

1 848

33

2 035

37

2 289

39

2 290

39

Ej klassificerad Summa

144

3

66

1

46

1

41

1

5 595

100

5 524

100

5 815

100

5 885

100

Källa: Ladok.

Legitimationskurs för optiker KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon legitimationskurs för optiker under 2012.

11

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studenterna

fört med 2011. Läkarprogrammet och psykologprogrammet har högst söktryck på KI och även högt söktryck nationellt.

Efter en ganska kraftig nedgång 2011 – som berodde på införandet av studieavgifter – har söktrycket till magister- och masterprogrammen ökat igen, både i den nationella och i den internationella antagningsomgången.

Sökande KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck och det har ökat något jämfört med 2011. Det totala antalet behöriga förstahandssökanden har ökat med drygt två procent jämSöktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)* 2009 Platser

2010

Sök/ plats

Platser

2011

Sök/ plats

Platser

2012

Sök/ plats

Platser

Sök/ plats

Nybörjarprogram

986

4,8

1 142

5,1

1 297

4,6

1 245

4,9

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

678

2,1

511

2,9

618

3,1

674

2,8

Magister-/masterprogram Totalt

225

2,8

334

2,9

362

1,9

325

2,3

1 889

3,6

2 087

4,1

2 277

3,8

2 244

3,9

Källor: VHS, NyA Open.

Breddad rekrytering

Åldersfördelning

Breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper av studenter – i syfte att minska snedrekryteringen – och om att skapa bra studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet.

KI intensifierade under 2012 de språkstödjande insatserna för studenterna genom att utöka språkhandledningen på svenska. Dessutom erbjuder KI från och med 2012 språkhandledning på engelska. KI erbjuder även språkhandledning på distans, en verksamhet som framför allt är riktad till studenter som studerar utomlands. Den seminarieserie i vetenskapligt skrivande som sedan tidigare erbjuds, har under året givits inom fler utbildningsprogram än tidigare. Slutligen erbjuds KI:s studenter en föreläsningsserie i studieteknik och stresshantering.

Som ett led i att bredda rekryteringen har KI bland annat studentambassadörer. Studentambassadörerna besöker och presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt bland ambassadörerna, både med avseende på kön och etnisk tillhörighet. Vidare har KI tre samarbetsgymnasier, Huddinge-, Solna- och Tenstagymnasiet där löpande aktiviteter genomförs.

Dessa består bland annat av inspirationsföreläsningar och studiebesök. En annan viktig del i arbetet med breddad rekrytering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att ”skugga en student”.

Som framgår av diagrammen nedan har andelen nybörjare under 24 år ökat markant mellan 2011 och 2012 och – med undantag för 2010 – även jämfört med tidigare år. Den ökade andelen yngre studenter kan bero på de nya antagnings- och urvalsgrunder som infördes 2010. Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009

12

2010 2011 –24 år 25–34 år 35– år

2012

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Utbildningsuppdraget

Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 100%

Helårsstudenter och helårsprestationer

90%

Antalet helårsstudenter uppgick 2012 till 5 885 och antalet helårsprestationer till 5 307 inom ramen för takbeloppet.

Utfallet är något lägre än tidigare prognos. Resultatet för 2012 ligger 11,2 mnkr över takbeloppet inklusive ersättning för helårsprestationer från december 2011.

Antalet helårsstudenter har ökat något jämfört med 2011, medan antalet helårsprestationer har minskat. Detta beror framför allt på att antalet kursveckor under 2012 var 39 jämfört med normalt sett 40 och att fler examinationer därmed kommer att registreras på kalenderåret 2013.

Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 598 958 tkr. Tillsammans med prestationerna från december 2011 på 1 400 tkr kommer anslaget för 2012 därmed att belastas med 600 358 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande på 49 785 tkr.

Respektive utbildningsprograms andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 6 i tabellbilagan.

80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2009

2010 –24 år

25–34 år

2011

2012

35– år

Källa: Ladok.

Studentinflytande

Studentmedverkan är en viktig del i KI:s berednings- och beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i alla KI:s beredande och beslutande organ, inklusive KI:s ledningsgrupp.

Helårsstudenter vid KI år 2012 (totalt 5 885) KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor.

Fristående kurs 12% För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst en studentrepresentant är närvarande – förutsatt att en studentrepresentant finns utsedd.

Magister och master 7% År 2012 utgjorde kvinnor 68 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ (KI:s styrelse, de Övriga påbyggnadsinterna verksamhetsstyrelserna och programnämnprogram 2% derna), vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med 2011. Skillnaden i nominella tal är dock Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8% liten. I programnämnderna är könsfördelningen representativ för studentpopulationen – som till Biomedicinska 73 procent består av kvinnor – vilket inte är fallet i analytikerövriga nämnda organ. programmet 3% För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom KI:s bereÖvriga nybörjarprogram 12% dande och beslutande organ. Studenterna utbildas om gällande lagar och förordningar samt KI:s orgaArbetsterapeutTandläkarnisations- och beslutsstruktur. På programnämndsprogrammet 3% programmet 7% nivå förs kontinuerliga diskussioner med studenterna om vikten av studentinflytande.

Källa: Ladok.

KI har avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. I avtalet ingår finansieringsstöd för detta och för student- och doktorandombudsmän. Under året har ett nytt avtal slutits för 2013– 2015.

13

Läkarprogrammet 26%

Sjukgymnastprogrammet 6%

Sjuksköterskeprogrammet 10% Psykologprogrammet 4%

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Uppdragsverksamhet

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet inklusive decemberprestationer, 2009–2012, tkr 2009

2010

2011

Uppdragsverksamheten vid KI består av två delar: uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten har, som framgår av diagrammet nedan, minskat något jämfört med 2011 och uppgår 2012 till drygt 70 mnkr.

Kommuner och landsting är de enskilt största uppdragsgivarna.

2012

Takbelopp

552 204

619 449

616 148

589 150

Ersättning

532 674

553 772

587 977

600 358

Under/över takbelopp

-19 530

-65 677

-28 171

11 208

Inklusive tilläggsanslag under perioden 2009–2011.

Intäkter av uppdragsverksamhet 2003–2012, exklusive studieavgifter

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

Antagning till psykologprogrammet

Mnkr 75

Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. Både i regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70.

Höstterminen 2012 registrerades 84 studenter på termin 1.

50

25

Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet

0 2003

Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet helårsstudenter på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår i tabellen nedan. I tabell 6 i tabellbilagan framgår hur antalet helårsstudenter utvecklats över tid.

2006

2009

2012

Källa: Agresso.

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 2012 Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet 2012 Läkarprogrammet

Utländska 11%

Övriga statliga myndigheter 9%

1 516

Tandläkarprogrammet

396 Svenska företag 19%

Källa: Ladok.

Examina Det totala antalet utfärdade examina har minskat kraftigt i jämförelse med 2011, från 2 239 till 1 878. Minskningen beror på att KI – på grund av förlorad examensrätt – inte hade någon antagning till sjuksköterskeprogrammet under 2009. Detta får effekter både på antalet sjuksköterskeexamina och kandidatexamina med huvudområdet omvårdnad. Flertalet övriga examina har ökat i antal. Under året har den första kullen psykologstudenter på KI tagit examen. Antalet examina per program framgår av tabell 7 i tabellbilagan.

Organisationer och stiftelser 4% Universitet och högskolor 12%

Källa Agresso.

Antal examina 2009–2012 Examen

2009

2010

2011

2012

Yrkesexamen

1 488

1 416

1 466

1 223

697

728

773

655

Generell examen Totalt antal examina

2 185

2 144

2 239

1 878

Totalt antal individer

1 792

1 786

1 888

1 668

14

Kommuner och landsting 45%

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Uppdragsutbildning

ens utbytessatsning ”Mobilitet för lärare och studenter vid högskola 2011–2012” upphört. Även antalet utresande studenter har minskat medan antalet inresande är relativt konstant (för mer information, se tabell 8 i tabellbilagan). Bland annat har utbytet inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet minskat, vilket beror på att en del projekt upphört och nya är under uppbyggnad. Under uppbyggnadsfasen genomförs endast planeringsresor och lärarutbyten.

Utöver detta gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt examensarbete utomlands inom utbytesprogram. Under 2012 har dessutom ett antal läkarstudenter genomfört datainsamling inför examensarbete utomlands men utanför utbytesprogram.

Studenter som deltar i internationella kurser som ”Global hälsa” och ”Medicinsk utveckling i Europa och EU” genomför också en del av sin utbildning utomlands.

Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för internationalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har påbörjats under året. Målet är att KI:s studenter efter avslutad examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varierande ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter.

Totalt sett har intäkterna för uppdragsutbildning sjunkit. Detta beror på att omfattningen av icke poänggivande uppdragsutbildning minskat.

Poänggivande uppdragsutbildning har dock ökat i omfattning i jämförelse med 2011, både vad gäller intäkter, helårsstudenter och helårsprestationer. Genom en strategisk satsning riktad mot vårdgivare har fler uppdrag genererats. Ökning har skett inom flera ämnesområden, till exempel socialpsykiatri och medicin. Socialstyrelsen har under året varit en stor uppdragsgivare, men dessa uppdrag avslutades 2012. Under 2013 förväntas den rådande lågkonjunkturen medföra en minskning av omfattningen på poänggivande uppdragsutbildning.

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2009–2012 2009

2010

2011

2012

Helårsstudenter

181

178

235

250

Helårsprestationer

192

128

202

222

Källa: Ladok.

Internationalisering Internationaliseringsarbetet bedrivs i enlighet med ”Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå 2010–2012”.

Under året har KI och studentkårerna samarbetat om att förbättra servicen till och mottagandet av inresande studenter.

Detta arbete är viktigt för att attrahera utländska studenter, inte minst studieavgiftsstudenter. Vidare har KI inlett ett samarbete med Universidad de Oviedo i Spanien inom Erasmus Mundusprogrammet; hösten 2013 startar magisterprogrammet Public Health in Disasters. Programmet leder till en gemensam examen.

Härutöver har årligen återkommande aktiviteter genomförts, till exempel informationsträffar om lärar- och studentutbyten, sociala aktiviteter för inresande lärare och studenter samt kurser i att undervisa på engelska. Omfattningen på KI:s långvariga samarbete med Makerere University i Uganda har under 2012 utökats med ytterligare två av KI:s utbildningsprogram.

KI arbetar för att öka lärarutbytet. Antalet utresande lärare har dock nästan halverats under året på grund av att regering-

15

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Studentutbyte 2012

Källa: Ladok.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter

KI bedömer att den studieavgiftsfinansierade verksamheten innebär ett visst administrativt merarbete.

Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsställande förutom i ett par fall då tredjelandsstudenters uppehållstillstånd försenats trots betald studieavgift.

Inga nya strategiska avtal har ingåtts med universitet utanför EU/EES-området med anledning av införandet av studieavgifter. KI hade 80 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2012, att jämföra med 89 föregående år.

KI hade totalt 60 studieavgiftsskyldiga studenter under 2012.

Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året sju masterprogram på engelska. KI erbjöd även ett antal fristående kurser samt kurser inom ramen för EuroScholarskonsortiet och Stockholm Summer School. Det sistnämnda är ett samarbete mellan KI, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet.

Höstterminen 2012 registrerades 31 nya studenter på KI:s masterprogram. Därtill registrerades en student på kompletterande utbildning för tandläkare. Av de 32 studieavgiftsskyldiga studenterna hade tolv helt stipendium medan 20 var betalande.

Av det totala antalet registrerade studenter på termin 1 på masterprogram på engelska, utgjorde tredjelandsstudenterna 15 procent under 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 14 procent.

Antalet helårsstudenter 2012 uppgick till 33,6 och antalet helårsprestationer till 27,7.

Internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster har ökat markant, vilket framkommer i International Student Barometer 2011/12. De satsningar som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet avser att även komma lärosätets övriga utbildningsverksamhet tillgodo.

Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten (tkr) 2011

2012

Intäkter

1 708

5 724

Kostnader

3 645

5 895

-1 937

-171

Totalt Källa: Agresso.

Av kostnaderna 2012 består knappt 2,8 mnkr av ersättning till kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administration och marknadsföringsinsatser.

16

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Kvalitet

Den utbildningskongress som KI hittills anordnat årligen, fokuserade 2012 på möjligheter att utveckla studenters lärande med hjälp av IT. I kongressen deltog drygt 300 personer – merparten lärare, studenter och kliniska handledare från KI. KI:s lärardag genomfördes på temat Hållbar utbildning – vägval för framtiden. Lärardagen fokuserade på hållbar utveckling i ett brett perspektiv som inbegrep aspekter av internationalisering, lika villkor, entreprenörskap och etik.

Högskoleverkets utvärderingar Högskoleverkets utvärderingar har varit i fokus hela 2012. Vid KI har tio utbildningar granskats. Två utbildningar har erhållit omdömet ”mycket hög kvalitet”, fem ”hög kvalitet” och två ”bristande kvalitet”. Högskoleverket har i ett fall ännu inte fattat sitt beslut.

Då ett flertal av KI:s utbildningar leder till både generell examen och yrkesexamen har självvärderingsarbetet varit omfattande. Arbetet med självvärderingarna har varit en viktig del i det interna kvalitetsarbetet, då brister som framkommit i självvärderingarna åtgärdats omgående.

KI har tagit fram åtgärdsplaner för de utbildningar som erhållit omdömet bristande kvalitet och bedömer att kvaliteten kommer att vara betryggande vid Högskoleverkets uppföljning.

KI kommer att analysera och dra nytta av framgångsfaktorerna i de utbildningar som erhållit omdömet mycket hög kvalitet.

Pedagogiska projektmedel och utmärkelser KI avsätter varje år medel till pedagogiskt inriktade utvecklingsprojekt som syftar till utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Under 2012 beviljades medel till fem projekt. Utöver dessa KI-specifika medel avsätter SLL projektmedel för pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt inom Stockholms vårdutbildningar.

KI delar varje år ut ett pris till lärare, lärarlag eller administrativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utvecklings- eller förnyelsearbete inom utbildningar på grundnivå och avancerad nivå.

Tre ledamöter utsågs under året att ingå i Pedagogiska akademin. Syftet med akademin, som inrättades 2011, är att skapa ett nätverk för KI:s lärare.

Åtgärder för att höja kvaliteten i utbildning För att säkerställa och höja kvaliteten på KI:s examensarbeten, har samtliga kursplaner för examensarbeten samt ett knappt hundratal examensarbeten granskats. De preliminära resultaten av granskningarna visar att ett antal kursplaner behöver revideras för att nå en högre överensstämmelse med examensmålen i högskoleförordningen. Vidare framgår att arbetet med systematisk kvalitetssäkring av examensarbetena måste fortgå. Det bör noteras att granskningen visar att brister i kursplanerna inte med nödvändighet resulterar i kvalitetsbrister i examensarbetena. Dialog pågår om vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån resultatet av granskningarna.

KI har under året arbetat med att definiera vad som utmärker excellens i utbildning. Syftet är att ge utbildningsorganisationen verktyg för fortsatt strategiskt kvalitetsarbete.

KI implementerade i början av året en ny målrelaterad kursvärderingenkät som är gemensam för samtliga utbildningar.

Enkäten håller nu på att utvärderas.

Utveckling av lärandemiljöer och studentengagemang Under 2012 fortsatte arbetet med projektet ”Framtidens lärandemiljöer” som är ett samarbete med SLL. Syftet med projektet är att utveckla såväl formella som informella lärandemiljöer vid KI. Två informella miljöer, på campus i Huddinge respektive Solna, har invigts under året och liknande projekt kommer att genomföras på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Studenterna nyttjar miljöerna i hög grad och en utvärdering av projektet har påbörjats.

Den populära seminarieserien ”Student – låt dig inspireras av en professor” som startade 2011 har fortsatt under 2012. För att så många studenter som möjligt ska kunna ta del av föreläsningarna, publiceras de på KI:s hemsida.

Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet

Lika villkor

Vid KI finns idag flera funktioner med uppdrag att stödja lärares och handledares kompetensutveckling och utveckla den pedagogiska kvaliteten inom utbildningarna. För att optimera stödet har KI beslutat att från och med 2013 organisatoriskt samordna dessa funktioner.

Könsfördelning De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minoritet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Totalt sett är förändringarna jämfört med 2011 mycket små, men skillnader kan noteras på programnivå, till exempel har andelen kvinnor bland nybörjare på tandläkarprogrammet ökat med ca 12 procentenheter. Det är svårt att påverka könsbundna utbildningsval; en liknande könsfördelning som på KI

Pedagogisk kursverksamhet och kompetensutveckling Under 2012 gavs tio olika kurser i högskolepedagogik för KI:s lärare.

17

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Likabehandlingsperspektivet i undervisning

återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Insatser som KI gör för en jämnare könsfördelning bland studenterna är till exempel att alltid ha representanter för båda könen i marknadsföringen till presumtiva studenter. KI har även genomfört ett särskilt projekt vars syfte var att ge fördjupad kunskap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar inom medicin och vård. Resultatet har publicerats i boken ”Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval”. Resultaten kan KI använda i det framtida rekryteringsarbetet.

Likabehandlingsperspektivet har under 2012 fått ett ökat genomslag i flera av KI:s utbildningar. Likabehandling tas exempelvis upp i kurser som behandlar patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll, men även i kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst. Flera utbildningsprogram har också infört frågor om diskriminering i sina kursvärderingsenkäter.

Vidare har enskilda utbildningsprogram kartlagt om studenter av underrepresenterat kön, det vill säga män, har särskilda behov av stöd. Kartläggningarna visar att de har behov av manliga förebilder och möjligheter att träffas i en enkönad miljö. Dessa studenter erbjuds nu efterfrågat stöd.

Eftersom ökad kunskap och medvetenhet hos handledare och lärare är en av de viktigaste förutsättningarna för lika villkor i utbildningarna, erbjuder KI sina lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Under 2012 deltog ca 130 lärare och handledare. KI erbjuder även studenterna utbildning, framför allt om diskrimineringslagen och likabehandlingsperspektiv i utbildningen. Under 2012 deltog ca 165 studenter. Dessutom informeras samtliga nyantagna studenter om diskrimineringslagstiftningen och om vilka stödfunktioner som finns vid KI.

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2012 ArbetsterapeutAudionomBiomedicinBiomedicinsk analytikerLogopedLäkarOptikerPsykologRöntgensjuksköterskeSjukgymnast-

Särskilda åtaganden

Sjuksköterske-

Tandvårdscentral

TandhygienistTandläkar-

Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård.

Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns stödfunktioner kopplade. Under 2012 omfattade verksamheten cirka 36 500 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var 92 640 tkr och totalkostnaden 111 304 tkr. KI fördelar – utöver det anvisade anslaget – vissa ytterligare medel till verksamheten.

Nybörjarprogram totalt 0%

20%

40%

Män

60%

80%

100%

Kvinnor

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2012 Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterskeProgr. i odont. profylaktik Magisterprogram

Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land

Masterprogram Påbyggn. program totalt 0%

20% Män

40%

60%

80%

KI har tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och Linköping i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna.

Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas

100%

Kvinnor

Källa: Ladok.

18

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdigheter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år.

Både ur ett student- och kursledningsperspektiv är den samlade erfarenheten av utbildningen god. Tillgången på verksamhetsförlagda utbildningsplatser av god kvalitet är dock till viss del fortfarande ett problem. Studentens kunskaper i svenska språket är avgörande både när det gäller studentens förutsättningar att följa utbildningen och när det gäller att kunna fördjupa sitt yrkeskunnande.

Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfattar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagda delar. Under 2012 har kursplanen för utbildningen reviderats för att tydliggöra lärandemålen. Vidare har sjukvårdssvenskan integrerats i samtliga moment i kursen

och de campusförlagda delarna av utbildningen har fått en mer klinisk inriktning.

KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i svenska är av största vikt för att klara utbildningen.

Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som klinisk färdighetsträning. Inga förändringar i upplägget har gjorts i förhållande till 2011.

Erfarenheter från den andra utbildningsomgången är att studenternas såväl teoretiska som kliniska kunskaper varierar och att anpassningar till studenternas förutsättningar därför måste göras. Inför 2013 kommer KI att revidera kursplanerna för att lättare kunna göra individuella anpassningar. Liksom tidigare kan konstateras att även kunskaperna i svenska varierar. Ett pilotprojekt bedrivs under 2012 och 2013 tillsammans med Svenska för invandrare (SFI) i Södertälje kommun i syfte att ge studenterna möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska.

Återrapportering av vissa uppgifter Behöriga sökande

Registrerade

Avbrott

Antal hst*

Examinerade

Kompletterande utbildning för läkare Vårterminen

–

18(20)

0

9,90

16

Höstterminen

72

20

0

8,50

–

Vårterminen

–

25(26)

0

13,75

24

Höstterminen

33

25

0

10,63

–

Vårterminen

–

15(16)

0

8,25

16

Höstterminen

46

16

0

6,80

–

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor

Kompletterande utbildning för tandläkare

* Antal hst inkluderar studieavgiftsstudenter. () anger antalet registrerade studenter höstterminen 2011.

Källor: Ladok, NyA

Två studenter som påbörjade den kompletterande utbildningen för läkare hösten 2011 har avbrutit sina studier. Detta beror på att de erhållit behörighet att arbeta som läkare i Sverige.

Användning av medel för kompletterande utbildning 2012 (% av kostnader ) Läkare

Användning av medel för kompletterande utbildning Intäkterna per helårsstudent uppgår till knappt 237 tkr för den kompletterande utbildningen för läkare, drygt 131 tkr för utbildningen för sjuksköterskor och drygt 302 tkr för utbildningen för tandläkare. Nedan redovisas hur dessa resurser använts. I posten ”antagning” ingår endast antagningskostnader på institutionsnivå (samlad bedömning). Övriga antagningskostnader ingår i de indirekta kostnaderna. För att uppgifterna om hur stor andel av medlen som använts för undervisning inte ska bli missvisande, bör även VFU:n inkluderas.

Tandläkare

Planering

4

4

3

Antagning

2

0

2

Validering Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt, inkl. indirekta kostnader Totalt Källa: Agresso, uppskattningar.

19

Sjuksköterskor

0

0

0

30

46

13

39

21

36

25

29

46

100

100

100

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande utbildningarna för att kunna göra individuella anpassningar – i den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI har under 2012 planerat en enkätundersökning som i början av 2013 kommer att skickas till samtliga som genomgått kompletterande utbildning. Syftet med undersökningen är framför allt att undersöka i vilken utsträckning de som gått utbildningen har fått arbete som läkare, tandläkare respektive sjuksköterska.

Inom verksamhetsområdet interprofessionell utbildning har olika seminarier och workshops genomförts för att öka kompetens och medvetenhet om interprofessionellt lärande. Inom ramen för pedagogisk fortbildning har såväl chefer och ledare inom vården som handledare inom verksamhetsförlagd utbildning erbjudits olika former av kompetensutveckling.

När det gäller pedagogisk utveckling och forskning har en lärarakademi inrättats. Akademin utgör en gemensam plattform för lärare och handledare där pedagogiska frågor kan diskuteras.

Vidare har KI – bland annat via CKU – varit delaktigt i uppbyggnaden av akademiska vårdcentraler, vars syfte är att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården.

Under 2012 har arbetet med att utveckla ett utvärderingsinstrument för den verksamhetsförlagda utbildningen fortsatt.

Under 2013 beräknas instrumentet implementeras i några av landstingets verksamheter. Vidare har en utbildning för studenter inom journalhantering, bemötande, sekretess och hygien utvecklats i form av ett e-lärandekoncept. Utbildningen kommer att testas och därefter gå i drift under år 2013.

Övrigt Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit 1 603 tkr (2:72 ap. 9) för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Behovet av att utveckla den kliniska utbildningen är fortsatt stort, varför KI beslutade att även 2012 använda medlen för verksamheten vid Centrum för klinisk utbildning (CKU).

CKU – som är ett samverkansorgan mellan KI, SLL och de enskilda högskolorna i Stockholm – har det övergripande och samordnande ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning inom Stockholms läns hälso- och sjukvård.

Verksamheten bedrivs inom fyra verksamhetsområden: interprofessionell utbildning (IPE), pedagogisk fortbildning av lärare, pedagogisk utveckling och forskning samt kvalitet och logistik i verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

20

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Ekonomisk redovisning I nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutvecklingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslagsintäkterna är redovisade inklusive ALF-anslaget. Se vidare kommentarer under finansiell redovisning.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2009

2010

2011

2012

759,2

754,0

805,5

833,1

Intäkter Statsanslag

84,9

83,9

100,0

100,6

Bidrag

Avgifter och andra ersättningar

8,8

12,7

20,6

19,8

Finansiella

0,0

0,1

0,1

0,0

852,9

850,7

926,2

953,6

Personal

420,3

434,0

488,2

507,7

Lokaler

100,5

99,6

99,0

109,2

Övrig drift

304,4

295,1

318,1

335,7

Finansiella

0,2

0,2

0,3

0,1

Summa intäkter Kostnader

Avskrivningar Summa kostnader

23,6

23,3

17,9

12,2

849,0

852,1

923,5

965,0

4,2

4,3

7,3

7,6

Transfereringar Medel från staten Medel från myndigheter

1,9

0,0

0,0

0,0

-6,1

-4,3

-7,3

-7,6

3,9

-1,4

2,6

-11,4

Balanserad (IB)

134,1

137,9

136,5

139,1

Totalt (UB)

137,9

136,5

139,1

127,8

Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets

Källa: Agresso.

Ofördelade intäkter och kostnader Resultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning.

21

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Livskvalitet

Forskning

En majoritet av de patienter som opererats för cancer i luftstrupen ansåg sig vid en uppföljning efter fem år ha hög livskvalitet, en mindre grupp hade dock kvarstående och ökande besvär från operationen (Journal of Clinical Oncology januari och april). Att personer som diagnosticerats med cancer löper en kraftigt ökad risk för självmord eller död i hjärtkärlsjukdom direkt efter sjukdomsbeskedet har givit ny kunskap som är viktig både för anhöriga och vårdpersonal (New England Journal of Medicine april).

En studie har visat att kvinnor som står inför en cancerbehandling informerades betydligt sämre om hur behandlingen påverkar deras framtida möjligheter att få barn, jämfört med män i motsvarande situation (Journal of Clinical Oncology maj). Betydelsen av palliativ, icke-farmakologisk vård i livets slutskede i form av kroppsvård, beröring, trygg miljö samt ritualer kring döden har beskrivits. (PLoS Medicine februari).

Nya forskningsrön – några exempel Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar.

Forskningen utförs på alla nivåer från rent experimentell laboratorieforskning över kartläggning av sjukdomars uppkomst och utveckling till mer patientrelaterad behandlingsforskning och kliniska prövningar. Här följer ett urval av de nya rön som publicerats i högt rankade vetenskapliga tidskrifter under det gångna året.

Bröstcancer Flera forskningsrapporter har under året presenterats om bröstcancer, som idag är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer klassificeras efter vilka ytmarkörer som cancercellerna uppvisar och detta har sedan avgörande betydelse för val av behandling. Att dessa markörer förändras under en patients sjukdomsförlopp har nu visats (Journal of Clinical Oncology juni). Även kliniska iakttagelser och en genetisk mutation av betydelse för sjukdomsprognosen har presenterats (Journal of Clinical Oncology augusti och oktober).

Två stora kliniska (fas 3-) prövningar visade att behandling mot bröstcancer med två läkemedel i kombination inte var mer effektiv än behandling med ett enskilt läkemedel (Journal of Clinical Oncology februari). Allt fler kvinnor lever vidare efter en behandling mot bröstcancer och en studie har visat att de allra flesta återgår till sitt tidigare arbete och i samma omfattning som före diagnosen (Journal of Clinical Oncology juli).

Blodsjukdom En första genomgång av alla svenska patienter med kroniska blodsjukdomar, så kallade myeloproliferativa sjukdomar, visade att prognosen för överlevnad har förbättrats något under de senaste decennierna (Journal of Clinical Oncology juli)

Ledgångsreumatism Ett nytt läkemedel mot ledgångsreumatism, reumatoid artrit (RA), har visat lika god effekt som biologiska läkemedel, men till skillnad från dessa kan det nya preparatet tas i tablettform (New England Journal of Medicine augusti). I en annan studie visade ett biologiskt läkemedel god effekt som tillägg till konventionell medicinering, åtminstone under de första två årens behandling (Lancet maj). En studie har även nyanserat bilden av blodproppsrisk vid RA; risken var visserligen förhöjd, men var inte relaterad till inläggning på sjukhus, vilket man tidigare antagit (Journal of the American Medical Association oktober).

Cancerläkemedel Den lilla cellmolekylen p53, som skyddar mot tumörutveckling och som är förändrad i cirka hälften av alla cancerceller, är en attraktiv måltavla för cancermediciner. En första prövning på människa av ett ämne som återskapar en förändrad p53 visade lovande resultat (Journal of Clinical Oncology september).

Flera studier har visat på faktorer på cellulär, molekylär och genetisk nivå som ger en ökad insikt i hur cancerceller fungerar och därmed skulle kunna angripas (Science november, Journal of Experimental Medicine februari, Nature Biotechnology februari och juli).

Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning och död och förekommer i olika former. En analys av data från det nationella hjärtsviktsregistret talar för att vanligt förekommande läkemedel mot hjärtsvikt och högt blodtryck kan ha ett bredare användningsområde än man tidigare känt till och även kan fungera mot så kallad HFPEF, en typ av hjärtsvikt som man tidigare har saknat behandling mot (Journal of the

22

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Mitokondriens DNA

American Medical Association november). Nya resultat tyder också på att behandling med så kallad svikt-pacemaker skulle kunna vara av värde även för patienter med lindrigare hjärtsvikt (European Heart Journal oktober).

Förändringar i arvsmassan i cellens mitokondrier kan orsaka en rad svåra sjukdomar såsom muskelsvaghet, neurodegenerativa sjukdomar, hjärtkärlsjukdom och diabetes. Man har nu visat att risken att ett barn ska ärva en mitokondriell sjukdom bestäms redan när den blivande modern är ett embryo (Nature Genetics oktober).

Blodkärl Kartläggningen av enzymet arginas, som motverkar bildningen av skyddande kväveoxid i blodkärlen, har lett till en helt ny förklaringsmodell till hur kärlkomplikationer uppstår hos diabetespatienter (Circulation november).

Hjärnans celler Nybildningen av nervceller i olika delar av hjärnan har studerats intensivt under senare år. Nu har man visat att i det område i hjärnan som behövs för att tolka luktintryck skiljer sig människan från andra däggdjur genom att det hos människan inte bildas några nya nervceller där efter födseln. Det skulle kunna förklara varför människans luktsinne normalt är så mycket sämre än djurens (Neuron maj). En helt ny grupp av nervceller i hjärnan, som har betydelse för bland annat hjärtrytmen och blodtrycket, har beskrivits (Journal of Clinical Investigation december). Två molekyler har identifierats, som är viktiga för överlevnad och nybildning av nervceller i hjärnan, inklusive dopaminproducerande nervceller. Detta är en upptäckt som på sikt kan få betydelse för behandling av sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom (Nature Chemical Biology december).

Fysisk aktivitet Betydelsen av fysisk aktivitet har ytterligare stärkts när man kunnat visa att muskelsvaghet i ungdomen är kopplat till ökad risk för tidig död och då främst till följd av självmord eller hjärtkärlsjukdom (British Medical Journal november). Forskning har visat att motion ger så kallade epigenetiska förändringar i muskelcellernas DNA, som påverkar deras förmåga att svara på olika signaler från kroppen (Cell Metabolism mars).

Fetma En tillbakablick på personer som genomgått fetmakirurgi visade att de fortsatte att utnyttja sjukvården lika mycket som personer som fick konventionell fetmabehandling, detta trots att kirurgin ofta gav bestående viktnedgång och därmed minskad risk för sjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer (Journal of the American Medical Association september).

Alzheimers sjukdom En första klinisk prövning av ett potentiellt vaccin mot Alzheimers sjukdom visade att vaccinet mottogs väl av kroppen och att ett immunsvar mot det skadliga beta-amyloidet utvecklades (Lancet juni). I en annan studie visade forskningen att även mindre former av amyloid sannolikt har betydelse för utvecklingen av Alzheimers sjukdom och dessa skulle kunna utgöra en möjlig måltavla för framtida läkemedel (Neurology juni).

Diabetes Ett helt nytt sätt att behandla diabetes har prövats på möss.

Metoden går ut på att blockera en signalväg och på så sätt förhindra att fett lagras på ”fel” platser i kroppen såsom muskler och hjärta (Nature september). KI-forskare har deltagit i ett flertal internationella forskningskonsortier som kartlagt olika genetiska varianter som påverkar hur diabetes typ 2 utvecklas (Nature Genetics maj och augusti).

Psykisk ohälsa Vid depression får hjärnan sämre förändringsförmåga och blir mindre anpasslig vid exempelvis minneslagring. Forskning har nu visat att detta beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjeceller, en kunskap som kan bana väg för helt nya sätt att behandla depression (Molecular Psychiatry februari).

Ett tydligt samband mellan för tidig födsel och ökad risk för psykiska sjukdomstillstånd senare i livet, så som bipolär sjukdom, psykos och depression har visats. Detta kan troligen förklaras med avvikelser i hjärnans utveckling då nervsystemet hos prematurt födda är omoget och extremt känsligt (Archives of General Psychiatry juni). Eventuella risker med och utan läkemedelsbehandling under en graviditet för kvinnor med bipolär sjukdom har belysts. Analysen visade på en svår balansgång mellan de risker som en obehandlad sjukdom innebär med djup depression och de risker för missbildningar eller

Infektioner En analys av ett flertal internationella studier av de tre infektionssjukdomarna hiv, tuberkulos och hepatit C bland hemlösa grupper visade att förekomsten av sjukdomarna bland dessa grupper var flerfaldigt högre än bland den övriga befolkningen.

Förekomsten var dock ojämnt spridd mellan grupper och länder (Lancet augusti). Man har också kunnat visa att förekomsten av kondylom, könsvårtor, har minskat kraftigt hos unga kvinnor i Sverige, något som sannolikt beror på det numera tillgängliga HPV-vaccinet (Journal of Infectious Diseases juli).

23

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Kvalitet i forskning

andra komplikationer som läkemedlen medför (British Medical Journal november).

Ett läkemedel som idag prövas mot Huntingtons sjukdom har visat sig interagera även med en receptor av betydelse för schizofreni, Parkinsons sjukdom och vissa neurodegenerativa tillstånd och det skulle därför kunna vara av intresse för utveckling av behandlingar även mot dessa sjukdomar (Molecular Psychiatry februari).

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI. Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår.

Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för 2012. En mer fullständig bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämförelsen mellan åren 2002 och 2011. Under denna period har den totala produktionen av publikationer ökat med 38 procent.

ADHD En omfattande registerstudie har visat att brottsligheten hos vuxna med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinerade (New England Journal of Medicine november). Tidigare forskning har visat att personer med ADHD löper ökad risk att hamna i kriminalitet.

Antal publikationer Antal 5 000 Other 4 000 Letter 3 000

Editorial Material Meeting Abstract

2 000

Review 1 000

Article

0 2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Källa: Web of Science

24

2009

2010

2011

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Identifiera och rekrytera nya forskare

Fältnormerad citeringsgrad Grad 1,75

Genom bland annat kallelseförfarande har tre framstående forskare inom området regenerativ medicin rekryterats till anställning som professor vid KI. En viktig roll i detta arbete utgör den nybildade strategiska rekryteringsgruppen. Gruppens arbete ska ha sin grund i KI:s långsiktiga strategi, ERA2010-utvärderingen samt KI:s personalinventering. Under året har gruppen genomfört en kompetensinventering samt utarbetat förslag till införande av en ny akademisk anställning som Senior Forskningsspecialist (Senior Research Specialist).

Under året infördes i Högskoleförordningen möjligheten till ”meriteringsanställning”. Mot denna bakgrund utlyste KI under hösten medel för 20 anställningar som forskarassistent.

Medel har också fördelats för 20 anställningar för yngre forskare (”forskarassistentförlängning”).

1,50

1,25

1,00

0,75 2002

2005 KI

2008

2011

Världsgenomsnitt

Källa: Web of Science

Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan åren 2006 och 2011 har KI:s värde ökat från 1,46 till 1,55. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer från 2012 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med anledning av detta exkluderats från ovanstående figur.

Forskningsanknytning Forskningsanknytning innebär att även de lärare vars huvudsakliga uppgift är undervisning måste få utrymme – ekonomiskt och tidsmässigt – att bedriva egen forskning och därmed göra undervisningen mer knuten till aktuell forskning. Utlysning har, mot denna bakgrund, skett av upp till tolv lektorat med särskild inriktning mot undervisning.

Forskningsdokumentation Utvecklingen av forskningsdokumentationen fokuserar på en förbättrad lösning för lagring av forskningsdata, inklusive rådata, samt väl fungerande och komplett spårbarhet. Ett viktigt inslag i detta arbete är införandet av elektroniska laboratoriedagböcker (ELN). Vid utgången av året var antalet ELNanvändare drygt 1 500 stycken.

Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA) Den omfattande externa utvärderingen av KI:s forskning som slutfördes under 2011 har följts upp genom institutionsbesök av dekanus för forskning. Uppföljningen koncentrerades på hanteringen av de forskargrupper som visat sämre resultat i utvärderingen. En viktig fråga i ERA-utvärderingen var definitionen av gruppledare och dennes roll och ansvar. Det finns ett uppenbart behov av en tydligare och inom KI enhetlig definition.

Försöksdjursverksamheten En väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organisation för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att kunna driva forskning under trygga förhållanden. Beslut har fattats att, mot bakgrund av EU-direktiv om skydd av djur, inrätta ett lokalt djurskyddsorgan. Den operativa verksamheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för komparativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksamheten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda.

Translationella temacentrumbildningar De åtta translationella centrumbildningarna har utvärderats under året. Utvärderingen visar att de flesta centrum på ett imponerande och effektivt sätt har skapat nya samarbeten, mötesplatser, rekryteringar och gemensamma projekt, varav flera knappast skulle ha kommit till utan denna satsning. Flera projekt kommer att få ett tydligt genomslag i vården. Utvärderingsgruppen anser att det är viktigt att denna satsning fortsätter. Ett centrum fick reducerat stöd i avvaktan på en ytterligare uppföljning medan ett centrum inte beviljades fortsatt stöd.

Forskningsfinansiering Den positiva utvecklingen av forskningsfinansieringen vid KI fortsätter. Detta gäller både de direkta statsanslagen och de externa medlen. Medlen från forskningsråden har sedan 2009 ökat med 50 procent. Statsanslagens ökning under samma period uppgår till 30 procent och är därmed större än ökningen

25

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

av de externa medlen under perioden (7 procent). De utländska finansiärerna har dock inte följt med i denna utveckling utan minskat med ca 11 procent. Dessa siffror visar att Sveriges

relativt sett positiva ekonomiska utveckling under senare år också har givit både offentliga och privata finansiärer möjlighet till satsningar inom forskningsområdet.

Intäkter forskning totalt 2009–2012, mnkr Finansiär

2009

2010

2011

2012

Stiftelser och organisationer

645

654

688

692

Förändring 2011–2012 0,6%

Utländska finansiärer (se nedan)

467

496

431

416

-3,5%

Forskningsråd

484

597

654

730

11,5%

Kommuner och landsting

559

551

427

475

3,9%

Övriga statliga

304

260

298

349

17,0%

Svenska företag

196

196

171

168

-1,5%

57

53

67

56

-16,1%

Egna medel Finansiella intäkter

18

17

56

50

-11,0%

Summa externa medel

2 731

2 824

2 792

2 935

4,0%

Statsanslag

1 326

1 581

1 630

1 732

6,3%

Totalt

4 057

4 405

4 422

4 667

4,8%

67%

64%

63%

63%

2009

2010

2011

2012

Förändring 2011–2012

Andel extern finansiering Källa: Agresso

Intäkter utländska finansiärer 2009–2012, mnkr

EU *

234

231

224

194

-13,6%

Stiftelser och organisationer

134

195

128

150

16,9%

Företag

100

69

79

73

-7,7%

Summa

467

496

431

416

-3,5%

*För 2011-2012 ingår inte stipendier. Jämförelse kan därför inte göras direkt med 2009-2010 där dessa ingår.

Källa: Agresso

Europeiska unionen

Utveckling forskningsmedel Mnkr 3 000

KI är alltjämt den största mottagaren av EU-forskningsanslag bland svenska universitet och en av de absolut största mottagarna i Europa inom området ”health”. Det totala antalet EUfinansierade projekt på KI har ökat jämfört med tidigare år.

Forskningsbidragen har dock minskat med 15 procent sedan budgetåret 2011 och uppgick under 2012 till 200 mnkr. Beloppet är inklusive stipendier både för 2011 och 2012. Av minskningen är cirka en fjärdedel orsakad av den förändrade valutakursen i form av en starkare svensk krona mot euron. Ett annat skäl är att ett stort antal samarbetsprojekt som koordinerades av KI löpte ut under 2012, medan nytillkomna projekt generellt hade blygsammare budget. Ett undantag utgör dock intäkterna ifrån Europeiska Forskningsrådet till individuella forskare som ökade påtagligt under 2012. Trenden är således att KI stärker sin position med avseende på mängden individuella excellenta forskare (i så kallade ”bottom-up” projekt där forskningsämne styrs av forskarna själva), men backar i deltagandet i excellenta

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2003

2006 Externa

2009

2012

Statliga

Källa: Agresso

26

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

forskningskonstellationer (i så kallade ”top-down” projekt, där forskningsämnen är bestämda av EU).

200

KI:s viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Dessutom ingår i totalsumman amerikanska ideella organisationer och privata stiftelser med 32,8 mnkr.

KI har under 2012, förutom från NIH, också erhållit amerikanska statliga medel från Agency for Healthcare Research and Quality, Employee Benefits Security Administration, US Army och National Science Foundation inom totalt 38 forskningsprojekt där KI koordinerat 10.

150

Medel till strategiska forskningsområden

100

Källa: EU database KI

KI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex strategiska forskningsområden (SFO): diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamceller/regenerativ medicin. Varje SFO-område strävar efter att utveckla starka forskningsmiljöer inom respektive område och öka mobiliteten mellan preklinisk och klinisk forskning samt industri.

De strategiska forskningsmedlen uppgick till 136 420 tkr varav 12 198 tkr har utbetalats till medsökande universitet.

Fördelningen är 4 222 tkr från SFO diabetes till Umeå Universitet, 2 817 tkr från SFO Neurovetenskap till Umeå universitet och 1 127 tkr till KTH samt 4 032 tkr från SFO vårdvetenskap till Umeå universitet.

Under året har 119 998 tkr förbrukats inom de sex SFOområden som KI ansvarar för, vilket påverkar årets kapitalförändring positivt med 16 422 tkr. En närmare ekonomisk redovisning rapporteras årligen till Vetenskapsrådet.

Utvecklingen av SFO-miljöerna och synergieffekter med andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive område.

KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom Evetenskap. SciLifeLab är en kraftsamling av resurser från KI, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etableringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar.

SciLifeLab arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifierat av CBCS, BBMRI.se och SWEDSTRUCT (se nedan under Medel till strategiska infrastrukturer).

Amerikanska forskningsbidrag

Medel till strategiska infrastrukturer

KI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska forskningsbidrag. KI:s intäkter från amerikanska finansiärer för år 2012 uppgick till 58,0 mnkr. Av detta belopp utgör 19,6 mnkr medel från National Institutes of Health (NIH) som är

KI fick under 2012 i uppdrag av Vetenskapsrådet (VR) att etablera en nationell infrastruktur i strukturbiologi, SWEDSTRUCT, som finansierades av VR och med strategiska resurser från KI. Infrastrukturen bygger på ett samarbete av befintli-

Intäkter från EU (inklusive stipendier) Mnkr 250

50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 På grund av nya redovisningsprinciper anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011 och 2012 Källa: Agresso

Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen ifrån European Research Council (ERC) och Research Executive Agency (REA). ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast ”excellence” gäller som urvalskriterium. KI har tio löpande ERC Advanced Grants och tolv Starting Grants. Intäkterna under 2012 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 51 mnkr vilket motsvarar en ökning med 26 procent jämfört med 2011. REA administrerar ytterligare en pelare inom FP7, det s.k. People Programme även kallat Marie Curie-programmet, vilket syftar till att stärka enskilda forskare i deras karriärutveckling genom breddad excellent forskning inom både industri och akademi.

Under 2012 ökade antalet Marie Curie Fellowships vid KI från 29 till 37.

Engagemanget i FP6 avslutades genom slutrapportering av två projekt under 2012. KI har deltagit i 234 FP7-projekt under 2012. För 21 av dessa FP7-projekt är KI koordinator.

Antal EU-projekt 2008–2012*

Totalt antal projekt - varav koordinator**

2009

2010

2011

2012

230

204

222

234

38

29

31

21

27

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

ga forskningsmiljöer i Stockholm, Göteborg och Lund (MAX IV). Sedan tidigare koordinerar KI två ytterligare nationella infrastrukturer. Inom området kemisk biologi har Chemical Biology Consortium Sweden, (CBCS) till uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till olika målproteiner. Biobanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden, (BBMRI.se), syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i Sverige och olika enheter kommer att etableras på olika platser i landet. Respektive verksamhet leds av en styrelse.

INCF har 17 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom avgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelsekapital för 2012 är 17,8 MSEK). Sekretariatet har 14 anställda huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCF:s förfogande.

INCF har under 2012 arbetat genom följande programområden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures; Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Mer än 150 internationellt ledande forskare, främst från medlemsländerna, är involverade i programmen. INCF arbetar i nära interaktion med NIH och EU för att utveckla neuroinformatiken inom ett multinationellt program för analys av traumatiska hjärnskador. Under 2012 har INCF utvecklat ”INCF Dataspace”, en mjukvara som kan installeras på valfri dator eller server.

Neurovetenskapliga data kan på detta sätt enkelt göras tillgänglig och sökbar för alla som är kopplade till Dataspace. Dataspace är en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroinformatik som är ett av INCF:s huvudsakliga uppdrag.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området.

Utbildning på forskarnivå Antalet aktiva forskarstuderande har sedan 2009 ökat med 6,7 procent. KI:s omsättning avseende forskning har under samma period ökat med 15 procent, medan antalet examina minskat med 8,4 procent. Detta innebär ett fortsatt högt antal forskarstuderande vilket dock inte ökat i samma takt som omsättningen. Antalet licentiatexamen är fortsatt lågt. KI fortsätter att analysera ifall relationen mellan volymen doktorander och

möjlighet till karriär efter examen behöver förändras. En tydlig och konkurrensutsatt karriärväg är ett väsentligt verktyg för att ta tillvara de bästa yngre forskarna. Könsfördelningen både bland aktiva doktorander och de examinerade uppgår till ca 60 procent kvinnor och 40 procent män. Denna andel har varit i stort sett oförändrad under perioden 2009 till 2012. Se vidare Tabell 10 i tabellbilagan.

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina

Nyantagna forskarstuderande - varav licentiander Forskarstuderande (aktiva 10%)

2009

2010

2011

2012

420

450

409

438

19

18

12

15

2 028

2 076

2 133

2 165

Licentiatexamen

17

21

14

14

Doktorsexamen

392

367

349

359

20

12

12

3

- varav tidigare licentiatexamen Källa. LADOK

28

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Aktiva doktorander vid KI

Nettostudietid Antal 2 500

Nettostudietiden har stabiliserat sig på normalnivån fyra år efter en långsam ökning sedan år 2006. Orsakerna till stabiliseringen är bättre registeringsrutiner och uppföljning.

2 000 1 500

Nettostudietid, utbildning på forskarnivå

1 000

År

500

4,00

0 2003

2006 Män

2009 Kvinnor

3,00

2012 Totalt

2,00

Antal disputationer vid KI 1,00 Antal 400

0,00 2006

2007

2008

300

2009 Disp

200

Källa: LADOK

100

Studiefinansiering 2006 Män

2009 Kvinnor

2011

2012

Lic

Andelen utbildningsbidrag i förhållande till doktorandtjänster ligger oförändrat kring 78 procent. Andelen extern finansiering har minskat sedan 2009 från 72 till 65 procent. Detta sammanhänger till största delen med den positiva utvecklingen av statsanslaget under denna period vilket möjliggjort ökad statlig finansiering.

0 2003

2010

2012 Totalt

Källa: LADOK

Studiefinansiering 2009–2012 2009 Finansieringsform Anställning som doktorand Utbildningsbidrag Summa

2010

2011

2012

tkr

%

tkr

%

tkr

%

tkr

%

219 711

78

227 127

78

235 539

78

241 299

77

63 203

22

63 639

22

66 218

22

70 061

23

282 914

290 766

301 757

311 360

varav anslagsmedel

79 568

28

93 715

32

108 300

36

109 646

35

varav externa medel

203 346

72

197 051

68

193 457

64

201 714

65

Källa: Agresso och Primula

Kostnader för utbildning på forskarnivå

lön/utbildningsbidrag sjunkit mellan åren. Det beror inte på någon faktisk sänkning av lönen/bidraget utan att antalet utbildningsbidrag ökat relativt sett mer än antalet doktorander med anställning.

Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställning/utbildningsbidrag kan beräknas till 1 190 tkr för 2012 enligt nedan, en ökning med 2,5 procent jämfört med föregående år. Det kan noteras att kostnaden för

29

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Uppföljning av doktoranders syn på utbildningen

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostnaden ska ses som ungefärlig. Se vidare bilaga: Kostnader för prestationer.

Exit Poll är en enkät som skickas ut till samtliga doktorander efter disputation och licentiatexamen. Resultaten från fyra år, 2008 – 2011 har sammanställts. Resultaten visar att 87 procent av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som doktorander vid KI samt att 89 procent skulle rekommendera KI till blivande doktorander. Om de fick välja skulle 85 procent påbörja en forskarutbildning vid KI igen.

Kostnad per prestation för doktorander (Tkr) 2011

2012

151

153

Handledarkostnad Lön Drift

46

50

Lokaler

25

28

8

9

230

240

341

327

Avskrivningar Delsumma

Handledarenkät En pilotenkät riktad till handledarna genomfördes för att bedöma den självupplevda prestationen. Resultaten visade att handledarens egen uppfattning om sina arbetsuppgifter stämde väl med de förväntningar som finns på handledarens roll.

Doktorandkostnad Lön/utbildningsbidrag Drift

237

256

Lokaler

130

143

42

46

Delsumma

750

772

Indirekta kostnader på lön och drift

181

178

1 161

1 190

Avskrivningar

Total kostnad

Alumnundersökning av forskarexaminerade vid KI 2003/2004 samt 2007/2008 Hösten 2011 genomförde KI tillsammans med de medicinska fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå en alumnundersökning. Under 2012 gjordes en delrapport, ”Forskarexaminerade vid Karolinska Institutet - om utbildningen och inträdet på arbetsmarknaden”. Svaren var samstämmiga med resultaten från de andra deltagande medicinska fakulteterna. Av de forskarexaminerade från KI hade cirka 90 procent arbete. Bland de som arbetade var drygt 40 procent verksamma inom universitet och högskola och av dessa uppgav 94 procent att forskning ingick i arbetsuppgifterna. En knapp tredjedel arbetade inom något landsting och cirka 20 procent inom privat sektor. Av alla forskarexaminerade hade 81 procent ett arbete som stämde överens med det som forskarutbildningen var inriktad mot och 16 procent arbetade inom ett annat forskningsfält eller område. Mer än 90 procent var nöjda med sin utbildning på forskarnivå och tre av fyra svarade att de fick god handledning under utbildningen.

Källa: Agresso och Primula

Kvalitet i forskarutbildningen Rekrytering av doktorander En målsättning är att huvudandelen av doktoranderna vid KI ska rekryteras i konkurrens. En konkurrensutsatt rekrytering förväntas bredda rekryteringsbasen av forskarstuderande samt förbättra matchningen mellan forskarstuderande och utbildningsplats. Under året har drygt 130 doktorandplatser utlysts via KI:s rekryteringssystem vilket är mer än en fördubbling jämfört med föregående år.

Plagiatgranskning inom forskarutbildning Under året har ett arbete med att införa plagiatgranskning inom forskarutbildningen påbörjats. Plagiatgranskning används idag rutinmässigt inom utbildning på andra nivåer.

Sedan vårterminen 2012 har alla som ger kurser på forskarnivå fått tillgång till antiplagieringsverktyget Urkund och förväntas använda det vid hemuppgifter där plagiat kan förekomma.

Avsikten är att även ramberättelsen i KI:s doktorsavhandlingar ska granskas. En förstudie har därför gjorts under hösten där bland annat tillförlitligheten i olika antiplagieringsverktyg har testats. Förväntningarna på dessa åtgärder är först och främst att öka doktorandernas incitament att skriva egna och genomarbetade texter snarare än att upptäcka eventuellt fusk.

Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå Nytt forskarutbildningssamarbete med Stellenbosch University Ett övergripande Memorandum of Understanding tecknades mellan KI och Stellenbosch University under 2011. För att utveckla och fördjupa samarbetet har under 2012 ett samarbetsavtal avseende utbildning på forskarnivå tecknats. Samarbetet innebär att doktorander genomför sin forskarutbildning vid båda lärosätena med handledare från både Stellenbosch University och KI. Utbildningen avslutas med att doktoranden

30

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Lika villkor – forskning och utbildning på forskarnivå

erhåller doktorsexamen från båda universiteten (så kallad dubbel examen).

Donation möjliggör post doc-program med University of Toronto

Andelen kvinnor av nyrekryterade professorer ska uppgå till 47 procent under perioden 2012-2015. För att uppnå detta av regeringen fastställda rekryteringsmål har under hösten 2012 en arbetsgrupp bildats som ska ta fram en särskild handlingsplan med åtgärder för en jämnare könsfördelning på kortare och längre sikt.

I april 2012 avslutades projektet ”Föräldraskap och akademisk karriär? En studie om föräldraskap bland doktorander på KI”. Även detta projekt syftade till en jämnare könsfördelning bland professorerna vid KI. I studien undersöktes hur doktoranderna ser på forskarutbildning i kombination med föräldraskap, vilka möjligheter och hinder som tycks finnas och vad KI kan göra för att underlätta föräldraskap som doktorand.

Delegationen för jämställdhet i högskolan har beviljat medel för ett annat jämställdhetsprojekt på KI, "Mentor4Equality". I detta projekt undersöks villkoren för att göra forskarkarriär vid KI utifrån ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet med projektet är att generera kunskap om mekanismer och strukturer som motverkar jämställdhet i samband med forskarutbildningen och postdoktorsperioden. Deltagarna i programmet har under 2012 observerat olika former av ojämlik behandling vid KI. De har också undersökt bilder och symboler ur ett genusperspektiv. Mansdominansen är överväldigande. En grupp deltagare har också gått igenom flera årgångar av KI bladet och hur män och kvinnor framställs på bild.

Sedan 2010 har ett moment om lika villkor ingått i den obligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander.

Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya huvudhandledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och likabehandling. Totalt har antalet deltagare uppgått till 180 på grundkursen, 48 på forskarhandledningskursen samt 24 på ledarskapskursen.

Under höstterminen 2012 genomfördes workshops för institutionernas studierektorer för forskarutbildning angående likabehandling och ärendehantering vid diskriminering och trakasserier.

Under 2012 donerade förre landslagsspelaren och NHLproffset i ishockey Mats Sundin motsvarande 2,2 mnkr till KI och University of Toronto för instiftandet av ” The Mats Sundin Award”. Det är ett post doc-program för medicinsk elitforskning, där unga disputerade forskare från KI tillsammans med kollegor från University of Toronto ska forska om barns hälsa och utveckling (Development Health).

National Institutes of Health (NIH) KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med NIH inom området neurovetenskap, vilket är både vad avser antalet doktorander och finansiering det näst största samarbetet avseende utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna tillbringar omväxlande tid vid KI och NIH och handleds av handledare från bägge organisationerna. Under 2012 rekryterades fyra nya doktorander till gemensamma forskningsprojekt. I oktober hölls ett gemensamt KI-NIH-symposium vid NIH. Vid symposiet deltog bland annat doktorander, handledare och vetenskapliga koordinatorer vid KI och NIH.

Aktiviteter i Singapore KI samarbetar sedan lång tid med Nanyang Technological University, National University of Singapore samt Agency for Science, Technology and Research (A*STAR) i Singapore. I september hölls två gemensamma symposier i Singapore kring mikrobforskning, metabolism, regenerativ medicin samt cancerforskning. I samband med symposierna arrangerades också en alumnträff för tidigare studenter och doktorander från Singapore.

Rockefeller University KI har samarbete inom post doc-utbyten och genom föreläsningsprogrammet Nicholson Lectures tillsammans med Rockefeller University. Dessa föreläsningar hålls omväxlande vid bägge lärosätena.

Doctoral Week Hösten 2012 stod KI värd för Doctoral Week, som arrangeras årligen av European University Association. Konferensen fokuserade på tre aktuella frågor för utbildning på forskarnivå: internationella trender, finansiering och kvalitetssäkring. Omkring 200 besökare från hela världen deltog.

31

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Ekonomisk redovisning

vidare kommentarer under finansiell redovisning. Korrigering av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 2 och 5.

Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr 2009

2010

2011

2012

1 326,0

1 581,5

1 630,1

1 732,4

750,2

696,8

641,0

670,1

1 925,6

2 095,0

2 077,6

2 234,6

24,9

29,1

65,6

54,9

4 026,7

4 402,4

4 414,3

4 692,0

2 074,9

2 171,7

2 265,2

2 363,5

452,2

465,0

486,7

557,7

Övrig drift

1 251,0

1 364,0

1 326,7

1 433,2

Finansiella

-13,5

7,4

28,3

8,9

Intäkter Statsanslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader

120,4

134,1

157,2

177,8

3 885,0

4 142,2

4 264,1

4 541,1

Transfereringar Medel från staten

0,0

6,1

13,2

12,2

Medel från myndigheter

24,9

20,9

29,6

34,7

Medel från övriga

20,0

35,5

82,9

84,7

-44,9

-62,5

-125,7

-131,6

141,7

260,2

150,2

150,9

Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets Balanserad (IB)

411,1

552,9

813,1

954,3

Totalt (UB)

552,8

813,1

963,3

1 105,2

Källa: Agresso

Samfinansiering

Ofördelade intäkter och kostnader

I de fall externa bidragsfinansiärer inte ger full finansiering till forskningsprojekt, har KI att samfinansiera med andra medel så att projektet får full kostnadstäckning. Under året har anslagsmedel använts för samfinansiering av bidragsfinansierad forskning efter beslut med 60,5 mnkr (53,8 mnkr) vilket motsvarar cirka tre procent (tre procent) av den totala bidragsfinansieringen.

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under finansiell redovisning.

32

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Samverkan och innovation

sjukdomar, ECDC. I regionen samverkar KI vidare med KTH, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Handelshögskolan och Uppsala Universitet. KI är också engagerat i Stockholm Science City och Flemingsberg Science.

Inledning Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samarbete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. Basen i samverkan utgår från de många initiativ som tas av enskilda lärare, forskare och forskargrupper på institutionerna. I det följande redovisas den samverkan som organiseras gemensamt på lärosätesnivå.

KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetspartnern till KI, Stockholms läns landsting (SLL), möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön på sjukhus eller andra vårdinrättningar.

KI befinner sig i ett kunskapsintensivt område för livsvetenskaperna i Stockholmsregionen med närhet till universitetssjukhusen, Karolinska Institutet Science Park, KI Holding AB, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Smittskyddsinstitutet och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av

Samverkan med Stockholms läns landsting Målsättningen för samverkan mellan KI och SLL är att genom forskning och utbildning förbättra hälso- och sjukvården ur ett helhetsperspektiv. Omfattande omstruktureringar av hälsooch sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan mellan KI och SLL och den sker på olika organisatoriska nivåer.

Fördelning av resurser Inom ramen för samverkansorganisationen KI/SLL sker fördelning av resurser för forskning, utbildning och utveckling (FoUU). I denna ingår ALF-anslaget (ersättningen till SLL för läkarutbildning och klinisk forskning) och de FoUU-medel som SLL avsätter för samarbetet. Vidare överblickar organisationen fördelningen av de statliga anslagen för utbildning och forskning som anvisas till KI.

Samverkansorganisationen KI/SLL

Utbildningssamverkan

Under 2012 gjordes bland annat riktade satsningar på tematiska centrumbildningar, identifiering och rekrytering av nya forskare, resursstöd till både framstående professorer och yngre forskare samt förstärkning av core faciliteter. Vidare genomfördes utvärderingar av tematiska centrumbildningar och core faciliteter. KI har 45 adjungerade professorer som är delfinansierade av SLL (oktober 2012).

Centrum för klinisk utbildning (CKU) har ett övergripande ansvar för regional samordning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i länets hälso- och sjukvård. Under året har CKU:s lärarakademi vidareutvecklats - en gemensam mötesplats för lärare och handledare. Som ett led i att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården har fyra akademiska vårdcentraler (AVC) byggts upp under året. Ytterligare fyra AVC planeras.

33

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Infrastrukturrådet

nummer per år och har en upplaga på 22 600. Under året har KI också givit ut en engelsk samlingsutgåva. Många av KI:s forskare och lärare är vid sidan av sina ordinarie uppdrag engagerade i offentlig debatt som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. KI deltog under 2012 i flera samverkansprojekt som syftar till att sprida kunskap till en bredare allmänhet, bland annat en föreläsningsserie för Utbildningsradion och Kunskapskanalen, en forskartävling för barn i samarbete med tidningen Kamratposten samt aktivitetsdagen ForskarFredag i samarbete med föreningen Vetenskap & Allmänhet som lockade ca 5 500 besökare.

Infrastrukturrådet koordinerar, initierar och i vissa fall finansierar investeringar och driftkostnader inom områdena fastighetsutveckling, försöksdjursfaciliteter, biobanker, informatik och lärandemiljöer. Rådet ger strategiska riktlinjer för respektive organisation. Under 2012 har resurserna koncentrerats inom två viktiga områden; informatik och biobanker. Vidare har lärandemiljöprojektet gått in i ett avslutande skede genom färdigställande av ett antal miljöer (se även avsnittet ”Utbildning på grundnivå och avancerad nivå”). Läkemedelsepidemiologi och simulatorcentrum har också fått stöd av rådet.

Snabbare väg till nyttiggörande

Innovationsstöd och samverkan med näringsliv

Under våren 2012 initierades Projekt 4D (fyra diagnoser) för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och utveckling i hälso- och sjukvården. Syftet med projektet är också att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare kan leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka samarbetet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.

Strategier arbetas fram av projektgrupper inom områdena hjärtsvikt och tromboembolism, reumatologi, diabetes typ 2, bröstcancer samt inom ett projekt för informatik.

En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med svenska och utländska företag. Det ger betydande kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2012 finansierades forskning vid KI med 274 mnkr från företag, varav 76 mnkr från företag baserade utomlands. KI erbjuder uppdragsutbildning som under 2012 uppgick till 63 mnkr, varav drygt 20 procent var uppdragsgivare inom näringslivet.

SciLifeLab __________

Våren 2012 tillkännagav regeringen att SciLifeLab - som drivs gemensamt av KI, KTH, Stockholms Universitet och Uppsala Universitet - ska bli ett nationellt forskningscentrum från och med 2013. Förutom de medel som regeringen anslår kommer Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att investera i tekniklaboratorier i SciLifeLab. AstraZeneca kommer under fem år att investera 40-80 miljoner kronor om året i forskningsprojekt inom ramen för SciLifeLab. Bolaget, liksom flera andra läkemedelskoncerner, har på senare tid omstrukturerat sina portföljer av forskning och forskningsanläggningar. AstraZeneca aviserade tidigare på våren att bolaget under 2012 avvecklar forskningen vid flera anläggningar i världen, bland annat i Södertälje.

Utveckling av FoUU-medel vid SLL 2009–2012 (mnkr) Intäkter

2009

2010

2011

2012

ALF-medel

542,2

562,7

566,6

574,4

SLL-medel

1 008,2

1 046,4

983,9

1 010,7

269,2

177,2

308,5

219,2

1 819,6

1 786,3

1 859,0

1 804,3

Externa medel Summa intäkter

Källa: redovisning från Stockholms läns landsting

I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2012 års ALFersättning enligt följande: Personalkostnader 58,2 procent, Lokalkostnader 16,2 procent och Övriga kostnader 25,6 procent.

KI Holding Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i projekt och tjänstebolag vars syfte är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning.

KIHAB har fyra helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet University Press AB och Karolinska Institutet Housing AB. Koncernens omsättning 2012 var 43 mnkr (46 mnkr). Resultatet var -32 mnkr (-8 mnkr), vilket bland annat beror på dålig aktieutveckling.

Staten har tidigare anslagit 9 mnkr till KI för att användas till nyttiggörande av upptäckter inom forskning. Dessa medel

Kunskapsspridning till allmänheten Karolinska Institutet arbetar målmedvetet med att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv och allmänhet. Forskningsresultat förmedlas till exempel via media till en bredare allmänhet. Under 2012 omnämndes KI i genomsnitt 47 gånger per dag i svensk rikspress, lokalpress, veckopress, nyhetswebb och etermedia, totalt ca 17 000 gånger.

I internationell media nämndes KI över 16 000 gånger (Källa: Retriever). Sedan 1994 producerar KI Medicinsk Vetenskap, ett populärvetenskapligt magasin som kommer ut med fyra

34

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

överfördes till KIHAB som aktieägartillskott efter bolagsgenomgång i enlighet med regleringsbrevet för 2009. KIHAB har sedan under 2011 och 2012 överfört hela beloppet som koncernbidrag till KI Innovations AB och KI Science Park AB.

Unit for Bioentrepreneurship Forskning och undervisning i entreprenörskap

Innovationskontoret Stöd för näringslivssamverkan, information och vägledning i innovationsfrågor

Företag som söker samverkan med forskare eller forskare som önskar samverka med företag eller utveckla kommersialiserbara idéer erbjuds stöd av KI:s innovationssystem som är organiserat med fem huvudaktörer

Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolagisering. Licensiering. Mogna bolag säljs till marknadsaktörer, bland andra Karolinska Development

Tillhandahåller lokaler, installationer och Facility Management för life science bolag

Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap

Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av kommersiell potential. KI Innovations AB har utvärderat drygt 1300 idéer sedan bolaget bildades 1996.

Enheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet vid KI som bedriver forskning, utveckling och utbildning, bland annat genom ett tvåårigt masterprogam. Under året har utbildning om entreprenörskap implementerats vid elva av KI:s grundutbildningsprogram. Under 2012 erhöll KI anslag från Söderbergsstiftelserna för att studera öppen innovation mellan industri och akademi, sjukvårdens innovationssystem samt vidareutveckling av managementutbildning för blivande läkare.

KI:s företagspark KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB med lokalisering både i Solna och i Flemingsberg. I december 2012 fanns 63 företag i parken med sammanlagt 420 anställda.

KI Science Park erbjuder företagen mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte samt Life Science specifika stödfunktioner. KI Science Park driver också tillsammans med Södertörns högskola en tjänsteinkubator i Flemingsberg där bland annat två projekt från AstraZeneca får hjälp att starta sin verksamhet. Anslag har erhållits från EU för att utveckla mervärden för företagen. KI Science Park arrangerade 31 seminarieaktiviteter med totalt 540 deltagare under 2012.

Servicefunktion för idérådgivning och näringslivssamverkan Genom Innovationskontoret erbjuder KI forskare och studenter stöd för idéutveckling och samverkan med näringslivet. Även företag som söker akademisk partner kan få hjälp.

Innovationskontoret har finansierats med särskilda statliga medel, 5 mnkr för åren 2009-2011, samt 7,3 mnkr för 2012. KI har skjutit till medel i samma storleksordning. Under 2012 har 135 rådgivningsärenden hanterats vid Innovationskontoret av vilka 110 rör idérådgivning i tidig fas och 25 rör företagssamverkan kring etablerad forskning vid KI (23 st 2011). Innovationskontoret samverkar med Uppsala Universitet inom patentrådgivning och projektet Bio-X, med KTH i projektet Kunskapslotsen och med Södertörns Högskola i projektet EntréQ. Innovationskontoret har sedan etableringen i november 2010 genom mässor, seminarier, institutionsbesök med mera haft kontakt med 3 512 personer med målsättningen att höja kunskapsnivån och öka idéflödet.

Karolinska Development AB (publ) – ett börsnoterat investmentbolag Karolinska Developments mål är att skapa värde för såväl patienter och forskare som investerare, genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till produkter som kan säljas eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen, som per den 31december 2012 bestod av 34 projekt varav 15 i klinisk utveckling, är stark inom områden som cancer och andra områden med stort medicinskt behov. Karolinska Developments aktie är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Stiftelsen Flemingsberg Science Som KI aviserade i årsredovisningen för 2011 har KI under året ansökt hos regeringen att få utge stöd till Stiftelsen Flemingsbergs Science via Stiftelsen Stockholm Science City. Syftet är att stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forskningsoch utbildningsmiljö. Enligt uppgift pågår beredning av ärendet i Regeringskansliet. KI har under 2012 betalat stöd enligt ovan med 0,5 mnkr.

KI:s inkubator för kommersiella projekt KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer från forskare vid KI och andra forskningsinstitut i Norden. Under 2012 har KI Innovations AB utvärderat 77 idéer och hade vid årsskiftet 11 aktiva projekt. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från

35

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Utvalda nyckeltal för samverkan, antal/mnkr/% 2009

2010

2011

2012

2 731

2 824

2 792

2 935

- därav från företag totalt (mnkr)

296

265

250

241

- därav från utländska företag (mnkr)

100

69

79

73

B. Uppdragsforskning (mnkr)

567

425

422

395

- därav från företag totalt (mnkr)

177

133

129

124

50

51

69

63

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr)

C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) - därav från företag (mnkr)

15

17

17

14

180

178

235

250

E. Antal adjungerade professorer (headcount)

69

52

57

64

-varav finansierade av SLL

42

38

42

45

(årsarbetskrafter)

416

419

442

452

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet)

230

204

222

234

38

29

31

21

88

97

157

178

D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter)

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer

- därav som koordinator H. Antal behandlade iderådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB

29

21

13

11

J. Antal företag inom KI Science Park

53

56

65

63

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park*

145

585

580

420

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

82

82

84

83

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

60

60

62

63

Källor: A-D: Ekonomisystemet Agresso. E: KI Enheten för rekrytering och utlysning, F: Studentdatabasen Ladok, G: KI Enheten för forskarstöd, H-K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Universitetsbiblioteket(Web of Science). H avser nettoantal, varav 43 med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt. Rådgivning för idéer i tidig fas etablerades vid innovationskontoret fr o m 2011. Uppgifter för 2009 och 2010 avser enbart KI Innovations AB. Anm: Nedgången under B. Uppdragsforskning förklaras delvis av förändrad redovisningsprincip vad gäller medel från SLL. *Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät.

36

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Internationalisering

finns en lång tradition av internationella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter i andra länder. Kartan nedan visar en översikt rörande internationella samarbeten i form av antal sampublikationer med olika länder.

Internationaliseringsarbetet inom KI syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration för att stärka universitetets konkurrenskraft. Vid KI Internationell sampublicering år 2012

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Källa: Certain data included herein are derived from the Web of Science prepared by THOMSON REUTERS, Inc. (Thomson), Philadelphia, Pennsylvania, USA: THOMSON REUTERS 2013. All rights reserved.

Nya samarbetsavtal har tecknats

möjligheten att ansöka om medel för resekostnader i samband med samarbetsprojekt.

Under året har gemensamma möten ägt rum. Bland annat besökte rektor tillsammans med delar av KI:s ledning, samt Stockholms landstingspolitiska ledning, Mayo Clinic. Under året arrangerades i Rochester ett årligt gemensamt möte med totalt ca 100 deltagare där forskning, utbildning och innovation diskuterades.

En stor del av KI:s forskning sker i samarbete med partners runt om i världen. Till största delen sker interaktionerna mellan enskilda forskare och forskargrupper utan avtal som reglerar samarbetet. I vissa fall finns dock behov av att stärka strategiska forskningsområden och utbildningssamarbeten genom formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila och starka band mellan partnerinstitutionerna.

Under 2012 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning med bland andra Stellenbosch University i Sydafrika, Chinese University of Hong Kong samt University of Illinois.

Internationella besök och delegationsresor KI får varje år en stor mängd förfrågningar om besök från universitet och andra organisationer. Under året har delegationer från universitet i bland annat Brasilien, Australien, Hong Kong, Japan och Uganda besökt KI. Därutöver har KI tagit emot besök av bland andra Kanadas hälsominister, WHO:s generalsekreterare samt Finlands president.

Under året har flera delegationsresor genomförts till olika delar av världen bland annat besök på Chinese University of Hong Kong och Seoul National University. KI skickade även

Fördjupat samarbete med Mayo Clinic Under 2011 beslutade KI och Mayo Clinic, USA att fördjupa och bredda samarbetet inom forskning, utbildning, administration och innovation. En operativ styrgrupp skapades för att arbeta med den strategiska planeringen för detta. Inom ramen för samarbetet utannonserades för första gången i december

37

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

representanter till Shanghai Jiao Tong University, School of Medicines 60-års jubileum samt till Peking University Health Science Centers 100-års jubileum.

lique de Louvain. Programmet kommer att starta hösten 2013 och leder till en gemensam examen mellan KI och Universidad de Oviedo.

Erasmus Mundus

Organisation av internationaliseringsfrågor

KI ingår i dag i ett antal Erasmus Mundussamarbeten bland annat riktade mot Indien, Sydafrika och Europa. Erasmus Mundus är EU-finansierade mobilitets- och utbildningssamarbeten som drivs i konsortier av europeiska och utomeuropeiska lärosäten. Under 2012 beviljades KI fortsatt finansiering för mobilitet och examensgivande utbildningsprogram på doktorandnivå i samarbete med universitet i Sydafrika. Dessutom startas ett magisterprogram - Public Health in Disasters tillsammans med Universidad de Oviedo och Université catho-

De interna verksamhetsstyrelserna för utbildning, forskning och forskarutbildning ansvarar för internationalisering inom respektive ansvarsområde. Därutöver finns en styrelseövergripande grupp med särskilt ansvar för strategiska internationaliseringsfrågor (IS). Gruppen har i uppdrag att samordna internationaliseringsarbetet vid KI, vilket bland annat innebär att prioritera bland inkomna förslag på universitetsövergripande samarbeten.

38

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Kvalitet

kontrollåtgärder för att hantera identifierade riskområden. Se även avsnittet ”Intern styrning och kontroll”. Översynen av KI:s styrmodell i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra verksamhetsplanering och den interna styrningen och kontrollen har fortsatt under året.

Arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer har fortsatt med remissbehandling av förslag. Under 2013 beräknas indikatorerna kunna användas i samband med kvalitetsuppföljning.

Implementering av Verksamhetsinformationssystemet (VIS) har fortsatt under året där den första delen är lanserad. Det gör det möjligt att följa utbildningsuppdrag och viss personalstatistik. I systemet ska man kunna ta del av nyckeltal, kvalitetsindikatorer och kvantitativ information om KI:s och respektive institutions verksamhet.

Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att verksamheten ständigt kan förbättras. En förutsättning för att nå ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att det är en integrerad del i ordinarie verksamheten. Kravet på kvalitet formuleras i olika styr- och strategidokument. Ansvaret för kvaliteten i kärnverksamheten ligger hos de tre verksamhetsstyrelserna.

Utvärdering Externa utvärderingar har påverkat årets verksamhet både inom forskning respektive utbildning. Resultatet av den externa utvärderingen av KI:s forskning (ERA) har under året följts upp.

Högskoleverket har under 2012 granskat tio av universitetets utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Erfarenheterna från utvärderingarna kommer att beaktas i det fortsatta kvalitetsarbetet. Se även avsnittet ”Utbildning på grundnivå och avancerad nivå”.

Organisation Utifrån effektivitets- och besparingskrav har universitetsförvaltningen under hösten 2012 genomfört en organisationsöversyn. Den nya organisationen som träder ikraft i mars 2013 har som syfte ett effektivt och kvalitativt stöd till kärnverksamheten och verksamhetsstyrelserna samt en ökad resultatorientering.

Organisationen syftar även till ökad samordning för att bättre kunna beakta viktigare rekommendationer från olika revisionsorgan.

Ytterligare beskrivningar av kvalitetsarbetet återfinns under respektive verksamhetsområde.

Verksamhetsstyrning En fördjupad riskanalys har genomförts under året. Riskvärderingen har skapat en gemensam bild av var åtgärder måste sättas in för att KI:s mål ska nås och därigenom visar var vi har de största kvalitetsbristerna i verksamheten. Genom verksamhetsplanering och uppföljning vid respektive verksamhet vidtas

39

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Lika villkor Lansering av webbutbildning

KI bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att uppnå lika villkor för anställda och studenter. Arbetet utgår från diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Under perioden 2012–2015 riktas mycket uppmärksamhet på diskrimineringsgrunden kön. Anledningen till detta är att regeringen fastställt ett rekryteringsmål för professorer som för KI:s del innebär att 47 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor.

För att öka medvetenheten och kunskapen om diskrimineringslagen och hur KI handlägger och utreder enskilda diskrimineringsärenden har en webbaserad utbildning tagits fram. Utbildningen riktas till såväl personal som studenter vid KI. Webbutbildningen kan ses som en introduktion till diskrimineringslagen. För att få djupare kunskaper om lagstiftning, normer och värderingar erbjuder KI liksom tidigare seminarier och föreläsningar om lika villkor. Hösten 2012 påbörjade KI ett projekt med fokus på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Inom detta projekt planeras åtgärder inom två områden. Det handlar dels om att underlätta återgången till arbetet efter sjukdom som medfört varaktig funktionsnedsättning, dels om att förebygga diskriminering i rekryteringssammanhang. Åtgärderna finansieras genom partsgemensamma trygghetsmedel.

Organisation Rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat likavillkorsarbete vid KI. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. I rådet ingår representanter från verksamhetsstyrelserna, institutionerna och universitetsförvaltningen, studentkårerna och de fackliga organisationerna. Rådet arbetar på en övergripande nivå men fungerar även som ett stöd till institutioner och utbildningsprogram med flera. I rådets uppgifter ingår att ta fram en handlingsplan för lika villkor. Rådet är även ett stöd till rektor när det gäller remisser och utredningar som har relevans för lika villkor. På institutionsnivå ansvarar prefekten för arbetet med lika villkor. Det finns också ett eller flera ombud för lika villkor vid varje institution.

Seminarier Förutom seminarier och föreläsningar riktade till särskilda målgrupper, anordnade KI under 2012 den öppna föreläsningen ”Lika rättigheter och möjligheter och en arbetsmiljö fri från diskriminering – en självklarhet på KI?” Därutöver erbjöds KI:s likabehandlingsombud även att gå på ett seminarium om åldersdiskriminering i arbetslivet.

Ytterligare beskrivningar av frågor kring likabehandling finns under respektive verksamhetsområde samt under Personal och kompetensförsörjning

Könsfördelning i beredande och beslutande organ samt ledningsfunktioner Andelen kvinnor bland dekaner och prodekaner är 17 procent vid utgången av 2012; samtliga dekaner och två av tre prodekaner är män. Könsfördelningen bland ledamöterna i verksamhetsstyrelserna befinner sig inom intervallet 40–60 procent.

Andelen kvinnor i KI:s ledningsgrupp har sjunkit från 56 procent 2011 till 33 procent 2012. Enligt gällande regler för prefektuppdraget och former för rekrytering av prefekter ska rekryteringsgruppen vid varje rekrytering ta fram minst två kandidater till prefektuppdraget varav en kvinna och en man.

Andel kvinnor bland prefekterna är 32 procent vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

40

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Hållbar utveckling

KI har i samarbete med fastighetsägaren Akademiska Hus påbörjat ett omfattande arbete med att förbättra bland annat energiåtervinningen i luftbehandlingssystemen inom hela Campus Solna. Projektet är planerat att fortgå under 2013 och beräknas ge en energibesparing på ca 4 000 000 kWh/år vilket motsvarar knappt sex procent av den totala energianvändningen i de lokaler som KI hyr av Akademiska hus. Under 2012 intensifierades även arbetet med att åtgärda ventilerade arbetsplatser med anmärkningar på säkerhetsfunktioner. Arbetet fortsätter under 2013. Minimal energianvändning för utrustning och inredning har också varit ett viktigt krav vid ombyggnad av husen W-berg och Retzius.

Vid slutet av året påbörjades ett större energisparprojekt i Campus Huddinge. Projektet kommer att pågå fram till 2014 och förväntas innebära en 40 procent lägre energiförbrukning i den berörda byggnaden på Alfred Nobels allé 8.

Ett annat prioriterat område inom KI:s hållbarhetsarbete är att minimera miljö- och hälsorisker inom den laborativa verksamheten. Den interna miljörevisionen 2011 påvisade att riskbedömningar som rör arbete på laboratorier måste ske i större utsträckning än vad som görs idag. Riskbedömningarna syftar till att säkerställa att miljö- och hälsofarliga ämnen hanteras på ett säkert och ansvarsfullt sätt. För att komma till rätta med denna brist har flera utbildnings- och informationsinsatser genomförts.

KI har som målsättning att öka andelen källsorterat avfall för att möjliggöra en högre grad av materialåtervinning. Studenternas möjligheter att källsortera sitt avfall har tidigare varit begränsade, vilket nu har förbättrats både på campus Solna och i Huddinge.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhällsutveckling. Det sker avsevärda förbättringar i människors hälsa på global nivå. Samtidigt utgör till exempel tuberkulos, malaria och HIV ett hot mot folkhälsan i världens fattiga regioner, medan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes gör det i rikare länder.. KI:s forskning och utbildning bidrar till att kartlägga, beskriva, förebygga och bota dessa sjukdomar och är därför av största vikt för en hållbar utveckling.

Under året har KI:s utbildningsprogram fortsatt sitt arbete att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Målet är att samtliga utbildningsprogram ska ha klargjort vilka hållbarhetsfrågor som är av särskild relevans samt om det finns lärandemål som kopplar till dessa frågor. Syftet med detta är att bättre kunna kommunicera programmens ”hållbarhetsinnehåll” till befintliga och potentiella studenter samt att vid behov formulera kompletterande kursinslag och lärandemål.

KI:s hållbarhetsarbete har starka kopplingar till universitetets arbete med internationalisering, lika villkor, entreprenörskap och etik. Vid årets lärardag som genomfördes på temat ”hållbar utbildning” diskuterade deltagarna behovet av samt möjligheter till att arbeta integrerat med dessa områden.

I april stod Miljödepartementet och Utrikesdepartementet som värdar för den internationella konferensen ”Stockholm+40 - Partnership Forum for Sustainable Development” till minne av FN:s första globala konferens om den mänskliga miljön i Stockholm 1972. I samband med konferensen bjöd regeringen in Sveriges universitet och högskolor att arrangera lokala event för att betona utbildningens och forskningens betydelse för en hållbar utveckling. Vid KI anordnades ett antal seminarier på temat hållbar utveckling där exempel från KI:s forskning, utbildning och campusarbete presenterades.

Ledningssystem En stor del av KI:s hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling. Systemet är uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Årets interna miljörevision mot dessa krav genomfördes under hösten. Revisionen visade att miljöledningssystemet har utvecklats i positiv riktning sedan föregående års revision. Både kunskapen och engagemanget för frågor som rör miljö och hållbar utveckling har ökat i organisationen. Arbetet med att etablera ett antal hörnstenar i ledningssystemet måste dock fortsätta som till exempel att införa avvikelsehanteringssystem och dokumentstyrningsrutiner.

Hållbart campus KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar genom det sätt på vilket vi bedriver vår verksamhet.

KI har med sin laborativt intensiva verksamhet en hög energianvändning där det finns utrymme för ökad energi- och miljöprestanda liksom ekonomiska besparingar. Energieffektivitet är därför ett viktigt krav vid ny- och ombyggnationer. KI genomför därutöver energisparprojekt i befintliga byggnader tillsammans med KI:s fastighetsägare.

41

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Personal och kompetensförsörjning

procentenhet. Under året har 347 personer anställts med tillsvidareanställning och 407 slutat.

I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort antal personer utan formell anställning. Framförallt gäller det gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning.

I oktober 2012 hade KI 572 doktorander med anställning, en ökning med 28 årsarbetskrafter jämfört med 2011 samt 380 doktorander med utbildningsbidrag en ökning med 40 årsarbetskrafter. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag förenade 65 procent, 254 personer, detta med en assistenttjänst. Härutöver finns forskarstuderande med annan försörjning såsom stipendier, annan anställning vid lärosätet eller annat lärosäte samt anställning inom ramen för klinisk tjänstgöring.

Personalredovisning I oktober 2012 hade KI 4 768 personer anställda, en ökning med 65 personer jämfört med samma period 2011. Det totala antalet anställda motsvarar 4 192 helårsarbetskrafter, en ökning med två procentenheter eller 83 helårsarbetskrafter.

De största procentuella förändringarna har skett inom grupperna lektorer (preklinisk) och forskare. Lektorerna (preklinisk) har minskat med 12 helårsarbetskrafter vilket motsvarar -9 procent. Antalet forskare har ökat med 52 helårsarbetskrafter vilket motsvarar 7 procent.

Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal cirka 14 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med 2012. Den totala personalomsättningen som inkluderar personal med tidsbegränsad anställning (och doktorander med anställning) var cirka 23 procent, vilket är en ökning med en Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier

Förändring totalt 2009 Antal

2010

Andel kv (%)

Antal

2011

Andel kv (%)

Antal

2012

Andel kv (%)

Antal

2011–2012 (%)

Andel kv %

Professor preklin

188

23

190

28

203

27

214

29

6

Professor klin

140

18

142

20

144

23

153

24

6

Lektor preklin

110

60

112

57

134

62

122

62

-9

38

40

41

49

38

44

37

41

-4

Forskarassistent

117

51

138

52

165

52

161

51

-3

Adjunkt

219

80

180

75

166

75

159

75

-4

Forskare

685

50

708

51

741

54

793

53

7

Doktorand

515

67

519

65

544

64

572

64

5

Adm personal

858

84

896

84

971

83

913

84

-6

Tekn personal

1 005

71

1 020

73

1 003

71

1 068

69

6

Totalt

3 875

65

3 944

65

4 109

65

4 192

64

2

Lektor klin

Anmärkning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension mm ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och anställda oktober 2011. Vid beräkning av heltidsekvivalenter ingår dock inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar.

Könsfördelning personal

forskare ligger könsfördelningen inom intervallet 40-60 procent. Bland adjunkter, doktorander (anställda), teknisk och administrativ personal är kvinnor i övervägande majoritet, även om det kan noteras en liten marginell minskning av könsobalansen jämfört med 2011.

Liksom föregående år är cirka två tredjedelar av totala antalet anställda kvinnor. Bland professorer är 27 procent kvinnor vilket är en ökning med knappt två procentenheter jämfört med 2011. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och

42

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Könsfördelning olika personalkategorier, totalt 4 192

Professor

Kv 100 M 267 = 367

Lektor

Kv 91 M 67 = 159

Fo-assistent

Kv 82 M 79 = 161

Adjunkt

Kv 119 M 40 = 159 Forskare

Kv 422 M 371 = 793

Doktorand

Kv 369 M 203 = 572

Tekn personal

Kv 731 M 336 = 1 068 Kv 762 M 151 = 913

Adm personal 800

600

400

200

0

200

Kvinnor (tot 2 678)

400

600

800

Män (tot 1 514)

Nyanställda lärare

kom ett rekordstort antal ansökningar om befordran till lektor och professor, där beslut om anställning fattats under 2011 och 2012. Trots det stora antalet befordrade professorer under 2011 märks ännu ingen minskning av anställda på utlyst anställning som professor under 2012.

Rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen per den 1 januari 2011 och KI valde då att inte återinföra rätt eller möjlighet till befordran i sin anställningsordning. I samband med att den tidigare anställningsordningen upphörde att gälla in-

Nyanställda professorer och lektorer, inkl. befordrade 2009 Antal

2010

Andel kvinnor (%)

Antal

2011

Andel kvinnor (%)

Antal

2012

Andel kvinnor (%)

Antal

Andel kvinnor (%)

Professor Utlyst anställning Befordran* Gäst Totalt

7

0

10

20

6

17

13

15

12

42

20

55

26

42

11

55

2

0

12

17

3

0

3

0

21

24

42

36

35

34

27

30

7

43

11

55

11

55

16

50

Lektor Utlyst anställning Befordran Totalt

7

71

12

75

38

79

3

33

14

57

23

65

49

74

19

47

*Inklusive personer som sökt utlyst lektorsanställning men direkt befordrats till professor samt inklusive personer som anställts från rådsforskaranställning. Antal befordrade lektorer 2011 har reviderats ner med en person.

Regeringen har, för KI, angett ett rekryteringsmål där minst 47 procent av de professorer som anställs under 2012-2015 ska vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Andelen kvinnor av de anställda (inklusive gästprofessorer) och befordrade professorerna under 2012 uppgår totalt till 30 procent.

Rektors råd för lika villkor har utsett en arbetsgrupp som uppdragits ta fram förslag på aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnor bland de nya professorerna vid KI. Antalet lektorer som rekryterats genom utlyst anställning har ökat något jämfört med tidigare år. Detta trots det stora antalet lektorer som tillkom genom befordran under 2011.

Andelen kvinnor bland nyanställda lektorer var totalt 47 procent under 2012.

Den fyraåriga meriteringsanställningen forskarassistent utgick ur högskoleförordningen i januari 2011 men med övergångsregler kunde nya forskarassistenter anställas till och med den 31 oktober 2011. Anställningen återinförts i HF den 15 augusti 2012, under benämning läraranställning för meritering.

KI har i sin anställningsordning fortsatt valt att benämna anställningen forskarassistent. KI satsade under hösten 2012 på en central utlysning av medel till 20 anställningar som forskarassistent. Tillsättning av dessa beräknas ske under 2013.

Under året har kallelseförfarandet används vid ett tillfälle.

Den kallade professorn är en man.

43

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Adjungeringar, professorer och lektorer 2009 Antal

2010

Andel kvinnor (%)

Antal

2011

Andel kvinnor (%)

2012

Antal

Andel kvinnor (%)

18

28

Antal

Andel kvinnor (%)

Professor Ny adjungering

4

0

8

38

9

44

Förnyad adjungering

4

25

7

29

16

25

7

17

Totalt

8

13

15

34

34

27

16

32

6

33

6

33

13

46

5

40

Lektor Ny adjungering Förnyad adjungering Totalt

6

0

5

40

2

50

6

33

12

17

11

36

15

47

11

36

Antalet adjungerade professorer uppgick vid årets slut till 64 motsvarande 15 årsarbetskrafter och antalet adjungerade lektorer till 36 motsvarande 9 årsarbetskrafter.

Sjukfrånvaro (%) 2009–2012 2009

Disputerade Totalt

Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka (årsarbetskrafter). I gruppen ingår här professorer, lektor, forskarassistenter och adjunkt. Odisputerade lärare finns endast bland adjunkter.

Andel långtidssjukfrånvaro

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2009–2012 (årsarbetskrafter) År

Antal disputerade

Andel av samtliga (%)

2009

634

78

2010

665

83

2011

707

84

2012

714

84

2010

2011

2012

2,4

2,0

1,9

1,8

63,7

57,0

48,9

32,1

Kvinnor

3,1

2,7

2,4

2,4

Män

1,1

0,9

1,0

0,8

Anställda –29 år

1,6

1,5

1,2

1,2

Anställda 30–49 år

1,8

1,5

1,5

1,6

Anställda 50 år–

3,5

2,9

2,7

2,3

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt

Redovisning av kompetensförsörjning Sjukfrånvaro

Enligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål.

För att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill KI lyfta fram åtgärder inom följande områden:

Sjukfrånvaron fortsätter att minska totalt sett även under 2012, varav den största förändringen avser långtidssjukfrånvaron. En anledning är troligtvis de förändringar som skett i regelverket och att KI arbetar proaktivt med rehabilitering. Totalt har KI en låg sjukfrånvaro men uppgifterna, särskilt för korttidsfrånvaron, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. I vissa fall byts karensdag ut mot semester eller kompensationsledighet.

    

Rekrytering och personalförsörjning Ledarutveckling Arbetsmiljö och hälsa Visiting researcher services Delaktighet och inflytande

Rekrytering och personalförsörjning Processen för ”Stöd för framtagande av personalförsörjningsplaner” har slutförts. Systemstödet för att kartlägga den formella utbildningen för anställda vid KI är utvecklat och en stor del av denna information har samlats in. Dock är arbetet med att

44

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

utveckla ett systemstöd för att ta fram heltäckande personalförsörjningsplaner däremot ännu inte färdigställt.

Ett nytt rekryteringssystem, NetRecruiter, har satts i drift under året. Syftet med systemet är att stödja den gemensamma rekryteringsprocess som tagits fram i form av en webbaserad rekryteringsguide som ska effektivisera och kvalitetssäkra KI:s rekryteringar och korta ledtiderna. En utveckling av KI:s rekryteringsprocess/guide har fortsatt under året.

Arbetet inom rekrytering har även innefattat Employer branding i form av avtal som slutits med olika sociala medier där texter och filmer tagits fram. KI har också har deltagit i olika arbetsmarknadsmässor och dylikt. Dessutom har KI:s externa webbplats vad gäller rekryteringsdelen utvecklas för att attrahera potentiella medarbetare.

Introduktionsprogram genomförs varje termin för samtliga nyanställda inom alla yrkeskategorier och särskilda individuella introduktionsprogram av nya administrativa chefer tas fram som även inkluderar en mentor för att nyanställda snabbare ska komma in i sitt nya arbete.

Ett projekt rörande utlysning och rekrytering av doktorandplatser har påbörjats. Syftet är att KI ska konkurrensutsätta doktorandplatserna och samannonsera utlysningarna. Tidpunkten för införandet planeras till våren 2014.

och stresshantering som fokus, och närmare 30 arbetsgrupper (450 medarbetare) vid olika workshops.

Ett pilotprojekt har inletts under år 2012 med titel ”Utveckling av ledarskap, team och individuella resurser - Framtagning av en modell för att stärka organisationsklimat och effektivt kompetensutnyttjande”. Inom ramen för projektet har det under hösten år 2012 genomförts en fördjupad kartläggning vid två institutioner, vilket kommer att följas av anpassade interventioner under år 2013.

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom KI har genomförts via möten med alla institutioners arbetsmiljögrupper under hösten 2012. Rapport och planering av åtgärder följer under början av år 2013.

KI:s centrala arbetsmiljönämnd har inlett arbete med att ta fram en ny riktlinje gällande arbetsmiljö och hälsa, vilken kommer att ersätta KI:s tidigare arbetsmiljöpolicy. Implementering kommer att ske under år 2013.

KI använder sig av Previa som samarbetspartner inom företagshälsovård. Previas insatser under året har kostnadsmässigt fördelat sig på främjande insatser 3 procent, förebyggande insatser 57 procent och rehabiliterande arbete 40 procent. En ny tjänst från Previa som introducerats är ett specifikt chefsstöd inom KI.

Ledarutveckling

En ny friskvårdsorganisation

Ett basutbud av ledarutvecklingsprogram har erbjudits och genomförts under året, däribland Försvarshögskolans ledarkoncept ”Utvecklande ledarskap (UL)” som är ett nytt inslag i verksamheten liksom en utbildning i avtalsfrågor kopplat till chefens ansvar. Andelen chefer/ledare som under 2012 deltagit i någon form av ledarutvecklingsprogram är cirka 23 procent (140 chefer/ledare av cirka 600) vilket i stort sett är lika stor andel som år 2011.

Därutöver har ett flertal chefer/ledare genomgått arbetsmiljöutbildningar. Under året har en fördjupning av den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen med fokus på psykosocial arbetsmiljö introducerats. Förutom utbildningar har även ledarskapsseminarier genomförts samt utbildningssatsningar tillsammans med andra universitet.

Baserat på riktlinjer i enlighet med WHO, NICE (National Institute for Health and Clinical Exellence, England) fattade KI:s ledning den 29 oktober, som ett tydligt signalvärde och som en viktig del i arbetet med den attraktiva arbetsplatsen, beslut om en ny friskvårdsorganisation vid KI. Huvuddragen i denna nya organisation innefattar ett friskvårdsbidrag till alla anställda, möjligheter till arbetsplatsnära träning för anställda och studenter, samt ett fortsatt riktat friskvårdsarbete inom hela KI.

Visiting researcher services Visiting Researcher Services erbjuder information till inresande internationella doktorander och forskare samt stöd till personal vid mottagande institutioner. Under 2012 har fyra introduktionsdagar anordnats för nyanlända samt i samarbete med Migrationsverket och Skatteverket har seminarium arrangerats för institutionspersonal. Genom denna service förbättras möjligheten för inresande doktorander och gästforskare att förstå myndigheters regelverk och att lättare introduceras till livet i Sverige och vid KI.

Arbetsmiljö och hälsa Under 2012 har åtgärder inom sömn, stress och utmattning prioriterats utifrån KI:s medarbetarundersökning 2011. Enligt enkätresultaten fanns det en grupp om cirka femhundra medarbetare, vilka hade sömnstörningar flera gånger i veckan på grund av arbetet. Initialt har målsättningen varit att erbjuda den enskilda individen och arbetsgruppen redskap och strategier mot ohälsosam stress. KI:s anställda har erbjudits deltagande i sömnskolor, workshops kring tidiga signaler och stresshantering (bland annat enligt MBSR). Sammantaget har 123 medarbetare deltagit i ett åtta veckors upplägg med sömn

Delaktighet och inflytande Under hösten har ett 40 tal administrativa chefer och personalansvariga vid KI fått utbildning i MBL och samverkan. Utbildningen genomfördes tillsammans med Arbetsgivarverket.

45

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Lokalförsörjning

Infrastruktur

KI:s lokalbestånd och lokalkostnader 2009–2012

Infrastruktur – strategi KI har under året arbetat vidare på den sedan ett par år fastlagda strategin att skapa en internationellt slagkraftig infrastruktur inom områdena forskningslaboratorier, lärandemiljöer, försöksdjursfaciliteter, biobanker, genomik-/proteomikplattformar samt informatik. Planeringen, som i första hand rör campus i Solna, görs i nära samverkan med Stockholms läns landsting.

Satsningarna görs med utgångspunkt i KI:s egna behov men stöder samtidigt den vision som KI delar med många intressenter att stärka Stockholm som ett världsledande life sciencekluster.

Under året gick ett antal större byggprojekt in i slutfasen och dessa byggnader beräknas tas i bruk under 2013. Det gäller bland annat KI:s nya aula, det så kallade Widerströmska huset och det tredje huset – Gamma – i det komplex som kallas KI Science Park. Behovet av nya lokaler har under året accentuerats till följd av utökad verksamhet och utbyggnaden av Science for life laboratoriet. Till dess att nästa stora byggnadskomplex – Biomedicum – är på plats 2018 kommer KI att ha en mycket ansträngd lokalsituation. De nya husen som färdigställs 2013 är redan i sin helhet uthyrda.

Den strategiska satsning, vars planering inleddes för tre år sedan, på modernisering och utbyggnad av försöksdjursfaciliteter är också i sitt avslutningsskede i sin första etapp. Den 1 januari 2012 övertog KI en primatanläggning, Astrid Fagraeuslaboratoriet, från Smittskyddsinstitutet och i slutet av året invigdes ett djurhus benämnt Wberg. KI:s kapacitet ökades därmed väsentligt. Därmed ökade också förutsättningarna att bedriva forskning med försöksdjur enligt moderna krav från myndigheter och att tillgodose både försöksdjurens och personalens hälsa. KI kommer med dessa satsningar att ha tillgång till sådana biologiska modeller som modern medicinsk forskning kommer att kräva. Anläggningarna utgör state of the art inom området.

SciLifeLab kommer mycket snabbt att skapa en plattform för bland annat genomik och proteomik som kan mäta sig med de bästa i världen även om kapaciteten inte är lika stor som en del internationella motsvarigheter. Det kommer att vara en nationell anläggning med sin bas i Stockholm-Uppsala. Den tekniska plattformen måste nu starkare integreras med bland annat forskningen inom områdena medicin och miljö.

Det strategiska arbetet fokuseras nu på två, för forskningen nödvändiga infrastrukturer, nämligen biobanker och informatik. Inom biobanksområdet har en fortsatt utbyggnad skett av infrastrukturen för de prover som tas fram inom ramen för forskningsprojekt, medan en samlad strategi för en bredare insamling av vårdens prover för framtida forskning ännu inte är på plats. En gemensam arbetsgrupp har under året tillsatts för informatikfrågorna.

År

Area kvm (LOA)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad (%)

2009

198 009

553

12

2010

204 494

565

11

2011

200 859

586

11

2012

213 881

667

12

I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera.

Källa KI:s fastighetssystem och Agresso

KI:s aula I samband med KI:s 200-årsjubileum erhöll KI en donation från familjen Erling-Perssons stiftelse. Donationen avser en ny aula med 1 000 sittplatser, kontors- och konferenslokaler, restaurang samt Faculty club. Under 2012 färdigställdes utsidan och byggnadens spektakulära form och fasad trädde fram.

Byggnaden beräknas vara inflyttningsklar i juni 2013.

Lärandemiljö Lärandemiljöprojektet är ett samarbetsprojekt mellan KI och SLL som tagit fram typmiljöer – såväl informella som formella – för framtidens lärandemiljöer. Under 2012 har två informella miljöer förverkligats i Solna och Huddinge. KI har även påbörjat genomförande av formella miljöer i form av nio mindre och medelstora lärosalar.

Widerströmska huset Under året uppfördes en byggnad för folkhälsovetenskap på campus Solna innehållande lärandemiljöer och kontor. Inflyttning sker i början av 2013. I huset kommer KI att dela lokaler med SLL och Smittskyddsinstitutet.

Karolinska Institutet Science Park (KISP) Science Park består av tre hus; Alfa, Beta och Gamma. I Alfa har en större verksamhetsanpassning genomförts för att bereda ändamålsenliga lokaler till Science for Life Laboratory. Beta hyrs av Swedish Orphan Biovitrum (SOBI) för forskning.

Uppförandet av det sista huset, Gamma, pågår; Hyresgäster blir Science for Life Laboratory och KISP vilkas inflyttningar planeras ske i två etapper under 2013.

Biomedicum – KI:s nya framtidslaboratorium för experimentell forskning Biomedicum-projektet har under 2012 präglats av projektering och avtalstecknande och nu inväntas regeringens godkännande av hyresavtalet. Biomedicum omfattar två byggnader, en laboratoriebyggnad och ett speciallaboratorium för forskning med stöd av djur. Sammantaget omfattar projektet ca 78 000 kvm och färdigställandet är beräknat till 2018.

46

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

Wberg djurhusbyggnad Etapp ett i projekt Wberg , gamla Wallenberglaboratoriets ombyggnad, blev inflyttningsklart till årsskiftet 2012/13. Den andra etappen, en uppdatering av nuvarande djuranläggning, beräknas vara klar till halvårsskiftet 2013.

47

FINANSIELL REDOVISNING

FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets omsättning år 2012 är 5 646 mnkr (5 340 mnkr). En positiv kapitalförändring om 108 mnkr uppvisas för verksamhetsåret. Av resultatet är minus 31,5 mnkr att hänföra till KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB. I detta avsnitt är källa Agresso om inte annat anges.

och utbildning på forskarnivå, 105,6 mnkr, är att hänföra till satsningarna inom strategiska forskningsområden, kvalitetsfördelad tilldelning och pris- och löneomräkning (0,9 procent).

Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under avsnittet Samverkan.

Intäkter

Externa medel, avgifter och bidrag Under 2012 ökade externa intäkter av avgifter och bidrag, med 186 mnkr, jämfört med 2011. Under året har ett flertal externa projekt avslutats, vilket påverkar intäkterna positivt. Som exempel kan nämnas det avslutade uppdraget från Stockholms läns Landsting, gällande Karolinska Institutets Folkhälsoakademi. Finansiering för övertagande av verksamhet från Smittskyddsinstitutet har erhållits som bidragsmedel 2012. För 2013 erhålls dessa medel som statsanslag.

Karolinska Institutets verksamhetsintäkter ökade med 5,7 procent i jämförelse med 2011. Under perioden 2009–2012 har den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 766 mnkr eller 15,7 procent.

Statsanslag Årets anslagsökning (exklusive ALF-anslaget) är 129 mnkr, eller 6,9 procent i jämförelse med 2011. Av tidigare års anslagssparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, har återförts 11,2 mnkr genom att KI kommer över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer. Totalt har KI 49,8 mnkr i återstående anslagssparande vid 2012 års utgång, se vidare anslagsredovisning och not 1 . Den ökade tilldelningen av anslagsmedel för forskning

Finansiella De finansiella intäkterna uppgår till 55 mnkr 2012. Den enskilt största posten inom intäktsslaget är ränteintäkter på räntekontot i Riksgälden, 47,0 mnkr (55,3 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 procent).

Intäkter, mnkr 2009

2010

2011

2012

1 535

1 765

1 861

1 990

550

570

575

576

Summa statsanslag

2 085

2 335

2 436

2 566

Externa avgifter och bidrag

2 770

2 888

2 839

3 025

25

29

66

55

Summa externa medel

2 795

2 918

2 905

3 080

Totala intäkter

4 880

5 253

5 340

5 646

Andel statsanslag/totala intäkter

43%

44%

46%

45%

Andel externa medel/totala intäkter

57%

56%

54%

55%

Statsanslag utbildning och forskning Statsanslag klinisk utbildning och forskning (ALF)

Finansiella

Korrigering av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 2.

48

FINANSIELL REDOVISNING

Finansiering KI:s intäkter fördelas per finansiärgrupp enligt nedan.

De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i bilaga, tabell 11.

Intäkter Karolinska Institutet år 2012, totalt 5 646 mnkr (2011, 5 340) Rådsmedel 13% (12%)

Övriga statliga 7% (6%)

Statsanslag 45% (46%) Svenska stiftelser & organisationer 13% (13%)

Utländska stiftelser & organisationer 6% (6%) Svenska företag 4% (4%) Finansiella intäkter 1% (1%)

Kommuner o landsting 10% (10%)

Kostnader

Utländska företag 1% (2%)

Fagraeus laboratoriet. Även ombyggnationer inom befintliga lokaler påverkar lokalkostnader då de redovisas som tilläggshyror.

Kostnadsökningen 2012 har varit 6,1 procent i jämförelse med föregående år. Under perioden 2009-2012 har KI:s kostnader ökat med 772 mnkr eller 16,3 procent.

Övrig drift Övriga driftskostnader ökar med 124 mnkr i jämförelse med 2011 och är procentuellt lika stor del av kostnadsmassan som år 2011.

Personal Personalkostnaderna ökar med 118 mnkr eller 4,3 procent jämfört med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4 768 personer anställda, en ökning med 65 personer jämfört med samma period 2011. Lönerevision per den 1 oktober 2012 innebär en ökad lönekostnad med ca 2,8 procent för årets tre sista månader.

Finansiella De finansiella kostnaderna minskar med 20 mnkr jämfört med 2011. Minskningen beror till största delen på lägre kostnader för kursförluster vid försäljning av värdepapper, 1,2 mnkr (15,6 mnkr). Marknadsvärdet på aktieportföljen har överstiget det ursprungliga bokförda värdet under 2012, vilket medfört att 2011 års nedskrivning av finansiella värdepapper med 1,5 mnkr, återförts med samma belopp. Räntekostnader för lån i Riksgälden har sjunkit, vilket beror på lägre genomsnittlig räntesats 2012, 1,47 procent (1,78 procent).

Lokaler KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm.

Lokalkostnaderna har totalt ökat med 81 mnkr, jämfört med 2011. Utöver indexhöjning av hyror är kostnadsökningen en följd av utökad verksamhet för bland annat Science for Life Laboratory och övertagande av verksamhet till exempel Astrid

49

FINANSIELL REDOVISNING

Kostnader, mnkr 2009

%

2010

%

2011

%

2012

%

2 495

53

2 606

52

2 753

53

2 871

52

553

12

565

11

586

11

667

12

1 555

33

1 659

33

1 645

32

1 769

32

Finansiella

-13

0

8

0

29

1

9

0

Avskrivningar

144

3

158

3

175

3

190

3

Personal Lokaler Övrig drift

Summa kostnader

4 734

4 994

5 188

5 506

Korrigering av 2011 års personalkostnader har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 5.

Årets kapitalförändring Resultaträkning fördelar sig på respektive verksamhetsområde enligt nedanstående tabell

Resultaträkning per verksamhetsgren 2012, mnkr Utbildning på grundnivå

Forskning och utbildning

Totalt

och avancerad nivå

på forskarnivå

2 565,5

833,1

770,7

100,6

670,1

2 254,4

19,8

2 234,6

Intäkter Statsanslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter

1 732,4

54,9

0,0

54,9

5 645,6

953,6

4 692,0

2 871,2

507,7

2 363,5

Kostnader Personal Lokaler Övrig drift

666,9

109,2

557,7

1 768,9

335,7

1 433,2

Finansiella

9,0

0,1

8,9

190,0

12,2

177,8

5 506,1

965,0

4 541,1

Årets kapitalförändring (exkl dotterföretag och uppbörd)

139,5

-11,4

150,9

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

-31,5

Avskrivningar Summa kostnader

Resultat från uppbördsverksamhet Årets kapitalförändring (inkl dotterföretag och uppbörd)

0,0 108,0

KI:s positiva kapitalförändring, 108 mnkr (144,5 mnkr), relateras till verksamheten forskning och utbildning på forskarnivå, 150,9 mnkr . Inom denna verksamhet redovisas även KI:s kapitalförvaltning. Kapitalförändringen uppstår främst inom statsanslagsfinansierad forskning och kan härledas till den stora satsningen som gjordes i den senaste forskningspropositionen. Eftersläpning i förbrukningen av de satsade medlen förklarar även årets positiva kapitalförändring. Det kan konstateras att verksamheten växer i snabbare takt än tidigare vilket medför snabbare förbrukning av

anslagen. Externa bidrags- och uppdragsprojekt som avslutas under året och har medel kvar resultatförs löpande under året och får positiv påverkan på kapitalförändringen. Negativ kapitalförändring, 11,4 mnkr, inom grundutbildning på grundnivå och avancerad nivå härleds till att ackumulerat eget kapital används för finansiering av årets verksamhet. KI:s dotterbolag, Karolinska Institutet Holding AB, uppvisar ett negativt resultat på 31,5 mnkr.

Beloppet består av 2012 års preliminära resultat och justerat fastställt resultat för 2011.

50

FINANSIELL REDOVISNING

Utfall i jämförelse mot prognos

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

Oförbrukade bidragsintäkter

Resultaträkning 2012, mnkr

Förutbetalda uppdragsintäkter Utfall

Prognos

Differens

Upplupna bidragsintäkter

2009

2010

2011

2012

2 030

2 224

2 277

2 313

333

362

358

294

-168

-216

-205

-208

-6

-4

-9

-8

Statsanslag

2 566

2 566

Nettoförskott

Upplupna uppdragsintäkter

2 189

2 366

2 421

2 391

Externa medel, avgifter och bidrag

3 025

2 943

Likvida medel, bank och RGK

2 550

3 064

3 384

3 388

Intäkter

Finansiella Summa intäkter

55

60

5 646

5 569

Inbetalade forskningsbidrag

77

Under 2012 ökade inbetalade forskningsbidrag med 143 mnkr jämfört med 2011. Bidragsmedel från Vetenskapsrådet ökade med 60 mnkr jämfört med 2011. Övertagandet av verksamhet ifrån SMI har påverkat bidragsmedlen positivt med 33 mnkr. Dessa medel kommer som statsanslag från och med 2013. Bidragsmedel ifrån Familjen Perssons Stiftelser ökade med 29 mnkr.

Kostnader Personal Lokaler Övrig drift Finansiella Avskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring

2 871

2 905

667

640

1 769

1 730

9

11

190

186

5 506

5 472

34

140

97

43

Inbetalade forskningsbidrag, mnkr

Kommentarer till differens mellan utfall och prognos

Forskningsbidrag

2009

2010

2011

2012

2 284

2 236

2 207

2 350

Myndighetskapital

Årets positiva kapitalförändring för KI:s ordinarie verksamhet blev högre än prognosen gjord vid delåret. Den största avvikelsen på intäktssidan är posten externa medel, avgifter och bidrag. Avvikelsen beror främst på större intäkter av resultatförda projekt än uppskattade vid delåret. Årets personalkostnader blev något lägre än förväntat och förklaras av att prognostiserad ökning av antalet anställda blev mindre.

Lokalkostnaderna blev högre än beräknat och beror framför allt på att det pågår stora infrastruktursatsningar där det kan vara svårt att mer exakt prognostisera kostnaderna Utfallet för övrig drift förklaras främst av större ökning av köpta tjänster än förväntat.

Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 288,6 mnkr uppdelat på dotterbolag 55,5 mnkr, kapitalförvaltning 30,2 mnkr och ordinarie verksamheter 1 202,9 mnkr.

Se vidare not 10 och 24.

Kapitalförvaltning Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: 1.

2.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna utbetalar ersättning i förskott. Avslutade externa projekt medför att posten förutbetalda uppdragsintäkter minskar vilket avspeglas i ökade intäkter i resultaträkningen.

Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående bidrags- och uppdragsfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bidragsoch uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand samt likvida medel.

Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Stiftelserna redovisas summariskt nedan för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

51

FINANSIELL REDOVISNING

Fonder Utveckling av placerade fonder under 2012

Fördelning av fondportfölj 2012-12-31

Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, redovisade inom KI:s fondförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 259,0 mnkr (272,4 mnkr). Under 2012 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit minus 28,6 mnkr och värdeförändringen plus16 mnkr. Förvaltad fondportfölj är placerad till 49,3 procent i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 41,1 procent i svenska räntebärande tillgångar.

Alternativa investeringar ingår med 9,6 procent i portföljen.

Alternativa investeringar 9,6% Svenska aktiefonder 10,0%

Räntebärande värdepapper 38,4%

Avkastning Fondportföljen avkastade sammantaget +6,4 procent under 2012, vilket är 0,5 procentenheter lägre jämfört med referensindex.

Globala aktieindexfonder 39,3%

Avkastning i procent jämfört med referensindex 2009

2010

2011

2012

KI:s fonder

14,9

1,9

-3,8

6,4

Referensindex

13,3

4,1

0,9

6,9

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Jämförelseindex för fondmedel 2012 Jämförelseindex för fondmedel 2012 Sedan oktober 2012 har sammansättningen av jämförelseindex varit: Svenska räntebärande

OMRX Bond

40

Aktier

MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK)

50

Alternativa investeringar

SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis)

10

Under januari – september 2012, var andelen alternativa investeringar lägre: Svenska räntebärande

OMRX Bond

40

Aktier

MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK)

55

Alternativa investeringar

SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis)

5

Utdelning från KI:s fonder Under år 2012 har 55,8 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr

Forskning Grundutbildning

2009

2010

2011

2012

36,2

32,6

45,4

35,7

0,8

0,9

1,1

0,1

Övrigt

20,0

20,0

20,0

20,0

Summa

57,0

53,5

66,5

55,8

52

Kassa 2,7%

FINANSIELL REDOVISNING

Inkommande medel till kapitalförvaltningen Under 2012 har KI erhållit inbetalda medel till kapitalförvaltningen med 90,9 mnkr (85,9). Nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 2 mnkr eller mer.

Forskningsändamål

Givare

Belopp, mnkr

Donationsprofessur i medicinsk vetenskap samt i klinisk medicinsk forskning

T&R Söderbergs Stiftelse

33,0

Medicinsk forskning och utbildning på

Stiftelsen Gustav och Tyra

forskarnivå

Svenssons minne

Unga begåvade forskare

W.K. Bowes Foundation

5,3

Kognitiv neurovetenskap

Jochnick Foundation

5,0

Stipendier till studenter från icke EU-land

Friends of Karolinska Institutet

4,5

Forskning inom cancer

Sune och Charlotta Hays

3,4

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2,6

sjukdomar, hjärtsjukdomar och cancer

Ulla och Karl Svanlunds stiftelse

2,0

Uppdrag Besegra Stroke

Hjärt-lungfonden

2,0

16,9

Medicinsk forskning, företrädesvis reumatiska

KI Stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 235 anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2012 har ingen ny stiftelse bildats. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 13,7 mnkr. Förmögenheten, 1 235 mnkr, har i jämförelse med 2011 ökat med 69 mnkr, eller 5,9 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 22 procent (31), utländska aktier 41 procent (38), hedgefonder 8 procent (4), räntebärande värdepapper 27 procent (24) samt likvida medel 2 procent (3). Under året har 35,8 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 0,9 mnkr för administrationskostnader.

Stiftelser, mnkr

Förmögenhet Beviljade bidrag*

2009

2010

2011

2012

1 231

1 244

1 166

1 235

52,8

47,5

45,1

35,8

*Beloppen 2009-2011 är justerade avseende forskningsbidrag till KI från externa stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här

53

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning (tkr)

Utfall

Utfall

2012-01-01

2011-01-01

2012-12-31

2011-12-31

2 565 547

2 435 581

770 747

740 940

2 254 418

2 098 274

54 902

65 662

5 645 615

5 340 456

-2 871 225

-2 753 350

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5) Kostnader för lokaler (not 6)

-666 949

-585 653

Övriga driftkostnader (not 7)

-1 768 913

-1 644 846

Finansiella kostnader (not 8)

-9 010

-28 665

-189 991

-175 106

Summa kostnader

-5 506 088

-5 187 621

Verksamhetsutfall

139 527

152 835

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag

-31 542

-8 525

2 117

2 067

-2 114

-1 871

3

196

19 801

20 565

34 745

29 577

Avskrivningar och nedskrivningar (not 11-13)

Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 10)

54

84 661

82 928

-139 206

-133 071

0

0

107 989

144 506

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR

2012-12-31

2011-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

3 828

4 457

Rättigheter och andra immateriella anl.tillg.

2 972

4 085

6 800

8 543

Immateriella anläggningstillgångar (not 11)

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 12)

42 631

61 073

662 921

605 589

Pågående nyanläggningar (not 14)

65 272

31 438

Summa materiella anläggningstillgångar

770 824

698 101

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 13)

Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i hel- och delägda företag (not 15) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 16) Summa finansiella anläggningstillgångar

55 458

102 443

236 251

244 959

291 709

347 403

145 359

121 845

95 014

80 074

303

772

240 676

202 691

Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter (not 17) Övriga fordringar (not18) Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader (not 19)

151 478

128 600

Upplupna bidragsintäkter (not 20)

207 733

204 561

Övriga upplupna intäkter (not 21)

10 512

14 787

369 724

347 948

-50 130

-90 435

-50 130

-90 435

3 244 073

3 191 142

143 503

193 232

3 387 576

3 384 374

5 017 179

4 898 625

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 22) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgälden (not 23) Kassa, postgiro och bank Summa kassa och bank

SUMMA TILLGÅNGAR

55

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr)

KAPITAL OCH SKULDER

2012-12-31

2011-12-31

Myndighetskapital (not 10+24) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital

5 238

5 238

82 000

96 969

1 093 334

949 303

107 989

144 506

1 288 561

1 196 016

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 25)

7 438

11 548

39 776

38 013

47 214

49 561

Lån i Riksgälden (not 27)

442 336

400 245

Skulder till andra myndigheter

105 610

95 777

Leverantörsskulder

247 332

192 978

Övriga skulder

137 349

177 032

Summa skulder m.m.

932 627

866 032

Upplupna kostnader (not 28)

133 031

139 522

Oförbrukade bidrag (not 29)

2 313 002

2 276 622

302 743

370 871

2 748 777

2 787 016

5 017 179

4 898 625

183 900

Inga

Övriga avsättningar (not 26) Summa avsättningar Skulder m.m.

Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 30) Summa periodavgränsningsposter

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

Ansvarsförbindelser (not 31)

56

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper

ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESVs allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF).

Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 20 tkr.

Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Finansiella anläggningstillgångar Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen.

Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: Om portföljens sammanlagda marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bokfört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestående, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av nedskrivning, uppskrivning, görs genom minskning respektive ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger.

Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2013-01-04) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Donationer Externfinansierad verksamhet

En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.

Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring.

För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

KI Holding AB

Värdering av materiella anläggningstillgångar

Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen av Karolinska Institutet Holding AB från Närings- och handelsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i dotterföretag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i dotterföretag.

Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaff-

57

FINANSIELL REDOVISNING

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6.

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.

Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg.

Redovisning av kombinationstjänster Under 2012 har KI bytt redovisningsprincip för SPV-premier som gäller kombinationsanställda läkare (läkare vars tjänst delas mellan KI och Stockholms Läns Landsting, SLL), enligt direktiv från ESV. Orsaken till bytet av redovisningsprincip är att pensionspremierna sedan 2011 ingår i motpartsrapportering med SPV. Tidigare bokförde KI SPV-premier till SLL som en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reducerats, se not 2. Under 2012 redovisas SLL:s pensionspremier som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, se not 5. Korrigering av 2011 års siffror är gjorda i resultaträkning och tillhörande noter samt ekonomiska tabeller.

Upplysning Enligt ESVs handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

58

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Redovisning mot anslag Ingående

Årets tilldel-

Omdis-

Totalt

överf.-

ning enligt

ponerat

disponibelt

belopp

regl.brev

belopp

Indragning

Utgående

belopp

överf.Utgifter

belopp

16.2:15 Grundutbildning (ram) 16.2:15 1

Takbelopp*

89 805

589 150

0

0

-28 812

650 143

600 358

49 785

1 307 185

1 307 185

1 307 185

0

0

92 640

92 640

92 640

0

tjänstgöring

0

4 468

4 468

4 468

0

Summa

0

97 108

0

97 108

97 108

0

574 400

327

574 727

574 727

0

5 970

5 970

0

16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram) 16.2:16 2

Basresurs

16.2:71 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor 16.2:71 17

Tandvårdscentral

16.2:71 18

Prov efter läkares allmän-

0

16.2:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 16.2:72 6

Karolinska Institutet

16.2:72 9

Uppdrag att utveckla klinisk

16.2:55 11

Vidareutbildning av vård-

utbildning & forskning

0

5 970

personal*

327

0

-327

0

0

0

Summa

327

580 370

0

580 697

580 697

0

90 132

2 573 813

0

2 635 133

2 585 348

49 785

Total

-28 812

*) Det finns sedan 2010 två avvikelser mot statsredovisningen i Hermes vad gäller ingående överföringsbelopp och indragningsbelopp. Avvikelsen är +428 tkr för 16.2:15 1, vilken rättar till sig i och med indragningen på 28 812 tkr. För 16.2:55 11 är avvikelsen -16 tkr vilken har justerats likvidmässigt under året. I denna tabell redovisas justeringen i det ingående överföringsbeloppet enligt ESVs anvisningar. I och med detta råder överensstämmelse med Hermes vad gäller de utgående överföringsbeloppen.

Redovisning mot inkomsttitel.

Inkomsttitel

Inkomster

2 542 001

Patientavgifter vid tandläkarutbildning

2394 01

Ränteinkomster

2 114 0

Summa

2 114

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras.

Verksamhet

Över-/

Över-/

underskott

underskott

tom 2010

tom 2011

Intäkter 2012 Budget

Utfall

Kostnader 2012 Budget

Utfall

Över-/

Över-/

underskott

underskott

2012

utg 2012

Tandvårdscentral Patientavgifter

-309

196

2 000

2 117

59

2 000

2 114

3

199

FINANSIELL REDOVISNING

Noter (tkr) Not 1. Intäkter av anslag 2012-12-31 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning

2011-12-31

697 466

675 539

1 291 751

1 185 376

Ersättning för klinisk utbildning och forskning

576 330

574 666

2 565 547

2 435 581

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR).

Utfall avseende perioden 2012-01-01–2012-12-31 HST

HPR

Utfall

Utfall

Ersättn.

Ersättn.

total

HST

HPR

(tkr)

(tkr)

ersättning

Utbildningsområde Humaniora Samhällsvetenskap

Utfall

28

26

665

499

1 164

517

472

12 120

9 028

21 147

Naturvetenskap

425

383

21 278

16 193

37 471

Teknik

133

114

6 677

4 819

11 495

1 792

1 624

95 412

74 920

170 332

437

395

19 242

20 282

39 525

Medicin

2 553

2 292

151 927

165 896

317 823

Summa

5 885

5 307

307 321

291 637

598 958

Vård Odontologi

Takbelopp (tkr)

589 150 9 808

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr)

0

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp

589 150

+ Ev. ingående anslagssparande

60 993

Summa (A)

650 143

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår

1 400

Utfall total ersättning enligt tabell 1

598 958

+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion

0

Summa (B) Summa (A-B) 1

600 358 1

49 785

Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan.

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet

49 785 2

Utgående anslagssparande

49 785

Tabell. överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet

2

Utgående överproduktion 2

0

Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

60

FINANSIELL REDOVISNING

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2012-12-31

2011-12-31

Intäkter av avgifter och ersättningar enligt § 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter av avgifter och ersättningar

82 791

63 024

687 956

677 916

770 747

740 940

Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land. Posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombinationsanställda läkare. Dessa redovisas som en kostnadsreducering under personalkostnader, se vidare not 5.

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr.

Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 95 393 tkr vilket utgör 18,6 procent av verksamhetens omsättning, 514 137 tkr. Del av överskottet kommer att användas inom ramen för ett fördjupat samarbete med SLL inom folkhälsovetenskap.

Vidare kommer det att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kommer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser. Över-/ underskott t.o.m. år 2010

Verksamhet

Över-/ underskott år 2011

Intäkter år 2012

Kostnader år 2012

Över/underskott år 2012

Ack. över/underskott utgående år 2012

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning

4 417

225

6 925

8 593

-1 668

2 974

9 113

43

63 146

52 273

10 873

20 029

ter

-1 479

-1 937

5 724

5 895

-171

-3 587

Summering

12 051

-1 669

75 795

66 760

9 034

19 416

Yrkeshögskolan, KY m.m.

Uppdragsutbildning Utb av studieavgiftsskyldiga studen-

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning

53 704

330

395 270

373 063

22 207

76 241

Summering

53 704

330

395 270

373 063

22 207

76 241

0

0

339

339

0

0

76

-95

453

698

-245

-264

42 280

42 280

43 072

43 317

-245

-264

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet

1

- utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet

1

- regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 4 Summering

2

76

-95

¹Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB (f d University Accommodation Center AB, UAC), ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 3 492 tkr under 2012 (3 000 tkr/år för 2010 och 2011). Härutöver har KI haft diverse kostnader på 261 tkr (257 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 277 (271) lägenheter, varav 64 (58) forskarlägenheter och 213 (213) studentrum.

Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 808 (816) internationella studenter och gästforskare under 2012 (bokningssystemet byttes jan-febr, varför en uppskattning har fått göras för den perioden). Beläggningsgraden var ca 88 procent. Därutöver har KI under 2012 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 339 tkr (216 tkr). Kostnaden uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ²KI har under 2012 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 42 280 tkr (37 849 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

61

FINANSIELL REDOVISNING

Not 3. Intäkter av bidrag 2012-12-31 Intäkter av bidrag från andra myndigheter Intäkter av bidrag, ej statliga

2011-12-31

983 626

818 684

1 270 792

1 279 589

2 254 418

2 098 274

2012-12-31

2011-12-31

46 971

55 329

Not 4. Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgälden Övriga finansiella intäkter

7 931

10 333

54 902

65 662

Minskning av ränteintäkter hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2012 jämfört med 2011. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 procent). Årets reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar blev 2,7 mnkr (6,5 mnkr) och förklarar minskningen för övriga finansiella intäkter.

Not 5. Kostnader för personal 2012-12-31

2011-12-31

1 833 872

1 752 782

894 596

860 645

70 061

66 218

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader

72 696

73 705

2 871 225

2 753 350

Personalkostnaderna har ökat med 117,9 mnkr eller 4,3 procent under 2012, i jämförelse med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4 768 personer anställda, en ökning med 65 personer jämfört med samma period 2011. Posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombinationsanställda läkare. Dessa redovisas som kostnadsreduceringar istället för intäkter. Se not 2.

Not 6. Kostnader för lokaler KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm (200 859 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 81 mnkr, jämfört med 2011. Kostnadsökningen beror främst på det ökade lokalinnehavet och den infrastruktursatsning som görs. Se vidare avsnittet om infrastruktur.

Not 7. Övriga driftkostnader Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) Övriga driftkostnader

62

2012-12-31

2011-12-31

574 400

566 553

1 194 513

1 078 293

1 768 913

1 644 846

FINANSIELL REDOVISNING

Not 8. Finansiella kostnader 2012-12-31

2011-12-31

Ränta på lån hos Riksgälden

5 917

7 138

Övriga finansiella kostnader

3 093

21 528

9 010

28 665

De finansiella kostnaderna minskar 2012 med ca 19,7 mnkr jämfört med 2011. Minskningen beror på lägre räntesats på lån hos Riksgälden. Årsgenomsnittet för räntesatsen för avistalån är 1,47 procent (1,78 procent). Minskningen i posten övriga finansiella kostnader beror främst på lägre kostnader för kursförluster vid försäljning av värdepapper 1,2 mnkr (15,6 mnkr). Återföring av 2011 års nedskrivning av värdepapper påverkar med negativt belopp – 1,5 mnkr.

Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Kapitalförändring uppdelad per verksamhetsgren

Verksamhet

Balanserad

Årets kapital-

kapitalförändring (A)

Förändring (B)

125 339

-20 583

104 756

13 798

9 205

23 003

139 137

-11 378

127 759

900 276

128 698

1 028 975

Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Summa

54 034

22 207

76 241

954 311

150 905

1 105 216

Not 11. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar

2012-12-31

2011-12-31

38 500

34 355

389

4 145

Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter

-5 917

0

UB Anskaffningsvärde

32 972

38 500

-29 957

-25 290

IB Ackumulerad avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

5 917

0

-2 132

-4 667

-26 172

-29 957

6 800

8 543

Utrangering avser dels Effica (patientdebiteringssystem för tandvård), dels databaslicenser för bibliometrisk analys, totalt 5 917 tkr.

63

FINANSIELL REDOVISNING

Not 12. Förbättringsutgifter på annans fastighet Tillämpade avskrivningstider:

10 år 2012-12-31

2011-12-31

102 278

102 570

Årets anskaffningar

0

-292

Överföring från pågående anläggning

0

0

IB Anskaffningsvärde

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerad avskrivningar

-17 253

0

85 025

102 278

-41 205

-31 132

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier

7 814

0

-9 004

-10 073

UB Ackumulerad avskrivningar

-42 395

-41 205

Bokfört värde

42 631

61 073

Årets avskrivningar

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

0

0

9 429

0

2012-12-31

2011-12-31

2 010 676

1 909 570

224 460

157 831

20 859

15 486

Not 13. Maskiner, inventarier, installationer med mera Tillämpade avskrivningstider:

3 år, 5 år, 10 år

IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/ sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar

-57 276

-72 211

2 198 720

2 010 676

-1 405 087

-1 316 255

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

48 143

71 534

-178 855

-160 366

1 535 799

- 1 405 087

662 921

605 589

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust

0

74

8 729

603

2012-12-31

2011-12-31

31 438

19 557

Not 14. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar

54 694

27 367

Överföring till anläggningskonto

-20 859

-15 486

Ackumulerat anskaffningsvärde

65 272

31 438

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s Campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

64

FINANSIELL REDOVISNING

Not 15. Aktier och andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde

2012-12-31

3 000 à 100 kr

Bokfört värde

2011-12-31

300

300

55 458

102 443

Aktierna i KI Holding värderas 47 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Detta beror på att KI Holding-koncernens eget kapital har försämrats med 47 mnkr under året, varav 34 mnkr beror på att innehavet i Karolinska Development värderas till en lägre nivå. Vid årets ingång värderades Karolinska Development till börskurs 24,00 SEK per aktie och vid årets utgång till börskurs 15,30 SEK per aktie.

Enligt preliminär ännu oreviderad resultat- och balansräkning för 2012 uppvisar Karolinska Institutet Holding AB ett resultat om 32,4 mnkr (-6,9 mnkr). Nettoomsättningen uppgår för året till preliminärt 42,8 mnkr (47,4mnkr). Balansomslutningen för år 2012 är preliminärt 73,5 mnkr (122,9 mnkr) och egna kapitalet preliminärt 55, 5 mnkr (103,3 mnkr). Jämförelsetalen inom parentes avser 2011 års fastställda bokslutssiffror. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”.

Not 16. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar

2012-12-31

2011-12-31

Bokfört värde

143 607

141 525

Marknadsvärde

152 534

141 525

Bokfört värde

92 645

103 434

Marknadsvärde

99 331

108 194

Obligationer m m

Fondportföljen har haft en positiv utveckling under 2012 och marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet. 2011 års nedskrivning av det bokförda värdet på värdepappersinnehavet, med 1,5 mnkr, har följaktligen skrivits upp under 2012.

Not 17. Fordringar hos andra myndigheter Momsfordran Övriga statliga fordringar

2012-12-31

2011-12-31

81 325

69 374

13 689

10 700

95 014

80 074

2012-12-31

2011-12-31

303

772

2012-12-31

2011-12-31

130 867

120 419

20 611

8 181

151 478

128 600

Not 18. Övriga fordringar Övriga fordringar

Not 19. Förutbetalda kostnader Förutbetalda lokalkostnader Övriga förutbetalda kostnader

65

FINANSIELL REDOVISNING

Not 20. Upplupna bidragsintäkter 2012-12-31 Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

2011-12-31

25 584

32 913

182 149

171 648

207 733

204 561

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 21. Övriga upplupna intäkter 2012-12-31

2011-12-31

Upplupna uppdragsintäkter

8 230

9 340

Övriga upplupna intäkter

2 282

5 446

10 512

14 787

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 22. Avräkning med statsverket 2012-12-31

2011-12-31

-16 690

-14 820

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-)

-2 114

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+)

1

Skuld avseende Uppbörd

-18 803

-1 871 **)

0 -16 690

Anslag i räntebärande flöde Ingående balans

*)

-90 132

-71 796

2 585 348

2 456 146

-2 573 813

-2 455 505

28 812

-18 961

-49 785

-90 116

16 372

14 495

Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)

2 162

1 882

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)

-76

-5

18 458

16 372

-50 130

-90 435

Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo

För anslaget för grundutbildning gäller att KI kommer 11 208 tkr över takbeloppet inklusive decemberprestationer från 2011. Därutöver har KI avräknat 327 tkr som avser ett ingående anslagssparande från det särskilda anslaget för utbildning av vårdpersonal (2:55 ap 11). KI har under 2012 i fråga om anslaget för grundutbildning (takbeloppet) återbetalat den del av det utgående anslagsbeloppet för 2011 som låg över 10 procent av årets intäkter (28 812 tkr). *) Under året har en tidigare differens (16 tkr) mot statsredovisningen i Hermes justerats. I denna tabell redovisas justeringen i det ingående överföringsbeloppet. Därav differensen mellan utgående anslagssparande 2011 och ingående anslagssparande 2012. Se vidare anslagsredovisningen. **) Korrigering av 2011 års belopp. Ska vara 0

66

FINANSIELL REDOVISNING

Not 23. Behållning räntekonto i Riksgälden Behållning räntekonto i Riksgälden

2012-12-31

2011-12-31

3 244 073

3 191 142

0

0

Varav kortsiktigt likviditetsbehov

Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgälden uppgår till 153,8 mnkr.

Not 24. Myndighetskapital

Ingående balans

Balanserad

Kapital-

Resultatandelar i

kapital-

förändring

Summa myndig-

Statskapital

dotterföretag

förändring

enligt RR

hetskapital

5 238

96 969

5 238

Föregående års disposition Korrigerat IB Förändring eget kapital dotterföretag

949 303

144 506

475

144 031

-144 506

0

97 444

1 093 334

0

1 196 016

-15 444

1 196 016

-15 444

Från Statens konstråd Årets kapitalförändring Utgående balans Förändring under året

107 989

107 989

5 238

82 000

1 093 334

107 989

1 288 561

0

-14 969

144 031

-36 517

92 545

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 10.

Not 25. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2012-12-31

2011-12-31

Ingående avsättning

11 548

14 694

Årets förändring av pensionsavsättningar

-2 530

-1 229

Årets pensionsutbetalningar

-1 579

-1 916

Utgående avsättning

7 438

11 548

2012-12-31

2011-12-31

Not 26. Övriga avsättningar 2 000

2 000

Kompetensväxlings och kompetensutvecklings åtgärder

37 776

36 013

Utgående avsättning

39 776

38 013

Avveckling av strålkälla

Not 27. Lån i Riksgälden 2012-12-31

2011-12-31

Ingående balans

400 245

376 343

Nyupptagna lån

175 100

131 285

Årets amortering

-133 009

-107 383

Skuld till Riksgälden

442 336

400 245

Beviljad låneram i Riksgälden

520 000

440 000

67

FINANSIELL REDOVISNING

Not 28. Upplupna kostnader 2012-12-31

2011-12-31

Upplupna löner

21 171

28 828

Semesterlöneskuld

83 343

84 161

3 032

10 522

Upplupen kostnad till SPV för pensionsmedel Övriga upplupna kostnader

25 484

16 012

133 031

139 522

2012-12-31

2011-12-31

Not 29. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen

786 534

773 373

1 313 438

1 279 324

213 030

223 925

2 313 002

2 276 622

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.

Not 30. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga

2012-12-31

2011-12-31

54 372

55 035

239 661

302 956

547

5 290

8 163

7 591

302 743

370 871

Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.

Not 31. Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser

2012-12-31

2011-12-31

183 900

0

Ansvarsförbindelserna avser åtaganden för byggnation av det kommande Biomedicum-huset

68

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Konsistoriet Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2012 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska). Övriga uppdrag

Lön/arvode

Susanne Eberstein Ordförande

Polisstyrelsen Västernorrland, ordförande Rikspolisstyrelsen, ledamot Säkerhets- och integritetsnämnden, ledamot Domarnämnden, ledamot

Harriet Wallberg-Henriksson Rektor t.o.m. 2012-12-31

Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Styrelsen Stiftelsen Vetenskapsstaden, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship SSES, ledamot Biomedical Sciences International Advisory Council, Singapore, rådgivare Insynsrådet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, ledamot Danmarks forskningspolitiska råd

Anders Hamsten Rektor fr. o m. 2013-01-01

Delägare och styrelseordförande i MedScientia Scientific Advisory Board Carnegie Healthcare Funds, ledamot Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamot Professor Nanna Svartz Fond, ledamot Konung Gustaf V:s 80-årsfond, styrelsesuppleant Lisa & Johan Grönbergs Stiftelse, styrelseledamot SalusAnsvarsstiftelsen, styrelseledamot

Annika Andersson, vice ordförande

Pantor Engineering AB, ordförande

28 000

Dan Andersson

Cancerfondens finansnämnd

28 000

Elias Arnér

Biochimica et Biophysica Acta - General Subjects, Elsevier, redaktör IMCO Corporation Ltd AB, styrelseledamot PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, styrelseledamot

Anders Blanck

Välfärdsutvecklingsrådet, ledamot Institutet mot mutor (IMM), ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot

28 000

Eva Fernvall

E-hälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, ordförande IQ, systembolagets dotterbolag, ledamot

28 000

Eskil Franck

Regeringens särskilde utredare för effektivare metoder mot våldsbejakande extremism

28 000

69

66 000

1 565 666

912 033

770 184

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Hans-Gustaf Ljunggren

Member Scientific Advisory Board, Umeå Center for Microbial Research (UMCR) Member International Advisory Board, Hannover Biomedical Research School Member Board, Scandinavian Foundation for Immunology

734 280

President, the Society for Natural Immunity Head of Research, CellProtect Nordic Pharmaceutical AB (Start up Biotech) Torbjörn Rosdahl

Inga externa uppdrag

28 000

Marie Wahren-Herlenius

Tore Nilssons stiftelse, styrelseledamot Rocognition AB, styrelseledamot

Jan Andersson, Prorektor, adjungerad t.o.m. 2012-12-31

Centre for Translational Molecular Medicine, Holland, vetenskaplig rådgivare Stiftelsen Flemingsberg Science, ledamot Carnegiestiftelsen, vetenskaplig rådgivare Centrum för Molekylär Medicin, styrelseledamot Journal of Internal Medicine, editor

1 145 769

Kerstin Tham Prorektor, adjungerad fr. o m. 2013-01-01

Vårdalstiftelsens idéprovning – Åldrandets utmaningar, samordnare Board of European Master of Science in Occupational Therapy, ledamot STROKE-förbundets vetenskapliga råd, ledamot

1 031 941

Tobias Brosjö t.o.m. 2012-12-31

Inga externa uppdrag

28 582

Felicia Fixell t.o.m. 2012-12-31

Inga externa uppdrag

43 999

Åsa Samuelsson t.o.m. 2012-12-31

Inga externa uppdrag

337 017

Erik Hellsing fr. o m. 2013-01-01

Café Partner Scandinavia AB, suppleant i styrelsen

Arash Hellysaz fr. o m. 2013-01-01

Hope Group AB, styrelsesuppleant

Hampus Eksell fr. o m. 2013-01-01

Inga externa uppdrag

723 648

224

196 040

-

70

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2012.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm den 18 februari 2013

Susanne Eberstein, ordförande

Eva Fernvall

Anders Hamsten, rektor

Eskil Franck

Annika Andersson

Erik Hellsing

Dan Andersson

Arash Hellysaz

Elias Arnér

Hans-Gustaf Ljunggren

Anders Blanck

Torbjörn Rosdahl

Hampus Eksell

Marie Wahren-Herlenius

71

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

Bilaga: Kostnader för prestationer.

I likhet med föregående år redovisar KI följande prestationsmått:    

kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag

Definitioner Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna avser årets redovisade inom verksamhetsområdet Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning.

Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer här var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALFanslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.

I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på forskarnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen.

I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).

KI har tillsvidare valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året (2012) eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen.

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten.

Nedan kommenteras utvecklingen av de tre första måtten.

2012

2011

2010

2009

2008

Kostnad per helårsstudent, tkr

154

146

144

143

143

Kostnad per helårsprestation, tkr

170

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr

159

157

159

151

1 043

1 062

1 022

925

(Utdrag från Väsentliga uppgifter)

Kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation Kostnaden per helårsstudent och helårsprestation har ökat med 8 respektive 13 procent under perioden. Ökningen mellan 2011 och 2012 är relativt sett högre än mellan tidigare år men viss försiktighet ska iakttas vid jämförelser mellan två år. För 2012 gäller bland annat antalet kursveckor är 39 samtidigt som prestationsgraden sjunkit. Se vidare avsnittet om Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Antalet publikationer har ökat under perioden, medan kostnaderna ökat något mer vilket ger en ökad styckkostnad. KI:s interna styrmodell i resursfördelningen mellan institutioner premierar dock kvalitet i form av citeringar och tidskrifternas anseende och genomslag snarare än antalet artiklar. Mellan 2010 och 2011 har styckkostnaden minskat som en följd av relativt sett ökad publicering. KI redovisar inte utfallet för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i registreringen av antalet publikationer. Det ska noteras att kostnaderna per publikation endast ger uppgift om produktiviteten och inte om det vetenskapliga genomslaget. Se vidare avsnittet om forskning och utbildning på forskarnivå.

72

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

_________

Prestationer och kostnader inom utbildning på forskarnivå och samverkan I likhet med föregående år redovisar KI under avsnittet utbildning på forskarnivå kostnaden för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag.

Kostnaden för studieförsörjningen uppgick under 2012 i genomsnitt till 327 tkr för doktorander med anställning och utbildningsbidrag (vägt genomsnitt). Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen (572 doktorander med anställning respektive 380 med utbildningsbidrag i oktober 2012). Härtill kommer följande kostnader:     

handledning driftkostnader lokaler utrustning (avskrivningskostnader) indirekta kostnader.

Handledarinsatserna beräknas till ca 20 procent av en helårsarbetskraft utifrån en enkät som gjorts vid KI 2011. Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas (153 tkr).

Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inkl doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för handledaren.

Den totala kostnaden för en doktorand inkl handledarkostnaden kan därmed beräknas till 1 190 tkr efter pålägg för indirekta kostnader (1 161 tkr 2011).

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under avsnittet utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer.

73

TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

2009

2010

2011

totalt /plats

totalt /plats

totalt /plats

2012 totalt /plats

135

1,9

159

2,2

148

2,1

171

2,4

Audionomprogrammet

37

2,5

20

1,3

27

1,7

51

3,2

Biomedicinprogrammet

64

1,3

59

1,2

51

1,0

53

1,1

Biomedicinska analytikerprogrammet

60

0,9

72

1,0

70

1,0

109

1,6

Folkhälsovetenskapsprogrammet

36

1,2

37

1,2

32

1,1

-

185

4,9

124

4,4

136

4,9

122

4,4

Logopedprogrammet Läkarprogrammet

2 503

8,2

2 659

8,7

2 380

7,8

2 460

8,0

Optikerprogrammet

36

0,8

31

0,7

26

0,6

118

2,6

Psykologprogrammet

401

7,3

570

8,1

489

7,0

461

6,6

89

2,2

89

2,2

95

2,4

69

1,7

580

4,8

735

6,1

699

5,8

607

5,1

577

3,8

1 185

4,0

1 278

4,3

Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet

-

Tandhygienistprogrammet

163

4,1

195

4,9

210

5,3

246

6,2

Tandläkarprogrammet

408

4,8

414

4,9

410

4,8

417

4,9

53

2,7

73

3,7

61

2,4

-

269

4,0

336

5,3

345

5,4

340

5,3

31

1,9

26

1,6

23

1,4

32

2,0

Specialistsjuksköterskeprogrammet

1 098

1,9

1 399

2,7

1 507

2,9

1 513

2,7

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

32

1,6

26

1,3

26

1,0

18

0,7

Magisterprogram

167

3,0

226

3,5

275

1,8

182

2,4

Masterprogram

467

2,7

752

2,8

414

2,0

571

2,3

6 814

3,6

8 579

4,1

8 609

3,8

8 818

3,9

Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Total

TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%) 2009 Nybörjarprogram

antal

2010

% kvinnor

antal

2011

% kvinnor

antal

2012

% kvinnor

antal

% kvinnor

Arbetsterapeutprogrammet

88

83

88

91

92

84

94

86

Audionomprogrammet

24

75

25

76

21

71

24

71

Biomedicinprogrammet

74

64

74

65

77

58

75

64

Biomedicinska analytikerprogrammet

72

86

83

77

90

82

95

78

Folkhälsovetenskapsprogrammet

38

89

46

85

41

93

-

-

Logopedprogrammet

42

86

34

100

33

94

32

84

309

53

317

56

328

51

325

48

Optikerprogrammet

45

89

52

83

40

90

62

85

Psykologprogrammet

67

57

86

72

89

73

84

65

Röntgensjuksköterskprogrammet

56

71

51

76

56

80

50

74

148

63

153

63

148

69

151

74

179

85

358

82

367

86

Läkarprogrammet

Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet

-

Tandhygienistprogrammet

48

94

48

94

46

89

49

96

Tandläkarprogrammet

91

63

92

62

91

58

97

70

Tandteknikerprogrammet

26

73

33

82

30

70

-

-

Barnmorskeprogrammet

68

97

68

99

74

97

63

100

Psykoterapeutprogrammet

16

81

17

82

16

88

16

75

Specialistsjuksköterskeprogrammet

604

88

596

87

563

85

633

89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

23

100

27

81

21

100

23

100

Magisterprogram

62

76

68

69

163

90

73

81

186

82

308

67

235

70

257

68

2 087

77

2 445

76

2 612

77

2 570

77

Påbyggnadsprogram

Masterprogram Total

TABELLBILAGA

Tabell 3 Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%)

Nybörjarprogram

–24 år

25–34 år

35– år

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

Arbetsterapeutprogrammet

61

69

62

67

17

22

27

27

22

9

11

6

Audionomprogrammet

54

64

67

33

21

28

29

42

25

8

5

25

Biomedicinprogrammet

91

95

90

87

9

4

10

8

0

1

0

5

Biomedicinska analytikerprogrammet

60

65

58

80

35

27

26

14

6

8

17

6

Folkhälsovetenskapsprogrammet

79

80

76

-

16

11

22

-

5

9

2

-

Logopedprogrammet

50

71

61

72

31

26

33

19

19

3

6

9

Läkarprogrammet

66

70

63

74

26

23

30

21

8

7

6

5

Optikerprogrammet

78

83

88

76

18

15

10

23

4

2

3

2

Psykologprogrammet

69

73

61

64

24

20

27

31

7

7

12

5

Röntgensjuksköterskprogrammet

48

55

55

70

36

24

25

22

16

22

20

8

Sjukgymnastprogrammet

69

71

66

78

26

22

29

17

5

7

5

5

Sjuksköterskeprogrammet

-

63

56

61

-

27

27

23

-

11

17

16

Tandhygienistprogrammet

69

75

70

67

10

21

20

27

21

4

11

6

Tandläkarprogrammet

76

86

85

80

23

13

14

18

1

1

1

2

Tandteknikerprogrammet

69

76

63

-

15

15

33

-

15

9

3

-

Barnmorskeprogrammet

0

1

0

0

54

54

64

60

46

44

36

40

Psykoterapeutprogrammet

0

0

0

0

6

12

6

6

94

88

94

94

Specialistsjuksköterskeprogrammet

1

5

1

3

40

43

37

44

59

52

62

54

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

35

56

48

74

39

15

24

22

26

30

29

4

Magisterprogram

24

26

12

26

60

49

44

44

16

25

45

30

Masterprogram

12

39

17

42

39

38

45

39

49

23

37

19

Total

39

48

41

48

32

30

32

30

30

22

27

22

Påbyggnadsprogram

TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2009 Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

totalt

2010

% kvinnor

totalt

2011

% kvinnor

totalt

2012

% kvinnor

totalt

% kvinnor

210

90

203

90

204

89

205

88

Audionomprogrammet

34

75

43

75

46

74

48

74

Biomedicinprogrammet

195

66

159

64

152

61

145

62

Biomedicinska analytikerprogrammet

198

83

180

83

181

84

196

82

Folkhälsovetenskapsprogrammet

65

89

76

89

87

88

65

88

Logopedprogrammet

81

92

86

91

101

93

94

93

1 440

57

1 492

56

1 523

56

1 516

54

22

61

8

64

0

-

1

50

Optikerprogrammet

140

87

130

89

111

90

103

89

Podiatriprogrammet

46

79

22

75

9

81

0

-

Psykologprogrammet

98

66

151

67

207

70

251

70

Röntgensjuksköterskeprogrammet

103

82

110

79

106

76

105

77

Sjukgymnastprogrammet

354

71

347

67

360

66

340

70

Sjuksköterskeprogrammet

786

89

468

89

457

85

601

85

Tandhygienistprogrammet

85

89

84

92

84

95

86

94

353

68

376

67

402

66

396

66

58

79

54

77

53

77

35

75

102

98

98

98

97

98

95

98

25

82

22

82

24

82

22

81

Specialistsjuksköterskeprogrammet

458

90

446

88

461

88

457

88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

22

91

22

92

21

89

20

100

Magisterprogram

87

84

77

75

86

81

93

88

Masterprogram

235

71

295

73

337

70

311

69

Fristående kurser

399

78

575

79

709

78

701

81

5 595

75

5 524

73

5 815

73

5 885

73

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

Total

TABELLBILAGA

Tabell 5 Helårsstudenter, åldersfördelning (%)

Nybörjarprogram

–24 år

25–34 år

35– år

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

Arbetsterapeutprogrammet

43

53

53

49

31

27

31

39

26

20

16

12

Audionomprogrammet

39

50

57

39

34

30

27

45

27

20

16

16

Biomedicinprogrammet

71

76

84

86

26

22

15

13

3

1

1

1

Biomedicinska analytikerprogrammet

52

48

50

54

37

42

36

32

11

11

14

14

Folkhälsovetenskapsprogrammet

62

63

65

59

37

35

32

39

2

2

3

2

Logopedprogrammet

28

36

39

39

43

43

45

49

28

21

16

13

Läkarprogrammet

42

42

42

42

50

49

49

49

8

8

9

9

Programmet i medicinsk informatik

27

25

-

-

56

62

-

-

17

13

-

-

Optikerprogrammet

62

64

66

70

31

32

32

27

7

4

2

3

Podiatriprogrammet

54

45

50

-

36

42

34

-

10

13

15

-

Psykologprogrammet

61

57

49

43

29

34

41

47

10

9

10

10

Röntgensjuksköterskeprogrammet

36

35

42

47

34

37

34

31

29

29

25

21

Sjukgymnastprogrammet

51

54

52

54

38

36

39

37

11

10

9

9

Sjuksköterskeprogrammet

35

37

50

49

43

40

32

33

22

23

18

18

Tandhygienistprogrammet

53

58

62

63

23

23

23

28

24

19

15

9

Tandläkarprogrammet

58

57

56

53

38

39

42

44

4

4

3

3

Tandteknikerprogrammet

48

55

66

57

44

34

26

37

8

11

8

6

Barnmorskeprogrammet

0

1

0

0

53

53

59

53

46

47

41

47

Psykoterapeutprogrammet

0

0

0

0

5

5

1

0

95

95

99

100

Påbyggnadsprogram

Specialistsjuksköterskeprogrammet

1

2

1

0

36

38

37

41

63

60

61

58

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

26

42

41

43

46

29

32

41

28

29

26

16

Magisterprogram

11

12

13

11

49

55

52

51

40

33

35

38

Masterprogram

22

26

25

24

56

53

52

54

22

21

22

22

Fristående kurser

20

16

14

13

31

30

32

33

49

54

54

55

Total

38

38

39

38

41

40

40

41

21

21

21

21

TABELLBILAGA

Tabell 6 Helårsstudenter och helårsprestationer

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet

Hst

2009

2010

2011

PrestHpr grad

PrestHpr grad

PrestHpr grad

Hst

Hst

2012 Hst

Hpr

Prestgrad

210

195

93

203

193

95

204

196

96

205

193

94

Audionomprogrammet

34

31

93

43

38

89

46

45

100

48

46

96

Biomedicinprogrammet

195

166

85

159

161

101

152

140

92

145

128

89

Biomedicinska analytikerprogr

198

172

87

180

161

89

181

165

91

196

166

84

Folkhälsovetenskapsprogrammet

65

53

82

76

69

91

87

72

82

65

69

105

Logopedprogrammet

81

71

87

86

73

85

101

97

96

94

90

96

1 440 1 298

90

1 492 1 381

93

1 523 1 393

91

1 516 1 402

93

Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik

22

22

100

8

7

92

0

1

-

1

2

-

Optikerprogrammet

140

124

89

130

125

96

111

108

97

103

102

98

Podiatriprogrammet

46

45

97

22

26

115

9

12

132

0

1

-

Psykologprogrammet

98

92

93

151

125

83

207

201

97

251

223

89

Röntgensjuksköterskeprogrammet

103

97

94

110

106

96

106

94

89

105

100

95

Sjukgymnastprogrammet

354

312

88

347

348

100

360

359

100

340

315

93

Sjuksköterskeprogrammet

786

767

98

468

487

104

457

430

94

601

521

87

Tandhygienistprogrammet

85

75

88

84

88

105

84

75

90

86

78

91

353

325

92

376

316

84

402

428

106

396

364

92

58

58

101

54

47

87

53

52

99

35

41

117

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

102

98

96

98

95

96

97

101

105

95

84

89

Psykoterapeutprogrammet

25

21

85

22

23

107

24

21

88

22

18

83

Specialistsjuksköterskeprogr

458

420

92

446

421

94

461

435

94

457

428

94

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

22

16

73

22

21

94

21

21

100

20

14

69

Magisterprogram

87

73

84

77

75

98

86

66

77

93

94

101

Masterprogram

235

186

79

295

253

86

337

295

88

311

293

94

Fristående kurser

399

295

74

575

413

72

709

545

77

701

535

76

5 595 5 012

90

5 524 5 050

91

5 815 5 351

92

5 885 5 307

90

Total

TABELLBILAGA

Tabell 7 Examina 2009

2010

2011

2012

Yrkesexamen Arbetsterapeutexamen

61

67

59

60

Audionomexamen

16

0

14

18

Barnmorskeexamen

65

70

55

56

Biomedicinsk analytikerexamen

67

64

41

52

Logopedexamen

33

2

32

4

250

219

260

272

48

44

42

Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen

29 18

Psykoterapeutexamen

15

10

15

14

Röntgensjuksköterskeexamen

31

34

38

39

Sjukgymnastexamen

95

112

91

107

Sjuksköterskeexamen

325

311

298

14

Specialistsjuksköterskeexamen

372

362

403

419

Tandhygienistexamen

37

39

37

38

Tandläkarexamen

55

65

67

70

Tandteknikerexamen

18

17

14

13

1 488

1 416

1 466

1 223

Högskoleexamen

7

4

0

1

Kandidatexamen

429

460

547

351

Magisterexamen

Summa yrkesexamen Generell examen

185

176

150

159

Masterexamen

43

74

73

137

Magisterexamen m ämnesbredd

33

14

3

7

697

728

773

655

Totalt antal utfärdade examina

2 185

2 144

2 239

1 878

Antal individer

1 792

1 786

1 888

1 668

Summa generell examen

TABELLBILAGA

Tabell 8 Internationella kontakter 2009

Studentutbyte

2010

2011

2012

Utres

Inrres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

159

249

182

273

169

304

139

305

Europa

62

180

91

197

82

215

65

225

Nordamerika

40

17

39

16

46

24

31

21

Övriga länder

57

52

52

60

41

65

43

59

Arbetsterapeutprogrammet

5

19

5

14

12

22

5

24

Audionomprogrammet

0

0

0

1

0

1

0

Barnmorskeprogrammet

5

4

4

6

2

5

4

4

Biomedicinprogrammet

16

46

9

41

22

43

12

50

5

13

1

23

6

26

7

18

11

14

5

18

2

17

5

13

Masterprogrammet i hälsoinformatik

-

-

1

4

0

2

0

2

Logopedprogrammet

0

0

0

0

0

1

0

2

Antal, totalt Fördelning/område

Fördelning/program

Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen

Läkarprogrammet

71

87

93

99

82

113

58

126

Programmet i medicinsk informatik

2

2

0

0

-

-

-

-

Optikerprogrammet

3

8

3

10

1

7

2

3

Podiatriprogrammet

5

0

3

0

0

0

-

-

Psykologprogrammet

0

0

1

1

2

2

3

0

Röntgensjuksköterskeprogrammet

0

0

3

1

6

4

4

4

Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet

9

16

11

10

11

14

6

13

17

26

22

32

6

25

8

29

Tandhygienistprogrammet

0

2

1

0

4

3

7

3

Tandläkarprogrammet

4

11

20

13

13

17

17

14

Tandteknikerprogrammet

6

1

0

0

0

2

1

0

TABELLBILAGA

Tabell 9 Lägsta antagningspoäng vid urval 2 (HT) 2009

2010

2011

2012

BG

BI

BI

BI

Arbetsterapeutprogrammet

15,76

17,37

16,33

16,80

Audionomprogrammet

15,10

16,71

17,20

17,26

Biomedicinprogrammet

16,84

17,60

16,50

17,40

-

-

16,97

17,00

- laboratoriemedicin

13,21

13,30

12,00

15,78

Folkhälsovetenskapsprogrammet

14,70

14,82

12,80

-

Logopedprogrammet

19,33

21,10

20,94

21,00

Läkarprogrammet

20,00

22,50

22,50

22,50

Optikerprogrammet

14,70

12,00

12,30

17,88

Psykologprogrammet

19,83

21,90

21,83

21,76

Röntgensjuksköterskeprogrammet

15,40

17,20

16,62

16,77

Sjukgymnastprogrammet

17,98

20,05

20,00

19,90

- Huddinge normal

-

18,10

18,10

18,30

- Huddinge distans

-

19,50

19,09

19,60

Biomedicinska analytikerprogrammet - klinisk fysiologi

Sjuksköterskeprogrammet

-

17,40

17,50

17,30

Tandhygienistprogrammet

16,99

17,17

18,30

18,23

Tandläkarprogrammet

20,00

22,00

21,90

21,90

Tandteknikerprogrammet

17,72

17,70

17,93

-

- Visby distans

* Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG hade som maxpoäng 20,0.

TABELLBILAGA

Tabell 10 Forskarutbildning

Nybörjarprogram Antal, totalt

Nyreg doktorander

Aktiva doktorander

Disputationer

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

2009 2010 2011 2012

420

450

409

438

2 028 2 076 2 133 2 165

392

367

349

359

Andel kvinnor (%)

61

62

61

57

61

62

62

61

62

58

62

64

Andel –29 år (%)

42

39

46

48

28

27

28

28

8

9

9

12

Andel 30–39 år (%)

38

40

36

34

42

42

42

42

55

53

54

53

Andel 40– år (%)

20

21

18

18

30

31

30

30

37

38

37

35

TABELLBILAGA

Tabell 11 Intäkter 2012, mnkr Grundutbildning Finansiär Rådsmedel Statliga myndigheter Organisationer och stiftelser Svenska företag Landsting och kommuner Utländska finansiärer Egna medel Finansiella intäkter Summa externa medel Statsanslag Totalt

0,0 40,2 8,8 18,1 41,0 12,4 0,0 120,5 833,1 953,6

Forskning Forskning 729,5 348,8 691,8 168,1 474,8 416,1 55,8 50,1 2 935,0 1 732,4 4 667,4

Kapitalförvaltning

37,0 11,1 23,9 3,6 -55,8 4,8 24,6 24,6

Totalt 730,1 389,0 737,6 197,3 539,7 431,5 0,0 54,9 3 080,1 2 565,5 5 645,6

Största enskilda finansiärer Rådsmedel Vetenskapsrådet FAS Formas Statliga myndigheter Kungl. Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Smittskyddsinstitutet SIDA Kammarkollegiet Socialstyrelsen Stockholms universitet Försvarsmakten Statens folkhälsoinstitut Myndigh. för samh.skydd och beredska Organisationer och stiftelser Cancerfonden Wallenbergs stiftelse Stiftelsen för strategisk forskning Hjärt-lungfonden KI-stiftelser Barncancerfonden Familjen Perssons Stiftelse T&R Söderbergs Stiftelse Stift Gustav och Tyra Svenssons minne Svenska Läkaresällskapet

616,6 100,0 13,0

73,4 72,2 35,7 31,3 26,2 21,4 20,4 10,8 9,4 8,2

142,1 93,8 74,0 51,9 47,6 45,8 30,9 23,1 20,6 13,6

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Botkyrka kommun Skåne läns landsting (Region Skåne) Företag AFA Försäkring AstraZeneca KI Science Park AB IPULS AB MEDA AB Schering-Plough AB Novartis Sverige AB Pfizer Biogen Sweden AB Tripep AB Utländska organisationer Europeiska Unionen Rausing Foundation National Institute of Health Org for economic corp. and dev.

CHDI Foundation Inc The Stanley Medical Research Inst.

Novo Nordisk Fonden Jochnick Foundation Embassy of the Kingdom of Saudi Arabi Århus Universitetshospital

511,6 3,0 3,0

42,7 33,0 10,0 7,8 5,5 5,0 4,6 4,3 4,2 3,5

193,7 22,6 18,0 15,7 10,7 8,5 8,5 6,8 5,8 5,7

Karolinska Institutet Ă…rsredovisning 2012 Tryck: US-AB ISBN: 978-91-85681-51-8

Karolinska Institutet Årsredovisning 2012 Sammanställning och underlag: UniversitetsfÜrvaltningen, Karolinska Institutet Samordning: Nils-Fredrik Ankarcrona Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se