KIbladet nr 5, 2011 by Karolinska Institutet

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 5 | 2011

KIBladet Lärarduellen Så vill de undervisa dagens studenter Sidorna 10–11

Höststart! Georg Klein om att få ﬂow Sidan 3

PRAKTISK GUIDE

Tips till dig som är ny på KI Mitten

KATASTROFEN I NORGE

De svåra frågorna efter terrordådet Sidorna 8–9

PORTRÄTTET

KI-veteranerna om sitt liv tillsammans Sidorna 16–19

Prisbelönta Jörgen Nordenström och Anne Halldén Waldemarson har diskuterat pedagogiska metoder. Foto: PETER KJELLERÅS

lEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAl

NOTERAT

Ett skifte som påverkar oss S

OMMAREN INNEBÄR för de allra

flesta av oss semester och möjlighet till vila och att bredda fokus en aning. Medan man i lugn och ro står och diskar i sommarstugan får radion stå på. Morgontidningen läses kanske också lite mer ingående när man har chans att ta en andra kaffekopp eller fortsätta från frukostbordet till hängmattan. Så där lite på avstånd kan det då kännas extra glädjande att uppmärksamma nyheter om och från Karolinska Institutet – och för den delen också våra vänner och kollegor runt om i världen.

SOMMAR HAR vi exempelvis kunnat lyssna till Barbro Osher, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och en betydande bidragsgivare till vår verksamhet, som en av sommarpratarna i Sveriges Radio P1. I tidningarna har vi läst rubriker som ”Reservdelsmänniskan är här” och ”Oväntad cell lagar skadad ryggmärg”. Båda rubrikerna härrör från forskningsgenombrott som gjorts vid vårt universitet. I fallet med reservdelsmänniskan har vår nye gästprofesssor Paolo Macchiarini och medarbetare förbehandlat en syntetisk luftstrupe med patientens egna stamceller före transplantation, för att på det sättet förhindra en avstötningsreaktion. Den andra rubriken syftar på en studie där professor Jonas Frisén och hans grupp hittat helt ny kunskap om hur ärrbildning uppstår i samband med skador i nervsystemet, något som i förlängningen också öppnar för möjligheten att laga skadad nervvävnad.

I Harriet WallbergHenriksson rektor Universitetssjukvården måste vara basen för klinisk forskning och utbildning

EN SAMTIDIGT som medicin-

ska genombrott glädjer oss, har vi under några dramatiska sommarmånader blivit påminda om den globaliserade världens ekonomiska och strukturella skörhet. De europeiska och nordamerikanska börserna har fallit som stenar i vatten. Stormakten USA har fått sin kreditvärdighet nedskriven. Från våra EU-vänner Grekland och Storbritannien har det kommit rapporter om kravaller på gatorna till följd av bland annat budgetkris, missnöje med de egna statsmakterna och säkert en relativ fattigdom.

En successiv maktförskjutning från USA och Västeuropa till Asien sker inom ekonomin och också inom forskning och högre utbildning. Bland listklättrarna i såväl världsekonomin som på rankningslistor över världens bästa lärosäten finns bland annat Singapore. Foto: SCANPIX

Och när västvärlden knakar i fogarna framträder Kina som den stabila ekonomin som kan rädda resten av världen. AKTFÖRSKJUTNINGEN från

USA och Västeuropa till Asien har skett successivt det senaste tio, tjugo åren. Det är ett förändrat maktförhållande som också sker inom forskning och högre utbildning, om än i långsammare takt än inom andra områden. Fortfarande toppar amerikanska och brittiska universitet de viktigaste rankningslistorna över världens lärosäten. Men de senaste åren har vi kunnat se hur denna dominans sakta men säkert håller på att luckras upp. Många av listklättrarna kommer från Asien, något som vi på Karolinska Institutet naturligtvis måste ta med i beräkningen när vi planerar för framtida satsningar och samarbeten.

beredning, i vilken både jag och dekanus Martin Ingvar kommer att ingå. Jag ser inte detta som i första hand en personlig utmärkelse, utan som ett bevis på den tyngd som vårt universitet har både nationellt och internationellt inom medicinsk forskning och högre utbildning. I arbetet med den nya propositionen kommer vi att göra vårt yttersta för att stå upp för grundforskningen. En annan fråga som vi kommer att driva är vikten av att värna det nära samarbetet mellan akademi och offentlig hälsooch sjukvård. Universitetssjukvården måste vara basen för klinisk forskning och utbildning. Detta kommer att vara avgörande för att Stockholmsregionen och Sverige i sin helhet även i framtiden ska kunna bedriva vård, forskning och utbildning med högsta internationella kvalitet.

N VIKTIG FRÅGA som ligger framför oss här hemma är den kommande forskningsproposition som läggs fram under hösten 2012. Inför förberedelserna med propositionen har regeringen tillsatt en ny forsknings-

The economic power-shift affects us too THE SUMMER PROVIDES

an opportunity for most of us to rest and broaden our outlook a little. We stand idly doing the washing up in the summer cottage with the radio on, and might concentrate a little more on the morning newspaper now when we have the time for another cup of coffee or can stroll lazily from the breakfast table to the hammock. THIS SUMMER, for example, we have been able to tune in to listen to Barbro Osher, honorary doctor at Karolinska Institutet and one of our most valued donors. We have also read in the papers that the “The spare-parts human is here” and that an “Unexpected cell

2 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

repairs spinal cord damage”. Both these headlines relate to scientific breakthroughs made at our university. In the former case, our new visiting professor Paolo Macchiarini and his colleagues pre-treated a synthetic trachea with the patient’s own stem cells prior to transplant to prevent a graft-versus-host reaction. The latter headline refers to a study in which Professor Jonas Frisén and his team generated new knowledge of how scarring occurs after nerve tissue damage. HOWEVER, while such medical breakthroughs delight us, we have been reminded during these dramatic summer months of the economic and struc-

tural fragility of the globalised world. And while the West is creaking at the seams, China is emerging as the stable economy that can save the world. The power-shift from the USA and Western Europe to Asia has taken place gradually over the past ten or twenty years. A new balance of power is also happening in science and higher education, albeit at a slower pace than in other areas – and Karolinska Institutet would be remiss not to take this into account when planning future investments and collaborations. AN IMPORTANT concern for us at home is the forthcoming research bill, which will be tabled next autumn. Ahead

of the preparations for this bill, the Swedish government has appointed a new research commission, on which dean Martin Ingvar and I have been invited to serve – and we pledge to do our utmost to champion the needs of basic research. ANOTHER ISSUE that we intend to pursue is the seriousness of protecting the close collaboration that exists between the academic and healthcare sectors. It is imperative that academic healthcare remains the foundation of clinical research and education. HARRIET WAllBERG-HENRIKSSON President

SPANINg

MAN TALAR OM...

Höststarten – och hur man får upp farten

BOKEN

Hur DNA påverkar vikten

allå där Georg Klein, förfat– Såtillvida att det vissa gånger tare till boken ”Om kreatikräver styrka att säga nej till det lösa vitet och flow”, och professor och slappa, också i fråga om det emeritus i tumörbiologi, hur får sociala trycket. man igång sitt flow igen efter Men ingen kan ständigt vara på ledigheten? topp? Ibland är livet bara trist – Flow ska man helst ha både rutin, eller? under arbetet och ledigheten. Har – Absolut. Jag åker till exempel man väl upptäckt sitt flow samma väg till jobbet varje söker man det ständigt. Barn dag, 18 tråkiga minuter i söker det naturligt i sin lek. bilen. Och jag måste ägna Som vuxna stryper vi det en del tid åt ganska trista fastän det är en av de viktianslagsansökningar. Men gaste drivkrafterna i livet. om jag kombinerar de här Hur når man flow? två sakerna och dikterar Georg – Flow uppstår när vi ansökningarna medan jag Klein koncentrerar hjärnan, kör, då blir det en helt an-

en som inte tycker att rådet ”ät sundare – rör dig mer” räcker kan fördjupa sig i ännu en bok om dieter. I Vikten av gener, Natur & Kultur, sätter journalisterna Karin Bojs och Anna Bratt (Dagens Nyheter) fokus på genernas betydelse för fetma och viktminskning. Boken tar ett piggt grepp på den senaste forskningen på området och bygger även på intervjuer med bland andra KI-forskarna Erik Ingelsson, Mai-lis Hellénius, Carl Johan Sundberg, Alicja Wolk och Juleen Zierath.

nan sak. Och du blir en trafikfara? – Tvärtom! Jag blir totalkoncentrerad och får flow! Men ibland måste man väl ändå bara ta det lugnt och koppla av? – Nej, det är det värsta jag vet. Säger du ordet semester får jag ångest. Jag kopplar inte av. Jag vill koppla på.

SIFFRAN

PER HÖGFElDT

iSTOCKPHOTO

gärna på något som är både utmanande och meningsfullt. Men det får inte vara för svårt – då får vi ångest. Inte heller för lätt – då blir vi uttråkade. Vad är flow i korthet? – Det består av tre komponenter: koncentration, tidlöshet och eufori. Efter en lång skön semester, hur startar man om? – Har man bara legat på rygg är det svårt att komma igång igen. Helst ska man göra spännande och utmanande saker också på semestern. Annars är mitt recept att genast gripa tag i något att koncentrera sig på. Då lyfter man som ett flygplan direkt. Finns det ett samband mellan självdisciplin och flow?

procent av studenterna inom medicin-odontologi har högutbildade föräldrar och är därmed den största andelen av högskolenybörjarna läsåret 2009/2010 med högutbildade föräldrar. (HSV)

Tyck till om nya intranätet Chef – så engagerar du medarbetarna et bloggas friskt om KIs nya intranät som ska få en helt ny plattform och nya funktioner. I stället för att som nu vara en ”anslagstavla” ska intranätet från år 2012 fyllas med funktioner som institutionerna själva vill ha; egen profilsida, möjlighet att ordna konferenser, seminarier och annan interaktivitet. Men dina åsikter behövs, gå in på bloggen och diskutera med webbgruppen: ki.se/nyinternwebb.

otivation är färskvara och särskilt efter en längre ledighet. I tidningen Chefs undersökning är slutsatsen att motivation hänger ihop med medarbetarens personliga ansvar och sammanhang, att förstå varför man går till sitt jobb. Feedback, coachning samt självstyrande grupper med mer ansvar, gör medarbetarna mer engagerade, anser cheferna i undersökningen.

MYTEN

“Träningsvärk bevis för effektiv träning”

CITATET

iSTOCKPHOTO

en även om du inte känner av träningen så har kroppen påfrestats och blivit starkare och uthålligare. Det betyder att även om du kört hårt så kan träningsvärken utebli. Det är framför allt vid aktiviteter du inte är van vid som träningsvärken kommer, skriver Friskispressen.

Informationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Ulla Bredberg, tf informationschef, tel 08–524 863 89, ulla.bredberg@ki.se Redaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tony Henschel, www.henschel.se Översättningar: Semantix och Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2011. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2011. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet

Om man vill vara både chef och god ledare behöver man bygga ett förtroendefullt klimat och därmed få sitt mandat att leda från medarbetarna. På det sättet ligger makten över ledarskapet faktiskt hos dem. Christer Sandahl, professor i samhälls- och beteendevetenskap vid KI, i en intervju i Jusektidningen.

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 14 oktober 2011.

kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 3

lEDARE

NYHETER

4 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

PORTRÄTTET

SPECIAl

Mjukstart för nya studenter när läsåret drog igång

Den 26 augusti ordnades för första gången en välkomstdag på Karolinska Institutet för alla nya studenter. Bland annat höll professorerna Stefan Einhorn och Anna Josephson uppskattade föreläsningar i både Solna och Huddinge. – Det är ni studenter som är framtiden, säger rektor Harriet WallbergHenriksson när hon strax efter lunch inleder välkomstdagen på KI Campus Huddinge inför ett 70-tal studenter. Tidigare på förmiddagen har

EXTRA

Carl Hellström ska bli audionom.

hon varit i Solna och välkomnat ungefär 150 nya studenter som kommit dit innan terminen drar igång på riktigt. På det följde, precis som nu i Huddinge, två motiverande föreläsningar. Först ut är Stefan Einhorn, professor i molekylär onkologi och populärvetenskaplig författare, som talar om godhet, ondska och om vikten att vara en

god medmänniska – speciellt om man ska arbeta inom vården. – Alla måste komma ihåg att en liten gärning kan göra stor skillnad i en annan människas liv. Medmänsklighet och godhet är förutsättningar för att vi ska överleva i världen, säger han. Trekvart senare står Anna Josephson, professor i neuroveten-

NOTERAT

skap, på tur. Hon talar om hur viktigt det är att ta ansvar för sitt eget lärande. – Det gäller att lära sig att äga sitt lärande, först då kan man göra om kunskapen till självförtroende, säger hon efter att på ett pedagogiskt sätt ha gått igenom hjärnans funktion för studenterna. STÄMNINGEN i den ljusa föreläsningssalen är förväntansfull och många av besökarna är glatt överraskade över dagens innehåll. Mitt i samlingen finns Deborah Kidane och Hanija Akbari. Efter

Lek med uns av allvar. Studenterna gör som föreläsaren Stefan Einhorn gör, inte som han säger. Foto: GUSTAF ANDERSSON

Hälsofrågor viktiga i nya enkäten Hälsa, ledarskap, mobbning och trakasserier är centrala frågor när den tredje medarbetarundersökningen genomförs på KI i höst. Den 3 oktober drar undersökningen igång och pågår till och med den 16 oktober. Resultatet presenteras i början av november. Syftet är att få underlag för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och att utveckla KI som organisation och attraktiv arbetsplats. – Allt fler chefer har gått ledarskapsutbildningar på senare år och förhoppningen är att resultatet ska visa på ett ökat förtroende för ledarskapet på KI. Vi hoppas också på en minskad frekvens av mobbning och trakasserier jämfört med tidigare år, säger David Bergknut, HR-konsult på personalavdelningen. AllA SOM ÄR anställda vid KI eller som doktorerar får delta i undersökningen. Men man måste ha en anställning på minst 50 procent och kontrakt på minst sex månader. Frågor om lön och arbetstid har i år strukits till förmån för frågor om hälsa. – Hälsofrågor är ett viktigt område som vi arbetar med och som vi vill följa upp på ett systematiskt sätt, säger David Bergknut. I år, liksom tidigare år, kommer resultatet att följas upp med seminarier, workshops och föreläsningar kring problemområden både på institutionsnivå och centralt. – Det är också viktigt att få veta vad det är som gör att vissa grupper får så bra resultat, säger Catharina Sköld, psykolog på personalavdelningen. HElENA MAYER helena.mayer@ki.se

KI på plats 44 i världsrankning Anna Josephsons föredrag berättar de om sina intryck. – Jag hade förväntat mig att det skulle vara mer teoretiskt och tråkigt i dag. Det var bra att innehållet var mer livsinriktat än studieinriktat och att vi fick höra om hur viktigt det är att vara en god medmänniska, säger Deborah Kidane. Hon har tre år på sjuksköterskeprogrammet framför sig och förväntar sig att det kommer att bli ganska tufft. Hanija Akbari, nybliven röntgensjuksköterskestudent, håller med: – Till skillnad från gymnasiet

måste man ta mer eget ansvar nu och vi kommer inte få utbildningen serverad på samma sätt. UTANFÖR SAlEN är det mingel och på plats finns representanter från bland annat friskvården, studentkårer, studievägledningen och ceremonierna. Mitt i vimlet står audionomstudenten Carl Hellström. – Det har varit en bra introduktion. Nu vet jag lite mer om vad som väntar mig, säger han. GUSTAF ANDERSSON kibladet@ki.se

A WElCOME INTRODUCTION

Hanija Akbari ska bli röntgensjuksköterska och Deborah Kidane sjuksköterska.

On 26 August, a welcome day was held at Karolinska Institutet for all new students. Professors Stefan Einhorn and Anna Josephson gave talks, and the President gave a welcome address.

n Karolinska Institutet har plats 44 i årets upplaga av den så kallade Shanghairankningen och hamnar högst bland de svenska lärosätena. I år, liksom föregående år, toppas listan av de amerikanska universiteten Harvard, Stanford, MIT och Berkeley. KI har tappat två placeringar sedan 2010, men har istället en något högre totalpoäng i år. Ytterligare två svenska universitet finns med på topp 100, Uppsala universitet på plats 67 och Stockholms universitet på plats 81. För kategorin Clinical Medicine & Pharmacy hamnar Karolinska Institutet på plats 9. kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 5

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

Dags att rösta – här Vid årsskiftet tillträder de nya dekaner och prodekaner som ska väljas till utbildningsstyrelsen, forskarutbildningsstyrelsen och forskningsstyrelsen i september. Stundtals livliga diskussioner men också stor enighet präglade hearingarna med kandidaterna i Huddinge och Solna den 29 och 30 augusti. Bland frågorna fanns den som handlade om ifall lärare ska forska och forskare ska undervisa. – KI ska inte vara en avancerad gymnasieskola, därför måste alla lärare bedriva forskning, säger Jan-Olov Höög, kandidat till utbildningsstyrelsen och tidigare både dekan och prodekan i densamma. Både nya och tidigare kandidater ställer upp i årets val som gäller den kommande treårsperioden från januari 2012 till december 2015. KANDIDERAR till styrelsen för utbildning gör förutom Jan-Olov Höög också nuvarande dekan Sari Ponzer och prodekan Jan Ygge samt Ellika Andolf. De fick bland annat frågor om lärarnas forskningsanknytning och hur den ska finansieras. – Vi ska uppmuntra lärare att forska och likaså uppmuntra forskare att undervisa, säger Ellika Andolf. – Det är oerhört viktigt att de som huvudsakligen sysslar med undervisning ska forska själva, annars tappar man till slut sin ämneskompetens, säger Sari Ponzer. Jan-Olov Höög anser att alla lärare ska forska och att alla professorer ska undervisa till en viss procent, då blir det tid över för ordinarie lärare att ingå i en forskargrupp. – Och det gäller särskilt för dem inom klinisk undervisning, säger Jan Ygge. Finansieringsfrågan lämnade kandidaterna över till styrelsen för forskning.

minskad doktorandrekrytering ansåg kandidaterna till styrelsen för forsKONKURRENSUTSATT

Vi ska uppmuntra lärare att forska och likaså uppmuntra forskare att undervisa ELLIKA ANDOLF

NEW DEANS TO BE SELECTED

At the beginning of next year, new deans and vice deans will join the three boards. Some candidates will be standing for re-election, with others standing for the first time. During hearings in Huddinge on 29 August and Solna on 30 August, the candidates were asked about their goals for the coming three-year period. intra.ki.se

Läs om kandidaternas visioner och hur röstningen går till.

12/9

är det dags för fakultetsforum som leds av dekanerna och som denna gång handlar om rekrytering av doktorander och senaste tidens utvärderingar. Tiden är 17–18 och platsen sal H1 Röd, Alfred Nobels Allé 23, Campus Huddinge. Läs mer på intra.ki.se

6 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

karutbildning var en nyckelfråga, när publiken frågade om doktorandsituationen. – Vi måste börja skilja på antagning och rekrytering för att rekrytera de bästa doktoranderna, säger Lennart Nilsson. – Rekryteringen kan ske antingen på central nivå eller på institutionsnivå. Vi ska också rekrytera färre doktorander, säger Francesca Chiodi. – Jag tror att institutionerna skulle hantera detta bättre, men vi måste skapa incitament för att forskargruppen ska utlysa öppet, säger nuvarande prodekan Anders Gustafsson. – Men initiativet ska förbli hos den blivande handledaren, som ska vara med i hela processen och ha sista ordet, säger Marianne Schultzberg. KANDIDATERNA till styrelsen för forskning fick en fråga om hur de ser på samarbetet med landstinget och resonerade utifrån att det måste bli bättre. – KI har inte lyckats få landets politiker att lyssna. Det handlar om en attitydfråga hos politiker och studenter. Genom att flytta in på varandras områden kommer vi att få ett bättre samarbete genom mer direkta kontakter, säger Ingemar Ernberg. – Vi måste utveckla vår kommunikation med landstinget. KI har i dag en hög intern konkurrens där vi talar så olika, vilket gör landstinget förvirrat, säger nuvarande dekan Martin Ingvar. – Styrelserna måste utveckla ett nära samarbete sinsemellan och med alla aktörer i samhället, säger Kristina Alexanderson. EN ANNAN FRÅGA gällde om man ska tvinga professorer att undervisa. Alla kandidaterna svarade ja på det. – Excellent forskning och undervisning går hand i hand. Alla ska vara engagerade i undervisningen, säger Mats Wahlgren. – Vid Harvard University har toppforskarna en lång tradition av att undervisa, säger Ingemar Ernberg. HELENA MAYER

Elias Arnér och Hans-Gustaf Ljunggren ersätter Klas Kärre och Lotta Widén-Holmqvist som lärarrepresentanter i konsistoriet. Marie Wahren-Herlenius valdes om för samma period från 1 juli 2011 och tre år framåt. I valet av nya lärarrepresentanter deltog 34 procent av alla röstberättigade lärare och anställda på Karolinska Institutet.

UTBILDNING

Sari Ponzer

Jan-Olov Höög

Professor i ortopedi (dekanus sedan 2009)

Professor i medicinsk kemi (dekanus 2008–2009)

Jan Ygge

Ellika Andolf

Professor i oftalmiatrik (prodekanus sedan 2009)

Docent, obstetrik och gynekologi

Förtroendet för forskare

har sjunkit från 62 till 52 procent sedan 2007. Högst är allmänhetens förtroende för forskning inom medicin, 77 procent, följt av teknik 70, naturvetenskap 61, samhällsvetenskap 47, utbildningsvetenskap 39 och humaniora som bara 36 procent har förtroende för. Det visar en ny undersökning från Vetenskap & Allmänhet i samarbete med SOM-institutet.

Sedan 1 juni gäller nya mini-

minivåer för externa stipendier för doktorander. Syftet är att garantera en rimlig försörjningsnivå. Externa stipendier kan vara en förutsättning för internationellt samarbete med länder utanför EU. Men enligt beslutet måste nivån för stipendier nu minst motsvara nivån på utbildningsbidrag (år ett och två) samt doktorandanställning (år tre och fyra), minus skatteavdrag. Läs mer på ki.se/doctoral.

är kandidaterna FORSKNING

Francesca Chiodi

Marianne Schultzberg

Kristina Alexanderson

Professor i klinisk neurovetenskap

Professor i socialförsäkring

Professor i värd-parasitinteraktion

Mats Wahlgren Professor i smittskydd

Anders Gustafsson Lennart Nilsson

Martin Ingvar

Ingemar Ernberg

Professor i parodontologi (prodekanus sedan 2008)

Professor i integrativ medicin (dekanus sedan 2010)

Professor i tumörbiologi

Professor i molekylär modellering

KIs kvalitetsarbete bedömt av extern grupp n Under några dagar i februari besökte en extern bedömargrupp ett antal institutioner, utbildningsprogram och andra viktiga funktioner vid KI för att ta reda på hur KIs kvalitetsarbete bedrivs. Nu har de lämnat sin rapport. I rapporten fokuserar de på möjliga utvecklingsområden för kvalitetsarbetet, framför allt för att komma till rätta med de fyra obalanser som de har identifierat; mellan forskningen och

utbildningen, mellan KIs utbildningsintressen visavi sjukvården, mellan läkarutbildningen och övriga utbildningar samt internt mellan verksamheter (som istället konkurrerar). I rekommendationerna skriver bedömargruppen att ansvarsförhållandena på KI behöver bli tydligare, liksom kvalitetsrådets roll. Även KIs kvalitetsarbete bör lyftas fram bättre på den egna webbplatsen för att förankra

det hos personal och studenter. Gruppen har på KIs initiativ gjort bedömningen. De utgår ifrån KIs självvärdering, KIs webbplats och ett antal intervjuer med studenter, medarbetare och ledningspersoner.

Foto: ULF SIRBORN, ANDERS KALLERSAND, STEFAN ZIMMERMAN, CAMILLA SVENSK, JACOB FORSELL

FORSKARUTBILDNING

studenter på KI stängdes av för fusk 2010, samma antal som året innan. I de flesta fall handlade det om plagiat.

intra.ki.se

Läs hela rapporten kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 7

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

”Det är djupt mänskligt att vilja försöka förstå och det är viktigt att man som forskare försöker delta i samhällsdebatten då informationsbehovet som i detta fall kan vara gigantiskt,” säger Niklas Långström, professor och våldsbrottsforskare. Foto: PeteR kJelleRÅS

En forskare och en student om dagarna efter massakern i Norge

Ljuset i tunneln Efter terrordådet i Oslo och på Utöya den 22 juli då 77 personer miste livet försökte människor förstå det omöjliga. Niklas Långström, våldsbrottsforskare och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, var en som fick försöka svara på frågor från media och allmänhet om mördaren. Vilka frågor fick du efter terrorattentatet om massmördaren Anders Behring Breivik (AB)?

– Vad får en person att göra en sådan terroristhandling, var den första övergripande frågan till oss som forskar om våldsutveckling 8 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

och -prevention. Man undrade förstås vilken betydelse för de hemska våldsdåden som olika möjliga riskfaktorer skulle kunna ha, inklusive personlighet, psykisk störning, vapentillgång, anabola steroider, våldsamma datorspel, politisk retorik generellt och högerextremism. – Även om vi vet rätt mycket om riskfaktorer för vanligare former av våld är det tyvärr betydligt svårare att forskningsunderbygga generella slutsatser om orsaker till extremvåld. Och ännu mer så utifrån en enda persons extrema agerande. – Den andra frågan brukar vara vad man kan göra för att förhindra liknande händelser. Tyvärr ligger

det i sakens natur att det är ytterligt svårt att förutsäga något riktigt ovanligt som vem som kommer att utöva extremvåld.

Fallet är så pass unikt att det blir svårt att dra säkra slutsatser.

Går det att svara på frågor om en mördares personlighet i ett så tidigt skede?

– Det är helt klart svårt. Det är först i efterhand som vi tycker oss kunna se vad som var på väg. Men på varje AB går det troligen hundratals personer med samma riskfaktorer, men som inte kommer att begå allvarliga våldsdåd. – Samtidigt tycker jag personligen att det är viktigt att man som forskare på ett försiktigt och nyanserat sätt försöker delta i samhälls-

debatten då informationsbehovet som i detta fall kan vara gigantiskt. Risken annars är att någon mer bestämd och karismatisk person, kanske med klart sämre kunskaper än du själv, träder fram och citeras brett. Varför tror du det är viktigt för människor att försöka förstå?

– Det är djupt mänskligt att vilja försöka förstå samband, orsak och verkan, vilket inte alls behöver innebära att man, som vissa tror, accepterar till exempel en våldshandling. Ju allvarligare våldsbrott, desto svårare har de flesta att förstå hur man kan begå en sådan handling. Därför vänder man sig gärna till forskare

Ellinor Eriksson hedrade sina AUF-kamrater.

Foto: PeteR kJelleRÅS

Ur sorgen växte en ny kämparglöd Mellan chock och förtvivlan skulle socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress förberedas. Ett eldprov som Ellinor Eriksson, psykologstudent vid Karolinska Institutet och nyvald förbundssekreterare i SSU, aldrig ska glömma. På vilket sätt påverkades SSUs kongress efter terrordådet i Oslo och på Utöya? – aldrig tidigare har föräldrar och deltagare varit uppriktigt oroliga inför ett SSU-arrangemang. den upplevda otryggheten tog vi på allvar och hade som utgångspunkt i de säkerhetsåtgärder vi genomförde. det handlade bland annat om vakter och kontroller vid inpassering. kongressen t g i äld v ramades också in anr a v g Ja h norlunda med en stor c o instabil inte inledande och hedrane de minnesstund. därefhandlad t. ter var det viktigt för oss k s i g o l att inte låta händelserna i Norge påverka kongressens syfte negativt, utan vi var flera som lyfte fram vikten av att fortsätta de politiska debatterna och att göra det som aldrig förr. att det är det bästa sättet att hedra våra aUF-kamrater. det tycker jag också att vi lyckades med. Hur klarade ni att driva era ordinarie frågor på kongressen i en tid som präglades av massakern på er norska systerorganisation? – det är få saker som kan stoppa SSU:are från politisk debatt och engagemang, inte ens en sådan här fruktansvärd händelse. Frågor

och andra experter. Men människor har olika förklaringsmodeller för att förstå världen. Därmed kommer informationsinhämtning och slutledningar att färgas av hur fast övertygade vi är redan från början om ett visst perspektiv. Vissa ser bara frånvarande fäder och otillräckligt med kärlek, andra högerretorik, och ytterligare någon annan mobbning och ensamhet bakom ABs agerande. Och för en minoritet kommer paranoia och grova generaliseringar att medföra att man menar att terroristdåden inträffade för att AB skulle ha rätt i sak. – Själv menar jag att vi aldrig med säkerhet kommer att kunna

IN THE WAKE OF THE MASSACRE IN NORWAY

Niklas Långström, researcher in violent crime prevention and Professor at KI, answered questions from the media and the general public about the killer. Ellinor Eriksson, psychology student at KI and secretary of SSU, talks about the days following the attack.

säga vilka faktorer som avgjorde att han genomförde bomdåden och skjutningarna som dödade 77 personer. Hur avgörande blir gärningsmannens personlighetsprofil för rättegången?

– Svårt att säga. Hittills verkar de flesta experter vara överens om att AB inte förefaller vara så allvarligt psykiskt störd i diagnostisk bemärkelse att det kommer att leda till att han döms till rättspsykiatrisk vård. Däremot har vi ju redan nu kunnat ta del av uppgifter om att han velat läsa upp långa stycken ur sitt så kallade manifest, att han skriver på ett försvarstal i cellen och har

velat uppträda i rätten i sin hemsnickrade uniform. Det tyder på att hans påtagligt uppblåsta självbild eller narcissistiska personlighetsdrag och vilja att marknadsföra sin förvrängda världsbild kommer att provocera under rättegångarna. Har du någon roll i fortsättningen av det här fallet?

– Jag gissar att jag kan komma att dyka upp i olika fördjupande sammanhang i media men jag har ingen klinisk, praktisk roll. Hur används sådana här fall i forskningen om våldsprevention?

– Forskning i en biomedicinsk tradition som vid KI är ofta posi-

om högerextremism och öppenhet fick extra stort fokus på den här kongressen, och vissa andra frågor fick mindre utrymme, men det känns inte som något nederlag. Hur var det för dig personligen? – dagarna från massakern fram till kongressen har känts som ett eldprov. När jag på morgonen dagen efter händelserna skulle ta mig från Göteborg till minnesstunden i Stockholm och det stod klart att det var så många fler än vad vi först trott som mördats så fick jag en väldigt tydlig chockreaktion. Jag kunde inte hitta skyltar på flygplatsen och la mig ner på perrongen vid arlanda express och grät för att jag just missat tåget. Jag var alltså väldigt instabil och handlade inte logiskt. Du har studerat två år på psykologprogrammet på KI och valdes till förbundssekreterare på kongressen, vilka är dina planer för framtiden? – Jag har aldrig känt mig mer laddad än nu för att vara politiskt engagerad. i framtiden så hoppas jag att jag ska bli klar med min psykologutbildning, men också att jag får möjligheten att kombinera de kunskaperna med politik. tänk vad häftigt det vore att i framtiden till exempel få leda en nationell utredning om hur man ska förbättra ungas psykiska hälsa. den psykologiska kompetensen behöver vinna mark i det politiska landskapet. det vill jag gärna bidra med. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

tivistiskt orienterad och då är generaliserbarhet viktigt. Fallet är så pass unikt att det blir mycket svårt att utifrån det dra några säkra slutsatser om orsakerna till terroristbrott på islamofob och högerextrem grund. Däremot kommer ABs gärningar troligen under lång tid att vara en påminnelse om svårigheten att förutse allvarliga terrordåd. – Kanske kan det komma att användas vid utformning av övervakningsstrategier inom ramen för samhällets terrorismförebyggande och -bekämpning. Om ett år är det förhoppningsvis lättare att överblicka detta. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 9

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

Det är för lite experimenterande i undervisningen, anser professor Jörgen Nordenström. Studenter ska ha riktlinjer, säger veterinär Anne Halldén Waldemarson. Vi lät två prisbelönta lärare diskutera pedagogik och började med frågan: Klassisk katederundervisning eller problembaserat lärande? TEXT: PER HÖGFELDT

Lärare i duell om – Både och, säger Anne Halldén Waldemarson.

– Man måste kombinera för att studenterna ska kunna ta till sig utbildningen. Jag försöker först ge verktygen genom katederföreläsningar, där jag också tar in olika lärare som specialister. Man måste ha en grund för att sedan börja söka själv, det får inte bli ett blint letande. Studenterna ska ha riktlinjer att gå efter, annars kan det sväva ut i det blå eller krympa ihop till ingenting. När grunden är lagd får studenterna i uppdrag att själva finna uppgifter och sätta ihop ett eget forskningsprojekt med fokus på hur djuren hanteras och mår i det fiktiva projektet. – Vi gör gruppindelningar där jag ser till att vara tillgänglig, styr upp och svarar på frågor. Man måste hålla studenterna i ett fast grepp även i den fasen. Hur har du gjort för att utveckla ditt eget sätt att undervisa?

– Jag försöker undervisa mig själv genom att skaffa ett bra kunskapsunderlag. Så utvecklar jag mitt pedagogiska arbete. Annars har man inget att stå på. Hur märker du resultaten av undervisningsmetoderna?

– Genom den respons och de frågor man får från studenterna. Även om du har 99 studenter framför dig gäller det att se varje enskild individ bland dem. Och att ge var och en av dem spännande utmaningar.

Sist och lar hand slutligen tt lära det om a , inte för livet an för tent

Vad är roligt med att ständigt utveckla nya pedagogiska grepp?

– Det finns inget roligare än att skapa en ny kurs! Och sedan responsen. Att se att man faktiskt hinner lära ut något trots den korta tid man har till förfogande. Det är en utmaning att åstadkomma attitydförändringar, till exempel i synen på hur vi använder djuren på bästa sätt, och att låta etiken genomsyra hela utbildningen. Vad är en god student?

– Vi ska se till att de goda studenterna blir till genom att ge och lyfta fram kunskap. Intresset finns, de som går här har kunskapstörst. Det handlar om att väcka intresset. Sist och slutligen handlar det om att lära för livet, inte för tentan. Framtidsvisionen, hur ser undervisningen ut om några år?

– Grundkursen kommer att vara kvar. Men jag skulle vilja bygga på med moduler i form av specialinriktade kurser. Ibland måste studenter åka utomlands för att få sådana kunskaper – även om kunnandet redan finns ”in house”.

ANNE HALLDÉN WALDEMARSON Gör: Veterinär, utbildad vid Statens Lantbruksuniversitet, Uppsala. Kursansvarig och undervisade fram till HT 2011 i försöksdjursvetenskap alla (personal, forskare, studenter) som kommer i kontakt med försöksdjur vid KI. Pedagogiskt pris: Studenternas pedagogiska pris vid biomedicinska sektionen 2011.

Fler skrotar utbildningsbidrag för doktorander n Flera lärosäten har avskaffat utbildningsbidragen för doktorander. Men på Karolinska Institutet, Stockholms och Uppsala universitet anser man att det är för dyrt och svårt att förutse följderna och behåller dem, det skriver 10 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

tidningen Naturvetarna. De fackliga organisationerna vill att universiteten anställer doktoranderna eftersom de då omfattas av samma sociala förmåner som övriga anställda. Utbildningsbidraget ger inte samma trygg-

het. Linköpings universitet skrotade utbildningsbidragen 2007, och nu har även Chalmers, Lunds och Umeå universitet gjort det.

EDUCATIONAL DEBATE

Traditional direct teaching or problem-based learning? Two award-winning members of teaching staff at KI have been interviewed about their teaching methods. “There’s too little experimentation in teaching,” says Professor Jörgen Nordenström. “Students need guidelines,” maintains university veterinarian Anne Halldén Waldemarson. But they agree on many issues.

pedagogiken

– Det beror på, vilken produkt man vill få ut, säger

Jörgen Nordenström. – Studier har visat att det viktigaste kriteriet för ett bra resultat är att undervisningen håller en konsekvent linje. Själv tycker jag inte om traditionella föreläsningar och var med om att införa det problembaserade lärandet på KI 1993. För mig handlar det om att träna studenterna att själva ta sig fram i en ny värld. Det kräver en pedagogik som stimulerar till egenlärande, egetarbete och kunskapssökande för att hålla sig à jour. Målet är ett kritiskt förhållningssätt till dagens kunskap. Hur har du gjort för att utveckla ditt eget sätt att undervisa?

– Det viktigaste är att titta på läroställen där de gör det bra. Att resa, se, ta efter och modifiera. Och att läsa samt diskutera med kolleger och andra pedagoger.

igaste Det vikt a på t är att tit r de gör d n le ä lärostäl . Att resa, det bra ter och se, ta ef era modiﬁ

Hur märker du resultaten av undervisningsmetoderna?

– Jag ser det i deras sätt att växa, hur de växer in i läkarrollen. Men det kräver att man träffar studenterna kontinuerligt. Vad är roligt med att ständigt utveckla nya pedagogiska grepp?

– Om man inte utvecklar sig blir det tråkigt. Du kan jämföra med forskare – de kastar sig ständigt över nya utmaningar och blir sällan utbrända. Men det blir de som undervisar om de fastnar i ett fack. Det är för lite experimenterande i undervisningen. Försök göra något nytt varje termin, nya kurser, nya projekt, nya frågeställningar. Vad är en god student?

– Engagerad, motiverad och som bidrar till eget och andras lärande. Jag efterlyser en mer revolutionär anda hos studenterna, jag önskar att de vågar, och får, ta mer ansvar för sitt eget lärande. De har verktygen, de måste få möjligheterna, jag hoppas de har viljan. Framtidsvisionen, hur ser undervisningen ut om några år?

Foto: PETER KJELLERÅS

– För första gången i historien har vi en yngre generation som har unika kunskaper som inte vi i den äldre generationen har. De är bättre än vi på internet och på att kommunicera med de nya möjligheter som IT ger idag. Det är en helt ny situation, där vi äldre får ta ett steg tillbaka. Jag vill se universitetet som ett studenternas hus där lärarna finns med för att stötta dem.

JÖRGEN NORDENSTRÖM Gör: Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, professor i kirurgi, grundutbildad vid Lunds Universitet. Undervisar vid KI på läkarprogrammet, kirurginriktning. Pedagogiskt pris: Har tilldelats både KIs Pedagogiska pris och läkarstudenternas Mäster.

Rektor talade i amerikanska kongressen n KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson (bilden) deltog i juni i årets Transatlantic Week i kongressen i Washington DC. Avsikten med mötet, som arrangerades för andra året i rad av The Transatlantic Strategy Forum, var att

diskutera framtidsfrågor som berör både USA och Europa. Deltagare var representanter från amerikanska kongressen, rådgivare till president Obama, EU-parlamentet, akademi och näringsliv. Harriet Wallberg-Henriksson deltog i

två panelsamtal, dels om innovation inom hälsa och sjukvård, dels om forskning och innovation. Hon talade bland annat om ”den åldrande befolkningen” som kräver förändrad hälso- och sjukvård i takt med att befolkningen blir äldre. kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 11

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

15 minuter för en smidigare vardag De tar bara 15 minuter. På den tiden lär universitetsbiblioteket ut nya smarta vägar som kan förenkla arbetet för forskare och lärare. Sektionen för omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) var först att ta del av universitetsbibliotekets erbjudande om snabba, korta presentationer av olika användbara verktyg och färdigheter för att spara tid; appar, RSS:er och alternativa söksätt i PubMed. – Vi tyckte att det här var ett väldigt bra tillfälle att lära sig hur man får tillgång till information på ett effektivt sätt i sin vardag, säger Zarina Nahar Kabir, docent och enhetschef vid NVS. Klas Moberg bjöds in till sektionens enhetsmöte för att berätta om alternativa vägar till artiklar och referenser i PubMed. Med exempelvis sökmotorerna ClusterMed, HubMed

BIBLIOTEKARIEN

och GoPubMed kan man få sökresultatet presenterat på ett mer användbart sätt, berättar han. Tanken med presentationerna, där personal från biblioteket träffar forskare och lärare, är också att bättre få veta vad institutionerna behöver. DET HÄR KAN biblioteket hjälpa till med (bland annat): l iPhone- och iPadapplikationer för forskare. l enkla sätt för att hitta mindre, men mer, via RSS, ett sätt att prenumerera på nyheter och bloggar. l att gå bortom Google och PubMed för att hitta information om ett forskningsområde. l bibliotekssupport för lärare på högskolenivå. l hur du kan påverka vilka tidskrifter/böcker/databaser som biblioteket köper in.

Ett bra tillfälle att lära sig hur man får tillgång till information ZARINA NAHAR KABIR

HELENA MAYER helena.mayer@ki.se kib.ki.se/15minutes

Ny serie frysar! Våra nya högteknologiska och miljövänliga frysar är designade för att ge dina prover det ultimata skyddet!

Ny touch-screen ger enklare åtkomst till händelselogg, inställningar och användarproﬁler

Ergonomiskt dörrhandtag

Filter som är lätt att ta bort och rengöra

USB-port som gör det enkelt att ladda ner inställningar från en frys till en annan Lätt att installera!

Finns i ﬂera olika storlekar och utföranden för att passa just dina behov!

08 590 962 00

12 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

www.ninolab.se

Vill du ha ett biblioteket i din smartphone? Det är fullt möjligt.

Patientarbetet fråga för KFAförhandlingarna Visionen att utveckla KIs folkhälsoverksamhet till nytta för befolkningen, skulle bli verklighet med KFA, Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Men det gemensamma avtalet med Stockholms läns landsting, SLL, från 2009 höll inte vad det lovade. Av de 250 personer som gick över från Centrum för folkhälsa (landstinget) har 40 personer informerats om arbetsbrist. KI och SLL försöker nu komma fram till en gemensam lösning för en fortsättning. Just nu pågår förhandlingar utifrån att i första hand kunna fortsätta driva ett KFA men i anpassad form. Grundpelarna i avtalet var att SLL skulle finansiera och beställa uppdrag från KI och att forskningen skulle omsättas i tillämpat folkhälsoarbete. Men ersättning-

en från SLL blev mindre än planerat och uppdragen hade inte den forskningsprofil som KI önskade. Nu föreslår KI bland annat att uppdragen ska vara långsiktiga och breda med garanterad finansiering. Arbetet ska dels ge kunskap som kan användas av SLL, dels kunna resultera i vetenskapliga publiceringar. Andra frågor som är aktuella i förhandlingarna är hur det tillämpade folkhälsoarbetet ska bedrivas och i vilken regi. Även frågan om det patientarbete som idag bedrivs inom KFA kommer att diskuteras. I dagsläget finns ingen tidsplan för när omförhandlingarna ska vara klara. – Men båda parter är angelägna om att arbetet ska ske skyndsamt, säger rektor Harriet WallbergHenriksson. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

RENEGOTIATIONS FOR THE SCHOOL OF PUBLIC HEALTH

Of the 250 people transferred to Karolinska Institutet’s School of Public Health from Stockholm County Council’s Centre for Public Health, 40 have been given redundancy notice. The joint agreement with Stockholm County Council (SLL) is currently being renegotiated, whereby KI and SLL will try to reach a solution for the future.

ENKÄT: VAD HADE DU VELAT VETA NÄR DU VAR NY PÅ KI?

Text och foto: GUSTAF ANDERSSON

Stefan Einhorn, PROFESSOR I MOLEKYLÄR ONKOLOGI SAMT ÖVERLÄKARE VID RADIUMHEMMET. BÖRJADE PÅ KI HÖSTEN 1975 SOM LÄKARSTUDENT.

– Jag hade gärna velat ha en liten grundkurs i hur KIs organisation fungerar, till exempel skillnaden mellan KI och KS. Det tog många år innan jag förstod hur det hela hängde ihop.

Anna Josephson, PROFESSOR I NEUROVETENSKAP SAMT UNIVERSITETSLEKTOR OCH SPECIALISTLÄKARE. BÖRJADE PÅ KI HÖSTEN 1975 SOM SJUKGYMNASTSTUDENT.

– Jag hade velat veta hur man gör karriär som lärare på KI. Lärarnas status var väldigt låg när jag började. I dag är den bättre men fortfarande alldeles för låg.

Ylva Blomberg, CEREMONIMÄSTARE. BÖRJADE PÅ KI 1990.

– När jag började hade vi en väldigt bra introduktion om hur KI fungerar. Det jag däremot saknade var ett stort kontaktnät och kunskapen om vart och till vem man ska vända sig om man har frågor.

Per-Erik Jansson, PROFESSOR I BIOANALYS SAMT PROJEKTLEDARE VID INNOVATIONSKONTORET.

– Jag hade velat veta vilken hjälp man kunde få, inte bara gällande kurser utan även andra delar som rör livet både innanför och utanför KI. Välkomstdagar för nyblivna studenter är något annat som jag önskar hade funnits när jag var ny.

NYBÖRJARGUIDE – VÄND!

Welcome to the conference

Intrauterine CMV infections Karolinska University Hospital Huddinge September 29, 2011 08.30 - 13.00, Room R.64 Themes: Cytomegalo inclusion disease in the past Current methods for diagnosing of intrauterine CMV infections The role of US and NMR in diagnosing the fetal condition at intrauterine CMV infections CMV and cancer Pediatric studies with regard to CMV infections Current therapeutic studies on congenital CMV infections Prevention of congenital CMV infections by hyperimmunglobulin prohylaxis

Speakers: Magnus Westgren Karin Petersson Marianne Forsgren Maria Grazia Revello Yves Ville Cecilia Söderberg-Nauclér Mona-Lisa Engman To register, contact Galina Drozdova, administrator at the Dept. of Obs.&Gyn., CLINTEC, Karolinska Institutet, Huddinge, galina.drozdova@ki.se before the 20th of September. Please notify us if you wish to join us for lunch.

Welcome!

kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 13

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

Foto: CAMILLA SVENSK, ULF SIRBORN

En ny hösttermin har sparkat igång och nya studenter har ropats upp. Men även den nyanställde kan behöva en första guidning. Här är KI Bladets praktiska tips från A till Ö. TEXT: CECILIA GROOP

Var ska man äta? Lunchmenyer finns på intranätet.

Var finns institutionerna? KI finns på två campus, Huddinge och Solna. Dessutom ute på sjukhusen.

KI från A till Ö – r A

NSLAGSTAVLAN. På intranätet kan du annonsera för att sälja, köpa eller byta varor och tjänster. Här kan du till exempel hitta hyresrum, gå in på intra.ki.se.

RISKVÅRD. Friskvårdstimmen ger

dig rätt att ägna dig åt träning under en betald arbetstimme per vecka. Du får rabatt på Friskis&Svettis och på Novum gym, läs mer om Friskvården på intranätet.

IBLIOTEKET. KIs bibliotek (KIB)

finns på både Campus Huddinge och Campus Solna och erbjuder alltifrån sökhjälp i databaser och kurser till IT-pedagogiska verktyg. I bibliotekets egen app söker du efter böcker med mera, kib.ki.se.

UIDER. Missa inte KIs guider

som visar runt på båda campusområdena. Ofta är de studenter. Kontakta studentavdelningen för mer information.

OT SPOTS. Du kan också gå utan

OACHNING. Som medarbetare på KI kan du få stöd i din karriärutveckling med hjälp av coachning. Vart är karriären på väg och hur kommer jag vidare? Läs mer på intranätet.

ISTANSARBETE. Om du arbetar

guide via tolv historiska platser i vandringen KI Hot Spots på Campus Solna. Börja vid Nobels väg 1. Om du ringer numret på skyltarna längs turen får du en berättelse om varje plats.

NNOVATIONSKONTORET. Kontakta

utanför KIs område kan du ändå komma åt intranätet och bibliotekets databaser. Läs mer om hur du gör och om säker IT-användning på intra. ki.se.

första ledet i KIs innovationssystem om du vill testa en idé på ett tidigt stadium, kanske en undervisningsmetod… Du får goda råd gratis, ki.se/innovationoffice.

TIK. På intranätet finns KIs etiska

riktlinjer. Här finns också länk till etikrådet som årligen delar ut etikpriset. Du kan också nominera.

14 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

grunden för universitets naturvetenskapliga inriktning. En byst står framför administrationshuset på Campus Solna och på ”Jönsan” kan du äta.

AROLINSKA INSTITUTET.

Har två campus, ett i Huddinge och ett i Solna, men finns även på andra platser i och med sin samverkan med sjukvården, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, S:t Eriks ögonsjukhus och Södersjukhuset.

JUSRUMMET. I ljusrummet på Campus Solna kan du få en extra dos ljus och pausa. Det finns både drop-in- och bokningsbara tider under november till mars, boka via healthpromotion@ki.se.

EDIEBEVAKNING. Vill du veta

vad medierna berättar om KI världen över? Gå in på Pressrum på ki.se så hittar du senaste nytt. Du kan också läsa om KIs forskning i tidningen Medicinsk Vetenskap.

ÖNS JACOB BERZELIUS.

”Den svenske kemins fader” var en av KIs första professorer och la

Gympa på arbetstid!

Berzelius, en av grundarna.

ÄTVERK. KIs forskningsnätverk samlar forskare och doktorander inom ett ämnesområde oavsett vilken institution de tillhör, researchnetworks.ki.se, är ett av flera nätverk på KI.

RMSKÅLEN. Ormskålen är den

vänstra symbolen i KIs sigill som från början avbildades med läkegudinnan Hygieia. Ormen tog föda ur hennes skål och det ansågs bringa lycka. De andra symbolerna är tuppen och Äskulapstaven. På Profilplatsen på intranätet står allt om hur du får använda KIs logga.

ENDELBUSSAR. Varje dag går gratis

pendelbussar mellan KI Solna och KI Huddinge. Hållplats i Solna vid Nobel Forum, och i Huddinge vid Rättspsykiatriska kliniken och Alfred

Guide till alla förkortningar Kodorden för KI är många, framför allt alla förkortningar för de 22 institutionerna. Här är en liten lathund: KI Campus Solna: CMB – institutionen för cell- och molekylärbiologi FyFa – institutionen för fysiologi och farmakologi LIME – institutionen för lärande, informatik, management och etik MBB – institutionen för medicinsk biokemi och biofysik MEB – institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik MTC – institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi IMM – Institutet för miljömedicin Neuro – institutionen för neurovetenskap KI vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus PHS – institutionen för folkhälsovetenskap CNS – institutionen för klinisk neurovetenskap KIDS – institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus KBH – institutionen för kvinnors och barns hälsa MedS – institutionen för medicin, Solna MMK – institutionen för molekylär medicin och kirurgi OnkPat – institutionen för onkologi-patologi KI Campus Huddinge, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Södersjukhuset BioNut – institutionen för biovetenskaper och näringslära KI SÖS – institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset CLINTEC – institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik LABMED – institutionen för laboratoriemedicin MedH – institutionen för medicin, Huddinge NVS – institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Dentmed – institutionen för odontologi

Vad diskuterar studenterna? Skugga dem på campus och på youtube.

riv ut och spara! Nobels allé 8. Tidtabellen finns på intra. ki.se, klicka på Service.

UESTIONS AND ANSWERS. Är det något du undrar över kan svaret redan finnas under fliken FAQ/ Frågor och svar på din institutions egen hemsida, kolla också FAQ på bibliotekets hemsida.

ESOR. Tjänsteresor kan bokas via

Ticket affärsresor som har avtal med KI. På intranätet står också det du behöver veta när det gäller planering av tjänsteresor, resekostnadsersättning och traktamenten med mera.

OCIALA MEDIER. Du kan följa KI

på både twitter och facebook och få senaste nytt om olika event kring utbildning och forskning. Missa för all del inte heller att KI Bladet finns på facebook.com/kibladet.

ERMINALGLASÖGON. Om du sit-

ter mer än en timme framför en bildskärm varje dag så har du rätt att få terminalglasögon. Gå via företagshälsovården, Previa, kolla intranätet så hittar du.

OOMA IN din blick på kalendariet på intranätets startsida, här hittar du föreläsningar och seminarium med mera som KI-anställda själva tipsar om.

TTAGSAUTOMATER. Behöver du

cash finns en uttagsautomat på Campus Solna vid universitetsbiblioteket, Berzelius väg 3. På Campus Huddinge finns en vid Harrys Böcker, Södertörns Högskola, på vägen till pendeltåget. ETENSKAPSSTADEN. Det byggs

för fullt i Solna, en helt ny vetenskapsstad tar form med nytt sjukhus och ett centrum för livsvetenskaper. Läs mer om satsningarna och håll koll på framkomlighet via länken bygginformation på intranätets startsida.

EBBSHOP. Om du vill ha en tröja med KI-logga eller andra utvalda profilprodukter, shoppa loss i webbshopen via intranätets startsida.

KRYSSA DIG FRAM på intranätet

så hittar du det mesta. Och snart får KI ett nytt intranät som är mer interaktivt och mindre som en anslagstavla, blogga med webbgruppen på ki.se/nyinternwebb.

OUTUBE. Spana in en skuggad

student eller en forskarintervju via filmkanalen youtube.com/ karolinskainstitutet. Flera utbildningsprogram har använt kanalen för att marknadsföra sina kurser och program.

HÖRARE. Upp till tusen åhörare

ska få plats i den nya aulan som är på plats år 2013. Den nya byggnaden blir en mötesplats för lärare, forskare och studenter från hela världen, Nya aulan blir klar 2013. och inte minst för Nobelpristagare. USEFUL INFORMATION TBART. Vill du veta vad som är FOR NEW EMPLOYEES på dagens lunchmeny? Gå in på A new autumn term Dagens lunch på intranätet så ser is now underway, and du både restaurangerna, menyerna och the new students have been called up. But öppettiderna.

VERTID. Antalet timmar du

förväntas arbeta, hur långt jullovet kan bli och reglerna vid övertid, allt sådant står i PA-handboken på intranätet.

new employees also need a helping hand to begin with. KI Bladet has compiled a list of useful information. ki.se

(About KI)

kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 15

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg träffades på Medicinska Föreningen och hade sin första dejt på Moderna museet. Foto: PeteR kJelleRÅS

Det var KI och konsten som förde Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg samman. Ännu efter 55 år håller de av bägge – och varandra.

”Att vara en bra lärare D et är inte många svenska konstälskare som fått chansen att äta lunch med Andy Warhol. Än färre är det som, förvisso artigt men bestämt, tackat nej till ett sådant erbjudande från popkonstikonen himself. Men KI-veteranerna Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund

16 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

hör till denna sannolikt minimala skara. – Vi träffade honom på The Factory som han hade i New York kring 1970. Han var hur trevlig som helst, en alldeles vanlig kille. Han erbjöd sig att måla mitt porträtt för 25 000 dollar, som han medgav var ”a hell of a lot of money”. Jag tyckte inte att jag hade råd, något jag ångrade senare,

berättar Anna-Stina Malmborg, pensionär sedan 1995 efter avslutad läkarkarriär och nära 20 år som klinikchef vid avdelningen för klinisk bakteriologi på Huddinge. – Sedan ville Warhol bjuda oss på lunch, men vi var tvungna att tacka nej. Vi hade inte tid, för vi skulle vidare till en träff med skulptören Joel

FAKTA Namn: Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund. Ålder: 82 respektive 80 år. Bor: På Kungsholmen i Stockholm och i Dala-Floda. (Hade även våning i franska Cannes i 40 år.) Familj: Varandra. Gifta sedan 1959. Gör: KI-alumner och stiftelsegrundare. Anna-Stina: Docent, tidigare bland annat överläkare och klinikchef vid avdelningen för klinisk bakteriologi, Huddinge. Vårdare av Läkarsällskapets porträttsamling, skrivit bok om rektorsporträtten vid KI, suttit i styrelsen för Dansmusei Vänner och Moderna museets Vänner. Dansrecensent i Upsala Nya Tidning. Gunnar: Professor emeritus vid LIME, KI. Hela yrkeslivet verksam vid KI. I tio år professor vid Arbetsmiljöinstitutet. Mångårigt engagemang i medicinskt pedagogiska och utbildningsfrågor. Om vad KI betytt: Anna-Stina: ”Det har varit nästan hela mitt liv.” Gunnar: ”Samma här.”

Vi har sålt det mesta för att ﬁnansiera stiftelsen

borde vara högstatus” Shapiro, fortsätter hon med ett milt skratt vid minnet. Sedan tillägger hon att hon har ett Slas-porträtt av sig själv, förenad med en anekdotisk godbit om den nyligen bortgångne författaren och konstnären Stig Claesson. – Jag tyckte nog jag såg lite gammal ut på por-

trättet, men Slas svarade att ”jo, men det kan väl passa bra om några år”. Konsten har haft ett stort rum i Anna-Stina Malmborgs och maken Gunnar Höglunds liv. Men det allra största har ändå utgjorts av jobbet och läkarbanan. – Yrkesarbetet har naturligtvis alltid kommit

först och tagit i särklass mest utrymme. Men därutöver har vi gjort plats för konsten. Det har varit en ständig stimulans och ett komplement till jobbet, förklarar Gunnar Höglund, professor emeritus vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) som liksom hustrun har över 40 yrkesaktiva år på KI.

kibladet kibladet | | NUMMeR NUMMeR 55 | | 2011 2011 | | 13 17

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

Studerade pedagogik vid sidan av läkarbanan FÖR HONOM FÖLL SIG yrkesvalet naturligt,

hans far var läkare. Anna-Stina däremot ville som ung helst bli arkitekt men kom inte in på den utbildningen och sökte sig då till läkarbanan. Ingen av dem har någonsin ångrat sina val. Båda läste medicin på KI och lärde känna varandra genom engagemanget i Medicinska Föreningen, där Gunnar var vice ordförande och Anna-Stina värdinna. De fann snart att de hade sitt stora konstintresse gemensamt – första dejten ägde stilenligt rum på det då ännu inte färdigställda Moderna museet där Picassos monumentala Guérnicamålning gjorde gästspel i den gamla exercishallen på Skeppsholmen. Året var 1956 och ett par oöverträffade decennier av kreativitet och lekfullhet stod för dörren för alla vänner av den samtida konsten, en yra där Moderna museet länge var navet. Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg var där: epokutställningen ”Rörelse i konsten” 1961, senare performancen med Robert Rauschenberg (han med geten) och installationen av Niki de Saint-Phalles, Jean Tinguelys och Per Olof Ultvedts beundrade alternativt förargelseväckande kolossalskapelse ”Hon”. De båda läkarna anslöt sig till Moderna museets vänner från start; Anna-Stina var sedan styrelseledamot i vänföreningen i 23 år, drygt halva tiden som ordförande. MEN FÖRST OCh FRÄMST har de varit läkare. Anna-Stina med inriktning både kliniskt och i forskning på bakteriologi, Gunnar på fysiologi, främst neurofysiologi, som innefattade en tioårig professur på dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, parallellt med sitt arbete vid KI. Sedan 1960-talet hade de undervisat KI-studenter inom sina specialområden och utvecklade med tiden ett starkt engagemang för den medicinska pedagogiken. I samband med att Gunnar blev universitetslektor och Anna-Stina docent valde de, för att förkovra sig själva som lärare och pedagoger, att också studera pedagogik vid Stockholms universitet. – Det föll sig naturligt för oss, men det var mycket ovanligt på sjuttiotalet. För mig blev det en kick när jag sedan upptäckte högskolepedagogiken och i synnerhet den medicinska pedagogiken som ett eget forskningsområde, säger Gunnar Höglund, som genom åren varit verksam i ett flertal styrelser, nämnder och ad hoc-grupper för pedagogisk utveckling vid KI. HAN UNDERSTRYKER att de pedagogiska meto-

UPHOLDING TEACHING TRADITIONS

Not many Swedish art-lovers have had the chance to have lunch with Andy Warhol. But KI veterans Anna-Stina Malmborg and Gunnar Höglund are members of this exclusive club. “We didn’t have time, because we had to go on for a meeting with sculptor Joel Shapiro,” recalls Anna-Stina with a gentle laugh. They both studied medicine at KI and got to know each other through their involvement in the Medicinska Föreningen student union. Anna-Stina’s medical career has focused on bacteriology, in terms of both clinical practice and research, while Gunnar has specialised in physiology, and neurophysiology in particular. Their commitment to medical education has developed since the 1960s, when they taught KI students within their specialist fields. Since 2001, they have run a foundation that awards a prize for medical educational research every other year.

derna inom medicinstudierna och undervisningens resultat är avsevärt bättre idag jämfört med några årtionden tillbaka. – Skillnaden mot 1970-talet är enorm, noterar han. Likväl finns det mycket kvar att göra på området. År 2000 erbjöd sig Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg att instifta ett internatioDet blev en kick när jag nellt pris för forskning i medicinsk pedagogik, ett upptäckte högskoleinitiativ som omgående pedagogiken som ett togs emot positivt av KIeget forskningsledningen med dåvarande område rektor Hans Wigzell i spetsen. – Pedagogiken är ett forskningsbart område som bör lyftas fram. Inom forskning och klinisk verksamhet är det en självklarhet att använda ve18 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

tenskapliga resultat. Detsamma måste gälla för undervisningen, också den bör vara evidensbaserad. Ändå styrs fortfarande denna viktiga verksamhet ofta av tradition och personliga preferenser, ja man kan till och med fortsätta att använda metoder som påvisats inte vara optimala. Det skulle aldrig accepteras i någon annan medicinsk verksamhet. Gunnar Höglund menar att forskningen i medicinsk pedagogik är ”på tok för liten” i relation till vad utbildningen kostar och hur grundläggande den är för all vidare medicinsk praktik och forskning. – En god pedagogik ger bättre läkare och andra medicinska yrkesutövare, både som forskare och kliniker. Det finns ingen motsättning mellan god pedagogik och medicinsk frontlinjeforskning. Tvärtom, undervisningen ska läggas upp så att den främjar kunskapssökande. Vid många framstående amerikanska universitet är det högstatus att vara en bra lärare som får utbilda den nya generationen. Samma borde gälla hos oss, sammanfattar Gunnar Höglund, som också konstaterar att det blir en klar förändring till det bättre vid KI om en ny parallell befordringsgång med större tyngdpunkt på pedagogiska meriter införs. – Dessutom pågår för närvarande en del forskning på området vid KI och flera goda avhandlingar har redan kommit. GUNNAR HÖGLUNDS och Anna-Stina Malm-

borgs pris för medicinsk pedagogisk forskning delas ut vartannat år. Att priset är internationellt framgår av att de hittillsvarande mottagarna kommer från Holland, Skottland, USA samt Kanada. Prissumman är på 50 000 euro, så deras donation uppgår till ett betydande belopp. Somrarna tillbringar de så mycket tid de kan i Anna-Stinas möderneärvda sommarhus i Dala-Floda, inrett i kurbitssmyckad dalastil och där lokala konstnärer tävlar om väggutrymmet med oljetryck från förra sekelskiftet av Europas kungafamiljer. – Jag lever två konstliv. Här är jag helt lokal, i Stockholm tänker jag internationellt, säger Anna-Stina. Det senare återspeglas i den andra stora donation som hon och Gunnar gjort till Moderna museet i form av en stiftelse för inköp av samtida internationell konst. Såväl Moderna som KI kan tacka läkarparets mer än halvsekellånga konstintresse för bidragen. Exempelvis köpte AnnaStina, redan innan New York-träffen med Andy Warhol, en silkscreen av honom på ett Stockholmsgalleri för 500 kronor, ja det är sant. Konstverket såldes nyligen på auktion i London för, låt oss säga ett avsevärt högre pris. Via stiftelsen gav intäkten ett betydande bidrag till museets inköp av måleri och skulptur av kvinnliga konstnärer, däribland ett sedan länge efterlängtat verk av i fjol bortgångna fransk-amerikanska skulptören Louise Bourgeois. – Vi har sålt det mesta för att finansiera stiftelserna. På så vis får det gamla betala det nya. Vi har ju inte några barn att tänka på – och det är roligare att göra det här medan man lever, säger Anna-Stina Malmborg. Och bjuder oss på lunch i Dala-Floda, liksom hon och Gunnar en gång blev bjudna av Warhol i New York. Vi tackar inte nej, inte till en rejäl pyttipanna med stekt ägg och getost på knäckebröd från Dalarna. PER HÖGFELDT kibladet@ki.se

I Dala-Floda tillbringar Anna-Stina Malmborg och Gunnar Höglund gärna sin tid om somrarna. Foto: PeteR kJelleRÅS

Ett nätverk för tidigare studenter Nätverket KI Alumni står öppet för var och en som, i likhet med Gunnar Höglund och Anna-Stina Malmborg, tidigare arbetat, forskat eller studerat vid Karolinska Institutet. De är ambassadörer för KI, och på så vis KIs förlängda arm. Uppemot 13 000 personer är idag anslutna till nätverket KI Alumni, och långt fler är välkomna. – Vi ser alumnerna som KIs förlängda arm, som ambassadörer för sitt alma mater i vitt skilMikael Horal. Foto: CAMILLA SVENSK da branscher, i offentlig likaväl som privat tjänst, här hemma liksom internationellt, säger Mikael Horal, chef för Development Office vid KI. Hans förhoppning är att intresset är ömsesidigt. – En alumniverksamhet kan bara vara meningsfull om båda parter känner sig ha nytta av varandra. Vår långsiktiga ambition är att erbjuda Nordens bästa alumniprogram. Vi vill från vårt håll vara med och försöka stötta våra alumner, var de än befinner sig. Därtill hoppas Mikael Horal på ett än större intresse från KI-alumner att ge ekonomiskt stöd i smått och stort till forskningsprojekt vid sitt moderuniversitet. – Grunden är förstås den offentliga finansieringen. Men donationerna är betydelsefulla för att kunna göra det extra, det speciella och det unika. DET HAR REDAN visat sig att det finns ett

stort slumrande intresse bland KI-alumnerna. I Sverige befinner sig insamlingsverksamheten bland alumner ännu bara i sin linda. Man kan jämföra med de anglosaxiska länderna, där de står för merparten av donationerna. Under jubileumsåret 2010 öppnades tre fonder för angelägna forskningsändamål: Utbildningsfonden, Forskarfonden och Fonden för global hälsa. Alla tre har mottagit ett stort antal donationer. DEVELOPMENT OFFICE förbereder även

alumniträffar internationellt, under hösten i Singapore respektive Peking, två av KIs högprioriterade områden i världen. På hemmaplan deltar KI, liksom flera andra svenska universitet, i den nationella alumndagen den 4 oktober. PER HÖGFELDT kibladet@ki.se ALUMNI NETWORK GROWS

The KI Alumni network is open to all those who, like Gunnar Höglund and Anna-Stina Malmborg, have previously worked, carried out research or studied at Karolinska Institutet. They are ambassadors for KI, and are thus an extension of KI. The network now has almost 13,000 members, and new members are always welcome. ki.se

Klicka på ALUMNI så får du veta mer kibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 19

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

KIs forskning utvärderad ERA, den externa utvärderingen av Karolinska Institutets forskning, analyseras nu för att kunna ingå i KIs förbättringsoch förändringsarbete. ERA 2010, External Research Assessment, har pågått i ett och ett halvt år där nio paneler har tittat på 500 forskargrupper inom nio olika forskarområden. Arbetet är en del av konsistoriets uppdrag till forskningsstyrelsen och ska ligga till grund för den strategiska planeringen för 2013–2020. – ERA innehåller en rik flora på förslag på hur KI kan förbättras, och en del förslag där åtgärder redan satts igång, säger Martin Ingvar, dekan för forskningsstyrelsen. Bland annat finns 24 olika rekommendationer som forskningsstyrelsen nu går igenom. Här föreslås till exem-

pel central antagning av doktorander och en översyn av centrumbildningar och nätverk. Martin Ingvar tycker att utvärderingen följer en viktig akademisk princip ”särskilt i öppen offentligfinansierad forskning” men betonar att ERA-arbetet måste analyseras. Det är svårt att jämföra olika forskargrupper och olika forskningsfält. Stora områden som cancer, inflammation och epidemiologi är inte enhetliga och de olika forskargrupperna som ställt upp för panelerna i ERA är sammansatta på olika sätt. Exempelvis kan en grupp bestå av forskare som arbetar heltid och en annan av forskare som arbetar deltid. – Vissa av kommentarerna i ERA måste sättas i ett sammanhang för att de rätt ska kunna värderas. Precis som inom all forskning, så är

datakvaliteten begränsande för hur hårda slutsatser man kan dra, säger Martin Ingvar. Han har redan träffat samtliga prefekter och gått igenom samtliga individuella utvärderingar för att försöka identifiera lokala åtgärder på institutionerna och vad som måste gås igenom på högre nivå. – Vår uppgift är att se hur de starka grupperna kan fortsätta utvecklas och att bestämma om de svaga grupperna ska hjälpas till något bättre eller avvecklas, men besluten måste tas av institutionerna. I oktober ska analysen vara klar för att presenteras i konsistoriet men redan nu kommer ERA-rapporten användas både på institutionerna och i strategiarbetet inom styrelsen för forskning. MADELEINE SVÄRD madeleine.svard@ki.se

EXTERNAL RESEARCH REPORT IS ANALYSED

ERA innehåller en rik flora på förslag på hur KI kan förbättras

ERA 2010 – External Research Assessment, an evaluation of Karolinska Institutet’s research – has now been underway for a year and a half, with nine panels scrutinising 500 research teams within nine different areas of research. The ERA report will be used both within the departments and in the strategy work of the Board of Research. The Board of Research’s analysis will be presented to the University Board in October.

MARTIN INGVAR

Ett SMS kan hjälpa Många bäckar små. Så resonerar forskarna på Centrum för molekylär medicin, CMM. Med lanseringen av så kallade mikrodonationer finns nu möjligheten att med ett enkelt klick skänka pengar till specifika forskningsprojekt. Barnhjärncancer, hjärncancer, malaria, multipel skleros och depression är några av de utvalda projektens fokus. De presenteras på CMMs hemsida bredvid en knapp för den som vill donera. Ett klick till och där går det att betala in med SMS, kortbetalning eller banköverföring. – Eftersom vi har forskare som anser sig starkt begränsade av att få ägna så oerhört stor del av sin värdefulla tid till att söka forskningsmedel, har vi beslutat oss för att satsa Elnaz Alizadeh på detta, säger Elnaz Alizadeh, kommunikationsansvarig på CMM. Hon menar att satsningen också gör att forskarna på det här sättet kan bli bättre på att berätta för allmänheten om sitt område och vad de vill uppnå för forskningsresultat. Förutom att forskarna får ett värdefullt tillskott är tanken att personer kan skänka pengar till det område som ligger dem nära om hjärtat. Detta är nytt i Sverige eftersom man idag sällan vet vilken specifik slags forskning pengarna går till när man donerar till exempelvis Cancerfonden eller dylikt, säger Elnaz Alizadeh. Än så länge har de så kallade mikrodonationerna gett enskilda projekt allt ifrån 50 kronor upp till 150 000 kronor. MADELEINE SVÄRD 20 | kibladet | NUMMER 5 | 2011

I AIK fotbollslag finns starka föreställningar om vad som är manligt.

Foto:SCANPIX

Målet: mer jämställdhet Kan AIK fotboll och snedrekryteringen till vårdutbildningar ha något med varandra att göra? Projektet ”Spelar roll” menar det och har undersökt pojkfotbollens koppling till varför killar oftare väljer bort KIs utbildningar. Boken Passa och passa in, som sammanfattar projektet, kommer ut i september. – Hur vi delas upp i könssegregerade fotbollslag- och andra lag i unga år kan komma att prägla val av utbildningar och yrke, säger Sofia B Karlsson. Hon leder Karolinska Institutets och AIK fotbolls jämställdhetspro-

jekt som finansieras av Delegationen för jämställdhet i högskolan. – Uppdelningen i kön för med sig en syn som innebär att vi ska vara segregerade och göra olika saker, och att det gäller att passa in i antingen det ena eller andra laget. Inom pojkfotbollen odlas också en bild av att det är viktigt att ta avstånd ifrån allt som är omanligt, fortsätter Sofia B Karlsson.

samtal med pojklaget i AIK fotboll har det kommit fram att föreställningen om vad som är manligt är stark hos var och en. – Vi delar med oss av kunskapen och försöker sprida den, både inom fotbollsvärlden och inom akademin, och vi hoppas på vidare diskussion och på ett mer aktivt arbete för att skapa inkluderande miljöer inom båda sfärerna.

SYFTET MED projektet är att försöka

Hur kommer det att påverka rekryteringen till KIs utbildningar?

förstå varför fler kvinnor än män väljer vård- och medicinutbildningar. På KIs grundutbildningar är 76 procent kvinnor. Tidigare dominerade männen på läkarprogrammet, nu är 57 procent kvinnor. Genom

Pojkar lär sig att ta avstånd från allt som är omanligt SOFIA B KARLSSON

– Vi kommer att ta fram en åtgärdsplan i höst för KI, med mer konkreta förslag på hur KI kan jobba för att bryta de könsbundna utbildningsvalen. MADELEINE SVÄRD

Vem är viktigast för vården? För att patienterna ska få bästa möjliga vård behövs proﬀs inom varje område. Men det kräver också ett samarbete över specialistoch yrkesgränserna. I en alltmer specialiserad vård är det viktigt att vi behåller helhetsperspektivet. Vidareutbilda dig, utbyt erfarenheter, diskutera nya rön och mingla tillsammans med läkare, forskare, sjuksköterskor, läkarstudenter, politiker, företrädare för näringslivet och alla andra i vårdteamet. Passa även på att del av läkemedelsnyheter och medicintekniska innovationer. Platsen är Medicinska riksstämman – Sveriges största tvärvetenskapliga möte. Kom och diskutera årets tema ”Säkrare vård”. Din åsikt är betydelse full. Och på Medicinska riksstämman ﬁnns många som vill lyssna. Boka in den 30 november–2 december du med!

rd År et s te ma : sä kr ar e vÅ stockholmsmässan 30 nov – 2 dec 2011 www.riksstamman.se Arrangör

Samarbetspartners

Mediapartner

LEDARE

NYHETER

EXTRA

PORTRÄTTET

SPECIAL

NOTERAT

På en rad svenska lärosäten är distansstudenterna numera i majoritet. Men att plugga på distans kräver en hel del självdisciplin. Det säger Clara Ekengren, student på sjuksköterskeprogrammet, ett av de tolv program på distans som Karolinska Institutet erbjuder. TEXT: SOFIA STRIDSMAN

De har drygt 20 – Jag kan sakna nära kontakt med lärarna – Jag har familj och vi är bosatta i Visby. Det här ger en fantastisk möjlighet till utbildning utöver det Gotland har att erbjuda. Jag har velat bli sjuksköterska i många år. Vilka fördelar ser du med distansstudier?

– Det är ett väldigt hårt schema, men vi sätter våra egna tider. Det gäller att vara väl införstådd med att ingen kommer att tala om för dig när du ska lära dig saker, utan ha god självdisciplin. Klarar man det är det jättekul. – Vi är några som träffas och pluggar tillsammans, det är bara det att vi inte har någon lärare här. Vilka är nackdelarna?

– Har man inte så bra

disciplin hamnar man snabbt efter. Det är också svårare att diskutera sig fram till lösningar och svar, det är mer av att förstå via litteraturen pp Jag skriver u ga och anamma det. å fr en r a h när jag Den nära kontakten när en d er ll ä st och med lärare kan jag nline läraren är o sakna, att man bara kan slänga ur sig en fråga. Jag kör post itvarianten – skriver upp när jag har en fråga och ställer den när läraren är online. Hur funkar träffarna på plats i Stockholm?

– Det kostar oss en del att åka över, så det är viktigt att känna att det är värt pengarna. Och nästan varenda gång har det varit det. Det är bra lärare. Att träffas öga mot öga ger en samhörighet, vi känner att vi är en klass. Att sitta och diskutera ger mycket.

Foto: TOBIAS WALLSTRÖM

Varför pluggar du på distans?

CLARA EKENGREN Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet på distans. Termin: Börjar i höst termin två av sex. Bor: I Visby.

– Distansstudier kräver mer planering Hur är undervisningssituationen för dig som enbart har distansstudenter?

– Det kräver en annan tydlighet i läraraktiviteterna. Vi finns inte lika nära till hands för studenterna, de träffar e vara st å m en rs u K er g ju inte oss i et d tt a upplagd så klassrummet utföra tt a et ih fr dem på samma sätt et d r ä n a uppgiftern som campusem d r a ss pa studenterna gör.

ULRIKA SÖDERGREN Titel: Universitetsadjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Undervisar på: Sjuksköterskeprogrammet. Har 25 distansstudenter, tio i Huddinge och femton på Gotland. Bor: I Solna. 22 | kibladet | NUMMeR 5 | 2011

Foto: ERIK CRONBERG

Är det någon skillnad mellan campusstudenter och distansstudenter?

– Något som kan vara problematiskt är att detta är ett relationsyrke. Man formas av den kontext man är i, och här är studenterna hemma vid sin dator eller på biblioteket. De har naturligtvis verksamhetsförlagd utbildning där de får intryck av sjukvårds-

personal, patienter och närstående, men det kan vara problematiskt att utbilda på grundnivå i ett människovårdande yrke på distans. Ser du några fördelar med att studenter kan läsa på distans?

– Jag tror att det ger fler studenter möjlighet att utbilda sig. En distansutbildning möjliggör för studenterna att styra över sin egen tid på ett annat sätt. Kursen måste vara upplagd så att det ger dem frihet att utföra uppgifterna när det passar dem, om det så är på kvällar eller nätter. Vad kan förbättras när det gäller tekniken för att underlätta undervisningen?

– Vi behöver bättre teknisk support för att spela in föreläsningar och använda alla de möjligheter som Ping Pong erbjuder.

MORE AND MORE DISTANCE STUDENTS

Since the year 2000, the number of distance students has risen fourfold. KI Bladet met members of teaching staff and students at KI who talked about the pros and cons of distance learning.

mil till plugget – För mig finns inte så många alternativ – För mig som är ensamstående med tre barn finns det inte så många alternativ. Jag kan inte flytta och riva upp dem hur som helst, så jag blev väldigt lycklig när distansutbildningen kom igång igen efter ett uppehåll. Vilka fördelar ser du med att plugga på distans?

– Jag bestämmer själv när jag vill läsa, om det är på morgonen eller mitt i natten. Det är mycket frihet, men också ansvar. Vi studenter på distans i Visby har en bra relation och träffas ganska ofta här på högskolan på Gotland och diskuterar litteratur och kollar på föreläsningar. Men alla bestämmer själva om de

vill vara med, så det är ganska stor skillnad mot att läsa på campus. Finns det några nackdelar med distansstudier?

– För vår del är det att vi måste resa till Stockholm ganska ofta och det kostar väldigt mycket. För den som inte har tillgång till boende blir det tusentals kronor per gång. Vad tycker du om träffarna på plats i Stockholm?

– Vi har försökt få till att de ska vara relevanta och ge så mycket som möjligt. Hellre långa dagar än att vi ska åka många gånger. – Det är trevligt att träffa dem som går på campus, de blir bättre på den verbala diskussionen och att argumentera kurslitteratur.

Foto: TOBIAS WALLSTRÖM

Varför läser du på distans?

dagar Hellre långa ka å a än att vi sk er g n å g a mång

ERIKA LINDQUIST Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet på distans. Termin: Börjar i höst termin tre av sex. Bor: I Rone på södra Gotland.

– Vi är nåbara via webbklassrummet Vad skiljer i undervisningen för distansstudenter jämfört med campusstudenter?

ELISABETH STRANDBERG Titel: Universitetsadjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Undervisar på: Sjuksköterskeprogrammet i ämnet omvårdnad i Visby och i Huddinge. Bor: I Visby.

Foto: ERIK CRONBERG

– Undervisningen bygger mer på litteraturstudier och att bearbeta läraraktiviteter på egen hand eller i grupp. Det är g mindre katederin sn vi Distansunder som undervisning i vi tt a kräver form av föreläsra b lärare har en rt ningar. o p p teknisk su – Det är mer tidskrävande att föra en skriftlig kommunikation med studenterna, än att muntligen informera eller diskutera. Jag tycker ändå att jag får en bra kontakt med studenterna. Vi lärare är nåbara via webbklassrummet, där finns diskussionsforum, möjlighet att ställa frågor och anslagstavla som jag kan informera på.

studenter och campusstudenter?

– Vi har inte sett att det på något sätt är sämre resultat på distansutbildningen. Vi jobbar väldigt nära lärarna som har campuskurser och försöker hela tiden att kvalitetssäkra så att det är samma tentor och samma upplägg på kliniska examinationer. Är det något du som lärare efterfrågar i undervisningen av distansstudenter?

– Tekniken har otroligt stor betydelse och vi har många kanaler vi använder oss av: Skype, Ping Pong-klassrummet och program för att spela in material och publicera över webben. Det kräver att vi som lärare har en bra teknisk support och där finns en utvecklingspotential.

Upplever du någon skillnad mellan distanskibladet | NUMMeR 5 | 2011 | 23

Medicin

populärvetenskap/kultur

Organized by the KI Development Council

Universitetsbiblioteket bjuder på föreläsning och lunchsmörgås 4 oktober kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna

Det löstagbara sinnet - om glasögonens historia Ingemar Lundkvist, kulturjournalist Anmäl dig senast 29 september till Eeva-Maria.Coudurier@ki.se

9 november kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Huddinge Medicinhistoria och botanik under medeltiden Anna Konvicka, medeltidskonsthistoriker Anmäl dig senast 4 november till Mary.Agerstam@ki.se

7 december kl. 12-13 Universitetsbiblioteket i Solna Vandringens, trädgårdskonstens och sinnesupplevelsernas betydelse för brunnskuren under 1800-talet Anna Jakobsson, PhD, Landskapsarkitekt Anmäl dig senast 2 december till Lotta.Haglund@ki.se

Välkommen!

kib.ki.se/seminarier_ub

Learning to

Innovate

Innovating

to Learn

KI Cup 2011 football tournament 30:th of september

OCTOBER 5, 2011

Sign up your team for the KI Cup 2011. This year played on artificial grass at Stora Mossen IP. Seven players in each team (least 2 female). Only 12 teams in the tournament so hurry up! Only for KI employees – and only for fun! More info at website: http://intra.ki.se/staff/health/events/ki_cup_2010_ se.html Kontaktperson: Patrik.Emanuelsson@ki.se

KarolinskaInstitutet Nationell forskarskola i klinisk cancerforskning – NatiOn – utlyser kursplatser

Karolinska Institutet och Uppsala universitet erbjuder våren 2012 för andra gången en nationell forskarskola i klinisk cancerforskning. Utlysning och ansökan sker 12 september–14 oktober 2011. För ytterligare information, se ki.se/forskarskola/cancer

Från idé till livskraftig innovation Innovationskontoret erbjuder gratis stöd och rådgivning till alla som vill utveckla sin idé inom life science och hälso- och sjukvård. Välkommen att kontakta oss! 08-524 890 00 innovationofﬁce@ki.se ki.se/innovationofﬁce

n tio a ov n n I

ce ﬃ O

W O R K S H O P

The ﬁrst annual national Alumni day Nationell alumndag 4th of October, 2011 Breakfast seminar, Mindfulness, with Professor Åsa Nilsonne

4 oktober, 2011 Spännande programpunkter hela dagen

A guided tour at the Hagströmer medicohistorical library

Avslutas med mingel, dryck med tilltugg, alumniporträtt, spex och musik

For more information and to register, please visit ki.se/alumni

För mer information och anmälan besök ki.se/alumni

Only working at KI and not a former student? You can register too, just visit ki.se/alumni

Du vet väl att även du som är anställd kan gå med i KI Alumni? Registrera dig på: ki.se/alumni

PHOTOMICROGRAPHY October 17–21, 2011

Arranged by:

Shool of Technology and Health/KTH and Karolinska Institutet/ Huddinge For more information:

www.sth.kth.se/photomicrography E-mail:

Welcome!

Välkommen!

Phone:

staffan.larsson@ki.se 070-319 33 53

LEDARE

PRIS TILL LUCA JOVINE OCH MARIE CARLÉN n Sven och EbbaChristina Hagbergs pris för 2010 tilldelas forskaren Luca Jovine, institutionen för biovetenskaper och och näringslära (150 000 kr) och forskarassistent Marie Carlén, institutionen för neurovetenskap (200 000 kr). Luca Jovine får priset för sina forskningsrön som har haft stor betydelse för behandling av ofrivillig barnlöshet och utveckling av nya preventivmedel. Marie Carlén får priset för att ha utvecklat och applicerat en för neurovetenskapen revolutionerande ny teknologi, optogenetik.

NYHETER

TRE FORSKARE FÅR LÖN FINANSIERAD n Ytterligare tre disputerade forskare vid KI får upp till halva lönen betald under tre år för att arbeta i en ledande forskningsmiljö inom ramen för Vinnovas program Vinnmer. Programmet som pågår mellan 2007 och 2014 syftar till att ge en bättre könsbalans på senior nivå och ska omfatta totalt 150 forskare. I senaste omgången får 18 kvinnliga forskare sin forskarlön finansierad, däribland Ilona Silins, KI och University of Cambridge, Storbritannien, Merita Murtola, KI och Turku University, Finland samt University of Twente, Holland och University of Padova, Italien, och Jenny Forshed, KI och GE Healthcare AB.

EXTRA

PORTRÄTTET

Foto: Julia mCnamara

Willkommen, bienvenue, welcome! n

Ett hjärtligt ”Welcome!” och så en hel del praktisk information inklusive kaffepaus, det fick de internationella studenterna under introduktionsdagarna på KI den 25–26 augusti. Redan i början av veckan ordnades en tre dagars svenskkurs, allt för att göra studietiden på KI så bra som möjligt. Totalt handlar det om cirka 180 utbytesstudenter och internationella masterstudenter som börjar under höstterminen, varav 150 deltog under introduktionsdagarna.

Henrik Druid har befordrats till professor i rättsmedicin vid institutionen för onkologi-patologi från den 1 juli 2011.

Hans-Olov Adami

Tomas Hökfelt

Dessa fem får stora Stora silvermedaljen Sedan jubileumsåret 2010 delar Karolinska Institutet ut medaljer till personer som gjort särskilda insatser till stöd för KIs verksamhet. Stora silvermedaljen delas ut vid installationshögtiden i Berwaldhallen den 8 november till årets mottagare: Hans-Olov Adami, professor emeritus i cancerepidemiologi, som under sina år som prefekt byggde upp KIs institution för medicinsk epidemiologi och biostatistik till en världsledande institution. Lars Ekholm, Karolinska Institutets högskoledirektör 19851995 som var tongivande i den stora KI-reformen, KI-93, vilken innebar en ny decentraliserad organisation från den 1 juli 1993 då antalet institutioner minskade från 150 till cirka 30. Jan-Åke Gustafsson, professor emeritus i medicinsk näringslära, och tidigare prefekt vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och som gjort stora strategiska insatser, särskilt med uppbyggnaden av preklinisk forskning i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och tillkomsten av Novums forskningspark. Kerstin Hall, professor emerita i endokrinologi, som gjort mycket viktiga insatser för svensk endokrinologisk forskning. Tomas Hökfelt, professor emeritus i histologi särskilt cellbiologi, som haft stora framgångar och är universitetets mest citerade forskare med nära 100 000 citeringar. 26 | kibladet | nummer 5 1 | 2011 2010

NOTERAT

150 internationella studenter deltog under introdagarna.

NYA PROFESSORER

Jan-Åke Gustafsson

SPECIAL

Ewa Ehrenborg har anställts som professor i molekylär kardiovaskulär medicin vid institutionen för medicin, Solna från den 1 juli 2011. Torbjörn Ivert har anställts som adjungerad professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från den 1 juli 2011. Jari Tiihonen har anställts som professor i klinisk psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap från den 1 september 2011. Mats Jensen-Urstad har anställts som adjungerad professor i kardiologi vid institutionen för medicin, Huddinge från den 1 juli 2011. Rolf Sandin har anställts som adjungerad professor i fysiologi/ anestesiologi- och intensivvård, med speciell inriktning medvetande och awareness vid institutionen för fysiologi och farmakologi från den 1 juni 2011. Leif Svensson har anställts som adjungerad professor i kardiologi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset från den 1 juni 2011.

REKTOR OCH DEKAN I FORSKNINGSBEREDNING n Karolinska Institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson och dekanus för forskning Martin Ingvar ingår i den nya forskningsberedningen. Forskningsberedningens diskussioner kommer att fokuseras kring den forskningsproposition regeringen ska lägga hösten 2012.

SOKI CHOI VANN PRIS FÖR BÄSTA AVHANDLING n Soki Choi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) har fått EHMAs pris i Medical Management för bästa avhandling. Priset på 1 000 Euro delas ut till förmån för högkvalitativ forskning om hälsoorganisationer.

LMK-PRISET TILL ANNIKA BERGQUIST n Forskaren Annika Bergquist vid institutionen för medicin, Huddinge, och överläkare vid Gastrocentrum i Huddinge får det första LMK-priset för sin forskning kring gallvägscancer. Prissumman är 1 000 000 kronor och delas ut av LMK-stiftelsen som stödjer vetenskapliga möten och forskning.

Ny kurs på KI för blivande lobbyister Lobbyist på KI? Javisst. En helt ny kurs ska slipa studenterna i lobbyingarbete. – Sjukvårdspersonals och -forskares förmåga att agera på samhällsarenan är i många stycken ganska svagt utvecklad, säger Carl Johan Sundberg, chef för enheten för bioentreprenörskap. Kvällskursen ”Entreprenöriella verktyg för effektivt påverkansarbete inom styrelser och kommittéer” har lockat både nuvarande studenter och redan färdiga läkare, sjuksköterskor, socionomer och biomedicinare. Det är första gången 15-poängskursen ges på Karolinska Institutet. Syftet är att lära studenterna opinionsbildning via medier och direktkontakter med beslutsfattare. Bland föreläsarna finns bland annat riksdagspolitiker, EUparlamentariker och företrädare för PR-byråer och patientföreningar. SOFIA STRIDSMAN

Nytt nätverk för doktorander Nu drar PhD Club igång, ett nytt nätverk för KIs doktorander. Första mötet handlar om just nätverkande och hålls den 14 september på Campus Solna. – Vi vill skapa ett nätverk för doktorander som förbereder studenterna för deras framtida karriär. Vi tror att nätverk och kontakter är en viktig nyckel för att nå sina mål, säger Lina Josefsson, doktorand och en av initiativtagarna. Inget annat nätverk på KI fokuserar direkt på doktoranderna, menar hon, men PhD Club kommer också att samarbeta med andra nätverk som BioN, the Biomedicine Network, och Life Science Business Forum när fler kan vara intresserade av de ämnen som tas upp. – Med hjälp av inbjudna föreläsare kommer vi att ta upp allt från hur det är att jobba i industrin, skapa sitt eget företag till karriärcoachning. Vi kommer även lyssna mycket på studenterna och ta upp de frågor och ämnen som de vill, säger Lina Josefsson. MADELEINE SVÄRD facebook.com/thephdclub

HANS-GÖRAN TISELIUS VISITING PROFESSOR I KINA n Professor emeritus Hans-Göran Tiselius vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (Clintec), blev i samband med Chinese Urological Associations (CUA) kongress i Nanjing i juni 2011 utsedd till Chief Consultant vid Center for Prevention and Treatment of Urolithiasis in East China, CUA, samt Visiting Professor, Department of Urology, Jiangsu TCM Hospital, Nanjing University of Chinese Medicine för perioden 10 juni 2011–10 juni 2013.

14,3 MKR TILL FEM FOU-PROJEKT VID KI n AFA Försäkring har beviljat sammanlagt 35 540 400 kronor till 16 nya forskningsprojekt. Vid Karolinska Institutet får Reza Emdad 2 252 000 kronor för att hitta riskfaktorer för mobbning genom att studera olika delar av arbetslivet. Terese Stenfors-Hayes får 3 293 000 kronor för att undersöka vilka effekter effektiviseringsmodellen Lean kombinerat med hälsofrämjande arbete får för anställda vid Enköpings lasarett. Mats Ulfendahl får 3 294 000 kronor för att undersöka om transplantation av stamceller till innerörat kan skydda mot fortsatta skador och/eller förbättra hörseln. Ingrid Lundberg får 3 500 000 kronor för att undersöka om reumatiker blir bättre av fysisk aktivitet. Dan Hasson får 2 000 000 kronor för att undersöka hur stress hänger samman med hörselproblem som tinnitus och hörselnedsättning. Katarina Göransson, Stockholms läns landsting och knuten till KI får 514 000 till för en studie av hur akutmottagningars organisation påverkar arbetsmiljö och patientsäkerhet.

LENNART LEVIPRIS TILL JESPER LAGERGREN n Årets pristagare av Skandias Lennart Levi-pris för hälsofrämjande forskning är professor Jesper Lagergren vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi som ”starkt bidragit till förståelsen av orsakerna till körtelcancer i matstrupen (adenocarcinom i esofagus) och skälen till den dramatiska incidensökningen av denna tumörsjukdom”. Prissumman är 100 000 kronor och kommer att delas ut vid installationshögtiden i Berwaldhallen den 8 november.

KI-FORSKARE NY GENERALSEKRETERARE n Anna Nilsson Vindefjärd är från 1 juni generalsekreterare på den nya oberoende stiftelsen Forska! Sverige (forskasverige.se). Stiftelsen verkar för att göra medicinsk forskning för hälsa till en högre nationell prioritet. Anna Nilsson Vindefjärd arbetar även i fortsättningen deltid som senior forskare på enheten för bioentreprenörskap vid Karolinska Institutet.

BOSTEDT NY DIREKTÖR FÖR KOMMUNIKATION n

Christina Bostedt är ny kommunikationsdirektör vid KI och chef för informationsavdelningen sedan den 7 september. Hon har senast arbetat som kommunikationschef på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tidigare har hon varit biträdande informationschef på Stockholms universitet och marknadschef på ett Bonnierföretag.

Stiftelsen Samariten delar i år ut totalt 1.100.000 kronor. Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård. Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier. Ansökningshandlingarna skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda senast måndagen den 17 oktober 2011 kl 17.00. Upplysningar om ansökningsförfarande och blanketter finns på adress nedan eller via internet www.stiftelsensamariten.se.

Stiftelsen Samariten Sachsska barnsjukhuset Södersjukhuset 118 83 STOCKHOLM kibladet kibladet | | nummer nummer 51 | | 2011 2010 | | 27