Fler kan räddas från självmord

Håll ut och håll om

Varje år dör ungefär 1 500 svenskar i självmord. Stora insatser görs för att rädda fler av dem som ser döden som den enda utvägen – men mycket mer går att göra.

Text: Annika Lund Illustration: Joey Guidone

U

NDER 2019 DOG 1 269 PERSONER i bekräftade självmord. Ytterligare 319 personer dog i vad som misstänks vara självmord. Det betyder att varje dag är det mer än fyra personer i Sverige som dör för egen hand, till följd av kraftig förtvivlan. Ännu fler gör försök. Under 2018 lades 6 600 personer in på sjukhus för vård efter att allvarligt ha skadat sig själva. Ytterligare tusentals självmordsförsök görs utan att sjukvården blandas in och ännu fler lever med självmordstankar.

Antalet självmord har tidigare varit sjunkande. Men sedan början av 2000-talet står självmordstalet, alltså antal självmord per 100 000 invånare, relativt stilla. I de lägre åldrarna, 15-24 år, har självmorden till och med ökat under det senaste årtiondet, en ökning med ungefär en procent per år. Samma gäller för kvinnor mellan 25 och 44 år.

I den allra lägsta åldersgruppen, hos barn under 15 år, är talen mycket låga, men självmord förekommer även där. Under 2019 tog sex barn under 15 år sina liv. –Vi kan inte säga att de åtgärder vi har gjort är ineffektiva, för vi vet inte hur självmordstalen skulle ha sett ut utan dessa åtgärder – de kanske hade varit ännu högre. Men vi behöver förstå varför vi inte lyckas få ned självmorden. Det behövs mer forskning för att förstå varför, säger Vladimir Carli, forskare vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska Institutet.

Han berättar att suicidforskare brukar dela in åtgärder i sådana som minskar risken respektive ökar skyddet mot självmord. Vidare kan insatser delas in i sådana som görs i hela samhället, mer lokalt eller på familje- respektive individnivå. På samhällelig nivå betraktas till exempel broräcken som något som sänker risken medan tillgänglig sjukvård ökar skyddet. Mer lokalt, som på en skola, kan man sänka risken för självmord genom åtgärder mot mobbning och öka skyddet genom att till exempel förbättra elevernas sömn, exempelvis genom att senarelägga morgonschemat. Alla risk- och skyddsfaktorer är dock inte nåbara med politiska beslut eller samhällssatsningar. Till exempel kan det vara skyddande att ha en religiös tro, liksom ett starkt socialt nätverk.

VLADIMIR CARLI har ingått som forskare i en stor internationell studie, som leddes från NASP vid Karolinska Institutet. I studien jämfördes olika metoder för att främja psykisk hälsa och förebygga självmord hos skolelever. I studien ingick 11 110 skolelever från 168 skolor i tio europeiska länder.

Skolorna lottades till fyra grupper. I vissa skolor träffade sjukvårdspersonal alla ungdomar och screenade för psykisk ohälsa. De ungdomar som behövde fick sedan behandling. I andra skolor fick lärarna utbildning i att känna igen psykisk ohälsa och motivera ungdomarna till att söka hjälp. Ytterligare andra skolor utgjorde en kontrollgrupp, där eleverna fick enbart en minimal intervention.

I den sista gruppen riktades åtgärden mot eleverna själva. De deltog i fem utbildningspass, där de fick möjlighet

”Vi behöver förstå varför vi inte lyckas få ned självmorden.”

att diskutera olika aspekter av psykisk ohälsa, som stress, kriser, depression och självmordstankar. De fick också lära sig hur hälsosamma vanor kring sömn, fysisk aktivitet och kost påverkar det psykiska välbefinnandet. De informerades om hur man kan hjälpa en vän som mår dåligt och hur man själv söker hjälp. All information sammanfattades på affischer som satt på klassrumsväggarna under fyra veckor och i ett häfte som delades ut till alla elever.

Det här paketet hade överlägset bäst effekt på självmordsbeteende. Hos eleverna som fick träna sig själva i att ta hand om psykisk hälsa, där var självmordsförsöken 50 procent lägre än i kontrollgruppen. Inga fullbordade självmord inträffade i någon av grupperna.

Det här utbildningspaketet, kallat YAM, Youth Aware of Mental health, är nu under införande i svenska skolor, delvis i fortsatt studieform, berättar Vladimir Carli. – Åtgärden är egentligen inte specifikt riktad mot självmord, utan mot psykisk ohälsa generellt. Målet är att stärka ungdomarnas skyddsfaktorer. Åtgärden stimulerar diskussion kring kost, fysisk aktivitet och sömn och betonar vikten av att söka hjälp vid behov, säger han.

Det är väl belagt att vissa psykiska sjukdomar, som depression och bipolär sjukdom, ökar risken för självmordsbeteende. Det är också väl undersökt att god behandling av dessa sjukdomar

”Jag tänkte att jag var den stora idioten”

”Efter en skilsmässa skruvade jag upp tempot. Jag drev stora projekt på jobbet, tog lån privat, bjöd på middagar, reste och mitt i detta träffade jag min nuvarande sambo. Att jag var i ett maniskt tillstånd förstod jag inte. Efter ett tag kom depressionen. Jag började må riktigt dåligt. Projekten gick back och räkningarna gömde jag i garderoben. Min sambo märkte ingenting, men när hon inte var hemma grät jag. Jag provade olika sätt att dö på i tankarna.

Det som fick mig att gå så långt som till självmordsförsök var att jag hade lovat en av döttrarna att hon skulle få följa med på en USA-resa. När jag förstod att pengarna inte skulle räcka förmådde jag inte säga det, inte förrän samma dag som

vi skulle ha åkt. Jag tänkte att jag var den stora idioten och sms:ade mamman att jag inte ville göra dem illa mer och därför inte kunde finnas. Sedan gick jag mot järnvägen. Men polisen plockade upp mig och körde mig till psyket.

Några år senare diagnostiserades jag med bipolär sjukdom. Först var det skönt, jag fick mediciner och gick i terapi. Samtidigt jagades jag av Kronofogden för mina obetalda räkningar, istället för att bli hjälpt av dem. Av rädsla för att drivas till ännu ett ofrivilligt självmordsförsök, i affekt, ville jag dö på mina egna villkor. Planeringen för självmordet fick en fastlagd plan, för hur och när. Jag kände lättnad och frid över att snart vara död. En dag var jag i köket med min sambo. Hon sa: Fredrik, du stannar väl kvar? Överrumplad svarade jag ja. Nu var det bara att stanna kvar. Den sköna känslan av frid försvann. I stället växte hoppet.”

Berättat för: Maja Lundbäck

FREDRIK TJULANDER Erfarenhet av suicid: Var nära att ta sitt liv 2012 och 2014. Gör: Sjuksköterska inom psykiatrisk intensivvård.