Ny fiken på livslängd: Vår maxålder kan vara nådd

Medicinska framsteg har bidragit till en ökad medellivslängd. Nu drömmer forskare om att bromsa själva åldrandet. Men hur länge vill vi egentligen leva?

Text: Ola Danielsson

Länge leve livet!

”Jag vill absolut inte leva för evigt”

utveckling ska den del av barnadödligheten som är möjlig att förebygga ner till n oll till år 2030. Det finns stora ojämlikheter i världen och många länder har l ång väg kvar. Men i Sverige är målet i princip redan uppnått, enligt Karin Modig.

– I Sverige kommer vi inte mycket längre vad gäller medellivslängd genom att minska dödligheten i unga åldrar. Det kommer alltid vara några som dör, men vi har nästan ingen dödlighet kvar i unga år som går att förebygga i sådan utsträckning att det påverkar medellivs längden, säger hon.

100 ÅR KÄNNS som en ganska lagom ålder, säger Karin Modig, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som har tänkt m er på livets längd än de flesta. Hon vill dock gärna se en hög medel livslängd i befolkningen – en hög medellivslängd betyder nämligen att människor överlag är friska. Därför är det positivt att medellivslängden är på uppgång i Sverige liksom i större delen av världen.

I Sverige har den under de senaste 250 åren ökat från 40 till 80 år. Chansen för svenskar att få uppleva sin 100-årsdag har mångfaldigats (se grafik).

Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats för länga sin livslängd. Den ökar därför att fle r individer klarar sig till en hög ålder. – En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.

Medellivslängden är inte heller det samma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan för vänta sig, förklarar Karin Modig. Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medel livslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör - barnadödlighe ten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950. – Att få kontroll över vissa infektions sjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig. E nligt de globala målen för hållbar ÄNDÅ HAR medellivslängden i Sverige fortsatt att öka. Det har de senaste 20 åren berott framför allt på att risken att dö i högre åldrar har minskat. Karin Modig lyfter fram att färre insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar, men också att

risken att dö för den som blir sjuk har minskat. Däremot har ris ken att få cancer inte minskat, t värtom har vissa cancerformer blivit vanligare. Men ö verlevnaden har förbättrats betydligt även i cancersjukdo mar, berättar Karin Modig. – På det stora hela har vi en förbättrad livsstil. Vi röker mindre, vi äter m er frukt och grönsaker, har i många fall mindre slitsamma yrken och vi rör oss mer. Vi har också fått möjlighet att behandla begynnande sjukdomar tidigt, med till exempel blodtryckssänkande och kolesterolsänkande mediciner, säger Karin Modig.

De åldersrelaterade sjukdomarna har skjutits högre upp i åldrarna.

– En 65-åring idag är inte jämförbar med en 65-åring för 30 år sedan. Vi är mycket piggare och friskare idag, säger Karin Modig.

De vanliga hälsoråden om kost, fysisk aktivitet och social samvaro ökar chan sen för ett långt liv. Men för den som vill b lir riktigt gammal finns ingen vägledning att hämta i forskningen. Superåldringar över 110-år har visat sig vara en br okig skara.

”En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte.”

– Någon har varit vegetarian hela livet, en annan äter bara kött. Någon har aldrig gått till doktorn medan andra har haft många sjukdomar. Det är väldigt svårt att hitta gemensamma nämnare. Troligen spelar både generna och slum pen en stor roll, säger Karin Modig En ligt Karin Modig är ökningen i medellivslängden i Sverige på väg att avstanna. För en fortsatt ökning i samma takt skulle dödsrisken behöva minska i ännu högre åldrar, hos befolkningen som är 95 år och äldre. Här har näs tan inga förbättringar skett de senaste de cennierna. Och på det här området halkar Sverige dessutom efter.

– Vi hör till de tio länder i världen med längst medellivslängd, men bland dessa länder har Sverige den högsta dödlig heten bland äldre. Det är märkligt med tanke på att vi ofta anser oss ha världens bästa sjukvård. Jag skulle väldigt gärna vilja veta varför det är så, säger Karin Modig som planerar att gräva vidare i den frågan i sin forskning.

Efter 100-strecket är det oklart vad som är möjligt att åstadkomma.

– Kanske kommer vi kunna minska dödsriskerna även efter 100 så att döden skjuts ännu längre fram. Eller så börjar vi närma oss gränsen för hur gamla människor kan bli, säger Karin Modig.

DET OFFICIELLA världsrekordet i hög ålder innehas av Jeanne Calment som var 122 år när hon avled den 4 augusti 1997. Sedan dess har ingen kommit i närheten av att bli så gammal.

Även i Sverige kommer åldersrekor den allt mer sällan, visar Karin Modigs forskning. De äldsta kvinnorna blir cirka 110 år och de äldsta männen blir cirka 108 år gamla.

– Sedan ungefär tio år tillbaka ser vi ingen ökning alls av den maximala åldern. Det talar emot att den maximala livslängden bara blir längre och längre, säger Karin Modig.

Om det nu behövs mer bevis för livets ändlighet så menade en grupp fors kare i en artikel i Nature år 2016 att de kunde presentera just det. Enligt deras beräkningar minskar effekten av olika hälsoförbättrande åtgärder efter 100 års ålder, vilket tolkades som att det finns en absolut gräns för hur gamla männ iskor kan bli. Man skulle också kunna säga att efter 100 år så går det bara utför.

Enligt Karin Modig är det dock knap

”Om vi kan bromsa åldrandets takt skulle risken för alla dessa sjuk domar minsk a.”

past någon överraskning att livet blir farligare. Enligt hennes beräkningar ökar risken att dö med 11 procent för varje år vi lever – en siffra som är förvå nansvärt konstant. – D et spelar ingen roll vem du är, vi har testat det. Även om du till exempel är en atlet med extremt hälsosam livs stil så ökar din relativa risk att dö lika s nabbt som för alla andra, säger Karin Modig.

Det betyder emellertid inte att alla ligger på samma risknivå - det är till ex empel farligare att vara sjuk än att vara fri sk. Men sjukdomar verkar inte så att risken av ålder ökar i en snabbare takt. – Ett insjuknande i till exempel dia betes innebär att risken ökar tillfälligt, s å att individen hoppar upp till en högre risknivå. Men efter ett tag växer risken av ålder lika snabbt som för alla andra. Enligt Karin Modig speglar det helt enkelt att vi åldras - och åldrandet tycks ticka på i samma takt för alla oavsett vad som händer oss. När vi når 100 år är ris ken att dö är ungefär 50 procent per år.

MEN MÖJLIGEN UPPHÖR åldrandet efter 110 års ålder. Det menade i alla fall forskarna bakom ett annat inlägg i debatten om livets ändlighet som publicerades i Science. De tyckte sig ha upptäckt att riskökningen upphör vid ungefär 110 års ålder, vilket skulle tala för att det inte finns någon övre gräns för livslängden.

Man skulle också kunna säga att det inte längre går utför efter 110, utan att det planar ut. Men det krävs väldigt många 110-åringar för att någon ska ha turen att leva under många år till. Om forskarna ens har rätt det vill säga.

Nej, det krävs något mer om männis korna ska få ett ännu längre liv. – O m vi kunde minska takten på själva åldrandet så skulle både medellivslängden och den maximala livslängden kunna fortsätta att öka. Det blir in tressant att se om det kommer hända, säger Karin Modig. Christian Riedel, forskare vid institutionen för biovetenskaper och

näringslära, Karolinska Institutet, job bar på saken. Han försöker förstå hur åldrandets takt regleras på molekylär nivå och försöker hitta substanser som kan få åldrandet att gå långsammare. - Majoriteten av de stora folksjukdo marna, som diabetes, demens och i viss u tsträckning cancer, är åldersrelaterade. De blir alla vanligare när vi blir äldre. Om vi kan bromsa åldrandets takt skulle det innebära att risken för alla dessa sjukdomar blir lägre, säger han.

Han menar att åldrandet beror på att kroppen utsätts för olika typer av stress som skadar kroppens celler, vilket så småningom leder till att kroppen fungerar sämre och blir mer sårbar för sjukdomar.

Vissa forskare menar att det bara är en tidsfråga innan åldrandets problem blir löst. Christian Riedel har dock svårt att se hur det skulle gå till.

- Jag skulle bli väldigt förvånad om vi hittar ett sätt att förhindra eller reparera alla konsekvenser av åldrandeprocessen, säger han.

Men att avsevärt bromsa åldrandets takt ser han som ett realistiskt mål. Han menar nämligen att kroppen redan bär på mekanismer som kan användas för ändamålet.

– Vi känner till vissa signalvägar som har en bred effekt på kroppens repara tionsförmåga och skydd mot skador. Ett e xempel är signalering som involverar den insulinliknande tillväxtfaktorn IGF, en signalväg som påverkas av tillgänglig heten på näringsämnen, säger Christian R iedel.

Vissa typer av näringsbrist, men även genetiska mutationer, kan minska aktiviteten i den här signalvägen, vilket leder till förlängd livslängd hos försöks djur. För oss människor skulle periodisk fasta kunna vara ett sätt att uppnå liknande effekt. Christian Riedel har själv pr ovat av nyfikenhet, vilket ledde till att han gick ner i vikt och kände sig fris kare. Men han var inte särskilt ihärdig. – Jag kände att att det kanske fungerar, men för att få de långsiktiga b elöningarna skulle man behöva vara mer disciplinerad och fasta under längre tid, säger han.

Mekanismerna som motver kar åldrandet är förmodligen i nte utformade för att ge oss långa liv. Deras evolutionära funktion har varit att hålla oss friska och skydda oss under svåra

Av 100 000 födda, så många levde till hundra år.

Chansen att fylla hundra har ökat kraftigt, men skillnaden mellan könen är stor.

2500

2000

1500 Idag är det betydligt vanligare, särskilt bland kvinnor.

1000

500 Väldigt få fyllde 100 i 1900-talets början.

tider så att vi överlever tillräckligt länge för att kunna få barn. Först därefter börjar förfallet på allvar.

– Vi hoppas kunna hitta sätt att aktivera några av de här skyddsmekanis merna genom läkemedel, särskilt också se nare i livet när vi har blivit vuxna, säger Christian Riedel.

I en studie som publicerades nyligen använde forskarna information om innehållet av RNA-molekyler, det så kallade transkriptomet, i vävnader från mer än 8000 individer i olika åldrar. Da torer utrustade med artificiell intelligens fic k sedan träna på materialet, och lärde sig så småningom att själva avgöra om ett givet transkriptom kom från en ung eller gammal person.

Bland cirka 1000 substanser identi fierade forskarna sedan två substanser som kan förändra transkriptomet i mänskliga celler på ett sätt som, enligt det AI-baserade programmet, innebär att deras identitet rör sig från ”gammalt” till ”ungt”.

Ökengoffersköldpaddan åldras kanske inte alls .

DET ÄR LÅNGT kvar innan det går att säga att dessa substanser faktiskt påverkar människors åldrande. Men det fungerade i alla fall på maskar. De mas kar som exponerades för substanserna fic k 20 procent längre liv. För Christian Riedel innebar studien ett viktigt bevis för att metoden funge rar, som han nu planerar att använda för a tt identifiera fler substanser som kan bromsa åldrandet på cellnivå.

Samma substanser gjorde också att maskarna blev mer aktiva och mot ståndskraftiga mot stress. För Christian R iedel var det uppmuntrande att se att livet förlängdes och att hälsan verkade förbättras på samma gång.

– Ett förlängt liv är inte det enda som är eftersträvansvärt. Vi vill ju i första hand förlänga tiden med god hälsa, det som vi forskare kallar hälsospannet. Det är där fokus borde ligga för forskningen kring åldrandet, säger han.

Om forskningen också leder till en förlängd livslängd så är det positivt, men det är ingen nödvändighet, menar han. – Om det händer så är det toppen. Men det är ännu viktigare att människor får behålla sin hälsa.

På senare tid har forskarna lärt sig förlänga livet hos en rad djurarter. Livslängden hos C. elegans, den sortens mask som Christian Riedel använder, kan trefaldigas med enkla medel och rekordet är ungefär en tiofaldig ökning. I ett mänskligt perspektiv vore en sådan förlängning av livslängden häp nadsväckande. Men människorna b ör skruva ner sina förväntningar, menar Christian Riedel. D et är svårare att förlänga livet i mer komplexa organis mer. I möss har ingen lyckats fördubbla livslängden. Och hos människor kan slutresultatet bli ännu mindre. Ännu finns det ingen substans eller annan intervention som tydligt har bevisats kunna bromsa åldrandet.

Men Christian Riedel tror att sådana interventioner kommer att utvecklas, de kommer bara att vara mindre kraftfulla än vad som är möjligt i enklare organis mer. – Så småningom kommer vi kanske att kunna förlänga livet med runt 10 - 20 procent med substanser som bromsar åldrandet, det tror jag är realistiskt.

För egen del skulle han inte tacka nej till ett några hundra år långt liv.

– Ja, varför inte. Jag vore nyfiken på att prova det. Det är klart att livet skulle ris kera att bli långtråkigt. Men känner mig optimistisk till att det alltid skulle gå att hitta nya saker att gå igång på.

Fakta: Tre djur med intressant livslängd Musen blir 3, ekorren 20 och människan 85. Här är några fler exempel på att djur kan åldras lite hur som helst.

Hydra. Evigt liv Ett släkte av nässeldjur som inte verkar åldras överhuvudtaget. Om en grupp hydror får leva i en skyddad laboratoriemiljö skulle fem procent fortfarande vara vid liv efter 1400 år, har forskare räknat ut.

Maskar. Superkort liv Masken C. elegans lever bara 2-3 veckor, vilket är en av anledningarna till att de är populära bland forskare som studerar livslängd.

Ökengoffersköldpadda. Säkert liv Den här sköldpaddan som lever i öknen i södra USA och norra Mexiko har av oklara skäl minskande mortalitet. Ju äldre den blir, desto mindre risk löper den att dö. Källor: Diversity of ageing across the tree of life, Nature januari 2014

Webbstöd för vårdenWebbstöd för vården

Webbstöd för vården riktar sig till personal i hälso- och sjukvården samt tandvården. Det har utarbetats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen. Webbstöd för vården riktar sig till personal i hälso- och sjukvården samt tandvården. Det har utarbetats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Nyckelroll Vården har en nyckelroll i arbetet mot våld. Många våldsutsatta kvinnor söker vård, både för akuta besvär och mer diffusa symptom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Nyckelroll Vården har en nyckelroll i arbetet mot våld. Många våldsutsatta kvinnor söker vård, både för akuta besvär och mer diffusa symptom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram.

v

Anpassat till vårdens behov För att ge personalen den kunskap som behövs i arbetet har ett webbaserat stöd anpassat efter hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov utvecklats Anpassat till vårdens behov För att ge personalen den kunskap som behövs i arbetet har ett webbaserat stöd anpassat efter hälso- och sjukvårdens och tandvårdens behov utvecklats

Fakta och fördjupning Webbstödet är kopplat till NCK:s kunskapsbank och innehåller faktatexter, expertintervjuer, fördjupningsfilmer och reportage från olika verksamheter. Fakta och fördjupning Webbstödet är kopplat till NCK:s kunskapsbank och innehåller faktatexter, expertintervjuer, fördjupningsfilmer och reportage från olika verksamheter.

v

www.nck.uu.se/webbstodforvardenwww.nck.uu.se/webbstodforvarden

webbstöd för vården medicinsk vetenskap hösten 2019.indd 1 2019-10-08 09:55:31

Toxicology Knowledge Team Sweden AB

Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi

Vi hjälper dig att ta din läkemedelskandidat till klinik • Säkerhetsbedömning av target • Tidig screening av toxicitet med SAR-analys • Design av studiepaket • Utläggning av studier • Bedömning av föroreningar • Regulatorisk dokumentation/interaktion

Vi utför också säkerhetsbedömningar av medicintekniska produkter

tktsweden.com contackttkt@tktsweden.com +46 70 22 900 22 Forskargatan 20J SE-151 36 Södertälje , Sweden

IHÄRDIG Kirsty Spalding kastar sig ofta in i nya utmaningar. ”Jag kunde inte ana att fettceller skulle vara så svåra att studera”.