Ojämlikhet är tandhälsans

Hål i tänderna drabbar låginkomsttagare och lågutbildade i betydligt större utsträckning än andra. Varför det är så och vad man kan göra åt det är den stora forskningsfrågan inom karies.

Text: Fredrik Hedlund Illustration: Jens Magnusson

Det är dock inte orsakerna bakom karies som behöver utforskas – de är redan väl kända.

– Det är bakterier och socker, säger Annika Julihn, övertandläkare vid Eastmaninstitutet vid Folktandvården Stockholm, och forskare vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.

Istället är det faktorerna som påverkar bakteriefloran och sockerintaget som är intressanta ur forskningssynpunkt. Annika Julihn kallar dem för riskindikatorer och inte riskfaktorer eftersom de inte orsakar karies direkt.

– Att ha föräldrar som är födda utanför Sverige är statistiskt sett en riskindikator för karies. Men man får ju inte mer hål i tänderna för att man har en förälder som är utlandsfödd. För dem som drabbas kan det istället handla om att man inte har samma rutiner vad gäller kost eller munhygien, säger hon. FORSKARE RUNT OM i världen har identifierat över 90 riskindikatorer ARIES ÄR VÄRLDENS vanligaste sjukdom. Mer än var tredje människa på jorden, eller 2,4 miljarder personer, har just nu obehandlad karies i sina permanenta tänder. Till det kommer ytterligare över 600 miljoner barn som har obehandlad karies i sina mjölktänder. Totalt går det alltså runt cirka tre miljarder människor med obehandlad karies på jorden. Det låter kanske otroligt, men det är tyvärr sant.

Forskning visar också att andelen av jordens befolkning som lever med obehandlad karies har varit densamma sedan 1990, men det innebär inte att det inte händer någonting.

– I höginkomstländer som Sverige har förekomsten av karies minskat medan den tvärtom ökar i låg- och medelinkomstländer, säger Göran Dahllöf, övertandläkare och professor i barn- och ungdomstandvård vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet. Men trots att karies är världens vanligaste sjukdom finns det inga patientföreningar, inga kändisar som är talespersoner för sjukdomen eller några stödgalor för kariesdrabbade. Något som också får konsekvenser för forskningen som hamnar lite i skymundan bakom andra mer uppmärksammade diagnoser.

– Trots att karies globalt sett är ett stort hälsoproblem med stora samhällskostnader, är det inte ett prioriterat område när det gäller forskningsfinansiering. Det finns heller inga starka patientföreningar som kan skapa opinion eller stödja forskning. Men karies gåta är inte löst, säger Göran Dahllöf. K

där några av de viktigaste handlar om socioekonomiska förutsättningar. Där finns låg utbildning, låg inkomst och föräldrar födda utomlands.

Sverige har en av världens bästa barntandhälsovård med gratis tandvård ända upp till 23

års ålder. Så att vara född

utomlands och komma hit innebär i de allra flesta fall att man har upplevt ett sämre system vilket kan förklara en sämre tandhälsa. Även barn som föds i Sverige av föräldrar födda utomlands har som grupp en sämre tandhälsa. Det finns ingen enkel förklaring till sambandet. Men enligt Annika Julihn kan det finnas kulturella inslag som påverkar.

– Om man till exempel tidigt ger små barn te med honung eller ammar dem mycket länge, utan att samtidigt vara noggrann med barnens munhygien, då ökar risken för att karies uppstår, säger Annika Julihn.

MEN ÖKAD RISK kan också handla om brist på tid eller kunskap om vad som leder till karies. Rutinen att börja borsta tänderna på barnen

Redan de första grynen till mjölktänder behöver borstas. Foto: Anna Molander

”Plötsligt hade jag 16 hål”

MATS HEIMAN Ålder: 69 år Vad: Drabbades av ett kraftigt kariesangrepp efter Parkinsondiagnos.

”Jag fick min Parkinsondiagnos för tio år sedan. Allteftersom har sedan symtomen smugit sig på mig, precis som de ska, enligt läroboken. Under den här tiden har ingen tagit upp frågan om tandhälsa med mig och upplyst mig om att jag borde intensifiera min munhygien. Detta trots att en dramatiskt försämrad munhälsa finns beskriven hos många Parkinsonpatienter. Vid Parkinson försämras nämligen finmo- toriken vilket gör tandborstningen svårare samtidigt som man ofta får ett sötsug på natten, så många går upp och äter snask. En dag gick jag till tandläkaren på min vanliga kontroll, samma tandläkare som jag har gått till i 10-15 år där vår relation har varit mer eller mindre regelbundna årliga kontroller. Vi har aldrig gjort några stora ingrepp, inga implantat, kronor eller bryg- gor eller liknande utan bara några vanliga lagningar. Då sa han; ”Du har 16 hål”. Jag hade hoppats att han skulle säga noll, men var förberedd på ett. Jag hade inte garderat för 16.

Men samtidigt kan jag inte klandra någon. Som jag förstår det går det att före- bygga eller minska de flesta konsekvenser av Parkinson, men det skulle bli enormt tidsödande att vara Parkinson-patient om man skulle hålla alla flanker stången. Jag jobbar fortfarande och räknade ut att jag lägger ungefär en kvartstid på att vara Parkinsonpatient. Skulle jag gå på en massa preventiva besök så skulle det bli ännu mer.

Nu följer jag alla föreskrifter som att bor- sta ordentligt med eltandborste, använda mellanrumsborstar och en särskild borste för kindtänderna samt munskölj med fluor och jag har inte haft ett hål sedan dess.” Berättat för: Fredrik Hedlund

”Jag har varit hälsovägledare i fyra år. Vi hälsovägledare träffar många olika typer av familjer, med bakgrund från såväl Sverige som andra länder. Då jag talar arabiska så vägleder jag mest arabisktalande familjer. De har varit i Sverige alltifrån en månad till några år. Det är helt vanliga barnfamiljer, men eftersom de inte kan språket ännu så underlättar det att de får hälsosamtalen på arabiska.

Anledningen till att jag kontaktar dem är att deras barn har behövt behandlas för omfattande karies. Många av familjerna kommer från krigsdrabbade områden, de har gått igenom jättesvåra situationer, de har sett döden så det

här med tandhälsa har inte varit prio ett. De har kämpat för att överleva i första hand.

Jag upplever att alla älskar sina barn jättemycket, men alla är inte mottagliga för förändring på en gång. Då är det vår roll att hjälpa dem att öka mottagligheten för vårt budskap. Jag tror också att många känner skuldkänslor över att barnet har fått så mycket karies och blivit sövd. Då går de lätt in i ett slags försvar. Men jag försöker att aldrig skuldbelägga utan vara där för deras skull.

Först måste jag skapa ett förtroende hos familjen. Då kan jag lyssna på deras tankar och idéer sedan berätta om vad som funkar och inte funkar. Det är viktigt med mycket positiv återkoppling, acceptans och respekt. Sedan handlar det om att förklara. Om man inte förstår logiken bakom blir allting svårare att ta till sig. När jag till exempel berättar om att tänderna behöver vila två timmar mellan varje måltid och samtidigt förklarar att det beror på pH-värdet så förstår de, det blir lite som en aha-upplevelse. Jag som hälsovägledare tror verkligen att det här är ett framgångsrikt sätt att arbeta för förbättrad tandhälsa.” Berättat för: Fredrik Hedlund ”Jag försöker att aldrig sk uldbelägga” HOUDA BAHRI Ålder: 40 år Vad: Jobbar 20 procent som hälsovägledare och 80 procent med tandreglering som ortodontiassistent inom Folktandvården.