Karolinska Institutet årsredovisning 2015 by Karolinska Institutet

Ă&#x2026;rsredovisning 2015

Ett medicinskt universitet A

(Dnr 1-638/2015)

OMSLAGSBILDEN Marie Carlén, forskare vid institutionen för neurovetenskap, är en av de som använder optogenetik för att undersöka komplexa strukturer i hjärnan. Metoden gör det möjligt att stänga av och på enskilda celler för att i detalj studera deras funktion. Optogenetik har på kort tid lett till mycket ny kunskap om vilka nervceller som ger upphov till olika funktioner i hjärnan. Foto: Gustav Mårtensson.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Rektor har ordet

Ett universitet beroende av samtliga medarbetare Varje dag går alla medarbetare till sitt arbete på Karolinska Institutet (KI) med ett gemensamt mål – att på ett avgörande sätt förbättra människors hälsa. Det är en vision som vi delar med många andra medicinska universitet i världen. En vision som gör att vi idag har ett stort nätverk och ett gott samarbete med både universitet, andra institutioner och företag i världen. Vi är tacksamma för att kunna konstatera att KI har haft en fortsatt positiv utveckling. Under 2015 har universitetets totala omsättning ökat med 5,2 procent. En ökning som till stor del beror på att universitetet lyckats attrahera högre externa forskningsintäkter. KI är ett medicinskt universitet med stor internationell räckvidd och mycket stark ställning i Europa. KI bärs upp av sina medarbetare och studenter. För att förbättra arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa och välbefinnande har vi under året infört en uppförandekod (Code of Conduct) som omfattar samtliga medarbetare. Med glädje kan jag också konstatera att andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer under året blev 45 procent, att jämföra med 35 procent under föregående år.

KI bygger för framtiden Under året har många av de satsningar som vi startade under arbetet med Strategi 2018 börjat ta form. Uppförandet av forskningslaboratoriet Biomedicum pågår liksom arbetet med den angränsande byggnaden för komparativ medicin. Under 2015 inleddes även uppförandet av Neo på campus Huddinge, en byggnad som samlar huvudsakligen grundvetenskaplig forskning i omedelbar närhet till Karolinska Universitetssjukhuset och Kungliga Tekniska högskolans (KTH:s) nyetablering. Genom att bygga om befintliga lokaler skapar vi även Framtidens laboratorium med beräknad byggstart sommaren 2016. Jag är särskilt nöjd med att kunna erbjuda våra studenter en helt ny lärandemiljö på campus Huddinge. Den omfattar 1 000 kvadratmeter inbjudande miljö för studier och social samvaro. Något som förhoppningsvis kommer att påverka studenterna positivt är vår satsning på att stärka utbildningarnas forsk-

ningsanknytning. För att tydliggöra institutionernas ansvar för utbildningens genomförande, kvalitet och forskningsanknytning har vi inlett arbetet med en förändrad utbildningsorganisation. I den nya organisationen delegeras ansvaret för merparten av programmen till en institution. Ett nytillkommet masterprogram i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna gör att programutbudet breddats ytterligare. Programmet leder till en gemensam examen vid Stockholms universitet och KTH och genomförs med stark koppling till Science for Life Laboratory (SciLifeLab). På forskarutbildningssidan vill jag lyfta fram att ett samarbetsavtal har tagits fram med China Scholarship Council (CSC). Avtalet innebär att CSC kommer att betala stipendier för ett antal mastersstudenter, doktorander och forskare.

Djupare samarbete med hälsooch sjukvården Stockholms läns landsting (SLL) är vår enskilt viktigaste samarbetspartner. Ungefär hälften av KI:s verksamhet genomförs i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Efter ett drygt års intensivt arbete har vi nu ett nytt regionalt avtal som reglerar samverkan mellan KI och SLL. Genom detta avtal är parterna överens om att gemensamt främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett vidgat samarbete inom translationell och klinisk forskning, utbildning, utveckling samt innovation. KI och SLL kommer därför att utarbeta en gemensam och långsiktig strategi för samverkan inom universitetssjukvården i Stockholmsregionen. I avtalet slås fast att universitetet och universitetssjukvården ska integreras i betydligt större omfattning än vad som tidigare varit fallet. Avtalet beskriver dessutom en tydligare rollfördelning mellan universitet och vårdgivare inom universitetssjukvården. Translationell och klinisk forskning ska ges optimala förutsättningar i hälso- och sjukvården. De verksamhetsförlagda delarna av KI:s utbildningsprogram kommer i högre utsträckning än tidigare att äga rum i miljöer med mycket hög vårdkvalitet samt med kvalificerad och tillräcklig handledning. KI och SLL ska också gemensamt utveckla informatikområdet för att på ett effektivt sätt kunna tillgodose behovet av patientdata ur journaler, kvalitets-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Internationalisering – framtiden är global KI har idag samarbeten med ett stort antal internationella universitet, såväl inom forskning som utbildning. Vi arbetar nu med en långsiktig strategi för hur, och med vilka internationella partners vi ska samverka. Vi vill förstärka de globala forskningssamarbetena och stötta utvecklingen av universitet i utvecklingsländer. Vi vill också att våra studenter ska vara väl rustade för att möta möjligheter och utmaningar på global nivå. För att förverkliga denna ambition har KI tillsatt en vicerektor med övergripande ansvar för arbetet med internationella frågor.

Innovation och näringslivssamverkan – ett sätt att ge tillbaka kunskap Innovationsfrågorna intar en allt mer framträdande roll inom KI. Vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet leder arbetet med att utforma en konkret strategi för innovationsprocessen. I fokus står flera viktiga frågor, som att skapa en ny ledningsstruktur förstärkt med internationell expertis. Vi behöver också formulera tydliga och samordnade uppdrag för innovationssystemets pre-kommersiella och kommersiella stödfunktioner. Även strukturerad resultatuppföljning och fler finansieringsmodeller är prioriterade frågor. Jag ser innovation som en viktig komponent inom samtliga utbildningar samt att vi behöver nya former av partnerskap mellan universitetet och olika näringslivsaktörer. Ett innovationsråd har etablerats och i detta ingår nyckelaktörer representerande med kompetenser inom hela life science-sektorn.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Oberoende myndighet bör utreda forskningsfusk KI har utrett ett uppmärksammat ärende om misstänkt oredlighet i forskning. Ärendet har väckt starka känslor och aktualiserat behovet av att utredningar och beslut i frågor om misstänkt oredlighet i forskning bör hänskjutas till en oberoende myndighet, i enlighet med tidigare önskemål från KI och många andra lärosäten. Svåra gränssnittsfrågor mellan forskning och sjukvård behöver också belysas ytterligare.

Tack! Starkt stöd och stor generositet har under det gångna året visats KI genom donationer och bidrag från privatpersoner, stiftelser och andra forskningsfinansiärer, för vilket jag vill framföra ett varmt tack.

Karin Dahlman-Wright vikarierande rektor Foto: Erik Cronberg.

register och biobanker samt annan information för vårdens och forskningens behov. Forskningens resultat ska komma patienter till nytta genom en väl utvecklad organisation och process för kunskapstillämpning och kunskapsspridning i hälso- och sjukvården, och genom en effektiv innovationsprocess. I detta sammanhang är det också av yttersta vikt att gränslandet mellan forskning och vård tydliggörs.

Studenterna har ordet

Studenterna och doktoranderna på Karolinska Institutet (KI) representeras av kårerna Medicinska Föreningen (MF) och Odontologiska Föreningen (OF), vilka framförallt jobbar med studentinflytande, studenträtt och studentliv. KI har som mål att studentrepresentation ska förekomma på samtliga nivåer inom organisationen. Denna målsättning öppnar för stora möjligheter till påverkan för oss kåraktiva studenter men det ställer också krav på oss. För att nå upp till de högt ställda målen KI har om att vara ett ledande universitet krävs det att studentrepresentationen fungerar väl och att kårerna kommer till tals i processen. Det är som ett samlat universitet KI kan nå de uppsatta målen. Kårerna ser fram emot ett fortsatt samarbete i en gemensam riktning. Under året som gått har kårerna deltagit i många olika processer och beslut som har haft påverkan på alla studenter vid KI. I början av 2015 var presidialerna vid MF och OF inbjudna till en rundvandring i de planerade lärandemiljöerna vid campus Huddinge. Ett tidigare laboratorium som tillhört tandteknikerutbildningen skulle omvandlas till föreläsningssalar, grupprum och interaktiva IT-miljöer. Ett spännande och modernt projekt som vi studenter fick tycka till om och lämna synpunkter på. Snart ett år senare väntar vi nu med spänning på invigningen! Lite senare under våren träffade vi medarbetare från KI:s kommunikationsavdelning för att diskutera alternativa vägar att nå studenterna på. Konsensus var att alltför många e-postmeddelanden, dock i all välmening, lätt kan uppfattas som spam. Istället propagerade vi studentrepresentanter för mer fysisk närvaro av olika slag för att få igenom budskapen i dagens mediebrus. Studenthälsan har under 2015 velat få en tydligare profil bland studenterna, något som kårerna uppmuntrat. Vi har träffats ett flertal gånger under året för att förbättra situationen för studenterna. Vetskapen om att det finns någon att vända sig till är väldigt viktig om man behöver prata med någon i förtroende om till exempel relationer eller stress. Dessa möten har bland annat resulterat i att Studenthälsan har mött studenter under våra introduktionsevenemang och bidragit med en hälsofrämjande, god kraft. Studenthälsan har även arrangerat föreläsningar om hälsa och livsstil under en gemensam idrottsdag. Det märktes tydligt att det finns en stor efterfrågan av denna typ av aktiviteter och planen är att utöka omfattningen av detta framöver.

I november genomfördes prorektorsval vid KI, där ett 20-tal studenter deltog. Vi slog gemensamt vakt om att lägga våra röster på den person som hade tydligast profilering och störst visioner kring utbildningsfrågor. Ett oerhört viktigt arbete och en absolut förutsättning för fortsatt studentföreträdan från kårerna var att under september månad skicka in ansökan om kårstatus. Denna process genomförs var tredje år och görs separat för varje kår. Med liten inblick i vad som förväntades av oss tog vi oss an denna uppgift: att sammanställa och utförligt beskriva vår verksamhet att försöka blicka in i framtiden och berätta hur kåren ser ut om tio år samt att motivera varför vi behöver mer resurser till våra studierelaterade evenemang. Detta var en för oss presidialer mycket krävande process men det var värt alla timmars jobb! Båda kårerna har fortsatt kårstatus och dessutom enades vi med universitetsledningen om ett generösare verksamhetsstöd för båda kårerna i framtiden. Detta betyder att vi kan arrangera ännu bättre välkomstaktiviteter för nyantagna studenter, ännu fler alternativ under våra idrottsdagar, bättre genomförda studiesociala aktiviteter och vi kan fortsätta att bevaka studiesituationen för alla studenter på KI – och det är ju vad allt handlar om.

Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar Jennie Sporre, ordförande Medicinska Föreningen 2015

Petter Berg, ordförande Odontologiska Föreningen 2015

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Väsentliga uppgifter 2015

2014

2013

2012

2011

6 062 72% 155 5 534 170 107 50% 395 60% 2 069 58% 770 58% 122 61% 3,10 4,44 359 8 i.u. i.u.

5 978 72% 160 5 613 170 74 56% 408 59% 2 071 58% 650 59% 281 57% 2,56 4,37 340 9 4 858 1 039

6 014 73% 147 5 589 158 51 64% 373 55% 2 090 59% 595 64% 375 62% 2,41 4,24 306 12 4 752 1 020

5 885 73% 154 5 307 170 34 57% 438 57% 2 111 60% 572 65% 380 63% 3,03 4,26 359 14 4 334 1 048

5 815 73% 146 5 351 159 10 54% 409 61% 2 045 62% 544 64% 349 62% 2,56 4,21 349 14 4 149 1 028

4 694 61% 5 193 853 48% 776 45% 372 29%

4 473 62% 4 924 844 47% 739 43% 367 28%

4 283 63% 4 736 827 46% 717 42% 373 28%

4 192 64% 4 716 846 46% 714 41% 367 27%

4 109 65% 4 699 845 47% 707 41% 347 26%

Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler

6 475 1 050 86% 14% 5 424 35% 65% 6 394 53% 12%

6 156 1 007 86% 14% 5 149 37% 63% 6 078 52% 13%

5 796 991 88% 12% 4 805 37% 63% 5 797 52% 13%

5 646 954 87% 13% 4 692 37% 63% 5 506 52% 12%

5 340 926 87% 13% 4 415 37% 63% 5 188 53% 11%

Lokalkostnader 3 per kvm (kr)

3 415

3 438

3 386

3 118

2 916

Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring)

6 186 3 062 76 1 435

5 577 2 621 63 1 359

5 165 2 445 8 1 296

5 017 2 313 108 1 289

4 899 2 277 145 1 196

Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 varav kvinnor Kostnad per helårsstudent, tkr * Totalt antal helårsprestationer 1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 2 varav kvinnor Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor Totalt antal doktorander totalt >_ 10% aktivitet varav kvinnor Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ***

Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor Medelantal anställda **** Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal professorer (årsarb.) varav kvinnor

Ekonomi

Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Exklusive beställd utbildning. 3 Enligt resultaträkningen. * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej för 2015 på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Siffrorna för 2011–2014 har justerats på grund av nämnda eftersläpning samt breddning av underlaget av tidskrifter, detta påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag. **** Medelantal anställda motsvarar genomsnittet av antal anställda i april och oktober. 2

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Källor: Ladok, Primula, Agresso.

Innehåll Året som gått 2015............................................................................................................................................................10 Om Karolinska Institutet.................................................................................................................................................12

KI:s uppdrag och styrning..............................................................................................................................................................................................12 Organisation.......................................................................................................................................................................................................................12 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................12

Utbildning.............................................................................................................................................................................14

Utbildningsutbudet..........................................................................................................................................................................................................15 Studenterna........................................................................................................................................................................................................................17 Utbildningsuppdraget.....................................................................................................................................................................................................18 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................20 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................22 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................24 Särskilda åtaganden.........................................................................................................................................................................................................24 Integrationssatsningar.....................................................................................................................................................................................................25 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning........................................................................................................................................25

Forskarutbildning...............................................................................................................................................................26

Resultat.................................................................................................................................................................................................................................27 Kvalitet .................................................................................................................................................................................................................................28 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................29 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................29

Forskning...............................................................................................................................................................................30

Nya forskningsrön – några exempel..........................................................................................................................................................................31 Kvalitet..................................................................................................................................................................................................................................34 Forskningsfinansiering....................................................................................................................................................................................................35 Strategisk infrastruktur.....................................................................................................................................................................................................37 Internationalisering..........................................................................................................................................................................................................38 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................39

Samverkan och innovation............................................................................................................................................40

Samverkan med Stockholms läns landsting............................................................................................................................................................41 Samverkan med allmänheten......................................................................................................................................................................................43 Innovationsstöd och samverkan med näringsliv...................................................................................................................................................43 Innovationssystemet........................................................................................................................................................................................................44

En universitetsmiljö i utveckling..................................................................................................................................48

En attraktiv och utvecklande arbetsplats..................................................................................................................................................................49 Personalredovisning.........................................................................................................................................................................................................49 Rekrytering..........................................................................................................................................................................................................................52 Ledarskap och kompetensutveckling........................................................................................................................................................................53 Arbetsmiljö och anställningsvillkor.............................................................................................................................................................................53 Lika villkor............................................................................................................................................................................................................................54 Infrastruktur.......................................................................................................................................................................................................................55 Hållbar utveckling...........................................................................................................................................................................................................57 Forskning och utbildning för hållbar utveckling....................................................................................................................................................57 Hållbart campus................................................................................................................................................................................................................57

Finansiell redovisning.......................................................................................................................................................58

Finansieringskällor............................................................................................................................................................................................................59 Resultat per verksamhetsgren......................................................................................................................................................................................61 Utfall i jämförelse med prognos..................................................................................................................................................................................61 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå........................................................................................................................................................61 Forskning och utbildning på forskarnivå..................................................................................................................................................................62 Kapitalförvaltning..............................................................................................................................................................................................................63 Fonder..................................................................................................................................................................................................................................64 KI Stiftelser...........................................................................................................................................................................................................................65 Resultat- och balansräkning..........................................................................................................................................................................................66 Redovisningsprinciper.....................................................................................................................................................................................................69 Noter.....................................................................................................................................................................................................................................73 Intern styrning och kontroll..........................................................................................................................................................................................85 Kostnader för prestationer............................................................................................................................................................................................87 Tabellbilaga.........................................................................................................................................................................................................................88 Konsistoriet.........................................................................................................................................................................................................................98

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Året som gått 2015

FEBRUARI

Foto: Gustav Mårtensson. Foto: iStock.

MARS

Donation. Karolinska Institutet får en donation på 50 miljoner US-dollar av affärsmannen Ming Wai Lau baserad i Hongkong. Medlen gör det möjligt att starta forskningsverksamhet inom regenerativ medicin, med en nod i Stockholm och en i Hongkong under KI:s ledning. Målet är bland annat att med stamcellsteknik kunna återskapa skadad vävnad i hjärta, lever och nervsystem.

MAJ APRIL

JUNI Statsbesök. Indiens president är på statsbesök. Under vistelsen – det första indiska statsbesöket i Sverige – besöker president Pranab Mukherjee Karolinska Institutet den 2 juni tillsammans med kung Carl Gustaf och drottning Silvia. Deltar från regeringen gör Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. I samband med en officiell vistelse i Sverige besöker i juni även Tanzanias president Jakaya Kikwete Karolinska Institutet.

Examenstider. Terminsslut betyder examenstider. I juni firas såväl nyexaminerade globala masterstudenter som grundutbildningsstudenter. Tal och diplom från utbildningsföreträdare och hyllningar från familj och vänner ramar in högtiderna. Foto: Ulf Sirborn.

JanuarI

Vårpromotion. Karolinska Institutets nya doktorer promoveras den 22 maj. På plats är också årets medicine hedersdoktorer Tak W Mak, professor vid universitetet i Toronto, Kanada; Bertil Hållsten, grundare av Hållstens forskningsstiftelse, Stockholm, Sverige; Barry Everitt, professor i neurologisk beteendevetenskap vid universitetet i Cambridge, England och Mariam Claeson, direktör för Maternal, Newborn and Child Health vid Bill och Melinda Gates stiftelse, Seattle, USA.

Foton: Erik Cronberg.

Toppmöte. Anders Hamsten, rektor för Karolinska Institutet, och Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, intervjuas gemensamt i personaltidningen KI Bladet i början av året. De är överens om att den stora övergripande utmaningen är att integrera universitet och universitetssjukhus bättre än idag, att en komplex sjukvård kräver nära samarbete med forskning, utbildning och innovation.

Ministerbesök. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, besöker Karolinska Institutet och lyfter bland annat frågan om fler platser på högre utbildning för att möta den efterfrågan som finns, inte minst inom sjukvården. Även närings- och innovationsminister Mikael Damberg träffar ledningen på KI i mars. Under hösten 2016 förväntas regeringen presentera sin forskningspolitiska proposition.

Silvialäkare. I maj hålls examenshögtiden för den allra första kullen Silvialäkare – läkare som har genomgått en magisterutbildning i demensvård framtagen i samarbete mellan Karolinska Institutet och Silviahemmet. Drottning Silvia överräcker själv diplomen till de sex läkare som nu får bära hennes namn.

Internationellt. Karolinska Institutet och Max Planck Society, Köln, Tyskland, tecknar avtal om att etablera ett nytt gemensamt forskningslaboratorium vid Karolinska Institutet med fokus på medfödda metabola sjukdomar. Samarbetsprogrammet ska ledas av en gemensam forskargruppsledare och till grupperingen rekryteras forskare anställda hos båda parter.

Foto: iStock.

Foto: Gustav Mårtensson.

Foto: Ulf Sirborn.

miljoner US-dollar

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

SEPTEMBER OKTOBER

Foto: Erik Cronberg.

Pride. Runt 120 personer går med i Prideparaden i Stockholm under Karolinska Institutets banderoll i början av augusti. Däribland initiativtagarna HBTQ-sektionen Queerolinska vid studentkåren Medicinska Föreningen. Från ledningen deltar universitetsdirektören, dekanerna för utbildning respektive forskarutbildning, många studenter och flera medarbetare.

UD-besök. Närmare 150 ambassadörer, generalkonsuler och andra chefer inom UD besöker KI i samband med Utrikesdepartementets (UD:s) årliga chefsmöte som syftar till att inspirera och förbereda myndighetscheferna inför det kommande året. Programmet fokuserade bland annat på forskningens och utbildningens roll som internationella kontaktskapare.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

DECEMBER

Nobelpris. Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till de tre forskarna – Satoshi Omura, William C. Campbell och Youyou Tu, för upptäckter som har räddat miljoner människor från dödliga och invalidiserande parasitsjukdomar. En av de tre Nobelpristagarna i kemi är Tomas Lindahl, som gjort några av sina avgörande upptäckter kring DNA-reparation på Karolinska Institutet under tidigt 1970-tal. Grattis Tomas!

Neo. Samarbete var ett av favoritorden när det första spadtaget togs för ett nytt forskningshus på campus Huddinge. Ceremonin hölls den 22 oktober snett framför huvudentrén till Karolinska Universitetssjukhuset. Här – på en tomtplätt som ännu bara består av grus och armeringsjärn – ska forskningshuset Neo byggas bredvid ett likadant forskningshus för KTH. Redan i slutet av 2017 ska forskarna kunna flytta in i Neo.

Foto: © ® The Nobel Foundation.

AUGUSTI

NOVEMBER

Foto: Gunnar Ask.

JULI

Nätverk. Det EU-finansierade nätverket EurocanPlatform, som koordinerats från Karolinska Institutet, håller sitt sista möte i Bryssel i november. Resultatet är nya samarbeten mellan cancercentra inom Europa med målet att överföra forskningsupptäckter från labb till klinik.

Foto: Erik Cronberg.

Jubileum. I 30 år har gymnasieelever kunnat ägna en sommar åt forskning genom Karolinska Institutets biomedicinska sommarforskarskola. Under sju sommarveckor får antagna gymnasieelever, som går andra eller tredje året på naturvetenskapliga eller tekniska program, aktivt delta i ett forskningsprojekt vid någon av KI:s institutioner. I år firar sommarforskarskolan 30 år vilket firas med ett jubileumssymposium för och med tidigare studenter.

Foto: iStock.

Foto: Erik Cronberg.

Samverkan. Ett samarbete mellan svenska och vietnamesiska universitet invigs i november, med representanter från koordinerande Karolinska Institutet på plats i Ho Chi Minh City och Hanoi i Vietnam. Samarbetet kallas Training and Research Academic Collaboration (TRAC), och det är första gången som fem svenska lärosäten etablerar en gemensam infrastruktur för samverkan inom forskning och utbildning med parter i ett annat land. Målet är att utveckla ett akademiskt centrum för utbildning och forskning för att bidra till bättre hälsa globalt.

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Om Karolinska Institutet Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för en betydande del av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och som har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet.

KI:s uppdrag och styrning

Organisation

KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det framgår att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Föreliggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet. Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning. KI:s verksamhet har endast ett fakultetsområde; medicin, som bedrivs i en starkt decentraliserad organisation. KI:s styrmodell innebär att universitetets styrelse (konsistoriet) fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor fastställer därefter om budgetramar för verksamhetsstyrelserna som fördelar resurserna vidare i organisationen. Därutöver beslutar rektor om årliga uppdrag utifrån fastställda strategier och fokusområden. KI har under hösten 2015 fastställt en treårig verksamhetsplanering som omfattar åren 2016–2018 där processen kring den interna styrningen och kontrollen är integrerad. Processen möjliggör en konkretisering av KI:s Strategi 2018 och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse. KI:s verksamhet ligger inom ett område där de grundläggande värderingarna spelar en särskilt viktig roll. Omvärlden har rätt att ställa långtgående krav på vårt förhållningssätt och vår verksamhet. Därför baseras KI:s strategi på en utvecklad värdegrund med fyra principer för att utgöra ett stöd i det dagliga arbetet för de anställda på universitetet. KI ska värna om forskningens frihet och vår verksamhet ska präglas av: • Mycket hög kvalitet och ett etiskt förhållningssätt. • Tilltro och stöd till alla medarbetares och studenters initiativ, kreativitet, självständighet och kompetens. • Gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. • Ett starkt samhällsansvar och bidrag till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom vår utbildning och forskning.

Forskningen och utbildningen vid KI bedrivs huvudsakligen vid 22 institutioner i Stockholms län. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. Samarbete sker även med andra sjukhus och kliniker i närområdet. KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. KI har aktivt deltagit i planeringen av Hagastaden och det nya universitetssjukhuset samtidigt som utvecklingen av KI:s eget campus i Solna genomförts. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbets- och effektiviseringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset är universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusets forskningsdel. Motsvarande uppbyggnad sker också vid KI:s södra campus i Flemingsberg. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskningen som i allt högre utsträckning kräver tillgång till patienter och avancerad samt dyrbar utrustning. Detta bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv.

Kvalitet Kvalitet framför kvantitet är ett av ledorden i KI:s Strategi 2018. Kvalitetsmålen formuleras i styr- och strategidokument. I maj 2015 beslutade rektor att tillsätta ett projekt med uppdrag att skapa ett sammanhållet kvalitetssystem för universitetet. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ständig kvalitetsutveckling av verksamheten utifrån tydliga målrelaterade och mätbara kriterier med utgångspunkt i Strategi 2018 och externa krav. Detta sker bland annat genom kontinuerlig kvalitetssäkring och utvärdering. En förutsättning för ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet och förankrat i hela organisationen. Det blir utmaningen för 2016.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

OM KAROLINSKA INSTITUTET

Strategi 2018

VISION Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa.

4 fokusområden:

MEDARBETARE INFRASTRUKTUR

UPPDRAG Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället.

SAMVERKAN FINANSIERING

Karolinska Institutet, baserat i Stockholm med omnejd, bedriver forskning och utbildning på två campusområden och vid flera av länets sjukhus. Verksamheten vid KI:s institutioner är förlagd till följande platser: Campus Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Solna

(universitetsstyrelse)

VICEREKTORER

Internrevision

REKTOR Universitetsförvaltning

Helårsstudenter

2 684

Forskningsintäkter (mnkr)

3 141

Helårsarbetskrafter

KONSISTORIUM

3 392

Styrelsen för UTBILDNING Universitetsbibliotek Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Komparativ medicin

Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Styrelsen för FORSKNING

Helårsstudenter

3 073

Forskningsintäkter (mnkr)

1 079

Helårsarbetskrafter

1 214

Danderyds sjukhus Helårsstudenter

243

Forskningsintäkter (mnkr)

Helårsarbetskrafter

Södersjukhuset Helårsstudenter

185

Forskningsintäkter (mnkr)

Helårsarbetskrafter

Swetox, Södertälje Forskningsintäkter (mnkr)

Helårsarbetskrafter

Forskningsintäkter exkl. central administration, ALF-medel och lokalkostnader.

KI Holding AB

Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för medicin, Solna Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurovetenskap Institutionen för odontologi Institutionen för onkologi-patologi Enheten för toxikologiska vetenskaper, Södertälje – Swetox

UTBILDNING

Karolinska Institutet har ett unikt utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård

Foto: Erik Cronberg.

Jan Jakobsson, adjungerad professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, visar läkarstuderande Abraham Ibrahimson och Maria Rye hur man startar narkos – generell anestesi – inför en operation. Med hjälp av en venkateter kan man ge patienten läkemedel direkt in i ett blodkärl.

UTBILDNING

Foto: Gustav Mårtensson.

Styrelsen för utbildning har under året fokuserat på att säkra utbildningens kvalitet och forskningsanknytning. Som ett led i detta arbete pågår en omfattande omorganisation där institutionerna tar över ansvaret för flertalet program. En mer transparent resursfördelningsmodell har tagits fram och implementerats och ett projekt har initierats för att se över forskningsanknytningsmedlens fördelning och uppföljning. Vidare har styrelsen arbetat strategiskt med att öka dialogen internt samt att synliggöra utbildningsfrågor.” Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning

NYBÖRJARPROGRAM

PÅBYGGNADSPROGRAM

Utbildningsutbudet Karolinska Institutet (KI) har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige. Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Efterfrågan på flertalet av KI:s utbildningar är mycket hög, vilket är nära kopplat till behovet på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier KI utbildar. Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 60 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för de som redan har en utbildning inom hälsooch sjukvård.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FRISTÅENDE KURSER

Efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar kommer enligt arbetsmarknadsprognoser, från bland andra Statistiska centralbyrån, att vara stor, och det finns även ett stort behov av vidareutbildning för dessa. Med detta som utgångspunkt samverkar KI med hälso- och sjukvården och andra avnämare såväl i samband med utbudsplaneringen som kring utbildningarnas innehåll. Under året har ett nytt masterprogram i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna startat. Programmet leder till en gemensam examen med Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) inom ramen för Science for Life Laboratory (SciLifeLab). KI:s program erbjuds huvudsakligen som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform. I tabellerna på nästa sida redovisas fördelningen av helårsstudenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå.

UTBILDNING

8,0

5,6

5,0

behöriga förstahandssökande per antagen student till

läkarprogrammet

psykologprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 2012–2015 2012 hst

2013 %

hst

2014 %

hst

2015 %

hst

Generell examen – nybörjare

211

197

157

173

Generell examen – påbyggnad

424

417

404

430

3 976

4 334

4 498

4 521

Yrkesexamen – nybörjare Yrkesexamen – påbyggnad

573

580

577

576

Fristående kurser

701

488

341

362

5 885

100

6 014

100

5 978

100

6 062

100

Summa

Källa: Ladok.

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2012–2015 2012 hst

2013 %

hst

2014 %

hst

2015 %

hst

Grundnivå

3 554

3 701

3 661

3 761

Avancerad nivå

2 290

2 267

2 277

2 257

Ej klassificerad

5 885

100

6 014

100

5 978

100

6 062

100

Summa

Källa: Ladok.

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2012–2015 2012 Antagna Nybörjarprogram

2013

Sök/ antagen

Antagna

2014

Sök/ antagen

Antagna

2015

Sök/ Sök/ Antagna antagen antagen

1 736

3,5

1 718

3,9

1 789

4,1

1 822

4,2

Påbyggnadsprogram (ej magister/master)

843

2,4

905

2,2

915

1,9

974

1,7

Magister-/masterprogram

470

1,6

547

1,8

452

2,0

621

1,6

3 049

2,9

3 170

3,1

3 156

3,2

3 417

3,0

Totalt

Källa: UHR, NyA Open. hst= helårsstudenter

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: Erik Cronberg.

UTBILDNING

Cecilia Stening och Johan Tengberg läser termin 3 på läkarprogrammet vid Karolinska Institutet och är även histologitutorer åt läkarstudenter på termin 2. Histologi är läran om biologisk vävnad, studerad i mikroskop. Genom att studera vävnader och deras utseende kan man upptäcka olika sjukdomar.

Studenterna Sökande

Studentinflytande

KI har generellt ett högt söktryck till sina program. Antalet behöriga förstahandsökande fortsatte 2015 att öka, men då antagningstalen samtidigt höjts, sjönk antalet sökande per antagen student. Ett lägre söktryck kan särskilt noteras till magister- och masterprogrammen, efter ett par års ökning, medan söktrycket till nybörjarprogrammen ökat och är oförändrat till specialistsjuksköterskeprogrammen. Störst är konkurrensen bland sökande till läkarprogrammet med åtta behöriga förstahandsökande per antagen student, men även psykologprogrammet (5,6 sökande per antagen) och tandhygienistprogrammet (5,0 sökande per antagen) har ett mycket högt söktryck.

KI eftersträvar en studiemiljö där såväl studenter som lärare och ledning tar gemensamt ansvar för ett välfungerande studentinflytande. Detta är en förutsättning för att uppnå mycket hög kvalitet i verksamheten. Den huvudsakliga uppgiften för en studentkår är enligt högskolelagen att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen. Studentkårerna vid KI har möjlighet att utse representanter i samtliga organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutförhet i dessa organ måste minst en studentrepresentant vara närvarande, förutsatt att en sådan är utsedd av studentkåren. KI har under året beslutat om vilka studentsammanslutningar som ska få status som studentkår vid lärosätet för perioden 2016– 2018. Inför beslutet inbjöds intresserade studentsammanslutningar att komma in med ansökan. Inför ansökan efterfrågades en omfattande beskrivning av hur studentsammanslutningen ser på sin uppgift och förhållandet till KI samt det omgivande samhället. Ansökan om status som studentkår lämnades in av två studentsammanslutningar – Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen – med varsitt verksamhetsområde. Båda beviljades status som studentkår med ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning inom respektive verksamhetsområde. KI ger finansieringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän. För att främja studentinflytande anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Utbildningen fokuserar på lagar och förordningar samt organisations- och beslutsstruktur och ges på både svenska och engelska. År 2015 var 63 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ kvinnor (konsistoriet, de interna verksamhetstyrelserna och programnämnderna). Studentpopulationen består till 72 procent av kvinnor.

Breddad rekrytering År 2015 har KI svarat på Universitets- och högskolerådets (UHR:s) enkät om lärosätets arbete med breddad rekrytering. Under arbetet med enkäten visade det sig att mycket av den verksamhet som KI startade i början av 2000-talet idag är implementerad i den löpande verksamheten. Det gäller till exempel KI:s språkverkstad och möjligheten att skugga en student. KI deltog under året i UHR:s hearing om breddad rekrytering där det framkom att lärosätenas arbete skulle gynnas av en tydlig definition av begreppet breddad rekrytering och fastställda mål för lärosätena. Utifrån resultatet av enkäten och hearingen kommer KI att utveckla sitt arbete under 2016. KI har fortsatt att ta en aktiv del i Include, som är ett nätverk för breddad rekrytering, bland annat genom att ingå i dess styrelse. Mycket av det erfarenhetsutbyte som behövs för att driva arbetet med breddad rekrytering vid KI fås genom samarbetet inom Include.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

UTBILDNING

Utbildningsuppdraget

Helårsstudenter 2015 (6 062)

Helårsstudenter och helårsprestationer

Antalet helårsstudenter (hst) uppgick 2015 till 6 062 och antalet helårsprestationer (hpr) till 5 534 inom ramen för takbeloppet. Detta är en viss ökning av helårsstudenter men en minskning av helårsprestationer jämfört med 2014. Prestationsgraden är lägre än föregående år på ett flertal program. Detta förklaras delvis av att läsåret bestod av 41 veckor, vilket är en vecka mer än i normalfallet. Utfallet är något under tidigare prognos, vilket framför allt beror på den lägre prestationsgraden. Resultatet för 2015 är 0,6 miljoner kronor under takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 2014. Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet till vänster. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 5 i tabellbilagan. Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 648,3 miljoner kronor. Tillsammans med prestationerna från december 2014 på 2,6 miljoner kronor är ersättningen 650,9 miljoner kronor för 2015. Detta innebär att 0,6 miljoner kronor av den samlade överproduktionen används och att den utgående överproduktionen efter årets slut är 11,4 miljoner kronor.

27 %

3% 8% 3%

11 % 13 %

4% 7%

Läkarprogrammet 27 % Fysioterapeutprogrammet 6 % Sjuksköterskeprogrammet 13 % Psykologprogrammet 5 % Tandläkarprogrammet 7 %

Särskilda uppdrag och återrapporteringar

Arbetsterapeutprogrammet 4 % Övriga nybörjarprogram 11 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 % Specialistsjuksköterskeprogrammen 8 % Övriga påbyggnadsprogram 3 % Magister och master 7 % Fristående kurs 6 % Källa: Ladok.

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet 2012–2015, tkr 2012

2013

2014

2015

Takbelopp

589 150

602 939

618 428

651 483

Ersättning

598 957

633 368

649 757

650 922

11 207

30 429

31 329

-561

Under/över takbelopp

Källor: Ladok, regleringsbrevet. Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2015 Nybörjare

hst

Examinerade

329

1 651

292

320

Sjuksköterskeprogrammet

345

806

237

Specialistsjuksköterskeprogrammen

574

447

439

Tandläkarprogrammet

443

Läkarprogrammet Psykologprogrammet

Källa: Ladok. hst= helårsstudenter hpr= helårsprestationer

Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på program som leder till läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarexamen samt antalet nybörjare på psykologprogrammet. Uppgifterna för 2015 framgår av tabellen längst ner till vänster. För jämförelse över tid, se tabellerna 2, 5 och 6 i tabellbilagan. Trots ökad antagning är antalet registrerade på termin 1 på läkarprogrammet något lägre än föregående år. Detta beror på att fler antagna än tidigare beviljades anstånd, men också på att fler nyantagna studenter flyttats upp till högre terminer. Antalet helårsstudenter är också något lägre än tidigare år vilket beror på periodiseringar i Ladok. Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser genom omfördelning inom lärosätet. Med de 30 platser som KI därefter tilldelats från regeringen, har programmet 70 nybörjarplatser. År 2015 registrerades 90 studenter på termin 1 på programmet. Antalet helårsstudenter har ökat med 20 sedan föregående år. Tandläkarprogrammet har 90 nybörjarplatser och 2015 var 95 studenter registrerade på termin 1. Antalet helårsstudenter har ökat med tio sedan föregående år. I vårändringsbudgeten 2015 tilldelades KI nya platser på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen enligt tabellen högst upp på nästa sida. Antalet nybörjare och helårsstudenter har ökat på barnmorskeprogrammet. KI gör dock bedömningen att hela planerade utbyggnaden av barnmorskeprogrammet inte går att genomföra på grund av brist på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Bristen beror till stor del på det ökade antalet nybörjarplatser i Stockholm de senaste åren. Bedömningen är att en utökning motsvarande cirka hälften av den aviserade är möjlig. Resterande medel för barnmorskeutbildning kommer lärosätet istället att använda för vidareutbildning i form av fristående kurser för barnmorskor. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

UTBILDNING

Antagningstalen för sjuksköterskeprogrammet höjdes väsentligt höstterminen 2015 i syfte att öka antalet studenter som fullföljer programmet. Antalet studenter på termin 1 har trots detta bara ökat med två. Målet för utbyggnaden kommer troligen att nås 2017, men det är problematiskt att antalet studenter som påbörjar sina studier inte ökar trots ökade antagningstal. Det finns även tidigare satsningar som påverkat storleken på sjuksköterskeprogrammet. Den tillfälliga satsningen 2013–2014 möjliggjorde en utökning med 30 nybörjarplatser 2014. Detta innebar att programmet kunde erbjudas med samma antal helårsplatser trots att anslaget för sjuksköterskeprogrammet med studieort Gotland överfördes till Uppsala universitet. Tack vare det höjda takbeloppet från och med 2015 kunde antalet helårsplatser fortsatt vara detsamma. Andelen av de antagna som faktiskt påbörjar sina studier på specialistsjuksköterskeprogrammen har fortsatt att minska vilket gör planeringen svår. År 2015 gjordes en generell höjning av antagningstalen, men detta har än så länge inte fått någon effekt på antalet nybörjare. KI bedömer dock att en utökning med 55 platser till och med 2017 kommer att kunna genomföras, men att fler åtgärder behöver vidtas för att öka antalet nybörjare.

Utbyggnad av antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter (jämfört med mål för utbyggnad 2017) Utfall 2015

Mål för utbyggnad Nybörjare

hst

Nybörjare

hst

Barnmorskeprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

-2

-8

Källa: Ladok.

Antal examina 2012–2015 Examen

2012

2013

2014

2015

Yrkesexamen

1 223

1 256

1 432

1 578

655

891

1106

1 246

Totalt antal examina

1 878

2 147

2 538

2 824

Totalt antal individer

1 668

1 758

1 964

2 105

Generell examen

Källa: Ladok.

Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2014. Det är en generell ökning vad gäller yrkesexamina, som till stor del beror på tidigare platsökningar på flera program. Specialistsjuksköterskeprogrammen leder numera även till magisterexamen, vilket förklarar den stora ökningen av generella examina.

Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning från andra universitet och högskolor samt övriga uppdrag. Intäkterna för uppdragsverksamheten uppgick 2015 till knappt 81,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med sju procent jämfört med 2014. Se diagrammet till höger för information om intäkterna per finansiär. Uppdragsutbildning KI erbjuder ett brett utbud av uppdragsutbildningar för hälsooch sjukvården för att svara mot samhällets behov av kompetensutveckling av vårdpersonal. Under 2015 har specialistutbildningar för till exempel sjuksköterskor och tandläkare, psykoterapiutbildningar och specialistkompetenskurser (SK-kurser) utgjort en stor del av omsättningen. Verksamheten omfattar dock närmare 150 olika utbildningsaktiviteter för en rad olika yrkeskategorier. Särskilt kan nämnas att antalet utbildningar för personal som arbetar med barn och unga ökat samt att samarbetet med Stockholms stad fortsatt att utvecklas. Under 2015 har den första kullen läkare slutfört sin magisterutbildning i demensvård och en motsvarande utbildning för arbets- och fysioterapeuter startat för första gången. Webbaserade utbildningar utgör fortsatt en betydande del av KI:s uppdragsutbildningar. Minskningen av antalet helårsstudenter och helårsprestationer beror främst på färre deltagare på de längre psykoterapiutbildningarna och att ett av specialistsjuksköterskeprogrammen inte startade under året. Omsättningen ökade trots detta, vilket framförallt beror på en större omfattning av internationella uppdrag och större omfattning på uppdrag från kommuner. Flera av dessa uppdrag gällde icke poänggivande kurser. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2012–2015 2012

2013

2014

2015

Helårsstudenter

250

241

304

279

Helårsprestationer

222

188

274

249

Källa: Ladok.

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2015

12 % 8%

45 %

20 % 10 % Kommuner och landsting 45 % Universitet och högskolor 10 % Övriga statliga myndigheter 20 % Stiftelser och organisationer 5 % Svenska företag 8 % Utländska finansiärer 12 % Källa: Agresso.

UTBILDNING

Studentutbyten 2015 In- och utresande studenter inom utbytesprogram

Antal inresande studenter till Karolinska Institutet

NORDAMERIKA

Antal utresande studenter från Karolinska Institutet

NORDAMERIKA

296

31 31

inresande studenter till Karolinska Institutet under 2015

157

SYDAMERIKA SYDAMERIKA

4 4

utresande studenter från Karolinska Institutet under 2015

Internationalisering Internationaliseringsarbetet har bedrivits i enlighet med den handlingsplan som gäller för 2014–2017. Målen i handlingsplanen är att globala hälsofrågor ska vara integrerade i den obligatoriska undervisningen, att samtliga utbildningsprogram ska ha en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobilitet ska öka. KI ska också öka antalet tredjelandsstudenter på de globala masterprogrammen. KI:s lärardag 2015 hade internationalisering som tema, där bland annat målen om globala hälsofrågor och kurser på engelska diskuterades. En plan har utarbetats för ett antal aktiviteter på temat global hälsa som kommer att anordnas för KI:s undervisande personal under 2016. KI har under året utökat stödet till lärare vad gäller undervisning på engelska och undervisning i det ”internationella klassrummet”. Två halvdagsseminarier för undervisande personal har också arrangerats på dessa teman. Antalet utresande lärare har minskat under året, från 60 till 38. En jämförelse över de senaste åren visar att lärarmobiliteten tenderar att variera. Minskningen ses framför allt inom Erasmusprogrammet, medan en ökning har skett inom Linnaeus-Palmeprogrammet, då flera av tidigare genomförda planeringsresor lett till ett fortsatt samarbete. Antalet inresande lärare är relativt konstant. Under året har antalet anställda som deltagit i personalutbyte inom Erasmusprogrammet ökat, från två till tolv. KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten samt sociala aktiviteter för in- och utresande studenter. Antalet inresande studenter är högre än förra året och obalansen mellan in- och utresande studenter kvarstår.

Liksom tidigare år är intresset mycket högt från framför allt europeiska studenter att komma till KI. Ett antal studenter gör delar av sina examensarbeten utomlands vid universitet eller företag utanför utbytesprogram. Vidare deltar ett antal studenter i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa och EU, där en del av undervisningen är förlagd utomlands.

Studieavgifter för tredjelandstudenter Inom ramen för den studieavgiftsbelagda verksamheten erbjöd KI under 2015 ett internationellt kandidatprogram och åtta internationella masterprogram. Ett antal fristående kurser på engelska ingick också i utbudet. KI hade 2015 totalt 172 studieavgiftsskyldiga studenter, varav 91 kvinnor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Antalet helårsstudenter uppgick till 107 och antalet helårsprestationer till 98. Under hösttermin 2015 registrerades 58 nya studieavgiftsskyldiga studenter på KI:s globala masterprogram. Av dessa studenter har 22 helt stipendium, vilket är en minskning med 57 procent jämfört med 2014. KI hade under 2015 inga studenter med stipendium från Svenska Institutet. KI kan notera att trenden från 2014 med fler egenfinansierade studieavgiftsstudenter håller i sig. KI har liksom föregående år deltagit i magisterprogrammet Public Health in Disasters, som är ett Erasmus Mundussamarbete tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien och Université catholique de Louvain, Belgien. Även 2015 valde ett antal brasili-

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

UTBILDNING

ASIEN ASIEN E U R O PA E U R O PA

193

32 32

6 6

8 AFRIKA

AFRIKA

30 30

OCEANIEN

Källa: Ladok. anska studenter inom stipendieprogrammet Ciência sem Fronteiras att studera vid KI. Satsningar som görs inom den studieavgiftsbelagda verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och service på campus är den studieavgiftsskyldiga verksamheten med och finansierar den pedagogiska utveckling som syftar till att förbättra och utveckla undervisningen i det internationella klassrummet. Dessa satsningar har också bidragit till internationaliseringen på hemmaplan för KI. För tredje året i rad uppvisar den studieavgiftsbelagda verksamheten ett positivt ekonomiskt resultat. Resultatet kommer att återinvesteras i verksamheten. Exempel på återinvesteringar är förbättrad karriärservice och språkverkstad för internationella studenter. KI använder sig i nuläget inte av separat antagning, men frågan är under utredning. KI hade 18 tredjelandstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2015, att jämföra med 16 föregående år.1 Införandet av studieavgifter har inte varit ett skäl för KI att ingå några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området. KI kan konstatera att samarbetet med Migrationsverket har fungerat väl. Dock bör det poängteras att ett flertal studenter inte kunnat tacka ja till sina studieplatser på grund av försenade uppehållstillstånd. En del studenter uppger att de upplever den långa handläggningstiden vid förlängning av uppehållstillstånd som besvärande.

1 Beräkningsmetoden

Antal hst och hpr i studieavgiftsbelagd verksamhet 2012–2015 2012

2013

2014

2015

Helårsstudenter

107

Helårsprestationer

Källa: Ladok.

Intäkter och kostnader för studieavgiftsbelagd verksamhet 2012–2015, mnkr

Intäkter Kostnader Totalt

2012

2013

2014

2015

5,7

9,3

14,7

19,3

5,9

7,6

10,7

15,4

-0,2

1,7

4,1

3,9

Källa: Agresso.

har ändrats jämfört med årsredovisningen för 2014. Beräkningen i 2015 års årsredovisning utgår från antal individer istället för antal kurser.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

UTBILDNING

Kvalitet

Åtgärder för att stärka kvaliteten i KI:s utbildningar

Användning av kvalitetsbaserad resurstilldelning

Utifrån den utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning som genomfördes 2013, har implementeringen av utredningens förslag fortsatt under 2015. En definition av begreppet forskningsanknuten utbildning har fastställts och ska användas som vägledande princip i KI:s utbildningar. För att tydliggöra institutionernas ansvar för utbildningens genomförande samt kvalitet och forskningsanknytning införs en förändrad utbildningsorganisation. Omorganisationen påbörjades i januari 2015 då programansvar delegerades till en institution. Under 2015 har ytterligare fyra institutioner arbetat med förberedelser för att ta över programansvar från och med 1 januari 2016. Som en del i utvecklingen av det sammanhållna kvalitetssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå pågår arbete med att identifiera kvalitetsindikatorer. Detta arbete kommer att fortsätta under 2016. Ett viktigt steg i att stärka kvaliteten i KI:s utbildningar är att säkra en lärarstab med hög såväl vetenskaplig som pedagogisk kompetens. Som ett led i detta arbete införs ett pedagogiskt karriärspår i KI:s rekryteringsstrategi. År 2015 inventerades kompetensen hos kursansvariga lärare på läkarprogrammet. Liknande inventeringar kommer att göras på övriga program.

År 2015 erhöll KI 11,7 miljoner kronor i kvalitetsbaserad resurstilldelning. Dessa medel har i huvudsak använts för kvalitetshöjande åtgärder inom de utbildningsprogram som fått omdömet ”mycket hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärderingar. Programmen har framförallt använt medlen för pedagogisk utveckling och utveckling av den internationella verksamheten. Resterande medel har använts till övergripande satsningar på kvalitetsutveckling, till exempel implementering av KI:s handlingsplan för kvalitetsutvärdering samt utveckling av ett sammanhållet kvalitetssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Alla medel har inte förbrukats under 2015 eftersom vissa satsningar är långsiktiga. Återstående aktiviteter kommer att genomföras enligt plan under perioden 2016–2018.

Resultat av Högskoleverkets och UKÄ:s utvärderingar År 2015 har fem examina som tidigare fått omdömet ”bristande kvalitet” fått godkänt av UKÄ, och utbildningarna bedöms därmed hålla hög kvalitet.

Kompetensutveckling för lärare Under 2015 genomförde KI 14 kurser i högskolepedagogik samt ett antal kortare fortbildningskurser för lärare. Totalt hade dessa kurser drygt 400 deltagare. Utöver detta anordnades en fristående

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: iStock.

UTBILDNING

14 kurser Studenterna David Martinsson, Linn Zetterström och Mitchell Isakka läser masterprogrammet i bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet. Med en examen kommer de att ha en solid grund för att arbeta med utveckling och förvaltning av projekt och företag inom livsvetenskaper. Foto: Erik Cronberg.

Foto: Erik Cronberg.

inom högskolepedagogik genomfördes med sammanlagt 350 deltagare

kurs för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning som hade ca 150 deltagare. KI arrangerade även en lärardag på temat internationalisering av utbildning. Lärardagen engagerade cirka 200 deltagare.

200 deltagare på Lärardagen Internationalisering var temat för KI:s lärardag 2015

Pedagogisk ledarskapsutbildning Framtidens utbildningsledare, den ledarskapsutbildning som KI startade under 2014, avslutades 2015. Den övergripande målsättningen med utbildningen var att säkra den framtida försörjningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten vid KI. I utvärderingen av utbildningen framkom att de som deltagit i kursen genomgående varit mycket nöjda med såväl upplägg som innehåll. Planer finns att starta en ny utbildningsomgång under 2016.

Internetbaserad kursverksamhet KI samarbetar sedan 2013 med den internationella utbildningskoncernen edX gällande Massive Open Online Courses (MOOCs). Syftet med KI:s MOOC-verksamhet är bland annat att utveckla och marknadsföra KI:s utbildningar globalt för att kunna attrahera de bästa studenterna. KI har sedan starten utvecklat sex kurser. Under 2015 utvecklades tre kurser, varav två genomfördes. Den tredje kommer att ges under 2016. Under året har också förberedelser gjorts för att alla MOOC-kurser ska kunna genomföras som självstudiekurser.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Under 2015 utvecklade KI tre MOOC-kurser i samarbete med utbildningskoncernen edX

UTBILDNING

45% män 55% kvinnor

Läkarprogrammet har jämnast könsfördelning

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2015

Lika villkor Majoriteten av studenter på grundnivå och på avancerad nivå är kvinnor, andelen män bland nybörjarstudenterna har över tid varit cirka 23 procent. Vissa utbildningsprogram har inga eller bara ett fåtal män och endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Trenden med en större andel män på masterprogrammen som noterats de senaste åren förefaller ha brutits. I de rekryteringsinsatser som genomförs pågår ett aktivt arbete för att både kvinnor och män ska representera KI:s utbildningar, det gäller såväl på KI:s webb, som i sociala medier, på mässor och vid skolbesök. Det är dock KI:s uppfattning att det är svårt att påverka könsbundna yrkesval.

AudionomBiomedicinBiomedicinsk analytikerFysioterapeutLogoped-

LäkarOptikerPsykolog-

Lika villkor i utbildningen

RöntgensjuksköterskeSjuksköterskeTandhygienistTandläkarArbetsterapeutNybörjarprogram totalt 0%

20%

40%

60%

80% 100%

BiomedicinMän

Biomedicinsk analytiker-

Kvinnor

FysioterapeutLogopedKönsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2015

LäkarBarnmorskeOptikerPsykoterapeutPsykologSpec. sjuksköterskeRöntgensjuksköterskeSjuksköterskeProgr. i odont. profylaktik

MagisterTandhygienist-

För att stärka lika villkorsperspektivet i KI:s utbildningar anordnar KI föreläsningar, workshops och seminarier för handledare och lärare. Trakasserier, diskriminering, lika villkor för patienter samt ojämlik hälsa är ämnen som tas upp i dessa utbildningar. Under året hölls två lärarseminarier på temat ”undervisa tillgängligt”. Syftet är att ge lärare redskap för att med en mer medveten pedagogik kunna möta studenter med olika funktionsnedsättningar. KI erbjuder både studenter och anställda möjlighet att genomgå en webbaserad utbildning om diskriminering och trakasserier. Webbutbildningen finns både på svenska och engelska. Vidare informeras nya studenter om diskrimineringslagen. KI deltog 2015 i Stockholm Pride tillsammans med Medicinska föreningen och dess studentförening Queerolinska. Under året gav KI:s råd för lika villkor ekonomiskt stöd till Heteroveckan, en studentdriven festivalvecka med ett normkritiskt perspektiv. Under året invigdes vidare den normkritiska boksamlingen på universitetsbiblioteket. Syftet med samlingen är att komplettera bibliotekets övriga litteratur och särskilt lyfta fram normbrytande och normkritiska perspektiv inom bland annat vård, medicin, pedagogik och psykologi.

Särskilda åtaganden

TandläkarMasterNybörjarprogram totalt Påbyggnadsprogram

Tandvårdscentral 0%

20%

40% Män

Källa: Ladok. 24

av nybörjarstudenterna är kvinnor

Könsfördelning

Arbetsterapeut-

Audionom-

77%

60%

80% 100% 100% Kvinnor

KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. Verksamheten omfattar såväl allmäntandvård för vuxna,

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

UTBILDNING

som barnoch ungdomstandvård och tandreglering. Därutöver bedrivs specialiserad tandvård, forskning och specialistutbildning vid specialistkliniker som även inkluderar vårdavtal med Stockholms läns landsting (SLL). Till tandvårdscentralen är stödfunktioner kopplade, till exempel sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och receptioner. Under 2015 omfattade utbildningsklinikernas vårdrelaterade verksamhet cirka 25 500 patientbesök vilket inkluderar såväl barnsom vuxentandvård. Anslagsposten för tandvårdscentralen uppgick till 99,7 miljoner kronor och kostnaderna till 110,6 miljoner kronor.

Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för personer med läkarexamen, tandläkarexamen och sjuksköterskeexamen från land utanför EU/EES KI har under 2015 tillsammans med Göteborgs universitet och Linköpings universitet anordnat kompletterande utbildning för läkare, tandläkare och sjuksköterskor med avslutad utbildning från land utanför EU/EES. KI har ett nationellt samordningsuppdrag och under året har intensiva diskussioner förts kring en utökning av såväl antalet platser inom befintliga utbildningar, som möjligheten att ge kompletterande utbildning för andra yrkesgrupper. KI har också fått förfrågningar från Arbetsförmedlingen om att ge preparandkurser och från Socialstyrelsen om att ge kunskaps- och färdighetsprov samt kurs i svenska författningar för samtliga legitimationsyrken. Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor ges från och med höstterminen 2015 som program i stället för kurs, en förändring som bedöms underlätta kvalitetssäkringen av utbildningen. Programmet bedrivs på heltid och omfattar 60 hp. Hösten 2015 påbörjade 26 studenter utbildningen och ett studieavbrott har rapporterats. Utbildningen följs löpande upp genom kurs- och programvärderingar samt genom analyser av avbrutna studier och studieresultat. Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier, det vill säga 60 hp. Under året har en översyn av utbildningen inletts med syfte att höja kvaliteten. Vidare har ett arbete för att förändra och tydliggöra delar av antagningsförfarandet inletts. Diskussioner har också inletts om möjligheten att individanpassa utbildningen. Hösten 2015 påbörjade 21 studenter utbildningen. Inga studieavbrott har rapporterats. Utbildningens innehåll utvärderas löpande såväl under studietiden som vid programslut. Den kompletterande utbildningen för tandläkare, som också omfattar ett års heltidsstudier, har under året inte genomgått några förändringar. Arbete med att revidera utbildningsplanen mot ett utbildningsinnehåll som går att anpassa efter respektive students individuella behov har emellertid inletts. Utbildningen följs upp på samma sätt som ordinarie tandläkarprogram, det vill säga genom löpande kursvärderingar och ett programråd. Hösten 2015 påbörjade 15 studenter utbildningen. Inga studieavbrott har rapporterats. Samtliga tre utbildningar utvecklas i samverkan med övriga lärosäten som ger dem. Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antalet helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen redovisas i tabell 9 i tabellbilagan.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Användning av medel för kompletterande utbildning 100% 90%

Antagning

80% 70%

Validering

60%

Planering

50% 40%

VFU*

30%

Undervisning

20% Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

10% 0%

Läkare

Sjuksköterskor

Tandläkare

Antagning Validering Planering Verksamhetsförlagd utbildning Undervisning Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler

Källa: Agresso, institutionernas uppskattningar.

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning KI har erhållit 1,7 miljoner kronor för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Medlen användes även 2015 för utveckling av den kliniska utbildningen eftersom behovet av platser inom verksamhetsförlagd utbildning fortsatt är stort. Arbetet för att åstadkomma fler placeringar inom verksamhetsförlagd utbildning sker i samverkan med SLL och de enskilda högskolorna i Stockholm. Löpande arbete pågår också för att de verksamhetsförlagda platserna ska hålla en hög kvalitet. Under 2015 har KI samverkat med Kommunerna i Stockholms län (KSL), om verksamhetsförlagd utbildning. Gemensamma möten har hållits för att diskutera hur antalet studenter i verksamheten kan öka och hur goda lärandemiljöer i den kommunalt finansierade sektorn skapas. Under året har KI ingått i en gruppering där KI, Äldreförvaltningen i Stockholms stad och de enskilda högskolorna samverkar kring utbildningsfrågor. Ett arbete har inletts med att fördela de verksamhetsförlagda utbildningsplatser staden har att erbjuda och en diskussion har påbörjats kring kompetensutveckling av stadens handledande personal. För att ytterligare säkerställa de kliniska handledarnas pedagogiska kompetens har såväl högskolepedagogiska kurser som workshops och andra utbildningsaktiviteter genomförts. Vidare har tidigare utvecklade verktyg för att skapa struktur och kvalitet inom den kliniska utbildningen implementerats, driftsatts och utvärderats.

Forskarutbildning

Karolinska Institutets promotionshögtider arrangeras för att under högtidliga former fira den vetenskapliga bedrift och det hårda arbete som det innebär att ställa samman och försvara en doktorsavhandling. Under promotionsakten i Stockholms stadshus får de nya doktorerna ta emot insignier; hatt - symbolen för den akademiska friheten och diplom - det skrivna beviset på värdigheten.

Foto: Stefan Zimmerman.

Karolinska Institutets doktorander formar framtidens forskningslandskap

Forskarutbildning

Foto: Erik Cronberg.

Ett stort fokus för styrelsen för forskarutbildning under 2015 har varit en ökad internationalisering. Styrelsens strävan är att fler av våra doktorander ska tillbringa en del av sin utbildning utanför Sverige. Vi vill också öka vår internationella samverkan inom forskarutbildning, både med viktiga utländska universitet och inom ramen för olika Marie Skłodowska Curie-program.” Anders Gustafsson, dekan för forskarutbildning

2 069 94 % 359 AKTIVA DOKTORANDER

kan rekommendera KI

Utbildning på forskarnivå är en viktig del av Karolinska Institutets (KI:s) verksamhet och doktoranderna har en betydelsefull roll i den forskning som utförs. Ansvaret för forskarutbildningen är delegerat till institutionerna. Det är framför allt de enskilda handledarna som ser till att de närmare 400 doktorander som tar sin examen varje år utvecklats till kompetenta och självständiga forskare. För att detta ska vara möjligt bistår universitetet med ett ramverk bestående bland annat av handledarutbildning, studierektorer på institutionerna, forskarskolor, fakultetsmedel att söka för doktorandfinansiering samt regler och riktlinjer.

Resultat Årets resultat visar inga större förändringar vad gäller antal doktorander, även om det går att skönja en svag trend mot allt färre nyantagna doktorander. Detta är en väntad utveckling på grund av ökade doktorandkostnader, bland annat till följd av att utbildningsbidrag har begränsats från två år till ett år. Under 2016 tas möjligheten till utbildningsbidrag bort helt vilket ytterligare kommer att öka kostnaden för doktorandförsörjning. Minskningen av antal doktorander på utbildningsbidrag, från 17 procent höstterminen 2014 till 9 procent höstterminen 2015, motsvaras av en ökning av antal doktorander med doktorandanställning, från 45 procent till 52 procent. Den ökade kostnaden

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

ANTAL DOKTORSEXAMEN

har alltså inte inneburit att en högre andel doktorander vid KI har rekryterats bland de med externa stipendier eller de med anställning utanför universitetet, utan institutionerna har i de flesta fall kunnat erbjuda anställning istället. Vid årsskiftet 2015–2016 fanns 2 069 aktiva doktorander registrerade vid KI. Av dessa rapporterade 935 att de under höstterminen bedrivit studier på deltid (10–99 procent av heltid). Andelen nyantagna doktorander med behörighetsgrundande utbildning från annat land än Sverige låg under 2015 på 37 procent. De länder som är vanligast förekommande är dels Kina (fyra procent av alla nyantagna) och dels västeuropeiska länder som Italien, Nederländerna, Danmark och Tyskland. Det är viktigt att notera att land för behörighetsgivande utbildning inte är samma sak som nationalitet eller medborgarskap.

Utbildning på forskarnivå: nyantagna, registrerade, examina 2012–2015 Examen Nyantagna forskarstuderande Forskarstuderande (aktiva> _ 10%)

2012

2013

438

373

2014 2015 408

395

2 111 2 090 2 071 2 069

Licentiatexamen

Doktorsexamen

359

306

340

359

- varav tidigare licentiatexamen

Källa: Ladok.

Forskarutbildning

Kvalitet

Aktiva doktorander 2012–2015 Antal

Utbildning på forskarnivå innebär att avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet produceras men också att KI utexaminerar anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare. För att uppnå detta krävs, förutom framstående forskning, en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling.

2 500

2 000

1 500

Forskarutbildningsprogram – nätverk för doktorander

1 000

Antal doktorsexamina 2012–2015

Forskarutbildningsprogrammen är tematiska nätverk för doktorander med uppdrag att samordna utbudet av kurser och andra lärandeaktiviteter inom det aktuella forskningsområdet. Programmens övergripande syfte är att bidra till en bra lärandemiljö utöver vad som erbjuds av institutionerna och forskargrupperna. Under året har utbudet av forskarutbildningsprogram setts över och en kravspecifikation tagits fram där ansvarsområden och ekonomiska ramar tydliggjorts. Inför 2016 har vissa program inkluderats i eller gått samman med andra program och ett nytt forskarutbildningsprogram inom kardiovaskulär forskning har tillkommit.

400

Doktorandernas måluppfyllnad

500

0 2012 Män

2013

2014

Kvinnor

2015 Totalt

Definition: Doktorander som under höstterminen angett minst 10 procents aktivitet. Källa: Ladok.

Antal

300

200

100

0 2012 Män

2013

2014

Kvinnor

Foto: Erik Cronberg.

Källa: Ladok.

2015 Totalt

Att arbeta med målformulering och måluppfyllnad för doktorander är en kvalitetsåtgärd. Utifrån konkreta lärandemål läggs en individuell utbildning upp för varje doktorand och på så sätt möjliggörs att doktorandens lärande sätts i fokus. Framsteg, progress och måluppfyllnad kan sedan följas under hela utbildningen. Det blir lättare att bedöma hur långt doktoranden har kommit och åtgärder kan vid behov sättas in i ett tidigt skede. Under 2015 har en förstudie påbörjats avseende ett elektroniskt system för uppföljning av de individuella studieplanerna. Ett sådant system ger en överblick av samtliga doktorander och därmed kan doktorandernas utbildning följas upp på ett mer kvalitetssäkert sätt.

Uppföljning För åttonde året i rad inbjöds samtliga doktorander att i samband med disputation delta i en anonym enkätundersökning, en så kallad ”exit poll”, rörande den genomgångna utbildningen. Svarsfrekvensen har under de senaste åren legat stadigt på drygt 80 procent. Ur enkäten kan nämnas att 94 procent av de som svarat under 2014 kan tänka sig att rekommendera KI till blivande doktorander (antal svar på svarsalternativen ”agree” och ”somewhat agree” kombinerat). Detta är en positiv utveckling då svaren tidigare år varit 91 procent (2013), 86 procent (2012) och 89 procent (2011). Under hösten 2015 genomfördes dessutom ytterligare en enkätstudie om doktorandernas lärande och miljö. Denna enkät kommer samtidigt att besvaras av doktorander vid flera andra universitet i Europa vilket kommer att möjliggöra intressanta jämförelser med omvärlden. Resultatet kommer att presenteras under 2016.

Azadeh Karami, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, forskar om Alzheimers sjukdom i labbet på Novum, campus Huddinge.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Forskarutbildning

Internationalisering

Nettostudietid

I KI:s Strategi 2018 anges bland annat att ett begränsat antal djupare samarbeten ska vidareutvecklas inom utbildning på forskarnivå samt att doktoranderna ska ges möjlighet att genomföra internationella utbyten. Projekt inom samarbetet med Stellenbosch University i Sydafrika och Makerere University i Uganda har tilldelats extra medel för studiefinansiering inom utbildning på forskarnivå. Under året har också 40 doktorander erhållit resebidrag från KI på upp till 25 000 kr för att göra en del av sin forskarutbildning utomlands.

Nettostudietid 2008–2015

China Scholarship Council, CSC (Kina) Under året har ett samarbetsavtal med CSC arbetats fram. Avtalet innebär att CSC kommer att betala stipendier för upp till fem masterstudenter, 30 doktorander, 20 postdoktorer och fem visiting researchers till KI. KI:s forskargrupper har visat stort intresse för denna satsning.

Singapore Under året förnyades samarbetsavtalen om gemensamma doktorandprogram med både National University of Singapore och Nanyang Technological University.

Det finns en svag trend mot en allt längre genomsnittlig nettostudietid, det vill säga den tid som läggs på forskarstudier mellan antagning och disputation. Enligt högskoleförordningen ska en utbildning på forskarnivå motsvara fyra års studier. För deltidsdoktorander finns ett visst tolkningsutrymme för hur tid rapporteras och därför kan förändringen i statistiken vara ett utslag av ändrat beteende vid aktivitetsrapporteringen.

År 5 4 3 2 1 0

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Nettostudietid, doktorander

Källa: Ladok.

National Institutes of Health, NIH (USA) KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med NIH inom området neurovetenskap. Detta är det största internationella institutionaliserade samarbetet för utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna inom programmet tillbringar omväxlande tid vid laboratorier på KI och vid NIH. Handledning sker från båda institutionerna. Under 2014 enades KI och NIH om att utveckla samarbetet och under 2015 påbörjades förhandlingar om ett nytt avtal.

Lika villkor I handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya huvudhandledare, finns ett halvdagspass om lika villkor där frågor om jämställdhet, diskriminering och trakasserier behandlas. Handledarutbildningen ges flera gånger per år och deltagarna handleder eller planerar att handleda forskarstuderande. Ett komplement till utbildningen är också KI:s webbutbildning för lika villkor tillgänglig för alla studenter och anställda. Sedan 2010 ingår ett avsnitt om lika villkor i introduktionsdagen som är obligatorisk för nyantagna forskarutbildningsstudenter. KI finansierar också doktorandombudsmannen som bistår forskarstudenter och kan föra deras talan. I exit poll ställs också frågor om trakasserier och diskriminering.

Kostnader för utbildning på forskarnivå Årlig genomsnittskostnad för en doktorand med anställning/ utbildningsbidrag har beräknats till 1 398 tkr. Ökningen från föregående år uppgår till 8,8 procent och hänförs till ökade lönekostnader samt den gradvisa övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänst för studiefinansiering.

Kostnad per prestation för doktorander, tkr 2011

2012

2013

2014

2015

Lön

151

153

158

166

Drift

Lokaler

230

240

246

254

264

Lön/utbildningsbidrag

341

327

323

350

418

Drift

237

256

251

277

288

Lokaler

130

143

159

162

160

Delsumma

750

772

775

842

922

Indirekta kostnader på lön och drift

181

178

177

189

212

1 161

1 190

1 198

1 285

1 398

Handledarkostnad

Avskrivningar Delsumma Doktorandkostnad

Avskrivningar

Total kostnad

Källa: Agresso och Primula.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Annika Kinch, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, forskar om livets slutskede hos patienter med implanterbar defibrillator (ICD). Patienter som redan drabbats av eller har en framtida risk att drabbas av livshotande rytmrubbningar kan få en ICD inopererad. ICD bevakar hjärtrytmen och kan vid behov behandla livshotande rytmrubbningar med snabb pacemaker-stimulering eller med en elektrisk chock för att återställa normal rytm. 30

Foto: Erik Cronberg.

Vid Karolinska Institutet skapas forskningsgenombrott som förbättrar människors hälsa

FORSKNING

Foto: Erik Cronberg.

En allt viktigare uppgift för KI är samverkan med det omgivande samhället. I Stockholmsregionen utvecklar KI sin samverkan med Stockholms läns landsting (SLL) liksom med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet. Även på den internationella nivån sker ett utökat samarbete med organisationer och ledande universitet. KI verkar aktivt för en ökad samverkan också med delar av den regionala och globala läkemedelsindustrin. Bred samverkan och interaktioner med det omgivande samhället är en förutsättning för KI:s fortsatta utveckling.”

Andelen patienter som får livräddande hjärt-lungräddning har ökat kraftigt med hjälp av frivilliga så kallade SMS-livräddare.

Bra blodsockerkontroll minskar risken för problem efter bypass-operation av patienter med diabetes typ 1.

Karolinska Institutet (KI) har under året fortsatt arbetet med att stärka de grundförutsättningar som fordras för att ta ytterligare steg mot den absoluta internationella forskningsfronten. Detta innebär satsningar på infrastruktur både inom universitet och i samarbete med hälso- och sjukvården. Nya karriärvägar har skapats, förutsättningar för strategiska rekryteringar har förbättrats liksom ökad fokusering på att konkurrensutsätta medel för forskning. Samverkan med näringslivet har förstärkts.

Nya forskningsrön – några exempel KI:s forskning omfattar allt från grundläggande molekylärbiologiska studier till kliniska kartläggningar och patientnära forskning. Flera av 2015 års vetenskapliga arbeten har handlat om sjukdomar som drabbar många människor, exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdom. Här följer några exempel.

Patientstudier pekar på överlevnadsfaktorer Andelen patienter som får livräddande hjärt-lungräddning har ökat kraftigt med hjälp av frivilliga så kallade SMS-livräddare

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: Science Photo.

Foto: iStock.

Foto: Science Photo.

Hans-Gustaf Ljunggren, dekan för forskning

Riskfaktorer vid bröstcancer som diagnosticeras mellan två mammografiundersökningar rapporterades i en studie.

(The New England Journal of Medicine, NEJM, juni). Att ge hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen fördubblar chansen till överlevnad i samband med ett hjärtstopp (NEJM, juni). För patienter med mekanisk klaffprotes var överlevnaden bättre jämfört med för patienter med biologisk klaffprotes. Fynden kan få stor betydelse eftersom användningen av biologiska klaffproteser har ökat i alla åldersgrupper de senaste åren (European Heart Journal, november). En annan studie identifierade inkomst som en påverkande faktor: ju högre inkomst en patient har, desto bättre var överlevnaden efter hjärtkirurgi, på både kort och lång sikt (Journal of the American College of Cardiology, JACC, oktober). Forskare kunde också konstatera att lagrat blod inte försämrar överlevnaden för hjärtopererade, blod som var lagrat mellan 14 och 42 dagar var lika säkert som färskt blod (The Journal of the American Medical Association, JAMA, oktober).

Så påverkar andra sjukdomar hjärt-kärlhälsan Det har visats att bra blodsockerkontroll minskar risken för problem efter bypass-operation av patienter med diabetes typ 1 (JACC, juli). Den sedan tidigare kända ökade risken för negativa verkningar efter bypass-operation på diabetespatienter visade sig framför allt gäller patienter med diabetes typ 1 (JACC, april). Reumatoid artrit kopplades till mer allvarliga symptom och sämre utfall vid akuta hjärtproblem (European Heart Journal, september).

FORSKNING

Fynd ger effektivare och bättre sjukvård

Därför kan vi stanna när vi går

Forskare visade att man med ett enda blodprov och ett EKG kan utesluta risken för hjärtinfarkt hos patienter som söker akut med bröstsmärtor. Forskarna tror att detta fynd kan få stor betydelse för de 15 till 20 miljoner patienter i USA och Europa som söker akutvård för bröstsmärtor varje år (JACC, april). Forskning kunde även visa att svensk sjukvård minskat antalet blödningskomplikationer och räddat liv genom ett snabbt införande av en ny blodförtunnande behandling vid hjärtinfarkt (JAMA, februari).

En grupp av ”stoppceller” i hjärnstammen hos möss som är nödvändiga för djurens förmåga att stanna när de går identifierades (Cell, november). En ny regleringsmekanism för så kallad autofagi och så småningom celldöd hos dopaminproducerande nervceller vid Parkinsons sjukdom har beskrivits (Nature Neuroscience, april).

Hjärtmuskelceller kan nybildas Människans hjärtmuskelceller kan nybildas, men nybildningen sker i huvudsak under de första tio åren i livet. Resultaten ger stöd för att det finns potential att stimulera återbildning av förlorad hjärtvävnad (Cell, juni).

Riskfaktorer kring bröstcancer har kartlagts Många kvinnor som får hormonterapi för att minska risken för återfall i bröstcancer fullföljer inte den rekommenderade fleråriga behandlingen. Olika faktorer som ökar risken för att behandlingen inte följs har identifierats (Journal of Clinical Oncology, juni). Karakteristik och riskfaktorer vid bröstcancer som diagnosticeras mellan två mammografiundersökningar rapporterades också (Journal of Clinical Oncology, februari) och i en tredje studie visades kopplingen mellan vissa riskfaktorer för bröstcancer och sjukdomsprognos (Journal of Clinical Oncology, november).

Mer precisa riskbedömningar kan göras vid cancer Borttagande av äggledare minskar påtagligt risken för äggstockscancer (Journal of National Cancer Institute, januari). Graviditet ökar inte risken för återfall i cancerformen Hodgkins lymfom hos kvinnor som friskförklarats (Journal of Clinical Oncology, december). Forskning visade också att analysen av en biopsi från gastroskopi, en inspektion av magsäcken, matstrupen eller tolvfingertarmen, kan förutsäga risk för att utveckla magcancer (BMJ, juli).

Farlig prostatacancer kan upptäckas bättre Ett nytt test för prostatacancer, det så kallade STHLM3-testet, presenterades och är enligt forskarna bättre på att upptäcka farlig cancer jämfört med dagens diagnostik med PSA-prov (Lancet Oncology, november). En studie kunde också förklara varför kastrering tillsammans med strålning ökar chansen till överlevnad för patienter med prostatacancer, jämfört med om de enbart får strålbehandling (Science Translational Medicine, november).

Nya rön kring cancerbehandlingar Vid operation av matstrupscancer är det vanligt att kirurgen tar bort ett stort antal lymfkörtlar, i syfte att förhindra spridning av cancern och öka patientens överlevnadschans. Men enligt en ny studie påverkade detta inte prognosen (Journal of National Cancer Institute, mars). Forskare föreslog också för första gången att celler i tumörens blodkärl bidrar till en miljö som skyddar cancercellerna från tumördödande immunceller. Resultaten kan bidra till utvecklingen av bättre immunbaserade cancerbehandlingar på sikt (Journal of National Cancer Institute, augusti).

Hälsosam livsstil och hjärnträning kan förebygga minnesstörningar Minnesstörningar hos äldre personer visade sig kunna förebyggas av ett interventionsprogram inriktat på riskfaktorer för demens. Under de två år som studien pågick var risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning i form av kostråd och deltagande i rörelse- och minnesträning samt stöd med att kontrollera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar (Lancet, mars).

Nya metoder förenklar kartläggning av celler En detaljerad karta av celltyperna i hjärnbarken och vilka gener som är aktiva i de olika cellerna presenterades (Science, februari). En ny metod lades också fram som gör det möjligt att identifiera nya och tidigare okända celltyper i hjärnan – och även ge en uppfattning om deras funktion kopplat till specifika beteenden (Nature Biotech, december).

Små strukturer men stora framsteg Ett enklare sätt att göra nanostrukturer av DNA som tål de låga saltkoncentrationer som finns i kroppen presenterades. Det möjliggör nya biologiska tillämpningar av DNA-nanoteknologi (Nature, juli). En annan studie visade att benmärgsceller även kan bilda fettväv. På sikt är förhoppningen att upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll (Cell Metabolism, juli).

Ny metod kan förebygga självmord Självmordsbeteende kan förebyggas hos unga med en metod där skolelever får lära sig upptäcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor (Lancet, januari). En ny studie kunde också avfärda farhågan att rökavvänjningsläkemedlet vareniklin skulle öka risken för bland annat självmordsförsök, psykoser, aggression och trafikolyckor (BMJ, juni).

Ålder hos föräldrarna påverkar risk för autism Föräldrarnas sammantagna ålder och stora åldersskillnader mellan föräldrarna kan kopplas till ökad risk för autism hos barn. Ju större åldersskillnaden är, desto större är risken att barnet får autism (Molecular Psychiatry, juni).

Skydd mot malaria fick förklaring Forskare klarlade mekanismerna bakom det skydd blodgrupp 0 ger vid svår malaria. (Nature Medicine, mars).

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Risker vid graviditet kartlagda

Viss form av manlig infertilitet förklarades Manlig infertilitet kunde kopplas till autoimmun inflammation i prostata (Science Translational Medicine, juni).

Foto: Science Photo.

Ny forskning visade att mammans viktökning mellan graviditeter kan öka risken för dödföddhet och spädbarnsdöd för det andra barnet (Lancet, december). Fetmaoperation påverkade riskerna för komplikationer vid en kommande graviditet och förlossning både positivt och negativt. Resultaten pekar på att mödravården bör betrakta dessa graviditeter som riskgraviditeter (NEJM, februari). Barn till kvinnor som under sin graviditet vaccinerats mot H1N1-influensa visade sig inte löpa ökad risk för låg födelsevikt, tillväxthämning eller att födas för tidigt (BMJ, november). Graviditet ökar inte risken för återfall i cancerformen Hodgkins lymfom hos kvinnor som friskförklarats.

Avgörande studier kring aborthantering presenterades Resultat presenterades som kan leda till nya internationella rekommendationer vid behandling av medicinsk abort och missfall. Den ena av studierna visar att det går att byta ut den efterkontroll som i dag rekommenderas vid medicinsk abort mot ett graviditetstest som kvinnan gör själv i hemmet. Den andra visar att barnmorskor på ett säkert och effektivt sätt kan hantera misslyckade aborter och missfall på landsbygden i Uganda (Lancet, mars).

Forskare vid KI har medverkat i en rad studier som syftat till att kartlägga gener och hur de hänger ihop med sjukdom, bland annat har man varit med och identifierat riskgener för bröstcancer, atopiskt eksem, multipel skleros och farlig hudcancer samt medverkat i studier om kopplingen mellan gener och övervikt (flera studier i Nature och Nature Genetics, 2015).

Foto: iStock.

Riskgener identifierades i stora kartläggningar

Minnesstörningar hos äldre personer visade sig kunna förebyggas av ett interventionsprogram inriktat på riskfaktorer för demens.

Gen för tolerans mot miljögift funnen i människan

Miljön viktigare än arv för immunförsvaret Människors immunförsvar varierar mer som konsekvens av miljöinflytande än av arv. Fynden pekar även på att miljöns inflytande på immunförsvaret blir allt större under livets gång (Cell, januari).

Foto: Science Photo.

För första gången visas att människor anpassat sig genetiskt till en förorenad miljö. Forskare har hittat genen som ger en förändrad ämnesomsättning som skydd mot arsenik hos vissa grupper av ursprungsbefolkningar i Anderna, norra Argentina, där befolkningen sannolikt exponerats för höga halter av arsenik i dricksvattnet i tusentals år (Molecular Biology & Evolution, mars). Forskning som möjliggör nya biologiska tillämpningar av DNA-nanoteknologi presenterades.

Därför fungerar högintensiv träning

Foto: iStock.

En cellulär mekanism bakom de förvånansvärt goda effekterna av kortvarig, högintensiv intervallträning har identifierats (PNAS, från National Academy of Sciences, november).

Forskning visar att miljöns inflytande på immunförsvaret blir allt större under livets gång.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Antal publikationer 2005–2014 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Other

Editorial material

Review

Letter

Meeting abstract

Article

2013 2014

Källa: Web of Science.

Fältnormerad citeringsgrad 2005–2014 Citeringsgrad 1,75 1,50 1,25

0,75

2005 2006 2007

2008

2009 2010

2011

2012 2013

Foto: Erik Cronberg.

1,00

2014

Världsgenomsnitt

Källa: Web of Science.

Andrea Strandberg, forskningsassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, med utrustning som används för att mäta ögonrörelser vid Marianne Bernadotte Centrum på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Utveckling forskningsmedel 2006–2015

Kvalitet

Mnkr

3 500 3 000

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri

2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006

2007

2008

2009

2010

Externa Källa: Agresso.

2011

2012

Statliga

2013

2014

2015

KI och många andra universitet använder bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data2 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt volymmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren ovan till vänster representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI.3

2 Certain

data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2016. All rights reserved. 3 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/ Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Intäkter forskning totalt 2012–2015, mnkr (exklusive kapitalförvaltning) 2012

2013

2014

2015

Förändring 2014–2015 (%)

Finansiär Statliga forskningsråd

729

800

844

969

14,8

Övriga statliga

349

344

288

307

6,6

Kommuner och landsting

475

396

376

400

6,4

Svenska stiftelser och organisationer

692

779

904

974

7,7

Utländska stiftelser och organisationer

343

351

409

405

-1,0

Svenska företag

168

182

198

252

27,3

Utländska företag

-5,3

Utdelning från KI fonder

8,6

Finansiella intäkter

-66,7

2 935

3 040

3 202

3 478

8,6

Summa externa medel Statsanslag

1 732

1 763

1 920

1 897

-1,2

Totalt

4 669

4 802

5 121

5 375

5,0

Andel extern finansiering (%) Källa: Agresso.

Siffrorna grundas på publikationsår och ofraktionerad beräkning. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för år 2015. Delposterna antal ”articles” och ”reviews” har ökat med 47 procent sedan 2005, varav hälften av ökningen har skett sedan 2010. För samtliga redovisade delposter är ökningen sammantaget sedan 2005 cirka 52 procent.

Fältnormerad citeringsgrad Den fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen i världen för liknande artiklar. I mittendiagrammet på motstående sida visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla ”articles” och ”reviews” från KI per år. Förändringarna från tidigare år är relativt små vilket innebär att KI bibehåller en nivå som överstiger världsgenomsnittet. Publikationer från 2015 kan inte utgöra underlag för stabila och tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen. Arbetet med det sammanhållna kvalitetssystemet påbörjades 2015 i enlighet med Strategi 2018. Inom ramen för detta pågår arbete med att definiera och utveckla kvalitetsindikatorer och kvalitetshöjande processer. Detta arbete kommer att vidareutvecklas under 2016.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Rekryteringsstrategi KI:s rekryteringsstrategi omfattar bland annat samordning och behovsinventering, finansiering av gruppen professorer, strategiska rekryteringar och rekryteringsverktyg samt karriärstruktur för juniora forskare, bland annat ”tenure track”. Resurser har avsatts för att stödja institutioner i rekrytering av särskilt meriterade och internationellt ledande forskare samt för så kallad motrekrytering. Medel finns också för rekrytering av juniora forskare (Karriärtrappan). En viktig del av en forskares utveckling är att genomföra en postdoktorperiod i högkvalitativ internationell miljö. Detta utgör en av flera meritgrunder vid tillsättning av anställning inom Karriärtrappan.

Uppdrag som forskargruppledare Särskilda kriterier har utarbetats för akademiskt uppdrag på forskargruppnivå i syfte att lyfta fram det akademiska ledarskapet på forskargruppnivå. Forskargruppen utgör basen för forskningen och är en viktig del av institutionen. Vid kvalitetsutvärdering utgör forskargruppen en lämplig utvärderingsenhet. Uppdraget som forskargruppledare ska också ge möjlighet till utveckling, ökad självständighet och meritering för fortsatt karriär och andra ledningsuppdrag.

Forskningsfinansiering Den tidigare fleråriga ökningen av statsanslagen har planat ut. De externa medlen fortsätter att öka. I förhållande till år 2014 är ökningen 8,6 procent. Medel från forskningsråden har ökat med 14,8 procent medan medlen från svenska företag har ökat med 27,3 procent. Andelen extern finansiering i förhållande till de statliga anslagen har ökat något, till 65 procent.

FORSKNING

Europeiska unionen KI är alltjämt den största mottagaren av EU-anslag inom området hälsa bland svenska aktörer och en av de största mottagarna i Europa inom detta område. Det totala antalet EU-finansierade projekt på KI under 2015 var 214. Intäkterna av dessa uppgick till 232 miljoner kronor. I tolv av projekten är KI koordinator. KI deltar även i projekt inom programmen för livsmedel, informationsoch kommunikationsteknik, nanovetenskap, säkerhet och miljö. KI deltar i 14 av totalt 57 pågående Innovative Medicine Initiativeprojekt (IMI), varav i ett som koordinator. KI påbörjade också två nya projekt inom EU:s Health Programme under 2015. Den första utlysningen av medel inom European Institute of Innovation & Technology (EIT) Health skedde 2015. Det skandinaviska huvudkontoret, vilket utgör ett av sex europeiska ”Co-Location Centres har lokaliserats till Stockholm vid KI Science Park. Mer om EIT redovisas även i kapitlet Samverkan och innovation. KI behåller sin nationella topposition med avseende på mängden forskningskonstellationer inom området hälsa i så kallade ”top-down” projekt, där forskningsämnen är bestämda av EU. KI har däremot fallit från första placering till fjärde i listan över svenska mottagare av EU-anslag. Detta beror bland annat på att anslagen i Horizon 2020 varit mer inriktade på tillämpad forskning.

Antal EU-finansierade projekt på KI under 2015:

214 232

miljoner kronor uppgick intäkterna till för EU-finansierade projekt på KI under 2015

Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen ifrån European Research Council (ERC) och Research Executive Agency (REA). Under 2015 startade fyra nya projekt med stöd från ERC. Vid utgången av 2015 fanns 29 aktiva ERC-projekt vid KI. ERC ger stöd till individuella forskare för idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Universitetet har fått ta emot två Consolidator Grants, anslag som är ämnade för excellenta forskare på väg att befästa sin forskningsposition. Därtill utdelades ett anslag med syfte att föra ERC-projektets idéer vidare, ett Proof of Concept Grant. KI har nio löpande ERC Advanced Grants, fjorton Starting Grants, fem Consolidator Grants och ett Proof of Concept Grant. Marie Skłodowska Curie-programmet inrymmer både individuella och nätverksbaserade stödformer med det gemensamma syftet att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2015 uppgick de individuella Marie Skłodowska Curie-anslagen till 18. KI hade 21 stycken nätverksbaserade anslag, varav sex nytillkomna. KI är för första gången koordinator för ett sådant nätverksprojekt.

Intäkter från EU (inklusive stipendier) 2006–2015 Mnkr 300 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 Intäkter

2009

2010 2011

2012 2013

2014

2015

Stipendier

På grund av nya redovisningsprinciper från och med 2011, anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011–2015. Källa: Agresso.

Antal EU-projekt 2011–2015* 2011

2012

2013

2014

2015

Totalt antal projekt

222

234

229

202

214

varav koordinator**

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. ** I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd från Europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC). Källa: EU database KI.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Strategisk infrastruktur

Foto: Erik Cronberg.

Modern forskning behöver i större utsträckning arbeta med samlade avancerade forskningsinfrastrukturer som kan bistå forskare med högkvalitativ service. KI och övriga svenska lärosäten har under 2015 genomfört en behovsorientering för att identifiera komplicerade metoder och dyr instrumentering som med fördel kan lokaliseras till ett eller flera lärosäten där det finns hög vetenskaplig kapacitet för att upprätthålla en bra service för hela landet. KI ansvarar eller medverkar i flera viktiga infrastrukturer. Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper (Swetox), en infrastruktur för forskning och utbildning inom de toxikologiskt relaterade vetenskaperna, har vidareutvecklats under 2015. Swetox är ett samarbete mellan elva universitet med en stor forsknings- och testfacilitet i Gärtuna i Södertälje. SciLifeLab har fortsatt sin nationella utveckling och inkluderar nu verksamheter även vid andra lärosäten utöver de fyra värdinstitutionerna, varav KI är en part. SciLifeLab ger forskare från hela Sverige tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab har en plattform för läkemedelsutveckling som delar vissa tekniker med den nationella verksamheten inom området kemisk biologi, Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS), där KI är värd. SWEDSTRUCT arbetar för en sammanhållen infrastruktur inom området strukturbiologi och har även vissa synergier med SciLifeLab. Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för

Biobankning och Analys av Biologiska Prover (BBMRI.se) syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. KI verkar även gemensamt med SLL för flera regionala faciliteter för samverkan inom biobanking. Mer om infrastruktur och företagsparker redovisas i kapitlet Samverkan och innovation samt avsnittet Infrastruktur.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med syftet att utveckla området neuroinformatik (datadelning och datorbaserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskap om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området. Under 2015 tillkom Malaysia som det senaste av totalt 18 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Australien och Asien, och finansieras genom medlemsavgifter relaterade till ländernas investeringar i forskning och utveckling. INCF samarbetar även inom ramen för olika EU-projekt, bland annat The Human Brain Project, där expertis inom området neuroinformatik är viktig, och i TBI-projektet (Traumatic Brain Injury Project) inom den kliniskt neurovetenskapliga domänen.

Claudio Brozzoli, forskarassistent på Aging Research Center (ARC) vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

Internationell sampublicering år 2013–2015 Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium. Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2016. All rights reserved.

3341

GRÖNLAND (Danmark)

USA

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Istitutets forskare i samverkan med forskare i USA

ISLAND

KANADA

STORBRITANN

IRLAND

FRANK

USA

SPANIEN PORTUGAL

MAROCKO

Internationalisering

ALGER

MEXIKO CUBA

KI:s internationaliseringsarbete syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration och därmed stärka både det egna universitetets och samverkanspartners konkurrenskraft. Begreppet internationalisering omfattar både internationella relationer och mobilitet samt alla aktiviteter som tillför verksamheten en internationell dimension. Kartan bredvid är en översikt över de internationella sampublikationer KI haft med en eller flera forskare från respektive land eller territorium under åren 2013–2015.

TRAC (Vietnam) Training and Research Academic Collaboration (TRAC) är ett treårigt samarbetsprojekt mellan fem svenska lärosäten: KI (koordinator), Uppsala universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Lärosätena har gemensamt erhållit fem miljoner kronor från Stiftelsen för internationaliserng av högre utbildning och forskning (STINT) för att etablera en gemensam plattform/gemensam infrastruktur för forsknings- och utbildningssamverkan mellan Vietnam och Sverige. Projektet bygger vidare på de kontakter som skapats under de många år svenska lärosäten varit verksamma i Vietnam.

Mayo Clinic (USA) I september ägde det 21:a nätverksmötet inom plattformssamarbetet mellan KI och Mayo Clinic rum. Runt 140 gäster från USA deltog i den hittills största gemensamma konferensen med fokus på forskning, utbildning, administration och innovation. Medarrangör för årets evenemang var Karolinska Universitetssjukhuset. Under året utdelades medel för projektbidrag (39 ansökningar varav tio beviljades), stödverksamhet (administrationsanslag; tre ansökningar varav två beviljades) och resebidrag (20 ansökningar varav nio beviljades).

The Rockefeller University (USA) KI samarbetar med The Rockefeller University via postdokutbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal samt genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Föreläsningarna hålls omväxlande vid respektive lärosäte.

MAURETANIEN

JAMAICA

BELIZE GUATEMALA HONDURAS

MALI

SENEGAL BURKINA FASO

NICARAGUA

BENIN

GUINEA ELFENBENSKUSTEN

VENEZUELA LIBERIA

GHANA TOGO

COLOMBIA

ECUADOR

0 1–10

BRASILIEN PERU BOLIVIA

11–50 51-200 201-1000 1000+

CHILE

PARAGUAY

ARGENTINA URUGUAY

National University of SAMPUBLICERING Singapore och Nanyang INTERNATIONELL ÅR 2013–2015 Technological University (Singapore)

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan

KI har sedan många år ett samarbete inom forskning, utbildning med en eller flera forskare från respektive land eller territorium. och forskarutbildning med Singapore. Som ett led i att vidareCertain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (T utveckla KI:s relationUSA: med© Singapore och förREUTERS att initiera Philadelphia, Pennsylvania, Copyright THOMSON ® 2016.ett Alldjupare rights reserved. samarbete inom områdena immunologi och infektion genomfördes i slutet av året ett vetenskapligt symposium med National University of Singapore med medverkan från Nanyang Technological University.

Seoul National University (Sydkorea) KI förnyade under året avsiktsförklaringen om samarbete med Seoul National University. Forskningssamarbeten finns inom flera områden, bland annat inom cancer och biomedicinsk teknik.

The University of Edinburgh (Storbritannien) KI och University of Edinburgh har under året identifierat varandra som strategiska samarbetspartners. Ett samförståndsavtal om att utveckla samarbetet inom flera olika forskningsområden, där KI och the University of Edinburgh kompletterar varandra, har signerats.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FORSKNING

ÖNLAND anmark)

SVALBARD (NORGE)

ISLAND SVERIGE

RYSSLAND

FINLAND

NORGE ESTLAND STORBRITANNIEN

LETTLAND LITAUEN

DANMARK

IRLAND NEDERLÄNDERNA

VITRYSSLAND

POLEN

TYSKLAND

BELGIEN LUXEMBURG

UKRAINA

TJECKIEN SLOVAKIEN

FRANKRIKE

ÖSTERRIKE

KAZAKSTAN

MONGOLIET

MOLDAVIEN

UNGERN

SCHWEIZ

RUMÄNIEN

SLOVENIEN KROATIEN

834

ITALIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

SERBIEN

MONACO

MONTENEGRO

KOSOVO

ALBANIEN

SPANIEN

BULGARIEN

UZBEKISTAN

GEORGIEN

KIRGIZISTAN

MAKEDONIEN

ARMENIEN

PORTUGAL

GREKLAND

TUNISIEN

CYPERN

TURKMENISTAN

SYRIEN

LIBANON

MAROCKO

ISRAEL

NORDKOREA

AZERBAJDZJAN

TURKIET

MALTA

IRAN

IRAK

TADZJIKISTAN

SYDKOREA

KINA

AFGHANISTAN

JAPAN

PALESTINA

JORDANIEN KUWAIT

LIBYEN

ALGERIET

EGYPTEN

PAKISTAN

SAUDIARABIEN

BAHRAIN

OMAN MAURETANIEN

MALI

NEPAL

BHUTAN

QATAR

FÖRENADE ARABEMIRATEN

INDIEN

BANGLADESH

TAIWAN BURMA LAOS

NIGER TCHAD

SENEGAL

SUDAN

THAILAND

YEMEN

ERITREA

BENIN

GUINEA ELFENBENSKUSTEN

LIBERIA

VIETNAM

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med forskare i Australien

FILIPPINERNA

KAMBODJA

BURKINA FASO

NIGERIA

ETIOPIEN

GHANA TOGO

SOMALIA

SYDSUDAN

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

SRI LANKA

KAMERUN UGANDA

REPUBLIKEN KONGO GABON

DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO

MALAYSIA

KENYA

RWANDA BURUNDI

PAPUA NYA GUINEA

TANZANIA ANGOLA

INDONESIEN

ÖSTTIMOR

MALAWI

ZAMBIA

MOÇAMBIQUE

ZIMBABWE

NAMIBIA

MADAGASKAR

BOTSWANA

SWAZILAND

LESOTHO

SYDAFRIKA

149

vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med forskare i Sydafrika

G ÅR 2013–2015

tutets forskare i samverkan Hongkong orium.

BRUNEI

SINGAPORE

(Kina)

I februari tillkännagavs att KI erhållit en donation på 50 miljoner ed by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), 6. All rights reserved.US-dollar från den Hongkong-baserade affärsmannen Ming Wai Lau. Ming Wai Lau Center för Regenerativ Medicin kommer att bestå av två noder, en i Stockholm och en i Hongkong, där forskare från Hongkong, Kina och övriga delar av världen ges möjlighet att arbeta tillsammans i en fristående forskningsmiljö som leds av KI. Under året har arbete pågått för att realisera projektet så att centret under 2016 kan börja ta form vid Hong Kong Science and Technology Park och forskningsmedel till ett antal forskare verksamma vid KI utlysas.

Max Planck Society (Tyskland) Under året tecknade KI avtal med Max Planck Society i Tyskland om att etablera ett gemensamt laboratorium vid KI inom området medfödda metabola sjukdomar: Max Planck Institute for Biology of Ageing – Karolinska Institutet Laboratory. Genom samarbetet fördjupas redan pågående forskning kring medfödda metabola sjukdomar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

AUSTRALIEN

NYA ZEELAND

Makerere University (Uganda) Under året har ett nytt avtal signerats som reglerar möjligheten till dubbel examen. Tillsammans med College of Health Sciences arrangerades även ett öppet seminarium och en alumnträff. Fyra projektansökningar från KI godkändes under 2015 av Sida inom ramen för utlysningen Research and Training Partnership Programme 2015–2020.

Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania) Under 2015 har sex projektansökningar med medel från Sida godkänts för samarbete med MUHAS 2015–2020, varav fem koordineras från KI. Ett av projekten gäller kapacitetshöjning inom forskarutbildning och forskning vid MUHAS.

Lika villkor En utbildning för forskargruppsledare har genomförts för första gången under 2015. I den utbildningen ingår ett halvdagsseminarium om lika villkor och en målgruppsanpassad webbutbildning. Se även kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Karolinska Institutet har en betydelsefull roll i det omgivande samhället

Foto: Erik Cronberg.

De traditionsenliga Nobelföreläsningarna med årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin lockar storpublik till Aula Medica på campus Solna. Föreläsningarna äger rum under Nobelveckan och är mycket uppskattade av såväl Karolinska Institutets medarbetare och studenter som besökare från allmänheten.

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samarbete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. Merparten av KI:s forskning bedrivs i samverkan med någon extern part, över hälften tillsammans med en internationell part. Den enskilt största samarbetspartnern till KI, Stockholms läns landsting (SLL) möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön, i första hand på sjukhus men även inom primärvård och äldrevård. Områdena kring campus Solna och Huddinge utvecklas kontinuerligt som starka noder för livsvetenskaperna. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska Universitetssjukhuset, KI Science Park, SciLifeLab, Folkhälsomyndigheten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC). Stockholms universitet, Södertörns högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Handelshögskolan är de närmast lokaliserade akademierna i Stockholm som KI samverkar med. Under 2015 implementerades, en med KTH gemensam, utbildning och examen på forskarnivå inom medicinsk teknologi. Elva universitet står bakom satsningen på den nationella, akademiska centrumbildningen Swetox i Södertälje, med forskning, utbildning och bred samverkan inom toxikologi. Swetox blev 2015 den första akademiska forskningsmiljön i Sverige med GLP-status för toxikologiska studier, analytisk och klinisk kemi (The OECD Principles of Good Laboratory Practice). I regionen finns också nära samarbeten med bland andra Uppsala universitet, flera företag och stiftelserna Flemingsberg Science och Vetenskapsstaden. De två senare stöds av KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor årligen. I samarbete med Max Planck Gesellschaft i Tyskland och dess Institute for Biology of Ageing har ett Max Planck-laboratorium etablerats vid KI med verksamhet inom området sällsynta medfödda metabola sjukdomar.

Över hälften av forskningen bedrivs tillsammans med internationell part

MAX PLANCK INSTITUTE FOR BIOLOGY OF AGEING – KAROLINSKA INSTITUTET LABORATORY

Samverkan med Stockholms läns landsting SLL är KI:s enskilt viktigaste samarbetspartner; en betydande del av KI:s forskning och utbildning förutsätter tillgång till hälso- och sjukvården. Omfattande omstruktureringar av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan mellan KI och landstinget och den sker på olika organisatoriska nivåer. Inom ramen för samverkansorganisationen KI-SLL medverkar KI i planering och driftssättning av nya Karolinska Universitetssjukhuset liksom i utformningen av den nya verksamhetshetsmodellen vid universitetssjukhuset. Därutöver medverkar KI fortsatt i det gemensamma KI-SLL-projektet Program 4D och i etableringen av ett akademiskt specialistcentrum. Ytterligare ett viktigt fokusområde är informationsförsörjningen. KI finns representerat i RSIT (regional samverkan IT) inom landstinget och har bjudits in att ingå i arbetsgrupper som rör landstingets satsning på Program 3R, framtidens vårdinformationsmiljö.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Innovationer

Foto: Erik Cronberg.

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Förberedelserna pågår in i det sista inför 2015 års Nobelföreläsningar med Nobelpristagarna i fysiologi eller medicin William C. Campbell, – Satoshi Omura och Youyou Tu.

Nytt regionalt ALF-avtal I november 2015 undertecknade KI och landstinget ett nytt regionalt ALF-avtal som gäller från och med 1 januari 2016. Det ersätter bland annat det tidsbestämda regionala ALF-avtal mellan KI och landstinget som undertecknades i april 2015. Med det nya avtalet är parterna överens om att gemensamt främja hälso- och sjukvårdens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom translationell och klinisk forskning, utbildning, utveckling och innovation. En gemensam, långsiktig strategi kommer att utarbetas för samverkan inom universitetssjukvården i Stockholmsregionen och en förnyad samverkansorganisation etableras under 2016.

Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av ALF-medel och de FoUU-resurser som landstinget för in i samarbetet för gemensam prioritering organiseras inom samverkansorganisationen KI-SLL. KI-SLL utlyser årligen medel för olika aktiviteter, bland annat projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt och medel för kliniska anställningar på olika nivåer såsom klinisk postdoktor och klinisk forskare. Utöver resurser till verksamhet på upplåtna enheter, fördelas medel även till exempelvis kliniska forskarskolor och core-faciliteter, det vill säga serviceenheter som erbjuder tjänster som inte enkelt kan implementeras och/eller utföras av enskilda forskargrupper. Huvuddelen av resurserna för utbildning används för de verk-

samhetsförlagda delarna inom läkarprogrammet och logopedprogrammet. Medel avsätts även för bland annat adjungerade kliniska adjunkter, pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt och till KUA-, KUM- och KTC-verksamheterna (klinisk utbildningsavdelning, klinisk utbildningsmottagning och kliniskt träningscentrum). På infrastrukturens område har KI-SLL fortsatt att stödja Stockholms medicinska biobank och Kvalitetsregistercentrum Stockholm.

Finansiell summering I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2015 års ALF-ersättning enligt följande: • personalkostnader 52,3 % • lokaler 20,2 % • övriga kostnader 27,6 % De samlade intäkterna för KI-/SLL-samarbetet uppgick till: • ALF-medel 588,4 mnkr • SLL-medel 430,7 mnkr • externa medel 205,4 mnkr • sammanlagt 1 224,5 mnkr Mer om klinisk forskning och utbildning finns att läsa i respektive verksamhetskapitel.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

SAMVERKAN OCH INNOVATION

i finansiering från företag under 2015

Foto: Gustav Mårtensson.

341 mnkr Rektor Anders Hamsten och Peter Kurtzhals, forskningsdirektör vid Novo Nordisk A/S, undertecknade 2015 ett samarbetsavtal om forskning inom diabetes.

Samverkan med allmänheten KI arbetar målmedvetet med att, till det omgivande samhället, sprida den kunskap som skapas vid lärosätet. Massmedierna är en viktig kanal för spridning av framförallt forskningsresultat till universitetets externa målgrupper och en bredare allmänhet. KI omnämndes i cirka 16 000 svenska press- och webbklipp eller etermedieinslag under 2015. Motsvarande siffra för utländska nyhetsmedier var år 2015 högre jämfört med året innan och den totala bevakningen i dessa översteg för första gången den svenska bevakningen (källa: Retriever). Publiciteten gällde oftast nya forskningsrön. KI är aktivt på sociala medier och finns sedan 2015 även på Instagram. Det centrala kontot lånas ut till medarbetare och studenter som publicerar aktuella bilder från verksamheten. KI:s populärvetenskapliga magasin, Medicinsk Vetenskap, distribueras till press, politiker, finansiärer, sjukhus och skolor samt till betalande prenumeranter och lösnummerköpare. Tidningen ökade under förra året sin tryckta upplaga till 25 500 exemplar och finns även på flera digitala magasinsajter och en årlig samlingsutgåva på engelska distribueras till bland annat utländska journalister och ambassader. Många av KI:s forskare och lärare är engagerade i offentlig debatt, som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. Under året har också både forskare och studenter vid KI startat podcasts som delvis riktar sig till allmänheten. Forskare från KI har under 2015 bland annat deltagit vid aktivitetsdagen ForskarFredag i Stockholm samt vid Almedalsveckan i Visby och på Vetenskapsfestivalen i Göteborg då föreläsningarna även filmades och senare sändes på Utbildningsradion. KI har sedan 2001 ett nära samarbete med flera gymnasieskolor framförallt i Stockholms kransområden. Syftet är att öka skolelevers intresse för naturvetenskap, uppmuntra till högre studier och att bredda rekryteringsbasen. Fokus är riktat mot naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Innovationsstöd och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med både svenska och utländska företag. Det ger kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2015 finansierades forskning vid KI med 341 miljoner kronor från företag (289 miljoner kronor året före), varav 89 miljoner kronor från företag baserade utomlands. Hela utvecklingsarbetet för samverkan och innovation utgår från den så kallade kunskapstriangeln – forskning, utbildning och företagsutveckling med entreprenören i centrum. Under 2015 har arbetet fortsatt med den strategiska planen för innovation och samverkan med näringslivet. Syftet är att samordna och i ännu högre grad integrera och tydliggöra de olika innovationsaktörerna och deras roller och ansvar, både inom KI och hos externa samverkansparter. Gemensamma samarbetsformer och mål utarbetas för att optimera resultat och effekter i form av nytta för kunder och det omgivande samhället. För att möjliggöra detta krävs både kraftfull styrning, monitorering och uppföljning, bland annat genom följande insatser: • Ett innovationsråd, Advisory Council, har inrättats med representanter från KI, SLL, Länsstyrelsen i Stockholms län, privata företag och investerare. • Ny styrning med tydligare rollfördelning och integrering av KI:s olika innovationsaktörer planeras. • Nya samverkansformer med industri har analyserats och tillämpas stegvis. Vid KI finns KI Science Park och flera viktiga centrum för samverkan. SciLifeLab som är en nationell resurs inom molekylär biovetenskap drivs gemensamt av KI, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Finansiering sker med statliga anslag, medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och AstraZeneca. Ett nytt centrum, ICMC, för translationell forskning i samarbete med AstraZeneca, invigdes under 2015. Centrets övergripande mål är att identifiera och validera nya målmolekyler inom kardiovas-

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet Holding AB

Innovationskontoret

Karolinska Institutet Innovations AB

Stöd för näringslivssamverkan, regional samverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor

Unit for Bioentrepreneurship Forskning och utbildning inom innovation och entreprenörskap

Akademi

Inkubator, stöd vid kommersialisering och bolagisering, licensiering, mogna bolag säljs till marknadsaktörer

Karolinska Institutet Science Park AB Mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, specifika stödfunktioner för life science-företag

Innovationssystemets uppgifter • Inspirera till nya innovativa idéer • Stödja idéutveckling mot nyttiggörande • Identifiera affärsmöjligheter med innovativ potential • Säkerställa ”proof-of-concept” och finansiering i tidig fas • Främja kommersialisering med kundnytta • Etablera samarbeten med industri och investerare

Inkubator

KI:s integrerade innovationssystem med tydliga roller inom universitetet för innovationsutbildning, forskning, rådgivning i tidig fas och stöd för näringslivssamverkan. Inom holdingbolaget erbjuds bland annat stöd för kommersialisering av idéer, liksom infrastruktur för företag.

kulära och metabola sjukdomar. I februari 2015 undertecknade KI och det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk A/S ett samarbetsavtal om forskning inom området diabetes. Forskningsprogrammet sträcker sig över fem år och förläggs i huvudsak till KI samt, under perioder, även till Novo Nordisk i Danmark. Ytterligare exempel på långsiktiga företagssamarbeten som etablerats under 2015 är Johnson & Johnson Innovation, som avser att stärka innovationskraften vid KI och omsätta den i produkt- och företagsutveckling samt implementering i hälso- och sjukvården. Samtidigt inledde KI också ett samarbete med läkemedelsföretaget Janssen (inom Johnson & Johnson). I detta projekt analyseras uppföljning av sjukdom och behandling, med hjälp av data från hälso- och sjukvården, och hur detta relaterar till effekter i kliniska prövningar. Ett betydelsefullt projekt som utgår från kunskapstriangeln är EIT Health som är en ”Knowledge and Innovation Community” (KIC) för hälsosamt liv och aktivt åldrande. European Institute for Innovation and Technology (EIT), inrättade 2014 denna KIC. EIT Health är en av EU:s största satsningar på innovation och utbildning inom hälsoområdet och finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. KI medverkar i EIT Health för att tillsammans med framstående svenska och europeiska institutioner och företag gemensamt ta sig an de utmaningar den förändrade demografin medför. Under 2015 har de legala och finansiella strukturerna för EIT Health etablerats. Det skandinaviska huvudkontoret, vilket utgör ett av sex europeiska Co-Location Centres har lokaliserats till Stockholm vid KI Science Park. Den första utlysningen av medel inom EIT Health skedde 2015. KI beviljades medel för ansökningar som ska leda ett antal utbildningsprojekt med fokus på Innovation Fellowships, EIT Health Starter Labs och Massive Open Online Courses (MOOCs) and Digital Engagement. Vidare ska två innovationsprojekt, inom området ”Ageing with a Healthy

Brain”, koordineras från KI. För mer information om forskningssamarbeten, se kapitlet Forskning samt tabellbilagan – tabell 10, Intäkter 2015: största enskilda finansiärer.

Innovationssystemet Företag, forskare eller studenter som önskar samverka med näringslivet och andra organisationer utanför akademin eller utveckla kommersialiserbara och andra innovativa idéer, erbjuds konkreta stödinsatser av KI:s innovationsaktörer. Målsättningen är att stimulera till nyttiggörande av vetenskapsbaserad kunskap inom medicin och hälsa, till exempel i form av nya produkter eller tjänster. Innovationssystemet stärker den translationella förmågan och bidrar till en mer professionell interaktion mellan akademisk forskning och utbildning och det omgivande samhället med industriellt företagande och nyttiggörande i fokus.

Idérådgivning och näringslivssamverkan KI har sedan 2010 ett innovationskontor som på uppdrag av regeringen i enlighet med propositionerna 2008/09:50 och 2012/13:30 bedriver en verksamhet som fokuserar på att stödja nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap inom medicin och hälsa. Innovationskontoret ger samlad och integrerad service riktad mot forskare, studenter och företag. Under 2015 har 97 idérådgivningsärenden hanterats vid innovationskontoret av vilka sju ärenden rörde idérådgivning i tidig fas till studenter. Av dessa rådgivningsärenden har 30 följts upp med olika typer av fördjupade insatser varav 22 har gått vidare till utvidgade patentutredningar. Sex rådgivningsärenden har vidarebefordrats till KI Innovations för VFT-medel (verifiering för tillväxt) från Vinnova. Företagssamverkan med redan etablerad forskning på KI har under året omfattat totalt

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

SAMVERKAN OCH INNOVATION

17 ärenden med både stora och små företag varav fem ärenden har lett till konkreta samarbeten och/eller avtal inkluderande tre strategiska partnerskap med större företag. Innovationskontoret medverkar i flera regionala och nationella projekt som syftar till att utveckla förutsättningarna för nyttiggörande av idéer och kunskap, bland annat flera Vinnovafinansierade projekt: • SciLife Innovation: KI samarbetar med Uppsala universitet i syfte att underlätta samarbete mellan små företag och SciLifeLab. Projektet har framgångsrikt initierat och stöttat sju samarbetsprojekt mellan forskare och företag med planer på att ge konceptet nationell spridning. • Drug Discovery & Development Collaboration, D3RCN: KI har tillsammans med Uppsala universitet och Lunds universitet genomfört den första omgången av en nationell forskarskola med ett tydligt inslag av innovation och entreprenörskap. • SWElife: KI medverkar aktivt i Vinnova-programmet som är en nationell, strategisk satsning på tillväxt i små företag. En modell för projektstöd med utnyttjande av existerande expertnätverk har utarbetats för utlysningar med fokus på folksjukdomar. • Verifiering för samverkan: Idérådgivning tillsammans med Uppsala innovation avslutades under året.

66 idéer och uppfinningar har KI Innovations AB granskat, bedömt och följt upp under 2015

Med stöd av regionala strukturfondsmedel har Innovationskontoret samverkat med SLL för att ytterligare stärka möjligheterna för tillväxt i små företag i regionen. KI samarbetar med Södertörns högskola under rubriken CoLab Flemingsberg – en mångvetenskaplig mötesplats för studenter där idéer och innovationer utvecklas genom samverkan mellan akademi, näringsliv och det omgivande samhället. Innovationskontorets verksamhet finansierades under 2015 med särskilda statliga medel 7,7 miljoner kronor och med överskott från tidigare år 1,4 miljoner kronor. Medlen har i huvudsak använts till allmän drift 7,4 miljoner kronor och till specifika innovationsstödjande insatser 1,7 miljoner kronor.

EU-projekt har Karolinska Institutet koordinerat under 2015

KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer och uppfinningar, främst från forskare vid KI. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från Vinnova till lovande projekt för utvärdering av kommersiell potential. KI Innovations AB har under 2015 granskat, bedömt och följt upp 66 idéer och uppfinningar. Av de 66 inkomna idéerna har 31 stycken gått vidare till verifiering med hjälp av externa experter finansierade av Verifiering för Tillväxt (Vinnova), förstudiemedel (ALMI) eller nyttiggörandemedel (Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF). Under året har fyra nya bolag/projekt tagits in i KI Innovations inkubatorverksamhet. Av de projekt eller bolag som har genomgått verifiering vid KI Innovations har tio stycken framgångsrikt säkrat extern finansiering (investering eller annan form av stöd) under året. Ett projekt där KI Innovations har haft ett signifikant ägande har under året gjort en framgångsrik exit i form av försäljning av rättigheterna till en patentskyddad teknologiplattform. Vid årsskiftet var 55 kommersiella projekt aktiva vid KI Innovations. Över 1 500 idéer och uppfinningar har utvärderats sedan bolaget

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: Anna Rut Fridholm.

KI:s inkubator för kommersiella projekt

Kliniker och forskare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, tilldelades ett av Stockholms stads innovationsstipendium 2015.

Karolinska Institutet Science Park, Solna. Husbyggnaderna Alfa, Beta och Gamma - populärt kallade ”äggen” på grund av sin ovala form.

bildades 1996. På uppdrag av KI har KI Innovations dessutom utfört uppdrag kopplade till de strategiska samarbetena med EIT Health, Stockholm Brain Institute och Johnson & Johnson Innovation samt de strategiska forskningsområdena inom neurovetenskap, cancer och diabetes.

KI Science Park Science Park erbjuder lokaler i en affärsutvecklande miljö på campus Solna och Huddinge. KI Science Park har 86 företag (varav nio börsnoterade), med 672 personer anställda, sprungna ur KI:s forskning, sjukvården samt mer mogna företag som valt att lokalisera sig i KI:s närmiljö. Parken fungerar som en tillväxtoch mötesarena för bolagen och dess intressenter. För att stödja företagens utveckling erbjuder KI Science Park bland annat ett life science-inriktat mentorprogram, seminarier, workshops och affärsutvecklingsstöd.

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap Enheten för bioentreprenörskap (UBE), är en akademisk enhet vid KI som bedriver forskning om innovation och entreprenörskap, kunskapsspridning och utbildning, bland annat genom ett tvåårigt internationellt masterprogam som ges vid KI. Under 2015 har närmare 300 studenter vid KI fått utbildning i entreprenörskap och innovation. En betydande del av forskningen och utbildningen sker i samverkan med företag och organisationer – under 2015 genom totalt 56 olika samverkansprojekt. Interdisciplinära studier möjliggörs inom Stockholm School of Entrepreneurship, ett akademiskt samarbete mellan KI, Handelshögskolan, KTH, Konstfack och Stockholms universitet. Under 2015 genomfördes en ettårig satsning för att initiera implementering av entreprenörskap i KI:s forskarutbildning.

Foto: Felix Gerlach.

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Forskningen inom innovation och entreprenörskap vid KI syftar till kunskapshöjning och utveckling av innovationssystem och innovationsprocesser inom Life-science-området. Exempel på pågående forskningsprojekt är KIIP (Karolinska Institutet Intellectual Property) – ett projekt som innefattar kartläggning av KI:s patent-och uppfinnarlandskap, spin-off bolag, utveckling av patentdatabas och open innovation mellan företag och akademi. Nytt för 2015 är CLEOS® (CLinical Expert Operating System), i samverkan med Robert Bosch Stiftung, Stuttgart – en plattform för datoriserad hantering av patienters sjukdomshistoria (anamnes) och som utgör ett värdefullt verktyg såväl för forskning som för vidare innovationsutveckling.

KI Holding AB Karolinska Institutet Holding AB (KIHAB) äger, försäljer och förvaltar aktier och andelar i flera projekt- och tjänstebolag. Deras syfte är att kommersiellt exploatera projekt eller kunskaper framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning. KIHAB har sex helägda dotterbolag: KI Innovations AB, KI Science Park AB, KI Housing AB, KI University Press AB, det nyligen aktiverade KI Information AB samt vilande KI Support AB. KIHAB är röstmässigt (25,6 procent) största ägare och kapitalmässigt (6,8 procent) tredje största ägare i det fristående investmentbolaget Karolinska Development AB (Nasdaq Stockholm: KDEV, KD). Dess portfölj bestod per den 31 december 2015 av tolv bolag. I december 2015 tecknade KIHAB och KD ett nytt icke-exklusivt deal flow-avtal. Genom det nya avtalet får KD möjlighet att ytterligare öka sitt fokus på att bygga en mer balanserad investeringsportfölj genom att investeringsmöjligheter identifieras från andra akademiska institutioner i Norden. Flera uppgifter om KI Holding AB finns i not 16.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

SAMVERKAN OCH INNOVATION

Utvalda nyckeltal för samverkan och innovation

2011

2012

2013

2014

2015

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr)

2 792 250 79

2 935 241 73

3 040 268 85

3 260 289 97

3 478 341 89

422 129

395 124

291 131

252 113

248 105

69 17

63 14

56 8

70 11

74 8

235

250

241

304

279

71 51

75 56

84 64

85 67

91 71

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter)

446

455

479

500

511

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7, H2020 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator

222 31

234 21

229 19

202 15

214 12

H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret sammanräknat

157

178

123

139

150

B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) E. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL

I. Antal aktiva projekt vid årets slut vid KI Innovations AB J. Antal företag inom KI Science Park

580

420

575

651

672

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%)

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%)

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park

Källor: A–C: Ekonomisystemet Agresso, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H–K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek. Noter: A: Uppgiften för 2013 korrigerad efter feltryck i 2013 års upplaga. C: Exklusive beställd utbildning från andra lärosäten. E: Avser antal som vid något tillfälle under 2014 varit adjungerad. Tidigare årsredovisningar användes brytdatum 1/10. Samtliga år är omräknade enligt helt kalenderår. F: Beräkningsmetod enligt LW10. G: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. Från och med 2013 finns ej något aktivt FP6. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet (ERC). Första projekten inom Horizon 2020 bokförs 2015. H: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både innovationskontoret och KI Innovations AB. Till dessa räknas projektförslag som har tagit mer än en timme i anspråk för bedömning, rådgivning och eventuell uppföljning. Inkluderade är bland annat projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att uppgifter till och med 2012 inte är direkt jämförbara med senare uppgifter. K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. L, M. Data för 2015 var vid tidpunkt för denna redovisning inte fullständig. Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2016. All rights reserved.

84 %

av vetenskapliga artiklar publicerades tillsammans med part utanför KI

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

672 anställda i företag inom KI Science Park

adjungerade professorer

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Karolinska Institutet bygger en universitetsmiljö för framtiden

Foto: Erik Cronberg.

Steinar Stokke (VD, SveaNor), Kerstin Tham (prorektor vid KI) och Daniel Dronjak (kommunstyrelsens ordförande Huddinge) vid det första spadtaget för det nya forskningshuset Neo på campus Huddinge. Neo beräknas vara klart för inflytt i slutet av 2017.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

En universitetsmiljö i utveckling Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter, bra arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap har under året varit nyckelbegrepp i Karolinska Institutets (KI:s) arbete för att främja en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Alla dessa faktorer utgör grundläggande förutsättningar för att KI ska kunna utvecklas och förstärka sin position som ett av världens ledande medicinska universitet.

KI har under 2015 fortsatt arbetet med att möta de utmaningar inom HR-området som beskrivs i Strategi 2018, bland annat utveckling av ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö, lika villkor och rekrytering. När det gäller den samlade kompetensen vid universitetet kommer det att behövas både spets och bredd med en tydlig fokusering på kvalitet. Strategiska rekryteringar av de skickligaste medarbetarna i internationell konkurrens är viktiga för att KI ska kunna stärka sin konkurrenskraft som ett internationellt framgångsrikt universitet. Lika viktigt är att tillhandahålla optimala förutsättningar för att medarbetare på både senior och junior nivå trivs och utvecklas i sitt arbete. Det gäller inte bara att kunna erbjuda goda karriär- och utvecklingsmöjligheter och bra anställningsvillkor, utan även en god arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap. Medarbetarna ska känna stolthet, motivation och engagemang i sitt arbete och förhoppningsvis rekommendera KI som arbetsplats. Utifrån de målsättningar som Strategi 2018 slår fast inom området Medarbetare har ett flertal åtgärder planerats, påbörjats eller genomförts under 2015.

Personalredovisning I oktober 2015 hade KI 5 233 personer anställda vilket motsvarar 4 694 årsarbetskrafter*. Det är en ökning med 5 procent jämfört med 2014. 60 procent av de anställda (3 163 personer) var kvinnor. Samtliga personalkategorier har ökat med undantag för prekliniska universitetslektorer (-11 procent) och universitetsadjunkter (-1 procent). Under året har KI beslutat att avskaffa utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorandutbildning från juli 2016, men redan under 2015 har det skett en successiv övergång och doktorandanställning som finansieringsform har ökat med 18 procent. Personalredovisningen omfattar endast medarbetare med formell anställning och inte personer som är anknutna till KI. I KI:s verksamhet deltar förutom medarbetare med formell anställning även ett stort antal personer som är anknutna till KI.

Foton: Erik Cronberg.

En attraktiv och utvecklande arbetsplats

5 233 ANSTÄLLDA

3 163 ÄR KVINNOR

* Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. En person som varit anställd på halvtid ingår med 0,5 årsarbetskrafter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Personalomsättningen är i stort oförändrad i jämförelse med 2014, det vill säga 11 procent för tillsvidareanställd personal och 20 procent totalt för både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal inklusive doktorander.

jämfört med 2014, det vill säga 29 procent av professorer är kvinnor. Bland teknisk/administrativa befattningar finns fortfarande en stor majoritet kvinnor men könsfördelningen har blivit något jämnare, från 72 procent kvinnor 2014 till 70 procent kvinnor 2015.

Nyanställda professorer och universitetslektorer

Disputerade lärare

Under året har KI anställt 16 nya professorer, varav nio kvinnor, på utlysta anställningar i internationell konkurrens. Två så kallade rådsforskare, varav en kvinna, har anställts som professorer efter behörighetsprövning. KI har även rekryterat fem internationellt ledande och framgångsrika professorer, varav en kvinna, efter kallelseförfarande. Universitetet har rekryterat 16 nya gästprofessorer under året, varav sju kvinnor, och 21 personer har nyanställts, alternativt fått förnyad anställning som adjungerad professor, varav sex kvinnor. I oktober 2015 motsvarade de adjungerade professorernas sammanlagda anställningsgrad vid KI knappt 21 årsarbetskrafter. Tretton personer, varav åtta kvinnor, har anställts som universitetslektorer under året och 14 personer har nyanställts alternativt fått förnyad anställning som adjungerad universitetslektor, varav tre kvinnor. I oktober 2015 motsvarade samtliga anställda adjungerade universitetslektorer ungefär nio årsarbetskrafter.

Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka från 88 procent år 2014 till 91 procent år 2015. I personalredovisningen för disputerade lärare ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare finns enbart i gruppen universitetsadjunkter.

Sjukfrånvaro KI har en låg rapporterad sjukfrånvaro jämfört med andra myndigheter, men statistiken ska tolkas med försiktighet då forskande och undervisande personal inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal, och därmed inte heller rapporterar sjukfrånvaro fullt ut. Den sammanlagda sjukfrånvaron för 2015 var i stort sett på samma nivå som föregående år. Andelen långtidssjukskrivna hade ökat med ett par procentenheter sedan föregående år. Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av minst 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor respektive män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt. Sjukfrånvaron hos kvinnor är högre än sjukfrånvaron hos män på KI.

Könsfördelning personal Könsfördelningen har blivit något jämnare men fortfarande är cirka två tredjedelar kvinnor. Liksom föregående år ligger könsfördelningen inom intervallet 40–60 procent för universitetslektorer, forskare, forskarassistenter, postdoktorer och doktorander. Bland professorerna har andelen kvinnor ökat en procentenhet

Årsarbetskrafter, olika personalkategorier 2012–2015

2012

2013

2014

Förändring totalt 2014–2015 (%)

2015

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Professor preklin

214

221

230

Professor klin

153

151

146

143

-2

Universitetslektor preklin

122

109

110

-5

159

155

159

157

-1

Universitetslektor klin Universitetsadjunkt Forskare

364

345

360

379

Forskarassistent

161

149

161

170

Postdoktor med anställning

429

493

526

539

572

595

650

770

Tekn o adm personal

Doktorand med anställning

1 981

2 023

2 093

2 153

Totalt

4 192

4 283

4 473

4 694

Med årsarbetskrafter avses här antal anställd personal omräknat till heltidsarbetande. I beräkningen ingår alla anställda som inte var helt tjänstlediga under mätmånaden oavsett omfattning och längd på anställningen. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Uppgifterna avser oktober 2015. Källa: Primula.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Könsfördelning olika personalkategorier, årsarbetskrafter Professor = 372 Universitetslektor = 155 Universitetsadjunkt = 157 Forskare = 379 Forskarassistent = 170 Postdoktor med anställning = 539 Doktorand med anställning = 770 Administrativ personal = 1048 Teknisk personal = 1105

800

600

400

200

Kvinnor (totalt 2 857)

400

600

800

Män (totalt 1 837)

Källa: Primula.

Nyanställda professorer och universitetslektorer 2012–2015 2012

2013

2014

2015

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Antal

Andel kv (%)

Professorer Professor* Gästprofessor

Adjungerad professor

100

Totalt Universitetslektorer Universitetslektor* Adjungerad universitetslektor Totalt

*Befordrade professorer ingår åren 2012–2013. **Befordrade universitetslektorer ingår åren 2012–2013. Källa: Access, KI-intern ärendedatabas för rekrytering.

Sjukfrånvaro 2012–2015, % Totalt Andel långtidssjuka Kvinnor

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2012–2015, årsarbetskrafter

2012

2013

2014

2015

1,8

2,0

2,1

32,1

35,1

40,5

42,7

2,4

2,5

2,7

Män

0,8

1,0

Anställda –29 år

1,2

1,1

0,9

1,1

Anställda 30–49 år

1,6

1,8

1,9

Anställda 50 år–

2,3

2,2

2,5

2,8

År (%)

Antal disputerade

Andel av samtliga (%)

2012

714

2013

717

2014

739

2015

776

Källa: Primula.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

KI:s rekryteringsstrategi omfattar bland annat samordning och behovsinventering, strategiska rekryteringar och rekryteringsverktyg samt karriärstruktur för juniora forskare.

Rekrytering Rekryteringsstrategigruppen Universitetsledningen har i Strategi 2018 fokuserat på höjd kvalitet i alla delar av verksamheten. För att möjliggöra detta har ledningen valt ut ett fåtal strategiområden och föreslagit övergripande insatser. Strategiområdet för medarbetare omfattar insatser relaterade till rekrytering och karriär för forskande och undervisande personal. KI tillsatte i mars 2015 en styrelsegemensam arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta förslag till rekryteringsstrategi för KI före sista december 2015. Då uppdraget är komplext och berör olika nivåer och instanser kommer arbetsgruppen att behöva mer tid. Rekryteringsstrategigruppen har under 2015 träffats tio gånger för att diskutera hur olika delar av rekrytering och karriärer vid KI kan utvecklas. Gruppen har också framställt flera konkreta förslag som stämts av med verksamhetsstyrelserna, prefekter, ledning och rekryteringsutskottet. Vid konsistoriemötet den 30 november 2015 fattades beslut om att införa den nya lärarkategorin biträdande universitetlektor som ett led i att börja verkställa rekryteringstrategigruppens förslag.

Foto: Gustav Mårtensson.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Strategiska rekryteringar För andra året i rad utlyste KI anställningar för att rekrytera framstående juniora forskare inom medicinsk vetenskap. Utlysningen är en strategisk satsning på juniora forskare med särskilt utmärkta vetenskapliga meriter och framtida potential. Det är en bred satsning som inriktar sig på både grundvetenskaplig forskning och kliniskt inriktad forskning. Satsningen omfattar tre nivåer i den akademiska karriären; forskarassistent, förlängning av tidigare anställning som forskarassistent och forskare. Styrelsen för forskning finansierar de tilldelade sökandes lön under fyra, två respektive fem år. Totalt samlade årets utlysning över 500 sökande. Efter en rigorös urvalsprocess inkluderande intern panelbedömning, extern sakkunniggranskning och slutligen intervjuer tillsattes sju anställningar som forskarassistent, sju forskarassistentförlängningar och sex forskaranställningar.

KI startar forskningsverksamhet i Hongkong I samband med att KI startar forskningsverksamhet i Hongkong har arbete påbörjats under 2015 med att bland annat utreda förutsättningarna för att agera arbetsgivare i Hongkong. Det har

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

exempelvis inneburit att studera Hongkongs arbetsrätt och att kartlägga anställningsvillkor och -förmåner som tillämpas för forskare, i synnerhet vid universiteten. Den nu aktuella etableringen i Hongkong är tänkt att kunna tjäna som modellskapande för framtida liknande initiativ.

International Staff Service Intensifierad internationell rekrytering har ställt ökade krav på information och support vid internationell flytt. Verksamheten för mottagandet av internationell personal har under 2015 förstärkts och omfattar nu även en tilläggstjänst för forskarassistenter, forskare, universitetslektorer och professorer. Tjänsten innebär att de möter en centralt placerad medarbetare som i samråd med aktuell institution tar hand om frågor i samband med flytten. Det kan till exempel handla om bostad, skola, sjukvård, bank, skatter, pension etcetera. Antalet anställda med utlandsstationering har ökat till 82 personer jämfört med 73 personer 2014. För att underlätta för institutionerna har KI under 2015 centraliserat frågor kring anställningsavtal i samband med utlandsstationering (URA-avtal). International Staff Services har under året även arrangerat ett flertal informationsmöten för institutionspersonal, doktorander och forskare om aktuella inresande- och utresandefrågor.

Ledarskap och kompetensutveckling Medarbetarsamtal och lönesättning KI har under 2015 infört en ny process för att följa upp och säkerställa verksamhetens kvalitet och resultat på individnivå genom nya riktlinjer för medarbetarsamtal och lönesättning. Syftet är att förtydliga hur en strukturerad dialog om resultat och lönesättning kan bidra till att säkerställa ett gott resultat i förhållande till verksamhetens mål. Under 2015 har 122 chefer deltagit i en halvdagsutbildning inom området. I utbildningen ingick teori samt praktisk övning av genomförande av samtal med skådespelare.

Kompetensförsörjning och ledarskapsutveckling Under året har KI i en noggrann behovsanalys genom samtal med alla institutioner formulerat ett övergripande koncept för kompetensförsörjning och ledarutveckling (Talent Management @KI) samt definierat en processkedja som länkar från attraktiv arbetsgivare till introduktion, utveckling, exit och alumni. I detta ingår att utbilda och utveckla medarbetare och ledare/chefer till att skapa en effektiv process för karriärväxling och avveckling. KI har vidare genomfört både individuella utvecklingsinsatser för chefer och ledare samt gett stöd till organisationen genom skräddarsydda utvecklingsinsatser för specifika professionella funktioner och arbetsteam. Nytt för året är medverkande i mentorprogram genom Stockholms högskolors nätverk. Inom basutbudet för chefsutbildningar har en ny utbildning för forskargruppsledare startat. Kurstillfällen på engelska har ökat under 2015. Vidare har ett arbete med att införa ett ledarutvecklingsprogram för högre chefer påbörjats.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Arbetsmiljö och anställningsvillkor Code of Conduct I KI:s riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa formuleras bland annat ett mål att arbetsklimatet ska kännetecknas av trivsel och gemenskap, öppen kommunikation med en tillåtande attityd och förhållningssätt, respekt och hänsyn samt samverkan, delaktighet och inflytande. För att stärka och tydliggöra detta infördes våren 2015 en uppförandekod (Code of Conduct) som omfattar alla medarbetare, det vill säga även stipendiater och anknutna. Uppförandekoden har implementerats under året och utgjort en grund för många diskussioner kring etik, moral och bemötande i arbetet.

Nya utbildningar Utöver de 15 grundläggande arbetsmiljöutbildningar som regelbundet genomförs för chefer, skyddsombud och andra som hanterar arbetsmiljöfrågor i sin verksamhet har KI det gångna året skapat och genomfört fördjupade utbildningar. Fyra utbildningar med fokus på riskbedömningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet och en utbildning kring skyddsombudens roll vid ny- och ombyggnationer har genomförts. I september 2015 startade en ny ledarskapsutbildning för forskargruppsledare där laboratoriesäkerhet finns med som ett delmoment.

Omställningsavtal Parterna har under året tecknat ett nytt avtal för lokala omställningsmedel som gäller till 31 december 2018. Syftet med avtalet är att stärka det lokala omställningsarbetet. Utgångspunkterna i avtalet är verksamheten och dess behov av förändringar av kompetens, ny organisationsform, förändrat antal anställda eller behov av olika anställningsformer.

Bisysslor Under 2015 har KI ändrat rutinerna för de anställdas redovisning av bisysslor. Redovisningen sker numera elektroniskt via inloggning i det personaladministrativa systemet. Tidigare har insamlingen gjorts via pappersblanketter. Fördelarna med den elektroniska hanteringen är flera. Bland annat ger det möjlighet att fortlöpande följa vilka bisysslor en anställd har. Det blir också lättare att ha kontroll över vilka anställda som har respektive inte har redovisat bisysslor. För den anställde blir det enklare att redovisa, oberoende var den befinner sig. Den förändrade hanteringen gör det också möjligt att minska antalet handlingar som ska diarieföras och arkiveras.

Pensionshantering Från och med 1 januari 2015 är KI ansluten till Statens tjänstepensionsverks (SPV:s) tilläggstjänst Enklare pensionshantering. Det innebär att KI:s anställda kan vända sig direkt till SPV vid frågor om de statliga tjänstepensions- eller grupplivsförmånerna. SPV garanterar svar inom tre minuter och det finns även en självbetjäning dygnet runt på SPV:s hemsida under Dina pensionssidor.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Ny träningslokal och mötesplats för anställda och studenter Den 7 oktober 2015 invigdes KI:s träningsanläggning för anställda och studenter vid campus Huddinge. Anläggningen är unik med sin design där stora ytor och plats för rörelse och social samvaro prioriterats. Tanken är att ytorna främst ska inspirera till funktionalitet, rörelseglädje, lärande och applikation i vardagen, men även fungera vid undervisning. Vidare har instruktörer och gruppledare, främst från KI, rekryterats med uppdrag att skapa en trygg och välkomnande atmosfär för alla besökare.

Interventioner och friskvård för studenter I enlighet med det programförslag som antogs förra året, har KI utökat resurserna för att kunna erbjuda även studenter tillgång till lokaler, events och träningsklasser. Inom friskvårdens regi har ett antal nya träningsklasser startats och nya lokaler, enligt ovan, öppnats. Interventioner kopplade till resultaten från medarbetarenkäten har också genomförts under året. Bland annat har universitetet erbjudit engelskspråkiga kurser kring stöd vid sömn- och stressrelaterade problem.

Lika villkor KI:s arbete kring lika villkor utgår från alla medarbetares och studenters lika rättigheter och möjligheter – oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Konsistoriet, KI:s styrelse, och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete i enlighet med diskrimineringslagen. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt på en övergripande nivå och stödjer arbetet på lokal nivå (institutioner och utbildningsprogram med mera). Arbetet utgår ifrån KI:s handlingsplan för lika villkor 2013–2015 som omfattar samtliga anställda samt sökande och studenter på samtliga nivåer.

anställer en kvinna som professor eller gästprofessor. Stödet omfattar medel till åtta institutioner för anställning av kvinna som gästprofessor och medel till tretton institutioner för anställning av kvinna som professor. Satsningen har varit framgångsrik och Styrelsen för forskning har därför beslutat att låta satsningen fortlöpa till och med halvårsskiftet 2016.

Utbildningar och seminarier Lika villkor har ingått i utbildningar, seminarier och andra kompetenshöjande insatser för såväl studenter och doktorander som chefer och övriga medarbetare. Bland de återkommande arrangemangen med utbildningspass inom lika villkor finns utbildningen inom det formella chefs- och ledarskapet och utbildningarna för forskargruppsledare och handledare. För institutionernas HR-personal och KI:s ombud för lika villkor arrangerades vidare ett seminarium om diskrimineringsgrunden religion och annan trosuppfattning med ett 40-tal deltagare.

Medel för förebyggande arbete inom lika villkor För att stimulera förebyggande arbete och goda idéer inom lika villkor på institutioner och utbildningsprogram utlyser Rådet för lika villkor ekonomiska medel för längre projekt och enstaka arrangemang med fokus på en eller flera av diskrimineringsgrunderna enligt lagen. Under 2015 har medel tilldelats universitetsbiblioteket i Huddinge och Solna för en ny boksamling som komplettering till bibliotekets övriga litteratur. Syftet med samlingen är att särskilt lyfta fram normbrytande och normkritiska perspektiv inom bland annat vård, medicin, pedagogik och psykologi, att synliggöra perspektiv som ofta blir tystade, exkluderade eller stereotypt representerade och att skapa förutsättningar för ett nyfiket och kritiskt granskande av egna tankeoch handlingsmönster.

Andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer under året var 45, att jämföra med 35 procent under föregående år. För hela rekryteringsmålsperioden 2012–2015 uppgår andelen kvinnor bland nyanställda professorer och gästprofessorer till 36 procent. I KI:s regleringsbrev för budgetåret 2012 har Utbildningsdepartementet fastställt ett rekryteringsmål för universitet som innebär att minst 47 procent av de professorer som anställs under perioden 2012–2015 ska vara kvinnor. I rekryteringsmålet inkluderas inte adjungerade professorer. I en strävan mot målet upprättades en handlingsplan under 2013, som bland annat omfattade ekonomiskt stöd till de institutioner som anställer en kvinna som professor eller gästprofessor, kvalitetsäkring av rekryteringsprocessen, särskilda KID-medel (delfinansiering för doktorandanställning) till kvinnor som handledare samt kompetenshöjande insatser. Som en del av den senare satsningen har rekryterande personal samt akademiska representanter med rekryteringsuppdrag under året erbjudits utbildning i jämställd rekrytering. Ekonomiskt stöd har sedan 2014 tilldelats de institutioner som

I början av augusti 2015 gick studenter och medarbetare från Karolinska Institutet med i Prideparaden i Stockholm.

Foto: Gunnar Ask.

Rekryteringsmål för professorer

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: Erik Cronberg.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Projektet Framtidens lärandemiljöer bygger på pedagogisk forskning och har som mål att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus ska ge de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet.

Infrastruktur I likhet med föregående år har 2015 präglats av planering och projektering av de stora satsningarna på lokalsidan inom ramen för Strategi 2018. Den största enskilda satsningen är uppförandet av Biomedicum och den därmed sammanhängande byggnaden för Komparativ medicin (KM-B) på campus Solna. Båda byggnaderna har under året tagit språnget upp till full byggnadshöjd, även om mycket arbete återstår fram till färdigställande och inflyttning 2018. Sammantaget handlar det om cirka 55 000 kvadratmeter lokalarea med plats för drygt 1 600 medarbetare. Fastighetsägaren Akademiska Hus investerar cirka 3,2 miljarder kronor och Karolinska Institutet (KI) har tecknat hyresavtal på 25 år. Kostnadsutvecklingen är under kontroll och prognosen är en hyreskostnad som ligger endast några procent över vad som redovisades i budget i juni 2012. Fem institutioner på campus Solna flyttar in i Biomedicum och merparten av de byggnader som dessa idag nyttjar kommer att lämnas av KI och hyras ut till andra verksamheter av Akademiska Hus. Parallellt med uppförandet av KM-B utreds ett annex för kompletterande behov i nuvarande MTC-byggnaden, som frigörs då institutionen flyttar till Biomedicum.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Lokalarea och lokalkostnader 2011–2015 Lokalarea (kvm)

Lokalkostnad (mnkr)

Andel av total kostnad

2011

200 859

586

2012

213 881

667

2013

218 870

741

2014

220 628

763

2015

220 759

754

År (%)

I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera. Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso.

I Wargentinhuset pågår under åren 2015–2016 en etappvis anpassning av lokaler för KI Biobank. Under året har även en utredning av om- och tillbyggnad av Wargentinhuset inletts i syfte att skapa samlade lokaler för elektronmikroskopi i nära anslutning till Biomedicum. Under hösten 2015 träffades en överenskommelse med Akademiska Hus om förlängt hyresavtal för Berzeliuslaboratoriet, inkluderande en om- och tillbyggnad för en ny och större skrivsal, färdigställd i början av 2018. I förlängningen möjliggör detta planering av förbättrade friskvårdslokaler på campus Solna, då examensskrivningarna lämnar den nuvarande idrottshallen.

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

tunnelbanelinjen med angöring vid Solnavägen mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Tunnelbanetrafiken beräknas komma igång framåt 2022. Avsikten är att i anslutning till detta åstadkomma en strategisk byggrätt för en kontorsbyggnad. Arbetet med detaljplan för bostäder i norra delen av campus Solna har fördröjts ytterligare på grund av upprepade överklaganden. Ärendet har passerat Länsstyrelsen i Stockholms län, men är nu överklagat till Mark- och miljödomstolen. Det är inte längre möjligt med inflyttning under 2016, utan inflyttning kan ske tidigast i slutet av 2017. Avsikten är att KI ska blockförhyra de 400 planerade lägenheterna och förmedla till gästforskare och studenter via KI Housing. Arbetet med att ta fram en lokalförsörjningsplan avslutades inte som planerat under 2015. Den kommer istället att fastställas under våren 2016. Planen kommer att redovisa utvecklingen av lokalareor och kostnader i och med genomförandet av de stora, strategiska lokalprojekten samt en plan för vilka byggnader som kan lämnas. Under året färdigställdes ett nytt friskvårdscenter på campus Huddinge. Hösten 2015 står 1 100 kvm till förfogande för studenter och personal för olika former av styrke- och motionsträning. Förnyelsen av KI:s lärandemiljöer – såväl lärosalar och grupprum som mera informella miljöer – har fortsatt under 2015, främst i Huddinge, där lärandemiljökonceptet har tagits till en ny nivå i mycket kreativa och av studenterna uppskattade miljöer. Generellt har inga stora förändringar av omfattningen av KI:s nyttjade lokaler skett under året. Den totala förhyrda arean ligger på nära 221 000 kvadratmeter efter en ökning med drygt 100 kvadratmeter från 2014.

Mycket arbete återstår innan Biomedicum, Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium på campus Solna, är klart för inflytt under 2018.

Foto: Stefan Zimmerman.

Även i Huddinge planeras för förbättrade och utökade forskningslokaler. Det handlar dels om den nya forskningsbyggnaden Neo, dels om projektet Framtidens laboratorium. I juni 2015 tecknades hyresavtal för drygt 15 000 kvadratmeter i Neo (80 procent av byggnaden) och bygget påbörjades med sikte på färdigställande i slutet av 2017. Byggnaden får en gemensam entréhall med KTH:s parallellbyggnad som står klar sommaren 2016. Det grundläggande syftet med Neo är att samla verksamheter i moderna medicinska forskningslokaler i omedelbar närhet till Karolinska Universitetssjukhuset för att underlätta translationell forskning som i relativ närtid kan omsättas i vård och behandlingsmetoder. Förutom forskningslokaler planeras inom Neo också lokaler för undervisning, konferenser och tentamina. Parallellt med Neo planeras projektet Framtidens laboratorium, som omfattar genomgripande ombyggnad av flera våningsplan i befintliga lokaler på Alfred Nobels Allé 8 med cirka 10 000 kvadratmeter. Målet är att skapa moderna lokaler för forskning och utbildning som ska leda till ökad interaktion och samverkan mellan institutioner och klinik. Mot slutet av 2015 färdigställdes systemhandlingar som underlag för kalkyl och genomförande beslut i början av 2016. Beräknad byggstart är sommaren 2016. Inflyttning är planerad att ske etappvis under 2017 och 2018. Samtliga KI:s institutioner på campus Huddinge samt universitetsbiblioteket är involverade i projektet. Under året har Akademiska Hus påbörjat uppförande av ett parkeringshus i anslutning till campus Solna som kommer att stå färdigt under 2016. I samverkan med Akademiska Hus bevakar fastighetsavdelningen placering och utformning av uppgången från den nya

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

EN UNIVERSITETSMILJÖ I UTVECKLING

Hållbar utveckling Karolinska Institutets (KI:s) vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhällsutveckling. KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i den dagliga verksamheten. En stor del av universitetets hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som byggs upp för att möta kraven i den internationella standarden ISO 14001.

Forskning och utbildning för hållbar utveckling Enligt Strategi 2018 ska KI:s verksamhet präglas av ett starkt samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser genom utbildning och forskning. KI har under 2015 genomfört insatser för att öka kunskap och medvetenhet om hållbar utveckling för allmänheten, studenter, forskare och lärare. Resultatet från en webbenkät om hållbar utveckling, som besvarats av KI:s kursansvariga för kurser på forskarnivå, har sammanställts i en rapport som visar på goda exempel och andra ämnesområden där den hållbara utvecklingsaspekten kan förtydligas ytterligare inom forskarutbildningen. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå, och antalet studenter på denna kurs har fördubblats i jämförelse med föregående år. Hållbarhetsfrågorna har även tydliggjorts på universitetets webbportal för miljö och hållbar utveckling. En identifiering och kartläggning av forskning med särskild miljö- och/eller hållbarhetsrelevans vid KI har utförts under 2015. Resultatet från denna kartläggning ska synliggöras på KI:s webbplats 2016.

För att minska behovet av tjänsteresor finns olika lösningar för virtuella möten som utvecklas/kompletteras efter hand, dels för att följa utvecklingen och dels för att täcka olika behov. Utbildning inom området kan erhållas från Universitetsförvaltningen vid behov. Virtualiseringsprojektet inom den centrala IT-avdelningen är i stort sett klart. I nästa steg strävar KI efter att erbjuda institutioner möjligheten att ersätta sina fysiska servrar med virtuella i IT-avdelningens system. Därmed höjer universitetet både säkerheten för IT-miljön på institutionerna, minskar elkostnaderna och reducerar gammal utrustning. Även projektet Standardarbetsplats är genomfört centralt på universitetsförvaltningen och kommer framöver erbjudas institutionerna. Projektet innebär att ett urval ”gröna” standarddatorer som konfigureras så miljöeffektivt som möjligt finns att köpa. KI har under 2015 arbetat med att se över möjligheterna att effektivisera universitetets ångförsörjningsnät. Målsättningen är att planering och genomförande av detta projekt ska ske under 2016. Ytterligare viktiga bidrag är institutionernas miljöaktiviteter, exempelvis att utveckla, planera och bedriva det laborativa arbetet så att användningen av farliga ämnen minskas. Rollen som miljö- och hållbarhetsombud har formaliserats under året och finns nu med i bilaga till rektors besluts- och delegationsordning för KI. Miljö- och hållbarhetsombud utses numera på institutionerna genom delegering från prefekt och en utbildning för ombuden har genomförts under 2015. För att förbättra kemikaliehanteringen med avseende på miljö, arbetsmiljö och säkerhet har även kemikalieombud utsetts på institutionerna genom delegering från prefekt. Utbildning, aktiviteter och möten har initierats. På liknande sätt har kemikalieinventerare för varje forskargrupp utsetts. Under året har även en KI-anpassad utbildning för föreståndare för brandfarlig vara tagits fram och erbjudits. Under 2015 har kemikaliedatabasen KLARA:s streckkodssystem implementerats på KI och utbildning har genomförts. Streckkodssystemet kan användas för kemikalieinventering och kemikaliehantering och har införts för att öka säkerheten och minska mängden farliga kemikalier i verksamheten.

Enligt Strategi 2018 ska universitetets verksamhet präglas av omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre. Under 2015 har KI genomfört flera projekt och åtgärder för att främja miljö och hållbar utveckling. Nedan följer ett urval av dessa. KI har en målsättning att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. Som ett bidrag till detta körs pendelbussen mellan Solna och Huddinge sedan 1 september 2015 enbart på förnybart bränsle efter överenskommelse mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset. En elbil har köpts in för cateringverksamheten på campus Solna. Elbilen har ett symbolvärde då den är ett litet steg på vägen mot en fossiloberoende fordonsflotta och bidrar till minskad klimatpåverkan, minskat buller och minskade utsläpp av partiklar på campus.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Foto: iStock.

Hållbart campus

Under året har miljö- och hållbarhetsombud, kemikalieombud och kemikalieinventerare utsetts på institutionerna

FINANSIELL REDOVISNING

Karolinska Institutets ekonomi skapar förutsättningar för framstående forskning och utbildning

Foto: Erik Cronberg.

Biträdande prefekt Margarita Diez, administrativ chef Karin Wallin Blomberg och prefekt Jan Hillert samtalar om ekonomiska frågor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, campus Solna.

FINANSIELL REDOVISNING

6,5 KI:s omsättning 2015

miljarder kronor

Karolinska Institutet (KI) har en fortsatt stark ekonomi och omsättningen, mätt i intäkter, ökade år 2015 med 318 miljoner kronor eller 5,2 procent jämfört med 2014. Den största intäktsökningen ser vi inom kategorin externa bidrag, med 269,4 miljoner kronor jämfört med 2014. Forskningsverksamheten är fortsatt dominerande och uppgår till cirka 84 procent av den totala omsättningen. Årets positiva kapitalförändring är totalt 75,9 miljoner kronor (62,7 mnkr), varav lärosätets verksamhet står för 80,4 miljoner kronor (78,3 mnkr) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för -4,5 miljoner kronor (-15,7 mnkr).

Intäkter år 2015, totalt 6 475 mnkr (6 156 mnkr)

1% 4% 1% 7%

16 %

43 %

Finansieringskällor Finansieringen av KI:s verksamhet under 2015 är indelat i finansiärskategorier enligt diagrammet till höger. Vi ser en minskning i kategorin statsanslag från 45 till 43 procent, medan statliga rådsmedel och övriga statliga finansiärer ökade med motsvarande procentandel. Övriga finansiärers andel är oförändrad mellan åren. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabellbilagan, tabell 10. Den sammanlagda statliga finansieringen av KI:s verksamhet uppgår till 64 procent vilket är på samma nivå som 2014.

6% 15 % Statsanslag 43 % (45 %) Statliga forskningsråd 15 % (14 %) Övriga statliga 6 % (5 %) Kommuner och landsting 7 % (7 %) Svenska stiftelser och organisationer 16 % (16 %) Utländska stiftelser och organisationer 7 % (7 %) Svenska företag 4 % (4 %) Utländska företag 1 % (1 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %)

I detta kapitel är källan ekonomisystemet Agresso, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning per verksamhetsgren 2015, mnkr Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Forskning och utbildning på forskarnivå

2 803,1

906,4

1 896,7

717,7

123,9

593,8

2 882,3

19,8

2 862,5

71,4

0,0

71,4

6 474,5

1 050,1

5 424,4

3 359,4

551,2

2 808,2

753,9

90,8

663,1

Övriga driftkostnader

2 017,2

373,6

1 643,6

Finansiella kostnader

19,5

0,2

19,3

244,1

14,0

230,1

6 394,1

1 029,8

5 364,4

Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd)

80,4

20,4

60,0

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

-4,5

Resultat från uppbördsverksamhet

0,0

Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd)

75,9

Totalt Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler

Avskrivningar Summa kostnader

Balanserad (IB)

1 358,8

146,1

1 164,3

Totalt (UB)

1 434,8

166,4

1 224,3

Utfall

Prognos

Differens %

2 803

2 795

Resultaträkning 2015 utfall mot prognos, mnkr Intäkter Statsanslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter

718

720

2 882

2 815

6 475

6 360

3 359

3 250

754

765

2 017

2 050

1,80

Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella

244

245

Summa kostnader

6 394

6 326

Verksamhetsutfall

Avskrivningar

1,08

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Resultat per verksamhetsgren Årets positiva kapitalförändring på 80,4 miljoner kronor (78,3 mnkr) relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 20,4 miljoner kronor (-22,8 mnkr) samt forskning och utbildning på forskarnivå med 60 miljoner kronor (101,1 mnkr). Utbildningens positiva kapitalförändring kopplas främst till den anslagsfinansierade delen av verksamheten. Vid delåret erhöll KI ett utökat takbelopp, cirka 9 miljoner kronor, till utökat antal studieplatser. En tröghet i dimensioneringen av utbildningsplatser i programmen gör att de utökade medlen inte hunnit användas fullt ut och en del reserveras därför till kommande år. Detta gäller även de tilldelade kvalitetsbaserade statsanslagen om cirka 12 miljoner kronor, där 3 miljoner kronor reserveras för satsningar nästa år. Överskott i den studieavgiftsfinansierade delen återinvesteras för utveckling av verksamheten kommande år. Det positiva resultatet inom forskningen uppstår framför allt inom anslagsfinansierad verksamhet och en del förklaras av att de strategiska forskningsområdena, vars satsningar löper över en längre tidsperiod. Den största förklaringen till överskottet inom anslagsfinansierad verksamhet är att KI tar höjd för kommande infrastruktursatsningar och för att finansiera dessa har årets anslag till viss del ej förbrukats under innevarande år. Statsanslag som inte använts för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring. Forskningsverksamheten inkluderar även kapitalförvaltningens resultat på 44,9 miljoner kronor (22,4 mnkr). Ökningen beror till en del på uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgångarna från bokfört värde till marknadsvärde (ny redovisningsprincip 2015) och på reavinster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar.

slutet av året till 220 759 kvm (220 628 kvadratmeter), lokalkostnaderna är lägre än prognos och föregående år vilket förklaras av lägre kostnader för el och media. De finansiella kostnaderna ökade mer än förväntat beroende på högre kostnader för valutakursförluster samt negativ ränta på behållningen på räntekontot i Riksgälden.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter KI nådde inte det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer under 2015. KI kan ändå tillgodoräkna sig hela takbeloppet genom att tillföra medel för decemberprestationer från 2014 samt avräkna tidigare års överproduktion med cirka 0,6 miljoner kronor, se not 1.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2012

2013

2014

2015

Anslag

833,1

874,8

870,6

906,4

Avgifter och andra ersättningar

100,6

97,3

118,0

123,9

19,8

18,9

18,5

19,8

0,0

Intäkter

Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter

953,6

991,0 1 007,1 1 050,1

Utfall i jämförelse med prognos

Kostnader

Utfall jämfört med prognos hade en avvikelse på 1,8 procent för intäkter och 1,08 procent för kostnader.

Personal

507,7

483,4

559,9

551,2

Lokaler

109,2

100,4

121,9

90,8

Övriga driftskostnader

335,7

350,3

340,1

373,6

0,1

0,2

12,2

15,7

7,8

14,0

Intäkter Skillnaden mellan utfall och prognos för posten statsanslag, beror på att transfereringsbeloppen till andra lärosäten skattades för högt vid delåret, vilket påverkar anslagen positivt. Största differensen återfinns inom intäktsslaget bidrag, med plus 67 miljoner kronor eller 2,4 procent jämfört med prognosen. Bidragsintäkterna är svåra att uppskatta, då det är ovisst vid prognostillfället hur mycket av de externa bidragsmedlen som slutligen kommer att användas för att finansiera verksamheten. Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning. De finansiella intäkterna är avsevärt högre än prognosen, vilket främst beror på en uppskrivning av värdet på de finansiella anläggningstillgångarna med cirka 31 miljoner kronor. Det togs ingen höjd för denna uppskrivning i delårsprognosen.

Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

965,0

949,9 1 029,9 1 029,8

Transfereringar Medel från staten

7,6

4,5

Medel från myndigheter

0,0

0,1

0,0

0,1

0,4

0,0

-7,6

-7,7

-4,9

-4,6

Årets

-11,4

41,1

-22,8

20,4

Kostnader

Balanserad (IB)

139,1

127,8

168,9

146,1

Personalkostnader är något högre än prognostiserat, beroende på ökande verksamhet under hösten. KI:s lokalbestånd uppgick vid

Totalt (UB)

127,8

168,9

146,1

166,4

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Medel från övriga Lämnade bidrag

Kapitalförändring

FINANSIELL REDOVISNING

KI:s regleringsbrev reviderades vid delåret 2015 och KI fick då cirka 9 miljoner kronor i utökat takbelopp. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 0,79 procent (2,06 procent). Se vidare i anslagsredovisning och not 1. Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation. Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar har ökat jämfört med 2014 vilket kan hänföras till en ökning av studieavgifter och uppdragsutbildning. Se vidare tabell i not 2. Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel från andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med respektive myndighets regleringsbrev.

Kostnader Årets kostnader för utbildning är på samma nivå som 2014. Utbildningsverksamheten står för cirka 16 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna minskade något jämfört med förra året. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning, vilket påverkade utbildningsverksamheten negativt 2014. Kostnadsminskningen för lokaler, jämfört med 2014, härleds också till en korrigering som gjordes 2014 på 22 miljoner kronor mellan forskning och utbildning, vilket påverkade lokalkostnaderna negativt. Detta gör att jämförelserna mellan åren inte är helt rättvisande. Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor och kostnadsränta på behållning i Riksgälden. Skillnaden i avskrivningar mellan 2014 och 2015 beror på en korrigering med -7 miljoner kronor som gjordes 2014. Bortsett från korrigeringen är avskrivningarna i nivå med föregående års avskrivningar. Kostnadsökningen för utbildningslokaler beror främst på en korrigering av tidigare års felaktigt debiterade kostnader med cirka 22 miljoner kronor. Forskningsverksamheten har korrigerats med motsvarande minskning.

under 2015 jämfört med tidigare år. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med 112 miljoner kronor jämfört med 2014. Inom kategorin organisationer och stiftelser återfinns den största ökningen hos Wallenbergstiftelserna. I kategorin företag har AstraZeneca stått för en stor ökning under 2015. Se vidare i tabell 10. De finansiella intäkterna ökade 2015 med 37,6 miljoner kronor jämfört med 2014. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2015 är -0,25 procent (0,47 procent). Ränteintäkterna från Riksgälden är cirka 1,5 miljoner kronor, och härleds till negativa räntekostnader för myndighetens avistalån. Övriga finansiella intäkter består av uppskrivning av värdet på finansiella anläggningstillgångar inom kapitalförvaltningen med cirka 31 miljoner kronor samt reavinst vid försäljning av värdepapper inom kapitalförvaltningen med cirka 32 miljoner kronor.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl. kapitalförvaltning), mnkr 2012

Anslag

Intäkter Årets forskningsintäkter är 5 424,4 miljoner kronor (5 148,9 mnkr). Statsanslagen minskade med 22,8 miljoner kronor eller 1,2 procent jämfört med 2014, vilket är i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 0,79 procent (2,06 procent). Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation. Avgifter och andra ersättningar minskade med 7,3 miljoner kronor jämfört med förra året vilket främst förklaras av minskad uppdragsforskning finansierad av statliga finansiärer. Se tabell i not 2. Den största ökningen av intäkter återfinns inom posten intäkter av bidrag som ökade med 268 miljoner kronor eller 10,3 procent. Större andel externa medel har finansierat forskningen

2014

2015

1 732,4 1 762,8 1 919,5 1 896,7

Avgifter och andra ersättningar Bidrag

670,1

612,2

601,1

593,8

2 234,6 2 379,1 2 594,5 2 862,5

Finansiella intäkter Summa intäkter

54,9

50,7

33,8

71,4

4 692,0 4 804,8 5 148,9 5 424,4

Kostnader Personal

2 363,5 2 507,0 2 568,5 2 808,2

Lokaler

Forskning och utbildning på forskarnivå

2013

Intäkter

557,7

640,8

640,7

663,1

Övriga driftskostnader 1 433,2 1 494,2 1 604,5 1 643,6 Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader

8,9

9,5

11,7

19,3

177,8

195,6

222,3

230,1

4 541,1 4 847,1 5 047,8 5 364,4

Transfereringar Medel från staten

12,2

13,4

12,5

13,2

Medel från myndigheter

34,7

42,2

40,5

68,8

Medel från övriga

84,7

86,9

90,9

136,1

-131,6

-142,5

-143,9

-218,1

Årets

150,9

-42,3

101,1

60,0

Balanserad (IB)

954,5 1 105,4 1 063,2 1 164,3

Lämnade bidrag

Kapitalförändring

Totalt (UB)

1 105,4 1 063,2 1 164,3 1 224,3

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Kostnader

Årets totala kostnader ökade med 316 miljoner kronor eller 6,3 procent i jämförelse med 2014. Posten personalkostnader ökade totalt med cirka 239,7 miljoner kronor eller 9,3 procent jämfört med förra året. Under året har en lönerevision genomförts med ett utfall på 4,67 procent och antalet anställda har ökat under året vilket förklarar de ökade personalkostnaderna. 2014 års siffror innehåller en omfördelning av personalkostnader från forskning till utbildning vilket påverkar jämförelsen mellan åren. KI:s totala lokalkostnader sjönk något jämfört med 2014. Förklaringen till detta är att KI under året börjat tillämpa förbättringsutgift på annans fastighet vilket fått en positiv effekt på lokalkostnaderna då vissa kostnader hanteras som avskrivningar istället för hyrestillägg. Under 2014 gjordes en korrigering av lokalkostnader mellan forskning och utbildning på 22 miljoner kronor vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Rensat för korrigeringen så ligger kostnaderna i nivå med föregående år. Ökade driftskostnader, 2,4 procent, är en konsekvens av utökad verksamhet och ökningen återfinns främst inom kostnadskategoring köp av tjänster. De finansiella kostnaderna består främst av räntekostnader, 8,9 miljoner kronor (2,6 mnkr) för behållning på räntekontot i Riksgälden, och valutakursförluster som uppgår till 8,9 miljoner kronor (7,9 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2015 är -0,25 procent (0,47 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 3,6 miljoner kronor (4,3 mnkr) och 5,3 miljoner kronor (3,6 mnkr) beror på starkare valutakurs för framförallt US dollar och euro, kopplat till leverantörsfakturor. Avskrivningar ökade mellan åren vilket främst beror på ökade investeringar.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna betalar ersättning i förskott. Upplupna bidragsoch uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/ kontrakt finns som styrker detta.

Nettoförskott och likvida medel, mnkr 2012

2013

2014

2015

2 313

2 445

2 621

3 062

294

260

282

-208

-256

-244

-332

-8

-10

-4

-7

Nettoförskott

2 391

2 439

2 633

3 005

Likvida medel, bank och Riksgäldskontoret

3 388

3 290

3 709

3 794

Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidragsoch uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Den stora ökningen av oförbrukade bidragsintäkter är hänförbar till Ming Wai Lau-donationen (MWLC) på 422,7 miljoner kronor som är donerade medel för etablering av verksamhet i Hongkong och Stockholm.

Lån i Riksgälden Varje år tas lån upp i Riksgälden för de anläggningstillgångar som är finansierade av statsanslag. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt amortering som motsvarar årets avskrivningar och utrangeringar. Under 2015 har nya investeringar gjorts motsvarande 148,5 miljoner kronor och avskrivningarna har uppgått till 148,5 miljoner kronor. Total låneskuld i Riksgälden är 612,1 miljoner kronor. KI:s låneram uppgår till 650 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för 2015 års räntesats var -0,25 procent (0,47 procent). Se vidare not 12–15 och not 29.

Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 434,8 miljoner kronor (1 358,8 mnkr) uppdelat på dotterbolag 44,1 miljoner kronor (48,6 mnkr), kapitalförvaltning 98,9 miljoner kronor (53,9 mnkr) och ordinarie verksamheter 1 291,8 miljoner kronor (1 256,3 mnkr). Se vidare not 11 och 26.

Kapitalförvaltning Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: 1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning. 2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning. För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form.

FINANSIELL REDOVISNING

Fonder

Avkastning

Marknadsvärdet på fondportföljen, redovisad inom KI:s kapitalförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 640,9 miljoner kronor (247,1 mnkr). Den stora ökningen är hänförbar till Ming Wai Lau center (MWLC). Donationen för MWLC har placerats i en egen portfölj med enbart räntebärande papper. Marknadssvärdet för MWLC-portföljen uppgick vid årets slut till 424 miljoner kronor. Nedan kommenteras fondportföljen exklusive MWLC. Under 2015 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit -23,9 miljoner kronor (-48,4 mnkr) och värdeförändringen totalt 13,1 miljoner kronor (27,4 mnkr). Innehavet i fondportföljen fördelas enligt nedan.

Fördelning av fondportfölj

Fondportföljen exklusive MWLC avkastade sammantaget 5,2 procent under 2015. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev 0,4 procentenheter. Det positiva resultatet härleds till svenska och utländska aktier samt alternativa investeringar. Räntebärande värdepapper har under 2015 haft en negativ avkastning på -0,7 procent. Placeringarna för MWLC-portföljen har påbörjats under december månad vilket medför att någon årsavkastning inte kan anges.

Avkastning i procent jämfört med referensindex 2012

2013

2014

2015

KI:s fonder

6,4

9,8

15,4

5,2

Referensindex

6,9

12,6

4,8

Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

29,6 %

28,5 % Jämförelseindex för fondmedel 2015 Svenska räntebärande

OMRX Bond

30 %

Aktier

MS CI World Net Div (SEK)

40 %

Alternativa investeringar OMRX T-Bill + 3 %

30 %

3,7 % 7,2 %

Utdelning från KI:s fonder Under år 2015 har 76,3 miljoner kronor delats ut till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

31 % Utdelning från KI:s fonder, mnkr Räntebärande värdepapper 28,5 % Kassa 3,7 % Globala aktie-indexfonder 31 % Svenska aktiefonder 7,2 % Alternativa investeringar 29,6 %

2012

2013

2014

2015

35,1

61,4

69,5

Resebidrag

0,6

Grundutbildning

0,1

0,4

0,1

0,7

Övrigt

5,3

55,8

67,7

70,2

76,3

Forskningsbidrag

Summa

Utdelning från KI:s fonder

76 mnkr

Medel från donatorer

503 mnkr

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2015 har KI erhållit 502,6 miljoner kronor (70,3 mnkr) i inbetalda medel från externa donatorer. I nedan tabell redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 miljoner kronor eller mer.

Syfte

Donator

Forskning inom regenerativ medicin inkl. etablering av Ming Wai Lau Center for Regenerative Medicine

Ming Wai Lau

The Endre A. Balazs Professorship in Innnovation and Entrepreneurship

Dr Endre A. Balazs och Dr Janet L. Denlinger

17 183 700

Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå

Stiftelsen Gustaf och Tyra Svenssons minne

15 148 000

Professur i klinisk behandling

MEDA AB

7 000 000

Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande

Stichting af Jochnick Foundation

5 000 000

Stöd till unga forskarassistenter

Hållstens Forskningsstiftelse

4 000 000

Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar

Sune och Charlotta Hays stiftelse

3 952 800

Stöd till unga forskarassistenter/post docs

William K. Bowes Jr. Foundation

3 293 000

Forskning inom haematologi

Dr Åke Olssons stiftelse

2 500 000

Forskning inom gastoenterologi och hepatologi

Ruth och Richard Julins Stiftelse

2 264 000

Forskningsbidrag till Igor Adameyko

Hållstens Forskningsstiftelse

2 000 000

Investor's Professorship in Innovative Care

Investor AB

2 000 000

Forskningsbidrag till Sten Eirik Jacobsen

Tobias Stiftelsen

2 000 000

Specialistkompetens knuten till Amorisdatabasen – IMM

Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin

2 000 000

KI Stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 178 (192) anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2015 har tre (0) nya stiftelser bildats. Förmögenheten i dessa uppgår till 20,4 miljoner kronor. Sjutton stiftelser har avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 4,1 miljoner kronor (2,9 mnkr). Förmögenheten, 1 683 miljoner kronor, har i jämförelse med 2014 ökat med 77 miljoner kronor, eller 4 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 19 procent (19 procent), utländska aktier 42 procent (46 procent), hedgefonder 19 procent (19 procent), räntebärande värdepapper 18 procent (16 procent) samt likvida medel 2 procent (0 procent). Under året har 28,8 miljoner kronor (33 mnkr) delats ut till KI från stiftelserna, varav 2,9 miljoner kronor (4,6 mnkr) utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1,4 miljoner kronor (1,0 mnkr) för administrationskostnader.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Belopp

422 732 000

Stiftelser, mnkr Förmögenhet Beviljade bidrag

2012

2013

2014

2015

1 235

1 398

1 605

1 683

35,8

29,6

32,7

28,8

Anknutna stiftelser

178

FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning (tkr)

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4)

Utfall

2015-01-01

2014-01-01

2015-12-31

2014-12-31

2 803 083

2 790 123

717 751

719 165

2 882 354

2 612 920

71 358

33 817

6 474 547

6 156 024

-3 359 431

-3 128 457

Kostnader för lokaler (not 6)

-753 922

-762 632

Övriga driftkostnader (not 7)

-2 017 193

-1 944 673

Finansiella kostnader (not 8)

-19 459

-11 819

-244 163

-230 119

Summa kostnader

-6 394 167

-6 077 700

Verksamhetsutfall

80 379

78 324

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag

-4 472

-15 683

2 279

2 306

-2 277

-2 267

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

17 675

17 005

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

68 869

40 496

136 119 -222 664 0

91 391 -148 892 0

75 909

62 680

Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5)

Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14)

Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar (not 10)

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR

2015-12-31

2014-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

4 346

6 002

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

6 634

4 187

10 980

10 190

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13)

31 557

26 061

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14)

783 715

824 764

Pågående nyanläggningar (not 15)

110 140

81 590

Summa materiella anläggningstillgångar

925 412

932 415

44 127

48 599

640 932

199 421

685 060

248 021

Kundfordringar (not 18)

154 146

145 491

Fordringar hos andra myndigheter (not 19)

109 701

113 022

1 364

376

265 211

258 890

Förutbetalda kostnader (not 21)

164 070

167 742

Upplupna bidragsintäkter (not 22)

332 012

244 378

Övriga upplupna intäkter (not 23)

9 973

7 396

506 055

419 516

-399

-405

-399

-405

3 617 853

3 599 344

176 151

109 263

Summa kassa och bank

3 794 004

3 708 607

SUMMA TILLGÅNGAR

6 186 323

5 577 234

Immateriella anläggningstillgångar (not 12)

Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 16) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar (not 20) Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter

Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 24) Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 25) Kassa och bank

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER

2015-12-31

2014-12-31

5 238

43 599

59 282

1 310 010

1 231 647

75 909

62 680

1 434 757

1 358 847

3 562

5 088

Myndighetskapital (not 11+26) Statskapital Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 27) Övriga avsättningar (not 28)

33 214

30 757

36 776

35 845

Lån i Riksgäldskontoret (not 29)

612 091

612 138

Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 30)

139 429

136 363

Leverantörsskulder

262 277

292 660

Övriga kortfristiga skulder

205 664

127 695

1 219 462

1 168 857

Upplupna kostnader (not 31)

139 102

123 564

Oförbrukade bidrag (not 32)

3 062 310

2 620 924

293 916

269 198

Summa periodavgränsningsposter

3 495 328

3 013 685

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

6 186 323

5 577 234

84 062 84 062

58 595 58 595

Summa avsättningar Skulder m.m.

Summa skulder Periodavgränsningsposter

Övriga förutbetalda intäkter (not 33)

Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser (not 34) Summa ansvarsförbindelser (not 34)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr. Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2016-01-05) eller om fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Donationer Karolinska Institutet medges rätt att förvalta donationsmedel i aktier och andra värdepapper enligt 12 § donationsförordningen (1998:140). Lärosätet får även uppdra åt någon annan att placera dessa medel i enlighet med 12 § andra stycket. Universitetet ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex. En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggningstillgångar Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år. Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Finansiella anläggningstillgångar Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen. Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen. Nedskrivning och uppskrivning: Av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde) från och med 2015. De nya bestämmelserna om finansiella instrument hanteras enligt bestämmelserna om byte av redovisningsprinciper i ESV:s föreskrifter till 2 kap. 7 § FÅB. Tidigare värderades dessa innehav till det lägre av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Principbytet innebär att om portföljens sammanlagda marknadsvärde överstiger bokfört värde görs en uppskrivning. Uppskrivning redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning. En nedskrivning redovisas som finansiell kostnad i resultaträkning samt minskning av finansiella tillgångar i balansräkning. Återföring av nedskrivning, hanteras enligt samma princip som uppskrivning, dvs. redovisas som ökning av finansiella intäkter i resultaträkning samt ökning av finansiella tillgångar i balansräkning. Externfinansierad verksamhet: Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring.

KI Holding AB I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag, myndighetskapital samt resultatandelar i hel- och delägda företag.

Förbättringsutgifter på annans fastighet Under perioden 2011–2014 har KI inte tillämpat principen förbättringsutgift på annans fastighet vilket har ändrats 2015. Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad

FINANSIELL REDOVISNING

när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg eller som förbättringsutgift på annans fastighet.

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt regleringsbrevets bilaga 6, Väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Universitet och högskolor medges undantag från 2 kap. 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som har mottagits från icke-statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Universitet och högskolor medges undantag från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna ett förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas.

Upplysningar Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer. Under året har Karolinska Institutet utvecklat noterna vilket medför att vissa jämförelsetal har fått en annan disposition.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)

Ingående överf.belopp

Årets tilldelning enligt regl.brev

Omdisponerat belopp

Indragning

Totalt disponibelt belopp

16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ram) 16.2:15 1 Takbelopp

651 483

-651 483

16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram) 16.2:16 2 Basresurs

0 1 457 867

1 457 867

-1 457 867

99 683

-99 683

4 622

-4 622

11 494

235

11 729

-11 729

0 0

0 115 799

309 544

0 0

309 116 343

-309 -116 343

0 0

597 476

-9 122

588 354

-588 354

6 171 594 525

-6 171 -594 525

0 0

2 820 218 -2 820 218

Redovisning mot anslag

16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ram) 16.2:65 17 Tandvårdscentral 16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring 16.2:65 39 Kvalitetsbaserad resursfördelning 16:2:65 95 Kvalitetsförstärkning Summa 16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ram) 16.2:66 6 Karolinska Institutet 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning Summa

0 0

6 171 603 647

0 -9 122

0 0

TOTAL

0 2 828 796

-8 578

Utgående överf.Utgifter belopp

Villkor för anslag 2:16 ap. 2

Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Summa

Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utgifter (tkr)

Utgående belopp (tkr)

20 260 28 942 10 337 28 942 31 010 20 674 140 165

17 542 22 262 12 340 33 807 28 551 13 354 127 856

2 718 6 680 -2 003 -4 865 2 459 7 320 12 309

Underskottet i epidemiologi och vårdforskning balanseras av tidigare års överskott.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

FINANSIELL REDOVISNING

Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Ersättning enligt regleringsbrev (tkr)

Utfall (tkr)

Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet

874 1 081 938 899 723 1 656

Summa

6 171

Patientavgifter vid tandläkarutbildning

Inkomster (tkr) 2 277

Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel 2542 Summa

2 277

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

Tandvårdscentral Patientavgifter (tkr)

Över-/ underskott tom 2013

Över-/ underskott 2014

Intäkter 2015

-144

2 279

Kostnader 2015

Över-/ underskott 2015

Ack. över-/ underskott utgående 2015

2 277

-103

En korrigering har gjorts på ingående över-/underskott på grund av felräkning i årsredovisningen 2012.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Noter (Alla belopp i tabeller anges i tkr) Not 1. Intäkter av anslag 2015-12-31 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning

2014-12-31

767 826

748 001

1 445 247

1 447 564

590 010

594 557

2 803 083

2 790 123

Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr). Utfall avseende perioden 2015-01-01–2015-12-31. Enligt bilaga 2 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. hst hpr Utfall Utfall hst Utfall hpr Ersättn. (tkr) Ersättn. (tkr) total ersättning Utbildningsområde Humaniora

621

Samhällsvetenskap

481

435

Naturvetenskap

482

425

Teknik Vård Odontologi

358

978

14 015

8 609

22 624

24 955

18 570

43 525

125

115

6 479

5 001

11 480

1 879

1 723

103 394

82 127

185 521

430

395

19 585

20 953

40 538

Medicin

2 643

2 422

162 501

181 154

343 656

Summa

6 062

5 534

331 550

316 772

648 322

Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)

651 483 0 3 161

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A)

651 483

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B) 1

2 600 648 322 11 972 662 894 -11 411

651 483

Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 Utgående överproduktion 2

0 0

11 411 11 411

Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar enligt regleringsbrev

2015-12-31

2014-12-31

Intäkter av uppdragsforskning

201 230

214 636

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga

123 303

124 081

Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU avtal

111 174

129 805

Intäkter av uppdragsutbildning

66 671

63 422

Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF

36 910

24 682

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga

35 925

33 189

Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter

19 307

14 381

Beställd utbildning Summa intäkter av avgifter enl. regleringsbrev

7 949

7 060

602 469

611 255

100 778

94 838

Intäkter av avgifter enl. §4 avgiftsförordningen Uthyrning av lokaler Rådgivning och annan liknande service

10 427

9 804

3 210

1 602

Tidskrifter o andra publikationer

850

1 626

Informations- och kursmaterial

Summa intäkter enl. §4 avgiftsförordningen

115 282

107 910

Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar

717 751

719 165

Konferenser

Minskningen av posten avgifter och andra ersättningar beror främst på ett avslut av et större samverkansavtal med Stockholms läns landsting samt minskad uppdragsforskning vilket kan hänföras till statliga finansiärer. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 108 846 tkr (93 126 tkr) vilket utgör 27,9 procent (24,6 procent) av verksamhetens omsättning 390 718 tkr (378 232 tkr). Överskottet planneras att återinvesteras i verksamheten.

Verksamhet

Över-/ underskott t.o.m. år 2013

Över-/ underskott år 2014

Intäkter år 2015

Kostnader år 2015

Över-/ underskott år 2014

Ack. över/underskott utgående år 2015

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter 1 Summering

1 993 0 16 187

-2 475 0 5 244

7 949 0 73 568

10 311 0 78 072

-2 361 0 -4 504

-2 843 0 16 927

-396 17 785

4 060 6 828

19 337 100 854

15 426 103 809

3 911 -2 955

7 575 21 658

Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering

70 513 70 513

-1 190 -1 190

248 473 248 473

230 610 230 610

17 863 17 863

87 185 87 185

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet 2 - utbytesprogram och gästforskare

0 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet 2 - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 4 3 Summering

0 0 -514 0 -514

0 0 -21 0 -21

0 0 990 40 402 41 391

0 0 453 40 402 40 855

0 0 536 0 536

0 0 2 0 2

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Denna redovisning skiljer sig från den i första tabellen, där redovisningen är en specifikation av beloppet upptaget i resultaträkningen och denna redovisning visar det totala utfallet i verksamheten enligt bilaga 4 i regleringsbrevet för universitet och högskolor. ¹ KI har under 2010 inkluderat en kostnad på 1 479 tkr avseende utbildning av studieavgfitsskyldiga studenter. Vid upprättande av årets tabell har beslut tagits att exkludera denna kostnad då det var kostnader för införande av studieavgifter i KIs verksamhet inför år 2011. Dessa kostnader har även redovisats inom annan verksamhet. ² Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 7 961 tkr under 2015 (7 352 tkr). Under 2014 hyrde KI ut några bostäder till gästforskare för 212 tkr men under 2015 och fortsättningsvis bedrivs även denna verksamhet av Karolinska Institutet Housing AB. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansieradverksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 379 (311) bostäder vid utgången av året, varav 132 (64) forskarlägenheter och 247 (247) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till cirka 750 (667) internationella studenter och gästforskare under 2015 och behandlat 1 300 ansökningar om bostad. Beläggningsgraden var cirka 90 procent. Delar av inhyrt lägenhetsbestånd, som idag är på korttidskontrakt eller där fastighetsägarna har andra planer med fastigheterna, kommer att behöva ersättas med nya bostäder under 2016–2017. Varje ny/ersatt bostad innebär minst en fördubbling av hyreskostnaden vilket innebär att kostnaden för denna verksamhet kommer att öka. Dessutom förväntas behovet av lägenheter/rum öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ³ KI har under 2015 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 40 402 tkr (35 140 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.

Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport Intäkter av uppdragsforskning Intäkter av uppdragsutbildning Studieavgifter från studenter utanför EU Övriga tjänster §4 avgiftsförordningen Summa

2015-12-31

2014-12-31

74 577 9 458 7 776 3 284 95 095

72 876 8 161 6 783 950 88 770

År 2014 rapporterades endast tjänsteexport avseende intäkter enligt paragraf 4 avgiftsförordningen samt studieavgifter från studenter utanför EU till ett belopp av 7 733 tkr, år 2015 är jämförbart belopp 11 060 tkr. För 2015 rapporteras den totala tjänsteexporten i den avgiftsbelagda verksamheten. Som tjänsteexport definieras universitets försäljning av tjänster till utländska motparter. SUHF:s rekommendation vid beräkningen av tjänsteexport används.

Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiärskategori) 2015-12-31

2014-12-31

Statliga myndigheter inkl. statliga affärsverk

1 169 691

1 014 840

Övriga organisationer och ideela föreningar

995 751

948 583

Övriga länder och internationella organisationer

175 746

183 879

233 361

240 398

Privata företag

190 431

131 027

Kommuner och landsting

117 374

94 194

2 882 354

2 612 920

2015-12-31

2014-12-31

1 545

15 313

31 867

12 560

Not 4. Finansiella intäkter Ränta hos Riksgäldskontoret

Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 2

31 199

Valutakursvinster

3 038

1 511

Övriga finansiella intäkter

3 708

4 433

71 358

33 817

Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, intäkter

¹ Minskning av ränteintäkter hos Riksgäldskontoret beror på den för närvarande gällande negativa räntenivån och innehållsmässigt har posten förändrats, dvs. saldot utgörs av ränteintäkter på lån till anläggningstillgångar. ² Av 5 kap. 13 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) framgår att finansiella instrument som i första hand innehas för att ge avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde) från och med 2015. De nya bestämmelserna om finansiella instrument hanteras enligt bestämmelserna om byte av redovisningsprinciper i ESV:s föreskrifter till 2 kap. 7 § FÅB. Enligt de nya föreskrifterna har positiv värdeförändringen för aktier och obligationer bokats upp med 31 miljoner kronor. Eftersom justering av jämförelsetalen i årsredovisningen medför stora kostnader, så har inte jämförelsetalen justerats.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 5. Kostnader för personal 2015-12-31

2014-12-31

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arvoden till styrelse, kommitéer eller ej anställd personal

2 182 462 290

2 014 264 262

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

1 057 716

968 805

Utbildningsbidrag

26 590

58 324

Övriga personalkostnader

92 373

86 802

3 359 431

3 128 457

Personalkostnaderna har ökat med 231 mnkr eller 7,4 procent under 2015, i jämförelse med föregående år. I oktober 2015 hade KI 5 193 personer anställda, vilket motsvarar 4 694 helårsarbetskrafter, en ökning med 221 helårsarbetskrafter eller 4,9 procent jämfört med samma period 2014.

Not 6. Kostnader för lokaler Hyror exkl el och värme

2015-12-31

2014-12-31

649 287

643 728

Driftkostnader (el, värme, gas, vatten)

60 115

65 605

Renhållning, reparationer och övriga lokalkostnader

44 519

53 298

753 922

762 632

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 759 kvm (220 628 kvm). Lokalkostnaderna har totalt minskat med cirka 9 mnkr (-1,1 procent), jämfört med föregående år. De lägre lokalkostnaderna grundar sig i lägre driftkostnader avseende el och värme samt införandet av förbättringsutgift på annans fastighet. Se vidare under kapitlet En universitetsmiljö i utveckling.

Not 7. Övriga driftkostnader 2015-12-31

2014-12-31

Köpta tjänster

605 366

571 763

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel)

588 354

592 913

Inköp av varor laboratorieverksamhet

320 543

296 791

Övriga driftskostnader

178 016

163 132

Övriga varor och tjänster

169 841

178 884

Resor, konferenser, information, representation

155 071

141 189

2 017 193

1 944 673

2015-12-31 8 973

2014-12-31 2 583

Not 8. Finansiella kostnader Ränta hos Riksgäldskontoret Orealiserade värdeförändringar för finansiella instrument, kostnader

638

8 923

7 906

Dröjsmålsräntor

347

602

Övriga finansiella kostnader

579

728

19 459

11 819

Valutakursförluster

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret består av räntekostnader som KI, i nuvarande räntesituation, får erlägga för sin behållning på räntekontot. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är -0,25 procent (0,47 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 3,6 miljoner kronor (4,3 miljoner kronor) och 5,3 miljoner kronor (3,6 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framförallt US-dollar och euro, kopplat till leverantörsfakturor. 76

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) 2015-12-31

2014-12-31

Erhållna medel från statsbudgeten

17 675

17 005

Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag

68 869

40 496

Erhållna medel från statliga bolag Erhållna medel från EU-institutioner

15 012

8 135

Erhållna medel från internationella organisationer

19 115

7 464

Erhållna medel från kommuner och landsting

5 869

5 866

Erhållna medel från privata företag

7 140

6 551

Erhållna medel från stiftelser

48 262

30 714

Erhållna medel från fonder

37 332

29 420

2 864

2 528

Erhållna medel från föreningar/förbund Erhållna medel från donatorer, privatpersoner Erhållna medel från övriga

459

517

197

222 664

148 892

2015-12-31

2014-12-31

-109 781

-63 838

-8 052

-4 386

Lämnade bidrag

Lämnade bidrag till statliga myndigheter Lämnade bidrag till landsting för konsumtion Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion

-9 467

-3 937

Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion

-10 229

-6 389

Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion

-14 064

-6 775

Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion

-71 071

-63 566

-222 664

-148 892

Varav lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten 2015-12-31

2014-12-31

Europeiska Unionen

European Research Council (ERC)

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 11. Kapitalförändring Kapitalförändring per område, tkr

Verksamhet

Balanserad kapitalförändring (A)

Årets kapitalförändring (B)

Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev

125 081

27 230

152 310

Uppdragsverksamhet Summa

20 949 146 029

-6 865 20 365

14 084 166 394

Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning

1 094 763

42 152

1 136 915

Uppdragsforskning Summa

69 323 1 164 085

17 863 60 015

87 185 1 224 100

Övrig verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag Konst, ej verksamhetsknuten Uppbördsverksamhet Summa Total summa

48 599 238 -105 48 733 1 358 847

-4 472 0 2 -4 470 75 909

44 127 238 -103 44 263 1 434 757

Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet

2015-12-31

2014-12-31

100 025

71 299

Avgiftsfinansierad verksamhet

10 998

1 578

Bidragsfinansierad verksamhet

-30 643

5 448

-4 472

-15 683

75 909

62 680

2015-12-31

2014-12-31

34 239

30 456

4 556

3 782

-116

Anslagsfinansierad verksamhet

Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Summa årets kapitalförändring

Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år

IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter UB Anskaffningsvärde

38 679

34 239

IB Ackumulerad avskrivningar

-24 049

-21 729

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

116

-3 766

-2 319

-27 699

-24 049

10 980

10 190

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet Tillämpade avskrivningstider: 10 år 2015-12-31

2014-12-31

IB Anskaffningsvärde

84 773

85 025

Årets anskaffningar

13 686

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

-252

UB Anskaffningsvärde

98 459

84 773

IB Ackumulerade avskrivningar

-58 712

-50 698

126

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde

-8 190

-8 140

-66 902

-58 712

31 557

26 061

Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst

Reaförlust

-126

2015-12-31

2014-12-31

2 663 178

2 513 636

162 297

193 560

Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år

IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier

31 906

23 998

-50 312

-65 703

UB Anskaffningsvärde

2 807 070

2 665 492

IB Ackumulerade avskrivningar

-1 840 727

-1 685 763

49 580

64 695

Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar

-232 207

-219 660

-2 023 355

-1 840 727

783 715

824 764

Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst

-446

-1 008

2015-12-31

2014-12-31

81 590

44 472

Reaförlust

Not 15. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar

60 456

61 117

Överföring till anläggningskonto

-31 906

-23 998

Ackumulerat anskaffningsvärde

110 140

81 590

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 16. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde

2015-12-31

2014-12-31

300

44 127

48 599

Aktierna i KI Holding värderas 4,5 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Enligt fastställd resultat- och balansräkning för 2015 redovisar KI Holding en koncernomsättning på 73,3 mnkr, vilket är 6,3 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -4,9 mnkr, vilket dock är 10,5 mnkr bättre än föregående år. I årets resultat ingår en nedskrivning på 13,2 mnkr avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas redovisar koncernen ett positivt rörelseresultat på 8,3 mnkr men en resultatförsämring på 1,2 mnkr. Ersättningen till KI Holding från Karolinska Institutet med 15,0 mnkr för att främja den verksamhet som KI Holding och dess dotterbolag bedriver för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat och därtill hörande verksamheter är oförändrad jämfört med föregående år. För ytterligare beskrivning av KI Holding se kapitlet Samverkan och innovation.

Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar

2015-12-31

2014-12-31

Bokfört värde

167 597

152 066

Marknadsvärde

167 597

199 212

Bokfört värde

50 426

Marknadsvärde

50 426

Obligationer, utomstatliga m m Bokfört värde

422 909

47 355

Marknadsvärde

422 909

48 796

Summa

640 932

199 421

Obligationer, inomstatliga

Fondportföljen avkastade (exklusive MWLC) sammantaget 5,2 procent under 2015, Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev plus 0,4 procentenheter. Det positiva resultatet härleds till svenska och utländska aktier samt alternativa investeringar. Räntebärande värdepapper har under 2015 haft en negativ avkastning på -0,7 procent.

Not 18. Kundfordringar 2015-12-31

2014-12-31

153 103

145 236

1 043

255

154 146

145 491

2015-12-31

2014-12-31

Statliga kundfordringar

17 670

21 842

Momsfordran

91 944

90 960

Kundfordringar, utomstatliga Osäkra kundfordringar

Not 19. Fordringar hos andra myndigheter

Skattekonto

220

109 701

113 022

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 20. Övriga kortfristiga fordringar 2015-12-31

2014-12-31

Reseförskott

Förskott lön

250

113

Handkassa

Vidarefakturering till Danderyds sjukhus Felaktigt utbetalad faktura Övriga fordringar

992

110

1 364

376

2015-12-31

2014-12-31

145 274

145 952

18 796

21 790

164 070

167 742

2015-12-31

2014-12-31

Not 21. Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalda kostnader

Not 22. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga

41 806

32 362

290 205

212 016

332 012

244 378

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 23. Övriga upplupna intäkter Upplupna uppdragsintäkter Övriga upplupna intäkter

2015-12-31

2014-12-31

7 057

3 898

2 916

3 498

9 973

7 396

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 24. Avräkning med statsverket 2015-12-31

2014-12-31

-23 289

-21 022

-2 277

-2 267

-25 566

-23 289

-19 356

2 808 489

2 799 380

11 729

7 747

Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Skuld avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-)

-2 820 218

-2 787 771

Återbetalning av anslagsmedel

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde

22 884

20 601

2 283

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo

25 167

22 884

-399

-405

2015-12-31

2014-12-31

3 617 853

3 599 344

3 617 853

3 599 344

Not 25. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Varav kortsiktigt likviditetsbehov

Not 26. Myndighetskapital

Ingående balans 2015 Föregående års kapitalförändring Förändring eget kapital dotterföretag Från Statens konstråd Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2015

Statskapital

Resultatandelar i hel- och delägda företag

Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, avgiftsfinansierad verksamhet

Balanserad kapitalförändring, bidragsfinansierad verksamhet

5 238

59 282

756 225

88 694

386 872

-144

62 680

-15 683

71 299

1 578

5 448

-62 680

Balanserad Kapitalkapital- förändring förändring, enligt övrig verkresultat1 samhet räkningen

Summa myndighetskapital

1 358 847 0 0

0 0 5 238

-15 683 43 599

71 299 827 524

1 578 90 271

5 448 392 319

39 -105

75 909 75 909 13 229 75 909 75 909 1 434 757

¹ Övrig verksamhet avser uppbörd.

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 27. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring av pensionsavsättningar Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

2015-12-31

2014-12-31

5 088

10 299

-523

-3 682

-1 002

-1 529

3 562

5 088

2015-12-31

2014-12-31

Not 28. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla

2 900

3 000

Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder

30 314

27 757

Utgående avsättning

33 214

30 757

2015-12-31

2014-12-31

Ingående balans

612 138

541 210

Nyupptagna lån

148 468

205 250

Årets amortering

-148 514

-134 323

Skuld till Riksgäldskontoret

612 091

612 138

Beviljad låneram i Riksgäldskontoret

650 000

2015-12-31

2014-12-31

Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda

58 917

53 883

Leverantörsskulder till andra myndigheter

56 381

60 458

Skuld mervärdesskatt

21 716

18 114

2 416

3 908

139 429

136 363

2015-12-31

2014-12-31

11 220 96 590 31 292 139 102

12 433 86 901 24 229 123 564

Not 29. Lån i Riksgäldskontoret

Not 30. Kortfristiga skulder till andra myndigheter

Avtalsförsäkring

Not 31. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

NOTER

Not 32. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen

2015-12-31

2014-12-31

1 078 699 1 412 947 570 664 3 062 310

1 044 000 1 417 048 159 876 2 620 924

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott.

Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag 2015-12-31

2014-12-31

1 211 231 1 078 699 41 806 1,17

1 255 154 1 044 000 32 362 1,24

Förbrukat inom antal månader

10,27

9,67

Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år

315 017 763 682 0 0

323 826 720 173 0 0

Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt

I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2015 ingår framtida avskrivningar uppbundet belopp 202 597 tkr (276 096 tkr). Detta motsvarar en andel av 6,62 procent (10,53 procent). Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär.

Not 33. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga

2015-12-31

2014-12-31

33 887 247 842 283 11 904 293 916

40 681 218 816 176 9 525 269 198

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2015 ingår framtida framtida avskrivningar uppbundet belopp på 7 331 tkr (4 978 tkr.). Detta motsvarar en andel av 2,49 procent (1,85 procent).

Not 34. Ansvarsförbindelser Verksamhetsanpassningar lokaler Villkorad gratifikation till anställd

2015-12-31

2014-12-31

76 066 7 996 84 062

50 812 7 783 58 595

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

INTERN STYRNING OCH KONTROLL

Intern styrning och kontroll Karolinska Institutet (KI) bedriver ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll på alla nivåer i verksamheten för att på så sätt eftersträva att universitetet fullgör sina uppgifter, uppnår fastställda målsättningar och samtidigt säkrar att arbetet bedrivs med beaktande av regeringens verksamhetskrav på myndigheten. KI omfattas av internrevisionsförordningen (2006:1228) och har därmed en skyldighet att upprätthålla en kvalitetssäkrad process för intern styrning och kontroll. Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll innebär att KI måste upprätta en riskanalys, genomföra kontrollåtgärder och systematiskt följa upp samt dokumentera detta arbete. Universitetets process för intern styrning och kontroll är utformad enligt regler och riktlinjer som är fastställda av konsistoret år 2009 där mer detaljerade anvisningar löpande beslutas av rektor. Konsistoriet beslutade i april 2014 om KI:s Strategi 2018 som innehåller insatser inom fyra huvudområden. Under året har strategins intentioner integrerats i processen för verksamhetsplanering, uppföljning samt intern styrning och kontroll som omfattar åren 2016–2018.

Riskanalys Utgångspunkten för riskanalysarbetet är KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag och -förordning, regleringsbrev, samt KI:s Strategi 2018. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats. En mer genomgripande analys ska genomföras vid institutioner och verksamhetsstyrelser vart tredje år vilket har infallit under 2015. Konsistoriet har den 12 oktober 2015, utifrån ett aggregerat underlag, fastställt tolv verksamhetsövergripande risker. Dessa områden har till övervägande del anknytning till universitetets kärnverksamhet i kombination med osäkra omvärldsfaktorer. De tre högst värderade riskområdena har beröringspunkter med Stockholms läns landsting där KI måste finna effektiva samverkansformer för möjligheter till klinisk forskning och utbildning samt en sammanhållen informatikstruktur.

Kontrollåtgärder Utifrån den bedömning som konsistoriet gjort om vilka prioriterade risker som måste hanteras, beslutas årligen om nödvändiga kontrollåtgärder så att uppgifter och mål kan uppfyllas. Mot bakgrund av den förenklade riskanalys som genomfördes för 2015 beslutade konsistoret om kontrollåtgärder och ansvariga riskägare för de olika områdena. Väsentliga resultat i framtagna handlingsplaner har därefter redovisats för konsistoriet vid två tillfällen under året. En sammanvägd bedömning om effekterna av kontrollåtgärderna är att risknivån har minskat inom några områden men flera risker på verksamhetsövergripande nivå är kontinuerligt återkommande och kräver långsiktiga lösningar. En central del av kontrollstrukturen upprättas därutöver genom

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

universitetets process för verksamhetsplanering på samtliga organisatoriska nivåer men även inom ramen för löpande manuella eller automatiska kontroller inom olika områden.

Uppföljning Konsistoriet är ytterst ansvarig för att processen för intern styrning och kontroll följs upp och utvärderas för att kunna försäkra sig om att riskanalys och därmed tillhörande kontrollåtgärder är tillräckliga. Uppföljningen ligger också till grund för slutsatserna som kan dras inför bedömningen av den interna styrningen och kontrollen i årsredovisningen. En del i uppföljningen av KI:s process för intern styrning och kontroll utgörs av internrevisionens löpande granskningar där identifierade risker utgör ett viktigt underlag. Utvärdering och granskning av universitetets verksamhet sker även av externa parter, exempelvis av Universitetskanslersämbetet och Riksrevisionen. Sammantaget ger detta universitetet löpande förslag och rekommendationer till ytterligare förbättringar. Kvalitet i verksamheten är ett viktigt mått för måluppfyllelse och indirekt mått på den interna styrningen och kontrollen. I maj månad 2015 beslutades om att tillsätta ett projekt med uppdrag att skapa ett sammanhållet kvalitetssystem för universitetet. Målsättningen är att detta ska bidra till en kontinuerlig kvalitetsutvärdering, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av verksamheten utifrån Strategi 2018 och externa krav.

Dokumentation Konsistoriet beslutar årligen vilken dokumentation som ska utgöra grunden för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen i samband med undertecknandet i årsredovisningen. Dokumentationen har sin utgångspunkt i genomfört arbete med de i processen obligatoriska momenten för intern styrning och kontroll. Konsistoriets bedömning grundar sig även på rektors årliga sammanställning med förslag till beslut samt rapportering från Riksrevisionen och internrevisionen.

Sammanfattande bedömning och redovisning av åtgärder I samband med konsistoriets sammanvägda bedömning av den interna styrningen och kontrollen vid KI konstateras att det kan föreligga brister. Det är ett aktuellt ärende vid KI kring forskaren Paolo Macchiarini, som föranleder detta konstaterande. Konsistoriet har tillsatt en extern utredning för att utreda fallet.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

KOSTNADER FÖR PRESTATIONER

Kostnader för prestationer I likhet med tidigare år redovisar Karolinska Institutet, KI, följande prestationsmått: • kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) • kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) • kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation • kostnad för en doktorand med anställning eller utbildnings bidrag

Definitioner Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna avser årets redovisade inom verksamhetsområdet anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidragsoch avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning. Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna. I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på forskarnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen. I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science). KI har valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten. Kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag Kostnaden för studieförsörjningen för doktorander med anställning och utbildningsbidrag är ett vägt genomsnitt. Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen. Härtill kommer följande kostnader: • handledning • driftkostnader • lokaler • utrustning (avskrivningskostnader) • indirekta kostnader. Handledarinsatserna beräknas till cirka 20 procent av en helårsarbetskraft utifrån en enkät. Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas. Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för handledaren. Den totala kostnaden för en doktorand inklusive handledarkostnaden kan därmed beräknas efter pålägg för indirekta kostnader. Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under kapitlet Utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer.

TABELLBILAGA

Tabell 1 Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%) 2012

2013

per % antagen kvinnor

2015

2014

per % antagen kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet

1,3 1,9 0,6 1,0

87 73 62 78

1,5 2,6 0,6 1,3

88 77 61 79

1,6 3,1 0,9 1,3

83 80 67 83

1,7 3,1 1,2 1,4

87 68 60 73

Fysioterapeutprogrammet

3,2

3,5

4,0

4,2

Logopedprogrammet

3,8

4,5

2,5

3,1

Läkarprogrammet

6,8

7,8

8,0

Optikerprogrammet

1,8

2,0

1,8

Psykologprogrammet

3,9

6,0

6,1

5,6

Röntgensjuksköterskeprogrammet

1,4

2,3

2,2

1,9

Sjuksköterskeprogrammet

3,0

3,2

3,1

3,2

Tandhygienistprogrammet

4,7

5,4

4,1

5,0

Tandläkarprogrammet

4,2

4,6

4,4

4,5

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

5,3

100

5,0

100

3,6

100

2,8

100

Psykoterapeutprogrammet

2,0

1,4

1,6

1,3

Specialistsjuksköterskeprogrammen

2,2

2,0

1,7

2,0

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

1,3

100

1,0

1,2

1,1

100

1,4

1,5

Magister – Arbete och hälsa

Magister – Diagnostisk cytologi

1,7

Magister – Global hälsa

2,6

3,8

5,0

3,5

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

2,4

2,3

1,7

1,2

Magister – Klinisk optometri

1,3

1,4

1,5

1,3

1,0

1,1

Magister/master – Med. pedagogik

Master – Bioentreprenörskap

0,9

1,1

1,2

1,3

Master – Biomedicin

2,4

2,7

2,3

2,0

Master – Folkhälsovetenskap

1,4

1,9

1,4

Master – Hälsoinformatik

0,8

1,2

1,5

1,4

Master – Toxikologi

0,9

1,1

1,0

Total

2,9

3,1

3,2

3,0

Antagningen till magisterprogrammet i hälsoinsatser vid katastrofer och masterprogrammet i molekylära tekniker administreras av annat lärosäte och uppgifter för dessa program anges därför inte.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 2 Antal nybörjare (registrerade på termin 1) samt andel kvinnor (%) 2012

2013

% antal kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet Logopedprogrammet Läkarprogrammet

94 24 75 95

% antal kvinnor

86 71 64 78

92 25 77 101

151

325

2015

2014 % antal kvinnor

antal

% kvinnor

86 89 70 83

97 21 73 77

87 67 71 71

89 68 68 81

95 18 79 82

149

151

145

320

334

329

Optikerprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

367

354

343

345

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Barnmorskeprogrammet

100

Psykoterapeutprogrammet

Påbyggnadsprogram

Specialistsjuksköterskeprogrammen

633

647

576

574

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

Magister – Arbete och hälsa

Magister – Diagnostisk cytologi

Magister – Global hälsa

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

Magister – Klinisk optometri

Master – Bioentreprenörskap

Magister/master – Med. pedagogik

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap

Master – Hälsoinformatik

2 570

2 663

2 492

2 630

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 3 Åldersfördelning bland nybörjare, registrerade på termin 1 (%) –24 år

25–34 år

2012 2013 2014 2015

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Fysioterapeutprogrammet

67 33 87 80 78

58 44 87 74 72

58 56 89 70 61

40 33 93 64 65

35– år

2012 2013 2014 2015

27 42 8 14 17

32 28 10 21 24

29 28 9 24 34

44 38 6 29 30

2012 2013 2014 2015

6 25 5 6 5

11 28 3 5 3

13 17 3 6 5

16 29 1 8 6 11

Logopedprogrammet

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magister – Arbete och hälsa Magister – Diagnostisk cytologi

Magister – Global hälsa

100

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer Magister/master – Klinisk med. vetenskap Magister – Klinisk optometri Magister/master – Med. pedagogik

Master – Bioentreprenörskap

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap

Master – Hälsoinformatik

Master – Toxikologi

Total

Master – Molekylära tekniker

6 31

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 4 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2012

2013

% totalt kvinnor

2015

2014

% totalt kvinnor

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet

205 48 145 196 65

Fysioterapeutprogrammet

340

357

370

365

111

108

116

1 516

1 591

1 667

1 651

103

110

127

130

Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet Programmet i medicinsk informatik Podiatriprogrammet

88 74 62 82 88

213 48 158 205 38

89 70 65 82 92

224 55 157 205 14

88 70 69 84 90

231 58 172 204 0

88 72 71 82 -

Psykologprogrammet

251

285

300

320

Röntgensjuksköterskeprogrammet

105

114

112

110

Sjuksköterskeprogrammet

601

788

792

806

Tandhygienistprogrammet

396

412

433

443

101

100

101

100

111

100

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammen

Psykoterapeutprogrammet

457

458

456

447

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

100

100 95

Magister – Arbete och hälsa

Magister – Diagnostisk cytologi

Magister – Global hälsa

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

100

Magister/master – Klinisk med. vetenskap

Magister – Klinisk optometri

Magister/master – Med. pedagogik

Master – Bioentreprenörskap

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap

Master – Hälsoinformatik

701

488

341

362

5 885

6 014

5 978

6 062

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 5 Helårsstudenter och helårsprestationer 2012

2013

Hst

% PrestHpr grad

Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogr Folkhälsovetenskapsprogrammet

205 48 145 196 65

193 46 128 166 69

Fysioterapeutprogrammet

340 94

Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet Programmet i medicinsk informatik Podiatriprogrammet

2015

2014

Hst

% PrestHpr grad

94 96 89 84 105

213 48 158 205 38

315

1 516 1 402

% PrestHpr grad

Hst

% PrestHpr grad

Hst

204 96 45 93 136 86 185 90 45 119

224 55 157 205 14

217 97 55 100 141 90 186 90 17 122

231 58 172 204 0

216 54 142 184 2

94 94 82 90 -

357

360 101

370

355

365

338

111

105

108

101

116

109

1 591 1 500

1 667 1 660 100 1 651 1 583

103

102

110

101

127

114

130

121

Psykologprogrammet

251

223

285

270

300

276

320

290

Röntgensjuksköterskeprogrammet

105

100

114

106

112

114 102

109

Sjuksköterskeprogrammet

601

521

788

713

792

745

806

733

Tandhygienistprogrammet

396

364

412

363

433

396

443

416

117

20 109

7 139

101

111

102

Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet

101

Specialistsjuksköterskeprogrammen

457

428

458

409

456

423

447

409

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

25 125

Magister – Arbete och hälsa

108

36 117

Magister – Diagnostisk cytologi

103

8 109

Magister – Global hälsa

27 106

Magister – Hälsoinsatser vid katastrofer

Magister/master – Klin. med. vetenskap

Magister – Klinisk optometri

Magister/master – Med. pedagogik

72 102

101

24 104

28 104

3 104 91

Master – Bioentreprenörskap

41 100

Master – Biomedicin

Master – Folkhälsovetenskap

104

69 102

Master – Hälsoinformatik

29 106

701

535

488

362

268

5 885 5 307

6 062 5 534

Master – Molekylära tekniker Master – Toxikologi Fristående kurser Total

23 120 429

6 014 5 589

19 341

20 107 233

93 5 978 5 613

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 6 Examina 2012 % antal kvinnor

Yrkesexamen Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeut-/sjukgymnastexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamen Generell examen Högskoleexamen Kandidatexamen

2014

2015

% antal kvinnor

60 18 56 52 107 4 272 29 18 14 39 14 419 38 70 13 1 223

88 83 96 85 64 100 54 97 72 79 74 86 89 97 77 69 78

52 10 56 57 108 30 219 31 32 21 23 113 378 39 70 17 1 256

1 351

100 83

Magisterexamen Arbete och hälsa Biomed laboratorievetenskap Global hälsa Klinisk medicinsk vetenskap Medicinsk pedagogik Optometri Radiografi Övriga huvudämnen/ -områden

0 1 26 39 0 20 4 69

Masterexamen Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinformatik Klinisk medicinsk vetenskap Logopedi Medicinsk pedagogik Odontologi Psykologi Toxikologi Magisterexamen m ämnesbredd

14 38 35 9 9 0 0 8 7 17 7

Summa generell examen

2013

100 77 90 95 75 77 57 66 77 56 89

38 57 53 71

96 80 98 84 69 90 59 90 75 81 74 90 90 92 63 59 80

66 15 65 53 108 30 240 26 36 12 38 226 397 33 76 11 1 432

83 67 100 89 68 100 56 88 67 83 84 81 91 94 70 91 80

71 17 64 65 101 21 292 38 47 13 33 237 439 46 94 1 578

89 71 100 85 77 95 56 87 72 77 88 89 90 100 61

0 464

1 488

100 82

3 422

67 85

15 3 27 43 4 20 7 177

100 100 70 81 50 90 71 89

19 1 30 70 2 21 4 283

95 0 70 84 100 90 50 90

43 3 30 68 13 23 5 484

95 67 70 81 77 83 100 88

3 30 51 14 7 1 3 4 11 3 4

67 57 78 36 86 100 100 100 82 33 100

19 34 43 19 11 3 4 21 11 21 1

58 50 86 42 91 100 100 52 91 57 100

18 33 41 18 11 3 5 7 10 2 4

78 73 76 56 82 100 100 100 60 0 100

655

891

1 106

1 246

Totalt antal utfärdade examina

1 878

2 147

2 538

2 824

82,2

Antal individer

1 668

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

1 758

1 964

2 105

TABELLBILAGA

Tabell 7 Internationella kontakter 2012

2013

2015

2014

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

Utres

Inres

139

305

169

269

151

280

157

296

65 31 43

225 21 59

74 41 54

194 22 53

77 32 42

195 25 60

73 32 52

193 31 72

5 0 4 12 7 5 6 0 0 58 2 3 4

24 0 4 50 18 13 13 2 2 126 3 0 4

7 0 3 6 8 9 11 0 2 91 0 5 3

16 0 5 45 12 12 16 0 1 122 0 2 2

5 0 4 6 5 2 13 0 1 84 0 8 2

17 0 2 52 19 13 17 0 0 106 0 2 3

17 1 0 9 9 0 9 0 2 71 0 8 5

27 1 8 48 17 6 16 0 1 117 0 5 1

8 7 17 1

29 3 14 0

11 3 10 0

18 5 13 0

3 1 17 0

24 8 17 0

11 0 15 -

20 8 21 -

Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet

Tabell 8 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2012 Nybörjare Hst

Läkarprogrammet Psykologprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr. Tandläkarprogrammet

2013 Yrkesexamen

Nybörjare

2015

2014

YrkesHst examen

Nybörjare

YrkesHst examen

325 1 516

272

320 1 591

219

240

329 1 651

84 251

85 285

300

90 320

113 378 70

343 576 94

792 456 433

226 397 76

367 633 97

601 457 396

14 419 70

354 647 96

788 458 412

334 1 667

NyYrkesbörjare Hst examen

345 574 95

806 447 443

292 47 237 439 94

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 9 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2015 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2012

Ht 2013

Ht 2014

Ht 2015

72 20 7 11

82 18 10 12

116 18 13 14

125 21 -

Ht 2014

Ht 2015

26 26 24 26 26

30 26 12

Ht 2014

Ht 2015

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2015 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2012

Ht 2013

33 25 19 24 24

29 25 14 22 24

Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land Antagningstermin Behöriga sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2015 Antal hst under aktuellt läsår

Ht 2012

Ht 2013

46 16 12 15

59 14 10 13

74 15 13 15

94 15 -

Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 10 Intäkter 2015, största enskilda finansiärer (mnkr) Statliga forskningsråd Vetenskapsrådet Forte Formas Statliga myndigheter Kungliga Tekniska högskolan Vinnova Socialstyrelsen Kammarkollegiet Stockholms universitet Försvarsmakten Försäkringskassan Folkhälsomyndigheten Svenska institutet SIDA Stiftelser och organisationer Wallenbergstiftelserna Cancerfonden Stiftelsen för Strategisk Forskning Hjärt-Lungfonden Barncancerfonden Familjen Erling-Perssons Stiftelse Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser KI-stiftelser Hjärnfonden Stiftelsen Gustaf och Tyra Svenssons minne

819,9 117,9 31,7

Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Västra Götalands läns landsting Botkyrka kommun

418,4 5,1 3,4

137,2 45,2 32,6 25,9

Företag AstraZeneca AFA Försäkring Novo Nordisk KI Science Park

137,6 32,0 12,4 11,9

17,9 11,7 9,7 9,5 9,5 7,7

194,5 164,2 97,0 71,6 70,2 57,1 52,4 38,3 20,2 16,3

Meda Pfizer Merck & Co (MSD) Biogen Idec Johnson & Johnson CBD Solutions Utländska organisationer Europeiska Unionen CHDI Foundation National Institutes of Health Novo Nordisk Fonden OECD Stichting af Jochnick Foundation University of North Carolina Kingdom of Saudi Arabia Århus Universitetshospital Scripps Research Institute

10,0 7,5 6,6 5,6 5,5 5,4

233,5 19,6 15,4 13,8 11,9 9,9 7,7 7,3 5,6 5,3

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

TABELLBILAGA

Tabell 11 Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2015 Namn Lars Leijonborg, ordförande Annika Andersson, vice ordförande Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor Dan Andersson Elias Arnér Petter Berg Anders Blanck Susana Borrás Eskil Franck Arash Hellysaz Anna Karlsson Lena von Koch Matilda Liljedahl, fr.o.m. 2016-01-01 Torbjörn Rosdahl Charlotte Strömberg Avgående ledamöter Elin Ekeroth, t.o.m. 2015-12-31 Anders Hamsten, t.o.m. 2016-02-18

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Lön/arvode (kr) 66 430 1 196 942 28 344 839 975 29 158 28 344 28 344 28 344 357 311 675 264 810 900 28 344 28 430

32 036 1 604 796

Konsistoriet

Lars Leijonborg

Annika Andersson

Karin Dahlman-Wright

Dan Andersson

Konsistoriet 2016

Anders Blanck

Lars Leijonborg, ordf

Annika Andersson, vice ordf

Eskil Franck

Ordförande i SwedNanoTech AB, ordförande i Lars Leijonborg AB, ledamot i MittMedia AB och ledamot i SSC, Svenska Rymd AB.

Ledamot. Ledamot i Insynsrådet för Statens historiska museer och ledamot i Daniel Franck Förvaltning AB.

Karin Dahlman-Wright

Ordförande i Pantor Engineering AB, ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Invisio Communications AB (publ), ledamot i G5 Entertainment AB (publ), ledamot i AR Advisory AB och ledamot i Moira AB.

Vikarierande rektor. Inga externa uppdrag.

Dan Andersson Ledamot. Ledamot i Cancerfondens finansnämnd.

Eskil Franck

Anders Blanck Ledamot. Ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Institutet mot mutor (IMM), ledamot i Swecare AB och ledamot i Stiftelsen Swecare.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Per Bengtsson

Elias Arnér

Susana Borrás

Charlotte Strömberg

Lena von Koch

Torbjörn Rosdahl

Foton: Erik Cronberg.

KONSISTORIET

Petter Berg

Per Bengtsson

Elias Arnér

Susana Borrás

Huvudföredragande.

Ledamot. Ledamot i PRIMA Barnoch Vuxenpsykiatri AB, ordförande i Evidensrådet, ledamot i IMCO Corporation Ltd, redaktör för Biochimica et Biophysica Acta – General Subjects (Elsevier), redaktör för Journal of Biological Chemistry, sakkunnig på Cancerfonden och sakkunnig på Vetenskapsrådet.

Ledamot. Ledamot i Center for Ledelse, sakkunnig European Commission, sakkunnig Universitat Pompeu Fabra och granskare i Portuguese Science and Technology Foundation.

Charlotte Strömberg Ledamot. Ordförande i Castellum AB (publ), ledamot i Aktiemarknadsnämnden, ledamot i Ratos AB (publ), ledamot i Intrum Justitia AB (publ), ledamot i Skanska AB (publ), ledamot i Rezidor Hotel Group AB (publ) och ledamot i Bonnier Holding AB.

Torbjörn Rosdahl Ledamot. Finanslandstingsråd, Stockholms läns landsting.

Lena von Koch Ledamot. Inga externa uppdrag.

Petter Berg Ledamot. Inga externa uppdrag.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Konsistoriet

Gunnar Stenberg

Arash Hellysaz

Anna Karlsson

Erika Franzén

Foton: Erik Cronberg.

Matilda Liljedahl

Anna Karlsson

Ledamot. Inga externa uppdrag.

Ledamot. Vetenskaplig sekreterare, Cancerfonden.

Arash Hellysaz Ledamot. Ordförande i Isabell Yalda Hellysaz AB och suppleant i Hope Group AB.

Gunnar Stenberg

Anne Edgren

Erika Franzén Facklig representant, SACO.

Anne Edgren Facklig representant, OFR.

Facklig representant, SEKO.

Avgående ledamöter Kerstin Tham Adjungerad ledamot t.o.m. 2015-10-31. Ledamot i Karolinska Universitetssjukhuset, ledamot i Stiftelsen Flemingsberg Science och ledamot i Karolinska Institutet University Press. Elin Ekeroth Ledamot t.o.m. 2015-12-31. Inga externa uppdrag.

100

Anders Hamsten Rektor och ledamot t.o.m. 2016-02-18. Ledamot i Karolinska Institutet Holding AB, ledamot i Doktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom heamatologi, ledamot i Stockholm School of Entrepreneurship, ledamot i Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse och ledamot i Forum för Välfärd.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

KONSISTORIET

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2015. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten kan föreligga på följande punkt1: •

Ett nu aktuellt ärende vid Karolinska Institutet (KI) tyder på att det kan finnas brister i den interna styrningen och kontrollen vid KI. Konsistoriet har tillsatt en extern utredning för att utreda fallet.

Stockholm den 19 februari 2016

Lars Leijonborg, ordförande

Karin Dahlman-Wright, vikarierande rektor

Annika Andersson, vice ordförande

Dan Andersson

Elias Arnér Petter Berg Anders Blanck Susana Borrás Eskil Franck Arash Hellysaz Anna Karlsson Lena von Koch Matilda Liljedahl Torbjörn Rosdahl Charlotte Strömberg

1 Se

vidare kapitel Intern styrning och kontroll gällande åtgärder som har vidtagits eller planeras med anledning av redovisade brister.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

101

102

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2015

Karolinska Institutets 책rsredovisning 2015 Form: Sofia Lindberg | Tryck: E-print 2016

ISBN: 978-91-85681-78-5

Karolinska Institutets ĂĽrsredovisning 2015 SammanstĂ¤llning och underlag: UniversitetsfĂśrvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se

104