Medicinsk Vetenskap nr 1 2012

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 1 2012

2 vid Karolinska Institutet Nr 1 201

Pris 50 kronor

Rätt tarmflora sjukdomar | Få|inte panik Rädslans väg| Sällsynta | Framtidsoperation Eksem kan göra sjuk frisk Forskarna det ovanliga Testpilot i känslolabbet gav nyaom luftvägar

TE MA

Konsten att tolkamot en risk Forskarna kliet

Se informationsfilmen om Helaflex på www.helaflex.se

Smärtande, ömma och stela leder?

Helaflex är värd att prova. Ömma och stela leder samt nedsatt rörelseförmåga beror oftast på en naturlig åldersrelaterad förslitning i lederna, så kallad artros. Bara i Sverige beräknas närmare en miljon människor vara drabbade. De flesta är över 60 år och majoriteten är kvinnor.

medicinalört som under lång tid och i stor skala har använts i länder som Tyskland, England och Frankrike för att lindra artros i exempelvis knä, höfter och rygg. Helaflex är i Sverige godkänt av Läkemedelsverket.

Sjukdomen är ofarlig men det dagliga livet påverkas ofta. Det blir jobbigt till exempel att promenera, gå i trappor, cykla eller spela golf.

Både hälsan och humöret påverkas ofta negativt. Därför är det värt att prova Helaflex.

Studier på 3 000 personer med artros Läkemedelsverkets godkännande är baserat på den långa traditionella användningen, den höga säkerheten och tillverkningskvalitén.

Därutöver har studier genomförts på närmare 3 000 personer med just artros. Resultat från kliniska prövningar ger visst stöd för användning av djävulsklo vid artros.

Godkänd av Läkemedelsverket Du kan tryggt använda Helaflex. Det är nämligen Sveriges enda växtbaserade läkemedel som är godkänt att användas just vid artros.

Helaflex består av ett väl undersökt extrakt utvunnet ur djävulsklo. En

Receptfritt Helaflex är receptfritt och säljs på apotek och i hälsofackhandeln.

Artros kan till exempel drabba fingrar, tår, knäleder, höftleder och även käkleden.

Fakta Helaflex är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av smärta och stelhet vid lätt ledförslitning (artros). Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.

Dosering: Vuxna, 1 tablett morgon och kväll. Intas i samband med måltid och lämpligen med 1⁄2 glas vatten.

Tabletterna bör sväljas hela.

Helaflex rekommenderas ej till barn. Läs mer på bipacksedeln eller på fass.se.

Helaflex – Det enda godkända, traditionella växtbaserade läkemedlet mot artros.

4_Helaflex_185x245.indd 1

Stäng av

stadens stressande ljud

Konsumentkontakt: Hela Pharma 0515 77 78 79 eller besök www.helaflex.se

2012-02-13 14.19

föda barn Sidan 31 Fler överlever hjärtstopp utanför sjukhus Sidan 32 Ledare Fler fettceller hos feta Sidan 36 Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdömda Sidan 42 Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46 God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter Sidan 48 Därför gör det ont att

Vi kan skapa något unikt

r har ordet t Wallberg-Henriksson

mna möten med blodsugande kryp

Medicinsk Vetenskap 2/08

Medicins ap Nr 3 2011 kVetensk

tet Nr 3

ska Institu

2011

Pris 50

kronor

vid Karolin

nobbas | Kondom unga Kreativitet vid tillfällig sex bland

ålar | Ljusersstr re hjärnforska upply

galenskap gränsar till

t Plugga rät TEMA

Forskarna rnan lär sig om hur hjä

2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

lasse skog

Nyligen fick vi veta att Astra Zeneca lägger ner forsknings- Sidan att38 färre Aktuellt/Noterat.

Sidan 3–5 • Publicerat.

• länBoktips. Sidan 50 verksamheten i Södertälje och att 1 200 personer förlorar sina der har råd Omslaget: Skogssork av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna jobb. Beskedet kom oväntat och kändes dramatiskt. Många att köpafotograferad nya, företrädare för svensk forskning frågar sig vad Sverige har gjort dyra läkemedel. för fel? Varför lämnar storföretagen vårt land och vad kan viHarriet Wallberg-Henriksson Allt detta gör att är rektor vid Karolinska Institutet göra för att påverka situationen? de stora läkemeUtbildnings- och forskningsminister Jan Björklund har agedelsjättarna bantar rat snabbt genom att tillsätta en särskild samordnare för att sina forskningsav”minimera skadeverkningarna”. Uppdraget har gått till före delningar. I stället detta utbildningsministern Lars Leijonborg. satsar man på samAlla insatser somsorkfeber. bidrar till attMediernas Sverige kan verkan med universie har jag inte Detta är positivt. vanligare, nämligen präglat forskningen kring prostatacancer. behålla den unika kompetensen som finns i Södertälje är välteten och mindre bioa mig av gamla rapporter om de fästingburna sjukdomarScreening och kunskap om en eventuell komna. Men frågan är om inte Leijonborgs uppdrag är felforteknikföretag. tt område där jag nas spridningsområden och bristen på sjukdomsutveckling ställer både läkare och mulerat? Skadeverkningarna av Astra Zenecas beslut behöver Hur gör vi då för att vända det dystra beskedet från Astra Zea på beprövad TBE-vaccin blivit ett lika säkert patienter inför svåra En operation av att vi nu har inte bli så stora som befarathar om nästan vi tar vara på möjligheten att i neca till något positivt ochval. nyskapande?

Jag menar stället skapa något nytt. Uppdraget till Leijonborg borde vara nskaplig evivårtecken som vitsippor.

Förra året slog ett lysande kan tillfälle att till stärka svensk klinisk forskning och läkeprostata leda livslånga biverkningatt ”bygga något unikt som stärker Sverige som forskningsnamedelsutveckling.

Här finns en möjlighet att bilda ett nationellt för solbad, trädantalet fall av sorkfeber hos människa ockar och sänkt livskvalitet hos den drabbade tion.” center för samordning av kliniska prövningar. Vissa andra delar i skog och mark så rekord i vårt land. Vid Karolinska Instimannen. Samtidigt vet vi idag att operaVisst kan nedläggningen i Södertälje delvis hänföras till att av verksamheten i Södertälje skulle kunna integreras i det nybilvälkomna möten tutet bedriver vi framgångsrik forskning tionSciLifeLab av prostatacancer kan rädda liv. vi har misslyckats. Sverige skulle behöva större skattelättnader dade i Stockholm-Uppsala. ugande krypen.

I om både TBE och sorkfeber, något som är Läs också om nya spännande studier inför internationella storföretag och deras nyckelpersoner.

Hälsooch sjukvården har inte heller varitmed särskilt benägen attvissa samarFör inte förlora forskare med värdefull spetskompetens ött fästingplågan viktigt inte minst tanke på att omatt mitt eget forskningsområde, diabetes. beta med industrin kring utvecklingen av nya behandlingar och bör vi också överväga att ta till vara på dessa nyckelpersoners ck smör och lite forskningsrön tyder på att ett allt varmare Forskare vid Karolinska Institutet har nya läkemedel. Universitet och högskolor borde också ha ett kunskaper i våra befintliga centra för neuroforskning inom akataget och ärbättre karriärsystem klimat för kanpersoner bidra till spridning av akablandVi annat transplantation av att in-skapa ett somökad vill alternera mellan demin. bordevisat även att undersöka möjligheterna ut, det vet jag be-och industri. zoonoser. sulinproducerande celler från bukspottdemi På minuskontot ligger dessutom att Sverige system för att stödja tidiga upptäckter och dessutom bygga viär ett litet och dyrt land. dare på de vetenskapsparker som redan Ett annat tema i det här numret är körteln till ögat hos möss kan ge finns. en Alla dessa åtgärder rymmer möjligheter att åstadkomma nådicinsk Vetenprostatacancer, den cancerform som är mängd olika möjligheter när det gäller Men Astra Zenecas beslut måste ses i ett större sammangot nytt. Om vi förverkligar de bästa av de idéer som nu diskugburna sjukdovanligast mänom i Sverige och somstorökad kunskap och kanske till och med kommer Sverige hang än så. Oavsett vad bland man tycker de internationella teras efter Astra Zenecas nedläggningsbesked, a och en annan också skördar flest liv.

De senaste åren har framtida bot. företagen är trenden tydlig. Mycket av det som påverkar dessa att stärkas som forskningsnation inom life science. företag har inte med Sverige att göra. m som smittar debatten kringeller så svensk kalladforskning PSA-screening Nya produkter är exempelvis både mer tidskrävande och dyrare om blivit allt och risken för överbehandling i mycket att ta fram än för bara ett par decennier sedan. Det är också fler och fler patent som går ut, något som gör att bolagens vinster Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet på sikt minskar. Den ekonomiska krisen i Europa innebär även

Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 1/2012

11–22

När eksemen kliar som värst önskar man att det fanns en bra medicin mot klåda.

Men kliet vid eksem skiljer sig från det vid till exempel myggbett, visar forskning, och kan i dag inte behandlas. Läs mer om en av våra vanligaste och mest irriterande sjukdomar i temat om eksem.

i stockphoto

AKTUELLT

TEMA: Eksem

Rutiner och ritualer Vården i livets slut har kartlagts.

10 Tio frågor om prostatacancer Stor studie ska ge bättre diagnostik.

24

12 Studiebesök på eksemskolan.

14 Det kliar på samhällskroppen.

17 Illustration: En vanlig plåga.

21 Fem frågor: Om kortisonbehandling.

22 Krönika: Stress och eksem.

28 Forskarporträttet

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP

8

Nyfiken på buller Ljuden som stressar oss.

Möt Paolo Macchiarini – en poetisk stjärnkirurg.

32 Konstgjorda luftvägar Så gjordes operationen.

38

Forskningens vardag Rädsla framkallas och studeras i labbet.

45 Avhandlingen: Preventivmedel

Myter hindrar fattigdomsbekämpning i Uganda.

46 Fördjupning: Medicinsk informatik Så navigerar forskarna i informationskaoset.

25

4 Aktuellt: Nyheter från KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter.

35 Fråga forskaren: Om medicin.

36 Kort om KIs forskning: Notiser.

42 Topplistan: De bästa publikationerna.

49 Boktips: Böcker av KIs forskare.

36

Omslagsbild: science photo library

johan bergmark

Att se dem få en ny chans att leva sina liv är fantastiskt, en stor upplevelse.

38

Paolo Macchiarini om två småbarnspappor som räddades genom en avancerad operationsmetod. Läs mer i porträttet på sidorna 28–30 och grafikuppslaget på sidorna 32–33.

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 1/12 3

Aktuellt från KI

frank gunn/scanpix

Redaktören har ordet Forskning för en bättre vardag Alla som har haft eksem – och vi är många – vet att klåda är ett extremt irriterande inslag i vardagen. Men det är inget man dör av. Så är det ett ämne värt att göra ett temanummer om?

Absolut, tycker vi på Medicinsk Vetenskap. De vardagliga krämporna påverkar livet för många människor. Kanske är det också just vardagligheten som ligger bakom att patienterna allt för sällan kan få ett klart svar på vad som orsakar eksemet. ”Det har inte varit så fancy att forska på eksem”, säger en av forskarna i tidningen. En annan påpekar att handeksem brukade kal�las ”husmorseksem”, en kvinnoåkomma som kommer av för mycket köksarbete, och att förebyggande åtgärder när det gäller kemikalieinnehållet i produkter som diskmedel inte har prioriterats av manliga makthavare.

Tack och lov finns det forskare som försöker göra skillnad.

I det här numret berättar vi också om alla de ljud som vi helst skulle vilja slippa – så kallat buller. Vi märker ofta ljuden först när de försvinner, när en fläkt plötsligt stängs av eller när vi kommer ut på landet och känner tystnaden och lugnet i hela kroppen. Forskningen tyder på att många ljud har en stressande inverkan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Resultatet av forskningen kan på sikt bli tystare städer och arbetsplatser, alltså en bättre vardag för oss alla.

Vi berättar också om en ny operationsteknik där cancersjuka patienter får en ny luftstrupe, skapad med hjälp av nanoteknik och patientens egna stamceller.

Om forskaren bakom tekniken har rätt så kan tekniken på sikt ersätta dagens transplantationsmetoder och göra helt nya typer av transplantationer möjliga, till exempel av delar av hjärtat.

Ola Danielsson

Tf redaktör

4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

– För mig är det ett jättespännande sätt att ge tillbaka. Under mina 20 år som aktiv ishockeyspelare har jag varit involverad i många olika välgörenhetsprojekt, men det här är något helt nytt, säger Mats Sundin.

Här i en match 2008.

Mats Sundin ger miljoner till medicinsk forskning Förre landslagsspelaren och NHL-proffset i ishockey Mats Sundin lägger grundplåten till ett nytt svensk-kanadensiskt forskningsutbyte om barns hälsa. Mats Sundin donerar motsvarande 2,2 miljoner kronor till ett forskningsprogram som instiftas gemensamt vid Karolinska Institutet och University of Toronto. Med Sundins gåva inrättas The Mats Sundin Award, ett utbytesprogram för elitforskning, där unga disputerade forskare från Karolinska Institutet tillsammans med kollegor från University of Toronto ska forska inom regenerativ medicin och neurologisk utveckling.

Det handlar bland annat om hur arv och miljö under ett barns första levnadsår påverkar generna senare i livet och vilka effekter det får för hälsa, inlärningsförmåga och utveckling.

– Jag tycker att det är viktigt att alla barn får en fair chans i starten på livet. Det känns bra att kunna hjälpa till att hitta sätt att förebygga sjukdomar och att hjälpa oss människor på vägen, säger Mats Sundin.

35

procent av svenskarna kan tänka sig att köpa läkemedel via andra webbplatser än godkända internetapotek. Det visar en undersökning från Läkemedelsverket.

CATHERINE POUEDRAS/science photo library

Nytt forskningscenter med Astra Zeneca

Karolinska Institutet och Astra Zeneca ska tillsammans utveckla nya redskap för diagnostisk avbildning. Här ses hjärnan hos en patient med Alzheimers sjukdom, avbildad med PET-teknik.

Samtidigt som Astra Zeneca beslutat att avveckla sin forskningsverksamhet inom neurovetenskap i Södertälje bildar läkemedelsföretaget ett nytt forskningscentrum tillsammans med Karolinska Institutet. Forskningen som ska bedrivas på centret strävar efter att finna nya biomarkörer för olika sjukdomar.

Astra Zeneca och Karolinska Institutet har också skrivit ett treårigt samarbetsavtal om avancerad avbildningsteknik, vilket kan underlätta utvecklingen av läkemedel mot sjukdomar som kronisk smärta, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

– När läkemedelsindustrin globalt minskar sitt engagemang i grundforskning blir universitetens roll tydligare i arbetet med att utveckla nya läkemedel i de tidiga faserna, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet.

’’

Hyperstressade, twittrande hjärnor kan till slut bara producera twitterkorta tankar.

Martin Ingvar, professor i klinisk neurofysiologi, om att sömn och fysisk aktivitet är viktigt för att hjärnan ska fungera bra. Till DN.

Sällsynt tilllstånd var mitokondriell sjukdom karolinska institutet

KIs forskning för 50 år sedan Cellernas ”kraftverk” är de så kallade

mitokondrierna. I dessa förbränns socker och fett varpå den frigjorda energin lagras i ATP-molekyler som utgör ”energivaluta” i cellens livsprocesser.

När mitokondrierna inte fungerar som de ska kan resultatet bli fatalt. Den förste som beskrev ett sådant tillstånd var Rolf Luft, numera bortgången professor i endokrinologi vid Karolinska Institutet.

Under 1940-talet tog han hand om en kvinnlig patient som led av en okänd sjukdom som fick hennes ämnesomsättning att skena. I över ett decennium sökte Rolf Luft förklaringen. År 1962 publicerade Rolf Luft och hans kolleger en sammanfattande artikel där de beskrev flera särdrag hos kvinnans sällsynta tillstånd. Bland annat kunde de visa att kvinnans mitokondrier var defekta när det gäller regleringen av energiomsättningen: när cellens energibehov minskade ströps inte förbränning-

Rolf Luft var en pionjär inom mitokondriell medicin.

en i mitokondrierna och följden blev en stark värmeutveckling. De kunde också med hjälp av elektronmikroskopi konstatera att många av kvinnans mitokondrier hade ett abnormt utseende.

Studien representerade starten för det

som numera kallas mitokondriell medicin, ett område inriktat på såväl sällsynta ärftliga sjukdomar som mer universella biomedicinska frågeställningar – Luft var en pionjär som öppnade ett nytt fält inom den medicinska forskningen, säger Nils-Göran Larsson, professor i mitokondriell genetik vid Karolinska Institutet. Forskningen är av stor betydelse eftersom nedsatt mitokondriell funktion även verkar spela stor roll vid olika typer av folksjukdomar, till exempel diabetes, och när det gäller kroppens åldrande.

Olle Bergman

Läs mer om viktiga upptäckter vid Karolinska Institutet i boken 114 Important Scientific Contributions from Karolinska Institutet.

Författare: Jan Lindsten med flera

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 1/12 5

Utblick

Smarta nanopartiklar kan höra

Forskarna har, genom att fånga en nanopartikel av guld i en laserljusstråle och sedan mäta hur ljudvågor rubbar den, kunnat detektera ljud som är en miljon gånger svagare än de ljud som vårt mänskliga öra kan höra.

Forskarna hoppas kunna utveckla ett akustiskt mikroskop som kan upptäcka mikroorganismer genom att ”höra” dem.

Nanotekniken går fort framåt även inom medicinen och nyligen lyckades amerikanska forskare, med hjälp av så kallad DNA-origami, skapa små ”robotar” som kan leverera läkemedel på plats vid tumörer via en ”key-and-lock”-mekanism.

Robotstrukturen, som är gjord av DNA, har ett antal läkemedelsmolekyler inuti sig. På utsidan placeras molekyler som kan känna igen andra mottagarmolekyler som är specifika för cancercellerna. Först när roboten når målcellerna och binder till mottagarmolekylerna ändrar den form och töms på sitt läkemedelsinnehåll. Försöken har hittills utförts i cellkulturer.

– DNA-origami är ett mycket avancerat sätt att bygga läkemedelskapslar. Framtida studier får nu utvärdera om och hur dessa robotar kan cirkulera i människokroppen, säger Andreas Nyström, forskare vid institutionen för neurovetenskap.

Cecilia Odlind Physical Review Letters januari 2012 Science februari 2012

iSTOCK PHOTO

Nyfiken på hur en bakterie låter? Världens första nanoöra, som nu konstruerats av tyska forskare, kan råda bot på detta.

Det krävs ett nanoöra för att höra ljudet från bakterier.

Små partiklar som kan göra stor skillnad

Nanoteknik innefattar material och system vars strukturer och komponenter är av nanostorlek, det vill säga mellan 1 och 100 nanometer. För att få en känsla för storleken kan man tänka att skillnaden mellan en nanomolekyl på en nanometer och en fotboll är lika stor som skillnaden mellan en fotboll och jordklotet.

Läs mer om nanomedicinsk forskning på www.medicalnanoscience.se.

ISM/science photo library

Stora skillnader mellan primärtumör och metastaser

Skillnaderna mellan primärtumörer och metastaser kan vara större än man har trott.

6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

En av de största utmaningarna inom onkologin är att behandla cancer som har spritts från den ursprungliga tumören och bildat dottertumörer, metastaser. Kanadensiska forskare har nu upptäckt att metastaser och primärtumörer av typen medullablastom, en form av hjärntumör, hos möss har stora genetiska skillnader.

Forskarna hittade bara några mutationer som var gemensamma för primärtumören och metastaserna från samma mus, medan mutationerna i metastaser från olika möss hade större likheter. I studien presenteras även resultat som tyder på

liknande genetiska skillnader även hos människor. Forskarna för fram hypotesen att metastaserna uppstår från enstaka celler i primärtumören, som därefter sprids i kroppen och bildar metastaser med en ny uppsättning av mutationer.

En fråga som väcks är om dessa skillnader innebär att primärtumörer och metastaser svarar olika på behandling och kanske bör behandlas på olika sätt. Forskarna argumenterar för att så kan vara fallet, men betonar att mer forskning krävs.

Ola Danielsson Nature februari 2012

’’

Det vore övermaga att ge papporna hela äran för de minskade skadorna under denna period, förklaringen är säkert mer komplex.

Lucia Laflamme, professor i skadeepidemiologi, i en debattartikel i SvD där hon tillsammans med kollegor bemöter professor Annika Dahlströms tes om att små barn som är hemma med sina pappor löper ökad risk att skada sig. Statistiken i deras forskningsresultat pekar snarare i motsatt riktning.

Utblick

anna ödlund

Strukturerat livsstilsprat hos doktorn på gång Såväl vårdpersonal som patienter vet det innerst inne: att sluta röka och dricka mindre, äta nyttigare och röra på sig mer är den enklaste vägen till en bättre hälsa. Trots detta har sjukdomsförebyggande arbete och livsstilsförändringar ingen självklar ställning inom sjukvården.

Det menar i alla fall Socialstyrelsen som nu har publicerat riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska bli bättre på att hjälpa patienterna på traven.

Riktlinjerna, som tagits fram i samarbete med forskare vid bland annat Karolinska Institutet, säger att patienter som har ohälsosamma levnadsvanor ska erbjudas hjälp och stöd med olika former av strukturerade rådgivande samtal.

Syftet är att förebygga bland annat cancer, hjärtsjukdomar, övervikt, leverskador och diabetes. Riktlinjerna, som vänder sig till all personal inom sjukvården, ska nu lanseras med hjälp av en extra satsning från regeringen.

Elsa Torell

”Riktlinjerna får en stor betydelse”

”Riktlinjerna stöttar läkare, personal och planerare inom hälso- och sjukvården, som får tydligare information om hur de kan hjälpa patienter som lever i riskzonen för att utveckla problem. Patienter med alkoholproblem kommer förhoppningsvis att få bättre stöd och hjälp. Jag tror att det kommer att betyda mycket att läkarna och landstingen nu får vetenskapligt underlag för att ta upp dessa frågor.”

Ingrid Larsson, forskare i klinisk näringsfysiologi vid Göteborgs Universitet.

Har varit med och tagit fram riktlinjerna kring matvanor.

”Det finns en osäkerhet inom sjukvården om vilka kostråd man ska ge, men också om på vilket sätt råden bör ges. Nu införs rådgivningsmetoder som är bevisat effektiva. De som har mest ohälsosamma matvanor lever ofta ohälsosamt också på andra sätt, och för denna grupp kan hälsovinsterna bli mycket stora.”

camilla svensk

Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Har varit med och tagit fram riktlinjerna kring alkohol.

björn henning

”De nya riktlinjerna kommer att få stor betydelse, bland annat genom att förtydliga sjukvårdens uppgift vad gäller förebyggande insatser.

Att få fysisk aktivitet på recept har visat sig vara ett effektivt sätt att få de som inte är vana att vara fysiskt aktiva att börja röra på sig regelbundet. Följsamheten är i många fall lika god, som för de som exempelvis medicinerar för en kronisk sjukdom”.

stefan zimmerman

privat

Agneta Ståhle, docent i sjukgymnastik vid Karolinska Institutet.

Har varit med och tagit fram riktlinjerna kring fysisk aktivitet.

Hans Gilljam, professor emeritus i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Har varit med och tagit fram riktlinjerna kring tobak.

”Rådgivning och stöd är den mest effektiva behandlingen mot rökberoende, i kombination med läkemedel. Riktlinjerna är ett viktigt steg i kampen mot tobaken men det återstår ett stort arbete med att implementera dem i sjukvården, jag hoppas att politiker och beslutsfattare kommer att ta sitt ansvar.”

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 1/12 7

Aktuellt: Vård vid livets slut Den palliativa vården, vård i livets slutskede, har ibland beskrivits som en tyst kunskap. Men forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Umeå universitet har nu undersökt och beskrivit vad vårdpersonalen faktiskt gör utöver läkemedelsbehandling. De såg hur döden bemöttes med både rutiner som anpassades till den döende och olika ritualer. text Madeleine Svärd

Ritualer fyller tomrum vid livets slutskede ulf torstensson

Olav Lindqvist

Studien var en del i det treåriga projektet OPCARE9, med fokus på patienter under livets sista dagar och timmar inom specialiserad palliativ vård.

– Vi fäste oss särskilt vid kroppsvården. I litteraturen om vård i livets slutskede har det mest handlat om läkemedel och det svåra samtalet, men i praktiken väcks också många frågor om hur man ska ta hand om kroppen, säger Olav Lindqvist, forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.

Beslut behöver inte bara fattas om vad som ska göras – eller inte göras, utan också i vilket skede, på vilket sätt eller varför, berättar han. Och om det ska göras av vårdpersonal eller en anhörig och för den anhöriges eller patientens skull.

– Den komplexitet vi fann skiljer sig från den, många gånger, gängse bilden av vård i livets slutskede som ”basal”, säger Olav Lindqvist.

Forskarna samlade in data från sexton olika palliativa enheter. Förutom i Sverige även i de övriga deltagarländerna Argentina, Italien, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Slovenien, Storbritannien och Tyskland.

Personalen fick tillsammans diskutera vad de gör under patientens sista tid i livet. Listorna med vad de utförde, och om det var sjuksköterskor, läkare eller annan personal som utförde något, sammanställdes sedan av

8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

forskarna. I nästa steg sattes listorna upp på enheterna för att personalen skulle skriva ner ytterligare aktiviteteter. Till slut fanns 914 vårdaktiveteter beskrivna.

Munvård var ett exempel som beskrevs som viktigt den sista tiden, sannolikt för den döende, men också i kontakten med de anhöriga eftersom det är svårt att sitta bredvid någon som luktar illa ur munnen. Den typen av kroppsvård var något som också kunde vara ett sätt att göra de anhöriga delaktiga i omhändertagandet, ibland ville de utföra den själva. Samtidigt väckte det etiska frågeställningar. Om patienten bet ihop, skulle man då inte utföra munvården. Och om man visste att det kanske bara var timmar kvar innan patienten skulle dö, skulle man ändå vända på kroppen för att byta förband om patienten hade liggsår.

Personalen försökte också skapa en estetiskt tilltalande, trygg och behaglig miljö, inte så mycket den fysiska miljön som den sensoriska – att bädda med egna lakan istället för vårdenhetens vita, att illaluktande innehåll i papperskorgar togs bort ur rummet, dämpade ljud, musik.

– Döden beskrevs inte som ett ögonblick, utan som en process, berättar Carol Tishelman, professor i omvårdnad vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet och en annan av forskarna i studien.

– Vi blev tagna av de data som kom fram. Variationen

folio

Ljud ljus och andra sinnesupplevelser var viktigt under patienternas sista tid.

var så stor. Någon berättade till exempel att de kunde rulla ut sängen på balkongen för att patienten inte bara skulle se utan också ”känna” solnedgången, säger hon.

Vårdpersonalens beskrev också olika ritualer, religiösa men också andra sorters ritualer. Exempelvis beskrev personal som arbetade i hemmet hur de slutade att ringa på hos den döende, och istället försiktigt knackade på. Att de började tala tystare.

Som en direkt fortsättning av resultatet i OPCARE9 fortsatte studierna av ritualer.

– Det är viktigt med ritualer både för personalen och anhöriga när någon dör. Det finns formella ritualer som att fylla i dödsattesten och att boka begravningsbyrå, men många anhöriga vet inte vad som händer sedan.

Ritualer är ett sätt att skapa mening, och döden är kanske den största existentiella oordning som vi upplever, säger Carol Tishelman.

Vid ett tillfälle lade hon särskilt märke till att ritualen att tända levande ljus när någon har dött, hade förbjudits på vissa vårdenheter på grund av brandrisken. Det var på Stockholms sjukhem, där hon är forskningsverksam, som en sjuksköterska ställde frågan: ”Hur ska vi

uppmärksamma döden nu när vi inte längre får tända levande ljus”. Det var då hon fick idén till en tävling som riktar sig till studenter på alla nivåer vid Karolinska Institutet och Konstfack. Genom att rikta sig till personer med olika bakgrunder och kunskaper, är Carol Tishelman övertygad om att nya idéer för ritualer i livets slutskede kan skapas. De kanske inte passar alla men kan fylla en lucka på till exempel de enheter där levande ljus inte längre får tändas.

stefan zimmerman

’’

Ritualer är ett sätt att skapa mening, och döden är kanske den största existentiella oordning som vi upplever.

Carol Tishelman

Olav Lindqvist hoppas att resultatet av studierna i OPCARE9 kan leda till en diskussion och fortsatt forskning om vården i livets slutskede. Till exempel när det gäller miljön för döende patienter eftersom alla inte dör på specialiserade palliativa enheter. De flesta dör på äldreboenden eller på olika typer av vårdavdelningar på sjukhus.

Skillnader är även tydliga mellan storstad och glesbygd.

– Skälet till att vi har haft fokus på specialiserade palliativa enheter var att det kan beskrivas som ett slags idealt sätt att arbeta med patienter i livets slutskede. Vi hoppas att det ska ge intressanta aspekter för att utveckla vården även på andra platser där människor lever sin allra sista tid, säger Olav Lindqvist. F M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 1/12 9

Tio frågor om prostatacancer stefan zimmerman

Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, samt vetenskaplig chef för världens största prostatacancerstudie.

text Peter Örn

Män som utreds för prostatacancer ställs inför svåra dilemman. En ny stor studie, STHLM3, ska leda till säkrare diagnostik och behandlingsbeslut. Vi frågade Henrik Grönberg:

Kommer en lösning på männens dilemma?

1

– Det finns två dilemman: Bör man gå vidare och ta smärtsamma vävnadsprov om PSA-värdet är förhöjt? Och om det visar sig vara en tumör - ska man behandla utan att veta om det handlar om en elakartad och snabbväxande tumör eller en snäll som inte behöver behandling? Den nu planerade studien är så stor att vi räknar med att hitta säkrare markörer, proteiner eller genetiska avvikelser, som tillsammans med PSA-värdet ger säkrare svar på både om det rör sig om cancer och om tumören i så fall är elakartad. Det ska leda till tidigare och säkrare identifiering av elakartade tumörer, och till färre onödiga vävnadsprovtagningar och operationer.

2

Hur tillförlitliga är dagens PSAtester?

– Om PSA-värdet är över tre och man går vidare med vävnadsprover så upptäcks 80–85 procent av de elakartade, snabbväxande tumörerna. Även vid lägre värden upptäcks vissa elakartade tumörer, men för att hitta dessa behövs betydligt fler vävnadsprover och det leder till att många får en diagnos som leder till onödig oro då det handlar om långsamväxande tumörer.

3

Finns det planer på att införa allmän PSA-testning i Sverige?

– Inte för närvarande. Men uppfattningen om nyttan av allmän screening börjar svänga eftersom vissa studier pekar på en minskad dödlighet till följd av screening.

För att rädda en man från för tidig död i prostatacancer räknar man med att det krävs screening av 1 400 män och behandling av 50 män.

4

Är risken för prostatacancer ärftlig?

– Omkring hälften av riskfaktorerna

10 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

för prostatacancer är ärftliga. I övrigt handlar det om livsstilsfaktorer, men vilka dessa är vet vi ännu inte.

5

Finns det gentest som visar om man riskerar att få en aggressiv form av prostatacancer?

– Nej. Vi vet att det finns omkring 45 genetiska variationer som leder till en ökad cancerrisk. Vissa bär på kanske 35 av dessa vilket innebär en ganska hög risk, medan andra kanske bär på 10–12 av dessa variationer och då löper en liten förhöjd risk att utveckla prostatacancer. I STHLM3 ska vi testa vilka av dessa genetiska variationer som fungerar som markörer för ökad cancerrisk.

6

Hur ser prognosen ut för dem som väljer att operera sin prostatacancer respektive avvakta?

– De som väljer att operera minskar risken att dö i prostatacancer med 30–40 procent jämfört med att avvakta. Men det är relativt gamla studier och prognosen efter operation har förbättrats successivt.

7

På vilket sätt kan man minska biverkningarna vid behandling av prostatacancer?

– Kvaliteten på den behandling som ges är avgörande för huruvida patienten drabbas av biverkningar, och det pågår hela tiden en utveckling på det området. Ett exempel är

införandet av robotassisterad kirurgi som används vid Karolinska universitetssjukhuset.

8

Hur påverkas livskvaliteten av att avstå behandling, när man har en förmodad mindre farlig cancer?

– När man avstår från behandling initialt så är givetvis oron för den cancer man har större än hos den som har behandlat sin cancer. Man går på regelbundna PSA-kontroller, vilket kan vara psykiskt påfrestande. Studier visar dock att efter ett antal år så är det ingen skillnad i livskvalitet mellan de som har behandlat direkt och de som väntat.

9

Kan män själva vara uppmärksamma på kroppsliga symptom för att i tid upptäcka tecken på prostatacancer?

– Nej, till skillnad från exempelvis bröstcancer finns det inga tecken på förstadier till prostatacancer som mannen själv kan vara uppmärksam på. När symptomen uppstår, så som svårighet att kissa, ont i skelettet eller trötthet, har cancern oftast redan utvecklats för långt.

10

Vilken annan forskning kring prostatacancer är aktuell i dag?

Vid Karolinska Institutet pågår bland annat forskning om hur kost och fysisk aktivitet påverkar risken för prostatacancer, liksom forskning om nya kirurgiska metoder, nya typer av strålbehandling och för att hitta nya markörer som indikerar prostatacancer. F

Männens vanligaste cancerform

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Varje år insjuknar 10 000 män, varav 2 500 avlider i sjukdomen. Med ett nationellt screeningprogram skulle dödstalet kunna minska, men det saknas fortfarande bra verktyg för att genom screening kunna ställa en korrekt diagnos.

Behandlingen vid prostatacancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling och cytostatika. Det finns risk för erektionsproblem och urinläckage efter kirurgi. Strålbehandling kan framför allt medföra risk för besvär med läckage från ändtarmen och urinblåsan.

Tema: Eksem I vårt tema om eksem skrapar vi på huden och upptäcker att den är en del av något större. Följ med till eksemskolan där barn får lära sig att se sitt eksem i ett sammanhang. Möt också forskarna som för att förstå de kliande utslagen på huden måste ge sig in på frågor om allt från genmutationer till politiken bakom kosmetikaindustrin och stressen i våra liv.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 11

Tema: Eksem Signe Norée Bergius har kliat sig så länge hon kan minnas.

Trots goda råd från barnavårdcentral och apotek blev klådan värre. Räddningen blev hudläkarremiss och Karolinska Universitetssjukhusets eksemskola. text Helena Mayer foto Peter Kjellerås

Eksemlära på schemat

– Vi blir mycket bra bemötta och alla känner igen oss, vilket känns bra, säger Carina Norée.

Rak i ryggen spatserar Signe Norée Bergius in på hudklinikens barnmottagning på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. En svart Michael Jackson-hatt, avklippt rosa fingervante, nitarmband och lite snabba dansrörelser i farten vittnar om en tjej som redan vid sju och ett halvt års ålder vet vad hon gillar allra bäst: Att dansa. I släptåg har hon sin mamma Carina Norée.

Båda hejar glatt på personalen och verkar hemtama på den trivsamma mottagningen, inredd i ljusa varma färger, blommor, roliga tavlor och leksaker.

Signe Norée Bergius hudbesvär började redan när hon var bebis med vanligt förekommande böjveckseksem. Men det gick aldrig över utan fortsatte att breda ut sig över kroppen trots regelbunden smörjning.

Vid tre års ålder började salvorna att svida och Signe Norée Bergius fick då en remiss till hudkliniken där en specialistläkare konstaterade att hon har atopiskt eksem. Den gången var det hennes föräldrar som fick gå i den så kallade eksemskolan på kliniken.

– Eksemskolan har hjälpt oss jättemycket. En hel del handlar om sunt förnuft, men vi har fått mycket mer kunskap om olika krämer och möjlighet att prova ut vilka som funkar eller inte på Signe. Starka kortisonkrämer vågar man heller inte mixtra med på egen hand. Vi pratar också om att man ska undvika yrken som kock och frisör om man har eksem, och sådant är bättre att få höra från en sjuksköterska än från mamma och pappa, säger Carina Norée.

Efter den första vändan i eksemskolan blev eksemet mycket bättre under några år, men så i slutet av sommaren 2011 blossade det av okänd anledning upp igen

12 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

och familjen fick komma tillbaka till hudkliniken. Den här gången är det Signe Norée Bergius som sitter närmast blädderblocket när sjuksköterskan Britt-Marie Grönberg inleder samtalet under lektionen.

Eksemskolan infördes under 1990-talet eftersom sjuksköterskorna ville vara säkra på att de gav samma information till alla patienter. De vill också utarbeta ett program för hjälp till självhjälp. Eksemskolan innefattar alltid minst tre behandlingsbesök, eller ”lektioner”, hos en sjuksköterska, efter ett inledande läkarbesök.

– Vi märker att barnen och föräldrarna blir tryggare när de får utförlig information och kan samtala om sin sjukdom och behandling. När de förstår hur krämerna fungerar vågar de också använda dem, säger sjuksköterskan Britt-Marie Grönberg, som håller i dagens lektion.

Hon börjar med att fråga Signe Norée Bergius hur hon har haft det med ”kliet, sömnen och smörjningen” sedan de sågs före jul. Signe Norée Bergius berättar att det inte har kliat så mycket. Generellt tycker inte Signe att det är så jobbigt att ha eksem, kanske någon gång på natten. Även mamma Carina Norée får svara på samma fråga och har en lite annan uppfattning.

– Jag vet inte hur många gånger jag har sagt till Signe ’Åh om jag ändå kunde ta över din klåda’. För det är otroligt jobbigt och frustrerande att inte kunna hjälpa sitt barn. Men Signe är en väldigt tålig person, du bara sitter där och kliar och kliar, säger Carina Norée.

Signe Norée Bergius eksem har blivit mycket bättre sedan i somras, men två badhusbesök den senaste tiden har stökat till det lite igen. Att simma kommer på andra plats efter dansen på hennes favorit-”att göra-lista”.

Britt-Marie Grönberg vänder sig till sin pärm med text och bild och sammanfattar och visar för Signe Norée Bergius och hennes mamma hur man generellt behandlar och förebygger eksem.

– Eksem är en hudinflammation och kortison är lä-

– Ju äldre Signe blir, desto mindra kontroll kommer vi som föräldrar att ha över smörjningsrutinerna. Här får Signe lära sig hur hon ska ta hand om sitt eksem av någon annan än oss, vilket är bra, säger Carina Norée.

kande för huden och dämpar klådan, men man ska inte glömma bort att även smörja med mjukgörande salva, säger hon.

Samtalet förs vidare kring olika krämer, mediciner, medicinska bad, skavsårsplåster och ljusbehandling, som kan hjälpa till att läka eksem. Signe Norée Bergius gäspar i den tidiga morgontimmen.

– Tänk på att den hud du har smörjt under flera veckor för att få att läka kan du klia upp på några minuter i sömnen. Därför är det viktigt att ha kortklippta naglar eller bomullsvantar. Skavsårsplåster kan också hindra dig från att klia, säger Britt-Marie Grönberg.

Nu är det dags för smörjning. Signe Norée Bergius ser ut att trivas och sjunger lite under tiden. Det kittlas lite att bli smord på ögonlocken, meddelar hon.

Signe Norée Bergius berättar att hon när hon var liten fick bada på hudmottagningen, i ett så kallat medicinskt bad.

– Fast vi brukade kalla det prinsessbad, säger hon.

Men ibland är det faktiskt jobbigt med eksem, tycker Signe Norée Bergius, och det är när man får tråkiga kommentarer i skolan.

– Jag frågade mina kompisar en gång: ’Tycker ni att jag är cool?’ ’Nej’, sa en kompis då, ’du måste dölja dina eksem med handskar för att du ska vara cool’.

Carina Norée fyller i att sådana kommentarer hör, som tur är, till ovanligheterna.

Det märks att Signe Norée Bergius gillar eksemskolan. Och hon vill gärna dela med sig av något hon lärt sig till andra som har eksem, innan hon, färdigsmord för den här gången, ska vidare till skolan där hon går i första klass.

– Ha vantar på dig när det är kallt ute om du har eksem, annars blir det värre. Och om det kliar jättemycket någonstans, så nyp dig istället för att klia! F

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 13

Tema: Eksem Andelen barn med böjveckseksem har ökat kraftigt de senaste 40 åren. Ingen vet varför, men forskarna jobbar för högtryck för att förstå hur det hänger ihop och hur de ska kunna hjälpa framtida barnkullar från att drabbas. Nu är de kanske en lösning på spåret. text Fredrik Hedlund

En ökande klåda på samhällskroppen stefan zimmerman

Carl-Fredrik Wahlgren

Svenska studier har visat att förekomsten av böjveckseksem, eller atopiskt eksem som det också kal�las, hos barn mer än fördubblades från 1970-talet till 1990-talet. Nu drabbas så många som vart femte barn någon gång under uppväxten och de senaste uppgifterna tyder på att det till och med kan vara ännu fler.

Det är en utveckling som går hand i hand med ökningen av astma och allergi i västvärlden. Vad det beror på är det ingen som vet, men de flesta menar att det måste bero på förändringar i vår miljö.

– Det kan ju inte bero på enbart genetiken. Generna kan inte ha förändrats på så många över så kort tid. Det verkar istället vara någonting som är kopplat till en urban, västerländsk livsstil, säger Carl-Fredrik Wahlgren, professor i dermatologi vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och överläkare vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

Som tur är växer böjveckseksemen bort hos de allra flesta barn när de blir äldre, men barn med svårt eksem har det ofta kvar som vuxna. Barn som har eller har haft eksem har dessutom en ökad risk att utveckla astma och allergi.

Själva ordet eksem kommer ifrån grekiskan och betyder ”koka över”. Det har funnits i det svenska språket sedan 1840-talet och alla vet nog vad det betyder – eller tror sig veta vad det betyder. För det som i folkmun

14 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

verkar som något enhetligt och enkelt är betydligt mer komplext när man skrapar på ytan. Benämningen eksem beskriver egentligen bara själva symptomet – torr hud som kliar – men säger ingenting om orsaken, och det finns en mängd olika orsaker bakom eksem.

Exempelvis så involverar böjveckseksem och allergiskt kontakteksem immunförsvaret i hög grad. Irritationseksem och neurodermit beror istället på yttre irritation, mjälleksem orsakas ofta av en infektion av en hudsvamp, staseksem beror på dålig blodcirkulation och blöjeksem på att blöja eller hud ligger mot annan hud.

Eksem delas också in efter var på kroppen det sitter. Det mest framträdande är handeksem. Men sådana eksem beror alltid på en eller flera av ovan nämnda orsaker. Ett handeksem kan till exempel vara en del i ett atopiskt eksem, ett allergiskt kontakteksem eller ett irritationseksem, många gånger handlar det om en kombination.

Något som har varit kontroversiellt är hur pass ofta böjveckseksem egentligen är allergiskt, det vill säga specifikt aktiverar immunförsvaret. På senare tid har bland andra Carl-Fredrik Wahlgren och hans kollegor visat att bland dem som har de typiska symptomen för böjveckseksem och får diagnosen, saknar upp till två tredjedelar tecken på allergi eller så kallad atopi, det vill säga sjuklig överproduktion av IgE-antikroppar. IgEantikropparnas roll är därför omdiskuterad – ibland har

bertil ericsson/scanpix

Klåda är det dominerande symptomet vid eksem, och kliandet gör att eksemet förvärras.

de betydelse för att utlösa eksemet, ibland inte.

Det som läkare och forskare kallat atopiskt eksem skulle därför kunna vara två olika sjukdomar med olika orsaker, men med liknande eksem på huden. År 2004 kom därför ett förslag till ny namngivning för eksem, där atopiskt eksem endast skulle användas för dem med samtidig förhöjd förekomst av IgE-antikroppar. De som saknade antikroppar skulle istället få diagnosen icke-atopiskt eksem. Förslaget har dock inte fått något brett internationellt genomslag – vissa använder det, andra inte – vilket innebär att olika forskare och läkare kan mena olika saker när de talar om atopiskt eksem.

Vad det är som gör att hudens reaktion på dessa väldigt olika orsaker resulterar i ett eksem är också okänt.

– En hypotes som vi har är att det är en form av försvar mot olika angrepp utifrån. Om någon parasit eller något annat är på huden så ska det börja klia så att man river bort det. Men klådan och rivandet blir idag det stora problemet som underhåller många varianter av eksem istället, säger Carl-Fredrik Wahlgren.

Själva klådan är också det dominerande symptomet för alla former av eksem och det är också det som patienterna lider mest av. Men hur den uppstår, fungerar och hur den ska stoppas vet man mindre om.

Klart är att eksemklåda inte är samma sak som den klåda som uppstår efter myggbett eller vid nässelutslag.

Olika typer av eksem Böjveckseksem, eller atopiskt eksem, den idag vanligaste formen av eksem. Drabbar i första hand barn och har en tydlig ärftlighet.

Allergiskt kontakteksem, till exempel på grund av nickelallergi.

Irritationseksem, kontakteksem som inte är allergiskt, till exempel orsakat av långvarig kontakt med disk/tvättmedel.

Mjälleksem, orsakas ofta av en hudsvamp.

Staseksem, orsakas av svullnad i underbenen.

Soleksem, orsakas av solens strålar.

Blöjeksem, uppstår när hud/blöja ligger emot hud, kallas intertrigenöst eksem hos vuxna.

Neurodermit, skråma eller myggbett som man river på och orsakar en eksemfläck som underhålls med rivningen.

Källa: Carl-Fredrik Wahlgren, Karolinska Institutet.

Den beror på frisättning av histamin och kan dämpas av vanliga allergitabletter, som innehåller antihistaminer.

Men de har ingen effekt på eksemklåda. Istället tror forskarna att det är en kombination av nervceller, hudceller och inflammatoriska celler som orsakar och förmedlar den kliande känslan vid eksem. Hur det än är med det så får klådan förödande konsekvenser för de drabbade.

– Det kliar, man river, det stimulerar inflammationen, som ökar klådan och så vidare. Det bildas en ond riv-klåd-cirkel som är svår att komma ur, säger CarlFredrik Wahlgren.

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 15

Tema: Eksem HASSE HOLMBERG/SCANPIX

Behandling av eksem

Behandlingen av eksem är både enkel och svår. Enkel eftersom det, i princip, endast finns två typer av behandling. Svår eftersom det är ofta ett omfattade arbete att smörja in sig själv eller sitt barn.

Behandlingen består av: • Mjukgörande kräm på torra hudområden.

• Kortisonkräm på ställen med eksem.

• Om behandlingen inte hjälper kan lokala immundämpande medel, så kallade kalcineurinhämmare användas istället. Behandlingen används restriktivt eftersom långtidsbiverkningarna är otillräckligt kända.

Vid allergiska eksem är det naturligtvis viktigt att eliminera det som framkallar allergin. Eksem kan ibland infekteras av bakterier och då behandlas de med antibiotika. Mjälleksem behandlas med antisvampmedel i schampo. Intertriginösa eksem kan infekteras med svamp och behandlas då med kortisonkräm med antisvampmedel i. Svårare fall av atopiskt eksem kan även behandlas med UV-strålning.

Eksem bäddar för orolig sömn.

privat

Maria Bradley

Studier visar att eksem försämrar livskvaliteten avsevärt för de drabbade, oavsett kön. Barn påverkas mer än vuxna och värst är det för de allra yngsta barnen.

Klådan är det som påverkar livskvaliteten mest och på natten kan den leda till en väldigt rastlös och dålig sömn som aldrig når till de djupare sömnstadierna, vilket kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och humörsvängningar hos barn och depression hos vuxna.

Personer med svåra eksem har uppmätts göra av med upp till 40 procent av dygnets energi under natten på grund av den oroliga sömnen.

En av de stora frågorna inom eksemforskningen har varit om mekanismen bakom atopiskt eksem är utifrånoch-in eller inifrån-och-ut. Det vill säga om immunförsvaret reagerar på främmande ämnen som har tagit sig in genom huden eller om det är immunförsvaret som reagerar fel av sig självt och skapar eksemet inifrån. Ett mycket viktigt fynd gjordes bara för några år sedan som kastar en hel del ljus på den frågan. Det handlar om filaggrin-mutationerna.

Filaggrin är ett protein i hudcellerna som bidrar till att hålla ihop överhudens hudbarriär. Namnet är en sammandragning av det engelska ”Filament Aggregating Protein”. Förutom att binda ihop hudcellerna och hålla huden tät mot inkräktare, bidrar filaggrin till hudens hälsa på flera sätt. När hudcellerna vandrar upp mot hornlagret i överhuden dör de och filaggrin bryts ned i sina aminosyror som då fungerar som naturliga hudåterfuktare (natural moisturizing factor) som hjälper till att behålla hudens fuktighet. Dessutom bidrar aminosyrorna från filaggrin till att hålla hudens pHvärde lågt vilket skyddar mot hudförstörande enzymer, som aktiveras vid högre pH-värde. Filaggrinets nedbrytningsprodukter är också involverat i hudens upptag

16 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Källor: Läkemedelsverket, Läkemedelsboken

av solens UV-B-strålar. Proteinet skyddar alltså huden på en mängd olika sätt.

Men inte hos alla, 2006 kunde forskare i Skottland visa att mutationer i genen för filaggrin var orsaken till hudsjukdomen ichthyosis vulgaris, eller ”fiskfjällssjukan” som den också kallas.

– Har man ichthyosis vulgaris så har man homozygota, eller dubbla mutationer, det vill säga man har ärvt en mutation både från mamman och pappan, säger Maria Bradley, docent i dermatologi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Men forskarna kunde också se att det fanns ett samband mellan mutationer i filaggrin-genen och atopiskt eksem, och då räckte det att patienten hade mutationen i den ena av sina båda gener. Kopplingen mellan atopiskt eksem och mutationen är dock inte lika tydlig som vid ichthyosis vulgaris.

– Mutationerna är vanligare hos dem som har eksem, men finns inte hos alla med eksem. Men ju svårare eksem man har desto troligare är det att man har en filaggrinmutation som orsak till eksemet, säger Maria Bradley.

Man kan också ha mutationen utan att få eksem. I själva verket har forskning visat att så många som var tionde invånare på Irland har en filaggrin-mutation, oavsett om de har eksem eller inte.

En annan sak som visar att sambandet är mer komplext vid atopiskt eksem är det faktum att de flesta barn som drabbas av eksemet under uppväxten växer ifrån det när de blir vuxna. Av de 15–20 procent, eller fler, som någon gång får atopiskt eksem under uppväxten är det bara ett par procent som fortfarande har det i vuxen ålder.

– Det är konstigt. Varför läker atopiska eksem ut om de beror på en filaggrinmutation som fortfarande är

p

Vanlig plåga Runt 20 procent av alla barn drabbas av någon form av eksem under uppväxten. Oftast går eksemet över, men många utvecklar också astma eller allergi senare i livet.

Normal hud 1

Nybildade hudceller finns längst ner i hudens basalmembran. Cellerna innehåller proteinet profilaggrin.

2

Åldrande celler stiger upp mot hudens yta.

Profilaggrinet börjar delas upp i mindre bitar som hjälper till att omforma cellerna till plattor.

Huden utgör ett skydd mot omvärlden och bidrar till vätskebalans och värmereglering.

3

Hud med eksem Hudens yta, hornlagret, består av platta döda celler som innehåller det hårda hornämnet keratin.

Aminosyror från nedbrutna fillaggrinproteiner hjälper till att behålla hudens fuktighet.

Många med eksem har en muterad filaggrin-gen som gör att det är brist på filaggrin, varvid hudbarriären kan försämras.

1

3. Hornlagret består av döda celler

Hornlager

2

2. Åldrande celler stiger uppåt

Överhud 0,05–1 mm

Huden spricker och släpper igenom allergener och andra ämnen.

Läderhud 2–3 mm

3

Basalmembran

1. Basalmembran

Immunförsvaret upptäcker ämnen som bryter igenom hudbarriären och sätter i gång en inflammation i huden.

Immunförsvaret får en ökad känslighet mot ämnen som har trängt igenom hudbarriären. Detta kan förklara att många med eksem senare också utvecklar astma eller allergi.

22%

Kiruna 10%

1979

Svettkörtel

Hårsäck

1991

Blodkärl

Fettceller

Göteborg

16%

7% 1979

Har blivit vanligare 1991

Av okända orsaker har förekomsten av atopiskt eksem ökat kraftigt. Sjukdomen påverkas av klimatet och är vanligare i norr än i söder.

Underhud

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 17

Tema: Eksem

Helt nya data pekar på att förekomsten av böjveckseksem, både med och utan IgE-antikroppar, hos barn i Sverige är ännu högre än vad man tidigare har trott.

– Man brukar ju säga att ett av fem barn får eksem någon gång under uppväxten, men det stämmer inte i vår studie. Där är det hela 38 procent, eller knappt fyra av tio, av barnen som har haft eksem någon gång innan tolv års ålder, säger Natalia Ballardini, barnallergolog vid Sachsska Barnsjukhuset och doktorand vid Karolinska Institutet.

Hon har studerat 2 900 barn ur BAMSE-projektet, (Barn Allergi Miljö Stockholm och Epidemiologi-projektet), där barn födda i Stockholmsområdet mellan 1994 och 1996 har följts upp regelbundet. För många av barnen går eksemet över relativt fort, men för över tio procent av alla barnen håller det i sig i tre år eller längre.

Dessutom är samsjukligheten i allergiska sjukdomar hög.

– Mer än hälften av barnen hade någon gång upp till tolv års ålder haft en eller flera av sjukdomarna eksem, astma eller rinit, säger Natalia Ballardini.

johan bergmark

Annika Scheynius

kvar? frågar Carl-Fredrik Wahlgren retoriskt.

– Det man kan tänka sig är att det kommer in vikarier. Det här är ju inte det enda ämnet som bygger upp hornplattorna ute i hornlagret utan det finns flera andra ämnen. Och då kan man tänka sig att det finns kompensatoriska mekanismer, svarar han.

Forskarna har hittills hittat 49 olika mutationer på filaggrin-genen som var och en leder till ett förstört filaggrinprotein som inte gör någon nytta. Men de har också upptäckt att mutationerna är populationsspecifika, det vill säga olika vanliga i olika befolkningar. I Europa är det två olika mutationer som står för 80 procent av alla defekta gener. I Asien är det tre helt andra mutationer som är ansvariga för hälften av alla defekta gener och de två mutationerna som är mycket vanliga i Europa finns knappt alls. Nyligen kunde Maria Bradley och hennes forskargrupp dessutom visa att bland patienter med atopiskt eksem och/eller ichthyosis vulgaris i Etiopien har mutationen på filaggrin-genen en mycket liten betydelse, om ens någon. De kunde bara hitta en enda patient med en mutation på filaggringenen och då var det en mutation som tidigare inte har hittats någon annanstans.

Förklaringen till de stora genetiska skillnaderna mellan människor i olika delar av världen kan vara att mutationen har uppstått ganska sent, efter att människorna vandrade ut ifrån Afrika och delade upp sig på de olika kontinenterna. Att två av mutationerna är så väldigt vanliga bland européer skulle kunna bero på att de har inneburit något positivt ur utvecklingssynpunkt.

– Normalt har ju inte tio procent av en befolkning en mutation om det inte har funnits någon fördel med att ha den, säger Maria Bradley.

Det finns en hypotes om att en lagom defekt hudbarriär skulle kunnat fungera som en naturlig vaccinering och släppt in främmande bakterier och virus i små mängder som aktiverat kroppens immunförsvar och skyddat individen mot farsoter. Det skulle kunna för-

18 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

privat

Sven-Olof Ahlgren/SCANPIX

Fyra av tio barn drabbas av eksem under uppväxten

Natalia Ballardini

klara varför just de mutationerna är så vanliga här, men ännu är det bara en hypotes.

Hursomhelst kommer upptäckten av filaggrin-mutationerna att få stor betydelse för både patienter och forskare, menar Maria Bradley.

– Fyndet kommer att öka förståelsen för sjukdomen, det kommer att kunna användas för att klassificera patienter och det kommer att påverka behandlingen i framtiden. Nu pågår studier på hur man kan tillföra filaggrin eller reparera den felaktiga läsningen av generna, säger hon.

När de nya behandlingarna kan finnas tillgängliga och vilka de blir går inte att säga säkert idag, tyvärr är det inte så enkelt som att göra en kräm eller salva med filaggrin i. Proteinet är nämligen alldeles för stort för att kunna tas upp av huden utifrån. Men när de kommer har de med all sannolikhet potential att kunna förändra livet för många med eksem.

När hudbarriären inte är tillräckligt tät, utan släpper in främmande ämnen, finns det ett immunförsvar strax under huden som är nästa skyddsnivå. Det första ett främmande ämne stöter på är Langerhansceller.

– Cellerna sitter i överhuden och har långa utskott, dendriter, som bildar ett nätverk med varandra som fungerar som ett fångstnät med dessa utskott. De skannar av vad som är främmande och vad som är kroppseget, säger Annika Scheynius, professor i klinisk allergi-forskning vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Hittar de något främmande signalerar de detta för andra celler i immunförsvaret och så sätts det igång.

Och det är här som det ibland blir fel.

– Går det snett i den här kommunikationen så kan en felprogrammering som varar livet ut uppstå, till exempel en allergi, säger hon.

Annika Scheynius har ägnat sin forskning åt att försöka ta reda på hur immunsystemet samverkar med miljön och varför det felreagerar.

MikroRNA nytt hett spår mot atopiskt eksem

Maria Böhme

Andor Pivarcsi, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, kan ha hittat en viktig hörnsten i behandlingen av atopiskt eksem och andra inflammatoriska sjukdomar.

Han har funnit ett så kallat mikroRNA som uttrycks väldigt mycket i inflammerad hud drabbad av atopiskt eksem. MikroRNA är mycket korta RNA-strängar som reglerar hundratals gener i cellerna och styr på så sätt många viktiga processer i kroppen. Andor Pivarscis nyfunna mikroRNA, som fick namnet MiR-155, visade sig stimulera T-cellsberoende vävnadsinflamAndor Pivarcsi mation, precis det som driver atopiskt eksem.

– Efter att vi hade publicerat våra fynd kom det flera artiklar där man hade funnit MiR-155 vid en mängd olika inflammatoriska sjukdomar. Det pekar på att det kan vara en lovande målmolekyl för behandling av atopiskt eksem och även autoimmuna sjukdomar, säger han.

Fyndet kan i framtiden eventuellt resultera i en mikroRNA-hämmare som kan dämpa inflammationen och bromsa atopiskt eksem, och kanske även andra inflammatoriska sjukdomar.

erik saers

I en helt annan fas av livet finns de eksem som uppstår hos vuxna efter exponering för olika ämnen. De kallas kontakteksem och en stor del av dem är allergiska kontakteksem. Och är det inte det så är det ett irritationseksem, men i praktiken är det omöjligt att se skillnad på de två och man har dessutom ofta båda samtidigt.

– Eksem på händerna är vanligast. De viktigaste orsakerna är allergiframkallande kemikalier i produkter och våtarbete som irriterar huden. Risken ökar om man har haft eksem som barn. Skadlig exponering förekommer både i arbetslivet och på fritiden och varje år drabbas

tio procent av alla vuxna i Sverige av handeksem, säger Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Vid irritationseksem kan man försöka undvika det som irriterar, men vid kontaktallergi kan det vara svårt.

– Nickel är den absolut vanligaste orsaken till kontaktallergi där cirka 17 procent av kvinnorna och tre procent av männen i Sverige är allergiska, säger Carola Lidén.

Från början var nickelallergi en yrkessjukdom bland män som arbetade som förnicklare. Den beskrevs första gången vid förra sekelskiftet, men med tiden förändrades vilka som drabbades.

– Under 1930-, 40- och 50-talen blev nickelallergi allt vanligare hos kvinnor som fick utslag på låren av strumpebandsspännen och på örsnibbarna av örhängen och av andra smycken, knappar, hyskor och hakar och så vidare. Då blev det en kvinnoallergi, säger Carola Lidén.

För att minska problemet införde EU det så kallade Nickeldirektivet som började gälla år 2000. Det begränsar den mängd nickel som smycken, klockor, spännen och knappar får avge och bygger till stor del på forskning och europeiskt standardiseringsarbete som Carola Lidén har lett. Hon har också följt effekten genom upprepade mätningar där över 700 föremål testas och hon har sett en tydlig minskning av produkter som avger för mycket nickel.

– Före Nickeldirektivet avgav 25 procent av alla föremål som omfattas av direktivet för mycket nickel, nu är det cirka tio procent som avger för mycket, säger hon.

Men det har ännu inte resulterat i någon dramatisk minskning av nickelallergin i Sverige. Ett problem är att reglerna bara omfattar produkter med direkt och långvarig kontakt med huden. Verktyg, nycklar, handtag och mynt regleras inte och där menar Carola Lidén att det finns viktiga orsaker till nickelexponering. p

ulrika sund

– Det är svårt att ringa in eftersom det är multifaktoriellt. Man föds med en viss genuppsättning och hamnar i en viss miljö. Barn som växer upp i antroposofisk miljö eller lantbruksmiljö är mycket mindre benägna att få IgE-medierad allergi som atopiskt eksem, men varför? Där deltar vi i stora internationella studier för att kunna förstå det bättre, säger hon.

Men den immunologiska programmeringen verkar till och med kunna ske redan långt innan barnen träffar på sin första kossa.

– Jag är intresserad av vad som händer redan under fosterstadiet. Om mamman befinner sig i lantbruksmiljö under graviditeten så blir barnen mindre allergiska. Vad är det som händer i fosterstadiet som gör att man inte reagerar senare? säger hon.

Och där lantbruksmiljö är en skyddande faktor innebär rökning det motsatta. Föräldrar som röker, kan nämligen fördubbla risken för barnet att utveckla atopiskt eksem med produktion av specifika IgE-antikroppar.

– Mammans rökning under graviditeten och/eller föräldrarnas rökning under barnets första månader ökar risken för atopiskt eksem, säger Maria Böhme, överläkare vid hudkliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Hon har undersökt över 2 500 barn i det så kallade BAMSE-projektet, (Barn Allergi Miljö Stockholm och Epidemiologi-projektet) där barn födda i Stockholmsområdet mellan 1994 och 1996 har följts upp regelbundet. Tolv procent av mammorna rökte under graviditeten och 20 procent av föräldrarna rökte under barnens första månader. Totalt hade 21 procent av barnen eksem vid fyra års ålder. Åtta procent hade atopiskt eksem med specifika IgE-antikroppar och 13 procent icke-atopiskt eksem och risken för det senare var inte förhöjt.

– Rökning förefaller alltså bara öka risken för atopiskt eksem, säger Maria Böhme.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 19

Tema: Eksem

’’ stefan zimmarman

Carola Lidén

Eksem är kroppens naturliga försvarsreaktion och den är kanske inte lätt att lura.

– Vi har nyligen visat att kortvarig, upprepad hudkontakt kan ge lika stora doser nickel på huden, säger hon.

Hon och hennes forskargrupp har utvecklat en metod för att mäta hur mycket nickel som överförs till huden. Med hjälp av sin forskning har hon lyckats övertyga Sveriges Riksbank om att mynt är en stor och onödig källa till nickelexponering. I den nya myntserien kommer därför samtliga mynt att vara nickelfria.

Ett annat viktigt område för kontakteksem är kosmetika där bland annat hårfärger innehåller många och starkt allergiframkallande ämnen, något som kan drabba konsumenter, men framför allt frisörer.

– Frisörer är den yrkesgrupp som främst drabbas av handeksem på grund av intensivt våtarbete och allergiframkallande ämnen. De får ofta allergi mot hårfärgämnen, konserveringsmedel och parfymämnen, säger Carola Lidén.

En del ämnen är förbjudna eller begränsade i kosmetika på grund av allergirisken, men det finns inte något generellt krav på att nya ämnen i kosmetika ska vara allergitestade. Det regleras i Kosmetikadirektivet som är svagt på denna punkt. Dessutom håller lagstiftningen på att bli ännu svagare eftersom EU-kommissionen har be-

Petter Karlberg/SVERIGES RIKSBANK

Tack vare Carola Lidéns forskning och inflytande kommer Sveriges nästa myntserie, som är planerad att komma tidigast 2015, att vara helt nickelfri. Hennes arbete bidrog också till att alla eurons cent-mynt är nickelfria, men sammansättningen av ett- och två- euromynten lyckades hon inte påverka.

2 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

slutat att djurförsök med kosmetiska produkter ska förbjudas. Något som Carola Lidén beklagar trots att hon mycket väl förstår de etiska problemen med djurförsök.

– Det är väldigt långt kvar tills det finns fungerande alternativa metoder som kan förutspå ett ämnes allergiframkallande förmåga på människa. Jag tycker därför att det är ett större etiskt problem om vi inför människoförsök istället, vilket det i praktiken blir, kontaktallergi är ju ett livslångt problem, säger hon.

De flesta kontakteksem drabbar idag kvinnor och det tror Carola Lidén har påverkat hur dessa frågor hanteras av maktens män, både inom EU och på mer lokal nivå.

– Jag tror att det har blivit mindre uppmärksammat av lagstiftare och mindre taget på allvar av arbetsgivare eftersom det betraktas som kvinnoproblem. Handeksem hos kvinnor kallades förr för husmorseksem, då fattar man ju att om man ska ha husmödrar så får man ha handeksem, det kan man inte göra någonting åt.

– Med nickelallergi har det varit smycken som har förringats och betraktats som ett personligt problem och hårfärger handlar om mode och kosmetika, typiska kvinnoområden. Jag tror att det har spelat in att det främst är kvinnor som är drabbade av dessa allergier, säger hon.

En annan fråga som pockar på uppmärksamhet, är varför vetenskapen inte vet mer om eksem. Huden är kroppens största och mest uppenbara organ och ändå är mycket kring en så vanlig sjukdom som eksem fortfarande okänt. Varför har man inte forskat mer?

– Jag tror att vi har underskattat patienternas lidande.

Hudcancer till exempel, kan vara en dödlig sjukdom och där har man forskat väldigt mycket, eksem dör man inte av utan det har setts som en sjukdom där det bara är att gå hem och smörja sig lite, det har inte varit lika ”fancy” att forska på, säger Carl-Fredrik Wahlgren.

Men nu har forskningen alltså tagit ett antal steg mot en större förståelse som så småningom förhoppningsvis kommer att resultera i bättre kunskap och möjligheter att förebygga och behandla eksem. Men det finns också en förmildrande omständighet kring att forskarna ännu inte har knäckt koden kring eksem, menar Carl-Fredrik Wahlgren.

– Eksem är kroppens naturliga försvarsreaktion och den är kanske inte så lätt att lura, säger han. F Fotnot. EU:s Nickeldirektiv är sedan 2009 införlivat i EU:s kemikalielagstiftning REACH.

5

frågor till Sam Okret som försöker förstå hur man kan ta fram ett skonsammare kortison.

jacob forsell

Sam Okret är professor i molokylär endokrinologi vid instituionen för biovetenskap och näringslära, Karolinska Institutet.

text: Fredrik Hedlund

Varför behövs det skonsammare kortison?

Shuji Kobayashi/GETTY IMAGES

– Kortison har ju ganska allvarliga biverkningar, framförallt om man tar det som tabletter eller sprutor under lång tid. Men även om man har eksem över stora ytor och behöver smörja in stora delar av kroppen under en längre tid kan man få biverkningar.

Vad gör ni rent konkret?

– Vi försöker förstå hur kortison fungerar på cellnivå.

Genom att förstå hur olika gener aktiveras och hämmas, söker vi nya angreppssätt som kan leda fram till nya kortisonpreparat med färre oönskade effekter.

Finns det några särskilda problem vid behandling av eksem?

– Ett problem är att kortisonbehandlingen både hämmar inflammationen och celldelningen vilket är orsaken till att man efter en tid kan få en väldigt tunn och skör hud. Vi har i laboratorieförsök lyckats separera dessa effekter till viss del. Det visar att det är olika mekanismer som hämmar de båda effekterna, något som innebär att det åtminstone teoretiskt finns en möjlighet att kunna ta fram en molekyl som bara hämmar den ena. Då skulle man kunna få fram ett kortisonpreparat som bara hämmar eksemet, inflammationen, utan att ge en tunn skör hud orsakad av hämmad celldelning.

När finns det ett skonsammare kortison som kan användas till patienter?

– Det är väldigt svårt att säga. Många läkemedelsföretag håller också på med detta och vi har visst samarbete med dem. Det finns molekyler som prövas på människor, minst två testas på patienter varav den ena på patienter med atopiskt eksem, men mycket kan ju hända innan de är godkända för klinisk användning.

Tror du att det någonsin kommer att lyckas?

– Ja, jag tror att det kommer att gå att ta fram ett preparat som är skonsammare än dagens kortison. F

Kortison är ett tveeggat svärd som hämmar både inflammation och kroppens celldelning.

Få biverkningar vid kortvarig behandling Kortisonpreparat är en grupp antiinflammatoriska läkemedel som delas in i olika grupper beroende på hur kraftig effekt de har. De används för att dämpa inflammation i hela kroppen. Vid eksem behandlas huden lokalt med kortison i kräm, salva eller lösning, men vid andra sjukdomar kan det tas med spruta eller tablett. Vid kortvarig behandling är biverkningarna få, men långvarig behandling av eksem kan leda till tunn och skör hud och långvarig behandling i hela kroppen ökar risken för exempelvis högt blodtryck eller diabetes.

Källor: Fass, 1177

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 21

Krönika Klas Nordlind camilla svensk

Både hudläkare och patienter rapporterar att eksem ofta blossar upp under stressiga perioder. Forskning om kopplingen mellan psyket och huden kan leda till bättre behandlingar mot eksem, menar Klas Nordlind.

Klas Nordlind är professor i dermatologi och venereologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Stressad själ ger stressad hud Det är en kall vinterdag i januari och den unge patienten med eksem på andra sidan bordet upplever åter en försämringsperiod. Så här är det varje år vid den här tiden säger han och kliar sig, på det typiska maneret för patienter med böjvecksem, i ett armveck. När jag frågar honom om han nu upplever någon psykisk belastning i sitt arbete, med ökad arbetsbörda, medger han att så är fallet. Samtidigt gör den nattliga klådan att han sover sämre och blir mer känslig för stress.

Det är en vanlig uppfattning bland hudläkare att en försämring av en inflammatorisk hudsjukdom, som eksem, kan orsakas av psykisk stress. Att stress påverkar huden är i sig inte förvånande. Oavsett om en stressreaktion har psykiska eller fysiska orsaker så kan den via en rad signalsubstanser, så kallade stressmediatorer, få återverkningar i hela kroppen.

Det är också möjligt att huden är särskilt känslig för stress under vinterhalvåret. Psykiska stressmediatorer och deras receptorer i huden kan troligtvis fungera mer eller mindre optimalt beroende på hudens fettsammansättning, och därmed påverkas av klimatfaktorer som kyla.

klådcentrum i hjärnan hos patienter med böjveckseksem och vilken typ av stress som i så fall spelar mest roll? Här skulle man kunna använda sig av funktionell magnetisk resonansundersökning (MR).

Många studier om stress och hudinflammation är tillbakablickande (retrospektiva). Om vi å andra sidan ser på framåtblickande (prospektiva) studier så kan man fråga sig vad man kan ha för rimligt intervall från stresstillfället till den möjliga eksemförsämringen? Här måste man också tänka på att ett mycket betydande inslag i patientens eksem utgörs av kliandet som i sig kan vara förändrat beroende på patientens stämningsläge; man kan klia sig på olika sätt. När man vill studera den direkta påverkan av psykisk stress på eksem, så är så kallade lapp-test den mest idealiska modellen – allergiskt kontakteksem framkallas av exempelvis nickelsulfat, medan kvalsterantigen används för att framkalla böjveckseksem. Här kan man, i och med en isolerad testreaktion som man har svårt att riva på, frikoppla det spontana, underliggande, eksemet från den motoriska rivningskomponenten.

Sambandet mellan psykiskt upplevd stress och inflammation i huden är komplext. Orsakskedjorna är svåra att skilja från varandra och det är också svårt att veta vad som är primärt och sekundärt. Att på ett vetenskapligt korrekt sätt leda ett möjligt samband mellan psykisk stress och eksemförsämring i bevis, är följaktligen inte lätt.

Det behövs mer tillförlitliga metoder, även laborativa, för att kunna påvisa och karaktärisera psykisk stress hos patienterna.

Sannolikt kan det också finnas skillnader mellan kvinnor och män när det gäller psykisk stresskänslighet. Det finns vissa områden i hjärnan som är särskilt involverade vid psykisk stress, som prefrontalkortex, hippocampus och amygdala. Man kan fråga sig om det vid stressprovocering sker en aktivering av

Genom fortsatt forskning kring stressorsakat eksem hoppas vi i framtiden kunna utveckla effektiv läkemedelsbehandling som riktar in sig på specifika signalämnen i stressreaktionen, till exempel substans P eller serotonin. Dessa kan vid svårare fall användas som ett komplement till viktig icke farmakologisk behandling som kognitiv beteendeterapi.

Mitt behandlingsförslag till patienten med eksemförsämring blir tills vidare att betona vikten av att använda en uppmjukande fet kräm och en steroidkräm, samt betydelsen av sömn och vila, med andra ord en ganska bred behandling vid ett eksem som sannolikt har en komplex bakgrund till försämring. F

2 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

denna sida är en annons

Den nya generationens op-rum Fördelar i korthet: • Klarar morgondagens krav på renhet • Full spårbarhet • I drift inom 4-6 månader • Går att flytta • Sänkta energikostnader

Rummet på bilden ovan innehåller

10 års forskning och 25 års erfarenhet Ny svensk forskning Med stöd från tio landsting har Institutionen för byggvetenskap, installationsteknik på KTH under tio års tid mätt och studerat renheten i olika operationsrum i Sverige.

Forskningen har fokuserat på sambandet mellan luftröring och föroreningsspridning i operationsrum.

För att erhålla en hög mikrobiell luftrenhet i operationsrum behöver man kombinera tekniska lösningar, som t.ex. rätt mängd luftflöden, rätt klädsystem, rätt luftföring mellan operationsrum och angränsande lokaler med rätt verksamhets- och driftsrutiner.

Forskningen visar att laminära luftflöden inte är den optimala lösningen för att uppnå rena operationsrum. Skälet är bland annat att utrustning och människors rörelser stör de luftströmmar som denna typ av ventilation teoretiskt bygger på. S.k. LAF-tak fungerar utmärkt i t.ex. läkemedelsproduktion där individerna som arbetar är isolerade från själva produktionen. Inom sjukvården är arbetssituationen betydligt mer komplex och svår att kontrollera vilket ställer stora krav på den som ska leverera bästa tänkbara förutsättningar för verksamheten. Enligt den nya forskningen når man högre renhet i operationsrummet ifall man tillämpar utspädningsprincipen. Man utgår då ifrån att en människa ger ifrån sig ett antal partiklar beroende på klädval och vid högre luftomsättningar spär luften ut mängden partiklar.

Således finns ingen koppling till rummets storlek, förutom att det ger ramen för hur

många partikelspridare (människor) rummet innehåller. Följande formel används:

C = cfu/m3, N = Antal personer i rummet, Q = Luftflödet (m3/s), K = Klädfaktorn (cfu/s).

C (eller cfu/m3) är det talet som i Locums standard för operationsrum angivits till 10 cfu/m3, men 5 cfu/m3 är det som frekvent börjar anges. Klädfaktorn eller källstyrkan varierar mellan 1,5 cfu/s till 5 cfu/s beroende på vilken typ av kläder som används.

För att definiera klädfaktorn testas kläderna i en testkammare på ett av Sveriges ledande universitet. Utöver dessa faktorer måste man beakta flöden av patienter, personal och material samt renheten i angränsande ytor, typ av operationer som ska utföras samt arbetsrutiner.

25 års erfarenhet När vi konstruerar våra operationsmiljöer tar vi hänsyn till alla faktorer ovan och kombinerat detta med 25 års erfaren- het av att uppfylla de hårda kraven som läkemedelsindustrin ställer på ultrarena rum. Vi tar ansvar för allt från konstruktion, byggmetod, materialval, transport till färdigställande på plats. Det är kombinationen av alla dessa faktorer som gör att vi känner oss trygga i att påstå att vi kan erbjuda säkrare operationsmiljöer.

Tillfälligt eller permanent behov Våra enheter håller permanent standard men den modulära byggtekniken gör dem även utmärkta att använda för kortare behov t.ex. vid ombyggnation, kapacitetsbrist eller katastrofinsatser.

Hyr eller köp på valfri plats Våra enheter går att hyra eller köpa. Via samarbete med ett antal fastighetsbolag kan vi snabbt ställa upp våra operationsmiljöer i områden där det finns enskilda läkare eller vårdföretag som vill bedriva verksamhet.

Omgående behov i Halland En exklusiv hotellanläggning i Halland söker vårdföretag eller enskilda läkare som är intresserade av att bedriva verksamhet (primärt plastikkirurgi). Vår operationsenhet placeras i direkt anslutning till hotellet som anpassas för patienternas rekreation efter gjorda ingrepp.

Kontakta oss för mer information Ingemar Fredriksson, VD 0708-46 33 75 ingemar.fredriksson@operatingtheatres.se

www.operatingtheatres.se

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 2 3

Nyfiken på: Buller Fler än två miljoner svenskar utsätts dagligen för vägtrafikbuller i sin boendemiljö och 25 procent upplever att de störs av buller på jobbet. Bullret gör oss inte bara stressade och irriterade, det ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom. text Karin Tideström illustrationer Anna Ödlund

Oönskat ljud negativt för hälsan Göran Pershagen stockholms universitet

Mats Nilsson

Buller brukar definieras som oönskat ljud. Ljud som uppskattas av en person kan alltså vara buller för en annan.

I vårt moderna samhälle finns bullret överallt. Ljuden kommer från väg-, tåg- och flygtrafiken, från andra människor, från fläktar, datorer och maskiner. Vi utsätts både hemma och på arbetet.

Trots att buller är den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige vet man fortfarande relativt lite om hur det egentligen påverkar oss. Men att det påverkar oss står helt klart. Göran Pershagen, professor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om kopplingen mellan buller och hjärt-kärlsjukdom. Han har undersökt sambandet mellan flygbuller och risken att drabbas av högt blodtryck, och resultaten var tydliga. Ju mer flygbuller man utsätts för, desto större är risken för högt blodtryck.

– Sambandet var starkast hos män. Hos kvinnor som utsätts för buller har vi istället sett en högre nivå av stresshormonet kortisol i saliven, säger han.

I en annan studie vid Institutet för miljömedicin hittades ett samband mellan vägtrafikbuller och hjärtinfarkt. Den kopplingen var inte lika stark, men när forskarna renodlade resultaten och enbart tittade på personer som inte utsattes för några andra bullerkällor i sin vardag fann de ett måttligt samband.

– Allt fler undersökningar visar på negativa konsekvenser av buller, säger Göran Pershagen.

Resultaten förvånar honom inte. Man kan se effekter av stresskaraktär hos personer som utsätts för starka

2 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

ljud, och man vet att stress och störd nattsömn ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Rent mekanistiskt är det inga konstigheter. Men det återstår fortfarande att bevisa sambanden säkert och kunna uppskatta riskerna, säger Göran Pershagen.

Olika människor är olika känsliga för bullret. Personer som klassas som ljudkänsliga uppvisar starkare stressreaktioner än andra. Mats Nilsson, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är knuten till forskargruppen på institutet för miljömedicin där han bidrar med mer psykologiska infallsvinklar på bullrets effekter.

Inom psykologin talar man om ljudkänslighet som en personlighetsegenskap som förmodligen har både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel, utan snarare att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner.

– Man har till exempel tittat på ventilationsbuller och funnit förhöjd nivå av kortisol i saliven hos ljudkänsliga personer, säger han. Är man redan stressad ökar känsligheten.

– Vi har en begränsad mängd resurser. Är man avspänd är det lättare att hantera stimuli, men har man redan förbrukat sina resurser kommer nya stimuli att upplevas som stressande. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt. Kontorslandskap kan också innebära problem, säger Mats Nilsson.

En vanlig fråga är om vi skadas mindre av ljud vi

tycker om än av oönskade ljud. Där ger forskningen inget entydigt svar. När det gäller hörselskador märks inga skillnader om personen själv valt att lyssna på hög musik eller om han eller hon varit utsatt för oönskat buller. Men för upplevelsen kan ljudkällan spela roll.

Flygbuller upplevs exempelvis vanligen som mer störande än tågbuller vid samma ljudnivå.

– Det tyder på att det finns en psykologisk komponent i upplevelsen. Vi kanske har en mer positiv attityd till tåg och uppfattar dem som mindre miljöstörande.

Men det kan också vara ljudets sammansättning som påverkar, tågbuller dämpas till exempel effektivare än flygbuller av bostäders väggar och fönster, säger Mats Nilsson.

I en studie vid Karolinska Institutet som mätte blodtryckshöjningar i sömnen märktes dock ingen skillnad mellan dem som var utsatta för vägtrafikbuller och dem som var utsatta för flygbuller, blodtrycket steg lika mycket hos båda grupperna vid samma ljudnivå.

– Riktigt starka ljud ger oss fysiska stresspåslag oav- p M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 2 5

Nyfiken på: Buller

’’ privat

Ann-Christin Johnson

Alla har väl upplevt känslan av lättnad när någon surrande apparat eller ventilation plötsligt stängs av. sett varifrån de kommer, säger Mats Nilsson.

Vägtrafiken är i dag den största bullerkällan i Sverige, och antalet invånare som störs av vägbuller ökar stadigt i och med att allt fler flyttar in till städerna och nya bostäder byggs nära trafikerade vägar.

Näst efter vägtrafiken störs vi mest av våra grannar, enligt Socialstyrelsens senaste miljöhälsorapport. Och ljud från grannar upplevs ofta som mycket stressande.

– Då är det förmodligen inte bara ljudet vi störs av. Vi tycker dessutom att bullret är onödigt och inte borde vara där, och det kan göra oss extra irriterade, säger Mats Nilsson.

Efter vägtrafik och grannar kommer flyg-, tåg- och ventilationsbuller.

Håll koll på ljudnivån

Du kan själv hålla koll på ljudnivån i ett rum genom att ladda hem en decibelmätarapp till din smartphone. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer bör ljudet på en konsert inte överskrida 100 dBA i medelnivå och 115 dBA i maxnivå. I konsertlokaler där barn under 13 år vistas får ljudet inte överstiga 97 dBA i medelnivå och 110 dBA i maxnivå.

2 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Även hörselskador hos unga ser ut att öka. Den stora befolkningsundersökningen NHANES i USA visar att hörselskadorna hos amerikanska ungdomar ökat från 15 till 19 procent mellan åren 19881994 och 2005–2006. En möjlig förklaring är att unga spelar allt högre musik i sina mp3-spelare.

Telefoner med headset kan också utgöra en risk för hörseln om man har för hög volym i lurarna. Diskussioner pågår om vilken typ av hörlurar som är skonsammast mot våra öron, men där är forskningsresultaten inte entydiga. Vissa hävdar att utanpåliggande hörlurar är bättre, medan andra hävdar att man då höjer volymen mer, vilket påverkar hörseln negativt.

– En bra tumregel, vare sig man pratar i telefon eller lyssnar på musik, är att man inte ska höja volymen så mycket att ljudet överröstar vanligt tal i omgivningen, säger AnnChristin Johnson. F CURT LUNDBERG

När det gäller lågintensivt buller som ljud från fläktar och elektronisk utrustning är effekterna ännu inte helt klarlagda. Det är oklart om det har någon fysisk effekt, men att det ofta upplevs som störande vet man. Lågintensivt buller kan göra oss trötta och påverka vår prestationsförmåga.

– Alla har väl upplevt känslan av lättnad när någon surrande apparat eller ventilation plötsligt stängs av.

Det finns också studier som visar att barn som utsätts för flygbuller i skolan presterar sämre på inlärningstest än andra barn, säger Mats Nilsson.

Högt buller kan förstås också skada vår hörsel.

Ann-Christin Johnson, docent vid centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om hörselskador av höga ljudnivåer i arbetslivet.

Det är de så kallade hårcellerna inne i hörselsnäckan

som skadas av långvarigt, högt buller. Hårcellerna omvandlar ljudvågorna i örat till elektriska impulser som leds till hjärnan, och när en hårcell dött kan den inte återskapas igen.

Omkring 400 000 svenskar är i dag utsatta för skadligt buller på sin arbetsplats och hörselskador ligger på fjärde plats i arbetsskadestatistiken. Värst drabbade är arbetsplatser inom industrin. Men även i skolor och förskolor kan ljudnivån vara hög. 25 procent av alla arbetstagare upplever att de störs av buller.

– Vi har visserligen blivit mer medvetna, men antalet godkända arbetsrelaterade hörselskador ligger ändå stadigt på runt 900 till 1000 per år, säger Ann-Christin Johnson.

En relativt ny bullermiljö där ljudnivån ofta överskrider gränserna för vad vår hörsel klarar av är barer, klubbar och konsertlokaler. Både besökare och personal drabbas och många musiker får hörselskador och tinnitus.

– Det övergående pipande ljudet man kan höra när man stått för nära en högtalare är en varningsklocka, örat talar om att det inte mår bra. Upprepad exponering för så höga ljud kan ge permanenta hörselskador, säger Ann-Christin Johnson.

LabRum Klimat

Erbjudandet gäller t o m 2012-03-31

”Extremt låg ljudnivå”

”Minimal energiförbrukning”

www.LabRumKlimat.com

NORDIC SAFE klass II Säkerhetsbänk anpassad för svenska lab ESCO Nordic Safe är en ny klass II säkerhetsbänk anpassad till svensk standard för laboratorieinredning.

64.800:(ord. 76.900:-)

Nordic Safe Bredd: 1,2 m

Den har utvändiga breddmått 900, 1200, 1500 eller 1800 mm. Därmed undviker man tidigare anpassningsproblem med att s.k. 1200-bänkar (4-fots bänkar) som är ca 1300 mm p.g.a. breddmått i fot.

EXTREMT LÅG LJUDNIVÅ, < 50 dBA Nordic Safe har konstruerats för ljudnivå under 50 dB (A), med bibehållen operatörs- och produktsäkerhet. D.v.s. att man inte har som flertalet tillverkare minimerat bänkens luftflöden för att minska ljudnivån.

ANTIMICROBIAL COATING. Samtliga målade ytor är lackerade med ISOCIDE, som ger ett beständigt och konternuerligt kontaminationsskydd som eliminerar 99,99% av de ytliga bakterierna inom 24 timmar. .

EN 124 69 GODKÄND

180 Watts / 1 A

Nordic Safe har EC-fläkt från EBM-Papst, för mycket jämnt luftflöde och minimal effektförbrukning. Vid full drift förbrukar Nordic Safe bara 180 W / 1 A.

Fabrikat A

830 Watts / 7.2 A

Fabrikat B

850 Watts / 7.4 A

Fabrikat C

1150 Watts / 9.0 A (W) 0

200

400

600

800

1000

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

1200

Forskarporträttet Han bygger nya kroppsdelar med nanoteknik och på sikt kan hans forskning göra organdonationer onödiga. Paolo Macchiarini är kirurgen som opererar patienter över hela världen – och som blir inringd när allt annat hopp är uttömt. text Annika Lund foto Johan Bergmark

”Jag hör på något sätt till hela världen” – Jag tilltalas av nyskapande och innovationer. Jag är en kreativ person.

Det säger Paolo Macchiarini över en något raspig Skype-ledning från sin bostad i Barcelona.

Där har han sin segelbåt, som han tycker om att åka ut med för att njuta av stilla, vacker natur. Där tycker han om att ta sig tid att läsa och skriva, gärna poesi. Och där har han också sin motorcykel, som han mest använder för att snabbt ta sig till flygplatsen.

För han jobbar över i princip hela världen, Paolo Macchiarini. Och det han gör är banbrytande. Under förra året gjorde han två operationer som blev internationellt rapporterade.

Det rörde sig om två relativt unga män, under 40 år, med långt framskriden cancer i luftstrupen. För att överleva behövde hela luftstrupen och luftrören omedelbart tas bort – men det fanns inga lämpliga organdonatorer att tillgå. Paolo Macchiarini använde sig i stället av konstgjorda luftstrupar, täckta med patienternas egna stamceller, se grafik på sidorna 32–33. Hittills är båda patienterna friska från cancer och luftstruparna fungerar utmärkt utan avstötning, eftersom de uppfattas som kroppsegna av immunförsvaret.

– Båda dessa patienter var småbarnspappor. Att se dem få en ny chans att leva sina liv är fantastiskt, en stor upplevelse, säger Paolo Macchiarini.

Men hur får du modet att utföra en oprövad operation på en patient?

– Det handlar snarare om att jag aldrig ger upp. Det är viktigt att komma ihåg att dessa patienter ansågs vara bortom all behandling.

Paolo Macchiarini är sedan ett drygt år gäst2 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Paolo Macchiarini om: Hur han väljer sina patienter: – Jag väljer dem inte – de väljer mig. Många vill ha min hjälp. Kan jag operera så gör jag det.

Patientrelationen: – Jag har inte en rent medicinsk relation med mina patienter, men den är heller inte så nära som en vänskap.

Svenskar: – Svenskar är öppna till sinnet, inte så fördömande. Men ibland skulle jag önska att svenskarna kunde agera utifrån en emotionell aspekt – om vi till exempel kan hjälpa ett barn bör vi göra det även om vi bryter mot otaliga regler.

Att tvivla på sin forskning: – Det gör jag varje dag. Om man inte tvivlar blir man för självsäker och gör fel. Jag är inte perfekt.

professor vid Karolinska institutet. Hans ämnesområde är regenerativ kirurgi, där en viktig del går ut på transplantationer av konstgjorda organ och vävnader. Det har hittills gjorts inom flera områden, till exempel är det vanligt att använda sig av konstgjorda blodkärl. När det gäller urinblåsor har även tekniken att låta stamceller växa fast på den nya kroppsdelen använts, men då rörde det sig om urinblåsor från avlidna personer.

Paolo Macchiarini kombinerar dessa kända tekniker, genom att både använda sig av en artificiell kroppsdel och klä den i ett hölje av stamceller. Resultatet är en delvis konstgjord kroppsdel – som utvecklar biologiska funktioner.

De nya luftstruparna har till exempel fullt fungerande slembildning och är helt följsamma då patienterna vrider på huvudet.

Dessutom går det att ”reta” dem och utlösa en hostreflex, för att nämna endast några saker som vore omöjliga att uppnå med luftstrupar av solid plast.

Dessutom – och detta är ett mycket viktigt fynd – har biopsier visat att de nya, konstruerade luftstruparna delvis består av celler som endast finns i just andningsvägarna, och dessa celler fanns inte vid transplantationstillfället.

De måste alltså ha mognat fram från stamcellerna ur benmärgen – alternativt utvecklats som en följd av stamcellernas närvaro. Oavsett vilket har nya, friska celler tagit plats där patienterna tidigare har haft en cancersjuk luftstrupe, och dessa friska celler har bildats efter operationen.

En stor seger, berättar Paolo Macchiarini: – Det var något jag trott i åratal att det

p

Namn: Paolo Macchiarini.

Titel: Gästprofessor i regenerativ kirurgi vid Karolinska Institutet. Ålder: 52 år.

Familj: Ja. Har två barn, en son och en dotter.

Bor: ”På flygplatser”. Har en bostad i Barcelona.

Aktuell: Har genomfört två banbrytande operationer med konstgjorda luftstrupar.

Kopplar av med: Tycker om att segla, har en båt i Barcelona. Skriver gärna poesi.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 2 9

’’ – För att göra extrema operationer krävs ett visst mått av äventyrlighet. Men jag betraktar mig framför allt som en konstnärlig och kreativ person, säger Paolo Macchiarini.

Jag har ett stort internationellt nätverk inom många olika områden, så jag vet vilka jag kan ta hjälp av när jag stöter på olika problem. ett material framtaget av forskare från London. I november användes nanoteknik för att få fram ett bättre material, och då kontaktades andra forskare från Ohio i USA. De forskare som har tagit fram den lilla lådan, den ”bioreaktor” där stamcellerna ska förmås att fästa på luftstrupen, kommer från Massachusetts.

Vidare var den ena patienten från Eritrea, men bosatt på Island, när han opererades på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Den andra patienten var från Baltimore i USA, och han opererades där – ett ingrepp som betalades av en stiftelse, där Paolo Macchiarini är ledamot. Han var alltså själv inblandad i att vigga pengar till operationen.

Hur bär du dig åt för att hålla ihop så många områden och specialister från så många länder?

– Jag kan vara mycket övertygande om det behövs, säger Paolo Macchiarini eftertryckligt.

– Sedan har jag ett stort internationellt nätverk inom många olika områden, så jag vet vilka jag kan ta hjälp av när jag stöter på olika problem.

skulle vara möjligt att använda stamceller i luftvägarna för att uppnå denna effekt, men först nu fick jag en chans att verkligen visa det.

Denna upptäckt tror han går att utveckla, i bästa fall till en än mer banbrytande innovation. Han tror att det på sikt kan vara möjligt att placera en stamcellsbeklädd ”laglapp” på exempelvis en kraftigt infarktskadad del av ett hjärta, där ”laglappen” sedan börjar bilda friska celler för att ersätta de skadade. Därmed kan patienten få ett eget, friskt organ i stället för ett donerat.

– Jag är ganska säker på att vi har gjort detta inom tio år. Och tekniken borde gå att använda på olika slags vävnad, som lever och lungor, säger Paolo Macchiarini.

Menar du att tekniken skulle kunna ersätta organdonationer?

– Absolut. Det vore ju det bästa. En transplantation med ett donerat organ är ett aggressivt ingrepp för kroppen och det vore skönt för patienten att slippa.

Paolo Macchiarinis arbete förutsätter nära samarbeten som ofta är gränsöverskridande – på flera sätt.

I juni konstruerades den artificiella luftstrupen med

3 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Paolo Macchiarini är född i Schweiz, uppväxt i Italien, har jobbat i Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Spanien, har en bostad i Barcelona, är anställd i Stockholm och i Italien, har familjen utanför Pisa och opererar regelbundet patienter i Ryssland, USA och i flera europeiska länder.

Du verkar höra hemma överallt och ha stora nätverk. Finns det någon kostnad för detta?

– Ja. Jag har inte längre något hemland. Vare sig Tyskland, Italien eller Spanien är riktigt hemma för mig. Jag hör på något sätt till hela världen och jag skulle gärna vilja ha en plats där jag kände mig helt hemma.

Hur hanterar du det?

– Jag har helt enkelt inte tid att tänka på det, säger Paolo Macchiarini.

Han beskriver sig först som en ständigt upptagen person, med få chanser att ta det lugnt. Men sen säger han att det tvärtom finns goda chanser att vila sig, i de många pauser som uppstår på flygplatser och vänthallar runt om i världen.

– Då skriver jag poesi, säger han.

I ett pågående skrivprojekt skriver han och hans dotter på var sitt håll dikter kring gemensamma teman.

– Vi kallar det fyrhändig poesi, säger Paolo Macchiarini.

Och skrattar förtjust åt denna innovation. F

Det har länge ansetts att vaccin mot livmoderhalscancer måste tas i tidiga tonåren. Att kvinnor som sexdebuterat inte har samma anledning att vaccinera sig, eftersom skadan redan kan vara skedd. Det här väcker förstås oro hos många: Om jag inte vaccinerade mig innan jag började ha sex, är det redan för sent då?

Gardasil skyddar mot ca 70 procent av alla livmoderhalscancerfall och 90 procent av alla kondylomfall. Idag vet man att Gardasil har god skyddseffekt långt upp i vuxen ålder. Även kvinnor som varit sexuellt aktiva i många år kan ha nytta av att vaccinera sig, samt kvinnor som har eller har haft cellförändringar.

Svaret är: Nej!

En vaccination med Gardasil består av tre doser som tas inom sex månader. Varje dos Ny forskning visar att även vuxna kvinnor kan kostar 894 kr och kostnad för läkarbesök och ha stor nytta av att vaccinera sig med Gardasil stick kan tillkomma. Vänta inte! Vaccin mot som skydd mot livmoderhalscancer, förstadier livmoderhalscancer är en värdefull försäkring till vulva- och vaginacancer, och mot kondylom. och du är värd det bästa skydd man kan få.

De här sjukdomarna orsakas av ett virus som smittar genom sexuell kontakt. Viruset är mycket vanligt; 8 av 10 riskerar att stöta på det någon gång och risken kvarstår så länge du är sexuellt aktiv. Du kan alltså smittas när som helst i livet - inte bara i unga år.

I de flesta fall klarar din egen kropp av att läka ut en sådan här virusinfektion. Men inte alltid.

Du kan aldrig på förhand veta om en infektion kommer att leda till sjukdom eller inte och därför bör du göra allt du kan för att skydda dig, även som vuxen.

Kom ihåg: Vaccinet är endast förebyggande och kan inte användas för att behandla en pågående infektion. Bästa skyddet mot livmoderhalscancer får du genom att kombinera vaccination och regelbundna cellprovtagningar.

För mer information, gå in på gardasil.se eller vänd dig till en gynekolog, ungdomsmottagning eller vaccinationsklinik. Närmaste vaccinationsställe hittar du på gardasil.se

Vaccinet som kan förebygga livmoderhalscancer och kondylom

Gardasil är ett vaccin i injektionsform mot humant papillomvirus (typ 6, 11, 16, 18) för användning från 9 års ålder för prevention av livmoderhalscancer, premaligna genitala cellförändringar (cervix, vulva och vagina) samt kondylom där dessa är relaterade till virustyperna i vaccinet. Virustyperna 16 och 18 orsakar ca 70 % av alla livmoderhalscancerfall, och 6 och 11 ca 90 % av alla kondylomfall. Gardasil ingår i läkemedelsförmånen och är rabatterat för flickor 13–17 år.

Skyddets varaktighet är f.n inte känd. Bibehållen skyddseffekt har setts i upp till 4,5 år efter att 3-dos-serien avslutats. Studier med långtidsuppföljning pågår. Behov av påfyllnadsdos är inte fastställd. Som med alla vacciner är det inte säkert att vaccination med Gardasil ger avsedd skyddseffekt hos alla individer. För bästa skydd bör man komplettera med cellprovtagning och kondom. Kom ihåg att ta del av informationen på bipacksedeln. För mer information om användning, varningar, begränsningar och pris se www.fass.se. Du kan också ringa Gardasil kundsupport 020-21 50 50. Information sammanställd enligt produktresumé från 110801. Sanofi Pasteur MSD.

SE 00327-02-2012 Materialet är förhandsgranskat och godkänt.

Till dig som tror att vaccin mot livmoderhalscancer bara är för unga flickor.

Så fick cancersjuka nya Hittills har två banbrytande operationer gjorts, en i juni och en november 2011. Båda patienterna var män med framskriden cancer i luftstrupen, under 40 år gamla.

1 Några dagar före operationen

tas 200 ml benmärg ut ur patientens höftben. Ur benmärgen tvättas vissa celler bort, så att endast stamceller och progenitorer, celler som nått ett steg längre i sin utveckling, blir kvar. Samtidigt får patienten behandling med ett läkemedel, som tvingar ut stamceller i blodbanan i syfte att de senare ska fästa på den nya luftstrupen, när den väl är på plats i kroppen.

Stamceller

progenitorer

2 En CT-röntgen

görs av patientens luftstrupe och luftrör. Det ger en tredimensionell och exakt bild.

Luftstrupe

Grafik: Idegrafik

Luftrör

3 Ur bilden

skapas ett ”skelett”, en byggställning eller mall för den nya luftstrupen.

Den görs av avancerade plastmaterial vars yta ger stamcellerna en chans att få fäste och börja växa.

Vid operationen i november användes för första gången en plast gjord av nanofibrer, vars yta ser ut som ett oerhört finmaskigt och oregelbundet nät.

Källor: Lancet november 2011; Philipp Jungebluth; Ola Hermanson

3 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

luftvägar

+ 4 Mallen

, patientens stamceller och näringslösning med tillväxtfaktor blandas i en bioreaktor, stor som en skokartong. Där får mallen rotera, ”ungefär som en kyckling som grillas”, medan cellerna får fäste.

5 Efter två till tre dagar

har den nya luftstrupen ett hölje av kroppsegna stamceller och då transplanteras den. Inga immunhämmande läkemedel ges. Däremot ges läkemedel som främjar stamcellernas tillväxt.

Nanostrukturen innan och efter cellerna har fått fäste

6

Uppföljningar hittills visar att de opererade patienterna är cancerfria, mår bra och inte har problem med avstötning. Patienterna kan hosta och både slembildning och immunförsvar fungerar.

Dessutom har biopsier visat att den nya luftstrupen innehåller celler av ett slag som endast finns i luftstrupen och luftrören. Forskarna vet ännu inte om det beror på att stamcellerna har omvandlats eller om deras närvaro främjat utvecklingen av dessa celler.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 3 3

Din idé – till nytta för många Vi på Innovationskontoret vill hjälpa dig under resan från bra idé till livskraftig innovation.

Vi anordnar inspirationsaktiviteter, erbjuder rådgivning och kan genom vårt nätverk se till att du får kontakt med andra innovationsaktörer som kan hjälpa dig att komma vidare.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00

3 4 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

O In no va tio n

Välkommen till oss på Innovationskontoret!

ffi ce

Oavsett om du har en ny idé eller har ägnat år av forskning för att komma fram till ditt resultat så är du välkommen att använda vår service.

Fråga forskaren Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit. i stockphoto

Är tvillingar spegelvända?

Stämmer det att enäggstvillingar ofta är spegelvända, så att den ena till exempel är högerhänt och den andra vänsterhänt?

Erica Svar: Vänsterhänthet är lite vanligare hos den ena av ett tvillingpar, oavsett om det är enäggs- eller tvåäggstvillingar. Det kan bero på en miljöfaktor, till exempel könshormon från den ena tvillingen om det är olika kön. En annan möjlighet är att den högra armen ligger inklämd eller skadas oftare vid förlossningen varför barnet blir vänsterhänt. Det finns också enstaka fall av ”situs inversus” hos den ena tvillingen, det vill säga att de inre organen är spegelvända med hjärtat till höger och levern till vänster. Men det är högst ovanligt. Det kan bero på att den normala kroppsplanen störs när den så kallade huvudsvansaxeln anläggs tidigt under embryots utveckling.

Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik i stockphoto

Det finns inga dåliga väder, bara dåliga förskolegårdar.

Är ur och skur-barn friskare? Är det klarlagt att barn som är utomhus mycket är mindre förkylda? Vad beror det på i så fall?

Johannes Nyman Svar: Många föräldrar upplever att barn som går på så kallade ur och skur-förskolor drabbas av färre infektioner, men det har inte kunnat bevisas vetenskapligt.

Man kan dock konstatera att risken att smitta varandra är mindre när man vistas utomhus än inomhus där utrymmet och luftvolymen är mindre, och att utomhusvistelse generellt har en stressreducerande inverkan.

Våra studier visar att förskolegårdens utformning är viktig ur hälsosynpunkt. Om det finns mycket växtlighet och en kuperad gård med stor variation och lekverktyg som är integrerade i växtligheten så rör sig barnen mer och får lagom mängd solljus på sig, vilket minskar risken för olika typer av ohälsa.

Margareta Blennow, forskare och barnläkare

Jag och min spegeltvilling.

Synkas mensen?

Jag har hört att kvinnor som lever eller jobbar nära tillsammans får synkroniserade menstruationscykler efter en tid. Stämmer det och varför är det så?

Ann Jansson

n Tack för frågan. Du får ett första hjälpen-kit hemskickat.

Redaktionen

Svar: Ja, det verkar i alla fall finnas ett korn av sanning i det. Men det är oklart hur stark denna tendens är och man vet inte hur det går till. En hypotes är att synkroniseringen går via luktsinnet – forskning har visat att svettlukt från en kvinna kan påverka frisättning av ägglossningshormoner hos en annan kvinna. Men det är diskutabelt om det håller som förklaring och man har inte hittat det aktiva ämnet i svett. En förklaring kan också vara att kvinnor som lever tillsammans är i takt på många sätt, när det gäller allt från dygnsrytm och livsvanor till väder, och att det möjligen kan leda till att mensen infaller samtidigt.

Mats Olsson, professor i experimentell psykologi

Fråga och vinn

Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 3 5

Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

Tomas McKenna

ulf sirborn

Jussi Taipale, professor i medicinsk systembiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, har tillsammans med kollegor utvecklat en metod för att räkna antalet molekyler i en cell.

Molekylräkning i celler ska ge säkrare diagnoser Varför är det viktigt att kunna räkna antalet molekyler i en cell?

– Känner vi till den exakta mängden av olika typer av molekyler kan vi förstå processer i celler bättre, och även avgöra om våra nuvarande modeller för hur celler fungerar är korrekta.

Vi har koncentrerat oss på att kunna räkna antalet olika RNAoch DNA-molekyler, de molekyler som lagrar och överför den genetiska informationen.

Hur fungerar metoden?

– Vi utnyttjar en befintlig storskalig sekvenseringsmetod som kan läsa av flera miljoner korta DNA-sekvenser parallellt. Men avläsningen kräver att man först framställer en större mängd kopior, och normalt går det inte att avläsa hur många gånger varje enskild molekyl kopierats eftersom alla härstammar från samma typ av molekyl. Med vår metod gör vi varje originalmolekyl olika, den får en unik ”märkning”, så att vi i sekvenseringen kan särskilja molekylerna från varandra.

Hur många molekyler finns det i en enskild cell?

– Det varierar mycket beroende på celltyp. Min kollega forskaren Sten Linnarsson har räknat mRNA-molekyler, de moleky-

3 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

ler som bestämmer vilka proteiner en cell ska producera.

Han såg att en vanlig kroppscell kan innehålla omkring 500 000 specifika mRNA-molekyler medan en oocyt, en äggcell, kan innehålla tiotals miljoner sådana mRNA-molekyler. Vissa specifika mRNA-molekyler kan återfinnas i bara några få exemplar i en cell.

Kan metoden användas för att utveckla effektivare behandlingar, exempelvis mot cancer?

– I framtiden, när kostnaderna har minskat för att utföra storskalig sekvensering, kan metoden förmodligen bidra till säkrare diagnoser och till utvecklingen av mer individuellt anpassade behandlingar. Läkaren kan exempelvis välja behandlingsstrategi beroende på vilken typ av mRNA-molekyler som finns i cancercellen men inte i den friska cellen. Metoden skulle också kunna användas för att upptäcka och avgöra mängden tumörceller i exempelvis blodprov, många tumörsjukdomar avsöndrar celler eller DNA-molekyler till blodet, eller i avföringsprov vid tjock- och ändtarmscancer.

Peter Örn Nature Methods november 2011

Tidig förlust av stamceller kan enligt en ny studie vara orsaken till tidigt åldrande hos patienter med den ovanliga sjukdomen progeria. Samma orsak leder även till att sår läker sämre, här syns en närbild från en oregelbunden sårkant från en mus med progeria.

Samband upptäckt mellan stamceller och för tidigt åldrande Flera av symptomen vid progeria, en sjukdom som gör att barn åldras onormalt snabbt, orsakas av att stamceller slutar fungera som de ska. Det visar en studie av forskare vid Karolinska institutet, där för tidigt åldrande möss testats. Maria Eriksson, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som lett studien, har tidigare upptäckt att sjukdomen beror på en mutation i en specifik gen. I den nya studien har hennes forskargrupp undersökt hur stamceller påverkas av genmutationen, och kommit fram till att den leder till tidig förlust av stamceller i bland annat huden. Förlusten av stamceller kan enligt forskarna vara orsaken till det för tidiga åldrandet hos patienterna och leder även till att sår läker sämre.

– Vår studie är viktig eftersom den visar sjukdomsmekanismen i progeria. Vi visar att stamcellerna är påverkade och hur de är påverkade. Att kartlägga hur sjukdomen fungerar är viktigt för att kunna ta fram läkemedel mot progeria, säger Maria Eriksson.

Elsa Torell Aging cell december 2011

Extremt ovanlig sjukdom Sjukdomen, vars fullständiga namn är Hutchinson-Gilford progeria syndrome, drabbar ungefär en på 4-8 miljoner barn.

Symptomen börjar visa sig när barnen är ungefär ett år gamla och de får skrynklig hud och skelettet blir skört. De flesta som har sjukdomen blir inte äldre än 13 år, och de vanligaste dödsorsakerna är hjärt- och kärlsjukdomar.

Mäns högre cancerrisk till stor del oförklarad

Forskare vid Karolinska Institutet, Harvard University och Cancer Prevention Institute of California har analyserat data från knappt 15 miljoner fall av totalt 35 olika typer av cancer för att försöka förstå hur män och kvinnor skiljer sig åt avseende cancerrisk.

Forskarna fann att män har en högre risk för 32 av de 35 studerade cancerformerna, där cancer i könsorganen och bröstcancer exkluderats, och att män har mer än dubbelt så hög risk för inte mindre än 14 cancerformer. För de fem cancerformer där män hade som mest ökad risk hade de mer än fyra gånger högre risk än kvinnor.

För vissa cancerformer kan

istock photo

Män har i genomsnitt ungefär dubbelt så hög risk för att drabbas av cancer, jämfört med kvinnor. Det visar den hittills största studien av könsskillnader i cancerrisk med data från totalt 60 länder.

könsskillnaderna förklaras av skillnader i exempelvis rökning, alkoholkonsumtion och vissa yrkesexponeringar, men majoriteten av skillnaderna beror enligt forskarna troligen på biologiska olikheter. Efter att ha vägt samman dels hur den manliga överrisken varierade över tid och mellan olika delar av världen, och dels hur kända riskfaktorer skiljer sig åt mellan män och kvinnor, drog dock forskarna slutsatsen att könsskillnaderna för många cancerformer fortfarande är oförklarade.

– Även om kön i sig inte är en påverkbar riskfaktor tror vi att mer detaljerad kunskap om könsskillnader– och vilka faktorer som ligger bakom dem – behövs, säger GustavEdgren, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

European Journal of Epidemiology januari 2012

Forskarna försöker ta reda på varför män oftare drabbas av cancer.

Och när vi har levat uti hundrade år james king-holmes/sciance photo library

Dagens hundraåringar använder oftare

Idag finns 10 gånger fler hundraåringar jämfört med på 1970-talet. Bland de som föds idag beräknas ungefär hälften bli 100 år.

smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel och mer sällan antidepressiva läkemedel, jämfört med 80–99-åringar. Deras användning av hjärt-kärl-läkemedel följer dessutom inte aktuella rekommendationer i samma utsträckning som yngre äldres. Det visar en studie som omfattar 94 procent av Sveriges alla hundraåringar.

– Äldre personer konsumerar allra mest läkemedel, samtidigt exkluderas de ofta från läkemedelsstudier på grund av sin ålder. Men att studera läkemedelsanvändningen hos hundraåringar kan ge oss värdefull kunskap om hur vården ser ut för de allra äldsta, säger Jonas Wastesson, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Age and Ageing november 2011

’’

Det finns allt att vinna på att möta patienten empatiskt.

Professor Niels Lynöe, institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska institutet om deras enkätstudie på cirka 5000 långtidssjukskrivna svenskar där de som upplevde sig positivt och respektfullt bemötta i vården ofta uppgav att detta haft betydelse för deras förmåga att börja arbeta igen. Till DN.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 37

Forskningens vardag: Rädsla

Rädsla är livsviktigt, men också ett problem vid till exempel fobier. Därför försöker forskare vid Karolinska Institutet förstå hur ovälkomna rädslor uppstår i hjärnan och hur de kan fås att försvinna. Vi lät journalisten Gustaf Andersson delta i forskningen genom att möta sin rädsla i en magnetkamera. text Gustaf Andersson foto Ylva Sundgren

Gustaf Andersson gör sig redo.

Testpilot i rädslans land Jag befinner mig i en rymdkapsel. I alla fall känns det så. Fastspänd på en brits med sensorer tejpade på mina händer ligger jag och stirrar upp på en mörk gnistrande skärm. I öronen hör jag en röst från kontrollrummet som frågar hur jag mår. Jag svarar att jag mår bra, även om det kanske inte är hela sanningen. Närmare än så här kommer jag nog aldrig känslan av att vara en rymdfarare på väg att skickas ut i det oändliga.

I verkligheten ligger jag i en magnetkamera och ska genomgå ett pilotexperiment lett av Andreas Olsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han arbetar tillsammans med elva andra personer i en verksamhet kallad Emotion Lab med målet att lära sig mer om mekanismen bakom rädsla och andra känslor, hur de lärs in och påverkar våra beteenden gentemot andra människor.

Med dagens experiment vill man undersöka hur jag kan bli av med en rädsla kopplad till ett särskilt stimulus, i det här fallet åsynen av en bild på en arg person, genom att jag får se att samma stimulus inte orsakar obehag hos en annan person – så kallad utsläckning genom social observation.

3 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

– Andra studier har undersökt hur utsläckning går till när försökspersonen själv får uppleva att ett stimulus, som tidigare varit kopplat med rädsla, inte längre skapar obehag. Men ingen har tidigare testat om social observation, försökspersonens uppfattning av en annan person, påverkar utsläckningen, berättar Andreas Olsson när experimentet är klart.

Men än så länge är jag ovetande om denna bakgrund för att vara så nollställd som möjligt. Andreas Olsson står nu i kontrollrummet intill och följer experimentet tillsammans med forskningsingenjören Jonathan Berrebi samt doktoranderna Ida Selbing och Armita Golkar. Under experimentets gång ska min hjärna dokumenteras av den magnetkamera som jag ligger i. Den är stor, vit och bygger på tekniken funktionell magnetresonansavbildning (fMRI). I det stängda rum jag befinner mig i är det strängt förbjudet att ta in metallföremål eftersom magneten som jag ligger i är mycket stark. Kraften är på 3 tesla vilket är 60 000 gånger starkare än jordens magnetfält. Eftersom mitt huvud ligger i maskinens centrum är det också hit eventuella metallföremål slungas. Tänk om

p

Forskaren Andeas Olsson och doktoranden Ida Selbing vill studera hur hjärnan hanterar rädslor i sociala sammanhang.

p M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 3 9

Forskningens vardag: Rädsla

Spänd förväntan när Gustaf Andersson åker in i magnetkameran.

Forskarna följer experimentet från kontrollrummet.

jag glömt någon metallflisa på eller i min kropp! Jag känner efter, ingenting händer. Det verkar vara lugnt.

Rösten i lurarna säger nu att det är dags att börja experimentet. Maskinen går igång och trots öronproppar och hörselkåpor dånar det i min skalle. Ett vandrande bullrande tut avlöses av ett dunkande oljud. Det låter som om någon kör en slagborr mot mitt huvud.

Allt är i sin ordning. Här ska jag nu ligga i drygt 30 minuter, en tid som upplevs som den fyrdubbla. Jag lägger fingrarna på de två knappar som jag blivit ombedd att trycka på. En film drar i gång på skärmen och jag ser en man som i sin tur sitter och tittar på en skärm. På hans skärm visas om vartannat två olika bilder på arga ansikten. Beroende på vilket ansikte jag ser trycker jag på olika knappar som finns på den kontrollpanel som min högerhand vilar på. På samma hand har jag även elektroder fastsatta som närsomhelst under experimentet kommer att ge mig elstötar.

Meningen är att jag ska skapa en rädsla kopplad till 4 0 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

den ena bilden. Jag fick visserligen bestämma styrkan på stöten själv, den skulle vara obehaglig men inte smärtsam, men jag har alltid ogillat stötar vilket gör mig till en lämplig kandidat.

Pang! Det hugger till i handleden när den första stöten kommer. En känsla av obehag fyller mig. Bilderna fortsätter att komma med jämna mellanrum, likaså stötarna. Hela min kropp ligger i beredskap.

Experimentet är uppdelat i tre delar. Den första är en betingningsfas där jag och mannen i filmen får en stöt varje gång som bilden visas. Jag skapar en rädsla för just den bilden. Del två är en utsläckningsfas där endast mannen i filmen ser sin skärm, men jag får information om vilken bild han ser. Ingen av oss får heller några stötar. Jag är fortfarande på spänn inför varje bildbyte, men slappnar av mer och mer allteftersom stötarna uteblir. Den sista fasen liknar fas två, fast mannens skärm är nu tillbaka i utgångsläget. För att

Gustaf Andersson utsätts under experimentets gång för en kombination av elektriska stötar och bilder av andra människor. Därefter analyseras hans hjärnaktivitet och fysiologiska reaktioner.

’’

Pang! Det hugger tag i handleden när den första stöten kommer.

En känsla av obehag fyller mig. Bilderna fortsätter att komma med jämna mellanrum, likaså stötarna. forskarna ska kunna mäta min rädsla har jag sensorer på min vänsterhand som analyserar min hudkonduktans – ledningsförmågan mellan två fingrar. Ju mer svett som bildas desto större utslag. Dessutom vill man undersöka vilken del av min hjärna som är mest aktiv under experimentets olika faser – därav den stora magnetkameran.

Cirka 16 minuter senare är experimentet över och jag inser att jag knappt lagt märke till oljuden som hela tiden funnits i bakgrunden. Rösten återkommer och frågar om allt gått bra. Nu återstår endast några strukturella skanningar av min hjärna innan allt är klart. Jag pustar ut.

Väl ute i kontrollrummet visar Andreas Olsson och Ida Selbing upp resultatet – bilder av min hjärna och kurvor över mina svettreaktioner under experimentet.

För att bilderna ska bli användbara i forskningen behöver man slå ihop medelvärdet av mina responser av de två bilderna.

– Vi vill undersöka hur din uppfattning av mannen i filmen påverkar din utsläckning. Vi tror att du lärde dig att den hotfulla bilden inte längre var farlig genom att observera mannens lugn, och att upplevd empati med honom kan påverka förloppet. Vi ska nu undersöka vilka områden i din hjärna som är involverade under experimentets olika faser, säger Andreas Olsson.

De inringade cirklarna visar aktiviteten i amygdala, den del av hjärnan som styr uppkomsten av rädsla.

Resultaten är relevanta i alla situationer då en person använder andras emotionella uttryck för att lära sig att förhålla sig till specifika stimuli i omgivningen.

Till exempel när vi lär oss att tycka bra om en person genom att någon vi känner agerar lugnt gentemot honom eller henne.

– Även för behandlare av fobier och andra ångesttillstånd kan detta vara av intresse i utvecklingen av nya behandlingsmetoder, säger Andreas Olsson. F

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 41

Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

BLUESTONE/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Journal of Clinical Oncology:

Livskvalitet ofta god hos strupcanceröverlevare De flesta patienter som fortfarande lever fem år efter operation av matstrupscancer har återhämtat sin livskvalitet i nivå med den genomsnittliga befolkningen, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Hos var sjätte patient försämrades dock livskvaliteten avsevärt och var betydligt sämre än befolkningens fortfarande fem år efter operation, något som enligt forskarna talar för att vården måste bli bättre på att snabbt fånga upp denna patientgrupp.

Matstrupscancer är den åttonde vanligaste cancerformen globalt sett. Den enda etablerade botande behandlingen mot matstrupscancer är en omfattande operation. Efter operation lever cirka 30 procent av patienterna minst fem år.

Syftet med den aktuella studien var att klargöra om livskvaliteten hos patienter som överlever minst fem år efter operation för matstrupscancer är i nivå med den genomsnittliga befolkningens livskvalitet.

Studien omfattade 117 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige under åren 2001-2005 och överlevt minst fem år. Patienterna fick svara på enkäter avseende livskvalitet och svaren jämfördes med 4 910 slumpvis utvalda personer i befolkningen som fått svara på samma enkäter. I analyserna togs hänsyn till ålder, kön och annan sjuklighet.

För de flesta patienterna var livskvaliteten oförändrad eller förbättrad över tid. Patienternas livskvalitet var också jämförbar med den övriga befolkningens.

Hos var sjätte patient försämrades dock livskvaliteten avsevärt och var betydligt sämre än befolkningens fortfarande fem år efter operation.

– De patienter som tidigt visar tecken på försämrad livskvalitet bör uppmärksammas och hjälpas i en mer intensiv uppföljning för att undvika kvarstående nedsatt livskvalitet, säger Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som lett studien. Beroende på vilka problem som patienterna uppger kan riktade insatser ofta sättas in.

Health-related quality of life among 5-year surviviors of esophageal cancer surgery: a prospective population-based study Derogar M, Lagergren P Journal of Clinical Oncology januari 2012 4 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Ny forskning innebär lättnad för släktingar till patienter med akut leukemi: risken för dem att drabbas av sjukdomen är inte förhöjd jämfört med resten av befolkningen.

Journal of Clinical Oncology:

Ingen ökad risk för akut leukemi hos nära släktingar Den vanligaste formen av akut leukemi, akut myeloisk leukemi (AML), drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år. Precis som för andra leukemiformer är orsakerna till AML i de flesta fall okända. Troligtvis samverkar både ärftliga faktorer och miljöfaktorer vid uppkomsten av sjukdomen. Enligt tidigare studier löper förstagradssläktingar, det vill säga föräldrar, syskon och barn, till patienter med AML tre gånger högre risk än andra att drabbas av sjukdomen.

Nu visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och amerikanska National Institutes of Health att detta inte stämmer. Forskarna har studerat drygt 20 000 förstagradssläktingar till AML-patienter och jämfört resultaten med en kontrollgrupp med över 90 000 personer. Ingen ökad risk för vare sig AML eller andra blodtumörsjukdomar sågs hos släktingarna med ett undantag för polycytemia vera, ett tillstånd med ökad bildning av röda blodkroppar.

– Våra resultat visar att nära anhöriga till AML-patienter kan känna sig trygga i det faktum att de inte löper en ökad risk att insjukna i AML, säger Magnus Björkholm, professor vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskargruppen har även studerat anhöriga till patienter med myelodysplastiskt syndrom, MDS, som kan vara ett förstadium till leukemi. Inte heller här sågs någon riskökning för blodtumörsjukdomar hos förstagradssläktingar.

Familial aggregation of acute myeloid leukemia and myelodysplastic syndromes Goldin LR, Kristinsson SY, Liang X, Derolf ÅR, Landgren O, Björkholm M Journal of Clinical Oncology december 2011

Höjdarpublikationer Nature Medicine:

Kombinationsbehandling var sämre vid bröstcancer First-line treatment of advanced breast cancer with sunitinib in combination with docetaxel versus docetaxel alone: results of a prospective, randomized phase III study Bergh J, Bondarenko IM, Lichinitser MR, Liljegren A, Greil R, Voytko NL, Makhson AN, Cortes J, Lortholary A, Bischoff J, Chan A, Delaloge S, Huang X, Kern KA, Giogetti C Journal of Clinical Oncology februari 2012

Nybildningen av blodkärl från äldre blodkärl kallas angiogenes. Professor Yihai Cao och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet studerar angiogenes och dess koppling till cancer, och i en ny studie visar de betydelsen av ett tillväxthormon, PDGF-BB, för denna process.

Studierna, som är utförda på möss, visar att PDGF-BB stimulerar blodproteinet erytropoietin, EPO, som i sin tur bland annat kontrollerar produktionen av röda blodkroppar. Det får tumören att växa – ju mer blodkroppar som finns desto mer syre kan tumörerna få och då gynnas tumörtillväxten.

– Vi tror att ökningen av EPO kan ligga bakom tumörernas resistens mot antiangiogenesbehandling som bara går på PDGF. Genom att kombinera läkemedel riktade mot både PDGF och EPO skulle resistensproblemen kanske kunna kringgås, säger Yihai Cao.

Nytt om gener som kopplas till rematoid artrit Five amino acids in three HLA proteins explain most of the association between MHC and seropositive rheumatoid arthritis Raychaudhuri S, Sandor C, Stahl EA, Freudenberg J, Lee H-S, Jia X, Alfredsson L, Padyukov L, Klareskog L, Worthington J, Siminovitch KA, Bae S-C, Plenge RM, Gregersen PK, de Bakker PIW Nature Genetics januari 2012

Blodprotein viktigt vid cancerspridning

PDGF-BB modulates hematopoieses and tumor angiogenesis by inducing erythropoietin production in stromal cells Xue Y, Lim S, Yang Y, Wang Z, Dahl L, Jensen E, Hedlund E-M, Andersson P, Sasahara M, Larsson O, Galter D, Cao R, Hosoka K, Cao Y Nature Medicine december 2011

Nature Biotechnology:

Ny metod för utveckling av cancerläkemedel PARP1 är ett enzym (ett slags protein) som bland annat styr reparation av DNA-skador i våra celler. PARP1 har sedan drygt 10 år varit i fokus för ett stort antal industriella läkemedelsutvecklingsprojekt för behandling av framförallt bröst- och äggstockscancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har nu använt en enkel metod för att testa hur små läkemedelslika molekyler – inibitorer – kan påverka PARP1, och andra proteiner inom samma enzymklass. Resultaten ger oss en karta över effekterna av en rad kända såväl som mindre välkarakteriserade substanser på olika PARP-proteiner. Speciellt intressant är att studera korsreaktivitet mellan PARP1-inhibitorer och mindre välkaraktäriserade PARP-proteiner då dessa kan ge viktiga ledtrådar för att förklara eventuella oönskade sidoeffekter i klinisk användning.

Family-wide chemical profiling and structural analysis of PARP and tankyrase inhibitors Wahlberg E, Karlberg T, Kouznetsova E, Markova N, Macchiarulo A, Thorsell AG, Pol E, Frostell A, Ekblad T, Öncü D, Kull B, Michael Robertson G, Pellicciari R, Schüler H, Weigelt J Nature Biotechnology februari 2012

Mutation i stamcellers mitokondriella DNA kan bidra till för tidigt åldrande i möss Somatic progenitor cell vulnerability to mitochondrial DNA mutagenesis underlies progeroid phenotypes in Polg mutator Ahlqvist KJ, Hämäläinen RH, Yatsuga S, Uutela M, Terzioglu M, Götz A, Forsström S, Salven P, Angers-Loustau A, Kopra OH, Tyynismaa H, Larsson N-G, Wartiovaara K, Prolla T, Trifunovic A, Suomalainen A Cell Metabolism januari 2012 Ökad cancerrisk hos patienter med ärftlig muskelsjukdom Cancer risk among patients with myotonic muscular dystrophy Gadalla SM, Lund M, Pfeiffer RM, Gortz S, Mueller CM, Moxley III, RT, Kristinsson SY, Björkholm M, Shebl FM, Hilbert JE, Landgren O, Wohlfart J, Melbye M, Greene MH JAMA december 2011 Gensignatur kan skvallra om prognos efter koloncancerkirurgi Development and independent validation of a prognostic assay for stage II colon cancer using formalin-fixed paraffin-embedded tissue Kennedy RD, Bylesjo M, Kerr P, et al Journal of Clinical Oncology december 2011 Nytt läkemedel testat mot Huntingtons sjukdom Pridopidine for treatment of motor function in patients with Huntington’s disease (MermaiHD): a phase 3, randomized, double-blind, placebo-controlled trial Garcia de Yebenes J, Landwehrmeyer B, Squitieri F, Reilmann R, Rosser A, Barker RA, Saft C, Magnet MK, Sword A, Rembratt Å, Tedroff J, for the MermaiHD study investigators Lancet Neurology november 2011 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer där forskare vid Karolinska Institutet medverkat i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal referenser under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 4 3

Memmert CO2-inkubatorer/värmeskåp/klimatkammare

HET!

NYHETER!

• Bästa klimatet för kvalité, miljön och din budget!

• HPP ny klimatkammare med Peltierkylning ger en extremt tyst och energisnål klimatkammare till lågt pris.

Hettich

Mikro-/bords-/golvcentrifuger • Effektiv och säker med litet fotavtryck!

• Rotina 38/38R ny bordscentrifug med eller utan kyla • Swingoutrotor för16x50ml/4x250ml. max. 4863xG • Vinkelrotor 8x50ml klarar 22 789xG

Extremt tyst och energisnål!

w

Hettich Labinstrument AB Kuskvägen 8, 191 62 Sollentuna

Tel: 08-752 00 30 Fax: 08-752 03 90

Beyond cancer care Every day, more than 100,000 patients worldwide are diagnosed, treated or receive follow-up with the help of an oncology or neurosurgery solution from Elekta. We believe that helping patients is more than just cancer care, it’s human care. Through innovation and collaboration, we are advancing new human care standards.

Visit elekta.com.

Human care makes the future possible

4 4 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

E-mail: info@hettichlabinstrument.se www.hettichlabinstrument.se

there’s human care

Avhandlingen Myter om preventivmedel leder till riskfyllda illegala aborter, höga födelsetal och fattigdom bland unga ugandier. Det visar barnmorskan Gorrette Nalwadda i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. text Peter Örn

Myter om preventivmedel ett hinder i fattigdomsbekämpning

Hon är den första barnmorskan i Uganda som doktorerat och i sin avhandling belyser hon de hinder som finns i det ugandiska samhället för att få fler unga att använda preventivmedel, men identifierar även möjligheter för att uppnå förbättringar. Studierna genomfördes i två distrikt i centrala Uganda där majoriteten av befolkningen är fattiga jordbrukare.

– En mycket spridd missuppfattning om preventivmedel är att de kan leda till bestående ofruktsamhet, bland annat genom att p-piller lagras i kroppen och förstör reproduktionssystemet. I Uganda, där egna barn är en så viktig del av livet, är det här naturligtvis

peter örn

En oönskad graviditet kan för en tonårsflicka i Uganda leda till att hon kastas ut från sitt föräldrahem, tvingas in i ett tidigt äktenskap eller till en illegal, kostsam och riskfylld abort. I Uganda är aborter olagliga om inte graviditeten innebär en allvarlig hälsorisk för modern. Men trots rädslan för att bli gravid och trots att kunskapen är utbredd om att det finns preventivmedel, så svarar tonåringar för 25 procent av alla graviditeter i Uganda. De flesta är oönskade och ett resultat av rädslan för att använda preventivmedel.

Det berättar Gorrette Nalwadda, barnmorska från Uganda och forskare på avdelningen för global hälsa (IHCAR) vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

– Det har skett en viss ökning av preventivmedelsanvändningen sedan början av 1990-talet. I dag använder elva procent av ungdomar i åldern 15 till 19 år någon form av preventivmedel, i åldern 20 till 24 år är siffran 21 procent. En ökad användning skulle leda till förbättrade levnadsvillkor och minskad fattigdom, därför är det här en mycket viktig fråga, säger Gorrette Nalwadda.

en allvarlig missuppfattning. Många, både män och kvinnor, trodde att kondomanvändning kan förstöra livmodern, säger Gorrette Nalwadda. Även hälsopersonal bar på missuppfattningar om preventivmedel, och saknade ofta utbildning avseende preventivmedelsrådgivning trots att det är en viktig del av deras arbetsuppgifter.

– Hälsopersonal trodde att p-piller orsakar infertilitet eller att preventivmedel kan orsaka svåra blödningar och det var vanligt att personalen informerade om preventivmedel på ett skrämmande sätt. Dessutom fanns en felaktig uppfattning att man måste be föräldrarna, alternativt partnern, om samtycke om den som begärde preventivmedel var under 18 år. Det är ett stort hinder eftersom föräldrar oftast är negativa till preventivmedel. De anser att deras barn ska vara avhållsamma tills de gifter sig, säger Gorrette Nalwadda.

Hon tror att preventivmedelsanvändningen kan öka om bland annat skolor och arbetsplatser får ett ökat ansvar för utbildning i frågan, och för tillhandahållande av preventivmedel.

– Även då en kvinna fött sitt första barn och innan hon återvänder till sitt hem borde hon informeras om och erbjudas preventivmedel. Det vore ett bra tillfälle för att få fler att använda dessa. F

Gorretta Nalwadda

Bland de högsta födelsetalen i världen Uganda har bland världens högsta födelsetal, med i genomsnitt sju barn per kvinna. Idag har landet 34,5 miljoner invånare och med en befolkningsökning på 3,4 procent per år tillhör landet de mest snabbväxande i världen. En fjärdedel av alla graviditeter i Uganda är tonårsgraviditeter. Fattigdomen är hög, 65 procent av Ugandas befolkning lever på mindre än motsvarande två dollar per dag.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 4 5

Fördjupning: Medicinsk informatik Forskning och vård genererar medicinsk information som snart når ofattbara volymer. Nu skapar forskare vid Karolinska Institutet nya system som gör det möjligt att navigera i informationshavet. text Annika Lund

Informationsrymdens privat

Jesper Tegnér

– Jag trodde i min naivitet att det fanns bra lösningar som hjälpte forskare att navigera i sin insamlade information, men jag hade fel.

Det säger Jesper Tegnér, professor i beräkningsmedicin vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Hans forskning går ut på att hitta praktiska IT-lösningar för att se samband och mönster i stora medicinska informationsvolymer. Stort fokus ligger på så kallad translationell forskning, som bygger på att resultat från patientnära forskning och grundforskning kombineras med syfte att förbättre vården.

Ofta handlar det om stora datamängder. Särskilt den genetiska information som numera lätt tas fram ur ett blod- eller salivprov är mycket omfattade – faktiskt så omfattande att få forskare i dag lyckas ha en detaljerad överblick över sina insamlade data, enligt Jesper Tegnér.

– Jag blev förvånad när detta gick upp för mig, men det saknas smidiga verktyg hantering av informationen. Forskarna har därför svårt att besvara grundläggande frågor som hur många patienter de har studerat, vilka prover de har tagit och vilken information det har gett, säger han.

Den genetiska informationen gör det möjligt att besvara en uppsjö av frågor, till exempel hur olika genvarianter påverkar uppkomst och förlopp för olika sjukdomar. Detta går att studera genom att söka i redan befintligt material – förutsatt att forskaren kan orientera sig i det. Och det är minst sagt knivigt eftersom informationen vanligen är utspridd över flera olika källor, som lokala biobanker, kvalitetsregister, patientjournaler och databaser över proteiner och metaboliter.

4 6 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Ett konkret exempel är en forskare som utan att ta nya prover på sina patienter vill ta reda på varför vissa av dem får kraftiga biverkningar av ett visst läkemedel. Kan det vara så att alla dessa patienter saknar ett specifikt protein eller har en speciell genetisk variant? För att undersöka den saken måste forskaren sålla fram de patienter som drabbas av biverkningen, och sedan kontrollera om det finns sparade blodprover från dem, och, om så är fallet, veta var dessa blodprover förvaras.

Tidigare har svårigheterna kring att söka svar på en sådan ny, uppföljande fråga ur ett befintligt material varit direkt avskräckande, säger Jesper Tegnér: – Det är ett mycket tidsödande arbete med att leta i journalsystem, lokalt i olika datorer och databaser och i olika frysar. Och varje ny fråga kräver att jobbet görs om.

Nu har en av hans medarbetare, forskarassistenten Imad Abugessaisa, tagit fram ett webbaserat sökverktyg som gör det enklare för forskare att vända och vrida på sin information och besvara nya frågeställningar.

– Det är ett system som kan hämta information ur olika källor. Det går att fylla på med vad som helst, som excelfiler med besvarade patientenkäter, säger Jesper Tegnér.

Verktyget används på centrum för molekylär medicin vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Reumatologerna har varit med i utvecklingen och har därmed hunnit längst i att tanka in sina forskningsdata, men även hjärt-kärlforskare och specialister inom hudsjukdomar är på gång. Verktyget kallas T-MedFusion och erbjuder en omedelbar överblick av forskarens egen information.

utmaningar

’’

Imtek Imagineering/SCANPIX

Inom en nära framtid kommer vi tvingas hantera så stora datamängder att det är närmast ofattbart. Det finns snart mer samlad information om medicin än vad det finns om fysik.

Varje forskare ser dock endast den information som de har etiskt tillstånd att ta del av. Den information som tankats in av andra forskare kan visas, men endast i avpersonifierat skick, utan möjlighet att koppla till en enskild individ. Sökverktyget har alltså flera olika accessnivåer, vilket gör det möjligt att mata in känsliga och sekretesskyddade uppgifter.

I takt med att allt mer genetisk information samlas in ökar den samlade medicinska datavolymen – och det snabbt.

– Inom en nära framtid kommer vi tvingas hantera så stora datamängder att det är närmast ofattbart. Det finns snart mer samlad information om

medicin än vad det finns om fysik, säger Jan-Eric Litton, professor i biomedicinsk datateknik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

Han berättar om ett stort behov av att skapa datacenter ”på en helt ny nivå” för att härbärgera denna nya kunskap – vanliga serverhallar beskrivs som otillräckliga när volymen beskrivs i exabyte och inte i tera- eller petabyte.

– Under tiden får vi utnyttja de digitala resurser som redan finns och se till att den infrastruktur som byggs på området konstrueras på ett klokt sätt, säger Jan-Eric Litton.

Rent teoretiskt är det möjligt att redan i dag

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 47

Fördjupning: Medicinsk informatik

DNA-sekvensera en stor del av svenskarna. Den genetiska informationen går att få fram via nationella biobanker, där blod- och vävnadsprover lagras.

Men projektet är stoppat av Datainspektionen med hänvisning till personuppgiftslagen, eftersom det enligt myndigheten inte är möjligt att lämna samtycke till framtida studier, där frågeställningarna i dag är okända. Datainspektionens beslut har dock överklagats av Karolinska Institutet och Utbildningsdepartementet planerar att ureda möjligheten till en eventuell lagändring.

– Om projekt som detta inte tillåts i Sverige kommer vi inte att kunna bedriva framgångsrik epidemiologisk forskning, utan får titta på när forskare gör dessa studier i andra delar av världen, säger Jan-Eric Litton.

Han berättar om Island, där ett privat bolag tilläts att göra en genetisk kartläggning av i princip alla islänningar. Därmed äger ett privat bolag information 4 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12

Men redan i dag, innan gemene man hunnit beställa DNA-sekvenseringar, om det nu är vad som kommer att hända, så har sjukvården stora problem med informationshantering. Dagligen brottas läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal med svårigheter att få en helhetssyn över insamlad information – hur ser patientens sjukdomshistoria ut, vilka prover har tagits och vad upplever patienten själv som det största bekymret? Dessa svårigheter beror bland annat på att de digitala journalsystemen fortfarande inte är anpassade till den miljö där de ska användas.

– Det är i den skärningspunkten vi hälsoinformatiker jobbar. Vi förstår användarnas behov och vet vad tekniken kan erbjuda, säger Sabine Koch, professor i hälsoinformatik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik.

I ett av de projekt hon leder utvecklas ett digitalt stöd för att länka samman vården kring strokepatienter. Tanken är att det dels främjar patientens vård och rehabilitering, dels främjar den långsiktiga uppföljningen av patienten.

– En helhetssyn är särskilt svår att få till när det gäller de kroniskt sjuka patienter där många vårdkontakter är inblandade. Då ställs särskilt höga krav på informationsöverföringen, säger Sabine Koch. F

Jan-Eric Litton ulf sirborn

Dessa nationella informationskällor är rena guldgruvorna för medicinska forskare – om det går att hitta i dem. De svenska biobankerna fylls på med upp mot fyra miljoner prover varje år, och det har fram till nyligen inte rått någon konsensus kring hur proverna ska förvaras eller göras sökbara.

Men här håller en nationell infrastruktur på att etableras. Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet har finansierat ett nätverk, BBMRI.se, BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden, som ska hjälpa de nationella biobankerna att samordna sig.

– Vi bistår de svenska biobankerna i att strukturera information och att samla in prover på ett likartat sätt. Tanken är att biobankerna ska vara tillgängliga för forskningen, säger Jan-Eric Litton, föreståndare för BBMRI.se.

Han är också en av initiativtagarna till projektet LifeGene, ett flaggskepp inom svensk biobanksforskning. I LifeGene ska 500 000 svenskar frivilligt lämna ifrån sig blod- och urinprov samt information om levnadsvanor. Syftet är att följa individerna under mycket lång tid och försöka värdera betydelsen av arv, miljö och livsstil när det gäller uppkomst av olika sjukdomar.

som skulle kunna användas för samhällsnyttig forskning. Dessutom har detta bolag genetisk kunskap om enskilda islänningar och därmed kännedom om deras risk att drabbas av exempelvis diabetes, Alzheimers sjukdom och prostatacancer. Företaget har däremot ingen skyldighet att delge informationen till de individer som berörs.

– Det är ett stort problem. En del av dessa islänningar skulle ha mycket att vinna på att få reda på sina anlag för vissa sjukdomar, säger Jan-Eric Litton.

Sådan information går i dag att köpa. En genetisk analys säljs av privata bolag till privatpersoner för under 10 000 kronor. Jan-Eric Litton tror att dessa analyser snart kommer att vara så billiga och välkända att de blir ett ganska vanligt inslag i sjukvården, där patienterna kommer att visa upp sina genetiska analyser och kräva medicinska råd.

– Det kommer att tvinga fram en helt ny generation läkare, kunniga i genetik, säger Jan-Eric Litton.

terje heiestad

’’

En helhetssyn är särskilt svår att få till när det gäller de kroniskt sjuka patienter där många vårdkontakter är inblandade.

Sabine Koch

Boktips

Träning av muskler och hjärta räddning vid kronisk smärta

Ont i ryggen och/eller nacken är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och leder ofta till depression, ångest, trötthet och passivitet. Hela fyra femtedelar av de som söker vård för smärta upplever sig inte få effektiv smärtlindring. Men boken Hjärnkoll på värk och smärta inger stort hopp om att det faktiskt går att leva med och även minska kronisk smärta, bara man har rätt verktyg.

Författarna, Martin Ingvar, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och medicinjournalisten Gunilla Eldh beskriver på ett enkelt och grundläggande sätt kopplingen mellan smärta, hjärna och beteende. Ett huvudbudskap är att träning minskar smärta på sikt, även om det gör ont i stunden. Boken tar också upp olika smärttyper och orsaker till smärta, hur man med modern teknik kan se vad som händer i hjärnan när det gör ont, effekten av läkemedel, endorfiner och sockSusanne Walström

Martin Ingvar och Gunilla Eldh.

i stockphoto

En miljon svenskar har så ont att det påverkar hela livssituationen och hälften av alla som söker läkare gör det på grund smärtproblematik. Men en ny bok visar att du kan uträtta storverk på egen hand.

Träning är bästa medicinen mot ryggont.

Tre myter om smärta

V Din onda rygg behöver

så mycket vila som möjligt.

V Foster och nyfödda barn känner ingen smärta.

V Zonterapi är en vetenskap-

ligt bevisad metod mot smärta.

erpiller och vad man kan tänka på i mötet med sjukvården. Något av det svåraste boken tar upp är hur smärta kan hanteras och behandlas hos dementa, strokepatienter, små barn och döende.

Ett annat av bokens huvudteman är att ”all värk sitter i huvudet, vad som än utlöser den” och att man genom modern psykoterapi kan träna sin hjärna för att minska upplevelsen av smärtan. Ju mer du tänker på din smärta, desto fler nervkopplingar bygger hjärnan som förstärker den. Genom att i stället acceptera och sluta uppmärksamma

Titel: Hjärnkoll på värk och smärta Författare: Martin Ingvar och Gunilla Eldh Förlag: Natur & Kultur ISBN: 978-91271-3003-6

smärtan och lägga all kraft och fokus på att exempelvis göra saker man tycker om, kan upplevelsen av smärta minskas.

Helena Mayer

RIKTIGA MÄN ÄTER SALL

Sallad ska bli sexigt med hjälp av ny kokbok RIKTIGA MÄN ÄTER SALLA Mat som får dig att

BRUNO EHRS

Cecilia Odlind

må bra och leva längre.

-7

· KC WALLBERG · FOTO:

ISBN 978-91-534-3730

www.icabokförlag.se

Mat som får dig att

Hellénius – där hon också passar på att påpeka att impotens är vanligare bland män som är runda om magen – innehåller boken 30 salladsrecept komponerade av kocken KC Wallberg samt intervjuer med några kända svenska män om deras syn på grönsaker och livsstil.

PROFESSOR MAI-LIS HELLÉNIUS

– Faktum är att bristen på grönsaker förkortar männens liv. Samtidigt möter jag i mitt jobb som läkare många män som mobbas för sitt salladsätande. Med den här boken vill jag återupprätta salladens status bland män, säger hon.

Förutom ett avsnitt om det aktuella kunskapsläget kring mat och hälsa författat av Mai-Lis

D

AD

Många svenska män verkar tycka att sallad är fjolligt och de äter också betydligt mindre frukt och grönt än kvinnorna. Men hur påverkar det deras hälsa? Det vet Mai-Lis Hellénius, professor vid institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet och känd förespråkare för en sundare livsstil. Nu kommer hon med sin drömbok: Riktiga män äter sallad.

må bra och leva längre

Är du man?

Då kan du börja äta sallader för att bli fysiskt Mera grönsaker på starkare. tallriken inte bara krymper måttet och förhindrar midjehjärtinfarkter, nyttighetern även öka muskelstyrk a kan an och Det visar den vetenskaplig minska impotensproblem. a forskningen.

Det här borde fler män få veta, menar livsstilsprofe Mai-Lis Hellénius ssor vid Karolinska Institutet som är överläkare på Livsstilsmot tagningen vid Hjärtklinike Karolinska Universitets n, sjukhuset. Att män överlag för lite grönsaker oroar henne. Bristen på grönsakeräter bidrar nämligen till att män får fler problem med hälsan i medelåldern, jämfört med de salladsälskan de kvinnorna.

Under åren har doktor Hellénius mött tusentals som behövt ändra sina matvanor för hjärt-kärlhä män skull. Hon berättar lsans om några av dem i boken.

Möt även Börje Salming och andra kända män fattat galoppen och som ändrat inställning till salladerna.

De intervjuas av journalisten Mia Gahne.

Kocken KC Wallberg, som Gubbhyllan på Skansen, driver populära restaurangen har komponerat de läckra salladsrecepten som garanterat gör dig mätt.

Nu handlar det om riktig mat för riktiga män.

RIKTIGA MÄN ÄTER SAL Mat som får dig att

LAD

må bra och leva längre.

PROFESSOR MAI-LIS HELLÉNIUS

· KC WALLBERG · FOTO:

BRUNO EHRS

Titel: Riktiga män äter sallad Författare: Mai-Lis Hellénius och KC Wallberg Förlag: ICA bokförlag ISBN: 978-91-534-3730-7

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 1/12 4 9

Nya Medicinsk Vetenskap har premiär 23 maj

Nu gör vi om tidningen!

Nästa nummer av Medicinsk Vetenskap kommer att se annorlunda ut. Det senaste halvåret har vi på redak­ tionen, tillsammans med Per Boström Design, arbetat med att ta fram en ny design och ett nytt inne­ håll i tidningen.

Vi inför nya inslag men också ett justerat format, nya typsnitt och färger. Vi gör också en extrasatsning på grafiken.

Nya Medicinsk Vetenskap kom­ mer att bjuda på allt som du har fått tidigare: välskrivna kunniga texter om den senaste spännande forsk­ ningen vid Karolinska Insti­ tutet, möten med initierade forskare och aktuella rön från forskarvärlden. Men vi vill göra en ännu bättre tidning.

Nya Medicinsk Vetenskap ska också

vara överraskande, spetsig och inspirerande.

Vi vill att Medicinsk Vetenskap ska kännas som en tidning i tiden som ska väcka din nyfikenhet och läslust.

I Medicinsk Vetenskap skriver vi om ny och viktig medicinsk forskning vid Karolinska Institutet. Vårt mål är att visa hur forskning kan bidra till förbättrad hälsa – att forskning kan göra skillnad.

Vi på redaktionen hoppas att du ska gilla nya Medicinsk Vetenskap!

Cecilia Odlind & Ola Danielsson

PS. Lämna gärna tips och synpunkter till oss på medicinskvetenskap@ki.se eller facebook.com/medicinskvetenskap

Redaktion: Ansvarig utgivare: Christina Bostedt Tf redaktör: Ola Danielsson Redaktör (tjl): Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

En helårsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, jan.medicinskvetenskap@telia.com Tryck: Elanders 2012

Redaktionsråd: Malin Flodström Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Gösta Gahrton, Ingrid Lundberg, Theodore Holmlöv, Birgitta Jörgensen

Posttidning B MedicinskVetenskap Nr 1 2012

2 vid Karolinska Institutet Nr 1 201

Pris 50 kronor

Rätt tarmflora sjukdomar | Få|inte panik Rädslans väg| Sällsynta | Framtidsoperation Eksem kan göra sjuk frisk Forskarna det ovanliga Testpilot i känslolabbet gav nyaom luftvägar

TE MA

Konsten att tolkamot en risk Forskarna kliet

Se informationsfilmen om Helaflex på www.helaflex.se

Smärtande, ömma och stela leder?

Helaflex är värd att prova. Ömma och stela leder samt nedsatt rörelseförmåga beror oftast på en naturlig åldersrelaterad förslitning i lederna, så kallad artros. Bara i Sverige beräknas närmare en miljon människor vara drabbade. De flesta är över 60 år och majoriteten är kvinnor.

medicinalört som under lång tid och i stor skala har använts i länder som Tyskland, England och Frankrike för att lindra artros i exempelvis knä, höfter och rygg. Helaflex är i Sverige godkänt av Läkemedelsverket.

Sjukdomen är ofarlig men det dagliga livet påverkas ofta. Det blir jobbigt till exempel att promenera, gå i trappor, cykla eller spela golf.

Både hälsan och humöret påverkas ofta negativt. Därför är det värt att prova Helaflex.

Studier på 3 000 personer med artros Läkemedelsverkets godkännande är baserat på den långa traditionella användningen, den höga säkerheten och tillverkningskvalitén.

Därutöver har studier genomförts på närmare 3 000 personer med just artros. Resultat från kliniska prövningar ger visst stöd för användning av djävulsklo vid artros.

Godkänd av Läkemedelsverket Du kan tryggt använda Helaflex. Det är nämligen Sveriges enda växtbaserade läkemedel som är godkänt att användas just vid artros.

Helaflex består av ett väl undersökt extrakt utvunnet ur djävulsklo. En

Receptfritt Helaflex är receptfritt och säljs på apotek och i hälsofackhandeln.

Artros kan till exempel drabba fingrar, tår, knäleder, höftleder och även käkleden.

Fakta Helaflex är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt för lindring av smärta och stelhet vid lätt ledförslitning (artros). Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning.

Dosering: Vuxna, 1 tablett morgon och kväll. Intas i samband med måltid och lämpligen med 1⁄2 glas vatten.

Tabletterna bör sväljas hela.

Helaflex rekommenderas ej till barn. Läs mer på bipacksedeln eller på fass.se.

Helaflex – Det enda godkända, traditionella växtbaserade läkemedlet mot artros.

4_Helaflex_185x245.indd 1

Stäng av

stadens stressande ljud

Konsumentkontakt: Hela Pharma 0515 77 78 79 eller besök www.helaflex.se

2012-02-13 14.19