Nobelpriset: Om syrebrist

Både för lite och för mycket syre gör oss sjuka. Därför är cel- lernas syrekänslighet en nyckel vid många sjukdomstillstånd. Text: Ola Danielsson

Ö G O N S J U K D O M Blodkärl stör synen

Våt makuladegeneration är en synstörning som beror på att defekta blodkärl bildas i ögat. Forskare vid Karolinska Institutet har visat att regleringen av syrebrist i ögat är centralt i sjukdomsförloppet och studerar hur behandling skulle kunna riktas specifikt mot cellerna som känner av syrebristen.

ST R O K E Syrebrist skadar hjärnan

Vid en stroke går ett blodkärl sönder eller proppas igen så att delar av hjärnan drabbas av syrebrist. Behandlingen måste ta hand om den akuta blodläckan, men forskning pågår också för att ta reda på om det går att hjälpa vävnaden att bättre återhämta sig från syrebristen.

N J U R S V I K T Blodbrist minskar syretransport

Vid syrebrist utsöndrar njurarna hormonet EPO som styr nybildning av syretransporterande röda blodkroppar. Vid njursvikt fungerar detta dåligt med blodbrist som följd. Flera kliniska prövningar pågår av substanser som ska motverka blodbrist genom att stimulera nybildningen av röda blodkroppar.

S Å R Syrebrist hindrar läkning

I svårläkta sår, till exempel i fotsår vid diabetes, är vävnaden ofta dåligt syresatt. En behandling är att låta patienten andas 100 procent syrgas i en tryckkammare, så att blodets syrehalt ökar. Forskning pågår också för att utveckla sårbehandlingar som riktar sig specifikt mot syremaskineriet i sårvävnadens celler.

C A N C E R Syreslukande celler

En snabbt växande cancertumör behöver mycket syre och näring och kan utnyttja det syrereglerade maskineriet för att stimulera ökad blodkärlsbildning. Flera cancerläkemedel har utvecklats som motverkar blodkärlsnybildningen genom att påverka cancercellernas känslighet för syre.

Källor: Nobelprize.org, Oxygen sensing decoded: a Nobel concept in biology, Angiogenesis, oktober 2019, S:t Eriks Ögonsjukhus, Wound Healing Essentials: Let There Be Oxygen, Wound Repair Regen, januari 2010

Forskningsnyheter hämtade från ki.se/nyheter

Störst preventiva hälsovinster vid diabetes görs om man kan hitta de grupper där risken är som högst.

Högre risk för diabetes i vissa yrkesgrupper

Yrkesrisk. I Sverige har sju procent av den vuxna befolkningen diabetes och upp till var femte riskerar att drabbas någon gång i livet. Sjukdomen kan leda till komplikationer och för tidig död. Typ 2-diabetes går att förebygga genom livsstilsförändringar och behovet av effektiv prevention är stort.

I en studie följdes 4,6 miljoner svenskar i arbetsför ålder mellan år 2006-2015, varav 202 000 drabbades av typ 2-diabetes under perioden. Risken att insjukna i diabetes skiljde sig mycket kraftigt mellan yrkesgrupper. Yrkesförare, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att utveckla typ 2-diabetes än exempelvis sjukgymnaster och lärare. Hela 9 procent av alla manliga yrkesförare har typ 2-diabetes medan sex procent av alla kvinnliga fabriksarbetare lider av sjukdomen.

– Intressant nog ser vi att dessa män och kvinnor är mer överviktiga och har sämre fysisk förmåga redan vid mönstringen respektive vid tidpunkten för första graviditeten. Sannolikt är det inte yrkesvalet i sig som avgör, utan den höga diabetesrisken verkar förklaras av en hög förekomst av riskfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och rökning redan i unga år, säger Sofia Carlsson, forskare vid Institutet för miljömedicin. Diabetologia september 2019

”Vi är mer lika schimpansen än vad vi tidigare trott.”

Jesper Eisfeldt, forskarstuderande vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi apropå en genetisk kartläggning av tusen svenska individer, där nya DNA-sekvenser har identifierats. Molecular Biology and Evolution September 2019

Mer trafikavgaser ökar risken för stroke Förorenat. Sotpartiklar har tidigare kopplats till negativa hälsoeffekter. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid universiteten i Göteborg och Umeå, SMHI och Miljöförvaltningen i Stockholm följt nästan 115 000 medelålders friska personer boende i Göteborg, Stockholm och Umeå under en 20-årsperiod, varav drygt 3 100 personer drabbades av stroke. Forskarna fann att för varje 0,3 mikrogram per kubikmeter (µg/m 3  ) sotpartiklar från avgaser ökade risken att drabbas av stroke med 4 procent.

- Denna studie pekar särskilt ut avgaser från vägtrafik som en riskfaktor för stroke, en folksjukdom med stort mänskligt lidande, hög dödlighet och avsevärda samhällskostnader. Vi ser att dessa utsläpp får konsekvenser även i svenska städer som internationellt sett har låga nivåer av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, forskare vid Institutet för miljömedicin. Environmental Health Perspectives oktober 2019