Spaning
MAN TALAR OM...
... hårsäckens koppling till cancer G
rattis Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och Centrum för biovetenskaper, som får åtta miljoner kronor av Ragnar Söderbergs stiftelse för att studera hårsäckens stamceller. Tidigare i år fick du även Cancerfonden Young Investigator Award. Hur ska du använda pengarna? – De behövs eftersom jag håller på att etablera min egen forskargrupp. Cancerfondens anslag täcker min lön under sex år, och pengarna från Ragnar Söderbergs stiftelse går till medarbetare och själva forskningen. Varför forskar du om hårsäcken? Maria Kaspers forskargrupp markerar stamceller med – Jag har förälskat mig i olika färger för att kunna hårsäcken, den är ett så följa dem. Foto: MARIA KASPER fascinerande miniorgan. Den är till exempel in volverad i sårläkning, den producerar fett som smörjer cancerceller. Men när såret huden, och den är kopplad till Maria Kasper. slutits får de en stoppsignal, nervsystemet, så att vi genom till skillnad från cancerceller hårstråets rörelser kan känna som bara fortsätter att föröka sådant som vind. sig. Genom att studera skillnader Vad är det du studerar, mer exakt? mellan dessa celltyper kan vi förstå – Hårsäckens stamceller och deras mer om både sårläkning och hur koppling till sårläkning och cancer. cancer uppstår. Om du får ett sår på huden kommer Hur gör ni det? stamceller vandra från hårsäckar – Vi kombinerar två tekniker på nas botten till såret för att hjälpa ett sätt som inte gjorts förut. Dels till att läka det. De delar sig mycket markerar vi stamceller med olika snabbt och påminner i det läget om färger för att kunna följa dem, dels
BOKEN
Först ABC sedan DEF – vid olycka
M
analyserar vi genuttrycken i enskilda celler, i samarbete med Sten Linnars son här på KI. Tillsammans ger det oss helt nya möjligheter att förstå vad som styr processerna i cellen. Vad kan forskningen leda till på sikt? – Jag hoppas att vår mycket grund läggande forskning i förlängningen kan bidra till behandlingar för snabbare sårläkning och effektivare läkemedel mot cancer.
Anders Nilsson
KI-forskare utvalda till Ragnar Söderbergforskare i medicin n Sex av åtta forskare som har valts ut till Ragnar Söderbergforskare i medicin kommer från KI. Forskarna
får anslag om åtta miljoner kronor fördelat på fem år. Ragnar Söder bergforskare i medicin riktar sig mot
yngre forskare med redan uppvisade färdigheter och ambitiösa idéer för framtida forskning. (Se även sidan 30.)
ed ABC – andning, blödning, chock – lärde vi oss det viktiga första om händertagandet vid en olycka. Boken DEF – Det existentiella förbandet, Liber, tar upp det som händer sedan och ger en modell för långsiktigt existen tiellt omhändertagande av människor som drabbats av en katastrof. Boken, som är både en praktisk och vetenskaplig handledning för sjukvårds personal och medmänniskor, är författad av docent Maria Arman vid KI och Arne Rehnsfeldt, professor vid Högskolan Stord/Haugesund, Norge och KI. SIFFRAN
25
januari 2013 installeras Anders Hamsten som rektor på Karolinska Institutet vid en ceremoni i Stockholms stads hus. Han blir den 21:e rektorn i ordningen och efterträder Harriet Wallberg-Henriksson. CITATET
N
ästa år (2013) kommer KI Bladet ut med fyra num mer istället för sju. Det blir fler KI-nyheter och aktuella händelser på internwebben. Följ nyhetsflödet här: internwebben.ki.se. Har du nyhetstips? Mejla nyheter@ki.se.
Vinnarna och KI-forskare i Forskarjakten.
KI Bladet på nätet Unga vinnare blev forskare för en dag och på papper vara forskare för en dag. förälder besökte Kamratpos u har tävlingen Forskar
D
u vet väl att KI Bladet ges ut som både e-tidning och som pdf? Gå in på ki.se/kibladet så hittar du aktuella och tidigare nummer av tidningen. Får du ditt tryckta exemplar av KI Bladet till rätt adress och rätt antal ex? Du kan uppdatera dina uppgifter genom att skicka ett mejl till kibladet@ki.se.
N
jakten 2012, som arrang eras av Karolinska Institutet och Kamratposten, gått i mål. Tävlingen har pågått under sommaren och hösten på en tävlingssajt och KPwebben.se. Under avslutningen fick vin narna – 15 barn födda mellan 1999 och 2005 – prova på att
Forskarjakten 2012 har haft åtta deltävlingar med olika medicinska teman. Varje tema har letts av en forskare vid Karolinska Institutet, som också utsett två vinnare i respektive deltävling. Avslutningen pågick under två dagar i november då barnen tillsammans med en
tens redaktion och Karolinska Institutet, bland annat Kliniskt Träningscentrum, KTC, Karolin ska universitetssjukhuset Solna och MTC:s kurslabb på Cam pus Solna. Forskarjakten ord nas i syfte att väcka barns och ungas intresse för medicinsk vetenskap och forskning.
KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2012. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2012. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet
Jag hoppas att min far och min svärfar just nu är någonstans tillsammans och upplever detta. Jag vill lyckas hjälpa patienter med iPS-tekniken innan jag förenas med mina två fäder. Nobelpristagaren Shinya Yamanaka avslutade sin Nobelföreläsning på KI den 7 december genom att uttrycka stor tacksamhet till sin avlidne far och svärfar, och hela sin familj.
Foto: STAFFAN LARSSON
Fler KI-nyheter på internwebben
Nästa nummer av KI Bladet kommer den 22 februari 2013.
kibladet | nummer 7 | 2012 | 3
PORTRÄTTET
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
innovation
NOTERAT
Sagolikt med årets Nobelpristagare Den första grodan som föddes efter kärn överföring hade ganska bra kvalitet, den levde i 20 år
nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2012
Sir John B Gurdon, född 1933 i Dippenhall, Storbritannien. Verksam vid The Gurdon Institute i Cambridge. Shinya Yamanaka, född 1962 i Osaka, Japan. Verksam vid Kyoto University, leder Centrum för iPS-forskning och användning. Senior forskare vid Gladstone Institutes.
Fullt med folk som vandrade i snön mot Jacob Berzeliussalen, istappsprydda lyxbilar och huttrande tv-journalister. Allt gav känslan av att det var något särskilt i görningen på Karolinska Institutet den 7 december. Och det var det – årets Nobelföreläsningar med John B Gurdon och Shinya Yamanaka. Inne i värmen blandades rösterna från särskilt inbjudna och studenter. Men det blev knäpptyst när rektor Harriet Wallberg-Henriksson inledde, varpå professor Urban Lendahl introducerade den brittiske Nobelpristagaren. John B Gurdon förklarade att det var en speciell dag i hans liv. Därefter gick han rakt på sak och berättade om hur han gjorde sin Nobelprisbelönade upptäckt – att en cellkärna från en specialiserad grodcell kan omprogrammeras till ett icke-specialiserat tillstånd om den överförs till ett ägg. Från dessa manipulerade ägg utvecklades livs levande grodor. – Den första grodan som föddes efter kärnöverföring hade ganska bra kvalitet, den levde i 20 år och fick 4000 barn, mindes han. Men omprogrammering genom kärnöverföring är svårare än det låter. John B Gurdon använde krigsmetaforer för att beskriva hur cellkärnan och ägget kämpar mot varandra för herraväldet över cellens öde. Ägget är inställt på att omprogrammera cellkärnan, som normalt kommer från en spermie. Om ägget vinner kan ett embryo börja utvecklas. Men cellkärnan har ett inbyggt motstånd mot äggets attack som Gurdon än idag kämpar med att förstå. När Shinya Yamanaka år 2006 publicerade sin forskningsartikel om iPS-celler var forsknings världen som trollbunden, sa Urban Lendahl när han introducerade den japanske Nobelpristagaren. Sedan trollband Shinya Yamanaka publiken med en sagolik föreläsning. Han berättade om hur han övergav sin bana som kirurg, något som han ”helt saknade talang för”, och i stället försökte hjälpa patienter genom forskning. En serie oväntade upptäckter tog honom från blodkärlsforskning via cancerforskning till stamcellsforskningen som skulle resultera i utvecklingen av de Nobelprisbelönade iPS-cellerna. En nyckel till hans framgång var
mentorerna
14 | kibladet | nummer 7 | 2012
som
uppmuntrade
Som i en saga – fast på riktigt. Gurdons första groda levde i 20 år. Foto: STAFFAN LARSSON
honom att utveckla sin forskning, trots att han envisades med att motbevisa deras hypoteser. – Jag försöker vara en lika bra mentor, men det är mycket svårt. Jag gör mitt bästa, sa han. Shinya Yamanaka berättade också att han vid en ofrivillig återkomst till Japan efter en tids arbete i USA drabbades av en svår ”PAD” (Post American Depression), och då skrattade publiken. Han var så nedslagen att han nästan slutade forska. Men när han fick veta att andra forskare hade lyckats framställa mänskliga embryonala stamceller fick han tillbaka sin motivation. – Då visste jag att stamceller skulle kunna användas för att hjälpa patienter, sa han. Han fick möjlighet att starta
ett eget laboratorium och började utveckla en metod för att omprogrammera vanliga kroppsceller från patienter till stamceller, något som han tänkte skulle befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller. Han visste att det var möjligt tack vare bland annat Gurdons upptäckter, som publicerades samma år som Shinya Yamanaka föddes. – Utan hans arbete skulle jag inte stå här i dag, sa Shinya Yamanaka. Forskargruppen nådde sitt mål efter sex år. Ytterligare sex år senare, dagen innan offentliggörandet av årets Nobelpris, råkade Shinya Yamanaka befinna sig på samma konferens som Harriet Wallberg-Henriksson i Kyoto, Japan. – Jag tyckte att hon blinkade åt mig när hon gick, men jag var inte säker. Nu vet jag att jag hon gjorde det, sa Shinya Yamanaka. Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se
Fabulous lecture by this year’s Nobel laureates
This year’s Nobel laureates in Physiology or Medicine, John B Gurdon and Shinya Yamanaka, gave a lecture at Karolinska Institutet on 7 December. John B Gurdon talked about how he made his prize-winning discovery that a nucleus from a specialised frog cell can be reprogrammed to a non-differentiated state if transplanted into an egg. Shinya Yamanaka thanked Gurdon for his work, which made possible his own method for reprogramming normal mature cells into stem cells.
Då visste jag att stamceller skulle kunna användas för att hjälpa patienter
Read the text in full at ki.se
Yamanaka berättade att han ville befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller. Foto: STAFFAN LARSSON
Hallå tekniska forskare och kliniker! Slå era påsar ihop och ansök om projektanslag hos oss.
Barncancerfonden utlyser 35 miljoner kronor för gränsöverskridande samarbeten där forskare inom medicin och teknik tillsammans får möjlighet att utveckla innovativa lösningar på medicinska problem.
Sista ansökningsdag 15 januari 2013. Läs mer på www.barncancerfonden.se/medtek
PG 90 20 90-0
kibladet | nummer 7 | 2012 | 15