5 minute read
I korthet
-Forsknings nyheter hämtade från ki. s e/nyheter
Ett felaktigt fastställt faderskap, där en man på felaktiga grunder tros vara den genetiska pappan till ett barn, kan få konsekvenser för familjen i fråga, men även för samhället i stort.
Advertisement
”Unga chefer, framför allt kvinnor, borde tvivla mindre på sig själva.”
Malin Mattson Molnar, forskare i organisationspsykologi vid Karolinska Institutet, som i enkätstudier sett att unga chefer, framför allt kvinnor, oftare utövar den typ av ledarskap som medarbetare uppskattar. Källa: Ingenjören
Faderskapet – mer rätt än fel
Oklar pappa. Utifrån tidigare studier med vissa utvalda grupper har det antagits att antalet felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till så mycket som 20 till 30 procent. – Det har dock saknats forskning som studerar detta på ett tillförlitligt sätt, säger Gustaf Edgren, huvudansvarig för studien och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
I den nya studien har forskarna sammanlänkat två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska fergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa. Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades närmare två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp. – Vi använde två olika analysmetoder och båda visade på samma resultat. Förekomsten av felaktigt fastställt faderskap landade på ett medelvärde på 1,7 procent. Det visar att frekvensen är betydligt lägre än tidigare antaganden, säger Torsten Dahlén, forskarstuderande vid samma institution och studiens försteförfattare.
Forskarnas resultat stämmer även överens med bland annat holländska och famländska släktforskningsmaterial där den uppskattade förekomsten av felaktigt fastställda faderskap ligger på mellan en och två procent.
Studien visar även att antalet felaktigt fastställda faderskap minskat gradvis sedan 1930-talet då sifran låg på ungefär tre procent. Forskarna såg också att felaktigt faderskap är vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.
Journal of Internal Medicine juli 2021
Internetbaserad KBT hjälpte vid eksem
Klåda. Minst 20 procent av alla barn och 3-10 procent av alla vuxna drabbas av atopiskt eksem. I svårare fall är sjukdomen förknippad med sänkt livskvalitet och ökad risk för depression och andra sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvärderat behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, på 102 vuxna med atopiskt eksem. Studien tyder på att patienterna mår bättre efter IKBT jämfört med en kontrollgrupp som enbart fck traditionell behandling. – Resultaten visade att deltagare som genomgick internetbaserad KBT hade signifkant mindre eksem, mindre klåda och mådde bättre jämfört med kontrollgruppen som erhöll instruktioner om sedvanlig vård vid atopiskt eksem, säger Maria Bradley, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
JAMA Dermatology maj 2021
Billig metod hittar nya coronavirusvarianter
Övervakning. För att identifera särskilt smittsamma eller farliga varianter av coronaviruset behöver arvsmassan, genomet, analyseras. Då är det viktigt att kunna sekvensera och analysera många prover på ett kostnadsefektivt sätt. Därför har forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab utvecklat en ny billig metod, COVseq, som kan användas för övervakning av virusets arvsmassa i massiv skala. – Vår metod kan redan nu användas för sars-cov2-övervakning och kan dessutom enkelt anpassas för andra RNA-virus, såsom infuensa- och dengue-virus, säger Nicola Crosetto, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare. Nature
Communications juni 2021
Värk. Fibromyalgi drabbar uppskattningsvis 2–4 procent av den svenska befolkningen och kännetecknas av långvarig ömhet och värk. Fungerande medicinsk behandling saknas.
Forskare vid Karolinska Institutet har nu tillsammans med ett brittiskt forskarlag identiferat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fbromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fbromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. – Vår studie tyder på att det fnns en autoimmun komponent i sjukdomsbilden hos patienter med fbromyalgi, och att dessa patienters antikroppar binder till celler som är en del av det perifera nervsystemet.
För att den globala övervakningen av sars-cov-2 ska fungera är det viktigt att kunna analysera många prover efektivt.
Det är en viktig upptäckt som utmanar den traditionella bilden av fbromyalgi som en sjukdom enbart i det centrala nervsystemet, säger Camilla Svensson, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och en av studiens författare. Journal
of Clinical Investigation juli 2021
Immunceller i gallvägar kartlagda
Resurs. En forskargrupp vid Karolinska Institutet har, i nära samarbete med kliniska forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, karakteriserat var och en av de immunceller de hittat i gallgången från 125 patienter. Forskarna jämförde immunceller från patienter med primär skleroserande kolangit (PSC), en allvarlig infammatorisk sjukdom i gallvägarna, med immunceller i gallvägarna från kontrollpersoner. PSC-patienter hade en hög infltration av immunceller kallade neutrofler och Tceller, som tycktes samarbeta för att orsaka en infammatorisk miljö. – Vår studie belyser inte bara de immunologiska processerna vid PSC, den ger oss också viktiga detaljer om den immunologiska miljön i människans gallvägar. Det kommer att vara en viktig resurs för framtida studier av immunsvaret vid sjukdomar i gallvägarna, säger Niklas Björkström, läkare och immunologiforskare vid institutionen för medicin, Huddinge, som lett studien. Science Translational
Medicine juni 2021
16
år efter att kvinnan som 14-åring drabbats av leukemi återtransplanterades delar av hennes äggstocksvävnad av forskare vid Karolinska Institutet. Med hjälp av IVF föddes sedan för första gången ett barn i Sverige av en kvinna som fått sin äggstocksvävnad nedfryst i barndomen. Nu väntar hon barn igen. Källa: Barncancerfonden
Kontakt med donator väckte många känslor
Genetiska band. Sverige var det första landet i världen som 1984 förbjöd anonyma spermadonatorer och gav barnen rätt att vid 18 års ålder få veta vem donatorn är.
I Sverige fnns drygt 800 vuxna som tillkommit med hjälp av öppen spermadonation, men få av dem har sökt den här informationen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur sådana kontakter och relationer påverkar föräldrarna till dessa unga män och kvinnor. Resultaten bygger på intervjuer med 23 föräldrar (åtta föräldrapar och sju mammor). – Mammorna var generellt mer positiva till att deras barn hade sökt information om donatorn och några tyckte att det var som att familjen hade blivit större. Att se eller träfa donatorn väckte ändå en hel del frågor om betydelsen av genetiska band som föräldrarna inte varit förberedda på, säger Claudia Lampic, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, och studiens sisteförfattare. Human
