Boktips - helt uppslag

Något forskarna är överens om är att barn som har god relation med sina föräldrar mår bättre.

Vetenskapen om föräldraskapet

SKÄRMTID, LÄXLÄSNING, mat, syskonbråk. Det finns gott om uppslag till konflikter mellan barn och deras föräldrar. Många vill också ge råd kring hur man ska bete sig som förälder. Men vem ska man lyssna på? Vetenskapen, tycker forskarna. – Vi har samlat tips som i forskning visat sig fungera för många. Men man måste också förstå att olika barn kräver olika föräldraskap, var och en behöver i slutänden känna efter vad som passar bäst för dem och deras barn, säger Maria Lalouni, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet som skrivit ny bok för föräldrar tillsammans med kollegan och psykologen Kajsa Lönn Rhodin. I boken listas typiska föräldrafällor – klassiska fallgropar – och hur man kan undvika dem. Men här finns också exempel på situationer som gått snett och hur man hade kunnat göra om man fick en ny chans. Och ett avsnitt om föräldrafinesser där författarna förklarar hur psykologiska principer kan användas för att lösa vanliga problemsituationer.

Tips för ett hälsosamt föräldraskap ges i form av den psykologiska tallriksmodellen. – Basen är mycket kärlek, närvaro och bekräftelse. Men barn behöver också träna på att lära känna sina egna och andras känslor och få tydliga ramar. Sist men inte minst måste föräldern få möjlighet till återhämtning. Och kom ihåg: Ingen är eller behöver vara felfri för att vara en bra förälder, säger Maria Lalouni. Cecilia Odlind Vad alla föräldrar borde få veta Kajsa Lönn Rhodin och Maria Lalouni (Natur & Kultur)

Frisk utan fusk – Vetenskapliga svar på hälsomyter Jessica Norrbom och Maria Ahlsén (Fri tanke) Kan C-vitamin bota förkylning? Är kaffe skadligt? Det finns många myter kring hur vi håller oss friska, en del är helt fel. Jessica Norrbom och Maria Ahlsén, båda anknutna till Karolinska Institutet, hjälper dig att navigera bland alla hälso- och kostråd i denna uppföljare.

Den ofrånkomliga gåtan Peter Strang och Owe Wikström (Libris) Vad innebär döden? Svaret på frågan kommer vi inte få så länge vi lever – så varför ska vi bry oss? I en ny bok resonerar cancerläkaren Peter Strang, även forskare vid Karolinska Institutet och professor Owe Wikström kring frågor om döden.

Tänkandets maskineri: När AI lär från hjärnan Martin Ingvar (Fri tanke) Vad kommer AI leda till? Nya boken Tänkandets maskineri går igenom forskningen och historien om hjärnan, samt de försök som gjorts för att efterlikna den – att skapa en ”maskin”. Professor Martin Ingvar sammanställer forskningsläget.

Gäst hos vetenskapen Töres Theorell (Carlsson bokförlag) Töres Theorell, stressforskare och professor emeritus vid Karolinska Institutet, växte upp i ett hem där fadern var Nobelpristagare. Nu kommer han med en personlig inifrånskildring av forskarvärlden.

”Dold stamning kan skapa mycket ångest”

Stamning kan tysta människor. Det verkar gälla unga tjejer i högre utsträckning, menar Ineke Samson som studerar könsskillnader vid stamning.

”När patienten, vi kan kalla henne Lena, kom till mig hade hon ingen hörbar stamning men hon var plågad och hade ständig ångest över sitt tal. När jag föreslog att det nog var stamning som var grundorsaken bröt hon ihop. Efter två år i terapi avslutade vi behandlingen och Lena var lättad. Nu lät hon stamningen höras.

Tillståndet hon plågats av kallas dold stamning. Omgivningen märker inte av någon stamning eftersom personen utvecklat strategier för att dölja den, till exempel att prata mindre, byta ut ord eller spela oförstående. Behandlingen utgörs av teknikövningar men också samtalsstöd då man hjälper den drabbade att våga tala fullt ut och därmed exponera sin stamning.

Ungefär lika många pojkar som flickor börjar stamma som barn. För många växer det bort när hjärnan utvecklas men cirka en procent av den vuxna befolkningen stammar. Vi har sett i studier att tjejer i tonåren tycker det är mer besvärande att stamma än killar i samma ålder. De verkar oftare dölja stamningen och ha ett större behov av att känna sig ”vanliga”. De känner sig också ofta helt ensamma med sitt problem. Nu gör jag djupintervjuer med unga kvinnor och män som har valt att dölja stamningen för att undersöka varför de väljer just denna strategi. Syftet är att få höra personliga erfarenheter av stamning.

Att forska om dold stamning är en utmaning eftersom det inte varit tydligt definierat. Men det behövs för att kunna ge rätt vård till varje person. Dold stamning kan skapa mycket ångest och begränsa en människas liv fundamentalt. Bara att säga sitt eget namn kan vara väldigt laddat. Det ordet går ju inte att byta ut.”

Namn: Ineke Samson Titel: Logoped vid Logopedkliniken, Danderyds sjukhus och forskarstuderande vid enheten för logopedi, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Forskar om: Könsskillnader i stamning hos unga. kvinnor och män.