I korthet – om corona

Forskningsnyheter hämtade från ki.se/nyheter

Det nya coronaviruset på ytan av celler sett genom ett elektronmikroskop.

”Med en global studie kan vi få bättre svar.”

Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge och nationell koordinator för WHO:s studie om läkemedel mot covid-19, menar att de behandlingsstudier som hittills gjorts är för små och ofta saknar kontrollgrupper, vilket gör det svårt att utvärdera effekterna.

Läkemedel minskade virusmängd i celler

Lovande. Forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia Kanada har identifierat ett läkemedel med potential att användas mot covid-19.

Forskarna utgick från vävnadsprov från en patient med covid-19 för att isolera sars-cov-2, viruset som orsakar sjukdomen covid-19, och kunde visa att viruset binder till ett protein i cellmembranet, ACE2, för att därigenom ta sig in i våra celler. Genom att tillföra en genetiskt framställd variant av detta protein testade forskarna om det kunde förhindra viruset från att infektera cellerna. Resultatet visade att hrsACE2 lyckades minska mängden sars-cov-2 i cellkulturerna med en faktor av 1 000 till 5 000. — Vi tolkar resultatet som att tillförsel av den här enzymkopian, hrsACE2, får viruset att sätta sig på kopian i stället för de riktiga cellerna. Det avleder viruset från att infektera cellerna i lika hög utsträckning och bör därmed leda till en minskning av spridningen av viruset i lungorna eller andra organ, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

Studien var begränsad till provrör och konstgjorda miniatyrorgan. Samma läkemedel, som kallas APN01, har dock redan testats mot olika lungsjukdomar i kliniska fas I och II-studier. Cell april 2020

Cancerpatienter bör skyddas under coronapandemin

Riskgrupp. Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, menar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i en artikel i tidskriften Nature Medicine. – Cancerpatienter är särskilt sårbara för komplikationer om de smittas av viruset. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste vi därför skydda patienterna från infektionen, sägerJonas Bergh, ordförande iCancer Research KI, professor vidinstitutionen för onkologi-patologipå Karolinska Institutet.

I artikeln, som är skriven av företrädare för sju cancercentrum i Europa, föreslår forskarna anpassningar av cancervården under pandemin. Personal bör testas för covid-19 för att kunna arbeta, behandlingar kan behöva senareläggas eller accelereras och ett utökat regionalt och nationellt samarbete kan jämna ut belastningen på cancervården, menar forskarna. Nature

Medicine april 2020

Troligt med en pandemi i vågor

Prognos. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas på det norra halvklotet i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter.

Forskarna påpekar att det finns stor osäkerhet i de olika parametrarna, men menar att det är viktigt att komma ihåg säsongsvariationers potentiella inverkan. – Bara för att en nedgång kommer kan vi inte dra slutsatsen att pandemin är över eftersom en sådan nedgång kan vara tillfällig och bero på en kombination av preventionsåtgärder och säsongsvariationer i hur viruset sprids, sägerJan Albert, professor vidinstitutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Swiss Medical Weekly

mars 2020 Snabbtest för covid-19 utvecklas

Enkelt. Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med kinesiska forskare utvecklat ett covid-19-test som kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme. Det kan hitta så små mängder smittämne som 10 molekyler, vilket är i klass den så kallade PCR-metoden som kräver utbildad personal och avancerad laboratorieutrustning. - Det enda som behövs är ett provrör med reagenserna, en kokplatta, en termometer och en gryta med vatten. Detta gör det särskilt lämpligt för regioner som saknar avancerad analysutrustning, till exempel krigsdrabbade områden eller flyktingläger, sägerVicent Pelechano, forskare vidinstitutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologiochSciLifeLab.

Studien har skett under optimala förhållanden i labbet med framrenad arvsmassa från viruset. Nu pågår forskning för att verifiera att testet fungerar med prover från riktiga patienter. Clini

cal Chemistry april 2020 Kunskap om moralisk stress har kartlagts

Dilemman. Under covid19-pandemin kan sjukvårdspersonal hamna i svåra situationer och val och behöva handla mot sin egen moraliska övertygelse. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har nu sammanställt kunskapsläget om moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer samt troliga följder. – Moralisk stress innebär påfrestningar vars negativa konsekvenser kan vara allvarliga och därför måste beaktas, sägerMartina Gustavsson, legitimerad sjuksköterska, forskningshandläggare vidinstitutionen för global folkhälsavid Karolinska Institutet och forskningsassistent vid Uppsala universitet.

Exempel på faktorer som forskarna tror kan tänkas minska de negativa effekterna av moralisk stress är ökad kunskap i ämnet, stöd från kolleger och chefer, en professionell miljö karaktäriserad av öppenhet, rutiner på arbetsplatsen samt tillgång till externt psykosocialt stöd.

Prehospital and Disaster Medicine januari 2020

Även om smittspridningen minskar i sommar är det inte säkert att faran är över. deltagare hade den 8 maj anmält sig till två e-utbildningar för vårdpersonal med anledning av covid-19-utbrottet som Kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska Institutet har anordnat på uppdrag av Socialstyrelsen.

126 600

Mildare symtom hos barn med covid-19

Förskonade. Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där forskare vid Karolinska Institutet gått igenom 45 relevanta publikationer om barn med covid-19 fram till 18 mars 2020. Studien lyckades bara identifiera två dödsfall bland barn med covid-19, bägge har inträffat i Kina. – Det är välkänt att barns immunförsvar skiljer sig från vuxnas, och kanske är det förklaringen till att barn inte får så svår sjukdom och har god prognos när de drabbas av covid-19. En annan förklaring kan vara att många barn redan i vanliga fall drabbas av virussjukdomar och därför kanske har ett bättre försvar mot nya virus, säger Jonas F Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Acta

Paediatrica mars 2020