22 minute read

Mattias Sunneborn

Next Article
Boktips

Boktips

”Jag ljög för alla om hur pappa dött”

”Jag var 15 år när min pappa begick självmord. En vecka senare flyttade jag ensam från Gotland till Växjö för att börja på friidrottsgymnasiet. Jag satt ensam på sängen, inackorderad hos en gammal dam och undrade vad jag gjorde där i Växjö, varför skulle jag ens ta reda på var skolan låg? Allt kändes meningslöst. Min pappa var min stora förebild och nu var han borta. Men sedan gick jag ändå ut

Advertisement

och köpte en begagnad MATTIAS cykel och åkte till skolan SUNNEBORN nästa dag. Erfarenhet av suicid:

När jag var på Värend- Mattias pappa begick

svallen och fokuserade Gör: självmord 1986. Jobbar med ett folk

på träningen kunde det hälsoprojekt för fysisk först gå sekunder, sedan och psykisk hälsa. minuter, utan att jag tänkte på pappa. Jag satte tidigt upp en målsättning att hoppa över 8 meter i längdhopp som första svensk. Att fokusera på det och på träningen blev ett sätt att överleva. På kvällarna när jag var ensam på min lilla övervå- ning och lagade mat på mina två kokplattor var det däremot extra tufft.

Jag ljög för alla hur pappa dött. När mina nya klasskompisar frågade om min pappa sa jag att han dött av en hjärtinfarkt, det var för att jag skämdes så mycket. När jag väl hade börjat ljuga fortsatte jag. Men när jag var med i tv-programmet Mästarnas mästare be- rättade jag spontant för första gången att pappa tagit sitt liv. Det hade gått 28 år, men det var som att en sten föll från hjärtat. Jag kände att ingen ska behöva bära på sådana här saker. Nu uppma- nar jag alla att säga till sina vänner som det är och att ta professionell hjälp om man mår dåligt, vilket inte jag gjorde. Saknaden kommer alltid att finnas, men om man sopar undan känslor så byggs det på mer och mer.”

Berättat för: Maja Lundbäck

Mattias Sunneborn var den första svensken som hoppade över 8 meter i längd. Han har tagit VM-silver, EM-guld samt 75 SM-medaljer i friidrott.

”Man dör av det man gör, inte av det man tänker. Och det går att få hjälp.”

minskar risken för att självmord ska ske. Men det finns ytterst få behandlingar som specifikt syftar till att behandla självmordsbeteende.

Ullakarin Nyberg, forskare vid centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, planerar för just en sådan studie, där personer som bedöms vara högsuicidala ska få behandling riktad specifikt mot självmordsbeteendet. Enligt planen ska studien omfatta personer som hamnat på kirurgisk eller medicinsk akutmottagning efter att ha överlevt ett självmordsförsök. De ska erbjudas psykologisk behandling, kallad ACT, som tillägg till den behandling de får enligt redan rådande rutiner. ACT, acceptance and commitment therapy, kallas ibland tredje generationens KBT. Behandlingen går i korthet ut på att patienten ska ringa in vad som känns viktigt i livet och sedan försöka ägna sig så mycket som möjligt åt det, inom ramen för vad som är nåbart i det egna livet. I den variant av ACT som kommer att erbjudas i den här studien kommer särskilt fokus att läggas på hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots känslor av hopplöshet och uppgivenhet. –I dag handlar mycket om att avlägsna det som känns svårt. När någon söker vård finns ibland en förväntan från både patient och vårdgivare att det är vad som ska ske. Men mycket av det lidande som människor brottas med går inte att påverka. Ett rimligare mål är att lära sig att leva med och förhålla sig till svårigheter av olika slag, att ha förberedda knep att ta till som gör att man står ut. En mycket bra fråga till en person med självmordsbeteende är ”vad har hjälpt dig att orka leva fram till i dag?”. De flesta kan svara på det. Det kan vara barnen eller löpträningen eller en allmän respekt för livet. Sedan kan man hjälpa patienten att förstärka det som förhindrar ett självmord. Det kan handla om att plocka fram en bild på barnen när lidandet tilltar, att påminna sig själv om att man skadar dem om man tar sitt liv, säger Ullakarin Nyberg.

Den här studien är fortfarande under utformande, men ACT är en av de behandlingar som kommer att utvärderas. En annan är en så kallad brief intervention, som handlar om att hålla kontakten med en självmordsbenägen patient via telefon och vykort efter utskrivningen; fråga hur patienten mår och uppmuntra till att söka vård om behovet uppstår. Även fysisk aktivitet kommer att ingå i behandlingen och forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm ska delta i projektet. Därutöver ska en stor mängd data samlas in från studiedeltagarna, till exempel via blodprov och enkäter som mäter den psykiska hälsan.

ULLAKARIN NYBERG har en vision om ett samhälle där allmänheten är välutbildad om vad som händer i en person som börjar planera för ett självmord. Hon drar paralleller till hjärtsjukvården, som lyckats förmedla ett starkt medvetande om att bröstsmärta som strålar ut i vänster arm är en signal om att omedelbart söka sjukvård. – Vi skulle komma väldigt långt om människor på motsvarande sätt var på det klara med att man ska söka hjälp om man har kraftiga känslor av uppgivenhet och hopplöshet. Och om självmordstankar är på väg att omsättas i handling, då ska man försöka skydda sig genom att omedelbart slå larm, säger hon.

Ofta är det sista, avgörande steget i ett självmord en impulshandling. Om den går att avvärja skulle de allra flesta leva vidare. Upp till 90 procent av dem som har överlevt ett självmordsförsök dör så småningom av andra orsaker.

Men det är svårt att förstå att någon är på väg att ta sitt liv. Ullakarin Nyberg berättar att hon har tittat på dussintals övervakningsfilmer från tunnelbanan där personer har hoppat framför tåg. Beteendet på perrongen bjuder sällan på några ledtrådar. Vissa personer står där, utan att utmärka sig, kanske med en telefon i handen, kanske plockar de i handväskan, helt lugna. Så, plötsligt, när tåget kommer framrusande, då tar de ett stort kliv framåt och hamnar på rälsen. – Självmordsavsikt syns inte på utsidan. Ska vi lyckas få ned självmordstalen måste vi ha med oss de individer det gäller, de som riskerar att hamna i ett läge där döden ses som den enda utvägen. Vi måste se dem som experter på sina egna liv och hitta sätt att samarbeta, med den gemensamma målsättningen att hindra självmordstankar att övergå i handling. Man dör av det man gör, inte av det man tänker. Och det går att få hjälp, säger Ullakarin Nyberg.

Hon drar fler paralleller till hjärtsjukvården. Hon ser framför sig en app som liknar SMS Livräddare, där frivilliga personer, kunniga i hjärt- och

Flickor/Kvinnor: 510

1 588

Självmord i Sverige

600

500

400 Antal självmord (säkra och osäkra) i olika åldersgrupper i Sverige, 2019.

20  % av det totala antalet självmord utgjordes av skadehändelser med oklar avsikt (”osäkra självmord”).

300

200

100 Flickor/Kvinnor: 1 Pojkar/Män: 5

54 167 Pojkar/Män: 1 078

Totalt antal självmord 2019.

179

109

0

0–14 år

108 15–24 år

331 25–44 år

346 288 45–64 år 65+ år

lungräddning, kan anmäla sig. Via SMS Livräddare, som redan finns, går det larm till personer som befinner sig i närheten av någon som segnar ned i plötsligt hjärtstopp, förutsatt att någon ringt SOS Alarm. De personerna kan då springa till platsen och utföra hjärt- och lungräddning innan ambulans har hunnit dit. – Man skulle kunna tänka sig något liknande för självmordsbenägna personer – en app som får frivilliga att springa till en plats för att undvika ett dödsfall, fast inte i hjärtstopp, utan i suicid. Personer med självmordstankar skulle själva kunna ladda ned appen och larma via den om tankarna blir för påträngande och riskerar att övergå i handling, säger Ullakarin Nyberg.

D ET ÄR , SO M SAGT, väl belagt att vissa psykiska sjukdomar ökar risken för självmord, som depression, bipolär sjukdom och schizofreni. Men långt ifrån alla med psykisk sjukdom begår självmord. En miljon svenskar, det vill säga var tionde person, använder antidepressiva läkemedel. Ytterst få av dem tar sina liv. Att någon är deprimerad räcker inte för att förklara ett självmord. Det krävs fler komponenter.

En sådan komponent kan vara de medfödda förutsättningarna. Marcus Sokolowski, som forskar vid NASP, har tillsammans med professor Danuta Wasserman, som är chef för NASP, ägnat många år åt att nysta i genetiska faktorer bakom självmord. De har bland annat studerat DNA hos 660 så kallade ”trios”, som består av en person som avlidit genom självmord eller gjort ett allvarligt självmordsförsök samt båda de biologiska föräldrarna till denna person.

Marcus Sokolowski och Danuta Wasserman har angripit frågan från flera håll. Först undersökte de förekomsten av varianter av specifika gener, som i annan forskning visat sig vara viktiga för självmord, till exempel gener till stress och serotoninupptag.

Dessa studier gav på sätt och vis napp. En del av dessa genvarianter var vanligare hos dessa undersökta trios än i normalbefolkningen. Och det gick att dra intressanta slutsatser av detta. Till exempel gick det att se komplexa kopplingar mellan självmord och varianter av genen CRHR1, en känd stressgen, som hör ihop med aktiveringen av stressystemet. Forskarna kunde se mönster mellan självmordsbeteende, en specifik variant av denna gen, kvinnligt kön och att ha utsatts för sexuella övergrepp tidigt i livet. Det fanns också en

Effektiv behandling av grundsjukdomar, som till exempel bipolär sjukdom, är ett sätt att minska självmordsrisken hos personer med hög risk.

”Genetiken kommer aldrig att kunna förklara allt kring självmord.”

koppling mellan självmordsbeteende, en annan variant av denna gen, manligt kön och att ha blivit utsatt för fysiskt våld senare i livet. En tredje variant av genen förekom hos både män och kvinnor som upplevt kraftig stress vid olika tillfällen i livet. – Det vi såg talade för att det finns en genetisk skillnad i hur vi påverkas av trauman. Att vara genetiskt sårbar och utsättas för ett trauma verkar kunna bana väg för ett självmordsbeteende vid ett annat tillfälle, senare i livet, om personen utsätts för ytterligare stress, säger Marcus Sokolowski.

NU ÄR DESSA trios undersökta med så kallad helgenomanalys. Det är ett mer förutsättningslöst sätt att scanna av hela arvsmassan för att se vilka genvarianter en individ har. Även det gav vissa resultat – en del genvarianter var vanligare hos de självmordsbenägna personerna. Men ingen genvariant var så ofta förekommande att den kan beskrivas som avgörande för självmordsbeteende. Och i båda dessa fall, både i jakten på specifika gener och i avsökandet av hela genomet, har resultat från olika forskargrupper sett olika ut.

Det är egentligen en mardröm i forskarvärlden – resultaten går inte att upprepa. Är de helt enkelt fel?

Nej, det är inte vad forskarkåren tror, förklarar Marcus Sokolowski. Men forskarna har släppt tanken på att hitta en eller ett fåtal ”självmordsgener”, som skulle ha stor betydelse för risken att ta sitt liv. Samtidigt beskrivs den genetiska komponenten kring självmord som relativt stark. Enligt tvillingstudier, och andra studier som kan vikta arv mot miljö, anses den ärftliga komponenten vid självmord vara ungefär 30 till 55 procent. – Vi tror i dag att det för de allra flesta krävs förekomst av många olika genvarianter samtidigt för att en individ ska kunna bli sårbar för självmordsbeteende. Vi tror alltså att många och delvis olika gener är inblandade samtidigt och att vilka dessa är kan skilja sig från fall till fall. Det skulle förklara varför olika forskargrupper har fått olika napp. De undersökta individerna har antagligen

”Det viktigaste är att våga ta i frågan”

”Vi har en del psykisk ohälsa på migra- tionsverkets förvar. De som har suttit

av ett fängelsestraff med utvisning ELIN är vana vid att vara inlåsta och MOHLIN klarar oftast tiden på förvaret Erfarenhet av suicid:

bättre än de som påträffats i lan- Utbildare i bemötande av

det utan uppehållstillstånd eller självmordsnära personer. Gör: Nationell instruktör

som saknar identitetshandling- vid Migrationsverkets ar. Vi gör ändå suicidscreening utbildningsenhet på alla nya. för förvar.

Jag utbildar handläggare och handledare vid Migrationsverkets förvar. När vi lär ut AOSP, akut omhän- dertagande av självmordsnära person, försöker vi vara två instruktörer. Det är ofta en tung dag, eftersom många deltagare kan ha egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

Vi pratar om att upptäcka föränd- ringar i beteendet hos självmords- nära personer, som förändrad matlust och dygnsrytm eller att de slutar använda internet eller inte vill gå ut. En del blir väldigt kontaktsökande. Har någon varit nedstämd och är på väg upp igen kanske hen har bestämt sig för att ta sitt liv och funnit ett inre lugn. Ibland har vi språkförbrist- ningar och måste därför vara duktiga på att läsa av kropps- språk och beteenden.

Vi lär också ut hur man kan få människor att våga prata om sitt mående och ger olika nycklar som kan hjälpa personer ur en viss sinnes- stämning. Deltagarna får öva rygg mot rygg, med olika scenarion, där den ena är självmordsbenägen och den andra personal. Det får inte bli robotaktigt, utan måste finnas ett genuint intresse kring vad personen kan behöva och vill berätta. Men det viktigaste är att våga ta i frågan och gå fram om någon ser ut att må dåligt och faktiskt fråga hur hen mår.”

Berättat för: Maja Lundbäck

haft olika kombinationer av ett mycket sion eller bipolär sjukdom. Detektivstort antal genvarianter, som samtliga jakten pekade därmed ut de 40 gener kan ligga till grund för en sårbarhet med högst signifikans, alltså starkast för självmord. Och genetiken komvetenskapligt stöd, för att höra ihop mer aldrig att kunna förklara allt kring med självmordsbeteende i sig – men självmord. Du måste lägga till miljön, dessa gener kan i sin tur samverka med med till exempel trauman, stressande andra gener, som är relevanta för olika livshändelser och åtkomst till medel psykiska sjukdomar. för att begå självmord, säger Marcus Det visade sig att de inringade 40 geSokolowski. nerna har att göra med något så grund

Han och Danuta Wasserman har i läggande som hjärnans utveckling fortsatta studier gjort genomgångar av – förmågan att skapa nya nervceller remånga genvarianter som fallit ut både dan i fosterlivet och att reparera skador när deras egen och andras forskargrupsenare i livet. De var också inblandade i per har gjort helgenomsanalyser. De har sedan kombinerat detta med andra kända biologiska ”bevis” för varje gen. ”Frågan om varför Cirka 3 900 gener gick att koppla till självmordsbeteende eller olika psykiska fler män än kvinnor sjukdomar. Därefter har de sorterat begår självmord är bort dem som går att koppla till endast psykiska sjukdomar. Kvar blev drygt väldigt komplex, mer 40 gener som tycks ha en specifik roll i just självmordsbeteende, eftersom de inte hör ihop med till exempel depreskomplex än vad man först kan tro.” hjärnans formbarhet, plasticiteten, och i kroppens stressreaktioner. – Det är rätt svårt att tolka det här fyndet. Man kan tänka sig att hjärnans struktur påverkar dess funktion. Rent teoretiskt kan jag föreställa mig att en försämrad flexibilitet i hjärnan kan ge en försämrad anpassningsförmåga hos individen, något som rimmar med att under ett extremt stresstillstånd sitta fast i ett låst tänkande, att inte kunna hitta konstruktiva lösningar, säger Marcus Sokolowski.

VÄGEN FRAM TILL ett självmord kan alltså se ut ungefär så här: det kan börja med en genetisk sårbarhet för självmord. Den sårbarheten kan förvärras av trauman, som kan komma att bädda för en sämre hantering av svåra livshändelser senare i livet. Om någon senare får en psykisk sjukdom alternativt går igenom en kris, kanske orsakad av ett nära dödsfall, arbetslöshet, svåra sjukdomsbesked, då kan det vara den utlösande faktor som får självmordstankar att övergå i konkreta planer. Om det då finns tillgängliga medel, som stora

Självmord i världen

Kartan visar länder med högst självmordstal i WHO:s sex olika regioner (grått) samt alla länder i Norden. Självmordstalet visar antal självmord per 100 000 invånare.

Källa: WHO (2016)

NORDEN

Finland.................................... 15,9 Sverige.................................... 14,8 Island.......................................14,0 Danmark.................................12,8 Norge........................................12,2

AFRIKA

Lesotho...................................21,2 Ekvatorialguinea.............. 16,4 Elfenbenskusten.............. 14,5

Sverige Norge Finland

Island Danmark Ryssland

Litauen

Belarus

Guyana

Surinam

Elfenbenskusten

Ekvatorialguinea Indien

Jemen

Djibouti Sudan Sri Lanka

Thailand Japan

Sydkorea

Kiribati

Uruguay Lesotho

EUROPA

Litauen.....................................31,9 Ryssland................................ 31,0 Belarus...................................26,2

NORD- OCH SYDAMERIKA

Guyana ...................................29,2 Surinam ..................................22,8 Uruguay.................................. 18,4

ÖSTRA MEDELHAVET

Jemen ........................................8,5 Sudan ..........................................8,1 Djibouti......................................6,7

SYDOSTASIEN

Indien....................................... 16,3 Sri Lanka................................ 14,6 Thailand................................. 14,4

VÄSTRA STILLAHAVSOMRÅDET

Sydkorea...............................26,9 Japan....................................... 18,5 Kiribati .................................... 14,4

mängder läkemedel eller en bro att hoppa ifrån, då kan ett självmord inträffa, särskilt under påverkan av alkohol.

Det är betydligt fler män än kvinnor som går denna väg. Män begår ungefär två tredjedelar av alla självmord. Detta är ett mönster som verkar gå igen överallt; i alla åldrar, i alla socioekonomiska grupper och i alla länder. En region i Kina har lyfts fram som ett undantag, men siffrorna har ifrågasatts. Det berättar psykologen Gergö Hadlaczky, som också forskar vid NASP på Karolinska Institutet. Han beskriver flera orsaker till den manliga överrepresentationen. Till exempel har män generellt sett sämre sociala nätverk, de dricker mer alkohol och kan vara mindre benägna att söka hjälp när de mår dåligt. Allt detta ökar risken för självmordsbeteende.

Men även depression är alltså en riskfaktor, liksom att tidigare ha gjort ett självmordsförsök. Båda dessa faktorer är vanligare hos kvinnor. – Frågan om varför fler män än kvinnor begår självmord är väldigt komplex, mer komplex än vad man först kan tro, säger Gergö Hadlaczky.

Beslutsfattande kring självmord är ett av de ämnen han forskar om. Det är ett forskningsfält med rötter i beteendeekonomi. Ett viktigt namn inom det området är Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset i ekonomi år 2002 för sina teorier.

ETT BEGREPP INOM beteendeekonomi är förlustaversion. Det går ut på att vi försöker skydda oss mot förluster – vi ogillar en förlust av en viss dignitet mer än vad vi gillar en vinst av samma dignitet. Det här går att undersöka vetenskapligt, till exempel via frågeformulär. En fråga kan se ut ungefär så här: ”Vi kommer att kasta ett mynt. Vid krona vinner du 500 kronor. Vid klave förlorar du 450 kronor. Deltar du i spelet?”

De allra flesta svarar nej på den frågan, trots att vadslagningen egentligen är till spelarens fördel, eftersom ett ja i längden skulle leda till vinster. Men om man ändrar siffrorna, så att spelet blir ännu mer lönsamt för spelaren, då kommer så småningom de flesta att tacka ja. På så sätt går det att få fram en kvot mellan vinst och förlust, en kvot där en individ väljer att agera. För de allra flesta ser kvoten ut så här: när en möjlig vinst är dubbelt så stor som en möjlig förlust, när 500 kronors vinst står mot 250 kronors förlust, då väljer vi att agera. Det här är ett resultat som har upprepats otaliga gånger, i olika grupper med olika bakgrund i olika kulturer.

Nu har den här delen av beteendeekonomin letat sig in i suicidforskningen och Gergö Hadlaczky är en av dem som ägnar sig åt det. Han har tillsammans med kollegor undersökt förlustaversion i en studie med drygt 2 100 skolelever från sju europeiska länder, bland annat Sverige.

Det väntade mönstret upprepade sig. En majoritet av eleverna hade en uttalad förlustaversion – de ville skydda sig från förluster. De tackade ja först när möjlig vinst på sex euro stod emot möjlig förlust på tre euro. Men en mindre del av eleverna tänkte inte på samma sätt. De tackade ja när de riskerade

”USA går emot trenden – där ökar självmorden”

Bo Runeson är professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt klinisk psykiater. Han har gjort en färsk översikt om självmord i ett globalt perspektiv.

Vad såg ni?

– Självmorden har minskat med 18 procent på global nivå mellan 2000 och 2016. USA går emot trenden. Där ökar självmorden. En förklaring till det kan vara den ekonomiska kris som delar av USA har levt med samtidigt som det finns brister i deras skyddsnät.

Vilka riskfaktorer kunde ni se?

– Det finns mycket starkt stöd för att både depressionssjukdom och beroendesjukdom, med bruk av alkohol eller droger, är starkt kopplade till självmordsbeteende. Det är en starkare koppling än tillgången till medel som gör ett självmord möjligt, som skjutvapen. Viktiga riskfaktorer är också att ha varit med om något mycket stressande, som död av en närstående, skilsmässa eller allvarligt sjukdomsbesked. Det finns också mycket starkt stöd att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som ADHD, eller att ha en förälder som har begått självmord, är starkt kopplat till en ökad självmordsrisk. Riskfaktorer betyder olika mycket i olika skeden av livet. Problem i familjen betyder mer i barnaår, personlighetsfaktorer mer i unga år och fysisk sjukdom mest i högre ålder.

Du och dina kollegor har också undersökt kopplingen mellan självmordsförsök och senare suicid. Vad såg ni då?

– Vi följde personer som legat inne på sjukhus för självmordsförsök via nationella register. Vi såg då att de som vid försöket hade någon av diagnoserna bipolär sjukdom, depression eller psykossjukdom löpte kraftigt ökad risk för fullbordat självmord. Vi såg också att de som använt en våldsam metod vid försöket, som till exempel försök till hängning eller användande av skjutvapen, löpte högre risk för att senare dö i fullbordat suicid än de som hade använt sig av förgiftning. Drygt var femte person som hade bipolär sjukdom och som valt en våldsam metod avled av fullbordat självmord inom uppföljningstiden för vår studie, nio år.

Hur kan man arbeta preventivt mot de här grupperna med högst risk?

– Det handlar om att behandla grundsjukdomarna effektivt. Litium kan hålla depression och manier borta för många med bipolär sjukdom, för psykossjukdom och depression finns andra behandlingar. Sedan handlar det om särskilt stöd under perioder med påfrestningar och ett nära samarbete med närstående, så att perioder av försämring fångas upp och möts med hjälp och vård.

Jobbar sjukvården så här i dag?

– Det har gjorts en stor utbyggnad av specialmottagningar för personer med bipolär sjukdom eller psykossjukdom. De här grupperna hör till dem som psykiatrin har satsat mest på. Samtidigt är det svåra sjukdomar. Bipolär sjukdom har fortfarande en hög dödlighet, tyvärr. Men vi är numera bättre än tidigare på att nå personer med dessa sjukdomar, och också personer med depression. Vi tror att det har haft effekt på självmordstalen. NEJM januari 2020

förlusterna var nästan lika stora som de möjliga vinsterna – de hade ett lägre motstånd gentemot förluster, alltså lägre förlustaversion. Det här var betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Och det följer också det väntade mönstret. Det är välkänt att män generellt sett har en lägre förlustaversion än kvinnor.

Efter fyra månader följdes eleverna upp med en rad enkäter. 75 ungdomar uppgav då att de hade gjort ett självmordsförsök under dessa fyra månader. Det var betydligt vanligare hos dem som hade uppvisat en lägre förlustaversion i början av studien. Den ökade risken för självmordsförsök var tydligt kopplad till förlustaversion för båda könen – men beteendet var och är alltså vanligare hos män, både i denna studie och i allmänhet.

GERGÖ HADLACZKY berättar att flera studier har gett liknande resultat. Personer som är självmordsnära verkar ha ett beteende kring beslutsfattande som avviker från majoritetens – de verkar ha en svagare drift att undvika förluster. – Vi vet att personer som planerar att ta livet av sig upplever ett mycket stort lidande. Vinsten i den situationen är att undvika lidandet. Förlusten är, förutom förlusten av det egna livet, all den sorg och saknad som man orsakar sina nära och kära. Men en person med lägre förlustaversion har mindre fokus på förlusterna. En sådan person har fokus på vinsten, det vill säga att få slippa lidandet, säger Gergö Hadlaczky.

Kan man påverka förlustaversion?

– Ja, det kan man. Det finns studier som pekar på att det kan räcka med att medvetandegöra fenomenet och därmed få personen att aktivt rikta fokus på potentiella förluster. Dessa studier är dock inte gjorda på självmordsnära personer utan på personer som arbetar i till exempel finansvärlden.

Behöver du någon som lyssnar?

Mind självmordslinjen: Telefon 90101

och chatt dygnet runt.

Barnens telefon BRIS: Telefon 116 111

alla dagar 14–21.

Om situationen är akut: Ring 112.

Fler stödlinjer listas på ki.se/nasp/hjalplinjer

”Covid-19 ger oss möjlighet att studera ett unikt naturligt experiment”

Danuta Wasserman är professor i suicidologi och chef för NASP på Karolinska Institutet. Hon har startat ett globalt forskningsprojekt med anledning av pandemin med covid-19.

Berätta!

– Situationen med covid-19 ger oss möjlighet att studera ett unikt naturligt experiment. Vi ska tillsammans med Världshälsoorganisationen, WHO, följa upp vad som händer med den psykiska hälsan och självmordstalen i cirka femton länder i Afrika, Asien, Europa och Sydamerika i relation till covid-19. Studien har flera ben. I en del ska vi undersöka förekomsten av självmord

I en ny studie ska frivilliga regelbundet ringa upp självmordsnära personer och erbjuda stöd.

i relation till ett stort antal parametrar i alla dessa länder, som till exempel hur samhällets skyddsnät och tillgången till vård ser ut, men också hur bruket av alkohol och droger ser ut i olika kulturella sammanhang. Den delen görs i samarbete med internationella forskarnätverk av vilka en del leds av före detta studenter från NASP här vid Karolinska Institutet. Men vi ska också göra en randomiserad studie, där vi ska undersöka rollen av socialt stöd för att förebygga självmord.

Vadå för socialt stöd?

– Utöver sedvanlig behandling ska vi erbjuda personer som överlevt ett självmordsförsök att en frivillig person ur civilsamhället ringer upp vid flera tillfällen under upp till 18 månader efter utskrivning från sjukhus. Dessa frivilliga ska fråga om hur det står till samt hjälpa de som behöver mer sjukvård eller annat stöd att få detta.

Har du undersökt något naturligt experiment förut?

– Ja, jag hade möjlighet att göra det under åren 1984–1990 i samband med perestrojkan, det stora reformprogrammet som pågick i forna Sovjetunionen. Då infördes kraftiga alkoholreformer med minskad tillverkning av laglig alkohol, vilket ledde till ändrade attityder till alkohol.

Vad såg ni då?

– I alla före detta sovjetiska republiker minskade självmorden signifikant för både män och kvinnor oberoende av hur de såg ut innan alkoholreformerna i respektive republik. För män minskade självmorden med 32 procent i de forna sovjetrepublikerna jämfört med endast 8 procent i 22 europeiska länder som vi studerade under samma tidsperiod.

Vad drog ni för slutsatser?

– Vi uppskattade att alkoholbruk kan beskrivas som en faktor som bidrar till 50 procent av manliga suicid och 27 procent av kvinnliga suicid. Resultaten visar den negativa rollen av alkohol som självbehandling och utlösande faktor vid psykisk ohälsa och självmord.

This article is from: