KI Alumni är ett professionellt och socialt nätverk för alla som studerat, forskat eller arbetat vid Karolinska Institutet.
Som medlem i KI Alumni
• bjuds du in till alumnföreläsningar, återträffar och andra evenemang vid Karolinska Institutet.
• får du vårt nyhetsbrev fyra gånger om året och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.
• är du del av ett globalt nätverk där du kan behålla kontakten med andra alumner, kurskamrater och nya värdefulla relationer verksamma inom många olika områden i över 50 länder.
Medlemskapet är kostnadsfritt.
Bild: Martin Stenmark, Jens Magnusson, Getty Images
7 KBT via internet hjälper ilskna
10 Sex nya anatomiska upptäckter
12 Nutritionsforskaren om hur kosten påverkar hälsan
13 Cancer på EU:s agenda
22 Vaccinskepticism: ”Bemöt istället för att avvisa”
15 Nataliia Petryk om forskning på flykt
18 Tre forskare som stöttar barnet redan i magen
28 Njurspecialisten som brinner för pedagogiken
50 Pandemiögonblicket: ”Då förstod jag att vi kunde göra skillnad”
32 Svårupptäckt och allvarlig
36 Arne fick sepsis: ”Det tog nästan ett år innan jag kunde gå igen”
38 Så kan sepsisvården effektiviseras
41 AI hjälper till att hitta riskpatienter
Fostermedicin. Eleonor Tiblad forskar på de ofödda.
Ögonblick. KI:s före detta rektor om när han förstod att pandemin var ett faktum. 16
50
22
Tidslinjen: Blödarsjuka
-
Hur påverkas hälsan av att ha hund? Enligt en studie som kom från Uppsala universitet för några år sedan hade hundägare lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker. Det gick inte att från just den studien avgöra om riskminskningen berodde på hundägarskapet eller om de bara samvarierade. Men kanske kan hundarna få ut sina ägare på fler promenader? Fysisk aktivitet kan ju förebygga hjärtkärlsjukdom. Själv har jag nyligen skaffat en valp och visst har det effekter på hälsan: Jag sover sämre (och ibland mindre ergonomiskt: på soffan). Jag stressar mer. Jag får mer värk på grund av stillasittande (vill inte röra mig när valpen väl somnat i knät). Och jag motionerar mindre (valppromenader gatan ner med nosande var tredje meter motsvarar inte riktigt mina tidigare power walks). Å andra sidan: Jag tror att min hjärna har får ny stimulans (valpen tar med mig på helt nya vägar trots att det är samma gamla kvarter jag rör mig i). Jag tvingas ta pauser från arbetet. Och inte minst, jag gosar enormt mycket mer. Kanske är det förklaringen till den bättre hjärthälsan? Att krama en hund slår alla mindfulnesspass i världen när det handlar om att varva ner, om du frågar mig.
Årets första nummer av Medicinsk Vetenskap handlar inte om hundar, men jag kan ändå utlova intressant läsning. För egen del visste jag inte mycket om sepsis innan vi gjorde vår fördjupning. Sjukdomen startar med en akut infektion men beror snarare på att kroppen svarar på ett felaktigt sätt som gör att den skadar sig själv, varför vet man inte. Dödligheten är hög, 17 procent, och det saknas ännu bra behandling mot det felaktiga värdsvaret. När vi letade efter patienter som haft sepsis var det många som ville delta. Det är drabbande berättelser om att ha svävat mellan liv och död. Att det inte pratas mer om sepsis kan bero på att man inte förstått hur vanligt det är. Majoriteten av alla fall registreras inte som sepsis av vården. ”Traditionellt har vi i Sverige nöjt oss med att registrera själva infektionen”, säger läkaren och forskaren Kristoffer Strålin. Men ett mål är nu att förbättra diagnossättningen av sepsis i landet, forskning pågår om det och om hur man kan effektivisera diagnostiken och hitta bättre behandlingar. Läs mer i vår fördjupning.
Nu måste jag gå ut med valpen (som säkert kommer att ge mig mer motion vad det lider). Trevlig läsning!
Anna Björklund
Redaktör
Anna Björklund ar bet ar som redak tör för forsk
-
ningsnyheter på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund som vetenskaps- och nyhetsjournalist inom fram för allt tv. När hon inte skriver om forskning springer hon gärna i skogen.
Petter Cohen Fotograf -
Petter Cohen är en arkitektur och porträttfotograf som bor lätt klämd mellan Carin och Carl Larssons gård och ett skjutfält strax utanför Falun. När han inte fotograferar hänger han gärna i skog och fjäll eller hugger, travar och splintar ved till nästa brasa.
Johanna Aggestam Frilansjournalist
Johanna Aggestam arbetar som frilansskribent och foto graf med fokus på samhällsfrågor, psykologi och forskning. Går i gång på ovän tade historier, väjer inte för det svåra – och är obotligt nyfiken på människor! Utanför arbetstid återfinns hon ofta i löparspåret.
-
Dessutom: Linnea Bengtsson, Johannes Frandsen, Annika Lund, Maja Lundbäck, Jens Magnusson, Matilda Skoglöw, Martin Stenmark.
kr
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Webb: ki.se/medicinskvetenskap
Ansvarig utgivare Peter Andréasson
Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet
Chefredaktör
Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se
Redaktör
Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se
Kontakt
E-post: medicinskvetenskap@ki.se
Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se
Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com
Redaktionsråd
Johan Frostegård, Carolina Hagberg, Pernilla Lagergren, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Ana Teixeira.
Omslagsillustration
Jens Magnusson
Tryck
Lenanders Grafiska AB
ISSN 1104-3822
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.
Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Insti tutet och utkommer med fyra nummer per år.-
I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska ut bildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.
Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna Följ oss också på Instagram.
Nytt avsnitt varannan onsdag!
ki.se/medicinvetarna
Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.
i Medicinsk Vetenskap en stor läsekrets som av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är läsare finns nyfikna personer exempelvis forskare, vårdverksamma, media, lärare.
Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se
medicinskvetenskap@ki.se
Det senaste inom medicinsk forskning
Det gick rekordsnabbt att rekrytera försökspersoner till studien om ilska. ”Många som har problem med ilska skäms, vi tror att internetformatet passar denna grupp extra bra”, säger forskaren Johan Bjureberg.
Problem med att hantera ilska kan-
medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Örebro Universitet jämfört olika inter netförmedlade känsloregleringsstra tegier mot ilska: känslomässig närvaro och kognitiv omtolkning. Vid känslomäs sig närvaro tränas förmågan att lägga märke till och acceptera sina känslor och tankar utan att döma eller agera på dem. Vid kognitiv omtolkning tränas i stället förmågan att ompröva tankar och situa tioner och att hitta alternativa tankar som inte triggar jobbiga känslor.
234 deltagare, alla med betydande il skeproblem, lottades till fyra veckors be handling med antingen den ena behandlingen eller en kombination av båda. Den
kombinerade behandlingen resulterade i signifikant lägre nivåer av utåtriktad ilska, aggression och grubblande, men inte undertryckt ilska.
– Våra resultat tyder på att en behand ling via internet på f yra veckor med mini malt terapeutstöd är effektiv i att minska problem med ilska. Vår förhoppning är nu att uppföljningsstudier stödjer detta fynd och att behandlingen kan erbjudas på bred front inom ordinarie vård, säger Johan Bjureberg, biträdande lektor vid Centrum för psykiatriforskning och ansvarig forskare för studien. Journal of Consulting and Clinical Psychology november 2022
-
Resultat från forskning om cannabis upp märksammas ofta stort i media.
Professor Petter Ljungman kommenterar, med anled ning av de höga elpriserna, riskerna med att ha alltför kallt hemma. Det kan öka risken för högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt, säger han.
Källa: SVT
Uppmärksammat. Studier av effekterna av cannabis på smärta beskrivs ofta positivt i media, oavsett resultat, visar en studie vid Karolinska Institutet.
– Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap ochen av forskarna bakom studien.
-
Studien bygger på en analys av redan publicerade kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Totalt inklu derades 20 studier med nästan 1 500 personer. Forskarna såg ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad metaanalys.
-
En analys visade också att cannabisstudierna fick stor uppmärksamhet i media jämfört med andra publicerade studier. Genomslaget var stort oavsett hur mycket eller lite smärtlindring som patienterna fick när de behandlades med cannabis eller placebo. De nyheter som rapporterades kring en studie var övervägande positiva oavsett behandlingseffekten av cannabis i den studien. Eftersom forskningen kombinerar prövningar med olika upplägg och kvalitet måste resultaten tolkas med försiktighet, konstaterar forskarna.
JAMA Network Open november 2022
Läkemedelstest. Idag finns flera olika läkemedel till gängliga vid behandling av bröstcancer. Men alla patien ter blir inte hjälpta av samma eller alla läkemedel. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som bygger på att isolera och odla inte bara tumör celler utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemed len. En ny studie visar att de behandlingssvar tumörmo dellen förutsade i hög grad överensstämde med patien tens behandlingssvar.
– Det innebär att man kan undvika onödiga biverk ningar och spara kostnader. Det behövs större bekräf tande studier, men vi ser att konceptet fungerar, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkolo gi-patologi och forskningsle dare. PNAS december 2022
”Jag skulle inte rekommendera någon att ha 15 grader hemma.”
Ny metod hittar rätt
bröstcancerpatienter
Kvinnor hårdare drabbade av kronisk klusterhuvudvärk
Könsskillnader. Kluster huvudvärk, bland kallad ”självmordshuvudvärk”, drabbar cirka en av 1 000 personer och kännetecknas av extremt smärtsamma hu vudvärksattacker. Sjukdomen har historiskt beskrivits som mansdominerad. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påver kas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. – Klusterhuvudvärk fel diagnostiseras ofta initialt hos kvinnor. Det är viktigt för läkare att vara medvetna om hur tillståndet manifesterar sig olika i män och kvinnor så att den mest effektiva behand lingen kan ges så fort som möjligt, säger Andrea Carmine Belin, docent vid institutionen för neurovetenskap.
Resultaten, som publice rades i två parallella studier, visade också att patienter med klusterhuvudvärk ofta har andra diagnoser. Neu rology december 2022
AJ! Klusterhuvudvärk ger återkommande anfall av extremt svår smärta på en sida av
tillhörde blodgruppen Rh(D).
-
Blodgrupp förutsade risk för virussjukdom
Riskökning. Femte sjukan är en virussjukdom som orsakas av parvovirus. Oftast drab bas barn i skolåldern med rodnade utslag på kinderna. Även vuxna kan drabbas men de får oftast inga utslag. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Octapharma i en ny studie att risken att drabbas av sjukdo men är förhöjd om personen tillhör blodgruppen Rhesus D-antigen eller vad som kall las Rh(D).
Drygt 160 000 blodgivare i Tyskland screenades för parvovirus mellan 2015 och 2018. Av blodgivarna var 22 personer infekterade av viru set. Alla infekterade personer
– Det kan betyda att Rh(D) är viktig när viruset ska ta sig in i värdcellen och kanske till och med en ny, ännu icke identifierad cellulär receptor för viruset, säger Rasmus Gustafsson, projektledare på Octapharma och anknuten forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap. The Journal of Infectious Di seases november 2022
med personer utan diabetes. Diabetes och tidigare okända blodsockerstörningar är van liga hos patienter med både hjärtinfarkt och förmaks flimmer. Resultaten visar att hjärtpatienter med diabetes och prediabetes är grupper av patienter som behöver iden tifieras och ges förebyggande behandling.
- Läs avhand lingar via openarchive.ki.se
Ny möjlig biomarkör för allvarlig covid-19--
Signal. Forskare från Karo linska Institutet har i en ny studie kunnat visa att nivå erna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samti digt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraft fulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. 49 patienter som blivit inlagda på sjukhus med sars-cov-2-infektion rekryterades och jämfördes med en kontrollgrupp av 27 friska individer under samma period.
--
procents ökad risk för att dö.Det har patienter med be handlingsresistent depres sion, jämfört med andra deprimerade. De använder även öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att upptäcka dessa patienter tidigt.
Riskfaktor. Diabetes är en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och ökar risken för en sämre prognos efter hjärt-kärlhändelser. I sina avhandlingsstudier har Stelios Karayiannides sett att både diabetes och prediabetes kunde kopplas till ökad risk för hjärt-kärlhändelser och förtida död efter en hjärtin farkt. Personer med för maksflimmer och samtidig typ 1- eller typ 2-diabetes hade ökad risk för förtida död, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och demens jämfört
- JAMA Psy chiatr y december 2022
Frontiers in Immunology november 2022-
Text: Ola Danielsson
Vad är ett organ?-
Enligt Björn Meister, profes sor i mikroskopisk anatomi vid institutionen för neurove tenskap, Karolinska Institu tet, definieras oftast ett organ på grundval av att:
1. Bestå av olika vävnader En vävnad är en samling celler som har liknande uppgifter. Människokroppen består av fyra grundläggande vävnader:
Epitelvävnad
Bindväv (stödjevävnad)
Muskelvävnad
Nervvävnad
2. Utgöra en funktionell enhet.
3. Utföra en specifik funktion. -
Hjärta , lungor och hjärna är exempel på organ. Men fors karna är inte alltid överens om huruvida en viss del av kroppen kan definieras som ett organ, därför finns ingen slutgiltig lista över kroppens organ.
Kroppens organ gör sig av med restprodukter med hjälp av lymfsystemet, men det är mer oklart hur hjärnan sköter sin städning även om lymfkärl har hittats även där. År 2012 - beskrevs det glymfatiska sys temet som en tunnelliknande struktur av gliaceller som sköljer bort avfallsproteiner från hjärnans blodkärl i möss. Nu försöker forskare lära sig mer om dess funktion, upp byggnad och betydelse för olika sjukdomar hos männ iskor. Science Translational Medicine augusti 2012
Smärtkänslighet brukar anses uppstå i hudens nervtrådar. Men 2019 rapporterade forskare vid Karolinska Institutet att de upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Det består av gliaceller som har långa utskott och som tillsammans bygger upp en sensorisk struktur under huden. Science augusti 2019
Enligt läroböckerna är skelettets ben försedda med stora blodkärl i ändarna. Men år 2019 rapporterade forskare att de även upptäckt att ben hos möss är helt täckta av ett tidigare okänt nätverk av små blodkärl, kapillärer. De hittade också kapillärer i ben från människor, fast i mindre utsträckning. Nature Metabolism januari 2019
-
Upptäckten av ett par potentiellt nya organ –små spottkörtlar som hittas mellan näshålan och svalget, så kallade tubarial glands – har rapporterats av holländska forskare. De fick dock mothugg från andra forskare som bland annat menar att strukturerna var kända tidi gare, men under andra namn.Radiotherapy and Oncology januari 2021
INTERSTITIUM
-
-
Tarmkäx (mesenterium) är ett veck av bukhinnan, varmed tunntarmen och tjocktarmen är upphängda vid bakre bukväg gen. På historiska medicinska illustrationer har det oftast avbildats som flera separata strukturer. Men år 2016 för tydligade forskare att det är en enda sammanhängande struk tur och slog fast att det bör räknas som ett eget organ vars funktioner vi bara delvis känner till. Alla experter håller inte med. Lancet Gastroenterology & Hepatology november 2016
År 2018 rapporterade forskare att de hittat ett nytt tidigare okänt nätverk av vät skefyllda utrymmen – interstitium – i bindväv över hela kroppen. Kroppen består av 60 procent vatten varav ungefär en tredjedel finns mellan cellerna – och nu förstod forskarna att vätskan har ett nätverk av hålrum att flöda igenom. Strukturen lyftes fram som ett nytt organ – kanske kroppens största – av forskarna, något som andra forskare har argumenterat emot. Scientific Reports mars 2018
och
näringslära, Karolin ska institutet. -Kosten lyfts ofta fram som nyckeln till en god hälsa. Nu har ett nytt centrum för nutrition invigts på Karolinska Institutet med målet att vi ska förstå mer om kostens betydelse.
Hur viktig är kosten för vår hälsa?
– Det finns sammanställningar som visar att ohälsosam kost är en större riskfaktor än rökning. Kosten hamnar högt upp på listan över riskfaktorer för till exempel typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Omkring 11 miljoner vuxna dör varje år i sjukdomar kopp lade till ohälsosam kost.
Vad är egentligen en hälsosam kost enligt dagens forskning?
– Definitionen av en hälsosam kost är att den ska främja tillväxt och utveckling hos barn, förebygga näringsbrister och övervikt. Dessutom ska den förebygga kostrelaterade sjukdomar. Rent konkret skulle vi i Sverige behöva äta mer frukt, grönt, baljväxter, nötter och fibrer än vad genomsnittssvensken äter. Dessutom skulle vi behöva äta mindre salt, socker, mättat fett och rött kött.
Det finns många trendiga dieter som antiinflammatorisk kost och LCHF. Hur hälsosamma är de?
– Många av dem, förutom de mer extrema, ligger faktiskt väldigt nära både våra svenska näringsrekommendationer som Livsmedelsverket har antagit, och motsvarande internationellt. Många har en missuppfattning att våra näringsrekommendationer bara kan uppfyllas på ett visst sätt, att alla måste äta precis likadant, men rekommendationerna är relativt flexibla. En
del av trenddieterna handlar mest om att paketera om och göra att det känns lite roligare att äta hälsosamt.
Varför det är så bråkigt mellan företrä dare för olika dieter?
– Experter världen över är ganska ense om vad som är en hälsosam kost. Men allmänheten kan ibland uppfatta att det ändras hela tiden. Jag tror det är en effekt av hur vi kommunicerar kostbudskapet. En enskild studie kan lyftas fram väldigt mycket, men den säger inte allt och den omkullkastar inte allt annat. Jag tror vi kan bli bättre på att kommunicera nya studier och sätta dem i perspektiv till vad vi redan vet.
Du forskar om hur appar kan minska övervikt hos gravida och barn - berätta.
– Vi har jobbat med detta länge nu så vi har ganska mycket evidens att det ger bättre levnadsvanor. Det kan också vara ett bra stöd för en jämlik hälsa,
något som betyder mycket för mig. Vi översätter och anpassar våra verktyg till andra språk, till exempel somaliska och arabiska.
Vilken forskning samlas vid centrum för nutrition vid Karolinska Institutet?
– Här finns kompetens från många olika experter med olika perspektiv, till exempel hur kosten påverkar cellernas åldrande, hur man kan främja goda matvanor samt hållbarhet, både för oss själva och för planetens bästa.
Finns det några gåtor kvar att knäcka inom nutritionsforskning?
– En stor nöt för oss att knäcka är beteendeförändring eftersom ganska många vet vad man ska äta men kanske inte hur det ska gå till. En annan fråga handlar om att anpassa kosten för olika individer. Vi vet att ”one size fits all” inte alltid fungerar. Där finns mycket att utforska.
Professor Svante Pääbo om att få Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. Källa: ki.se/nyheter
Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet. Det innebär bland annat att Sverige ska driva på EU:s cancerplan.
EU:S CANCERKONFERENS ägde rum i Stockholm den 1 februari. Expertmoderator var Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet. Fokus för konferensen var ett stort EU-gemensamt projekt, kallat Europe’s Beating Cancer Plan, som EU-kommissionen enades om år 2021.
- Det är en ambitiös plan med högt satta mål för förbättring längs hela vårdkedjan vid cancersjukdom – från prevention och tidig upptäckt till behandling och eftervård. Frankrike och Tjeckien, som var ordförandeländer i EU innan oss, har drivit olika frågor i cancerplanen. Nu när Sverige är ordförandeland ska vi fortsätta se till att EU:s cancerplan blir verklighet i varje medlemsland, säger Anna Martling.
På mötet den 1 februari låg fokus på prevention, tidig upptäckt och datadriven cancervård. Det sistnämnda handlar om möjligheten att dra slutsatser och göra kvalitetsuppföljningar utifrån stora mängder data, både inom forskning och för att kunna
uppdatera behandlingsrekommendationer och styra sjukvården. .
– Deltagarna är politiker, beslutsfattare och policymakers. Vi pratade också om vad som krävs för att uppnå målen i EU:s cancerplan. De olika medlemsländerna måste stötta varandra och ha ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Ett tydligt mål är en mer jämlik cancervård inom hela EU, säger Anna Martling.
År 2030 ska 90 procent av flickorna och en signifikant del av pojkarna som bor i EU:s medlemsländer vara vaccine rade mot HPV. -
Forskning om huvudvärk får ett eget centrum
Smärtsamt. Karolinska Institutet grundar världens första forskningscentrum för klusterhuvudvärk genom donation från företagsledaren och filantropen Rune Andersson, som själv varit drabbad. Klusterhuvudvärk, eller Hortons huvudvärk, är den mest smärtsamma huvudvärk som finns. Se även forskningsnyhet på sidan 11.
-
År 2025 ska 90 procent av de EUmedborgare som har nytta av screen ingprogram mot bröst-, cervix- eller tarmcancer erbjudas sådana under sökningar.
Läs hela EU:s cancerplan på health.ec.europa .eu
-
-
”Det har varit lite överväldigande”Svante Pääbo.
Oväntat. Präriesorkar är ovanligt sociala djur som lever i långvariga parförhållanden och kan även ta hand om andras ungar, något som har kopplats till en särskild mottaglighet för oxytocin – ett hormon som länge har ansetts vara viktigt för skapandet av sociala band i flera djurarter.
Men med hjälp av gensaxen crispr har forskare nu gjort den förvånande upptäckten att sorkar som helt saknar en receptor för oxytocin är lika familjekära ändå. Forskarna konstaterar att parbildande beteenden kan uppstå genom andra signalvägar som nu behöver kartläggas.
Resultaten strider mot tidigare forskning som visat att parbildande beteendet upphör om receptorn för oxcytocin blockeras. Forskarna påpekar att en viktig skillnad är att de studierna gjorts på
Professor Paul Ackerman vid Karolinska Institutet menar att det är viktigt med rörelse för den bindväv som håller ihop kroppen, även kallad fascian, eftersom den har förhållandevis dålig blod cirkulation. Men han tycker inte det är tillräckligt beforskat hur till exempel yoga eller annan träning påverkar bindväven.
Källa: Forskning och Framsteg
Så får långtidssjukskrivna hjälp tillbaka till arbetet
vuxna djur där receptorn blockerats med hjälp av läkemedel, som teoretiskt också kan ha påverkat andra okända receptorer. Neuron januari 2023
Läkares tvärtomspråk
är svårt att förstå Kommunikation. Läkare som vill göra sig förstådd för patienten bör inte uttrycka sig med onödigt svårt fackspråk. Hit hör fraser som har en viss betydelse inom medicinen och en helt annan i vardagliga sammanhang. Det visar en studie där forskare lät 215 studiedeltagare svara på en
enkät om vad vanliga läkarfraser betyder. Nästan alla visste att ett ”negativt resultat på cancerprovet” betyder att patienten inte har cancer. Men färre, 79 procent, visste att ”din tumör progredierar” är dåliga nyheter och 67 procent visste att ”positiva lymfkörtlar” innebär att cancern har spridit sig. Forskarna drar slutsatsen att flera vanliga läkarfraser kan missförstås om de används i kommunikation med patienter, ofta med följden att patienten uppfattar den exakta motsatsen av vad läkaren menar. Jama Network Open november 2022
130 000
frivilliga så kallade SMS-livräddare finns idag i Sverige. De larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app och utför ofta livräddande insatser innan räddningstjänst anländer, visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. JAMA Cardiology december 2022
Arbetsåtergång. I Sverige är de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukskrivning stressrelaterade tillstånd, ångest och depression samt olika rygg-, skulder- och smärttillstånd. För första gången har nu en större rapport som undersökt effekter av vårdens insatser till långtidssjukskrivna i Sverige publicerats.
Utvärderingen visade bland annat att insatser som involverar arbetsplatskontakt eller koordinering mot arbetsplats kan ha positiv effekt på återgång i arbete på kort sikt (upp till 12 månader) för personer sjukskrivna på grund av psykisk eller muskuloskeletal sjukdom.
En hälsoekonomisk analys visade också att det räcker med en förhållandevis liten effekt på arbetsåtergång för att en insats ska vara kostnadsbesparande för samhället.
- Det går dock inte att dra slutsatser om specifika insatser eller om vilka komponenter i insatserna som fungerar. Framtida forskning kan bidra med kunskap genom att replikera studier som uppvisat positiva resultat, säger Emilie Friberg, docent vid Karolinska Institutet och en av de sakkunniga som genomfört utredningen. Källa: SBU
Fler möjligheter för ukrainska forskare
det Europeiska forskningsrådet hittade den ukrainska forskaren
Nataliia Petryk till Karolinska Institutet där hon nu forskar för att förhindra missfall.
Foto: Erik Flyg
– Likt många andra tvingades jag fly från Kiev med våra t vå barn när Ryssland invaderade Ukraina. Vi var inte längre säkra, berättar Nata liia Petryk.
Dagen efter invasionen lämnade hon och hennes två barn huvudst aden medan hennes man stannade för att arbeta som läkare.
Några dagar efter att kriget hade startat väd jade EU:s forskningsfinansiär, det Europeiska forskningsrådet, till sina anslagstagare om att rekrytera ukrainska forskare på flykt. Forska ren Niklas Björkström vid Karolinska Institutet var en av flera som skred till handling. Hans forskargrupp studerar mördarceller, en del av vårt immunsystem som är viktigt vid cancer, infektioner och graviditet. Nataliia Petryk är utbildad gynekolog och kirurg och har stu derat kroniska inflammationer i livmodern, tillstånd som kan leda till sjukdomar som orsakar infertilitet och missfall.
– Trots krigets mörker har jag via arbe tet på Karolinska Institutet fått tillbaka en känsla av mening. Här utvecklar jag nya tekniker som jag hoppas att jag kan använda senare i Ukraina för att ge ännu bättre vård till våra patienter, säger Nataliia Petryk.
Bland annat letar hon efter diagnostiska markörer för att förutsäga om blödningar under graviditeten, något som drabbar många kvinnor, kommer att leda till missfall.
– För mina pojkar, tio och femton år gamla, var det i början tufft att bo i Sverige. Men nu trivs de i skolan och de har fått nya vänner. De är glada här och för att jag gör nytta – även om den tragiska situationen i vårt hemland alltid är i mina tankar, säger Nataliia Petryk. Berättat av Nataliia Petryk för:World Economic Forum Europeiska forskningsrådet och Karolinska Institutet.
Karolinska Institu tet har välkomnat flera ukrainska forskare sedan kriget startade. Lediga tjänster, finansieringskällor och stödinsatser kan hittas via bland annat Europeiska forskningsrådet och Vetenskapsrådet.
Hur står det till därinne i magen? Medicinskt stöd redan innan födseln kan förbättra långtidsprognosen för barnet och rädda liv. Men det kan också vara riskabelt. Möt tre forskare som vill gripa in tidigt.
ELEONOR TIBLAD
Titel: Forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och överläkare på centrum för fostermedicin, Karolinska Universitetssjukhuset. Forskar på: Blodtransfusioner till foster med blodbrist.
I dag finns effektiva screeningprogram för antikroppsbildning och förebyggande behandling av blodbrist hos foster. Vi har bidragit genom att ta fram en metod för att bestämma fostrets blodgrupp enbart genom blodprov på mamman, och inte genom navelsträngsprov. I epidemiologiska studier i Sverige har vi tittat på när antikroppsbild ning sker i samband med graviditet, för att kunna veta när i tid man ska ta prover. Behandlingen av livshotande blodbrist utgörs av blodtransfusioner som ges direkt i navelvenen till fostret, ofta upprepade gånger under graviditeten. Ingreppet är inte riskfritt och i vår forskning har vi undersökt hur vi kan minska dessa risker och öka chansen till frisk överlevnad för barnet.
Det som är spännande med fostermedicin, förutom att det är livräddande och ökar chansen för att barnet blir friskt, är att få jobba med livet före det att vi föds, då vi formas. För mig är det så nära livet man kan komma. Att förstå den immunologiska balansen mellan mor och foster är också lite av en ‘holy grail’, det kan ge kunskap som kan användas vid många andra sjukdomar som cancer eller inom transplantationsmedicin.
Men man måste komma ihåg vad syftet är. Vi sticker nålar i foster, tar prover och ger transfusioner, förhoppningen är att kunna förhindra överföring av antikroppar till den grad att man inte ska behöva göra blodtransfusioner överhuvudtaget. Så man kan säga att vi försöker forska bort oss själva.”
”Jag har haft flera patienter där fostret har dött innan beräknad förlossning, och då vi har kunnat konstatera att det sannolikt har hängt ihop med tillväxt hämning. Bara vetskapen om att vi skulle
ha kunnat påverka förloppet, och förlöst tidigare eller haft en bättre övervakning, ger mig drivkraft i min forskning.
I många länder, och i vissa delar av Sverige, gör man rutinmässig tillväxt kontroll med ultraljud i senare delen av graviditeten. Runt 60–80 procent av alla tillväxthämningar sker efter vecka 32, men vi har idag ingen bra metod för att skilja ut de foster som är naturligt små från de som är tillväxthämmade. Det är också oklart i nuläget hur vi ska agera när vi upptäcker foster med tillväxthäm ning.
I en studie som just nu pågår försöker vi hitt a en metod för att kunna uppskatta vilka foster med sen tillväxthämning som skulle må bra av att förlösas i förtid. Me toden utnyttjar det faktum att barn som inte mår bra har blodflödesförändringar i navelsträng och till hjärnan. De studier
Titel: Anknuten fors kare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och sektionschef och överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset. Forskar på: Tillväxthäm ning och tillväxtbevak ning av foster.
som har undersökt när man bäst ska för lösa vid sent tillväxthämmade foster har inte vägt in metoden att mäta blodflödes förändringar på detta sätt, vi hoppas att denna metod kan vara mer precis.
Men frågan om när man ska förlösa är inte lätt, eftersom vi vet att en för tidig förlossning också kan ge negativa effekter. De etiska problemen finns där hela tiden då man behandlar foster. Ibland vet man till exempel att en foster avvikelse är så pass allvarlig att fostret med största sannolikhet inte kommer att klara sig. Men ofta vet vi inte helt säkert. Vi försöker anpassa oss efter föräldrars vilja men samtidigt göra det så bra som möjligt för barnet, detta är etiska dilem man som vi ställs inför varje vecka.”
”Vi ställs inför etiska dilemman varje vecka”
CECILIA GÖTHERSTRÖM
Titel: Docent vid institutionen för klinisk vetenskap, interven tion och teknik på Karolinska Institutet. Forskar på: Stamcells behandling för barn som föds med en svår benskörhet.
”I Sverige föds 2–3 barn per år med en form av svår benskörhet som kan leda till att de drabbas av hundratals frakturer. Förhoppningen att kunna behandla de här barnen redan innan de föds väcktes för 20 år sedan, när jag gjorde mitt dok torandprojekt i samarbete med Centrum för fostermedicin på Karolinska Univer sitetssjukhuset. Jag forskade på en typ av stamceller som bildar ben och som inte upptäcks så lätt av immunförsvaret. Nu har vi kommit så långt att vi utför den första kliniska studien i världen som tes tar avancerad cellterapi innan födseln. Behandlingen går till så att läkaren går in med en lång nål och sprutar in cellerna i fostrets blod, via navel strängsvenen. Inom vår studie kan behandlingen ges mellan vecka 16 och 35, men fostren som vi behandlat var cirka 32 veckor gamla. Varje barn får sedan tre doser efter födseln och följs upp under lång tid.
Vi tror att det finns flera fördelar med att behandla innan födseln. Dels vill man kunna behandla innan ytterligare skada uppstår, för ju tidigare man får ut stamceller i vävnaden, desto tidigare kan stamcellerna vara med i uppbyggnaden av alla vävnader. Dessutom har foster ett öppet hål i hjärtat som gör att blodet shuntas förbi lungorna, så att cellerna kommer ut i kroppens alla vävnader på en gång i stället för att som efter födseln till stor del fastna i lungorna. En annan fördel är också att fostret inte har ett lika ut vecklat immunförsvar som efter födseln, vilket minskar risken för avstötningsre aktioner. Det känns också bra att kunna erbjuda en behandling så snart föräldrarna har fått besked om att deras barn är sjukt.
Att arbeta med det här är tufft, bland annat är det svårt att informera om en potentiell behandling som vi inte ännu vet om den fungerar. Men det är också väldigt belönande i och med att man får en personlig relation till familjerna.
Fakta: Blödarsjuka är en grupp medfödda sjukdomar som beror på brist eller total avsaknad av proteiner som får blodet att levra sig, så kallade koagulationsfaktorer. Den vanligaste varianten är hemofili A. En drabbad person får lätt långvariga blödningar, ofta i leder och muskler men även inre organ. Obehandlad leder blödarsjuka bland annat till deformerade leder och kroniska smärtor. Blödarsjuka är ärftligt. Eftersom hemofili A och B är bundet till kroppens X-kromo som drabbar sjukdomen pojkar medan kvinnor är bärare.
Text: Matilda Skoglöw
1803. Släktled. En läkare i Philadel phia, John Conrad Otto, är den förste att publicera en artikel om att blödarsjuka främst drabbar män och särskilda släkter. Han spårar patienter nas sjukdom tillbaka till en gemensam kvinnlig anmoder.
1800
1926. Åland. Den finske läkaren Erik von Willebrand beskriver ”pseudohemofili”, en typ av blödarsjuka upptäckt på Åland som kan drabba både kvinnor och män. Sjukdomen uppkallas senare efter Willebrand.
1980
200-talet f.Kr. Barnadödlighet. Den judiska skrift samlingen Talmud uppmärksammar förekomsten av blö darsjuka och slår fast att pojkar inte behöver omskäras om två söner i familjen redan dött av ingreppet.
1900
1904. Kungligt.
Alexei Nikolaevich, son till det ryska tsarparet, föds med blödarsjuka och blir med tiden en symbol för sjuk domen. På grund av omfattande ingifte har många kunglig heter i Europa burit på genen. En känd bärare var drottning Victoria.
1956. Pionjärer. En ung kvinna i Malmö förlorar stora mängder blod vid sin första menstruation. Läkaren Inga Marie Nilsson och forskarparet Margareta och Birger Blombäck räddar hennes liv genom en ny behandling mot von Willebrands sjukdom.
1964. Koncentrat. Amerikanska Judith Graham Pool vid Stanford University skapar ett koncentrat av blodplasma kallat kryoprecipitat. Koncentratet går att frysa ner och lagra, vilket revolutionerar behandlingen av blödarsjuka.
1985. Katastrof. En nioårig svensk blödarsjuk pojke smittas med hiv och dör. Totalt insjuknar 104 blödarsjuka patienter i Sverige i hiv när blodplasman som används till deras medicin visar sig vara smittad av viruset.
Sår som inte läker, menstruationer utan slut och leder deformerade av blödningar. Blödarsjuka har plågat både kungahus och fattighjon genom historien. Effektiv behandling finns men majoriteten av världens patienter står ändå utan.
2018. Enklare. Läkemedlet emicizumab godkänns av EU för behandling av hemofili A, vilket underlättar många blödarsjukas vardag. Medicinen ges under huden i stället för i venerna och behöver inte tas lika ofta.
2022. Genterapi. Brittiska forskare rapporterar positiva resultat efter en engångsbehandling med genterapi av vuxna blödarsjuka patienter. Behandlingen minskar blöd ningar och beskrivs som ett potentiellt botemedel för blödarsjuka med hemofili B.
1990-talet. Konstgjort. Det blir allt vanligare att blödarsjuka patienter behandlas med läkemedel framställd på syntetisk väg i stället för preparat baserade på mänsklig blodplasma.
Botemedel mot alla typer av blödarsjuka Engångsbehandling med genterapi framhålls nu som ett möjligt botemedel. Men behandlingen är bara godkänd för de patienter som lider av svår hemofili B. Genterapi för hemofili A är under utveckling men botemedel saknas fortfarande för andra varianter.
Diagnostisera patienter med milda symtom
Att i ett tidigt skede identifiera patienter med milda symtom är svårt. En sådan grupp är kvinnor som lider av von Willebrands sjukdom alternativt är bärare av hemofili A eller B. De kan exempelvis drabbas av förlängda menstruationer. Eftersom blödarsjuka är starkt förknippat med pojkar och män glöms kvinnor lätt bort som patientgrupp.
Göra vården mer jämlik Sverige är i framkant när det gäller behandling av blödarsjuka men på många håll i världen är vården av de som lider av sjukdomen bristfällig. Av de som drab bas får cirka 75 procent ingen eller otillräcklig vård. En utmaning för framtiden är därför att förbättra vården för blödarsjuka i fattigare länder.
Källor: “Genterapi effektivt mot blödarsjuka”, SvD, 2022, “Det nya livet som blödarsjuk”, Forsk ning & Framsteg 2010, “History”, National Hemophilia Foundation, “Blödarsjuka kan slippa injektioner i vener”, Dagens Medicin, 2018, Socialstyrelsen.
Effektiv behandling mot blödar sjuka kan idag ge ett normallångt liv men samtidigt öka risken för andra åldersrelaterade sjukdomar. Jovan Antovic, professor i klinisk kemi och koagulation vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet, forskar om äldre blödarsjukas hälsa och sambandet med hjärt-kärlsjukdo mar – något blödarsjuka patienter generellt sett löper lägre risk att drabbas av. Dagens behandlingar som återställer blödarsjukas koa guleringsförmåga riskerar emeller tid att ändra på det.
– Borde vi dra ner på äldre patien ters medicinering mot blödarsjuka för att inte höja risken för hjärt-kärl sjukdom? Det är en svår balans gång, säger Jovan Antovic.
Hans förhoppning är att hitta sätt att individanpassa äldre blödarsju kas behandling; en patientgrupp som på grund av hög dödlighet i stort sett inte fanns för några de cennier sedan.
– När jag jobbade i Serbien på 1990-t alet levde de flesta av våra patienter inte längre än 50 år. Jag blev förundrad när jag kom till Sverige och hörde att pojkar med blödarsjuka spelade fotboll här, säger Jovan Antovic.
Än idag är vården av blödarsjuka i världen ojämlik.
– I västvärlden uppnår patienter hög ålder men i utvecklingsländer finns ofta begränsad behandling eller ingen alls.
Text: Maja Lundbäck Illustration: Jens Magnusson
I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.
E FLESTA AV oss gör som andra gör, snappar upp vänners och bekantas idéer och gör dem till våra egna, det är helt naturligt och kallas social inlär ning.
– De psykologiska mekanismerna bakom social inlärning anses vara motorn bakom kultur och hur kulturer sprids. Vi lär oss att det är bra att göra som andra, säger Björn Lind ström, senior forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karo linska Institutet. Miljön vi vistas i påverkar vilka idéer vi tar till oss. Produkter av idéer, som innehåll vi möter i sociala medier, är inget undantag. I bästa fall leder social inlärning till positiv kultur utveckling. Men ibland lär vi oss dåliga beteenden eller felaktiga förklarings modeller, med negativa konsekvenser som följd. Det kan ske när vi stöter på en konspirationsteori som vi inte ser igenom.
FÖR ATT HITTA exempel på ryktes spridning om vaccin som fått nationell spridning och påverkat vaccinationsvil jan kraftigt behöver vi inte gå längre än till Danmark. För omkring tio år sedan vaccinerade sig nio av tio danska flickor mot HPV, humant papillomvirus, som kan orsaka livmoderhalscancer. Vac cinet ger 90 procents skydd mot flera olika typer av HPV, som kan orsaka cancer och beräknas rädda en stor
andel av de runt 150 liv som livmo derhalscancer skördar varje år bara i Sverige.
– Sedan kom en youtube-video där tjejer pratade om biverkningar, videon blev viral. Och på ett år sjönk vaccinationsgraden markant, säger Sibylle Herzig van Wees, socialantropolog och postdoktor vid institu tionen för global hälsa vid Karolinska Institutet.
I Japan, där liknande vittnesmål också florerade om biverkningar i form av POTS, ökad hjärtrytm och CRPS, be röringssmärta, sjönk andelen som tog HPV-vaccin från 70 till 1 procent.
I DANMARK försökte myndigheterna svara skeptikerna. Men föräldragrup perna kände sig snarare tystade.
– De fick höra att de var antivaxxers, konspirationsteoretiker och dumma. Det är ju lite så vaccinskeptiker ofta blir bemötta, säger Sibylle Herzig van Wees.
Trots att europeiska läkemedelsmyn digheten, EMA, utredde frågan och inte fann belägg för någon ökad risk för de biverkningar som man oroade sig för, har det varit svårt att komma tillbaka och nå samma höga vaccinationstäck ning i Danmark.
Med coronavaccinen dök ny desin formation upp, inte bara tveksamhet kring om vaccinen var tillräckligt säkra och testade på tillräckligt många indivi der, utan också konspirationsteorier
Var noggrann och undersök om innehållet du delar vidare i sociala medier verkar korrekt.
Var extra kritisk om en nyhet du tänker dela påverkar dig emotionellt. Vi är mer benägna att sprida emo tionellt material, även om det finns saker som tyder på att det handlar om avsiktlig desinformation.
Var extra kritisk om någonting som du tänker dela överensstämmer med din nuvarande uppfattning. Vi är mer benägna att sprida sådant material oavsett kvalitet.
Källor: Nature mars 2021, Future Information Technology pp 34–43 2011, Björn Lindström.
som gick ut på att vaccinen tagits fram av illvilja, kanske för att kontrollera människor.
Även när mer forskning om vacci nerna tillkom, som visade att man borde kunna slappna av, var det en del personer som höll fast vid teorier som för de flesta andra var uppenbart falska. De kunde inte släppa tanken på att det var något fuffens med vaccinen.
Individer med hög grad av personlighetsdraget psykosbenägenhet kan ha lättare att ta till sig nya idéer som någon föreslår, till exempel en udda konspirationsteori. Och ju mer psykosbenägen desto mer misstänksam och ju lättare får man för sig att någon är ute efter att skada. Vanföreställning ar är vanliga.
– Vid hög psykosbenägenhet har man ökad tendens att uppleva och tänka på ett sätt som vi ibland ser vid psykotiska tillstånd. Men det är fortfarande inom ramen för det normala och är även ofta associerat till positiva egenskaper som kreativitet, säger Pre drag Petrovic, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap.
Psykosbenägenhet är tydligt relaterat till konspi ratoriska idéer kring coronapandemin, visar ny forskning som han har gjort. Man har också svårare än andra att släppa udda idéer när man väl utveck lat dem, trots att man möter fakta som talar emot teorin.
Personlighetsdraget psykosbenägen het har vi alla mer eller mindre av. Har man inga tendenser till psykos benägenhet ändrar man kanske sina övertygelser för lätt och förstår inte en del faror. Att vi är olika beror på hur hjärnan bearbetar information, något som skiljer sig mellan individer. När information når hjärnan processas den och jämförs med vår modell av världen, alltifrån vår modell av en viss färg till mer abstrakta idéer om hur världen är beskaffad och vem som är god eller ond, förklarar Predrag Petrovic.
– När ny information inte stäm mer med hjärnans modell bildas en felsignal, som signalerar att du inte har förstått det hela på ett korrekt sätt och då skapar hjärnan en ny modell av världen, säger han.
När informationsprocessen fungerar överensstämmer verkligheten med vår bild av den. Men för personer med hög psykosbenägenhet verkar ett slags kognitivt bias göra att det är svårare att ställa om så att verklighetsuppfatt ningen går i linje med verkligheten. Det har flera forskargrupper kunnat visa. Nyligen kunde Predrag Petrovic och doktoranden Kasim Acar också visa att psykosbenägenhet påverkar sannolik heten för att man vaccinerar sig och hur länge vi väntar innan vi tar sprutan.
– Ju högre vanföreställningsdrag desto senare vaccinerar man sig, säger han.
Troligen har det att göra med att det tar längre tid då att omvärdera en idé som man har tagit till sig.
På sociala medier som facebook, tiktok och twitter får en viss typ av innehåll lättare spridning än annat.
– Forskning visar att det ofta är innehåll som väcker rädsla. När vi exponeras för sådant innehåll, åsikter eller utsagor, i sociala medier så sprids tvivel mellan individer, säger Björn Lindström.
Tack vare forskning som Björn Lindström, men också andra forskare har gjort, har vi idag en ganska bra bild av vad som händer i hjärnan vid social inlärning och vi vet till exempel att hjärnregionerna striatum, amyg dala och mediala prefrontala cortex är inblandade.
Björn Lindström har nu gett sig i kast med att ta fram en modell, som visar hur neurologiska processer i hjärnan är inblandade vid olika former av social inlärning, samt hur det leder till att vi senare ändrar vårt beteende och även sprider budskap och beteenden vidare till andra, till exempel åsikter om vac cin i sociala medier.
FÖR ATT TA fram modellen behöver han först ta reda på vilken psykologisk påverkan som krävs för att vi ska lära oss och ta efter andra. Därför ska han och hans kollegor nu göra en rad bete endeexperiment. I experimenten ska de undersöka vad som gör att ett beteende
sprids vidare i gruppen. På ungefär var tionde deltagare görs även hjärnavbild ning. Flera psykologiska mekanismer antas spela roll för att vi ska ta efter ett beteende, ett exempel är en persons popularitet. Men grundhypotesen är att den sociala inlärningen förstärks när deltagarna belönas och när de ser andra belönas.
– När vi har gjort hjärnavbildningsoch beteendestudierna och förstått mekanismerna ska vi designa mate matiska beräkningsmodeller så att vi kan simulera vad som kan hända i stora sociala nätverk, som sociala medier, säger Björn Lindström.
– Vi har en framtida förhoppning om att kunna samarbeta med sociala medie-företag för att testa de här inter ventionerna i stor skala, säger han.
Ett problem med vissa sociala medier är dock att många grupper är slutna, det är svårt att studera vad som egent ligen postas där. Det är också känt att just vaccinspeticism sprids och hålls vid liv i mer slutna samhällsgrupper och inom en del etniska minoritetsgrupper. Men varför det är så är inte helt känt. Att den låga vaccinationstäckningen i vissa etniska minoritetsgrupper enbart skulle bero på att konspirationsteorier fått fäste där, tror inte Sibylle Herzig van Wees. Hon undersöker hur vac cinspeticism sprids och hålls vid liv i grupperna.
– Och när jag har grävt djupare i frågan har jag hittat bra förklaringar till varför ryktena finns där, säger hon.
Sibylle Herzig van Wees gör fokus gruppintervjuer och fältstudier i flera
”Om det finns en grupp som redan är skeptiska hjälper sociala medier till att hålla ryktet vid liv.”Innehåll som väcker rädsla sprids lättare på sociala medier, visar forskning.
försökte få kontakt med läkare, men blev nekade läkartid hos vårdcentralen, säger hon.
Rykten som sprids i slutna grupper på sociala medier kan lättare få fäste.
Först när de upplevde att det inte fanns någon bra instans att vända sig till inom vårdapparaten och de inte fick svar på sina funderingar tog de beslutet att inte vaccinera sig.
Processen att få deltagare att ställa upp och prata har varit svår, särskilt i Järna.
– Det är talande, tycker jag och ett intressant fynd i sig, säger hon.
Hon är glad att hon till sist lyckades få till intervjuerna.
– Gruppen i Järna känner sig miss förstådd. Och ju mer missförstådd den känner sig, desto mer sluter gruppen sig, säger hon.
Den här bristen på tillit, som hon har sett i flera grupper, kan kopplas till tidigare utmaningar med myndigheter, förklarar hon.
– Vi behöver lyssna mycket mer på de här grupperna, försöka förstå dem och engagera oss mer i deras utmaningar, säger hon.
ATT VETA HUR man ska nå en person som har anammat en teori som är up penbart falsk är inte lätt.
– Men om människors funderingar inte blir tagna på allvar kan rykten sprida sig utom kontroll och få allvar liga konsekvenser, säger Sibylle Herzig van Wees.
olika länder för att förstå vaccinmotstånd i sin särskilda kontext. Det är inte säkert att motståndet har samma förklaring överallt. En grupp i Järna,
kraftfullt medium, vad man ser där påverkar ens beslut, säger hon.
som har ett annorlunda sätt att se på hälsa och sjukdom än de flesta andra, ingår i projektet, liksom somaliska och arabisktalande grupper i Stockholm och Malmö. I samtliga grupper som hon studerar råder en tydlig vaccinskepticism sedan tidigare.
Hon undersöker bland annat hur rykten om HPV-vaccin hålls vid liv i den somalisktalande minoriteten i Sverige genom att analysera var och hur ofta tiktok-videos med konspirations teorier om biverkningar delas.
– Om det finns en grupp som redan är skeptiska hjälper sociala medier till att hålla ryktet vid liv. Tiktok är ett
En teori som florerade i arabiskta lande grupper var att vaccinet mot covid skulle påverka kvinnors förmåga att bli gravida. Oron var stor, men enligt Sibylle Herzig van Wees var många ändå intresserade av att vaccinera sig, fast först efter att ha rett ut om vaccinet var säkert – med en läkare.
– Vi visar att det fanns kvinnor som
Med hjälp av de matematiska model lerna som Björn Lindström ska ta fram ska han också undersöka hur man kan begränsa spridning av åsikter och utsagor som riskerar att hota folkhäl san. Sedan tidigare vet vi till exempel att den som upptäcker att andra får likes när de postar någonting i sociala medier är mer benägen att kopiera beteendet. En sak de ska titta på är hur sannolikheten att posta vaccinskeptiskt material i sociala medier förändras om likes uteblir.
Enligt Predrag Petrovic fungerar det ofta dåligt att övertyga en vaccinskep tiker genom att överösa personen med motargument.
– Det verkar som att för mycket evidens åt ett håll stärker moteviden sen hos vissa individer. Det här är otroligt intressant, tycker jag. De här personerna behöver troligen mer tydlig information än andra och dessutom höra om vaccinet från personer som de litar på, säger han.
”Det verkar som att för mycket evidens åt ett håll stärker motevidensen hos vissa individer.”
Nya rektorn vid Karolinska Institutet, professor
Annika Östman Wernerson, forskar om njur sjukdomar men också om hur medicinsk
-
kunskap bäst lärs ut.
”Om man blir nyfiken på något, då vill man
förstå. Och förstår man så stannar kunskapen kvar”, säger hon.
Text: Cecilia Odlind
Foto: Martin Stenmark
SUPERCHEF
Att bli läkare och professor var ingen självklarhet för Annika Östman Wernerson som började sin karriär som undersköterska. Men det ena ledde till det andra och den 1 mars tillträder hon som rektor vid Karolinska Institutet.
UR SKAPAR VI de bästa förutsättning arna för lärande? Att må bra är en viktig start, menar Annika Östman Werner son. Hon har engagerat sig i hur studen ter mår både i sin roll som vicerektor för utbildning vid Karolinska Institutet och i den del av hennes forskning som handlar om medicinsk pedagogik. När hon tillträder som rektor för universitetet vill hon bland annat arbeta för att utbildningen ska få större utrymme. Redan som undervisande doktorand märkte Annika Östman Wernerson att studenterna blev mer intresserade när hon utgick från aktuella patientfall.
– Om man blir nyfiken på något, då vill man förstå. Och förstår man så stannar det kvar, då behöver man inte ”trycka in” kunskapen, säger hon.
ATT KÄNSLOR KAN påverka inlär ningen visade också en intervju- och enkätstudie gjord på studenter som var med på obduktioner. En del av gruppen tyckte det var jätteintressant och lärde sig mycket.
– Men en annan grupp stod och ”höll sig i väggen”. De hade kanske aldrig sett en död person tidigare och var spända och kunde inte koncentrera sig. Den gruppen lärde sig väldigt lite, säger Annika Östman Wernerson.
Det där var intressant, tyckte hon och hennes forskargrupp, och ville förstå mer om vilka situationer som läkarstu denter tycker är känslomässigt utma nande. Intervjustudier visade att det ofta handlar om situationer kopplade till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, som svår sjukdom och död, etiska dilemman eller när kollegor fokuserade för mycket på diagnosen och inte såg patienten.
– Det tar kraft och tid att förhålla sig
till dessa funderingar som dyker upp och det finns inget eller litet stöd för att han tera dem. Jag har ingen färdig lösning på problemet men jag tror att det är väldigt viktigt att skapa utrymme för reflektion tillsammans med andra i samma situa tion, säger Annika Östman Wernerson.
Hon tror också att äldre kollegor behöver komma ihåg att det inte alltid var så lätt i början när man saknade erfarenhet.
– Vi måste ta hand om yngre kollegor och visa empati. Det glöms lätt bort, säger Annika Östman Wernerson.
EN ÄNNU OPUBLICERAD studie av professor Annika Östman Wernerson och hennes kollegor visar att över hälf ten av alla läkarstudenter är oroliga för att bli utbrända.
– Vi har i enkäter till läkarstudenter under utbildningen sett att många är osäkra och har låg självtillit. Kvinnliga studenter hade lägre självtillit och större risk för psykisk ohälsa. De behöver mer stöd, inte minst från kollegor, säger An nika Östman Wernerson.
Själv var hon mycket motiverad då hon började studera på läkarprogrammet.
– Direkt efter gymnasiet arbetade jag några år som undersköterska och hade inte en tanke på att bli läkare. Ingen av mina föräldrar är akademiker och jag trodde att det enbart var supermännis kor som blev läkare, säger hon.
Men med tiden förstod hon att även läkare är vanliga människor och att det kanske kunde vara något för henne.
– Som student var jag redan trygg i vårdmiljön och hade många nyfikna frågor som jag ville ha svar på. Men jag minns definitivt att jag även kände osä
Namn: Annika Östman Wernerson.
Titel: Professor i njur- och transplanta tionsvetenskap vid institutionen för kli nisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och överläkare i kli nisk patologi vid Karolinska Universitets sjukhuset Huddinge. Tillträder som rektor vid Karolinska Institutet 1 mars 2023.
Ålder: 61 år.
Familj: Man, tre döttrar, två barnbarn och en dvärgschnauzer som heter Molly.
Motto: Never ever give up.
Så kopplar jag av: Genom att vara ute i naturen, åka skidor, gå ut med hunden, träffa vänner.
Bästa forskaregenskap: Jag är envis och systematisk. Och jag gillar lagarbete.
kerhet och oro, berättar Annika Östman Wernerson.
Hon specialiserade sig till att bli patolog med inriktning mot njur- och transplantationspatologi och det är i njurmedicinen som Annika Öst man Wernerson har sitt andra ben i forskningen. Hon brinner för att lyfta njursjukdomarna som hon menar är förhållandevis bortglömda.
– Minst tio procent i Sverige och värl den är drabbade och problemet ökar. Men det är ganska okänt eftersom det ofta hänger ihop med andra mer kända sjukdomar som diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Det behövs mer specifika behandlingar och bromsmediciner som saknas i dag, säger hon.
ANNIKA ÖSTMAN WERNERSON har även intresserat sig för en kronisk njur sjukdom med oklar orsak, CKDu (chro nic kidney disease of unknown cause
) som drabbar många unga män som har fysiskt ansträngande arbete i varma länder, exempelvis plantagearbetare i Centralamerika. Tillsammans med en doktorand åkte hon till El Salvador och gjorde en mindre njurbiopsistudie för att förstå mer om de skador som drab bar njurarna hos dessa personer. De har senare även tagit prover på patienter i Nicaragua, Sri Lanka och Indien och ser likartade skador.
– Det har spekulerats i att bekämp ningsmedel skulle kunna vara en del av orsaken men bland annat epidemio logisk forskning talar emot det. Vi tror istället att sjukdomen kan bero på upp repad skada med dålig syresättning i njurarna på grund av alltför hårt fysiskt arbete i varmt klimat, säger Annika Östman Wernerson.
För henne var det nytt och omväl vande att möta människorna i dessa låg- och medelinkomstländer. Dialys och njurtransplantationer finns inte tillgängligt på samma sätt som i Sverige och dödligheten är hög i sjukdomen.
– Det finns byar där det knappt finns några arbetsföra män kvar längre, be rättar Annika Östman Wernerson.
En annan forskargrupp i Göteborg har gjort interventionsstudier som visar att det går att förebygga skadorna genom att bland annat slipa skördeknivarna, införa vila och se till att arbe tarna har tillgång till vatten.
– Med ganska små medel kan man åstadkomma ganska stora förbättringar.
I Sverige ser situationen för njursjuka helt annorlunda ut. Här finns möjlig heter till avancerade behandlingar som
saknas i tillräcklig omfattning i många fattigare delar av världen. Men även här saknas en hel del kunskap, exempelvis kring prognosen för vanliga njuråkom mor som IgA-nefrit och diabetesnefro pati. Annika Östman Wernerson har därför startat ett biobanksprojekt där vävnad, urin- och blodprover från njursjuka patienter sparas för att mäta hur gen- och proteinuttryck och andra mätvärden kan kopplas till uppkomst, prognos och utveckling av sjukdomarna.
– Det är förenat med en viss risk att ta vävnadsprover från njurarna så man kan bara ta en liten bit. Det är först nu som metoderna gör det möjligt att göra kvalitativa analyser på så små prover.
Målet är att förstå varför det går bra för vissa patienter och sämre för andra. Ett tredje ben i njurforskningen är den som görs på transplanterade.
– Det går generellt väldigt bra för njurtransplanterade patienter. Men förr eller senare kan det ändå dyka upp problem på grund av immunologiska skador till följd av att kroppen betraktar njuren som främmande. Vi följer dessa patienter på motsvarande sätt för att identifiera risk- och framgångsfaktorer.
ATT HA FORSKNING inom två så olika fält är berikande tycker Annika Östman Wernerson, det skapar förståelse för olika typer av forskning och hur de kan komplettera varandra.
– Studier inom medicinsk peda gogik är oftare kvalitativa och med färre individer, vilket är ovanligt i den medicinska forskningen och ibland därför ifrågasätts. Men baserat på intervjuer kan man identifiera intres santa frågeställningar som man sedan kan undersöka genom enkäter i större grupper. Jag uppfattar att fältet har en lägre status och det är problematisk inte minst eftersom det gör det svårare att få finansiering till denna typ av forskning. Jag tycker vi ska bejaka olikheter inom exempelvis metodik och den pedago giska forskningen behövs ju om vi ska
OMTÄNKSAM
Studenter och njursjuka. Det är två grupper som professor Annika Östman Wernerson värnar extra mycket om och som hon ibland tycker glöms bort.
kunna bedriva evidensbaserad under visning, menar hon.
Kunskaperna kan även komma till nytta i andra sammanhang.
– Vi pratar ju om livslångt lärande. Även på forskarmöten och andra lärandesituationer är det bra att veta hur man bäst ska kommunicera, säger Annika Östman Wernerson.
Hon tycker också att vi har ett särskilt intressant läge just nu som vi kan dra lärdomar av.
– Pandemin tvingade oss att be
… forskningsanknuten
utbildning: Det innebär bland annat att kunskapen som lärs ut är uppdaterad enligt de senaste rönen. På så vis lär man också stu denterna vikten av att arbeta evidensbaserat när de senare kommer ut i yrkeslivet.
… att få känner till njursjukdomar: Vi behöver informera beslutsfattare mer om effekterna av begränsad kunskap om njursjuk domar. Genom att jobba med dessa patienter i ett tidigare skede kan både hälsa och sam hällsresurser sparas.
driva en stor del av undervisningen på distans under en lång tid. I dag finns två läger av studenter: En del tycker att distansundervisning är toppen, andra att det är botten. Men hur påverkar det inlärningen? Det är väldigt viktigt att ta reda på så att vi framöver kan välja det upplägg som fungerar bäst. Det kan vara olika inom olika ämnen och i olika delar av utbildningen. Det viktigaste är att våra studenter är väl förberedda inför sitt kommande yrkesliv, säger Annika Östman Wernerson.
… att arbeta i vården: Det är så otroligt givande att kunna göra skillnad i människors liv. Det står mycket nega tivt i media om arbets villkoren inom vårdyr ken men jag har aldrig ångrat mitt yrkesval att bli läkare, det finns så många positiva delar.
… att bli rektor vid Karolinska Institutet: Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla engagerade och entusiastiska med arbetare i en kompe tent, talangfull och kreativ miljö. Men vi be höver stärka vi-känslan vid vårt universitet.
Sepsis har en förmåga att gå under radarn
– allmänhetens kännedom om den livshotande
sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten.
ANDEN PÅ HJÄRTAT – vet du vad sepsis är? Blodförgiftning, kanske du svarar. Och det är ett äldre namn på sjukdomen, baserat på tron att patien terna alltid skulle ha bakterier i blodet. Men i många fall är det inte så. I stället har en infektion någonstans i kroppen satt immunförsvaret ur spel. Själva in fektionen är då inte längre det allvarliga utan faran ligger i det händelseförlopp som dragits igång. En del i den kedjan kan vara att immunförsvaret skapar massiv inflammation i blodkärlen, som då fungerar sämre.
Kännedomen om sjukdomen är låg. Endast 49 procent av den svenska all mänheten anser sig veta vad sepsis är, enligt 2021 års kännedomsundersök ning, gjord av Sepsisfonden.
Och osäkerheten är stor även för svensk statistik kring sepsis.
Enligt Socialstyrelsens dödsorsaks register dog drygt 860 svenskar till följd av sepsis under 2021. Det är en kraftigt felvisande siffra.
– Det här är ett av många problem kring sepsis. När journalister och politiker lutar sig mot Socialstyrelsens siffror får de en felaktig bild av hur allvarlig och vanlig den här sjukdomen är, säger infektionsläka ren Kristoffer Strålin, forskare vid Karolinska Institutets institution för medicin, Huddinge.
Felet uppstår vid rapporteringen till Socialstyrelsen när läkare av gammal vana endast anger den infektionssjuk dom som utlöst sepsisen, till exempel lunginflammation, medan sepsisen inte nämns. Det gäller vid rapportering
av både dödsorsaker och diagnoskoder för patienter som har varit inlagda på sjukhus.
Så – hur vanligt är sepsis?
Ett sätt att undersöka saken är att i ef terhand gå igenom patientjournaler för att få en riktig bild. Det går då att för söka slå fast hur många som egentligen har haft sepsis, oavsett vilken diagnos de fått då de vårdades.
ENLIGT EN SVENSK studie ser före komsten ut så här: varje år blir minst 500 per 100 000 vuxna individer sjukhusvårdade för sepsis. Det betyder att varje år får minst 50 000 vuxna svenskar sepsis. Då ingår de 3 000 till 5 000 personer som får den allvarligare varianten septisk chock.
Enligt samma studie är dödligheten i sepsis cirka 17 procent i Sverige. Det innebär att ungefär 8 500 svenskar dör av sepsis varje år – alltså nära tio gånger fler än vad som framgår av Socialstyrel sens dödsorsaksregister.
Hur kan diagnostiken vara osäker kring något som är så allvarligt och så vanligt?
Enligt den definition som gäller i svensk sjukvård sedan 2018 är sepsis ett tillstånd med livshotande organdys funktion orsakat av ett stört systemiskt svar på en infektion.
Kristoffer Strålin förklarar:
– Sepsis är alltid utlöst av en akut infektion. Men kroppens svar på denna
infektion är orimligt. Vi säger att värd svaret, alltså kroppens svar, är dysregu lerat – eller felaktigt. Kroppen svarar på ett sätt som gör att den skadar sig själv. Det leder till organsvikt, där ett eller flera organ tappar i funktion, vilket många gånger är livshotande.
Det här betyder att vägarna fram till sepsis kan se väldigt olika ut. En akut infektion kan bero på i princip vilket smittämne som helst: bakterier, virus, svampar eller parasiter. Och den utlösande infektionen kan ha uppstått var som helst i kroppen – i luftvägarna, i urinvägarna eller i en sönderkliad vattkoppa. Patienterna kan sedan ha diffusa symtom, lätt förväxlade med kraftig influensa.
DET FINNS ALLTSÅ inget typiskt för lopp som går att kommunicera brett i ett lättfattligt budskap. Och när patien terna väl kommer till sjukhus, då finns heller inget enkelt sepsis-avslöjande test att ta.
Kristoffer Strålin har varit ansvarig för att ta fram ett så kallat nationellt vårdförlopp för sepsis, presenterat under 2021. Vårdförloppen görs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner. De syftar till att göra vården jämlik över landet, så att medicinska beslut bygger på samma underlag.
En central del i budskapet kring sep sis är att både allmänhet och vårdper sonal behöver ha bättre kunskaper om sjukdomen (läs faktaruta härintill).
Vidare ska alla akutmottagningar ha sepsislarm. Det är, kort beskrivet, ett
Vem kan få sepsis?
Alla. Men det är vanligare hos personer med sköra eller nedsatta immun försvar. Dit hör spädbarn (framför allt för tidigt födda), äldre, personer med cancersjukdom eller annan sjukdom som påverkar immunförsvaret eller kräver immunned sättande behandling. Att nyss ha fött barn eller att vara nyopererad ger en ökad risk, liksom att ha tagit bort mjälten. Det
gäller även vid förekomst av infart, som urinkate ter eller venkateter och förekomst av protes eller implantat. Sepsis är nå
got vanligare hos män än hos kvinnor och median åldern är ungefär 80 år.
Vad är tecken på sepsis?
Akut påkommen förvir ring eller förändrad med vetandegrad, andfåddhet, svår smärta i mage, rygg, muskler eller leder, diarré, kräkningar, plötsligt på
kommen orkeslöshet eller muskelsvaghet (orkar inte gå eller stå), föränd rad kroppstemperatur, som feber med eller utan frossa eller sjunkande kroppstemperatur.
Vad ska jag göra om nå gon får de här symtomen? Ringa 112. För fram misstanke om eventuell sepsis. De flesta som kommer till sjukhus med sepsis kommer dit i ambulans.
Källor: 1177.se, Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp från SKR (2021), Vårdprogram sepsis och septisk chock från Infektionsläkarföreningen (2022) och Kristoffer Strålin.
”För drygt två år sedan föll jag illa under en skogspromenad med min hund. Jag slog mig rejält i svanskotan men kunde ta mig hem. De kommande dagarna fick jag mer och mer ont och till slut sökte jag akut på sjukhuset. Efter röntgen blev jag hemskickad eftersom inget var brutet.
Efter ytterligare några dagar kom jag inte ur sängen. Min fru ringde 112 som motvilligt skickade en ambulans. Då hade jag hyfsade värden på blodtryck och andning och endast låg feber. Men
på akuten togs en rad prover och snabbsänkan var hög, över 500 i CRP.
Längre än så här minns jag inte. Jag fördes till IVA, blev nedsövd, lagd i respirator och fick dialys.
Ålder: 71 år.
Gör: Är numera pensione rad efter att ha arbetat som placeringsrådgivare på olika banker. Är sep sisöverlevare.
Diagnosen var septisk chock. I princip alla organ och flera stora muskler var angripna och det gjordes massor av operationer för att få bort död vävnad.
När jag vaknade var alla tår ampute rade, jag hade stomi och hade haft en hjärtinfarkt. I halsen satt en trakeotomi.
Under en period var jag förlamad i hela kroppen från halsen och ned.
va. En av läkarna har sagt att det är ett mirakel att jag lever och att det beror på att kroppen var i gott skick från början – jag har 38 vasalopp och 30 maratonlopp i mig.
Jag har aldrig fått någon förklaring till vad som orsakade min sepsis.
-
Det tog flera veckor innan jag förstod vad jag varit med om. Halsen var på verkad och jag fick träna på att prata och äta.
Det tog nästan ett år innan jag kunde gå ut an tår, men nu har jag hittat balansen. Jag kan ta skogspromenader med hunden och hjärtat mår bra. Mitt mål är att komma tillbaka ut i längdspåren.”
Berättat för: Annika Lund
-
Men efter fem och en halv vecka kunde jag lämna IVA. Då låg jag två veckor på infek tionskliniken och tre månader på rehab.
När jag var som sjukast fick mina anhöriga höra att jag sannolikt inte skulle överle-
”Mitt andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick jag feber. Dag för dag kände jag mig allt svagare och sjukare. Jag ringde BB flera gånger för att rådgöra, men fick höra att allt hade med mjölkproduktionen att göra.
Måndagen den 9 januari sökte jag akut efter en natt med diarré. Snabbsänka låg då på 432 och jag hade fått prickar över hela krop pen. En läkare misstänkte sepsis och kallade till sig kollegor. Sedan minns jag inget mer.
-
Min infektion var orsakad av streptokocker grupp A och jag hade multiorgansvikt.
Ålder: 45 år. Gör: Jobbade tidigare som tandsköterska. Mamma till Mici, 6 år, och Bence, 13 år. Är sepsisöverlevare och dubbelt underbens amputerad.
Vår nyfödda dotter och vår sjuårige son lämnades till vänner så att min man kunde vara med mig på IVA. Han fick höra att jag antagligen inte skulle överleva och berättade det för min mamma i Ungern.
När jag väcktes efter en vecka möttes jag av svår dödsångest. Stora områden på mina fötter var mörka och blev helt svarta. Läkarna verkade inte veta hur de skulle hantera det, de försökte ge kroppen en chans att läka. Men i april 2017 togs ändå stora delar av fötterna bort.
-
Sedan följde flera år där jag hade ont hela tiden och blev opererad om och om igen. Till varon kretsade kring rehab och plastikkirurgi, olika försök att rädda ben och fötter.
Till slut fick en plastikkirurg mig att besöka ”Gåskolan” och träffa några personer som levde med benproteser. Jag såg att det gick att leva så.
-
För drygt ett år sedan blev jag dubbelt under bensamputerad. När jag fick min andra ben protes fick jag livet tillbaka, brukar jag säga. Nu har jag inte ont, kan gå och göra utflykter med barnen.
Samtidigt har jag fortfarande väldigt svårt att acceptera allt som har hänt. Läkarna på IVA räddade mitt liv, men hade vården reagerat tidigare hade jag kanske inte behövt räddas.
Mitt mål är att springa Minimaran med mina barn. Det skulle betyda oerhört mycket, både för mig och för dem. Och så vill jag komma tillbaka till mitt jobb på Folktandvården.”
Berättat för: Annika Lund
sätt att sålla fram misstänkta sepsispatienter ur den sorteringsfunktion som redan finns på svenska akutmot tagningar. I dag prioriteras patienter efter uppmätta värden för en rad olika vitalparametrar, där blodtryck, andningsfrekvens och förvirring är några exempel. Om en patient har höga poäng och det dessutom ingår en infek tion i bilden – då ska sepsislarmet dras.
Pling.
Och då är det bråttom. På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där det har funnits sepsislarm sedan 2017, ska ett team med akutläkare, infek tionsläkare och intensivvårdsläkare vara på plats inom femton minuter. Larmet går i snitt en gång per dag.
– Det är en stor fördel att vi kommer samtidigt till patienten och kan reso nera med varandra och göra under sökningar tillsammans. Det tar kanske mellan en kvart och en halvtimme. Sedan har vi en gemensam bild av vad vi har att göra med. Svaret kan vara till exempel ”ja, det är en sepsis och infektionen verkar sitta i urinvägarna”. Då väljer vi antibiotika efter det, säger Kristoffer Strålin.
DET ÄR FRAMFÖR allt sex organsys tem eller funktioner som påverkas vid sepsis: lungor, lever, njurar, hjärna, blodomlopp (blodtryck) och blodets koaguleringsförmåga.
Andningsfrekvens, vakenhet, blod tryck, puls och eventuellt minskad urinproduktion är viktiga ledtrådar. Det tas också en hel rad med prover en ligt ett förutbestämt sepsispaket. Vissa prover ger svar inom några minuter, till exempel det som beskriver både syre sättning i blodet och njurarnas funk tion. Även snabbsänkan, som avslöjar pågående infektion eller inflammation, går fort att få fram. Andra prover tar längre tid att analysera.
Samtidigt som den nya sepsisdefini tionen infördes år 2018 kom ett nytt sätt att ställa diagnosen. Fynd som rör de sex organsystemen vägs in i ett schema.
Resultatet blir en SOFA-poäng (sequen tial organ failure assessment) där minst två poäng krävs för diagnos. Ju högre poäng, desto allvarligare sjukdom.
– Det här är patienter som följs tätt med nya provtagningar och kliniska bedömningar. Det är vanligt att vi läg ger in en patient på vårdavdelning på förmiddagen, noterar en försämring under dagen och gör en överflyttning till IVA. Och tvärtom, säger Kristoffer Strålin.
MEN VILKEN BEHANDLING får då dessa svårt sjuka patienter? Kan man bota sepsis?
Ja, det kan man. Men det finns ingen specifik sepsisbehandling. I stället handlar det om att mota tillbaka den utlösande infektionen med antibiotika och ibland kirurgiska åtgärder, som tömning av en varböld, och att stötta sviktande organfunktioner. Det handlar till exempel om att ge vätska för att hålla uppe blodtrycket i kärl som börjat läcka, att ge syre, kanske dialys om njurarna ger efter. Och det finns olika nivåer i denna understödjande behand ling. Mindre lungpåverkan kan stöttas med syrgas på en vårdavdelning. En allvarligare lungsvikt kräver intubering med respirator och förutsätter intensiv vård.
Men, trots alla insatser – alla pa tienter klarar inte en sepsis. Under flera års tid har dödligheten i Sverige
legat på ungefär samma nivå, trots nya diagnoskriterier som ska fånga upp fler patienter och försök att öka fokus på sjukdomen. Sepsislarmen är fortfaran de under införande runt om i landet. -
-
– Att överlevnaden inte har förbätt rats beror på att vi ger samma behandling nu som för 20 år sedan – det är organstödjande behandling och antibiotika. Vi behöver behandlingar mot själva sepsissjukdomen, mot det felaktiga värdsvaret, säger Kristoffer Strålin.
DET FINNS LÄKEMEDEL som påver kar immunförsvaret på olika sätt. Och det finns ett visst stöd för att de kan ge effekt vid sepsis. Men bara för vissa patienter.
Det är det centrala problemet – sep sispatienterna är så olika. Det krävs mer riktad och individanpassad behandling för att öka överlevnaden. Utmaningen ligger i att fatta vem som ska ha vilken behandling. Här beskriver de som job bar på sjukhusen ett mycket stort behov av forskning och ny kunskap.
En svårighet som läkarna måste hantera är att immunförsvaret gör fel på flera sätt vid sepsis. Det handlar om både över- och underreaktioner.
Vid ett vanligt scenario utlöser de smittämnen som har orsakat infek tionen ett kraftigt immunsvar. Det leder till att mängder av signalämnen, främst så kallade cytokiner, skickas ut
CA 400 F KR
Hippokrates myntar be greppet sepsis. Ordet betyder förruttnelse på klassisk grekiska.
-
Robert Koch visar att specifika bakterier ger specifika sjukdomar, något som senare ger honom Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
1953
1928
Alexander Fleming upptäcker att antibio tika dödar bakterier.
1913
William Osler ringar in immunförsvarets roll vid sepsis: ”patienten verkar dö från krop pens svar på infektio nen snarare än från [själva infektionen]”.
2016-
Danske läkaren Bjørn Ibsen startar den första intensivvårdsavdel ningen i ett ombyggt klassrum i Kommunhos pitalet i Köpenhamn.
-
Nu gällande definition och diagnoskriterier, Sepsis-3, presenteras i vetenskapliga tidskrif ten JAMA, och införs i Sverige 2018.
-
Källor: Johan Mårtensson, överläkare och forskare vid institutionen för fysio logi och farmakologi, Karolinska Institutet, Sepsisfonden, med flera. -
”När journalister och politiker lutar sig mot Socialstyrelsens siffror får de en fel aktig bild av hur all varlig och vanlig den här sjukdomen är.”
i blodbanan. De startar händelsekedjor som leder till kraftig inflammation i eller kring organ, som inuti blodkärlen. Sådan omfattande inflammation kan orsaka organsvikt. I de här fallen behö ver immunförsvaret kylas ned.
ETT ANNAT SCENARIO går ut på att immunförsvaret reagerar för slappt. Det kan bero på angrepp på benmärgen, där många immunceller produceras. Andra osäkra försök till förklaringar handlar om att immunförsvaret är ”ut tröttat” – det klarar inte av att reagera tillräckligt potent för situationen. Som en följd kan patienten inte skydda sig mot nya infektioner, vilket kan leda till ny sepsis. Det är ett hårt slag för en redan ansatt kropp, i värsta fall dödligt. I de här fallen skulle det troligen vara värdefullt att boosta immunförsvaret.
En del patienter rör sig mellan det överreagerande och det underreage rande immunsvaret.
Men vanligen förekommer de sam tidigt. Ett exempel är en patient som kommer in till akuten med en SOFApoäng som vittnar om sepsis – men som inte har feber utan tvärtom låg kroppstemperatur. Av någon anledning klarar kroppen inte av att reagera med temperaturhöjning på infektionen, trots att kroppen har mäktat med att skapa en överdrivet kraftig inflammation som skadar viktiga organ – värdsvaret är felaktigt på två sätt.
Efter ett tag kanske immunförsvaret har slutat att överreagera. Patienten har överlevt sin organsvikt och borde börja återhämta sig. Men då kanske underreaktionen håller i sig. Patienten saknar då försvar mot en ny infektion, som kan leda till en ny sepsis. En ännu allvarligare.
Det är svårt att göra studier på sepsispatienter. Det beror bland annat på att gruppen är så heterogen, som beskri vits – olika smittämnen ligger bakom
Varför är detta viktigt?
– Vi vet från studier att endast två av tre sepsispatienter har rätt antibioti kabehandling från början. Efter mikrobiologiska blodanalyser behö ver alltså ungefär var tredje patient byta behandling. Det kan handla om att smalna av, att gå från bredspek trumantibiotika till smalspektrumantibiotika, som är bättre ur ett resistens perspektiv och lindrigare för patienten. Men det kan också handla om att bredda behandlingen för att få bukt med bakterier med resistens problem.
Hur forskar du om detta?
mindre volym än detta. Generellt sett är det mindre blodvolym i prover från kvinn liga patienter och från äldre patienter. Volymen är också lägre i prover tagna på natten. Det här spelar roll, för chansen att identifiera bakterier i blodet ökar med 13 procent för varje milliliter.
Oj! Vad gör ni med den kunskapen?
– Vi försöker förenkla ruti nerna. I en studie har vi visat att alla fyra flaskorna kan tas från samma sticktillfälle. Tidigare skulle två flaskor tas från ena armen och två från den andra, men samma arm ger lika god diagnostisk säkerhet.
-
-
– Jag undersöker hur olika praktiska saker kring arbets flödena vid blododlingar fungerar. I korthet kan man säga att det finns stor för bättringspotential inom det här området. Det handlar om alla delar av kedjan: om hur proverna tas, hur de transpor teras, hur de analyseras och hur informationen når läkaren som ska agera på den.
Vad har ni kommit fram till om provtagningen?
– Volymen blod är viktigt för att upptäcka bakterierna. Proverna ska innehålla minst 40 milliliter blod som ska tas i fyra rör. Vi har visat att nära vartannat blododlingsprov taget på tre stora sjukhus i Stockholm innehåller en
Vad mer gäller kring prov tagningstillfället? -
-
-
-
– Ett stort problem är kontaminering med hudbak terier. Stickstället ska gnug gas med alkohol i minst 30 sekunder och lufttorka innan provet tas. Vi har sett att hos patienter med covid-19 är 8,4 procent av blododlingarna kontaminerade, att jämföra med 5 procent i en kontroll grupp utan covid-19. Vi vet sedan tidigare studier att stress ökar förekomsten av kontamineringar.
Vad mer har ni undersökt?
-
Foto: Stefan Zimmerman
”Vi vill göra det enklare för läkarna att snabbt känna igen de här patienterna och ta in dem för operation direkt.”
”Här finns en stor förbättringspotential” Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter?
Det är forskningsfokus för Volkan Özenci.
Vid sepsis är det bråttom. Alla sätt som kan minska tiden från diagnos till behandling är viktiga.
år gammal visade vi att det tog i snitt nio timmar innan proverna började förvaras i inkubator, ett slags avan cerade värmeskåp där bakterierna trivs och delar sig. Det behövs för att vi ska kunna detektera dem i blodet. Det tog så lång tid eftersom labbet var stängt på natten. Men sedan dess har vi ställt ut inkubatorer på andra platser på sjukhusen. Nu hamnar pro verna i inkubator redan inom en timme. Det är en förbätt ring med 900 procent. Det har förkortat tiden till diagnos som sker i flera steg: först säger vi att det finns bakterier i blodet och sedan kan vi säga vilka de är.
Vilka smittämnen brukar sepsispatienter ha i blodet?
– Alla mikroorganismer kan leda till sepsis. Bakterier är vanligast, men även jäst svampar är ganska vanliga, särskilt efter bukoperationer. Alla bakterier kan orsaka sep sis. Och det kan även virus och parasiter.
Finns det någon tio-itopplista?
-
– Ja. Den ser lite olika ut beroende på var i världen vi befinner oss och vilka åldersgrupper vi pratar om. Den har också förändrats över tid. Men i toppskiktet har vi vanligen hudbakterien Staphylococcus aureus och tarmbakterien Escherichia
coli, tätt följda av andra tarmbakterier, som Klebsiella pneumoniae.
Hur ofta har patienter med sepsis bakterier i blodet?
– I våra studier med odling kan vi detektera bakterier i blodet hos ungefär 30 procent av patienterna. Det illustrerar varför det inte är helt korrekt att prata om
blodförgiftning – det är inte bara bakterier i blodet som är problemet, utan också krop pens immunologiska svar på ett smittämne, som inte behöver finnas i blodet. Men antagligen ger våra studier missvisande låga tal. Vi tror att om vi fick större blodvo lym från fler patienter, då skulle vi antagligen upptäcka bakterier i blodet hos fler.
Volkan Özenci är överläkare i klinisk mikrobiologi på Karo linska Universitetslaborato riet i Huddinge och forskare vid institutionen för labora toriemedicin vid Karolinska Institutet.
”Chansen att identifiera bakterier i blodet ökar med 13 procent för varje milliliter.”
den utlösande infektionen som kan ha börjat i olika delar av kroppen.
De senaste årens covidpandemi har dock gjort det möjligt att lära sig mer.
– Patienter med svår covid-19 har definitionsmässigt sepsis orsakad av covid-19. De har ett felreglerat värdsvar orsakat av en svår infektion och mer än två SOFA-poäng. Tillståndet hade kun nat kallas för covid-19 med sepsis, men vi har valt att kalla det svår covid-19, säger Kristoffer Strålin.
– Eftersom dessa patienter alltid är smittade med samma mikroorganism som alltid sätter sig i lungorna har vi möjlighet att leta skillnader hos pa tienterna för att förstå vilka egenskaper som hör ihop med olika sjukdomsför lopp, säger Kristoffer Strålin.
Han ingår som forskare i ett euro peiskt projekt där Karolinska Univer sitetssjukhuset medverkar. I projektet utvärderas ett nytt snabbtest som visar immunförsvarets funktion vid sepsis. Om testet tas regelbundet på patienter som vårdas på IVA kan det i bästa fall ge en bild av hur kroppens immunsvar verkar utvecklas – rör det sig mot en upp- eller nedtrappning? Forskarnas förhoppning är att snabbtestet ska kunna bli ett sätt att sålla fram vilken patient som behöver vilken behandling. För det finns läkemedel att ta till.
KORTISON ÄR ETT exempel på ett beprövat immundämpande läkeme del. Det ingår sedan länge i vården av patienter med septisk chock,en allvarlig och livshotande form av sepsis. Men kortisonets roll är omstridd, just eftersom det är svårt att veta vilken patient som har nytta av det. Hos vissa patienter med septisk chock och ett överreagerande immunsvar kan kortison bromsa in den så kallade cytokinstormen och på så sätt minska organsvikten. Samtidigt kan kortison hos en patient med redan dämpat im munsvar ha en direkt negativ påverkan på förloppet och öka dödligheten, enligt vissa studier.
Interferon är ett läkemedel som stöttar immunförsvaret och som sedan länge används vid vissa cancersjukdomar.
Men igen – vem ska ha vad? Och när i förloppet?
En som jagar biomarkörer vid sepsis är professor Anna Norrby-Teglund, avdelningschef för centrum för infektions medicin vid institutionen för medicin, Huddinge.
Hon och hennes kollegor har undersökt blodplasma från sepsispatienter där infektionen har lett till vävnadsskada, så kallade nek rotiserande mjukdelsinfektioner, NSTI. Det rör sig om dramatiska förlopp, där vävnadsdöden kan uppstå inom loppet av dagar eller till och med timmar, med risk för amputationer.
FORSKARNA HAR RINGAT in ämnet trombomodulin som en biomarkör som identifierar de patienter som är i det här galopperande infektionsför loppet. De har också hittat markörer som fångar upp dem som löper risk att utveckla septisk chock.
– Vi vill gå vidare och se om vi kan utveckla ett snabbtest. Vi vill göra det enklare för läkarna att snabbt känna igen de här patienterna och ta in dem för operation direkt, säger Anna Norrby-Teglund.
De här mjukdelsinfektionerna orsa kas ofta av grupp A-streptokocker, en vanlig bakterie som till exempel kan orsaka halsfluss. En stor del av Anna Norrby-Teglunds forskning handlar om just grupp A-streptokocker.
De producerar så kallade superanti gener, ämnen som immunförsvaret uppfattar som extremt provocerande. Grupp A-streptokocker kan aktivera upp till 20 procent av våra T-celler, en typ av immunceller som lär sig känna igen specifika smittämnen. Ett mer vanligt immunsvar engagerar färre än en procent av T-cellerna.
De här bakterierna innebär en ökad risk för svår sepsis – för alla, även hos unga i övrigt friska personer med väl fungerande immunförsvar. Den stora mängden uppretade T-celler produce rar massvis av cytokiner. De trummar igång det kaotiska händelseförloppet.
Anna Norrby-Teglund har forskat om ett läkemedel att tillgripa i den här situationen. Det rör sig om intravenöst immunglobulin, IVIG, eller mer exakt
immunglobulin G, IgG. Det är antikrop par som normalt finns i blodomloppet. De ges i dag vid vissa sjukdomar och det finns en rutin för att rena fram dem ur blodgivares donerade blodplasma.
För att undersöka effekten av IVIG använder sig forskarna av olika väv nadsmodeller. Det är labbkonstruerade, tredimensionella modeller av lung-, hud- eller annan vävnad. Vävnadsmodellerna skapas i labbet genom att odla celler från friska individer. De har många likheter med riktig vävnad och ger möjlighet att undersöka infektionsförlopp liknande dem vid sepsis. Forskarna exponerar vävnadsmodellerna för olika bakterier och immunceller, ibland med tillsats av olika läkemedel. Och sedan ser de vad som händer.
I de här vävnadsmodellerna har behandling med IVIG haft god effekt vid superantigeninfektioner.
– Vi har sett att när vi stimulerar cellerna med superantigener och sedan tillsätter de här antikropparna, då uteblir det kraftiga T-cellssvaret. Så det är effektivt.
EN STOR POÄNG är att alla celler, både immunceller och bakterier, får ett mer fysiologiskt beteende i vävnads modellerna, förklarar Anna NorrbyTeglund. Det har bland annat gett svar på vad som tidigare varit obegripligt: Hur kan det finnas levande bakterier gömda i vävnad efter en dryg veckas behandling med rätt antibiotika?
-
I vävnadsmodeller har forskarna kunnat se att vissa bakterier bildar en skyddande biofilm omkring sig. Det sker inte om bakterierna odlas på glas eller plast, så i den miljön dör de av antibiotikan.
Efter upptäckten av bakteriernas skyddssköld prövade sig forskarna fram med olika antibiotikakombina tioner, i vävnadsmodellerna. Till slut kunde de ringa in en mix som bryter igenom biofilmen och dödar bakte rierna. Den antibiotikakombinationen används nu i kliniken vid behandling av sepsis.
-
– Vävnadsmodellerna är en mer kli niskt relevant miljö för bakterierna, vi får en riktigare bild av hur de beter sig. I den miljön kan vi bland annat pröva oss fram till möjliga behandlingar för olika situationer. Målet är att förstå den enskilda patientens sepsis och individ anpassa behandlingen, säger Anna Norrby-Teglund.
”Målet är att förstå den enskilda patientens sepsis och individanpassa behandlingen.”
En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis.
Det är svårt att sätta en riktig siffra på hur många svenskar per år som får sepsis. Men Svenska infektionsläkarföreningen landar i att vi årligen har ungefär 50 000 svenska sepsisfall.
De flesta av dessa fall utgår från en samhällsförvärvad infektion där patien terna har fått till exempel urinvägsin fektion eller lunginflammation utanför sjukhuset. Vanligen tas de här perso nerna in på sjukhus via akutintaget dit de oftast har kommit med ambulans. På akutintagen ska det finnas sepsislarm, se sidan 34, som syftar till att upptäcka sepsis tidigt.
Men en del patienter får sepsis till följd av en sjukhusförvärvad infektion, som de har fått när de har vårdats på sjukhus av andra skäl. Det är dock svårt att säga hur
många de är. Svenska studier har gett olika resultat och visat att mellan 13 och 30 procent av alla sepsisfall är sjuk husförvärvade. Det tyder på att mellan 6 500 och 15 000 svenska patienter per år får en livshotande infektion under sin vårdvistelse.
De här siffrorna är dock mycket osäkra. Andra studier ger andra siffror. Till exempel visade en svensk studie från 2016 att 30 procent av sepsisfallen var sjukhusförvärvade.
En som har engagerat sig i det här är infektionsläkaren Pontus Nauclér, som forskar vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.
-
– Ett konkret exempel kan vara en
äldre man som har fått en ny höftled och som ligger på ortopedisk vårdavdelning. En infektion på grund av operationen kan utvecklas till en sepsis, men det kan ta tid för vårdpersonal att upptäcka det. Vi har frågat oss hur man kan automati sera övervakningen av vårdrelaterade infektioner. Vi insåg tidigt att vi borde fokusera på sepsis eftersom det är en så allvarlig vårdrelaterad infektion så här fanns ett stort behov från vårdens sida att snabbt kunna hitta de här fallen, säger Pontus Nauclér.
-
Med forskningsanslag från Vinnova började han och hans kollegor att mejsla fram en lösning. Den är nu i princip färdig och redan i bruk vid de tre sjukhusen i Västerbotten: Lycksele lasarett, Norr lands universitetssjukhus och Skellefteå lasarett.
-
– Vi har konstruerat en algoritm som kontinuerligt söker igenom journaldata och larmar när en patient uppfyller ett antal kriterier som är kopplade till sep sis, säger Pontus Nauclér. -
Algoritmen sniffar upp patienter som har en infektion och dessutom påverkan på något av sex organsystem: lungor, lever, njurar, hjärna, blodomlopp (blod tryck) och blodets koaguleringsförmåga. Det kan handla om journalanteckningar om förvirring, insatta läkemedel, som antibiotika, eller svar på olika prover och undersökningar, som ett stigande krea tininvärde eller sjunkande blodtryck.
-
I studier, där algoritmens larm jäm förts med läkares bedömningar, har det visat sig att träffsäkerheten är god. Algoritmen gör rätt bedömning i ungefär 90 procent av fallen, åt båda håll. Det betyder att nio av tio fall hittas samtidigt som vart tionde larm är ett falsklarm.
-
Pontus Nauclér och hans kollegor fun derar nu på hur den ska införas i vården på fler platser än i Västerbotten. De har bildat ett företag kallat P3S med hjälp av KI Innovation, som ger stöd och vägled ning till life science-idéer.
– Vi tänker oss att den här algoritmen ska kunna användas på flera sätt. Den skulle kunna hitta sepsis tidigt hos patienter, vilket i sig är en stor vinst. Men den skulle också kunna användas som en kvalitetsparameter, där man sjukhus per sjukhus kan se hur stor förekomsten av sepsis är och om siffrorna går upp eller ned. Man skulle också kunna mata in andra sökkriterier. Då skulle man till exempel kunna be den att söka efter endast kateter relaterade infektioner – eller vad man nu vill upptäcka eller undersöka, säger Pontus Nauclér.
Några exempel på hur din gåva hjälper:
En varm filt 50 kr
Hygienpaket till en familj 126 kr
Tvål, filt, sovmatta och köksutrustning för en person 551 kr
Utrustning till en första hjälpen-volontär 2 285 kr
Filtar, sovmattor, tält, hygienartiklar och köksutrustning för en familj 9 194 kr
Tack till alla er som är med och bidrar.
Blir vi gladare av att hjälpa andra?
/Johanna
Svar
Ja, det tycks så – individer som skänker bort sin tid, pengar eller andra resurser till andra skattar över lag sitt välmående högre än de som inte gör så. Experimen tell forskning stärker antagandet om ett orsakssamband genom att visa att prosociala beteenden, till exempel att hjälpa någon, direkt kan leda till att man mår bättre. En så kallad metastudie som väger samman flera studier på området visade små till medelstora positiva effek ter på välbefinnandet av att agera vänligt gentemot andra. Att hjälpbeteenden upplevs som positiva har troligen att göra med att de aktiverar delar av hjärnan som är kopplade till glädje, social tillhörighet och tillit.
Att hjälpa andra verkar också bidra till välbefinnande över längre tidsspann. Sannolikt finns många psy kologiska orsaker till sådana långvariga effekter, däribland stressminskning, ökat självförtroende, känsla av samhörighet och inte minst genom att generösa bete enden ofta återgäldas, vilket kan leda till en positiv cykel av sociala händelser.
Andreas Olsson Professor iIbland när jag ska sova hör jag ett kort, snabbt ljud som jag upplever kommer från min hjärna. Det låter lite likt det man brukar höra i tecknade serier när man ska illustrera elektricitet och va rar bara någon sekund, kanske kortare än så. Finns det någon förklaring till dessa ”ljud”? De inträffar bara precis när jag ska somna men väcker mig så att jag ligger vaken ett tag och får svårt att somna.
/Viola
Svar Det mesta sannolika är att ljuden handlar om så kall lade hypnagoga fenomen.Vid insomnandet inträffar hos många
Jag är en 79–åring som tappat för mågan att njuta av doft och smak av curry. Husets curryburkar smakar inte längre som de ska, men en dag när vi gick förbi en indisk restaurang stannade hustrun mig: ”Känner du currydoften?” Och det gjorde jag! Jag fick köpa den burk som kocken blan dade. Allt väl trodde jag, tills vi skulle laga en egen curryrätt. Den blev bara stark, utan currysmak för mig! Jag har inte märkt att andra smaker förändras. Mitt problem är kanske inte av den mest allvarliga sorten och jag kan leva med det - men jag skulle gärna vilja ha en förklaring!
/Sören Hörlyk
Svar Baserat på din beskriv ning så låter det som att du har fått ett kraftigt nedsatt luktsinne. Det finns en lång rad olika orsaker till varför luktsinnet blir nedsatt eller försvinner; allt från nästäppa, virus-relaterade orsaker (vilket numera är välkänt på grund av covid-19 pandemin) till neurodegene rativa eller inflammatoriska sjukdo mar. Baserat på din beskrivning är det inte möjligt att exakt avgöra vad ditt luktbortfall beror på men om ditt lukt sinne inte återkommer inom cirka två till tre månader bör du söka kontakt med sjukvården för att undersöka vad detta kan bero på.
--
en lätt ryckning i muskulaturen, hallu cinationer eller överkänslighet för ljud. De är vanligt förekommande och har att göra med omställningen till sömn. Det finns ingen tydlig koppling till negativa konsekvenser, men det kan upplevas som stressande.
-
Det finns en rad spekulationer om orsakerna, men ingen som det finns en tydlig konsensus om och det finns knappast några systematiska studier av fenomenet. Drygt 10 procent av be folkningen har det ibland, men siffrorna är osäkra.
Torbjörn Åkerstedt Senior professor i psykologiDet är värt att poängtera att det vi till vardags kallar doft och smak består av tre delar. Vi har sensationen av lukt, som förmedlas av luktner ven, och sensationen av smak som förmedlas av smaknerven och enbart är de fem grundsmakerna (sött, salt, surt, beskt och umami). Till sist finns också den trigeminala sensationen som förmedlas av den trigeminala nerven och som skapar en sensation av olika temperaturer/stickningar. I stort sett alla lukter har någon form trigeminal retning och det är troligt att det var just den trigeminala delen av currylukten som du kände ”lukten av” utanför den indiska restaurangen då den trigeminala sensationen kan skapa en falsk sensation av en lukt.
/
Johan Lundström Forskare i psykologiRakt hår kan bli lockigt. Men man vet inte så mycket om varför.
Jag hade struma för ett par år sedan och då förändra des mitt hår en del. Nu ett antal år senare så växer vissa av mina tidigare spikraka hårstrån ut smålockiga eller till och med småkrusiga. Hur kan det bli så? Jag tycker att det är så underligt. /Sara
Kan D-vitaminbrist spela någon roll för förekomsten av typ 1-diabetes eftersom den ökar med latituden? Större delen av året får vi ju för lite sol. /Lisbeth Nordström
Svar Det finns förvisso en nord-sydlig gradient för förekomsten av typ 1-diabetes men den är inte absolut. Till exempel är typ 1-diabetes vanligt på Sardinien som ju är väldigt soligt. Man har testat effekten av vitamin D-tillskott på många olika sjukdomar men forskningen har inte visat några positiva resultat inom diabetesfältet. I nuläget saknas därför evidens för någon koppling mellan typ 1-diabetes och vitamin D-nivåer.
-
Mikael Rydén
Professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning-
Sjukdom, läkemedel eller andra ke miska substanser, eller hormonella förändringar som till exempel vid pubertet eller graviditet, kan förändra hårets karaktär och egenskaper, ibland permanent. Me kanismerna bakom detta är fortfarande okända.
Fråga och vinn!
Lars Norlén Forskare i dermatologi
Antikroppar i luftvägarna mot sars-cov-2 har generellt god hållbarhet.
VÅREN 2020 inleddes COMMUNITY studien med regelbunden insamling av sars-cov-2-test från luftvägarna på drygt 2000 medarbetare vid Danderyds sjukhus. I början av 2022 genomför des sedan en studie där 338 medar betare som fått tre doser covidvaccin regelbundet screenades för sars-cov 2-infektion. Efter tre doser vaccin, när screeningen inleddes, hade majoriteten
höga nivåer av antikroppar i blodet men endast drygt hälften ( 62 procent) hade mätbara antikroppar i luftvä garna. De med högst antikroppsnivåer i luftvägarna hade en halverad risk att bli smittade av covidvarianten omikron. Forskargruppen har nu följt samma individer under året, och ser att skyddet håller i sig i minst åtta månader.
Bland de studiedeltagare som
fick omikroninfektion under förra vinterns screeningstudie fick ma joriteten en fyrtiofaldig ökning av antikroppar i luftvägarna, även efter mild infektion. De nya resultaten visar att dessa antikroppar generellt har en god hållbarhet, då de flesta av studiedeltagarna sju månader senare fortfarande uppvisar antikroppsnivå er över den nivå som initialt innebar skydd mot infektion. Dessutom visas att de som infekterats med de tidiga omikronvarianterna i början av 2022 löpte en nära 90 procent lägre risk att senare infekteras med omikronvari anten BA.5.
– Antikroppar i blodet skyddar mot svår sjukdom, men ska vi skydda oss mot infektion, smittspridning och utvecklingen av nya virusvarianter behöver vi få upp immunsvaret till luftvägarna, där vi möter viruset. Det får vi inte av nuvarande vaccin, som ges via en muskel. Kanske kan man med framtida nasala vaccin generera ett immunsvar i luftvägarna, likt det vi ser efter infektion, och på så sätt bromsa pandemin, säger Charlotte Thålin, biträdande överläkare och docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, som lett studien.
Forskargruppen har även undersökt hur nivåerna av antikroppar i nässlemhinna påverkas av uppre pade sars-cov-2-infektioner och det framkommer i studien att de som haft covid-19 tidigare fick ett starkare anti kroppssvar efter en genombrottsinfek tion med omikron.
--
7-month duration of SARS-CoV-2 mu cosal immunoglobulin-A responses and protection
-
-The Lancet Infectious Diseases januari 2023
Images, Ludvig
UNDVIKANDE/RESTRIKTIV ät störning med förkortning ARFID av engelskans avoidant/restrictive food intake disorder är en allvarlig diagnos som leder till undernäring och närings brist. ARFID handlar, till skillnad från anorexi, inte om patientens upplevelse av den egna kroppen och rädsla för att gå upp i vikt. Sjukdomen kännetecknas i stället av undvikande av viss typ av mat på grund av sensoriskt obehag av matens egenskaper eller utseende, eller rädsla för att till exempel sätta i halsen, drabbas av matförgiftning eller brist på aptit.
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilken betydelse genetiska faktorer har för uppkomst av sjuk domen med hjälp av data från nästan 17000 tvillingpar i Sverige födda mellan 1992 och 2010. 682 barn med ARFID mellan sex och tolv års ålder kunde identifieras. Den genetiska komponen ten för att få ARFID var hög, 79 procent.
Den här studien tyder på att ARFID
är mycket ärftligt. Den genetiska komponenten är högre än för andra ätstörningar och i paritet med neuropsykia triska funktionsnedsätt ningar som till exempel autism och adhd, säger Lisa Dinkler, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
KNÄLEDSARTROS är förknippat med långvarig smärta, stelhet, nedsatt funktion och minskad livskvalitet. Den vedertagna behandlingen är träning.
En ny studie har utvärderat effekten av hög- och lågdosträning för knä ledsartrospatienter. Hälften tränade fem träningsövningar under 20–30 mi nuter medan den andra hälften gjorde elva övningar mellan 70–90 minuter per tillfälle. Båda grupperna tränade tre gånger i veckan under en tolv veckor lång period.
Adhd-läkemedel kopplat till mins kad risk för sjukhusinläggning och död vid amfetaminmissbruk
Association of pharmacological treatments and hospitalization and death in individuals with amphetamine use disorders in a Swedish nationwide cohort of 13 965 Patients
Heikkinen M, Taipale H, Tanska nen A, Mittendorfer-Rutz E, Lähteenvuo M, Tiihonen J
JAMA Psychiatry november 2022
Luftburna ämnen på arbet splatsen kan öka risk för ledgångsreumatism
Occupational inhaled agents consti tute major risk factors for rheumatoid arthritis, particularly in the context of genetic predisposition and smoking
Tang B, Liu Q, Ilar A, Wiebert P, Hägg S, Padyukov L, Klareskog L, Alfredsson L, Jiang X
Annals of the Rheumatic Diseases december 2022
Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet T cell responses at diagnosis of amyotrophic lateral sclerosis predict disease progression
Yazdani S, Seitz C, Cui C, Lovik A, Pan L , Piehl F, Pawitan Y, Kläppe U, Press R, Samuelsson K, Yin L, Nghia Vu T, Joly AL, Westerberg LS, Evertsson B, Ingre C, Andersson J, Fang F
Etiology of the broad avoidant restric tive food intake disorder phenotype in Swedish twins aged 6 to 12 years
Dinkler L, Wronski ML, Lichtenstein P, Lundström S, Larsson H, Micali N, Taylor MJ, Bulik CM
JAMA Psychiatry februari 2023
ARFID är en ovanlig form av ätstörning som är ärftlig, visar ny forskning.
– Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna förbättrades med hjälp av träningen. Vi kunde bland annat se att smärta, livskvalitet och knäfunktion förbättrades, säger Tom Arild Torstensen, fysioterapeut och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdveten skap och samhälle på Karolin ska Institutet som lett studien.
Högdosträning gav något bättre knäfunktion vid sport och rekreation i slutet av behandlingen och sex måna der efter interventionen. -
– Även livskvaliteten förbättrades i den gruppen efter sex månader. Dessa effekter avtog dock efter tolv månader, säger Tom Arild Torstensen.
Nature Communications novem ber 2022 -
Vanliga immunceller kan förhindra läkning av tarmen B cell expansion hinders the stroma epithelium regenerative crosstalk during mucosal healing
-
Frede A, Czarnewski P, Monas terio G, Tripathi KP, Bejarano
-Arild Torstensen T, Østerås H, LoMar tire R, Mørtvedt Rugelbak G, Johannes Andreas Grooten W, Äng BO
High- Versus Low-Dose Exercise Th erapy for Knee Osteoarthritis A Ran domized Controlled Multicenter Trial
Annals of Internal Medicine januari
2023
DA, Ramirez Flores RO, Sorini C, Larsson L, Luo X, Geerlings L, Novella-Rausell C, Zagami C, Kuiper R, Morales RA, Castillo F, Hunt M, Lacerda Mariano L, Hu Y, Engblom C, Lennon-Dumenil AM, Mittenzwei R, Hövelmeyer N, Lundeberg J, Saez-Rodriguez J, Schlitzer A, Das S, Villablanca EJ
Immunity december 2022
Hög- och lågdosträning kan lindra knäledsartros
18
APR
Föredrag: Läkare med penna och patos
Carl Lindgren, barn läkare och kulturskribent, talar om sin nya bok om tjugo läkare som under skilda epoker publicerat texter med avsikt att mana läsaren till eftertanke.
När: 18 april kl 18.
Var: Hagströmerbiblioteket Haga T ingshus.
-
Du kan ställa dina frågor på plats men det går också bra att skicka in dem i förväg. Mejla då till webb@meb.ki.se.
När: 13 mars kl 17–19.
Fråga KI Kom till Karolinska Institutet 13 mars på fråge kväll och ställ dina klurigaste medicinska frågor – få svar direkt från forskarna!
När: 21 mars kl 8:30–16:30.
7 MAR
Seminarium: Könsskillnader i kognitivt åldrande – vilka är de viktigaste mekanismerna?
Var: Jacob Berzelius, Berzelius väg 3, Campus Solna, Karolinska Institutet.
Three international spea kers will summarize past and present of sex-hormones, ge netic and immune response, and vascular mechanisms underlying sex-differences in dementia.
När: 7 mars kl 15:15–17:15. Var: Zoom
-
Zoomlänk och mer informa tion:ki.se/kalender eller anna.marseglia@ki.se
13 MAR
Fika serveras i pausen och evenemanget hålls på svenska. Evenemanget är gratis, men för anmälan är obligatorisk! Se ki.se/ kalender för anmälan.
-
Var: Eva & Georg Klein hörsal, Karolinska Institutet, Solnavägen 9, Campus Solna eller via Zoom. Anmäl dig till konferensen via ki.se/kalender eller via amaia.calderon.larranaga@ki.se
Anmäl före 14 april till info@ hagstromerbiblioteketsvanner.se, telefon: 070 555 27 36. Förfriskningar serveras. Medlem mar 130 kr, icke medlemmar 180 kr.
18 APR
-
Seminarium: Open Science and Reproducible Research
Gustav Nilsonne, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap samt psykologiska institutionen, Stockholms universitet, föreläser. Seminariet hålls på engelska.
När: 18 april kl 11.
Var: Stora konferensrummet, plan 10, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18a, Campus Solna, Karolinska Institutet (eller via zoom, se ki.se/kalender).
Mer information: ingrid.ekstrom@ki.se
19 APR
Frågekväll: ”Fråga KI” Är du nyfiken på att veta mer om medi cinsk forskning? Välkommen på en frågekväll med experter inom bland annat genetik, fetma, cancer, biobanker, co vid-19, diabetes och placebo.
-
18 MAR
-
Symposium för allmänheten: En resa genom hjärnan Forskare vid Karo linska Institutet föreläser, demonstrerar och svarar på frågor om hjärnan.
När: 18 mars kl 13-17.
Var: Bioclinicum, Solna.
Anmälan: Gratis, anmäl via ki.se/kalender
Symposium
Person-centered and integrated care for older people: Successful experiences across Sweden.
21 MAR
23 MAR
När: 23 mars kl 17-19.
-
Utställning Bland svallgrus och horisonter Konstnären Ida Rödén visar sin konstutställning, inspirerad av Jonas Falck, en autodidakt och tidigare okänd vetenskapsman från Västernorrland under slutet av 1700-talet. OBS! Vis ningen hålls även på engelska den 20 april, samma tid och plats. Anmäl via mejladressen nedan.
Var: Tingssalen, Hagströmerbib lioteket, Haga Tingshus. -
Anmälan: Gratis, men begrän sat antal platser. Anmälan görs till
hagstromerlibrary@ki.se
Symposium i rättspsykiatri: Dömd till vård Karolinska Insti tutet s forskargrupper i forensisk beteendeveten skap och neurovetenskap och forensisk epidemiologi välkomnar till ett symposium i rättspsykiatri för att öka och dela kunskapen om kopp lingen mellan psykisk ohälsa, normbrytande beteenden och kriminalitet.
När: 19 april kl 9:00-16:30.
--
Var: World Trade Center Stock holm, Klarabergsviadukten 70, Stockholm.
-
Avgift: 1400 kr per person (lunch och fika ingår).
Anmäl via ki.se/kalender
Mer information: kajsa.kloverback@ki.se
FÖR DE FLESTA av oss är relationen till mat, ätande och krop pen sällan helt oproblematisk. Men för cirka 3-4 procent är problemen så svåra att de klassas som ätstörningar. De kan vara både långvariga och livshotande och är dessutom ofta förknip pade med andra svåra tillstånd som stark ångest, depression, tvång och missbruk. Ätstörningar påverkar även självbild, relationer och livet i stort mycket.
– Men det går att bli frisk och fri från en ätstörning, säger David Clinton, psykolog och docent vid institutionen för medi cinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet som tillsammans med finske forskaren Rasmus Isomaa är redaktör för en ny bok om ätstörningar.
I boken, som riktar sig till behandlare, föräldrar och andra som har behov av att förstå och bemöta ätstörningarnas komplexitet och utmaningar, medverkar en rad experter och forskare samt personer med egen erfarenhet av ätstörningar. Betydelsen av medmänskliga relationer för tillfrisknande lyfts särskilt fram.
Att förstå och bemöta ätstörningar Red: David Clinton och Rasmus Isomaa (Studentlitteratur)
– Vi har försökt fokusera på bättre förståelse och bemötande av personer med ätstörningar. Det, snarare än vikten av specifika behandlingsmetoder, tror jag är avgörande för att hjälpa de som drabbas, säger David Clinton. Cecilia Odlind
Gå vidare efter utmattning: Att före bygga och hantera återfall
Giorgio Grossi (Natur och Kultur)
Att återhämta sig från utmattningssyndrom kan dra ut på tiden och innebära återfall och bak slag. Men det går att gå vidare och bli medveten om egna gränser och behov. En ny självhjälpsbok skriven av Giorgio Grossi, anknuten fors kare vid Karolinska Institutet, ger praktisk vägledning i processen.
-
Solvig Ekblad och Erica Rothlind (Liber)
Hälsa och mång fald: ett kliniskt perspektiv
Hälso- och sjukvår den blir en alltmer mångkulturell miljö och många möten sker mellan människor som inte delar exempel vis kulturell bakgrund eller språk. Det kan innebära olika synsätt på hälsa, sjukdom och behandling lik som olika sätt att kommunicera om dessa frågor. I en ny bok förmedlar
Solvig Ekblad och Erica Rothlind, båda verksamma vid Karolinska In stitutet, kunskap som de menar att kliniskt verksamma ofta förväntas lära sig genom erfarenhet.
Melaninrik hud –guide till klinik och diagnostik
Maria Bradley, Amna Elyas, Anna Karlsson-Groth, Kelvin Mponda (LeoPharma Foundation)
I Sverige lever cirka en miljon människor födda med en melaninrik hud. Men inom vården råder det brist på erfarenhet och kunskap om melaninrik hud, något som kan bidra till missbedömningar och felaktiga diagnoser. Kunskapen om hud åkommors utseende i melaninrik hud behöver därför stärkas, menar hudläkaren och professorn Maria Bradley vid Karolinska Institutet som tillsammans med kollegor skri vit en handbok i ämnet. Boken kan beställas via LeoPharma Founda tion.
Berättat för: Cecilia Odlind
Foto: Martin Stenmark
Ole Petter Ottersen har varit rektor för Karolinska Institutet i drygt fem år. Av allt han varit med om minns han särskilt en dag.
”Den 11 mars 2020 meddelade general sekreteraren för Världshälsoorganisatio nen, Tedros Adhanom Ghebreyesus, att spridningen av covid-19 skulle klassas som en pandemi. Då förstod jag att vi som arbetar på Karolinska Institutet skulle vara tvungna att lägga mycket pågående arbete och planer åt sidan och ställa om både forskningen och utbildningen. Våra forskare, lärare och studenter visade stor flexibilitet och kreativitet för att vi skulle kunna bedriva en bra verksamhet trots omständigheterna, men var också mycket snabba att starta nya projekt i internationella samarbeten för att öka kunskapen om det nya coronaviruset och effekterna av det. Många av våra forskare var också viktiga i informations- och kunskapsspridning i media.
I dag ser vi resultatet av allt vi gjort, exempelvis det nya Centrum för häl sokriser som nu är etablerat och har startat arbetet för att hela samhället ska vara bättre förberett inför nästa pandemi. Nästan 200 000 har gått den e-utbildning som universitetet tog fram. Och under denna tid har forskare vid Karolinska Institutet varit med på över 1 400 vetenskapliga artiklar om covid-19, många har gjorts i samarbete med part nersjukhus i regionen.
-
Det finns ett engelskt talesätt som lyder ”every cloud has a silver lining” och även om pandemin var en mycket tragisk hälsokris så har den också fört med sig flera positiva effekter, inte minst pekat på den oerhörda betydelsen av den kunskap som medicinsk grundforskning kan bidra med.
Jag får dagligen positiv återkoppling kring vad våra forskare och anställda har bidragit med under pandemin. Det gör mig mycket stolt.”
Namn: Ole Petter
Ottersen
Titel: Rektor vid
Karolinska Institutet (till och med 28 februari 2023).
Reproduktionsmedicin behöver fler ägg- och spermiedonatorer
Intresseanmälan görs på vår hemsida med länk till 1177.se
eller ring
Reproduktionsmedicin
Äggdonator
08-585 814 32
Spermiedonator
08-585 806 93
För mer information se hemsidan www.karolinska.se/reproduktionsmedicin
Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.
Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08. Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.
Ditt bidrag gör skillnad!
Norra Stationsgatan 117
Stockholm
Tel: 08-33 58 51
Mail: docent@docent.se vet vilka däck du behöver
